KI Bladet 3/2015 som pdf

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 3 | 2015

KIBladet

LÖNESAMTAL

Från 2016 gällerden nya modellen

Sidorna 18–19

SPECIAL

Så gick det senför KI-projekten

Sidorna 24–26

REKRYTERA?

Här är fällornadu ska undvika

Sidorna 20–21

Piggare höst!Kurserna som

motverkar stress& stillasittande

Sidan 22

Jennifer Valcke lägger mer ibegreppet internationalisering

Vidgar vyerna

Sidorna 4–5

I början av höstterminen hälsades

de nya studenterna välkomna till KI.

Foto: ULF SIRBORN

KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 32 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015

MAN TALAR OM...

ÖSTEN ÄR HÄR och med den en påtaglig tempoväxling i alla verk-samheter vid vårt universitet.

I slutet av oktober ska vi överlämna vårt inspel till den forskningsproposi-tion som regeringen har för avsikt att presentera under hösten 2016. Arbete pågår också inom regeringens expert-grupp för life science. Det råder politisk enighet om att Sverige bör vara en in-ternationellt ledande forskningsnation och att framgångsrik forskning är en väsentlig faktor för ekonomisk tillväxt.

Därför är det mycket oroande att svenska lärosäten inte står särskilt starka i den hårdnande internationella konkurrensen, och att detta gäller även medicinsk forskning.

Life science är den enskilt största sek-torn inom den offentligt finansierade forskningen.

Världsledande medi cinsk forsk-ning vid svenska lärosäten är avgö-rande för life science-sektorns ut-vecklingsmöjligheter i Sverige. Det krävs därför kraftfulla åtgärder för att öka konkurrenskraften för svensk medicinsk forskning.

KAROLINSKA INSTITUTET anser att sta-tens sammantagna anslag till forsk-ning, innovation och utbildning vid universitet och högskolor måste dubb-leras inom en tioårsperiod.

De ökande resurserna till lärosätena bör riktas mot bland annat följande områden:

l Ökning av antalet centralt ut-lysta meriteringsanställningar på lärosätesnivå för lovande juniora forskare

l Finansiering av dyrbar utrustning som inte faller inom kategorin nationella teknikplattformar

l Höjda ersättningar per helårsplats till lärosätenas utbildningsprogram

l Satsningar på innovation, internationalisering, IT-struktur och informatik

l Fullfinansiering via basanslagen till forskning och utbildning för ett adekvat dimensionerat antal an-ställningar som professor och lektor.

DÄRUTÖVER BEHÖVS en kraftfull ök-ning av Vetenskapsrådets resurser för finansiering av bidrag till forskarini-tierade projekt. Vi vill även se ökade beslutsbefogenheter inom aka-demin i enlighet med rappor-ten ”Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten”.

EN GÄSTPROFESSOR vid Karolinska Institutet har anklagats för oredlighet i forskning. Kritiken avsåg totalt sju publikationer i vetenskapliga tidskrift-er. Karolinska Institutet har därför genomfört en omfattande utredning och konstaterar att forskaren inte gjort sig skyldig till oredlighet. Såväl ut-redning som beslut har fått stor upp-märksamhet i medierna. Ärendet har också engagerat forskningsfinansiä-rer, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Läke medelsverket och åklagare. Jag uppmanar den som är intresserad av ärendet att läsa de handlingar som hör till Karolinska Institutets beslut på internwebben.ki.se. Där framgår att Karolinska Institutets slutsatser kring detta komplexa ärende vilar på fast grund.

VÅR PROREKTOR KERSTIN THAM till-träder den 1 november uppdraget som rektor för Malmö högskola. Vi förlorar därmed en högt kompetent, engage-rad och mycket uppskattad akademisk ledare som gjort storartade insatser för vårt universitet. Samtidigt gläds vi självfallet å Kerstins vägnar över den spännande utmaningen att leda ett stort multidisciplinärt lärosäte.

Jag önskar er alla en händelserik, ut-manande och framgångsrik höst termin.

När Jonas F Ludvigsson, professor i klin-

isk epidemiologi vid Karolinska Institutet, var doktorand och saknade en hand-bok om medicinsk forskning skrev han den första utgåvan av Att börja forska inom medicin, bio och vård vetenskap, Studentlit-teratur. Tretton år senare har tips från doktorander som han handlett bidragit till den rejält utökade nya utgåvan. Boken tar upp tips på hur man granskar en artikel eller söker forskningspengar, men också oredlighet i forskning.

SPANING

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 27 november 2015.

KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Berzelius väg 13, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected] Chefredaktör: Madeleine Svärd Huss, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Västerås 2015. KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet

AUTUMN IS HERE and with it comes a real

change of pace at our university.At the end of October, we are due

to hand in our comments on the rese-arch bill that the government intends to table next autumn. We are also busy in the government’s life science expert group.

Our politicians all agree that Sweden should be a world-leading scientific nation and that successful research is essential to economic growth. It is there fore very worrying to see that Swedish higher education institutions are not particularly well buttressed against the stiffening global compe-tition, and this is true also of medi-cal research. Life science is the single largest sector in publicly financed

research, and without world-leading medical research conducted at Swedish HEIs, the nation’s life science sector cannot grow and develop. We therefore need to pull out all the stops to make our medical research more competitive.

KAROLINSKA INSTITUTET firmly believes that the total government app-ropriation for academic research, inno-vation and education must be doubled within a ten-year period and that such funding injections should go, amongst other things, towards:l increasing the number of centrally advertised qualifying posts at university level for promising junior researchers

l costly equipment not classified as be-

longing to a national technical platform

l higher compensation per full-time place on academic study programmes

l innovation, internationalisation, IT structure and informatics

l the full financing, via the basic appropriation, of research and education to secure an adequately dimensioned faculty of professors and senior lecturers.

Much more money also needs to be pumped into the Swedish Research Council’s grant resources for research-er-initiated projects.

A VISITING PROFESSOR at Karo-linska Institutet was accused of sci-entific misconduct concerning seven papers published in scientific journals.

Karolinska Institutet duly conducted a thorough investigation and found him not guilty. I urge anyone interested in the case to read the documents relating to Karolinska Institutet’s decision on internwebben.ki.se/en.

ON 1 NOVEMBER our pro-vice- chancellor Kerstin Tham becomes the vice-chancellor of Malmö University. We will be losing a highly competent, dedicated and very popular academic leader. It goes without saying, however, that we are happy for Kerstin and wish her all the best as she takes on the ex-citing challenge of leading a large, multidisciplinary university.

ANDERS HAMSTEN ViceChancellor

We need to act to boost Swedish competitiveness

Nu krävs åtgärder för att öka svensk konkurrenskraft

Världsledande medicinsk forskning

vid svenska lärosäten är avgörande för life science- sektorns utvecklings-möjligheter i Sverige.

Anders Hamsten rektor

SIFFRAN

120personer deltog från KI i årets Prideparad, fler än tidigare. Förutom initiativtagarna Queerolinska (MF), och många studenter gick dekanerna för utbildning och forskar-utbildning med flera med-arbetare under KI:s banderoll ”A university for diversity” med i paraden.

Forskarhandbokför doktorander nu ännu matigare

BOKEN

CITATET ”Intresset för att lära sig svenska

varierar och att man ska göra det på sin fritid är ett för högt krav att ställa.”Jeanette Lindberg, ord-förande för SULF:s dokto-randförening, SDF, vill ställa högre krav på lärosätena att språkmässigt inkludera den utländska personalen, bland annat genom att alla beslut och webbsidor ska finnas på engelska. I Universitets läraren.

Karolinska Institutet bör ta ledningen, såväl nationellt som internationellt, i arbetet med att utveckla gränssnittet mellan grundvetenskaplig forskning och tidig klinisk användning av experimentell behandling. Detta arbete

engagerar både universitetet och universitetssjukvården.

Arbetet med implementeringen av Strategi 2018 fortsätter med målmedvetenhet och brett en-gagemang inom institutionerna

och universitetsförvaltningen.

Parterna måste snarast möjligt enas kring det kommande regionala ALF-avtalet som reglerar samverkan mellan Karolinska Institutet och Stock-holms läns landsting när det gäller klinisk forskning,

utbildning och utveckling av hälso- och sjukvården.

TRE VIKTIGA FRÅGOR I HÖST

1 2 3

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERATLEDARE PORTRÄTTET NYHETER NOTERAT

SPECIALAKTUELLT

H

… årets politiska DJ-battleHej Barbro Westerholm,

riksdags ledamot (FP) och professor emerita, du deltog i årets DJ- battle i Almedalen i somras, hur var det?

– Det var roligt och en positiv upplevelse för mig som aldrig har varit med om det förut. Jag blev inslängd väldigt sent av mina folkpartister. Plötsligt stod jag på scen och skulle dansa.

Vad är vitsen med ett DJ-battle för politiker, där regeringen går upp mot Alliansen på scen inför publik och dansar loss till sina spel-listor*?

– För att visa en annan sida av oss, att vi inte bara står i kammaren och pratar. För mig var det också viktigt att visa att vi äldre kan, som ett sätt att ta död på den åldersdiskriminering som har funnits så länge i vårt samhälle: Så många vill fortsätta i arbetslivet, och det gäller också attityder som möter oss och myter, till exempel om att vi inte kan lära nytt.

Du är läkare, utbildad vid Karo-linska Institutet och har forskat och

varit professor vid lärosätet. Sedan 1988 är du riksdags-politiker (med uppehåll mellan 1999 till 2006), vilka frågor engagerar dig mest just nu?

– Både omsorgsfrågor och åldersdiskrimineringen, hälso- och sjukvårdsfrågor samt HBTQ-frågor. Till exempel rätten att få jobba vidare så

länge man vill och kan. Jag arbetar också för att en, helst parlamentarisk, utredning ska tillsättas om vad vi er bjuder människor i livets slutskede, inte minst i den palliativa vården. Människor ska inte behöva vara rädda för döendet. Den rädsla vi ser i debatten visar att vi inte fått ut infor-mation om vad vi kan göra inom den palliativa vården som tyvärr är olika utvecklad i olika delar av landet.

Du gick även med i årets Pride-parad, på vilket sätt är det viktigt tycker du?

– Jag har gått med varje år, med något undantag, sedan 1998. Mitt första embryo till Pride var 1979 när ett 30–40-tal personer ockuperade Social-styrelsens trappa (då Barbro Wester-

holm var ny generaldirektör, reds anm) för att demonstrera mot att homosex-ualitet betraktades som en sjukdom. Det ändrade vi på. Nu att få gå med 40 000 till 50 000 i Prideparaden tycker jag är helt otroligt. Men det är viktigt att vi politiker visar att vi inte är nöjda, utan att det finns mer att göra. Ett exempel är könskorrigering, som inte ska vara upp till politiker att bestämma om, utan det ska personen själv, läkare och psykologer ta ställning till.

Både politikerveckan i Almedalen och Pridefestivalen innebär ju en del festande – har du fler fester på gång?

– Nej, nu sitter jag och skriver på artiklar och motionerar i riksdagen, under sommaren har jag harvat igen-om de motioner jag ska väcka.

Till sist, har du någon favoritlåt från DJ-battlen?

– Jag är egentligen mer för klassisk musik. När det gäller den typen av dansmusik får vi nog gå tillbaka ganska långt i tiden.

MADELEINE SVÄRD HUSS

Barbro Westerholm.Foto: RIKSDAGEN

*DET HÄR VAR NÅGRA AV LÅTARNA PÅ ALLIANSENS SPELLISTA I ALMEDALEN 2015…

l ”Don’t Stop Me Now” – Queen

l ”Stay The Night” – Alcazar

l ”Waiting For Love (Original Mix)” – Avicii

l ”Ramlar” – Håkan Hellström

l ”You Can’t Stop The Beat” (“Hairspray”) – Nikki Blonsky, Zac Efron, med flera

… MEN REGERINGEN VANN SOM BÄSTA DJ:S MED BLAND ANNAT DE HÄR LÅTARNA:

l ”Hey Ya! Radio Mix /Club Mix” – OutKast

l ”Take Me To The Clouds Above - Radio Edit” – Micha Moor

l ”Baby I’m Burnin’” – Dolly Parton

l ”Wake Me Up” – Avicii

l ”Shut Up and Dance” – Walk the Moon

Foto

: GU

NN

AR A

SK

Foto

: IST

OC

K


Att kunna undervisa på engelska är inte det enda en lärare behöver tänka på. I det internation ella klass rummet handlar det också om kultur och värderingar.

Nu har Jennifer Valcke rekryterats för att öppna dörr arna till en större värld.


SPECIALAKTUELLT

n Temat för Lärardagen 2015 på KI är interna-tionalisering av utbildningen. Målet är att glo-bala hälsofrågor ska integreras i obligatoriska moment på alla grundutbildningar och att alla utbildningar ska innehålla minst en kurs som ges på engelska.

Jennifer Valcke kommer att presentera akti-vitetsplanen för hur det ska gå till tillsammans med professor Anna Mia Ekström och läkaren Helena Nordenstedt.

Det blir fler presentationer, av bland andra professor Hans Rosling, vicerektor för interna-tionella frågor Maria Masucci, och Karen Lau-ridsen, Århus universitet, som har arbetat med det internationella samarbetsprojektet IntlUni.l När? Klockan 9–16 den 30 september på Berzelius väg 3, campus Solna.

l Anmäl dig på ki.se: Lärardagen 2015.

Att kunna undervisa på engelska är inte det enda en lärare behöver tänka på. I det internation ella klass-rummet handlar det också om kultur och värderingar.

Nu har Jennifer Valcke rekryterats för att öppna dörr arna till en större värld.

”Det handlar inte bara om orden”

OPENING THE DOOR TO A BIGGER WORLDBeing able to teach in English is not the only thing a teacher has to think about, be-cause the interna-tional classroom is also about culture and values. On 7 September, Jenni-fer Valcke stepped into a brand new role at KI, created at the initiative of the Board of Higher Educa-tion, in which for the next three years she will be helping Karolinska Institutet’s teach-ers and supervi-sors adapt their teaching methods to the multicultu-ral classroom. Dr Valcke has over ten years’ expe-rience as a peda-gogical developer at the Université Libre de Bruxel-les in Belgium, where neither the teachers nor the students had English as their first language.”It was in many ways like the situation here at KI,” she says.

fungerande kommunikation är en grundför-utsättning.

– När du lär ut genom ett främmande språk handlar det inte bara om orden, utan också om kulturell medvetenhet. Jag tror att i sina fram-tida yrken behöver studenterna en förhöjd kul-turell förståelse, eftersom de behöver kommu-nicera med sina patienter om mycket känslig medicinsk information.

NYREKRYTERINGEN ÄR ETT STEG i arbetet med att göra undervisningen mer internationell och att stärka KI:s konkurrenskraft. Ett av målen i universitetets handlingsplan för internationa-lisering av utbildningen är att alla utbildnings-program redan nästan år ska ha minst en kurs som ges på engelska.

En annan viktig fråga är att få in interkul-turell medvetenhet och globala hälsofrågor på utbildningarna i större utsträckning än vad som sker i dag.

Men det handlar inte bara om att det engel-ska språket är nödvändigt för att kunna kom-municera i det akademiska arbetet. Lärare har också uttryckt ett intresse för att lära sig mer

på ett annat språk mycket om att skapa förut-sättningarna för att studenterna ska kunna ta emot budskapet som läraren vill få fram. Det kan handla om till synes små saker, som att det är tröttande att lyssna på någon som talar ett främmande språk. Även om intresset för det som sägs är stort kan koncentrationen dala ef-ter en stund.

