Nima Sanandaji Från stagnation till renässans för ... · förädla dessa naturtillgångar var då som nu vägen till ekonomiskt framsteg. Ett känneteck-en för den svenska basindustrin

Från stagnation till renässans för basindustrin – vilken väg väljer Sverige?

Nima Sanandaji

2

INNEHÅLL

Sammanfattning 3

Inledning 5

1. Metodik 8

2. Basindustrins utveckling i Europa 9

3. Basindustriell renässans en möjlighet 23

4. Scenarier om basindustriell utveckling 26

5. Betydelsen av arbetskraftskostnader 28

Diskussion 30

Referenser 32

OM FÖRFATTAREN

Nima Sanandaji är vd för tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) och teknologie doktor från KTH. Han har författat 25 böcker om näringspolitik och innovationskraft som alla har blivit uppmärksammade både i Sverige och internationellt.

©INDUSTRIARBETSGIVARNA

Författaren ansvarar för innehållet och fakta i denna rapport.

FORMGIVNING IRONS DESIGN

SAMMANFATTNING

Växande basindustrier lade grunden för Sveriges långsiktiga välståndsutveckling, som innebar att den genomsnittliga svenska invånarens välståndsnivå tiofaldigades under de hundra år som följde efter 1870. Sedan dess har industrier som förädlar natur-tillgångar varit en central del av landets näringsliv. Basindustrier (gruv- och mine-ralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av fabricerade metallprodukter samt framställning av glas, keramik och andra icke-metalliska mine-ralprodukter) skapar exportintäkter och arbetstillfällen runtom i landet, inte minst i de mindre tätbefolkade delarna av landet där behovet av arbetstillfällen är som störst.

Svensk basindustri är effektiv och ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbar-het. Miljöarbetet sker på ett strukturerat och långsiktigt vis. Sedan början av 2000-ta-let har till exempel närmast hela pappers- och massaproduktionen i landet arbetat med certifierade miljöledningssystem. I Sveriges stål- och gruvindustri sker för närva-rande en omfattande satsning på fossilfri stålproduktion, med den unika målsättning-en att ersätta kol med vätgas i produktionsprocessen. Sommaren 2018 beslutades att två pilotanläggningar för fossilfri stålteknik ska byggas i Sverige, till en kostnad av 1,4 miljarder kronor. Inom den svenska kalk- och cementindustrin pågår arbetet med att minska processutsläppen genom utveckling av tekniker för koldi oxidavskiljning, återvinning av koldioxid i andra industriella processer (CCU) och geologisk koldioxidlagring (CCS).

Tyvärr hämmas dock basindustrierna i sin ambition att växa. Industrierna möter svårigheter när det kommer till att rekrytera personer med nödvändig kompetens, eftersom för få utbildas med efterfrågade tekniska färdigheter. Samtidigt gör till ex-empel processen med miljötillstånd och byggtillstånd att det är dyrt, tidskrävande och förknippat med stor osäkerhet att starta nya produktionsanläggningar. Sammantaget är upplevelsen att det inte finns en tydlig viljeyttring från politiskt håll om att bran-schen ska växa, utan de olika beslut som fattas som påverkar branschens verksamhet tyder snarast på det motsatta. Dessa hinder har bidragit till att basindustrin, som beräkningarna i denna rapport visar, jämfört med utvecklingen i andra länder haft en stagnerande utveckling i Sverige under en längre tid. Att det fattas en tydlig politisk inriktning mot en ökad satsning på tillväxt inom basindustrin kommer även hämma branschens utveckling framöver.

Denna rapport studerar basindustrins produktionsvärde i 25 europeiska länder mellan åren 2005 och 2017.1 Under denna period minskade basindustrins produktionsvärde i fasta priser med 7 procent i Sverige. Det finns en rad europeiska länder som klarat sig sämre, till exempel Luxemburg, Storbritannien och Norge. Å andra sidan har produk-tionsnivån höjts i de central- och östeuropeiska länderna. I Lettland, Litauen, Polen, Estland och Bulgarien har basindustrins produktionsnivå ökat med 50 procent eller mer i fasta priser mellan 2005 och 2017.

