Klimatpåverkan från livsmedelMaterial framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se)SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Matens klimatpåverkan – en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Resa

Äta

Bo

Shoppa

Naturvårdsverket, 2008

ÖvergödningBiologisk mångfald

Resursförbrukning

Maten kan dessutom påverka miljön på flera olika sätt …

Eko- och humantoxicitet

Bild: Maria Henriksson

Olika livsmedel påverkar klimatet på olika sätt. Vad har betydelse egentligen?

Viktigt att se på miljöfrågan ur ett helhetsperspektiv

Råvarutillverkning Industri/handel Brukande Restprodukthantering

”Miljö-påverkan” Ex kylskåp, bilar,

glödlampor, schampo

Ex livsmedel

Växthusgaser från livsmedelskedjan – stora skillnader jämfört med övriga sektorer och långt ifrån bara en fråga om koldioxid…• Lustgas, N2O

– kväve i gödsel och mark• Metan, CH4

– idisslare och stallgödsel • CO2

– fossilt och grönt

Bild: Maria Henriksson

Totalt bidrag till miljöeffekt

Koldioxid

Metan

Lustgas

1x

x25

x298

Utsläpp som bidrar till miljöeffekt

Utsläppens styrka till miljöeffekten

CO2-ekv.

Carbon footprint, växthusgaser & CO2-ekvivalenter

Klimat-påverkan

Klimatpåverkan från mjölk

Primärp

rodukti

on

Intransp

ortMeje

ri

Förpack

ningar

Distrib

ution

Butik oc

h konsu

ment

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1.2

kg C

O2-e

kv./k

g m

jölk

Lustgas (NO2)Metan (CH4)Koldioxid (CO2)

Tydlig skillnad mellan vegetabiliska och animaliska råvaror

Exempel på klimatpåverkan från produktionen av livsmedlet (”livsmedlets klimatryggsäck”)

30,0

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

Lök (S

E)

Morot(S

E)

Isberg

ssallad

(SE)

Vetem

jö(SE

)

Socke

r(SE)

Tomate

r(SE)

Bake-

off br

öd(SE

)

Sill, fr

yst (N

O)

Gurka(S

E)

Mjölk(SE

)

Alaska

polloc

k

Rapso

lja(SE

)

Ägg(SE

)

Lax, fr

yst(NO)

Torsk,

färsk

(NO)

Kycklin

g(SE)

Gris(SE

)

Ost(SE

)

Nötkött

(SE m

edel)

kg C

O 2e/

kg p

rodu

kt

Kyckl

ing (SE)

Kalko

n (SE)

Gris (SE

)

Lamm (S

E)

Nötkött

, med

elprod

. (SE)

Nötkött

(BR)

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

CO2-

ekvi

vale

nter

/kg

benf

ritt k

ött

Exempel på klimatpåverkan för olika sorters kött

1990 20100

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Konsumtionen av kött per capita, 1990 och 2010

ÖvrigtFågelGrisNöt

Källa , Jordbruksverket (SJV)

kg k

ött m

ed b

en p

er p

erso

n

totalt: +43%

För frukt och grönt är ”säsongen” och närodlat särskilt relevant

Klimatpåverkan av trädgårdsprodukter

1,2

1

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

Morot m

ineral

jord(S

E)

Lök(SE

)

Morot, m

edel(

SE)

Vitkål

(SE)

Kålro

t(SE)

Purjo

lök(SE

)

Palste

rnacka

(SE)

Rotse

lleri (S

E)

Isberg

ssallad

(SE)

Blomkål

(SE)

Morot, m

ulljor

d (SE

)

Broccol

i(SE)

kg C

O 2ek

v./kg

grö

nsak

er v

id b

utik

Tomat(

SE)

Gurka(S

E)

Odlad eller vildfångad fisk ur klimatsynpunkt?

0 1 2 3 4 5

Vildfångad torsk

Odlad lax

Klimatpåverkan(kg CO2e/kg ätlig produkt hos grossist)

Diesel i fiskeKylmedel i fiskeFoderproduktionOdling (exkl. foder)ProcessningProdukttransportTransportförpackning

Välj fiske från hållbara bestånd!

