FoU

Riskbruk och missbruk hos ungdomar

FoU

Information kring instrument och metoder för att upptäcka, utreda och samtala om riskbruk och missbruk hos ungdomar• Audit och dudit – två screeninginstrument för att

upptäcka, väcka tankar kring och samtala om alkohol och narkotika

• ADAD – en utredningsmetod för ungdomar i riskzon• ASI – en utredningsmetod för vuxna missbrukare (18 år)• Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)• Haschguiden

FoU

Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruksproblem.

Riktlinjer och implementeringsstöd framtagna av Socialstyrelsen

De rekommendationer som finns i riktlinjerna vilar på beprövad kunskap

FoU

Nationella riktlinjer

•Faktaunderlag för ”bästa tillgängliga bevis” utifrån: -vetenskapliga studier-fallstudier-klinisk/praktisk erfarenhet

•Bred samverkan-Socialtjänsten-Hälso- och sjukvården-Kriminalvården

FoU

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård1. Gemensamma termer och begrepp2. Implementering – organisation, kunskap, ekonomi 3. Metoder/system för tidig upptäckt och förebyggande

verksamhet4. Bedömningsinstrument och dokumentation5. Narkotika – psykosocial-/läkemedelsbehandling6. Alkohol – psykosocial- /läkemedelsbehandling7. Missbruk och graviditet8. Missbruk och beroende vid samtidig psykiatrisk och/eller

somatisk sjukdom (samsjuklighet)

FoU

En 4-stegs utrednings- och bedömnings-modell i missbrukssammanhang

Problem-identifiering

Problem-bedömning

Person-bedömning

UppföljningI

IIIII

IV

Låg kostnad

Hög kostnad

FoU

Steg 1- Problemidentifiering: kan vara screening med audit/dudit eller ett blodprov (t ex GT eller CDT) – för att upptäcka problem

Steg 2 - Problembedömning: användning av t ex alkohol E och dudit E eller blodprover – för att bestämma graden av problem

Steg 3 - Personbedömning: t ex ASI för vuxna och ADAD för ungdomar –för att utreda sociala, medicinska och psykologiska förhållanden

Steg 4 - Uppföljning: kan ske med blodprover, audit/dudit och ASI eller ADAD – för att se individuellt vårdresultat och på gruppnivå

FoU

AUDIT

FoU

Alkohol i Sverige Riskbruk

Skadligt brukBefolkningen 13,6% 2,6%Män 14,4% 4,0%Kvinnor 12,7% 1,4%17-27 år 35,4% 7,4%Åk 9 50,0% 3-6%Universitetstudenter 35,6% (högkonsumenter)Transportsektorn 22,0 %Psykospatienter 18,0%Fängelseintagna 11,4% (enbart alkohol)Frivårdsklienter 19,0%

Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14.

FoU

Om AUDITs utformning

•Är avsedd för screening/identifiering av alkoholproblem•Används dels inom primärvård/allmänmedicin men även inom vård för ”riskgrupper”, t ex psykiatriska patienter•Internationellt etablerat, tillkom på initiativ av WHO•Följer DSM-kriterier för missbruk och beroende (men är inte avsett för att ställa diagnos)•Är utformat för att underlätta samtal om alkohol•Är utformat för att göra underlag vid behandlingsplanering•Har utformats efter utprovning på personer i behandling för alkoholproblem samt på personer som ej är identifierade missbrukare

FoU

FoU

Poängsättning AUDIT

• Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4• Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng• Maxpoäng: 40

FoU

Etablera kontaktmed patient/klient

Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT

Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng

ALKOHOL– upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp

Kort motiveranderådgivning (t.ex. FRAMES eller MI)

Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighets-grad (DSM-IV eller ICD-10)

8-15 poäng6-13 poäng

16-19 poäng14-17 poäng

>20 poäng >18 poäng

Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI)

Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT

Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT

Inga problem, intervention inte nödvändigt

Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester

Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi

Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus

Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT

Låg kostnad avseende tidsåtgångoch kompetenskrav hos behandlaren

Hög kostnad avseende tidsåtgångoch kompetenskrav hos behandlaren

Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)

Observera att• MAST kan användas i stället för AUDIT• DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användasi stället för ASI

• GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT

AUDIT poäng?

