Kemikalieinspektionens årsredovisning 2019 · 2020. 8. 30. · Kemikalieinspektionen, Årsredovisning 2019 . 5 . på sig och menade att vi gjorde oss omöjliga. Men i mars 2019 gav

Årsredovisning

2019

kemikalieinspektionen.se

kemikalieinspektionen.se

Kemikalieinspektionen är en myndighet under regeringen. Vi arbetar i Sverige, inom EU och internationellt för att utveckla lagstiftning och andra styrmedel som främjar god hälsa och bättre miljö. Vi har tillsyn över reglerna för kemiska produkter, bekämpningsmedel och ämnen i varor och gör inspektioner. Vi ger också tillsynsvägledning till kommuner och länsstyrelser. Vi granskar och godkänner bekämpningsmedel innan de får användas. Vårt miljökvalitetsmål är Giftfri miljö. © Kemikalieinspektionen.

Artikelnummer: ange artikelnummer. Ange beställningsinformation eller ta bort denna text

Kemikalieinspektionen är en myndighet under regeringen. Vi arbetar i Sverige, inom EU och internationellt för att utveckla lagstiftning och andra styrmedel som främjar god hälsa och bättre miljö. Vi har tillsyn över reglerna för kemiska produkter, bekämpningsmedel och ämnen i varor och gör inspektioner. Vi ger också tillsynsvägledning till kommuner och länsstyrelser. Vi granskar och godkänner bekämpningsmedel innan de får användas. Vårt miljökvalitetsmål är Giftfri miljö.

Kemikalieinspektionen 2020.

Foto framsida: Sebastian Duda/ Mostphotos.com

Kemikalieinspektionen, Årsredovisning 2019

Innehåll Generaldirektören har ordet ............................................................................ 4

Kemikalieinspektionens uppdrag ................................................................... 6 Kemikalieinspektionens arbete ...................................................................................................... 6 Vår bedömning av måluppfyllelse ................................................................................................. 6

Myndighetens interna arbete ........................................................................... 8 Kemikalieinspektionens ledningssystem ....................................................................................... 8 Antikorruptionsarbete .................................................................................................................... 8 Krisberedskap och säkerhetsarbete .............................................................................................. 8 Internt miljöarbete .......................................................................................................................... 9

Ordlista ............................................................................................................ 10

Resultatredovisning ....................................................................................... 14 Utveckla lagstiftning och andra styrmedel ................................................................................... 14 Tillståndspröva och annan regeltillämpning ................................................................................ 38 Utöva tillsyn och ta fram kemikaliestatistik .................................................................................. 65 Information och stöd till företag och allmänheten ........................................................................ 81 Kompetensförsörjning .................................................................................................................. 85 Uppgifter enligt instruktionen och andra beslut ........................................................................... 88 Återrapporteringskrav och regeringsuppdrag .............................................................................. 91 Våra åtgärder inom Miljömålsrådet ............................................................................................. 96 Ämnen vi arbetat med under året i EU ........................................................................................ 97 Intäkter och kostnader ............................................................................................................... 104

Finansiell redovisning .................................................................................. 109 Sammanställning över väsentliga uppgifter ............................................................................... 109 Resultaträkning .......................................................................................................................... 110 Balansräkning ............................................................................................................................ 111 Anslagsredovisning ................................................................................................................... 113 Redovisning mot inkomsttitel ..................................................................................................... 114 Tilläggsupplysningar och noter .................................................................................................. 114

Undertecknande ........................................................................................... 124


4

Generaldirektören har ordet Den 1 oktober 2019 tillträdde jag som generaldirektör för Kemikalieinspektionen. Jag är stolt, men också väldigt ödmjuk inför att ha fått förtroendet att leda en av EU:s mest kompetenta och bäst fungerande kemikaliemyndigheter.

Sverige har en stark ställning inom EU. När vi kommer med förslag och synpunkter så lyssnar man på oss. Men det är inget som har kommit gratis. Det ligger ett långsiktigt och tålmodigt arbete bakom. Ända sedan vi blev EU-medlemmar 1995 har svenskar på många olika positioner varit pådrivande för att införa och sedermera implementera en ambitiös kemikalielagstiftning inom unionen.

Kemikalieinspektionen formulerar lagförslag, deltar i arbetet med att pröva ansökningar om bekämpningsmedel, bidrar till att utveckla testmetoder och leder fem av sex arbetsgrupper kring tillsyn inom EU. Som en del av handlingsplanen för en giftfri vardag, som vi arbetat med sedan 2011, har vi levererat 12 ämnesutvärderingar, 27 förslag till klassificering, 25 förslag om att föra upp ämnen på kandidatförteckningen och fyra begränsningsförslag. Hittills har 46 av dessa förslag behandlats, varav har 43 bifallits och tre avslagits. Med kunskap och envishet har Sverige tagit fram vetenskapliga underlag, granskat förslag, argumenterat utifrån objektiva fakta och sagt ifrån när andra velat ta otillbörliga hänsyn. Vi på Kemikalieinspektionen har skaffat oss unik kunskap, förtroende och förmåga inom EU.

Ibland måste man stå ut med att vara lite jobbig. När Sverige stämde EU-kommissionen för att den tillåtit fortsatt användning av blykromater i färg så var det också många som skruvade


5

på sig och menade att vi gjorde oss omöjliga. Men i mars 2019 gav EU-domstolens tribunal Sverige rätt i målet. Det var fel att ge tillstånd till användning av cancerframkallande blykromater trots att det fanns fullgoda färgalternativ som är betydligt bättre för människor och miljö. I tre kemikaliefrågor har Sverige stämt EU-kommissionen sedan vi blev EU-medlem. I alla tre målen har Sverige fått rätt.

Sådana händelser stärker ytterligare vår position. Det blir uppenbart att vi vet vad vi pratar om. Sverige är ett av EU:s mest aktiva medlemsländer inom kemikalieområdet. Räknat per capita är vi det mest aktiva. Tack vare kunniga experter och tålmodigt arbete får vi med oss andra på den svenska linjen. Det är en linje som egentligen är ganska enkel, vi ska se till att regelverket fungerar så som det var tänkt. Vi står upp för EU:s lagstiftning.

Vi är långt ifrån klara med vårt arbete. Att fortsätta utveckla och genomföra EU:s kemikalielagstiftning är en av Kemikalieinspektionens högst prioriterade frågor. Vi behöver fortsätta att stärka skyddet för människors hälsa och för den biologiska mångfalden. Flera viktiga kemikaliefrågor kommer att avgöras de närmaste åren. Inte minst har den nya EU-kommissionen presenterat en ambitiös miljöagenda som innefattar viktiga reformer. Att se till att produkter är giftfria från början blir en nyckelfråga inför kommissionens strategi för cirkulär ekonomi som kommer under våren 2020.

När strategierna väl är på plats ska de implementeras och fyllas med innehåll. Det ser jag fram emot att Kemikalieinspektionen ska kunna bidra med under mina kommande år som chef för en av EU:s mest respekterade kemikaliemyndigheter.

Per Ängquist Generaldirektör


6

Kemikalieinspektionens uppdrag Kemikalieinspektionens uppdrag är att arbeta för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. Det gör vi genom förebyggande kontroll av kemikalier.

Användningen av kemikalier bidrar till ökat välstånd och samhällsnytta, men vissa kemikalier kan orsaka allvarliga hälso- och miljöproblem. I dag riskerar skador på hälsa och miljö att uppstå när kemikalier och varor tillverkas, används och blir till avfall. Därför är en god kontroll över kemikalieanvändningen en grundläggande förutsättning för ett hållbart samhälle.

För att förebygga risken för skador på hälsa och miljö behövs lagar och regler som begränsar användningen av farliga kemikalier. Det behövs också ett aktivt arbete för att tidigt identifiera problematiska ämnen. Vissa kemikalier är så farliga att de inte bör användas alls och behöver bytas ut mot bättre alternativ.

Kemikalieinspektionens arbete Ett sammanfattande begrepp för Kemikalieinspektionens arbete är kemikaliekontroll. Vi bedriver verksamhet inom tre huvudsakliga delområden:

• Vi är med och utvecklar lagstiftning och andra styrmedel för att skydda hälsa och miljö från farliga kemikalier. Arbetet sker i Sverige, inom EU och på internationell nivå.

• Vi prövar ansökningar om tillstånd att få sälja och använda bekämpningsmedel innan de kan få användas. I tillståndsprövningen ingår att säkerställa att användningen av bekämpningsmedel sker på ett säkert sätt.

• Vi arbetar med att se till att kemikalielagstiftningen följs. Vi utövar tillsyn i Sverige över importörer och tillverkare av kemiska produkter, bekämpningsmedel och ämnen i varor. Vi vägleder också kommuner och länsstyrelser i deras tillsyn.

Vår bedömning av måluppfyllelse Övergripande mål – Agenda 2030 och Giftfri miljö Kemikalieinspektionens instruktion slår fast att myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är:

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Miljömålen konkretiserar den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Miljömålen är också en viktig utgångspunkt för det nationella genomförandet av FN:s globala mål i Agenda 2030.


7

Kemikalieinspektionen bedömer att genom sitt arbete med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bidrar vi både direkt och indirekt till FN:s globala hållbarhetsmål som ingår i Agenda 2030 för en hållbar utveckling.

Sammantaget bedömer vi att måluppfyllelsen är god i förhållande till myndighetens instruktion, uppdrag och de långsiktiga miljömål som styr myndigheten.

Några viktiga resultat att särskilt lyfta upp från 2019 • Inom ramen för uppdraget en giftfri vardag har vi bland annat arbetat med PFAS, en

grupp av högfluorerade ämnen som tillhör de absolut mest svårnedbrytbara i naturen. PFAS används i många produkter, till exempel i brandskum, textilier, livsmedelsförpackningar och kosmetika. PFAS hittas bland annat i dricksvatten, ytvatten, avloppsreningsverk, luft, fågelägg, fisk och marina däggdjur. Substanserna finns kvar länge och är potentiellt giftiga (toxiska) för växter, djur och människor. För att öka kunskapen och medvetenheten och för att bättre kunna rikta insatser i syfte att reglera högfluorerade ämnen genomförde vi inom det nordiska samarbetet en studie om samhällskostnader och om hur människor och miljö exponeras för PFAS. I studien uppskattas de miljö- och hälsorelaterade samhällskostnaderna som utsläpp och exponering för PFAS kan orsaka till mellan 46 miljoner och 11 miljarder euro enbart för de nordiska länderna. Målsättningen är att nå en långsiktig begränsning av PFAS på både global och EU nivå.