Även en rad redan rika länder i Västeuropa har lyckats uppnå en positiv tillväxt i bas-industrin under denna period. Ett är grannlandet Finland, vars produktionsnivå har stigit med 5 procent i fasta priser. I Tyskland har en ännu starkare tillväxt på 7 procent uppnåtts, medan Österrikes basindustrier vuxit med hela 13 procent. Framför allt

1 Samtliga europeiska länder för vilka data av hög kvalitet samlats in av Eurostat, europeiska unionens statistiska byrå, har inkluderats. 2017 är senast tillgängliga året när rapporten skrevs medan 2005 är första året då data av hög kvalitet existerar.

3

4

Tyskland och Finland, men även Österrike, har klart lägre personalkostnader i basindustrin. Detta är relevant, då analysen i denna rapport finner en stark länk mel-lan den genomsnittliga personalkostnaden i basindustrin och utvecklingsnivån under den studerade perioden. De länder som har lägre personalkostnader har i snitt haft en betydligt snabbare utveckling i basindustrins produktionsvärde över tid.

I Finland är basindustrins personalkostnader, per månad och anställd, redan cirka 20 procent lägre jämfört med i Sverige. Där har centralorganisationerna på arbetsmark-naden tecknat ett konkurrensavtal fokuserat på att stärka industrins konkurrenskraft genom att bibehålla lönenivåer och sänka arbetsgivarnas kostnader för de finska socialskyddsavgifterna, arbetslöshetsförsäkringsavgifterna samt arbetspensionsav-gifterna. I Sverige, som vid sidan av Norge har högst personalkostnader i basindustrin bland de 25 undersökta länderna, finns goda skäl att på liknande vis bromsa utveck-lingen av basindustrins personalkostnader.

I rapporten presenteras fyra scenarier för basindustrins framtida utveckling i Sverige. Dessa beräkningar tas fram i syfte att stärka förståelsen för basindustrins samhälls-ekonomiska betydelse.

Scenario 1: Utveckling som tidigare i Sverige. Detta scenario förutsätter att den stagnerande utveckling som tidigare har rått i Sverige mellan 2005 och 2017 fortsät-ter, det vill säga en minskning av produktionsvärdet i fasta priser med 0,61 procent per år. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på cirka 6 589 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030.2

Scenario 2: Sverige lyckas växla upp till den svaga tillväxtnivå som Finlands bas-industrier har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en ökning med 0,42 procent per år i fasta priser. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på cirka 7 081 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030. Skillnaden mot scenario 1 är 492 miljarder kronor extra produktions värde.

Scenario 3: Sverige lyckas växla upp till den goda tillväxtnivå som Österrikes basin-dustrier har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en ökning med 1,05 procent per år i fasta priser. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 7 403 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030. Skillnaden mot scenario 1 är 814 miljarder kronor extra produktionsvärde.

Scenario 4: Sveriges basindustrier upplever en markant tillbakagång, och får samma negativa utvecklingsnivå som Frankrike har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en minskning av produktionsvärdet i fasta priser med 1,81 procent per år. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 6 064 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030. Detta vore 525 miljarder kronor mindre än scenario 1.

Dessa beräkningar illustrerar att tillväxttakten i basindustrin spelar en avgörande roll för välståndsskapandet i Sverige. Att växla om till utvecklingsnivån som under senare tid har rått i Finland respektive Österrike är förstås approximationer, men samtidigt också realistiska scenarier. Basindustriell renässans är en uppnåelig vision, som dock kräver att seriösa näringspolitiska målsättningar sätts upp samt att ett ambitiöst arbete genomförs för att kartlägga och möta de hinder som finns i vägen för Sveriges basindustrier. Ett konkurrensavtal i svensk tappning, med det finländska exemplet som förebild, skulle också konstruktivt bidra till basindustrins möjligheter att växa.

