Embed Size (px)
Citation preview
INOM EXAMENSARBETE TEKNIK,GRUNDNIVÅ, 15 HP
, STOCKHOLM SVERIGE 2019
Klimatsmart mat och matinköp hos studenterKan användningen av en app minska koldioxidutsläpp från mat?
MELISSA OBROU
THELMA SVENNS
KTHSKOLAN FÖR ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Klimatsmart mat och matinköp hos studenter: Kan användningen av en app minska koldioxidutsläpp från
mat? Climate friendly food and grocery shopping habits among students - can the use of an app
decrease carbon emissions from food?
Melissa Obrou EECS, Skolan för Elektroteknik
och Datavetenskap, KTH Lindstedtsvägen 3, 144 28 Stockholm
Thelma Svenns EECS, Skolan för Elektroteknik
och Datavetenskap, KTH Lindstedtsvägen 3, 144 28 Stockholm
ABSTRACT Food is responsible for a large portion of the world’s carbon emissions. To live a sustainable life has become more important in today’s society. Nevertheless the majority of the population does not change their behavior. Earlier studies have shown that mobile applications can be used to impact behavior when buying food. Especially if the app is designed for ultimate impact. Research does however not investigate how people perceive the relationship between economy and climate friendly food. That is the purpose of this study and thus the research question is: How do students reason between economy and climate friendly food when buying groceries? In this study, 13 students participated. The participants first responded to an individual survey, followed by taking part in a user test of an app prototype. During the test the participants purchased groceries on the store ICA’s website, ica.se, and used the app prototype to view the carbon emissions of the different products. Following the user test, the participants performed another survey and discussed and evaluated their experience in focus groups. Before the user test the participants perceived that climate friendly food primarily can be defined by the words organic, vegetarian and locally grown. No clear change is seen after the user tests, however the focus groups show a slight shift in how the participants perceive climate friendly food. Often the price of the products was the deciding factor of the students’ grocery habits. However, grocery shopping is a highly complex issue that depends on several factors. Nonetheless there was a clear interest among the participants on using an app
as an aid when buying groceries. The design of the app and its contents need to be developed such that the desired change in behavior happens through the app use, so that the app does not become a time consuming addition to the grocery shopping. A suggestion is to incorporate the functionalities of the app in an application made to find recipes.
SAMMANFATTNING Mat står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Att börja leva hållbart blir mer viktigt i dagens samhälle, men samtidigt ändrar inte en stor del av befolkningen på sitt beteende. Tidigare forskning har visat att mobilappar kan med fördel användas till att ändra vanor vid mathandel, särskilt om en app är utformad på rätt sätt som bidrar till en påverkning. Forskningen undersöker dock inte hur människor ser på sambandet mellan ekonomi och klimatsmart mat, vilket är något som denna studie har i syfte att utforska med frågeställningen: Hur resonerar studenter mellan ekonomi och klimatsmarta varor vid matinköp? I denna studie deltog 13 deltagare. Deltagarna fick först besvara en individuell enkät och sedan medverka i ett användartest av en app-prototyp, designad för denna studie. Under testet genomförde deltagarna ett matinköp på matbutiken ICAs hemsida, ica.se, och använde app-prototypen till att se koldioxidutsläpp för olika varor. Därefter fick de besvara ytterligare en enkät och utvärdera och diskutera sin upplevelse i fokusgrupper. Deltagarna upplevde innan testet att klimatsmart mat främst definieras av orden ekologiskt, vegetariskt och närodlat. Ingen tydlig
1
förändring kan ses efter användartestet, men däremot visar fokusgrupperna att det skett en liten skiftning i vad deltagarna tänker om klimatsmart mat. Ofta var priset en avgörande faktor i hur studenterna handlade, men matinköp är en mycket komplex fråga som beror på flera faktorer. Det fanns ett tydligt intresse bland deltagarna för att använda en app som hjälpmedel vid matinköp. Designen av appen och dess innehåll behöver däremot utvecklas så att beteendeförändringen sker i användandet och att appen inte blir ett tillägg som tar upp mer tid av matinköpet. Ett förslag är att inkorporera appens funktionalitet i en applikation för att hitta recept.
Nyckelord MDI; användarupplevelse; klimatsmart; hållbarhet;
1. INTRODUKTION
Vi som utför denna studie upplever att det finns en generell uppfattning att det är dyrare att köpa mat som är bättre för planeten. Att börja leva mer hållbart har idag blivit viktigt och allt fler börjar bli medvetna om betydelsen av en hållbar livsstil. Enligt Rockströms [16] sommarprat så krävs det idag att 8% av världens befolkning ändrar sin livsstil till en mer hållbar livsstil för att en förändring ska ske. Han säger även att det idag är 70% av världens befolkning som är medvetna om klimatförändringen och är oroliga men varken ändrar sina vanor eller gör sina röster hörda ändå.
Världens länder satte i samband med Parisavtalet 2015 upp ett tydligt mål - att hålla den globala uppvärmningen på under två grader Celsius [18]. För att detta ska uppnås behöver de totala utsläppen från koldioxid minska. Mat är en beståndsdel som står för utsläppen - närmare bestämt 22.5% av världens koldioxidutsläpp [6]. Om världens befolkning minskar sitt köttintag med 50% och ersätter den delen med en vegetarisk kost så kommer earth overshoot day att flyttas fem dagar framåt. Detta innebär att dagen då vi förbrukat jordens årliga resurser sker fem dagar senare än idag. År 2018 var Earth overshoot day den första augusti [3]. Vi ser att det finns många möjligheter till att göra förändringar kring ens matvanor till att påverka miljön positivt.