• I vårt arbete med FN:s konvention om långlivade organiska föroreningar, den så kallade Stockholmskonventionen, har Kemikalieinspektionen under året verkat aktivt för global utfasning av sådana ämnen som tas upp av växter och djur och har negativ effekter på människors hälsa eller på miljön. Under partsmötet som hölls i Genève 2019 agerade vi ordförande i den arbetsgrupp som förberedde beslut om utfasning av olika ämnen. FN-mötet resulterade bland annat i förbud för dikofol, ett ämne i insektsbekämpningsmedel och PFOA och PFOA-besläktade ämnen. Förbudet för PFOA innebär en stor framgång för en så kallad gruppvis hantering av farliga ämnen eftersom det omfattar drygt 800 ämnen som kan brytas ned eller omvandlas till PFOA. Aldrig tidigare har ett förbud på global nivå omfattat så många ämnen.

• Vi har under 2019 fortsatt bedriva det internationella utbildningsprogrammet (ITP) i kemikaliekontroll för medarbetare från ministerier och myndigheter i olika delar av världen. Exempel på vad utbildningen och förändringsprojekten har bidragit till under 2019 är bland annat utvecklingen av en kemikalielag i Moldavien, att personer som använder särskilt farliga bekämpningsmedel i Laos får utbildning samt att det numera finns en vägledning som stöd i den förebyggande kemikaliekontrollen av industrifärg i Uganda. Därutöver har vi genomfört ett chefsseminarium för myndighetsrepresentanter från Kenya, Tanzania, Uganda och Zambia. Målsättningen är att deltagande chefer ska få en fördjupad insikt om den förebyggande kemikaliekontrollens betydelse för att uppfylla de globala hållbarhetsmålen.

• Inom EU:s kemikalieförordningar, Reach (förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) och CLP (förordning som reglerar klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar) har vi arbetat målmedvetet med att utvärdera ämnen och lämnat förslag till beslut. Sverige är, efter Tyskland, den medlemsstat i EU som bidragit med flest förslag till ämnesutvärderingar, klassificering, kandidatförteckningen och begränsningar. I EU


8

har hittills 46 av Sverige förslag behandlats varav 43 bifallits och 3 avslagits. EU arbetet är en viktig förutsättning i vår strävan för att stärka skyddet för hälsa och miljö.

• Kemikalieinspektionens fortsatta utvecklingsarbete med att effektivisera handläggningen av bekämpningsmedel har gett resultat. Handläggningstiden för bedömning av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter fortsätter att kortas. Under 2019 har i genomsnitt 95 procent av besluten i växtskyddsmedelsärenden fattats inom fastställda tidsfrister och 93 procent för biocidproduktärenden.

• Inflödet av produkter på den svenska marknaden präglas numera i allt större utsträckning av direktimport via e-handel. Vi har under året bland annat kontrollerat flödet av varor in på den svenska marknaden, dels genom kontroll av e-handeln inom ramen av ett nordiskt samverkansprojekt och dels genom gränskontroller i samverkan med Tullverket. Att företag följer kemikaliereglerna är också en viktig förutsättning för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. För att uppnå en likvärdig tillsyn är vår samverkan inom EU därför en avgörande faktor. Kemikalieinspektionen är pådrivande i EU:s tillsynssamarbete och ordförande i 5 av 6 varutillsynsprojekt varav ett handlar om e-handel inom EU.

Myndighetens interna arbete

Kemikalieinspektionens ledningssystem Kemikalieinspektionen är certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001:2015 och arbetar enligt ISO 9001:2015 avseende ledningssystemet för kvalitet. Under året har både extern och intern revision av miljöledningssystemet gjorts. En översyn av rutinerna för interna revisioner av ledningssystemet pågår och kommer att leda till en uppdatering av de styrande dokumenten.

Antikorruptionsarbete Den rutin i myndighetens ledningssystem som reglerar frågor om oegentligheter har setts över under 2019. Med rutinen som grund har varje avdelning och sekretariat genomfört en årlig riskanalys som sedan sammanställts på myndighetsnivå. Kemikalieinspektionen har haft en representant i myndighetsnätverket mot korruption som leds av Statskontoret på uppdrag av regeringen. Genom arbetet med den årliga riskanalysen och ett kontinuerligt förebyggande arbete mot korruption bedömer vi att risken för korruption minskat ytterligare från en redan låg nivå.

Krisberedskap och säkerhetsarbete Under 2019 har Kemikalieinspektionen tagits upp i bilagan till säkerhetsskyddsförordningen (2019:658) med myndigheter som har rätt att placera tjänster i säkerhetsklass. Med anledning av detta har ett omfattande säkerhetsskyddsarbete bedrivits inom myndigheten. De insatser vi gjort har lett till att Kemikalieinspektionen ökat säkerheten och skyddet av myndigheten och dess skyddsvärda tillgångar. Vi har deltagit i det samarbete som kallas CBRNE (Chemical, Biological, Radiological, Nuclear)som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) driver. Det handlar om skadliga kemikalier, allvarliga smittämnen, radioaktiva ämnen,


9

nukleära ämnen och explosiva ämnen. Vi har under året fortsatt att medverka i kommunikatörsnätverket Kemikalieolyckor och oljespill som drivs av MSB.

Internt miljöarbete Kemikalieinspektionens interna miljöarbete syftar till att myndigheten ska bidra till en positiv utveckling av miljön även inom vårt löpande förvaltningsarbete. Vårt interna miljöarbete under 2019 har främst handlat om att ställa miljökrav i upphandlingar och öka antalet digitala möten.

Under 2019 har vi haft som mål att minst 60 procent av årets upphandlingar, på över 100 tkr ska ha hållbarhetskrav. Under året har 79 procent av de upphandlingar vi gjort genomförts med miljökrav. Sett till värdet av upphandlingarna har 81 procent genomförts med miljökrav. Under 2018 var motsvarande siffror 61 procent respektive 82 procent. När vi gör avrop från ramavtal ställer vi i de fall det går ytterligare miljökrav.

Myndighetens mål är att öka antal digitala möten. Under 2019 har vi tagit fram rutiner och materiel för att påverka mötesarrangörer inom EU att göra fler möten digitala. Våra handläggare har vid flera tillfällen deltagit digitalt på möten istället för att delta fysiskt.

Under året har myndigheten även slutfört en integrerad miljö- och hållbarhetsutredning som kartlägger vilka delar av vår verksamhet som påverkar samhället mest ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.


10

Ordlista Term Förklaring

3 R 3 R står för de engelskans replace, reduce och refine och är åtgärder som syftar till att ersätta, begränsa och förfina användningen av försöksdjur.

Agenda 2030 FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling som syftar till att år 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över.

Allmänkemikalier Kemikalier definieras som ”allmänkemikalier” i Tullverkets tullnummerlista. Det kan vara kemikalier som ingår i bekämpningsmedel eller andra kemikalier.

AVI Nyckeltalsinstitutets Attraktiv Arbetsgivarindex

Berört medlemsland Då vi är beroende av ett annat EU-lands prövning av en ansökan om produktgodkännande för ett bekämpningsmedel.

Bioackumulerande ämnen

Ämnen som lagras i levande organismer/vävnader.

Biocidprodukt/biocid En produkt avsedd att förstöra, oskadliggöra, hindra, förhindra verkningarna av eller på annat sätt kontrollera skadliga organismer på annat sätt än genom enbart fysisk eller mekanisk inverkan.

CASP Ett fristående nätverk Coordinated Activities on consumer product safety som är inriktat på konsumentsäkerhet för hela EU- och Efta-länder

CBRNE Den internationella förkortningen för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear and Explosive.

ChemSec The International Chemical Secretariat

CMR-ämnen Cancerframkallande, mutagena (genotoxiska) och reproduktionstoxiska ämnen.

CLEEN Chemicals Legislation European Enforcement Network

CLP-förordningen EU-förordning som reglerar klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (Classification, Labelling and Packaging).

DEHP Ett mjukgörande ämne, så kallad ftalat. Används för att göra plast mjukare. En ftalat är en ester av en ftalsyra. DEHP är en förkortning av Di(2-hexyletyl)ftalat.

Diflufenikan Ett ämne i växtskyddsmedel som används för bekämpning av ogräs.

Direktiv En rättsakt som sätter upp vilka mål medlemsländerna i EU ska uppnå. EU-direktiv behöver införlivas i svensk lagstiftning.

Dispens I särskilda fall kan Kemikalieinspektionen och andra kemikaliemyndigheter i EU bevilja tidsbegränsade undantag från kravet på godkännande för växtskyddsmedel och biocidprodukter. Dispensmöjligheten får användas i särskilda fall, dels för nödsituationer, dels för forskning och utveckling. Dispenser kan också ges för viss hantering av ett antal förbjudna allmänkemikalier.

Echa Europeiska kemikaliemyndigheten, European Chemicals Agency.

Efsa Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten, European Food Safety Authority.

Efta Europeiska frihandelssammanslutningen, European Free Trade Association.

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.


11

Forum Det största nätverket för informationsutbyte om verkställighet. Är reglerat i Reach-förordningen och obligatoriskt för EU:s medlemsländer

Förenklat förfarande för en biocidprodukt

Det förenklade förfarandet för produktgodkännande av biocidprodukter innebär att en produkt utvärderas enligt andra, enklare kriterier.

Förordning En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet.

GDPR EU:s dataskyddsförordning, The General Data Protection Regulation. Har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter.

GHS Globally Harmonized system of Classification and Labelling

Glyfosat Ett verksamt ämne i växtskyddsmedel som främst används för ogräsbekämpning.

Grön flagg Håll Sverige Rents program för lärare och pedagoger om hållbarhetsfrågor.

