Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskap Handledare: Universitetsadjunkt TK FK Anna Minara Ciardi Examinator: Professor Kjell O. Lejon

Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning

En studie om utformningen av detta arbete i Linköpings stift

Anna Nordin 891201

 

 

Sammanfattning Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning och bygger

på en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns

beskrivet personer med funktionsnedsättning i förhållande till kristen tro samt konfirmation,

men funktionsnedsättning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhållande till

varandra.

I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsättning, funktionshinder,

handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsättning inte innebära ett

hinder då omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsättning innebär ett

hinder eller inte. Jag använder mig av definitionen funktionsnedsättning i min uppsats. Det

pågår diskussion om att användning av olika begrepp kan bidra till exkludering. Jag tar upp

forskning där forskare menar på att begrepp är nödvändiga för att kunna föra samtal kring

funktionsnedsättningar. Det är snarare sättet att tala om funktionsnedsättningar som speglar

attityd och förhållningsätt.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur konfirmationsundervisning för ungdomar med

funktionsnedsättning erbjuds och hur den utformas samt hur samverkan ser ut i Linköpings

stift. Syftet är också att undersöka på vilket sätt konfirmationsundervisning för ungdomar med

funktionsnedsättning i församlingarna överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans

konfirmandarbete samt vilka utmaningar som finns. Frågeställningarna i uppsatsen har varit

utgångpunkt för sammanställning, tolkning och analys av materialet och jag har använt mig

av kvalitativ metod. Jag har utfört sex intervjuer med medarbetare i Linköpings stift i fyra

församlingar samt intervjuat två medarbetare på stiftsnivå som arbetar med konfirmandarbete

för ungdomar med funktionsnedsättning.

Genom min undersökning har jag kommit fram till att konfirmandarbete för ungdomar

med funktionsnedsättning erbjuds och utformas i Linköpings stift genom individanpassning.

Medarbetare arbetar övergripande med tydlighet, struktur, återkommande moment som ger

trygghet och möjlighet till integrering. Samverkan finns i form ett samordnaruppdrag och en

nätverksgrupp i stiftet, dock efterfrågas ytterligare samverkan. Församlingarna följer

Riktlinjer Svenska kyrkans för konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Det

innebär att alla kyrkotillhöriga som ska fylla 15 nästkommande år får en inbjudan till

konfirmationsundervisning som är öppen för alla. Kyrkan har att möta behov av styrning och

ledning, kompetensutveckling samt fördjupad samverkan.

 

Innehållsförteckning

1. Inledning _____________________________________________________ 1  1.1   Inledning ______________________________________________________________ 1  1.2   Syfte och frågeställningar _________________________________________________ 3  1.3 Material och avgränsningar _________________________________________________ 3  1.4 Definitioner _____________________________________________________________ 5  1.5 Metod och teoretiska utgångspunkter _________________________________________ 6  1.6 Tidigare forskning ________________________________________________________ 9  

1.6.1 Kristi kropp som kritisk metafor ________________________________________________ 9  1.6.2 Att tolka det tvetydiga _______________________________________________________ 11  1.6.3 This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden _____ 12  

2. Funktionsnedsättning _________________________________________ 12  2.1 Definitioner ____________________________________________________________ 13  2.2 Sveriges riksdag, statliga myndigheter och intresseorganisationer __________________ 13  

2.2.1 Sveriges riksdag ___________________________________________________________ 13  2.2.2 Statliga myndigheter _______________________________________________________ 14  2.2.3 Intresseorganisationer ______________________________________________________ 15  

3. Konfirmation under 1900-talet fram till idag ______________________ 15  4. Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning _________ 18  4.1 Kyrkoordningen ________________________________________________________ 18  4.2 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete ______________________________ 21  4.4 Praktisk utformning ______________________________________________________ 22  

5. Intervjuer ___________________________________________________ 26  5.1 Intervju 1 - Åtvids församling ______________________________________________ 26  5.2. Intervju 2 – Stiftssamordnare i Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd _________________________________________________________________________ 28  5.3 Intervju 3 - Boxholms församling ___________________________________________ 29  5.4 Intervju 4 – Motala församling _____________________________________________ 31  5.5 Intervju 5 – Stiftspedagog Linköpings stift ____________________________________ 32  5.6. Intervju 6 – Linköpings Domkyrkoförsamling ________________________________ 33  

6. Analys ______________________________________________________ 35  7. Sammanfattning ______________________________________________ 38  8. Käll- och litteraturförteckning __________________________________ 40  8.1 Böcker och artiklar ______________________________________________________ 40  8.2 Intervjuer ______________________________________________________________ 41  8.3 Elektroniska resurser _____________________________________________________ 41  

9. Bilaga 1 _____________________________________________________ 43    

 

  1  

1. Inledning

1.1 Inledning Våra bilder av Gud och livet blir ofta utmanade därför att konfirmander med olika funktionshinder eller

andra speciella behov ser på dem från andra håll än vi är vana vid. De konfirmanderna kan få bli våra

läromästare. De kan visa oss fler sätt att se på livet och tillvaron, och på ett utvecklande sätt ifrågasätta

traditionella mönster och former.1

Citatet är hämtat ur boken Tålamod, tydlighet och struktur – konfirmandarbete med

ungdomar som behöver mer.2 Boken vänder sig till arbetslag som i konfirmandarbetet möter

ungdomar med funktionsnedsättning. Jag menar att ovanstående citat belyser hur traditionella

mönster och former kan begränsa tankar och handlande samt att mötet med ungdomar med

funktionsnedsättning enligt författaren innebär ömsesidigt lärande. Ungdomar med

funktionsnedsättning kan göra oss medvetna om hur livet och tillvaron kan ses utifrån ett

annat perspektiv. Citatet överensstämmer med mina egna erfarenheter från möten med

ungdomar med funktionsnedsättning.

Samhället har förändrats vad gäller förhållningssätt och förutsättningar för personer med

funktionsnedsättning. Flera forskare och Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete

uttrycker att det fortfarande är mycket kvar att göra för att öka kunskapen samt utveckla och

förbättra bemötande och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning.3 Susanne

Rappman, som är präst i Svenska kyrkan, skriver att den samhälleliga kontexten under de

senaste årtiondena har förändrats avsevärt för personer med funktionsnedsättning. Enligt

Rappman har denna förändring i samhället bidragit till ökad teologisk reflektion kring

funktionsnedsättning. Ny lagstiftning har inneburit bättre förutsättningar till utbildning, eget

boende samt ökat inflytande över medicinsk behandling. Rappman lyfter fram två faktorer

som ligger till grund för förändringen. Den ena faktorn är handikapprörelsernas framväxt och

den andra är universitetsämnet handikappvetenskap.4

Linda Vikdahl, som är forskare vid Umeå universitet, beskriver hur samhället har

förändrats avseende synsätt och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning. Hon

skriver:                                                                                                                1 Broman, 2004, 52. 2 Broman, 2004. 3 Rappman, 2005, 21; Fritzson, 2007, 12-13; Vikdahl, 2012, 259; Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 8. 4 Rappman, 2005, 21.

  2  

Nationally, and to some extent internationally, society has changed when it comes to view of disabilities.

Gradually, persons with disabilities are being granted social space. More and more, the individual with

intellectual disabilities is no longer put away and kept out of sight in institutions. It is increasingly clear

that society has a special responsibility when it comes to persons with disabilities, and also that disability

should not impinge on a person’s possibilities of living a life of her/his own, enjoying a certain freedom

of choice.5

Svenska kyrkan har enligt kyrkoordningen ansvar för att erbjuda dopundervisning för olika

åldrar.6 Konfirmationsundervisningen är en del av dopundervisningen. I

konfirmationsundervisningen ska man arbeta aktivt med församlingens grundläggande

uppgifter – fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.7

Kyrkostyrelsen har tagit fram Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete som

fastställdes i oktober 2007.8 Dessa riktlinjer anger bestämmelser för konfirmandarbetet samt

beskriver Svenska kyrkans förutsättningar för att bedriva konfirmandarbete av god kvalitet.

Enligt gällande riktlinjer har församlingen ansvar för att utarbeta mål för konfirmandarbetet.

Målen ska vara mätbara och utvärderas efter varje konfirmandperiod.9

Alla ska erbjudas möjlighet till konfirmation. Svenska kyrkans medlemmar ska enligt

kyrkoordningen erbjudas möjlighet att konfirmeras i den församling man formellt tillhör, dvs.

där man är folkbokförd.10 Det gäller även ungdomar med funktionsnedsättning. Församlingen

ska erbjuda konfirmation som är anpassad efter varje individs förutsättningar. Stiften har

ansvar för att ge pedagogiskt stöd till församlingen samt att utveckla

konfirmandverksamheten för ungdomar med funktionsnedsättning.11

Jag har haft förmånen att få arbeta med konfirmationsundervisning för ungdomar med

funktionsnedsättning. Därutöver har jag under flera år arbetat som ungdomsledare för en

ungdomsgrupp med ungdomar med funktionsnedsättning. Sedan några år kombinerar jag

mina studier med arbete på ett gruppboende för vuxna med funktionsnedsättning. Min syn på

personer med funktionsnedsättning har förändrats utifrån mina erfarenheter. För mig har det

blivit tydligt att vi är människor med olika egenskaper, erfarenheter och förmågor. Min

uppfattning är att det är mer som förenar oss människor än vad som skiljer oss åt. Det finns

                                                                                                               5 Vikdahl, 2012, 258. 6 KO 2000, 51. 7 KO 2000, 5; Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 4. 8 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 1. 9 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 5, 8. 10 KO 2000, 47. 11 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 8.  

  3  

fortfarande okunskap och fördomar vad det gäller personer med funktionsnedsättning. Min

uppfattning är att det är alla människors ansvar att på olika sätt bidra till förändring. Ökad

kunskap minskar fördomar.

1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmationsundervisning för ungdomar med

funktionsnedsättning erbjuds i de församlingar som arbetar med denna verksamhet i

Linköpings stift och hur den kan vara utformad, samt hur samverkansformer mellan

församlingarna och stiftet finns och i så fall hur det ser ut. Syftet är också att undersöka på

vilket sätt konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i

församlingarna överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete samt

vilka utmaningar Svenska kyrkan möter på detta område.

Frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:

  Hur erbjuds och utformas konfirmationsundervisning för ungdomar med

funktionsnedsättning i de församlingar som arbetar med denna verksamhet i

Linköpings stift?

  Hur ser samverkan ut i konfirmandarbetet mellan dessa församlingar och Linköpings

stift?

  På vilket sätt överensstämmer konfirmandarbetet i församlingarna med Riktlinjer för

Svenska kyrkans konfirmandarbete?

  Vilka utmaningar har kyrkan att möta vad det gäller konfirmationsundervisning för

ungdomar med funktionsnedsättning enligt de personer jag har intervjuat?

1.3 Material och avgränsningar Då det gjorts få studier kring kyrka, konfirmation och funktionsnedsättning har det varit svårt

att hitta material och tidigare forskning som berör min frågeställning. Tidigare forskning och

dess resultat presenterar jag i stycke 1.6. Det skriftliga material som jag använt mig av i

uppsatsen presenterar jag här nedan.

För att kunna besvara mina frågeställningar har jag studerat Svenska kyrkans officiella

dokument samt pedagogiskt material kring konfirmander och ungdomar med

funktionsnedsättning, utgivna av Svenska kyrkan. Därutöver har jag tagit hjälp av handböcker

i praktisk teologi i syfte att erbjuda en bakgrund till konfirmationens historia och innebörd,

samt förhålla mig till nutida studier kring konfirmation.

  4  

Inom Svenska kyrkan har endast ett fåtal böcker och artiklar getts ut som berör ämnet

konfirmation och ungdomar med funktionsnedsättning. Det material jag använt i denna

uppsats är utarbetat under de senaste 20 åren. Inom Svenska kyrkan finns följande officiella

dokument:

  Kyrkoordning för Svenska kyrkan 200012

  Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete 200813

I riktlinjerna finns konfirmandarbetet beskrivet i sitt teologiska sammanhang samt hur det ska

bedrivas.

Inom Svenska kyrkan finns pedagogiska böcker och artiklar vars innehåll syftar till att ge

inspiration och fördjupning i konfirmandarbete med ungdomar med funktionsnedsättning. I

böckerna finns beskrivet olika former av funktionsnedsättning samt förhållningssätt och

bemötande.

  Tydlighet, tålamod och struktur. Konfirmandarbete med ungdomar som behöver mer,14

utarbetades inom ramen för Svenska kyrkans projekt ”Konfirmandarbete för unga med

särskilda behov” i samarbete med studieförbundet Sensus.

  Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov,15 är en antologi utgiven av

Svenska kyrkan

  Dela liv- inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet,16 gavs ut samtidigt som

Svenska kyrkans nya riktlinjer (2008)

Inom praktisk teologi finns litteratur som handlar om konfirmation som rit och

översiktsarbeten över konfirmationens historia. Jag använder mig av:

  Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan17

  Kyrkans liv – Introduktion till kyrkovetenskapen18

  Stanna i vattnet – kateketikens syfte och sammanhang19 som utarbetades inför

Göteborgs stifts präst- och diakonmöte 2011

  Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete20

  Gudstjänst och vardag – årsbok för svenskt gudstjänstliv21

                                                                                                               12 Kyrkoordning för Svenska kyrkan, 2000 = KO 2000. 13 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008. 14 Broman, 2008. 15 Engvall, 2003. 16 Dela liv- inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet, 2008. 17 Straarup och Winqvist Hollman, 1998. 18 Borgehammar, 1993. 19 Eek, 2011. 20 Bernerstedt, 2000. 21 Borgehammar, 2009.