Enligt matkedjan ICA [8] står maten vi äter för ca 30% av Sveriges klimatpåverkan. En genomsnittlig svensk släpper ut 158 kg koldioxidekvivalenter från mat varje månad. FNs rekommendation för att sluta den globala uppvärmningen
är 44 kg koldioxidekvivalenter per person [8]. Därför är vi intresserade av att undersöka om och hur medieteknik kan hjälpa till att ändra folks vanor till en mer hållbar livsstil - mer specifikt sänka sina koldioxidutsläpp från mat.
1.1. Syfte Det finns mycket information och fakta om att någonting måste göras för klimatet och vad som kan påverka till det positiva, men få hjälpmedel har synliggjorts som kan hjälpa människor i sitt dagliga liv att leva mer klimatsmart. Därför kommer detta kandidatexamensarbete undersöka om en app kan användas som hjälpmedel till att minska användarnas koldioxidavtryck. Vårt syfte är att undersöka hur studenter resonerar mellan ekonomi och klimatsmarta varor vid matinköp, samt om det finns intresse bland studenter att använda en app som hjälpmedel.
1.2. Problemformulering 1.2.1. Frågor och hypoteser Vi tror att studenter idag är i allmänhet mer medvetna om hållbarhet än äldre generationer, men hur ser det ut när det kommer till ekonomin; väljer studenter klimatsmart mat eller prioriterar de att spara pengar? Vår hypotes är att studenter kommer att prioritera sin ekonomi, samt att de har en uppfattning av att vegetarisk kost och mat med mindre miljöpåverkan är dyrare. Därutöver vill vi se om det finns ett intresse av att använda en mobilapp som hjälpmedel vid matinköp.
1.2.2. Fråga
❖ Hur resonerar studenter mellan ekonomi och klimatsmarta varor vid matinköp?
1.2.3. Underfråga
❖ Finns det intresse bland studenter att använda en app som hjälpmedel för att identifiera klimatsmart mat?
För att svara på denna fråga behöver vi även undersöka vad studenter anser är klimatsmart mat.
2. BAKGRUNDI denna del beskrivs centrala begrepp och relevant tidigare forskning inom området för vår studie.
2.1. Centrala begrepp 2.1.1. Koldioxidavtryck
2
Med begreppet koldioxidavtryck menas hur mycket koldioxid, CO2, en vara eller handling släpper ut mätt i koldioxidekvivalenter. 2.1.2. Koldioxidekvivalenter För att kunna jämföra de olika växthusgaserna används termen koldioxidekvivalent, CO2e. Alla gaser förutom koldioxid multipliceras med en global uppvärmningspotential, vilket är en siffra motsvarande den beräknade gasens påverkan på växthuseffekten gentemot koldioxid. Exempelvis så motsvarar ett ton metanutsläpp 25 ton koldioxidekvivalenter, då metan bidrar 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid så dess uppvärmningspotential blir då 25 [12].
2.1.3. Klimatsmart Då termen hållbarhet kan kännas lite för diffus i detta syfte, använder vi termen klimatsmart då vi anser att den dels inte blandas ihop lika enkelt med termen klimatförstöring, dels ger en mer direkt förklaring på studiens fokus. Klimatsmart definierar vi som varor och handlingar som har en liten påverkan på klimatet genom ett litet koldioxidavtryck. Detta är främst varor som har utsläpp på mindre än 1 kg koldioxidekvivalenter per kg vara [8].
2.2. Tidigare forskning 2.2.1. Hållbarhet och MDI Pargman och Raghavan [14] diskuterar vad hållbarhet och hållbar utveckling inom människa-datorinteraktion (MDI) egentligen innebär. Termen “hållbarhet” används på olika sätt och kan därmed tolkas och definieras på olika sätt, dock argumenterar Pargman och Raghavan [14] för en snävare definition så att termen inte kommer till att betyda allt som är bra, och i vår studie gör vi en avgränsning av termen när vi använder termen klimatsmart. Raghavan och Pargman diskuterar sedan i sin studie [15] anledningen till användningen av MDI för hållbarhet. Målet är att använda interaktionsteknologi för att ändra på människors beteenden och därmed minska ohållbara handlingar som påverkar miljön. De teknologiska verktygen kan påverka människors beteenden genom bland annat “öka [deras] medvetenhet, övertala, känna, puffa, utmana, övertyga, konfrontera”[15]. Detta är av ytterst betydelse för vår studie då vi hoppas på att hitta ett samband mellan att använda en app och minskat koldioxidavtryck från mat. 2.2.2. Mobilapplikationer och förändringsvilja Klerks och Zettermans [9] kandidatuppsats undersöker viljan till förändring inom människors miljöbeteenden och hur den kan påverkas genom mobilapplikationer. Resultaten visade att mobilapplikationer kan påverka
människors vilja samt beteende mot det mer hållbara. För att användarna ska bli påverkade skriver författarna att applikationen bör vara väl estetiskt utformad samt ha en bra struktur, att informationen ska vara mycket tydlig och att förändringen som vill uppnås ska vara till fördel för användaren. Eriksson och Pargman skriver i studierna [4] och [5] om vikten av införandet av en hållbarhetskurs på civilingenjörsprogram som datateknik och medieteknik. De argumenterar att det sällan finns ett fokus på hållbarhet inom dessa typer av program och hur en kurs integrerat med dessa ämnen skulle kunna påverka studenterna. Utefter resultaten visade det sig att kursen, som senare infördes, gav främst positiva resultat. Studenterna hade fått mer insyn i hållbarhet i sig och 44% av de 38 studenter som svarat i kursutvärderingsenkäten ansåg att kursen hade känts meningsfullt som en del av medieteknikprogrammet. Vissa hade även fått en ny syn på hållbarhet och deras egna position i det. Detta påvisar att hållbarhet är en viktig fråga inom medietekniska produkter (exempelvis appar), samt att efter avslutad kurs har medvetenheten inom hållbarhet ökat. 2.2.3. Designa mobilappar mot hållbara handlingar Betzeki och Swedan [1] undersöker i sin kandidatuppsats vilka designprinciper i designandet av en app som är användbara och effektfulla när det kommer till att påverka användaren för ett mer miljövänligt agerande. I studien undersöktes tre olika appar genom PSD -modellens 1
