Beteckning HRVC093

Institutionen foumlr humaniora och samhaumlllsvetenskap

Konfirmationen daring och nu En studie av konfirmationens foumlraumlndrade betydelse

fraringn fornkyrkan till Svenska kyrkan idag

Carolina Nordqvist Januari 2009

C-uppsats 15 houmlgskolepoaumlng Religionsvetenskap

Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare Karin Sarja

Abstract sammanfattning

Denna uppsats behandlar konfirmationens foumlraumlndring i den evangelisk lutherska Svenska kyr-

kan Konfirmationen har sina grunder fraringn fornkyrkan Sedan dess har denna tradition utveck-

lats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan Foumlljande fraringge-

staumlllningar har behandlats Hur skiljer sig konfirmationen daring fraringn nu Vad staringr konfirmationen

foumlr idag tillskillnad fraringn daring Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhet-

ligt kristet land Konfirmationen aumlr en religioumls handling Har denna betydelse gloumlmts bort

och ersatts av naringgot annat Aumlr det bara en tradition som har levt kvar utan sin religioumlsa me-

ning Aumlr konfirmationen en del av den svenska kulturen

Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar foumlr att oumlka deltagar-

antalet Svenska Kyrkan har utvecklats fraringn att vara en nationell kyrka till att bli en sjaumllvstaumln-

dig kyrka vid sidan av staten Sammanfattningsvis garingr det att saumlga att relationen mellan stat

kyrka och individ har foumlraumlndrats sedan 1800-talet och framaringt Flera foumlraumlndringar har paringverkat

konfirmationens position inom Svenska kyrkan bland annat att folkskolan infoumlrdes att det aumlr

frivilligt att garing ur Svenska kyrkan och att konfirmera sig samt kyrkan och statens skilsmaumlssa

fraringn varandra Parallellt med att foumlrharingllandet mellan kyrka och stat har foumlraumlndrats har aumlven

relationen mellan maumlnniskor och kyrkan foumlraumlndrats

Nyckelord konfirmation sekularisering Svenska kyrkan

1

Inneharingllsfoumlrteckning

Abstract sammanfattning 1

1 Inledning 4

11 Bakgrund 4

12 Syfte och fraringgestaumlllning 4

13 Metod och material 5

14 Disposition 6

2 Definition 7

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng 7

31 Fornkyrkan 7

32 Medeltiden 8

33 Reformationen 11

34 Utvecklingen efter reformationen 11

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret 12

36 1800- talet 13

37 Konfirmationen under 1900-talet 15

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet 15

4 Statistiska foumlraumlndringar 17

41 Analys av tabell 1 17

42 Analys av tabell 2 19

43 Analys av tabell 3 20

44 Analys av tabell 4 21

5 Situationen idag 21

51 Privatisering 22

6 Diskussion och analys 25

61 Foumlraumlndringar 25

2

62 Andra levnadsvillkor 26

63 Familjens och slaumlktens paringverkan 27

7 Kaumlll- och litteraturlista 29

Litteratur 29

Material fraringn Svenska Kyrkan 29

Internetkaumlllor 30

3

1 Inledning

11 Bakgrund

Konfirmationens betydelse har foumlraumlndrats under en laringng tidsperiod Sekulariseringen har blivit

allt mer tydlig i varingrt samhaumllle Religiositeten har garingtt fraringn att varit offentlig till att bli en privat

angelaumlgenhet Naumlstan alla svenskar har en relation till Svenska kyrkan Jag har valt att studera

konfirmationen och hur den har foumlraumlndrats med tanke paring sekulariseringen Konfirmationen aumlr

som Hertzberger saumlger en del av livet Den aumlr en folklig tradition med anknytning till kyrkan

Den har en kulturell och en social betydelse foumlr saring vaumll den enskilda individen som samhaumlllet1

Detta aumlr en stor foumlraumlndring foumlr Svenska kyrkan Svenska kyrkan har faringtt en ny roll I flertalet

generationer har vi firat de kristna traditionerna i kyrkan En av dessa traditioner aumlr konfirma-

tionen De flesta maumlnniskor har naringgon garingng i livet deltagit i eller studerat en konfirmation

Konfirmationen aumlr inte bara en religioumls handling utan aumlven en tradition som har koppling till

varingr svenska kultur Kanske aumlr konfirmationen ett saumltt till att soumlka sig en egen identitet Moumlj-

ligheten att konfirmeras har ungdomarna i ett skede mellan barndomen och vaumlgen in i vuxen-

livet Antalet konfirmationer bland ungdomarna har minskat Varje aringr sjunker antalet konfir-

merade tonaringringar Mindre aumln 40 procent av medlemmarna i Svenska kyrkan blir konfirmera-

de i jaumlmfoumlrelse med foumlr 10 aringr sedan daring var antalet oumlver 55 procent Aringr 1982 var procentantalet

70 procent2

Som blivande laumlrare kommer jag att arbeta med ungdomar som aumlr i en period i livet daring de

kanske kommer att konfirmera sig Det aumlr bra att ha kunskap om detta och vilken utveckling

som sker inom detta omraringde i varingrt nuvarande samhaumllle Det aumlr aumlven bra att ha ett historiskt

perspektiv paring konfirmationen inom Svenska kyrkan Konfirmationen aumlr ju trots allt en del i

svenskarnas livshistoria

12 Syfte och fraringgestaumlllning

Syftet med min uppsats aumlr att beskriva och analysera konfirmationens foumlraumlndrade betydelse

fraringn fornkyrkans epok till den nutida Svenska kyrkan Foumlr att goumlra detta arbetar jag med foumll-

jande fraringgestaumlllningar Hur skiljer sig konfirmationen daring fraringn nu Vad staringr konfirmationen foumlr

idag till skillnad fraringn daring Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt

1 Johnsen 1993 s7

2 Arlebrand amp Wallin 2004 s 8‐10

4

kristet land Konfirmationen aumlr en religioumls handling Har denna betydelse gloumlmts bort och

ersatts av naringgot annat Aumlr det bara en tradition som har levt kvar utan sin religioumlsa mening

Aumlr konfirmationen en del av varingr kultur

13 Metod och material

Tyngdpunkten i arbetet fokuserar paring den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan men foumlr att

foumlrstaring foumlraumlndringarna maringste aumlven kyrkans historia i Sverige behandlas under den tid daring den

var en del av den romersk-katolska kyrkotraditionen alltsaring fram till 1500-talet Studien om-

fattar framfoumlrallt konfirmationens betydelse fraringn 1600-talet till 2000-talet men i min historis-

ka genomgaringng boumlrjar jag med konfirmationen under fornkyrkans epok Foumlr att vi ska kunna

foumlrstaring traditionens utveckling har jag valt att beskriva konfirmationens historia

Foumlr att kunna svar paring mina fraringgor har jag gjort en litteraturstudie Jag har haft en observerande

position till materialet Jag har anvaumlnt mig av en kvalitativ metod

Ett problem som har uppstaringtt under arbetets garingng aumlr att det finns foumlrvaringnansvaumlrt lite vetenskap-

lig litteratur kring konfirmationen Antalet avhandlingar aumlr faring men jag har aumlndaring valt att priori-

tera dessa foumlr min uppsats Den litteratur som behandlar traditionen aumlr ofta gammal Att an-

vaumlnda mig av aumlldre litteratur har inte varit naringgot problem naumlr jag skulle beskriva traditionen ur

ett historiskt perspektiv Daring har det foumlrmodligen varit en foumlrdel att anvaumlnda aumlldre litteratur

eftersom foumlrfattaren aumlr naumlrmare i tiden med sina beskrivningar I den nutida beskrivningen av

konfirmationen har jag valt att anvaumlnda mig av litteratur som har anknytningar till Svenska

kyrkan och annan litteratur som jag har ansett aumlr till hjaumllp foumlr min uppsats

Den historiska beskrivningen av konfirmationen baseras till stoumlrsta del paring Andrens bok Kon-

firmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Hans bok bygger mycket paring gamla

dokument fraringn kyrkan Konfirmationen under 1700-talet finns beskrivet i Broheds avhand-

ling Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet Denna studie bygger paring en

undersoumlkning av Lunds stift men inneharingller aumlven utvecklingen i stora drag i hela Sverige I

beskrivningen av 1800-talet anvaumlnder jag mig mycket av Birgit Hertzbergers Johnsens av-

handling Konfirmasjon og erindring- konfirmasjonens betydning i et livslopsperspektiv Den-

na norska avhandling anser jag vara betydelsefull foumlr att beskriva 1800-talet i stora drag Sve-

rige och Norge har i stoumlrsta allmaumlnhet stora likheter med varandra naumlr det handlar om religion

Johnsens avhandling behandlar konfirmationen foumlrst och fraumlmst ur ett folkhistoriskt perspek-

5

tiv Undersoumlkningen behandlar inte konfirmationsceremonin utan faktorer runtomkring tradi-

tionen exempelvis garingvor och vad konfirmationen betydde under denna period

Den andra delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen i ett nutida perspektiv

Denna framstaumlllning bygger jag till stoumlrsta del paring Per Petterssons avhandling Kvalitet i livs-

laringnga tjaumlnsterelationer Bjoumlrn Wiedels avhandling har aumlven den varit betydelsefull Personlig

livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken I den

andra delen av uppsatsen har jag ocksaring anvaumlnt mig av statistik om konfirmation fraringn Svenska

kyrkan Uppsatsen avslutas med ett laumlngre avsnitt med egen diskussion av konfirmationens

foumlraumlndrade betydelse

14 Disposition

Den foumlrsta delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen ur ett historiskt perspek-

tiv Jag kommer att boumlrja med hur konfirmationen saringg ut i fornkyrkan Sedan foumlljer en be-

skrivning av den medeltida kyrkan Efter detta behandlar jag traditionen under reformationen

och efter denna period Sedan behandlar jag 1700 -1800-talet Efter det foumlljer en beskrivning

av konfirmationen under en mera tidsnaumlra period 1900- talet och 2000-talet

Tabeller finns att skaringda som ett komplement till texten Tabellerna ska goumlra arbetet oumlverskaringd-

ligare Efter tabellerna foumlljer analyser Till sist foumlr jag en diskussion om konfirmationens ut-

veckling och vad denna utveckling har inneburit foumlr dagens ungdomars staumlllningstagande till

konfirmation

6

2 Definition

I Nationalencyklopedin definieras konfirmation med att ge stoumld aringt eller att godkaumlnna Ordet

kommer fraringn det latinska ordet confirmatio Konfirmationen aumlr en religioumls handling som aumlr ett

komplement till dopet en bekraumlftelse till dopet En bekraumlftelse av att man tillhoumlr kyrkan och

ingaringr i foumlrsamlingen Konfirmationen bidrar med att den konfirmerade individen faringr Guds

vaumllsignelse Den kristna traditionen utfoumlrs med en handparinglaumlggning som ett tecken paring Andens

hjaumllp till konfirmanden att leva som en kristen Dopet och nattvarden aumlr sakrament inom

Svenska kyrkan men inte konfirmationen3

Konfirmeras faringr man tidigast goumlra samma aringr som man fyller 15 aringr Konfirmationen aumlr endast

till foumlr medlemmar inom Svenska kyrkan De som aumlr doumlpta som barn blir automatiskt med-

lemmar i foumlrsamlingen Cirka 80 procent av Sveriges befolkning aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan Medelaringldern paring kyrkobesoumlkare aumlr vaumlldigt houmlg Vanligt foumlrekommande aumlr att maringnga

maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Ungdomarna faringr tillfaumllle att konfirmera sig i oumlvergaringngen

fraringn barndomen till vuxenlivet Foumlrr i tiden var skolgaringngen kortare vilket bidrog till att kon-

firmationen var en tradition som avgraumlnsade barndomen fraringn det vuxna livet4 Svenska kyrkan

skriver paring sin hemsida att konfirmationen med all saumlkerhet har foumlrlorat sin betydelse av att

markera oumlvergaringngen fraringn barndomen till att bli vuxen5

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng

31 Fornkyrkan

Konfirmationen har sina grunder i fornkyrkan Sedan den tiden har konfirmationen foumlraumlndrats

och utvecklats I den gamla fornkyrkan fullbordade konfirmationen dopet Under den tiden

hade inte konfirmationen naringgon som helst koppling till undervisning Dopet var den handling

som bidrog till att maumlnniskan blev medlem i kyrkan I fornkyrkan fanns det ingen klar graumlns

mellan dopet och konfirmationen I ceremonin ingick smoumlrjelsen och handparinglaumlggningen vilket

senare kom att bli konfirmationsceremonin Biskopen skulle utfoumlra denna ceremoni Ingen

annan hade tillaringtelse att utfoumlra denna handling Ceremonin var en helhet och varje moment

3 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

4 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

5 wwwsvenskakyrkanse

7

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

Abstract sammanfattning

Denna uppsats behandlar konfirmationens foumlraumlndring i den evangelisk lutherska Svenska kyr-

kan Konfirmationen har sina grunder fraringn fornkyrkan Sedan dess har denna tradition utveck-

lats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan Foumlljande fraringge-

staumlllningar har behandlats Hur skiljer sig konfirmationen daring fraringn nu Vad staringr konfirmationen

foumlr idag tillskillnad fraringn daring Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhet-

ligt kristet land Konfirmationen aumlr en religioumls handling Har denna betydelse gloumlmts bort

och ersatts av naringgot annat Aumlr det bara en tradition som har levt kvar utan sin religioumlsa me-

ning Aumlr konfirmationen en del av den svenska kulturen

Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar foumlr att oumlka deltagar-

antalet Svenska Kyrkan har utvecklats fraringn att vara en nationell kyrka till att bli en sjaumllvstaumln-

dig kyrka vid sidan av staten Sammanfattningsvis garingr det att saumlga att relationen mellan stat

kyrka och individ har foumlraumlndrats sedan 1800-talet och framaringt Flera foumlraumlndringar har paringverkat

konfirmationens position inom Svenska kyrkan bland annat att folkskolan infoumlrdes att det aumlr

frivilligt att garing ur Svenska kyrkan och att konfirmera sig samt kyrkan och statens skilsmaumlssa

fraringn varandra Parallellt med att foumlrharingllandet mellan kyrka och stat har foumlraumlndrats har aumlven

relationen mellan maumlnniskor och kyrkan foumlraumlndrats

Nyckelord konfirmation sekularisering Svenska kyrkan

1

Inneharingllsfoumlrteckning

Abstract sammanfattning 1

1 Inledning 4

11 Bakgrund 4

12 Syfte och fraringgestaumlllning 4

13 Metod och material 5

14 Disposition 6

2 Definition 7

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng 7

31 Fornkyrkan 7

32 Medeltiden 8

33 Reformationen 11

34 Utvecklingen efter reformationen 11

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret 12

36 1800- talet 13

37 Konfirmationen under 1900-talet 15

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet 15

4 Statistiska foumlraumlndringar 17

41 Analys av tabell 1 17

42 Analys av tabell 2 19

43 Analys av tabell 3 20

44 Analys av tabell 4 21

5 Situationen idag 21

51 Privatisering 22

6 Diskussion och analys 25

61 Foumlraumlndringar 25

2

62 Andra levnadsvillkor 26

63 Familjens och slaumlktens paringverkan 27

7 Kaumlll- och litteraturlista 29

Litteratur 29

Material fraringn Svenska Kyrkan 29

Internetkaumlllor 30

3

1 Inledning

11 Bakgrund

Konfirmationens betydelse har foumlraumlndrats under en laringng tidsperiod Sekulariseringen har blivit

allt mer tydlig i varingrt samhaumllle Religiositeten har garingtt fraringn att varit offentlig till att bli en privat

angelaumlgenhet Naumlstan alla svenskar har en relation till Svenska kyrkan Jag har valt att studera

konfirmationen och hur den har foumlraumlndrats med tanke paring sekulariseringen Konfirmationen aumlr

som Hertzberger saumlger en del av livet Den aumlr en folklig tradition med anknytning till kyrkan

Den har en kulturell och en social betydelse foumlr saring vaumll den enskilda individen som samhaumlllet1

Detta aumlr en stor foumlraumlndring foumlr Svenska kyrkan Svenska kyrkan har faringtt en ny roll I flertalet

generationer har vi firat de kristna traditionerna i kyrkan En av dessa traditioner aumlr konfirma-

tionen De flesta maumlnniskor har naringgon garingng i livet deltagit i eller studerat en konfirmation

Konfirmationen aumlr inte bara en religioumls handling utan aumlven en tradition som har koppling till

varingr svenska kultur Kanske aumlr konfirmationen ett saumltt till att soumlka sig en egen identitet Moumlj-

ligheten att konfirmeras har ungdomarna i ett skede mellan barndomen och vaumlgen in i vuxen-

livet Antalet konfirmationer bland ungdomarna har minskat Varje aringr sjunker antalet konfir-

merade tonaringringar Mindre aumln 40 procent av medlemmarna i Svenska kyrkan blir konfirmera-

de i jaumlmfoumlrelse med foumlr 10 aringr sedan daring var antalet oumlver 55 procent Aringr 1982 var procentantalet

70 procent2

Som blivande laumlrare kommer jag att arbeta med ungdomar som aumlr i en period i livet daring de

kanske kommer att konfirmera sig Det aumlr bra att ha kunskap om detta och vilken utveckling

som sker inom detta omraringde i varingrt nuvarande samhaumllle Det aumlr aumlven bra att ha ett historiskt

perspektiv paring konfirmationen inom Svenska kyrkan Konfirmationen aumlr ju trots allt en del i

svenskarnas livshistoria

12 Syfte och fraringgestaumlllning

Syftet med min uppsats aumlr att beskriva och analysera konfirmationens foumlraumlndrade betydelse

fraringn fornkyrkans epok till den nutida Svenska kyrkan Foumlr att goumlra detta arbetar jag med foumll-

jande fraringgestaumlllningar Hur skiljer sig konfirmationen daring fraringn nu Vad staringr konfirmationen foumlr

idag till skillnad fraringn daring Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt

1 Johnsen 1993 s7

2 Arlebrand amp Wallin 2004 s 8‐10

4

kristet land Konfirmationen aumlr en religioumls handling Har denna betydelse gloumlmts bort och

ersatts av naringgot annat Aumlr det bara en tradition som har levt kvar utan sin religioumlsa mening

Aumlr konfirmationen en del av varingr kultur

13 Metod och material

Tyngdpunkten i arbetet fokuserar paring den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan men foumlr att

foumlrstaring foumlraumlndringarna maringste aumlven kyrkans historia i Sverige behandlas under den tid daring den

var en del av den romersk-katolska kyrkotraditionen alltsaring fram till 1500-talet Studien om-

fattar framfoumlrallt konfirmationens betydelse fraringn 1600-talet till 2000-talet men i min historis-

ka genomgaringng boumlrjar jag med konfirmationen under fornkyrkans epok Foumlr att vi ska kunna

foumlrstaring traditionens utveckling har jag valt att beskriva konfirmationens historia

Foumlr att kunna svar paring mina fraringgor har jag gjort en litteraturstudie Jag har haft en observerande

position till materialet Jag har anvaumlnt mig av en kvalitativ metod

Ett problem som har uppstaringtt under arbetets garingng aumlr att det finns foumlrvaringnansvaumlrt lite vetenskap-

lig litteratur kring konfirmationen Antalet avhandlingar aumlr faring men jag har aumlndaring valt att priori-

tera dessa foumlr min uppsats Den litteratur som behandlar traditionen aumlr ofta gammal Att an-

vaumlnda mig av aumlldre litteratur har inte varit naringgot problem naumlr jag skulle beskriva traditionen ur

ett historiskt perspektiv Daring har det foumlrmodligen varit en foumlrdel att anvaumlnda aumlldre litteratur

eftersom foumlrfattaren aumlr naumlrmare i tiden med sina beskrivningar I den nutida beskrivningen av

konfirmationen har jag valt att anvaumlnda mig av litteratur som har anknytningar till Svenska

kyrkan och annan litteratur som jag har ansett aumlr till hjaumllp foumlr min uppsats

Den historiska beskrivningen av konfirmationen baseras till stoumlrsta del paring Andrens bok Kon-

firmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Hans bok bygger mycket paring gamla

dokument fraringn kyrkan Konfirmationen under 1700-talet finns beskrivet i Broheds avhand-

ling Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet Denna studie bygger paring en

undersoumlkning av Lunds stift men inneharingller aumlven utvecklingen i stora drag i hela Sverige I

beskrivningen av 1800-talet anvaumlnder jag mig mycket av Birgit Hertzbergers Johnsens av-

handling Konfirmasjon og erindring- konfirmasjonens betydning i et livslopsperspektiv Den-

na norska avhandling anser jag vara betydelsefull foumlr att beskriva 1800-talet i stora drag Sve-

rige och Norge har i stoumlrsta allmaumlnhet stora likheter med varandra naumlr det handlar om religion

Johnsens avhandling behandlar konfirmationen foumlrst och fraumlmst ur ett folkhistoriskt perspek-

5

tiv Undersoumlkningen behandlar inte konfirmationsceremonin utan faktorer runtomkring tradi-

tionen exempelvis garingvor och vad konfirmationen betydde under denna period

Den andra delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen i ett nutida perspektiv

Denna framstaumlllning bygger jag till stoumlrsta del paring Per Petterssons avhandling Kvalitet i livs-

laringnga tjaumlnsterelationer Bjoumlrn Wiedels avhandling har aumlven den varit betydelsefull Personlig

livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken I den

andra delen av uppsatsen har jag ocksaring anvaumlnt mig av statistik om konfirmation fraringn Svenska

kyrkan Uppsatsen avslutas med ett laumlngre avsnitt med egen diskussion av konfirmationens

foumlraumlndrade betydelse

14 Disposition

Den foumlrsta delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen ur ett historiskt perspek-

tiv Jag kommer att boumlrja med hur konfirmationen saringg ut i fornkyrkan Sedan foumlljer en be-

skrivning av den medeltida kyrkan Efter detta behandlar jag traditionen under reformationen

och efter denna period Sedan behandlar jag 1700 -1800-talet Efter det foumlljer en beskrivning

av konfirmationen under en mera tidsnaumlra period 1900- talet och 2000-talet

Tabeller finns att skaringda som ett komplement till texten Tabellerna ska goumlra arbetet oumlverskaringd-

ligare Efter tabellerna foumlljer analyser Till sist foumlr jag en diskussion om konfirmationens ut-

veckling och vad denna utveckling har inneburit foumlr dagens ungdomars staumlllningstagande till

konfirmation

6

2 Definition

I Nationalencyklopedin definieras konfirmation med att ge stoumld aringt eller att godkaumlnna Ordet

kommer fraringn det latinska ordet confirmatio Konfirmationen aumlr en religioumls handling som aumlr ett

komplement till dopet en bekraumlftelse till dopet En bekraumlftelse av att man tillhoumlr kyrkan och

ingaringr i foumlrsamlingen Konfirmationen bidrar med att den konfirmerade individen faringr Guds

vaumllsignelse Den kristna traditionen utfoumlrs med en handparinglaumlggning som ett tecken paring Andens

hjaumllp till konfirmanden att leva som en kristen Dopet och nattvarden aumlr sakrament inom

Svenska kyrkan men inte konfirmationen3

Konfirmeras faringr man tidigast goumlra samma aringr som man fyller 15 aringr Konfirmationen aumlr endast

till foumlr medlemmar inom Svenska kyrkan De som aumlr doumlpta som barn blir automatiskt med-

lemmar i foumlrsamlingen Cirka 80 procent av Sveriges befolkning aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan Medelaringldern paring kyrkobesoumlkare aumlr vaumlldigt houmlg Vanligt foumlrekommande aumlr att maringnga

maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Ungdomarna faringr tillfaumllle att konfirmera sig i oumlvergaringngen

fraringn barndomen till vuxenlivet Foumlrr i tiden var skolgaringngen kortare vilket bidrog till att kon-

firmationen var en tradition som avgraumlnsade barndomen fraringn det vuxna livet4 Svenska kyrkan

skriver paring sin hemsida att konfirmationen med all saumlkerhet har foumlrlorat sin betydelse av att

markera oumlvergaringngen fraringn barndomen till att bli vuxen5

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng

31 Fornkyrkan

Konfirmationen har sina grunder i fornkyrkan Sedan den tiden har konfirmationen foumlraumlndrats

och utvecklats I den gamla fornkyrkan fullbordade konfirmationen dopet Under den tiden

hade inte konfirmationen naringgon som helst koppling till undervisning Dopet var den handling

som bidrog till att maumlnniskan blev medlem i kyrkan I fornkyrkan fanns det ingen klar graumlns

mellan dopet och konfirmationen I ceremonin ingick smoumlrjelsen och handparinglaumlggningen vilket

senare kom att bli konfirmationsceremonin Biskopen skulle utfoumlra denna ceremoni Ingen

annan hade tillaringtelse att utfoumlra denna handling Ceremonin var en helhet och varje moment