FoU

Konsumtionsfrågor

Problem/skador/konsekvenser

Alkoholberoende

AUDIT

FoU

DUDIT

FoU

Riskbruk - Droger

Män 4,8%Kvinnor 1,6% 16-25 år 6,2%Åk 9 3-4% senaste månadenUniversitetsstuderande 10% (senaste terminen)Psykospatienter 9%Fängelseintagna 55% (inklusive blandmissbruk)Frivårdsklienter 48% ” ”

Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14.

FoU

DUDITParallellinstrument till AUDIT Utvecklat i Sverige av Berman m fl

FoU

FoU

Att räkna ihop poängen

•Fråga 1-9 - 0,1,2,3 eller 4 •Fråga 10-11 - 0, 2 och 4.•Maxpoäng: 44

FoU

Poänggränser DUDIT Ingen droganvändning: 0 poäng

Drogrelaterade problem (missbruk/skadligtbruk eller beroende): Kvinnor: 2 poäng eller mer,män 6 poäng eller mer

Tungt beroende: 25 poäng eller mer (för både kvinnor och män)

OBS att en poäng över 0 alltid måste utredas vidare

FoU

Etablera kontakt med patient/klient

Identifiera problemet med DUDIT (och/eller urinprov)

DUDIT poäng?

0 poäng

Inga problem, intervention inte

nödvändigt

1-44 poäng

All användning av narkotika (förutom läkarordinerade) är

otillåtet, därför skall poäng över noll utredas vidare om det rör

sig om illegalt bruk

Narkotika – identifiering, bedömning, utredning, behandling och uppföljning

Bedömning av problemets svårighetsgrad med DUDIT-E

Diagnostisk bedömning (DSM-IV eller ICD-10)

Fördjupad utredning med ASI/ADAD och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester

Narkotika är inget enhetligt fenomen. Intervention och behandling måste således anpassas till de preparat som huvudsakligen dominerar missbruket.

Är abstinensbehandling angeläget?

Skall behandling ske i öppenvård eller slutenvård?

Val av behandlingsinsats? Fungerande behandlingar är motivationsmetodik (särskilt vid abstinensbehandling), psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi och/eller familjeterapi.

Oavsett behandling skall den alltid innehålla en klar struktur, ha fokus på problemet och innehålla väldefinierade åtgärden.

Läkemedelsbehandling kan vara angeläget, t.ex. vid missbruk av opiater.

Ge alltid stöd åt de personer i den enskildes nätverk som kan understödja behandling och rehabilitering.

Regelbunden uppföljning med ASI/ADAD och MAPS och/eller urinprov bör alltid göras, oavsett vilket preparat som missbrukas.

Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke

FoU

konsumtionsfrågor

Beroendefrågor

problem/skador/konsekvenser

FoU

FoU

FoU

ADAD

FoU

ADAD

•Adolescent Drug Abuse Diagnosis•Riktar sig till ungdomar 13-21 år•En svensk version utvecklades på 1990-talet i Sverige. Metoden introducerades inom ramen för Statens Institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem med används också inom andra institutioner (HVB)•ADAD för socialtjänsten kom i augusti 2009•Utbildning krävs för att få använda metoden

FoU

ADAD och BBIC

•BBIC rekommenderar ADAD, framförallt i områdena som rör alkohol och narkotika•ADADs områden passar väl ihop med områdena i BBIC, informationen går att lätt sortera in under rubrikerna i BBIC•Informationen i ADAD kommer direkt från ungdomarna vilket tillgodoser FN:s konvention om barns rättigheter•ADAD inbjuder till delaktighet i samtliga moment

FoU

ADADs områden•I ADAD kartläggs resurser och problem inom nio områden, förutom ett avsnitt kring bakgrunden

•Områdena är: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj – bakgrund och relationer, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika

•Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område

FoU

FoU

Vad är ADAD bra för?