principer, och därigenom valde de en app som testpersoner fick använda sig av i en veckas tid. Studiens resultat var att “motivationen styrs av individuella- sociala och praktiska faktorer, vilket innebar att appen [i deras studie] kunde ge mer belöningar, feedback kring ekonomi- och miljöbesparingar samt ha en social jämförelse, för att få användaren att bli mer motiverad till användandet av appen.”[1]. Denn a studie är till användning för förståelsen av vilka faktorer som kan påverka användarens ageranden, vilket kan vara användbart för designen av prototypen i vår studie. Herbig, Karl och Krüger [7] utförde en studie med målet att få konsumenter att handla mer hållbart. Studien skapar och testar en mobilapp som ska assistera folk vid matinköp. I appen kunde användaren skapa en hållbarhetsprofil, skanna varor i butik och se hur väl varorna matchade deras profil och få information om varumärket och olika hållbarhetsaspekter. Resultaten från studien [7] visar att användarna höll med om att deras beteende ändrades när de
1 Persuasive Systems Design
3
handlade med prototypen då de valde de alternativ som prototypen angav passade deras hållbarhetsprofil bättre istället för att köpa varor de vanligtvis handlade. Deltagarna var mycket nöjda med att det fanns information om varornas hållbarhetsprofil. Vissa användare ville även ha mer information och en del upplevde att matinköpet tog längre tid då appen användes medan andra tyckte att de gick snabbare då appen gav information och de inte behövde läsa på förpackningar. Många höll dock med om att man snabbt skulle komma att lära sig vilka varor som passade ens individuella hållbarhetsprofil. Vissa användare uppmärksammade att en rebound-effekt kan uppstå då man använder appen och köper hållbara varor men sedan inte gör hållbara val i andra delar av livet. De höll dock slutligen med om att prototypen skulle leda till mer hållbar konsumtion utan att ta för mycket tid [7]. Resultaten från denna studie är av ytterst intresse för vår studie då det finns många likheter i både metod och mål. 3. METOD Denna del beskriver hur vi gick till väga med undersökningen och byggandet av app-prototypen. Vår undersökning bestod av fyra moment. Deltagarna i studien fick först fylla i en enkät och sedan utföra ett användartest av vår app följt av en till enkät, och slutligen delta i en fokusgrupp.
3.1. Design av app-prototyp För att undersöka våra frågor designade vi en app-prototyp kallad Klimatsmart. Appen designades genom en iterativ designprocess med utgångspunkt i hur varor och kategorier presenteras på ica.se. Prototypen byggdes med prototypverktyget Marvel App. Idén med appen var att ge en så enkel men tydlig bild som möjligt till användaren om olika matvarors klimatpåverkan och att den skulle vara simpel att använda. Appen hade som syfte att fungera främst som en hjälpreda. I appen finns det information om hur stort koldioxidutsläpp olika livsmedel har i kg koldioxidekvivalenter per kg av produkten. Siffran för koldioxidutsläpp per livsmedel är taget från matkalkylatorn.se, oatley.se och Röös [10], [13] och [17]. För att hjälpa användaren tolka siffran representeras alla livsmedel även av en av tre färger beroende på hur klimatsmart varan är:
❖ Röd: >4 kg CO2e per kg vara, inte klimatsmart och bör undvikas eller köpas mycket sällan.
❖ Gul: 1-4 kg CO2e per kg vara, något klimatsmart och kan köpas ibland eller i små mängder.
❖ Grön: <1 kg CO2e per kg vara, mycket klimatsmart och kan ingå i den dagliga matlagningen.
För att betygsätta de olika livsmedlena med färger användes matkalkylatorn.se [10], vilket är ett hjälpmedel som beräknar växthusutsläpp för mat. Figur 1 visar hur förstasidan ser ut, i vilken användaren möts med information av appen. Denna sida kan även nås senare i appen genom att klicka på informationsikonen högst upp i vänster hörn.
Figur 1. Förstasidan på app-prototypen.
Figur 2 visar menysidan av appen. Där finns olika matkategorier, och dessa kategorier är baserade på de kategorier som ica.se använder sig av och genom att klicka på en kategori förs användaren till en sida med alla
4
matprodukter inom den kategorin. Figur 3 visar hur kategorin “Kött, fågel, fisk” ser ut. Där ser användaren att nötkött representeras av färgen röd och siffran 27, då koldioxidavtrycket per kg nötkött är 27 kg koldioxidekvivalenter, vilket innebär att produkten inte är klimatsmart. Vidare går det att se att kyckling representeras av färgen gul och siffran 2.4, och sill och makrill med grön färg och siffran 0.6.