Harmoniserad klassificering

En klassificering av ett ämne som ansvariga myndigheter inom EU har beslutat. Leverantörer av ämnet måste använda den bestämda klassificeringen för ämnet. Ämnen som har en harmoniserad klassificering är främst cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska eller luftvägssensibiliserande ämnen.

Högfluorerade ämnen

Samlingsbegrepp som innefattar både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Ämnena förekommer inte naturligt i miljön. De har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor, och är extremt långlivade. Exempel på högfluorerade ämnen är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA).

ICSMS Information and Communication System on Market Surveillance

Industrikemikalie Kemisk produkt som används industriellt, det vill säga en råvara eller insatskemikalie. En industrikemikalie kan omförpackad i mindre förpackning utgöra en konsumentprodukt, till exempel aceton i nagellackborttagningsmedel.

ISO Internationella standardiseringsorganisationen

IVL Svenska miljöinstitutet

Kandidat-förteckningen

En lista över särskilt farliga ämnen. Listan är en del av Reach-förordningen och vissa lagkrav gäller för ämnen på listan. Ämnena är kandidater för att hamna på bilaga XIV i förordningen, vilket innebär att det kommer att krävas ett tillstånd för att få använda dem.

KemI-stat Verktyg för att sammanställa statistiska uppgifter som bygger på data i det svenska produktregistret och i bekämpningsmedelsregistret.

KIFS Kemikalieinspektionens föreskrifter

Likadan biocidprodukt

En ansökan om en likadan biocidprodukt baseras på en produktutvärdering för en redan godkänd produkt, så kallad referensprodukt. Produktgodkännandet resulterar i ett eget registreringsnummer.

MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

OECD Organisation for Economic Cooperation and Development

PBT Persistent (långlivad), bioackumulerande (lagras i kroppsvävnad) och toxisk (giftig).

Persistent Långlivad, bryts ned långsamt eller inte alls.

PFAS Ett samlingsnamn för per- och polyfluorerade ämnen, även kallade högfluorerade ämnen.


12

PFHxS Perfluorohexansulfonsyra (ett högfluorerat ämne).

PFOA Perfluoroktansyra (ett högfluorerat ämne).

PIC Prior Informed Consent. Innebär att export av skadliga bekämpningsmedel och kemikalier inte är tillåten om inte mottagarlandet accepterar en sådan import.

POPs Långlivade organiska föroreningar, Persistent Organic Pollutants.

POPs-förordningen EU-förordning som reglerar användningen av POPs-ämnen.

POPFREE Ett forskningsprojekt finansierat av Vinnova för att stimulera utvecklingen av fluorfria alternativ till PFAS.

PPP Plant Protection Product, växtskyddsmedel.

PRIO Prioriteringsguiden, ett webbaserat verktyg på Kemikalieinspektionens webbplats för den som vill arbeta förebyggande för att minska riskerna med kemikalier.

RAC Risk Assessment Committee, riskbedömningskommittén.

Rapex Ett system som EU-länderna använder för att informera varandra om farliga konsumentprodukter som finns på marknaden, Rapid Alert System for non food consumer products.

Reach-förordningen EU:s kemikalieförordning, Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier).

Reproduktionstoxisk Skadlig för fortplantningsförmågan, reproduktionsstörande.

RISE Research Institutes of Sweden

RMOA Riskhanteringsanalyser av särskilt farliga ämnen, Risk Management Option Analysis.

RoHS Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment (begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning). En EU-förordning.

SAICM Strategic Approach to International Chemicals Management (den globala kemikaliestrategin).

SamTox Samordningsgrupp för nya potentiella kemikaliehot där Kemikalieinspektionen är övergripande ansvarig och sammankallande part.

SEAC Committee for Socio-Economic Analysis of the European Chemicals Agency (kommittén för samhällsekonomisk analys).

SERP Svenska rapportörprogrammet för utvärdering av aktiva ämnen i växtskyddsmedel och biocidprodukter i EU.

Sida Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, statlig myndighet.

Slajm Geléliknande formmassa som främst används som leklera.

SweNanoSafe Den nationella plattformen för nanosäkerhet vid forskningscentrumet Swetox.

SVHC Substances of very high concern. Särskilt farliga ämnen. Ämnen som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön.

Tillsyns- och föreskriftsrådet

Rådgivande organ för samråd och samverkan för myndigheterna i frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken, EU-förordningar och EU-direktiv inom miljöbalkens område.

Toxikologiska rådet Expertorgan för samråd mellan statliga myndigheter när det gäller frågor om kemiska ämnen som kan skada människors hälsa eller miljön.


13

Toxisk Giftig

UNEP United Nations Environment Programme, FN:s miljöprogram.

UPMA Utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde (gäller bekämpningsmedel).

Utvärderande land Det EU-land som ansvarar för att göra prövningen av ett produktgodkännande för bekämpningsmedel.

Villkorsändring Villkorsändring av ett bekämpningsmedel kan till exempel innebära ändring av produktens användningsvillkor, sammansättning, förpackningsvillkor, tillverkningsställe, innehavare eller produktnamn.

Vinnova Sveriges innovationsmyndighet

vPvB Mycket persistent och mycket bioackumulerande.

Växtskyddsmedel Bekämpningsmedel som används för att skydda växter och växtprodukter inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk. Det kan användas mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter.

Växtskyddsrådet Expertorgan med under ledning av Jordbruksverket med uppdrag att verka för ett hållbart växtskyddsarbete samt att svensk växtodling ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Rådets arbete ska bidra till att skapa god tillgång till växtskyddsmetoder som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen och minimerar riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljö.


14

Resultatredovisning Kemikalieinspektionens resultatredovisning 2019 är indelad i fyra huvudavsnitt:

• Utveckla lagstiftning och andra styrmedel, • Tillståndspröva och annan regeltillämpning, • Utöva tillsyn och ta fram kemikaliestatistik • Information och stöd till företag och allmänheten.

I resultatredovisningen listar vi även redovisade regeringsuppdrag, åtgärder inom Miljömålsrådet och ämnen vi arbetat med i EU. Sist i resultatredovisningen finns en översikt över Kemikalieinspektionens kostnader och intäkter, fördelat på de fyra huvudavsnitten.

Vi har blåmarkerat stycken i löptexten där vi redovisar enligt återrapporteringskrav i regleringsbrevet.

Utveckla lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen utvecklar regler och andra styrmedel i syfte att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. Vi arbetar såväl nationellt, inom EU som internationellt.

Vi arbetar också med internationellt utvecklingssamarbete. Vi har ett särskilt ansvar att följa upp och utvärdera det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Vårt nationella arbete Kemikalieinspektionens nationella arbete handlar framför allt om att utveckla lagstiftning och andra styrmedel, till exempel informativa och ekonomiska styrmedel.

Vi arbetar med regeringsuppdrag och remisser, samt följer upp miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Vi arbetar också för att öka samverkan mellan myndigheter när det gäller forskning och omvärldsbevakning på kemikalieområdet.

Handlingsplan för en giftfri vardag Sedan 2011 har Kemikalieinspektionen haft i uppdrag av regeringen att genomföra en handlingsplan för en giftfri vardag. Det senaste uppdraget slutredovisades 2017. Regeringen har förnyat uppdraget ytterligare från 2018 till 2020. I detta avsnitt sammanställer vi åtgärder, resultat och effekter från det arbete som utförts inom ramen för handlingsplan för giftfri vardag. Vissa resultat redovisas mer utförligt i andra delar av årsredovisningen.


15

Tabell 1. Totala kostnader för genomförande av handlingsplanen för en giftfri vardag 2018 -2019 (kostnad tkr).

2019 2018 Prioriterade områden inom EU 9 739 8 853 Förslag till reglering av ämnen inom EU 8 169 5 658 Nya mål och begränsning av ämnen internationellt 3 816 5 993 Tillsyn av farliga ämnen i varor 5 321 5 774 Giftfria och resurseffektiva kretslopp 504 1 127 - Kartläggning av farliga ämnen 3 962 6 639 - Substitutionsarbete 5 617 1 601 Information för ökad kunskap i samhället 2 946 3 504 Förslag till nationella regleringar 182 2 788 Summa arbete inom Kemikalieinspektionen 40 257 41 937 Transfereringar Naturvårdverket 2 000 2 000 Karolinska institutet (SWETOX)* 7 000 6 945 Rise 7 000 7 000 Chemsec 4 000 4 000 Summa transfereringar 20 000 19 945 Summa totalt 60 257 61 881 *Under 2019 har 6 462 tkr betalats ut efter avdrag om 538 tkr för Kemikalieinspektionens egna kostnader.

Tabell 1 visar att kostnader för arbetet med reglering av ämnen inom EU har ökat. Under året har vi bland annat avslutat arbetet med en gemensam begränsningsdossier för allergiframkallande ämnen i textil med Frankrike som varit ett stort arbete. Vi har även fortsatt ökat vårt arbete med prioriterade områden inom EU där vi framför allt arbetet med en EU-strategi för PFAS och utvecklat arbetet med att reglera hormonstörande ämnen. Under året har arbetet med substitution tagit fart. Kartläggningsuppdraget är i sin slutfas och har därmed minskat i omfång jämfört med tidigare år. Tabellen visar också att kostnader för arbetet med egna nationella förslag minskat jämfört med tidigare år Förändringarna följer planen för genomförandet av handlingsplan för giftfri vardag.