Jennifer Valcke kan hjälpa lärare att tackla även den här aspekten av undervisning på eng-elska och ge tips på hur lärare kan hjälpa stu-denterna att behålla uppmärksamheten på det som de ska lära sig. Själv använder hon gärna olika gruppaktiviteter.

– Jag inspireras av den lekfulla aspekten av undervisning. Jag tycker om att aktivera delta-garna med sådant som gör att de lär sig saker utan att vara medvetna om att det pågår ett lä-rande, säger hon.

ÄVEN DEN LÄRARE SOM ÄR VAN vid att använ-da engelska på internationella konferenser och i vetenskapliga artiklar kan upptäcka att un-dervisningssituationen ställer andra krav på uttrycksförmågan. I lärarrollen behöver man

om undervisning i multikulturella samman-hang.

– Genom en inventering bland lärare och handledare framkom att det finns ett behov av att förstå interkulturella möten och vad de har för betydelse i ett utbildningssammanhang, säger Cormac McGrath, chef på enheten för medicinsk pedagogik vid Centrum för lärande och kunskap (CLK).

Inför rekryteringen till den nya tjänsten sökte universitetet någon som direkt kunde börja arbeta med att genomföra handlingspla-nen och med erfarenhet av liknande uppgifter.

– Vi tyckte att det passar väldigt bra för den här tjänsten att ta in det internationella perspektivet genom att söka sig utanför KI:s gränser. Därför ville vi gärna ha någon som inte är van vid den svenska kontexten och på så sätt få in nya erfarenheter, säger Cormac McGrath.

I SIN ROLL SOM PEDAGOGISK utvecklare kom-mer Jennifer Valcke att ha mycket kontakt med lärare och handledare, men också arbeta med strategier för internationalisering på lednings-

kunna det akademiska språket, men också kla-ra av att förklara nya termer med enklare ord. Man behöver kunna ge många exempel och ha en bred vokabulär för att kunna uttrycka sig så exakt och tydligt som möjligt.

Jennifer Valcke kan identifiera sig med lärare som undervisar på ett annat språk och vad de går genom. Själv kan hon franska, engelska, italienska, en del spanska och ger sig nu i kast med att lära sig svenska.

– Jag vet av egen erfarenhet hur frustre-rande och ansträngande det kan vara att inte kunna uttrycka exakt det som man vill säga.

För hennes egen del är svenska språket en av höstens största utmaningar. Hon menar att det skriftliga språket ligger nära flamländskan, ett av de officiella språken i Belgien, och därför är relativt enkelt för henne att läsa.

– Det är uttalet som kommer att bli svårast för mig, men jag vill verkligen lära mig svens-ka och upptäcka alla de där sakerna som gör svenskarna till svenskar.

[email protected]

TEXT: Karin Söderlund Leifler FOTO: Daniel Roos

Den sjunde september började hon arbeta för att stötta Karolinska In-stitutets lärare i deras undervisning. Det är en helt ny roll på KI som har

skapats på initiativ av styrelsen för utbildning. Under tre år ska Jennifer Valcke hjälpa lärare och handledare att utveckla undervisningen i det multikulturella klassrummet.

Med sig har hon mer än tio års erfarenhet som pedagogisk utvecklare vid Université Li-bre de Bruxelles i Belgien där varken lärarna eller studenterna hade engelska som moders-mål.

– På många sätt liknade sammanhanget det vid KI. Den stora skillnaden blir att jag här enbart kommer att arbeta med personer inom hälsa och sjukvård. Lärarna som jag arbetade med tidigare undervisade i bland annat eko-nomi, flerspråkskommunikation, juridik och medicin. Jag tror att det finns en tydligare lä-raridentitet här, säger Jennifer Valcke.

HON SER FRAM EMOT att arbeta med lärarna som undervisar på KI:s olika utbildningspro-gram, där människors hälsa står i fokus och

nivå. De ansvariga för de olika utbildningarna kan få hennes hjälp med att väva in interna-tionella och interkulturella perspektiv i läran-demålen och utbilningarna. Hon kommer även att hålla workshops och erbjuda individuell rådgivning för pedagogiska ledare, lärare och handledare. Ett onlineverktyg för lärare kom-mer att utvecklas.

– Jag tror att vi kommer att nå många lärare genom en interaktiv webbplats där lärare kan se intervjuer med kollegor som har gjort nå-got intressant, hitta information, nätverka och upprätta förbindelser. Det kanske även blir ett diskussionsforum där de kan utbyta idéer och erfarenheter, säger Jennifer Valcke.

– UTMANINGEN BLIR ATT hjälpa lärare att ut-vidga sin bild av vad det innebär att under-visa på engelska. Det är inte samma sak som att ha undervisning på sitt modersmål, utan det handlar också om att försäkra sig om att studenterna blir medvetna om varandras kul-tur och hur det påverkar kommunikation och värderingar.

För Jennifer Valcke handlar undervisning

l Gör: Pedagogisk utvecklare vid KI med fokus på internationalisering.

l Född: 1974 i Bryssel, Belgien.

l Familj: Maken David Grynberg och två barn, 11 och 7 år gamla, samt hunden Muff.

l Bor: Lidingö och Bryssel.

l Karriär i korthet: Kandidatexa-men i moderna språk och litteratur 1999, doktors examen i filmstudier 2009. Content and Integrated Learning Advisor vid Université Libre de Bruxelles 2002–2014. Sitter i styrelsen för Euro-pean Association for International Educa-tion (EAIE). Från september i år anställd på enheten för medicinsk pedagogik (UME) vid institutionen för lärande, informatik, man-agement och etik (LIME) för att arbeta med internationalisering av utbildningen.

l Utanför arbetet: ”Som mamma har jag mycket att göra, men försöker hinna med att träna en del. Jag är en utåtriktad och nyfiken person som tycker om att upptäcka nya kulturer. Jag har både belgiskt och brittiskt medborgarskap och har även bott i Nigeria. Jag har en doktorsexamen i filmstudier, så jag ägnar mycket tid åt att titta på film. Jag älskar också att läsa och gå på teater.”

JENNIFER VALCKE

Talar på Lärardagen

”Utmaningen blir att hjälpa lärare att utvidga sin bild av vad det

innebär att undervisa på engelska”, säger Jennifer Valcke, som just rekryterats till KI för att utgöra ett

stöd till lärare för att undervisa i det internationella klassrummet.



SPECIALAKTUELLT

Skaffa koll på KI-hösten 2015

I Wallenberglaboratoriets lokaler på campus Solna startas nu KIMM, Karolinska Institutet Mouse Models, som är en ny serviceverk-samhet för forskare som gör försök på genetiskt förändrade möss. Där kan man bland annat undersöka möss som har förändrad arvsmassa för att utveckla till exempel diabetes, cancer eller depression.

På KIMM erbjuds KI:s forskare för första gången en musklinik, en verksamhet som redan finns i till exempel England, Tyskland,

Spanien och Italien. På muskli-niken kan hälsan hos genetiskt förändrade möss dokumenteras.

Forskarna kan köpa hemato-logiska, fysiologiska och patolo-giska hälsokontroller av djuren, som också kan bli beteendeun-dersökta.

Alla kontroller görs efter be-ställning från forskarna och ut-förs vid vissa åldrar och på vissa sätt enligt en internationell stan-dard.

Därmed kan djuren jämföras via en internationell databas, vilket ökar möjligheten att upp-täcka nya samband mellan sjuk-domar och gener.

– Gener verkar globalt i krop-pen. Det är väldigt smalt att undersöka hur en specifik gen påverkar endast en specifik funktion. Om man i stället föl-jer djurets hälsa med en bredare ansats kan vi upptäcka nya sjuk-domar och sjukdomssamband och förstå den undersökta ge-nen bättre, säger Brun Ulfhake, verksamhetschef för Komparativ medicin och initiativtagare till KIMM.

ANNIKA LUND

Musklinik ny service för forskare

Sökes: En ny prorektor till KI

… Predrag Petrovic, forsk-are vid institutionen för klinisk neurovetenskap, din nya bok om Känslo stormar, vad handlar den om?

– Boken slår ett slag för personer med det som kallas borderline personlighetsstörning. Tillståndet har inte tagits på allvar av den medicinska forsk-ningen, trots att de skadar sig själva och var tionde tar sitt liv. Jag vill visa att det finns biolo-giska förklaringar till varför de mår så dåligt.

Vad får vi veta som vi inte visste förut?

– Boken försöker visa att tillstån-

det har många likheter med adhd. Det är samma typ av reglermeka-nismer som är satta ur

funktion, men för den här

gruppen handlar det om svårigheter

att reglera känslor. Till-ståndet kanske inte ska ses

som en personlighetsstörning, utan som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Förutom många läsare, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Mycket mer resurser till forskning för att förstå de biologiska mekanismerna. Vi skulle kunna ge den här grup-pen otroligt mycket bättre hjälp om vi började se border-line personlighetsstörning som en kroppslig sjukdom.

KARIN SÖDERLUND LEIFLER

HALLÅ DÄR …

NEW PRO- VICE-CHANCELLOR WANTEDThe government’s decision to make Kerstin Tham the vice-chancellor of Malmö University has occasioned the search for a new pro-vice- chancellor for KI. From now until 24 September, teachers, students and staff at KI may nominate who they would like to see assuming the office after the new year. See internwebben.ki.se for more informa-tion.

HALLÅ DÄR …

… professor Karin Dahlman-Wright, som nominerade förra årets vinnare av KI:s arbets miljöpris, Dan Segerbäck, vid institu-tionen för bio vetenskap och närings lära. I år ska priset delas ut för andra gången – har du spanat in några favoriter?

– Inte specifikt, men jag tycker man ska titta på personer som verkligen brinner för arbetsmiljö-frågorna och tar egna initiativ, gärna med fokus på den psyko-sociala arbetsmiljön.

Vad fick dig att nominera Dan Segerbäck?

– Som toxikolog var Dan Segerbäck, som har gått i pension nu, mycket kunnig om frågor kring den fy-siska arbetsmiljön på

laboratoriet, men han jobbade också mycket

med psykosociala frågor. Arbets miljöfrågorna är några av de allra viktigaste frågorna för en institution och att ha en person som både är engagerad, kompe-tent inom området och som tar egna initiativ var ett stort stöd för mig när jag var prefekt.

Vad har institutionen gjort med arbetsmiljöpriset på 30 000 kronor?

– Vi har diskuterat en mer avancerad vidareutbildning av arbetsmiljögruppen. Dels för att de som arbetar med de här frågorna behöver vara uppdat-erade i sin kunskap, dels för att det är stimulerande att träffa andra som är engagerade i arbetsmiljöfrågor. En annan idé är utbildning i hjärt- och lung-räddning för medarbetarna på institutionen. Det tredje för-slaget handlar om att satsa mer på friskvårdsföreläsningar med engelsktalande föreläsare för att bättre fånga upp vårt stora antal engelsktalande medarbetare.


MOUSE CLINIC OPENSA new centre has opened in the Wallenberg labo-ratory building on the Solna campus. It’s named the KIMM (Karolinska Institutet Mou-se Models) and provides services for scientists con-ducting research on genetically modified mice. See ki.se/kimm for more information.

Karl Ekwall ny prefekt på BioNut

Den 17 augusti tillträdde Karl Ekwall som prefekt på institutionen för bio vetenskaper och näringslära.

Karl Ekwall är professor i medicinsk genetik med inriktning mot epigenetik

och han efterträder Karin Dahlman- Wright som sedan 2015 har ett

nytt ledningsuppdrag – som vicedekan för

infrastruktur.

oktober är det dags för Karolinska Institutets

installationshögtid 2015, då de nyblivna profes-

sorerna tillsammans med adjungerade professorer

och gästprofessor in-stalleras. Under högtiden uppmärksammas också

mottagarna av årets akademiska priser.

Speciell inbjudan krävs.

n Könsfördelningen bland hög-skoleanställda med forskande och undervisande uppgifter jämnas ut. Det visar årsrapporten från Uni-versitetskanslersämbetet, UKÄ. Men löneskillnaderna mellan kvinnor och män finns kvar.

Personalen vid svenska lärosä-ten blir allt mer välutbildad i takt med att antalet anställningar som normalt kräver doktors-examen har ökat. Lektorerna är den grupp som har ökat mest och var också den största kategorin anställ-da år 2014.

De senaste tio åren har andelen kvinnliga lektorer ökat från 34 till 46 procent. Bland professorerna går utvecklingen långsammare.

När det gäller medellönen bland forskande och undervisan-de personal på landets lärosäten har män högre lön än kvinnor. Det gäller inom alla anställnings-kategorier. På totalnivå tjänar

männen i genomsnitt 4–5 pro-cent mer än kvinnorna.

Skillnaden kan inte förklaras av ålders-skillnader, eller av att kvinnor och män

arbetar inom olika ämnesområden.

Jämnare fördelning – men olika löner

GENDER PAY GAPThe gender dist-ribution between university staff with research and teaching responsi-bilities is levelling out – according to the Swedish Higher Education Authority’s annual report. Despite this, however, the pay gap between men and women persists.

15Jag vill visa att det

finns biologiska förklaringar till varför de mår

så dåligt

november sätts strålkastarljuset på Karolinska Institutets nyblivna doktorer, som disputerade under våren 2015, med en högtidlig ceremo-ni och bankett i Stockholms stadshus. Det är också kvällen då årets jubeldoktorer upp-märksammas, doktorer som promoverades för 50 år sedan. Speciell inbjudan krävs.13

ki.se/kimm

Läs mer.internwebben.ki.se

Läs mer om hur du nominerar.

Foto: PIXABAY

SÖKES:PROREKTOR

Kerstin Tham slutar.Foto: GUSTAV MÅRTENSSON

Regeringens beslut om att anställa Kerstin Tham som rektor för Malmö högskola, satte fart på rekryteringen av en ny prorektor till KI. Fram till den 24 september kan lärare, studerande och övriga anställda vid KI nominera kandidater.

Redan i juni beslutade konsisto-riet om nya anvisningar för re-krytering av prorektor. Eftersom Malmö högskola förordat KI:s prorektor, professorn i arbetste-rapi Kerstin Tham, var det bara

regeringens beslut som fatta-des. Den 10 september togs beslutet att anställa henne från den 1 november 2015 då hon efterträder Staffan Bengtsson som sedan au-gusti är ny vd och rektor för Chalmers i Göteborg.

NOMINERINGARNA till ny prorektor vid KI kommer att behandlas av konsistoriets

styrgrupp, en sökprocess tar vid och till slut

får konsisto-

riet ett förslag på kandidat att ta ställning till. Vägen dit går via en sökkommitté, som utöver nomi-neringarna letar efter, bedömer och föreslår möjliga kandidater. En hörandeförsamling som repre-senterar lärare, övrig personal och studenter ska också ge sin syn på förslagen.

KI:S KONSISTORIUM har slagit fast att prorektor, det vill säga rek-tors ställföreträdare, ska vara en person som är väl etablerad vid lärosätet, som är aktiv och är väl bevandrad inom någon av kärn-verksamheterna, forskning och utbildning. Det är också tydligt uttalat att KI strävar efter en jämn könsfördelning i den verkställan-de ledningen, som består av rek-tor, prorektor och universitetsdi-rektör.