Figur 2. Appens meny med olika matkategorier. 3.2. Initial enkät och användartest 3.2.1. Deltagarna i studien I studien deltog 13 deltagare i åldern 19-26 som alla är studenter på KTH och läser programmet Civilingenjör inom Medieteknik. Deltagarna rekryterades genom kursen DM1578, Programintegrerande kurs i medieteknik, där de får poäng i kursen genom att medverka i studien. Att rekrytera dessa studenter ansåg vi vara enklast då det dels var inom vår målgrupp, dels var det enklaste sättet att få kontakt med studenter som kunde medverka. Ett kriterium
som gavs för att delta var att deltagarna hade ansvar för sina egna matinköp. 3.2.2. Enkät Första delen i studien var att deltagarna fick svara på en frågeenkät med 12 frågor. Frågorna i enkäten handlade om deras förhållningssätt till klimatsmart mat, vanor vid matinköp och ekonomi. Syftet med denna enkät var att skapa en baslinje av deltagarnas syn på hur dyr eller billig klimatsmart mat är. Enkäten skickades ut via mejl och deltagarna fick fylla i det hemma. Se frågorna till enkäten i Appendix A. Samma frågeenkät men med ett adderat avsnitt om användarupplevelsen fick de sedan fylla i igen efter användartestets genomförande.
Figur 3. Angivna värden för produkter i kategorin
“kött, fågel, fisk” 3.2.3. Användartest En deltagare i taget medverkade i ett användartest. Figur 4 visar hur det såg ut framför deltagarna när testet började.
5
Deltagarna fick instruktioner om att hen skulle handla i ICAs onlinebutik på datorn enligt det angivna receptet men att hen inte behövde följa instruktionerna till 100% utan skulle utgå ifrån vad hen skulle ha handlat till sig själv (se Appendix B för instruktionerna). Till sin hjälp fick deltagarna använda vår app-prototyp Klimatsmart som fanns på en smartphone på bordet. När de valt sina varor skulle de placera dem i varukorgen. Testet utfördes i en onlinebutik istället för en vanlig butik då testet på så sätt kunde utföras under kontrollerade förutsättningar.
Figur 4. Setup för användartestet.
Efter utfört test och innan det sista momentet med fokusgrupp, fick deltagarna individuellt fylla i samma enkät som innan de genomförde testet, men med det adderade avsnittet (se Appendix A). Anledningen till den andra enkäten var för att, som McLafferty [11] skriver, få ta del av deltagarnas åsikter då vissa oeniga röster kan tystas i en fokusgrupp. I den andra enkäten fick individen en chans att själv reflektera kring resultatet utan att bli påverkad eller tystad av andras åsikter. Då den innehöll samma frågor som i första enkäten kunde det även ge svar på om ens uppfattningar kring ekonomi och klimatsmart mat hade ändrats efter användartestet. 3.3. Fokusgrupp Efter att alla deltagarna medverkat i användartestet samlades de för fokusgrupper. Tre fokusgrupper hölls, vilket McLafferty [11] skriver är ett föreslaget minimum. Fokusgrupperna innehöll tre, fyra respektive fem deltagare var. Målet var att ha minst fyra deltagare per grupp men en deltagare föll bort och därmed blev en grupp bara tre deltagare. Under fokusgruppen ställdes några löst formulerade frågor för att starta upp diskussion. Främst observerades deltagarnas diskussioner kring sina
upplevelser om matinköpet och klimatsmart mat när de använde appen. Frågorna som ställdes under gruppintervjun kan hittas i Appendix C. Målet med att ha en fokusgrupp var för att vi ville undersöka vad deltagarna hade för åsikter efter användandet och för att se vad för tankar och idéer som lades fram under en diskussion med delade tankar, för ett eventuellt förbättrande av appen och dess syfte. All insamlad data analyserades sen tematiskt. Tematisk analys beskrivs av Braun och Clarke [2] som en kvalitativ analysmetod som används för att identifiera mönster i data och analysera dem. Metoden kan förse en innehållsrik och detaljerad framställning av data. 4. RESULTAT Här presenteras resultaten från studien. 4.1. Enkäterna - Hur klimatsmart är jag? Här presenteras resultaten från de två enkäterna som utförts i studien.
I den första enkäten svarade 15 personer. Två av dessa var inte med i varken användartestet eller fokusgruppen. Därmed har deras svar borträknas i resultaten. I andra enkäten deltog alla 13 som utfört första enkäten och användartestet. Av de 13 deltagarna som deltog i hela undersökningen hade sex personer läst kursen DM2573 Hållbarhet och Medieteknik. En tematisk analys av enkäterna visar att de ord som de flesta tänkte på gällande klimatsmart mat var närodlat, vegetariskt och veganskt. Närproducerat skrevs av nio deltagare både i enkäten före användartestet och efter. Orden skrevs i fritext och deltagarna var därmed inte begränsade mellan ett antal alternativ.
Figur 5. Ord som deltagarna kopplar till klimatsmart
mat.
6
Ett ordmoln på resultaten från första enkäten kan ses i figur 5. Resultaten från den andra enkäten visade sig bli densamma som från den första enkäten förutom att ordet vegetariskt skrevs en gång mindre och istället skrevs ordet veganskt en gång mer. Figur 6 visar hur deltagarna resonerar kring om de handlar klimatsmart mat, där enbart fyra av de 13 deltagarna ansåg att de faktiskt handlar klimatsmart mat före användartestet och fem ansåg det efter. Fyra personer före testet och tre efter, svarade neutralt på frågan. När de fick förklara varför de inte angett en högre siffra på skalan blev svaren att de var för lata för att tänka på att handla klimatsmart, dvs. att det i så fall handlar om att komma på nya recept och att handlandet styrs främst av det man är van vid att handla, eller att de inte tänker på det. Många ansåg även att priset styrde, vilket sju deltagare angav var en styrande faktor. Detta är något som även kan ses i figur 7, vilket redovisar att alla deltagare styrs främst av priset .