3 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

4 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

5 wwwsvenskakyrkanse

7

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

Inneharingllsfoumlrteckning

Abstract sammanfattning 1

1 Inledning 4

11 Bakgrund 4

12 Syfte och fraringgestaumlllning 4

13 Metod och material 5

14 Disposition 6

2 Definition 7

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng 7

31 Fornkyrkan 7

32 Medeltiden 8

33 Reformationen 11

34 Utvecklingen efter reformationen 11

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret 12

36 1800- talet 13

37 Konfirmationen under 1900-talet 15

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet 15

4 Statistiska foumlraumlndringar 17

41 Analys av tabell 1 17

42 Analys av tabell 2 19

43 Analys av tabell 3 20

44 Analys av tabell 4 21

5 Situationen idag 21

51 Privatisering 22

6 Diskussion och analys 25

61 Foumlraumlndringar 25

2

62 Andra levnadsvillkor 26

63 Familjens och slaumlktens paringverkan 27

7 Kaumlll- och litteraturlista 29

Litteratur 29

Material fraringn Svenska Kyrkan 29

Internetkaumlllor 30

3

1 Inledning

11 Bakgrund

Konfirmationens betydelse har foumlraumlndrats under en laringng tidsperiod Sekulariseringen har blivit

allt mer tydlig i varingrt samhaumllle Religiositeten har garingtt fraringn att varit offentlig till att bli en privat

angelaumlgenhet Naumlstan alla svenskar har en relation till Svenska kyrkan Jag har valt att studera

konfirmationen och hur den har foumlraumlndrats med tanke paring sekulariseringen Konfirmationen aumlr

som Hertzberger saumlger en del av livet Den aumlr en folklig tradition med anknytning till kyrkan

Den har en kulturell och en social betydelse foumlr saring vaumll den enskilda individen som samhaumlllet1

Detta aumlr en stor foumlraumlndring foumlr Svenska kyrkan Svenska kyrkan har faringtt en ny roll I flertalet

generationer har vi firat de kristna traditionerna i kyrkan En av dessa traditioner aumlr konfirma-

tionen De flesta maumlnniskor har naringgon garingng i livet deltagit i eller studerat en konfirmation

Konfirmationen aumlr inte bara en religioumls handling utan aumlven en tradition som har koppling till

varingr svenska kultur Kanske aumlr konfirmationen ett saumltt till att soumlka sig en egen identitet Moumlj-

ligheten att konfirmeras har ungdomarna i ett skede mellan barndomen och vaumlgen in i vuxen-

livet Antalet konfirmationer bland ungdomarna har minskat Varje aringr sjunker antalet konfir-

merade tonaringringar Mindre aumln 40 procent av medlemmarna i Svenska kyrkan blir konfirmera-

de i jaumlmfoumlrelse med foumlr 10 aringr sedan daring var antalet oumlver 55 procent Aringr 1982 var procentantalet

70 procent2

Som blivande laumlrare kommer jag att arbeta med ungdomar som aumlr i en period i livet daring de

kanske kommer att konfirmera sig Det aumlr bra att ha kunskap om detta och vilken utveckling

som sker inom detta omraringde i varingrt nuvarande samhaumllle Det aumlr aumlven bra att ha ett historiskt

perspektiv paring konfirmationen inom Svenska kyrkan Konfirmationen aumlr ju trots allt en del i

svenskarnas livshistoria

12 Syfte och fraringgestaumlllning

Syftet med min uppsats aumlr att beskriva och analysera konfirmationens foumlraumlndrade betydelse

fraringn fornkyrkans epok till den nutida Svenska kyrkan Foumlr att goumlra detta arbetar jag med foumll-

jande fraringgestaumlllningar Hur skiljer sig konfirmationen daring fraringn nu Vad staringr konfirmationen foumlr

idag till skillnad fraringn daring Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt

1 Johnsen 1993 s7

2 Arlebrand amp Wallin 2004 s 8‐10

4

kristet land Konfirmationen aumlr en religioumls handling Har denna betydelse gloumlmts bort och

ersatts av naringgot annat Aumlr det bara en tradition som har levt kvar utan sin religioumlsa mening

Aumlr konfirmationen en del av varingr kultur

13 Metod och material

Tyngdpunkten i arbetet fokuserar paring den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan men foumlr att

foumlrstaring foumlraumlndringarna maringste aumlven kyrkans historia i Sverige behandlas under den tid daring den

var en del av den romersk-katolska kyrkotraditionen alltsaring fram till 1500-talet Studien om-

fattar framfoumlrallt konfirmationens betydelse fraringn 1600-talet till 2000-talet men i min historis-

ka genomgaringng boumlrjar jag med konfirmationen under fornkyrkans epok Foumlr att vi ska kunna

foumlrstaring traditionens utveckling har jag valt att beskriva konfirmationens historia

Foumlr att kunna svar paring mina fraringgor har jag gjort en litteraturstudie Jag har haft en observerande

position till materialet Jag har anvaumlnt mig av en kvalitativ metod

Ett problem som har uppstaringtt under arbetets garingng aumlr att det finns foumlrvaringnansvaumlrt lite vetenskap-

lig litteratur kring konfirmationen Antalet avhandlingar aumlr faring men jag har aumlndaring valt att priori-

tera dessa foumlr min uppsats Den litteratur som behandlar traditionen aumlr ofta gammal Att an-

vaumlnda mig av aumlldre litteratur har inte varit naringgot problem naumlr jag skulle beskriva traditionen ur

ett historiskt perspektiv Daring har det foumlrmodligen varit en foumlrdel att anvaumlnda aumlldre litteratur

eftersom foumlrfattaren aumlr naumlrmare i tiden med sina beskrivningar I den nutida beskrivningen av

konfirmationen har jag valt att anvaumlnda mig av litteratur som har anknytningar till Svenska

kyrkan och annan litteratur som jag har ansett aumlr till hjaumllp foumlr min uppsats

Den historiska beskrivningen av konfirmationen baseras till stoumlrsta del paring Andrens bok Kon-

firmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Hans bok bygger mycket paring gamla

dokument fraringn kyrkan Konfirmationen under 1700-talet finns beskrivet i Broheds avhand-

ling Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet Denna studie bygger paring en

undersoumlkning av Lunds stift men inneharingller aumlven utvecklingen i stora drag i hela Sverige I

beskrivningen av 1800-talet anvaumlnder jag mig mycket av Birgit Hertzbergers Johnsens av-

handling Konfirmasjon og erindring- konfirmasjonens betydning i et livslopsperspektiv Den-

na norska avhandling anser jag vara betydelsefull foumlr att beskriva 1800-talet i stora drag Sve-

rige och Norge har i stoumlrsta allmaumlnhet stora likheter med varandra naumlr det handlar om religion

Johnsens avhandling behandlar konfirmationen foumlrst och fraumlmst ur ett folkhistoriskt perspek-

5

tiv Undersoumlkningen behandlar inte konfirmationsceremonin utan faktorer runtomkring tradi-

tionen exempelvis garingvor och vad konfirmationen betydde under denna period

Den andra delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen i ett nutida perspektiv

Denna framstaumlllning bygger jag till stoumlrsta del paring Per Petterssons avhandling Kvalitet i livs-

laringnga tjaumlnsterelationer Bjoumlrn Wiedels avhandling har aumlven den varit betydelsefull Personlig

livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken I den

andra delen av uppsatsen har jag ocksaring anvaumlnt mig av statistik om konfirmation fraringn Svenska

kyrkan Uppsatsen avslutas med ett laumlngre avsnitt med egen diskussion av konfirmationens

foumlraumlndrade betydelse

14 Disposition

Den foumlrsta delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen ur ett historiskt perspek-

tiv Jag kommer att boumlrja med hur konfirmationen saringg ut i fornkyrkan Sedan foumlljer en be-

skrivning av den medeltida kyrkan Efter detta behandlar jag traditionen under reformationen

och efter denna period Sedan behandlar jag 1700 -1800-talet Efter det foumlljer en beskrivning

av konfirmationen under en mera tidsnaumlra period 1900- talet och 2000-talet

Tabeller finns att skaringda som ett komplement till texten Tabellerna ska goumlra arbetet oumlverskaringd-

ligare Efter tabellerna foumlljer analyser Till sist foumlr jag en diskussion om konfirmationens ut-

veckling och vad denna utveckling har inneburit foumlr dagens ungdomars staumlllningstagande till

konfirmation

6

2 Definition

I Nationalencyklopedin definieras konfirmation med att ge stoumld aringt eller att godkaumlnna Ordet

kommer fraringn det latinska ordet confirmatio Konfirmationen aumlr en religioumls handling som aumlr ett

komplement till dopet en bekraumlftelse till dopet En bekraumlftelse av att man tillhoumlr kyrkan och

ingaringr i foumlrsamlingen Konfirmationen bidrar med att den konfirmerade individen faringr Guds

vaumllsignelse Den kristna traditionen utfoumlrs med en handparinglaumlggning som ett tecken paring Andens

hjaumllp till konfirmanden att leva som en kristen Dopet och nattvarden aumlr sakrament inom

Svenska kyrkan men inte konfirmationen3

Konfirmeras faringr man tidigast goumlra samma aringr som man fyller 15 aringr Konfirmationen aumlr endast

till foumlr medlemmar inom Svenska kyrkan De som aumlr doumlpta som barn blir automatiskt med-

lemmar i foumlrsamlingen Cirka 80 procent av Sveriges befolkning aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan Medelaringldern paring kyrkobesoumlkare aumlr vaumlldigt houmlg Vanligt foumlrekommande aumlr att maringnga

maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Ungdomarna faringr tillfaumllle att konfirmera sig i oumlvergaringngen

fraringn barndomen till vuxenlivet Foumlrr i tiden var skolgaringngen kortare vilket bidrog till att kon-

firmationen var en tradition som avgraumlnsade barndomen fraringn det vuxna livet4 Svenska kyrkan

skriver paring sin hemsida att konfirmationen med all saumlkerhet har foumlrlorat sin betydelse av att

markera oumlvergaringngen fraringn barndomen till att bli vuxen5

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng

31 Fornkyrkan

Konfirmationen har sina grunder i fornkyrkan Sedan den tiden har konfirmationen foumlraumlndrats

och utvecklats I den gamla fornkyrkan fullbordade konfirmationen dopet Under den tiden

hade inte konfirmationen naringgon som helst koppling till undervisning Dopet var den handling

som bidrog till att maumlnniskan blev medlem i kyrkan I fornkyrkan fanns det ingen klar graumlns

mellan dopet och konfirmationen I ceremonin ingick smoumlrjelsen och handparinglaumlggningen vilket

senare kom att bli konfirmationsceremonin Biskopen skulle utfoumlra denna ceremoni Ingen

annan hade tillaringtelse att utfoumlra denna handling Ceremonin var en helhet och varje moment

3 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

4 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

5 wwwsvenskakyrkanse

7

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

62 Andra levnadsvillkor 26

63 Familjens och slaumlktens paringverkan 27

7 Kaumlll- och litteraturlista 29

Litteratur 29

Material fraringn Svenska Kyrkan 29

Internetkaumlllor 30

3

1 Inledning

11 Bakgrund

Konfirmationens betydelse har foumlraumlndrats under en laringng tidsperiod Sekulariseringen har blivit

allt mer tydlig i varingrt samhaumllle Religiositeten har garingtt fraringn att varit offentlig till att bli en privat

angelaumlgenhet Naumlstan alla svenskar har en relation till Svenska kyrkan Jag har valt att studera

konfirmationen och hur den har foumlraumlndrats med tanke paring sekulariseringen Konfirmationen aumlr

som Hertzberger saumlger en del av livet Den aumlr en folklig tradition med anknytning till kyrkan

Den har en kulturell och en social betydelse foumlr saring vaumll den enskilda individen som samhaumlllet1

Detta aumlr en stor foumlraumlndring foumlr Svenska kyrkan Svenska kyrkan har faringtt en ny roll I flertalet

generationer har vi firat de kristna traditionerna i kyrkan En av dessa traditioner aumlr konfirma-

tionen De flesta maumlnniskor har naringgon garingng i livet deltagit i eller studerat en konfirmation

Konfirmationen aumlr inte bara en religioumls handling utan aumlven en tradition som har koppling till

varingr svenska kultur Kanske aumlr konfirmationen ett saumltt till att soumlka sig en egen identitet Moumlj-

ligheten att konfirmeras har ungdomarna i ett skede mellan barndomen och vaumlgen in i vuxen-

livet Antalet konfirmationer bland ungdomarna har minskat Varje aringr sjunker antalet konfir-

merade tonaringringar Mindre aumln 40 procent av medlemmarna i Svenska kyrkan blir konfirmera-

de i jaumlmfoumlrelse med foumlr 10 aringr sedan daring var antalet oumlver 55 procent Aringr 1982 var procentantalet

70 procent2

Som blivande laumlrare kommer jag att arbeta med ungdomar som aumlr i en period i livet daring de

kanske kommer att konfirmera sig Det aumlr bra att ha kunskap om detta och vilken utveckling

som sker inom detta omraringde i varingrt nuvarande samhaumllle Det aumlr aumlven bra att ha ett historiskt

perspektiv paring konfirmationen inom Svenska kyrkan Konfirmationen aumlr ju trots allt en del i

svenskarnas livshistoria

12 Syfte och fraringgestaumlllning

Syftet med min uppsats aumlr att beskriva och analysera konfirmationens foumlraumlndrade betydelse

fraringn fornkyrkans epok till den nutida Svenska kyrkan Foumlr att goumlra detta arbetar jag med foumll-

jande fraringgestaumlllningar Hur skiljer sig konfirmationen daring fraringn nu Vad staringr konfirmationen foumlr

idag till skillnad fraringn daring Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt

1 Johnsen 1993 s7

2 Arlebrand amp Wallin 2004 s 8‐10

4

kristet land Konfirmationen aumlr en religioumls handling Har denna betydelse gloumlmts bort och

ersatts av naringgot annat Aumlr det bara en tradition som har levt kvar utan sin religioumlsa mening

Aumlr konfirmationen en del av varingr kultur

13 Metod och material

Tyngdpunkten i arbetet fokuserar paring den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan men foumlr att

foumlrstaring foumlraumlndringarna maringste aumlven kyrkans historia i Sverige behandlas under den tid daring den

var en del av den romersk-katolska kyrkotraditionen alltsaring fram till 1500-talet Studien om-

fattar framfoumlrallt konfirmationens betydelse fraringn 1600-talet till 2000-talet men i min historis-

ka genomgaringng boumlrjar jag med konfirmationen under fornkyrkans epok Foumlr att vi ska kunna

foumlrstaring traditionens utveckling har jag valt att beskriva konfirmationens historia

Foumlr att kunna svar paring mina fraringgor har jag gjort en litteraturstudie Jag har haft en observerande

position till materialet Jag har anvaumlnt mig av en kvalitativ metod

Ett problem som har uppstaringtt under arbetets garingng aumlr att det finns foumlrvaringnansvaumlrt lite vetenskap-

lig litteratur kring konfirmationen Antalet avhandlingar aumlr faring men jag har aumlndaring valt att priori-

tera dessa foumlr min uppsats Den litteratur som behandlar traditionen aumlr ofta gammal Att an-

vaumlnda mig av aumlldre litteratur har inte varit naringgot problem naumlr jag skulle beskriva traditionen ur

ett historiskt perspektiv Daring har det foumlrmodligen varit en foumlrdel att anvaumlnda aumlldre litteratur

eftersom foumlrfattaren aumlr naumlrmare i tiden med sina beskrivningar I den nutida beskrivningen av

konfirmationen har jag valt att anvaumlnda mig av litteratur som har anknytningar till Svenska

kyrkan och annan litteratur som jag har ansett aumlr till hjaumllp foumlr min uppsats

Den historiska beskrivningen av konfirmationen baseras till stoumlrsta del paring Andrens bok Kon-

firmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Hans bok bygger mycket paring gamla

dokument fraringn kyrkan Konfirmationen under 1700-talet finns beskrivet i Broheds avhand-

ling Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet Denna studie bygger paring en

undersoumlkning av Lunds stift men inneharingller aumlven utvecklingen i stora drag i hela Sverige I

beskrivningen av 1800-talet anvaumlnder jag mig mycket av Birgit Hertzbergers Johnsens av-

handling Konfirmasjon og erindring- konfirmasjonens betydning i et livslopsperspektiv Den-

na norska avhandling anser jag vara betydelsefull foumlr att beskriva 1800-talet i stora drag Sve-

rige och Norge har i stoumlrsta allmaumlnhet stora likheter med varandra naumlr det handlar om religion

Johnsens avhandling behandlar konfirmationen foumlrst och fraumlmst ur ett folkhistoriskt perspek-

5

tiv Undersoumlkningen behandlar inte konfirmationsceremonin utan faktorer runtomkring tradi-

tionen exempelvis garingvor och vad konfirmationen betydde under denna period

Den andra delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen i ett nutida perspektiv

Denna framstaumlllning bygger jag till stoumlrsta del paring Per Petterssons avhandling Kvalitet i livs-

laringnga tjaumlnsterelationer Bjoumlrn Wiedels avhandling har aumlven den varit betydelsefull Personlig

livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken I den

andra delen av uppsatsen har jag ocksaring anvaumlnt mig av statistik om konfirmation fraringn Svenska

kyrkan Uppsatsen avslutas med ett laumlngre avsnitt med egen diskussion av konfirmationens

foumlraumlndrade betydelse

14 Disposition

Den foumlrsta delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen ur ett historiskt perspek-

tiv Jag kommer att boumlrja med hur konfirmationen saringg ut i fornkyrkan Sedan foumlljer en be-

skrivning av den medeltida kyrkan Efter detta behandlar jag traditionen under reformationen

och efter denna period Sedan behandlar jag 1700 -1800-talet Efter det foumlljer en beskrivning

av konfirmationen under en mera tidsnaumlra period 1900- talet och 2000-talet

Tabeller finns att skaringda som ett komplement till texten Tabellerna ska goumlra arbetet oumlverskaringd-

ligare Efter tabellerna foumlljer analyser Till sist foumlr jag en diskussion om konfirmationens ut-

veckling och vad denna utveckling har inneburit foumlr dagens ungdomars staumlllningstagande till

konfirmation

6

2 Definition

I Nationalencyklopedin definieras konfirmation med att ge stoumld aringt eller att godkaumlnna Ordet

kommer fraringn det latinska ordet confirmatio Konfirmationen aumlr en religioumls handling som aumlr ett

komplement till dopet en bekraumlftelse till dopet En bekraumlftelse av att man tillhoumlr kyrkan och

ingaringr i foumlrsamlingen Konfirmationen bidrar med att den konfirmerade individen faringr Guds

vaumllsignelse Den kristna traditionen utfoumlrs med en handparinglaumlggning som ett tecken paring Andens

hjaumllp till konfirmanden att leva som en kristen Dopet och nattvarden aumlr sakrament inom

Svenska kyrkan men inte konfirmationen3

Konfirmeras faringr man tidigast goumlra samma aringr som man fyller 15 aringr Konfirmationen aumlr endast

till foumlr medlemmar inom Svenska kyrkan De som aumlr doumlpta som barn blir automatiskt med-

lemmar i foumlrsamlingen Cirka 80 procent av Sveriges befolkning aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan Medelaringldern paring kyrkobesoumlkare aumlr vaumlldigt houmlg Vanligt foumlrekommande aumlr att maringnga

maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Ungdomarna faringr tillfaumllle att konfirmera sig i oumlvergaringngen

fraringn barndomen till vuxenlivet Foumlrr i tiden var skolgaringngen kortare vilket bidrog till att kon-

firmationen var en tradition som avgraumlnsade barndomen fraringn det vuxna livet4 Svenska kyrkan

skriver paring sin hemsida att konfirmationen med all saumlkerhet har foumlrlorat sin betydelse av att

markera oumlvergaringngen fraringn barndomen till att bli vuxen5

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng

31 Fornkyrkan

Konfirmationen har sina grunder i fornkyrkan Sedan den tiden har konfirmationen foumlraumlndrats

och utvecklats I den gamla fornkyrkan fullbordade konfirmationen dopet Under den tiden

hade inte konfirmationen naringgon som helst koppling till undervisning Dopet var den handling

som bidrog till att maumlnniskan blev medlem i kyrkan I fornkyrkan fanns det ingen klar graumlns

mellan dopet och konfirmationen I ceremonin ingick smoumlrjelsen och handparinglaumlggningen vilket

senare kom att bli konfirmationsceremonin Biskopen skulle utfoumlra denna ceremoni Ingen

annan hade tillaringtelse att utfoumlra denna handling Ceremonin var en helhet och varje moment

3 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

4 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

5 wwwsvenskakyrkanse

7

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

1 Inledning

11 Bakgrund

Konfirmationens betydelse har foumlraumlndrats under en laringng tidsperiod Sekulariseringen har blivit

allt mer tydlig i varingrt samhaumllle Religiositeten har garingtt fraringn att varit offentlig till att bli en privat

angelaumlgenhet Naumlstan alla svenskar har en relation till Svenska kyrkan Jag har valt att studera

konfirmationen och hur den har foumlraumlndrats med tanke paring sekulariseringen Konfirmationen aumlr

som Hertzberger saumlger en del av livet Den aumlr en folklig tradition med anknytning till kyrkan

Den har en kulturell och en social betydelse foumlr saring vaumll den enskilda individen som samhaumlllet1

Detta aumlr en stor foumlraumlndring foumlr Svenska kyrkan Svenska kyrkan har faringtt en ny roll I flertalet

generationer har vi firat de kristna traditionerna i kyrkan En av dessa traditioner aumlr konfirma-

tionen De flesta maumlnniskor har naringgon garingng i livet deltagit i eller studerat en konfirmation

Konfirmationen aumlr inte bara en religioumls handling utan aumlven en tradition som har koppling till

varingr svenska kultur Kanske aumlr konfirmationen ett saumltt till att soumlka sig en egen identitet Moumlj-

ligheten att konfirmeras har ungdomarna i ett skede mellan barndomen och vaumlgen in i vuxen-

livet Antalet konfirmationer bland ungdomarna har minskat Varje aringr sjunker antalet konfir-

merade tonaringringar Mindre aumln 40 procent av medlemmarna i Svenska kyrkan blir konfirmera-

de i jaumlmfoumlrelse med foumlr 10 aringr sedan daring var antalet oumlver 55 procent Aringr 1982 var procentantalet

70 procent2

Som blivande laumlrare kommer jag att arbeta med ungdomar som aumlr i en period i livet daring de

kanske kommer att konfirmera sig Det aumlr bra att ha kunskap om detta och vilken utveckling

som sker inom detta omraringde i varingrt nuvarande samhaumllle Det aumlr aumlven bra att ha ett historiskt

perspektiv paring konfirmationen inom Svenska kyrkan Konfirmationen aumlr ju trots allt en del i

svenskarnas livshistoria

12 Syfte och fraringgestaumlllning

Syftet med min uppsats aumlr att beskriva och analysera konfirmationens foumlraumlndrade betydelse

fraringn fornkyrkans epok till den nutida Svenska kyrkan Foumlr att goumlra detta arbetar jag med foumll-

jande fraringgestaumlllningar Hur skiljer sig konfirmationen daring fraringn nu Vad staringr konfirmationen foumlr

idag till skillnad fraringn daring Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt

1 Johnsen 1993 s7

2 Arlebrand amp Wallin 2004 s 8‐10

4

kristet land Konfirmationen aumlr en religioumls handling Har denna betydelse gloumlmts bort och

ersatts av naringgot annat Aumlr det bara en tradition som har levt kvar utan sin religioumlsa mening

Aumlr konfirmationen en del av varingr kultur

13 Metod och material

Tyngdpunkten i arbetet fokuserar paring den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan men foumlr att

foumlrstaring foumlraumlndringarna maringste aumlven kyrkans historia i Sverige behandlas under den tid daring den

var en del av den romersk-katolska kyrkotraditionen alltsaring fram till 1500-talet Studien om-

fattar framfoumlrallt konfirmationens betydelse fraringn 1600-talet till 2000-talet men i min historis-

ka genomgaringng boumlrjar jag med konfirmationen under fornkyrkans epok Foumlr att vi ska kunna

foumlrstaring traditionens utveckling har jag valt att beskriva konfirmationens historia

Foumlr att kunna svar paring mina fraringgor har jag gjort en litteraturstudie Jag har haft en observerande

position till materialet Jag har anvaumlnt mig av en kvalitativ metod

Ett problem som har uppstaringtt under arbetets garingng aumlr att det finns foumlrvaringnansvaumlrt lite vetenskap-

lig litteratur kring konfirmationen Antalet avhandlingar aumlr faring men jag har aumlndaring valt att priori-

tera dessa foumlr min uppsats Den litteratur som behandlar traditionen aumlr ofta gammal Att an-

vaumlnda mig av aumlldre litteratur har inte varit naringgot problem naumlr jag skulle beskriva traditionen ur

ett historiskt perspektiv Daring har det foumlrmodligen varit en foumlrdel att anvaumlnda aumlldre litteratur

eftersom foumlrfattaren aumlr naumlrmare i tiden med sina beskrivningar I den nutida beskrivningen av

konfirmationen har jag valt att anvaumlnda mig av litteratur som har anknytningar till Svenska

kyrkan och annan litteratur som jag har ansett aumlr till hjaumllp foumlr min uppsats

Den historiska beskrivningen av konfirmationen baseras till stoumlrsta del paring Andrens bok Kon-

firmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Hans bok bygger mycket paring gamla

dokument fraringn kyrkan Konfirmationen under 1700-talet finns beskrivet i Broheds avhand-

ling Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet Denna studie bygger paring en

undersoumlkning av Lunds stift men inneharingller aumlven utvecklingen i stora drag i hela Sverige I

beskrivningen av 1800-talet anvaumlnder jag mig mycket av Birgit Hertzbergers Johnsens av-

handling Konfirmasjon og erindring- konfirmasjonens betydning i et livslopsperspektiv Den-

na norska avhandling anser jag vara betydelsefull foumlr att beskriva 1800-talet i stora drag Sve-

rige och Norge har i stoumlrsta allmaumlnhet stora likheter med varandra naumlr det handlar om religion

Johnsens avhandling behandlar konfirmationen foumlrst och fraumlmst ur ett folkhistoriskt perspek-