Enligt högskoleförordningen ska en prorektor uppfylla behö-righetskraven för professor eller lektor, men det blir också styr-gruppens uppgift att i detalj ställa upp en kravprofil för den nya pro-rektorn.

EN NY PROREKTOR vid KI kan tillträda tidigast vid årsskiftet 2015/2016 och prorektorsperiod-en sträcker sig fram till den 31 december 2018.

MADELEINE SVÄRD HUSS

Foto: STEFAN ZIMMERMAN

Foto

: ULF

SIR

BORN



SPECIALAKTUELLT

Ett år efter anmälan, mer än 1000 utredningssidor senare och efter många yttranden, kom beslutet i det uppmärk-sammade KI-ärendet om misstänkt oredlighet i forsk-ning som riktades mot gäst-professorn och kirurgen Paolo Macchiarini. I beslutet kon-staterar KI:s rektor att Paolo

Macchiarini inte har gjort sig skyldig till oredlighet

i forskning. Däremot har den granskade

verksamheten inte i alla avseenden upp fyllt högt ställda krav på kvalitet.

Ärendet väcker flera frågor om hur

KI säkerställer högsta forskningskvalitet, tyd-

liggör gränslandet mellan forskning och sjukvård, och

förebygger misstankar om ored-

lighet i framtiden, menar rektor Anders Hamsten i en intervju någ-ra veckor efter beslutet.Vilka generella slutsatser har du dragit utifrån det här ärendet?

– För det första att ett ärende med många inblandade medar-betare och verksamheter, och som engagerar både universitetet och universitetssjukvård, är mycket komplext. Utredningen har där-för tagit lång tid, men den måste få göra det. Det viktigaste är att den blir noggrant genomförd och att beslutet blir korrekt. Det andra är att det har påverkat den forsk-ningsmiljö där verksamheten har bedrivits, både på Karolinska In-stitutet och Karolinska Universi-tetssjukhuset. Det är svårt för de anmälda, men också för anmä-larna. Sedan väcker det tankar om hur vi kan förebygga blotta misstanken om att oredlighet har förekommit eftersom det inte bara skadar vårt universitet utan också förtroendet för hela forskarsam-

hället. Men att det också är viktigt att värna om en kultur där man kan ifrågasätta. Det är en del av forskningens kvalitetskontroll.Vad kan KI göra för att före-bygga forskningsfusk?

– Jag tror att det är viktigt att värna om och medvetandegöra vår gemensamma värdegrund – att säkerställa att alla medarbetare har god kunskap om de riktlinjer och det regelverk som omger experi-mentell och klinisk forskning. KI:s Code of Conduct gäller för samtli-ga medarbetare. Bland de förebyg-gande insatserna finns forskarut-bildningen, där doktoranderna får verktygen för forskningsproces-sen och för hur man dokumente-rar, bearbetar och rapporterar sin forskning. I höst startar också en kurs för forskargruppledare som gör det tydligare vad som är fors-kargruppledarens ansvar inom forskningsmiljön. Viktigt här är att se betydelsen av en god doku-mentation av forskningen, att så

långt som det är möjligt använda sig av elektronisk loggbok, KI-ELN. Det ska inte bara motverka oredlighet utan säkerställer också möjligheten till extern kontroll av att forskningen är av god kvalitet. Ändå förekommer brister, hur kommer det sig?

– Forskningen av i dag involve-rar allt fler medarbetare med olika kompetenser som är verksamma vid olika enheter, ofta vid mer än ett universitet. Då finns en risk för att inte alla delar dokumenteras med den noggrannhet som krävs. Forskningen är också oerhört kompetitiv. Den kapplöpning som pågår innebär en risk för att nog-grann dokumentation och preci-sion i bearbetningen av resultat och rapportering, av tidsskäl, inte prioriteras tillräckligt högt när forskargrupper tävlar mot varan-dra att uppnå ett visst mål. Men har man uppnått målet då?

– Nej, det har man ju inte då.

Sedan är det alltid så att nya upp-täckter, inte minst de stora genom-brotten, kommer att nagelfaras noga. De aktuella experimenten eller kliniska studierna kommer att göras om i ett stort antal forsk-argrupper över hela världen i sam-band med att nästa steg ska tas – finns där tveksamheter så kommer det fram. Det lönar sig aldrig att runda några hörn.

På vilket sätt belyser det aktuella ärendet svårigheterna med att befinna sig i skärnings-punkten mellan forskning och sjukvård?

– Det finns särskilt stora utma-ningar i forskning som ligger i gränssnittet mellan grundveten-skaplig forskning och tidig kli-nisk applikation, och där projek-ten engagerar både universitetet och universitetssjukvården. Det här ärendet visar att gränssnittet mellan vad som är forskning och vad som är experimentell behand-ling måste definieras ännu bättre. Regelverket måste bli tydligare när det gäller vem som ska fatta beslut om att använda tidig ex-perimentell terapi och vi måste ge klinikerna och forskarna ett bättre stöd i det. Alla viktiga be-slut om varför man gör ett givet ingrepp med ny teknik på mycket svårt sjuka patienter måste doku-menteras utomordentligt noga, ibland görs det inte tillräckligt

tydligt och på ett standardiserat sätt i dag. Den här utredningen visar att det finns ett behov av att tydliggöra och vidareutveckla riktlinjer och regelverk tillsam-mans med representanter från olika universitet, andra myndig-heter och universitetssjukvården, nationellt och internationellt – så att vi i fortsättningen kan stimule-ra snarare än att motverka utveck-lingen av experimentell terapi till klinisk rutin. Vad får det för konsekvenser att ett lärosäte måste ut reda sina forskare vid anmälan om misstänkt oredlighet?

– Jag skulle vilja ha en fristående nationell myndighet som hanterar misstanke om oredlighet. Som systemet ser ut nu kommer det alltid finnas misstankar om par-tiskhet och om att lärosätet försö-ker dölja problem. Vi välkomnar regeringens initiativ att utreda frågan, också när det gäller själva begreppet ”oredlighet” som inte är

tillräckligt tydligt definierat i dag. Det finns en glidande skala mel-lan vad som är otillfredsställande kvalitet och vad som är oredlig-het, och variationer mellan hur olika lärosäten handlägger ären-den om misstänkt fusk. Det är också en fråga om rättssäkerhet, det är olyckligt att ett beslut inte går att överklaga.Hur påverkar det här ärendet KI?

– På längre sikt avgörs det av vad vi gör för att förbättra sys-temet för en säker ”överföring” av ny kunskap från grundforsk-ning till experimentell terapi och hur vi kan få den bästa samord-ningen mellan forskare och klini-ker. Hur vi agerar och tar ansvar för det kommer att få stor bety-delse när det gäller hur omvärlden kommer att se på KI efter det här ärendet.

MADELEINE SVÄRD [email protected]

”Regelverket måste bli tydligare”Rektor Anders Hamsten om hur KI går vidare efter uppmärksammat ärende om misstänkt fusk

l Anmälningarna mot gästprofessorn och kirurgen Paolo Macchiarini lämnades till Karolinska Institutet i juni, augusti och september 2014 av fyra läkare anställda vid Karolinska Universitetssjukhuset som ingick i samma forskningsmiljö som Macchiarini.

l En väsentlig del av anmälarnas kritik hand-lade om sex vetenskapliga artiklar, som Paolo Macchiarini var huvudansvarig för, gällande tidigare utförda luftstrupsoperationer.

l Misstänkt oredlighet i forskning ska enligt bestämmelserna i högskoleförordningen utre-das av det lärosäte där oredligheten misstänks ha begåtts.

l Efter drygt ett års utredande beslutade Karolinska Institutet att fria Paolo Macchiarini från misstankar om oredlighet i forskning. KI konstaterar däremot att Macchiarinis forskning inte i alla avseenden uppfyller högt ställda krav på kvalitet.

l Anmälarna menade att det borde funnits tillstånd från regionala etikprövningsnämnden. KI konstaterade att operationerna var sjukvård och inte forskning och att besluten om opera-tion hade fattats inom Karolinska Universitets-sjukhuset.

l Vid sidan av KI:s utredning om ored-lighet i forskning har Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjort

polisanmälningar om misstänkt brott mot etikprövningslagen och läkemedelslagen. Åklagare har också inlett förundersökning om operationerna kan misstänkas utgöra vållande till annans död eller vållande till kroppsskada. De misstankarna riktar sig mot Karolinska Universitetssjukhuset.

l Ärendet har visat på uppenbara gräns-dragningsproblem mellan experimentell forskning och klinisk behandling av svårt sjuka patienter.

l Beslut och rektors kommentarer till beslutet publicerades på internwebben.ki.se när det kom den 28 augusti. Där finns också ärendet beskrivet i detalj.

BAKGRUND/DETTA HAR HÄNT

Utredningen har därför tagit lång tid,

men den måste få göra det

Jag skulle vilja ha en fristående nationell

myndighet som hanterar misstanke

om oredlighet

“RESEARCH IS INCREDIBLY COMPETITIVE”

Finally the decision came, one year after the allegations of scientific misconduct against Paolo Macchiarini were originally made: not guilty, announced KI’s vice-chancellor in this very high profile case. However, the examina-tion process did not always meet high quality standards.“The case raises several issues that KI has to deal with,” says Vice-Chancellor Anders Hamsten. “Research these days involves all the more contributors with different skills working at different units, often at more than one university. So there’s a risk that some parts won’t be documented with the necessary care. Research is also incredibly competitive, and as the race goes on, there’s a danger that time-pressed groups will care less about proper documentation and precision when processing and reporting their results as they compete with each other to attain a certain objective.”

Rektor Anders Hamsten på väg till presskonferensen där han meddelade beslutet i det uppmärksammade fallet om misstänkt forskningsfusk. Foto: STEFAN ZIMMERMAN

Forskningen är oerhört kompetitiv i dag och involverar allt fler medarbetare. Då finns en risk att inte alla delar dokumenteras tillräckligt noggrant, konstaterar Anders Hamsten. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON


En bananlåda full med gamla glasögon och ett omgjort vilorum.

Det är två av skälen till varför Rune Brautaset, ansvarig för KI:s optiker-program, får årets peda-gogiska pris.

Men det finns fler skäl. Till de viktigaste hör det så kallade ut-bildningslaboratoriet på S:t Eriks Ögonsjukhus, där elva fullt ut-rustade optikerstationer står upp-

ställda. Där kan studenter-na undersöka varandras

ögon – och det gör de. I ett lunchrum möter vi optikerstudenten Mirza Karamovic, som känner sig rustad inför kom-mande möten med kunder och patien-ter.– Utbildningslabo-

ratoriet är öppet till tio på kvällarna och även på

helger. Vi går dit på egen hand för att träna på olika undersöknings-moment. Jag känner mig trygg med det nu, säger han.

RUMMET HAR varit kostsamt att utrusta, men flera aktörer inom optikbranschen har bidragit.

– Jag har försökt göra tydligt för branschen att om de vill ha skick-liga optiker, då får de bidra till det, säger Rune Brautaset.

Själv läste han till optiker i sitt födelseland Norge och i England. Dessa länder var tidigt ute med att modernisera utbildningen för att matcha yrkets utveckling från hantverksyrke med fokus på att slipa och montera glasögonglas till ett legitimerat hälso- och sjuk-vårdsyrke inriktat mot synen och ögats hälsa.

ÅR 2000 FLYTTADE Rune Brauta-set till Sverige och började jobba som adjunkt på KI:s optikerpro-gram.

– Då hade vi fullt av slipmaski-

ner i våra nuvarande föreläsnings-salar. Jag ville ge utrymme åt det jag hade lärt mig i Norge och Eng-land, säger han.

Parallellt med KI-jobbet gick Rune Brautaset en doktorandut-bildning i England och 2003 blev han den första disputerade opti-kern i Sverige.

Två år därefter blev han pro-

gramdirektör för optikerutbild-ningen på KI och började bygga upp enheten för optometri, som erbjuder även en magisterutbild-ning för optiker och möjligheter att forska.

UNDER 2012 riktade Högskole-verket (nu Universitetskanslers-ämbetet) kritik mot KI:s optiker -

program. Studenternas examens-arbeten ansågs för dåliga. Men magisterutbildningen ansågs bra.

– Det stämde, men vi hade re-dan då påbörjat förbättringsarbe-te. Numera diskuterar vi vad som utmärker ett vetenskapligt tänk-ande redan från första terminen och studenterna får mer träning i att skriva arbeten, säger Rune Brautaset.

OCH NUMERA är hälften av lä-rarna disputerade. Även här har näringslivet fått vara med och fi-nansiera.

– Det var avgörande för att komma igång. Med finansiering från branschen har vi kunnat av-sätta forskningstid så vi kunde få igenom våra första doktorander. Nu har vi forskningsresultat och pågående projekt och kan vara med och söka vanliga medel, säger Rune Brautaset.

Den 15 oktober tar han emot KI:s pedagogiska pris i Aula Medica. Prismotiveringen lyfter

fram stärkta kliniska och veten-skapliga inslag, men också håll-bar utveckling och mångfalds-perspektiv.

OCH HÄR KOMMER bananlådorna och vilorummet in i bilden.

Lådorna innehåller gamla glas-ögon, vars glasstyrka mäts och antecknas av studenterna i sam-band med att de lär sig mätutrust-ningen. De skänks sedan till ett biståndsprojekt, där behövande i andra länder får hjälp att prova ut bästa möjliga alternativ bland de avlagda glas ögonen.

När det gäller vilorummet är det omgjort till ett möjligt böne-rum som ofta används.

– Vi har många studenter med utländsk bakgrund. Jag tror det beror på att ryktet går att vi anstränger oss för att alla ska känna sig välkomna, säger Rune Brautaset.

ANNIKA [email protected]

En pedagog med skärpa

AWARDED THE PEDAGOGICAL PRIZERune Brautaset, director of KI’s study programme in optometry, is to receive this year’s Pedagogical Prize. One of the reasons is the training laboratory at St Erik’s Eye Hospi-tal, where eleven fully equipped industry-funded optometry stations have been instal-led. Here, students can examine each other’s eyes. “I’ve tried to explain to people in the industry that if they want skilled opticians, they’ll have to help pay for them,” says Dr Brautaset.

l Namn: Rune Brautaset.

l Aktuell: Årets mottagare av KI:s pedagogiska pris.

l Gör: Sveriges första dis-puterade optiker, ansvarig för optikerprogrammet och chef för enheten för optometri på KI. Har jobbat för att höja både klinisk och vetenskaplig kompetens inom utbildningen.

l Bästa minne från jobbet: ”Att få det här priset.”

l Värsta minne från jobbet: ”När jag kom hit en måndag och möttes av ett väldigt bankande och hojtande. Jag följde ljudet och hittade min rumskompis inlåst på en toalett – och där hade hon suttit hela helgen. Sedan dess har jag alltid med mig mobilen när jag går på toaletten.”

ANSVARIG FÖR OPTIKERPROGRAMMET

Jag har försökt göra tydligt för branschen att om de vill ha skickliga

optiker, då får de bidra till det

I stället för träningsglas får studenterna använda avlagda glasögon som därefter skänks till behövande i ett biståndsprojekt.