Prioriterade områden inom EU Miljö- och samhällsrelaterade kostnader för PFAS Användningen av högfluorerade ämnen (PFAS) är utbredd och användningen och dess användningsområden ökar. PFAS har flera fördelaktiga egenskaper som att vara smuts- och vattenavvisande men ämnena tillhör de mest svårnedbrytbara i naturen och exponeringen sker främst via förorenat grund- och dricksvatten. För att öka kunskapen och medvetenheten om hur människor och miljö exponeras för PFAS och för att bättre kunna rikta våra insatser och reglera högfluorerande ämnen genomförde vi inom det nordiska samarbetet en studie om samhällskostnader (The cost of inaction- A socioeconomic analysis of environmental and health impacts linked to exposure to PFAS). Studien ger ett underlag för beslut om åtgärder och strategier för att minska denna exponering. I studien konstateras att:


16

• högfluorerade ämnen förekommer överallt i miljön, och i människor. 20 miljoner människor i Europa är exponerade för dricksvatten med halter av PFAS över de föreslagna gränsvärdena

• spridningen och exponeringen av PFAS sker under ämnets hela livscykel från tillverkning till avfallshantering

• användningen av högfluorerade ämnen är både yrkesmässig (exempelvis i brandskum vid flygplatser) och i konsumentprodukter (som pizzakartonger, kläder och kosmetika)

• för många områden där PFAS används i dag finns redan fluorfria alternativ tillgängliga på marknaden. I studien uppskattas de miljö- och hälsorelaterade samhällskostnader som utsläpp och exponering för PFAS kan orsaka. Kostnaderna för att rena de mark- och vattenområden som förorenats med högfluorerade ämnen beräknas uppgå till mellan 46 miljoner och 11 miljarder euro under en 20 års period enbart för de nordiska länderna. De hälsorelaterade kostnaderna (som exempelvis högt blodtryck, minskat immunförsvar, ökade sjukdomstal, låg födelsevikt och njurcancer) har uppskattas till mellan 2,8 och 4,6 miljarder euro per år för de nordiska länderna.

Figur 1. Kemikalieinspektionen leder arbetet för en ny EU-strategi för utfasning av PFAS.

För att på bästa sätt kunna reglera högfluorerade ämnen har Kemikalieinspektionens tagit initiativ till och lett arbetet med att utforma ett förslag till EU-strategi. Kemikalieinspektionen har tillsammans med andra medlemsländer tagit fram ett förslag som har skickats till den nya EU-kommissionen i december 2019. Strategin bygger på två huvudprinciper. Den ena är att alla PFAS (cirka 4 700 ämnen) ska hanteras och bedömas på gruppnivå där syftet är att undvika substitution från ett PFAS till ett annat, något som idag är vanligt förekommande. Den andra principen är att endast samhällsnödvändig användning ska vara tillåtna. Kemikalieinspektionens tidigare arbete med att ta fram en nationell handlingsplan för PFAS inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag, som också beskriver hur ämnesgruppen bör hanteras på EU-nivå och internationellt, har varit en viktig grund för innehållet i strategin.

Bättre information om nanomaterial Nanomaterial skiljer sig från vanliga kemiska ämnen då de är ytterst små i storlek. Det innebär att de kan uppvisa nya och andra egenskaper. De speciella egenskaper som ett nanomaterial kan ha innebär också att de kan medföra risker för människors hälsa och för miljön genom att de kan tas upp, spridas och verka i kroppen och miljön på ett helt annat sätt än ämnena i sin normala storlek.

Inom det nordiska samarbetet har vi under 2019 utvecklat ett webbverktyg speciellt riktat till små och medelstora företag där de kan hitta information som stödjer dem vid utarbetandet av en Reach-registrering för nanomaterial (en Reach-registrering innebär att företag som tillverkar eller importerar ett ämne in till EU/EES i mängder på minst ett ton eller mer per år måste registrera ämnet hos den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa). Det nya verktyget

Kemikalie-inspektionen uppmanar

EU-kommissionen att ta fram en

EU-strategi för PFAS.2018

Kemikalieinspektionenleder arbetet med att ta

fram en studie om samhällskostnader för

PFAS, Cost of Inaction, som visar nyttan av att minska exponeringen

av PFAS.2019

Sveriges regering uppmanar

EU-kommissionen att ta fram en

EU-strategi för PFAS i enlighet med Sveriges

förslag.2019

EU-begränsar hela

ämnesgruppen PFAS och endast

samhälls-nödvändiga

användningar tillåts.

2020–2021

Risken att PFAS förorenar dricks-vatten i

EU minskar.


17

är värdefullt för företagen då Echa ännu inte uppdaterat vägledningen kopplad till de nya registreringskraven för nanomaterial.

Utveckling av produktregler inom EU I EU finns det ett antal regelverk som berör specifika varugrupper, såsom leksaker och elektronik, där också kemikalieinnehåll och information om kemikalier regleras.

Kemikalieinspektionen har besvarat två EU-samråd inom ramen för en översyn av RoHS-direktivet (Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment) som reglerar elektriska varor. Våra förslag syftar till att öka skyddet för människors hälsa och miljö samt till att förbättra och förenkla arbetet inom RoHS. På grund av den snabba utvecklingen av elektrisk och elektronisk utrustning har vi påpekat att det behövs processer som tar hänsyn till detta och en uppdaterad vägledning om vad som omfattas av RoHS-direktivet. Vidare har Kemikalieinspektionen kommenterat att processen för att införa nya begränsningar av farliga ämnen i elektriska produkter går för långsamt.

Förslag till reglering av ämnen inom EU Under 2019 har Kemikalieinspektionen skickat in ett förslag till begränsning, en ämnesutvärdering, nio förslag till klassificering, två förslag till identifiering av särskilt farliga ämnen och fem riskhanteringsanalyser till EU. Detta redovisas närmare i avsnitt Reglering av hälso- och miljöfarliga ämnen inom Reach- och CLP-förordningarna (sid 25).

Nya mål och begränsning av ämnen internationellt Under 2019 har fokus bland annat varit arbetet med ett nytt och ambitiöst ramverk efter 2020 och inom Stockholmskonventionen där vi varit aktiva i framtagandet av riskhanteringsplanen för PFHxS och i expertkommitténs arbete. Det internationella arbetet inom handlingsplanen redovisas i avsnittet Internationella överenskommelser och konventioner (sid 34).

Tillsyn av farliga ämnen i varor En stor del av varutillsynen sker inom ramen för regeringens satsning på genomförandet av en handlingsplan för en giftfri vardag. Handlingsplanen har möjliggjort en långsiktig satsning på kontroll av konsumentvaror såsom leksaker, hemelektronik och varor tillverkade av kända riskmaterial som exempelvis mjuka plaster. Vi har byggt upp kunskap som vi nu kan bidra med för en effektivare tillsyn såväl nationellt som inom EU. Vi kan konstatera att den snabba produktomsättningen och flödet av varor gör att tillsynsbehovet är fortsatt stort och att regelefterlevnad förutsätter återkommande tillsynsinsatser.

Inflödet av produkter på den svenska marknaden präglas numera i allt större utsträckning av direktimport via e-handel. Vi har under året bland annat kontrollerat flödet av varor in på den svenska marknaden, dels genom kontroll av e-handeln inom ramen av ett nordiskt samverkansprojekt och dels genom gränskontroller i samverkan med Tullverket. Detta redovisas under avsnitt Vår tillsyn av varor (sid. 74).

Giftfria och resurseffektiva kretslopp Som en del av handlingsplanen för en giftfri vardag arbetar vi med farliga ämnen i ett livscykelperspektiv. Det handlar bland annat om att särskilt farliga ämnen inte bör användas i nya varor och att användningen av övriga farliga ämnen så lång som möjligt bör minska. Arbetet innebär också att identifiera och genomföra åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt stimulera en mer resurseffektiv avfallshantering som främjar ökad materialåtervinning och avfallsförebyggande åtgärder och samtidigt minska risker med farliga ämnen och utfasning av särskilt farliga ämnen ur kretsloppet.


18

Fokus på arbete med PFAS Kemikalieinspektionen har varit aktiv på olika arenor för att sprida information och vidare kunskap kring PFAS. Under året har vi bland annat:

• varit med och arrangerat två heldagsseminarier med det nationella PFAS-nätverket där vi spridit resultat från olika studier, bland annat om PFAS i brandskum och olika konsumentprodukter liksom förekomsten av PFAS i blodet hos foster

• spridit kunskap om problematiken kring PFAS och föreslagit åtgärder riktade mot PFAS i den textildialog som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket samarbetar om tillsammans med textilbranschen

• genomfört seminarier, deltagit vid en rad olika utbildningar och fora där vi informerat om exempelvis PFAS och kosmetika, riskerna med brandskum samt på regional nivå regelverken kring högfluorerade ämnen och möjliga åtgärder.

Utfasning av särskilt farliga ämnen vid återvinning Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har under året stärkt sitt samarbete när det gäller utfasning av särskilt farliga ämnen vid återvinning av material. Inom ramen för samarbetet har två studier påbörjats under året. En studie kartlägger och analyserar tidigare undantag för återvunna material från begränsningar av särskilt farliga ämnen som har beslutats globalt och inom EU. Den andra studien undersöker vilka tekniska förutsättningar för återvinning och avskiljning av särskilt farliga ämnen från material som finns idag eller kan förväntas inom en snar framtid. De svenska erfarenheterna när det gäller inventering och sanering av PCB i så kallat öppna applikationer är mycket efterfrågade internationellt. Under Stockholmskonventionens partsmöte arrangerade Naturvårdsverket återigen ett seminarium på detta tema. Studierna kommer utgöra underlag till Kemikalieinspektionens fortsatta arbete för att fasa ut särskilt farliga ämnen vilket krävs för att samhället ska kunna nå en cirkulär ekonomi med giftfria och resurseffektiva kretslopp.

Fortsatt dialog med textilbranschen Under året har Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket fortsatt sin gemensamma dialog med textilbranschen. Fokus ligger på hållbarhetsfrågor för att minska miljö- och hälsopåverkan från textilier. I dialogen ingår företag som representerar hela kedjan från design till produktion och vidare till försäljning för konsument, till avfallshantering och återvinning men också forskare och andra relevanta aktörer. Under året har vi prioriterat högfluorerade ämnen (PFAS) i textil samt insamling, sortering, återanvändning och materialåtervinning av textil. Totalt deltog över 200 personer vid dessa möten och många fler har tagit del av de inspelade presentationerna som finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida. Via webbenkät svarade över 90 procent att textildialogen bidragit med ny kunskap och 77 procent uppger att textildialogen bidragit till samordning/samverkan med någon ny aktör och 83 procent anger att Textildialogen bidragit till att nya initiativ i syfte att minska miljöpåverkan av textilier tagits. Alla de som besvarat enkäten anser att det finns ett behov och intresse av att textildialogen även fortsättningsvis arrangeras.