• social utredning/del av• verksamhetsutveckling/-redovisning• forskning• behandlingsinsatser – uppföljning/utvärdering• vårdplanering - uppföljning

FoU

ADAD – en standardiserad intervju

Utbildade intervjuare – höga krav på likvärdighet, neutralitet och relevans

Frågor och svar betyder samma sak för intervjuare och intervjuad

Uppgifterna jämförbara, möjliga att sammanställa och bearbeta

Likartad kvalité oberoende av vem som intervjuas, vem som intervjuar och vilken intervju det gäller

Hög rättsäkerhet

FoU

ADAD konstruktion Nio frågeområden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och

vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika

Frågor och skattningar: varje livsområde består av ett antal frågor om den unges faktiska situation. Därefter skattar den unge sin oro och sitt hjälpbehov enligt en skala 0-3 inom respektive område

Intervjuarskattning: Intervjuaren gör utifrån den unges svar inom varje område en sammanfattande skattning av varje område för sig enligt en skala 0-9. Den unges skattning inom området vägs in i andra steget av intervjuarskattningen.

FoU

ADADs skattningsskalorklienten:

Oro, besvär hjälpbehov(ytterligare hjälp)0 inte alls inget behov av hjälp1 lite litet behov av hjälp2 ganska mycket ganska stort behov av hjälp3 mycket mycket stort behov av hjälpintervjuaren:

bedömning av problem och hjälpbehov0-1 Inga reella problem, behöver inte ytterligare hjälp2-3 Obetydliga/lätta problem, ytterligare hjälp troligen inte

nödvändig4-5 Måttliga problem, viss hjälp önskvärd6-7 Betydande problem, hjälp nödvändig8-9 Avsevärda/utomordentligt stora problem, hjälp absolut

nödvändig

FoU

ASI

FoU

ASIAddiction Severety Index•Utvecklades i USA på 1970-talet•Översattes till svenska 1996•Har stor internationell spridning•Hjälpmedel för att dokumentera och systematisera uppgifter av relevans för utredning och uppföljning av klienter/patienter•ASI grund och ASI uppföljning•Sammanställningar på gruppnivå – underlag för verksamhetsplanering

FoU

ASI intervjunStrukturerad Grundintervju, ca 180 frågor Uppföljningsintervju, ca 150 frågorTar ca 1 timma att genomföraKartläggning av resurser och problemGer svar på frågor som har betydelse för val av insatsVisar klientens upplevda behov av hjälpGer intervjuare och klient ett tydligt och öppet beslutsunderlag

FoU

ASI grund•Beskriver resurser och problem inom sju områden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol, narkotika, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa•Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område•Ger underlag för att planera hjälpen utifrån: missbrukets omfattning, medicinska komplikationer, psykiska komplikationer, motivation, risk för återfall och levnadsförhållanden

FoU

FoU

Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)

FoU

Cannabis SativaHasch 3-15%THCMarijuana 3-20% THCHascholja 20 - 50% THC

412 kemiska ämnen61 ämnen påverkar psyket

FoU

Vad är cannabis? Den cannabinoiden som används för att beskriva

cannabisens styrka är THC (tetrahydrocannabiniol) Cannabinoiderna är fettlösliga och lagras i kroppens

fettvävnader Det tar ca sex dagar innan hälften av den THC-mängd

man fått i sig vid ett röktillfälle utsöndrats och ytterligare 3-4 veckor innan resten är ute ur kroppen

Hasch ger därför två sorters rus, det akuta och kroniska

FoU

Två typer av rusAkut rus: fas 1: (utåtriktad) 15-45 min aktiv, fnissig, pratsam, röda ögon,

överkänslig för ljus, hjärtklappning, torr i ögonen mun och svalg.

fas 2: (inåtriktad) aktiv i tanken – inåtvänd musiklyssnande, videotittande, flummar för sig själv, stora tankar idéer, färger starkare, lukter mer framträdande. (ca 3 timmar, vanerökare ca 1 timma)

Kroniskt rus:Efter 4 timmar (vanerökare 1,5 -2 timmar) och framåt beroende på

hur mycket som finns lagrat i kroppen.Vanerökaren har svårt att utnyttja sin fulla tankekapacitet, passiv

och oengagerad.