Rune Brautaset i utbildningslaboratoriet. Här finns elva fullt utrustade optikerstationer där studenterna kan träna på att utföra ögonundersökningar på varandra. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON

Optikerstudenten Mirza Karamovic utnyttjar möjligheten att öva på egen hand.

I 30 år har gymnasieelever kunnat ägna en sommar åt forskning, genom Karolinska Institutets biomedicinska sommarforskarskola. Det firades med ett jubileums-symposium för och med skolans tidigare studenter.

– Sommarforskarskolan har haft stor betydelse för Karolinska In-stitutets verksamhet. Den har hjälpt oss att attrahera kreativa och begåvade studenter till våra grund- och forskarutbildningar, säger rektor Anders Hamsten.

Skolan vänder sig till elever som går andra eller tredje året på gym-nasieskolans naturvetenskapliga eller tekniska program. Under sju sommarveckor får studenterna aktivt delta i ett pågående forsk-ningsprojekt vid någon av KI:s in-stitutioner. Skolan anordnar även föreläsningar, studiebesök och so-ciala kvällsaktiviteter.

De senaste omgångarna har närmare 100 elever sökt de 20 årli-ga platserna.

Vid jubileumssymposiet i Nobel Forum i juni presenterade inbjud-na talare och tidigare studenter sitt nuvarande arbete och vägen dit.

EN AV HUVUDTALARNA var Eva Wikström Jonsson, överläkare och docent vid institutionen för medicin i Solna, som gick skolan startåret 1985. Hennes sommar-forskningsprojekt om astma blev oplanerat starten på hennes fram-tida karriär.

– Jag hade tänkt läsa partikelfy-sik, men det var så roligt och trev-

lig gemenskap i gruppen på KI att jag blev kvar. Jag började läkarut-bildningen med forskningsinrikt-ning och sommarprojektet blev till min avhandling, säger hon.

Därefter har hennes forskning hela tiden haft koppling till astma och luftvägsfarmakologi.

JUBILEUMSSYMPOSIET lockade ungefär 90 tidigare sommarstu-denter, däribland Amanda Demir som gick skolan 2013.

– Den är ett jättebra sätt för ungdomar att komma in i forsk-ningsvärlden, speciellt för dem som inte har kontakter där. Jag blev inspirerad att forska, men också medveten om att forskare är ett osäkert yrke. Nu läser jag till läkare på KI, säger hon.

Syftet med sommarforskar-skolan är att främja intresset för biomedicinsk högskoleutbildning och forskning, och nyligen ge-nomfördes en utvärdering för att se om skolan har bidragit till fort-satta studier på grund- och fors-karutbildning vid KI.

RESULTATEN VISAR att 39 procent av sommarforskarskolans studen-ter tog en grundexamen vid KI. 42 procent av sommarforskarstuden-terna som påbörjade en grundut-bildning på KI började doktorera här, och av sommarforskarstu-denterna som började läkarpro-grammet antogs 47 procent till forskningsintroducerande kurs eller läkarutbildning med forsk-ningsinriktning.

SARA [email protected]

Jubileum för somrigforskarskola

Runt 90 tidigare sommarstudenter besökte jubileumssymposiet och lyssnade till de inbjudna talarna. Foto: ERIK CRONBERG

ANNIVERSARY FOR SUMMERY RESEARCH SCHOOLFor 30 years, upper secondary school students have been able to spend a summer research ing through Karolinska Institutet’s summer school in bio-medical science. The anniversary was celebrated in June with a special symposium for and with the school’s former students.


SPECIALAKTUELLT

12 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015

Det blev ramaskri på labora-toriesidan när det inte längre var tillåtet att ta med sig farligt gods på pendelbussen mellan Solna och Huddinge.

Men forskare som betalar en budbil för frakten gör av med sina pengar i onödan.

Nu finns ”slingbilen” som transporterar proverna – helt gratis.

Prick klockan tio stannar den vita minibussen, även kallad sling-bilen, utanför Centrum för mo-lekylärmedicin, CMM, i Solna. Chauffören Peter Lundevall vän-tar i tio minuter och under tiden dyker det upp en forskare som be-höver frakta blodprov och biopsier från två gastroskopier. Proverna är tagna under morgonen och ska till Huddinge.

– JAG FICK HELT nyligen höra om slingbilen och det är första gången jag använder den. Det är lite be-svärligt att bilen går redan klock-an tio. Om den gick senare på dagen skulle vi få med fler prov-tagningar gjorda på morgon och förmiddag, säger Takami Ichiya, forskaren som arbetar vid Cen-trum för infektionsmedicin, CIM.

Anna-Lee Cöster Jansén, huvud-skyddsombud vid Karolinska In-stitutet och en av dem som arbetat för att få slingbilen (som egentligen heter ”the scientific sample shutt-le”) på plats, står bredvid och lyss-nar med stora öron.

– Det här är jättebra för mig att höra. Om det behövs ska vi för-söka göra ändringar i tidtabellen. Slingbilen ska vara användbar för forskarna, säger hon.

FÖR DRYGT ETT ÅR sedan gjordes en ny upphandling av pendelbus-sen som kör KI-personal mellan Solna och Huddinge. Den nya le-verantören gjorde klart att det inte

får fraktas farligt gods på dessa bussar – och vetenskapliga prover är i många fall farligt gods, liksom torris och flytande kväve.

– Det blev något av ett rama-skri från laboratoriesidan. Vi såg en risk för att prover trots allt skulle fraktas med pendelbussen. Ett alternativ är budbil, som då måste bekostas med forskarens forskningsmedel, säger Anna-Lee Cöster Jansén.

Sedan i maj rullar nu sling-bilen i en rutt mellan Solna och Huddinge. Det är en kostnadsfri service för forskarna, på försök fram till november. Då görs en ut-värdering.

– Vi kan inte ha slingbilen kvar om den inte används. Sam tidigt tror jag behovet finns, så vi hopp-as att fler ska upptäcka den, säger Anna-Lee Cöster Jansén.

I PRINCIP alla prover får fraktas med slingbilen, samt torr is och flytande kväve.

Undantaget är mycket farliga och smittsamma prover, som måste gå med särskild budbil.

En del prover får också gå med den vanliga pendelbussen, prover där det är minimal sannolikhet att det före kommer smittämnen.

– Forskarna mås-te själva hålla reda på hur deras prover klassifi-ceras och vilka regler som gäller och det ligger en lathund på in-ternwebben. Det här är ett sätt att försöka förenkla för forskare att följa den lagstiftning som gäller för transporter, säger Anna-Lee Cöster-Jansén.

ANNIKA [email protected]

Takami Ichiya vid Centrum för infektionsmedicin, CIM, lämnar in prover från två gastroskopier som ska från Solna till Huddinge. Chauffören Peter Lundevall kör “slingbilen”, the scientific sample shuttle, som är gratis för forskarna. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON

Farligt gods på rätt väg


SPECIALAKTUELLT

FREE MINIBUS FOR DANGEROUS GOODSThe announcement that dangerous goods were no longer allowed on the Solna- Huddinge shuttle bus drew howls of protest from KI’s labs. Now, however, researchers can transport their material on the “slingbilen” (the Scientific Sample Shuttle) instead – completely free. The scheme will be up for evaluation in November. More on intern-webben.ki.se.

SÅ HÄR ANVÄNDER DU SLINGBILENl Se exakta tider och hållplatser samt utförliga instruktioner på internwebben.ki.se, sök på ”slingbilen”.

l Kontrollera att ditt prov finns med på listan över tillåtna variant-er farligt gods.

l Följ instruktionerna för hur proverna ska packas.

l Se till att mottagaren har

möjlighet att hämta paketet på utsatt tid.

l Möt slingbilen på utsatt tid och plats med korrekt förpackat och uppmärkt prov. Glöm inte KI-ID eller annat identifikations-dokument.

l Avgångar och upphämtnings - tider mellan 10.00 och 12.50 i både Solna och Huddinge.

Ordning och reda i frysen! Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme. Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys.

- Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.seLabRum

Det här är ett sätt att försöka förenkla för forskare att följa den

lagstiftning som gäller för transporter

Välkomstdagen i Aula Medica den 31 augusti. Foto: ULF SIRBORN

Nya studenter välkomnades med pluggtips och mingeln ”Kommer det här på tentan?”. Taktik och strategi för pluggandet var bara en del av alla programpunkter när de nya studenterna häl-sades välkomna till KI i början av terminen. Rektor Anders Hamsten och dekan för utbild-

ning Annika Östman Wernerson inledde och sedan fick nybörjarna sig en bit av KI:s historia till livs.

Efter information från studentkåren, med exempel på farhågor och förväntningar, blev

det lunchmingel, följt av föredrag om vägen från student till forskare, och om Friskvården vid KI. Med ordinationen ”Upp och hoppa” fick studenterna en inblick i det nya livet på ett medicinskt universitet.

10% rabatt på Max Torsplan!Du som arbetar på Karolinska Institutet eller Karolinska Universitetssjukhuset får 10% rabatt hos oss på Max Torsplan mot uppvisande av ditt personalkort.* Välkommen och smaklig måltid!

Torsplan*Gäller ej köp av Maxbox, Minimål eller köp via Delivery.

Öppet alla dagar 10-22. För hemkörning, max.se/delivery.

Your product deserves worldwide white glove.Experience the end-to-end, consultative care that comes with World Courier’s

unsurpassed knowledge, global reach and fawless supply chain execution.

Because advancing medicine means the kind of high-touch service that only

comes from an unwavering commitment to improving global health.

Choose confdently. Choose World Courier.

Learn more at

worldcourier.com.

Introduktions-dagen för nyanställda välkomnar varje år nya medarbetare vid Karolinska Institutet. KI Bladet passade på att fråga vad som lockat några av dem till KI och hur de upplevt de första dagar-na på sin nya arbets plats.

Melody Almroth, 26 år, doktorand vid institutionen för folkhälsovetenskap:

– Jag är från USA och har bott i Sverige i tre år. Innan jag kom till KI gjorde jag min master i folkhälsa vid Umeå universitet. Att jag hamnade i Sverige beror på att jag har svenskt medborgarskap genom min pappa. Jag fortsatte som forskarassistent i Umeå men där fanns inga doktorandtjänster så jag sökte mig till KI eftersom det har bäst rykte av alla svenska universitet. Jag flyttade ner till Stockholm förra helgen så nu är det många nya intryck. Alla kolle-gor har gjort sitt bästa för att jag ska känna mig välkommen.

Gizella Bengtsson, 54, avdelningsadministratör vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik:

– Jag har lärt mig mycket om KI och knutit nya kontakter under introduktionsdagen, både med de som presenterat KI och andra nyanställda. Det var väldigt trevligt att få träffa rektor och universi-tetsdirektören och få höra vad de tänker och vad de står för. Jag sökte mig till KI för att jag ville byta bransch. Jag kommer från entreprenadbranschen där jag var chefsekreterare på Svevia, före detta Vägverket produktion. Jag har jobbat i sex veckor och det känns fantastiskt kul att vara i en internationell forskningsmiljö.

Kjell-Ove Lindgren, 55, Travel Manager på löneenheten vid universitetsförvaltningen:

– Det som har överraskat mig mest, de åtta dagar jag har jobbat här, är den positiva attityd som alla har, det driv och nytänkande som finns i organisationen. KI är en spännande verksamhet precis som min tidigare arbetsplats, polismyndigheten, där jag också var travel manager. Drivkraften att söka mig hit var att jag ville starta och bygga upp något nytt eftersom ingen på KI tidigare har jobbat strategiskt med resebok-ningar här på heltid.

Inger Kron Sikl, 61, utbildnings-administratör vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik:

– Jag har lärt mig mycket på den här introduktionsdagen och det är otroligt intressant att få vara med när KI utvecklas de kom-mande åren. Jag tycker att det är mycket spännande och då har jag ändå varit med ett tag. Nu ska jag arbeta med utbildningsadminis-tration och ta hand om studenter. I mitt tidigare yrkesliv har jag arbetat med utbildningar, både i Sverige och utomlands, dock inte med medicinska utbildningar utan inom resebranschen och närings-livet.

Pernilla Henstam, 26, ekonomi-handläggare vid institutionen för medicin, Solna:

– Jag har jobbat på KI sedan maj och jag trivs fantastiskt bra. Innan jag kom hit pluggade jag på ekonomiprogrammet med inriktning mot redovisning. Jag visste inte så mycket om KI mer än att man kan utbilda sig till läkare och sjuksköterska här. Nobelpriset kände jag ju till också. Den här dagen har jag fått ett helhetsper-spektiv på hela organisationen. Eftersom jag jobbar mycket mot forskarna var det extra intressant att höra forskaren som berätta-de om sin komplexa vardag. Jag fick även inspiration att utnyttja friskvården mer och det lät roligt att man kan boka en danskurs för hela institutionen.

Tommy Bruhn, 56, chef för HR-enheten vid universitets-förvaltningen:

– Innan jag kom till KI jobbade jag som personalchef på Folktand-vården Stockholm. Jag ville jobba på KI för att det är en organisation som tillför mervärde i samhället. Det är viktigt för mig, och så tror jag att det är för många som arbe-tar här. Det finns både likheter och olikheter mellan Folktandvården och KI. För mig är det viktigt att ta åt mig kulturen och de värderingar som finns i en så stor organisation som denna. Värderingar som till exempel påverkas av att organi-sationen är så stor, att många är högutbildade och att naturveten-skap och medicin står i fokus. Då kan det vara lätt att missa de mjuka värdena.

Kristian Lindström, 35, system-utvecklare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa:

– Som anställd här känner jag mig som en människa som är anställd, inte som en kugge i ett maskineri som är utbytbar. Arbetsmiljön är mycket bättre än i privat sektor som jag kommer från. Jag ångrar inte en sekund att jag bytte från jobbet som spelutvecklare på ett privat litet företag. Här ska jag främst jobba med kvalitetsregister men även andra register inom barncancerforskningen. Det har varit en jättebra introduktionsdag och jag har lärt mig en hel del. Eftersom jag jobbar i ett forsk-ningsteam var det extra intressant att höra hur arbetscyklerna ser ut för en forskare.

Peter Ambroson, 49, chef för internrevisionen:

– Min uppgift är att granska hela KI:s organisation, även ledningen. Jag ska greppa av hela KI och det är en stor utmaning. Nu ska jag ut på institutionerna och lära mig hur de fungerar. Jag hamnade här för att jag blev rekryterad. Jag jobbade som internrevisor på Skolverket och hade inga planer på att sluta. Men jag gick hit och lyssnade och de sålde in det så bra så nu sitter jag här. Jag blir överraskad hela tiden av KI, jag har varit på många myndigheter. Det som fick mig att haja till i dag på introduktionsdagen var att KI får så lite statliga anslag, att KI är mer likt ett privat företag i den bemärkelsen.

TEXT: Jenny Ryltenius FOTO: Erik Cronberg

Nya ansikten

på KI


SPECIALAKTUELLT


A SUBJECT UNDER DEVELOPMENTAnatomy is inclu-ded in most BSc programmes at KI, and the subject is constantly under development to make it easier for students to learn. The Department of Neuroscience installed a new visualisation table as a teaching aid last spring, and practising doctors take part in the lectures. There is also a well-deve-loped tutor system, but a pre-study also shows that more clinically active teachers are needed.