5

tiv Undersoumlkningen behandlar inte konfirmationsceremonin utan faktorer runtomkring tradi-

tionen exempelvis garingvor och vad konfirmationen betydde under denna period

Den andra delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen i ett nutida perspektiv

Denna framstaumlllning bygger jag till stoumlrsta del paring Per Petterssons avhandling Kvalitet i livs-

laringnga tjaumlnsterelationer Bjoumlrn Wiedels avhandling har aumlven den varit betydelsefull Personlig

livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken I den

andra delen av uppsatsen har jag ocksaring anvaumlnt mig av statistik om konfirmation fraringn Svenska

kyrkan Uppsatsen avslutas med ett laumlngre avsnitt med egen diskussion av konfirmationens

foumlraumlndrade betydelse

14 Disposition

Den foumlrsta delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen ur ett historiskt perspek-

tiv Jag kommer att boumlrja med hur konfirmationen saringg ut i fornkyrkan Sedan foumlljer en be-

skrivning av den medeltida kyrkan Efter detta behandlar jag traditionen under reformationen

och efter denna period Sedan behandlar jag 1700 -1800-talet Efter det foumlljer en beskrivning

av konfirmationen under en mera tidsnaumlra period 1900- talet och 2000-talet

Tabeller finns att skaringda som ett komplement till texten Tabellerna ska goumlra arbetet oumlverskaringd-

ligare Efter tabellerna foumlljer analyser Till sist foumlr jag en diskussion om konfirmationens ut-

veckling och vad denna utveckling har inneburit foumlr dagens ungdomars staumlllningstagande till

konfirmation

6

2 Definition

I Nationalencyklopedin definieras konfirmation med att ge stoumld aringt eller att godkaumlnna Ordet

kommer fraringn det latinska ordet confirmatio Konfirmationen aumlr en religioumls handling som aumlr ett

komplement till dopet en bekraumlftelse till dopet En bekraumlftelse av att man tillhoumlr kyrkan och

ingaringr i foumlrsamlingen Konfirmationen bidrar med att den konfirmerade individen faringr Guds

vaumllsignelse Den kristna traditionen utfoumlrs med en handparinglaumlggning som ett tecken paring Andens

hjaumllp till konfirmanden att leva som en kristen Dopet och nattvarden aumlr sakrament inom

Svenska kyrkan men inte konfirmationen3

Konfirmeras faringr man tidigast goumlra samma aringr som man fyller 15 aringr Konfirmationen aumlr endast

till foumlr medlemmar inom Svenska kyrkan De som aumlr doumlpta som barn blir automatiskt med-

lemmar i foumlrsamlingen Cirka 80 procent av Sveriges befolkning aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan Medelaringldern paring kyrkobesoumlkare aumlr vaumlldigt houmlg Vanligt foumlrekommande aumlr att maringnga

maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Ungdomarna faringr tillfaumllle att konfirmera sig i oumlvergaringngen

fraringn barndomen till vuxenlivet Foumlrr i tiden var skolgaringngen kortare vilket bidrog till att kon-

firmationen var en tradition som avgraumlnsade barndomen fraringn det vuxna livet4 Svenska kyrkan

skriver paring sin hemsida att konfirmationen med all saumlkerhet har foumlrlorat sin betydelse av att

markera oumlvergaringngen fraringn barndomen till att bli vuxen5

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng

31 Fornkyrkan

Konfirmationen har sina grunder i fornkyrkan Sedan den tiden har konfirmationen foumlraumlndrats

och utvecklats I den gamla fornkyrkan fullbordade konfirmationen dopet Under den tiden

hade inte konfirmationen naringgon som helst koppling till undervisning Dopet var den handling

som bidrog till att maumlnniskan blev medlem i kyrkan I fornkyrkan fanns det ingen klar graumlns

mellan dopet och konfirmationen I ceremonin ingick smoumlrjelsen och handparinglaumlggningen vilket

senare kom att bli konfirmationsceremonin Biskopen skulle utfoumlra denna ceremoni Ingen

annan hade tillaringtelse att utfoumlra denna handling Ceremonin var en helhet och varje moment

3 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

4 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

5 wwwsvenskakyrkanse

7

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

kristet land Konfirmationen aumlr en religioumls handling Har denna betydelse gloumlmts bort och

ersatts av naringgot annat Aumlr det bara en tradition som har levt kvar utan sin religioumlsa mening

Aumlr konfirmationen en del av varingr kultur

13 Metod och material

Tyngdpunkten i arbetet fokuserar paring den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan men foumlr att

foumlrstaring foumlraumlndringarna maringste aumlven kyrkans historia i Sverige behandlas under den tid daring den

var en del av den romersk-katolska kyrkotraditionen alltsaring fram till 1500-talet Studien om-

fattar framfoumlrallt konfirmationens betydelse fraringn 1600-talet till 2000-talet men i min historis-

ka genomgaringng boumlrjar jag med konfirmationen under fornkyrkans epok Foumlr att vi ska kunna

foumlrstaring traditionens utveckling har jag valt att beskriva konfirmationens historia

Foumlr att kunna svar paring mina fraringgor har jag gjort en litteraturstudie Jag har haft en observerande

position till materialet Jag har anvaumlnt mig av en kvalitativ metod

Ett problem som har uppstaringtt under arbetets garingng aumlr att det finns foumlrvaringnansvaumlrt lite vetenskap-

lig litteratur kring konfirmationen Antalet avhandlingar aumlr faring men jag har aumlndaring valt att priori-

tera dessa foumlr min uppsats Den litteratur som behandlar traditionen aumlr ofta gammal Att an-

vaumlnda mig av aumlldre litteratur har inte varit naringgot problem naumlr jag skulle beskriva traditionen ur

ett historiskt perspektiv Daring har det foumlrmodligen varit en foumlrdel att anvaumlnda aumlldre litteratur

eftersom foumlrfattaren aumlr naumlrmare i tiden med sina beskrivningar I den nutida beskrivningen av

konfirmationen har jag valt att anvaumlnda mig av litteratur som har anknytningar till Svenska

kyrkan och annan litteratur som jag har ansett aumlr till hjaumllp foumlr min uppsats

Den historiska beskrivningen av konfirmationen baseras till stoumlrsta del paring Andrens bok Kon-

firmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Hans bok bygger mycket paring gamla

dokument fraringn kyrkan Konfirmationen under 1700-talet finns beskrivet i Broheds avhand-

ling Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet Denna studie bygger paring en

undersoumlkning av Lunds stift men inneharingller aumlven utvecklingen i stora drag i hela Sverige I

beskrivningen av 1800-talet anvaumlnder jag mig mycket av Birgit Hertzbergers Johnsens av-

handling Konfirmasjon og erindring- konfirmasjonens betydning i et livslopsperspektiv Den-

na norska avhandling anser jag vara betydelsefull foumlr att beskriva 1800-talet i stora drag Sve-

rige och Norge har i stoumlrsta allmaumlnhet stora likheter med varandra naumlr det handlar om religion

Johnsens avhandling behandlar konfirmationen foumlrst och fraumlmst ur ett folkhistoriskt perspek-

5

tiv Undersoumlkningen behandlar inte konfirmationsceremonin utan faktorer runtomkring tradi-

tionen exempelvis garingvor och vad konfirmationen betydde under denna period

Den andra delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen i ett nutida perspektiv

Denna framstaumlllning bygger jag till stoumlrsta del paring Per Petterssons avhandling Kvalitet i livs-

laringnga tjaumlnsterelationer Bjoumlrn Wiedels avhandling har aumlven den varit betydelsefull Personlig

livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken I den

andra delen av uppsatsen har jag ocksaring anvaumlnt mig av statistik om konfirmation fraringn Svenska

kyrkan Uppsatsen avslutas med ett laumlngre avsnitt med egen diskussion av konfirmationens

foumlraumlndrade betydelse

14 Disposition

Den foumlrsta delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen ur ett historiskt perspek-

tiv Jag kommer att boumlrja med hur konfirmationen saringg ut i fornkyrkan Sedan foumlljer en be-

skrivning av den medeltida kyrkan Efter detta behandlar jag traditionen under reformationen

och efter denna period Sedan behandlar jag 1700 -1800-talet Efter det foumlljer en beskrivning

av konfirmationen under en mera tidsnaumlra period 1900- talet och 2000-talet

Tabeller finns att skaringda som ett komplement till texten Tabellerna ska goumlra arbetet oumlverskaringd-

ligare Efter tabellerna foumlljer analyser Till sist foumlr jag en diskussion om konfirmationens ut-

veckling och vad denna utveckling har inneburit foumlr dagens ungdomars staumlllningstagande till

konfirmation

6

2 Definition

I Nationalencyklopedin definieras konfirmation med att ge stoumld aringt eller att godkaumlnna Ordet

kommer fraringn det latinska ordet confirmatio Konfirmationen aumlr en religioumls handling som aumlr ett

komplement till dopet en bekraumlftelse till dopet En bekraumlftelse av att man tillhoumlr kyrkan och

ingaringr i foumlrsamlingen Konfirmationen bidrar med att den konfirmerade individen faringr Guds

vaumllsignelse Den kristna traditionen utfoumlrs med en handparinglaumlggning som ett tecken paring Andens

hjaumllp till konfirmanden att leva som en kristen Dopet och nattvarden aumlr sakrament inom

Svenska kyrkan men inte konfirmationen3

Konfirmeras faringr man tidigast goumlra samma aringr som man fyller 15 aringr Konfirmationen aumlr endast

till foumlr medlemmar inom Svenska kyrkan De som aumlr doumlpta som barn blir automatiskt med-

lemmar i foumlrsamlingen Cirka 80 procent av Sveriges befolkning aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan Medelaringldern paring kyrkobesoumlkare aumlr vaumlldigt houmlg Vanligt foumlrekommande aumlr att maringnga

maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Ungdomarna faringr tillfaumllle att konfirmera sig i oumlvergaringngen

fraringn barndomen till vuxenlivet Foumlrr i tiden var skolgaringngen kortare vilket bidrog till att kon-

firmationen var en tradition som avgraumlnsade barndomen fraringn det vuxna livet4 Svenska kyrkan

skriver paring sin hemsida att konfirmationen med all saumlkerhet har foumlrlorat sin betydelse av att

markera oumlvergaringngen fraringn barndomen till att bli vuxen5

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng

31 Fornkyrkan

Konfirmationen har sina grunder i fornkyrkan Sedan den tiden har konfirmationen foumlraumlndrats

och utvecklats I den gamla fornkyrkan fullbordade konfirmationen dopet Under den tiden

hade inte konfirmationen naringgon som helst koppling till undervisning Dopet var den handling

som bidrog till att maumlnniskan blev medlem i kyrkan I fornkyrkan fanns det ingen klar graumlns

mellan dopet och konfirmationen I ceremonin ingick smoumlrjelsen och handparinglaumlggningen vilket

senare kom att bli konfirmationsceremonin Biskopen skulle utfoumlra denna ceremoni Ingen

annan hade tillaringtelse att utfoumlra denna handling Ceremonin var en helhet och varje moment

3 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

4 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

5 wwwsvenskakyrkanse

7

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

tiv Undersoumlkningen behandlar inte konfirmationsceremonin utan faktorer runtomkring tradi-

tionen exempelvis garingvor och vad konfirmationen betydde under denna period

Den andra delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen i ett nutida perspektiv

Denna framstaumlllning bygger jag till stoumlrsta del paring Per Petterssons avhandling Kvalitet i livs-

laringnga tjaumlnsterelationer Bjoumlrn Wiedels avhandling har aumlven den varit betydelsefull Personlig

livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken I den

andra delen av uppsatsen har jag ocksaring anvaumlnt mig av statistik om konfirmation fraringn Svenska

kyrkan Uppsatsen avslutas med ett laumlngre avsnitt med egen diskussion av konfirmationens

foumlraumlndrade betydelse

14 Disposition

Den foumlrsta delen av uppsatsen kommer att behandla konfirmationen ur ett historiskt perspek-

tiv Jag kommer att boumlrja med hur konfirmationen saringg ut i fornkyrkan Sedan foumlljer en be-

skrivning av den medeltida kyrkan Efter detta behandlar jag traditionen under reformationen

och efter denna period Sedan behandlar jag 1700 -1800-talet Efter det foumlljer en beskrivning

av konfirmationen under en mera tidsnaumlra period 1900- talet och 2000-talet

Tabeller finns att skaringda som ett komplement till texten Tabellerna ska goumlra arbetet oumlverskaringd-

ligare Efter tabellerna foumlljer analyser Till sist foumlr jag en diskussion om konfirmationens ut-

veckling och vad denna utveckling har inneburit foumlr dagens ungdomars staumlllningstagande till

konfirmation

6

2 Definition

I Nationalencyklopedin definieras konfirmation med att ge stoumld aringt eller att godkaumlnna Ordet

kommer fraringn det latinska ordet confirmatio Konfirmationen aumlr en religioumls handling som aumlr ett

komplement till dopet en bekraumlftelse till dopet En bekraumlftelse av att man tillhoumlr kyrkan och

ingaringr i foumlrsamlingen Konfirmationen bidrar med att den konfirmerade individen faringr Guds

vaumllsignelse Den kristna traditionen utfoumlrs med en handparinglaumlggning som ett tecken paring Andens

hjaumllp till konfirmanden att leva som en kristen Dopet och nattvarden aumlr sakrament inom

Svenska kyrkan men inte konfirmationen3

Konfirmeras faringr man tidigast goumlra samma aringr som man fyller 15 aringr Konfirmationen aumlr endast

till foumlr medlemmar inom Svenska kyrkan De som aumlr doumlpta som barn blir automatiskt med-

lemmar i foumlrsamlingen Cirka 80 procent av Sveriges befolkning aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan Medelaringldern paring kyrkobesoumlkare aumlr vaumlldigt houmlg Vanligt foumlrekommande aumlr att maringnga

maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Ungdomarna faringr tillfaumllle att konfirmera sig i oumlvergaringngen

fraringn barndomen till vuxenlivet Foumlrr i tiden var skolgaringngen kortare vilket bidrog till att kon-

firmationen var en tradition som avgraumlnsade barndomen fraringn det vuxna livet4 Svenska kyrkan

skriver paring sin hemsida att konfirmationen med all saumlkerhet har foumlrlorat sin betydelse av att

markera oumlvergaringngen fraringn barndomen till att bli vuxen5

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng

31 Fornkyrkan

Konfirmationen har sina grunder i fornkyrkan Sedan den tiden har konfirmationen foumlraumlndrats

och utvecklats I den gamla fornkyrkan fullbordade konfirmationen dopet Under den tiden

hade inte konfirmationen naringgon som helst koppling till undervisning Dopet var den handling

som bidrog till att maumlnniskan blev medlem i kyrkan I fornkyrkan fanns det ingen klar graumlns

mellan dopet och konfirmationen I ceremonin ingick smoumlrjelsen och handparinglaumlggningen vilket

senare kom att bli konfirmationsceremonin Biskopen skulle utfoumlra denna ceremoni Ingen

annan hade tillaringtelse att utfoumlra denna handling Ceremonin var en helhet och varje moment

3 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

4 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

5 wwwsvenskakyrkanse

7

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

2 Definition

I Nationalencyklopedin definieras konfirmation med att ge stoumld aringt eller att godkaumlnna Ordet

kommer fraringn det latinska ordet confirmatio Konfirmationen aumlr en religioumls handling som aumlr ett

komplement till dopet en bekraumlftelse till dopet En bekraumlftelse av att man tillhoumlr kyrkan och

ingaringr i foumlrsamlingen Konfirmationen bidrar med att den konfirmerade individen faringr Guds

vaumllsignelse Den kristna traditionen utfoumlrs med en handparinglaumlggning som ett tecken paring Andens

hjaumllp till konfirmanden att leva som en kristen Dopet och nattvarden aumlr sakrament inom

Svenska kyrkan men inte konfirmationen3

Konfirmeras faringr man tidigast goumlra samma aringr som man fyller 15 aringr Konfirmationen aumlr endast

till foumlr medlemmar inom Svenska kyrkan De som aumlr doumlpta som barn blir automatiskt med-

lemmar i foumlrsamlingen Cirka 80 procent av Sveriges befolkning aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan Medelaringldern paring kyrkobesoumlkare aumlr vaumlldigt houmlg Vanligt foumlrekommande aumlr att maringnga

maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Ungdomarna faringr tillfaumllle att konfirmera sig i oumlvergaringngen

fraringn barndomen till vuxenlivet Foumlrr i tiden var skolgaringngen kortare vilket bidrog till att kon-

firmationen var en tradition som avgraumlnsade barndomen fraringn det vuxna livet4 Svenska kyrkan

skriver paring sin hemsida att konfirmationen med all saumlkerhet har foumlrlorat sin betydelse av att

markera oumlvergaringngen fraringn barndomen till att bli vuxen5

3 Konfirmationen - en historisk genomgaringng

31 Fornkyrkan

Konfirmationen har sina grunder i fornkyrkan Sedan den tiden har konfirmationen foumlraumlndrats

och utvecklats I den gamla fornkyrkan fullbordade konfirmationen dopet Under den tiden

hade inte konfirmationen naringgon som helst koppling till undervisning Dopet var den handling

som bidrog till att maumlnniskan blev medlem i kyrkan I fornkyrkan fanns det ingen klar graumlns

mellan dopet och konfirmationen I ceremonin ingick smoumlrjelsen och handparinglaumlggningen vilket

senare kom att bli konfirmationsceremonin Biskopen skulle utfoumlra denna ceremoni Ingen

annan hade tillaringtelse att utfoumlra denna handling Ceremonin var en helhet och varje moment

3 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

4 Nationalencyklopedin Soumlkord konfirmation

5 wwwsvenskakyrkanse

7

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

skulle avloumlsa varandra Konfirmationen bidrog med att individen blev medlem i den kristna

foumlrsamlingen6

Hela akten aumlgde rum vid ett tillfaumllle under paringsk- eller pingstaftonen Fraringn att dopet och kon-

firmationen var en helhet med flera moment gick ceremonin mot en splittring i flera delmo-

ment Aumlven kommunionen raumlknades under denna tid till hela akten7

32 Medeltiden

Inte heller under medeltiden foumlrekom det naringgon konfirmandundervisning Sverige tillhoumlrde

den romerska kyrkan och konfirmationen var ett sakrament Det fanns inte ett lika tydligt

samband mellan konfirmationen och dopet laumlngre Men relationen mellan dopet och konfir-

mationen hade aumlndaring det tydligaste sambandet av sakramenten Att motta dopet var en foumlrut-

saumlttning foumlr att individen skulle kunna ta emot naringgot av de oumlvriga sakramenten Detta var spe-

ciellt tydligt naumlr det handlade om konfirmationen eftersom denna ceremoni bekraumlftade dopet

Det gick inte att konfirmera sig utan att vara doumlpt eftersom individen daring inte kunde bekraumlfta

naringgot Den boumln som inledde konfirmationsakten hade samband med dopet Konfirmandens

panna smoumlrjdes med chrisma i form av ett kors foumlr ett bekaumlnna Kristus namn Chrismasmoumlr-

jelsen aumlr en vaumllsignelseolja som anvaumlnds i dopet konfirmationen och andra akter inom kyr-

kan Chrismasmoumlrjelsen anvaumlnds inom katolska och ortodoxa kyrkan8

Konfirmationsnaringden hjaumllpte maumlnniskan att bli foumlrskonad fraringn synden Foumlr att undkomma den-

na synd behoumlvdes en oumlkande tro av individen Konfirmationen innebar inte foumlrlaringtelse utan

skulle foumlrhindra det som kanske skulle ske i framtiden rdquoMed utgaringngspunkt foumlr vad som skett i

dopet kan konfirmationen daumlrfoumlr karakteriseras saringsom en ny naringdemeddelelse med syfte att

hjaumllpa den som blivit doumlpt att leva ett mera fullkomligt kristet livrdquo9 Maumlnniskan skulle inte

foumlrlora sin tro paring Gud Konfirmationen skulle hjaumllpa individen att besegra de frestelser som

maumlnniskan dagligen moumlter Frestelserna kan maumlnniskan inte moumlta sjaumllv hon behoumlver hjaumllp

fraringn den kristna tron Styrkan att moumlta dessa frestelser faringr maumlnniskan genom konfirmationen

Alla maumlnniskor moumlter dagligen denna kamp daumlrfoumlr ansaringgs det under medeltiden att alla krist-

na skulle konfirmera sig En annan betydelse som konfirmationen hade var att efter maumlnni-

6 Andren 1957 s 11‐16

7 Andren 1957 s 11‐16

8 Andren 1957 s 71

9 Andren 1957 s 64

8

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

skan konfirmerat sig skulle hon kunna bekaumlnna sin tro paring Kristus Konfirmationen skulle full-

borda maumlnniskan som en kristen maumlnniska10

Konfirmationen var under denna tid noumldvaumlndig foumlr maumlnniskor Om individen inte var konfir-

merad kunde hon inte foumlra den kampen som en riktig kristen maumlnniska kunde Att inte motta

konfirmationen kunde innebaumlra en fara foumlr fraumllsningen Ett annat argument var att man inte

var en sann kristen maumlnniska I sakramentstraktaten i C 313 staringr det att ett barn som doumltt efter

dopet och inte hunnit bli konfirmerad har mindre aumlra i himlen Sakramentstraktaten aumlr en skri-

velse som kyrkan hade angaringende sakramenten Denna traktat behandlade konfirmationen

Detta tycker jag aumlr ett bra exempel paring hur viktigt det var foumlr maumlnniskorna att konfirmera sig

under medeltiden Under denna tid ville kyrkan ha houmlg andel konfirmerade maumlnniskor Laumlnge

diskuterades det om dopet och konfirmationen skull aumlga rum vid ett tillfaumllle Detta var efter-

straumlvansvaumlrt eftersom det foumlrmodligen skulle bidra med att konfirmationsandelen skulle vara

houmlg11

Under 1200- talet foumlrsoumlkte man faststaumllla en aringlder foumlr konfirmationen Konfirmationen av barn

skulle inte faring ske utan att individen hade uppfyllt aringldern foumlr att faring motta ceremonin Eftersom

kyrkan poaumlngterade vaumlldigt starkt att konfirmationen var noumldvaumlndig ville de flesta medborgare

konfirmera sina barn Foumlraumlndringarna av aringldern daring man konfirmerade sig har samband med att

ceremonin uppfattades som en naringdemeddelse medel som kan foumlrmedla Guds naringd

Detta innebar att den som var doumlpt kunde kaumlmpa mot onda krafter Bara de som naringtt en rela-

tivt vuxen aringlder kunde foumlra denna kamp Daumlrfoumlr kom det kanske helt automatiskt att konfir-

mationen skedde senare i maumlnniskors liv Viljan att knyta ihop dop och konfirmation som en

tradition foumlrsvann helt under medeltidens sista aringrhundraden Den nya konfirmationsaringldern var

laumlgst sju aringr Det har inte angivits naringgon maximiaringlder foumlr att faring motta konfirmationen12

Konfirmationen var vaumlldigt uppskattad under medeltiden Den var ett av de viktigaste sakra-

menten Traditionen kunde inte genomfoumlras av naringgon annan aumln biskopen Under denna tid

hade biskopen en saumlrstaumlllning inom kyrkan Han hade en houmlg position med tillhoumlrande makt

Praumlsten i foumlrsamlingen kunde inte utfoumlra konfirmationen De handlingar som biskopen utfoumlrde

bar en praumlgel av fullkomlighet Naumlr han anordnade konfirmationen blev dopet fullaumlndat Orsa- 10 Andren 1957 s 71

11 Andren 1957 s 79‐84

12 Andren 1957 s 86‐88

9

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

ken till att bara biskopen kunde utfoumlra konfirmationen var att konfirmationens garingva ansaringgs

som en ur detta fullkomliga aumlmbete Under konfirmationen var biskopen i centrum medan

konfirmanderna var i bakgrunden Innan biskopen kom och besoumlkte foumlrsamlingarna skickades

det ut ett brev i vilket det stod hur konfirmanden skulle foumlrbereda sig infoumlr konfirmationen

Konfirmanderna var tvungna att uppfylla vissa specifika villkor foumlr att motta konfirmationen