FoU

Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:

• Insikt Medvetenhet• Självförtroende

• känsla av att vara vuxen• kraftfull • kreativ• en känsla av att kunna tänka

• fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation• en hjälp att lösa personliga problem • en hjälp att somna

• Thomas Lundqvist

FoU

Haschrökaren• Lever extremt i sin egen värld och är inte särskilt uppmärksam på det som

händer runt om• Försämrat minne• Fick få saker gjorda• Svårare att tänka klart• Ambitioner försämrades• Haschrökare tycker ofta att de fick högre

självkännedom. ”Forskare fann konsekvent motsatt effekt”.

Thomas Lundqvist

FoU

Konsekvenser av cannabismissbrukSämre kognitiv funktionsnivåBeroendePsykisk hälsaFysisk hälsaRelationerKriminalitet

FoU

Vad skiljer cannabis från andra droger?

Komplicerat uppbyggd, psykoaktivFettlöslig och sönderfaller långsamt

Psykiska effekter Psykiska störningar/sjukdomstillstånd (utlöser, orsakar eller förvärrar)

Psykologiska och psykosociala skador Känslomässigt. Nedsättning av kognitiva funktioner (koncentration, minne, omvärldsförståelse m m)

Fysiska skador Ann-Sofie Nordenberg

FoU

rörelsecentraSamordning sinnesintryck

syn

muskelkoordinationminne

belöning

bedömning

beslutandecentrum

FoU

FoU

En typisk haschrökare• Problem med att finna exakta ord för det han vill beskriva• Begränsad förmåga att läsa böcker, se en film• Känslor av tristess och tomhet i det dagliga livet• Det är aldrig hans fel, externalisering eller projicering av sina

problem• Han är övertygad om att han fungerar adekvat• Är ej förmögen till kritiskt granskande av sitt eget beteende• Känslor av att vara otillräcklig och misslyckad• Oförmögen att vidmakthålla en dialog• Problem med koncentration och uppmärksamhet• Rigida åsikter och färdiga svar• Jag är annorlunda, jag är unik

FoU

Cannabismönster• Alla röker cannabis• Jag kan sluta när jag vill, men inte just nu• Mitt cannabisrökande är inget problem, kärnkraften är ett

problem. Alkohol är ju tillåtet och det är mycket giftigare• Cannabis är ett naturpreparat• Jag blir kreativ och konstnärlig därför kan jag fortsätta att röka

cannabis• Det är cannabis som gör att jag får något gjort, om jag inte

röker får jag inget gjort• Jag känner många cannabisrökande vänner som är sådana du

beskriver, men inte jag. Jag är unik och immun mot de negativa effekterna

• Jag fungerar bäst när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis

FoU

Cannabis påverkarInputprocessen (hypocampus)

- koncentration- uppmärksamhet- förmågan att lagra och bearbeta ny information

Outputprocessen- förmåga att hantera komplex information- oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv- svårigheter att tolka andras motiv och åsikter- nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet

FoU

Mognadstillväxten

Ålder0 år 13år 20år nuvarande ålder

Maktlös MaktBeroende OberoendeNonchalerad Uppmärksamhet

Hasch

FoU

THC- och ångestkurva

THC har en halveringstid på 5-6 dagar

Doc. Tomas Lundquist

0102030405060708090

100

Vecka 0

1 2 3 4 5 6 7 8

THC %ångest

FoU

Haschguiden- hjälp till självhjälp

Finns att hämta bland annat på Rådgivningsbyrån i lunds hemsida

www.droginfo.com

FoU

Hanna LevinMetodstödjare

Skaraborgs Kommunalförbund FoUhanna.levin@skaraborg.se

Postadress: Box 54, 541 22 SkövdeBesöksadress: Kaplansgatan 16 A

Telefon: 0500-487209Mobil: 0703-491377

www.skaraborg.se