Kommunikationsinslaget i Experimentell Fysik 1

Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och

kommunikation

Återblick och framtiden

• Kommunikation på programmet i teknisk fysik – Fysiken omkring oss – Inledande teknisk kommunikation – Mekanik 2 – ExpFys – Miljöfysik – Kvantfysik – Exjobb

Ni kan alltså… • använda processkrivning • strukturera och lägga upp en kort muntlig presentation

präglad av medveten retorisk skicklighet och god presentationsteknik.

• använda er av och ge återkoppling på ett konstruktivt sätt

• skriva en text medvetna om textens röda tråd (koherens)

• använda referenser på ett sätt som stärker er trovärdighet som akademiska författare

• kommentera experimentell data och integrera visuell information med text

Era exempel på skriftlig kommunikation (september,

2011) • Specifikationer • Mail • PM • Rapporter • Artiklar • Avhandlingar • Dikter(sic) • Läroböcker • Manualer

I kursbeskrivningen för ExpFys 1:

• Lärandemål: “Skriva tekniska rapporter”

• Examination: ”Del C Mekanikprojekt med skriftlig rapport”

Kommunikationsinslaget (er “bro” mellan laboration och slutprodukt)

• Huvudsyftet: att introducera studenterna till och låta dem arbeta med kursstoffet (laboration i fysik) med utgångspunkt ifrån kärnstrukturen och karaktäristika i en av den akademiska/vetenskapliga diskursens primära uttrycksformer – den vetenskapliga artikeln – och låta studenterna fortsätta att arbeta med skrivandet som en iterativ process.

Lärandemål (ExpFys 1)

• skriva en vetenskaplig text enligt en IMRaD-struktur om en laboration

• ge initierad återkoppling på en annan författares text med utgångspunkt ifrån centrala kommunikationsaspekter såsom innehåll och läsaranpassning, disposition och struktur (på makro- och mikronivå), koherens, språk, stil och referensteknik.

• använda initierad återkoppling från textgranskare med utgångspunkt ifrån centrala kommunikationsaspekter (se punkten ovan) för att revidera sin egen text.

Två (och en halv) föreläsningar

• Idag (21/1): Introduktion och ”Förstudie – vad utmärker genren?”

• Föreläsning 1 (29/1, 8-10) ”Abstrakt, Inledning och Metod”

• Föreläsning 2 (30/1, 8-10) ”Resultat, Diskussion, och Slutsatser/Sammanfattning”

Stöd i skrivprocessen

• Er rapport får: – Peer-granskning – Fackspråks-granskning

• Till er hjälp har ni:

– Mig och varandra! – Stödmaterial för peer-granskning – Skrivhandledningsmaterial

• Extra stöd i form av CHOCS

Principer för inlämning

• Efter avslutad laboration har ni 2 arbetsveckor på er att lämna in ert rapportutkast (endast som .pdf) till Fackspråk: mahans@chalmers.se

• Utkastet ska före inlämning ha peer-granskats av den grupp som genomförde laboration samtidigt som ni (använd återkopplingsdokumentet) och reviderats av författarna; lämna också in ca 200 ord sammanfattning om vilka åtgärder som vidtagits som ett resultat av peer-granskingen

• Rapportutkastet återfås med kommentarer efter ca en vecka – Igor Zoric beslutar om datum för slutinlämning

Nu lämnar vi administrativa spörsmål därhän...

Förstudie – vad utmärker genren?

Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och

kommunikation

Går det att göra det här?

Börja med att konstatera att…

• …det finns olika texttyper – genrer • Texter inom en genre:

– delar ett kommunikativt syfte – delar likheter (struktur, stil, innehåll och

mottagare), t.ex. roman, dagspress, rapport

• Förstudien och den tekniska rapporten har stora likheter men är ändå två olika texttyper

Förstudie vs. teknisk rapport

Förstudie Rapport

Syfte: Presentera resultat av forskning/undersökning

Struktur: IMRaD

Stil: Formell och akademisk Beskrivande

Innehåll: Komplett beskrivning av redan genomförd forskning/undersökning Vilken ny kunskap har erhållits?

Mottagare (universitet):

Laborations- och kursledning; handledare

Mottagare (industri):

Kund Rapportering och dokumentation

Förstudie vs. teknisk rapport

Förstudie Rapport

Syfte: Beskriva planerad forskning/undersökning

Presentera resultat av forskning/undersökning

Struktur: ITU(f)R IMRaD

Stil: Formell och akademisk Rådgivande m.a.p. teknik, ekonomi, behov m.m.

Formell och akademisk Beskrivande

Innehåll: ”Insäljande” (meta-) beskrivning om planerad forskning/undersökning

Komplett beskrivning av redan genomförd forskning/undersökning Vilken ny kunskap har erhållits?

Mottagare (universitet):

Laborations- och kursledning; handledare

Laborations- och kursledning; handledare

Mottagare (industri):

Ansvarig chef för bedömning av teknik och ekonomi. (Ska kunna förstås också av personer utan detaljkunskap)

Kund Rapportering och dokumentation

Nyckelskillnader

Perspektiv

Strategi

Förstudiens struktur • Inledning

• Teori/Beskrivning

• Uppställning

• Förväntade resultat

Inledning

• Ger kort bakgrund (situerar studien) och beskriver syftet

• Uppmärksammar villkor/förutsättningar/specifikationer, ofta kopplade till funktionalitet

• Antyder ngt om nödvändigt material och metod, men inte modellnummer etc. här!

Teori • Redogör för fysikaliska principer/förutsättningar som ligger

till grund för studien. Alternativt, när lämpligt, beskriver problemet som ska lösas i detalj, t.ex. hur en hiss ska fungera

• Vad ska göras/mätas? Hur ska det göras/mätas? Varför ska det göras/mätas?

• Förklarar var författarna befinner sig “idemässigt” (för att mottagaren ska kunna värdera uppställning och förväntade resultat på rätt sätt)

• Avslutar med att tydligt sammanfatta vilka teoretiska parametrar etc. som faktiskt ska mätas och hur dessa kan mätas optimalt.

Uppställning

• Beskriver hur författarna, rent praktiskt, avser att genomföra undersökningen

• Ger tydliga besked om utrustning/material som ska användas (ev. har använts i en pilotstudie)

• Kommunicerar gärna med visuell information, d v s figurer och tabeller

Förväntade resultat

• Beskriver förväntande resultat med utgångspunkt ifrån (de teoretiska och experimentella) förutsättningarna

• Notera: Ett förväntat resultat beskrivs INTE som att “resultatet ska bli som förväntat”; försök att nyansera analysen