Kemi B - Laborationsrapport (Bestämning av masshalten koppar i ett mynt)

Embed Size (px)

Citation preview

Silviu Balan Labbpartner: Daniel och Aram

Kemi B LaborationsrapportBestmning av masshalten koppar i ett mynt

SyfteSyftet med denna laboration var att lra sig anvnda jodometrisk titrering fr redoxanalysMateriel Vg Bgare 100 cm3 Mtcylinder Mtkolv, 500 cm3 Pipett 25 cm3 Mtpipett 10 cm3 E-kolvar Byrett 25-50 cm3 Anordning fr uppvrmning Glasstav Kopparhaltig mynt Koncentrerad salpetersyra Kaliumjodid Natriumtiosulfatlsning ca 0,1 mol/dm3 men koncentrationen noggrant knd StrkelselsningUtfrande Fyll en byrett med natriumtiosulfatlsning pipettera 25cm3 av provlsningen ner i E-kolven. Titrera omedelbart och nr provlsningen blir svagt brun, tillstts ca 1cm3 strkelselsning. Avbryt nr den bl frgen frsvunnit och avls frbrukad volym tiosulfatlsning. Upprepa titreringen tv gnger Berkna medelvrdet av frbrukad volym tiosulfatlsning och drefter masshalten koppar uttryckt i procentResultatTotalt anvnde vi oss av 43,6 ml natriumtiosulfatlsning och det var d innehllet i bgaren blev tillslut krit vit. Myntet vgde 2,89 g och lsningen spdes till 250 cm3 . Nr kaliumjodid tillsattes blev lsningen mrkbrun av jod och sedan titrerades med 0.1 M natriumsulfatlsning tills den blev vit. Drefter tillsattes strkelselsning p ca 1 cm3.

1 mol (Cu2+) (1 mol S2O32- )

c0,1 M

V0,0436 dm30,025 dm3

N0,00436 mol0,00436 mol

Ntot10*0,00436 mol = 0,0436 mol

M63,5 g/mol

m2,77 g

Halten koppar i myntet m(Cu) / m(mynt) => 2,77/2,89 = 0.95847750 => 95,84 %

Slutsats Till att brja med r det viktigt att specificera att frsta steget i laborationen utfrdes av lraren. Myntet lades i en 100 cm3 bgare och lraren tillsatte ca 25 cm3 koncentrerad salpetersyra. Anledningen till detta r att koncentrerad salpetersyra r starkt frtande och luktar stickade. Tillsammans med koppar bilder dessa tv nitrsa gaser som r farliga att andas in. Detta r anledningen till att lraren valde att utfra denna del av laborationen i dragskpet. Nr myntet lstes upp fick man en lsning som innehller Cu2+. Till en sdan lsning tillstter man verskott av kaliumjodid och fljande reaktion sker: 2 Cu2+ + 4 I- => 2 CuI(s) + I2 Fllning av koppar(I)jodid r grvit, medan den jod som samtidigt bildas r brun vilket kunde ses i laborationen. Joden som bildas kan sedan titreras med tiosulfatjoner och mngden koppar kan bestmmas eftersom de har fljande molfrhllanden:2 mol Cu2+ 1 mol I21 mol I2 2 mol S2O32Detta ger i sin tur: 1 mol Cu2+ 1 mol S2O32 Under titrering r det viktigt att titranden dvs. (det som frvarades i E-kolvet) och den tillsatta titratorn (natriumsulfatlsningen) blandas ordentligt. Drfr anvnde vi magnetomrrare med tillhrande magnet. I vrt fall tog det lite lngre tid fr mnena att reagera d vi anvnde en vldigt liten magnet. Fr att frst vad denna laboration grundas p r det viktigt att man frstr vad jodometrisk titrering innebr. Jodometrisk titrering r anvndbart i mnga fall d jodidjoner tacksamt deltari mnga redoxreaktioner och oxiderar till jod som i sin tur reagerar med t.ex. tiosulfatjoner. Tiosulfatjoner kallas jonen S2O32. Generellt sett reagerar tiosulfater reagerar medhalogenervilket gr att de anvnds fr avklorering av vatten och fr attneutraliserablekmedel. Vid jodometrisk titrering utnyttjar man reaktionen mellan tiosulfatjoner och jod enligt formeln:I2+2S2O322I+S4O62 Genom reagenset dvs. strkelse fr man en exakt angivelse nr ekvivalenspunkten rndd och en bekrftelse p att joden har vergtt helt till jodidjoner. Jodometriska redoxtitreringar anvnds mest fr bestmma halten av koppar i ett mynt eller halten C-vitamin i olika fruktsafter.