Dessa krav var att denna sjaumllvklart maringste vara doumlpt individen fick inte heller vara konfirme-

rad tidigare och konfirmanden maringste ha uppnaringtt en viss aringlder13

Under senmedeltiden skulle aumlven alla konfirmander bikta sig foumlre ceremonin Bikten skulle

ske tillsammans med foumlrsamlingspraumlsten och inte med biskopen Eftersom biskopen utfoumlrde

konfirmationen tror man inte att bikten genomfoumlrdes samtidigt med konfirmationen utan att

den genomfoumlrdes tidigare Konfirmanderna skulle ocksaring fasta innan de mottog konfirmatio-

nen Det fanns under denna tid aumlven faddrar till konfirmanderna Kyrkan boumlrjade anvaumlnda sig

av faddrar daring dopet och konfirmationen skiljdes ifraringn varandra14

I och med konfirmationen fick konfirmanderna ta del av nattvarden Ingen fick motta nattvar-

den utan att ha blivit konfirmerad Under senmedeltiden boumlrjade det att vaumlxa fram kritik mot

den romerska kyrkan Kritik fick aumlven den daringvarande konfirmationen Kritikerna tyckte att det

inte bara skulle vara biskopen som skulle kunna genomfoumlra konfirmationen De var aumlven kri-

tiska mot ceremonins sakramentkaraktaumlr Konfirmationen foumlraumlndrades och fick en kateketisk

praumlgel Fortfarande var dopet otillraumlckligt foumlr fraumllsningen och behoumlvde kompletteras med kon-

firmationen15 Konfirmerade sig gjorde man vid en mer medveten aringlder till skillnad fraringn do-

pet Konfirmationen var en laringng process som var utdragen oumlver maringnga aringr Ungdomarna i foumlr-

samlingen skulle laumlra sig av det gamla livet oumlverlaumlmnande av herrens boumln undervisning i

anslutning till trosbekaumlnnelses huvudpunkter smoumlrjelse med olja avlaumlggande av den goda

trosbekaumlnnelsen dophandlingen i vatten ljuset saltet de nya klaumlderna handparinglaumlggning boumln

om ande och kommunionen16 I slutet av medeltiden fick aumlven praumlsterna tillaringtelse att utfoumlra

konfirmationen17

13 Andren 1957 s 150‐155

14 Andren 1957 s156‐159

15 Andren 1957 s 201‐202

16 Wallinder 1990 s21‐28

17 Andren 1957 s110‐116

10

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

33 Reformationen

Paring 1500- talet broumlt kyrkan i varingrt land med den romersk-katolska kyrkan Svenska kyrkan kom

att bli evangelisk-luthersk i och med reformationen18 Under reformationen foumlraumlndrades kon-

firmationen till stor del eftersom reformatorn Martin Luther var mycket skeptisk till detta sak-

rament som fanns inom den katolska kyrkan Luther behandlade inte konfirmationsfraringgan i

naringgon stoumlrre utstraumlckning utan han var kritisk till sakramentslaumlran Hans tyckte att tron enbart

skulle bestaumlmmas av tron paring Kristus Sakramenten hade ingen annan inneboumlrd aumln Kristus

sjaumllv Han menade att ett sakrament skulle inneharinglla syndafoumlrlaringtelse och ha en grund i de heli-

ga skrifterna Daumlrfoumlr blev bara de sakrament som uppfyllde detta krav kvar inom kyrkan Lut-

her ansaringg att dopet inte behoumlvde kompletteras Han tyckte att konfirmationen drog uppmaumlrk-

samheten fraringn dopceremonin19 Konfirmationen fortsatte att praktiseras men nu som en sed

eller en ceremoni Luther gav alla praumlster lov att konfirmera eftersom konfirmationen bara var

en vaumllsignelsehandling Under denna tidsperiod vaumlxte det aumlven fram en evangelisk konfirma-

tion som reglerades i flera kyrkoordningar Denna form av konfirmation var kateketiskt inrik-

tad med kunskapsfoumlrhoumlr trosbekaumlnnelse och boumln20 Konfirmationens inneboumlrd var nu helt

skild fraringn den romerska kyrkans konfirmation21

Under reformationen foumlraumlndrades konfirmationens grund eftersom traditionen inte laumlngre

foumlrblev ett sakrament Naumlr praumlsterna fick boumlrja konfirmera saumlnktes konfirmationens position i

aumlnnu houmlgre grad22

34 Utvecklingen efter reformationen

Under 1600- talet blev kraven stoumlrre paring medborgarnas kunskaper och detta resulterade i att

konfirmationsakten fick en ny inneboumlrd inom kyrkan Den hade aldrig foumlrsvunnit i praktisk

mening men haft en aumlndrad karaktaumlr Den hade foumlrlorat sin sakramentala karaktaumlr23 Denna

form av konfirmation blev allmaumln paring 1700-talet Daring bestod den av en konfirmationsakt och

undervisning Konfirmationen och foumlrhoumlret skulle ske samma dag medan nattvarden skulle

18 Pettersson 2000 s16

19 Andren 1957 s 206‐210

20 Brohed 1977 s 7

21 Andren 1957 s 216

22 Andren 1957 s 258‐259

23 Brohed 1977 s7

11

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

ske soumlndagen efter Maringlet med konfirmationen paring denna tid var att medborgarna skulle laumlra

sig den kristna personlighetsutvecklingen Under denna tid var foumlrberedelserna infoumlr ceremo-

nin viktiga Ungdomarna skulle uppnaring vissa specifika krav De skulle kunna laumlsa och kunna

Luthers lilla katekes med foumlrklaringar innantill Ungdomarna skulle laumlra sig fraringn hemmen och

foumlraumlldrarna ansvarade till stor del foumlr att deras barn laumlrde sig kraven Praumlsten kom ibland hem

till familjerna och foumlrhoumlrde maumlnniskorna Under denna tid reglerades konfirmationen i 1686-

aringrs kyrkolag Kyrkoherdarna skulle flitigare undervisa konfirmanderna24

35 Diskussion om det offentliga foumlrhoumlret

Under 1740-talet lade Henric Benzelius fram en avhandling Benzelius var biskop i Lunds

stift Han ansaringg att det offentliga nattvardsfoumlrhoumlret med konfirmanderna skulle foumlrsvaras I sin

avhandling kritiserade han den romerska kyrkans konfirmation han paringvisade aumlven hur de lut-

herska kyrkorna i bland annat Tyskland och Danmark praktiserade traditionen Han menade

att i dessa kyrkor hade man kommit paring vilken nytta den hade gjort Benzelius skriver i sin

avhandling att han vill infoumlra denna konfirmation aumlven i Sverige Denna form av konfirmation

skulle vara en foumlrbaumlttrande version av den gamla traditionen med foumlrhoumlren med nattvardsbar-

nen Han straumlvade efter att konfirmanderna skulle faring den kateketiska undervisningen Efter att

undervisningen aumlgt rum skulle ungdomarna foumlrhoumlras i kristendomskunskap offentligt i kyrkan

Foumlrhoumlret skulle ske foumlre den foumlrsta nattvarden Benzelius paringpekade aumlven dopets betydelse

Foumlrhoumlren som han ville infoumlra skulle paringminna om dopet Undervisningen skulle vara ett teck-

en paring att ungdomarna var doumlpta Kunskapsfoumlrmedlingen var noumldvaumlndig foumlr att individen skul-

le faring ta del av nattvarden Att foumlrhoumlr skulle ske innan konfirmationen var skrivit i kyrkolagen

Benzelius ansaringg att foumlrhoumlr skulle ske infoumlr foumlrsamlingen I kyrkolagen var det endast skrivet

att foumlrhoumlren skulle ske i konfirmandgruppen Alla foumlrsamlingar kom inte att ta fasta paring hans

ideacute utan de flesta foumlrhoumlr aumlgde rum i hemmet eller i praumlstgaringrden25

Under 1750-talet paringboumlrjades en debatt om det offentliga foumlrhoumlret Det offentliga foumlrhoumlret med

konfirmanderna boumlrjade sprida sig mellan landets foumlrsamlingar Under denna tidsperiod in-

tresserade man sig foumlr medlemmarnas tro Det var av betydelse att kyrkans medlemmar ut-

tryckte sin tro Dopet genomgick barnet naumlr det var litet och kunde inte inverka paring denna ce-

remoni medan konfirmationen utfoumlrdes i en mer mogen aringlder Genom traditionen blev indivi-

24 Brohed 1977 s24

25 Brohed 1977 s 36‐39

12

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

den en rdquofullmyndig kyrkomedlemrdquo Genom konfirmationen skulle individen ge uttryck foumlr en

medveten attityd till bekaumlnnelsen Barnet skulle bli paringmint om dopet och de loumlften som de

blivit lovade I och med konfirmationen skulle de faring ta del av boumlner och bli fullvuxna kristna

maumlnniskor Genom att delta i konfirmationen skulle de faring ta del av de raumlttigheter som kyrkan

kunde erbjuda26

Undervisningen skulle foumlrbereda konfirmanderna foumlr den foumlrsta nattvarden I undervisningen

och i konfirmationsgudstjaumlnsten skulle dopfoumlrbundet foumlrklaras Man menade inte att dopet

inte var tillraumlckligt utan att konfirmationen skulle paringminna individen om dopet Under denna

tid anvaumlnde sig inte maumlnniskor av ordet konfirmation foumlr att beskriva traditionen De anvaumlnde

sig av orden det rdquopublikardquo eller det allmaumlnna foumlrhoumlret27

36 1800- talet

I Johnsens undersoumlkning beraumlttar maumlnniskor att konfirmationen var det foumlrsta tillfaumlllet i livet

som de kom hemifraringn De fick tillfaumllle att traumlffa maumlnniskor i sin egen aringlder och de slapp foumlr-

aumlldrarnas vakande oumlver dem Konfirmationen blev paring saring vis en positiv erfarenhet foumlr ungdo-

marna28 En kvinna som var foumldd paring 1890-talet hade vaumlldigt positiva erfarenheter fraringn kon-

firmationen Hon bodde paring landet och gick inte i naringgon skola Konfirmationsundervisningen

gav henne ett tillfaumllle att utvecklas Alla fick ett visst minimum av kunskaper Konfirmand-

kamraterna var viktiga Under denna tid fick man vaumlnner foumlr livet Under konfirmationen fick

ungdomarna bo tillsammans under laumlngre perioder Kyrkorna var ofta belaumlgna en laringng bit fraringn

hemmet vilket bidrog till att ungdomarna tillbringade en laringng tid tillsammans under konfir-

mationen Detta lade grunden foumlr vaumlnskap som kunde vara livet ut Efter att konfirmationen

avslutats anordnades flertalet jubileer som bidrog till att konfirmanderna houmlll vaumlnskapen vid

liv29

Folkskolan infoumlrdes aringr 1842 i Sverige I varje socken och stadsfoumlrsamling skulle det finnas en

skola Innan denna stadga kom fanns det en lagstadgad undervisning i varingrt land Denna un-

dervisning ansvarade kyrkan foumlr foumlreskriven i 1686-aringrs kyrkolag Varje praumlst ansvarade foumlr

undervisningen i kristendom genom husfoumlrhoumlr skriftermaringl och konfirmationsundervisning-

26 Brohed 1977 s 53‐60

27 Brohed 1977 s 75‐77

28 Johnsen 1993 s 80

29 Johnsen 1993 s 81‐84

13

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

en30 Naumlr folkskolan infoumlrdes bidrog detta till att husfoumlrhoumlren begraumlnsades enbart till personer

som inte var konfirmerade Redan under denna tid boumlrjade samspelet mellan husharingllen foumlr-

samlingen och kyrkan att minska Skolan oumlvertog hemmens roll och aumlven mycket av kyrkans

betydelse Det sades aldrig officiellt att konfirmationen var obligatorisk men den var ett krav

om individen ville ha tillgaringng till nattvarden och likasaring till socialt accepterande Om ungdo-

marna inte klarade foumlrhoumlret fick de foumlrsoumlka paring nytt aringret efter31

Samarbetet mellan skola och praumlst var vaumlldigt tydligt under 1800-talet I skolan laumlrde man sig

av kristendomsundervisningen Skolan kunde hjaumllpa praumlsten i konfirmationsundervisningen

Inneharingllet i konfirmationsundervisningen var vaumlldigt likt det ungdomarna hade laumlrt sig i sko-

lan Under denna tid var det vanligt foumlrekommande att foumlraumlldrarna var praktiserande kristna

vilket bidrog till att ungdomarna hade goda kunskaper om kristendomen Kunskapen var ofta

repetition av ingaringende kaumlnnedom som ungdomarna kunde sedan tidigare32

Paring 1800-talet var det vanligt att man hittade sin foumlraumllskelse under konfirmationstiden Detta

bidrog med att konfirmationen fick inverkan paring resten av ungdomarnas liv Foumlr andra kunde

konfirmationen vara inledningen till en ny period i livet Efter att ungdomarna konfirmerat sig

blev de vuxna maumlnniskor de skulle ut i arbetslivet Konfirmationen var en viktig tid foumlr daringti-

dens ungdomar33

Under denna period infoumlrdes det konfirmandfotografering Under denna tid var konfirmatio-

nen en houmlgtidsdag Familj slaumlkt och vaumlnner samlades foumlr att fira konfirmanden Efter att kon-

firmationen avslutats i kyrkan fortsatte familjen att fira hemma med en god middag I slutet av

aringrhundradet och i boumlrjan paring 1900- talet blev garingvor till konfirmanden vanligt foumlrekommande

om familjerna hade raringd Vanligtvis bestod garingvorna av Bibeln smycken eller pengar Garingvorna

kunde garing i arv i familjerna i flera generationer34

30 Nationalencyklopedin 1991 Band 6 Soumlkord Folkskolan

31 Wallinder 1990 s 21‐28

32 Johnsen 1993 s 92

33 Johnsen 1993 s 85

34 Johnsen 1993 s 275‐295

14

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

Aringr 1862 avskiljdes kyrkans kommun fraringn den borgerliga kommunen som en saumlrskild foumlrvalt-

ning Daring paringboumlrjades en process som successivt bidragit med att kyrkan faringtt mindre inflytande

oumlver baringde individen och samhaumlllets institutioner

Aringr 1868 bestaumlmdes det att konfirmationen skulle vara ett frivilligt val av ungdomarna Inget

tvaringng skulle foumlrekomma I Sverige har konfirmationen aldrig varit en lag men i praktiken har

det funnits ett tvaringng Redan aringr 1862 upphoumlrde lagen att gaumllla om aringrlig nattvardsgaringng som var

obligatoriskt foumlr konfirmationen

Johnsen har i sin avhandling kommit fram till att konfirmationen aumlr en oumlvergaringngsrit i maumlnni-

skans liv Traditionen har haft en kulturell och en social betydelse foumlr majoriteten av varingrt

lands befolkning Konfirmationen har aumlven som vi redan vet en religioumls aspekt En kyrklig

handling som paringverkan paring den enskilda maumlnniskans levnadslopp35

37 Konfirmationen under 1900-talet

I boumlrjan paring 1900-talet var antalet konfirmerade lika stor som tidigare Deltagarantalet skiftade

mellan de olika stiften men antalet var i genomsnitt mycket houmlgt Under 1900- talets boumlrjan

hade konfirmationsundervisningen som syfte att foumlrbereda ungdomarna infoumlr konfirmationen

Under denna tid boumlrjade samhaumlllet foumlraumlndras och detta bidrog till att det uppstod kritik mot

konfirmationen

Aringr 1951 blev det tillaringtet att garing ur Svenska kyrkan utan att bli medlem i naringgot annat kristet

samfund Saring sent som 1991 oumlverfoumlrdes ansvaret foumlr folkbokfoumlringen fraringn Svenska kyrkan till

staten

38 De foumlrsta riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet

Laumlnge dominerade foumlrhoumlren och trosbekaumlnnelsen den ritual som bidrog med raumltten att faring till-

traumlde till nattvardsbordet Laringngt senare har den upphoumlrt att var den rdquorite de passagerdquo som den

kallads aumlnda in till 1994 aringrs riktlinjer foumlr konfirmandarbetet Den har istaumlllet blivit en foumlrboumln

med en vaumllsignelsehandling

35 Johnsen 1993 s 295‐300

15

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

Konfirmationen fick sina foumlrsta riktlinjer aringr 1942 Aringr 1986 var det fortfarande vissa specifika

krav paring kunskaper Under 1900-talets senare del har tonvikten paring foumlrhoumlret minskat kraftigt

Konfirmationen aumlr inte laumlngre en obligatorisk handling foumlr att kunna faring ta del av nattvarden

De senaste riktlinjerna kom i oktober 2007 Riktlinjer har tidigare getts ut i flera andra versio-

ner Riktlinjernas funktion aumlr att kyrkan ska kunna arrangera ett konfirmationsarbete med houmlg

kvaliteacute Dessa vaumlnder sig till alla som arbetar kring konfirmationen Riktlinjerna bestaumlmmer

rambestaumlmmelserna och foumlrutsaumlttningarna foumlr att varje enskild foumlrsamling ska erbjuda ett kon-

firmationsarbete med god kvaliteacute Det aumlr varje enskild foumlrsamlings ansvar att utforma sin un-

dervisning I riktlinjerna finns vissa specifika krav men de aumlr vaumlldigt vaga och ger den en-

skilda foumlrsamlingen stor valfrihet Det nya med 2007 aringrs version aumlr att konfirmandarbetet saumltts

i tydligare relation till foumlrsamlingens ansvar I riktlinjerna staringr det beskrivet att konfirmandar-

betet ska paringgaring under minst sex maringnader Varje tillfaumllle som konfirmanderna samlas ska vara i

minst tvaring timmar Alla som deltar i konfirmandarbetet ska faring tillgaringng till minst fyra laumlgervis-

telser36

Dopet eller konfirmationen aumlr inte laumlngre sjaumllvklara handlingar och daumlrfoumlr behoumlver arbetet

med de yngre prioriteras I riktlinjerna finns det tvaring tydliga perspektiv paring kyrkans arbete Des-

sa riktningar aumlr den teologiska och den pedagogiska Syftet med konfirmandarbetet aumlr att moumlta

ungdomarna i en brytningspunkt i deras liv Svenska kyrkan vill hjaumllpa individen att finna

svar paring existentiella fraringgor i ljuset av kristen tro Konfirmationen aumlr en paringbyggnad till dopet

Kyrkan vill foumllja individen i ett livslaringngt laumlrande Undervisningen som foumlrsamlingarna ska

bedriva ska bygga paring aktivt engagemang och delaktighet Ett exempel aumlr naumlr foumlrsamlingen ska

redovisa momentet gudstjaumlnst De involverade vuxna har inte en foumlrelaumlsning om denna utan

de laringter ungdomarna uppleva en gudstjaumlnst I varje moment som konfirmationsarbetet tar upp

faringr ungdomarna delta och vara engagerade foumlr att faring en egen foumlrstaringelse av den kristna tron

Kyrkans konfirmandundervisning ska moumlta ungdomarna Ungdomarna aumlr det centrala och

utgaringngspunkterna i undervisningen Moumltet och samtalen aumlr viktiga arbetsmetoder som aringter-

kommer ett flertal tillfaumlllen i riktlinjerna I Svenska kyrkans riktlinjer lyfter man aumlven fram att

man vill arbeta med att forma gemenskap i motsats till det individualiserade samhaumlllet37

36 Riktlinjerna 2007s3‐5

37 Riktlinjerna 2007s6‐10

16

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

4 Statistiska foumlraumlndringar

Svenska kyrkan har foumlrt verksamhetsstatistik sedan 1970 Detta goumlr det moumljligt att studera och

analysera verksamheten Statistiken samlas in paring foumlrsamlingsnivaring vilket bidrar med att den aumlr

vaumlldigt detaljerad och omfattande38

Aringrtal 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Konfirmerade 48127 46333 45938 45782 45484 44204 45256 46246 47488 46094 44581

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 1 Denna tabell visar antal konfirmerade mellan aringren 1995-2007 Tabellen aumlr Svenska

kyrkans och tillhoumlr kyrkans statistik

41 Analys av tabell 1

Denna tabell visar antalet konfirmerade inom Svenska kyrkan aringren 1995-2007 Tabellen har

inte laumlngre historiska perspektiv utan paringvisar en minskning under en tidsnaumlra period Vad

denna tabell inte tar upp aumlr hur stora aringrskullar av ungdomar det aumlr varje aringr En annan aspekt aumlr

att siffrorna inte tar upp om de konfirmerade aumlr 15 aringr eller om de har konfirmerat sig i vuxen

aringlder

Antalet konfirmerade perioden 1970-2007

Aringr Antal av alla 15-aringringar

1970 80 820 807

1971 79 642 783

1972 78 925 763

1973 76 847 755

1974 74 611 751

1975 73 991 743

1976 75 259 726

1977 77 247 721

1978 79 188 706

38 Bromander 2000 s12‐17

17

1979 77 577 673

1980 646

1981 78 534 668

1982 78 105 674

1983 74 982 694

1984 73 666 695

1985 74 200 690

1986 76 306 682

1987 74 819 681

1988 70 152 662

1989 68 099 640

1990 63 477 634

1991 58 651 577

1992 55 273 557

1993 54 308 560

1994 53 177 532

1995 52 028 507

1996 49 712 497

1997 48 127 484

1998 46 271 468

1999 45 930 454

2000 45 673 431

2001 45 482 415

2002 44 204 394

2003 45 256 379

2004 46 281 377

2005 47 570 365

2006 46 094 356

2007 44 581 35

Kaumllla Svenska kyrkan wwwsvenskakyrkanse

Tabell 2 Antalet konfirmerade i Svenska kyrkan under aringren 1970-2007 Alla siffror aumlr relate-

rade till totalbefolkningen inraumlknat dem som ej aumlr svenska medborgare (utveckling av tabell

i Svenska kyrkans utredningar 19961)

18

42 Analys av tabell 2

Tabellen visar vaumlldigt tydligt att konfirmandantalet sjunker foumlr varje aringr Fraringn aringr 1970 och

framaringt aumlr minskningen mycket paringtaglig Antalet konfirmerade har staumlndigt minskat men det

har varit en laringngsam process Under 1990-talet boumlrjar antalet att minska snabbare Tabellen

visar alla konfirmerade i Svenska kyrkan av totalbefolkningen i samma aringldersgrupp Alltsaring

procent konfirmerade av alla 15-aringringar oavsett om dessa 15-aringringar aumlr medlemmar i Svenska

kyrkan eller inte Men tabellen visar inte alla konfirmerade inom andra kyrkor Kyrkotillhouml-

righeten aumlr stoumlrre bland svenska medborgare till skillnad fraringn befolkningen som helhet39 Det-

ta har aumlven inverkan paring konfirmationsantalen

Sverige har paring senare tid blivit allt mer maringngkulturellt Situationen aumlr inte densamma som paring

1970-talet Bromander paringpekar att naumlstan 500 000 svenska invaringnare inte aumlr svenska medbor-

gare Detta bidrar med att det aumlr laumlttare att foumlrstaring att konfirmationsantalet inte ligger paring samma

nivaring som tidigare Fraringgan aumlr varfoumlr Svenska kyrkan vaumlljer att foumlra sin statistik paring detta vis

Siffrorna skulle foumlrmodligen se positivare ut foumlr verksamhetens del om de tog haumlnsyn till den-

na aspekt

Konfirmationen enligt Svenska kyrkans ordning i relation till befolkningsunderlaget aringr 1970-2006

00

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005Aringr

Konfirmerade i av alla 15-aringringar

Kaumllla wwwsvenskakyrkanse

39 Pettersson 2000 s156

19

43 Analys av tabell 3

Detta diagram visar paring ett aringskaringdligt saumltt hur konfirmandantalet har foumlraumlndrats i relation till

befolkningsunderlaget under aringren 1970-2006 Det garingr att konstatera utifraringn diagrammet att

antalet ungdomar som konfirmerar sig sjunker Ett vaumllkaumlnt faktum aumlr att de yngre generatio-

nerna aumlgnar mindre intresse aringt kyrkans verksamhet jaumlmfoumlrt med de aumlldre generationerna Daring

aumlr det inte konstigt att konfirmandantalet staumlndigt sjunker eftersom det aumlr unga maumlnniskor

som till stoumlrsta delen konfirmerar sig Foumlraumlndringarna i konfirmandantalet aumlr laringngsamma foumlr-

aumlndringar Observanta boumlr vi vara paring att nedgaringngen har utgaringtt fraringn houmlga nivaringer

Statistik oumlver antalet konfirmerade i procent i de olika stiften mellan perioden 1997-2007

Omraringde 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Goumlteborgs stift 599 589 567 559 549 515 481 504 479 490 467

Haumlrnoumlsands stift 635 589 576 558 526 515 498 482 496 459 463

Karlstads stift 669 613 631 599 552 572 511 506 498 472 491

Linkoumlpings stift 552 544 543 515 501 463 447 438 405 425 406

Lulearing stift 537 552 528 516 468 465 411 422 419 412 437

Lunds stift 664 676 637 616 596 563 564 565 558 546 525

Skara stift 660 622 637 601 596 567 535 534 499 488 505

Stockholms stift 433 413 413 377 371 335 326 315 308 293 300

Straumlngnaumls stift 419 408 383 359 357 312 286 287 267 254 240

Uppsala stift 499 462 445 409 397 383 372 359 353 328 347

Visby stift 552 490 515 452 436 377 367 362 324 335 321

Vaumlsterarings stift 492 468 457 404 392 385 376 362 324 335 321

Vaumlxsjouml stift 649 649 619 611 579 588 564 543 531 522 526

Hela Sverige 564 549 534 507 490 467 447 442 427 419 416

Kaumllla Svenska kyrkan

Tabell 4 Denna tabell visar antalet konfirmerade i procent i de olika stiften mellan perioden

1997-2007

20

44 Analys av tabell 4

Denna tabell visar hur konfirmandantalet skiljer sig mellan de olika stiften inom Svenska kyr-

kan i Sverige Tabellen behandlar en relativt kort tidsperiod men det garingr aumlndaring att se tydliga

tendenser paring att vissa stift har houmlgre respektive mindre antal konfirmander I Stockholms stift

har konfirmanderna varit faring och utvecklingen har fortsatt med samma negativa trend Kanske

har detta samband med att denna region aumlr storstadsomraringden Aktiviteterna aumlr maringnga och

konkurrensen aumlr stor mellan dessa Allmaumlnt kaumlnt aumlr att det i storstaumlderna aumlr faumlrre som besoumlker

kyrkan i jaumlmfoumlrelse med i glesbygden Detta kan vi konstatera naumlr vi studerar stift som exem-

pelvis Lulearing och Haumlrnoumlsand Fraringgan aumlr varfoumlr Goumlteborgs Karlstads och Lunds stift har saring pass

houmlg andel konfirmander De olika stiften har varierande kyrkohistorier vilket har bidragit till

att i vissa delar av varingrt land har kyrkliga handlingar stoumlrre betydelse

5 Situationen idag

Svenska kyrkan och staten blev aringtskilda aringr 2000 rdquoKyrkan kom nu att betraktas som en del av

samhaumlllets frivillighetssektorrdquo40 Det ska poaumlngteras att Svenska kyrkan aumlr varingrt lands stoumlrsta

frivilliga organisation Parallellt med skilsmaumlssan mellan kyrka och stat har relationen mellan

individ och kyrka foumlraumlndras i formell mening och vad gaumlller det personliga engagemanget