SPECIALAKTUELLT

Anatomi ingår i de flesta av KI:s grundutbildningar och ämnet utvecklas ständigt för att göra det enklare för

studenterna att ta det till sig. Vid institutionen

för neurovetenskap finns sedan i våras ett nytt visual-iseringsbord som underlättar undervisning-en, här deltar yrkesverk-

samma läkare i föreläsningarna

och det finns ett utvecklat tutorsystem.

Men en förstudie pekar också på behovet av fler kliniskt verksamma lärare.

Studenterna som strömmar in i föreläsningssalen går tredje ter-

minen på läkarprogrammet och dagen ska handla om bröstkorgens anatomi.

– Linea axillaris media. Linje till axilla, armhålan. Den är viktig att kunna när man ska sätta drä-nage på en vätskefylld lungsäck – den visar var det är säkert att sticka, säger Hugo Zeberg, läkare och universitetsadjunkt i anatomi vid institutionen för neuroveten-skap (Neuro) i Solna.

MED ETT DATORPROGRAM visar han en tredimensionell modell av bröstkorgen. Roterar och mar-kerar. Anatomiska termer varvas med exempel ur den kliniska var-dagen och historiska återblickar – som tumultet som utbröt när ana-tomen Andreas Vesalius år 1543 konstaterade att både män och kvinnor faktiskt har 24 revben.

Anatomiundervisning finns på

tretton av femton grundutbild-ningsprogram och på fem fort-sättningsprogram vid KI. Totalt antar programmen drygt 1 800 studenter per år.

– Anatomi är grundläggande för alla utbildningar som har med sjukvård att göra, med olika in-riktning och djup för olika yrkes-grupper, säger Staffan Cullheim, professor och ämnesföreträdare i anatomi vid institutionen för neu-rovetenskap där merparten av un-dervisningen i anatomi sker.

BJÖRN MEISTER, som är grund-utbildningsansvarig för anatomi vid institutionen understryker att anatomiundervisningen vid KI följer den tekniska utvecklingen. Nu senast med visualiseringsbor-det som gör det möjligt att virtu-ellt undersöka tredimensionella patientkroppar.

– Och vi förstärker den kliniska relevansen genom att ta hit verk-samma läkare som deltar i föreläs-ningar och dissektioner inom sina specialistområden, säger han.

Läkarstudenten Victoria Thörn-qvist är nöjd med anatomiunder-visningen.

– Den är jättebra. Det är mycket att lära sig men lärarna är bra på att lyfta fram det som är viktigast, säger hon. Att studenterna är nöj-da med anatomiundervisningen bekräftas av universitetets stu-dentkårer.

MEN DET FINNS också de som pekar på brister. Förra året ge-nomfördes en förstudie om möj-ligheten att koppla samman ana-tomiutbildningen vid KI med operationsträning för landstings-anställda läkare och sjuksköter-skor i ett kliniskt anatomicentrum

placerat på sjukhusområdet. I rap-porten anges brist på lärare med bakgrund inom utbildningarnas vårdprofessioner som ett problem med KI:s anatomiundervisning, och ett anatomicentrum som ett sätt att lättare få tillgång till kli-niskt verksamma lärare.

– Undervisningen ska vara rele-vant för yrkesgärningen, men nu är lärarna i högre grad forskare utan medicinsk bakgrund. Det åtgärdas med tillfälliga lösningar men är långsiktigt ett problem, säger Jörgen Nordenström, pro-fessor i kirurgi och ordförande i förstudiegruppen.

DEN UPPFATTNINGEN delas inte av Björn Meister.

– Det är bra om lärarna har lä-karbakgrund och de flesta här har det. Men om någon är en riktigt bra pedagog kan man göra undan-

tag och lösa det med kompetens-höjande kurser om det behövs.Dessutom är vår tutorverksamhet en enorm potential för att hitta framtida lärare, säger han och syftar på de läkarstudenter som har gått anatomiutbildningen, och som sedan blir tutorer för studen-ter på terminen under.

I förstudien om ett anatomicen-trum anges också att undervis-ningen vid KI bör utvecklas med fler pedagogiska hjälpmedel för att levandegöra anatomin för stu-denterna, till exempel ultraljud, datortomografi och andra radio-logiska metoder.

Men sådana verktyg används redan och fler är på väg in, konsta-terar Björn Meister. Som exempel nämner han datorprogram med 3D-modeller, att datortomogra-fibilder numera används och att man genom ett nystartat samar-

bete med en radiolog vid Karo-linska Universitetssjukhuset ska introducera ultraljudsundersök-ningar i undervisningen.

FÖR LÄKARSTUDENTERNA på ter-min tre har det nu blivit dags för dissektioner. De samlas i grup-per runt donerade kroppar för att identifiera olika strukturer i bröst-korgen.

Några passar på att använda vi-sualiseringsbordet. Det ser ut som en stor pekskärm där användaren kan vrida kroppen, zooma, göra snitt och ta bort lager av muskler eller nerver. Bildmaterialet kom-mer från magnetresonans- och datortomografi-undersökningar av verkliga kroppar och bordet är ett utmärkt komplement till insti-tutionens andra läromedel kon-staterar läraren Hugo Zeberg.

Han poängterar att det krävs

gedigen ämneskunskap hos lära-ren för att använda tekniken i un-dervisningen.

Visualiseringsbordet är nytt och ännu inte helt integrerat i undervisningen, men ska kunna användas vid alla utbildningspro-gram.

– För de som i dag lär sig ana-tomi främst via böcker och plast-modeller blir det här ytterligare en möjlighet, ett sätt att komma när-mare den riktiga kroppen, säger Björn Meister.

Men bordet ska inte ska ersät-ta läkarstudenternas viktiga och uppskattade dissektioner.

– Hur mycket man än har läst innan blir man alltid överraskad av hur det ser ut i verkligheten, säger läkarstudenten Jonathan Halvardson.


Teknik väcker liv i benhårt ämne

REPETITION VIKTIGT FÖR ATT MINNASl En undersökning vid KI för några år sedan visade att läkarstudenter på sista termi-nen mindes väldigt lite av det de lärt sig under sina första år, däribland anatomi. Då infördes repetitionstillfällen för student-er på termin nio och tio, som under lärarledning får repetera hjärnans respektive bäckenets anatomi. ANATOMI KOMBINERAT MED FYSIOLOGIl Studenter som utbildar sig till sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och arbetsterapeuter får sin utbildning i anatomi vid institutionen för laboratorie-medicin i Huddinge. Deras tid för ämnet är betydligt kortare än läkarstudenternas och här har man valt att integrera anatomi och fysiologi för att underlätta inlärningen och få studenterna att minnas kun-skaperna bättre.l Undervisning i anatomi bedrivs även vid institutionen för klinisk vetenskap, interven-tion och teknik i Huddinge. EN LÅNG HISTORIAl Sverige har en lång historia av anatomisk forskning och viktiga grundupptäckter har gjorts här. Men det finns också kritiserade inslag, som Anders och Gustaf Retzius samling och mätning av kranier. Den delen av forskning en är förbi i dag, konstaterar Staffan Cullheim, professor och ämnesföreträdare i anatomi vid institutionen för neurovetenskap.

MER OM ANATOMI I KI:S UTBILDNINGAR

Det kan vara svårt att minnas allt inom anatomin. Studenterna Jonathan Halvardson (till vänster) och Victoria Thörnqvist (mitten) kan alltid fråga sin lärare Hugo Zeberg.

Olika läromedel kompletterar varandra, konstaterar Hugo Zeberg, lärare i anatomi, framför det nya visualiseringsbordet. I bakgrunden syns ett äldre ljusbord med traditionella röntgenbilder. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON

Dissektionssalen vid institutionen för neurovetenskap har ett generöst ljusinsläpp via fönstren och välventilerade stålbord.

Det är mycket att lära sig men lärarna

är bra på att lyfta fram det som är

viktigast

18 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 19

LÖNSEÄTTANDE SAMTAL – STEG FÖR STEG

3

1Lönesättande samtal innebär en dialog mellan chef och med-arbetare, där parterna ska komma

överens om ny lön. Under samtalet har medarbetaren möjlighet att redo-göra för sina arbetsuppgifter och sin arbetsinsats. Chefen får möjlighet att redogöra för sina bedömningar av med-arbetarens prestationer i förhållande till gällande lönekriterier.

Samtalet ska handla om med-arbetarens arbets uppgifter, resultat och skicklighet

kopplat till verksamhetens mål och behov, KI:s lönesättningskriterier och med arbetarens lön.

2Det finns möjlighet till två samtal.

För att den nya lönen ska gälla ska chef och medarbetare underteckna en skriftlig över-enskommelse om ny lön. Kommer chef och

medarbetare inte överens skjuts frågan till förhand-lingar mellan arbetsgivaren och fackförbundet (Saco-S, för deras medlemmar på KI. OFR och SEKO använder den så kallade traditionella modellen). För oorganiserade medarbetare beslutar arbets-givaren om ny lön om man inte kommer överens under samtalen.

4

Lönesättande samtal har nu införts vid hälften av KI:s institutioner och hösten 2016 ska modellen tillämpas över hela universitetet.

Medarbetare som testat är övervägande nöjda, visar en ny enkät.

Men det finns också kritiska röster.

Lönesättande samtal är en modell för lönerevision som innebär att chef och medarbeta-re i dialog kommer överens om medarbetarens nya lön. Modellen har hittills införts vid elva institu-tioner och ska nästa år användas över hela KI. Den ersätter då den så kallade traditionella modellen, där arbetsgivaren och det lokala facket förhandlar om nya löner.

UNGEFÄR 60 PROCENT av medar-betarna tycker att det lönesättan-de samtalet var bra eller mycket bra, enligt en enkät från perso-

nalavdelningen, riktad till de medarbetare som testat mo-

dellen. 84 procent av de drygt 800 svarande

anser att lönesät-tande samtal bör användas även i

fortsättningen.– Det är en stor

andel som är nöjda, speciellt med tanke på att det är

första gången samta-len genomförs, säger

Mats Engelbrekt-son, personaldirek-tör.

Men enkätsva-ren rymmer också missnöje. Unge-fär 15 procent an-

ser att samtalet var dåligt eller mycket

dåligt. Flera kommen-

tarer handlar om att samtalet inte var lönesättande; att chefen redan hade bestämt sig för en lön

som inte gick att påverka. Den åsikten bygger på felaktiga

förväntningar om hur fri chefen är att sätta lönen, konstaterar Mats Engel-brektson.

– Inför samtalet ska chefen ha en tydlig upp-fattning om vad som är rätt lön, men kan i vissa

fall ändra sig efter att ha hört medarbetarens argument. Men utrymmet för löneökningar är begränsat och chefen är ganska låst. Det är viktigt att vi förklarar det, säger han.

LÖNESAMTALET SKA handla om medarbetarens arbetsresultat. Men enligt flera enkätsvar har det saknats koppling mellan ut-vecklingssamtalet – där mål och arbetsuppgifter bestäms – och det lönesättande samtalet. Att säker-ställa kvaliteten i den processen är en av utmaningarna framöver, konstaterar Mats Engelbrektson.

– Under hösten går vi ut med tydligare riktlinjer som alla che-fer ska följa: att det ska vara ett utvecklingssamtal i början av året och att det sedan utvärderas i lö-nesamtalet. Vi lämnar en tydlig guide för samtalen och då tror jag att det ska fungera bra, säger han.

SOM FÖRDELAR med lönesättande samtal poängterar Mats Engel-brektson att medarbetaren får en tydligare dialog med chefen om sin lön. Även Bo Seving, förhand-lingschef på fackförbundet Natur-vetarna, lyfter fram medarbetar-nas möjlighet att påverka sin egen lön som en av de stora fördelarna.

– I den traditionella förhand-lingen företräds du av någon och det egna inflytandet är inte

särskilt stort. Med lönesättande samtal kan medarbetaren prata direkt med sin chef om vad man har gjort, på vilka grunder lönen sätts och vad man kan göra för att påverka den, säger han.

MEN ALLA är inte övertygade om fördelarna. Fackförbundet SEKO:s medlemmar på KI, un-gefär 70 personer, kommer även fortsättningsvis att använda den tradi-tionella modellen.

– Lönesättan-de samtal kan slå mot svagare individer och grup-per som inte kan argumentera för sig själva lika bra eller ta vara på sina rättigheter lika bra som an-dra. Därför värnar vi den traditionella, kollektiva modellen, säger Gunnar Stenberg, ordförande för SEKO vid KI.

MATS ENGELBREKTSON håller inte med om den risken.

– Chefen får inte sätta lägre lön bara för att någon inte pratar för sig, eller gå med på högre lön bara för att någon är duktig på att argumente-ra. Lönen ska grunda sig på kriteri-erna i våra riktlinjer, säger han.

Även fackförbundet ST:s medlemmar, cirka 600 per-soner på KI, har hittills valt att behålla den traditionella modellen för lönerevision, berättar Anne Edgren, ord-förande för ST vid KI.

– ST anser att löne-

sättande samtal innebär en för-sämring av medlemmarnas möj- ligheter att påverka sin löne-utveckling. Man får veta sin lön men samtalet är ingen förhand-ling och det blir mycket upp till individens förmåga att prata för sig. Vi tar upp frågan även på vårt kommande årsmöte, säger hon.


Så fixar du nyalönesamtalet

Förberedelse är viktigt för ett bra lönesättande samtal. Bo Seving,

förhandlingschef på fack förbundet Naturvetarna, tipsar om vad du som

medarbetare bör tänka igenom innan samtalet.

Här är modellen som gäller från 2016

Förbered dig inför lönesamtalet

internwebben.ki.se

Här finns mer information, sök på ”lönesättande samtal”.

4 Vad har du gjort sedan sista lönerevisionen? Gör en lista över utförda arbetsuppgifter. Utgå

från de mål och arbetsuppgifter du och chefen har kommit överens om i utvecklingssamtalet.

4Har du gjort andra saker, kanske fått ändrade arbetsuppgifter – ta chansen och förklara det.

4Hur bra har du genomfört dina arbetsuppgifter? Värdera dina insatser. Hade du rätt verktyg och

förutsättningar för att genomföra uppgifterna?

4Vad är det värt? Ha ett konkret mål för vilken lön du vill nå i denna revision och ett långsiktigt

mål för några år framåt. Den som har konkreta mål når högre lön, visar statistiken.

4Använd lönestatistiken för att se att du i stora drag ligger rätt till lönemässigt. Men i huvud-

sak är det din prestation som ska avgöra att lönen är rättvis.

4 Läs igenom lönekriterierna så att du känner till vad lönesättningen bygger på.

4Ta hjälp av den lokala fackföreningens och arbetsgivarens manuskript för samtalet – där

står vilka frågor som ska tas upp och i vilken ordning.

Mats Engelbrektson.

Chefen får inte sätta lägre lön bara för att någon inte

pratar för sig

Inför samtalet ska chefen ha en tydlig

uppfattning om vad som är rätt lön

MAJORITY POSITIVE TOWARDS SALARY REVIEW

Salary reviews have now been introduced at half of KI’s departments, with full implementation throughout the university in effect by the autumn of 2016. According to a recent survey, roughly 60 per cent of employees

thought that their review was good or very good, and 84 per cent of the 800-plus

respondents agreed that the salary review concept should remain. However, the

survey also revealed a degree of dis-content: some 15 per cent found their

salary review poor or very poor.


SPECIALAKTUELLT

Upplevd utmattning och min-dre kontroll över sitt arbete påverkar kvinnors publika-tionsfrekvens negativt.

