Katalog för Malmö stad

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolorEn åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse

Serviceförvaltningen Malmö stad

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolor, år 2011.

Projektpartners: Serviceförvaltningen Malmö stad, Miljöförvaltningen Malmö stad, Malmö Högskola, Lunds Tekniska Högskola, IVL Svenska miljö institutet AB, ISU Institutet för hållbar stadsutveckling, MKB fastighets AB, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Barn i stan.

Serviceförvaltningens projektgrupp: Projektledare: Amelie Stjernhav, Övriga medlemmar: Isabella Ahlgren, Maria Andersson, Daniel Antonson, Per Castengren, David Davidsson, Herman Friedländer, Eric Goddard, Åsa Johansson, Britta Kruuse, Ida Olsson, Pontus Olsson, John Pearson, Daniel Wahlén Dessutom med särskilda arbetsinsatser från Malmö Naturskola, Arbetscentrum och Kommunteknik Malmö stad samt konsultföretag.

Text: Maria Andersson, Eric Goddard, Åsa Johansson och Amelie Stjernhav Serviceförvaltningen Malmö stad.

Foto: Serviceförvaltningen Malmö stad: Peter Adamsson sida 21, 56, 63, Isabella Ahlgren sida 30, Maria Andersson sida 11, 35, 45, 59, 60, 64, 65, 67, 68, 71, 75, 79, Daniel Antonson sida 10, 20, 22, 24, 25, 29, 66, Per Castengren sida 25, 26, Herman Friedländer sida 24, Lina von Frisen sida 18, 77, 86, Eric Goddard sida 61, Britta Kruuse sida 10, Fuad Selimovic sida 11, 13, Amelie Stjernhav sida 7, 17, 18, 26, 27, 28, 29, 31, 33, 35, 36, 38, 39, 57, 59, 71,78, Ninna Thomsen sida 10, 23, 34, 41, 44, 47, 58, 70Lunds universitet, Ekologiska institutionen: Nils Cronberg sida 82Stadsdelstidningen Kirseberg nr 3, 2010 sida 8, 16Svenska Landskap AB sida 9, 32, 38, 42, 43, 48, 53, 73, 74, 75Watreco AB sida 36

Illustrationer: Serviceförvaltningen Malmö stad: Isabella Ahlgren sida 3, 14, 15, 18, 19Maria Andersson sida 4-5, 14, 37, 39, 69, 77, 81Svenska Landskap AB sida 3, 7, 11, 12, 12-13, 15, 17, 19, 37, 46, 49, 50-51, 55, 74-75, 78

Formgivning: Fikon Design ABTryck: Ljungbergs tryckeri ABPapper: Omslag Incanada Silk 300 gram och inlaga Cocoon Offset 120 gram

2

Inledning ............................................................................................................................................................................ 4

En grönskande ishall i KirsebergObjektsbeskrivning ................................................................................................................................................................... 7Utemiljö som fokusområde ................................................................................................................................................. 8 Utgångsläge utemiljö ........................................................................................................................ 10 Utemiljöåtgärder – nutid ................................................................................................................. 11 Utemiljöåtgärder – närtid ................................................................................................................ 14 Utemiljötgärder – framtid ............................................................................................................... 17Energi som fokusområde.................................................................................................................................................... 20 Utgångsläge energi ............................................................................................................................ 22 Energiåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 23 Energiåtgärder – närtid ..................................................................................................................... 25 Energiåtgärder – framtid .................................................................................................................. 28Vatten som fokusområde ................................................................................................................................................... 32 Utgångsläge vatten ............................................................................................................................ 34 Vattenåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 35 Vattenåtgärder – närtid .................................................................................................................... 36 Vattenåtgärder – framtid. ................................................................................................................ 38

En miljöpedagogisk skola i NydalaObjektsbeskrivning ................................................................................................................................................................ 41Utemiljö som fokusområde .............................................................................................................................................. 42 Utgångsläge utemiljö ........................................................................................................................ 44 Utemiljötgärder – nutid .................................................................................................................... 45 Utemiljötgärder – närtid .................................................................................................................. 48 Utemiljöåtgärder – framtid ............................................................................................................. 54Energi som fokusområde.................................................................................................................................................... 56 Utgångsläge energi ............................................................................................................................ 58 Energiåtgärder – nutid ...................................................................................................................... 59 Energiåtgärder – närtid ..................................................................................................................... 61 Energiåtgärder – framtid .................................................................................................................. 63Miljöpedagogik som fokusområde .............................................................................................................................. 64 Utgångsläge miljöpedagogik ....................................................................................................... 66 Miljöpedagogiska åtgärder – nutid........................................................................................... 67 Miljöpedagogiska åtgärder – närtid ......................................................................................... 71 Miljöpedagogiska åtgärder – framtid ...................................................................................... 76

För fortsatt omställningsarbeteArbetsmodell ......................................................................................................................................................................... 81Checklistor för ishallar ........................................................................................................................................................... 83Checklistor för skolor ............................................................................................................................................................. 87Ta del av den fortsatta omställningen ........................................................................................................................ 90

Innehåll

Nydalaskolan

Kirsebergs ishall

3

InledningBakgrund till projektet ERUF EKO Stora delar av Sveriges flerbostadshus, skolor, kon-torshus, idrottsanläggningar, sjukhus med mera är byggda under åren 1950-1975. Många av dessa byggnader är idag i stort behov av renovering. Husen har ofta utslitna byggnadskomponenter och installa-tioner samt en onödigt hög energianvändning. Dessutom behöver utemiljön vanligtvis förnyas. Renoveringscykeln för dessa fastigheter bedöms ligga mellan 40 och 60 år vilket innebär att det nu är dags för upprustning och ekologisk omställning av detta bestånd. Storleken på renoveringsarbetet är omfattande, inte minst om man forsätter att blicka ut över efterkrigstidens bebyggelse i övriga Europa. Detta skapar å andra sidan möjligheter för ökad sys-selsättning och nya företag genom utveckling av nya produkter och system för hållbar stadsutveckling.

Projektet ERUF EKO delfinansieras med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). EKO står för Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse. Projekttiden har varit mellan 2008-02-01 och 2011-01-31.

Projektets syfteProjektets syfte har varit att utveckla metoder, pro-dukter och system för:• hållbar försörjning med värme, el, ventilation och

vatten• gröna (växtbeklädda) tak och fasader samt

ekologisk upprustning av utemiljö• ekologiska skolor, med utgångspunkt från

Nydalaskolan i Malmö• ekologiska fritidsfastigheter, med utgångspunkt

från Kirsebergs ishall i Malmö

Projektet har utgått från en tidstypisk skola och fritids-fastighet och inbegriper hela fastigheten alltså bygg-naden, utemiljön och till viss del även verksamheten i fastigheten.

Denna åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse är den huvudsakliga slutprodukten för Serviceförvaltningen Malmö stads projekt. Identifierade behov och åtgärder beskrivs i katalogen utifrån ett brett och översiktligt perspektiv.

Projektet innefattar även att realisera delar av de åtgärdsförslag som framkommer i denna åtgärdskata-log, samtliga beskrivna i texten som åtgärder under fas 1 - nutid. Resterande åtgärder (fas 2 - närtid och fas 3 - framtid) kan komma att genomföras i ett sena-re skede men inte inom ramen för projektet.

Projektpartners och ProjektgruppHuvudprojektet ERUF EKO drivs av Miljöförvaltningen Malmö stad tillsammans med ett antal samarbets-partners. Förutom Serviceförvaltningen Malmö stad har även Malmö högskola, ISU Institutet för hållbar stadsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, Lunds tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, MKB fastighets AB samt Barn i stan varit delaktiga i projektet.

Åtgärdskatalogen inklusive realiserande av åtgär-der inom fas 1 – nutid på fastigheterna Kirsebergs ishall och Nydalaskolan ingår i det delprojekt som drivs av Serviceförvaltningen Malmö stad. I Serviceförvaltningens arbetsgrupp för ERUF EKO ingår ett tjugotal personer med kompetens inom för-valtning, ekonomi, grönmiljö, arkitektur, bygg, teknik, energi och miljö.

LäsanvisningÅtgärdskatalogen är uppdelad i två större delar, första delen rör Kirsebergs ishall och andra delen rör Nydalaskolan.

4

Ishallen och skolan har fått tre fokusområden var. För ishallen berör områdena Utemiljö, Energi och Vatten och för skolan Utemiljö, Energi och Miljö-pedagogik. Dessa fokusområden är i sin tur uppdela-de i tre faser; Fas 1 – nutid, Fas 2 – närtid och Fas 3 – framtid. Faserna beskriver hur den ekologiska omställ-ningen kan genomföras stegvis, åtgärderna under-stödjer varandra och är fördelade över tid.

Fas 1 – nutid Fasen har en kort tidsaspekt på 0-2 år och åtgärderna är välkända och ekonomiskt hanterbara. Åtgärderna är realiserade inom projekttiden för ERUF EKO.

Fas 2 – närtid Fasen innehåller åtgärder som kräver något längre tid för planering och genomförande. Tidsaspekten är mellan 2-5 år och investeringen kan ses som mer långsiktig.

Fas 3 – framtid Denna fas kan ses som en framtidsvision; ”Vart vill vi nå?”. Visionen innefattar inte nödvändigtvis färdiga lösningar i form av befintliga produkter eller tjänster utan kan lika gärna identifiera ett behov. Fas 3 kan, i planeringsprocessen, fungera som ett startläge där komponenter identifieras och fördelas i de olika faser-na beroende på genomförande. Detaljeringsgraden ökar ju närmre nutiden åtgärden planeras.

En viktig punkt vid fasindelning är att inte enbart enk-lare åtgärder hamnar i nutidsfasen. Sannolikheten för genomförande av de mer komplicerade åtgärderna minskar då drastiskt. Nyckeln till en lyckad planering är att finna kombinationer, där mindre krävande åtgärder kan samverka med de mer avancerade, och skapa smarta åtgärdspaket.

Observera att vid omställning av andra ishallar och skolor från efterkrigstiden kan åtgärdspaketering och fördelningen över tid komma att se annorlunda ut än den för det aktuella projektet.

Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av projektet innehållande bland annat den egna arbets-modellen och checklistor på samtliga genomgångna åtgärder.

Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning samt underlätta i utvärdering och prioritering av omställ-ningsbehov och åtgärdsförslag för efterkrigstidens bebyggelse. Behoven är stora och åtgärderna många.

Katalogen vänder sig framför allt till kommuner, fastighetsägare och förvaltare. Den är även tänkt att ge små och medelstora företag inom byggsektorn en möjlighet att kunna anpassa och utveckla sina pro-dukter och tjänster alternativt skapa nya efter de identifierade behoven vid förnyelse i efterkrigstidens bebyggelse.

5

En grönskande ishall i KirsebergFokusområden och mål – Tre områden har fått stort fokus i arbetet med

ekologisk omställning av Kirsebergs ishall och följande övergripande mål

har satts upp:

Utemiljö – Ishallen görs 100 % mer grönskande och välkomnande.

Energi – Energianvändningen minskas med 50 % och ytterligare 10 % är

egenproducerad, förnybar energi.

Vatten – Allt smält- och dagvatten tas tillvara inom den egna fastigheten.

6

Området – Kirsebergs ishall är belägen i Kirsebergs stadsdel, en av Malmös mindre stadsdelar med en befolkningsstorlek på strax över 14 000 invånare. Området återfinns i nordöstra delen av Malmö som har ett kuperat och varierande landskap och omgärdas till stor del av kraftigt trafikerade genomfartsleder så som Inre Ringvägen och Stockholmsvägen. Även järnvägen spelar en stor roll i stadsdelen med kontinentalbanan, södra stambanan och Simrishamnsbanan som har sina sträckningar här. Framförallt påverkar detta ishallen som angränsar både i söder och väster mot järnvägs-området. Problematiken gäller inte minst buller, skade-görelse och otrygghet. I kontrast till detta finns här även flertalet parker, grönytor och koloniområden. Kirsebergs bebyggelse härstammar till viss del från tidigt 1900-tal och ger omgivningarna en varierande och unik karaktär. De kringbyggda kvarteren i anslutning till ishallen är inget undantag. Deras pastellfärgade putsfasader och spröj-sade fönster skapar en skarp kontrast mot ishallens avskalade plåtfasad och hårdgjorda kringytor. Förutom de intilliggande bostadshusen finns även ett småindu-striområde och en fastighet som nyttjas till friskola i anslutning till ishallen. I norr ligger ett mindre parkom-råde.

Fastigheten – Kirsebergs ishall byggdes 1973, renove-rades med en om- och tillbyggnad 1998-99 och består av en tävlingsarena med plats för 1 500 åskådare. Kirsebergs ishall var från början en uterink som sedan byggts in i ett antal etapper. På fastigheten finns också rester av utetennisbanor som med tiden chanserat. Detaljplanen för fastigheten medger vissa möjligheter till nybyggnation även om de är begränsade. De fria ytorna består av en triangel-formad yta mellan hallens och maskinbyggnadens sydvästra hörn samt en rektangulär yta mellan hallens och maskinbyggnadens nordvästra hörn. Det finns även möjligheter för ytterligare exploatering för idrottsändamål på delar av den idag hårdgjorda ytan i norr.

Verksamheten – Flertalet idrottsplatser och idrottsan-läggningar återfinns i Kirseberg där idrottsföreningarna

med sina barn- och ungdomsverksamheter dominerar stadsdelens rika föreningsliv. Kirsebergs ishall, som är den enda ishallen i området, nyttjas i första hand av IK Pantern, en ishockeyförening som bildades redan 1959. Anläggningen är även tillgänglig för allmänhe-tens åkning och skidskoskola för skolklasser.

Objektsbeskrivning

Kirsebergs ishall Yta Ägare/Förvaltare

Ishallstomt (varav byggnadsarea)

9 005 kvm (3 350 kvm)

Malmö stad, Stadsfastigheter

(allmän platsmark) 2 890 kvm Gatukontoret

Illustration Svenska Landskap

7

När våra städer växer försvinner grönytor och växt- och djurliv får stryka på foten. Att anlägga grönytor på tak och fasader är ett sätt att vinna tillbaka natu-ren och samtidigt få flera andra fördelar på köpet. Grönskan är inte bara ett gemytligt avbräck i vår hårda stadsmiljö, den kan också bistå i många tek-niska sammanhang och avhjälpa problem med exempelvis dagvattenhantering, luftrening och bul-lerdämpning. Det går dessutom att sänka tempera-turen i en stad med hjälp av växter och på det sät-tet råda bot på en del av klimatförändringarnas effekter. Gröna tak och gröna fasader är ett snabbt sätt att få in grönska i en stad, där markytorna oftast redan är upptagna. Luftfuktigheten höjs och luft-kvaliteten förbättras genom att växterna filtrerar partiklar. Utöver det kan gröna tak och fasadgrön-ska ge svalare klimat både utanför och inne i själva byggnaden.

Vegetationen på gröna tak består ofta av en standardiserad artblandning med ett fåtal ingående arter. Systemen fungerar bra utifrån ett tekniskt per-spektiv. De har ingen negativ påverkan på byggna-dens skal och de minskar det avrinnande dagvatt-net. De gröna taken kan dock utvecklas för att få högre biologiska och estetiska värden och även integreras mer aktivt i byggnadens design.

För att kunna kvantifiera värdet av grönskan på fastigheten finns en modell för grönytefaktor fram-tagen. Grönytefaktorn anger hur stor del av fastig-heten som är grönyta och i vilken grad den infiltre-rar vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor anges av delytornas olika värde som kan variera från 0 för ickeinfiltrerande ytor, som exempelvis asfalt, till 1 för grönska på mark eller dammar.

Avsides belägna och dåligt gestaltade miljöer som tycks sakna omtanke och omsorg kan vara hårt utsatta för skadegörelse, klotter och vandalism. Belysningen är en viktig parameter i dessa sam-manhang och kan vara avgörande för om en plats

upplevs som trygg eller otrygg. Det handlar inte nödvändigtvis om att öka belysningsstyrkan och antalet armaturer utan om att belysa rätt. Med rätt belysning går det att skapa miljöer som upplevs estetiskt tilltalande och trygga utan att energian-vändningen ökar. Ett utökat användande på större del av dygnet bidrar också till en tryggare omgiv-ning. Det skänker också liv till våra städer och ska-par mötesplatser samtidigt som byggnaden kan utnyttjas på ett optimalt sätt.

Utemiljö som fokusområde

8

Ishallen görs 100 % mer grönskande och välkomnande.

9

Marken kring ishallen är i stort hårdgjord med asfalte-rade och avgrusade ytor. Få ytor kan i någon högre grad infiltrera vatten och växtligheten är begränsad. Grönytefaktorn, som anger värdet på fastighetens grönyta, uppgår här till 0,2 och kan jämföras med ett börvärde på 0,4 vid jämförbar nybyggnation.

Ishallsområdet är en hårt utsatt plats när det gäller skadegörelse, slitage och klotter. Lokaliseringen intill järnvägsspåren gör fasaderna och vissa av takytorna på baksidan till en publik utställningsyta för dem som klottrar. Det inbjuder även till oönskade aktiviteter såsom skadegörelse och inbrott. Belysningen kring byggnaden är i behov av översyn då den uppfattas som både otrygg och ogästvänlig för besökare och är dessutom energikrävande.

Ishallens entréparti är svårdefinierat och domine-ras av en icke välkomnande inhägnad samt en ned-gången biljettkiosk med tillhörande inträdeskarusell. Vidare leds besökarna in i en smal passage mot den undanskymda publikingången. Ett kraftigt takut-språng bygger över passagen och gör den mörk och sluten.

Ishallen är en av fyra publika ishallar i Malmö stads regi. Upptagningsområdet för hallen är därmed stort.

Det finns olika sätt att ta sig till ishallen. Från stadens mer centrala delar leder cykelbanor fram till ishallen. Området kring entrén saknar dock tydlig och anpas-sad cykelparkering. Den närmsta hållplatsen för stadsbuss ligger cirka 500 meter från ishallen.

Avsaknaden av goda förvaringsmöjligheter på själva anläggningen gör att utövarna behöver trans-portera, inte bara sig själva, utan även stora väskor med utrustning. Det mest utbredda sättet att ta sig till ishallen idag är därför med bil.

Ishallens kärnverksamhet är ishockeyverksamhet i föreningsform samt allmänhetens åkning. Alternativa aktiviteter utöver detta saknas.

Utgångsläge utemiljö

10

Utemiljöåtgärder nutidGrönskaGröna väggar – Det finns många olika typer av gröna väggar, allt ifrån självklätt-rande växter till gestaltade fasadkonst-

verk med avancerade bevattningssystem. Valet har varit att jobba med flera olika typer dels i demonstra-tivt syfte och dels för att skapa en variation som tidi-gare saknats. Stora delar av väggarna har försetts med klängväxter på vajer. Detta är en förhållandevis enkel och ekonomiskt fördelaktig lösning som ger stor visu-ell effekt. Vildvin och pipranka har varvats för att uppnå spännande kontraster i färg- och randfält. Växterna gör väggarna oattraktiva för klottrare och kan även skydda mot allmänt slitage.

Mosskassetter – Fasaden på långsidan har dessutom kombinerats med en pilot av mossbeväxta kassetter på ställning. Mossan ger en tät och kompakt kontrast åt de yvigare klängväxterna. Mossan odlas på olika fukthållande substrat, bland annat i form av torv, som sedan fästs i plåtkassetter på ett stolpsystem. Konstruktionen möjliggör att kassetterna vinklas för att lättare kunna samla vatten ur luften samt vid nederbörd.

Pelarträd – För att ytterligare förstärka ishallens grön-skande intryck har entréfasaden fått en tät rad av

pelarträd. Pelarträden bildar en grön fasad där dess form blir som utropstecken längs entrésidan. Det humaniserar skalan och avgränsar åtkomst för oön-skad påverkan på vägg utan att hindra möjligheter för skötsel, fasadunderhåll och dylikt.

Levande hägn – De delar av fastigheten som gränsar till järnvägen har kraftig inhägnad i form av säkerhets-staket. Detta staket har fått en mjukare framtoning med hjälp av klängande och taggiga växter, som exempelvis björnbärsbuskar, utan att kompromissa med säkerheten. Istället försvårar den täta, taggiga växtligheten intrång och skapar ett levande och grönt inslag.

Grönskande cykelparkering – I anslutning till entrén har fyra planteringskärl placerats ut. Planteringarna består till största delen av väldoftande kryddväxter. Förutom kärlens dekorativa syfte fyller de även en funktion som cykelparkering. För att cyklar ska kunna

UTEMILJÖ

FAS

1

Förs

lag

och

illus

trat

ion

Sven

ska

Land

skap

11

Förslag och illustration Svenska Landskap


UTEMILJÖ

FAS

1

12

låsas fast på ett tryggt sätt har kärlen anpassats i stor-lek och utformats med en bygel som låset fästs runt.

TrygghetPreventiva växter mot klotter – Kirsebergs ishall är högintressant för klottrare med sitt läge intill de väl-trafikerade järnvägsspåren. Stora, vita och publika ytor i en miljö som saknar gestaltningsgrepp, är hårt ansatta. Diskussionen kan föras kring huruvida klotter på vissa avsatta ytor bör legaliseras och hur dialog kan föras för att skapa samsyn i frågan. Då området kring ishallen till stor del saknar grönska har istället

möjligheten att kunna gestalta dessa ytor med växt-lighet utnyttjats och på så sätt även öka grönytefak-torn samtidigt som vegetationen fungerar preventivt mot klotter och skadegörelse.

Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter Ny välkomnande entré – För att tydligare bjuda in besökarna och sätta ishallen på kartan har entrépar-tiet fått en omgestaltning. Entrén som varit svårdefi-nierad och undanskymd har nu fått en annan tydlig-het genom att tidigare avskärmande stängsel och bil-jettkiosk har rivits samt att det fördunklande takut-språnget har kapats, vilket lättar upp och understry-ker vägen in till hallen. Sommartid hjälper pelarträden och de slingrande gröna växterna till att förstärka det grönskande intrycket. Nytillkommen cykelparkering i nära anslutning till ingången är ytterligare ett väl-komnande inslag för besökare samtidigt som den bidrar till orienterbarheten.

Cykelställ med 60 platser – Förutom cykelparkering i form av planteringskärl har ytterligare cykelställ av mer traditionell karaktär placerats ut i nära anslutning till entrén. Detta är en funktion som inte tidigare fun-nits och som visar på prioritering av miljövänliga transportmedel. Det är viktigt att, som besökare och cyklist, kunna komma så nära ishallen det bara går. Det är också en förutsättning för att kunna möta en ökande aktivitetsgrad i och kring ishallen.