Foumlraumlndringarna mellan stat och kyrka och individ och kyrka har samband med samhaumlllets

vaumlrderingsfoumlraumlndringar Dessa foumlraumlndringar har skett parallellt med att samhaumlllet har utveck-

lats fraringn jordbrukssamhaumllle via industri till att bli ett tjaumlnstesamhaumllle Pettersson anser att Ing-

leharts teori om att maumlnniskan utvecklar vissa grundlaumlggande vaumlrderingar fram till 20 aringrs aringl-

der aumlr ett bra exempel foumlr att paringvisa vaumlrderingsfoumlraumlndringarna i samhaumlllet De aumlr de foumlrsta 20

aringren som vi aumlr extra formbara foumlr nya vaumlrderingar Den enskilda maumlnniskan aumlr beroende av sin

egen historia personliga utveckling samhaumlllets historia och dess aktuella utveckling Varje

generation har en viss uppsaumlttning med vaumlrderingar som paringverkar den enskilda individen och

dess handlingar Foumlraumlndringarna av vaumlrderingarna sker laringngsamt naumlstan oupptaumlckt genom att

generationerna avloumlser varandra41

Det successivt minskade antalet konfirmander kan ses i relation till Ingleharts teori som Pet-

tersson anvaumlnder och i foumlrbindelse med de allmaumlnna samhaumlllsfoumlraumlndringarna Sekularisering-

en har ett naumlra samband med utvecklingen inom tekniken och vetenskapen Samhaumlllet praumlglas

40 Pettersson 2000 s 20

41 Pettersson 2000 s 75

21

av dessa utvecklingar dessa framtvingar oumlkningar av effektivisering specialisering och upp-

delning av samhaumlllsfunktioner Den oumlkande specialiseringen goumlr det svaringrt foumlr institutioner i

varingrt samhaumllle att vara allsidiga Samhaumlllsfoumlraumlndringarna bidrar med att det aumlven sker foumlraumlnd-

ringar i religiositeten Sekulariseringen bidrar med att organisationer som tidigare vart centra-

la hamnar i utkanten Detta aumlr fallet med Svenska kyrkan Kyrkan foumlrlorar auktoritet formell

makt och medlemsantal Foumlrr ansaringg man att kyrkan var viktig foumlr gemenskapen och det var-

dagliga livet Naumlr religionen specialiseras blir konsekvenserna att det kyrkan staringr foumlr blir pro-

visoriska foumlr maumlnniskorna Detta paring grund av att religionen samordnas med andra samhaumllls-

funktioner42

Sekulariseringen kan beskrivas paring flertalet olika saumltt

Sekulariseringen innebaumlr en tillbakagaringng och nedgaringng foumlr religionen

Sekulariseringen tydliggoumlr religionens raumltta omraringde som daumlrmed blir allt mer avskilt

och distinkt

Sekulariseringen innebaumlr att traditionella former av religion garingr tillbaka men religio-

nen lever vidare som fenomen fast i nya former

I och med sekulariseringen tappar religionen sin oumlvergripande funktion Relationerna mellan

Svenska kyrkan och samhaumlllet har foumlraumlndrats likasom relationen mellan Svenska kyrkan och

samhaumlllsfunktioner Sekulariseringen bidrar ocksaring till att kyrkan foumlrlorar relationerna med

maumlnniskorna i samhaumlllet43

51 Privatisering

Religionen har blivit en privat angelaumlgenhet Maumlnniskor besvarar existentiella fraringgor foumlr sig

sjaumllv eller med bekanta inte genom aktivitet i organisationer Maringnga maumlnniskor vill haringlla re-

ligionen privat utan att visa den offentligt Detta eftersom religioumlsa erfarenheter kan uppfattas

negativt av omgivningen Det aumlr vanligt att maumlnniskor plockar och vaumlljer bland religioner foumlr

att goumlra en egen livsaringskaringdning som passar dem och deras livsstil paring baumlsta saumltt I varingrt land kan

42 Pettersson 2000 s 87‐90

43 Pettersson 2000 s 91

22

den folkligt religioumlsa kommunikationen ske genom religioumlsa riter Exempel paring saringdana hand-

lingar aumlr dop konfirmation och begravning44

Konfirmationen aumlr foumlr maringnga maumlnniskor det tillfaumlllet i livet daring de haft den laumlgsta kontakten

med kyrkan Naumlstan alla svenska har en relation till Svenska kyrkan Konfirmationstiden aumlr ett

tillfaumllle daring individen kan faring en positiv relation till kyrkan Intrycken under den tiden aumlr viktiga

foumlr individens framtida uppfattning av kyrkan Paring grund av detta aumlr konfirmandfraringgan vaumlldigt

viktig inom Svenska kyrkan Det investeras mycket resurser i verksamheten Per Pettersson

anser att konfirmandtiden har stor betydelse foumlr konfirmandernas fortsatta relation till kyr-

kan45 Moumltet mellan individen och kyrkan och dess verksamma skapar relationer Konfir-

mandtiden paringgaringr under en laringng period Det aumlr i just denna period som ungdomarna soumlker efter

identitet Det aumlr en tid daring attityder och vaumlrderingar formas Pettersson anser att kyrkan maringste

faring konfirmandantalet att oumlka annars riskerar de i ett senare skede att tappa medlemmar De

maumlnniskor som inte konfirmerar sig kommer foumlrmodligen inte heller att doumlpa sina barn Det

kan ocksaring vara svaringrt foumlr kyrkan att skapa en god relation till maumlnniskor som befinner sig i ett

annat skede av livet aumln ungdomstiden daring konfirmationen vanligtvis aumlger rum46

Varje enskild foumlrsamling har ansvar att erbjuda ungdomarna att delta i konfirmandarbetet47

Svenska kyrkans verksamhet bestaringr av flertalet tjaumlnster48 En av dessa tjaumlnster som kyrkan

erbjuder aumlr konfirmationen Svenska kyrkans konfirmandarbete genomgaringr en kris Eek Grahn

och Pettersson anger flera orsaker till minskningen av antalet konfirmander Foumlrsta orsaken aumlr

att dagens ungdomar inte vaumlljer att foumllja det som foumlr tidigare generationer varit tradition Foumlrr

foumlrvaumlntade sig slaumlkt och vaumlnner att tonaringringen skulle konfirmera sig I dagens samhaumllle aumlr det

foumlr det mesta ett eget val oberoende av andra maumlnniskors aringsikter Ett decennium tillbaka fick

ungdomarna som inte valt att konfirmera sig motivera varfoumlr de inte valde som de gjorde

Idag aumlr situationen den omvaumlnda Den andra orsaken till minskningen av konfirmandantalet

som foumlrfattarna naumlmner aumlr sekulariseringen Sekulariseringen garingr allt laumlngre Utbudet av akti-

viteter foumlr ungdomarna aumlr vaumlldigt stort Tonaringrstiden innebaumlr stora valmoumljligheter Individen

44 Pettersson 2000 s 205‐109

45 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s10

46 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s46

47 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13

48 Pettersson 2000 s125

23

vaumlljer den aktivitet som aumlr mest meningsfull med tank paring tiden som individen har att dispone-

ra Foumlr att ungdomarna ska vaumllja att konfirmeras kraumlvs det att valet ska ge kvaliteacute som motsva-

rar tidsinsatsen Det aumlr detta konfirmationsarbetet boumlr uppnaring annars riskerar det att minska

alltmer foumlr att till sist foumlrsvinna helt49

Existentiella fraringgor aumlr aktuella under ungdomstiden Tonaringrstiden aumlr en svaringr period med maringnga

fraringgor och funderingar Kyrkans erbjudande om konfirmationen kommer i denna tid Kyrkan

maringste lyfta fram det unika i konfirmandarbetet Komfirmandarbetet ska erbjuda naringgot som

inte garingr att uppleva naringgon annanstans Kyrkan har tvaring val att vaumllja mellan De kan satsa paring sin

verksamhet eller laringta den foumlrsvinna50

49 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13‐14

50 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s 47

24

6 Diskussion och analys

61 Foumlraumlndringar

Jag tror att maringnga maumlnniskor taumlnker paring konfirmationen som en religioumls handling Fraringgan aumlr

om traditionen bara har en religioumls aspekt Jag anser att konfirmationen i varingrt nuvarande sam-

haumllle har saringvaumll en religioumls aspekt likavaumll som en kulturell Konfirmationen har blivit en tradi-

tion i varingr svenska kultur daring vi firar traditionen i kyrkan foumlr att sedan avslutas med en middag

med slaumlkt och vaumlnner Konfirmanderna faringr presenter foumlr att de konfirmerat sig Jag tror inte att

majoriteten av varingr befolkning reflekterar mycket oumlver konfirmationens egentliga betydelse Vi

firar varingra ungdomar som tar del av denna houmlgtid och ger dem presenter som en bonus foumlr att

de konfirmerat sig Foumlrmodligen aumlr det saring att aumlven traditionen gynnar affaumlrernas verksamhet

naumlr vi koumlper konfirmandgaringvor Konfirmationen kan naumlrmast jaumlmfoumlras med ett kommersiellt

jippo

Det aumlr maringnga foumlraumlndringar som tillsammans bidragit till att konfirmationen foumlrlorat sin posi-

tion Alla foumlraumlndringar har historiska roumltter och utvecklingen har bara fortsatt Konfirmationen

har utvecklats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni Konfirmationen har foumlrlorat

mycket av sin religioumlsa inneboumlrd samtidigt som traditionen har foumlrlorat greppet i flera lagar

Samtidigt har traditionen levt kvar och foumlraumlndrat karaktaumlr allt eftersom omgivningen varierat

Svenska kyrkan har foumlrmodligen inte foumlraumlndrat sin syn paring konfirmationen De har vart tvung-

na att foumlraumlndra ceremonin foumlr att kunna moumlta tonaringringarna men den religioumlsa inneboumlrden foumlr

kyrkan aumlr foumlrmodligen densamma

Konfirmationens position saumlnktes mycket daring praumlsterna aumlven fick boumlrja konfirmera ungdomar-

na Statistiken som jag granskat har inte allt foumlr laringngt historiskt perspektiv Det aumlr vaumlldigt tyd-

ligt att antalet konfirmander minskat men detta tror jag inte vi har allt att skylla paring sekularise-

ringsprocessen Redan daring folkskolan infoumlrdes 1842 fick kyrkan konkurrens Kyrkan var inte

laumlngre den enda kunskapsfoumlrmedlaren Kunskap blev allt viktigare att tillaumlgna sig Redan paring

1600-talet kopplades konfirmationen ihop med undervisning Allt eftersom utvecklingen har

skett har aumlven kravet paring konsekvent vetskap oumlkat Antalet minskade konfirmander aumlr inget

som skett oumlver en natt utan det aumlr en laringngsam process som aumlr paringverkad av flertalet faktorer

Det aumlr endast de som aumlr medlemmar i Svenska kyrkan som faringr konfirmera sig Foumlrr blev den

nyfoumldde automatiskt medlem i Svenska kyrkan I och med de nya reglerna blir barnet medlem

i Svenska kyrkan efter dopet Detta kan ha ett samband med den neraringtgaringende trenden eftersom

25

en mindre andel foumlraumlldrar beslutar om dop av sina barn Eftersom dopet ska goumlras foumlre kon-

firmationen kan detta resultera i att saring faring ungdomar vaumlljer att delta i kyrkans konfirmandun-

dervisning Konfirmationens neraringtgaringende trend aumlr en tydlig men laringngsam process Detta garingr

att dra slutsatser om efter att ha studerat tabellerna och diagrammet en bild saumlger mer aumln tu-

sen ord Jag tror att efter varje generation minskar antalet konfirmander Familjen och slaumlk-

tens historia har stor paringverkan paring ungdomarna Sedan aumlr det givetvis saring att vi lever i ett maringng-

kulturellt samhaumllle vilket vi inte gjorde foumlr flera decennier sedan

Religionen i dagens samhaumllle aumlr privat Jag tror inte att vi prioriterar tid till att garing till kyrkan I

dagens samhaumllle finns det ett stort utbud av fritidsaktiviteter som har stoumlrre dragningskraft till

skillnad fraringn kyrkan Det aumlr aktuellt med haumllsa Daring menar jag inte inre haumllsa utan yttre Foku-

seringen har aumlven aumlndrat ansikte till inre haumllsa saring som yoga Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att Svenska

kyrkans besoumlkare aumlr till stoumlrsta delen aumlldre maumlnniskor Foumlr att Svenska kyrkan ska kunna naring

ungdomarna med konfirmandundervisningen kraumlvs det stort engagemang Kyrkan boumlr moumlta

ungdomarna daumlr de befinner sig foumlr tillfaumlllet Samhaumlllet har foumlraumlndrats och i takt med det aumlven

villkoren foumlr ungdomarna Vi lever i ett helt annorlunda samhaumllle till skillnad fraringn foumlr naringgra

decennier sedan Svenska kyrkan har faringtt arbeta med konfirmationsarbetet paring ett annat vis

eftersom efterfraringgan ser annorlunda ut idag Att utveckla och foumlraumlndra konfirmandarbetet har

varit oundvikligt foumlr kyrkan Foumlrvaringnansvaumlrt aumlr aumlndaring att saring maringnga maumlnniskor konfirmerar sig

Det finns ett stort utbud av andra aktiviteter i ungdomarnas vardag Jag tror att kanske har

konfirmationsundervisningen foumlr stora likheter med skolan I skolan anvaumlnds ordet undervis-

ning likasaring inom skolvaumlsendet I den aringldern daring ungdomarna ska konfirmera sig aumlr det maringnga

som aumlr skoltroumltta De aumlr allmaumlnt troumltta paring att naumlrvara i skolan och att spendera den mesta delen

av sin tid i skolan Detta kanske bidrar med att fler ungdomar vaumlljer att inte delta i konfir-

mandarbete eftersom de inte anser att konfirmationsarbetet aumlr viktigare till skillnad fraringn deras

fritid Det finns maringnga andra arenor daumlr ungdomarna faringr ta del i gemenskap Tillbaka i tiden

fanns inte det stora utbudet av sociala aktiviteter I riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet staringr det

tydligt att de arbetar med tillvaumlgagaringngssaumlttet att ungdomarna ska faring uppleva exempelvis en

gudstjaumlnst De har bra metoder som foumlrmodligen goumlr intryck paring konfirmanderna foumlr resterande

del av deras liv

62 Andra levnadsvillkor

Tillbaka i tiden symboliserade konfirmationen oumlvergaringngen fraringn barndom till att bli vuxen

Konfirmationen kan inte laumlngre ha denna betydelse eftersom samhaumlllet har foumlraumlndrats I da-

26

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

43 Analys av tabell 3

Detta diagram visar paring ett aringskaringdligt saumltt hur konfirmandantalet har foumlraumlndrats i relation till

befolkningsunderlaget under aringren 1970-2006 Det garingr att konstatera utifraringn diagrammet att

antalet ungdomar som konfirmerar sig sjunker Ett vaumllkaumlnt faktum aumlr att de yngre generatio-

nerna aumlgnar mindre intresse aringt kyrkans verksamhet jaumlmfoumlrt med de aumlldre generationerna Daring

aumlr det inte konstigt att konfirmandantalet staumlndigt sjunker eftersom det aumlr unga maumlnniskor

som till stoumlrsta delen konfirmerar sig Foumlraumlndringarna i konfirmandantalet aumlr laringngsamma foumlr-

aumlndringar Observanta boumlr vi vara paring att nedgaringngen har utgaringtt fraringn houmlga nivaringer

Statistik oumlver antalet konfirmerade i procent i de olika stiften mellan perioden 1997-2007

Omraringde 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Goumlteborgs stift 599 589 567 559 549 515 481 504 479 490 467

Haumlrnoumlsands stift 635 589 576 558 526 515 498 482 496 459 463

Karlstads stift 669 613 631 599 552 572 511 506 498 472 491

Linkoumlpings stift 552 544 543 515 501 463 447 438 405 425 406

Lulearing stift 537 552 528 516 468 465 411 422 419 412 437

Lunds stift 664 676 637 616 596 563 564 565 558 546 525

Skara stift 660 622 637 601 596 567 535 534 499 488 505

Stockholms stift 433 413 413 377 371 335 326 315 308 293 300

Straumlngnaumls stift 419 408 383 359 357 312 286 287 267 254 240

Uppsala stift 499 462 445 409 397 383 372 359 353 328 347

Visby stift 552 490 515 452 436 377 367 362 324 335 321

Vaumlsterarings stift 492 468 457 404 392 385 376 362 324 335 321

Vaumlxsjouml stift 649 649 619 611 579 588 564 543 531 522 526

Hela Sverige 564 549 534 507 490 467 447 442 427 419 416

Kaumllla Svenska kyrkan

Tabell 4 Denna tabell visar antalet konfirmerade i procent i de olika stiften mellan perioden

1997-2007

20

44 Analys av tabell 4

Denna tabell visar hur konfirmandantalet skiljer sig mellan de olika stiften inom Svenska kyr-

kan i Sverige Tabellen behandlar en relativt kort tidsperiod men det garingr aumlndaring att se tydliga

tendenser paring att vissa stift har houmlgre respektive mindre antal konfirmander I Stockholms stift

har konfirmanderna varit faring och utvecklingen har fortsatt med samma negativa trend Kanske

har detta samband med att denna region aumlr storstadsomraringden Aktiviteterna aumlr maringnga och

konkurrensen aumlr stor mellan dessa Allmaumlnt kaumlnt aumlr att det i storstaumlderna aumlr faumlrre som besoumlker

kyrkan i jaumlmfoumlrelse med i glesbygden Detta kan vi konstatera naumlr vi studerar stift som exem-

pelvis Lulearing och Haumlrnoumlsand Fraringgan aumlr varfoumlr Goumlteborgs Karlstads och Lunds stift har saring pass

houmlg andel konfirmander De olika stiften har varierande kyrkohistorier vilket har bidragit till

att i vissa delar av varingrt land har kyrkliga handlingar stoumlrre betydelse

5 Situationen idag

Svenska kyrkan och staten blev aringtskilda aringr 2000 rdquoKyrkan kom nu att betraktas som en del av

samhaumlllets frivillighetssektorrdquo40 Det ska poaumlngteras att Svenska kyrkan aumlr varingrt lands stoumlrsta

frivilliga organisation Parallellt med skilsmaumlssan mellan kyrka och stat har relationen mellan

individ och kyrka foumlraumlndras i formell mening och vad gaumlller det personliga engagemanget

Foumlraumlndringarna mellan stat och kyrka och individ och kyrka har samband med samhaumlllets

vaumlrderingsfoumlraumlndringar Dessa foumlraumlndringar har skett parallellt med att samhaumlllet har utveck-

lats fraringn jordbrukssamhaumllle via industri till att bli ett tjaumlnstesamhaumllle Pettersson anser att Ing-

leharts teori om att maumlnniskan utvecklar vissa grundlaumlggande vaumlrderingar fram till 20 aringrs aringl-

der aumlr ett bra exempel foumlr att paringvisa vaumlrderingsfoumlraumlndringarna i samhaumlllet De aumlr de foumlrsta 20

aringren som vi aumlr extra formbara foumlr nya vaumlrderingar Den enskilda maumlnniskan aumlr beroende av sin

egen historia personliga utveckling samhaumlllets historia och dess aktuella utveckling Varje

generation har en viss uppsaumlttning med vaumlrderingar som paringverkar den enskilda individen och

dess handlingar Foumlraumlndringarna av vaumlrderingarna sker laringngsamt naumlstan oupptaumlckt genom att

generationerna avloumlser varandra41

Det successivt minskade antalet konfirmander kan ses i relation till Ingleharts teori som Pet-

tersson anvaumlnder och i foumlrbindelse med de allmaumlnna samhaumlllsfoumlraumlndringarna Sekularisering-

en har ett naumlra samband med utvecklingen inom tekniken och vetenskapen Samhaumlllet praumlglas

40 Pettersson 2000 s 20

41 Pettersson 2000 s 75

21

av dessa utvecklingar dessa framtvingar oumlkningar av effektivisering specialisering och upp-

delning av samhaumlllsfunktioner Den oumlkande specialiseringen goumlr det svaringrt foumlr institutioner i

varingrt samhaumllle att vara allsidiga Samhaumlllsfoumlraumlndringarna bidrar med att det aumlven sker foumlraumlnd-

ringar i religiositeten Sekulariseringen bidrar med att organisationer som tidigare vart centra-

la hamnar i utkanten Detta aumlr fallet med Svenska kyrkan Kyrkan foumlrlorar auktoritet formell

makt och medlemsantal Foumlrr ansaringg man att kyrkan var viktig foumlr gemenskapen och det var-

dagliga livet Naumlr religionen specialiseras blir konsekvenserna att det kyrkan staringr foumlr blir pro-

visoriska foumlr maumlnniskorna Detta paring grund av att religionen samordnas med andra samhaumllls-

funktioner42

Sekulariseringen kan beskrivas paring flertalet olika saumltt

Sekulariseringen innebaumlr en tillbakagaringng och nedgaringng foumlr religionen

Sekulariseringen tydliggoumlr religionens raumltta omraringde som daumlrmed blir allt mer avskilt

och distinkt

Sekulariseringen innebaumlr att traditionella former av religion garingr tillbaka men religio-

nen lever vidare som fenomen fast i nya former

I och med sekulariseringen tappar religionen sin oumlvergripande funktion Relationerna mellan

Svenska kyrkan och samhaumlllet har foumlraumlndrats likasom relationen mellan Svenska kyrkan och

samhaumlllsfunktioner Sekulariseringen bidrar ocksaring till att kyrkan foumlrlorar relationerna med

maumlnniskorna i samhaumlllet43

51 Privatisering

Religionen har blivit en privat angelaumlgenhet Maumlnniskor besvarar existentiella fraringgor foumlr sig

sjaumllv eller med bekanta inte genom aktivitet i organisationer Maringnga maumlnniskor vill haringlla re-

ligionen privat utan att visa den offentligt Detta eftersom religioumlsa erfarenheter kan uppfattas

negativt av omgivningen Det aumlr vanligt att maumlnniskor plockar och vaumlljer bland religioner foumlr

att goumlra en egen livsaringskaringdning som passar dem och deras livsstil paring baumlsta saumltt I varingrt land kan

42 Pettersson 2000 s 87‐90

43 Pettersson 2000 s 91

22

den folkligt religioumlsa kommunikationen ske genom religioumlsa riter Exempel paring saringdana hand-

lingar aumlr dop konfirmation och begravning44

Konfirmationen aumlr foumlr maringnga maumlnniskor det tillfaumlllet i livet daring de haft den laumlgsta kontakten

med kyrkan Naumlstan alla svenska har en relation till Svenska kyrkan Konfirmationstiden aumlr ett

tillfaumllle daring individen kan faring en positiv relation till kyrkan Intrycken under den tiden aumlr viktiga

foumlr individens framtida uppfattning av kyrkan Paring grund av detta aumlr konfirmandfraringgan vaumlldigt

viktig inom Svenska kyrkan Det investeras mycket resurser i verksamheten Per Pettersson

anser att konfirmandtiden har stor betydelse foumlr konfirmandernas fortsatta relation till kyr-

kan45 Moumltet mellan individen och kyrkan och dess verksamma skapar relationer Konfir-

mandtiden paringgaringr under en laringng period Det aumlr i just denna period som ungdomarna soumlker efter

identitet Det aumlr en tid daring attityder och vaumlrderingar formas Pettersson anser att kyrkan maringste

faring konfirmandantalet att oumlka annars riskerar de i ett senare skede att tappa medlemmar De

maumlnniskor som inte konfirmerar sig kommer foumlrmodligen inte heller att doumlpa sina barn Det

kan ocksaring vara svaringrt foumlr kyrkan att skapa en god relation till maumlnniskor som befinner sig i ett

annat skede av livet aumln ungdomstiden daring konfirmationen vanligtvis aumlger rum46

Varje enskild foumlrsamling har ansvar att erbjuda ungdomarna att delta i konfirmandarbetet47

Svenska kyrkans verksamhet bestaringr av flertalet tjaumlnster48 En av dessa tjaumlnster som kyrkan

erbjuder aumlr konfirmationen Svenska kyrkans konfirmandarbete genomgaringr en kris Eek Grahn

och Pettersson anger flera orsaker till minskningen av antalet konfirmander Foumlrsta orsaken aumlr

att dagens ungdomar inte vaumlljer att foumllja det som foumlr tidigare generationer varit tradition Foumlrr

foumlrvaumlntade sig slaumlkt och vaumlnner att tonaringringen skulle konfirmera sig I dagens samhaumllle aumlr det

foumlr det mesta ett eget val oberoende av andra maumlnniskors aringsikter Ett decennium tillbaka fick

ungdomarna som inte valt att konfirmera sig motivera varfoumlr de inte valde som de gjorde

Idag aumlr situationen den omvaumlnda Den andra orsaken till minskningen av konfirmandantalet

som foumlrfattarna naumlmner aumlr sekulariseringen Sekulariseringen garingr allt laumlngre Utbudet av akti-

viteter foumlr ungdomarna aumlr vaumlldigt stort Tonaringrstiden innebaumlr stora valmoumljligheter Individen