2 Kurs 10,4 SEK/Euro används i beräkningarna.

5

INLEDNING

Sverige var ett fattigt bondeland i slutet av 1800-talet, men kunde tack vare en impone-rande välståndsutveckling röra sig mot ett rikt välfärdssamhälle. Mellan 1870 och 1970 närmast tiofaldigades den genomsnittliga invånarens välståndsnivå.3 Institutionella faktorer som övergången mot fritt företagande, öppenhet för global handel, samt det faktum att Sverige var förskonat från de två världskrigen möjliggjorde den snabba utvecklingstak-ten.4 Basindustrin var en viktig del av välståndsresan. Välstånd skapades i industrier som förädlade naturtillgångar i form av bland annat skog och malm till pappersmassa, järn och stål. Andra industriföretag vidareförädlade basindustrins produkter. Konkurrensfördelen jämfört med omvärlden var ingenjörsmässig kompetens, effektiv strukturering av verksam-heter och kontinuerliga satsningar på forskning och utveckling. Industrin skapade välstånd i många delar av landet och bidrog därmed till geografiskt fördelat välståndslyft. Industrialiseringen började senare än i många andra länder i Europa, men Sverige drog vid sidan av hög kunskapsnivå och arbetsmoral nytta av rika naturtillgångar. Att bevara och förädla dessa naturtillgångar var då som nu vägen till ekonomiskt framsteg. Ett känneteck-en för den svenska basindustrin var redan tidigt omvårdnad av skogen och andra natur-resurser. Idag har Sverige industriföretag som är världsledande när det kommer till ekolo-gisk hållbarhet. Miljöarbetet sker på ett strukturerat och långsiktigt vis. Sedan början av 2000-talet har till exempel närmast hela pappers- och massaproduktionen i Sverige arbetat med certifierade miljöledningssystem. Tack vare ett systematiskt arbete, väglett av miljöled-ningssystemen, har utsläpp av miljöfarliga restprodukter minskat betydligt i pappers- och massaproduktionen sedan dess.5

Inom svensk gruv- och stålindustri sker för närvarande en omfattande satsning på fossil-fritt stål, med målsättningen att ersätta kol med vätgas i produktionsprocessen. Det är en banbrytande idé, då stål har producerats i många tusen år genom interaktion mellan järn och kol. Sommaren 2018 beslutades att två pilotanläggningar för fossilfri stålteknik ska byggas i Sverige, till en kostnad av 1,4 miljarder kronor.6 Om tekniken lyckas kommer det att revolutionera stålindustrin globalt, genom en produktionsteknik som påtagligt minskar utsläppen av koldioxid. Målsättningen för projektet är en helt fossilfri process för stålpro-duktion år 2035. Inom den svenska kalk- och cementindustrin pågår arbetet med att mins-ka processutsläppen genom utveckling av tekniker för koldioxidavskiljning, återvinning av koldioxid i andra industriella processer (CCU) och geologisk koldioxidlagring (CCS).

” Svensk basindustri är idag effektiv och präglas av en ambition att växa, i en tid då den internationella efterfrågan på skogsprodukter och metaller är god. Det miljöfokus som svensk stålnäring och skogsnäring har är väl anpassat till att fånga en global marknad som alltmer värde sätter hållbarhet. Tyvärr hämmas dock företagen i sin ambition att växa.”

3 Maddison (2010). 4 Se t.ex. Bergh (2008). 5 Skogsindustrierna (2017). 6 Energivärlden (2018).

6

Svensk basindustri är idag effektiv och präglas av en ambition att växa, i en tid då den internationella efterfrågan på skogsprodukter och metaller är god. Det miljöfokus som svensk stålnäring och skogsnäring har är väl anpassat till att fånga en global marknad som alltmer värdesätter hållbarhet. Tyvärr hämmas dock företagen i sin ambition att växa. Basindustrierna möter stora svårigheter när det kommer till att rekrytera personer med nödvändig kompetens, eftersom för få utbildas med efterfrågade tekniska färdigheter. Sam-tidigt gör processen med miljötillstånd och byggtillstånd att det är dyrt och tidskrävande att öppna nya produktionsanläggningar i Sverige. Dessa hinder bidrar till att basindustrin, som beräkningarna i denna rapport visar, har haft en stagnerande utveckling i Sverige under senare tid.