Belysningsöversyn – En belysningsöversyn är gjord med avseende på energi, estetik och trygghet. Förslaget innebär framför allt förbättrade villkor för arbetsmiljön, ökad trygghet och trivsel för besökare samt att det ger byggnaden en ny karaktär. Förslaget innebär både nytillkomst och utbyte av flertalet armaturer, detta utan att energianvändningen ökar.

13

GrönskaKraftigt levande hägn – Tanken är att även avgränsningen mot banvallen ska blir grönare. Ett tre meter djupt hägn av

taggiga och färgsprakande växter, som eldtorn och nypon, anläggs längs med det industriella säkerhets-staketet. Växterna avdramatiserar staketet samtidigt som det försvårar intrång.

Gröna tak – Ett grönt tak skapas genom sådd eller plantering direkt på ett jordlager, alternativt genom att färdiga växtmattor läggs på taket. Tjockleken för gröna tak kan variera från de tunnaste moss- och sedumtaken på 2 -5 cm, till de intensiva gräs- och ört-taken på upp emot 40 cm. För att utveckla tekniken för gröna tak och skapa ett högre värde både biolo-giskt och estetisk kommer Kirsebergs ishall fungera som referenstak för nya utvecklingssystem inom området. De tänkta systemen kan appliceras var för sig eller kombinerat i en anläggning. I första hand är det taket på den nytillkomna luftslussen på ishallens baksida samt taket på omklädnadsdelen i södra låg-byggnaden som förses med gröna tak. Systemen som kommer användas är ett modifierat sedum tak samt ett system för torrhed.• Modifierat sedumtak – Detta system representerar

det konventionella sättet att etablera gröna tak. Dessa system är välkända och tanken är att undersöka om de kan ges högre värde genom riktad införsel av frö. Sedumtaket kommer att få ett tillskott av nya plantor genom sådd, plantering och höetablering. Systemet kommer att väga runt 4 kg/kvm.

• Torrhed – Torra ekosystem är relativt vanliga i urbana miljöer men det är sällan som de har en sur markreaktion. Syftet med systemet är att testa om det går att utveckla en annan typ av lätta, tunna gröna tak baserade på en vegetationstyp som är vanlig i Sverige. Vegetationssystemen kommer att etableras med lokalt material, framförallt sand och ha en tjocklek på ca 15-20 cm.

Ökad allmän vegetation – Fastigheten får generellt sett mer grönska och infiltrerande inslag, framför allt

på parkeringsytan framför entrén och kring den till-tänkta våtmarksliknande dammen i norr.

Miljöhuset Lärkan – Den befintliga avfallscontainern byts ut mot miljöhuset Lärkan, framtagen av Malmö stad. Det är ett typhus som byggs i moduler och är konstruerat för att motstå vandalisering, brand och klotter. Miljöhuset har ett grönt, växtbeklätt tak vilket minskar vattenavrinningen med cirka 50 procent. Dessutom har det solceller som ger ström till belys-ningen. Huset byggs upp av vertikala träribbor som är svåra att klottra på och vid vandalisering är det enkelt att byta ut enskilda ribbor. I miljöhuset går det att till exempel återvinna plastförpackningar, tidningar, pap-persförpackningar, glasförpackningar och metallför-packningar.

Trygghet Belysning – Utomhusbelysningen är viktig för områ-det kring ishallen. Det handlar inte enbart om att

uppnå god funktionsbelysning ur exempelvis arbets-miljösynpunkt. Armaturval, färgtemperatur, energief-

Utemiljöåtgärder närtid

UTEMILJÖ

FAS

2

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Rejlers Ingenjörer AB.

Arkitekt Isabella Ahlgren och idé Lina-Maria Bergh, Stadsfastigheter, Malmö stad

14


15

fektivitet och placering är parametrar som påverkar hur byggnaden uppfattas och hur man ska röra sig i närområdet. De fasader som är synliga från infarten framhävs med hjälp av inramande, kall belysning vid takfoten som ger ishallen ett iskubsliknande intryck. Den gamla belysning i passagen byts ut mot ny ener-gieffektiv i varma och kalla kontraster som fångar uppmärksamheten och ökar läsbarheten för besökar-na. Skyltningen förstärks genom lysande skyltar både på fasaden synlig mot gatan samt ovanför själva entrén. Befintliga armaturer byts ut till mer trivselska-pande och vid entréområdet kompletteras de också med ett lövverksraster som ger intressanta skugg-verkningar.

Även om åtgärden innebär fler armaturer betyder det inte att området får kraftigare belysning. Det handlar snarare om rätt belysning på rätt plats. Det är också viktigt att energianvändningen inte ökar på grund av insatserna.

Hållbar förtätning med avseende på män-niskor och aktiviteter Inbjudande mötesplats i stadsdelen – Utemiljön intill ishallen och ytorna kring hallen ska bli en inbju-dande mötesplats. Föräldrar och anhöriga som följer med utövarna ska ha möjlighet att nyttja platsen för att exempelvis fika, träna eller jobba. De boende i området som inte nödvändigtvis åker skridskor ska också lockas till att använda den planerade kombipla-nen eller caféverksamheten intill ishallen.

Kombiplan med sittgradänger – Spontanlekplatser eller kombiplaner har visat sig mycket populära. En sådan plan skulle kunna utnyttjas av hockeyklubbens aktiva, intilliggande skola och stadsdelens barn och ungdomar på olika tider på dygnet.

Träningsredskap ute – Träning utomhus i form av ett utegym gynnar inte bara hockeyspelarna utan för-hoppningsvis alla träningssugna i olika åldrar och från olika delar av staden. För att koppla samman utegym-met med en tilltänkt pedagogisk vattengestaltning planeras ett av träningsredskapen att fungera som en manuell pump där utövaren själv, genom att cykla, pumpar upp vatten från ett magasin till en intillig-

gande damm. Att pumpa och ”trampa vatten”, gör gymmet lekfullt samtidigt som det fyller en funktion. Gymmet är tänkt att vara öppet för alla dygnet runt.

Statushöjning på markbeläggning – Markbelägg-ningen framför entrén kan hjälpa till att öka orienter-barheten för besökarna. Den tilltänkta beläggningen är ett gult tegel som läggs i ett parkettmönster och ger ett ljust och välkomnande uttryck som för tankar-na till den röda, eller som här gula, mattan. Nivåskillnader i marken tas upp med hjälp av en lägre trappa. Denna fungerar även som en informell sitt-plats utöver de formella i form av stolar och bänkar, något som tidigare saknats. Tillgängligheten till ishal-len är tillgodosedd genom en ramp.

Inglasning av entré – För att ytterligare kunna utnytt-ja området kring ishallsingången planeras ytan att glasas in. Detta gör det möjligt att vistas där under en längre period på året samt att caféverksamheten kan utnyttjas i större utsträckning. Inglasningen kommer vara en orangeriliknande övergång mellan ute och inne som även fungerar som en luftsluss mellan

16

publikentrén och uteluften. Delar av utrymmet skulle i framtiden kunna fungera som uppvärmt växthus som värms av överskottsvärme från kylanläggningen.

Utökad caféverksamhet – Caféverksamhet är en vik-tig del i att få människor att vilja uppehålla sig i och kring ishallen. Den befintliga cafédelen öppnas upp och integreras med ytorna mellan klubblokalerna och ishallen. Det skapar en naturlig mötesplats både för aktiva, föräldrar och övriga besökare som annars inte har någon självklar plats att uppehålla sig på i dagslä-get. Önskemålet är också att aktiviteterna kopplade till ishallen ska kunna sträcka sig utanför gränsen för ishockeyverksamhet varför en gemensam mötes-punkt känns väsentlig och viktig.

GrönskaGröna tak – Då taket över själva ishallen inte klarar ytterligare belastning i någon större utsträckning är det istället resteran-

de lågbyggnader som blir försedda med ytterligare två nya sorters gröna tak i form av fuktäng och torräng.

• Fuktäng – Fuktängar och rikkärr har haft en kraftigt minskande utbredning under de senaste åren, på grund av övergödning och utdikning. Det skulle vara möjligt att återskapa dessa system i en kontrollerad takmiljö förutsatt att byggnaden klarar de stora vikterna. Vegetationssystemet kommer att etableras med basrikt jordmaterial med högt organiskt innehåll. Systemet kommer att vara konstant fuktigt och cirka 40 cm tjockt.

• Torräng – Torra kalkrika ängar är viktiga habitat för hotade växter och insekter. Denna typ av system kan utgöra ett estetiskt såväl som ett biologiskt tillskott till stadsmiljön. Målet med detta system är att undersöka om det går att anlägga torrängar med höga biologiska värden och rik blomning på tak. Substratet kommer att baseras på relativt lokalt, basiskt material och ha en tjocklek på 15-20 cm.

Takträdgård med ekologiskt café – En grönskande takträdgård anläggs på lågbygganden. Det platta taket förvandlas till en kuperad trädgård, ett intensivt tak med högt estetiskt och biologiskt värde, där det ges möjligheter till ekologisk odling för caféet och rekreativa värden för besökarna.

Hållbar förtätning med avseende på byggnaderExploatering för idrottsändamål – Byggrätter i cen-trala lägen är eftertraktade och förtätning i våra städer är en viktig del av hållbarhetsperspektivet. På Kirsebergs ishall finns idag en outnyttjad byggrätt för idrottsändamål, lokaliserad norr om ishallen. Denna skulle kunna utnyttjas till att bygga in kombiplanen alternativt att det undersöks vilka idrotter som är i behov av lokaler som lämpar sig för denna yta.

Utemiljöåtgärder framtid

UTEMILJÖ

FAS

3


UTEMILJÖ

FAS

2

17

Förtätning i form av parasiter – Det är dåligt med ytterligare byggbar mark runt Kirsebergs ishall. Utökade aktiviteter i anknytning till hallen är önskvärda men det ställer stora krav på byggnaden gällande omklädnads-möjligheter, förvaring och kontorsutrymmen. En lös-ning kan vara att bygga på höjden. Detta skulle kunna låta sig göras med hjälp av parasitbyggnader – en fri-stående form av byggnad som ”kopplas på” utanpå den befintliga byggnaden och som, i praktiken, även kan ”kopplas loss” och flyttas till ett annat ställe om behovet ändras. Parasiten kan var gjord av återvunnet material och är med fördel en lättkonstruktion för att förenkla mobiliteten. Flexibilitet är ledordet.

Hållbar förtätning med avseende på män-niskor och aktiviteterKlättring och bouldering – Det finns ett växande intresse för olika former av klättring i Malmö. Ishallens väggar är höga och utbredda och skulle därför lämpa sig väl för klättring på artificiellt uppbyggda klätter-väggar. Området kring den våtmarkslika dammen skulle kunna utgöra en plats för boulderingverksam-het. Bouldering kommer från engelskans ”boulder” som betyder stenblock och innebär avancerad klätt-ring på låg höjd med begränsad utrustning.

Isdisco – Ett utökat utbud på aktiviteter kan även ske inne i själva ishallen. Tänkbara möjligheter skulle kunna vara olika temaformer av dans på is, så som isdisco, vinterfester eller vårbaler. Det kan vara lämp-ligt att då arenabelysningen ses över även planera för den här typen av alternativ verksamhet då det gäller upphängningsanordningar, elförsörjning och liknande till extra ljud- och ljusutrustning.

Takträdgård med ekologiskt café – Den takträdgård som planeras i samband med påbyggnaden ovanpå befintlig lågbyggnad uppfyller flertalet idag saknade parametrar. Grönytan ökar och ger tillskott till de bio-logiska och estetiska värdena. Utöver det tillkommer en utökad möjlighet till alternativa aktiviteter. Här kan caféet driva ytterligare verksamhet och dessutom kan odling bedrivas i olika former. Bevattning kan med fördel ske genom recirkulering av smältvatten alterna-tivt från omhändertaget dagvatten.

”Vattnets väg” – Inom ramen för fastighetens framtids-vision finns en idé om att kunna sammanbinda intillig-gande parkområde med ishallens och skapa en vatt-nets väg. Vattnets väg innebär en lite mer lekfull utformning av en del av det öppna dagvattensystem som leder ner vatten till våtmarken eller vattendam-men. Där kan barn upptäcka och följa vattnets väg och egenskaper i olika passager och fördämningar. Denna kan etableras inom befintlig fastighet i en kortare sträckning men även med möjlighet att utöka vattnets väg genom att leda ner vatten från omkringliggande områden med ett naturligt fall ner mot vattendammen.

18


19

UTEMILJÖ

FAS

3

Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då energipriserna var låga och frågor rörande ekologi och hållbarhet hade annorlunda prioritering jäm-fört med idag. Nu, 50 år senare, står dessa byggna-der inför ett omfattande renoveringsbehov och det öppnar för nya möjligheter att på ett allomfattande sätt ställa om dessa till byggnader som står sig bra ytterligare 50 år i framtiden.

Att minska energianvändningen är en viktig del i ledet för att uppnå ekologisk hållbarhet. Ett minskat energibehov innebär också minskade kostnader och allt eftersom energipriserna fortsätter att öka kommer en energisnål fastighet vara av allt större betydelse. För att väsentligt kunna minska energi-användningen krävs inte minst investeringar i tek-niska installationer och klimatskal. Kostnaden för dessa är ofta högre än om befintlig utrustning enbart ersatts med likvärdig. I detta sammanhang är det därför viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån ett livscykelperspektiv.

Ishallar är unika byggnader på så sätt att de innehåller energikrävande teknik för att kunna skapa det som är ishallens mest grundläggande funktion; en god is för användaren. Att en god iskvalitet bibehålls är därför en viktig målsättning vid energieffektivisering.

Flertalet ishallar från den här tiden har likartade problem. De är dåligt isolerade plåthallar med tek-nisk utrustning som inte följt med i utvecklingen och de använder därmed stora mängder energi. Energianvändningen uppgår på ett år till cirka 750 MWh. Det betyder att det är meningsfullt att ener-gieffektivisera.

År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100 pro-cent försörjas av förnybar energi. För att aktivt kunna medverka till detta är målet att Kirsebergs ishalls energianvändning minskas med 50 procent och att ytterligare 10 procent är egenproducerad, förnybar energi. Det energislag som är aktuellt för ishallen är i första hand solenergi.

Energi från solen kan tas tillvara genom solfång-are och solceller. Solfångare producerar värme som kan användas till varmvatten och uppvärmning. Solceller producerar el som kan ledas in på elnätet i en byggnad. Lämpligheten för vardera anläggning bedöms efter det behov som finns. Solceller passar bra till många anläggningar där verksamheten har stort behov av el, medan solfångare passar bra då uppvärmningsbehovet är stort som till exempel för utomhusbassänger. Eftersom ishallen producerar stora mängder överskottsvärme som gott och väl täcker uppvärmningsbehovet är det solceller som är aktuella.

Energi som fokusområde

20

Energianvändningen minskas med 50 % och ytterligare 10 % är egenproducerad, förnybar energi.

21

KlimatskalHallbyggnaden består av en isolerad betongplat-ta med ingjutna kylrör och ett bärande stålrams-system med plåtklädda fasader med tunnare, mellanliggande mineralullsisolering. Halltaket är belagt med självbärande, korrugerad plåt med ovanliggande isolering och papptäckning som ytskikt. Den bärande konstruktionen har svårt att klara ytterligare belastning. Klubblokalen är byggd och ombyggd i omgångar där väggar och tak är en träregelkonstruktion med mellan-liggande mineralullsisolering. Omklädnadsdelen är en tillbyggnad från början av 2000-talet. Byggnaden har en murad konstruktion av lätt-klinkerblock som vilar på en grundsula av betong. Ytterväggarna har generellt sett fått många skador som kan ge upphov till mögel och röta.

På grund av flertalet otätheter i konstruktio-nen tränger fuktig utomhusluft in i byggnaden och ställer höga krav på avfuktningsanläggning-en. Störst är belastningen under de varmare månaderna då uteluften är som fuktigast. Vanligtvis pågår en säsong mellan september och april och en förlängning av denna period påverkar därför energianvändningen negativt på flera plan. Den största orsaken till luftinträngning är portar vid ispistmaskin samt dörrar vid entré som öppnas flertalet gånger under loppet av en dag och därmed tillåter stora mängder uteluft att tränga in.

Teknik och styrningEnergianvändningen för ishallen uppgår på ett år till cirka 750 MWh. Denna siffra står sig relativt bra mot det nationella snittet för ishallar som lig-ger på 1100-1300 MWh per år. Den största delen av energianvändningen går åt för att kyla isen. Kylmaskinscentralen är hjärtat i anläggningen där kompressorerna jobbar för att kyla köldmedi-et som pumpas runt i de ingjutna rören i betongplattan. Kylanläggningen är original sen ishallen byggdes och är i stort behov av ett byte. Ishallen är inte inkopplad till fjärrvärmenätet

utan värms med hjälp av överskottsvärme samt elradiatorer i klubblokaldelen. Elvärmen står för cirka en femtedel av energianvändningen för ishallen.

Belysningen i hallen har två lägen; ett för ser-vice och ett för match. Denna möjlighet används dock sällan och gör att matchläget är det vanli-gast förekommande. Omklädnadsrum och klubblokal saknar effektiv styrning av både belys-ning och ventilation. Belysningen är manuell vil-ket innebär att den ofta står tänd i onödan och ventilationen är tidsstyrd oavsett vilket behov som finns. Även utomhusbelysningen saknar någon form av styrning och är vanligtvis påsla-gen även under dygnets ljusa timmar.

I ishallar förkommer mycket utrustning som behöver tvättas och torkas varför det är viktigt att dessa maskiner är energieffektiva. Nuvarande tvättmaskin och torktumlare på ishallen är från 1990-talet och är endast inkopplade på kallvat-ten. Maskinerna är därför i behov av byte.

Utgångsläge energi

Elvärme

Kylmaskin

Belysning

Pumpar

Fläktar

Div fastighetsel

Elvärme Kylmaskin Belysning

Pumpar Fläktar Avfuktare

Div fastighetsel

Avfuktare

Energianvändningen på Kirsebergs ishall

22

KlimatskalAutomatisk port vid ispistmaskin och dörrstängare vid spelaringång – För att minska inläckaget av fuktig utomhusluft

i samband med ispistmaskinens in och utfart ur hal-len har en automatisk port installerats. Tidigare öpp-nades denna port manuellt med följd att porten stod öppen en längre stund medan ispistmaskinen tippa-

de isskrap. Nu sköts detta automatiskt och inomhus-klimatet kan därför hållas torrt och kylan över isen kan bevaras. Vid passagen mellan omklädnadsrum och intill ishallen fanns tidigare en dörr som hade svårt för att sluta tätt. Därför läckte värmen från omklädnadsdelen in i den kalla hallen. Här har en dörrstängare nu installerats som ser till att kylan från hallen inte försvinner ut. En enkel åtgärd som hjälper till att hålla rätt klimat inne i hallen.

Teknik och styrningNy kylanläggning – På ishallen har den kylanlägg-ning som varit original sedan 1970-talet bytts ut. Bland annat har kylkompressorerna bytts ut mot moderna varianter samtidigt som anläggningen i övrigt har energioptimerats. En ny ispist tvåskiktsbe-tongplatta har gjutits där en glykollösning pumpas runt som köldmedium. Även ispistmaskinen har bytts ut. Den nya ispistmaskinen ser med hjälp av en infra-röd sensor inne i hallen till att isen hålls på önskad tjocklek. På så sätt görs en energimässig nytta i att aldrig kyla mer is än vad som behövs.Installation av en ny kylanläggning är en stor investe-

ring, men i detta fall var det oundvikligt eftersom kyl-anläggningen var i akut behov av byte.

Optimering av driftförhållanden – Kylanläggningen ställs mot olika krav under olika delar av året. Därför är det viktigt att det sker ett löpande arbete med att optimera driftförhållanden för kylning av isen. Genom att inte ha en alltför kall temperatur på isen går det att göra stora energibesparingar. Här blir det en balansgång mellan den kvalité utövarna kräver på isen. Varje grad som istemperaturen kan höjas med ger en cirka tre procent energibesparing på kylbeho-vet. En optimerad drift medför därför stora energi-mässiga förbättringar. Vilken istemperatur som kan hållas varierar från ishall till ishall beroende hur ishal-len byggnadstekniskt ser ut.

Utbildning av driftpersonal – Det är viktigt att drift-personalen får utbildning och är införstådda med de förändringar som sker. Den nya tekniken kräver ofta att den används på rätt sätt för att åtgärderna ska få genomslag och därför är det viktigt att driftpersona-len är engagerade. Utbildningsdagar är ett bra sätt att öka energi- och miljömedvetenheten hos driftperso-nal och verksamhetsansvariga. Att utbilda driftperso-nal är en billig åtgärd, men med stor besparingspo-tential eftersom hur driftpersonalen väljer att sköta hallen och isen har stor påverkan på energianvänd-ningen.

Energieffektiv avfuktningsanläggning – Ny energi-effektiv avfuktningsläggning har installerats vilken är sammankopplad med ventilationen inne i hallen. Under normala förhållanden i hallen recirkuleras inomhusluften för att slippa ta in den fuktiga utom-husluften. Ju mindre fukttillskottet är inne i hallen desto mindre behöver avfuktningsanläggningen jobba. Då påfrestningarna på inomhusklimatet är stora i samband med match eller träning, är avfukt-ningsläggningen utrustad med ett spjäll som auto-matiskt släpper in frisk utomhusluft istället för att recirkulera inomhusluften. Styrningen sker på halten koldioxid i inomhusluften. På så sätt fås en energiop-timerad drift där avfuktningsläggningen slipper jobba

Energiåtgärder nutid

ENERGI

FAS

1

23

för fullt under vanliga förhållanden i hallen. Avfuktare står för cirka 10 procent av ishallens energianvänd-ning och därför finns det stora besparingar att göra i att recirkulera inomhusluften istället för att avfukta utomhusluften. Belastningarna på avfuktningslägg-ningen är som störst under de varmare delarna av året, då det finns mycket fukt i utomhusluften. Recirkulering av inomhusluften är därför än viktigare vid en lång säsong.Hallen anses i dagsläget ha tillräckligt självdrag för att ytterligare ventilation inte ska vara nödvändig. Då senare åtgärder utförs, så som att täta hallen och installera luftslussar, bör ventilationsstyrningen ses över så att ett visst grundflöde i hallen erhålls.

Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorer – En av de stora nyckelfrågorna vad gäller energiopti-mering av en ishall handlar om att ta tillvara den överskottsvärme som bildas från kylkompressorerna. Överskottsvärmen kan täcka hela hallens värmebe-hov, med undantaget att en elpanna fortfarande kan behövas för att spetsa temperaturen på varmvattnet. Värmeåtervinningssystemet på ishallen använder överskottsvärmen från kylkompressorerna till att värma omklädnadsrum, tappvarmvatten och till att hålla inomhusluften i hallen på behaglig temperatur. Överskottsvärmen används även till att skapa ett tjäl-

skydd under ispisten. Systemet finns till för att mar-ken inte ska förstöras av den långvariga kylan, men har ännu inte behövt användas.Totalt tas den största delen av överskottsvärme tillva-ra inom fastigheten. Resten kyls av mot utomhusluf-ten. Kvar att lämna värme till är läktaren i hallen för att öka publikkomforten eller att bygga ut det vatten-burna värmesystemet till att även innefatta klubblo-kalerna, som idag värms av elradiatorer.Nyttjande av överskottsvärme från kylkompressorer-na är en relativt stor investering, men med stor besparingspotential och bra lönsamhet eftersom det finns så pass mycket värme från kylkompressorerna att använda sig av.

Belysningsstyrning i biutrymmen – I ishallens biut-rymmen så som omklädnadsrum, toaletter och korri-dor har ny belysningsstyrning installerats. Tidigare var dessa utrymmen försedda med manuella strömbryta-re vilket fick till följd att belysningen ibland stod tänd även under tider då lokalerna inte användes. Istället har omklädnadsrum nu försetts med frånvarostyrd belysning, medan korridor och toaletter har försetts med närvarostyrning. Skillnaden mellan de olika sät-ten att styra belysningen är att frånvarostyrning krä-ver ett aktivt val för att tända belysningen medan närvarostyrning automatiskt tänder då någon vistas i lokalerna. Närvarostyrning lämpar sig därför bättre för utrymmen som saknar infallande solljus och som krä-ver att det tänds då dessa rum används. Gemensamt för både frånvarostyrning och närvarostyrning är att det automatiskt släcks då ingen längre vistas i rummet.

Energieffektiv utomhusbelysning med skymnings-relä – Utomhusbelysningen på fastigheten har tidiga-re saknat effektiv styrning och stått på även under

24

dagtid. För energieffektivare styrning har ett skym-ningsrelä installerats som reglerar belysningen så att denna endast tänds vid mörker. Dessutom har de befintliga armaturerna bytts ut mot armaturer med energieffektiva ljuskällor. LED används till effekt- och fasadbelysning kring entrén medan starkare belys-ning lyser upp markpartierna. Ishallen får därmed en mjukare och mer inbjudande gestaltning som dess-utom tydliggör entréfunktionen. Energimässigt blir åtgärden ett nollsummespel men med kvalitativ belysning istället för kvantitativ. Det vill säga fler ljus-punkter på rätt ställe, men med en svagare ljusstyrka och effektivare styrning.

KlimatskalLuftslussar – För att minska onödigt luftläckage kommer luftslussar att byg-gas, både på baksidan av byggnaden

där ispistmaskinen kör ut för att lämna isskrap och på framsidan av byggnaden där människor passerar in och ut ur hallen.

Luftslussen på baksidan av byggnaden kommer att bestå av en tillbyggnad mellan hallen och ismaskin-centralen. Tillbyggnaden kommer att ha en inbyggd

smältgrop där isskrapet från ispistmaskinen smälts. Nyttan med den inbyggda smältgropen är att ispist-maskinen slipper köra ut utomhus för att tippa isskrap och fylla på med läggvatten. Luftläckaget i samband med detta upphör därmed och isskrapet smälts dess-utom med hjälp av återvunnen värme från kylkom-pressorerna, varför en energimässig nytta görs i att kyla kompressorerna.

På framsidan av byggnaden kommer en entréin-byggnad i glas fungera som klimatavskiljare och för-hindra att värmen i omklädnadsdelen av byggnaden försvinner ut i samband med att människor passerar in och ut ur ishallen. Dessutom skapas plats för vistel-serum och caféverksamhet.

Isolering av kringytor och sargisolering – Ishallar har oftast isytor utanför rinken som är oisolerade. Ur arbetsmiljö- och publikkomfortssynpunkt är det för-delaktigt att isolera dessa ytor. De står dessutom för cirka 1-2 procent av isytan, vilket innebär att kylbeho-vet minskar och därmed energianvändningen då dessa ytor isoleras. Förutom att isolera isytorna utanför sargen kommer även själva sargen att isoleras. På så sätt hålls kylan bättre över isen och dessutom erhålls det en bullerdämpande förmåga som avsevärt för-bättrar akustiken i hallen.

Energiåtgärder närtid

ENERGI

FAS

2

ENERGI

FAS

1

25

Teknik och styrningEnergieffektiv belysning över isrinken – För hallar-maturerna på ishallen finns det i dagsläget två belys-ningslägen. Ett läge för service och ett läge för trä-ning eller match. Problemet är att systemet sällan nyttjas utan oftast står hallbelysningen på full effekt. Genom att införa ett behörighetssystem, där endast driftpersonal och matchansvariga har tillgång till full belysning, kommer belysningen kunna styras på ett mer energieffektivt sätt. Belysningslägena kommer att utökas så att det finns ett läge för service, ett läge för träning och ett läge för match. Det kommer även installeras närvarostyrning så att belysningen släcks ner till ett energisparläge då det inte befinner sig någon på isen.

Befintlig halogenbelysning i hallen är energikrä-vande och kommer därför att ersättas med lysrörsar-maturer där det finns flerstegständning inom samma armatur. Det betyder att det beroende på hur hög belysningsstyrka som efterfrågas hålls olika många lysrör tända. Vilka lysrör som hålls tända varierar dess-utom automatiskt så att alla lysrör slits lika mycket. På så sätt görs besparingar i underhållskostnader med att alla lysrör slits lika mycket och kan bytas samtidigt. Dessutom får utövarna känslan av att alltid vara i fullt fokus, jämfört med ifall bara varannan armatur skulle hållas tänd vid träning.

Med den nya, energieffektiva hallbelysningen kommer hockeyförbundets krav som finns på ”belys-ningsstyrka och jämnt fördelad belysning över isen” att kunna uppfyllas. Den befintliga halogenbelysning-

en har inte kunnat belysa isen jämt och därför har A-lagsmatcherna fått spelas på en annan ishall. Installationen av nya hallarmaturer är en investering i halvmiljonsklassen som beräknas kunna ha en bra besparingspotential eftersom 16 procent av ishallens energianvändning går till belysning.

Minskat användande av elvärme – Klubblokalen, i anslutning till omklädnadsdelen, är inte ansluten till värmeåtervinningssystemet utan värms istället av elradiatorer. Detta är en mycket kostsam lösning, sär-skilt eftersom klubblokalen har dålig värmelagrings-förmåga. För att minska mängden elvärme kommer därför det vattenburna uppvärmningssystemet att byggas ut till att även innefatta dessa utrymmen. Då värms utrymmena med överskottsvärme från kyl-kompressorerna. Ett annat alternativ skulle vara att installera pulsstyrning på de befintliga elradiatorerna. Det innebär att radiatorerna arbetar tillsammans och pulsar ut värmen exakt efter behov med hjälp av en rumsgivare som ser till att inställd inomhustempera-tur erhålls. Båda åtgärderna har bra besparingspoten-tial och skulle minska användandet av elvärme.

Energieffektiva lysrör – De lysrör som finns i omklädnadsrum, kor-ridor, toalett och klubblokal kommer att bytas ut mot ener-gieffektivare lysrör. Detta kommer att ge en cirka 30 procentig besparing på dessa utrymmens belys-ningskostnader. Möjlighet till ytterligare besparingar i framtiden finns eftersom belysningen utvecklas mot att bli allt mer energieffektiv.

Vattenbehandling – Normalt används varmvatten för att spola isen med eftersom det varma spolvattnet ger en klarare is än vad kallt spolvatten gör. Med hjälp av ett vattenbehandlingssystem går det dock att avlufta och avkalka spolvattnet på ett sätt som gör att kallvatten kan användas och trots det få bra klarhet på isen. Ur energisynpunkt är det fördelaktigt att använda kallvatten till spolning eftersom det då går åt mindre varmvatten och kylanläggningen slipper

26

kyla bort varmt spolvatten från isen. Vattenbehand-lingen ger också isen en bättre kvalité som gör att istemperaturen kan höjas utan att isens hårdhet för-sämras. På ishallen värms varmvattnet av överskotts-värme från kylkompressorerna, men det kan ändå tänkas att vattenbehandling installeras för att erhålla en bättre kvalité på isen och därmed kunna höja istemperaturen.

Energieffektiv tvättvård – Tvättmaskinen på ishallen är endast inkopplad till kallvatten. Det innebär att kallvattnet värms med hjälp av elpatroner till önskad temperatur. Moderna tvättmaskiner är däremot inkopplade till både kall- och varmvatten. Det medför att eluppvärmningen som tidigare krävts har kunnat minskas eller elimineras helt. Därför kommer nuva-rande tvättmaskin att ersättas med en modern maskin som är inkopplad till både varm- och kallvat-ten. Eftersom varmvattnet på ishallen värms av över-bliven värme från kylkompressorerna blir detta en både ekologiskt och ekonomiskt hållbar lösning.

Förutom att minska ner på eluppvärmningen finns det en rad andra fördelar med moderna tvättmaski-ner. Utvecklingen går mot att maskinerna kommer att bli allt mer interaktiva. Genom att välja grad av nedsmutsning – lätt, mellan eller svår – kan nya maskiner på marknaden själva mäta upp mängden tvättmedel genom ett automatiskt doseringssystem. Maskinen känner själv av hur mycket tvätt det finns i maskinen och anpassar programmet efter det. På så sätt undviks överdosering av tvättmedel och det går att spara ner på både vattenanvädningen och miljö-

påverkan. Forskningsinnovationer pågår även för att det med hjälp av ett inbyggt system för återanvänd-ning av sköljvatten från tidigare tvättar ska gå att minska på vattenförbrukningen. Sammanlagt beräk-nas det gå att spara 2/3 av energin med en modern tvättmaskin jämfört med befintlig på ishallen.

Den befintliga torktumlaren på ishallen kommer att ersättas med en modern maskin. Idag finns det flera torktumlare på marknaden som använder sig av en värmepump för att torka tvätten. Värmepumpstumlaren fungerar som en kon-denstumlare vilket betyder att den inte behöver anslutas till en ventilationskanal. Istället leds fukten ut direkt till ett avlopp. Värmen återanvänds med hjälp av värmepumpen två gånger vilket medför att väsentligt mycket mindre varm luft kommer ut i rummet. De moderna torktumlarna är dessutom styrda av en fuktav-känning som automatiskt stänger av tumlaren då vald torrhetsgrad har uppnåtts. På så vis sparas energi genom att inte torka tvätten mer än nödvändigt.

Värmepumpstumlaren och den smarta tvättmaski-nen innebär en försumbar merkostnad vid ett planerat byte av maskiner och energikostnaderna beräknas minska med hälften för själva tvätt- och torkprocessen.

Förnybar energiSolceller – Målet för ishallen är att 10 procent av energianvändning ska komma från egenproducerad, förnybar energi. Ishallen kommer därför förses med en 240 kvm stor solcellsanläggning på en av takytor-na. Takytan det rör sig om utgörs inte av själva taket till hallen, utan istället taket till en av biytorna på ishallen. Detta på grund av att hallen inte klarar ytter-ligare laster på stomsystemet. En solcellsanläggning av den här typen kan producera cirka 100-130 kWh/kvm, vilket på ett år betyder ungefär 28 000 kWh i minskade energikostnader. I valet mellan solceller och solfångare är solceller den bäst lämpade anlägg-ningen för ishallen eftersom fastigheten är i stort behov av el, medan värmebehovet redan är täckt av överskottsvärme från kylanläggningen. En ansökan om solcellsbidrag har lämnats in till länsstyrelsen. Solcellsbidraget uppgår för kommuner till 55 procent av kostnaderna för anläggningen medan motsvaran-de siffra för privata ägare är 60 procent.

ENERGI

FAS

2

27

KlimatskalTätning av byggnadens klimatskal – Förutom att täta byggnaden med hjälp av luftslussar är byggnadens klimatskal i

behov av tätning. Diffusionsplasten i hallens ytterväg-gar kommer att renoveras och ses över. Även de otät-heter som finns intill fönster, dörrar och genomför-ningar kommer att renoveras för att minska värmeför-lusterna och luftläckaget genom dessa byggnadsde-lar. Det kan även bli aktuellt med att försöka tillägg-isolera hallens tak och väggar för att minska värme-

förlusterna så att isen lättare kan hållas kall. Tyvärr kla-rar inte den bärande konstruktionen några ytterligare laster varför åtgärden endast är möjlig om den utförs på ett sätt som inte belastar den befintliga konstruk-tionen. Detta är ett område för produktutveckling där tunn och enkelt applicerbar isolering är önskvärd. Redan idag finns det produkter på marknaden som reducerar värmestrålningen från isen med hjälp av

värmestrålningsreducerande skärmar som fästs på insidan av hallens tak och hjälper till att hålla isen kall. I väntan på produktutveckling kommer yttersidan av ishallens tak att målas vitt för att på så sätt hålla taket och därmed hallen och isen svalare när solen står på.

I uppvärmda delar av fastigheten så som omkläd-nadsrum och klubblokal finns problem med att vär-men försvinner ut ur byggnaden genom otätheter och dåligt isolerade vägg- och takkonstruktioner. I samband med förtätning på fastigheten kommer dessa byggnader att tilläggsisoleras och förses med välisolerade fönster som gör att de bättre kan hålla kvar värmen.

Teknik och styrningVentilationsstyrning i biutrymmen – I omklädnads-byggnaden finns det ett värmeåtervinningssystem som använder värmen i frånluften för att värma tilluf-ten. Här kommer den nuvarande plattvärmeväxlaren att ersättas med en roterande värmeväxlare med högre värmeåtervinningsgrad. Omklädnadsrummen i ishallen kommer dessutom att utrustas med behovs-styrd ventilation. Det innebär att nyttjandegraden och inomhusklimatets påfrestningar kommer att avgöra ventilationsstyrningen. I dagsläget är ventila-tionen för dessa utrymmen tidsstyrd. Det betyder att ventilationen går igång klockan sju på morgonen för att stängas av vid midnatt när träningarna är slut. Eftersom alla omklädnadsrum inte används samtidigt och bara under vissa tider på dygnet finns det energi-besparingar att göra i att installera behovsstyrning.

Det finns en rad olika sorters givare att använda sig av för att behovsstyra ventilationen. Till exempel koldioxidhalt-, närvaro-, blandgas- eller temperaturgi-vare. Oftast kan olika sorters givare kombineras för en optimal drift. Närvarogivare kan indikera att någon befinner sig i rummet, varvid temperatur och koldiox-idhaltsgivare ser till att nödvändiga krav på inomhus-klimatet erhålls. Fuktgivare är en annan möjlighet att använda sig av i omklädnadsrum där det hänger mycket fuktig utrustning. Vid all behovsstyrd ventila-tion är det viktigt att det finns någon form av grund-flöde även då omklädnadsrummen inte används. Styrningen bör inte heller bli för komplex eftersom

Energiåtgärder framtid

ENERGI

FAS

3

28

driftteknikerna då kan uppleva att det blir för avancerat att sköta.

I klubblokalen saknas värmeåtervinning och ventilationen har dessutom drifttid dygnet runt. Därför kommer klubblokalen att utrustas med ett värmeåtervinningsaggregat och behovsstyrd ventilation.

Energieffektiv LED-belysning – Då man tittar på energieffektiv belysning är det även intressant att diskutera LED-belysning. LED eller lysdiod innebär högeffektiv belysning. Tekniken bakom LED bygger på att största delen av energin går åt till att skapa ljuset och att energi därmed inte går förlorad som värmeenergi, vilket annars är det största problemet för glödlampan där uppe-mot 90 procent av energin går förlorad som vär-meenergi. Förutom minskade energikostnader görs även besparingar i att livslängden blir upp till 50 gånger längre än den för en vanlig glöd-lampa.

Kritiken mot LED har varit att de ger ett allt för riktat ljus och att ljuset uppfattas som färg-mässigt kallare jämfört med den vanliga glöd-lampan. I vissa hänseenden har LED-belysning därför en bit kvar tills de, både prismässigt och teknikmässigt, kan utgöra en fullgod ersättning till traditionell belysning. Däremot fungerar LED redan idag utmärkt som dekorationsbelysning och i miljöer där kravet på en jämn belysning inte är så stort. För ishallar är kravet högt på att belysningen måste vara jämt fördelad över isen

och att viss ljusstyrka måste uppnås i samband med matcher. Därför är armaturer med LED-belysning inget alternativ i skrivande stund men med tanke på den snabba teknikutvecklingen kan det i framtiden bli en högintressant möjlig-het till energieffektiv ishallsbelysning. Redan idag går det att använda LED-belysning i ishallens biutrymmen eller som effektbelysning vid passa-ge in till hallen.

Värmeåtervinning från duschvatten – Avloppsvatten är idag en stor energiförlust där mycket outnyttjad värme går till spillo. Principen för värmeåtervinning från duschvattnet går ut på att värma inkommande duschvatten med utgående avloppsvatten från duscharna. Detta görs med hjälp av en värmeväxlare där det inkommande kallvattnet tar upp värmen från utgående duschvatten. Vattnet tappar endast några få grader i temperatur från det att det WWrunnit över kroppen ner i avloppet. Det betyder att det finns stora energivinster att göra med värmeåtervinning från duschvatten. På

29

ishallen används duscharna flitigt under hela dygnet, varför åtgärden skulle ge bra lönsamhet. Cirka 1/3 av varmvattenkostnaderna i samband med duschning går att spara och det är därför ett område med stor potential. Värmeväxlaren bör placeras innanför kli-matskalet så att värmeförlusterna från duschvattnet blir så små som möjligt.

Väderprognosstyrning – Väderprognosstyrning inne-bär att med hjälp av SMHI:s lokala väderprognoser förutspå byggnadens värme- eller kylbehov några dagar i förväg. Systemet skulle kunna vara särskilt intressant för en ishall eftersom energianvändningen för att kyla isen till stor del varierar med utomhuskli-matet. I dagsläget reglerar driftpersonalen istempera-turen manuellt beroende på hur utomhusklimatet varierar. Ju varmare det är utomhus desto mer energi åtgår till att kyla isen och ju kallare det är utomhus desto mindre behöver isen kylas. Det skulle därför vara intressant att kunna förutspå isens kylbehov med hjälp av väderprognosstyrning för att erhålla en automatisk reglering av istemperaturen och därmed en energioptimerad drift.

Förnybar energiVindkraft – Ytterligare möjligheter för förnybar energi ligger i att utnyttja vindkraft och förse ishallen med

ett småskaligt vindkraftverk. Begränsningarna för en sådan anläggning ligger i att det krävs höga vindhas-tigheter för att den ska vara värd att driva samt att vindströmningen måste vara relativt konstant och inte som ofta i stadsmiljö, turbulent. I fallet med ishal-len har den geografiska platsen svårt att uppfylla kra-ven för nuvarande vindkraftverk, varför denna möjlig-het i nuläget har uteslutits.

Tunnfilmssolceller – För att förse ishallen med ytterli-gare egenproducerad, förnybar energi är det intres-sant att följa utvecklingen för tunnfilmssolceller för att se om de kan vara en relevant lösning för ishallen. Förhoppningen finns om att tunnfilmssolceller ska kunna utvecklas till solceller med hög verkningsgrad som går att massproducera till en låg kostnad och därmed kunna användas på ytor som tidigare inte varit lämpliga för solcellsanläggningar. Ishallstaket klarar inte ytterligare laster och därför är det önskvärt med lätta och billiga tunnfilmssolceller som kan läg-gas på taket utan att medföra några stora belastning-ar på stomsystemet. Eftersom det finns stora takytor tillgängliga på ishallen, dessutom i söderläge, skulle det vara en mycket intressant åtgärd med stor poten-tial för förnybar energi.

ENERGI

FAS

3

30

31

Nästan 6 000 liter vatten använder varje svensk dagligen om man räknar in även så kallat virtuellt vatten, vatten som finns dolt i det vi konsumerar och indirekt används då det krävs för produktion av till exempel varor, kläder och mat. Det virtuella vattnet visar att vi påverkas av vattenbrist långt utanför nationens gränser. I spåren av klimatför-ändringarna kommer dricksvattenfrågan högt, för-utom uppenbara risker med torka i delar av värl-den kan även vårt dricksvatten komma att påver-kas. Dessa risker kan exempelvis vara saltvattenin-trängningar i grundvattnet på grund av höjd havs-nivå och försämrad vattenkvalitet är orsakad av översvämningar till ytvattentäckter. Stigande vat-tentemperatur kan också innebära en förändrad mikrobiologisk fauna i dricksvattnet, vilket kan för-ändra kraven på rening i våra reningsverk. Att ta fram rent dricksvatten kräver energi, om vattnet dessutom är varmt går det åt ytterligare energi. Att spara på vatten av dricksvattenkvalitet är därmed intressant både i nuläget och för framtida utma-ningar. Ser man vidare ut i Europa är vattentill-gången långt ifrån en självklarhet.

Fukt kan uppkomma under hela byggnadens livscykel, antingen är det felprojekterat, felkonstru-erat, fel byggt eller fel på förvaltningen. Fukt på fel ställe i en byggnad kan innebära förändrade mate-rialegenskaper och beständighet. Fukt och det som kommer i fuktens spår kan dessutom skapa problem rörande människors hälsa. Mögel, röta svamp, svällande eller korrigerande material, frost-sprängningar, mikrobiell tillväxt och alger. Inget av detta hör hemma i ett hållbart byggande och det är därför viktigt att hålla fukten under kontroll.

Genom att använda sig av det som kallas ett öppet dagvattensystem, där vattnet är synligt under avrinning, går det att utnyttja naturens egna

sätt att rena dagvattnet. Detta skapar intressanta inslag i stadsbilden och innebär samtidigt ökade förutsättningar för den biologiska mångfalden. Exempel på ytor som bidrar till att minska belast-ningarna på dagvattensystemet är gröna tak, grön-ytor, våtmarker, dammar, sjöar samt vattengenom-släppliga beläggningar som ger ökad infiltration jämfört med hårdgjorda ytor. Med hjälp av dessa åtgärder går det att se till att den naturliga vatten-balansen inte påverkas negativt av stadsbyggan-det samt att mängden föroreningar som når ut till recipienten minskas. Malmö stad arbetar kontinu-erligt mot ett lokalt omhändertagande av dag-vatten. Att bromsa upp avrinningen lokalt innebär att det kommunala dagvattensystemet avlastas samtidigt som avskiljningsprocessen av förore-ningar i dagvattnet underlättas.