Figur 6. Skala 1-5 där 1 står för ej klimatsmart och 5
för helt klimatsmart.
Figur 7. Skala 1-5 där 1 står för priset helt och hållet
och 5 för klimatet helt och hållet.
Figur 8 visar om deltagarna ansåg att klimatsmart mat är dyrare. Lika många deltagare ansåg att det var dyrare före och efter användartestet, medan två färre deltagare hade en blandad åsikt efter användartestet och istället svarade att de inte ansåg klimatsmart mat vara dyrare. De som hade en blandad åsikt ansåg att det beror på vad man köper då klimatsmart mat inte alltid behöver vara dyrare.
Figur 8. Visar vad deltagarna hade för åsikt i frågan i
enkät 1 och 2. Även fast majoriteten styrs av ekonomin när de handlar mat så visar figur 9 att majoriteten ändå skulle kunna tänka sig att använda någon form av hjälpmedel för att handla mer klimatsmart mat. Enbart två personer svarade att de inte skulle kunna tänka sig att använda någon form av hjälpmedel.
Figur 9. Skala 1-5 där 1 står för nej inte alls och 5 för ja
absolut.
7
4.2. Användarutvärdering av appen 4.2.1. Användartestet Användartestet var till för att kunna utvärdera användarnas upplevelse av appen och hur de såg på klimatsmart mat. Hur användarna utförde testet var inte en del av undersökningen och inga särskilda observationer gjordes. En del personer kommenterade dock att det var roligt att delta. 4.2.2. Användarutvärdering från enkäten Lika många ansåg att appen påverkade deras val av matvaror som att den inte påverkade. Många ansåg att appen var till hjälp när man inte kunde bestämma sig när det fanns alternativ. Ett exempel på detta var att många ändrade sina produkter från smör till margarin och glass istället för grädde, då både margarin och glass hade ett mindre koldioxidavtryck än alternativet. Detta gick att se i deltagarnas varukorgar från användartestet då 10 av 13 personer köpte glass. Detta kommenterades även under fokusgrupperna. Till sist ansåg sju av 13 att appen var till hjälp vid val av varor, och åtta av 13 ansåg att att deras syn på klimatsmart mat inte ändrades efter användandet av appen. Tio personer skulle på något sätt kunna tänka sig att använda appen, så som när man handlar online. 4.3. Fokusgrupper Tre fokusgrupper utfördes. Dessa namnges grupp 1, 2 och 3 och hade fyra, fem respektive tre deltagare. I grupp 1 och 2 medverkade deltagare som både läst och inte läst kursen Hållbarhet och Medieteknik på KTH, medan ingen i grupp 3 hade läst kursen. Detta var av en slump och yttrade sig i att i grupp 1 och 2 fanns en högre grad av kunskap och medvetenhet kring klimatpåverkan i allmänhet. Resultaten från fokusgrupperna varierade. En åsikt som yttrades i grupp 1 var att anledningen till att folk köper icke klimatsmart mat beror nog inte på att folk tycker det är dyrt, utan för att många har uppfattningen av att det inte är gott. Följt av detta sades det att när man handlar mat köper man det man vill ha, dvs. har man bestämt sig för att äta kött kommer man inte att ändra sig väl i butiken. En deltagare i grupp 1 sa att hens åsikt ändrades tydligt efter användningen av appen. Deltagaren kopplade tidigare klimatsmart mat till ekologisk mat och tänkte att det var dyrt, men efter testet tänker hen mer på vegetarisk och vegansk mat snarare än ekologisk. I grupp 3 visste inte deltagarna om ekologisk mat och klimatsmart mat var samma sak, men de kom fram till att ju mer “godhetsstämplar” en produkt har, vilket gruppen nämnde
som bland annat KRAV, ekologiskt och fairtrade, desto dyrare är den. Angående priset lade deltagare i grupp 2 och 3 inte märke till priset när de använde appen, då det inte fanns någon budget att förhålla sig till i testet. Däremot diskuterade grupp 1 att det finns en prisskillnad mellan olika kategorier av mat, där det klimatsmarta alternativet ofta är billigare, exempelvis att potatis är billigare än ris. Appen gjorde denna skillnad tydlig. Gruppen kom även fram till att om man däremot jämför mat inom en grupp är ofta det alternativet som är bättre för klimatet dyrare, till exempel att närproducerat kött är dyrare än kött från utlandet. Alla deltagarna under fokusgrupperna ställde sig positiva till appen och många ansåg att de skulle kunna tänka sig att använda en app som Klimatsmart, dock varierade resultaten i vilken utsträckning av användandet. Detta överensstämmer bra med resultaten från den andra enkäten, där 10 av de 13 deltagarna svarade att de kunde tänka sig att använda appen. Grupp 1 var mycket intresserade av appen och diskuterade förbättringar, såsom att ha med fler varor i de olika kategorierna för att få ännu mer infomation som konsument, medan responsen mellan deltagarna i de andra två grupperna var varierad. En del kunde tänka sig att använda appen som referenspunkt men inte handla med den, då det skulle göra inköpet långsammare, medan andra redan var långsamma handlare och kunde tänka sig använda appen. Några av deltagarna använde sig redan av digitala inköpslistor som de ansåg skulle kunna inkorporeras med appen för få en större effekt på deras beteende kring matinköp. Detta skulle då funka på så vis att vid sökning på recept så ger appen förslag på klimatsmartare alternativ. Något som var en återkommande argumentation var att om infon skulle stå vid priserna i butiken istället för att ha en app för att få informationen kring varorna, så skulle det ha en större påverkan på konsumenterna. Deltagarna argumenterade att då de oftast inte har tid eller ork till att hålla koll på appen medan de handlar så skulle samma information, fast i butiken, kunna ge samma effekt som många fick under testet. Av fokusgrupperna kom det även fram att bättre design skulle ge en mer positiv effekt på användarna. Fokusgrupperna ansåg att det var en bra faktor att få se siffror och färger på produkter för att få möjlighet att