44 Pettersson 2000 s 205‐109

45 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s10

46 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s46

47 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13

48 Pettersson 2000 s125

23

vaumlljer den aktivitet som aumlr mest meningsfull med tank paring tiden som individen har att dispone-

ra Foumlr att ungdomarna ska vaumllja att konfirmeras kraumlvs det att valet ska ge kvaliteacute som motsva-

rar tidsinsatsen Det aumlr detta konfirmationsarbetet boumlr uppnaring annars riskerar det att minska

alltmer foumlr att till sist foumlrsvinna helt49

Existentiella fraringgor aumlr aktuella under ungdomstiden Tonaringrstiden aumlr en svaringr period med maringnga

fraringgor och funderingar Kyrkans erbjudande om konfirmationen kommer i denna tid Kyrkan

maringste lyfta fram det unika i konfirmandarbetet Komfirmandarbetet ska erbjuda naringgot som

inte garingr att uppleva naringgon annanstans Kyrkan har tvaring val att vaumllja mellan De kan satsa paring sin

verksamhet eller laringta den foumlrsvinna50

49 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13‐14

50 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s 47

24

6 Diskussion och analys

61 Foumlraumlndringar

Jag tror att maringnga maumlnniskor taumlnker paring konfirmationen som en religioumls handling Fraringgan aumlr

om traditionen bara har en religioumls aspekt Jag anser att konfirmationen i varingrt nuvarande sam-

haumllle har saringvaumll en religioumls aspekt likavaumll som en kulturell Konfirmationen har blivit en tradi-

tion i varingr svenska kultur daring vi firar traditionen i kyrkan foumlr att sedan avslutas med en middag

med slaumlkt och vaumlnner Konfirmanderna faringr presenter foumlr att de konfirmerat sig Jag tror inte att

majoriteten av varingr befolkning reflekterar mycket oumlver konfirmationens egentliga betydelse Vi

firar varingra ungdomar som tar del av denna houmlgtid och ger dem presenter som en bonus foumlr att

de konfirmerat sig Foumlrmodligen aumlr det saring att aumlven traditionen gynnar affaumlrernas verksamhet

naumlr vi koumlper konfirmandgaringvor Konfirmationen kan naumlrmast jaumlmfoumlras med ett kommersiellt

jippo

Det aumlr maringnga foumlraumlndringar som tillsammans bidragit till att konfirmationen foumlrlorat sin posi-

tion Alla foumlraumlndringar har historiska roumltter och utvecklingen har bara fortsatt Konfirmationen

har utvecklats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni Konfirmationen har foumlrlorat

mycket av sin religioumlsa inneboumlrd samtidigt som traditionen har foumlrlorat greppet i flera lagar

Samtidigt har traditionen levt kvar och foumlraumlndrat karaktaumlr allt eftersom omgivningen varierat

Svenska kyrkan har foumlrmodligen inte foumlraumlndrat sin syn paring konfirmationen De har vart tvung-

na att foumlraumlndra ceremonin foumlr att kunna moumlta tonaringringarna men den religioumlsa inneboumlrden foumlr

kyrkan aumlr foumlrmodligen densamma

Konfirmationens position saumlnktes mycket daring praumlsterna aumlven fick boumlrja konfirmera ungdomar-

na Statistiken som jag granskat har inte allt foumlr laringngt historiskt perspektiv Det aumlr vaumlldigt tyd-

ligt att antalet konfirmander minskat men detta tror jag inte vi har allt att skylla paring sekularise-

ringsprocessen Redan daring folkskolan infoumlrdes 1842 fick kyrkan konkurrens Kyrkan var inte

laumlngre den enda kunskapsfoumlrmedlaren Kunskap blev allt viktigare att tillaumlgna sig Redan paring

1600-talet kopplades konfirmationen ihop med undervisning Allt eftersom utvecklingen har

skett har aumlven kravet paring konsekvent vetskap oumlkat Antalet minskade konfirmander aumlr inget

som skett oumlver en natt utan det aumlr en laringngsam process som aumlr paringverkad av flertalet faktorer

Det aumlr endast de som aumlr medlemmar i Svenska kyrkan som faringr konfirmera sig Foumlrr blev den

nyfoumldde automatiskt medlem i Svenska kyrkan I och med de nya reglerna blir barnet medlem

i Svenska kyrkan efter dopet Detta kan ha ett samband med den neraringtgaringende trenden eftersom

25

en mindre andel foumlraumlldrar beslutar om dop av sina barn Eftersom dopet ska goumlras foumlre kon-

firmationen kan detta resultera i att saring faring ungdomar vaumlljer att delta i kyrkans konfirmandun-

dervisning Konfirmationens neraringtgaringende trend aumlr en tydlig men laringngsam process Detta garingr

att dra slutsatser om efter att ha studerat tabellerna och diagrammet en bild saumlger mer aumln tu-

sen ord Jag tror att efter varje generation minskar antalet konfirmander Familjen och slaumlk-

tens historia har stor paringverkan paring ungdomarna Sedan aumlr det givetvis saring att vi lever i ett maringng-

kulturellt samhaumllle vilket vi inte gjorde foumlr flera decennier sedan

Religionen i dagens samhaumllle aumlr privat Jag tror inte att vi prioriterar tid till att garing till kyrkan I

dagens samhaumllle finns det ett stort utbud av fritidsaktiviteter som har stoumlrre dragningskraft till

skillnad fraringn kyrkan Det aumlr aktuellt med haumllsa Daring menar jag inte inre haumllsa utan yttre Foku-

seringen har aumlven aumlndrat ansikte till inre haumllsa saring som yoga Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att Svenska

kyrkans besoumlkare aumlr till stoumlrsta delen aumlldre maumlnniskor Foumlr att Svenska kyrkan ska kunna naring

ungdomarna med konfirmandundervisningen kraumlvs det stort engagemang Kyrkan boumlr moumlta

ungdomarna daumlr de befinner sig foumlr tillfaumlllet Samhaumlllet har foumlraumlndrats och i takt med det aumlven

villkoren foumlr ungdomarna Vi lever i ett helt annorlunda samhaumllle till skillnad fraringn foumlr naringgra

decennier sedan Svenska kyrkan har faringtt arbeta med konfirmationsarbetet paring ett annat vis

eftersom efterfraringgan ser annorlunda ut idag Att utveckla och foumlraumlndra konfirmandarbetet har

varit oundvikligt foumlr kyrkan Foumlrvaringnansvaumlrt aumlr aumlndaring att saring maringnga maumlnniskor konfirmerar sig

Det finns ett stort utbud av andra aktiviteter i ungdomarnas vardag Jag tror att kanske har

konfirmationsundervisningen foumlr stora likheter med skolan I skolan anvaumlnds ordet undervis-

ning likasaring inom skolvaumlsendet I den aringldern daring ungdomarna ska konfirmera sig aumlr det maringnga

som aumlr skoltroumltta De aumlr allmaumlnt troumltta paring att naumlrvara i skolan och att spendera den mesta delen

av sin tid i skolan Detta kanske bidrar med att fler ungdomar vaumlljer att inte delta i konfir-

mandarbete eftersom de inte anser att konfirmationsarbetet aumlr viktigare till skillnad fraringn deras

fritid Det finns maringnga andra arenor daumlr ungdomarna faringr ta del i gemenskap Tillbaka i tiden

fanns inte det stora utbudet av sociala aktiviteter I riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet staringr det

tydligt att de arbetar med tillvaumlgagaringngssaumlttet att ungdomarna ska faring uppleva exempelvis en

gudstjaumlnst De har bra metoder som foumlrmodligen goumlr intryck paring konfirmanderna foumlr resterande

del av deras liv

62 Andra levnadsvillkor

Tillbaka i tiden symboliserade konfirmationen oumlvergaringngen fraringn barndom till att bli vuxen

Konfirmationen kan inte laumlngre ha denna betydelse eftersom samhaumlllet har foumlraumlndrats I da-

26

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

44 Analys av tabell 4

Denna tabell visar hur konfirmandantalet skiljer sig mellan de olika stiften inom Svenska kyr-

kan i Sverige Tabellen behandlar en relativt kort tidsperiod men det garingr aumlndaring att se tydliga

tendenser paring att vissa stift har houmlgre respektive mindre antal konfirmander I Stockholms stift

har konfirmanderna varit faring och utvecklingen har fortsatt med samma negativa trend Kanske

har detta samband med att denna region aumlr storstadsomraringden Aktiviteterna aumlr maringnga och

konkurrensen aumlr stor mellan dessa Allmaumlnt kaumlnt aumlr att det i storstaumlderna aumlr faumlrre som besoumlker

kyrkan i jaumlmfoumlrelse med i glesbygden Detta kan vi konstatera naumlr vi studerar stift som exem-

pelvis Lulearing och Haumlrnoumlsand Fraringgan aumlr varfoumlr Goumlteborgs Karlstads och Lunds stift har saring pass

houmlg andel konfirmander De olika stiften har varierande kyrkohistorier vilket har bidragit till

att i vissa delar av varingrt land har kyrkliga handlingar stoumlrre betydelse

5 Situationen idag

Svenska kyrkan och staten blev aringtskilda aringr 2000 rdquoKyrkan kom nu att betraktas som en del av

samhaumlllets frivillighetssektorrdquo40 Det ska poaumlngteras att Svenska kyrkan aumlr varingrt lands stoumlrsta

frivilliga organisation Parallellt med skilsmaumlssan mellan kyrka och stat har relationen mellan

individ och kyrka foumlraumlndras i formell mening och vad gaumlller det personliga engagemanget

Foumlraumlndringarna mellan stat och kyrka och individ och kyrka har samband med samhaumlllets

vaumlrderingsfoumlraumlndringar Dessa foumlraumlndringar har skett parallellt med att samhaumlllet har utveck-

lats fraringn jordbrukssamhaumllle via industri till att bli ett tjaumlnstesamhaumllle Pettersson anser att Ing-

leharts teori om att maumlnniskan utvecklar vissa grundlaumlggande vaumlrderingar fram till 20 aringrs aringl-

der aumlr ett bra exempel foumlr att paringvisa vaumlrderingsfoumlraumlndringarna i samhaumlllet De aumlr de foumlrsta 20

aringren som vi aumlr extra formbara foumlr nya vaumlrderingar Den enskilda maumlnniskan aumlr beroende av sin

egen historia personliga utveckling samhaumlllets historia och dess aktuella utveckling Varje

generation har en viss uppsaumlttning med vaumlrderingar som paringverkar den enskilda individen och

dess handlingar Foumlraumlndringarna av vaumlrderingarna sker laringngsamt naumlstan oupptaumlckt genom att

generationerna avloumlser varandra41

Det successivt minskade antalet konfirmander kan ses i relation till Ingleharts teori som Pet-

tersson anvaumlnder och i foumlrbindelse med de allmaumlnna samhaumlllsfoumlraumlndringarna Sekularisering-

en har ett naumlra samband med utvecklingen inom tekniken och vetenskapen Samhaumlllet praumlglas

40 Pettersson 2000 s 20

41 Pettersson 2000 s 75

21

av dessa utvecklingar dessa framtvingar oumlkningar av effektivisering specialisering och upp-

delning av samhaumlllsfunktioner Den oumlkande specialiseringen goumlr det svaringrt foumlr institutioner i

varingrt samhaumllle att vara allsidiga Samhaumlllsfoumlraumlndringarna bidrar med att det aumlven sker foumlraumlnd-

ringar i religiositeten Sekulariseringen bidrar med att organisationer som tidigare vart centra-

la hamnar i utkanten Detta aumlr fallet med Svenska kyrkan Kyrkan foumlrlorar auktoritet formell

makt och medlemsantal Foumlrr ansaringg man att kyrkan var viktig foumlr gemenskapen och det var-

dagliga livet Naumlr religionen specialiseras blir konsekvenserna att det kyrkan staringr foumlr blir pro-

visoriska foumlr maumlnniskorna Detta paring grund av att religionen samordnas med andra samhaumllls-

funktioner42

Sekulariseringen kan beskrivas paring flertalet olika saumltt

Sekulariseringen innebaumlr en tillbakagaringng och nedgaringng foumlr religionen

Sekulariseringen tydliggoumlr religionens raumltta omraringde som daumlrmed blir allt mer avskilt

och distinkt

Sekulariseringen innebaumlr att traditionella former av religion garingr tillbaka men religio-

nen lever vidare som fenomen fast i nya former

I och med sekulariseringen tappar religionen sin oumlvergripande funktion Relationerna mellan

Svenska kyrkan och samhaumlllet har foumlraumlndrats likasom relationen mellan Svenska kyrkan och

samhaumlllsfunktioner Sekulariseringen bidrar ocksaring till att kyrkan foumlrlorar relationerna med

maumlnniskorna i samhaumlllet43

51 Privatisering

Religionen har blivit en privat angelaumlgenhet Maumlnniskor besvarar existentiella fraringgor foumlr sig

sjaumllv eller med bekanta inte genom aktivitet i organisationer Maringnga maumlnniskor vill haringlla re-

ligionen privat utan att visa den offentligt Detta eftersom religioumlsa erfarenheter kan uppfattas

negativt av omgivningen Det aumlr vanligt att maumlnniskor plockar och vaumlljer bland religioner foumlr

att goumlra en egen livsaringskaringdning som passar dem och deras livsstil paring baumlsta saumltt I varingrt land kan

42 Pettersson 2000 s 87‐90

43 Pettersson 2000 s 91

22

den folkligt religioumlsa kommunikationen ske genom religioumlsa riter Exempel paring saringdana hand-

lingar aumlr dop konfirmation och begravning44

Konfirmationen aumlr foumlr maringnga maumlnniskor det tillfaumlllet i livet daring de haft den laumlgsta kontakten

med kyrkan Naumlstan alla svenska har en relation till Svenska kyrkan Konfirmationstiden aumlr ett

tillfaumllle daring individen kan faring en positiv relation till kyrkan Intrycken under den tiden aumlr viktiga

foumlr individens framtida uppfattning av kyrkan Paring grund av detta aumlr konfirmandfraringgan vaumlldigt

viktig inom Svenska kyrkan Det investeras mycket resurser i verksamheten Per Pettersson

anser att konfirmandtiden har stor betydelse foumlr konfirmandernas fortsatta relation till kyr-

kan45 Moumltet mellan individen och kyrkan och dess verksamma skapar relationer Konfir-

mandtiden paringgaringr under en laringng period Det aumlr i just denna period som ungdomarna soumlker efter

identitet Det aumlr en tid daring attityder och vaumlrderingar formas Pettersson anser att kyrkan maringste

faring konfirmandantalet att oumlka annars riskerar de i ett senare skede att tappa medlemmar De

maumlnniskor som inte konfirmerar sig kommer foumlrmodligen inte heller att doumlpa sina barn Det

kan ocksaring vara svaringrt foumlr kyrkan att skapa en god relation till maumlnniskor som befinner sig i ett

annat skede av livet aumln ungdomstiden daring konfirmationen vanligtvis aumlger rum46

Varje enskild foumlrsamling har ansvar att erbjuda ungdomarna att delta i konfirmandarbetet47

Svenska kyrkans verksamhet bestaringr av flertalet tjaumlnster48 En av dessa tjaumlnster som kyrkan

erbjuder aumlr konfirmationen Svenska kyrkans konfirmandarbete genomgaringr en kris Eek Grahn

och Pettersson anger flera orsaker till minskningen av antalet konfirmander Foumlrsta orsaken aumlr

att dagens ungdomar inte vaumlljer att foumllja det som foumlr tidigare generationer varit tradition Foumlrr

foumlrvaumlntade sig slaumlkt och vaumlnner att tonaringringen skulle konfirmera sig I dagens samhaumllle aumlr det

foumlr det mesta ett eget val oberoende av andra maumlnniskors aringsikter Ett decennium tillbaka fick

ungdomarna som inte valt att konfirmera sig motivera varfoumlr de inte valde som de gjorde

Idag aumlr situationen den omvaumlnda Den andra orsaken till minskningen av konfirmandantalet

som foumlrfattarna naumlmner aumlr sekulariseringen Sekulariseringen garingr allt laumlngre Utbudet av akti-

viteter foumlr ungdomarna aumlr vaumlldigt stort Tonaringrstiden innebaumlr stora valmoumljligheter Individen

44 Pettersson 2000 s 205‐109

45 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s10

46 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s46

47 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13

48 Pettersson 2000 s125

23

vaumlljer den aktivitet som aumlr mest meningsfull med tank paring tiden som individen har att dispone-

ra Foumlr att ungdomarna ska vaumllja att konfirmeras kraumlvs det att valet ska ge kvaliteacute som motsva-

rar tidsinsatsen Det aumlr detta konfirmationsarbetet boumlr uppnaring annars riskerar det att minska

alltmer foumlr att till sist foumlrsvinna helt49

Existentiella fraringgor aumlr aktuella under ungdomstiden Tonaringrstiden aumlr en svaringr period med maringnga

fraringgor och funderingar Kyrkans erbjudande om konfirmationen kommer i denna tid Kyrkan

maringste lyfta fram det unika i konfirmandarbetet Komfirmandarbetet ska erbjuda naringgot som

inte garingr att uppleva naringgon annanstans Kyrkan har tvaring val att vaumllja mellan De kan satsa paring sin

verksamhet eller laringta den foumlrsvinna50

49 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13‐14

50 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s 47

24

6 Diskussion och analys

61 Foumlraumlndringar

Jag tror att maringnga maumlnniskor taumlnker paring konfirmationen som en religioumls handling Fraringgan aumlr

om traditionen bara har en religioumls aspekt Jag anser att konfirmationen i varingrt nuvarande sam-

haumllle har saringvaumll en religioumls aspekt likavaumll som en kulturell Konfirmationen har blivit en tradi-

tion i varingr svenska kultur daring vi firar traditionen i kyrkan foumlr att sedan avslutas med en middag

med slaumlkt och vaumlnner Konfirmanderna faringr presenter foumlr att de konfirmerat sig Jag tror inte att

majoriteten av varingr befolkning reflekterar mycket oumlver konfirmationens egentliga betydelse Vi

firar varingra ungdomar som tar del av denna houmlgtid och ger dem presenter som en bonus foumlr att

de konfirmerat sig Foumlrmodligen aumlr det saring att aumlven traditionen gynnar affaumlrernas verksamhet

naumlr vi koumlper konfirmandgaringvor Konfirmationen kan naumlrmast jaumlmfoumlras med ett kommersiellt

jippo

Det aumlr maringnga foumlraumlndringar som tillsammans bidragit till att konfirmationen foumlrlorat sin posi-

tion Alla foumlraumlndringar har historiska roumltter och utvecklingen har bara fortsatt Konfirmationen

har utvecklats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni Konfirmationen har foumlrlorat

mycket av sin religioumlsa inneboumlrd samtidigt som traditionen har foumlrlorat greppet i flera lagar

Samtidigt har traditionen levt kvar och foumlraumlndrat karaktaumlr allt eftersom omgivningen varierat

Svenska kyrkan har foumlrmodligen inte foumlraumlndrat sin syn paring konfirmationen De har vart tvung-

na att foumlraumlndra ceremonin foumlr att kunna moumlta tonaringringarna men den religioumlsa inneboumlrden foumlr

kyrkan aumlr foumlrmodligen densamma

Konfirmationens position saumlnktes mycket daring praumlsterna aumlven fick boumlrja konfirmera ungdomar-

na Statistiken som jag granskat har inte allt foumlr laringngt historiskt perspektiv Det aumlr vaumlldigt tyd-

ligt att antalet konfirmander minskat men detta tror jag inte vi har allt att skylla paring sekularise-

ringsprocessen Redan daring folkskolan infoumlrdes 1842 fick kyrkan konkurrens Kyrkan var inte

laumlngre den enda kunskapsfoumlrmedlaren Kunskap blev allt viktigare att tillaumlgna sig Redan paring

1600-talet kopplades konfirmationen ihop med undervisning Allt eftersom utvecklingen har

skett har aumlven kravet paring konsekvent vetskap oumlkat Antalet minskade konfirmander aumlr inget

som skett oumlver en natt utan det aumlr en laringngsam process som aumlr paringverkad av flertalet faktorer

Det aumlr endast de som aumlr medlemmar i Svenska kyrkan som faringr konfirmera sig Foumlrr blev den

nyfoumldde automatiskt medlem i Svenska kyrkan I och med de nya reglerna blir barnet medlem

i Svenska kyrkan efter dopet Detta kan ha ett samband med den neraringtgaringende trenden eftersom

25

en mindre andel foumlraumlldrar beslutar om dop av sina barn Eftersom dopet ska goumlras foumlre kon-

firmationen kan detta resultera i att saring faring ungdomar vaumlljer att delta i kyrkans konfirmandun-

dervisning Konfirmationens neraringtgaringende trend aumlr en tydlig men laringngsam process Detta garingr

att dra slutsatser om efter att ha studerat tabellerna och diagrammet en bild saumlger mer aumln tu-

sen ord Jag tror att efter varje generation minskar antalet konfirmander Familjen och slaumlk-

tens historia har stor paringverkan paring ungdomarna Sedan aumlr det givetvis saring att vi lever i ett maringng-

kulturellt samhaumllle vilket vi inte gjorde foumlr flera decennier sedan

Religionen i dagens samhaumllle aumlr privat Jag tror inte att vi prioriterar tid till att garing till kyrkan I

dagens samhaumllle finns det ett stort utbud av fritidsaktiviteter som har stoumlrre dragningskraft till

skillnad fraringn kyrkan Det aumlr aktuellt med haumllsa Daring menar jag inte inre haumllsa utan yttre Foku-

seringen har aumlven aumlndrat ansikte till inre haumllsa saring som yoga Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att Svenska

kyrkans besoumlkare aumlr till stoumlrsta delen aumlldre maumlnniskor Foumlr att Svenska kyrkan ska kunna naring

ungdomarna med konfirmandundervisningen kraumlvs det stort engagemang Kyrkan boumlr moumlta

ungdomarna daumlr de befinner sig foumlr tillfaumlllet Samhaumlllet har foumlraumlndrats och i takt med det aumlven

villkoren foumlr ungdomarna Vi lever i ett helt annorlunda samhaumllle till skillnad fraringn foumlr naringgra

decennier sedan Svenska kyrkan har faringtt arbeta med konfirmationsarbetet paring ett annat vis

eftersom efterfraringgan ser annorlunda ut idag Att utveckla och foumlraumlndra konfirmandarbetet har

varit oundvikligt foumlr kyrkan Foumlrvaringnansvaumlrt aumlr aumlndaring att saring maringnga maumlnniskor konfirmerar sig

Det finns ett stort utbud av andra aktiviteter i ungdomarnas vardag Jag tror att kanske har

konfirmationsundervisningen foumlr stora likheter med skolan I skolan anvaumlnds ordet undervis-

ning likasaring inom skolvaumlsendet I den aringldern daring ungdomarna ska konfirmera sig aumlr det maringnga

som aumlr skoltroumltta De aumlr allmaumlnt troumltta paring att naumlrvara i skolan och att spendera den mesta delen

av sin tid i skolan Detta kanske bidrar med att fler ungdomar vaumlljer att inte delta i konfir-

mandarbete eftersom de inte anser att konfirmationsarbetet aumlr viktigare till skillnad fraringn deras

fritid Det finns maringnga andra arenor daumlr ungdomarna faringr ta del i gemenskap Tillbaka i tiden

fanns inte det stora utbudet av sociala aktiviteter I riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet staringr det

tydligt att de arbetar med tillvaumlgagaringngssaumlttet att ungdomarna ska faring uppleva exempelvis en

gudstjaumlnst De har bra metoder som foumlrmodligen goumlr intryck paring konfirmanderna foumlr resterande

del av deras liv

62 Andra levnadsvillkor

Tillbaka i tiden symboliserade konfirmationen oumlvergaringngen fraringn barndom till att bli vuxen

Konfirmationen kan inte laumlngre ha denna betydelse eftersom samhaumlllet har foumlraumlndrats I da-

26

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

av dessa utvecklingar dessa framtvingar oumlkningar av effektivisering specialisering och upp-

delning av samhaumlllsfunktioner Den oumlkande specialiseringen goumlr det svaringrt foumlr institutioner i

varingrt samhaumllle att vara allsidiga Samhaumlllsfoumlraumlndringarna bidrar med att det aumlven sker foumlraumlnd-

ringar i religiositeten Sekulariseringen bidrar med att organisationer som tidigare vart centra-

la hamnar i utkanten Detta aumlr fallet med Svenska kyrkan Kyrkan foumlrlorar auktoritet formell

makt och medlemsantal Foumlrr ansaringg man att kyrkan var viktig foumlr gemenskapen och det var-

dagliga livet Naumlr religionen specialiseras blir konsekvenserna att det kyrkan staringr foumlr blir pro-

visoriska foumlr maumlnniskorna Detta paring grund av att religionen samordnas med andra samhaumllls-

funktioner42

Sekulariseringen kan beskrivas paring flertalet olika saumltt

Sekulariseringen innebaumlr en tillbakagaringng och nedgaringng foumlr religionen

Sekulariseringen tydliggoumlr religionens raumltta omraringde som daumlrmed blir allt mer avskilt

och distinkt

Sekulariseringen innebaumlr att traditionella former av religion garingr tillbaka men religio-

nen lever vidare som fenomen fast i nya former

I och med sekulariseringen tappar religionen sin oumlvergripande funktion Relationerna mellan