Vatten som fokusområde

32

Allt smält- och dagvatten tas tillvara inom den egna fastigheten.

33

Verksamhetens vattenanvändningVattenanvändningen för Kirsebergs ishall ligger i nivå med liknande ishallar och uppgår till cirka 3 200 kubikmeter årligen. Beroende på hur lång säsongen är varierar vattenanvändningen från år till år. En nor-malsäsong är ungefär åtta till nio månader mellan september och april. Duschar och blandare vid tvätt-ställ används kontinuerligt under dagen och flödena uppgår till cirka 10 l/min för duschar och 12-18 l/min för tappställen. Någon övre temperatur- eller tidsreg-lering med avseende på energianvändning finns inte.

FuktGolvet i omklädnadsrummen består av plattor av löst lagd matta där vatten kunnat tränga in mellan plat-torna. Problemet uppstår i mattskarvarna längs med väggarna och i de förslitningar som uppstått på grund av att skridskoskydden inte använts. Betongplattan under mattan har därför blivit utsatt för fritt vatten i samband med städning och dusch-ning. Detta har bland annat fått till följd att mattskar-

var rest sig, synliga mikrobiella skador i golvlister samt kemiska skador på mattor respektive underliggande spackelskikt. Vid inspektion har det även upptäckts att konstruktionen har problem med tillskjutande mark-fukt som tränger upp i betongplattan.

Gestaltning av dag – och smältvattenMarkytorna kring ishallen är till stor del hårdgjorda och har svårt att infiltrera dag- och smältvatten som uppkommer. Takytorna är stora och avvattningen sker via hängrännor och stuprör som leder vattnet till det kommunala dagvattensystemet.

Verksamheten som sådan genererar kontinuerligt med isskrap som får tas omhand av den asfaltsbelag-da marken utanför. Mängder på 8 -10 kubikmeter på en dag är inte ovanligt. Marken har som följd av detta blivit vattensjuk.

Under kalla och snörika perioder är det svårt att inrymma snöhögarna lokalt på fastigheten. Snön for-slas då bort med lastbil till lämpligare lagringsplatser.

Utgångsläge vatten

34

Verksamhetens vatten- användningSnålspolande munstycken – På ishallen har samtliga duschar och blandare i

omklädnadsrummen försetts med snålspolande munstycken. Totalt sett handlar det om nio stycken duschar samt 13 stycken blandare. Flödet i duscharna har minskat från cirka 10 l/min till 6 l/min och i blan-darna på toaletterna har flödet minskat från mellan

12-18 l/min till endast 2,5 l/min. Duscharna har även utrustats med så kallade prestoventiler, vilket innebär att de stängs av efter 30 sekunder. På så sätt regleras duschtiden. Även reglering av maximal vattentempe-ratur ut i blandare och duschar har gjorts. Besparing görs i både vattenresursanvändning och varmvatten-kostnader även om varmvattnets värms med över-skottsvärme. Åtgärden är förhållandevis billig att utfö-ra och beräknas kunna halvera vattenanvändningen sett över året.

FuktÖversyn av städrutiner – Det finns olika rutiner för hur städning av idrottslokaler ska utföras. I vissa fall innebär det att fritt vatten slås ut på golv i omkläd-nadsrum för att sedan få bli stående i syfte att luckra upp smuts och orenheter. I det fall att ytskikten, som exempelvis golvbeläggning, är skadade innebär detta en skadlig fuktinträngning. Det kan ur fuktsäkerhets-synpunkt vara relevant att se över vilka städrutiner som används för att säkerställa att inget kvarstående vatten förekommer på utsatta tät- eller ytskikt.

Minskat vattenflöde innebär minskad fuktbelast-ning – I och med det minskade vattenflödet i duscharna på ishallen har också belastningen på utsatta tätskikt minskat.

Gestaltning av dag- och smältvattenÖkad grönytefaktor – Den ökade grönytefaktorn innebär att fastigheten till viss del tar upp dag- och issmältvatten bättre än tidigare.

Vattenrecirkulering för växtbevattning – En viss recirkulering av vatten görs då dag- och issmältvatt-net kan användas för bevattning av de 32 mosskas-setter som placerats på ishallens norrvägg. En pilot av bevattningssystemet har tagits fram och doserar vat-ten droppande.

Vatten

FAS

1

Vattenåtgärder nutid

35

FuktGolvbeläggning – För att komma till rätta med problemen bör nuvarande golvmatta i omklädnadsrummen avlägs-

nas. Därefter tillåts betongen torka ut, vartefter ny golvbeläggning kan appliceras. Den nya golvbelägg-ningen bör antingen vara utformad med ett funge-rande tätskikt eller som ett ventilerat golv där fukten

kan ventileras bort. Här finns behov av vidare pro-duktutveckling inom golvmaterial. Ytterligare en aspekt för produktutveckling berör pro-blematiken som uppstår när utövarna inte använder sina skridskoskydd och därmed skadar golvbelägg-ningen. I väntan på framtidens skridskotåliga golv är ett alternativ att avlägsna golvbeläggningen på sträckan mellan isbanan och på väg in till omkläd-nadsrummen. På så sätt uppmanas åkarna att använ-da sina skridskoskydd då de går av isen för att inte förstöra skenorna mot det hårda betonggolvet.

Gestaltning av dag- och smältvattenÖkade infiltrationsytor vid parkering – Parkeringsytan framför ishallen är stor och hårdgjord. För att kunna infiltrera dagvatten ersätts asfalten på parkeringsplatserna med armeras grus och växtlighe-ten ökar väsentligt.

Lokaltomhändertagande av dagvatten, LOD – För att få ett lokalt omhändertagande av dag- och smält-vatten kommer avrinning från tak, grusbelagda ytor

och parkering ledas ner i ett öppet dagvattensystem. Vattenavrinning från tak leds via stuprör till markrän-nor som leder bort vattnet en bit från fasaden. Separationen från fasaden görs för att växtbädden till de gröna väggarna ska kunna utföras. Ur bevattnings-syfte finns det sedan möjlighet att leda tillbaka dag-vattnet från rännorna som löper en bit från fasaden. Möjligheten finns även att leda ner vatten direkt från takrännorna för att erbjuda bevattning av till exempel mosskassetter.

Öppet dagvattensystem – Det öppna dagvattensys-temet kommer till stor del bestå av så kallade lökrän-nor. Namnet på rännorna kommer från de lökliknan-de cementblocken på botten av rännorna. Här för-

dröjs vattnet samtidigt som det skapas ett flöde som efterliknar naturens egna med avseende på självre-ning och syresättning av vattnet. Det öppna dagvat-tensystemet inbjuder även till lek och nyfikenhet hos såväl barn som vuxna.

Våtmark/Damm – Som ett första steg planeras dag-vattnet ledas vidare till en anläggning av våtmarkslik-nande damm på fastigheten. Dammen vattenfylls vid kraftiga eller långvariga regn för att sedan dunsta och torrläggas under perioder.

Vatten

FAS

2

Vattenåtgärder närtid

36

Vattenmagasin – Som nästa steg planeras dagvattnet istäl-let ledas först till ett vattenmagasin som grävs ner på norr-sidan av fastigheten intill våtmarken. Tanken med vatten-magasinet är att det ska fungera som en fördröjande buf-fert och lagring då dagvattenavrinningen är stor. Bufferten

kan sedan användas till att förse våtmarken med dagvatten under perioder då avrinningen är mindre. Det finns även möjlighet att i framtiden använda det lagrade vattnet efter viss rening som spolvatten till isanläggningen.

Från våtmarken eller vattendammen kommer det sedan


Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Watreco AB.

37

att finnas ett breddavlopp mot det kommunala dag-vattensystemet.

Pedagogisk vattenpump – Som en del i anläggandet av Vattnets väg kan delar av det planerade utomhus-gymmet integreras och skapa ett pedagogiskt mer-värde. Denna integration kan till exempel utgöras av en manuellt driven pump, där de som tränar pumpar upp och trampar vatten till en sorts reservoar i början av den korta sträckningen av Vattnets väg som ligger inom fastighetens område.

Smältgrop – En stor del av vattenanvändningen på ishallen går åt till att lägga och spola isen och det blir stora mängder isskrap över när isen hyvlas. Isskrapet läggs på hög framför allt på den grusbelagd yta på baksidan av byggnaden. Efter tiotals år av tippande har området blivit vattensjukt vilket på sikt kan skapa problem för byggnaden samt järnvägsspåren som har sin dragning nära fastighetsgränsen. Som åtgärd på detta problem planeras en maskinhall med smältgrop att byggas vägg i vägg med gaveln på hallen och kyl-maskinrummet. Isskrapet smälts med hjälp av över-skottsvärme från kompressorerna och på så sätt görs även en god energimässig nytta i att kyla kompresso-rerna. Det avkylda vattnet leds tillbaka till kompresso-rerna som kylvatten vilket ökar effektiviteten i kom-pressorerna. Kravet på takhöjd i maskinhallen är minst fyra meter för att ismaskinen skall kunna tippa av snö-skrapet. Det skall även finnas bra avspolningsmöjlig-heter med golvbrunn i utrymmet. Samtidigt bör också möjligheten att skapa en vattenavrinning från ispisten ses över. Avrinningen används när isen tas bort i slutet av säsongen och leds ner i smältgropen eller direkt till vattenmagasinet.

Gestaltning av dag- och smältvattenRecirkulering av smältvatten – Isskrapet uppgår till cirka tio kubikmeter om dagen

och det är därför av intresse att titta på om smältvatt-net från isskrapet går att återanvända för att spola isen med på nytt. Processen kräver att smältvattnet går att rena från kalkrester, smuts och bakterier på ett effek-tivt sätt. En faktor som det måste tas hänsyn till när det gäller återvinning av vattnet är utövarna. De kän-ner av väldigt små variationer i isens kvalitet. Området för återanvändning av smältvatten är i dagsläget fort-farande obruten mark och kräver vidare produktut-veckling.

”Vattnets väg” – En vanlig anledning till att införa öppna dagvattensystem är på grund av att det befint-

liga VA- systemet med tiden har blivit överbelastat. Detta bland annat på grund av de ständigt ökande hårgjorda ytorna i staden, ett problem som kan resul-tera i källaröversvämningar vid kraftigt regn. På ishal-

Vatten

FAS

3

Vattenåtgärder framtid

Vatten

FAS

2

38

len finns dessutom ett extra tillskott av vatten i form av isskrap. Vattnets väg är ett sätt att se vatten som resurs och inte som ett problem. Öppen dagvatten-hantering är också ett sätt för staden att möta ökad nederbörd och värmeböljor när klimatet förändras. Den öppna dagvattenhanteringen blir dessutom ett gestaltningsgrepp i hela kvarteret. De slingrande lök-rännorna grenar ut sig ända fram till stadsdelskonto-ret och bjuder in besökarna redan vid Södra Bulltoftavägen. Det finns plats för vattenkonst på Vattnets väg tillbaka till ishallen. Regnvattnet leds via mindre kanaler så kallande lökrännor igenom områ-det, ishallens takvatten leds via stuprör ner till lökrän-nor som går längs med byggnaden och leder vattnet vidare till en våtmarksliknande damm. Det mesta nederbördsvattnet blir därför kvar inom området. Sett över året kan det öppna dagvattensystemet på området ta hand om cirka 70 procent av regnvattnet.

Illustration Serviceförvaltningen Malmö stad efter underlag från Watreco AB.

39

40

En miljöpedagogisk skola i NydalaTre områden har fått stort fokus i arbetet med ekologisk omställning

och följande övergripande mål har satts upp:

Utemiljö – Skolan görs 100 % mer grönskande, pedagogisk

och trygg.

Energi – Energianvändningen minskas med 35 % och 20 % är

egenproducerad, förnybar energi.

Miljöpedagogik – Den fysiska platsen, inne såväl som ute,

uppmuntrar till förståelse och lärande kring hållbar utveckling.

41

Området – Fosie, där Nydalaskolan är belägen, är en blan-dad stadsdel. Här bor människor från flera olika länder och kulturer och med varierande sociala och materiella förut-sättningar. Det samma gäller bebyggelsen. Villakvarter från tidigt 1900-tal varvas med efterkrigstidens storskaliga bebyggelsestruktur och Fosie industriby, med 10 000 arbetsplatser, kontrasteras med Ekostaden Augustenborg. Fosie har cirka 40 000 invånare och är därmed den tredje mest boendetäta stadsdelen i Malmö. Flertalet stora trafik-leder korsar området så som yttre och inre ringvägen, Trelleborgsvägen samt kontinentalbanan, men plats ges även för gång- och cykelbanor. I området finns flertalet grönstråk, bland annat Nydalaparken och Hermodsdalsparken som ansluter till skolan i norr och i söder.

Verksamheten – På skolan finns, förutom grundskola, sär-skilda undervisningsgrupper, förberedelseklass, grundsär-skola, träningsskola samt integrerad skolbarnsomsorg. Då skolan har ett stort antal elever med utomnordisk bak-grund, läggs stor tonvikt på att arbeta med språkutveck-ling och språkval erbjuds redan i årskurs sex. Skolan har valt att organisera eleverna i mindre klasser för att kunna skapa en god studiero. Varje klass består därför endast av 13-18 elever.

Objektsbeskrivning

Byggnad Funktion

A Huvudbyggnad, expedition, personal, skolsköterska, åk 4-6

B Matsal, idrott, musik, förskola

C, D, E Åk 1-2, slöjd och bild

F Särskola

G Åk 3

H Garage

Nydalaskolan Yta Ägare/Förvaltare

Fastighetstomt (varav byggnadsarea)

20 000 m2 (6 000 m2)

Malmö stad, Stadsfastigheter

42

Skolgården är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag och en viktig parameter i deras lärande och utveckling. Den är också en del av staden och en mötesplats för människor även efter skoltid. En välgestaltad skolgård kan därför innebära positiva effekter på flera olika plan.

I många fall är utemiljön på skolor från efter-krigsåren storskaliga och till stor del hårdgjorda. Gröna ytor är därför eftertraktade och gör stor skillnad i våra allt mer tätt växande städer. Förutom ökad trivsel har de gröna ytorna bety-delse för exempelvis dagvattenhantering, luftre-ning och kan bidra till att sänka temperaturen. Grönskan ska även ses som ett pedagogiskt verktyg på skolgården.

För att kunna kvantifiera värdet av grönskan finns en modell för grönytefaktor framtagen. Grönytefaktorn anger hur stor del av fastigheten som är grönyta och i vilken grad den infiltrerar

vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor anges av delytornas olika värde som kan variera från 0 för ickeinfiltrerande ytor, som exempelvis asfalt, till 1 för grönska på mark eller dammar.

En skolgård som saknar mänsklig skala och rumslighet med stora hårda ytor kan lätt uppfat-tas som en otrygg plats, inte minst för de elever som vistas där dagligen. Att jobba med grönska, belysning och trygga rum eller zoner kan göra stora skillnader i att skapa en trivsam och hållbar utemiljö kring skolan.

Skolan har också stor potential för alternativ verksamhet efter skoltid. Utrymmen för skolkök, idrott, musik, sy- och träslöjd öppnar för en rad möjligheter att få skolan att bli en social mötes-plats på en större del av dygnet. Aktivitet och rörelse kvällstid kan även verka preventivt mot skadegörelse, inbrott och liknande som på många skolor är ett växande problem.

Utemiljö som fokusområde

43Skolan görs 100 % mer grönskande, pedagogiskt och trygg.

44

Grönska och biologisk mångfaldGårdsmiljön på skolan är till stor del hårdgjord med asfalt, markplattor och grus som dominerande mark-beläggning. De gröna inslagen återfinns framför allt i utkanterna av skolgården och består bland annat en kilformad gräsbeklädd yta med avgränsande häck bakom matsalen, ett snårigt buskage för kurragöm-malekar med höga träd i bakkant och en inhägnad grön oas med sittbänkar för lugnare och mer avskär-mad lek i väster. Enskilda stamträd av varierande kvali-tet finns också utspridda över skolgården. Grönytefaktorn uppnår ett värde på 0,3 och skulle, med tanke på den väl tilltagna tomtytan, kunna ökas väsentligt utan att nödvändigtvis kompromissa med ett behov av hårda bollplaner och andra aktivitetsy-tor.

Vatten och infiltrationDe hårdgjorda ytorna är omfattande och har svårt att infiltrera dagvatten. Förutom naturliga vattenpölar saknar skolan vatten som gestaltningsgrepp i någon form.

TrygghetDe hårda, plana ytorna skapar en känsla av storskalig-het och en svårighet i att veta var man ska uppehålla sig. Gården saknar därmed den rumslighet och inti-mitet som är önskvärd för att ge barn en utvecklande och trygg utemiljö. Otryggheten byggs på av de gatt som bildas mellan husen i C-D-E byggnaderna. Belysningen bidrar inte heller till trygghets- och triv-selaspekten. Skolan har, som många andra skolor, vissa problem med skadegörelse. En kraftig belys-ningsmast är placerad centralt på skolgården för att täcka in ett stort, övergripande område. Effekten blir industriell och bländande.Trots stora trafikleder i stadsdelen möjliggörs kom-munikation, till och från skolan, på cykel eller till fots av avskilda gång- och cykelbanor. Otryggheten ökas därför inte bara av biltrafiken i närområdet utan lika ofta av oaktsamma mopedister. Detta skapar även problem inne på skolgårdsområdet. Det är vanligt att skolbarnen blir hämtade och lämnade med bil, avsak-naden av bra och anpassad cykelparkering på skolan

uppmuntrar inte direkt till att i första hand välja att cykla till skolan. Det är däremot gott om bilparkering-ar i området.

Aktivitet och hälsaSkolgården har vissa inslag som bjuder in till varierad och utvecklande lek. Bland annat finns stockar för balansövningar och en grön oas där barnen kan dra sig undan stoj och stim. Ett buskage mot västra ytter-området inbjuder till gömställen och upptäcktslek. I övrigt är gårdsmiljön öppen och oskyddad mot väder och vind och saknar lekmöjligheter i skugga framfö-rallt för de yngre och särskolebarnen.

FörtätningTomtexploateringstalet för Nydalaskolan är 0,3 (BTA/Total markareal) vilket är relativt lågt exploaterat. Ett exploateringstal på 1,0 betyder att det finns lika mycket byggd yta som mark i området. För att få högre värden än 1,0 krävs alltså förhållandevis tät bebyggelse och byggnader med mer än en våning. Ett normalt exploateringsvärde för en stad ligger mel-lan 0,05 upp till 3. För att området skall räknas som högexploaterat krävs värden på mer än 0,9. Graden av markutnyttjande räknas ut genom att ta bebyggd markarea dividerat med total markarea. Nydalaskolans grad av markutnyttjande är 30 procent.

Alternativa aktiviteter på annan tid än skoltid förkom-mer inte i större utsträckning. Tidigare förkom fören-ingsverksamhet i en av paviljongerna vilket upplev-des som positivt då skolgården blev en mer levande och tryggare plats på en större del av dygnet.

Utgångsläge utemiljö

45

Utemiljöåtgärder nutidGrönska och biologisk mångfaldTrädplantering vid paviljonger – Två trädrader med svenska trädarter har planterats längs paviljongerna där det

förekommer problem med övertemperaturer under varma soliga dagar. Träden kommer att fungera som solskydd, samtidigt som de ger en ökad grönytefak-tor, mer variation på skolgården och är ett bidrag till den biologiska mångfalden. De 17 träden är av olika svenska arter som al, björk, bok, lönn och ek. Mellan träden har buskar planterats, framförallt för att skapa en växtmiljö som liknar naturen, men också för att skydda träden mot yttre påverkan och ge dem bättre förutsättningar till etablering.

Gröna väggar – Vildvin och pipranka har planterats på en norr- och en söderfasad på en av de centrala lågbyggnaderna. Den återkommande gula tegelfasa-den bryts på så sätt av i färg och form samt får ett mer levande uttryck samtidigt som variationen mins-kar den stora skalan något.

Levande hägn – Tillsammans med eleverna har det planterats ett levande hägn längs det höga flätverks-stängslet vid tomtgränsen i norr. Det levande hägnet består av olika klättrande växter samt ett antal solro-sor och fungerar som en avskärmning mot parkytor-na och cykelbanan utanför. Dessutom avdramatiseras inhägnaden på ett positivt sätt.

Kulle med bambulabyrint – Framför den stora huvudbyggnaden har asfalt brutits upp och ersatts av en kulle med en bambuspiral och en lind på top-pen. Kullen ger möjlighet till olika sorters lek och är ofta ett populärt inslag på skolgårdar.

Ängsmark – Intill kullen har ett parti inhämtad ängs-mark placerats. En ängsmark består främst av gräs och örter, och kräver lite underhåll i förhållande till en vanlig gräsmatta samtidigt som den ger ett annat uttryck. Ängsmarken bidrar till en ökad biologisk mångfald både med sin förmåga att dra till sig små-djur och med sin rika variation på växter.

UTEMILJÖ

FAS

1

UTEMILJÖ

FAS

1

46


47

Markplattor ersatta med grönska – Det stora platt-lagda stråket som går genom skolgården har luckrats upp genom att några markplattor har bytts ut mot växtlighet. Detta ökar grönytefaktorn, minskar hårdhe-ten på skolgården samtidigt som det skapar en varia-tion.

Skogsträdgård – En avgrusad yta tillsammans med intilliggande buskage har omvandlats till en över 400 kvm stor grön dunge med nyttoväxter i form av bär-buskar och fruktträd. Dungen är ett startskott till en skogsträdgård. En skogsträdgård är en lund av nytto-växter som strävar efter att efterlikna den naturliga skogsträdgården eller skogsbrynet. Placeringen av växterna är sådan att maximalt solljus fångas upp och dungen lockar till sig ett rikt insekts- och fågelliv som håller skadedjur borta. Växterna är perenna, det vill säga de är fleråriga och kräver ingen eller mycket lite skötsel. Grundtanken med en skogsträdgård är just att minimera skötseln genom att låta växter samverka, och att samtidigt kunna utnyttja de ätbara frukter som skogsträdgården bjuder på. Exempel på nyttoväxter i en skogsträdgård kan vara olika sorters nöt- och bär-buskar, fruktträd, kryddväxter och perenna grönsaker. En skogsträdgård är en slitstark miljö, när den väl har etablerat sig och är inbjudande till lek och passar där-för utmärkt på en skolgård. Den har dessutom ett tyd-ligt pedagogiskt användningsområde och passar där-för lika bra till utomhuslektioner som lek på rasten. Planteringen av vilda bärbuskar tillsammans med hol-kar och bon ger barnen spännande möjligheter till nya upptäckter. Genom planteringarna går en snirk-lande stig och en befintlig lyktstolpe har integrerats. Små mötesplatser är skapade inom trädgården som ger lugn och avskildhet från resten av skolgården. Dungen är anpassad för att även kunna användas vid träslöjdslektionerna, som har sin verksamhet i bygg-naden intill.