8
planera om sina köp, men då en av deltagarna i grupp 2 var färgblind, och därmed hade svårt att särskilja på den gula och orange färgen i appen, tyder detta på vikten av en bra design. 5. DISKUSSION I denna studie har vi undersökt hur studenter resonerar mellan pris och klimatsmarta varor vid matinköp, och utifrån detta undersökt om en app, som designats för studiens syfte, kan påverka en students matinköp mot en klimatsmartare riktning. Från detta har vi även undersökt om det finns ett intresse för att använda en sådan app. Utefter resultaten kan inga tydliga slutsatser dras. Resultaten visar att deltagarna som medverkade inte köper helt klimatsmart mat då de anser att det oftast är för dyrt, men resultaten visade dock att appen hade en viss påverkan på deras val av produkter. Studiens deltagare ställde sig positiva till att använda en liknande app men i olika användningsgrader. Däremot framstod det i fokusgruppen att deltagarna, likt studien av Herbig et al. [7], tyckte att det skulle ta längre tid att handla med appen, och föredrog därmed att få informationen visad direkt i butik eller integrerad i en annan funktionalitet. Deltagarna var nöjda med informationen de fick om varorna men likt Herbig et al. [7] önskade en del deltagare mer information. I denna studie tyckte deltagarna även att de inte fått använda appen tillräckligt mycket för att de skulle kunna se en märkbar skillnad i deras handlande, vilket deltagarna i Herbig et al. [7] observerade ändrades i och med användandet av appen. Dock såg denna studies deltagare små skillnader när de använde appen, så som att de valde det mer klimatsmarta alternativet när de stod och vägde mellan två varor som till exempel smör och margarin.
5.1. Designdiskussion I teorin till vår studie talas det mycket om hur interaktionsdesign kan användas för att ändra folks beteenden. Däremot visade våra resultat och reflektionerna från fokusgruppen att de flesta hade redan bestämt sig för vad de vill ha och var inte villiga att ändra sitt beteende, särskilt om det medförde extra ansträngning. Därmed kan det tyckas att för att få interaktionsdesign till att ändra människors beteende måste det göras på ett sätt så att användarna villigt använder applikationen och inte behöver
anstränga sig för att skapa förändring i betendet. Förändringen bör alltså ske i och med användandet. Något som kom upp under fokusgruppen var att funktionaliteten från appen skulle kunna utvecklas till en applikation som föreslår recept till användaren, sådant att om en användare söker efter köttfärsbiffar kommer olika recept upp som ger indikation på hur klimatsmart receptet är. Därefter kan användaren välja ett recept som har den klimatpåverkan de vill och alla råvaror är redan listade. På detta sätt sker förändringen i användandet. Användartestet visade att de som var vegetarianer redan hade en vana att byta ut varor, då de valde köttersättning istället för köttfärs. Om Klimatsmart utvecklas till en receptapp så hjälper det användarna att göra det deltagarna som var vegetarianer gjorde - byta ut varor i recept till något klimatsmartare.
Slutligen så är matinköp en mycket komplex fråga som, visat av resultaten, inte grundar sig enbart på ekonomi eller klimatpåverkan av maten. Denna studie kan inte ge en hel bild av situationen och hur appen bör utformas för att bli optimal. Mer studier behöver därför genomföras för att ta reda på vilka andra aspekter som påverkar matinköp för att sedan kunna designa en app som på ett optimalt sätt hjälper användaren att handla mer klimatsmart mat. 5.2. Metoddiskussion Då en av våra huvudfrågor var att utforska hur studenter resonerar mellan ekonomi och klimatsmart mat borde användartestet mer tydligt ha fokuserat på detta. Fokusgrupperna gav mycket respons på att de inte reflekterade över ekonomin under testet, då ekonomiaspekten inte var specificerat i testet samt för att de inte handlade med sina egna pengar. Anledningen till dessa faktorer var för att vi ville att deltagarna skulle agera så naturligt som möjligt och gav därför inga anvisningar eller uttalanden om att tänka på ekonomin. Vår intention med användartestet var att utvärdera appens funktionalitet och inte inköpet i sig. Det bör dock has i åtanke att då testsituationen var hypotetisk så gav den även upphov till hypotetiska svar. I och med detta har användartestet stor utvecklingspotential. Om tid funnits borde först en mindre pilotstudie utförts med app-prototypen och lydelsen deltagarna fick för att utvärdera vad testet kunde ge till vår studie. Efter detta borde en andra iteration av användartestet designats som sedan blivit grunden för vår studie. Hade fler iterationer gjorts av utvecklingen av testet och enkäten, kunde eventuellt andra resultat ha fåtts.