Kartläggning av farliga ämnen Kemikalieinspektionen har ett fyraårigt regeringsuppdrag att kartlägga farliga ämnen som finns i varor och kemiska produkter och som ännu inte är begränsade i EU:s kemikalielagstiftning. Kartläggningen ökar kunskaperna om de material och produkttyper som undersöks och kommer bland annat att kunna användas i arbetet med att prioritera ämnen för åtgärder för riskminskning och inom arbetet med substitution. Under 2019 har vi tagit fram och publicerat tre rapporter i de projekt som påbörjades under 2017 och 2018.


19

• Kartläggning av farliga ämnen i plast Vi har kartlagt farliga ämnen i plast i Kemikalieinspektionens produktregister. Totalt hittade vi 213 farliga ämnen och 66 av dessa är ännu inte begränsade i EU:s kemikalielagstiftning

• Kartläggning av ämnen i papper och papp Vi har kartlagt ämnen som kan förekomma i konsumentvaror av papper och kartong på den svenska marknaden. I rapporten fann vi att ett stort antal ämnen (över 17 000) kan förekomma vid tillverkning av pappersvaror, där majoriteten av ämnen är kopplade till tryckeribranschen.

• Kartläggning av farliga ämnen sorterat på olika branscher Vi har genomfört en bred kartläggning av farliga ämnen som förekommer i Kemikalieinspektionens produktregister. Syftet var att identifiera och kartlägga hälso- och miljöfarliga kemiska ämnens förekomst i olika branscher och i vilken utsträckning konsumenter exponeras för sådana ämnen via produkter och varor på den svenska marknaden.

Substitution av farliga kemiska ämnen

Figur 2. Substitutionsarbetet är en process som kan illustreras med en trappa i fem steg där de olika stegen bygger på varandra.

Kravet att välja mindre farliga alternativ när så är möjligt finns både i svensk lagstiftning och i flera av EU:s lagstiftningar. För att ersätta de farligaste ämnena krävs tillgång till kunskap om ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper och information om i vilka kemiska produkter och varor dessa ämnen förekommer. På EU-nivå är Reach, CLP-, växtskyddsmedels- och biocidförordningarna de viktigaste regelverken för substitution.

Under året har vi fortsatt arbetet med att vara ett stöd för Substitutionscentrum vid Research Institutes of Sweden (RISE) genom bland annat uttag och analys av produktregisterdata och genom samarbetsprojekt inom tillsynsarbetet. Vi är fortsatt ordförande i styrelsen för substitutionscentrum. Under året har vi arbetat med att stärka vår externa kommunikation


20

kring substitution, genom att anordna och delta i flera seminarier och workshops med temat substitution av farliga ämnen. Vi har även fortsatt arbetet med att ta fram ett nytt verktyg för prioritering av ämnen riktat mot företag och förberedelser för kommande konferens med fokus på substitution.

Därutöver har vi varit engagerade i samverkan med RISE i ett projekt fokuserat på att hitta alternativ till olika användning av PFAS och delprojektet ”POPFREE Ski goes global” för frivillig utfasning av PFAS i skidvalla.

Kemikalieinspektionen har under året arbetat med rekommendationer för hållbar användning av desinfektionsmedel. Som ett led i arbetet initierades en dialog med representanter från Vårdguiden gällande rekommendationer till allmänheten avseende användning av handsprit. Denna dialog resulterade i att vårdguidens användningsrekommendationer reviderades.

Information för ökad kunskap i samhället Fortsatt arbete inom kommunnätverket Kommunnätverket är ett nätverk för utbyte av information och tips för att främja arbete med att uppnå en Giftfri miljö. Deltagarna har tillgång till ett digitalt forum där man kan efterfråga och utbyta erfarenheter. Under året har medlemmarna ställt frågor och utbytt erfarenheter om olika sakfrågor, exempelvis om att ställa krav i upphandlingar och om hur man jobbar för en kemikaliesmart förskola. Idag är drygt 400 personer från kommuner, länsstyrelser och regioner anslutna till kommunnätverket.

Fortsatt samarbete med Håll Sverige Rent Målet med samarbetet är att öka kunskapen om kemikalier i vardagen hos barn, ungdomar och pedagoger i förskolor och skolor. Pedagogiskt material har tidigare tagits fram för olika målgrupperna, exempelvis aktivitetskort, lektionsupplägg och filmer. Under 2019 har aktiviteterna främst handlat om att ytterligare sprida och använda det pedagogiska materialet. Särskilt fokus har legat på att nå de lite större barnen och ungdomarna, bland annat genom att använda sajten ”utbudet.se”. Skolmaterialet om kemikalier som spreds via denna kanal blev mycket efterfrågat och tog slut redan under våren. Skolmaterialet fick en bra spridning hos de äldre barnen och ungdomarna. Materialet till förskolan är också fortsatt efterfrågat.

Ny kemikalieapp ska öka information till konsumenter Enligt Reach-förordningen har konsumenter rätt att få veta om en vara, till exempel kläder eller hemelektronik, innehåller särskilt farliga ämnen i halter över 0,1 procent. Om en konsument ställer frågan måste företaget ge informationen inom 45 dagar.

Figur 3. Ny kemikalieapp ska öka information till konsumenter.

Tillsynsprojekt och studier har visat att efterlevnaden av kraven på information som finns i Reach-förordningen är låg och att reglerna hittills varit tämligen okända för både konsumenter och företag. Tillsammans med en rad andra EU-länder beslutades att försöka öka tillgängligheten till information för konsumenter genom att ta fram en mobil applikation

Kemikalieinspektionen medverkar i att ta fram en mobilapp för konsumenter.

2017–2019

Mobilappenlanseras i EU.

2019

Konsumenter kan enklare och snabbare göra medvetna val. Ökat konsumenttryck leder till utfasning av farliga ämnen i

varor.


21

(kemikalieappen). 2019 lanserades kemikalieappen som gör det enklare för konsumenter i hela EU att vid köptillfället ta reda på om varor de köper innehåller särskilt farliga ämnen.

Redovisade regeringsuppdrag och besvarade remisser Kemikalieinspektionens arbete med regeringsuppdrag ska ge underlag till beslut om utveckling av styrmedel för att förbättra kemikaliekontrollen, bidra till att minska riskerna för människors hälsa och för miljön och på sikt bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. På samma sätt för vi in aspekter om kemikaliekontroll och kunskap om risker med kemikalier i våra remissvar.

Tabell 2. Redovisade regeringsuppdrag och besvarade remisser 2017-2019 (kostnad tkr).

Prestation Antal 2019

Kostnad 2019

Antal 2018

Kostnad 2018

Antal 2017

Kostnad 2017

Redovisade regeringsuppdrag

11 2 712 11 15 445 14 10 636

Kemikalieinspektionens medverkan i andra myndigheters redovisade regeringsuppdrag

18 1 479 20 671 20 1 079

Summa 29 4 191 31 16 115 34 11 715 Besvarade remisser från Regeringskansliet

23 1 309 33 1 895 38

Remisser från andra myndigheter

55 526 91 920 100

Övriga remisser 27 32 69 Summa 105 1 835 156 2 771 207 3 602

Total summa 134 6 026 187 18 887 241 15 317

I tabell 2 återges antal och kostnad för redovisade regeringsuppdrag och besvarade remisser under perioden 2017-2019. Det totala antalet redovisade regeringsuppdrag som Kemikalieinspektionen var delaktig i var i princip detsamma 2019 som föregående år. För regeringsuppdrag direkt ställda till myndigheten så varierar karaktären och omfattningen av uppdragen och därför var kostnaden lägre 2019. I tabell 42 ges en kort sammanfattning av alla de olika regeringsuppdrag som varit direkt ställda till Kemikalieinspektionen och som vi redovisat under 2019. Antalet inkomna och därmed även besvarade remisser var lägre än 2017 och 2018, både från regeringen och övriga instanser.

Vårt arbete i Miljömålsrådet Kemikalieinspektionen har sedan starten deltagit i Miljömålsrådets arbete. Under 2019 har vi inte haft huvudansvar för några samverkansåtgärder. Däremot har vi deltagit i ett tiotal samverkansåtgärder som andra myndigheter haft huvudansvar för och i dessa bidragit med vår expertkunskap, några exempel är

• Skrovmålet är ett projekt som letts av Trafikverket. Arbetet har syftat till att ta fram riktlinjer, rekommendationer eller eventuellt föreskrifter om användandet av bottenfärger för fritidsbåtar, samt om hur man kan komma tillrätta med problemet med


22

miljöfarliga färgrester som finns på båtskrov och vid båtuppläggningsplatser. Arbetet fortsätter 2020.

• Öka takten – kemikalieinformation nu! är ett projekt som Trafikverket haft huvudansvar för. Trafikverket, Boverket och Kemikalieinspektionen har tillsammans tagit fram en kunskapsplattform för aktörer inom anläggningsbyggande som nu finns tillgänglig via trafikverkets webbplats. På denna sida finns fakta, vägledning och goda exempel på hur aktörer inom sektorn kan bidra till ökad tillgång till kemikalieinformation.

• Vi har också deltagit i arbetet med att ta fram underlag för beslut om Miljömålsrådets nya programområden.

Kemikalieinspektionens egna åtgärder 2016-2020 listas i tabell 44.

Uppföljning och utveckling av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Kemikalieinspektionen har 2019 genomfört en årlig uppföljning och en fördjupad utvärdering (2018-2019) av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och etappmålen för farliga kemiska ämnen. Kemikalieinspektionens samlade bedömning är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020, även om framsteg görs. Vår bedömning är också att begränsningsåtgärder är effektiva eftersom halterna i miljön av särskilt farliga ämnen minskar tydligt när ämnena förbjuds eller begränsas.

Kemikalieinspektionen har identifierat tre prioriterade utvecklingsområden för att riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö ska kunna nås:

• Ökad kunskap och information om ämnens egenskaper, exponering och användning. • Ämnen, material och varor är anpassade för giftfria och resurseffektiva kretslopp. • Effektiv lagstiftning och tillsyn som säkerställer en hög skyddsnivå för hälsa och

miljö.