I rapporten ges en översikt kring hur basindustrin – ett samlingsbegrepp för gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av enklare fabricerade metallprodukter samt framställning av glas, keramik och andra icke-metallis-ka mineralprodukter – har utvecklats i Sverige och övriga europeiska länder. Under den studerade perioden 2005 till 2017 har basindustrin i olika delar av Europa haft vitt skilda utvecklingsbanor.

I vissa länder har basindustrin urholkats. Det tydligaste exemplet är Luxemburg, där basindustrins produktionsvärde år 2017 var mindre än hälften så hög som år 2005 i fasta priser. Det lilla landet har gått ifrån en industrination till ett finansiellt centrum. Norge har haft en massiv nedgång, drivet framförallt av olje- och naturgasindustrins minskande produktionsnivå. I Storbritannien har också fallande oljeproduktion lett till ett kraftigt fall för basindustrins produktionsvärde. På andra sidan spektrumet har de nya tillväxtlän-derna i centrala och östra Europa upplevt en kraftig tillväxtfas. I Lettland, Litauen, Polen, Estland och Bulgarien har basindustrins produktionsvärde, i fasta priser, ökat med minst 50 procent mellan 2005 och 2017. I Sverige har produktionsvärdet minskat med 7 procent under samma period.

En vanlig bild i samhällsdebatten är att industriell stagnation är en naturlig utveckling för rika länder, då industrins produktion migrerar till tillväxtländer med lägre lönenivåer. Det-ta är dock en felaktig föreställning. De naturresurser i form av till exempel skog och järn-malm som finns i länder som Sverige blir inte mindre utan långsiktigt mer värdefulla i en tid då globaliseringen leder till att miljarder människor i länder som Kina och Indien går ifrån fattigdom till medelklass. Genom att ställa om till ekologiskt hållbara produktions-metoder, samt vidareförädla materialet, kan basindustrierna röra sig upp på värdekedjan.

Även den övriga industrisektorn, som vidareförädlar basindustriernas produktion, har för-utsättningar att växa i redan rika länder. Världens ledande ekonomi, USA, upplevde som exempel tidigare ett industriellt fall i takt med att fabriker migrerade till länder som Kina och Mexiko. Med tiden har dock även USA:s industrisektor lyckats växa, med insikten att globaliseringen inte bara innebär ökad konkurrens utan också större global efterfrågan. Den senaste statistiken visar att landets industrisektor spelar en viktig roll för jobbtillväx-ten.7 Utvecklingen i USA illustrerar att industriell tillväxt är en reell möjlighet i redan rika länder.

Statistiken över industriell produktion som presenteras i denna rapport bekräftar att även redan rika industriländer kan växa genom ökat värdeskapande i basindustrin. Österrike,

7 Statistik från Bureau of Labor Statistics (2019) visar att tillverkningsindustrins sysselsättning växte med 261 000 arbetstillfällen mellan januari 2018 och januari 2019.

7

Tyskland och Finland är föredömen i detta avseende, då produktionsvärdet i deras bas-industrier har vuxit under den studerade perioden. I Österrike och Tyskland, men inte Finland, har basindustrierna även vuxit i termer av arbetstillfällen. I rapporten presenteras scenarier om basindustrins framtida utveckling. Dessa scenarier är relevanta tankeövningar då de visar hur relativt små skillnader i årlig tillväxttakt på sikt kan växa sig stora. Om Sverige lyckas skifta mot en positiv utvecklingstakt i basindustrin, i linje med till exempel Finlands utvecklingstrend under senare tid, kommer ett betydande ekonomiskt mervärde att skapas över tid. Inte bara Sveriges tidigare utan också framtida välståndsutveckling är kopplad till basindustrins utveckling.