  5  

Jag har valt att avgränsa arbetet till att gälla trossamfundet Svenska kyrkan. Det är det största

trossamfundet i Sverige med medlemmar motsvarande cirka 69 % av Sveriges befolkning.22

Inom Svenska kyrkan utarbetades riktlinjer för konfirmation på nationell nivå år 1978. Dessa

nationella riktlinjer ersatte tidigare läroplaner.23 Därutöver har jag, som tidigare nämnts, valt

att avgränsa uppsatsen till att gälla konfirmandarbete. Enligt riktlinjerna ska församlingen

utarbeta mål och följa upp konfirmandverksamheten. Då en del av uppsatsens material utgörs

av intervjuer har jag avgränsat arbetet till Linköpings stift för att göra det möjligt att

genomföra intervjuerna utifrån ett geografiskt och tidsmässigt perspektiv.

1.4 Definitioner Det finns en problematik i att använda eller inte använda begrepp. Det finns de som menar att

definition av funktionsnedsättning och funktionshinder kan bidra till ett negativt utpekande av

denna grupp människor. Detta utpekande kan i sin tur bidra till att upprätthålla strukturer som

befäster avvikelse och därmed marginalisering.24 Susanne Rappman instämmer att det finns

en poäng i detta resonemang men anser att förhållningssättet är ohållbart. Begrepp är

nödvändigt i alla delar av livet, frågan är snarare hur man väljer att tala om

funktionsnedsättning eller funktionshinder. Det är inte önskvärt att avstå från att använda

begreppet funktionsnedsättning, då det skulle hindra synliggörandet av de orättvisor personer

med funktionsnedsättning ofta är utsatta för, menar Rappman.25 I samtal kring

funktionsnedsättningar görs oundvikligt en åtskillnad mellan personer med och utan

funktionsnedsättning, enligt Arne Fritzson.26 De risker som finns, i diskussionen av olika

begrepp och livsvillkor för personer med funktionsnedsättning, är att de blandas ihop och slås

samman.27 Trots detta menar Fritzson att samtal måste föras då människors erfarenheter av

egna eller anhörigas funktionsnedsättning väcker olika tros- och livsåskådningsfrågor. Det

finns en tvetydighet, enligt Fritzson. Denna tvetydighet handlar om risken med lyfta frågorna

om funktionsnedsättning samtidigt som det är viktigt att ändå göra det.28

Jag har i min uppsats valt att använda begreppet funktionsnedsättning. En

funktionsnedsättning behöver inte innebära ett hinder då omgivningen avgör huruvida

                                                                                                               22 http://www.svenskakyrkan.se/statistik, 2012-11-15. 23 Se stycke 4.2 i denna uppsats. 24 Rappman, 2005, 27. 25 Rappman, 2005, 28. 26 Fritzson, 2007, 12. 27 Fritzson, 2007, 13. 28 Fritzson, 2007, 13.

  6  

funktionsnedsättningen innebär ett hinder eller inte. Omgivningen spelar en avgörande roll för

personer med funktionsnedsättning.29

Under arbetets gång har jag upptäckt att även begreppet undervisning är ett begrepp som

kan ha olika innebörd. Undervisning kan uppfattas som ett uttryck för en

envägskommunikation, där ett förutbestämt kunskapsstoff ska överföras, och de som ska ta

emot kunskapen blir objekt i en utlärningssituation.30 Lärande är ett annat begrepp som både

samhället och kyrkan börjat anamma alltmer, där blir individen subjekt i sitt eget lärande. Det

kopplas samman med synen på människans ständiga och livslånga lärande.31 I den här

uppsatsen är undervisning synonymt med lärande.

1.5 Metod och teoretiska utgångspunkter Min uppsats i praktisk teologi kan delvis jämföras med en social- och beteendevetenskaplig

undersökning. Syftet är att undersöka hur konfirmandundervisning för ungdomar med

funktionsnedsättning erbjuds och hur den kan vara utformad samt vilka samverkansformer

som finns i stiftet. Syftet är också att undersöka på vilket sätt konfirmandundervisningen

överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete samt vilka utmaningar

kyrkan har att möta i denna verksamhet. Jag har besvarat mina frågeställningar genom att

undersöka vad som finns skrivet i ämnet och utfört intervjuer. Genom intervjuerna ville jag ta

reda på hur konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning är utformat på

församlings- och stiftsnivå samt undersöka hur arbetet överensstämmer med Riktlinjer för

Svenska kyrkans konfirmandarbete. När jag har arbetat med det skrivna materialet i uppsatsen

har jag använt mig av kvalitativ metod. I Nationalencyklopedin beskrivs kvalitativ metod som

ett samlingsbegrepp inom samhällsvetenskaperna för olika arbetssätt som förenas av att

forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras. Datainsamling och analys

sker samtidigt och i växelverkan och forskaren söker fånga såväl människors handlingar som

dessa handlingars innebörder.32 Frågeställningarna i uppsatsen har varit utgångpunkt för

sammanställning, tolkning och analys av materialet.

I intervjuerna har jag använt mig av kvalitativ metod. Kvalitativ metod innebär att

intervjuaren ställer öppna frågor där den intervjuade får möjlighet att besvara frågorna på sitt

sätt. Ibland anses kvantitativ metod mer tillförlitlig, då den söker enklare svar genom olika

                                                                                                               29 Se stycke 2.1 i denna uppsats. 30 Straarup och Winqvist Hollman, 1998, 11; Bernerstedt, 2000, 7. 31 Bernerstedt, 2000, 7.  32 www.ne.se/kvalitativ-metod, 2013-01-22.

  7  

typer av siffervärden.33 Metoden passar dock inte för alla typer av frågor, exempelvis när

människors uppfattning och upplevelse av någonting efterfrågas. Kvalitativ metod ger mer

nyanserade svar. 34

Jag har valt att genomföra intervjuerna med fem öppet hållna frågor som underlag, som

gav de intervjuade stort utrymme att fritt berätta och beskriva konfirmandarbetet, erfarenheter

och tankar inför framtiden. Denna intervjuform kan beskrivas som semistrukturerad. Jag har

valt att presentera intervjuerna genom att återberätta intervjusamtalen. Jag inledde

intervjuerna med att beskriva arbetet med min uppsats samt presenterade mina frågor. De

intervjuade fick berätta fritt och uppehöll sig olika länge vid olika frågor och i olika

ordningsföljd. Jag lät det finnas möjlighet till följdfrågor, då något behövde bli ytterligare

förklarat. Vid presentationen av intervjumaterialet i stycke 5.1 har jag valt att återge svaren på

frågorna i den ordningsföljd de besvarades under samtalen, för att framställningen av

intervjumaterialet skulle bli så likt intervjusamtalen som möjligt. Därför presenteras de frågor

som jag utgick från separat i bilaga 1.

Sex intervjuer har genomförts – fyra intervjuer med medarbetare från fyra församlingar

och två intervjuer med medarbetade som arbetar på Linköpings stift. Samtliga intervjuer har

utförts på den intervjuades arbetsplats. Under intervjun antecknade jag intervjusamtalen

skriftligt och i direkt anslutning skrev jag sedan rent dessa anteckningar. Jag har även skickat

sammanställningarna av intervjusamtalen till de intervjuade för att ge dem möjlighet att

korrigera och kommentera.

För att besvara frågeställningarna valde jag att intervjua personer i församlingar som

arbetar eller har arbetat med konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Jag

kontaktade stiftssamordnaren för ungdomar med särskilda behov och efterfrågade hur

konfirmandverksamheten för ungdomar med funktionsnedsättning ser ut idag. Idag saknas en

samlad bild av denna verksamhet i stiftet. Jag fick information om att det inom stiftet finns

församlingar som har konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i

integrerad form eller i särskild grupp. Stiftssamordnaren har även kännedom om församlingar

där man tidigare bedrivit konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning.

Jag efterfrågade vilka församlingar och kontaktpersoner inom stiftet, som stiftssamordnaren

känner till som arbetar med eller har arbetat med konfirmandarbete för ungdomar med

funktionsnedsättning. Utifrån den information jag fick från samordnaren kontaktade jag fem

församlingar. Fyra av dessa församlingar erbjöd mig möjligheten att komma för att

                                                                                                               33 Trost, 2010, 26. 34 Trost, 2010, 32.

  8  

genomföra en intervju: Åtvidabergs församling, Boxholms församling, Motala församling och

Linköpings Domkyrkoförsamling. Jag har även intervjuat två personer som arbetar inom

Linköpings stift med konfirmand- och ungdomsverksamhet där arbetet inkluderar ungdomar

med funktionsnedsättning. Samtliga har accepterat att deras namn uppges i uppsatsen. De

personer jag intervjuat är: Intervju 1: Eva Johansson och Elisabeth Roos –

församlingspedagoger i Åtvids församling, Intervju 2: Stefan Alström – stiftssamordnare i

Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd, Intervju 3: Susanne Mideskog

Wass – församlingspedagog i Boxholms församling, Intervju 4: Åsa Munther och Åsa

Björkman – församlingspedagoger i Motala församling, Intervju 5: Peter Eriksson,

stiftspedagog på Linköpings stift samt Intervju 6: Elisabeth Nilsen – komminister i

Linköpings Domkyrkoförsamling.

I en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer utgör trovärdigheten ett av studiens största

problem. Jan Trost skriver att man som forskare måste kunna visa eller göra trovärdigt att data

är insamlade på sådant sätt att de är seriösa och relevanta för den aktuella

problemställningen.35 Att anteckna och sammanställa i direkt anslutning till intervjuerna samt

att skicka sammanställning av intervjusamtalet till de intervjuade för att ge dem möjlighet att

korrigera och kommentera bidrar till trovärdighet. Jag har analyserat intervjumaterialet med

en kvalitativ metod, insamling av intervjumaterialet och analys har skett i växelverkan samt

att analys har gjorts av både de intervjuades svar och agerande vid intervjun, exempelvis

tonlägen och ansiktsuttryck. I intervjumaterialet liksom det tryckta materialet har

frågeställningarna i uppsatsen varit utgångpunkt för tolkning och analys.

Objektivitet är något som eftersträvas i forskning och i anslutning till intervjuer för att nå

trovärdighet. Objektivitet har enligt Nationalencyklopedin haft ett flertal betydelser i olika

tider och sammanhang, som exempel ges saklighet och opartiskhet.36 I kvalitativ forskning

måste inte forskaren vara opartisk eller utan åsikter. Objektivitet betyder enligt Jan Trost den

norm som människor som grupp eller samhälle kommit överens om.37 Samtidigt finns det

ställningstaganden som anser att det som alla är överens om inte behöver vara objektivt.38

Till sist en reflektion över de etiska principerna, då denna uppsats delvis bygger på

intervjuer. De etiska principerna som vetenskapen vilar på är informationskrav,

samtyckeskrav, krav på konfidentiell hantering av materialet samt krav på nyttjande.

Informationskravet bygger på att den som intervjuar ska informera berörda personer om                                                                                                                35 Trost, 2010, 133-134. 36 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/objektivitet, 2012-12-02. 37 Trost, 2010, 134. 38 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/objektivitet, 2012-12-02.

  9  

undersökningens ändamål. De ska få information om att deras deltagande i studien är frivilligt.

Samtyckeskravet bygger på att deltagarna själva får bestämma över sin medverkan i studien.

Kravet på konfidentiell hantering av intervjumaterialet innebär att behandla personer och

åsikter så att enskilda personers identitet och åsikter inte röjs. Kravet på nyttjande innebär att

insamlat material om enskilda personer enbart får användas till undersökningens ändamål.39

Kravet konfidentiell hantering av intervjumaterialet har inte varit aktuellt för min uppsats, då

de intervjuade accepterat att deras namn offentliggörs.

1.6 Tidigare forskning Det finns ingen forskning som specifikt kopplar samman konfirmationsundervisning och

funktionsnedsättning. Det finns studier som behandlar konfirmationsundervisning dock utan

koppling till funktionsnedsättning och det finns studier kring funktionsnedsättning kopplat till

kristen tro men dessa behandlar inte konfirmandundervisning. I de studier som jag tagit del av,

där funktionsnedsättning och kristen tro sammankopplas, diskuteras sambandet mellan

erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning, tros- och livsåskådningsfrågor och teologisk

reflektion. Det har gjorts studier inom handikappvetenskap/funktionsnedsättning och kristen

tro i bl.a. Nordamerika och delar av Europa.40 I Sverige har få studier gjorts. Susanne

Rappman har skrivit en avhandling, Kristi kropp som kritisk metafor – Teologisk reflektion

kring funktionshinder,41 Arne Fritzson har skrivit en bok, Att tolka det tvetydiga – Tro, liv och

funktionshinder,42 och Linda Vikdahl har skrivit en artikel, This is What Most People Do:

Participation and Normalcy in the Church of Sweden.43

1.6.1 Kristi kropp som kritisk metafor Kristi kropp som kritisk metafor – Teologisk reflektion kring funktionshinder är en

doktorsavhandling från 2005 av Susanne Rappman vid Karlstad universitet. Rappmans syfte

med avhandlingen var att belysa den funktionshindrade kroppens undanskymda plats i den

västerländska och svenska kulturen, särskilt inom kyrkan. Den samhällsanalys som gjorts

inom den växande handikappteologin har en central ställning i avhandlingen.44 Avhandlingen

är en teologisk reflektion kring funktionsnedsättning. Syftet med studien är att belysa två

distinktioner som är centrala för teologisk tolkning och förståelse av funktionsnedsättning.                                                                                                                39 Bryman, 2011, 131. 40 Rappman, 2005, 54-58. 41 Rappman, 2005. 42 Fritzson, 2007. 43 Vikdahl, 2012.  44 Rappman, 2005, 14.  