En ny svensk studie pekar på att skillnader i faktorer på arbetet bidrar till att kvinnliga läkare publicerar färre artiklar än männen.

Det finns ungefär lika många kvinnor som män i läkarkåren i dag. Men på de högre positionerna inom den medicinska forskningen är andelen kvinnor låg.

En bidragande anledning till skillnaden är att kvinnorna inte publicerar vetenskapliga artiklar i samma takt som sina manliga kollegor.

Forskare vid Karolinska Insti-tutet och Stockholms universitet ville ta reda på varför det är så.

I DEN AKTUELLA studien, som publicerats i BMC Medical Educa-tion, undersökte forskarna vilka arbetsrelaterade faktorer som på-verkar hur många forskningsar-tiklar disputerade läkare i Sverige publicerar. Fynden bekräftade att männen i studien publicerade fler

artiklar än sina kvinnliga kolle-gor.

Hög publikationsfrekvens häng-de ihop med att personen tyckte sig ha frihet att själv reglera sitt arbete i form av flexibilitet kring arbetsti-der och arbetstempo.

Männen upplevde den sortens kontroll i större utsträckning än kvinnorna.

STUDIEN PEKADE också på att kvinnliga läkare upplevde ut-mattning i större utsträckning än männen, något som även setts i tidigare undersökningar. Studien är den första som pekar på att ut-mattning är en riskfaktor som gör det svårare för kvinnor att public-era vetenskapliga artiklar.


[email protected]

Utmattning orsak till färre publikationer

PUBLIKATION

Possible reasons why female physicians publish fewer scientific articles than male physicians – a crosssectional study, Ann Fridner, med flera, BMC Medical Education 2015.

KIstudenten Abhishek Anand vann KI Flag Contest 2015 som pågick under sommaren – över hela världen. Bilderna som tävlade publicerades på KI:s Instagramkonto under hashtaggen #kiflagcontest och vinnarbilden valdes ut av avdelningen för utbildnings och forskarutbildningsstöd. Abhishek Anands bild togs på Kretas nordvästra kust under ett dyk med hjälp av dykinstruktören. Priset bestod av två lådor ekologisk frukt och grönsaker. Foto: ABHISHEK ANAND

EXHAUSTION LEADS TO FEWER ARTICLESExhaustion and a lack of control at work have an ad-verse effect on the amount women publish. A new study shows that differences at work are one of the factors that cause female doctors to publish fewer articles than their male counterparts.

Foto

: IST

OC

K



SPECIALAKTUELLT

Det vanligaste misstaget vid rekryteringar är att känna efter för mycket och tänka för lite. Det menar rekryteringskonsulten Malin Lindelöw. Här är tipsen som hjälper dig att rekrytera rätt person för jobbet.

Med en bakgrund som forskare i psykologi vid Karolinska Institutet och King’s College i London är Malin Lindelöw i dag konsult med inriktning mot rekrytering, personbedömning och chefsutveckling. Hon har nyligen kommit ut med boken Vald på en tiondels sekund, som går på djupet med hur magkänslan påverkar vårt omdöme, något som kan få stora konsekvenser vid rekrytering av nya medarbetare.

Malin Lindelöw menar att man i sökarbetet ofta funderar för lite på vilka krav tjänsten ställer på personen som nyrekryteras. Det gäller att titta på förutsättningarna med nya ögon, för de har med stor sannolikhet förändrats sedan den förra rekryteringen.

NÄR KANDIDATERNA sållats fram kommer nästa utmaning: personbedömningen. I det här steget är det lätt att magkänslan tar över och att man lägger de kritiska frågorna åt sidan. En klassisk fallgrop är att ersätta en svår fråga med en lätt. Ofta sker det omedvetet. I stället för att fråga sig själv ”I vilken utsträckning lever personen upp till kraven?” svarar man på frågan ”Vad känner jag för den här personen?”.

– Det är förenklade frågor som vi kan besvara känslomässigt. Risken är att vi gör det då, säger Malin Lindelöw.

Andra vanliga fällor är att man väljer en person som är lik en själv, trots att det som egentligen behövs är någon som kompletterar gruppen. Det kan också hända att rekryteringen blir en motreaktion genom att negativa erfarenheter av en tidigare medarbetare påverkar nästa rekrytering i för hög grad. Även här är kravspecifikationen ett viktigt verktyg för att ringa in förväntningarna och behoven.

– Många felrekryteringar handlar ju inte om att det är en person som är märklig eller dysfunktionell, utan många felrekryteringar handlar helt enkelt om fel person på fel plats. En person som är otålig

som har hamnat i en organisation där man måste vara långsiktig, eller att ömsesidiga förväntningar inte stämmer överens, säger Malin Lindelöw.

EN SÅDAN FELREKRYTERING kan få stora konsekvenser. För juniora forskargruppledare kan felrekryteringar i uppstarten leda till att de inte kan leverera bra forskning och därför får svårt att få in nya pengar.

– Rekryteringen av de första doktoranderna kan vara en ”deal breaker” för unga forskargruppledare som ska starta upp sin forskargrupp. Det kan vara helt avgörande för personens karriär och för forskargruppen, säger Malin Lindelöw.

KARIN SÖDERLUND [email protected]

Undvik fällorna vid rekryteringen

GÖR EN KRAVSPECIFIKATION

l Ställ dig frågor om hur det ser ut i organisationen, vad verksamheten behöver bli bättre på, vilken sorts person som behövs och vilka krav uppdraget kommer att ställa på personen. Det ger dig en tydligare bild av dina förväntningar och krav.

– Det är svåra frågor, som man lätt hoppar över. Man gör på samma sätt som man gjort tidigare, trots att förutsättningarna hela tiden förändras, säger Malin Lindelöw.

VÄSSA INTERVJUN

l Forskning pekar på att intuitiva, ostrukturerade intervjuer fungerar väldigt dåligt och bidrar till otydlighet kring vilka krav som ställs. Gör en strukturerad intervju och ställ samma frågor till alla sökande. Se till att intervjustrukturen speglar kravspecifikationen så att du täcker in allt som du behöver veta om personen för att kunna fatta rätt beslut.

ÖVERVÄG ARBETSPROV ELLER ANALYTISKA TESTER

l Nöj dig inte med en intervju, utan låt de sökande göra ett arbetsprov. Om du ska rekrytera en doktorand, låt dem sammanfatta en

vetenskaplig artikel eller skriva en uppsats på plats. Låt en lärare ge en provföreläsning. Ge alla sökande samma förutsätt

ningar och gör en så objektiv bedömning som möjligt av deras prestationer.

– En väsentlig fråga vid bedömning av vetenskaplig produktion är att skilja ut vad personen själv har bidragit med och vad som är gjort i samarbete med andra. Vilka

är den här personens styrkor? säger Malin Lindelöw.

VAD ÄR DET SVÅRASTE MED ATT REKRYTERA RÄTT PERSON?

FÖLJ RÅDEN OCH UNDVIK MISSTAGEN

Ulla CronfalkHernlund, administrativ chef på institutionen för neuro biologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS):

– En svårighet är att man kan få in cv och ansökningar

som inte är riktigt sanna. Det är svårt att

upptäcka om ett cv är förskönat och inte helt ärligt. Då kan det bli så att man kallar in en person till intervju som

inte motsvarar den kravprofil som

finns. Det kan hända i rekryteringen till alla sorters tjänster. För att underlät

ta både för oss som söker en ny medarbetare och för den som söker arbete hos oss är det viktigt att kravspecifikationen för tjänsten är tydlig.

Konsulten Malin Lindelöw: Låt inte magkänslan ta över

AVOID THE RECRUITMENT TRAPS The most common mistake made by recruiters is to rely more on gut feeling than reason – according to recruitment consultant Malin Lindelöw, who has a background in experimental psychology at Karolinska Institutet and King’s College, London. Her advice for a successful recruitment process? Draw up a requirements specification, conduct a structured interview and consider work or analytical tests.

Skaffa entydlig bild av kraven

Ställ samma frågor till

alla

Hitta personens

styrkor

Christina Johansson, personalansvarig på institutionen för laboratoriemedicin (Labmed):

– Att hitta någon som utför jobbet med ett genuint intresse och driv. Vi vill gärna ha dedikerade medarbetare och då måste vi leta efter någon som verkligen förstår vad det innebär att arbeta på just KI. Det tycker jag kan vara svårt. Det är väldigt

viktigt att KI som organisation kommunicerar ut en

tydlig bild av vad vi har för värderingar, vad vi står för och vad syftet med verksamheten är. Personer som funderar på att söka en tjänst ska kunna få en tydlig bild av KI som arbetsplats och om de passar för tjänsten såväl som KI. Det märks så tydligt när en medarbetare både är

skicklig inom sin yrkesspecialitet och känner igen sig själv i vad verksamheten står för.

Tina Melander, personalhandläggare på institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS):

– Det svåraste tycker jag är att vid intervjuerna inför rekrytering få in de ”mjuka” frågorna som

handlar om de personliga delarna. Till exempel

kan handledare som ska rekrytera en doktorand fokusera mycket på de ”hårda” bitarna, som den sökandes ämneskunskaper och

utbildning. Det är viktigt att fånga

upp de andra delarna också. Jag upplever att det har blivit större utrymme för frågor om vilket ledarskap

personen trivs bäst med och andra frågor som är viktiga för att undersöka möjligheterna för ett bra samarbete och hur personen kan passa i gruppen.

Personer som funderar på att söka en tjänst

ska kunna få en tydlig bild av KI som arbetsplats

Det svåraste tycker jag är att vid intervjuerna

inför rekrytering få in de ”mjuka”

frågorna

Det är svårt att upptäcka om ett cv

är förskönat och inte helt ärligt

“Många felrekryte-ringar handlar helt

enkelt om fel person på fel plats”, säger

rekryterings konsulten Malin Lindelöw.

Foto: GUSTAV MÅRTENSSON

Enkät: KARIN SÖDERLUND LEIFLERFoto: ULF SIRBORN


SPECIALAKTUELLT


Friskvårdens receptför en piggare höst

SMYGTRÄNA PÅ NYA GYMMET I HUDDINGEl Den 6 oktober är preliminärt invigningsdatum för det nya gymmet på Alfred Nobels allé 23 i Huddinge, som dock smygöppnar för träningssugna medarbetare och studenter redan i september.

– På helgerna planerar vi att ibland ha familjedagar, då man kan ta med sina barn. ”Sunday funday” är arbetsnamnet, säger Patrik Emanuelsson på Friskvården på KI.

l Gymmet har stora ytor för träning indelade i dessa olika zoner:

STRONG: Lyftzon med fria vikter, kettlebells med mera.

SPACE: Främst avsett för gruppträning.

FREE: Gymträning med traditionella och en ny typ av funktionella maskiner.

MIND: Ett lugnt rum för yoga, qigong och dans.

GREEN ZONE: Social yta som bland annat har pingisbord.

ORANGE ZONE: För kon

ditionsträning med roddmaskiner, cyklar med mera.

GO HEALTH MAD THIS AUTUMN!From summer holiday to autumn routine. The contrast can seem harsh – but at KI there are lots of free resources to help you recharge your batteries, lift your spirits and reduce your stress. KI’s Health Promotion Unit offers help with sleeping problems, yoga, mindfulness courses and much more besides. More on internwebben.ki.se: ”health promotion”.

Let our team of experts help deliver your promises!

Biopharm/Clinical Trial Logistics• Worldwide coverage 24 hours a day, 365 days a year• Qualified packaging & temperature monitoring for all ranges:

< – 150o

– 80 to – 60o

o

o

o

• Replenishment of dry ice & storage in required temperature during transit

• Consultation of rules, customs documentation and dangerous goods

• Our experienced staff will closely monitor each shipment from collection to delivery in order to ensure that packages arrive in perfect condition

CONTACT:

Head office Stockholm-Arlanda, Sweden: +46 (0)8 594 501 10

[email protected] / www.optimizecourier.com

Copenhagen, Denmark: +45 325 272 92, [email protected]

Från semester och ledigt till jobb och höstvardag.

Kontrasten kan kännas stor – men på KI finns gott om gratis resurser för den som vill fylla på med ny energi, träna sig piggare och försöka sänka stressnivåerna.

Friskvården erbjuder hjälp mot sömnproblem, yoga, mindfulnesskurser och mycket mer.

Stress och psykiska påfrestningar är sedan två år tillbaka de vanligaste arbetsorsakade besvären i Sverige. Även Karolinska Institutets senaste medarbetarundersökning visade att det finns anledning att vara uppmärksam på saker som stress, spänningar och sömnbesvär.

– TILLSAMMANS med de andra på personalavdelningen kom vi fram till att vi behöver jobba ännu mer främjande och förebyggande, innan någon hamnar i de här sjukdomstillstånden, och vi tog där

för fram en serie workshops och kurser, säger Patrik Emanuelsson, enhetschef på Friskvården, och fortsätter:

– Vi rådfrågade våra forskare, som bland annat tyckte att vi skulle jobba med sömnfrågan. Stress blir ett allvarligt problem när tröttheten i kroppen slår till, om man har problem att sova och inte får den återhämtning som behövs. Det är angeläget att vi använder oss av de metoder som finns och som ger resultat. Alla som leder våra kurser är högt utbildade.

I utbudet, som är gratis för KIanställda, finns bland annat en populär, åtta veckor lång mindfulnesskurs, samt ”Sovhjälpen” – ett webbaserat behandlingsprogram mot sömnbesvär utvecklat av psykologen och sömnforskaren Marie Söderström, och ”ACT” – acceptance committment theraphy, där deltagarna bland annat får träna sig i att hitta förhållningssätt och verktyg för att lättare hantera stress.

– ACT är en ganska ny modell som visat bra resultat i utvärde

ringar. Det är en KBTbaserad gruppaktivitet där deltagarna jobbar med helheten, både med tankesätt och med kroppen. I alla våra kurser finns fysisk aktivitet med, säger Patrik Emanuelsson.

DATORARBETE OCH långvarigt stilla sittande är andra faktorer bakom ohälsa och Friskvården erbjuder också goda träningsmöjligheter i Solna och på det nya gymmet i Huddinge.

I utbudet finns bland annat styrketräning med maskiner, fria vikter och redskap som kettlebells och TRXband, yoga, cirkelträning och utomhuspass – en lekfull och varierad träningsform, där naturen och den egna kroppen står för motstånd och utmaning.

– Fysisk träning är en del av stresshanteringen, men starkast evidens har fysisk aktivitet för att främja god hälsa generellt, säger Patrik Emanuelsson.

SOFIA STRIDSMAN

[email protected]

Foto

: IST

OC

K

Foto

: GU

NN

AR

ASK

GRATIS KURSER I HÖSTMÖRKRETl Reset and recover. Kursen bygger på kognitiv beteendeterapi och syftar till att ge ökad kunskap om sömn och orsaker till sömnbesvär, samt att förmedla användbara verktyg för att främja återhämtning. Kursen hålls på engelska.

l Tidiga signaler. En workshop som bland annat tar upp strategier för att uppmärksamma tidiga tecken på stress.

internwebben.ki.se

Sök på ”Friskvården” för mer information, öppettider och bokning av pass.

För de träningssugna på KI finns ett brett utbud att välja bland i höst – allt från yoga och mindfulness till utomhuspass och cirkelträning.


anslag. Det visar på mycket större konkurrens om pengarna, säger Tatjana Nilsson.