Svenska kyrkan och samhaumlllet har foumlraumlndrats likasom relationen mellan Svenska kyrkan och

samhaumlllsfunktioner Sekulariseringen bidrar ocksaring till att kyrkan foumlrlorar relationerna med

maumlnniskorna i samhaumlllet43

51 Privatisering

Religionen har blivit en privat angelaumlgenhet Maumlnniskor besvarar existentiella fraringgor foumlr sig

sjaumllv eller med bekanta inte genom aktivitet i organisationer Maringnga maumlnniskor vill haringlla re-

ligionen privat utan att visa den offentligt Detta eftersom religioumlsa erfarenheter kan uppfattas

negativt av omgivningen Det aumlr vanligt att maumlnniskor plockar och vaumlljer bland religioner foumlr

att goumlra en egen livsaringskaringdning som passar dem och deras livsstil paring baumlsta saumltt I varingrt land kan

42 Pettersson 2000 s 87‐90

43 Pettersson 2000 s 91

22

den folkligt religioumlsa kommunikationen ske genom religioumlsa riter Exempel paring saringdana hand-

lingar aumlr dop konfirmation och begravning44

Konfirmationen aumlr foumlr maringnga maumlnniskor det tillfaumlllet i livet daring de haft den laumlgsta kontakten

med kyrkan Naumlstan alla svenska har en relation till Svenska kyrkan Konfirmationstiden aumlr ett

tillfaumllle daring individen kan faring en positiv relation till kyrkan Intrycken under den tiden aumlr viktiga

foumlr individens framtida uppfattning av kyrkan Paring grund av detta aumlr konfirmandfraringgan vaumlldigt

viktig inom Svenska kyrkan Det investeras mycket resurser i verksamheten Per Pettersson

anser att konfirmandtiden har stor betydelse foumlr konfirmandernas fortsatta relation till kyr-

kan45 Moumltet mellan individen och kyrkan och dess verksamma skapar relationer Konfir-

mandtiden paringgaringr under en laringng period Det aumlr i just denna period som ungdomarna soumlker efter

identitet Det aumlr en tid daring attityder och vaumlrderingar formas Pettersson anser att kyrkan maringste

faring konfirmandantalet att oumlka annars riskerar de i ett senare skede att tappa medlemmar De

maumlnniskor som inte konfirmerar sig kommer foumlrmodligen inte heller att doumlpa sina barn Det

kan ocksaring vara svaringrt foumlr kyrkan att skapa en god relation till maumlnniskor som befinner sig i ett

annat skede av livet aumln ungdomstiden daring konfirmationen vanligtvis aumlger rum46

Varje enskild foumlrsamling har ansvar att erbjuda ungdomarna att delta i konfirmandarbetet47

Svenska kyrkans verksamhet bestaringr av flertalet tjaumlnster48 En av dessa tjaumlnster som kyrkan

erbjuder aumlr konfirmationen Svenska kyrkans konfirmandarbete genomgaringr en kris Eek Grahn

och Pettersson anger flera orsaker till minskningen av antalet konfirmander Foumlrsta orsaken aumlr

att dagens ungdomar inte vaumlljer att foumllja det som foumlr tidigare generationer varit tradition Foumlrr

foumlrvaumlntade sig slaumlkt och vaumlnner att tonaringringen skulle konfirmera sig I dagens samhaumllle aumlr det

foumlr det mesta ett eget val oberoende av andra maumlnniskors aringsikter Ett decennium tillbaka fick

ungdomarna som inte valt att konfirmera sig motivera varfoumlr de inte valde som de gjorde

Idag aumlr situationen den omvaumlnda Den andra orsaken till minskningen av konfirmandantalet

som foumlrfattarna naumlmner aumlr sekulariseringen Sekulariseringen garingr allt laumlngre Utbudet av akti-

viteter foumlr ungdomarna aumlr vaumlldigt stort Tonaringrstiden innebaumlr stora valmoumljligheter Individen

44 Pettersson 2000 s 205‐109

45 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s10

46 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s46

47 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13

48 Pettersson 2000 s125

23

vaumlljer den aktivitet som aumlr mest meningsfull med tank paring tiden som individen har att dispone-

ra Foumlr att ungdomarna ska vaumllja att konfirmeras kraumlvs det att valet ska ge kvaliteacute som motsva-

rar tidsinsatsen Det aumlr detta konfirmationsarbetet boumlr uppnaring annars riskerar det att minska

alltmer foumlr att till sist foumlrsvinna helt49

Existentiella fraringgor aumlr aktuella under ungdomstiden Tonaringrstiden aumlr en svaringr period med maringnga

fraringgor och funderingar Kyrkans erbjudande om konfirmationen kommer i denna tid Kyrkan

maringste lyfta fram det unika i konfirmandarbetet Komfirmandarbetet ska erbjuda naringgot som

inte garingr att uppleva naringgon annanstans Kyrkan har tvaring val att vaumllja mellan De kan satsa paring sin

verksamhet eller laringta den foumlrsvinna50

49 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13‐14

50 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s 47

24

6 Diskussion och analys

61 Foumlraumlndringar

Jag tror att maringnga maumlnniskor taumlnker paring konfirmationen som en religioumls handling Fraringgan aumlr

om traditionen bara har en religioumls aspekt Jag anser att konfirmationen i varingrt nuvarande sam-

haumllle har saringvaumll en religioumls aspekt likavaumll som en kulturell Konfirmationen har blivit en tradi-

tion i varingr svenska kultur daring vi firar traditionen i kyrkan foumlr att sedan avslutas med en middag

med slaumlkt och vaumlnner Konfirmanderna faringr presenter foumlr att de konfirmerat sig Jag tror inte att

majoriteten av varingr befolkning reflekterar mycket oumlver konfirmationens egentliga betydelse Vi

firar varingra ungdomar som tar del av denna houmlgtid och ger dem presenter som en bonus foumlr att

de konfirmerat sig Foumlrmodligen aumlr det saring att aumlven traditionen gynnar affaumlrernas verksamhet

naumlr vi koumlper konfirmandgaringvor Konfirmationen kan naumlrmast jaumlmfoumlras med ett kommersiellt

jippo

Det aumlr maringnga foumlraumlndringar som tillsammans bidragit till att konfirmationen foumlrlorat sin posi-

tion Alla foumlraumlndringar har historiska roumltter och utvecklingen har bara fortsatt Konfirmationen

har utvecklats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni Konfirmationen har foumlrlorat

mycket av sin religioumlsa inneboumlrd samtidigt som traditionen har foumlrlorat greppet i flera lagar

Samtidigt har traditionen levt kvar och foumlraumlndrat karaktaumlr allt eftersom omgivningen varierat

Svenska kyrkan har foumlrmodligen inte foumlraumlndrat sin syn paring konfirmationen De har vart tvung-

na att foumlraumlndra ceremonin foumlr att kunna moumlta tonaringringarna men den religioumlsa inneboumlrden foumlr

kyrkan aumlr foumlrmodligen densamma

Konfirmationens position saumlnktes mycket daring praumlsterna aumlven fick boumlrja konfirmera ungdomar-

na Statistiken som jag granskat har inte allt foumlr laringngt historiskt perspektiv Det aumlr vaumlldigt tyd-

ligt att antalet konfirmander minskat men detta tror jag inte vi har allt att skylla paring sekularise-

ringsprocessen Redan daring folkskolan infoumlrdes 1842 fick kyrkan konkurrens Kyrkan var inte

laumlngre den enda kunskapsfoumlrmedlaren Kunskap blev allt viktigare att tillaumlgna sig Redan paring

1600-talet kopplades konfirmationen ihop med undervisning Allt eftersom utvecklingen har

skett har aumlven kravet paring konsekvent vetskap oumlkat Antalet minskade konfirmander aumlr inget

som skett oumlver en natt utan det aumlr en laringngsam process som aumlr paringverkad av flertalet faktorer

Det aumlr endast de som aumlr medlemmar i Svenska kyrkan som faringr konfirmera sig Foumlrr blev den

nyfoumldde automatiskt medlem i Svenska kyrkan I och med de nya reglerna blir barnet medlem

i Svenska kyrkan efter dopet Detta kan ha ett samband med den neraringtgaringende trenden eftersom

25

en mindre andel foumlraumlldrar beslutar om dop av sina barn Eftersom dopet ska goumlras foumlre kon-

firmationen kan detta resultera i att saring faring ungdomar vaumlljer att delta i kyrkans konfirmandun-

dervisning Konfirmationens neraringtgaringende trend aumlr en tydlig men laringngsam process Detta garingr

att dra slutsatser om efter att ha studerat tabellerna och diagrammet en bild saumlger mer aumln tu-

sen ord Jag tror att efter varje generation minskar antalet konfirmander Familjen och slaumlk-

tens historia har stor paringverkan paring ungdomarna Sedan aumlr det givetvis saring att vi lever i ett maringng-

kulturellt samhaumllle vilket vi inte gjorde foumlr flera decennier sedan

Religionen i dagens samhaumllle aumlr privat Jag tror inte att vi prioriterar tid till att garing till kyrkan I

dagens samhaumllle finns det ett stort utbud av fritidsaktiviteter som har stoumlrre dragningskraft till

skillnad fraringn kyrkan Det aumlr aktuellt med haumllsa Daring menar jag inte inre haumllsa utan yttre Foku-

seringen har aumlven aumlndrat ansikte till inre haumllsa saring som yoga Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att Svenska

kyrkans besoumlkare aumlr till stoumlrsta delen aumlldre maumlnniskor Foumlr att Svenska kyrkan ska kunna naring

ungdomarna med konfirmandundervisningen kraumlvs det stort engagemang Kyrkan boumlr moumlta

ungdomarna daumlr de befinner sig foumlr tillfaumlllet Samhaumlllet har foumlraumlndrats och i takt med det aumlven

villkoren foumlr ungdomarna Vi lever i ett helt annorlunda samhaumllle till skillnad fraringn foumlr naringgra

decennier sedan Svenska kyrkan har faringtt arbeta med konfirmationsarbetet paring ett annat vis

eftersom efterfraringgan ser annorlunda ut idag Att utveckla och foumlraumlndra konfirmandarbetet har

varit oundvikligt foumlr kyrkan Foumlrvaringnansvaumlrt aumlr aumlndaring att saring maringnga maumlnniskor konfirmerar sig

Det finns ett stort utbud av andra aktiviteter i ungdomarnas vardag Jag tror att kanske har

konfirmationsundervisningen foumlr stora likheter med skolan I skolan anvaumlnds ordet undervis-

ning likasaring inom skolvaumlsendet I den aringldern daring ungdomarna ska konfirmera sig aumlr det maringnga

som aumlr skoltroumltta De aumlr allmaumlnt troumltta paring att naumlrvara i skolan och att spendera den mesta delen

av sin tid i skolan Detta kanske bidrar med att fler ungdomar vaumlljer att inte delta i konfir-

mandarbete eftersom de inte anser att konfirmationsarbetet aumlr viktigare till skillnad fraringn deras

fritid Det finns maringnga andra arenor daumlr ungdomarna faringr ta del i gemenskap Tillbaka i tiden

fanns inte det stora utbudet av sociala aktiviteter I riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet staringr det

tydligt att de arbetar med tillvaumlgagaringngssaumlttet att ungdomarna ska faring uppleva exempelvis en

gudstjaumlnst De har bra metoder som foumlrmodligen goumlr intryck paring konfirmanderna foumlr resterande

del av deras liv

62 Andra levnadsvillkor

Tillbaka i tiden symboliserade konfirmationen oumlvergaringngen fraringn barndom till att bli vuxen

Konfirmationen kan inte laumlngre ha denna betydelse eftersom samhaumlllet har foumlraumlndrats I da-

26

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

den folkligt religioumlsa kommunikationen ske genom religioumlsa riter Exempel paring saringdana hand-

lingar aumlr dop konfirmation och begravning44

Konfirmationen aumlr foumlr maringnga maumlnniskor det tillfaumlllet i livet daring de haft den laumlgsta kontakten

med kyrkan Naumlstan alla svenska har en relation till Svenska kyrkan Konfirmationstiden aumlr ett

tillfaumllle daring individen kan faring en positiv relation till kyrkan Intrycken under den tiden aumlr viktiga

foumlr individens framtida uppfattning av kyrkan Paring grund av detta aumlr konfirmandfraringgan vaumlldigt

viktig inom Svenska kyrkan Det investeras mycket resurser i verksamheten Per Pettersson

anser att konfirmandtiden har stor betydelse foumlr konfirmandernas fortsatta relation till kyr-

kan45 Moumltet mellan individen och kyrkan och dess verksamma skapar relationer Konfir-

mandtiden paringgaringr under en laringng period Det aumlr i just denna period som ungdomarna soumlker efter

identitet Det aumlr en tid daring attityder och vaumlrderingar formas Pettersson anser att kyrkan maringste

faring konfirmandantalet att oumlka annars riskerar de i ett senare skede att tappa medlemmar De

maumlnniskor som inte konfirmerar sig kommer foumlrmodligen inte heller att doumlpa sina barn Det

kan ocksaring vara svaringrt foumlr kyrkan att skapa en god relation till maumlnniskor som befinner sig i ett

annat skede av livet aumln ungdomstiden daring konfirmationen vanligtvis aumlger rum46

Varje enskild foumlrsamling har ansvar att erbjuda ungdomarna att delta i konfirmandarbetet47

Svenska kyrkans verksamhet bestaringr av flertalet tjaumlnster48 En av dessa tjaumlnster som kyrkan

erbjuder aumlr konfirmationen Svenska kyrkans konfirmandarbete genomgaringr en kris Eek Grahn

och Pettersson anger flera orsaker till minskningen av antalet konfirmander Foumlrsta orsaken aumlr

att dagens ungdomar inte vaumlljer att foumllja det som foumlr tidigare generationer varit tradition Foumlrr

foumlrvaumlntade sig slaumlkt och vaumlnner att tonaringringen skulle konfirmera sig I dagens samhaumllle aumlr det

foumlr det mesta ett eget val oberoende av andra maumlnniskors aringsikter Ett decennium tillbaka fick

ungdomarna som inte valt att konfirmera sig motivera varfoumlr de inte valde som de gjorde

Idag aumlr situationen den omvaumlnda Den andra orsaken till minskningen av konfirmandantalet

som foumlrfattarna naumlmner aumlr sekulariseringen Sekulariseringen garingr allt laumlngre Utbudet av akti-

viteter foumlr ungdomarna aumlr vaumlldigt stort Tonaringrstiden innebaumlr stora valmoumljligheter Individen

44 Pettersson 2000 s 205‐109

45 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s10

46 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s46

47 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13

48 Pettersson 2000 s125

23

vaumlljer den aktivitet som aumlr mest meningsfull med tank paring tiden som individen har att dispone-

ra Foumlr att ungdomarna ska vaumllja att konfirmeras kraumlvs det att valet ska ge kvaliteacute som motsva-

rar tidsinsatsen Det aumlr detta konfirmationsarbetet boumlr uppnaring annars riskerar det att minska

alltmer foumlr att till sist foumlrsvinna helt49

Existentiella fraringgor aumlr aktuella under ungdomstiden Tonaringrstiden aumlr en svaringr period med maringnga

fraringgor och funderingar Kyrkans erbjudande om konfirmationen kommer i denna tid Kyrkan

maringste lyfta fram det unika i konfirmandarbetet Komfirmandarbetet ska erbjuda naringgot som

inte garingr att uppleva naringgon annanstans Kyrkan har tvaring val att vaumllja mellan De kan satsa paring sin

verksamhet eller laringta den foumlrsvinna50

49 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13‐14

50 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s 47

24

6 Diskussion och analys

61 Foumlraumlndringar

Jag tror att maringnga maumlnniskor taumlnker paring konfirmationen som en religioumls handling Fraringgan aumlr

om traditionen bara har en religioumls aspekt Jag anser att konfirmationen i varingrt nuvarande sam-

haumllle har saringvaumll en religioumls aspekt likavaumll som en kulturell Konfirmationen har blivit en tradi-

tion i varingr svenska kultur daring vi firar traditionen i kyrkan foumlr att sedan avslutas med en middag

med slaumlkt och vaumlnner Konfirmanderna faringr presenter foumlr att de konfirmerat sig Jag tror inte att

majoriteten av varingr befolkning reflekterar mycket oumlver konfirmationens egentliga betydelse Vi

firar varingra ungdomar som tar del av denna houmlgtid och ger dem presenter som en bonus foumlr att

de konfirmerat sig Foumlrmodligen aumlr det saring att aumlven traditionen gynnar affaumlrernas verksamhet

naumlr vi koumlper konfirmandgaringvor Konfirmationen kan naumlrmast jaumlmfoumlras med ett kommersiellt

jippo

Det aumlr maringnga foumlraumlndringar som tillsammans bidragit till att konfirmationen foumlrlorat sin posi-

tion Alla foumlraumlndringar har historiska roumltter och utvecklingen har bara fortsatt Konfirmationen

har utvecklats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni Konfirmationen har foumlrlorat

mycket av sin religioumlsa inneboumlrd samtidigt som traditionen har foumlrlorat greppet i flera lagar

Samtidigt har traditionen levt kvar och foumlraumlndrat karaktaumlr allt eftersom omgivningen varierat

Svenska kyrkan har foumlrmodligen inte foumlraumlndrat sin syn paring konfirmationen De har vart tvung-

na att foumlraumlndra ceremonin foumlr att kunna moumlta tonaringringarna men den religioumlsa inneboumlrden foumlr

kyrkan aumlr foumlrmodligen densamma

Konfirmationens position saumlnktes mycket daring praumlsterna aumlven fick boumlrja konfirmera ungdomar-

na Statistiken som jag granskat har inte allt foumlr laringngt historiskt perspektiv Det aumlr vaumlldigt tyd-

ligt att antalet konfirmander minskat men detta tror jag inte vi har allt att skylla paring sekularise-

ringsprocessen Redan daring folkskolan infoumlrdes 1842 fick kyrkan konkurrens Kyrkan var inte

laumlngre den enda kunskapsfoumlrmedlaren Kunskap blev allt viktigare att tillaumlgna sig Redan paring

1600-talet kopplades konfirmationen ihop med undervisning Allt eftersom utvecklingen har

skett har aumlven kravet paring konsekvent vetskap oumlkat Antalet minskade konfirmander aumlr inget

som skett oumlver en natt utan det aumlr en laringngsam process som aumlr paringverkad av flertalet faktorer

Det aumlr endast de som aumlr medlemmar i Svenska kyrkan som faringr konfirmera sig Foumlrr blev den

nyfoumldde automatiskt medlem i Svenska kyrkan I och med de nya reglerna blir barnet medlem

i Svenska kyrkan efter dopet Detta kan ha ett samband med den neraringtgaringende trenden eftersom

25

en mindre andel foumlraumlldrar beslutar om dop av sina barn Eftersom dopet ska goumlras foumlre kon-

firmationen kan detta resultera i att saring faring ungdomar vaumlljer att delta i kyrkans konfirmandun-

dervisning Konfirmationens neraringtgaringende trend aumlr en tydlig men laringngsam process Detta garingr

att dra slutsatser om efter att ha studerat tabellerna och diagrammet en bild saumlger mer aumln tu-

sen ord Jag tror att efter varje generation minskar antalet konfirmander Familjen och slaumlk-

tens historia har stor paringverkan paring ungdomarna Sedan aumlr det givetvis saring att vi lever i ett maringng-

kulturellt samhaumllle vilket vi inte gjorde foumlr flera decennier sedan

Religionen i dagens samhaumllle aumlr privat Jag tror inte att vi prioriterar tid till att garing till kyrkan I

dagens samhaumllle finns det ett stort utbud av fritidsaktiviteter som har stoumlrre dragningskraft till

skillnad fraringn kyrkan Det aumlr aktuellt med haumllsa Daring menar jag inte inre haumllsa utan yttre Foku-

seringen har aumlven aumlndrat ansikte till inre haumllsa saring som yoga Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att Svenska

kyrkans besoumlkare aumlr till stoumlrsta delen aumlldre maumlnniskor Foumlr att Svenska kyrkan ska kunna naring

ungdomarna med konfirmandundervisningen kraumlvs det stort engagemang Kyrkan boumlr moumlta

ungdomarna daumlr de befinner sig foumlr tillfaumlllet Samhaumlllet har foumlraumlndrats och i takt med det aumlven

villkoren foumlr ungdomarna Vi lever i ett helt annorlunda samhaumllle till skillnad fraringn foumlr naringgra

decennier sedan Svenska kyrkan har faringtt arbeta med konfirmationsarbetet paring ett annat vis

eftersom efterfraringgan ser annorlunda ut idag Att utveckla och foumlraumlndra konfirmandarbetet har

varit oundvikligt foumlr kyrkan Foumlrvaringnansvaumlrt aumlr aumlndaring att saring maringnga maumlnniskor konfirmerar sig

Det finns ett stort utbud av andra aktiviteter i ungdomarnas vardag Jag tror att kanske har

konfirmationsundervisningen foumlr stora likheter med skolan I skolan anvaumlnds ordet undervis-

ning likasaring inom skolvaumlsendet I den aringldern daring ungdomarna ska konfirmera sig aumlr det maringnga

som aumlr skoltroumltta De aumlr allmaumlnt troumltta paring att naumlrvara i skolan och att spendera den mesta delen

av sin tid i skolan Detta kanske bidrar med att fler ungdomar vaumlljer att inte delta i konfir-

mandarbete eftersom de inte anser att konfirmationsarbetet aumlr viktigare till skillnad fraringn deras

fritid Det finns maringnga andra arenor daumlr ungdomarna faringr ta del i gemenskap Tillbaka i tiden

fanns inte det stora utbudet av sociala aktiviteter I riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet staringr det

tydligt att de arbetar med tillvaumlgagaringngssaumlttet att ungdomarna ska faring uppleva exempelvis en

gudstjaumlnst De har bra metoder som foumlrmodligen goumlr intryck paring konfirmanderna foumlr resterande

del av deras liv

62 Andra levnadsvillkor

Tillbaka i tiden symboliserade konfirmationen oumlvergaringngen fraringn barndom till att bli vuxen

Konfirmationen kan inte laumlngre ha denna betydelse eftersom samhaumlllet har foumlraumlndrats I da-

26

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

vaumlljer den aktivitet som aumlr mest meningsfull med tank paring tiden som individen har att dispone-

ra Foumlr att ungdomarna ska vaumllja att konfirmeras kraumlvs det att valet ska ge kvaliteacute som motsva-

rar tidsinsatsen Det aumlr detta konfirmationsarbetet boumlr uppnaring annars riskerar det att minska

alltmer foumlr att till sist foumlrsvinna helt49

Existentiella fraringgor aumlr aktuella under ungdomstiden Tonaringrstiden aumlr en svaringr period med maringnga

fraringgor och funderingar Kyrkans erbjudande om konfirmationen kommer i denna tid Kyrkan

maringste lyfta fram det unika i konfirmandarbetet Komfirmandarbetet ska erbjuda naringgot som

inte garingr att uppleva naringgon annanstans Kyrkan har tvaring val att vaumllja mellan De kan satsa paring sin

verksamhet eller laringta den foumlrsvinna50

49 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s13‐14

50 Eek Grahn amp Pettersson 2007 s 47

24

6 Diskussion och analys

61 Foumlraumlndringar

Jag tror att maringnga maumlnniskor taumlnker paring konfirmationen som en religioumls handling Fraringgan aumlr

om traditionen bara har en religioumls aspekt Jag anser att konfirmationen i varingrt nuvarande sam-

haumllle har saringvaumll en religioumls aspekt likavaumll som en kulturell Konfirmationen har blivit en tradi-

tion i varingr svenska kultur daring vi firar traditionen i kyrkan foumlr att sedan avslutas med en middag

med slaumlkt och vaumlnner Konfirmanderna faringr presenter foumlr att de konfirmerat sig Jag tror inte att

majoriteten av varingr befolkning reflekterar mycket oumlver konfirmationens egentliga betydelse Vi

firar varingra ungdomar som tar del av denna houmlgtid och ger dem presenter som en bonus foumlr att

de konfirmerat sig Foumlrmodligen aumlr det saring att aumlven traditionen gynnar affaumlrernas verksamhet

naumlr vi koumlper konfirmandgaringvor Konfirmationen kan naumlrmast jaumlmfoumlras med ett kommersiellt

jippo

Det aumlr maringnga foumlraumlndringar som tillsammans bidragit till att konfirmationen foumlrlorat sin posi-

tion Alla foumlraumlndringar har historiska roumltter och utvecklingen har bara fortsatt Konfirmationen

har utvecklats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni Konfirmationen har foumlrlorat

mycket av sin religioumlsa inneboumlrd samtidigt som traditionen har foumlrlorat greppet i flera lagar

Samtidigt har traditionen levt kvar och foumlraumlndrat karaktaumlr allt eftersom omgivningen varierat

Svenska kyrkan har foumlrmodligen inte foumlraumlndrat sin syn paring konfirmationen De har vart tvung-

na att foumlraumlndra ceremonin foumlr att kunna moumlta tonaringringarna men den religioumlsa inneboumlrden foumlr

kyrkan aumlr foumlrmodligen densamma

Konfirmationens position saumlnktes mycket daring praumlsterna aumlven fick boumlrja konfirmera ungdomar-

na Statistiken som jag granskat har inte allt foumlr laringngt historiskt perspektiv Det aumlr vaumlldigt tyd-

ligt att antalet konfirmander minskat men detta tror jag inte vi har allt att skylla paring sekularise-

ringsprocessen Redan daring folkskolan infoumlrdes 1842 fick kyrkan konkurrens Kyrkan var inte

laumlngre den enda kunskapsfoumlrmedlaren Kunskap blev allt viktigare att tillaumlgna sig Redan paring