  10  

Det är spänningen mellan normalitet och avvikelse samt individuella och sociala aspekter av

funktionsnedsättning.45

För att belysa och diskutera skillnader, formulerar Rappman en preliminär teori: Kristi

kropp som kritisk metafor. Centrum i teorin är Kristi kropp, slagen och sårad på korset. Hon

menar att denna kropp har en kritisk potential som metafor i vår tid. Det visar kroppens

svaghet och talar om Guds närvaro i vår värld. Som en metafor för den mänskliga kroppen

fungerar den som en kontrast till den idealiserade och kommersialiserade bilden av kroppen.

Det ger en alternativ bild mot samhällets syn på kroppen.46 Den preliminära teorin används

som ett metodologiskt verktyg för att analysera och diskutera fyra teologers bidrag till

området för funktionshinder och teologi. Teologerna är David Pailin, Nancy Eisland, John

Swinton och John Hull.47

Den första delen omfattar identifiering av problem i samhället och kristen tradition,

relevant för teologisk reflektion kring funktionshinder. Några exempel på problem som

identifierats inom kristen tradition är sammanblandningen av funktionshinder och synd,

sammanblandningen av funktionshinder och lidande, eskatologiska bilder av perfektion,

dygder, barmhärtighet och välgörenhet, negativa attityder till funktionshinder inom de

bibliska texterna samt hierarkisk och patriarkal tradition.48 I den andra delen diskuteras den

preliminära teorin av Kristi kropp som kritisk metafor. Det klargör vikten av kroppen på

korset för en teologisk reflektion av funktionshinder.

Den sista delen i avhandlingen är en teologisk reflektion om funktionshinder, samhälle,

kyrka och vad det innebär att vara människa. Rappman hävdar att Kristi kropp, som en

motbild, avslöjar bilder av samhället och kyrkan som tolkar funktionsnedsättning som ett

"problem" som handlar om individen. Hon menar att det är viktigt att se funktionsnedsättning

som en del av samhället och kyrkan, i annat fall kommer personer med funktionsnedsättning

exkluderas.49 Rappman skriver att hon ser kyrkan som Kristus slagna och sargade kropp i

motsats till en "perfekt" kropp. ”Med den sargade kroppen kan jag synliggöra föreställningar

om Kristi kropp som en “perfekt” kropp. Dessa ter sig problematiska i vår tid bland annat för

att de tangerar och upprätthåller orealistiska drömmar om den perfekta och odödliga

kroppen.”50 Rappman beskriver kyrkan som den sargade kroppens gemenskap där det brutna

                                                                                                               45 Rappman, 2005, 205. 46 Rappman, 2005, 205. 47 Rappman, 2005, 205. 48 Rappman, 2005, 211-212. 49 Rappman, 2005, 213. 50 Rappman, 2005, 189.  

  11  

brödet symboliserar att Guds närvaro inte förutsätter den perfekta församlingen. Rappman

hävdar att funktionshinder är ett tvetydigt fenomen i en tvetydig värld.

1.6.2 Att tolka det tvetydiga Att tolka det tvetydiga – Tro, liv och funktionshinder är en bok från 2007 av Arne Fritzson

som växt fram inom projektet Teo. Föreningen Furuboda har arbetat med projektet med

inriktning och fokus på relationen mellan livsåskådning och funktionshinder. Boken är en del

av en studie som gjordes i samverkan med Centrum för studier av religion och samhälle vid

Uppsala universitets Teologiska fakultet och dess föreståndare Ninna Edgardh Beckman.51 I

studien undersöks sambandet mellan livserfarenheter av att leva med funktionsnedsättning

och existentiella frågor om tro och liv i teori och praktik. Utgångspunkten för boken är att

beskriva skillnaden mellan att leva med eller utan funktionshinder. Fritzson har valt ICF som

modell i boken för att undersöka denna tvetydighet, han skriver att denna modell är den mest

lämpliga för att närma sig dessa frågor. ICF är ”ett försök att med ett klassifikationssystem

beskriva mötet mellan hälsobetingelser och hälsorelaterade betingelser å ena sidan och

personliga och omgivningsfaktorer å den andra.”52 Den första delen av boken tar upp frågor

om historia, politik och människosyn. Det diskuteras hur den förståelse som finns i världen av

kategorin "personer med funktionshinder" kommit till.53 I boken finns beskrivet

utgångspunkter som finns i politiken i Sverige för funktionsnedsättning, förordningar i svensk

lag som förbjuder diskriminering på olika grunder, bland annat funktionsnedsättning.54

Frågor om antropologi och funktionsnedsättning samt religiösa frågor diskuteras i boken.55

Bokens syfte, menar Fritzson, är ett bidrag i riktning att samtal och diskussioner kring frågor

om funktionsnedsättning ska frångå stigmatiserande och förtryckande associationer som är

kopplade till frågor om funktionshinder.56 Samtal om funktionsnedsättningar tycks vara fast i

en tvetydighet. Som exempel tar Fritzson upp att det går att ställa problematiserande frågor

kring att det finns handikapporganisationer, eftersom det kan ses som att de i sig upprätthåller

ett särskiljande och stigmatiseringar.57 Fritzson skriver att han inte argumenterar mot

handikapporganisationer, men han hävdar att det är viktigt med en medvetenhet om att varje

praxis som aktualiserar funktionshinderfrågor har att hantera denna tvetydighet. Fritzson

                                                                                                               51 Fritzson, 2007, 9. 52 Fritzson, 2007, 19. 53 Fritzson, 2007, 37.  54 Fritzson, 2007, 58. 55 Fritzson, 2007, 83,99. 56 Fritzson, 2007, 156. 57 Fritzson, 2007, 12.

  12  

pålyser också problematiken med att personer med funktionshinder som grupp slås samman.

Tvetydigheten består i att det trots denna problematik är viktigt att diskussionen kring

funktionsnedsättning och tro fortsätter, för att personer med funktionsnedsättning inte ska

pekas ut som avvikande.58 Fritzson menar att tvetydigheten bör utgöra en utgångpunkt i

samtalen som bidrar med dynamik till nya synsätt och erfarenheter.59  

1.6.3 This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden är en

artikel av Linda Vikdahl som publicerades i Journal of Religion, Disability & Health 2012.

Vikdahl skriver att den kristna kyrkan, med budskap om att Guds nåd är till för hela

mänskligheten, verkar ha fastnat i en föreställning om normalitet. Kyrkan bör visa vägen i

frågor om mänsklighet och medmänsklighet, trots det finns verksamheter som vanligtvis

omfattar deltagande som kräver förmågor som personer med svåra funktionshinder inte

uppnår.60 Vikdahls studie handlar om personer med intellektuella funktionshinder och deras

erfarenheter av att delta i Svenska kyrkans verksamheter. Den första delen diskuteras

begreppet deltagande. Den andra delen handlar om delaktighet och normalitet i Svenska

kyrkan och omfattar berättelser om Eric, Unni och David som alla har en intellektuell

funktionsnedsättning och vill tillhöra den kristna gemenskapen.61 Studiens resultat är ett antal

utmaningar till Svenska kyrkan. Vikdahl skriver att i en kyrka där förmågan saknas att se

bortom normalitet kommer Erik, Unni och David alltid utelämnas och bli marginaliserade.

Denna exkludering utmanar Svenska kyrkan på ett antal olika sätt, nämligen att ompröva sitt

grundläggande teologiska tänkande kring funktionsnedsättning, att förändra sin praxis kring

deltagande och att förhandla fram en väg mellan ideal och praxis för att bana en väg för

personer med funktionsnedsättning i den kristna gemenskapen.62  

2. Funktionsnedsättning

                                                                                                               58 Fritzson, 2007, 13. 59 Fritzson, 2007, 165. 60 Vikdahl, 2012, 259.  61 Vikdahl, 2012, 248. 62 Vikdahl, 2012, 259.

  13  

2.1 Definitioner Funktionsnedsättning, funktionshinder, handikapp, skada, person med särskilda behov är

olika begrepp som i vardagen beskriver en person med medfödd eller förvärvad fysisk-

psykisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning som kan innebära ett funktionshinder.

Terminologirådet publicerade nya och reviderade begrepp i oktober 2007. Nytt är att

begreppet funktionshinder inte längre betraktas som en synonym till funktionsnedsättning

utan betecknar ett eget begrepp. Definitionen av funktionsnedsättning är oförändrad medan

begreppet handikapp tas bort.63 Enligt Socialstyrelsen definieras funktionshinder som den

begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande

delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i

demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen.

Funktionsnedsättningar indelas i fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning.

Fysisk funktionsnedsättning definieras som medfödd eller förvärvad kroppslig skada eller

sjukdom, exempelvis synnedsättning/blindhet, hörselnedsättning/dövhet, cerebral pares,

ryggmärgsskada, astma och/eller epilepsi.64 Till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning räknas

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes

syndrom och tvångssyndrom (OCD).65 Intellektuell funktionsnedsättning

(utvecklingsstörning) kan vara medfödd eller förvärvad. Individens begåvningsprofil avgörs

av hur omfattande utvecklingsstörningen är. Individen kan ha god begåvning inom några

områden och sämre inom andra. Ett barn med utvecklingsstörning kan utvecklas som andra

barn inom flera områden, men i långsammare takt.66

2.2 Sveriges riksdag, statliga myndigheter och intresseorganisationer 2.2.1 Sveriges riksdag Staten, kommuner och landsting har tillsammans ansvar för individuellt stöd för personer med

funktionsnedsättningar som syftar till att garantera god hälsa samt ekonomisk och social

                                                                                                               63 http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_3, 2012-11-17. 64 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17. 65 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17. 66 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17.

  14  

trygghet. Exempel på lagar är Socialtjänstlagen (SoL) 2001:45367 och Lagen om stöd och

service till vissa funktionshindrade (LSS)68.

Enligt Skollagen 2010:800 omfattas alla barn och ungdomar av skolplikt.

I grundsärskolan ska barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav

därför att de har en utvecklingsstörning tas emot. Grundsärskolan består av nio årskurser.

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är

avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.69 I

träningsskolan går elever med grav utvecklingsstörning. Det är inte är möjligt för dessa att

tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Utöver sin utvecklingsstörning har många

av eleverna ytterligare funktionsnedsättningar som exempelvis: rörelsehinder, syn- och

hörselproblematik, autism och epilepsi.70

I specialskolan ska barn som på grund av funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl

inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan tas emot, då de har olika typer av/olika

kombinationer av blindhet/synskador, dövhet/hörselskador, grav språkstörning, och/eller

annan funktionsnedsättning.71 Specialskolan består av 10 årskurser. Frågan om mottagande i

specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.72

2.2.2 Statliga myndigheter Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en bred

verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och

epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer vilken inriktning arbetet ska ha.73 Skolverket

styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra

kvaliteten och resultaten i verksamheterna.74 Statens folkhälsoinstitut är en myndighet under

socialdepartementet. De har regeringens uppdrag att vara nationellt kunskapscentrum för                                                                                                                67 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-

2001-453/, 2012-12-21. 68 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993387-om-stod-och-

ser_sfs-1993-387/, 2012-11-17. 69 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/sarskola/om-grundsarskolan, 2013-02-10. 70 http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/matematik/2.1309/2.319/nya-material-i-traningsskolan-1.123145, 2013-02-10. 71 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/karta-over-utbildningssystemet/grundskoleutbildning/specialskola/vad-ar-specialskola-1.190499, 2013-02-10. 72 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-

800/, 2012-11-17. 73 http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder, 2012-12-05. 74 http://www.skolverket.se/om-skolverket, 2012-12-05.  

  15  

metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva tillsyn

inom alkohol- och tobaksområdena. Statens folkhälsoinstitut har funnits i nuvarande form

sedan 2001. Under perioden juli 1992 – juli 2001 hette institutet Folkhälsoinstitutet och hade

delvis ett annat uppdrag.75

2.2.3 Intresseorganisationer I Sverige finns olika intresseorganisationer som bevakar barn och ungdomars intressen och

rättigheter. En viktig uppgift som organisationer har är att sprida kunskap. Exempel på

organisationer är Astma- och allergiförbundet76, Svenska Epilepsiförbundet77, Riksföreningen

för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning78, Riksföreningen för rörelsehindrade barn

och ungdomar79, Attention, riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer

med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, Asbergers syndrom,

Tourettes syndrom, språkstörning och OCD.80

3. Konfirmation under 1900-talet fram till idag

I Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete står det: Konfirmationen har en lång historia där dess innebörd uppfattats på olika sätt. Det grundläggande i en

evangelisk-luthersk kyrka är att konfirmationens teologi är en dopteologi. Konfirmationen bekräftar och

levandegör nåden och kallelsen som ges i dopet.81

Ordet konfirmation kommer från latinets confirmatio som betyder befästande/bekräftelse.82

Konfirmationsundervisningen är en process som genom historien alltid har innehållit både rit

(doing) och undervisning (learning).83 Konfirmationstiden har traditionellt en dubbel funktion,

där konfirmationstiden leder fram till avslutningen som är konfirmationsgudstjänsten men

konfirmationstiden har också som syfte att skapa förtrogenhet med gudstjänst och andakt.

Idag brukar man benämna det här som en del av församlingspedagogiken.84

Under 1800-talets slut genomgick det svenska samhället stora sociala förändringar som

kom att påverka kyrkan. Här kan man föra fram urbaniseringen, industrialiseringen och

                                                                                                               75 http://www.fhi.se/Om-oss/, 2012-12-05. 76 http://www.astmaoallergiforbundet.se/, 2012-12-21. 77 www.epilepsi.se, 2012-12-05. 78 www.fub.se, 2012-12-05. 79 www.rbu.se, 2012-12-05. 80 www.attention-riks.se, 2012-12-05. 81 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 3. 82 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/konfirmation/228683, 2012-12-05. 83 Eek, 2011, s. 23. 84 Larsson, 1993, 225.