HÖGA BETYG i ERCbedömningar kan ses som en indikation på ett universitets prestationer. Det faktum att flera forskare inte fått anslag trots toppresultat har fått andra forsknings finansiärer, som Vetenskapsrådet och Ragnar Söderbergs stiftelse, att börja diskutera om de ska ge medel till forskare i den kategorin.

Jämfört med tidigare ramprogram var utlysningen inom ”Häl

sa, demografiska förändringar och välbefinnande” bredare vilket gav forskarna större frihet att föreslå hur de vill tackla de utmaningar som samhället står inför. Men det gjorde det svårare att veta vad som krävs för full poäng på alla delar.

– Vi har lärt oss väldigt mycket av 2014 års ansökningsomgång. Nu vet vi mer om hur kommissionen tolkar ansökningarna och vad som krävs för att en ansökan ska vara konkurrenskraftig, säger Tatjana Nilsson.


En högaktuell forskningsfråga, möten mellan forskare med olika specialkompetenser – och en tydlig samhälls nytta. Den vinnande kombinationen gav full pott i en ansökan om EUmedel från Horizon 2020.

Idén till forskningsprojektet om hormonstörande blandningar av kemikalier föddes på en workshop. Många av forskarna som möttes var nya för varandra. KIforskaren Joëlle Rüegg vid det nationella forsknings centrumet för toxikologiska ve tenskaper, Swetox, är vicekoordinator för projektet EDCMixRisk.

Hon beskriver att det klickade mellan forskarna och att det gav en gnista till något helt nytt.

– Den processen tror jag var en viktig del av framgången. I stället för att samla ihop sina gamla kompisar kom det här från en ny samling människor och man undvek att halka in på gamla banor, säger Åke Bergman, som är koordinator för projektet och chef för Swetox.

EN PERIOD av intensivt arbete följde. På två månader samlade de ihop ett konsortium med forskare från fem europeiska lärosäten och ett amerikanskt. De gick vidare från första ansökningsomgången och hade tre månader på sig att skriva en mer omfattande ansökan.

– Vi jobbade mer eller mindre hela juli och augusti med ansökan. Medan vi sedan väntade på beskedet sa jag till mig själv att jag hade lärt mig så mycket under processen att det var värt det hårda arbetet även om vi inte fick pengarna. Men självklart blev jag väldigt glad över det positiva beskedet, säger Joëlle Rüegg.

FORSKARE FRÅN SEX svenska lärosäten, däribland KI, som ingår i Swetox, deltar som en partner i konsortiet. Åke Bergman menar att det konceptet inte har testats tidigare i EUfinansierade projekt.

– Min första tanke var: ”Wow, det här visar att fler kan delta som en partner även när forskarna sitter på olika lärosäten”. Därför blev jag extremt glad för Swetox skull, säger han.

DE LYFTER FRAM att en viktig framgångsfaktor för deras ansökan är att hormonstörande ämnen är ett brinnande aktuellt område för EUkommissionen. Åke Bergman tror att många ansökningar faller på att forskarna har svårt att visa hur forskningen ska användas på samhällsnivå.

– I beskedet från EUkommissionen lyftes att vårt projekt har betydelse för samhället och som kunskapsunderlag för beslutsfattare, säger Joëlle Rüegg.

KARIN SÖDERLUND [email protected]

Konkurrensen om pengarna från EU:s ramprogram Horizon 2020 är stenhård. Det står klart efter 2014 års ansökningsomgång.

En stor andel KIforskare som fick toppbetyg i bedömningarna blev ändå utan pengar.

Ansökningsomgången för det första året med EU:s nya ramprogram för forskningsfinansiering, Horizon 2020, är klar. Även om den totala budgeten för Horizon 2020 ökat till 80 miljarder euro har

EUkommissionen valt att starta lugnt.

– Budgeten för det första året, 2014, var något mindre än 8 miljarder euro. Även i förra ramprogrammet, FP7, började kommissionen försiktigt, säger Tatjana Nilsson, specialist på europeisk forskningsfinansiering vid Grants Office på avdelningen för forskningsstöd vid KI.

Hon menar att det är svårt att jämföra Horizon 2020 med FP7. En del program som tidigare låg

utanför FP7 ingår nu i Horizon 2020. Samtidigt har helt nya program tillkommit. För KI är programmen ”Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande”, Europeiska forskningsrådets (ERC) anslag till banbrytande forskning och Marie Sklodowska Curie de största programmen. KI är delak

tig, som koordinator eller partner, i 212 ansökningar inom dessa.

– Beviljandegraden för KIan

sökningar är 12,7 procent, vilket är aningen högre än den genomsnittliga europeiska beviljandegraden, säger Tatjana Nilsson.

MEN FÖR ANDRA delar märks det tydligt att det var svårare att få pengar den här gången. Nedgången är särskilt märkbar för ERCprogrammet. KI hade åtta kandidater som fick högsta resultat i bedömningarna. Av dem fick endast två anslag.

– KI har aldrig tidigare haft så många kandidater som fått högsta betyg men som trots det inte fått

Nya möten gav klirr i kassan

l EU:s ramprogram Horizon 2020 pågår under en sjuårsperiod, 2014–2020.

l Efter första året är beviljandegraden 12,5 procent, vilket är lägre än i förra ramprogrammet FP7 som hade en genomsnittlig beviljandegrad på 20 procent.

l Av dem som fick pengar var 38 procent av organisationerna nya och en stor andel är små och medelstora företag. Det visar på vikten av innovation och att forskningsresultaten ska komma till nytta.

DET HÄR ÄR HORIZON 2020

Tatjana Nilsson.Foto: LISA REIMEGÅRD

Projektet knep storvinst från EU

SOCIETAL BENEFITS GAVE JACKPOT Clear benefits to society, a highly topical field of inquiry, and new interactions between researchers with different specialities. With this winning combination, the EDCMixRisk won the jackpot in their application for a grant from the EU’s Horizon 2020 programme. One reason for their success, say the coordinators, is that their field of hormone disruptors is a matter of urgent concern for the European Commission.

Bäst i klassen – men flera blev ändå utan pengar

TOUGH COMPETITION FOR EU FUNDINGJudging by the applications submitted in 2014, competition for funding from the EU’s Horizon 2020 framework programme is fierce. A large proportion of KI researchers who ranked highest in the application assessments were still left emptyhanded. But the fact that many researchers received no grant despite such top results has inspired other research financiers to discuss funding them instead.

KI-forskaren Joëlle Rüegg och Åke Bergman vid Swetox menar att deras

framgång i Horizon 2020 bland annat berodde på att de kunde visa hur forsk-ningen ska användas på samhällsnivå.

Foto: GUNNAR ASK


SPECIALAKTUELLT

Källa: Tatjana Nilsson, specialist på europeisk forskningsfinansiering vid KI:s Grants Office

Nu vet vi mer om hur kommissionen tolkar

ansökningarna och vad som krävs för att en

ansökan ska vara konkurrenskraftig

KI Bladet nr 2/2014.

Så gick det sen

KI Bladet följer upp

ki.se/kibladet


Omorganisationen av tandläkar och tandhygienistprogrammen är genomförd. Nu börjar arbetet med det som förändringen syftade till: att höja kvaliteten i utbildningen.

Vid årsskiftet stöps fler institutioner om på samma sätt.

Vid årsskiftet 2015/2016 kommer utbildningsprogrammen vid fyra KIinstitutioner att omorganiseras. Bakgrunden är den så kallade UKFrapportens förslag för att höja kvaliteten i KI:s utbildningar.

INSTITUTIONEN FÖR odontologi ligger ett år före – där är omorganisationen redan genomförd. Formellt började förändringarna gälla från 1 januari i år, och vårterminen har i stor utsträckning handlat om att trimma in den nya organisationen, att få rutiner och processer att fungera, berättar biträdande prefekt Margareta Hultin, grundutbildningsansvarig vid institutionen och ordförande för den nya utbildningsnämnden.

– Nu är organisationen på plats på riktigt. Vissa justeringar behövs fortfarande, men vi har kommit så långt att vi kan ta itu med det som ändringen syftade till: frågor om pedagogiken. Nu arbetar vi med att höja kvaliteten i utbildningen och att införa mer studentcentrerat lärande, säger hon.

INFÖR HÖSTTERMINEN har institutionen hållit ett pedagogiskt internat för alla sina utbildningsansvariga, ett 50tal personer. Det kommer att följas upp med bland annat workshops och en gemensam pedagogisk strategi.

– Lärarnas engagemang för utvecklingsfrågor är stort, säger Margareta Hultin. Ansvarstagandet och medvetenheten har ökat markant.

Omstruktureringen vid odon

tologiska institutionen innebär kortfattat att programnämnden försvunnit, och att en ny utbildningsorganisation istället skapats inom ramarna för institutionen. Institutionsledningen blir ansvarig för utbildningsprogrammen inför utbildningsstyrelsen.

Förändringen innebär att ett tiotal administrativa tjänster flyttas mellan programkansliet och institutionen.

– Alla har erbjudits fortsatt an

ställning. Två medarbetare har dock valt att säga upp sig, säger Margareta Hultin.

PROGRAMHANDLÄGGAREN Paula Karlsson är en av dem som fått flytta till institutionen för odontologi.

– Förutsättningarna i vårt fall var extra goda, med utbildningsprogram som helt ryms inom institutionen. Jag kan förstå att handläggare och studievägledare vid andra program känner en större osäkerhet, men för mig har övergången varit enbart positiv. Jag har fått bättre insyn i programmen, kommit närmare studenterna och kan lättare kommunicera med programledning och lärare, säger hon.

ANDERS NILSSON

[email protected]

Fotnot: UKFrapporten innehåller förslag och åtgärder för KI:s utbildningars kvalitet och forskningsanknytning, och ingår som en del i arbetet med Strategi 2018.

Institutionen för odontologi redo att ta itu med pedagogiken

DEPARTMENTS AWAIT REORGA-NISATIONThe dentistry and dental hygiene programmes have been reorganised, and now work has to start on actually achieving the original aim: to raise the quality of the education they provide. The new year will see more departments meeting a similar fate: Clintec, CNS and LabMed.

Utbildningsprogrammen som organiseras om från årsskiftet:

l Audionomprogrammetl Logopedprogrammetl Röntgensjuksköterskeprogrammet

(Institutionen för klinisk neurovetenskap, CNS)

l Optikerprogrammetl Psykologprogrammetl Psykoterapeutprogrammetl Magisterprogrammet i klinisk optometri

(Institutionen för klinisk neurovetenskap, CNS)

l Biomedicinska analytikerprogrammet

(Institutionen för laboratoriemedicin, Labmed)

l Arbetsterapeutprogrammetl Fysioterapeutprogrammetl Sjuksköterskeprogrammet

(Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, NVS)

TVÅ PROGRAM UNDANTAS

De två nybörjarprogram där ansvaret inte överförs till en programansvarig institution är läkarprogrammet och kandidatprogrammet i biomedicin. Anledningen är att dessa program involverar ett stort antal institutioner, och att det saknas en institution som ger merparten av programmens kurser och därmed kan utses till programansvarig institution.

PROGRAMMEN SOM STÅR PÅ TUR

På bettet efter ny organisation

Margareta Hultin, grund utbild nings ansvarig vid

institutionen för odontologi, med prefekten Mats Trulsson.

Foto: GUSTAV MÅRTENSSON


SPECIALAKTUELLT

Så gick det sen

KI Bladet följer upp

SPARKLING FIREBRANDS Are you a firebrand? Not even the speakers invited to the seminar “How to become or remain a healthcare firebrand” earlier this autumn semester wanted to refer to themselves as such. KI Bladet went to the Birke auditorium in Huddinge to listen to a vitally important, impassioned conversation between healthcare workers, artists and social commentators about infusing more humanism into healthcare.

Är du en eldsjäl? Inte ens de inbjudna föreläsarna på seminariet ”Hur man blir eller förblir en eldsjäl inom sjukvården” i början av höstterminen vill kalla sig eldsjälar.

KI Bladets reporter Jenny Ryltenius gick till Birkeaulan och lyssnade på ett livsviktigt samtal mellan KI och sjukvårds personal, konstnärer och samhälls debattörer.

Eldsjälar, det är ett löftesrikt ord som för tankarna till Dalai lama, Moder Teresa och Nelson Mandela. Efter den här dagen lägger jag även till njurläkaren och författaren Astrid Seeberger som oförtrutet kämpar på för att sjukvården ska bli mer humanistisk.

Hon är initiativtagare till återkommande symposier där KI och sjukvårdspersonal får möta landets ledande konstnärer och samhällsdebattörer.

ELDSJÄLARNAS DAG är ett sådant arrangemang. Astrid Seeberger beskriver eldsjälen som en person som håller något livsviktigt brinnande, även när det blåser hårda vindar och åsiktsströmmar åt olika håll. Och det livsviktiga i den kvalitetssäkrade, mätbara och strukturerade sjukvården med sina riktlinjer, system och vårdprocesser är ju patienten: ”Människan, med sin livsberättelse, sina drömmar och rädslor.” Om patienten inte bara ska bli en konsument i en vårdindustri måste hon bemötas som en människa.

DET ÄR FINT, LOGISKT, ja det är till och med vetenskapligt bevisat att en god relation mellan vårdare och patient ökar compliance och tillfrisknande. Men hur, från vad och vem ska tiden tas, undrar jag samtidigt

som psykiatrikern Johan Cullberg välkomnas upp på scenen. ”Vill

man samtala, inte bara tala, behöver man vara skamlöst

nyfiken, ” säger han. Nyfikenheten odlas genom människokunskap och bildning.

Den här förmiddagen handlar därför även om vad skönlitteraturen har

för betydelse för sjukvården – så mycket fint sägs om

det att jag vill lova mig själv att läsa minst en bok i veckan resten

av mitt liv, om jag bara får tid.

NÄR FÖRFATTAREN Agneta Pleijel berättar om sin relation till litteraturen med orden ”Genom skönlitteraturen strövar man fritt genom alla tider och tankar”, låter det poetiskt.

Och visst är det bra att alla läkarstudenterna vid KI får en skönlitterär bok varje termin. När de tar examen har de ett litet

skönlitterärt bibliotek, konstaterar Astrid Seeberger.

Perspektivet den här dagen är ändock läkarens. Inbjudna skådespelare ger en föreställning som handlar om läkarens möte med patienten. Återkommande är hur viktigt det är att läkarstudenter får möjlighet att, tillsammans med äldre kolleger, reflektera över vad det innebär att vara läkare och möta patienters lidande och död. Men ytterst handlar dagen om vad det innebär att vara människa, om att ha, eller inte ha, empatisk förmåga.

Enligt inbjudan var symposiet öppet för alla med möjlighet att smita ifrån jobbet – det vill säga i praktiken kunde ingen som tjänstgjorde kliniskt den här dagen komma. Det är synd. För samtalen från scenen i Birkeaulan i Huddinge, borde varit obligatoriska för alla anställda vid KI och vid sjukhuset, för tjänstemän och för politiker i Stockholms läns landsting.

INTE MINST UNDER den halvtimme som professor Abbe Schulman kommer in och påminner om den bistra verkligheten. Att vården är ett riskyrke. Att själar behöver förutsättningar i arbetsmiljön för att kunna brinna. Han ordinerar fikapauser, medarbetarsamtal, reflektionsgrupper, handledning och handlingsplan för extrema händelser.