Det är självklart alltid svårt att göra bedömningar om den kommande ekonomiska utveck-lingen. De samhällsekonomiska beräkningar som presenteras i denna rapport baserar sig samtidigt på försiktiga antaganden, och visar trots detta på omfattande samhällsekonomis-ka skillnader mellan olika scenarier för basindustriell utveckling. Det spelar helt enkelt stor roll för landets ekonomiska framtid hur basindustrierna utvecklas. Sverige, ett land som är rikt på naturresurser och har en industri som ligger i framkant i hållbarhet, har mycket att tjäna på en basindustriell renässans.

” Sverige, ett land som är rikt på naturresurser och har en industri som ligger i framkant i hållbarhet, har mycket att tjäna på en basindustriell renässans.”

8

1. METODIK

Dataunderlaget för denna studie är Eurostat, EU:s statistiska myndighet som samlar in och behandlar data som respektive lands statistiska myndighet bidrar med. Strukturell näringslivsstatik från Eurostat, om produktionsvärde i basindustrier samt antal anställda i samma industrier, har analyserats. Data för samtliga EU-medlemsländer inkluderades i den preliminära analysen. På grund av bristfällig data har de fyra medlemsländerna Cypern, Grekland, Kroatien och Malta exkluderats från det färdiga materialet. Däremot inkluderas information från Norge, vilket leder till att sammanlagt 25 europeiska länder inklude-ras. Dessa länder är i alfabetisk ordning: Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern samt Österrike.

Strukturell näringslivsinformation har bearbetats för samtliga ovanstående länder och för åren 2005 (det år strukturell näringsstatistik av hög kvalitet finns insamlat för länderna) fram till 2017, som är det senast tillgängliga året. De branscher som har inkluderats är: Gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av andra icke-metalliska mineralprodukter (lera, glas, etc.) samt fabricerade metallprodukter exklusive maskiner och utrustning. Denna indelning stämmer väl in med den traditionella definitionen av basindustrier. De data som samlats in för dessa sex delar av basindustrin är dels antal anställda i företagen samt produktionsvärde. Antal anställda mäts i Eurostats metodik under en referensvecka, för att ge en representativ bild av hur många som var-je företag sysselsätter i genomsnitt. Produktionsvärde mäter det ekonomiska värde som produceras av en ekonomisk enhet under ett visst år. En ekonomisk enhet är i princip en arbetsplats, och utgörs antingen av små eller medelstora företag i sin helhet eller en delen-het (till exempel en fabrik) som är del av ett större företag.

Denna metodik gör att om en basindustri ägs av danska ägare, och har en fabrik i Sveri-ge, så fångas produktionsvärdet för den svenska fabriken i data för Sverige snarare än för Danmark. Produktionsvärdet mäter det belopp som årligen produceras av enheten, baserat på försäljning, inklusive lagerförändringar och återförsäljning av varor och tjänster. Pro-duktionsvärdet definieras som omsättning, plus eller minus förändringar i lager av färdiga produkter, pågående arbete och varor och tjänster som köpts för återförsäljning, minus inköp av varor och tjänster för återförsäljning, plus aktiverad produktion plus övriga rörel-seintäkter (exklusive subventioner). Inkomster och utgifter som klassificeras som finansiella eller extraordinära i bolagets bokslut exkluderas från produktionsvärdet. Alla data rapporte-ras av Eurostat i euro, vilket underlättar jämförelser mellan länderna. Från samma databas har även genomsnittlig personalkostnad för basindustrier inhämtats. Inflationsjustering har genomförts baserat på data från Eurostat, baserat på prisförändring för producentpriser i industrisektorn. Det innebär att inflationsmåttet som används är specifikt för hur indu-strins produktionskostnader påverkas av inflationen.