  16  

sekulariseringen. Dessutom påverkade väckelserörelsernas etablering som frikyrkosamfund

till att enhetskyrkoväsendet bröts upp.85 Under den här tiden upplevdes nattvardsfirandet inom

Svenska kyrkan som nästan utdött. I vissa församlingar var de ungdomar som nyligen

konfirmerats de enda kommunikanterna under året. Det gjorde att fokus på den första och

kanske enda nattvarden, gjorde att ritualet uppfattades problematiskt.86

Debatten om konfirmationsgudstjänstens innehåll och innebörd pågick under 1900-talets

två första decennier. Kritik fördes mot det direkta sambandet mellan konfirmation och

nattvard och mot gemensam läsning av trosbekännelsen, som i allmänhet ännu var en okänd

företeelse långt fram på 1900-talet. Credo uppfattades då som ett löftesformulär, särskilt då

det var framställt i frågeform. När kyrkomötet antog 1917 års handbok var ritualen densamma

som 1899 års ritual. Däremot hade rubriken ändrats till ”Konfirmation” från ”Huru förhållas

bör, då ungdomen första gången skall begå Herrens heliga nattvard”, som hade varit gällande

sedan 1811 års ritual.87 Trots många förändringar av ritualen under 1800-talet, stod rubriken

oförändrad fram till 1917. Med den ändrade rubriken legaliserats begreppet efter en lång tid

av ritualet i bruk.88.

Konfirmandarbetet påverkades innehållsligt när Luthers lilla katekes togs bort som officiell

lärobok i skolan 1919.89 Fram tills dess hade konfirmandundervisningen varit en fördjupning

eller överkurs av Luthers lilla katekes och även fast katekeskunskaper inte längre kunde

förutsättas fortsatte konfirmandundervisningen ha karaktär av överkurs till folkskolans

kristendomsundervisning. Ännu var den sociala atmosfären på 1940-talet att ”alla” skulle

konfirmeras.90 Det dröjde till 1942 innan Svenska kyrkan antog sin första

särskilda ”grundplan” för konfirmandundervisning. Men ännu hade man inte lyckas enas

kring någon lärobok i konfirmandundervisningen.91

Frågan om konfirmationens egentliga innebörd var fortfarande inte behandlad. En

teologisk debatt om konfirmationen började under 1950-talet då också samhälleliga

förändringar börjat ske, bland annat på skolans område.92 Kritik fördes

mot ”massnattvardsgångarna”, men det problemet blev inte längre aktuellt efter det att

konfirmandstatistiken började sjunka. 1979 tilläts det att utesluta admissionsformeln, vilken

                                                                                                               85 Andréen, 1998, 20. 86 Andréen, 1998, 20-21. 87 Andréen, 1998, 17 88 Andréen, 1998, 21. 89 Andréen, 1998, 22. 90 Andréen, 1998, 23.  91 Larsson, 1993, 236. 92 Andréen, 1998, 23.

  17  

innebar att konfirmanden blev tillåten att tillträda nattvarden, som hade varit den

huvudsakliga grunden för konfirmationsgudstjänsten sedan 1868 års ritual.93

Pedagogiken kom att förändrades under 1960-talet i takt med samhället och biskopsmötet

1966 gav i uppdrag att utreda konfirmandfrågan men i detta arbete kom innehållsfrågan i

bakgrund då allt fokus låg på form och metod. I den nya pedagogiken uppmärksammades

människans komplexitet och andra olika dimensioner i den pedagogiska processen.94 Det kom

dock att dröja fram till 1994 och utkommandet av de nya konfirmandriktlinjer som en verklig

förändring var synlig. Genom de nya konfirmandriktlinjerna ökade betoningen på

konfirmation som en dopaktualisering där syftet var att erbjuda livstydning på dopets grund. I

dessa riktlinjer sågs både kyrkan och konfirmanderna som subjekt i ömsesidigt förhållande till

varandra.95 Tomas Nygren påvisade att dessa riktlinjer från 1994 innehållsmässigt inte lika

tydligt stämmer in luthersk tradition. Riktlinjerna från 1994 var de första att inte nämna

Luthers lilla katekes. Dessutom har vissa dogmatiska teman utelämnats, t.ex. synd och

frälsning.96

Karin Johannesson menar att spänningsförhållandet mellan ett pedagogiskt perspektiv som

utgår från konfirmandernas livsfrågor och ett pedagogiskt perspektiv som utgår från

grundläggande kunskaper om kristen tro, inte är något nytt. Detta spänningsförhållande

kännetecknar Svenska kyrkans konfirmandarbete.97 Detta, menar hon, blir problematiskt först

när läran om tron uppfattas som en egen dogmatisk-filosofisk dimension, särskild från den

rituella dimensionen (gudstjänsten) och de upplevelseorienterade/emotionella och estetiska

dimensionerna (vardagslivet). Hon menar att ett sådant särskiljande är främmande för den

lutherska tradition som Svenska kyrkan står i och innebär en missuppfattning av den.98

Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete är ett

grunddokument för det pedagogiska arbetet i Svenska kyrkan. Det är utarbetat av Nämnden

för kyrkolivets utveckling och kom år 2000. Lärande och undervisning bygger på det tidigare

dokumentet Undervisning för alla, som gavs ut 1990 av Svenska kyrkans församlingsnämnd

och Svenska kyrkans utbildningsnämnd.99 Syftet med Lärande och undervisning är att det ska

vara en utgångspunkt för församlingens arbete med lärande och undervisning.

                                                                                                               93 Andréen, 1998, 24.  94 Eek, 2011, 81. 95 Eek, 2011, 81. 96 Eek, 2011, 82.  97 Johannesson, 2009, 109. 98 Johannesson, 2009, 112-113. 99 Bernerstedt, 2000, 6.

  18  

I kyrkoordningen används begreppet undervisning. Dokumentet belyser att diskussionen

om kyrkans undervisning är i ett utvecklingsskede och till den diskussionen är dokumentet ett

bidrag. Det pedagogiska arbetet genomsyrar all verksamhet i församlingen och handlar om

förhållningssätt till människa, kunskap och samhälle, men även gudsbild och

församlingssyn.100 I dokumentet nämns att folkbildning, som varit främsta formen av

pedagogik på folkhögskolor, har påverkat reflektionen kring undervisning och lärande i

samhället och kyrkan. Begreppet undervisning kan föra tankarna till att man är objekt för

någon annan kunskapsförmedling, medan begreppet lärande för många förknippas med att

man är subjekt i sitt eget lärande. Utvecklingen kring begreppen är viktig att bearbeta i

Svenska kyrkan och i dokumentet ställs frågan: ”Kanske är lärande på väg att bli ett minst lika

viktigt begrepp som undervisning?”101

Per Erik Persson visar i artikeln ”Vad vill kyrkan med konfirmationen?” att Riktlinjer för

Svenska kyrkans konfirmandarbete, utgivna 1994, betonar att konfirmandarbetet handlar om

livstolkning, till skillnad från de tidigare riktlinjerna då betoningen varit trostolkning.

Intentionen i riktlinjerna är dock inte att utelämna trostolkning utan att trostolkning är del av

kristen livstolkning.102

Detta menar också Jonas Eek, då han sammanfattar att konfirmationen under andra delen

av 1900-talet har förändrats, från att i första hand ha varit undervisning i Läroplanen från

1968 till att betraktas som evangelisation i riktlinjerna från 1978 till att anses som diakoni, i

bemärkelsen tjänst åt tonåringen, i riktlinjerna från 1994. Utöver det har konfirmationen

kommit att ses som aktualisering av dopet istället för bekräftelse av dopet eller förberedelse

för nattvard. ”Trostolkning” har fått ge vika för att ge ”kristen livstolkning”; det är

konfirmandens liv det handlar om, inte texter eller läror som ska tolkas.”103

4. Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning

4.1 Kyrkoordningen Kyrkoordningen (KO) för Svenska kyrkan utfärdades första gången av 1999 års kyrkomöte

och revideras årligen.104 Dess syfte är att ”ange de strukturer och beslutsformer som ger de

bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. Härtill kommer uppgiften

                                                                                                               100 Bernerstedt, 2000, 5. 101 Bernerstedt, 2000, 6. 102 Persson, 1998, 40-45.  103 Eek, 2011, s.83. 104 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=637938, 2012-12-21.

  19  

att bevara och stärka enheten och gemenskapen bland dem som tillhör Svenska kyrkan mellan

församlingar och stift och med hela den världsvida kyrkan.”105 KO har, förutom bestämmelser

som reglerar Svenska kyrkans organisation, kortfattade teologiska inledningar i syfte att ge en

bakgrund och ett sammanhang för de efterföljande bestämmelserna. Konfirmationen beskrivs

i KO som dopundervisning och inte som evangelisation eller diakoni som det har beskrivits i

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete från 1978 och 1994. 106 Nuvarande riktlinjer

från 2008, beskriver konfirmationen som undervisning, lärande och dopaktualisering i

överensstämmelse med KO.

I KO kap. 22 finns bestämmelser för konfirmation. Det finns dock inget skrivet om

församlingens ansvar för konfirmander med funktionsnedsättning, utan endast vem som får

konfirmeras. Bestämmelserna tar även upp vem som är ansvarig för undervisning och

gudstjänst.

Den som är döpt, tillhör Svenska kyrkan och själv begär det får konfirmeras.107

Konfirmationen skall innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en

konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning.108

Den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan, eller den som kyrkoherden utser

ansvarar för den dopundervisning som föregår konfirmationsgudstjänsten. Konfirmationsgudstjänsten ska

ledas av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. Domkapitlet i det stift där en

konfirmationsgudstjänst ska äga rum får utfärda bestämmelser för den dopundervisning som ska föregå

gudstjänsten. (SvKB 2004:10)109

I KO kap. 17 finns bestämmelser om gudstjänstlivet. I inledningstexten står det

att ”Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift. Alla i församlingen är kallade att

delta i gudstjänsten och komma med sina erfarenheter och livsfrågor till det gemensamma

mötet med Gud.”110 I denna formulering inkluderas alla och det innebär att hänsyn måste tas

till människors olika förutsättningar. I bestämmelserna står:

Svenska kyrkans gudstjänster är öppna för alla. Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att i sin

församling bli delaktig av de kyrkliga handlingarna dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning enligt                                                                                                                105 KO 2000, 3. 106 Se stycke 3 i denna uppsats. 107 KO 2000, 54. 108 KO 2000, 54. 109 KO 2000, 54. 110 KO 2000, 47.

  20  

vad som föreskrivs i denna kyrkoordning. Bestämmelser om möjligheterna att i en annan församling bli

delaktig av kyrkliga handlingar finns i 42 kap.111

Dop, konfirmation, vigsel och begravning ska föregås av samtal mellan den präst som ska leda

gudstjänsten och dem som närmast berörs. Kyrkoherden har ansvar för att det erbjuds möjligheter till

fortsatt kontakt med församlingen efter den kyrkliga handlingen.112

I KO kap. 42 finns bestämmelser avseende ekonomiskt ansvar för konfirmation. I

inledningstexten står skrivet om det ekonomiska utjämningssystem som finns i Svenska

kyrkan där kyrkliga handlingar utgör en del. Syftet med detta ekonomiska utjämningssystem

är att det ska finnas samma möjlighet att ta del av kyrklig verksamhet och kyrkliga handlingar

oberoende var man bor. När konfirmation sker i en annan församling än den ungdomen

formellt tillhör finns bestämmelser om ekonomisk ersättning:113

Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det.

Beslutet om rätt att delta i konfirmation fattas av kyrkoherden i den församling där konfirmationen

begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta. (SvKB 2002:10;

2004:10; 2005:16)

Någon avgift får inte tas ut av konfirmanden för sådana kostnader som motsvarar den

konfirmationsersättning som anges i andra-fjärde styckena. Om en annan församling än den som

konfirmanden tillhör eller ett stift ordnar konfirmationen, själv eller i samverkan med någon annan, har

församlingen eller stiftet rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör.

Om konfirmanden tillhör Svenska kyrkan men inte har någon hemförsamling i Sverige har den

församling eller det stift som ordnar konfirmationen rätt till konfirmationsersättning från Svenska kyrkans

nationella nivå. Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om vad konfirmationsersättningen

omfattar och om ersättningens storlek. (SvKB 2005:16, 2008:5) 114

Detta innebär att den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation i en annan

församling. Kyrkomötet 2002 beslutade om att obligatorisk clearing mellan

församlingar/samfälligheter ska gälla för kostnader när konfirmation äger rum i annan

församling än den konfirmanden formellt tillhör. Till grund för beslutet låg en skrivelse från

Kyrkostyrelsen.115 Beslutet i Kyrkomötet innebär att hemförsamlingen i dessa fall ska bidra

med det belopp som fastställts för obligatorisk konfirmandersättning. Dessa bestämmelser                                                                                                                111 KO 2000, 47. 112 KO 2000, 49. 113 KO 2000, 110. 114 KO 2000, 111. 115 KsSkr 2009:9.

  21  

finns i §2 i Kyrkostyrelsens beslut om clearingbelopp för dop, vigsel samt

konfirmationsersättning och där finns belopp angivna som i regel gäller för undervisning och

läger.116 Kyrkostyrelsen menade att då församlingen blir utan kostnad när stift eller annan

organisation anordnar konfirmation, bör inte de enskilda behöva står för hela kostnaden.