Arbetet inom SamTox och Toxikologiska rådet Samordningsgruppen för nya potentiella kemikaliehot, SamTox, består av nio myndigheters generaldirektörer och är inrättat av regeringen. Syftet är en utökad samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter, akademi och andra aktörer så att samhället tidigare kan upptäcka och sätta in åtgärder mot nya potentiella kemikaliehot. Toxikologiska rådet, är ett expertorgan för rådgivning och samråd i toxikologiska frågor. Toxikologiska rådet ska inom ramen för sitt uppdrag värdera och signalera nya potentiella kemikaliehot. Toxikologiska rådet har under 2019 arbetat med att förbättra en metod för hur Kemikalieinspektionens produktregister kan användas för att identifiera nya potentiella kemikalierisker. Arbetet i både SamTox och Toxikologiska rådet har ökat samverkan mellan myndigheterna och akademin samt det gemensamma engagemanget när det gäller hantering av kemikalierisker i samhället.

SamTox har under året fortsatt arbetet med de prioriterade åtgärder som identifierades i Toxikologiska rådets rapport från 2018

• högfluorerade ämnen (PFAS) som ackumuleras i deponier och kan ge upphov till förorening av miljön samt

• exponering för kadmium hos allmänheten, vilket kan betraktas som en känd men otillräckligt hanterad kemikalierisk.

Under 2019 har länsstyrelserna initierat ett projekt inom Miljösamverkan Sverige som innebär att berörda myndigheter arbetar med att utveckla en vägledning gällande bland annat mottagningskriterier för avfall som innehåller PFAS. Kemikalieinspektionen har varit projektledare för arbetet med det förslag till myndighetsgemensam kadmiumstrategi som


23

också tagits fram. Strategin innehåller förslag på åtgärder för att minska kadmiumexponeringen för människor. Som en uppföljning av strategiarbetet har ett arbete inletts med att se över vilka åtgärder som redan pågår, vad som kan göras från 2020 och framåt samt om det finns områden där ytterligare åtgärder behövs för att minska allmänhetens exponering.

Vårt föreskriftsarbete Större delen av lagstiftningen inom Kemikalieinspektionens ansvarsområde finns antingen i EU-förordningar, som gäller direkt som svensk lag, eller i EU-direktiv, som måste genomföras i svensk rätt, bland annat i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS).

Under 2019 utfärdade Kemikalieinspektionen tre ändringsföreskrifter. En av dessa gäller KIFS 2017:8 om leksakers brännbarhet och kemiska egenskaper. Ändringen innebär, i enlighet med en ändring i EU:s leksaksdirektiv, att ett sänkt värde för sexvärt krom vid användning i leksaker införs. En annan ändringsföreskrift gäller KIFS 2017:7 om kemiska produkter och biotekniska organismer. Den omfattar huvudsakligen förlängda undantag för viss användning av kvicksilver och genomförande av ett antal undantag enligt EU:s RoHS-direktiv. Slutligen har vi genom en ändringsföreskrift uppdaterat bilagorna 3 och 6 till KIFS 2008:3 om bekämpningsmedel.

Tabell 3. Vårt föreskriftsarbete 2017–2019 (kostnad tkr).

Prestation Antal 2019 Kostnad 2019

Antal 2018 Kostnad 2018

Antal 2017 Kostnad 2017

Utgivna föreskrifter

3 420 5 368 9 1 485

Kostnaden för föreskriftsarbetet för år 2019 är, beaktat antalet ändringsföreskrifter, något högre än för 2018. Den huvudsakliga förklaringen till detta är omfattningen av arbetet med bilagorna 3 och 6 till KIFS 2008:3.


24

Vårt arbete i EU I detta avsnitt redovisas det arbete med policyfrågor och regelutveckling som skett inom EU under 2019 och som Kemikalieinspektionen har bidragit till.

Kemikalieinspektionen verkar inom EU-samarbetet på olika sätt. När EU har tagit beslut och nya regler trätt ikraft på EU-nivå ska företag och myndigheter i alla medlemsstater genomföra och efterleva reglerna. Kemikalieinspektionen och andra tillsynsmyndigheter kontrollerar efterlevnaden i Sverige genom att bedriva prövning och tillsyn.

Figur 4. Så arbetar Kemikalieinspektionen och andra myndigheter inom EU.


25

Policyutveckling inom EU Kemikalieinspektionen har löpande under året tagit fram underlag till regeringen för svenska ståndpunkter. Vi har även deltagit i och röstat för Sveriges räkning vid möten i beslutande kommittéer inom ramen för EU-gemensamma kemikalieregelverk.

Bättre klassificeringar ger säkrare produkter och bättre arbetsmiljö Ett problem inom Reacharbetet har varit den bristande informationen om ämnens effekter på arvsmassan i företagens underlag till registreringar enligt Reach-förordningen. Trots att Reach kräver denna information har Echa och EU-kommissionen hittills tolkat lagstiftningen så att det inte varit tvingande för företagen att lämna in denna information. Kemikalieinspektionen har invänt mot denna tolkning.

Figur 5. Bättre klassificeringar ger säkrare produkter och bättre arbetsmiljö.

Kemikalieinspektionens arbete i medlemsskapskommittén (MSC) inom Reach har under året i väsentlig grad bidragit till att förändra vilka krav Echa ställer på information från företagen avseende ämnens effekter på arvsmassan. Initierat av Kemikalieinspektionen och efter diskussion med olika medlemmar i medlemsstatskommittén har Echa ändrat sin policy och anser nu att de kan kräva studier av ämnens påverkan på arvsmassan i könsceller från företag som vill registrera ämnen inom Reach.

Svensk seger i EU-domstolen om giftiga blykromater I mars 2019 gav EU-domstolens tribunal Sverige rätt i ett mål mellan Sverige och EU-kommission om giftiga blykromater. Domen innebär att EU-kommissionens beslut om att ge tillstånd för fortsatt användning av blykromater inom EU, bland annat som pigment i färg, ogiltigförklaras. Domen stärker principen att särskilt farliga ämnen ska fasas ut och ersättas med mindre farliga ämnen när det finns lämpliga alternativ. Den är av stor vikt för kommande tillståndsbeslut på kemikalieområdet. Kemikalieinspektionen har arbetat för detta i flera år, både när det gäller blykromater och liknande beslut om andra ämnen. Vi har bidragit med underlag och stöd till regeringen genom hela rättsprocessen. EU-kommissionen har överklagat delar av domen och ett nytt utslag från domstolen kan komma tidigast under 2020.

Reglering av hälso- och miljöfarliga ämnen i Reach- och CLP-förordningarna Enligt kemikalielagstiftningen ska ämnen med farliga egenskaper regleras. Det bidrar vi till genom att ta fram förslag till klassificering och varningsmärkning i CLP-förordningen, vilket möjliggör reglering av ämnen inom flera andra regelverk.

Vi bidrar också till att reglera ämnen med farliga egenskaper genom att föreslå åtgärder inom Reach- förordningen. Ämnena kan inom Reach identifieras som särskilt farliga ämnen och tas upp på kandidatförteckningen. Ämnena kan också bli tillståndspliktiga eller begränsas helt.

Kemikalieinspektionen visar att det är möjligt att kräva studier från företagen om effekter på arvsmassan inom befintlig lagstiftning.

2018

Echa ändrar sin policy till

förmån för Sveriges tolkning.

2018–2019

EU-kommissionen

beslutar om nya informations-

krav om effekter på arvsmassan.

2019

Bättre underlag leder till att fler

ämnen som påverkar

arvsmassan kan klassificeras.

2019

Säkrare konsument-produkter

och säkrare arbetsmiljö.


26

Figur 6. Så identifieras ämnen för åtgärder i Reach- och CLP-förordningarna.

Under 2019 har vi fortsatt prioritera skyddet av barn och unga samt fokuserat på ämnen som påverkar arvsmassan, är cancerframkallande, reproduktions- och/eller hormonstörande, luftvägs- eller hudallergena eller har så kallade PBT-egenskaper, det vill säga att de är persistenta, bioackumulerande och toxiska. I tabell 45 och 46 finns en översikt över de ämnen som Kemikalieinspektionen arbetat med under året inom Reach- och CLP-förordningarna samt inom biocid- och växtskyddsmedelsförordningarna.


27

Tabell 4. Kemikalieinspektionens bidrag inom europeisk kemikalielagstiftning 2017–2019 (kostnad tkr)

Myndighetens initiativ 2019 2018 2017

Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad

Klassificeringsförslag enligt CLP- förordningen*

9 2 022 6 1 821 6 1 288

Screening av ämnen inom Reacharbetet*

18 671 16 343 17 484

Riskhanteringsanalys* 6 918 4 302 9 579 Genomförda ämnesutvärderingar*

1 489 1 131 1 330

Identifiering av Särskilt farliga ämnen (SVHC) till kandidatlistan*

2 38 3 341 4 562

Begränsningsförslag* 1 3 056 0 0 1 2 418 Summa 38 7 194 30 2 938 38 5 662 Offentliga samråd/ tekniska arbetsgrupper Synpunkter på andra länders riskhanteringsanalyser

7 (13)

99 3 (11) 28 9 (17) 66

Synpunkter på andra länders ämnesutvärderingar

2/0 (12)

9 4/0 (15)** 16 2 (24) 5

Synpunkter på andra länders klassificeringsförslag

27 (59)

314 8 (44) 191 14 (47)

146

Synpunkter på andra länders SVHC- förslag

2 (7) 25 4 (11) 10 2 (7) 104

Synpunkter på andra länders begränsningsförslag

2 (7) 36 5 (7) 93 4 (5) 68

Summa 484 24 (88) 338 31 (100)

389

Kommittéer Avslutade rapportörskap för klassificeringsförslag i Echas riskbedömnings-kommitté (RAC)

4 349 5 534 1 367

Avslutade rapportörskap för tillståndsansökningar i RAC och Echas kommitté för samhällsekonomisk analys (SEAC)

1 439 0 0 9 200

Avslutade rapportörskap för begränsningsförslag i RAC och SEAC

1 624 3 462 1 782

Summa 6 1 412 8 996 11 1 349

Total summa 83 9 090 62 4 272 80 7 400

* Ingår som en del av ”Handlingsplan för giftfri vardag”. ** 2/0 (12) innebär att vi granskat 2 men inte lämnat några synpunkter av totalt 12.