En bra förpackning är bra för miljönFörpackningens funktion:• Att skydda och förlänga hållbarheten av ett

livsmedel så att spill och kassation hålls nere.• Att förpackningen ska kunna tömmas på livsmedlet.• Att designen ger möjlighet till optimal packning för

att minska transportvolymen.• Att minimera mängden förpackningsmaterial

och använda miljömässigt bästa material-slaget med bibehållen funktion av förpackningen

Tåg

Båt

Lastbil

Flygplan

Transportera på rätt sätt!

”Food mode” istället för ”Food mile”

• Lastgrad och tom eller full returresa• Storlek på fordon• Miljöklass på motor och bränsle• Kylda/frysta transporter kräver mer• Körsätt

Kombinerade transporter är en lösning…

TransporternaVad är viktigt förutom transportslag?

Var når vi de stora klimatvinsterna?• Med bättre kunskap kan vi göra aktiva val…

– Minska mängden kött om möjligt (särskilt nötkött). Vid användning av nötkött välj gärna ekologiskt eller svenskt naturbeteskött.

– Vegetariska proteinalternativ (linser, röda bönor, kikärtor) eller fisk från hållbara bestånd (KRAV MSC märkt) är bra klimatval

– Minska användning av ris till förmån för potatis, pasta och matgryn. – Vid förändring av maträtter och menyer – ändra lite åt gången och kommunicera varför

förändringar görs– Genom att sätta siffror på klimatpåverkan från sina råvaror är det lättare att

följa upp och ratta rätt…– Sjuka matgäster innebär större utmaningar när det gäller speciella näringskrav…

Cerealier Drycker Fisk och skaldjur

Frukt och grönt

Kött, chark, ägg

Mejeri Övrigt0

5

10

15

20

25

30

35

40

ton

CO2-

ekvi

vale

nter

Exempel på klimatpåverkan från inköpta livsmedelsråvaror inom SLLs verksamhet

Mejeri Z ton CO2e

Mjölk, fil, yoghurt

Smör, grädde

Ost

Kött, chark och ägg U ton CO2e

Nötkött

Fläskkött

Kyckling och kalkon

Ägg

Inköpt mängd Klimatpåverkan0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

ÖvrigtMejeriKött, chark, äggFrukt och gröntFisk och skaldjurDryckerCerealier

Exempel inköpt mängd i förhållande till klimatpåverkan

På en måltidsnivå– visst spelar ingredienserna roll!

1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis4 kebabgryta fläskkött/het böngryta med ris

5 indisk kycklinggryta med ris/matkorn6 stekt sejrygg/sillflundra med potatismos7 kött & grönsakssoppa/morot & linssoppa, mjuk ostsmörgås8 moussaka/havslasagne

Klimatpåverkan måltidslösningar3

kg C

O 2e/

kg p

ortio

n

1 2 3 4 5 6 7 8

2,5

2

1,5

1

0,5

0

StandardrättAlternativ rätt

Vad äter vi till…0,3

kg C

O 2e/

kg p

ortio

n

0,25

0,2

0,15

0,1

0,05

0Potatis 210g Matkorn 80g Pasta 75g Ris 80g

(transporterat till SE)

Klimatpåverkan

Klimatpåverkan från transport

Klimatpåverkan 1 portion kolhydratsdel

Lathund Gröna och Röda listanför råvaruvalval ur klimatsynpunktVilken funktion ska livsmedlen uppfylla? • Måltid eller frukost/mellanmål?• Källa för protein eller kolhydrat?• Rätt mängder på portionsnivå!• Lyfta upp ”gröna” val och

varna för ”röda”

Var når vi de stora miljövinsterna?• ”Fokus 1” är nöjda och mätta måltidsgäster men…

överproduktionen kan minska• Minskad överproduktion innebär lägre miljöpåverkan,

energiåtgång och sopkostnader och mer pengar till mat• Att behandla maten som den värdefulla resurs det

faktiskt är

Motivation för förändringsarbete• Vad behövs?• Engagemang• Kunskap och kompetens• Medvetenhet• Samarbete• Stöd i förbättringsarbetet• Resurser och styrmedel som

stödjer det dagliga arbetet

Det finns stor förbättringspotential i att minska matens miljöpåverkan!