Därutöver ska ersättningen omfatta de ytterligare kostnader som tillkommer när en

konfirmand är i behov av särskilt stöd. Något särskilt belopp har dock inte fastställts i dessa

fall. I Kyrkostyrelsens beslut står att överenskommelse bör träffas i förväg om sådana

ytterligare kostnader föreligger. Denna bestämmelse bör vara möjlig att tillämpa också om

konfirmationen sker i form av läger eller om församlingen själv inte har något alternativ att

erbjuda.117

4.2 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete I Svenska kyrkan finns sedan 1978 utarbetade riktlinjer för konfirmandarbete. Riktlinjerna

ersatte tidigare Läroplan för Svenska kyrkans konfirmandarbete från 1968.118 Redan i

konfirmandriktlinjerna från 1978 finns det avsnitt som särskilt handlar om konfirmander med

funktionsnedsättning. Avsnittet kring detta heter ”Konfirmandarbete bland handikappade”.119

Riktlinjerna har reviderats ett flertal tillfällen, nuvarande riktlinjer antogs 2007 och utkom

2008.120 Syftet med nationella riktlinjer för konfirmandarbete är att säkerställa likvärdighet

och god kvalitet. I riktlinjerna finns bestämmelser avseende ansvar samt ekonomiskt och

pedagogiskt stöd.121 I riktlinjerna används begreppet funktionsnedsättning, vilket

överensstämmer med socialstyrelsens definition.122

Ungdomar ska erbjudas konfirmandundervisning. I riktlinjerna står:

Inbjudan till konfirmation ska nå ut till alla kyrkotillhöriga och antecknade som ska fylla 15 år under

nästkommande år.123

Det ska vara tillgängligt för alla tonåringar som vill, oavsett bakgrund och funktionsnedsättning.124

                                                                                                               116 SvKB 2002:13. 117 Edqvist, 2003, 112. 118 Persson, 1998, 34. 119 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 1978, 73-78. 120 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 1. 121 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2. 122 Se tidigare fotnot i stycke 2.1 i denna uppsats. 123 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 12. 124 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 5.

  22  

Konfirmandundervisning ska vara tillgänglig för den som begär det utifrån vars och ens individuella

behov och förutsättningar. Varje församling i Svenska kyrkan har skyldighet att erbjuda konfirmation för

alla församlingens tillhöriga som så önskar.125

Konfirmander med funktionsnedsättning har rätt till konfirmationsundervisning utifrån sina individuella

förutsättningar. Om så behövs ska möjlighet till annat upplägg av konfirmandtiden finnas. Stiften

ansvarar för att kompetens finns att tillgå för den församling som önskar konsultation kring frågor som

rör konfirmander med funktionsnedsättning.126

Samverkan mellan församlingar och pastorat ger utökade resurser för att möta konfirmanderna som

individer utifrån deras egna förutsättningar och behov. Samverkan kan bidra till att fler vuxna med olika

kompetenser kan finnas med i arbetslaget kring konfirmanderna. Det kan också skapa goda

förutsättningar för konfirmander med funktionsnedsättning.127

Ovanstående formuleringar innebär att kyrkan enligt riktlinjerna har skyldighet att erbjuda

konfirmandundervisning. Riktlinjerna har antagits av samtliga stift i Svenska kyrkan, vilket

innebär att alla församlingar ska följa dessa.128 I riktlinjerna finns angivet ansvar och

ansvarsfördelning för konfirmandarbetet mellan församling, kyrkoråd, kyrkoherde, biskopen

och domkapitel samt stiftsstyrelsen utifrån kyrkoordningen.129 I inledningstexten under

rubriken ”Konfirmander med funktionsnedsättning” står det att förhållningssätt, värdegrund

och attityder har betydelse för att uppnå ett bra resultat. Människors lika värde och ett

respektfullt bemötande ska utgöra grunden för konfirmandarbete av god kvalitet.

Integrering kan tillämpas men det är individens behov och förutsättningar som ska utgöra

formen för konfirmandarbetet. Ett pedagogiskt arbetssätt som är bra för ungdomar med

funktionsnedsättning är ofta bra för ungdomar generellt. Det är församlingen som har ansvar

för att erbjuda ungdomar med funktionsnedsättning konfirmandundervisning, dock åligger det

stiftet att utveckla verksamheten. I riktlinjerna hänvisas till boken Dela liv – inspiration och

fördjupning i konfirmandarbetet gällande metoder och pedagogik.130 Riktlinjerna lyfter

särskilt fram samverkan som möjlighet att berika konfirmandarbetet.

4.4 Praktisk utformning I boken Tålamod tydlighet och struktur – konfirmandarbete bland ungdomar som behöver                                                                                                                125 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 12. 126 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 13. 127 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 8. 128 Johannesson, 2009, 109. 129 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 10. 130 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2.

  23  

mer står det att planering av upptakten är viktig och att inbjudan kan vara avgörande.

Inbjudan måste formuleras på ett sätt som öppnar möjlighet till konfirmation för alla

ungdomar, också för ungdomar med funktionsnedsättning. Det kan ibland räcka med några

ord.131 I Tålamod tydlighet och struktur står det också att det är en satsning på kvalitet i

konfirmandarbetet när man avsätter tid och möjlighet till någon form av personligt möte,

exempelvis hembesök. ”Ett personligt möte gör det möjligt för konfirmandledarna att bilda

sig en uppfattning om var och en av de tonåringar som kommer att ingå i gruppen och om de

eventuella särskilda behov som kan finnas.”132

Marie Nordström har skrivit en artikel som heter ”Inbjudan till konfirmandarbetet en första

tröskel”.133 Hon skriver om en inventering, som gjordes av Kyrkokansliet, av 200 skriftliga

inbjudningar till konfirmandverksamhet. Det fanns många varierande sätt att bjuda in till

konfirmandundervisning. Många var estetiska tilltalande för ungdomar och återspeglade

församlingens storlek och geografiska läge. Konfirmandansvariga visade god känsla för språk

och tilltal och medarbetare vill erbjuda ett professionellt konfirmandarbete. Men i

inbjudningarna framgår det inte att ungdomar med funktionsnedsättning är välkommen till

konfirmandundervisning. Enbart ett fåtal av inbjudningarna innehöll ett tilltal till ungdomar

med funktionsnedsättning och att kyrkan erbjuder alternativa möjligheter.134 Nordström

menar att det är viktigt att ändå skriva, om så endast genom några meningar, att det finns

möjlighet att delta i konfirmandarbetet även om en ungdom har en funktionsnedsättning. Det

kan vara en referens eller ett telefonnummer dit anhöriga kan höra av sig och ställa frågor.

Alla församlingar har kanske inte möjlighet att erbjuda konfirmandundervisning för

ungdomar med funktionsnedsättning men församlingen ska kunna hänvisa ungdomen och

föräldern vidare om den inte själv kan erbjuda det. Om församlingen kan erbjuda

konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning innebär det att församlingen

tar personellt och ekonomiskt ansvar för det som det står kyrkoordningen.135

Ett uttryck som fortfarande används när man pratar om konfirmandverksamhet är

konfirmandläsning. Nordström skriver att detta uttryck är olyckligt och missvisande. Många

andra olika pedagogiska metoder används utöver läsning, bland annat drama och musik. Hon

anser att det måste tas bort med tanke på att det finns många ungdomar med läs- och

                                                                                                               131 Broman, 2008, 65. 132 Broman, 2008, 65 133 Nordström, 2004, 44. 134 Broman, 2008, 44. 135 Nordström, 2004, 45.  

  24  

skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter eller som är allmänt skoltrötta.136

Arbete med ungdomar med funktionsnedsättning kräver tid. Ungdomar med

funktionsnedsättning behöver mer tid för olika saker som för andra ungdomar kan vara

självklart. Ett exempel är att uppfatta och följa instruktioner. Det finns olika konkreta

strategier att arbeta med, för att minimera det som annars kan bli hinder. Tydlighet,

återkommande strukturer och att få samarbeta med en annan person är några exempel.137

För ungdomar med koncentrations- och perceptionssvårigheter är det viktigt att

vara ”steget före” för att undvika sådant som kan innebära att ungdomen blir störd. Ljud kan

vara något som distraherar och stör koncentrationen. För de ungdomar som har oförmåga att

sortera bland intryck och avskärma sig från störande stimuli åtgår mycket energi till att

uppfatta information, sortera den, dra slutsatser och sedan agera. Det är viktigt att anpassa och

skapa goda miljöer som underlättar koncentrationen.138 När det sociala samspelet inte

fungerar kan det skapa koncentrationssvårigheter och osäkerhet som kan leda till konflikter.139

Ofta är det inte koncentrationssvårigheterna som är det största problemet för ungdomar

utan en negativ självbild som resultat av många misslyckanden. Det bristande självförtroendet

i kombination med en oförstående omgivning skapar hinder. Ungdomen har behov av att

reparera sin självbild genom respekt, tillit och möjligheten att skapa relationer som bygger på

förtroende. Det tar tid och kräver tålamod. Det är viktigt att skaffa sig kunskaper om

funktionsnedsättningarna och försöka förstå ett annorlunda sätt att tänka. Mötet med

ungdomar med funktionsnedsättning förutsätter ett respektfullt förhållningssätt och metoder

som kompenserar svårigheterna.140

I konfirmandarbete utgår man vanligen från ett grupperspektiv, men i arbete med

ungdomar med funktionsnedsättning är individperspektivet viktigt. Vilken struktur behöver

just den här ungdomen och hur kan man vara steget före för att verksamheten ska fungera

bra? Det kan vara nödvändigt att söka individuella lösningar för att förhindra oro och för att

skapa en bra helhet för både individ och grupp.141 I riktlinjerna uttrycks konfirmandens

rättigheter till individanpassning: ”Konfirmander med funktionsnedsättning har rätt till

konfirmationsundervisning utifrån sina individuella förutsättningar. Om så behövs ska

möjlighet till annat upplägg av konfirmandtiden finnas.”142

                                                                                                               136 Nordström, 2004, 45. 137 Broman, 2008, 48. 138 Broman, 2008, 47. 139 Broman, 2008, 44,46. 140 Broman, 2008, 44. 141 Broman, 2008, 45. 142 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 13.

  25  

För att få information och kunskap om särskilda funktionsnedsättningar finns både

litteratur och olika handikapporganisationer att vända sig till. I böckerna Tydlighet, tålamod

och struktur och Annorlunda men lika – Konfirmander med särskilda behov hänvisas det till

flera böcker och organisationer.143 I böckerna betonas genomgående att kunskap tillsammans

med respektfullt bemötande är grunden för en god konfirmandundervisning för ungdomar

med funktionsnedsättning. Vikten av små grupper och många ledare för att få

konfirmandarbetet att fungera väl återkommer många gånger i boken.144 Eva Cangård

uttrycker i en artikel att bemötandet är oerhört betydelsefullt för en ung persons personliga

utveckling och självtillit. Det är viktigt att en konfirmandledare lär sig att undvika situationer

som leder till frustration. Det gäller att tänka annorlunda, att ha strategier och vara förberedd,

menar hon.145

Olika aktiviteter beskrivs i boken Tålamod, tydlighet och struktur som kan vara bra att

använda i konfirmandarbete. Dessa aktiviteter är dessutom beskrivna med tips om vad som

kan vara särskilt bra att tänka på i arbetet med ungdomar med funktionsnedsättning. Vilken

eller vilka aktiviteter som passar en grupp och individerna i gruppen beror på ungdomarnas

olika personligheter och intressen. Det kan vara bra att variera mellan olika lärstilar och

upplägg för att ungdomarna lär sig bäst på olika sätt och för att upprätthålla

koncentrationen.146 Några exempel som ges är att det kan vara bra att förbereda sig inför

gudstjänster genom att vistas i kyrkorummet, t.ex. att hålla andakter i kyrkorummet vid varje

träff. För att nå ett djupare samtal vid en konfirmandträff, där ungdomarnas koncentration

samtidigt hålls uppe, kan man använda sig av något konkret, t.ex. bilder och föremål.

Värderingsövningar, rörelse, drama, lekar kan fungera väl i konfirmandarbete med ungdomar

med funktionsnedsättning. Det är viktigt att tänka på ungdomarnas integritet, övningen måste

ske på deras villkor och den som vill avstå måste få göra det. Kort, tydlig information och en

instruktion i taget är bra att tänka på. Vidare kan sång och musik, skapande i färg och form

samt film vara bra aktiviteter. Boken betonar på flera gånger att individanpassning är en

förutsättning för att olika aktiviteter ska kunna fungera väl.147

Teologen Lena Petersson har skrivit en artikel om ett konfirmandläger med integrering.

Hon skriver att det först och främst är ett konfirmandläger, samma principer gäller som på alla

konfirmandläger. Ledarna för lägret strävar efter att nå de mål som beskrivs i

                                                                                                               143 Broman, 2008, 94-95; Berg, 2003, 86-95. 144 Broman, 2008, 68,76. 145 Petersson, 2003, 39. 146 Broman, 2008, 85. 147 Broman, 2008, 85-89.  

  26  

konfirmandriktlinjerna. Grundidén är att sammanföra ungdomar från s.k. vanlig grundskola

och sär- och träningsskola.148 Även om integrering sker i skolan alltmer är de flesta ungdomar

ovana att umgås i denna konstellation. De första dagarna av lägret ägnas mycket tid åt att

ledarna visar och berättar hur det ska gå till. Grunden är en vänskap där det inte handlar om

att någon ska ”ta hand om” någon annan. Det gäller att vara vänner och stötta varandra.

Praktiskt så spenderar konfirmanderna tiden under lägret i par. Paren utgör grunden för

mindre grupper när det gäller fritidsaktiviteter, gruppuppgifter och måltidsgemenskap. För att

ledargruppen ska kunna dela in konfirmandgruppen i par behöver de definiera vem som

tillhör vilken grupp. Petersson skriver: ”Ofta är det inte så problematiskt. Andra gånger är det

inte alltid så självklart var gränserna går eller att någon entydigt och i alla situationer tillhör

den ena eller andra gruppen.”149

5. Intervjuer

5.1 Intervju 1 - Åtvids församling Det pågår ett arbete i församlingen med att starta en konfirmandgrupp för ungdomar med

funktionsnedsättning. Medarbetare i församlingen har medverkat vid föräldramöte och

informerat om planerad konfirmandverksamhet. Syftet är att erbjuda ungdomar med

funktionsnedsättning anpassad konfirmationsundervisning. Aktuella frågeställningar i det

fortsatta arbetet är bl.a.: Vad innebär anpassad konfirmationsundervisning? Vilken form är

lämplig? Hur möter man individuella behov utifrån de ungdomar som finns i gruppen?