Holkar och bon – I den påbörjade skogsträdgården har även mer direkta insatser gjorts för att öka den biologiska mångfalden genom att placera ut holkar och djurbon av olika slag. Förutom olika fågelholkar återfinns här också igelkottsbon och fladdermusholkar.

OdlingElevernas odling – Eleverna har fått hjälpa till att odla nytt i de befintliga odlingskärl som finns på skolgår-den som pallkragar, cementrör och fasta upphöjda odlingsbäddar. Det har odlats en hel del örter och kryddor och vackra blomster.

Vatten och infiltrationMarkplattor ersatta med vattenblänk – För att luckra upp och skapa mer variation har några markplattor bytts ut mot plattor med en grund fördjupning. Fördjupningen gör att det vid regn samlas vatten och därmed att uttrycket blir föränderligt och att det finns mer att upptäcka och lära sig av.

Grönytefaktor – Med en högre grönytefaktor ökar automatiskt infiltrationsytorna på skolgården. Grönytefaktorn uppnår, efter ovanstående åtgärder, ett värde på 0,34. På grund av skolgårdens utbredda plattlagda ytor och stora takytor krävs ett fortsatt intensivt arbete med de gröna och blå åtgärderna för att väsentligt kunna höja faktorn.

TrygghetHuman skala – Den storskaliga skolgården saknade tidigare rumslighet och orienterbarhet som är en betydelsefull faktor för att göra skolgården mer stimu-lerande, lekfull och mänsklig. Genom att möblera skolgården med olika gröna åtgärder som skapar vari-ation med höjd-skillnader, vertikal grönska i form av gröna väggar, träd för skuggver-kan och andra odlingar som bry-ter och humani-serar skalan blir skolgården en tryggare plats.

Grönska och biologisk mångfaldGröna tak – Gröna tak har många förde-lar. Förutom ett bidrag till den biologiska mångfalden tar det hand om dagvatten,

renar luften, dämpar buller och minskar överhettning-en av städer. Gröna tak kommer att placeras på den låga centrala byggnaden. Byggnaden har ett stort, flackt tak och är synligt från kringliggande högre byggnader. Det gröna taket bidar därmed till utsikten.

Sammanhängande grönstråk – Den påbörjade skogsträdgården binds samman med befintlig grön-ska till ett större grönstråk. Asfaltparti bryts upp och det kommer att planteras buskar så att en cykelslinga och en sittplats i en glänta ryms i buskaget.

Odling Kompost – En kompost på skolan blir en naturlig del i samband med odlingsinslagen och förstärker lärandet om naturens kretslopp.

Kryddträdgård – I anslutning till demoklassrummet placeras odlingar inspirerade av medeltida kloster-trädgårdar. Odlingarna innehåller örter och kryddor av olika slag. Platsen är i närheten av matsalen och det fungerar därför utmärkt att plocka örter att lägga på maten eller använda i matlagningen. Till skillnad från andra naturlika gröna åtgärder som ängsmark och skogsträdgård, är tanken bakom denna odling att den även ska utgöra ett estetiskt inslag som formas och kontrolleras av människorna själva. Odlingarna kan bytas ut efter årstid och önskemål från verksamheten.

Vatten och infiltration

Vattengestaltning – Från huvudbyggnaden till sam-lingsplatsen anläggs två ränndalar som tydliggör dag-vattenavrinningen. Ränndalarna tydliggörs framförallt med sitt ytskikt av blå mosaik. Vattnet samlas sedan i en grund vattenspegel som sedan snabbt infiltreras och avdunstar.

TrygghetPlanering av utebelysning – Armaturerna ses över på skolgården, placering och styrka justeras. All belys-ning får skymningsrelä och LED-belysning används där så är möjligt.

Trygghetszoner – Tanken med trygghetszonerna är att området med direkt närhet till hemklassrummen, för de yngre klasserna, ska upplevas som en bekväm och säker plats där klassen får känna tillhörighet och själva råda över hur den ska användas. Inom denna trygghetszon placeras cykelställ och ett klassträd planteras. Det ska kännas tryggt att ha sin cykel parke-rad på skolan. Här öppnas det även upp för utomhus-lektioner genom uteklassrum i direkt anslutning till det traditionella. Med ett lågt staket som också funge-rar som informell sittplats blir det tydligt till vilket klassrum uteplatsen tillhör. Uteklassrummet bidrar även till att skapa en trygghetszon för eleverna vid utomhusvistelse utanför lektionstid.

Utemiljöåtgärder närtid

UTEMILJÖ

FAS

2

48

49


50

UTEMILJÖ

FAS

2

51

Förs

lag

och

illus

trat

ion

Sven

ska

Land

skap

Informella sittplatser – Förutom låga staket satsas det på andra typer av informella sittplatser och mötesplatser på skolgården. Informella sittplatser kan vara murar, hockeysarg eller kant kring planteringar.

Stor samlingsplats – Det skapas en naturlig mötes- och samlingsplats framför huvudbyggnaden med utrymme för hela skolans barn. Samlingsplatsen går ihop med den befintliga bambukullen och ängsmar-ken, och har en mur i en s-liknande, ringlande form. Här går det att samla hela skolans elever vid skolav-slutningar samtidigt som skalan gör att det lämpar sig att även sitta och prata på tu man hand.

Paraplyer – På olika platser på skolgården kommer det att placeras fasta regnskydd i form av paraplyer i olika storlekar. Förutom ett utmärkt skydd vid regn är paraplyerna också en mysig mötesplats med det för-höjda bordet som lämpar sig för gemytliga samtal. Paraplyerna skapas i olika storlekar och höjder anpas-sade efter olika gamla elever. På- och avtagbara segeldukar för skydd mot solen kan användas över sandlådorna. Segeldukarna skyd-dar barnen mot skadlig UV-strålning och fungerar även som ett utmärkt skydd mot regn.

Ökat antal cykelparkeringar – Förutom cykelparke-ringarna i anslutning till trygghetszonerna kommer cykelplatser placeras ut på några andra lämpliga stäl-len på skolgården. Totalt sett kommer antalet cykel-platser mer än dubbleras och uppgå till cirka 150 platser. De flesta cykelställ placeras i närheten av elev-ernas hemklassrum, inom trygghetszonerna. Några placeras på andra ställen, och förses då med gröna tak och belysning.

Aktivitet och hälsaUtökade aktivitetsredskap – Utökade aktivitetsred-skap på skolgården som gungor, nya sandlådor med segelduk och pingisbord ger fler möjligheter för elev-erna att vara aktiva på rasterna. Med ett större antal redskap ges mer variation för eleverna, samtidigt som de inte behöver vänta på att till exempel lekställning-en ska bli ledig. Olika typer av lek stimulerar olika sin-nen. Gungor exempelvis stimulerar det kinestetiska

sinnet, uppfattningen av den egna kroppen i rum-met, där upplevelsen och förtjusningen med höjd-skillnader och ”tyngdlöshet” fascinerar.

Trampstenar – Oregelbundet utlagda trampstenar tvingar ner blicken och stimulerar balanssinnet och koordinationsförmågan. Det är ett spännande, vack-ert och lekfullt skolgårdselement men också ett utmärkt sätt att skydda gräset från slitage. För att underlätta grönyteskötseln kan de grävas ner i nivå med markytan. Trampstenar har historiskt använts för att ta sig fram över ytor som lätt blev leriga vid regn eller som i Pompeji som nyttjade dessa tidiga upp-höjda övergångsställen för att ta sig över den smutsi-ga gatan, en slags gatubro.

Naturgym – För att uppmuntra till fysisk aktivitet på skolgården kommer ett lekfullt naturgym att byggas i närheten av idrottshallen. Utegymmet utformas som en fantasifull hinderbana och kan användas av elever-na både under lärarledd tid och för fri lek under ras-terna.

Uteservering – Den gröna kilen bakom matsalen kommer att delas upp i fyra delar genom att sätta häck som avskiljare med passage längst in. Närmst matsalen ordnas en uteservering för lunch utomhus. Uteserveringen kommer att vara tillgänglig med en dörr direkt från matsalen som gör det enkelt att gå ut med brickan och sätta sig. Uteserveringen ligger pre-cis intill odlingarna med örter och kryddor, och tillåter eleverna att experimentera med egenodlade smaker till maten.

52

53

54

Grönska och biologisk mångfaldFullt anlagd skogsträdgård – Den gröna dungen med nyttoväxter i form av bärbus-kar och fruktträd har nu, efter att ha brett

ut sig något mer ytmässigt, växt färdigt. Här finns nu gott om hallon, krusbär och äpplen. Dessutom har ytterligare tre cashewnöt-formade lundar växt upp, örtlunden, myntalunden och grönsakslunden, alla med skogsträdgården på Holma i Höör som förebild. Lundarna är ca 200 kvm stora, lätt upphöjda och har genom formen maximerat solinstrålningen likt ett skogsbryn. Örtlunden har glesare träd och buskskikt än de andra lundarna eftersom örterna på marken behö-ver mycket ljus. Intill örtlunden finns en liten damm med ätliga vatten- och våtmarksväxter. Vattenblänket gör att örtlunden får extra mycket solljus. När barnen rusar genom myntalunden doftar det ljuvligt, här åter-finns förutom mynta, spansk körvel och citronmeliss. Precis som örtlunden har grönsakslunden lite glesare träd och buskskikt, på marken under återfinns olika perenna grönsaker. Här finns skogslök, ramslök, strand-kål och pimpinell. Skolan kan stolt visa upp egenodlad frukt, bär, örter, nötter och grönsaker, alla är exempel på skogsträdgårdarnas ogräsfria och givmilda gåva.Det finns ytterligare en cashewnöts-formation, här odlas leken maximalt, särskilt vintertid när gräskullen förvandlas till en pulkabacke.

Kaninhotell och hönsgård – Djurhållning kan bidra till att odla människors bästa kvaliteter; att lära sig och få ta ansvar, sköta och pyssla om och att villkorslöst få tycka om och känna värme.

OdlingVäxthus – Ett litet växthus vid en söderfasad tillkom-mer. Här odlas nyttigheter både för elever och för kani-ner; sallat, spenat, broccoli och morötter. Odling i kall-växthus gör att det går att börja odla lite tidigare än på friland, här förkultiveras bland annat kryddväxter för att senare planteras ut i kryddträdgården.

Vatten och infiltrationVatten i tre former – På skolgården får eleverna möjlig-het att upptäcka tre olika former av vatten.

• Mätbart – det pedagogiska vattnet i form av regnmätare kan praktiskt och konkret användas i undervisningen

• Lekfullt – vattenlek, de skålformade vattenblänksplattorna glittrar, människans lust till vatten stimuleras, de skapar reflexer, motljus och stänk.

• Naturlikt – små naturlika rännilar meandrar över skolgården, likt en liten skogsbäck flyter de fram, här finns möjligheten att höra ljudet av rinnande vatten i de ränndalar av blåmosaik som från stuprören leder fram till dammen vid örtlunden, vattnet infiltreras i dammen, vårt och naturens behov av vatten synliggörs.

TrygghetCykelstråk med närvarostyrd belysning – Cykelstråk med närvarostyrd belysning i närområdet sparar ener-gi samtidigt som det förenklar för cyklisterna när mörk-ret faller och det ökar tryggheten eftersom det tydlig-gör mänsklig närvaro.

FörtätningHållbar förtätning av paviljongbyggnader – Tomtexploateringstalet för Nydalaskolan är 0,3 (BTA/Total markareal) vilket är relativt lågt exploaterat. Genom att den västra paviljongen försvinner och den östra byggs på med 1-2 vån, alternativt en ny byggnad av passivhusstandard i 2-3 våningsplan totalt, ökar exploateringen samtidigt som graden av markutnytt-jande sjunker från 30 procent till 27 procent. Det blir plats för fler elever, fler klassrum och dessutom mer skolgård.

Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter – Skolgården som mötesplats och mål-punkt berikar stadsdelen när den kan nyttjas jämnare över dygnet och året. Att få till aktiviteter på kvällar och helger samt under lov gör området attraktivare och liv-fullare och fastigheten bättre nyttjad, förtätad. Aktiviteterna kan förekomma inne i själva skollokalerna men även utomhus på skolgården eller i intilliggande parkområden.

Utemiljöåtgärder framtid

UTEMILJÖ

FAS

3

55


56

Efterkrigstidens bebyggelse kom till i en tid då energipriserna var låga och frågor rörande eko-logi och hållbarhet hade annorlunda priorite-ring jämfört med idag. Nu, 50 år senare, står dessa byggnader inför ett omfattande renove-ringsbehov och öppnar för nya möjligheter att på ett allomfattande sätt ställa om dessa till byggnader som står sig bra ytterligare 50 år i framtiden.

Att minska energianvändningen är en viktig del i ledet för att uppnå ekologiskt hållbarhet. Ett minskat energibehov innebär också minska-de kostnader och allt eftersom energipriserna fortsätter att öka kommer en energisnål fastig-het vara av allt större betydelse. För att väsent-ligt kunna minska energianvändningen krävs inte minst investeringar i tekniska installationer och klimatskal. Kostnaden för dessa är ofta högre än om befintlig utrustning enbart ersatts med likvärdig. I detta sammanhang är det därför viktigt att tänka mer långsiktigt utifrån ett livscy-kelperspektiv.

Behovsstyrning är också en parameter som kan göra stor skillnad i hur energin utnyttjas. På en skola har olika lokaler olika behov med en utnyttjandegrad som varierar över dygnet. Detta berör framför allt ventilation och belysning. Under lektionstid är det full aktivitet inne i klass-rummen medan raster och kvällstid innebär tomma lokaler. Systemen behöver därför ta hän-syn till de behov som finns och anpassas för att undvika exempelvis överflödig ventilering.

År 2020 ska Malmö stads fastigheter till 100 procent försörjas av förnybar energi. För att aktivt kunna medverka till detta är målet att Nydalaskolans energianvändning minskas med 35 procent och att 20 procent är egenproduce-

rad, förnybar energi. Det energislag som är aktu-ellt för skolan är solenergi.

Energi från solen kan nyttjas på en rad olika sätt där de två mest beprövade sätten är sol-fångare och solceller. Solfångare producerar värme som kan användas till varmvatten och uppvärmning. Solceller producerar el som kan ledas in på elnätet i en byggnad. Lämpligheten för vardera anläggning bedöms efter det behov som finns. Solceller passar bra till många anlägg-ningar där verksamheten har stort behov av el, som exempelvis skolan, medan solfångare pas-sar bra då uppvärmningsbehovet är stort som till exempel för utomhusbassänger.

Energi som fokusområde

57Energianvändningen minskas med 35 % och 20 % är egenproducerad förnybar energi.

58

KlimatskalSkolan består av sju byggnader, A-G, där byggnad C, D och E är sammankopplade och byggnad F och G är träpaviljonger. Den totala byggnadsarean uppgår till 6 000 kvm. Bortsett från de två paviljongerna är skolan

till det yttre en tegelbyggnad. A-byggnaden vilar på betongplintar med bärande betongstomme. Ovanför källarplanet är tegelinnerväggar den bärande kon-struktionen. Ytterväggarna består av träregelverk med mellanliggande isolering på en tjocklek av samman-lagt 290 mm. Takbeklädnad är av koppar. Vid en omfattande fasadrenovering har alla byggnader utom paviljongerna utrustats med isolerglas.

Byggnad B är uppbyggd på en krypgrund av så kallade ERGE-balkar och plintar av betong. Innerväggarna består av bärande LECA-block och ytterväggarna har en träregelskonstruktion med tegel som fasadmaterial. Takbeklädnad är papp ovanpå spontad panel. Byggnad C, D och E har en uppbygg-nad likt B-byggnaden med skillnaden att mineralulls-tjockleken är 190 mm i byggnad C, D och E medan endast 70 mm i byggnad B.

Paviljongbyggnaderna F och G är även de upp-byggda på en betongkrypgrund, men skiljer sig på så sätt att ytter- och innerväggarna består av bärande träkonstruktioner. Paviljongerna har en sämre värme-lagringsförmåga än övriga byggnader på grund av de lättare byggnadsmaterialen och att isoleringstjockle-ken tunnare än önskvärt. De får därför ett stort upp-värmningsbehov under vinterhalvåret och även över-temperaturer på sommaren.

Teknik och styrningSkolan är inkopplad till fjärrvärmenätet och har en årlig energianvändning på cirka 725 MWh värme och 310 MWh el. Fjärrvärmen används till byggnadernas uppvärmning och varmvatten medan elen används till belysning, ventilation, datorer, tvätt- och torkma-skiner samt övrig teknisk utrustning.

Ett av de stora energiproblemen för skolan är de ”tillfälliga” paviljonger som byggdes ungefär samtidigt som huvudbyggnaden. Paviljongerna är lätta träkon-struktioner vilket får till följd att det under de kalla delarna av året går åt mycket energi till uppvärmning. Situationen är den samma för många andra skolor med tillhörande paviljonger där det är svårt att åtgär-da energiförlusterna, samtidigt som det finns ett behov av att paviljongerna ska stå kvar.

Belysningen saknar effektiv styrning och tänds med manuell strömbrytare i varje rum. Det betyder att belysningen ibland står på även då lokalerna inte används. Ventilationen på skolan är tidsstyrd och inte efter behov. Skolan är utrustad med ett värmeåtervin-ningssystem som använder värmen i frånluften för att värma tilluften.

Vattenanvändningen på skolan är hög i jämförelse med andra skolor och uppgår på ett år till cirka 4 400 kubikmeter.

Skolan har ett mottagningskök där mat tas om hand från närliggande tillagningsskolkök, varför endast värmehållning av maten är nödvändig samt viss enklare tillagning. Vitvarorna i skolans mottag-ningskök håller god energiklass. Kyl och frys är nyligen bytta och är av bästa energiklass med propan som drivmedel. Diskmaskinen är inkopplad till både varm- och kallvatten, där spolvattnet återvinns två gånger och där det även finns ett värmeåtervinningssystem i två steg som utnyttjar värmen i det använda spolvatt-net. Däremot i skolans övriga byggnader finns en del pentryn med äldre vitvaror i form av kyl, frys och disk-maskin. I förskola och fritidsbyggnader finns tvätt- och torkutrustning som används flitigt. Skolan har datorer och tv-apparater i många av klassrummen och även en gemensam datorsal.

Utgångsläge energi

59

KlimatskalTrädplanteringar som skydd mot solin-strålning – För att undvika övertempera-turer i paviljongerna under sommarhalv-

året har trädrader planterats en bit från fasaderna för att hindra solinstrålningen. På så sätt ökas grönytefak-torn på skolgården samtidigt som trädraden hjälper till att ge eleverna en bättre arbetsmiljö inne i klass-rummen. Skolan är inte försedd med komfortkyla var-för planteringen inte kan ses som en energibesparan-de åtgärd, men däremot som en billigare och icke energikrävande åtgärd jämfört med att installera komfortkyla. Under vinterhalvåret har trädens löv fal-lit ner och hindrar då inte solen från att ge värme och dagsljusinstrålning till paviljongerna.

Teknik och styrningDemoklassrum – Det klassrum på skolan som tar ett samlat grepp kring energianvändningen. Här har åtgärder utförts som i ett senare skede ska komma att implementeras på hela skolan. Demoklassrummet har utrustats med behovsstyrd ventilation, frånvaro-styrd belysning, vattenbesparande utrustning samt en rad miljöpedagogiska inslag. Förhoppningen med demoklassrummet är att det ska väcka engagemang och insikt hos elever och lärare med avseende på de energibesparande åtgärder som utförs på skolan.

Belysningsstyrning i demoklassrum – Skolan har i dagsläget manuell belysning. Det innebär att belys-ningen ibland står på även under långa tider då loka-lerna inte används. Därför har energibesparande från-varostyrning installerats i demoklassrummet. Det innebär ett aktivt val för att tända belysningen, vart-efter det automatiskt släcks då ingen längre använder rummet. Toalettgruppen i anslutning till demoklass-rummet har utrustats med närvarostyrning som inne-bär att det automatiskt tänds då någon använder sig

Energiåtgärder nutid

ENERGI

FAS

1

60

av dessa utrymmen. Valet mellan närvaro- och frånva-rostyrning görs beroende på ifall det finns gott om infallande solljus eller inte. I utrymmen som saknar infallande solljus är närvarostyrning bäst lämpad, medan frånvarostyrning fungerar bra i utrymmen som kan bevistas utan behovet att tända.

Behovsstyrd ventilation i demoklassrum – Demoklassrummet har utrustats med behovsstyrd ventilation. Det innebär att en rörelsesensor registre-rar om det är någon närvarande i rummet och däref-ter styr luftflödet i rummet genom öppning eller stängning av olika motordrivna spjäll. Då erhålls antingen minimiflöde vid frånvaro eller närvaroflöde då rummet används. Då närvaro upptäckts ser en temperaturgivare till att rätt temperatur erhålls i klass-rummet genom att reglera luftflödet mellan närva-roflöde och maxflöde. Systemet kan även samman-kopplas med värmeregleringen av rummets radiato-rer för att på så sätt få en energieffektiv drift där venti-lation och värme sker exakt efter behov. Utöver när-varogivare och temperaturgivare installeras även luft-kvalitetsgivare som ökar luftflödet om inställt börvärde överskrids. Systemet möjliggör även att det kopplas samman med från- eller närvarostyrning för belysning.

Snålspolande munstycken – På skolan har vattenbe-sparande åtgärder utförts. Gymnastikduscharna har utrustats med tidsbegränsande prestoventiler och snålspolande munstycken som minskar flödet från 9 l/min till 6 l/min. Prestoventilerna har en spoltid på cirka 30 sekunder. Blandare vid tvättställ har utrustats med snålspolande munstycken som minskar flödet från 15 l/min till 2,5 l/min. Flödet i kranar och duschar är fortfarande tillräckligt för att effektivt skölja bort tvål och lödder från händerna och kroppen. Blandare vid diskbänk, som kräver ett något högre flöde för att effektivt kunna tappa upp vatten, har sänkts från ett flöde på 9 l/min till 6 l/min.