9
Metoden bör även utvecklas i att användartestet bör utföras över en längre tid. Vi kan efter studien se att ett hypotetiskt inköpstillfälle inte var optimalt för att se om appen har en påverkan på användarnas beteende. En längre användningsperiod med verkliga inköp borde ha utförts. En aspekt som bör tas i beaktning är skalan på enkäterna, som kan uppfattas olika individuellt. De som exempelvis angav en trea på skalan kan ha tolkat den graden som “varken eller” eller att de helt enkelt låg på mitten av skalan, vilket var tanken, eller som något annat. Detta kan alltså ha gett en missvisande tolkning av resultaten. 5.3. Framtida forskning För en utveckling av denna studie bör en framtida forskning ha fokus på om en app sådan som Klimatsmart kan ha en påverkan på användarna vid en längre tids användning. Detta kan grunda sig i olika designstudier, där olika designaspekter utvärderas, såväl som i fler studier kring folks beteendemönster vid matinköp. En annan utveckling är att integrera den med en receptfunktion- eller app, och från det se hur beteendemönsterna påverkas. 6. SLUTSATS Hälften av deltagarna ansåg att appen påverkade deras val av produkter, men detta gällde främst när det fanns enklare, utbytbara alternativa produkter, såsom margarin och smör eller grädde och glass. Alla deltagare styrdes främst av sin ekonomi, men utifrån användartesten går det ändock inte att uttala sig om huruvida studenter prioriterar ekonomi eller klimatsmart mat, och mycket är på grund av att matinköp är mycket mer komplext än faktorer som vad varorna kostar eller dess klimatpåverkan. Mycket ligger på individnivå och berör ämnen såsom bekvämlighet, vana, ekonomi, kunskap och många andra faktorer. Fokusgrupperna ansåg dessutom att de använde appen under en för kort tid för att det ska ha kunnat påverka deras beteende. Innan testet så angav många att de undvek att handla, vad de definierade som, klimatsmart mat, då de ansåg att det var för dyrt. Efter testet hade någras syn på klimatsmart mat förändrats och likaså även dess prissättning.
Studien visar att det ändå finns ett tydligt intresse för att använda en app som hjälpmedel för att handla mer klimatsmart mat. Dock så behöver designen på appen utvecklas om deltagarna skulle kunna tänka sig att använda
den. Deltagarna önskade mer information om matvarorna samt att appen fanns integrerad i matbutiken, då deltagarna ansåg att det skulle ta upp för mycket tid att gå runt med appen eller hålla koll på den när de handlar i en fysisk butik respektive online. Appen skulle även kunna utvecklas till en mer receptinriktad app som ger förslag på klimatsmarta recept innan matinköp. Dessutom behövs aspekten kring färg betraktas närmare då färgerna kunde vara svåra att avskilja vid färgblindhet.
REFERENSER [1] Betzeki, Christina och Leyla Swedan, (2016), Persuasive design som medel för miljövänligt agerande: En studie om hur funktioner i miljöfrämjande mobilapplikationer kan motivera användare att agera miljövänligt , Kandidatuppsats, Instutitionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola, Huddinge, Sweden, http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1075324/FULLTEXT01.pdf [2] Braun, Virginia och Victoria Clarke, (2006), Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, 3:2, s. 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa [3] Earth Overshoot Day, (2018), Earth Overshoot Day 2018 is August 1, the earliest date since ecological overshoot started in the early 1970s , https://www.overshootday.org/newsroom/press-release-june-2018-english/ [hämtat 2019-03-08] [4] Eriksson, Elina och Daniel Pargman, (2013). It’s not Fair - Making students engage in sustainability. Dept. of Media Technology and Interaction Design, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden, https://www.researchgate.net/publication/286442227_It's_not_fair_-_making_students_engage_in_sustainability [5] Eriksson, Elina och Daniel Pargman, (2014), ICT4S Reaching Out: Making sustainability relevant in higher education, School of Computer Science and Communication Centre for Sustainable Communications, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden, https://www.researchgate.net/publication/263342191_ICT4S_Reaching_Out_Making_sustainability_relevant_in_higher_education
10
[6] Falk, Johan, Owen Gaffney, Avit K. Bhowmik, Carina Borgström-Hansson, Christopher Pountney, Dag Lundén, Erik Pihl, Jens Malmodin, Jennifer Lenhart, Krisztina Jónás, Mattias Höjer, Pernilla Bergmark, Siddharth Sareen, Sofia Widforss, Stefan Henningsson, Sophie Plitt, Tomer Shalit, (September 2018), Exponential Climate Action Roadmap. Future Earth. Sweden. [7] Herbig, Nico, Gerrit Karl och Antonio Krüger, (2018), Design Guidelines for Assistance Systems Supporting Sustainable Purchase Decisions. German Research Center for Articial Intelligence (DFKI), Saarland Informatics Campus, Germany, https://www.researchgate.net/publication/325703145_Design_Guidelines_for_Assistance_Systems_Supporting_Sustainable_Purchase_Decisions [8] ICA, (2018), Hur påverkas klimatet av det vi äter? https://www.ica.se/buffe/artikel/mitt-klimatmal-info/ [hämtat 2019-03-08] [9] Klerks, Josephine och Agnes Zetterman, (2016), Medvetenhet och förändringsvilja i vardagen – En studie om hur mobilapplikationer kan bidra till en mer hållbar livsstil, Kandidatuppsats, Instutitionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola, Huddinge, Sweden, http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:905682/FULLTEXT01.pdf [10] Matkalkylatorn.se, (2019), Ligger din måltid inom planetens klimatbudget? https://www.matkalkylatorn.se , [hämtat 2019-03-18] [11] McLafferty, Isabella, (2004), Methodological issues in nursing research. Focus group interviews as a data collecting strategy. Journal of Advanced Nursing, 48(2), s. 187–194. [12] Naturvårdsverket, (2017), Koldioxidekvivalenter , https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-fran-exporterande-foretag/Koldioxidekvivalenter/ , [hämtat 2019-05-02]