1600-talet kopplades konfirmationen ihop med undervisning Allt eftersom utvecklingen har

skett har aumlven kravet paring konsekvent vetskap oumlkat Antalet minskade konfirmander aumlr inget

som skett oumlver en natt utan det aumlr en laringngsam process som aumlr paringverkad av flertalet faktorer

Det aumlr endast de som aumlr medlemmar i Svenska kyrkan som faringr konfirmera sig Foumlrr blev den

nyfoumldde automatiskt medlem i Svenska kyrkan I och med de nya reglerna blir barnet medlem

i Svenska kyrkan efter dopet Detta kan ha ett samband med den neraringtgaringende trenden eftersom

25

en mindre andel foumlraumlldrar beslutar om dop av sina barn Eftersom dopet ska goumlras foumlre kon-

firmationen kan detta resultera i att saring faring ungdomar vaumlljer att delta i kyrkans konfirmandun-

dervisning Konfirmationens neraringtgaringende trend aumlr en tydlig men laringngsam process Detta garingr

att dra slutsatser om efter att ha studerat tabellerna och diagrammet en bild saumlger mer aumln tu-

sen ord Jag tror att efter varje generation minskar antalet konfirmander Familjen och slaumlk-

tens historia har stor paringverkan paring ungdomarna Sedan aumlr det givetvis saring att vi lever i ett maringng-

kulturellt samhaumllle vilket vi inte gjorde foumlr flera decennier sedan

Religionen i dagens samhaumllle aumlr privat Jag tror inte att vi prioriterar tid till att garing till kyrkan I

dagens samhaumllle finns det ett stort utbud av fritidsaktiviteter som har stoumlrre dragningskraft till

skillnad fraringn kyrkan Det aumlr aktuellt med haumllsa Daring menar jag inte inre haumllsa utan yttre Foku-

seringen har aumlven aumlndrat ansikte till inre haumllsa saring som yoga Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att Svenska

kyrkans besoumlkare aumlr till stoumlrsta delen aumlldre maumlnniskor Foumlr att Svenska kyrkan ska kunna naring

ungdomarna med konfirmandundervisningen kraumlvs det stort engagemang Kyrkan boumlr moumlta

ungdomarna daumlr de befinner sig foumlr tillfaumlllet Samhaumlllet har foumlraumlndrats och i takt med det aumlven

villkoren foumlr ungdomarna Vi lever i ett helt annorlunda samhaumllle till skillnad fraringn foumlr naringgra

decennier sedan Svenska kyrkan har faringtt arbeta med konfirmationsarbetet paring ett annat vis

eftersom efterfraringgan ser annorlunda ut idag Att utveckla och foumlraumlndra konfirmandarbetet har

varit oundvikligt foumlr kyrkan Foumlrvaringnansvaumlrt aumlr aumlndaring att saring maringnga maumlnniskor konfirmerar sig

Det finns ett stort utbud av andra aktiviteter i ungdomarnas vardag Jag tror att kanske har

konfirmationsundervisningen foumlr stora likheter med skolan I skolan anvaumlnds ordet undervis-

ning likasaring inom skolvaumlsendet I den aringldern daring ungdomarna ska konfirmera sig aumlr det maringnga

som aumlr skoltroumltta De aumlr allmaumlnt troumltta paring att naumlrvara i skolan och att spendera den mesta delen

av sin tid i skolan Detta kanske bidrar med att fler ungdomar vaumlljer att inte delta i konfir-

mandarbete eftersom de inte anser att konfirmationsarbetet aumlr viktigare till skillnad fraringn deras

fritid Det finns maringnga andra arenor daumlr ungdomarna faringr ta del i gemenskap Tillbaka i tiden

fanns inte det stora utbudet av sociala aktiviteter I riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet staringr det

tydligt att de arbetar med tillvaumlgagaringngssaumlttet att ungdomarna ska faring uppleva exempelvis en

gudstjaumlnst De har bra metoder som foumlrmodligen goumlr intryck paring konfirmanderna foumlr resterande

del av deras liv

62 Andra levnadsvillkor

Tillbaka i tiden symboliserade konfirmationen oumlvergaringngen fraringn barndom till att bli vuxen

Konfirmationen kan inte laumlngre ha denna betydelse eftersom samhaumlllet har foumlraumlndrats I da-

26

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

6 Diskussion och analys

61 Foumlraumlndringar

Jag tror att maringnga maumlnniskor taumlnker paring konfirmationen som en religioumls handling Fraringgan aumlr

om traditionen bara har en religioumls aspekt Jag anser att konfirmationen i varingrt nuvarande sam-

haumllle har saringvaumll en religioumls aspekt likavaumll som en kulturell Konfirmationen har blivit en tradi-

tion i varingr svenska kultur daring vi firar traditionen i kyrkan foumlr att sedan avslutas med en middag

med slaumlkt och vaumlnner Konfirmanderna faringr presenter foumlr att de konfirmerat sig Jag tror inte att

majoriteten av varingr befolkning reflekterar mycket oumlver konfirmationens egentliga betydelse Vi

firar varingra ungdomar som tar del av denna houmlgtid och ger dem presenter som en bonus foumlr att

de konfirmerat sig Foumlrmodligen aumlr det saring att aumlven traditionen gynnar affaumlrernas verksamhet

naumlr vi koumlper konfirmandgaringvor Konfirmationen kan naumlrmast jaumlmfoumlras med ett kommersiellt

jippo

Det aumlr maringnga foumlraumlndringar som tillsammans bidragit till att konfirmationen foumlrlorat sin posi-

tion Alla foumlraumlndringar har historiska roumltter och utvecklingen har bara fortsatt Konfirmationen

har utvecklats fraringn att vara ett sakrament till att bli en ceremoni Konfirmationen har foumlrlorat

mycket av sin religioumlsa inneboumlrd samtidigt som traditionen har foumlrlorat greppet i flera lagar

Samtidigt har traditionen levt kvar och foumlraumlndrat karaktaumlr allt eftersom omgivningen varierat

Svenska kyrkan har foumlrmodligen inte foumlraumlndrat sin syn paring konfirmationen De har vart tvung-

na att foumlraumlndra ceremonin foumlr att kunna moumlta tonaringringarna men den religioumlsa inneboumlrden foumlr

kyrkan aumlr foumlrmodligen densamma

Konfirmationens position saumlnktes mycket daring praumlsterna aumlven fick boumlrja konfirmera ungdomar-

na Statistiken som jag granskat har inte allt foumlr laringngt historiskt perspektiv Det aumlr vaumlldigt tyd-

ligt att antalet konfirmander minskat men detta tror jag inte vi har allt att skylla paring sekularise-

ringsprocessen Redan daring folkskolan infoumlrdes 1842 fick kyrkan konkurrens Kyrkan var inte

laumlngre den enda kunskapsfoumlrmedlaren Kunskap blev allt viktigare att tillaumlgna sig Redan paring

1600-talet kopplades konfirmationen ihop med undervisning Allt eftersom utvecklingen har

skett har aumlven kravet paring konsekvent vetskap oumlkat Antalet minskade konfirmander aumlr inget

som skett oumlver en natt utan det aumlr en laringngsam process som aumlr paringverkad av flertalet faktorer

Det aumlr endast de som aumlr medlemmar i Svenska kyrkan som faringr konfirmera sig Foumlrr blev den

nyfoumldde automatiskt medlem i Svenska kyrkan I och med de nya reglerna blir barnet medlem

i Svenska kyrkan efter dopet Detta kan ha ett samband med den neraringtgaringende trenden eftersom

25

en mindre andel foumlraumlldrar beslutar om dop av sina barn Eftersom dopet ska goumlras foumlre kon-

firmationen kan detta resultera i att saring faring ungdomar vaumlljer att delta i kyrkans konfirmandun-

dervisning Konfirmationens neraringtgaringende trend aumlr en tydlig men laringngsam process Detta garingr

att dra slutsatser om efter att ha studerat tabellerna och diagrammet en bild saumlger mer aumln tu-

sen ord Jag tror att efter varje generation minskar antalet konfirmander Familjen och slaumlk-

tens historia har stor paringverkan paring ungdomarna Sedan aumlr det givetvis saring att vi lever i ett maringng-

kulturellt samhaumllle vilket vi inte gjorde foumlr flera decennier sedan

Religionen i dagens samhaumllle aumlr privat Jag tror inte att vi prioriterar tid till att garing till kyrkan I

dagens samhaumllle finns det ett stort utbud av fritidsaktiviteter som har stoumlrre dragningskraft till

skillnad fraringn kyrkan Det aumlr aktuellt med haumllsa Daring menar jag inte inre haumllsa utan yttre Foku-

seringen har aumlven aumlndrat ansikte till inre haumllsa saring som yoga Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att Svenska

kyrkans besoumlkare aumlr till stoumlrsta delen aumlldre maumlnniskor Foumlr att Svenska kyrkan ska kunna naring

ungdomarna med konfirmandundervisningen kraumlvs det stort engagemang Kyrkan boumlr moumlta

ungdomarna daumlr de befinner sig foumlr tillfaumlllet Samhaumlllet har foumlraumlndrats och i takt med det aumlven

villkoren foumlr ungdomarna Vi lever i ett helt annorlunda samhaumllle till skillnad fraringn foumlr naringgra

decennier sedan Svenska kyrkan har faringtt arbeta med konfirmationsarbetet paring ett annat vis

eftersom efterfraringgan ser annorlunda ut idag Att utveckla och foumlraumlndra konfirmandarbetet har

varit oundvikligt foumlr kyrkan Foumlrvaringnansvaumlrt aumlr aumlndaring att saring maringnga maumlnniskor konfirmerar sig

Det finns ett stort utbud av andra aktiviteter i ungdomarnas vardag Jag tror att kanske har

konfirmationsundervisningen foumlr stora likheter med skolan I skolan anvaumlnds ordet undervis-

ning likasaring inom skolvaumlsendet I den aringldern daring ungdomarna ska konfirmera sig aumlr det maringnga

som aumlr skoltroumltta De aumlr allmaumlnt troumltta paring att naumlrvara i skolan och att spendera den mesta delen

av sin tid i skolan Detta kanske bidrar med att fler ungdomar vaumlljer att inte delta i konfir-

mandarbete eftersom de inte anser att konfirmationsarbetet aumlr viktigare till skillnad fraringn deras

fritid Det finns maringnga andra arenor daumlr ungdomarna faringr ta del i gemenskap Tillbaka i tiden

fanns inte det stora utbudet av sociala aktiviteter I riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet staringr det

tydligt att de arbetar med tillvaumlgagaringngssaumlttet att ungdomarna ska faring uppleva exempelvis en

gudstjaumlnst De har bra metoder som foumlrmodligen goumlr intryck paring konfirmanderna foumlr resterande

del av deras liv

62 Andra levnadsvillkor

Tillbaka i tiden symboliserade konfirmationen oumlvergaringngen fraringn barndom till att bli vuxen

Konfirmationen kan inte laumlngre ha denna betydelse eftersom samhaumlllet har foumlraumlndrats I da-

26

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

en mindre andel foumlraumlldrar beslutar om dop av sina barn Eftersom dopet ska goumlras foumlre kon-

firmationen kan detta resultera i att saring faring ungdomar vaumlljer att delta i kyrkans konfirmandun-

dervisning Konfirmationens neraringtgaringende trend aumlr en tydlig men laringngsam process Detta garingr

att dra slutsatser om efter att ha studerat tabellerna och diagrammet en bild saumlger mer aumln tu-

sen ord Jag tror att efter varje generation minskar antalet konfirmander Familjen och slaumlk-

tens historia har stor paringverkan paring ungdomarna Sedan aumlr det givetvis saring att vi lever i ett maringng-

kulturellt samhaumllle vilket vi inte gjorde foumlr flera decennier sedan

Religionen i dagens samhaumllle aumlr privat Jag tror inte att vi prioriterar tid till att garing till kyrkan I

dagens samhaumllle finns det ett stort utbud av fritidsaktiviteter som har stoumlrre dragningskraft till

skillnad fraringn kyrkan Det aumlr aktuellt med haumllsa Daring menar jag inte inre haumllsa utan yttre Foku-

seringen har aumlven aumlndrat ansikte till inre haumllsa saring som yoga Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att Svenska

kyrkans besoumlkare aumlr till stoumlrsta delen aumlldre maumlnniskor Foumlr att Svenska kyrkan ska kunna naring

ungdomarna med konfirmandundervisningen kraumlvs det stort engagemang Kyrkan boumlr moumlta

ungdomarna daumlr de befinner sig foumlr tillfaumlllet Samhaumlllet har foumlraumlndrats och i takt med det aumlven

villkoren foumlr ungdomarna Vi lever i ett helt annorlunda samhaumllle till skillnad fraringn foumlr naringgra

decennier sedan Svenska kyrkan har faringtt arbeta med konfirmationsarbetet paring ett annat vis

eftersom efterfraringgan ser annorlunda ut idag Att utveckla och foumlraumlndra konfirmandarbetet har

varit oundvikligt foumlr kyrkan Foumlrvaringnansvaumlrt aumlr aumlndaring att saring maringnga maumlnniskor konfirmerar sig

Det finns ett stort utbud av andra aktiviteter i ungdomarnas vardag Jag tror att kanske har

konfirmationsundervisningen foumlr stora likheter med skolan I skolan anvaumlnds ordet undervis-

ning likasaring inom skolvaumlsendet I den aringldern daring ungdomarna ska konfirmera sig aumlr det maringnga

som aumlr skoltroumltta De aumlr allmaumlnt troumltta paring att naumlrvara i skolan och att spendera den mesta delen

av sin tid i skolan Detta kanske bidrar med att fler ungdomar vaumlljer att inte delta i konfir-

mandarbete eftersom de inte anser att konfirmationsarbetet aumlr viktigare till skillnad fraringn deras

fritid Det finns maringnga andra arenor daumlr ungdomarna faringr ta del i gemenskap Tillbaka i tiden

fanns inte det stora utbudet av sociala aktiviteter I riktlinjerna foumlr konfirmandarbetet staringr det

tydligt att de arbetar med tillvaumlgagaringngssaumlttet att ungdomarna ska faring uppleva exempelvis en

gudstjaumlnst De har bra metoder som foumlrmodligen goumlr intryck paring konfirmanderna foumlr resterande

del av deras liv

62 Andra levnadsvillkor

Tillbaka i tiden symboliserade konfirmationen oumlvergaringngen fraringn barndom till att bli vuxen

Konfirmationen kan inte laumlngre ha denna betydelse eftersom samhaumlllet har foumlraumlndrats I da-

26

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

gens samhaumllle aumlr det inte tillraumlckligt att enbart garing i grundskolan Gymnasieskolan aumlr inte obli-

gatorisk men aumlr istaumlllet en noumldvaumlndighet som alla ungdomar maringste ta sig igenom Efter att

ungdomarna har haft moumljlighet att konfirmera sig har de fortfarande flera skolaringr framfoumlr sig

Detta bidrar med att ungdomarna inte laumlnge kan bli vuxna efter att de konfirmerat sig De har

inga ekonomiska moumljligheter till detta Jag tror att konfirmationen har foumlrlorat sin funktion av

att vara en oumlvergaringng fraringn barndomen till det vuxna livet foumlr konfirmanderna Sjaumllvklart kan

konfirmanderna sjaumllva anse att konfirmationen aumlr en boumlrjan paring naringgot nytt eller en tid daring de

mognar men samhaumlllet har foumlraumlndrats i saringdan houmlg grad att konfirmationen har foumlrlorat denna

betydelse Jag tror att just denna oumlvergaringng som foumlrknippas med konfirmationen har varit bety-

delsefull foumlr Svenska kyrkan Naumlr samhaumlllet foumlraumlndrats staumlller det krav paring kyrkan att utvecklas

och bidra med det som befolkningen aumlr i behov av foumlr tillfaumlllet Det aumlr inte ens saumlkert att ung-

domarna kan flytta hemifraringn efter gymnasiet Foumlrr i tiden fick ungdomarna arbete paring ett

mycket laumlttare vis Nu foumlr tiden har industrialiseringen bidragit med att maskiner har ersatt en

stor andel arbetskraft

Jag anser att konfirmationen aumlr och kommer foumlrmodligen foumlrbli en tradition som tillhoumlr den

svenska kulturen

I skolan byttes kristendomsundervisningen ut mot religionsundervisning Detta tror jag aumlven

aumlr en bidragande faktor till att fler maumlnniskor garingr ur Svenska kyrkan Det aumlr inte laumlngre ett

maringste att tillhoumlra foumlrsamlingen De traditionella kristna traditionerna behoumlver inte laumlngre utfouml-

ras i kyrkan Det finns alternativ i det oaumlndliga och individen kan mixa fraringn flera religioner

foumlr att faring en egen livsaringskaringdning som fungerar bra tillsammans med individens livsstil

Foumlrr tror jag att konfirmandundervisningen var en moumljlighet foumlr ungdomar att traumlffas Traumlffa

nya vaumlnner och ha roligt och umgarings med varandra Nu finns det flertalet andra moumljligheter foumlr

ungdomarna att kunna umgarings paring

63 Familjens och slaumlktens paringverkan

Laringngt tillbaka var det vanligare att familj och slaumlkt hade konfirmerat sig detta bidrog med att

barnen skulle goumlra detsamma I den aringlder daring ungdomarna konfirmerar sig aumlr de formbara

Daumlrfoumlr aumlr konfirmationsundervisningen mycket viktigt foumlr Svenska kyrkan Om de lyckas

goumlra positiva intryck paring ungdomarna har de goda foumlrutsaumlttningar att moumlta dessa individer i

framtiden Det aumlr allmaumlnt kaumlnt att det aumlr aumlldre maumlnniskor som aumlr mest intresserad av de aktivi-

27

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

teter som kyrkan erbjuder Foumlr att kunna locka yngre maumlnniskor kraumlvs ett stort engagemang

med mycket resurser och omtanke om ungdomarna

Vem fattar beslutet om att han eller hon ska konfirmera sig Aumlr det individen sjaumllv eller foumlr-

aumlldrarna som paringverkar tonaringringen Kanske aumlr det kaumlnsligt att varingga saumlga att man goumlr det foumlr att

man tror paring gud Naringgra konfirmander kanske saumlger att de goumlr det foumlr pengarna eller presenter-

na men att de i sjaumllva verket goumlr det foumlr att de tror paring gud Kanske undrar ungdomarna och vill

veta mer Staumlmmer den kristna tron med individens syn paring livet

28

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

7 Kaumlll- och litteraturlista

Litteratur

Andreacuten Carl-Gustaf 1957 Konfirmationen i Sverige under medeltid och reformationstid Gleerups Diss Lund Univ Lund

Arlebrand Haringkan amp Wallin Kerstin 2004 Kristen tro idag kristna roumlrelser och riktningar i dagens samhaumllle 1a uppl Gleerups Malmouml

Brohed Ingmar 1977 Offentligt foumlrhoumlr och konfirmation i Sverige under 1700-talet en case study roumlrande utvecklingen i Lunds stift = [Oumlffentliche Pruumlfung und Konfirmation in Schwe-den im 18 Jahrhundert] [eine Fallstudie zur Entwicklung in der Dioumlzese Lund] Li-ber[Laumlromedel]Gleerups Lund

Johnsen Birgit Hertzberg1993 Konfirmasjon og erindring konfirmasjonens betydning i et livsloslashpsperspektiv Universitetet Diss Oslo Univ Oslo

Nationalencyklopedin [Bd] 26 2001 Nationalencyklopedin Malmouml 2002 Soumlkord sekulari-sering konfirmation och konfirmationsklaumlder

Pettersson Per 2000 Kvalitet i livslaringnga tjaumlnsterelationer Svenska kyrkan ur tjaumlnsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv Institutionen foumlr ekonomi Centrum foumlr tjaumlnsteforskning Univ Diss Uppsala Univ Karlstad

Wallinder Birgitta1990 Tradition och foumlrnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning laumlroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 = Tradition and renewal in church of Sweden confirmation classes curriculum development and the debate in the press 1942-1985 Ver-bum Diss Uppsala Univ Stockholm

Wiedel Bjoumlrn1999 Personlig livstolkning och religioumls tradition om det personligas plats i religionspedagogiken Verbum Stockholm

Material fraringn Svenska Kyrkan

Bromander Jonas 2000 Verksamhetsstatistik- tillbakagaringng och foumlraumlndring 1970-2000

Svenska kyrkan

Eek Jonas Grahn Tomas amp Pettersson Per 2007 Vaumlgar framaringt i svenska kyrkans konfirmand-

arbete City tryck Karlstad

Kyrkostyrelsen 2007-10-24 Riktlinjerna foumlr Svenska kyrkans konfirmandarbete

29

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

30

Internetkaumlllor

wwwsvenskakyrkanse

Kyrk_handling_diagram

Konfirmerade i av alla 15-aringringar

Doumlpta i av foumldda vars foumlraumlldrar aumlr medlemmar i Svenska kyrkan

Aringr

Konfirmationen enligt Svenska kyrkans ordning i relation till befolkningsunderlaget aringr 1970-2006

807

783

763

755

751

743

726

721

706

673

646

668

674

694

695

69

682

681

662

64

634

577

557

56

532

507

497

484

468

454

431

415

394

379

376602224792

365274201606

356

Blad1

Blad2

Blad3

Beteckning HRVC093

EMBED WordPicture8 13

13

13

_1035985488doc

Institutionen foumlr humaniora och samhaumlllsvetenskap
Konfirmationen daring och nu En studie av konfirmationens foumlraumlndrade betydelse fraringn fornkyrkan till Svenska kyrkan idag
Carolina Nordqvist Januari 2009
C-uppsats 15 houmlgskolepoaumlng Religionsvetenskap
Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare Karin Sarja

Aringr		Doumlpta i av antal foumldda		Doumlpta i av foumldda vars foumlraumlldrar aumlr medlemmar i Svenska kyrkan		Konfirmerade i av alla 15-aringringar		Vigslar enligt Svenska kyrkans ordning i av alla vigslar		Begravningar enligt Svenska kyrkans ordning i av alla avlidna
1970		806			807		793		955
1971		800			783		760		952
1972		808			763		723		951
1973		817			755		709		952
1974		811			751		682		950
1975		827			743		648		951
1976		805			726		623		950
1977		805			721		604		946
1978		789			706		598		945
1979		761			673		588		944
1980		762			646		575		935
1981		753			668		566		938
1982		751			674		591		935
1983		756			694		601		937
1984		749			695		606		927
1985		735			690		611		925
1986		745			682		600		922
1987		732			681		611		928
1988		717			662		620		932
1989		735			640		555		931
1990		717			634		640		933
1991		726			577		632		899
1992		779			557		588		913
1993		778			560		618		910
1994		776			532		623		914
1995		791			507		633		893
1996		784			497		637		896
1997		778			484		616		894
1998		750			468		619		885
1999		753			454		622		891
2000		728			431		611		877
2001		733			415		586		872
2002		701			394		581		875
2003		684			379		554		857
2004		685			377		539		885
2005		677			365		502		856
2006		651		832		356		487		839

1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006		832

Blad1

Blad2

Blad3

Beteckning HRVC093

EMBED WordPicture8 13

13

13

_1035985488doc

Institutionen foumlr humaniora och samhaumlllsvetenskap
Konfirmationen daring och nu En studie av konfirmationens foumlraumlndrade betydelse fraringn fornkyrkan till Svenska kyrkan idag
Carolina Nordqvist Januari 2009
C-uppsats 15 houmlgskolepoaumlng Religionsvetenskap
Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare Karin Sarja

Aringr		Doumlpta i av antal foumldda		Doumlpta i av foumldda vars foumlraumlldrar aumlr medlemmar i Svenska kyrkan		Konfirmerade i av alla 15-aringringar		Vigslar enligt Svenska kyrkans ordning i av alla vigslar		Begravningar enligt Svenska kyrkans ordning i av alla avlidna
1970		806			807		793		955
1971		800			783		760		952
1972		808			763		723		951
1973		817			755		709		952
1974		811			751		682		950
1975		827			743		648		951
1976		805			726		623		950
1977		805			721		604		946
1978		789			706		598		945
1979		761			673		588		944
1980		762			646		575		935
1981		753			668		566		938
1982		751			674		591		935
1983		756			694		601		937
1984		749			695		606		927
1985		735			690		611		925
1986		745			682		600		922
1987		732			681		611		928
1988		717			662		620		932
1989		735			640		555		931
1990		717			634		640		933
1991		726			577		632		899
1992		779			557		588		913
1993		778			560		618		910
1994		776			532		623		914
1995		791			507		633		893
1996		784			497		637		896
1997		778			484		616		894
1998		750			468		619		885
1999		753			454		622		891
2000		728			431		611		877
2001		733			415		586		872
2002		701			394		581		875
2003		684			379		554		857
2004		685			377		539		885
2005		677			365		502		856
2006		651		832		356		487		839

Blad2

Blad3

Beteckning HRVC093

EMBED WordPicture8 13

13

13

_1035985488doc

Institutionen foumlr humaniora och samhaumlllsvetenskap
Konfirmationen daring och nu En studie av konfirmationens foumlraumlndrade betydelse fraringn fornkyrkan till Svenska kyrkan idag
Carolina Nordqvist Januari 2009
C-uppsats 15 houmlgskolepoaumlng Religionsvetenskap
Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare Karin Sarja

Blad3

Beteckning HRVC093

EMBED WordPicture8 13

13

13

_1035985488doc

Institutionen foumlr humaniora och samhaumlllsvetenskap
Konfirmationen daring och nu En studie av konfirmationens foumlraumlndrade betydelse fraringn fornkyrkan till Svenska kyrkan idag
Carolina Nordqvist Januari 2009
C-uppsats 15 houmlgskolepoaumlng Religionsvetenskap
Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare Karin Sarja