Kemikalieinspektionens egna förslag till reglering av ämnen inom europeisk kemikalielagstiftning är högre än 2018 och den främsta orsaken är det avslutade begränsningsförslaget. Det finns stora variationer för kostnader mellan olika ämnen i vissa


28

fall enskilda och väldokumenterade ämnen och i andra fall handlar det om mer komplicerade ämnen eller ämnesgrupper – ibland med bristfällig data.

Vi har även ökat vårt fokus med synpunkter på andra länders klassificeringsförslag vilket även syns i det ökade antalet kommentarer och kostnader. När det gäller rapportörskap inom EU har vi något högre kostnader under året vilket till största del beror på att vi under året har påbörjat flera rapportörskap som kommer att avslutas först 2020.

Av de 68 förslag till riskminskande åtgärder Kemikalieinspektionen tagit fram inom arbete med en giftfri vardag har 46 hittills tagits upp för beslut inom EU. Alla utom tre har accepterats. En effekt av satsningen på handlingsplanen för giftfri vardag är att vi kunnat genomföra en hög och jämn produktion av riskminskande åtgärder inom Reach och CLP. Vi har även byggt upp en kompetens bland medarbetare som innebär att vi lämnar in förslag som håller en hög kvalitet och som i mycket hög grad accepteras och förs in i Reach och CLP. Vi har med detta arbete konkret bidragit i tillämpning och genomförandet av EU:s kemikalielagstiftning.

Klassificeringsförslag enligt CLP- förordningen Klassificering av ämnen är central inom kemikaliekontrollen och har stor betydelse för hur flera kemikalieregler tillämpas. Med klassificering menas att med hjälp av fastställda kriterier identifiera ett ämnes eller en blandnings egenskaper med avseende på hälsofaror, miljöfaror och fysikaliska faror. Många lagstiftningar som Reach-förordningen, olika produktdirektiv och regler för bekämpningsmedel hänvisar till klassificeringen enligt CLP-förordningen och förbjuder eller begränsar användningen av ämnen som uppfyller vissa kriterier. Klassificeringen av enskilda ämnen har därmed följdverkningar i andra regelverk, vilket ofta innebär minskad användning av särskilt farliga ämnen. Vårt arbete med förslag till klassificering bidrar på så sätt till att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö uppnås.

Tabell 5. Prioriterade egenskaper för förslag till harmoniserade klassificeringar.

År Skadlig för fort-plant-ningen

Skadlig för

organ

Fram-kallar

cancer

Akut toxiskt

Orsakar hud-

allergi

Ger ärftliga

genetiska förän-

dringar

Skadar miljö

Ger allvarlig ögon-skada

2012 2 2

2013 2 3 3 2 1

2014 1 1 2 1

2015 2

2016 1 1 1 2

2017 2 1 1

2018 2 2

2019 3 3 2

Summa 15 8 5 5 4 3 2 1

I vårt arbete med att ta fram klassificeringsförslag inom CLP-förordningen prioriterar vi ämnen med fokus på att skydda barn och deras utveckling. Inom ramen för handlingsplan för giftfri vardag har vi sedan start haft ett tydligt fokus på ämnen som försämrar möjligheten till


29

att få barn, skadar barns utveckling, är cancerframkallande eller allergiframkallande. Exempelvis får ett ämne med harmoniserad klassificering som reproduktionstoxiskt direkt påverkan på lagstiftning. Under 2019 har Kemikalieinspektionen lämnat nio förslag till harmoniserad klassificering åtta av dem är allmänkemikalier och de flesta har klassificerats som reproduktionstoxiska. De används i till exempel lösningsmedel och färgborttagning, vid blekning av pappersmassa och vid produktion av gummi. Den biocidprodukt som vi klassificerat är ett silverämne som bland annat används för desinfektion av vatten.

Genomförda ämnesutvärderingar För att minska skadliga effekter på hälsa och miljö behövs mer kunskap om kemiska ämnens egenskaper och hur människor och miljö exponeras för dem. Kemikalieinspektionen har under året lämnat in en ämnesutvärdering och förslag till beslut för butanon. Ämnet används som lösningsmedel bland annat i konsumentprodukter som rengöringsmedel, smörjmedel, färg och lim. Butanon misstänks kunna störa nervsystemets utveckling under fosterstadiet och under barnets tidiga levnadsår. Förslaget till beslut innebär att de företag som har registrerat ämnet till Echa ska ta fram information för att klargöra ämnets påverkan på barns tidiga utveckling och för eventuella vidare beslut om riskminskande åtgärder.

Screening av ämnen inom Reacharbetet Echa och medlemsländerna samarbetar med att granska registrerade ämnen för att identifiera ämnen med farliga egenskaper genom så kallad screening. Årets screening genomfördes på grupper av ämnen och inte av enskilda ämnen för att effektivisera arbetet med att ta fram förslag till riskbegränsande åtgärder.

Riskhanteringsanalys Under året har Kemikalieinspektionen färdigställt sex riskhanteringsanalyser. Slutsatsen i fyra av dessa är att ämnena ska föreslås för upptag på kandidatförteckningen.

Identifiering av Särskilt farliga ämnen (SVHC) till kandidatlistan Kandidatförteckningen är en lista med strax över 200 särskilt farliga ämnen. Den är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. Kemikalieinspektionen arbetar löpande med att ta fram de underlag och föreslå nya ämnen till kandidatlistan. Vi lämnar också kommentarer på andra länders förslag.

Ämnena på kandidatförteckningen har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön, så kallade särskilt farliga ämnen, SVHC-ämnen (substances of very high concern). Den som tillverkar, importerar eller distribuerar varor eller kemiska produkter inom EU och EES måste veta om deras varor eller kemiska produkter innehåller något ämne på kandidatförteckningen eftersom det kan innebära att särskilda krav ställs. Bland annat finns ett informationskrav som säger att om en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne som finns på kandidatförteckningen ska leverantören av varan lämna information så att mottagaren kan använda varan på ett säkert sätt. Konsumenter ska på begäran få samma information inom 45 dagar. Från och med 5 januari 2021 måste alla som levererar varor som innehåller över 0,1 procent av ämnen på kandidatförteckningen även anmäla dessa varor till en databas (SCIP) hos Echa.

Tillståndsprocessen syftar till att säkerställa att ämnen som identifierats som SVHC successivt ersätts av mindre farliga ämnen eller mindre farlig teknik i fall där tekniskt och ekonomiskt rimliga alternativ finns tillgängliga.


30

ECHA gör regelbundet en bedömning av vilka ämnen på kandidatförteckningen som ska prioriteras för att föras in på tillståndslistan. Prioritet ges till ämnen med PBT- eller vPvB egenskaper, vitt spridd användning och stora volymer.

Under 2019 har Kemikalieinspektionen lämnat förslag på två ämnen att ta upp på Reach-förordningens kandidatförteckning för särskilt farliga ämnen. Båda ämnena är reproduktionstoxiska.

Vi har under året också lämnat principiella viktiga kommentarer på två förslag till särskilt farliga ämnen från andra länder. Förslagen gäller ämnen med mycket hög persistens, hög rörlighet i miljön och hälsoskadliga effekter, så kallade PMT-ämnen. Under 2019 beslutades att två högfluorerade ämnen ska föras upp på kandidatlistan. Det var första gången ämnen av PMT-typ identifierades som särskilt farliga. Kemikalieinspektionen har verkat för att tolkningen av Reach ska inkludera även denna typ av ämnen så som särskilt farliga. Vi anser att ett högfluorerat ämnes PMT-egenskaper tillsammans med dess potential att förorena och ansamlas i dricksvatten samt svårigheten att rena och avlägsna ämnet med befintliga metoder, ger upphov till betänkligheter för samhället som motsvaras av de som orsakas av andra SVHC-ämnen.

Begränsningsförslag Kemikalieinspektionen har under 2019 tillsammans med Frankrike lämnat in ett förslag till begränsning av hudallergiframkallande ämnen i textil- och lädervaror.

Uppskattningsvis fyra till fem miljoner av EU:s invånare har utvecklat hudallergi mot kemikalier i textil och läder och mellan 45 000 och 180 000 människor i EU beräknas varje år utveckla en sådan allergi. Idag är det svårt att undvika att bli utsatt för allergiframkallande ämnen som kan finnas i textil och läder. Förslaget till begränsning innebär:

• En bred gruppansats som omfattar drygt 1 000 ämnen varav cirka 100 idag kan förekomma i textil- och lädervaror i handeln

• förebyggande av en osund substitution, det vill säga att begränsning av ett ämne leder till att ett annat ämne med liknande farliga egenskaper används i stället

• att ämnenas hudallergiframkallande egenskaper ska utgöra grunden för gruppansatsen • att begränsningen ska ha en dynamisk koppling till CLP-förordningen. Det innebär att

ämnen som i framtiden får en harmoniserad klassificering som hudsensibiliserande automatiskt kommer att omfattas av begränsningen. På så sätt behöver begränsningen inte uppdateras vartefter ytterligare ämnen identifieras som hudallergiframkallande i CLP-förordningen.

Kemikalieinspektionen har i flera år varit drivande inom EU för att bedriva riskminskning genom gruppansatser. Det här är första gången som ett upplägg med en gruppansats som utgår från en dynamisk koppling till CLP-förordningen föreslås för en Reach-begränsning av ämnen i konsumentvaror. Med detta förslag utvecklas såväl tillämpningen av Reach för framtida regleringar som att vi får en direkt effektiv reglering och starkt skydd för människors hälsa.

Därutöver har vi även under året samarbetat med Echa och tillsammans tagit fram ett förslag om begränsning av mikroplast i kemiska produkter. Förslaget omfattar flera olika produktgrupper, där Kemikalieinspektionen särskilt har bidragit med information om färger och lacker.


31

Figur 7. Antal förslag och ämnesutvärderingar som EU:s medlemsländer har lämnat. Sex medlemsstater finns inte med i bilden då dessa inte har lämnat några förslag till riskminskande åtgärder under perioden 2011-2019.

Sverige är bland de främsta länderna inom EU när det gäller att utarbeta egna förslag och göra ämnesutvärderingar. Under perioden 2011-2019 ligger vi på andra plats efter Tyskland.