Det finns idag sex konfirmandgrupper i församlingen varav en utgör en integrerad

verksamhet. Medarbetare i församlingen har goda erfarenheter från integrerad

konfirmandundervisning. Det finns ett bra samarbete med särskolan som finns i lokaler nära

församlingsgården. Kyrkan blir inbjuden till skolan i olika sammanhang och kyrkan bjuder in

skolan till aktiviteter som exempelvis skolvandringar och bibeläventyr. Denna samverkan

upplevs som värdefull och fortsatt samverkan efterfrågas. Samverkan mellan kyrka och skola

är mer tydlig vad det gäller elever i yngre åldrar och innebär att relationer skapas mellan

medarbetare i kyrkan och elever och pedagoger. Det fortsatta arbetet med att utveckla

konfirmationsarbetet är ett led i att utveckla samverkan mellan kyrka och skola.

                                                                                                               148 Petersson, 2003, 50. 149 Petersson, 2003, 51.

  27  

Syftet med konfirmandverksamhet skiljer sig från syftet med skolvandringar eller andra

aktiviteter som finns i samverkan mellan kyrka och skola. Konfirmationsundervisning för

ungdomar med funktionsnedsättning förutsätter särskild kompetens. För närvarande finns fem

ungdomar i särskolan som är intresserade av konfirmationsundervisning. Förhoppningen är att

konfirmandgruppen ska starta upp till våren 2013. Flera medarbetare inom församlingen är

positiva och intresserade av möjligheten att få vara med och utveckla verksamheten.

Förberedelsearbetet är viktigt och många frågor finns. Vilka former ska vi ha, vilken dag,

vilken tid, är det möjligt att ha lägerverksamhet? Vad vill ungdomarna själva? Vilka

förväntningar finns? Hur ser ungdomarnas hemsituation ut och vilket behov av stöd har

ungdomarna?

Längre tillbaka i tiden har man haft konfirmandgrupper med ungdomar med

funktionsnedsättning. Då var det andra förutsättningar som gällde. Vid tidigare tillfällen

saknades kunskap om enskilda ungdomars behov av stöd. Det finns ungdomar med

funktionsnedsättningar som har behov av personlig assistent. Ofta är personliga assistenter

lediga under helgen. Eftersom konfirmationsundervisning ofta planeras just till helger kan det

innebära ett bekymmer. Det fanns exempelvis en ungdom som deltog i

konfirmationsundervisningen som enbart kommunicerade med hjälp av bilder och tecken. Det

innebar en stor utmaning för kyrkans medarbetare det fungerade dock allt bättre efter en tid.

Trots begränsat förberedelsearbete gick det bra, så här i efterhand är man medveten om att det

hade kunnat inträffa incidenter.

Det är viktigt med rutiner och struktur i arbetet. Konfirmationsarbete ska inte innebära

krav på kunskapsprestation utan möjlighet att inhämta kunskap och få nya erfarenheter och

upplevelser. Det kan ske genom olika sinnesintryck. Ett sätt att bedriva anpassad

konfirmationsundervisning är att göra den konkret och praktisk. Ett exempel kan vara att

erbjuda upplevelsevandringar eller att använda sig av drama. Konfirmandundervisningen ska

också innebära att ungdomarna blir bekräftade och att de får uppleva att alla människor har

samma värde. Undervisningen ska erbjuda gemenskap och vissheten om att man inte är ensam

och att det finns en Gud som älskar varje människa.

Material som är skrivet för särskola används av ledarna till idéer för

konfirmandundervisningen. Det finns även material om upplevelsevandringar som man tänker

pröva. För övrigt finns inget särskilt material man använder i konfirmandundervisningen utan

istället använder man delar ur olika material. Huruvida vanliga biblar eller Bibel för barn bör

delas ut i samband med konfirmationen är en svår fråga. Det man hoppas är att

konfirmanderna på bästa sätt ska kunna få nytta av sin bibel. En utmaning som finns för

  28  

medarbetarna i församlingen är att få tiden att räcka till för att uppnå god kvalitet i de olika

verksamheterna. Kyrkan har många verksamheter att ansvara för varav konfirmandarbete med

ungdomar med funktionsnedsättning utgör en. Det är Kyrkoherdens ansvar att prioritera.

5.2. Intervju 2 – Stiftssamordnare i Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd Idag saknas en samlad bild över hur konfirmationsundervisning erbjuds ungdomar med

funktionsnedsättning i stiftet. I respektive kontrakt finns konfirmandsamordnare som träffas

regelbundet. Dessa samordnare träffar i sin tur konfirmandarbetslagen i församlingarna inom

respektive kontrakt. Ungdomar med funktionsnedsättning fångas ibland upp i

ungdomsgrupper som kan bestå av personer i olika åldrar. Det finns behov av att utveckla

verksamheten på stiftsnivå.

Det är viktigt att ungdomar med funktionsnedsättning får känna att de är lika betydelsefulla

som andra ungdomar. All konfirmandundervisning ska ge en känsla av samhörighet. För att

konfirmandundervisningen ska bli bra kan den behöva anpassas för att medföra rimliga krav.

Det finns behov av särskild pedagogik. Alltför mycket tillrättaläggande kan kanske innebära

begränsad frihet. Verksamheten ska utformas utifrån deltagarnas förutsättningar och behov

vilket självklart gäller all konfirmandundervisning. Det är inte självklart och enkelt att hitta

former för inbjudan. Några församlingar arbetar med aktivt uppsökande genom att man

besöker särskolor, deltar vid föräldramöten och där informerar om konfirmandundervisning

och finns tillhands för frågor. Det har funnits församlingar som inte varit medvetna om att

gruppen ungdomar med funktionsnedsättning också ska erbjudas möjlighet till konfirmation.

Varje församling ska upprätta en konfirmandhandlingsplan som ett komplement till

församlingsinstruktionen. På vissa församlingars hemsidor finns information om

konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Inbjudan till

konfirmandundervisning sker skriftligt. Finns behov av mer personlig uppsökande kontakt?

I konfirmandhandlingsplanen, som ska bifogas församlingsinstruktionen, ska det finnas

uppgift om vem som är ansvarig för konfirmandarbetet i arbetslaget.

Konfirmandhandlingsplanen ska skickas in till stiftet för godkännande och ska av

församlingen utvärderas och revideras årligen.

Ett material som ibland har använts i församlingarnas konfirmandarbetslag är antologin

Annorlunda men lika. Medarbetare inom kyrkan efterfrågar tydliga riktlinjer och förslag på

metoder för konfirmandundervisning till ungdomar med funktionsnedsättning. Behov finns av

kompetensutveckling vad det gäller förhållningssätt och bemötande. Ex. på

  29  

kompetensutveckling som har erbjudits är föreläsning om särskilda behov av Johanna Björk

ADHD-konsulent från Ågrenska stiftelsen.150 Medarbetare har även erbjudits möjlighet att

göra Studiebesök på Ågrenska som varit mycket uppskattat. Fortbildning och studiebesök har

erbjudits men personal har tackat nej när de just detta år inte arbetar med

konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Behov av hjälp och

kompetensutveckling efterfrågas när personalen behöver den.

Idag samverkar exempelvis församlingarna i Linköping. Inbjudan till

konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning sker via

Domkyrkoförsamlingen. Efterfrågan har inkommit till stiftet vad det gäller

stiftskonfirmandläger läger för ungdomar med funktionsnedsättning. Alla ungdomar varken

vill eller klarar av att vara hemifrån en längre tid. Det kan innebära ett dilemma om inte alla

ungdomar i gruppen ges möjlighet att delta i lägerverksamheten. Det kan spela roll vilken typ

av funktionsnedsättning och ungdomens behov av stöd.

Det finns för närvarande ingen person som arbetar på stiftskansliet som i sitt uppdrag har

att utveckla konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Idag ingår det i

Stiftsamordnarens uppdrag, motsvarande 40tim/år är avsatt till arbetet.

Ett önskemål är att en person motsvarande 50 % av sin tjänst på stiftet ska ha i uppdrag att

arbeta med samordning och utveckling av konfirmand- och ungdomsverksamheten för

ungdomar med särskilda behov.

5.3 Intervju 3 - Boxholms församling Kyrkan och skolan har utvecklat samverkan. Ett exempel är att församlingen har en

verksamhet för elever från och med årskurs 4 som kallas ”läxläsning”, där elever efter skoltid

kan få hjälp med läxor av medarbetare från församlingen. I år har församlingen inte någon

konfirmandverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning då det inte fanns tillräckligt

underlag. Inbjudan till konfirmandundervisning har gått ut skriftligt till vårdnadshavare och

genom besök på särskolan.

Den intervjuade är den medarbetare som själv är ansvarig för konfirmandarbetet för

ungdomar med funktionsnedsättning. Föregående år 2011 fanns en konfirmandgrupp med

fyra flickor med olika typer av funktionsnedsättningar. Konfirmandgruppen träffades ett

tillfälle i veckan och den intervjuade var ledare, därutöver fanns ytterligare en hjälpledare. En

av flickorna hade en personlig assistent som deltog vid träffarna. Vid genomgång av

                                                                                                               150 http://www.agrenska.se, 2012-12-05.

  30  

bibelberättelser användes en flanellograf och vid varje träff sjöng man en psalm tillsammans.

Man valde att sjunga samma psalm vid träffarna, syftet var att alla skulle lära sig/ känna igen

psalmen och att skapa struktur.

Ungdomarna i konfirmandgruppen med funktionsnedsättning deltog tillsammans med

ungdomarna i den andra konfirmandgruppen på utflykter och de läger som anordnades.

Man kunde lösa praktiska delar som boende, behov av att få vara ostörd samt närhet till vuxna

som innebar trygghet. Flickorna fick hjälpa till på lägret. Lägren möjliggjorde integration och

lägerverksamheten fungerade bra. Det sociala samspelet fungerade bra under lägervistelsen

och ungdomarna hjälpte varandra. Ledaren höll i ett undervisningspass innan lägret i den

vanliga konfirmandgruppen. Temat var ”Funktionsnedsättning”. Det uppskattades särskilt av

ungdomarnas föräldrar som upplevde att deras ungdomars attityd till funktionsnedsättning

förändrades.

Det som är viktigt i arbete med konfirmander med funktionsnedsättning är att man arbetar

utifrån ungdomarnas förutsättningar. Det innebär att konfirmandundervisningen är på

anpassad nivå och innehåller delar som kan innebära glädje och som kan komma till nytta.

Det finns inga krav på att ungdomen måste klara av att lära sig saker. Ledaren beskriver, att i

den konfirmandgrupp med ungdomar med funktionsnedsättning som fanns föregående år, såg

hon en utveckling hos ungdomarna. Det är viktigt med kunskap om de funktionsnedsättningar

man möter och att man inte är rädd.

Man använder inte något speciellt material i konfirmandundervisningen. Den intervjuade

som är ansvarig för denna verksamhet har erfarenhet och kunskap från tidigare kurser och

utbildningar, ex. erfarenhet från att ha arbetat som speciallärare. Man deltar vid

kontraktsdagar och kurser som stiftet anordnar med tema funktionsnedsättning. Det är viktigt

att vara flexibel och använda fantasin i mötet med ungdomar med funktionsnedsättning.

Idag finns ett bra samarbete med skolan det finns däremot finns inget samarbete med andra

församlingar. Det finns en önskan om ett bättre samarbete kring konfirmandundervisning för

ungdomar med funktionsnedsättning i kontraktet och stiftet. Behov finns att bilda nätverk och

det finns behov av en samordnare i kontraktet.

Utmaning i arbetet med konfirmander med funktionsnedsättning är att få ungdomarna att

komma till kyrkan och till konfirmationsundervisningen. Det finns en osäkerhet och rädsla

hos föräldrarna att verksamheten inte passar deras ungdomar. Kyrkan behöver hitta vägar att

erbjuda sin verksamhet. Dålig ekonomi kan begränsa församlingens verksamhet och därmed

också konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Ett exempel på det

är att en hjälpledare inte får ekonomisk ersättning. Ledningens inställning och förhållningssätt

  31  

har stor betydelse för verksamheten. Det är ledningen som måste prioritera verksamheten och

se till att förutsättning finns.

5.4 Intervju 4 – Motala församling Församlingen erbjuder konfirmandverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning.

Verksamheten vänder sig till elever i särskolan och träningsskolan årskurs 8-9.151 Samverkan

mellan kyrka och skola fungerar bra, skolans pedagoger är positiva till och efterfrågar

konfirmationsverksamhet. Det finns tre ledare i gruppen varav en är församlingspräst. Några

av ungdomarna har en personlig assistent som finns med vid träffarna. Det är bra att vara flera

ledare för att få igång samtal och diskussioner. I år har församlingen startat en konfirmand

grupp med fyra pojkar med funktionsnedsättning.

I kontraktet träffas församlingspedagoger och präster regelbundet. Konfirmandclearing

sker mellan församlingarna. Det finns en nätverksgrupp i stiftet för medarbetare som arbetar

med konfirmander och ungdomar med funktionsnedsättning. Nätverksgruppen träffas två

gånger per år. Församlingens medarbetare brukar delta i dessa nätverksträffar.