På skolan har sammanlagt sex duschar och 120 tappställen vattenbesparats. Genom att minska flödet görs besparingar på både vattenresurser samt energi-kostnader för varmvattnet. Denna åtgärd har därför stor besparingspotential, särskilt i länder där vattenre-surserna är begränsade. Åtgärden ger bra lönsamhet och är förhållandevis enkel att utföra.

Effektivisering av värme- och ventilationssystem – Skolan är sedan tidigare försedd med ett värmeåter-vinningssystem som återanvänder värmen ur frånluf-ten för att värma tilluften. Ytterligare energibespa-ringar har gjorts genom att byta till energieffektiva pumpar i värmecentraler. Eftersom luftflödet på sko-lan tidigare varit för högt har detta reglerats ned och energibesparingar har gjorts även där.

Injustering av rumsstyrning – Nästa steg i energief-fektiviseringen har varit att injustera rumsstyrning av radiatorer till lämplig maxtemperatur. Genom att göra detta undviks att mer energi än nödvändigt används på grund av hög rumstemperatur. För varje grad som inomhustemperaturen kan sänkas med går det att göra fem procents energibesparing på upp-värmningsbehovet.

ENERGI

FAS

1

61

Energiåtgärder närtidKlimatskalTätning av paviljonger – Skolans pavil-jonger är lätta träkonstruktioner som har svårt att hålla kvar värmen under de kalla

delarna av året. Om byggnader av den här typen pla-neras att stå kvar under en längre tid bör byggnadens värmeförluster ses över. Tätningslister i fönster och dörrar mellan karm och båge kan installeras för att minska onödigt luftläckage. Tvåglasfönster kan kom-pletteras med en extra isolerruta som ser till att vär-meförlusterna över fönstren minskar. Det är även möj-ligt att tilläggsisolera ytterväggar eller tak för att få bättre värmelagringsförmåga och minska köldbryg-gorna i anslutningar mellan olika byggnadsdelar.

Då paviljongerna från början är planerade som en tillfällig lösning kan det finnas en vinst i att, i samband med att verksamhetens utrymmesbehov utvärderas, planera för förtätning. Detta kan exempelvis göras genom att bevara befintlig stomme och skapa en ny påbyggnad eller genom att bygga en ny energieffek-tiv byggnad med ett hållbarhetsperspektiv som kan tillgodose behoven under lång tid framöver. Läs mer om detta under kapitlet Utemiljö.

Väderprognosstyrning – Väderprognosstyrning inne-bär att med hjälp av SMHI:s lokala väderprognoser för-utse värme- eller kylbehovet för en byggnad näst-kommande dag eller upp till fem dagar framåt. På så vis kan ventilation, värme och kyla regleras i förväg så att byggnaden är väl förberedd och inte lagrar mer värme än vad som behövs, respektive kyler mer än vad som krävs om komfortkyla finns installerad. Väderprognosstyrning är en energibesparandeåtgärd som även höjer komforten för brukaren eller hyres-

gästen eftersom ett jämnare inomhusklimat erhålls. Väderprognosstyrningen samordnas med byggna-dens ordinarie reglersystem eftersom värme- och ventilationsbehovet inte endast beror på utomhuskli-matet utan även på byggnadens värmelagringsförmå-ga och på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Systemet är bäst lämpat för byggnader med relativt tung byggnadsstomme och med vattenburna radia-torer, där uppvärmning utgör en stor del av energian-vändningen. Skolan ses därför som ett intressant objekt för väderprognosstyrning, dock med reserva-tion eftersom byggnaderna på skolan skiljer sig från varandra beroende på byggnadstyp och väderstreck. Det kan därför behövas en specifik prognos för varje byggnad och därav ökade prenumerationskostnader.Väderprognosstyrning kan innebära relativt stora energibesparingar för en byggnad. Det är dock inte säkert att det görs en ekonomisk vinst i att installera väderprognosstyrning eftersom prenumerationskost-naderna ibland äter upp energibesparingen. Det går därför istället att se den ekologiska nyttan i att använ-da mindre energi och att byggnadens komfort höjs.

Teknik och styrningVattenresursbesparande prestoventiler – Blandare på tvättställ kommer att förses med prestoventiler. Det innebär en knapptryckning för att starta vatten-flödet vartefter det automatiskt stängs efter cirka tio sekunder. Presto installeras för att hindra att skolans blandare står på i onödan och beräknas sänka varm-vattenanvändningen med 50 procent. Det är även möjligt att utrusta blandarna med en rörelsesensor som har samma funktion som prestoventilen.

Utomhusbelysning – I dagsläget tänds utomhusbe-lysningen på skolgården ett visst klockslag och står på fram till midnatt. För att utomhusbelysningen inte ska vara påslagen när det är ljust ute kommer ett energi-besparande skymningsrelä installeras. Skymnings-reläet ser till att belysningen endast tänds vid mörker och att den sedan släcks ett visst klockslag.

Skolgården har i dagsläget en hög strålkastarmast med sex stycken strålkastare. Masten kommer att ersättas med stolpbelysning eller energibesparande

ENERGI

FAS

2

Termografering av sko-lans paviljonger. Den blåa färgen indikerar en kallare temperatur över fönster (till höger i bil-den), men även köld-brygga i anslutning mellan vägg- och tak-konstruktion.

62

LED-strålkastare. Nuvarande fasadbelysning kommer att ses över för att kunna bytas till mer energieffektiva ljuskällor.

Fortsättning på belysnings- och ventilationsåtgär-der från demoklassrum – I ett demoklassrum på sko-lan har behovsstyrd ventilation och frånvarostyrd belysning installerats. Efter utvärdering kommer detta att utökas till att innefatta alla skolans utrymmen och därmed kommer stora energibesparingar att kunna göras. Den behovsstyrda ventilationen ser till att ett grundflöde erhålls då ingen vistas i lokalerna, för att sedan öka ventilationen när någon är närvarande. Frånvarostyrd belysning innebär ett aktivt val för att tända belysningen, vartefter det automatiskt släcks då ingen längre vistas i rummet. Toalettgrupper och liknande utrymmen utan infallande solljus utrustas med närvarostyrning eftersom behovet av att tända alltid finns då dessa utrymmen används. Belysning utgör en stor del av skolans elanvändning, varför åtgärden kommer ge en bra besparing.

Energieffektiva storkök och pentry – I de byggnader där det finns pentry med kyl, frys och diskmaskin kommer de gamla maskinerna att bytas ut mot nya energisnåla maskiner. Dessutom kan fristående kyl och frys ersättas med ett kombinerat skåp eftersom de i dagsläget inte används i någon större omfatt-ning. Mottagningskökets utrustning håller god ener-giklass, däremot kan det finnas vissa vattenresursbe-sparingar att göra vid installation av ny diskmaskin eftersom moderna diskmaskiner bland annat har ett nytt system för korgmatning som minskar vattenan-vädningen.

Energieffektiv tvättvård – Skolan har en del tvättma-skiner och torkskåp. Tvättmaskinerna har god energi-klass, medan det finns energibesparingar att göra för torkskåpen. Torkskåpen på skolan är frånluftstorkskåp av enklare modell med manuell inställning av tid och temperatur. Dessa kommer att ersättas med avfuktar-torkskåp som avfuktar kläderna istället för att värma bort fukten. Avfuktningstorkskåpet stängs av då klä-derna har nått önskad torrhet och energianvändning-en kan i vissa fall halveras med hjälp av ett avfuktnings-

torkskåp istället för ett traditionellt frånluftstorkskåp.En annan möjlighet är att förse de nuvarande tork-

skåpen med en liten modul som kopplas mellan tork-skåpet och eluttaget. Modulen stänger av torkskåpets värmeelement när kläderna är tillräckligt torra. I annat fall hade värmeelementet varit igång tills tidsvredet gått tiden ut. Eftersom kläderna oftast är torra innan dess så går det att göra energibesparingar även på så vis. Angående energieffektiva tvättmaskiner och tork-tumlare se avsnitt energieffektiva vitvaror för Kirsebergs ishall.

Utbildning av driftpersonal – För att en byggnad ska vara så energieffektiv som möjligt är det viktigt att de som sköter den, det vill säga driftpersonal, får så bra utbildning som möjligt. Annars är det lätt hänt att de injusteringar som görs av någon, motverkas av en annan. Driftpersonalen behöver vara införstådd med hur de styrparametrar som regleras påverkar byggna-den och byggnadens energianvändning. Då fastighe-ten styrs på ett energioptimalt sätt finns det stora besparingar att göra. Styrinstruktioner bör finnas på plats för att ge driftpersonalen rätt förutsättningar.

Grenuttag och timer på datorer och skrivare – Datorer, tv-apparater och skrivare är exempel på utrustning som drar verksamhetsel. Genom att instal-lera grenuttag med strömbrytare där dessa apparater finns kommer det vara lättare för verksamheten att stänga av apparaterna. På så sätt blir det lättare att se till att apparaterna inte står på i stand-by läge och drar energi. En möjlighet är också att installera någon form av timerstyrning i datorsalen som ser till att alla apparaterna stängs efter ett visst klockslag.

Energieffektiva lysrör – Genom att se över skolans belysning och efterhand ersätta de lysrör som finns med energisnålare lysrör kommer det gå att göra en cirka 30 procentig energibesparing för dessa armaturer.

Ersätt onödig varmvattencirkulering med varmvat-tenberedare – Skolan består av en rad byggnader som är utspridda från varandra. Det betyder att varm-vattnet måste cirkuleras långa sträckor för att nå fram

63

till alla tappställen. Därmed görs värmeförluster på vägen från varmvattenberedare till tappställe. För att minska på dessa värmeförluster kommer de tappstäl-len som befinner sig långt ifrån den centrala varmvat-tenberedaren att förses med egna, mindre varmvat-tenberedare. Det kan även finnas tappställen på sko-

lan som inte är i behov av varmvatten året runt varför varmvattencirkuleringen till dessa tappställen kom-mer stängas av under vissa delar av året. Det kan även bli aktuellt att försöka sänka varmvattencirkule-ringstemperaturen och på så sätt spara energi, men då bör legionellarisken först utredas.

Teknik och styrningVärmeåtervinning från duschvatten – I dagsläget används gymnastikduscharna på skolan endast dagtid men i framtiden

finns förhoppningen om att skolans gymnastiksal skulle kunna vara värd för aktiviteter även kvällstid. Därför är värmeåtervinning från duschvatten en mycket intressant åtgärd där cirka 1/3 av energian-vändningen i samband med duschning går att spara. Systemet bygger på att det utgående duschvattnet, vilket endast tappat några få grader i temperatur, vär-mer inkommande kallvatten med hjälp av en värme-växlare. Värmeväxlaren bör placeras innanför kli-matskalet för att minska värmeförlusterna. Området för värmeåtervinning från duschvatten är fortfarande under utveckling och förhoppningen är att det kan bli standard.

Belysningsöversyn – LED-belysning kommer att utvecklas över de närmsta åren och på sikt ersätta den belysning som finns idag. Det är därför intressant att i framtidsvisionen ha med en översyn av skolans belysning för att se ifall LED-tekniken kan utgöra ett energieffektivt alternativ. Det är även intressant att titta på ljusarmaturer med dagsljusreglering som anpassar belysningsnivån efter hur dagsljusinsläppet varierar under dagen. På så sätt sparas energi samtidigt som en god synkomfort uppnås. Eftersom stor del av skolans elanvändning går åt till belysning finns det stor besparingspotential i energieffektiv belysning.

Förnybar energiSolceller – Målet för skolan är att 20 procent av ener-gianvändningen ska täckas av egenproducerad, för-

nybar energi. Därför kommer en cirka 500 kvm sol-cellsanläggning att placeras på skolans plana takytor. Eftersom skolan är inkopplad till fjärrvärmenätet finns det störst behov av elektricitet och därmed solceller. En sådan anläggning kan producera ca 60 000 kWh per år och på så sätt förse skolan med 20 procent för-nybar energi. Solcellerna kommer att placeras hori-sontellt vilket innebär låg installationskostnad och minskad risk för vandalisering.

Energiåtgärder framtid

ENERGI

FAS

3

64

FN har deklarerat att under åren 2005-2014 skall ”utbildning för hållbar utveckling ges högsta priori-tet inom all utbildning”. Detta understryker vikten av att eleverna ges utbildning i dessa frågor i unga år eftersom det är då som grundläggande beteen-den och uppfattningar skapas vilka senare i livet kan vara svåra att ändra på. Det är betydelsefullt att alla känner delaktighet i frågorna, därför bör det tas fram en miljöpedagogik som alla kan vara med och påverka.

De miljöpedagogiska spridningseffekterna ska inte heller förringas, barn har en utmärkt förmåga att sprida kunskap vidare. Förutom elevernas kun-skapsutveckling är det väsentligt att även verksam-hetspersonal får utbildning. Istället för att utgå från förbud och uppmaningar ska varje person kunna se hur han eller hon kan bidra i det stora sammanhang-et. Att alla jobbar åt samma håll och ser nyttan i det som görs, både vad gäller ökad ekologisk hållbarhet och sparade energikostnader, är betydelsefullt.

I undervisningen om hållbarhet bör möjligheter ges för självreflektion kring ämnet, både för elever och för lärare. Målet är nått först när elever och lärare själv kommer med nya idéer och tankar om hur skolan kan utvecklas till en mer ekologiskt håll-bar plats.

Det är förhållandevis enkelt att minska energi-användningen med hjälp av tekniska lösningar och moderna installationer, men för att verkligen göra skillnad måste en beteendeförändring ske. Vägen dit är kunskap och insikt om sitt beteende och sin klimatpåverkan.

En miljöpedagogisk utemiljö har för avsikt att väcka tankar och engagemang kring miljöfrågor. Den ska skapa förståelse och empati för vår natur och dess element och ge de som uppehåller sig där en möjlighet att vara delaktiga och påverka sin egen hållbara närmiljö. Efterkrigstidens skolgårdar är ofta rymliga men kala, och möjligheten att

anpassa dessa till modern utomhuspedagogik är därför stor.

Att pedagogerna har en positiv inställning till miljöfrågor och ett engagemang är viktigt, men det behövs även bra verktyg för att kunna arbeta med hållbarhet i den dagliga verksamheten.

Gröna, välgestaltade skolgårdar, välanpassad källsortering och energimässigt hållbara verksam-hetslokaler ger godare förutsättningar för att arbe-ta med miljöfrågor.

Det är också viktigt att visa eleverna både den ”lilla” påverkan som de gör själva genom att sopsortera och att släcka lampor, samt den”stora”, som att vara en del av Malmös miljömål till 2030, när hela Malmö ska försörjas med förnybar energi.

Miljöpedagogik som fokusområde

65Den fysiska platsen, inne såväl som ute, uppmuntrar till förståelse och lärande kring hållbar utveckling.

66

Inomhusmiljö för hållbar utvecklingMöbleringen på skolan kan med avseende på energi- och inomhusmiljö göras bättre. Det är inte ovanligt att möbler och blommor är placerade framför ventila-tionsdon för att minska känslan av drag och ibland används ytan framför donen som tillfällig avlastnings-plats för väskor och liknande. Detta gör att ventilatio-nen får en sämre effektivitet, och för att få in frisk luft i klassrummen vädras det istället med hjälp av öppna fönster, vilket orsakar stora värmeförluster. Inte heller är det ovanligt att stora massiva möbler är placerade under fönster och därmed täcker radiatorerna. Värmen får då inte den spridning i rummen som är önskvärd, och detta ses som en bidragande faktor till varför temperaturen på skolan är lägre än förväntad under vinterhalvåret.

Bristfällig möblering, avsaknad av ordentliga förva-ringsutrymmen och mycket lösa saker som böcker, egentillverkade lerfigurer och färgpennor i klassrum-men gör det svårt att städa ordentligt. Detta leder till ett dåligt inomhusklimat. Det saknas tomma ytor i inomhusmiljön som därför känns plottrig och inte all-tid fördelaktig som undervisningsmiljö.

De två paviljongerna är inte optimala ur energi-synpunkt. Under vintern upplevs de som alldeles för kalla, och under de varma delarna av året skapas istäl-let problem med övertemperaturer. I ett försök att lösa problemen på vintern har verksamheten på sko-

lan satt upp tillfälliga värmefläktar som kopplas direkt till elnätet och slukar energi.

För att avskärma mot störande sol är persienner ofta neddragna i klassrummen. För att få det ljus som behövs för att se tavlan eller texten i boken tänds det istället i taket. Belysningen styrs manuellt, vilket leder till att lamporna ofta är tillslagna även då eleverna inte befinner sig i rummet. Onödig energi nyttjas även då datorer står på och skärmarna är påslagna även då de inte används.

Blandarna på skolans tvättställ är utrustade med munstycken som har ett kraftigt vattenflöde.

Blandarna har manuell på- och avstängning och på grund av det höga flödet används ofta mer vatten än vad som är nödvändigt, vilket också har en negativ påverkan på energianvändningen.

Viss källsortering sker, som en del i den pedago-giska verksamheten och skolrestaurangerna har ett eget källsorteringsrum. Däremot finns inget miljöhus på skolan, utan alla sopor slängs i en och samma con-tainer på skolgården. Det finns önskemål från peda-gogerna att kunna lära ut källsortering på ett riktigt sätt genom att införa fullvärdig källsortering i både klassrum och på gården.

Att lära miljö på skolgårdenSkolgården saknar tydliga miljöpedagogiska redskap. Utomhusmiljön är till största delen hårdgjord och har mycket få naturliga inslag. Hårdgjorda ytor är bra för en del aktiviteter och inte minst för tillgängligheten, men det är också viktigt med stimulerande inslag som rumslighet och föränderliga växter. Därför sak-nas en uppmuntrande miljö för hållbarhetsfrågor. Generellt sett finns lite grönska på skolan, både inne och ute.

Utgångsläge miljöpedagogik

67

Inomhusmiljö för hållbar utvecklingBehovsstyrd ventilation – Införandet av behovsstyrd ventilation i demoklassrum-met på Nydalaskolan förbättrar inom-

husklimatet och minskar behovet av långvarig väd-ring som kan orsaka energiförluster.

Möblering – Ytterligare en åtgärd för att skapa ett bättre inomhusklimat har varit att bidra med en lös-ning för möbleringen. Det förekommer vissa brister i hur klassrummen har möblerats. I ett försök att göra den pedagogiska miljön mer optimal i svårmöblera-de rum har ofta stora möbler placerats framför radia-torerna och fläktdon vilket fått till följd att värmen och luften inte fördelar sig i rummet på det sätt som är tänkt. I ett försök att lösa problemet med inomhus-klimatet har energikrävande värmefläktar kopplats in direkt på elnätet. Två lösningar har tagits fram för att förtydliga vikten av att möblera rätt för en optimal energianvändning och inomhusmiljö. Framför radia-torn i demoklassrummet har det gjorts en markering i golvet som visar en möbleringsfri zon, 60 cm ut. Det har även tagits fram tre möbleringsförslag för demo-klassrummet som förklarar hur det går att möblera ett rum med hänsyn till radiatorer och ventilationsdon, både generellt och specifikt för detta klassrum. Möbleringsförslagen ska ge tips och kunskap till hela verksamheten om hur en energioptimal möblering kan se ut. Med de nya möbleringsförslagen åtgärdas förhoppningsvis användandet av de temporära vär-mefläktar som ibland satts in, liksom att städningen av klassrummet kommer att underlättas.

Grenkontakt med ström-brytare och watt-mätare – I demoklassrummet finns datorer och en hel del annan elektrisk utrustning. Datorerna drar ström även då de är avstängda, så för att slippa dra ut kontakter-na ur vägguttagen varje dag införs det grenkontak-

ter med strömbrytare som placeras så att de enkelt kan slås av när datorn stängs av.

En watt-mätare kopplas till datorn och gör det extra tydligt att apparaten använder energi både i stand by-läge och i avstängt läge om inte strömmen bryts helt. Mätaren visar effekt, pris och tid och går även att koppla till övrig elektrisk utrustning i klass-rummet, vilket gör det lätt för eleverna att jämföra olika strömförande produkter.

Snålspolande munstycken – Alla blandare på hand-fat i toalettgrupper och vaskar i klassrummen har bli-vit kompletterade med snålspolande munstycken. Den minskade vattenanvädningen reducerar även användandet av energi samtidigt som användarvän-ligheten finns kvar. Strålsamlaren för handfaten sköl-jer effektivt bort tvål och lödder, trots att den endast använder 2,5 liter per minut. Diskbänksblandarna får ett något högre flöde eftersom de bland annat används för att tappa vatten.

Källsortering – Demoklassrummet har försetts med tre källsorteringsbehållare. Eleverna kan nu enkelt i klassrummet sortera brännbart, papper och plast. På skolgården har den befintliga containern bytts ut mot miljöhuset Lärkan. Det är ett typhus som byggs i moduler och är konstruerat för att mot-stå vandalisering, brand och klotter. Miljöhuset har ett grönt, växtbeklätt tak och solceller som ger ström till belysningen.Huset byggs upp av verti-kala träribbor som är svåra att klottra på och vid van-dalisering är det enkelt att byta ut enskilda ribbor. Det gröna taket med moss- och sedumväxter minskar vattenavrinningen med cirka 50 procent.

Miljöpedagogiska åtgärder nutid

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

1

68

Sopsortering och miljöhus ses som en viktig del av den miljöpedagogiska insatsen, då systemet aktivt kommer att användas av elever såväl som personal. Miljöhuset har en skylt på fasaden som beskriver sopsortering, solceller och gröna tak. Informationen kommer att ingå i undervisningen där eleverna får se miljöhuset som ett illustrativt exempel och där de får redogöra för vägen från äppelskrutt till biogas eller PET-flaska till fleecetröja. På så vis ökar även intresset för både det smarta sophuset och källsortering i all-mänhet, samtidigt som risken för vandalisering mins-kas ytterligare.

Luftrengörande växter – Ett ytterligare steg i miljö-förbättring i klassrummet har varit att införa luftren-görande växter. Tre olika krukväxter har placerats i

klassrummet: fredskalla, svärmorstunga och gullran-ka. Växterna har valts ut på grund av sina goda luftre-nande egenskaper, då de bryter ner gifter som finns i inomhusmiljön samtidigt som de ökar luftfuktigheten i klassrummet. Växter gör dessutom att våra stress-

hormon minskar. En närmre beskrivning av växterna, skötsel och egenskaper kommer verksamheten till-handa genom en faktabroschyr om växter.