9

2. BASINDUSTRINS UTVECKLING I EUROPA

Hur har produktionsvärdet i basindustrin utvecklats över tid? I figur 1 visas resultaten för den svenska basindustrins olika branscher, samt för den samlade basindustriella sektorn. Under perioden 2005 till 2017 har de olika delarna av basindustrin haft skilda utvecklings-banor. Genomgående är att produktionsvärdet minskade i efterdyningarna av den nedgång i global efterfrågan som följde finanskrisen 2007/2008. Effekten på industrin märks fram-förallt genom en nedgång under 2009. Metallindustrin har mellan 2005 och 2017 haft en minskning av produktionsvärdet med 31procent. Pappersindustrin har haft en minskning av produktionsvärdet med 8 procent, och träindustrin med 5 procent. Produktionsvärdet av fabricerade metallprodukter har ökat med 1 procent i fasta priser. Framställning av icke-metalliska mineralprodukter har ökat med 31 procent under samma period. Gruv- och mineralindustrins produktionsvärde har ökat ännu starkare, med hela 69 procent. Utvecklingskurvan för den samlade basindustrin (blå linje i figur 1, skala höger axel) visar att produktionsvärde för de sex branscherna sammanlagt har fallit med 7 procent.8

Utvecklingen i Sverige har överlag präglats av stagnation. Som visas i tabell 1 finns många europeiska länder som har haft en starkare utveckling än Sverige, samt också många som haft en mer påtaglig minskning av produktionsvärde. I tabellen delas länderna, med färg-kod, in i sex olika grupper. Gruppindelningen sker utifrån nivån av basindustriell utveck-ling samt även med beaktande av ländernas generella utvecklingsnivå. Den första gruppen, från botten av tabellen, är länderna med drastiskt krympande basindustrier.

8 Analysen genomförs i euro, och fångar därmed effekten av kronans fall gentemot euron. Basindustri-ers produkter säljs i huvudsak på en internationell marknad till internationella priser, men påverkas på olika sätt av kronans fluktuationer.

FIGUR 1. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I SVERIGE MILJONER EURO, FASTA PRISER

Gruv och mineralnäring

Träindustri

Pappersindustri

Framställning av andra icke metalliska mineralprodukter

Metallindustri

Fabricerade metallprodukter, exkl maskineri och utrustning

Summa basindustrin (höger axel)

Källa: Eurostats databaser och egna beräkningar.

10

TABELL 1. PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV BASINDUSTRINS PRODUKTIONSVÄRDE, FASTA PRISER, 2005–2017

GRUPP 1: LÄNDERNA MED DRASTISKT KRYMPANDE BASINDUSTRIERDen första gruppen utgörs av tre länder som har haft drastiskt krympande basindustrier. I ett av länderna är förklaringen en övergång från industrination till finansiellt centrum, medan de två andra ländernas utveckling präglas av kraftigt minskad olje- och naturgas-produktion.

Luxemburg är det land som har haft svagast utveckling, då basindustrins produktionsvärde i fasta priser föll med hela 57 procent mellan 2005 och 2017. Detta lilla europeiska land förlitade sig historiskt på metallindustri för ekonomisk och teknologisk utveckling, men har under perioden haft en nedläggning av metallindustrin. Produktionen av fabricerade metallprodukter har också fallit något (se figur 2). Den skarpa utvecklingen i Luxemburg beror på att landet alltmer skiftar från en industrination till ett finansiellt centrum.

Näst svagast utveckling finns i Norge, där basindustrins produktionsvärde har fallit med 45 procent i fasta priser. Gruv- och mineralnäring, den absolut viktigaste basindustrin i Norge, framförallt på grund av de omfattande olje- och naturgastillgångarna. Denna indu-stris produktion har minskat betydligt, framförallt i slutet av perioden. Produktionsvärdet

Bulgarien 82

SNABBVÄXARNA

Estland 75

Polen 62

Litauen 62

Lettland 50

Slovenien 25

CATCH-UP LÄNDERNASlovakien 20

Ungern 19

Österrike 13 VÄXARNA I VÄSTEUROPA

Rumänien 12

Tjeckien 10

Tyskland 7

Finland 5

Nederländerna 1 LÄNDERNA MED INDUSTRIELLPortugal 1 STAGNATIONSverige 7

Irland 14

LÄNDERNA MED KRYMPANDE

Frankrike 20

BASINDUSTRIER

Belgien 20

Danmark 24

Italien 30

Spanien 30

Storbritannien 39 LÄNDERNA MED DRASTISKT Norge 45 KRYMPANDE BASINDUSTRIERLuxemburg 57

Källa: Eurostats databas och egna beräkningar.