Detta har möjliggjorts genom regeringens satsningar sedan 2011 på att genomföra handlingsplanen för en giftfri vardag. Sverige bidrar därmed i hög grad till implementeringen av Reach och bär ett stort ansvar för riskminskande åtgärder inom EU tillsammans med ett mindre antal aktiva länder.

Reglering av ämnen inom växtskyddsmedels- och biocidförordningarna Verksamma ämnen i bekämpningsmedel har egenskaper som innebär en potentiell risk för människors hälsa och för miljön. För att få användas på den europeiska marknaden måste dessa ämnen först utvärderas och godkännas på EU-nivå.

0 20 40 60 80 100 120 140

PortugalGrekland

RumänienLitauenEstland

SlovakienSlovenien

IrlandUngern

LettlandFinland

TjeckienSpanien

PolenNorgeItalien

BelgienStorbritannien

ÖsterrikeDanmark

NederländernaFrankrike

SverigeTyskland

Ämnesutvärderingar Förslag på harmoniserad klassificering

Förslag till Kandidatförteckningen Förslag på begränsning


32

Utveckling av lagstiftningen för bekämpningsmedel EU-länderna har i uppdrag att utvärdera bekämpningsmedel enligt biocid- och växtskyddsmedelsförordningarna. Uppdraget ska genomföras i proportion till respektive lands tillgång på resurser och kompetens. En utvärdering av ett bekämpningsmedel pågår som regel i tre år men kan ibland ta längre tid. Tabellen nedan anger antalet utvärderingar med förslag till beslut som Kemikalieinspektionen har skickat till Echa respektive Efsa under 2017–2019.

Utvärdering av verksamma ämnen i växtskyddsmedel och biocider Tabell 6. Kemikalieinspektionen arbete med utvärdering av bekämpningsmedel i EU 2107–2019 (kostnad tkr).

2019 2018 2017

Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad

Utvärderingar skickade till Efsa och eller Echa

Biocider 0 0 0 3 8 847

Växtskydd* 0 3 5 756 1 500

Summa 0 0 3 5 756 4 9 347

Synpunkter lämnade på andra länders utvärderingar av bekämpningsmedel**

Biocider 7 (10) 809 9(19) 212 5 (16) 278

Växtskydd 16/11 (63) 463 19/11 (35) 454 2 (138) 245

Summa 23 1 272 28 666 7 523

Summa Totalt

23 1 272 31 6 422 11 9 870

* i totalsumman för avslutade projekt inom SERP ingår även kostnader för klassificering av detta ämne som även redovisas separat under ”klassificeringar enligt CLP-förordningen”

** 7 (10) innebär att vi granskat och skickat kommentarer på 7 av 10 verksamma ämnen i biocider och 16/11 (63) innebär att vi granskat 16 av 63 verksamma ämnen i växtskyddsmedel och skickat kommentarer på 11 av dessa.

Kemikalieinspektionen har arbetat med totalt 30 verksamma ämnen i växtskyddsmedel och biocidprodukter i processerna för prövning av godkännande inom EU under 2019. Ingen av de utvärderingar som vi har ansvar för har dock färdigställts i år. För flera av ämnena är det enligt plan då utvärderingarna löper över flera år. För flera av biocidämnena saknas dock tillräcklig information för klassificering och bedömning av hormonstörande egenskaper, ett krav som tillkommit efter det att ansökan från företagen har skickats in. Detta har inneburit att processen blivit fördröjd då vi inväntar information från företagen. Av de växtskyddsmedel vi utvärderar skulle vi enligt plan ha lämnat in utvärderingar för sju biologiska bekämpningsmedel till Efsa i år. Utvärderingarna har blivit försenade bland annat på grund av bristfälliga underlag från företagen.

Reglering av silverämnen i textil Onödig användning av biocider bör undvikas och särskilt sådan användning där det är okänt om användningen överhuvudtaget har avsedd verkan eller inte. Exempel på sådan användning av biocider kan vara i varor som anti-lukt behandlade kläder eller antimikrobiellt behandlad plast.


33

Tidigare har det saknats metoder för att utvärdera om tillsats av biocider i varor verkligen leder till att varan får de egenskaper man hävdar. Kemikalieinspektionen har därför varit drivande i att utveckla metoder för att bedöma om en biocid har avsedd effekt eller ej när den tillsätts i varor. Vägledningen beslutades 2016 och innebär att det går att bedöma om påståenden som ”antibakteriellt” eller ”luktfri” verkligen håller vad de lovar.

Kemikalieinspektionens långa arbete har under 2019 gett resultat i form av EU-kommissionen har följt våra förslag och inte godkänt användning av silver i varor eftersom användningen inte hade avsedd effekt.

Figur 8. Så påverkade vi möjligheten för EU:s myndigheter att stoppa användningen av icke-effektiva biocider i varor. Det leder till att konsumenter och miljön slipper utsättas för de onödiga risker som är förknippade med användningen av silverämnen i varor.

Förbättrad tillämpning av biocidlagstiftningen i EU Översynsprogrammet för utvärdering av verksamma ämnen i biocider är av olika skäl mycket försenat inom EU. Kemikalieinspektionen har tillsammans med Echa och ytterligare några medlemsländer varit drivande för att identifiera utmaningar i processen och tillsammans organiserat en workshop med syfte att effektivisera godkännandeprocessen för verksamma ämnen. Vi har tagit fram förslag på delar i processen som behöver utvecklas och också presenterat en analys av utmaningarna som kopplar till harmoniserad klassificering av biocider. Workshoppen resulterade i en handlingsplan som publicerades av Echa och som lett till nya rutiner som bidrar till att både våra och andras ämnesutvärderingar kan avslutas i snabbare takt.

Biocider i textil som skydd mot insekter Under de senaste åren har allt fler textilier som innehåller biocider som skydd mot insekter dykt upp på marknaden. Vilka eventuella hälso- och miljörisker användningen av sådana insekticidbehandlade textilier medför är oklart då det i dagsläget saknas metoder för att bedöma dessa risker. Dessutom saknas metodik för att kontrollera att tillsats av insekticid verkligen skyddar mot insektsbett. Kemikalieinspektionen har därför tagit fram ett underlag för att bedöma hälso- och miljörisker med användningen och för att bedöma om tillsats av insekticider till textil verkligen är verkningsfullt mot insekter. Målsättningen är att underlaget ska integreras i en vägledning som används av alla medlemsländer i EU.

Kemikalie-inspektionen tar

fram en studie som visar hur man kan

bedöma om biocider i varor får

avsedd effekt.2012–2013

Kemikalie-inspektionen driver på för en ny EU-

vägledning.2014–2016

Echa beslutar om ny vägledning enligt

Sveriges förslag och Kemikalieinspektionen föreslår reglering av

silverämnen med stöd av nya vägledningen.

2017

Echa bifaller

Sveriges förslag.2018

EU-Kommissionenbeslutar att inte godkänna tre

silverämnen för användning i

varor.2019


34

Vårt internationella arbete Sverige är part i flera mellanstatliga överenskommelser och internationella konventioner där Kemikalieinspektionen ger stöd till regeringen och deltar i möten. Vi bedriver utvecklingssamarbete och har bilateralt samarbete med strategiskt viktiga länder för att bidra till förbättrad kemikaliekontroll.

Internationella överenskommelser och konventioner Under 2019 har vi bland annat arbetat med den globala kemikaliestrategin (SAICM), Stockholmskonventionen, Rotterdamkonventionen och Minamatakonventionen. Nedan beskrivs de viktigaste resultaten under 2019.

Arbetet med den globala kemikaliestrategin Den globala kemikaliestrategin syftar till att kemikalier ska produceras och användas på ett sätt som minimerar påverkan på hälsa och miljö. Strategin löper ut 2020 liksom det globala målet för kemikaliekontroll. En process för att till hösten 2020 formulera en ny strategi med vision, mål och delmål efter 2020 pågår. Kemikalieinspektionen har under 2019 bistått Miljödepartementet i detta arbete. Som ett bidrag i processen har Kemikalieinspektionen tagit fram en studie om kriterier för att identifiera ämnen som ger anledning till oro för hälsa och miljö på internationell nivå.

För att samlat driva på arbetet med ett nytt och ambitiöst ramverk efter 2020 har Sverige initierat en högnivåallians (HAA). Kemikalieinspektionen har under 2019 bistått Miljödepartementet i detta arbete.

Konventionsarbete Stockholmskonventionen Stockholmskonventionen är en FN-konvention som syftar till global utfasning av ämnen som är långlivade i miljön, tas upp av växter och djur och har negativa effekter på människors hälsa eller på miljön. Vid partsmötet beslutade parterna om global utfasning av det högfluorerade och inom industri- och konsumentprodukter brett använda ämnet perfluoroktansyra (PFOA), dess salter och PFOA-relaterade ämnen med vissa tidsbegränsade undantag, samt om global utfasning av bekämpningsmedlet dikofol. Ett annat viktigt beslut var att antalet undantag från förbudet om PFOS från 2009 reduceras kraftigt och att undantaget för att använda PFOS i brandskum tidsbegränsades. Kemikalieinspektionen agerade ordförande för den grupp på partsmötet som förberedde dessa beslut. Under 2019 enades Stockholmskonventionens expertkommitté om att rekommendera att det högfluorerade och mycket stabila ämnet perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), dess salter och PFHxS-relaterade föreningar bör förbjudas. Expertkommittén var också överens om att ta fram riskprofiler för flamskyddsmedlet deklorane plus och för bekämpningsmedlet metoxyklor. Kemikalieinspektionen har aktivt bidragit i framtagandet av riskhanteringsplanen för PFHxS och i expertkommitténs arbete.

Global utfasning av det högfluorerande ämnet PFOS Kemikalieinspektionen har under lång tid arbetat med att uppmärksamma och reglera perfluoroktansulfonat (PFOS) på internationell nivå. Kemikalieinspektionen har aktivt arbetat med underlag och i arbetsgrupper för att driva en global reglerin

Documents

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2019 · 2020. 8. 30. · Kemikalieinspektionen, Årsredovisning 2019 . 5 . på sig och menade att vi gjorde oss omöjliga. Men i mars 2019 gav