Dessutom måste alla anställda ha acceptabla krav på sig i relation till kunskap och ges möjlighet att påverka sin arbetssituation.

När jag lämnar Birkeaulan tänker jag att det är hög tid att följa den ordinationen.

JENNY [email protected]

Vill man samtala, inte bara tala,

behöver man vara skamlöst nyfiken

Skådespelarna Davood Tafvizian och Daniel Goldmann var några av alla de som medverkade under Eldsjälarnas dag tillsammans med arrangören Astrid Seeberger (längst till vänster). Foto: ERIK CRONBERG

KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 27

VI HAMNADE PÅ ...

En dag om vad det innebär att vara människa

KI Bladet nr 4/2014.

ki.se/kibladet

Källa: Lena Atterwall, samordnare för UKF-implementeringen vid universitetsförvaltningen


SPECIALAKTUELLT

........lite smartare lösningar för forskning & diagnostik....

Noggrannare och snabbare QPCR!!Mic från skaparna av Rotor-Gene

QPCR & PCR UTAN EXTRAKTION. Kapa Probe ForceTesta själv! - fråga oss om ett prov!

Research Diagnostics Biobankingwww.techtum.se [email protected]

RainDrop VERKLIG Digital PCRför “liquid biopsy” och MRD mm

Boka in en presentation!

NYHET!!

Ninolab är er ramavtalsleverantör!I ramavtalet ingår bland mycket annat centrifuger från Thermo Sorvall!

Med centrifuger från Sorvall uppnår man ett fantastiskt resultat i laboratoriet! Från mikro- och bänkcentrifuger till avancerade golvmodeller. Tillsammans med karbonfber-rotorer utgör de en vinnande kombination!

Uppnå en oslagbar produktivitet, smidighet och användar-vänlighet med Sorvalls centrifuger, rotorer och tillbehör!

En beställning från Ninolab inkluderar frakt, installation

och utbildning genomförd av utbildad tekniker.

08-590 962 00 www.ninolab.se

Trygghet genom hela karriären

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar natur-vetare genom hela arbetslivet.www.naturvetarna.se

Naturvetarnas disputerade ombudsmän och karriärråd-givare vägleder och coachar dig genom din karriär. Dess-utom ingår vår förmånliga inkomstförsäkring.

LyfTe r NaTu rveTar e

I samarbete med KI Friskvården ger KIB under hösten 2015 en rad föreläsningar kring temat Hälsa och välbefnnande.

Motivation - hur hittar och behåller jag den? / Liselotte Kuehn Krylborn28 september kl 12 i Huddinge

Träning för hälsa - vad krävs? / Daniel Berglind19 oktober kl 12 i Huddinge

Se hela människan! - framtiden ligger i helheten / Hans Sandberg9 november kl 12 i Solna

Kemikalierna i vardagen – hur farliga är de? / Annika Hanberg7 december kl 12 i Solna

Vi bjuder på lunchsmörgås till anställda, studenter och alumner vid KI. Först till kvarn! Ingen anmälan!

Varmt välkomna!

För mer information kib.ki.se

Hälsa & välbefnnande

Universitetsbiblioteket

Forskare från hela världen kom för att fira cancerforskarna Georg och Eva Kleins 90årsdagar tidigare i somras.

Programmet bestod av föreläsningar av världens främsta cancerforskare och inleddes med en födelsedagskonsert.

Eva och Georg Klein har belönats med otaliga priser och utmärkelser genom åren för sina upptäckter inom cancerforskningen.

I år fyller de båda 90 år och de är fortfarande verksamma forskare inom tumörbiologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi, MTC, vid Karolinska Institutet.

Den 17–18 juni arrangerade deras studenter och personal ett symposium om ”The Future of Tumor Biology” på Nobel Forum. Repertoaren hölls hemlig för paret in i det längsta.

– Det här var en underbar överraskning med ett fantastiskt program. Alla är här med nya fynd, det är enormt intressant, sa Georg Klein under symposiedagen.

Rektor Anders Hamsten inledde symposiet med att tacka paret Klein för deras betydelse för KI och generationer av forskare.

Han beskrev Georg och Eva Klein som två av KI:s genom tiderna viktigaste forskare. De var pionjärer inom immunoterapin, som i dag räknas till de mest lovande genombrotten för framtida cancerbehandling.

Föredragshållarna tillhörde alla eliten inom dagens cancerforskning.

Förutom vetenskapliga föredrag fanns även utrymme för personliga betraktelser ur parets långa karriär.

Ett avslutande anförande hölls av Hans Wigzell, professor emeritus i immunologi, och en av många forskare som disputerat under Kleins handledning. Han gav en målande bild av institutionen för tumörbiologi som byggdes upp av makarna och under 1960 och 1970talen kom att utvecklas till ett världsledande nav för tumörbiologi.

JENNY [email protected]

Hon får Dimitris N. Chorafas pris

Lena Marions får etikpriset 2015

n Miriam Elfström, tidigare doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik får Dimitris N. Chorafas pris 2015 för sin avhandling “Optimizing cervical cancer prevention through screening and HPV vaccination”.

Efter sin forskarutbildning arbetar Miriam Elfström som postdoktoral forskare på institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet

och processledare för cancerprevention

på Regionalt cancercentrum

Stockholm Gotland. Priset består

av 5 000 US dollar och ett diplom och delas ut vid

Karolinska Institutets installationshögtid den

15 oktober.

n Karolinska Institutets etikpris 2015 går till Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi och universitetslektor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS).

Karolinska Institutets etikpris delas ut varje år till en person eller grupp som är verksam vid KI och som har gjort en särskild insats för att främja etiken vid universitetet. Pristagare utses av Karolinska Institutets etikråd.

Lena Marions forskning rör främst sexuell och reproduktiv hälsa vilket omfattar bland annat metoder för familjeplanering och abort samt gynekologisk cancer och sexuellt överförbara infektioner. Hennes forskningsprojekt har även bedrivits i Bangladesh, Iran, Laos och Ukraina. Ett konkret resultat av ett Lena Marions doktorandprojekt i Laos har medfört att kvinnor nu erbjuds undersökning för förekomsten av cellförändringar i allt större omfattning. Hon har tidigare arbetat för Världshälsoorganisationen, WHO, med utveckling av säkra abortmetoder och är i dag också medlem av WHO:s expertpanel för rekommendation av säkra och effektiva preventivmetoder.

– Lena Marions står upp för kvinnan, framförallt i frågan om aborträtt, säger Niels Lynöe, ordförande i etikrådet vid Karolinska Institutet. Hon har också lyft fram flera etiskt viktiga frågor i den offentliga debatten, till exempel frågan om preventivmedelsförskrivning till unga kvinnor. Dessutom har hon arbetat mycket aktivt för att integrera etikundervisningen i läkarprogrammet med gynekologi, pediatrik och klinisk genetik.

Syftet med priset är att öka det etiska medvetandet och att uppmärksamma goda förebilder. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i Aula Medica den 15 oktober.

Miriam Elfström.Foto: GUNILLA SONNEBRING

Emma Andersson. Foto: LINDA LINDELL

Paret Klein firades på 180-årsdagen

n Emma Andersson och Robert Månsson får Sven och Ebba Christina Hagbergs pris 2014.

Emma Andersson vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, får priset för sin forskning om hur signalvägarna Wnt och Notch kontrollerar celldifferentiering och morfogenes under den embryonala utvecklingen.

Robert Månsson vid institutionen för medicin, Huddinge, får priset för sin forskning om tidiga steg av hematopoies och genomets tredimensionella struktur, och om hur denna genstruktur påverkar transkriptionsreglering.

Utdelning ur Sven och EbbaChristina Hagbergs stiftelse sker i form av pris och forskningsanslag till yngre, disputerade forskare vid Karolinska Institutet.

I år delas två pris på 150 000 kronor ut. Pristagarna får också varsitt forskningsanslag om 175 000 kronor. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid den 15 oktober.

DE FÅR SVEN OCH EBBA- CHRISTINA HAGBERGS PRIS Lena Marions. Foto: MATTS JONSSON

Robert Månsson.Foto: LISA HAGSTEN

Jubilarerna Eva och Georg Klein (i mitten) under firandet på Nobel Forum. Foto: GUNNAR ASK

STIFTELSEN SAMARITEN DELAR I ÅR UT TOTALT 1 500 000 KRONOR

Bidrag ges som forskningsanslag eller stipendiemånader (13 mån) till forskningsprojekt inom barnsjukvård.

Anslagen avser framför allt att stödja nyetablerade projekt med hög klinisk relevans för pediatrik och som saknar stöd från stora anslagsgivare såsom

Vetenskapsrådet, EU, Barncancerfonden etc. Stiftelsen välkomnar också ansökningar för anordnande av vetenskapliga symposier.

Ansökningar skall vara Stiftelsen Samariten tillhanda senast fredagen den 30 oktober 2015 kl 24.00.

Ansökningsperiod 150901151030 då webbformulär och detaljerad instruktion finns tillgänglig på hemsidan: www.stiftelsensamariten.se

Stiftelsen SamaritenSachsska barn- och ungdomssjukhusetSödersjukhuset, 118 83 STOCKHOLM

Välkommen på offciell invigning av

Centrum för innovativ medicin – CIMED

7 Oktober 2015 | kl. 13.00–17.00 | Novum, KI HuddingeAnmälan och mer information på ki.se/en/cimed

Nominera till Karolinska Institutets

Arbetsmiljö- och hälsoprisMöt vinnaren på Arbetsmiljödagen den 3 december. Läs mer på internwebben.ki.se/sv/arbetsmiljodagen

senast den 21 oktober 2015

NYA PROFESSORERLauri Aaltonen har anställts som gästprofessor i cancergenetik vid institutionen för biovetenskaper och näringslära från den 1 juni 2015.

Lars Fugger har anställts som gästprofessor i neuroimmunologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 september 2015.

Gert Helgesson har anställts som professor i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik från den 1 maj 2015.

Bertrand Joseph har anställts som professor i molekylär cancerbiologi med inriktning mot celldöd vid institutionen för onkologipatologi från den 1 maj 2015.

Anu Kantele har anställts som gästprofessor i infektionsmedicin, särskilt resemedicin vid institutionen för medicin, Solna från den 1 maj 2015.

Olli Kallioniemi har kallats att från den 1 juli 2015 vara professor i molekylär precisionsmedicin.

Eva Kosek har anställts som professor i klinisk smärtforskning med inriktning mot muskuloskeletal smärta vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 april 2015.

Janne Lehtiö har anställts som professor i medicinsk proteomik vid institutionen för onkologipatologi från och med den 1 juni 2015.

Sten Linnarsson har anställts som professor i molekylär systembiologi

med inriktning mot transkriptomik vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik från den 1 juli 2015.

Knut Lönnroth har anställts som professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap från och med den 1 september 2015.

KarlJohan Malmberg har anställts som gästprofessor i cellulär immunterapi vid institutionen för medicin, Huddinge från den 1 juni 2015.

Lena Nilsson Wikmar har anställts som professor i fysioterapi med inriktning mot utbildning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 15 juni 2015.

Ann Nordgren har anställts som adjungerad professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi från den 1 juni 2015.

Per Tornvall har anställts som professor i kardiologi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset från den 1 juni 2015.

Yvonne Wengström har anställts som professor i omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från och med den 1 juli 2015.

Agneta Åkesson har anställts som professor i epidemiologi med inriktning mot nutrition och toxikologi vid Institutet för miljömedicin från den 1 juli 2015.

fri tanke

VESALIUSAnatomins mästare

Redaktörer: Anna Lantz & Krister Östlund

Ett samarbete mellan Hagströmerbiblioteket på Karolinska Institutet, Uppsala Universitets-bibliotek och Fri Tanke.

HAGSTRÖMER B I B L I O T E K E T

bok Vesalius, Anatomins mästareAndreas Vesalius (1514–1564) revolutionerade den anatomiska vetenskapen. Han ifrågasatte de gamla lärorna – och ersatte dem med sina. Boken presen-terar Vesalius och hans bild-värld i fyra essäer och en katalogdel.

utställningAndreas Vesalius och den anatomiska renässansenCarolina Rediviva, Uppsala UniversitetsbibliotekUtställnigen pågår 22 maj 2015–30 april 2016.

KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för allasom vill hålla kontakten med Karolinska Institutet.

Gå med idag!

ki.se/alumni

De får Stora silvermedaljen 2015Stora silvermedaljen 2015 vid Karolinska Institutet tilldelas Gunnel Biberfeld, Britta Wahren och S Gunnar O Johansson. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och delas ut vid installationshögtiden den 15 oktober.

S GUNNAR O JOHANSSON, professor emeritus i klinisk immunologi, särskilt aller gologi, tilldelas Stora silvermedaljen för sina insatser inom forskningsområdet allergi.

Han identifierade 1967, tillsammans med Hans Bennich, en ny klass av immunoglobuliner, IgE, och visade att dessa är associerade med allergiska reaktioner.

Han har byggt upp forskningsområdet allergi vid KI och hans framgångsrika forskning har bidragit till universitetets världs ledande roll på området.

Genom sin banbrytande upptäckt av IgE och utvecklandet av allergitester, har S Gunnar O Johansson skapat bättre förutsättningar för god hälsa och livskvalitet hos en stor del av befolkningen i världen.

GUNNEL BIBERFELD, professor emerita i smittskydd, särskilt klinisk immunologi, tilldelas Stora silvermedaljen för sina insatser inom forskning och forskarutbildning inom området HIV vid KI.

Hon är en av pionjärerna inom HIVforskningen vid KI och i världen och har fostrat generationer av unga HIVforskare vid KI. Gunnel Biber felds forskning är inriktad på studier av HIV i ett globalt perspektiv, inte minst genom kliniska vaccinstudier i Tanzania.

Forskningssamarbetet med Tanzania inkluderar även ett omfattande doktorandutbildningsprogram. Resultaten av hennes studier har legat till grund för nationella riktlinjer i Tanzania när det gäller prevention av morbarnsmitta av HIV och de har även bidragit till WHO:s rekommendationer på området.

BRITTA WAHREN, professor emerita i klinisk virologi, tilldelas Stora silvermedaljen för sina insatser inom forskning och forskarutbildning inom området HIV och cancer vid KI.

Hon är en av pionjärerna inom HIVforskningen vid KI och i världen. Britta Wahren var först med att designa DNAbaserade HIVvacciner som uttrycker tidiga gener/antigener och inducerar nya cellmedierade svar mot HIV hos HIVinfekterade individer.

Hon har därefter initierat och designat profylaktiska subtypsorienterade vacciner mot varianter av HIV som förekommer i olika delar av världen.

Forskningsarbetet tillsammans med National Institutes of Health och US Army har varit betydelsefullt för att skapa ett världsomspännande HIVvaccin.

Foto

: JO

HN

SEN

NET

T

Foto

: FRE

DRI

K PE

RSSO

N

Foto

: PRI

VAT


SPECIALAKTUELLT

Utbildning i medicinsk statistik

Pedagogiska kurser i SPSS och Statistica.

SPSS software

TM

MEDICINSK STATISTIKSTOCKHOLM

19–22 oktober Statistica10–11 november SPSS 8–11 december Statistica

www.statistikakademin.se / Telefon 018-410 82 82

Documents

KI Bladet 3/2015 som pdf