Det finns tyvärr inget uppföljande ungdomsarbete efter konfirmandtiden. Det kan vara

svårt att bilda grupper med tillräckligt många deltagare. Föräldrar till ungdomar med

funktionsnedsättning efterfrågar en fortsättning efter konfirmationstiden då utbudet av

fritidsaktiviteter är mycket begränsat för ungdomar med funktionsnedsättning.

Konfirmandarbetet är en utmaning, det kan vara svårt att få tiden att räcka till för förberedelse,

genomförande och uppföljning. För närvarande finns en konfirmandgrupp med ungdomar

med funktionsnedsättning. Önskemål finns om ett större och tydligare stöd från ledningen. En

annan utmaning att förhålla sig till är att konfirmander med funktionsnedsättning är tonåringar

och inte barn.

Församlingen har ett bra samarbete med skolan. Via klasslistor får man information om

vilka ungdomar som finns och kan vara aktuella för konfirmationsundervisning.

Församlingsmedarbetare besöker skolorna och delar ut skriftlig inbjudan/information.

Vartannat år inbjuds grundsärskolan respektive träningssärskolan i årskurs 8-9. Det är viktigt

att bygga broar mellan kyrka och skola. Ibland finns ungdomar med funktionsnedsättning i

integrerad klass. Om dessa ungdomar väljer att konfirmeras deltar de oftast i en integrerad

konfirmandgrupp. Initialt handlar det om att lära känna ungdomarna och sedan kan man

planera verksamheten. I det praktiska arbetet använder de sig av flanellograf, pyssel och

                                                                                                               151 Se stycke 2.2.1 i denna uppsats.

  32  

tecknade bibelfilmer. Det är viktigt hitta aktiviteter och ämnen som passar och tilltalar

konfirmanderna. Ett sätt att arbeta är att utgå från olika teman. Den praktiska utformningen

för konfirmationsundervisningen ser olika ut för varje grupp. Ledarna använder idéer från

olika konfirmandmaterial. Materialet Condios är ett exempel på material som används ganska

mycket. Som ett alternativ till att dela ut Bibel 2000 eller Bibel för barn finns även The book

som är bibeln i form av en serietidning.

Fotografering och att dokumentera kan också vara ett arbetssätt både för att minnas

innehållet i träffarna från gång till gång. Därutöver ger korten möjlighet att göra anhöriga

delaktiga. I konfirmationsundervisningen kan det vara bra att göra något konkret ex. göra

egna andaktsljus som kan användas i konfirmationsgudstjänsten. Ett år målade

konfirmanderna en stor tavla. Konfirmandernas fick berätta om sin målning genom att ledarna

ställde enkla frågor, svaren och berättelsen utgjorde konfirmationsredovisningen.

Det är viktigt med en god förberedelse innan konfirmationsgudstjänsten. En slags

förberedelse är att andakterna i samband med träffarna äger rum i kyrkan. Det är bra att de ser

likadana ut vid varje träff, det skapar en trygghet i kyrkorummet. Det är bra att ha lokaler som

ligger ihop med kyrkan, det möjliggör och förenklar att vara i kyrkan vid andakter.

5.5 Intervju 5 – Stiftspedagog Linköpings stift Stiftet anordnar utbildningsdagar och studieresor. Under oktober månad 2012 anordnades en

kursdag ”Att vända svårigheter till möjligheter” där Ågrenska stiftelsen medverkade.

Medarbetare från olika församlingar i stiftet deltog. Utbildningen riktade sig till medarbetare

som arbetar med barn och unga i behov av särskilt stöd.

I Linköpings stift finns två stiftspedagoger. I stiftpedagogernas uppdrag ingår bl.a. att granska

konfirmandhandlingsplaner som skickas in till stiftet. I dessa ska det stå att det ska finnas

utrymme i budget för konfirmandarbete för ungdomar i behov av stöd. Församlingens budget

är ett viktigt styrdokument. Clearingsystemet ska säkerställa alla ungdomars rätt till

konfirmation.

En handlingsplan har utarbetats för arbete med barn och unga med särskilda behov i

Linköpings stift mellan 2010-2013. Handlingsplanen beskriver hur arbetet med barn och unga

med särskilda behov ska bedrivas. Handlingsplanen består av tre delar:

-­‐ Utbildningsdagar 2 tillfällen per år, för medarbetare i stiftet

-­‐ Stiftsdagar 1 tillfälle per år då barn och unga i behov av särskilt stöd bjuds in, t.ex.

Vadstena-dagar, konfirmanddag Kolmården, musikdag på Gransnäs

-­‐ Projekt för unga i behov av särskilt stöd, t.ex. skivinspelning, Resa Taizé

  33  

I stiftets styrdokument står det skrivet under rubrik Verksamhetsinriktning och Livet i

församlingen: ”Dopet och konfirmation i samklang med en satsning på barn och unga.”152

Detta tillsammans med konfirmandriktlinjerna är det som stiftspedagogen har att förhålla sig

till i sitt arbete med barn och unga med funktionsnedsättning.

Olika synsätt skapar skillnader. Integrering bör eftersträvas i möjligaste mån. Inbjudan bör

rikta sig till alla ungdomar med adekvat information till föräldrar och ungdomar med

funktionsnedsättning. Den intervjuade reflekterar över formuleringar i riktlinjerna för

konfirmandarbetet. I riktlinjerna står att konfirmationsundervisning ska vara tillgänglig för

alla utifrån var och ens förutsättningar och behov. Därutöver finns ett särskilt stycke som

handlar om konfirmander med funktionsnedsättning. Alla ungdomar har rätt till en

konfirmandundervisning utifrån sina förutsättningar.

Många medarbetare i stiftets församlingar får allt mindre tid att utföra arbetsuppgifter och

allt fler uppgifter att utföra. Detta påverkar konfirmandarbetet och särskilt konfirmandarbetet

för ungdomar med funktionsnedsättning. Ofta är konfirmandgrupper med ungdomar med

funktionsnedsättning små. Antalet ungdomar i behov av anpassad konfirmandundervisning

avgör om församlingen har möjlighet att erbjuda särskild konfirmandgrupp. Hela kyrkan

befinner sig i omorganisation och i ett läge med många förändringar som medför större

ansvarsområden. Det kan medföra risk för att det blir svårare att möta människor med

individuella behov.

5.6. Intervju 6 – Linköpings Domkyrkoförsamling Just nu håller församlingen på att starta en konfirmandgrupp med två ungdomar med

funktionsnedsättning. Av olika praktiska anledningar har gruppen ännu inte haft någon träff

tillsammans. Två ledare är ansvariga för gruppen, en av ledarna är präst och en

församlingspedagog. Det finns en ungdomsgrupp i församlingen med ungdomar med

funktionsnedsättning som heter ”Solskensgruppen” där ungdomarna är mellan 18 och 35 år.

Utifrån att konfirmandgruppen endast består av två ungdomar planeras träffarna till samma

dag som ungdomsgruppen träffas. På så sätt kan konfirmandgruppen ansluta till

Solskensgruppen den andra halvan av mötestiden. Det möjliggör gemenskap i större grupp.

Ungdomar med funktionsnedsättning bjuds in till konfirmandundervisning vartannat år. I

den skriftliga inbjudan till konfirmation som skickas till alla ungdomar finns också

information som är särskild riktad till ungdomar ”med särskilda behov”. Ungdomar med

                                                                                                               152 Styrdokument för Stiftsstyrelsen i Linköpings stift, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=647345, 2012-12-05.

  34  

funktionsnedsättning finns också integrerade i skolan. Ungdomen själv får avgöra om han/hon

vill tillhöra konfirmandgruppen med ungdomar med särskilda behov. Församlingens

medarbetare får inte längre komma till skolan för att bjuda in till konfirmation detta enligt

skollagen. Den intervjuade berättar att kyrkan försöker hitta andra vägar för att bjuda in till

konfirmation, det bästa sättet är att informationen sprids från mun till mun.

På frågan vad som är viktigt i konfirmandarbetet med ungdomar med funktionsnedsättning

berättar den intervjuade att det är viktigt att ungdomen först och främst är just konfirmand.

Det behöver inte skilja så mycket mellan en vanlig konfirmandgrupp och en konfirmandgrupp

med ungdomar med funktionsnedsättning. Olika former av funktionsnedsättningar kan även

finnas hos ungdomar i vanliga konfirmandgrupper. Det som är viktigt i allt konfirmandarbete

är att man tillsammans får upptäcka livet, livet med Gud, livet i kyrkan och sig själv.

Det går inte att säga att vi använder någon speciell metod, säger den intervjuade. Det är

olika saker som fungerar för varje grupp, man får prova sig fram. Just nu är tanken att

konfirmandgruppen ska träffas under en kortare period mellan januari och maj som innebär en

mer intensiv period. Idag finns planer på att genomföra utflykter några lördagar eller söndagar.

Den intervjuade berättar att de inte använder sig av något speciellt material, utan hämtar

inspiration och idéer från olika material. Gruppens behov utgör underlag för det material man

väljer, vilket gäller alla konfirmandgrupper.

Pedagogerna i församlingen träffas regelbundet för utbyte av erfarenheter och dialog kring

verksamheten. Det finns ingen ytterligare samverkan med andra församlingar. När det finns

möjlighet deltar man i stiftets nätverksträffar för medarbetare från olika församlingar som

arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Det var ett tag sedan man deltog i

dessa träffar då det har krockat med annat.

En utmaning i arbetet med konfirmander med funktionsnedsättning är att man måste vara

väl förberedd. Det är viktigt med en tydlig struktur och återkommande moment så att man

känner igen sig. Ofta är det bra med korta pass. På ett sätt är detta enkelt men det kräver god

förberedelse från ledarna, det kan vara svårt att improvisera i en konfirmandgrupp med

ungdomar med funktionsnedsättning. Det är också viktigt att gruppen inte förändras, det har

visat sig fungera bättre med två ledare som är med varje gång än att det är fler ledare som

kommer sporadiskt. Den intervjuade uttrycker att det är viktigt att prioritera och ta sig tid till

att planering av verksamheten. Hon efterlyser mer samlat pedagogiskt material med tips och

idéer och inspiration för konfirmandarbete med ungdomar med funktionsnedsättning.

  35  

6. Analys

Som inledning i uppsatsen har jag valt ett citat från boken Tålamod, tydlighet och struktur –

konfirmandarbete med ungdomar som behöver mer. Citatet belyser det ömsesidiga lärandet i

konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning. I Riktlinjer för Svenska kyrkans

konfirmandarbete och i den litteratur jag använt mig av betonas att både deltagare och ledare

bidrar till lärande. Detta synsätt har också framträtt i de intervjuer jag haft, där de intervjuade

har betonat att dialogen mellan ledare och konfirmander är viktig. I intervjuerna uttrycktes att

medarbetarna värderar denna verksamhet för att de själva får nya kunskaper och erfarenheter i

kontakten med ungdomar med funktionsnedsättningar. Det viktigaste är inte

kunskapsförmedling utan relationerna med ungdomarna, att ungdomarna känner sig sedda, att

de får samma möjlighet som alla andra ungdomar att konfirmeras och alla människors lika

värde. Medarbetarna vill att konfirmandtiden ska bli en god och trygg upplevelse för dessa

ungdomar.

Utifrån de intervjuer jag haft är min uppfattning att det finns en osäkerhet kring

användandet av olika begrepp, exempelvis funktionsnedsättning, funktionshinder och

handikapp, och hur de ska användas. Under intervjutillfällena lyftes att användning av olika

begrepp kan bidra till att personer med funktionsnedsättning exkluderas eller upplever sig

exkluderade. För en del av de intervjuade verkade det vara en komplicerad och svår

gränsdragning, ofta använde de själva hellre begreppet särskilda behov då det begreppet inte

lika tydligt avgränsar. Jag har ändå genomgående använt mig av begreppet

funktionsnedsättning, se stycke 1.4. Jag anser att det snarare är hur man samtalar om

funktionsnedsättningar som speglar attityd och förhållningsätt. Det finns en vilja hos de

intervjuade att det ska bli så bra som möjligt och att man ska ha en öppenhet men en

osäkerhet inför olika begrepp och ordval.

Den första frågeställningen var att undersöka hur konfirmandarbete för ungdomar med

funktionsnedsättning erbjuds och utformas i de församlingar som arbetar med denna

verksamhet i Linköpings stift. I de intervjuer som jag har utfört och i de pedagogiska böcker

som jag använt mig av, utgivna av Svenska kyrkan, framkommer liknande arbetssätt och

perspektiv som viktiga. Gemensamma nämnare som beskrivs som viktiga är inbjudan,

planering, individ- och tidsperspektivet, konkreta strategier, tydlig information, skapa lugn

miljö, respekt och kunskap om funktionsnedsättningar. Detta utgör grunden för ett bra

konfirmandarbete och skapar möjlighet för ungdomar med funktionsnedsättning att få en

positiv erfarenhet från konfirmandtiden. I intervjuerna framkom att församlingarna erbjuder

  36  

konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i särskild grupp eller i

integrerad form, inbjudan sker skriftlig och information lämnas ofta vid föräldramöten i

skolan. Personliga möten är det bästa sättet att nå ut till ungdomar och föräldrar. Förberedelse

och individanpassning lyfts fram i alla intervjuer som viktigt. Olika former av integrering

förekommer i konfirmandarbetet i den mån det fungerar för individen. Genomgående

beskriver de intervjuade att de anpassar innehållet och formerna i konfirmandarbetet utifrån

individens/individernas förutsättningar.

Den andra frågeställningen var hur samverkan ser ut mellan församlingarna och stiftet. Två

av intervjuerna var med personer som arbetar på stiftsnivå och har ansvar för konfirmand- och

ungdomsarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. En av personerna innehar uppdraget

samordnare för barn och unga med särskilda behov i Linköpings stift. En samverkansform är

en nätverksgrupp för medarbetare som arbetar med barn och unga med funktionsnedsättning.