Markeringar i klassrummet – Med hjälp av textmar-keringar i klassrummet framhävs energianvändning-en ytterligare. Markeringarna består av text på väg-gen och hängande skyltar i taket, och fram-häver de installationer som påverkar energian-vändningen:• El vid kontakterna i

klassrummet• Vatten vid handfat/

blandaren• Värme vid radiatorn• Ljus vid

strömbrytaren• Luft i form av pilar

som hängande skyltar i till- och frånluftsdonen

Information kring dessa markeringar har tagits fram genom en faktabroschyr av typen ”Så funkar det”, där både elever och pedagoger kan ta del av informationen om åtgärderna i klassrummet, och även tips på hur de kan användas i den dagliga undervisningen.

Frånvarostyrning av belysning – De manuella ström-brytarna till belysningen i demoklassrummet är utbytta mot en frånvarostyrning. Det innebär att om belysning önskas krävs en aktiv knapptryckning, men att det automatiskt släcks vid inaktivitet. Placeringen av texten ”LJUS” på väggen vid strömbrytaren väcker frågor och medvetenhet, samtidigt som en tillhöran-de broschyr förklarar hur den aktiva närvarostyrning-en fungerar och används samt varför den är installe-rad.

Ekologiska fotavtryck – Av Nydalaskolans 370 elever har en stor del utomnordisk bakgrund och det finns

69

många olika nationaliteter representerade. Eleverna i det aktuella demoklassrummet är inget undantag. För att visa hur olika länder använder olika mycket av jordens resurser har det fästs ekologiska fotavtryck på golvet i demoklassrummet. Ländernas ekologiska fot-avtryck tas fram genom att räkna ut hur stor biolo-giskt produktiv yta det krävs för att ta fram det vi kon-sumerar och för att absorbera avfallet. Fotavtrycken är formade som fötter och respresenterar med sin stor-lek förhållandena mellan de olika länderna. Länderna som finns representerade har bland annat valts uti-från elevernas nationallitet.

Tematavla – Tematavlan ”Mitt löfte till moder jord” består av tolv utbytbara löften, ett för varje månad. Genom att avge ett löfte per månad tydlig-görs olika områ-den inom hållbarhet för eleverna. Löftena kan till exempel vara: ”Köpa de saker jag verkligen vill ha och strunta i onödiga prylar”, ”Släcka lampor i rum där ingen är” och ”Stänga av datorn och TV:n, istället för att låta dem stå på i viloläge”. Syftet är att skapa efter-tanke kring de aktiviteter som berör eleverna och som de har möjlighet att påverka själva, både i skolan och i hemmet. Förslaget är tagit från Natur och Miljöpärmen som delas ut till alla skolor inom Malmö stad.

Förslag till verksamheten – Ett förslag till verksamhe-ten är att hålla bytardagar eller loppmarknad på skol-gården en gång om året. Istället för att slänga gamla leksaker eller datorspel och köpa nya, kan eleverna byta med varandra.

Att lära miljö på skolgårdenDemoklassrum ute – Det är viktigt att lärandet sker i olika sammanhang och med varierande metoder. Genom att förlägga undervisningen utomhus och i kombination med fysisk aktivitet stimuleras de olika

sinnena och förbättrar inlärningen. En avskild, lum-mig och tidigare outnyttjad plats på skolgården har fått ett uteklassrum. Platsens avskildhet lämpar sig för pedagogisk verksamhet genom att den är separerad

från resten av skolgården och till viss del även väder-skyddad. Uteklassrummet har naturliga sittplatser i form av stockar och stenar, en scen med pergola och en markbeläggning av stenmjöl. Uteklassrummet har temat ”väderlek”. På scenen finns en kompassros och i närheten finns regnmätare, termometer och en vindsnurra. Liksom till demoklassrummet inne har detta demoklassrum ute en broschyr med informa-tion om hur de nya redskapen med rubrikerna vind, nederbörd, sol och temperatur kan användas.

Odlingslådor – ”Allotment plots” är ett koncept som består av flyttbara odlingslådor på 120x120 cm med ätbara växter. Det är framtaget av sex landskapsarki-tekter från SLU, där tanken är att inspirera till att använda outnyttjad mark i sin närhet för odling av ätbara växter. Fem odlingslådor i olika höjder har pla-cerats i anslutning till uteklassrummet. De olika höj-derna skapar tillgänglighet samtidigt som det ger utrymme för olika slags odlingar beroende på rötter-nas storlek. Resultatet blir enligt landskapsarkitekter-nas definition: ekologisk, närproducerad mat som en reaktion mot distanseringen till matproduktionen och en hyllning till individens engagemang.

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

1

70

Majas alfabet – Plantering av växter efter den popu-lära barnboken ”Majas alfabet” har påbörjats. Det är en pedagogisk insats som lär barnen alfabetet och växtlära. Till varje växt finns det en liten sång.

Växtlighet för funktion och nytta – På skolgården i övrigt har flera gröna åtgärder utförts som kan använ-das i den miljöpedagogiska verksamheten. De gröna väggarna som är placerade på en norr- och en söder-fasad visar hur växtligheten ter sig beroende på pla-cering. Det finns även växtlighet med olika funktioner som ätbart, insynsskydd, utsmyckning och rumsbil-dande.

Svenska trädarter – Problemet med övertemperatu-rer i paviljongerna har lösts genom att plantera två trädrader med totalt 17 träd 4-5meter från fönsterna. Träden fungerar som solskydd under den varma årsti-den då de är fyllda med löv. Träden är utvalda svenska trädarter som med fördel kan användas i undervis-ningen. De representerade arterna är bland andra gråal, vårtbjörk, bok, rönn och ek. Förutom träden finns undervegetation mellan stammarna. Detta för att efterlikna naturen i så hög grad som möjligt, då det finns en balans mellan de vedartade träden och de örtartade buskarnas olika biotoper, samtidigt som det ger en motståndskraft mot yttre påverkan och därmed större möjlighet till etablering.

Vilda bär, holkar och bon – Ett första skede till en skogsträdgård har utförts på skolan. En skogsträdgård är en lund av nyttoväxter som strävar efter att efterlik-na den naturliga skogsträdgården eller skogsbrynet. Placeringen av växterna är sådan att maximalt solljus fångas upp och dungen lockar till sig ett rikt insekts- och fågelliv som håller skadedjur borta. Växterna är perenna, det vill säga de är fleråriga och kräver ingen eller mycket lite skötsel. Den har dessutom ett tydligt pedagogiskt användningsområde och passar därför lika bra till utomhuslektioner som lek på rasten. På skolan har en plantering av vilda bärbuskar tillsam-mans med holkar och bon skapat en plats för avskild-het. Bären är ätliga för både djur och barn. Genom planteringarna går en snirklande stig och en befintlig lyktstolpe har integrerats. Små mötesplatser är skapa-de inom gården som ger lugn och avskildhet. Dungen är anpassad för att även kunna användas vid träslöjdslektionerna, som har sin verksamhet i bygg-naden intill.

Vattenblänk och små odlingar – På den hårdgjorda skolgården har det bytts ut några traditionella mark-plattor mot vattenblänk i betong för att luckra upp och skapa variation på markplan. Vattenblänken har storleken av en markplatta, men med en fördjupning så att det samlas vatten vid nederbörd vilket skapar ett mer livfullt uttryck på skolgården. Några plattor är borttagna helt för att istället skapa små odlingslotter med växtlighet för att minska hårdheten ytterligare. Det finns många olika möjligheter att använda detta i den pedagogiska verksamheten. Vattenblänken och cementplattorna kan ses som staden vi bor i, medan de små odlingslotterna är landsbygden. Genom att känna på materialen en solig dag kan man direkt för-stå varför temperaturen är högre i städerna än på landsbygden och vad grönytor kan göra för detta.

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

1

71

Inomhusmiljö för hållbar utvecklingUtvärdering – För att gå vidare med de miljöpedagogiska åtgärderna är det vik-tigt att starta med en utvärdering av det

som tidigare är utfört och se om det har skapats några nya behov. De redan utförda tekniska åtgärderna från demoklassrummet förs sedan vidare till övriga klass-rum och lokaler på skolan. Arbetet med att utveckla demoklassrummet fortsätter och fokus är nu att ytter-ligare tydliggöra energianvändningen.

Forcerad ventilation – Behovsstyrd ventilation införs på hela skolan. Trots den behovsstyrda ventilationen kan det vid tillfällen uppkomma behov av att få in extra luft i klassrummen. För att undvika att fönster öppnas med följden värme släpps ut vid sådana tillfäl-len, kommer det att installeras forcerad ventilation i demoklassrummet. Den forcerade ventilationen gör att verksamheten med en enkel knapptryckning kan öka luftflödet tillfälligt i klassrummet.

Tag mot tags – En lösning på problemet med klotter och skadegörelse på toaletterna kan vara att införa en ”tag” till toaletterna. Varje elev har sin personliga tag som registreras vid toalettbesök. Detta som grepp mot att minska skadegörelse och öka konforten genom att det registreras vem som besökt toaletten. Ett försök införs i en av byggnaderna på skolan.

Städrutiner – För att uppnå det nationella miljökvali-tetsmålet ”En giftfri miljö” är det viktigt att se över vilka

kemikalier som används av verksamheten och vid städ-ning av lokalerna. Även städrutinerna bör ses över, och vidareutbildning av städpersonal kan vara aktuellt.

Bättre förvaringsmöjligheter – Genom att skapa bättre förvaringsmöjligheter och att betona vikten av att städa efter sig, och även att kasta det man inte vill ha, skapas en mindre stressfull och mer behaglig innemiljö. I demoklassrummet införs förvaringssystem som är lättillgängliga men som är slutna och därför inte samlar damm eller ger ett stökigt intryck.

Ekologiska ytskikt – Ett ytterligare grepp om innemil-jön tas genom att måla om väggarna i demoklass-rummet för en lugn och inspirerande miljö. Genom att välja så ljusa färger som möjligt minskar behovet av belysning då det ljusa materialet reflekterar ljuset i högre grad och med färg av äggoljetempera undviker man lösningsmedel och konserveringsmedel som är skadliga för miljön. Väggarna kommer dessutom att vara lätta att rengöra.

Synliggöra energianvänd-ningen – Genom att ytterli-gare synliggöra energian-vändningen är förhoppning-en att det onödiga använ-dandet ska minska. Det är få som glömmer en vattenkran rinnande, men att lämna datorn igång under långa perioder är desto vanligare. Visualiseringen av energi görs genom olika tekniska installationer i demoklas-summet som är tydliga och kan användas av eleverna själva. Nedan följer en rad alternativ för Nydalaskolan. • Lysande sladdar – Sladdarna i klassrummet byts ut

mot nya sladdar med ljuseffekter. Power aware cord har ett pulserade ljus som varierar i intensitet, och lyser starkare ju mer elektricitet som passerar genom dem. Sladdarna visar ett svagt ljus då en apparat är avslagen men ändå drar energi, vilket blir en tydlig visualisering av elförbrukningen som annars inte syns. På så vis blir en lysande sladd lite

Miljöpedagogiska åtgärder närtid

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

2

72

som att lämna kranen rinnande. • Energidisplay – Eliq är en ny svensk produkt som är

skapad av företaget Exibea för att minska elförbrukningen genom att göra den synlig. Den består av en trådlös pekskärm och en sändare som placeras vid elmätaren. Elförbrukningen visas i kronor, kilowattimmar och koldioxidutsläpp. Eliq marknadsförs som barnsligt enkel och det har visat sig att vid installering av elmätare i ett hushåll minskar elförbrukningen med i genomsnitt 24 procent. Enbart genom att elförbrukningen tydliggörs skapas ett medvetande och med det ett agerande. Eliq kan användas i undervisningen, genom att stänga av datorn går det att tydligt se hur elförbrukningen minskar och på så sätt räkna ut de riktiga energibovarna i klassrummet.

• Ladda mobilen – Att använda sin egen energi till att ladda sin mobiltelefon kan bli en tydlig indikator på arbetet att alstra energi. Eleverna ges möjligheten att cykla fram elektricitet för att ladda sin mobiltelefon. En motionscykel utrustas med en laddare som är kopplad till en dynamo. Dynamon omvandlar rörelsen till elektricitet som i sin tur laddar mobilen.

• Spara energi vid datorn – Ecobutton kopplas till usb-uttaget på datorn. Den lysande knappen placeras bredvid tangentbordet och när datorn lämnas kopplas den om till bästa energisparläge genom en enkel tryckning på eko-knappen. Det är sen bara att trycka på vilken knapp som helst på datorn så startas den upp i det läge den var när den kopplades ner den till energisparläge. Datorn visar nu med hjälp av ecobutton hur mycket energi, koldioxid och pengar som är sparade. Ecobutton är en bra lösning till datorsalar där datorerna används ofta och med korta uppehåll.

• Automatisk avstängning – Tap-switcher är en lösning på problemet att apparater drar elektricitet även då de är i stand by-läge eller till och med avstängda, så länge de är inkopplade på elnätet. Tap-switcher kopplas till grenuttaget och känner av om elanvändningen är under standard, och kopplar då bort strömmen helt. Den är utformad som en gammaldags vattenkran, i det pedagogiska syfte att visa att apparaterna bör stängas av då de

inte används liksom en vattenkranen stängs av när man är klar.

Energisnål belysning – Belysningen i demoklassrum-met byts ut från lysrör till LED-lampor. En ytterligare sparåtgärd är att installera dagsljusstyrning av belys-ningen, vilket innebär att när det tillkommer tillräck-ligt med ljus utifrån, släcks takarmaturen. En luxmäta-re för klassrummet ger upptäckter om ljus och kun-skaper om när det verkligen behövs. Beroende på aktivitet kan ljuset anpassas. Den tidigare införda akti-va närvarostyrningen av belysningen i demoklassrum-met appliceras på resten av skolan.

Vattenbesparning – Nästa steg gällande vattenbe-sparing blir att installera prestoventiler på blandarna på handfaten. Vattnet sätts på genom att trycka på prestoventilen och har en spoltid på ungefär tio sek-under. Detta är en åtgärd för att förhindra att blanda-re står på i onödan. Ett alternativ till prestoventiler är en sensor som även innefattar en hygienisk aspekt. En vattensparåtgärd för duscharna är att installera en ”showerdrop” som direkt visar hur mycket vatten som gått åt och meddelar när duschtiden bör upphöra.

Källsortering på hela skolan – Källsorteringskärl införs i samtliga klassrum och uppehållsrum. Källsorteringen utvecklas också från att innehålla tre behållare till ett mer utvecklat system. En kompost placeras vid krydd-trädgården i närheten av matsalen.

Luftrenande växter och hygrometer – Luftrenande växter införs på hela skolan. De luftrengörande växter-na renar luften och ökar luftfuktigheten i rummet. En hygrometer placeras i demoklassrummet. Eleverna kan på så sätt läsa av värdet och har möjlighet att påverka om luften inte är bra. Detta är ytterligare ett steg i att medvetandegöra sin omgivande miljö och känna delaktighet och ansvar för densamma.

Att lära miljö på skolgårdenUteklassrum vid hemklassrum – En vidare utveckling av utomhusklassrum är att skapa uteklassrum för alla genom att ansluta en avgränsad uteplats till befintliga hemklassrum. I den omedelbara närheten till hem-

73

klassrummen finns en trygghetszon och genom att placera ett uteklassrum inom denna får eleverna också en trygg plats på skolgården. Genom denna variant med dörr direkt från klassrummen, ökas användbarheten och flexibiliteten. Halva klassen kan vara inne och halva ute och läraren har ändå full upp-sikt över alla elever. Utformningen blir enkel i form av en inhägnad med sittplatser och bord. Inhägnaden som består av ett lågt staket kommer även att funge-ra som informella sittplatser inom trygghetszonen på skolgården. Genom att förlägga fler lektioner utom-hus och kombinera lärande med fysisk aktivitet, akti-veras alla sinnen med praktisk handling och det blir lättare att fånga elevernas fokus.

Uteservering – En uteservering ger möjlighet för lun-chande elever att äta utomhus. För att underlätta användningen av uteserveringen placeras en dörr i direkt anslutning från matsalen till uteplatsen som hamnar i närheten av de tidigare planterade ätbara växterna och kryddträdgården.

Kryddträdgård – En kryddträdgård i den gröna kilen vid uteserveringen blir en rofylld plats med odlingar i en medveten struktur. Kryddträdgården är utformad efter medeltida trädgårdsodling med grönsaker och örter blandat med dekorativa växter. Kryddorna kan plockas och användas till lunchen eller enbart funge-ra som dekoration.

Kompost – Nästa steg i återvinningsprocessen är att införa en kompost på skolgården. Denna bidrar till att bättra på kretsloppstänket och är till för att användas av eleverna själva men också av personal. Placeringen

av komposten är i närheten av uteserveringen och de ätbara odlingarna.

Klassträd – I närhet av uteklassrummen inom trygg-hetszonen får varje klass plantera ett klassträd. Klassen får uppgiften att ta hand om detta träd genom att vattna, kratta löv och lära sig om trädet. Klassträdet kan liknas vid ett vårdträd som enligt svensk folktro bär lycka och framgång till ägaren men att skada trädet betyder olycka.

Gröna tak – Gröna tak kommer läggas på befintliga låga skolbyggnader. De gröna taken kommer vara synli-ga för eleverna från den högre huvudbyggnaden.

Solur – Som en vidare utveckling av det tidigare temat ”Väderlek” där vindsnurra, termometer och regnmätare sattes ut, kommer nu ett solur att place-ras på skolgården. Soluret består av en visare som skuggar sig mot ett antal informella sittplatser som också fungerar som tidsangivare. Tanken är att soluret inte bara ska vara en klocka och ett pedagogiskt hjälpmedel, utan även en plats där man vill vara.

Solsegel – Temat väderskydd inkluderar skydd mot sol, vind och vatten. Skolbarnen behöver något ställe på skolgården där de kan leka fritt från skadlig UV-strålning. Som skydd mot solen ges verksamheten möjlighet att sätta upp ett solsegel över baksanden. Solseglet är avtagbart och tas in efter skoltid. Tre stol-

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

2

74

par sätts upp för att fästa solseglet i, vilket även möj-liggör att hänga en hängmatta lägre ner på stolparna. Materialet är formstabilt, det vill säga det hänger jämt och samlar inte vatten vid regn. Det skyddar mot UV-strålning, är vattenavvisande och behandlat mot svamp.

Paraplyer – På skolgården placeras det ut ett antal fasta paraplyer för skydd mot regn och sol men också som en rumsskapande plats på skolgården. Paraplyerna är i olika höjder för olika barn och skapar en trevlig mötesplats genom att ett barbord är place-rat under.

Pedagogiska sittplatser – På skolgården har det pla-cerats ut sittplatser i olika material och med olika beläggning. De geometriskt formade sittplatserna har en liten fördjupning där vatten kan samlas vid regn eller tö. Då solen lyser på ytorna kan eleverna få upp-leva hur olika material lagrar värmen mer eller mindre och vidare att på de varmare ytorna torkar vattnet upp fortare.

Cykelställ inom trygghetszonen – I anslutning till trygghetszonen får varje klass ett eget cykelställ. Detta för att uppmuntra att ta cykeln till skolan och för att känna trygghet i att ställa sin cykel under upp-

75

sikt på skolgården. Cykelparkeringen är utformad med ett lekfullt och framhävt utseende.

Avståndsskylt – Vid en utfart från skolan placeras en skylt för cyklister och gående där det anges i minuter hur lång tid det tar att cykla eller gå till olika platser i staden. Skylten tydliggör på ett lekfullt sätt vilket smi-digt fortskaffningsmedel cykeln är och uppmuntrar till att använda densamma.

Utegym – Ett utegym i närheten av idrottssalen upp-muntrar till fysisk aktivitet och kan användas på idrottslektioner, raster och efter skoltid. Att generellt uppmuntra till fysisk aktivitet anses som en viktig del av förslagen.

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

2


76

Inomhusmiljö för hållbar utvecklingTag mot tags till alla – Nu tas ett vidare grepp mot klotter och skadegörelse och alla eleverna får en tag till toaletterna.

Genom registrering av toalettbesök för alla elever på skolan väntas klotter och skadegörelse på desamma att minska rejält samtidigt som konforten förväntas öka.

Förvaring till alla – För att skapa en mer harmonisk studiemiljö samt för att underlätta för städpersona-len införs bättre förvaringsmöjligheter på skolan. I varje klassrum kommer det att införas nya hyllsystem med lådor som gör det enkelt att förvara och att hitta samt minskar problemet med dammansamling.

Ekologiska ytskikt på hela skolan – Hela skolan får en upprustning av innerväggar som målas om i ljusa, miljövänliga färger med ett ytskikt som är lätt att ren-göra. De ljusa ytskikten gör att ljuset reflekteras bätt-re och behovet av belysning i klassrummet minskar något. Fräscha ytskikt tillsammans med goda förva-ringsmöjligheter på skolan kan öka respekten för byggnaden och minska klotter och skadegörelse.

Strömbrytare för hela byggnaden – En lösning på problemet med apparater som står på ”stand by” över natten är en strömbrytare som stänger av strömförsörjningen till hela byggnaden med hjälp av en knapptryckning. Genom att bryta strömmen när siste man går hem så undviks onödigt användande över natten då det inte finns någon där. Naturligtvis ska den inte vara kopplad till kylskåp och annan utrustning som alltid bör vara tillslagen.

Belysningsåtgärder på hela skolan – Belysningen på skolan byts nu helt ut mot energisnål LED-belysning. Dagsljusstyrning av belysningen införs också i alla klassrum.

Vattensparande sensorer – Hela skolan kommer att få ta del av de vattenbesparande åtgärderna, genom att sensorer införs på resterande blandare.

Sensorerna förkortar flödestiden av vattnet och tar bort risken att blandaren står och rinner då den inte används. Tillsammans med den närvarostyrda belys-ningen utgör sensorerna även en hygienisk aspekt på toaletterna, genom att beröringsytorna minskar.

Tematavlor – För att ytterligare öka grönskan i klass-rummen och för att visa dess variationsrikedom införs växtbeklädda tavlor på väggarna. De gröna tavlorna är luftrenande, lugnande och lärande, samti-digt som de fungerar som ett estetiskt inslag. Tavlorna kräver en viss omsorg från eleverna och är uppbyggda så att delar av dem kan bytas ut efter önskemål.

