NUORI2013, J

yväskylä, 8.1.

2013

Anders Huldén

Seta r f

KOMMA UT –

ELLER KOMMA IN?HBTIQ-PERSPEKTIV PÅ UNGDOMSARBETET

Kön

Könsidentitet handlar om hur

jag upplever min

könsti l lhörighet

Könsuttryck är

utseende, klädsel , handlingar

genom vilka jag uttrycker min

könsidentitet

Sexuell läggning

Sexuell läggning handlar om

vem jag attraheras

av, emotionellt och/eller

erotiskt

KÖN OCH SEXUELL LÄGGNING

Setas målsättning är likabehandling i samhället och välmående för alla,

oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning.

sexuell läggning

homosexuella

och bisexuella

…personer vars

sexuella läggning

är en annan än

heterosexuell.

könsidentitet och könsuttryck

transpersoner…personer vars könsidentitet och/ellerkönsuttryck helt eller delvis är annorlundaän vad som förväntades när deraskönsidentitet definierades vid födseln.

…transpersoner kan vara till exempeltranskönade (transsexuella) ochtransvestiter, vars könsidentitet oftast ärkvinna eller man. Transgenders (fi. muunsukupuoliset) har en könsidentiet somär varken kvinna eller man, eller både och.

interkönade…personer vars medföddakönsbestämmande fysiska egenskaper ärentydigt varken kvinnliga eller manliga

VADÅ HBTIQ?

Queer ifrågasätter normer kring kön

och sexualitet, och queera personer

vill vanligen inte definiera sig via

dessa övriga begrepp.

Cispersoner är personer som inte är

transpersoner, alltså personer vars

könsidentitet och könsuttryck mestadels

överensstämmer med vad som förväntades

när deras könsidentitet definierades vid

födseln.

Könsnormativitet

Uppsättning normer i samhället

som antyder att det bara finns

två kön, manligt och kvinnligt ; att

al la människor är antingen män

eller kvinnor och uttrycker sig på

ett könstypiskt sätt .

Andra könsidentiteter och

könsuttryck ses som avvikande

och mindre önskvärda.

Heteronormativitet

Uppsättning normer i samhället

som antyder att heterosexualitet är

den normala sexuella läggningen.

Andra sexuella läggningar ses som

avvikande och mindre önskvärda.

RYMS DU INOM RAMARNA?

Hur syns normer om kön och

sexuell läggning i din omgivning?

Vilka andra normer finns där?

De flesta hbtiq-ungdomar mår bra, men bland hbtiq-ungdomar finns oftare problem med välfärd ochhälsovanor, än bland andra ungdomar

(bl.a. Hon Hen Han, 2010 http://www9.ungdomsstyrelsen.se/ar t/0,2072,8160,00.html)

Självupplevd hälsa, både fysisk och mental

Självskadebeteende

Användning av alkohol- och tobaksvaror

Socialt utanförskap, brist på psykosocialt stöd

Erfarenhet av diskriminering, rädsla för diskriminering

Osynlighet i vardagen, i vetenskapliga kontexter

KONSEKVENSER

Inom projektet Välmående regnbågsungdom samlar Seta

och Nuorisotutkimusseura under 2013 information om

hbtiq-ungdomars hälsa och välfärd i Finland.

Det går inte att påverka den egna könsidentiteten

eller sexuella läggningen – men den kan utvecklas

och förändras under livstiden

Normerna skaver – varför är jag som jag är?

När ramarna blir för trånga uppstår lätt en konflikt mellan

identiteten, drömmarna och omgivningens förväntningar

Omgivningens attityder inverkar på om man är öppen med sin

identitet, behöver dölja den eller förnekar den

Erfarenheter av diskriminering och rädsla för diskriminering

påverkar välbefinnandet

ATT FÖRSTÅ SIN IDENTITET

KOMMA UT?

”Komma ut” förknippas vanligen med homo- och bisexuella, somberättar om sin sexuella läggning

Egentligen : ”komma ut” som avvikare från normen

Ingen engångsföreteelse – ständigt pågående processer i l ivet

Positiva komma ut-erfarenheter ger självförtroende

Ungdomar som kommit ut hemma och i skolan gladare, hoppfullare änungdomar i garderoben

Ungdomar som kommit ut hemma kan tala om problem med vuxna i familjen, än ungdomar i garderoben

(Growing up LGBT in America, http://www.hrc.org/youth#.UO5r1W_Zb9U)

Garderoben kan också erbjuda trygghet, outa aldrig någon

Kan du vara den trygga vuxna, som erbjuder stöd?

TIPS!

Diskutera - hur förhållerfamiljen, egentligen?

Hjälp den unga att bilda en positivsjälvbild och hitta socialt stöd

Fundera på hur man kan förbereda sig påfrågor

Hjälp den unga att tro på sin framtid ochsina egna möjligheter

Fundera över dina egna uppfattningar om mångfald

Granska normerna i din omgivning: vilka normer finns kring

kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, religion etc.

Hur tar de sig uttryck? Vad innebär de med tanke på

synlighet, tillgänglighet, makt och inflytande? Hur kan man göra

annorlunda?

Låt mångfalden synas och höras!

Respektera ungdomars erfarenheter, berättelser, rätten till

självbestämmande

Ingrip mot diskriminering och trakasserier – men kom också ihåg att

aktivt främja likabehandling (synliggör mångfald, gör

likabehandlingsplan, Område fritt från diskriminering)

Våga ta ställning för likabehandling – det är inte värdeneutralt att tiga

KOMMA IN?

Seta, SAKKI och FSS driver i samarbete projektet Från

tolerans till likabehandling. Under 2013 publiceras ett

metodmaterial för normkritiskt likabehandlingsarbete.

TACK FÖR MIG!

Mer information hittar du på webben www.seta.fi

www.transtukipiste.fi

www.normer.fi

www.rfslungdom.se

Anders Huldén, koordinator för ungdomsarbetet

anders.hulden@seta.fi