Stiftet anordnar arrangemang som seminariedagar med föreläsare och studiebesök, vilket

uppskattas av församlingarnas medarbetare. Medarbetarna önskar utökad samverkan och

utökad kompetensutveckling till exempel utbildning med riktat innehåll mot ämnen som

pedagogik och samtalsmetodik. Samordnaren önskar också att det skulle finnas ytterligare

resurser att arbeta med uppdraget som samordnare. Vid tillfällen då stiftet inbjudit

medarbetare till kompetensutveckling och studiebesök har det ibland inneburit få

anmälningar, en förklaring kan vara att medarbetare vill ha kompetensutveckling just när de

står inför en ny utmaning. Om de inte har en konfirmandgrupp med ungdomar med

funktionsnedsättning när kompetensutveckling erbjuds, prioriteras inte den, ofta på grund av

många andra arbetsuppgifter. På stiftet ingår konfirmandarbete för ungdomar med särskilda

behov i ett större sammanhang – arbete med barn och unga. De medarbetare som nu arbetar

med denna verksamhet på stiftet upplever att verksamheten inte är tillräckligt synlig och det

finns risk att den glöms och prioriteras bort. De har inte tillräckligt med tid i sina

tjänster/uppdrag för den delen av uppdraget. Det står i riktlinjerna att stiftet har ansvar för att

utveckla konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning. Utifrån de intervjuer jag

utfört med medarbetare på stiftet har jag uppfattat att de personalresurser och den tid som ges

att arbeta med utveckling av konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning inte

är tillräcklig. Det finns en vilja och att utveckla verksamheten men uppfattningen bland de

intervjuade är att det inte finns tillräckligt med resurser.

Den tredje frågeställningen var på vilket sätt Riktlinjer för Svenska kyrkans

konfirmandarbete överensstämmer med konfirmandverksamheten i de församlingar jag utfört

intervjuer. KO 2000 och Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete reglerar

  37  

verksamheten på en övergripande nivå. Den konfirmandverksamhet jag fått inblick i genom

mina intervjuer överensstämmer med gällande riktlinjer. Församlingarna följer riktlinjerna

genom att inbjudan skickas ut till alla kyrkotillhöriga som ska fylla 15 nästkommande år samt

att konfirmationsundervisningen är öppen för alla. Konfirmandundervisning är tillgänglig för

den som vill utifrån var och ens individuella behov. I riktlinjerna framgår det att människors

lika värde och ett respektfullt bemötande ska utgöra grunden för konfirmandarbete av god

kvalitet. Min uppfattning är att det vid samtliga intervjuer framkom medmänsklighet, värme,

omsorg och respekt till de ungdomar med funktionsnedsättning som de berättade om, både

tidigare och nuvarande konfirmander. De betonade också att denna verksamhet är viktig och

gör stor skillnad för dessa ungdomar och för församlingen. Medarbetarnas engagemang

framgick när de berättade om hur de bedriver verksamheten om tålamod och förberedelse-

och planeringstid samt de utmaningar de möter och tar sig an. De intervjuade betonade att

innehåll och former för konfirmandarbetet anpassas efter vad som fungerar för

individen/individerna så som det också anges i riktlinjerna.

De intervjuade berättade att inbjudan till konfirmationsundervisning skickas ut skriftligt

samt att medarbetarna besöker skolan och deltar vid föräldramöte, detta enligt vad riktlinjerna

anger om inbjudan till konfirmation. Det kan vara problematiskt med inbjudan till ungdomar

med funktionsnedsättning då information inte alltid når ut tillräckligt väl till föräldrar som

ofta är med kring ungdomens beslut att komma till konfirmationsundervisning. Kanske tror de

inte att det finns något bra alternativ på konfirmationsundervisning som passar deras ungdom?

Det kan också vara så att för en ungdom med funktionsnedsättning så passar det bättre att

komma till konfirmationsundervisning när man är några år äldre? Når information ut om

denna möjlighet? I riktlinjerna anges endast att inbjudan ska nå ut till alla ungdomar som ska

fylla 15 år nästkommande år, vilket lämnar en utmaning kring inbjudan till ungdomar med

funktionsnedsättning. Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete innehåller inget kring

hur verksamheten kring konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning bör

prioriteras gällande personalresurser på stiftnivå eller i församlingar i stiftet. Det som står i

riktlinjerna att stiftet är ansvarig att utveckla verksamheten och erbjuda kompetens till

församlingar som efterfrågar det. Som jag tidigare nämnt sker utveckling av

konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning på stiftsnivå endast i begränsad

omfattning. Utifrån de intervjuer jag utfört framkommer att tiden inte räcker till och det

saknas förutsättningar att lyfta dessa frågor. Även om församlingar följer framtagna riktlinjer

är min uppfattning att det finns behov att utveckla verksamheten i syfte att säkerställa

likvärdighet och god kvalitet. I de intervjuer jag utfört framkommer att både medarbetare i

  38  

församlingen och på stiftet vill förbättra denna verksamhet, men man efterfrågar tydligare

ledning och styrning samt personalresurser.

Den fjärde frågeställningen var vilka utmaningar kyrkan har att möta vad det gäller

konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning. Jag har i mina intervjuer mött

medarbetare inom kyrkan som visar stort engagemang för konfirmandarbete för ungdomar

med funktionsnedsättning. Medarbetarna visar stor vilja att göra vad som är möjligt inom

befintliga resurser. Det finns en vilja att utveckla verksamheten och de intervjuade har

lyft fram konkreta förslag, på förbättringsområden. De intervjuade efterfrågar tydligare

ledning och styrning på församlingsnivå samt utökade personalresurser. Därutöver

framkommer behov av ytterligare kompetensutveckling samt utökad samverkan inom stiftet.

En annan utmaning är på vilket sätt man kan arbeta med och utveckla inbjudan till

konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning samt uppföljning efter

konfirmandtiden. Behov finns av att fortsätta utveckla former för integrering. Några av dessa

utmaningar som lyfts fram i intervjuerna med medarbetare i stiftet har också påvisats av

forskare som jag behandlat i stycke 1.5.

7. Sammanfattning

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur konfirmationsundervisning för ungdomar

med funktionsnedsättning erbjuds i de församlingar som arbetar ned sådan verksamhet, hur

den kan vara utformad samt vilka samverkansformer som finns i stiftet. Syftet är också att

undersöka på vilket sätt konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i

församlingarna överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete samt

vilka utmaningar Svenska kyrkan möter inom detta område. Jag presenterar resultatet av min

undersökning genom att besvara mina frågeställningar.

Min första frågeställning, hur konfirmandundervisning erbjuds och utformas för ungdomar

med funktionsnedsättning i de församlingar som arbetar med denna verksamhet i Linköpings

stift, har jag besvarat genom att återge innehållet i mina intervjuer. Konfirmandarbete för

ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds i alla fyra församlingar där jag utfört intervjuer.

Individanpassning ligger till grund för såväl inbjudan som konfirmandverksamheten. Det ser

alltså olika ut i varje grupp, men arbetet kännetecknas av tydlighet, struktur, återkommande

moment i syfte att skapa trygghet och möjlighet till integrering.

Den andra frågeställningen hur samverkan ser ut i konfirmandarbetet mellan de

  39  

församlingar där jag utfört intervjuer och Linköpings stift, har jag besvarat genom det

presenterade intervjumaterialet. I intervjuerna framkommer att samverkan finns i form en

nätverksgrupp i stiftet. I Linköpings stift finns en samordnare för barn och ungdomar med

särskilda behov, dock efterfrågas ytterligare samverkan.

Min tredje frågeställning på vilket sätt konfirmandarbetet i de församlingar jag utfört

intervjuer överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, har jag

besvarat genom att redogöra för innehållet i riktlinjerna, särskilt den del som belyser

konfirmander med funktionsnedsättning. Jag har redogjort för hur intervjumaterialet stämmer

överens med riktlinjerna. Församlingarna följer Riktlinjerna för Svenska kyrkans

konfirmandarbete gällande konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Det

innebär att inbjudan skickas till alla kyrkotillhöriga som ska fylla 15 nästkommande år och att

konfirmationsundervisningen är öppen för alla. Konfirmandundervisning är tillgänglig för den

som vill, utifrån var och ens individuella förutsättningar. Det framgår i intervjuerna att det

finns behov av ytterligare personalresurser i denna verksamhet i församlingar och på stiftet.

Enligt riktlinjerna är stiftet ansvarigt för utveckling av konfirmandarbetet för ungdomar med

funktionsnedsättning. Ytterligare resurser efterfrågas för verksamhetsutveckling.

Den fjärde och sista frågeställningen var att undersöka vilka utmaningar som kyrkan har att

möta vad det gäller konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning där

de intervjuade beskriver behov och tankar om framtiden. De lyfter fram att utmaningar för

kyrkan är att möta behovet av styrning och ledning, kompetensutveckling och fördjupad

samverkan.

  40  

8. Käll- och litteraturförteckning

8.1 Böcker och artiklar Andréen, Gert, 1998, ”Konfirmationen i Svenska kyrkan – en tillbakablick”, i: Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan, red. J. Straarup, & G. Winqvist Hollman. Stockholm: Tro och tanke, 14-26

Berg, Ann-Christine, 2003, ”Mångfald kan berika konfirmationen”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 86-95

Bernerstedt, L-G, red., 2000, Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete, Västerås: Svenska kyrkans nämnd för kyrkolivets utveckling.

Borgehammar, Stephan, red., Gudstjänst och vardag, Skellefteå, Artos och Norma, 2009

Borgehammar, Stephan, red., Kyrkans liv. Introduktion till kyrkovetenskapen, Stockholm: Verbum, 1993

Broman, Annika; Mattson, Birgitta; Öjermo, Carina, 2004, Tålamod, tydlighet och struktur. Konfirmandarbete bland ungdomar som behöver mer, Stockholm: Verbum.

Bryman, Alan, 2011, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber

Dela liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet, 2008, Stockholm: Verbum.

Edqvist, Gunnar, 2003, ”Kyrkoordningen och konfirmander med särskilda behov”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 108-112

Eek, Jonas, 2011, Stanna i vattnet. Kateketikens syfte och sammanhang, Stockholm: Verbum.

Engvall, Urban, red., Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, Uppsala: Wikströms.

Fritzson, Arne, 2007, Att tolka det tvetydiga. Tro, liv och funktionshinder, Uppsala: Centrum för studier av religion och samhälle.

Johannesson, Karin, 2009, ”Brudar, kosmonauter, riddare och sportfantaster. Tro, gudstjänst och vardagsliv i Svenska kyrkans konfirmandverksamhet”, i: Gudstjänst och vardag, red. S. Borgehammar, Skellefteå, Artos och Norma, 109-134

KO 2000 = Kyrkoordning för Svenska kyrkan 2000. Stockholm: Verbum.

Nordström, Marie, 2003, ”Inbjudan till konfirmandarbetet en första tröskel”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 44-46

Persson, Per Erik, 1998, ”Vad vill kyrkan med konfirmationen?”, i: Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan, red. J. Straarup, & G. Winqvist Hollman. Stockholm: Tro och tanke, 27-52

  41  

Petersson, Ingrid, 2003, ”Viktigt med tydlighet och struktur. Intervju med Eva Cangård”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 38-43

Petersson, Lena, 2003, ”Unga med och utan utvecklingsstörning på gemensamt läger”, i: Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov, Mitt i församlingen 2003:1, red. U: Engvall, Uppsala: Wikströms, 49-60

Rappmann, Susanne, 2005, Kristi kropp som kritisk metafor. Teologisk reflektion kring funktionshinder, Karlstad: Karlstad University Studies 2005:33.

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 1978, Stockholm: Verbum

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, Stockholm: Verbum.

Straarup, Jorgen; Winqvist Hollman, Gunhild, red., Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan, Stockholm: Tro och tanke, 1998

Styrdokument för Stiftsstyrelsen i Linköpings stift, 2011

Trost, Jan, 2010, Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur.

Vikdahl, Linda, 2012, ”This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden”, Journal of Religion, Disability & Health, 16:3, 248-261

8.2 Intervjuer Intervju 1: Eva Johansson och Elisabeth Roos – församlingspedagoger i Åtvids församling, 2012-11-13

Intervju 2: Stefan Alström – stiftssamordnare i Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd, 2012-11-14

Intervju 3: Susanne Mideskog Wass – församlingspedagog i Boxholms församling, 2012-11-20

Intervju 4: Åsa Munther och Åsa Björkman – församlingspedagoger i Motala församling, 2012-11-27

Intervju 5: Peter Eriksson, stiftspedagog på Linköpings stift, 2012-11-29

Intervju 6: Elisabeth Nilsen – komminister i Linköpings Domkyrkoförsamling, 2012-12-03

8.3 Elektroniska resurser www.svenskakyrkan.se, 2012-12-21 www.agrenska.se, 2012-12-05 www.ne.se, 2013-01-22 www.socialstyrelsen.se, 2012-12-05 www.riksdagen.se, 2012-12-05

  42  

www.skolverket.se, 2012-02-10 www.fhi.se, 2012-12-05 www.astmaoallergiforbundet.se, 2012-12-21 www.epilepsi.se, 2012-12-05 www.fub.se, 2012-12-05 www.rbu.se, 2012-12-05 www.attention-riks.se, 2012-12-05

  43  

9. Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Hur erbjuds ungdomar med funktionsnedsättning konfirmationsundervisning?

2. Vad är viktigt i konfirmandarbete med ungdomar med funktionsnedsättning?

3. Hur kan konfirmationsundervisningen utformas?

4. Finns samverkan? Hur ser den ut?

5. Vad finns det för utmaningar och behov?