Grön flagg – Grön flagg är ett nätverk för skolor som arbetar med hållbar utveckling både i sin undervis-ning och i den dagliga driften av skolan. Grön Flagg drivs av Håll Sverige rent och är den svenska grenen av Eco Schools som finns i över 40 länder. Inom Grön Flagg finns sex olika teman att arbeta efter; konsum-tion, klimat och energi, kretslopp, livsstil och hälsa, närmiljö och vattenresurser. Skolan arbetar med ett tema i taget tills de utsatta målen är uppnådda. Ett återkommande och kontinuerligt arbete med olika teman bidrar till ett helhetstänkande inom hållbar utveckling. När skolan deltar i Grön flagg får de råd-givning och stöd för att klara målen, samtidigt som de är en förebild för andra skolor. Genom de hållbara besparingsåtgärder som ingår i programmet kom-mer skolan förutom bidraget till vår gemensamma miljö även bidra till den egna ekonomin. Syftet med programmet är att minska miljöbelastningen och att ge kunskap för hållbar utveckling som en del av vardagen.

Belöna sparåtgärder – En viktig del för att spara energi är att få med sig verksamheten. Förutom information och utbildning av personal, elever och övrig verksamhet finns det ytterligare vinster att göra genom att belöna verksamheten efter uppnådda mål. Genom mål för hållbar utveckling som riktar sig till skolan kan uppföljning och senare belöning ske. Skolan jobbar tillsammans för att uppnå delmålen

Miljöpedagogiska åtgärder framtid

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

3

77

och noterar åtgärder och ändrade beteenden. Efter uppnått mål ges belöning till skolan efter önskemål. Det kan exempelvis handla om fler träd till skolgår-den eller nya trädgårdsverktyg.

Skolans DNA – Ett sätt att förbättra och följa upp skolans hälsa och miljöpåver-kan är att införa ett system för skolans ”DNA”. Samma system kan användas på andra skolor i närområdet och på så sätt jämföras. Med DNA menas att olika miljöpåverkande parame-trar mäts upp och jämförs med utsatta mål. Förutom grundläggande parametrar som antal personer per kvm anges:• ålder (genomsnitt för lärare och elever) • hälsa (procentuell närvaro)• el (verksamhetsel och fastighetsel per person

och år)• värme (kWh per person och år)• vatten (liter per person och år)• transporterr hållbarhet i transportsätt till skolan)• förnybar energi (kWh per person och år),• grönska (grönytefaktor på skolan)• mat (andel ekologisk och rättvisemärkt mat)• källsortering (antal fraktioner)• koldioxid (utsläpp per person och år)

Redovisningen av parametrarna sker i bildform, där storleken på bilden symboliserar skolans användning och mål. Ett exempel är vattenanvändningen som visas i form av en droppe, som ställs sidan om en droppe som symboliserar målet. Det handlar om att göra informationen lekfull och tillgänglig även för dem som inte intresserar sig för siffror. Resultaten pre-senteras på nytt efter varje terminsavstämning. Eleverna har då jobbat ett tag med uppgifterna och får på ett pedagogiskt sätt ta del av resultatet av vad de har åstadkommit. Det är viktigt att både lärare och elever räknas i statistiken och lever upp till målen men kanske ännu viktigare att lärarna är ett föredöme för eleverna i hur de agerar.

Att lära miljö på skolgårdenSkolgård för alla – Målet med skolan är att den ska vara en förebild för andra skolor att inspireras och till viss del använda sig av. Med hjälp av en digital karta över Nydalaskolans skolgård och dess finesser kan andra skolor få en överblick och även göra studiebe-sök eller efter bokning använda skolgården för lektio-ner. En gemensam hemsida kopplat till ett geogra-fiskt informationssystem med information om Malmös skolgårdar och andra pedagogiska platser öppnar användbarheten av skolgården. Det kan handla om ett intresse för att prova utomhuslektioner

i uteklassrummet, titta på olika svenska trädarter eller att låta sig inspireras för den egna skolans del. Genom en sådan integrering av skolan i resten av staden ökar stoltheten för den egna skolgården och även för stadsdelen.

Botanisk tematrädgård – Odlingarna på skolgården får en vidareuveckling genom att det införs en bota-nisk tematrädgård som får fungera som ett växtbibli-otek med arter under ett visst tema. Arter inom en botanisk familj får samsas om ett rumsligt utrymme och användas i undervisningen för beskrivande av arter och familjer inom botaniken.

Växthus – Ett växthus placeras intill en byggnad i söderläge för odling av mer krävande typer av grödor. Växthuset sköts av eleverna tillsammans med lärare.

78

Lästrädet ”Boken” – Ett träd för avkoppling och still-het skapas genom att en bänk placeras runt trädet vilket förses med en högtalare. Trädet kan användas för att lyssna på ljudböcker eller musik och styrs ini-från byggnaden.

Sammanhängande grönstråk – Rivningen av den västra paviljongen skapar en fri yta och möjliggör en större sammanhängande grönyta som innehåller både den utökade skogsträdgården men också andra grönytor med biotoptänk. Detta ökar grönytefaktorn till en önskad nivå och den biologiska mångfalden tar ytterligare ett steg i rätt riktning.

Slutförande av skogsträdgård – Den påbörjade skogsträdgården når nu sitt färdigställande och bin-der samman flera mindre grönytor till ett stort grönt stråk. Skolan slutför därmed sin förvandling från asfaltö till grön oas.

Vatten på skolgården – Vattentemat på skolgården utvecklas och består nu av tre former: mätbart, lek-fullt och naturlikt. Det mätbara vattnet i form av regn-mätaren vid uteklassrummet kan användas för väder-observationer och matematik. Det lekfulla vattnet är vattenblänken bland cementstenarna och på sittplat-serna. Slutligen införs en naturlik vattenhantering som består av ränndalar av blå mosaik och en damm vid skogsträdgården.

Förtätning – Förtätningen genom påbyggnad och upprustning av den östra paviljongen ger en tätare byggnad som blir mer energieffektiv. Förtätningen ger också möjlighet att skapa större sammanhängan-de grönstråk på skolgården, en förtätning av utemil-jön som ger en mer kvalitativ skolgård, fylld av män-

niskor och aktiviteter. Skolgården är ett viktigt inslag i stadsmiljön där många elever spenderar mycket tid. För att öka attraktionen till skolgården och parken intill kan olika typer av aktiviteter införas anpassade efter årstid, både under skoltid och på fritid. Det kan handla om utomhussport, filmvisningar, ljusinstalla-tioner och uppträdanden.

Kaninhotell och hönsgård – Ett alternativ som stäl-ler krav på engagemang från både lärare, elever och föräldrar är ett kaninhotell samt en hönsgård på sko-lan. Elever som vill ha kanin men kanske inte kan ha det hemma får ett utrymme där djuren kan placeras i burar. Ägg plockas och förtärs under skoltid och hön-sen sköts på schemalagda pass efter skoltid. Genom ansvaret för djuren lär de sig att bry sig om och res-pektera dem. Vid rengöring av burarna komposteras avföring och används senare som gödsel vid odling av kaninmat. På så sätt är eleverna med om att skapa ett kretslopp på skolan.

Solceller – För att minska miljöbelastningen till följd av elanvändning installeras solceller på taken av några byggnader, synliga för barnen och pedagoger-na. Solceller är ett miljövänligt sätt att få el till bygg-naden och ett viktigt steg i utvecklingen mot mer för-nybar och lokalt producerad energi i Malmö.

Belysning av cykelstråk – För att ytterligare upp-muntra till att använda cykeln och för att det ska kän-nas tryggt och bra att cykla till skolan, kom-mer cykelvä-garna i närom-rådet att utrus-tas med närva-rostyrd belys-ning. Skyltar med cykeltider till olika destinationer visar hur snabbt och smidigt det är att ta cykeln. I närheten av skolan kommer cykelvägarna att färgmarkeras för att förtydliga att det är ”cykelns väg”.

79

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

3

RubrikStora delar av Sveriges lägenheter, skolor, dagis,

kontorshus, idrottsanläggningar, sjukhus mm är

byggda under åren 1950-1975. Många av dessa

byggnader är idag slitna och i stort behov av reno-

vering. Husen har ofta en onödigt hög energian-

vändning, utslitna byggnadskomponenter och

installationer som behöver renoveras. Dessutom

behöver utemiljön vanligtvis förnyas.

För fortsatt omställningsarbeteI januari 2011 avslutas projektet ERUF EKO men det ekologiska

omställningsarbetet fortsätter. Behovet är stort och åtgärderna är

många. Vi har i detta avsnitt valt att sammanställa vår arbetsmodell

och samtliga omnämnda åtgärder i användbara checklistor för att

underlätta för kommande planering och utförande.

80

I projektet har följande arbetsmodell använts. Modellen bygger på sex steg från nulägesanalys till genomförande av åtgärder. Tanken är att åtgärdskata-logen ska kunna fungera som verktyg vid ekologisk omställning av andra, liknande objekt och på sätt för-enkla planeringsprocessen.

1. NulägesanalysIdentifiera miljöbelastningen för objektet. Ta hjälp av objektsdokumentation så som exempelvis energideklarationer, besiktningsprotokoll, ritningar med mera. Enkäter, mätningar, intervjuer med verk-samhets- och driftpersonal är också viktiga hjälpme-del. Förutom byggnaden och verksamheten bör även utemiljön analyseras. Här kan beräkningar av grönyte-faktor och checklista för biologisk mångfald vara användbara. Trafiksituationen kan också lämpa sig att se över. Hur ser förhållandet mellan bil- och cykelpar-keringar ut, närhet till kollektivtrafik och dylikt?

2. PrioriteraRangordna punkterna utifrån vad som miljöbelastar mest.

3. Ta fram åtgärdsförslagTa fram en bruttoförslagslista på åtgärder utan att låta genomförbarheten begränsa.

4. Titta på genomförbarhetSätt upp målsättningar för slutresultatet. Utgå sedan ifrån bruttolistan och utvärdera genomförbarheten. Dela in åtgärderna i olika tidsfaser eller steg för att lättare kunna sortera. Bedömningar utifrån miljövin-ster, pay off-tid eller livscykelkostnadsberäkningar kan vara till god hjälp. Utvärdera också åtgärdernas syner-gieffekter.

5. ÅtgärdspaketeringSamla de utvalda åtgärderna i lämpliga åtgärdspaket och undvik på så sätt suboptimering. Hitta en god balans mellan enklare och mer komplicerade eller kostsamma åtgärder för att förebygga att framtida åtgärder blir kvar på pappret. Försök också undvika att de i närtid liggande åtgärderna inte förhindrar eller motverkar de framtida.

6. GenomförandeGenomför de utvalda åtgärderna för ekologisk omställning.

Arbetsmodell

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolorEn åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelseServiceförvaltningen Malmö stad

81

82

Grönskande ishallar – checklista nutid

Utemiljö Grönska

Gröna väggar med klängväxter på vajer

Gröna väggar med mosskassetter Pelarträd längs med entréfasad Levande hägn Grönskande cykelparkering

Trygghet Preventiva växter mot klotter Ny välkomnande entré Cykelställ vid entré Belysningsöversyn med avseende på

trygghet, energibesparing och estetik

Klimatskal Automatisk port vid

ispistmaskin och dörrstängare vid spelaringång

Teknik och styrning Ny kylanläggning Optimering av driftförhållanden Utbildning av driftpersonal Energieffektiv avfuktningsläggning Nyttjande av överskottsvärme från

kylkompressorer Belysningsstyrning biutrymmen Energieffektiv utomhusbelysning med

skymningsrelä

Energi

UTEMILJÖ

FAS

1ENERGI

FAS

1

VattenVerksamhetens vatten- användning

Snålspolande munstycken i duschar och blandare

Fukt Översyn av städrutiner Minskat vattenflöde ger minskad

fuktbelastningGestaltning av dag- och smältvatten

Ökad grönytefaktor Vattenrecirkulering för växtbevattning

VATTEN

FAS

1

83

Grönskande ishallar – checklista närtid

Utemiljö Grönska

Kraftigt levande hägn Gröna tak i olika system Ökad allmän vegetation Miljöhuset lärkan

Trygghet Belysning

Hållbar förtätning med avseende på människor och aktiviteter

Inbjudande mötesplats i staden Kombiplan med sittgradänger Träningsredskap utomhus Statushöjning på markbeläggning Inglasning av entré Utökad caféverksamhet

Fukt Golvbeläggning

Gestaltning av dag- och smält-vatten

Ökade infiltrationsytor vid parkering Lokalt omhändertagande av dagvatten,

LOD Öppet dagvattensystem Våtmark /damm Vattenmagasin Pedagogisk vattenpump Smältgrop

Energi Klimatskal

Luftslussar Isolering av kringytor och sargisolering

Teknik och styrning Energieffektiv belysning över isrinken Minskat användande av elvärme Energieffektiva lysrör Vattenbehandling Energieffektiv tvättvård

Förnybar energi Solceller

Vatten

UTEMILJÖ

FAS

2

VATTEN

FAS

2

ENERGI

FAS

2

84

Grönskande ishallar – checklista framtid

Utemiljö Grönska

Gröna tak i olika system Takträdgård med ekologiskt café

Hållbar förtätning med avseende på byggnader

Exploatering för idrottsändamål Förtätning i form av parasiter


Klättring och bouldering Isdisco Takträdgård med ekologiskt café ”Vattnets väg”

Gestaltning av dag- och smältvatten

Recirkulering av smältvatten ”Vattnets väg”

Energi Klimatskal

Tätning av byggnadens klimatskal

Teknik och styrning Ventilationsstyrning i biutrymmen Energieffektiv LED-belysning Väderprognosstyrning Värmeåtervinning från duschvatten

Förnybar energi Vindkraft Tunnfilmssolceller

Vatten

UTEMILJÖ

FAS

3

VATTEN

FAS

3

ENERGI

FAS

3

85

86

Miljöpedagogiska skolor – checklista nutid

Utemiljö Grönska och biologisk mångfald

Trädplantering vid paviljonger Gröna väggar Levande hägn Kulle med bambulabyrint Ängsmark Markplattor ersatta med grönska Skogsträdgård Holkar och bon

Odling Elevernas odling

Vatten och infiltration Markplattor ersatta med vattenblänk Ökad grönytefaktor

Trygghet Rumslighet och orienterbarhet

Inomhusmiljö för hållbar utveckling Behovsstyrd ventilation Möbleringsförslag för värme, ventilation

och städning Grenkontakter med strömbrytare

och Watt-mätare Snålspolande munstycken till blandare Källsortering i klassrum Miljöhuset lärkan Luftrengörande växter Textmarkeringar i klassrum för medvetande

om energianvändning Frånvarostyrning av belysning Ekologiska fotavtryck för olika länder Tematavlor ”Mitt löfte till Moder jord”

Förslag till verksamheten: loppmarknad och bytesdagar

Att lära miljö på skolgården Demoklassrum ute med scen, pergola Väderlek: kompassros, regnmätare,

termometer och vindsnurra Odlingslådor Majas alfabet: växtlära i alfabetisk ordning Växtlighet för funktion och nytta Svenska trädarter Vilda bär och frukter: ätbara för människor

och djur Holkar och bon Vattenblänk: estetiskt och pedagogiskt

Energi Klimatskal

Trädplantering som skydd mot solinstrålning

Teknik och styrning Demoklassrum Belysningsstyrning i demoklassrum Behovsstyrd ventilation i demoklassrum Snålspolande munstycken Effektivisering av värme- och

ventilationssystem Injustering av rumsstyrning för radiatorer

Miljöpedagogik

UTEMILJÖ

FAS

1

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

1

ENERGI

FAS

1

87

Miljöpedagogiska skolor – checklista närtid


Gröna tak Sammanhängande grönstråk

Odling Kompost Kryddträdgård

Vatten och infiltration Vattengestaltning

Trygghet Planering av utebelysning Trygghetszoner Informella sittplatser Stor samlingsplats Väderskydd i form av segeldukar

och fasta paraplyer Ökat antal cykelparkeringar

Aktivitet och hälsa Utökade aktivitetsredskap Trampstenar Naturgym Uteservering

Inomhusmiljö för hållbarutveckling Forcerad ventilation i demoklassrum Tag mot tags på toaletterna Städrutiner och kemikalier Bättre förvaringsmöjligheter Ekologiska ytskikt för en lugn

och inspirerande miljö Synliggöra energianvändningen med hjälp av:

Lysande sladdar Energidisplay Ladda mobilen med cykel Spara energi vid datorn Automatisk strömbrytare

Energisnål belysning med LED Vattenbesparande prestoventiler

Att lära miljö på skolgården Uteklassrum i anslutning till

hemklassrum Uteservering i anslutning till matsal Kryddträdgård Kompost Klassträd inom trygghetszonen Gröna tak synligt för eleverna Solur med informella sittplatser Solsegel för skydd mot sol Fasta paraplyer för skydd mot regn Pedagogiska sittplatser Cykelställ inom trygghetszonen Avståndsskylt för cyklister Utegym

Energi Klimatskal

Tätning av paviljonger Väderprognosstyrning

Teknik och styrning Vattenresursbesparande prestoventiler Utomhusbelysning Fortsättning på belysnings- och

ventilationsåtgärder från demoklassrum Energieffektiva storkök och pentryn Energieffektiv tvättvård Utbildning av driftpersonal Ersätt onödig varmvattencirkulering

med varmvattenberedare Grenuttag och timer på datorer och

skrivare Energieffektiva lysrör

Miljöpedagogik

UTEMILJÖ

FAS

2

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

2

ENERGI

FAS

2

88

Miljöpedagogiska skolor – checklista framtid


Fullt anlagd skogsträdgård Kaninhotell och hönsgård

Odling Växthus

Vatten och infiltration Vatten i tre former:

Mätbart Lekfullt Naturlikt

Trygghet Cykelstråk med närvarostyrd

belysningFörtätning

Hållbar förtätning av paviljongbyggnader


Inomhusmiljö för hållbar utveckling Gröna tematavlor Grön flagg Belöna sparåtgärder Skolans DNA

Att lära miljö på skolgården Skolgård för alla – skolgårdsnätverk inom

staden Botanisk tematrädgård Växthus på skolgården Lästräd ”Boken”

Sammanhängande grönstråk Slutförande av skogsträdgård Utvecklat vattentema på skolgården:

mätbart, lekfullt och naturlikt Förtätning Kaninhotell och hönsgård Solceller Närvarostyrd belysning av cykelstråk

i närområdet

Energi Teknik och styrning

Värmeåtervinning från duschvatten

BelysningsöversynFörnybar energi

Solceller

Miljöpedagogik

UTEMILJÖ

FAS

3

MILJÖ-PEDAGOGIK

FAS

3

ENERGI

FAS

3

89

Ta del av den fortsatta omställningen

Välkommen att besöka Kirsebergs ishall och Nydalaskolan för att se det vi har gjort på plats och för att följa hur det går med den fortsatta omställningen och vår måluppfyllel-se. Studiebesök kan anordnas efter önskemål.

Kirsebergs ishall finns på Österhagsgatan 3 och Nydalaskolan på Kollegiegatan 11 i Malmö.

För mer information, kontakta:Amelie Stjernhav på Serviceförvaltningen Malmö stadtfn 040-34 18 [email protected]

För mer information om ERUF EKO som helhet besök www.malmo.se eller www.isumalmo.se. Här kan du även beställa boken om ERUF EKO samt fler exemplar av åtgärd-skatalogen. Avslutningsvis vill vi önska er lycka till med den egna omställningen!

Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolorEn åtgärdskatalog för ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse

Serviceförvaltningen Malmö stad

90

I början av 2008 inleddes arbetet med att göra Kirsebergs ishall och Nydalaskolan i Malmö till ekologiskt hållbara fastigheter, ett arbete som ännu bara börjat och som i förlängningen kom-mer fortgå med hållbar omställning av ett stort antal byggnader från efterkrigstiden. Som del i omställningen har ishallens fasa-der fått ett grönskande intryck genom växtbe-klädda väggar och tak som samtidigt medför ekologiska fördelar så som ökad dagvatteninfil-tration och bullerdämpning. En våtmarkslik-nande damm kommer fungera som uppsam-lingsyta för dag- och issmältvattnet samt vara en plats där den biologiska mångfalden kan frodas. Utemiljön kommer att inbjuda till lek och aktivitet samtidigt som entrén byggs om för att skapa en trivsam vistelsemiljö med bland annat caféverksamhet. Olika former av cykel-ställ på framsidan av byggnaden utökar möjlig-heterna till miljövänliga transporter och solcel-ler på taket kommer innebära att ishallen kan förses med förnybar energi. Även invändigt har en rad åtgärder utförts, framför allt med fokus på energieffektivisering, som bidrar till att göra byggnaden till en del av ett ekologiskt hållbart samhälle. Skolgården på Nydalaskolan har förvandlats till en kreativ plats som kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten. De hårdgjorda ytorna har luckrats upp med hjälp av bland annat träd, ängsmark och odlingar vilka skapar

intressanta rum för barnen att upptäcka, lära av och leka i. Uteklassrum i olika former ger elev-erna en naturlig koppling till utomhusmiljön och tillför undervisningen ytterligare en dimen-sion. Skolans lokaler har energieffektiviserats bland annat genom belysnings- och ventila-tionsåtgärder och ett miljöpedagogiskt demo-klassrum har inretts med syfte att synliggöra miljöfrågor som t ex energi- och vattenanvänd-ning. Klassrummet kan fungera som ett verk-tyg för pedagogerna och samtidigt inspirera eleverna att själva hitta frågor och svar. Åtgärdskatalogen är tänkt att ge vägledning samt underlätta i utvärdering och prioritering av omställningsbehov och åtgärdsförslag för efterkrigstidens bebyggelse. Behoven är stora och åtgärderna många. Katalogen vänder sig framför allt till kommuner, fastighetsägare och förvaltare. Den är även tänkt att ge små och medelstora företag inom byggsektorn en möj-lighet att kunna anpassa och utveckla sina pro-dukter och tjänster alternativt skapa nya efter de identifierade behoven vid förnyelse i efter-krigstidens bebyggelse. Projektet ERUF EKO delfinansierades med medel från Europeiska regionala utvecklings-fonden (ERUF). EKO står för Ekologisk omställ-ning av efterkrigstidens bebyggelse. Projekttiden har varit mellan 2008-02-01 och 2011-01-31.

MALMÖ STAD205 80 Malmö Telefon 040-34 10 00E-post: [email protected]

ERUFEKO

Documents

Katalog för Malmö stad