[13] Oatley, (2019), Havredryck, https://www.oatly.com/se/products [hämtat 2019-03-22] [14] Pargman, Daniel och Barath Raghavan , (2014), Rethinking Sustainability in Computing: From Buzzword to Non-negotiable Limits, Proceedings of the NordiCHI 2014: The 8th Nordic Conference on Human-Computer Interaction: Fun, Fast, Foundational. https://www.researchgate.net/publication/264518458_Rethinking_Sustainability_in_Computing_From_Buzzword_to_Non-negotiable_Limits [15] Raghavan, Barath och Daniel Pargman, (2017), Means and Ends in Human-Computer Interaction: Sustainability through Disintermediation. PROCEEDINGS OF THE 2017 ACM SIGCHI CONFERENCE ON HUMAN FACTORS IN COMPUTING SYSTEMS (CHI'17), ASSOC COMPUTING MACHINERY, s. 786-796, https://raghavan.usc.edu/papers/sustainability-chi17.pdf [16] Rockström, Johan, (2015), Johan Rockström 2015. Sommar och Vinter i P1. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/571827?programid=2071 [hämtat 2019-03-08]
[17] Röös, Elin, (2012), Mat-klimat-listan version 1.0. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för energi och teknik, Uppsala, Sweden, https://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf
[18] UN, (2019), Tackling Climate Change, https://www.un.org/sustainabledevelopment/climate-action/ [hämtat 2019-05-12]
11
APPENDIX A
Följande är frågorna i enkäten. Namn: Kön: Ålder: Har du läst kursen Hållbarhet och Medieteknik? Del 1
När du tänker på klimatsmart mat, skriv de tre första orden du kommer att tänka på: Anser du att du handlar klimatsmart mat? Ej klimatsmart 1-5 Klimatsmart Om du inte svarat 5 ovan: Vilka faktorer påverkar att du inte handlar helt klimatsmart mat? Känner du dig informerad kring vad klimatsmart mat är? Nej inte alls 1-5 Ja helt och hållet Skulle du vilja bli bättre på att handla klimatsmart mat? Nej inte alls 1-5 Ja absolut Kan du tänka dig använda någon form av hjälpmedel för att hjälpa dig handla mer klimatsmart mat? Nej inte alls 1-5 Ja absolut Del 2
Vilken faktor styr när du köper mat, klimatet eller priset? Priset helt och hållet 1-5 Klimatpåverkan helt och hållet Vilket livsmedel anser du är klimatsmartast? Nötkött, Quorn, Lax
12
Vilket livsmedel anser du är klimatsmartast? Potatis, Pasta, Ris Vilket livsmedel anser du är dyrast? Nötkött, Quorn, Lax Vilket livsmedel anser du är dyrast? Potatis, Pasta, Ris Del 3
Anser du att det är dyrare att handla klimatsmartare mat? Ja, Nej
Tillägg i enkät 2
Del 4
Handlade du varor som du själv skulle äta? Te.x. om du är vegetarian; undvek du köttprodukter Ja, Nej Handlade du varor som du prismässigt skulle köpa? Kände du att appen påverkade dina val? Förklara ditt svar på föregående fråga: Kan du komma ihåg en eller flera specifika varor som du bytte till något annat pga appen? Kände du att appen hjälpte dig med val av varor? Ändrade appen din syn på vad klimatsmart mat är? Skulle du kunna tänka dig att använda den här appen när du handlar mat? Motivera. Har du några förslag på förbättringar/något som saknades? Fanns det några faktorer på ICAs onlinebutik som påverkade dina val?
13
Matpreferenser: Övriga kommentarer:
14
APPENDIX B
Följande är informationsbladet som deltagarna var försedda med under användartestet.
Du kommer att få testa vår app Klimatsmart.
1. Läs igenom informationen på första sidan i appen. 2. Hitta menyn. 3. Gå in på varje kategori och utforska de olika livsmedlen. 4. Nu ska du handla mat på ica.se
Du ska köpa matvaror till ett recept som du ska laga till dig själv. Maten du ska laga är köttfärsbiffar med tillbehör samt en äppelpaj till efterrätt. Du behöver inte följa receptet till 100%, utan har det som en utgångspunk, dvs du kan byta ut t.ex. bönor mot något annat om du inte gillar bönor. Utgå från dina egna matpreferenser. Till din hjälp har du appen Klimatsmart. Lägg dina varor i varukorgen. Enligt receptet behöver du: Köttfärsbiffar: 500g kött 1 ägg 1 gul lök 1l mjölk och/eller grädde 1msk smör, margarin eller olja Serveras med någon typ av kolhydrater och andra valfria tillbehör om så vill. Äppelpaj:
200g äpplen 3dl mjöl 50g smör 1dl socker Till servering: Glass, grädde eller liknande.
15
APPENDIX C
Följande är frågorna som ställdes under fokusgrupperna.
1. Vad tyckte ni om testet?
2. Ändrades bilden av vad ni tycker klimatsmarta varor är efter användandet av appen?
3. Ändrades bilden av vad ni tycker klimatsmart mat kostar? Kändes mer klimatsmart mat dyrare?
4. Har ni tänkt på testet om ni handlat mat de senaste dagarna?
5. Vill ni ha en sådan app? Kan ni tänka er använda?
6. Om klimatsmart mat skulle visa sig vara billigare, skulle fler köpa klimatsmart mat då?
16
TRITA -EECS-EX-2019:187
www.kth.se