11

för den norska gruv- och mineralnäringen föll med 49 procent mellan 2005 och 2017 i fasta priser. Övriga basindustrier har också krympt, med undantag från framställning av icke-metalliska mineralprodukter som växte med 1 procent (figur 3).

Utvecklingen i Storbritannien är lik den i Norge, då tappet på sammanlagt 39 procent i basindustrins produktionsvärde relaterar till ett ras på 59 procent i gruv- och mineralnä-ringen. Produktionen av olja- och gas har minskat i de brittiska liksom de närliggande norska fälten i Atlanten. Storbritanniens omfattande metallindustri har backat med 44 procent under perioden. En problematik som lyfts fram i landet är att högre energipriser än i konkurrentländer som Tyskland och Frankrike försvårar metallindustrins konkurrens-kraft.9 Samtliga basindustrier i Storbritannien har haft en minskning av produktionsvär-det, med undantag från träindustrin som vuxit med 1 procent (figur 4).

9 Se t.ex. Reuters (2018).

FIGUR 2. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I LUXEMBURG MILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 3. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I NORGE MILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




12

FIGUR 4. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I NORGE MILJONER EURO, FASTA PRISER

GRUPP 2: LÄNDERNA MED KRYMPANDE BASINDUSTRIERDen andra gruppen omfattar länder där basindustrins produktionsvärde har fallit med mer än en tiondel, men mindre än en tredjedel, i fasta priser under perioden 2005 till 2017. Här återfinns tre sydeuropeiska länderna Spanien, Italien och Frankrike samt Danmark, Belgien och Irland.

I Spanien har framställning av fabricerade metallprodukter, en för landet viktig basindu-stri, haft en minskning av produktionsvärdet med 28 procent. Metallindustrins produk-tionsvärde har minskat med 8 procent, medan produktionsvärdet för framställning av icke-metalliska mineralprodukter har minskat med hela 54 procent. Samtliga basindustrier har krympt, i ett land vars ekonomi har haft strukturella problem under den studerade perioden 2005 till 2017 (figur 5).

I Italien har basindustrins samlade produktionsvärde fallit med 30 procent i fasta priser under perioden, det vill säga samma utvecklingstakt för den samlade basindustrin som i Spanien. Den främsta basindustrin i Italien, fabricering av metallprodukter, har haft en minskning av produktionsvärdet med 22 procent. Metallindustrin har backat med 13 procent. Gruv- och mineralnäringen har minskat sitt värdeskapande med hela 54 procent.


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 5. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I SPANIEN MILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




13

Framställningen av icke-metalliska mineralprodukter har backat med 42 procent och träindustrin med 29 procent. Enbart pappersindustrin har haft en marginell tillväxt på 3 procent (figur 6).

De ledande basindustrierna i Danmark är gruv- och mineralnäring, som sjunkit med 51 procent under perioden, samt fabricering av metallprodukter som ökat med 1 procent. Träindustrin har backat med 31 procent, pappersindustrin med 24 procent, framställning av andra icke-metalliska mineralämnen med 8 procent och metallindustrin med 6 procent. Sammanlagt har Danmark minskat sitt basindustriella produktionsvärde i fasta priser med 24 procent mellan 2005 och 2017 (figur 7).

Metallindustrin, den främsta basindustrin i Belgien, har haft en minskning av produk-tionsvärdet med 27 procent under perioden. Produktionsvärdet av fabricerade metallpro-dukter har fallit med 10 procent i fasta priser. Ett lika omfattande fall har också skett i framställning av icke-metalliska mineralprodukter. Gruv- och mineralnäringen har backat med 23 procent, träindustrin med 18 procent och pappersindustrin med 27 procent. Pro-duktionsvärdet i den samlade basindustrin i Belgien har minskat 20 procent i fasta priser mellan 2005 och 2017 (figur 8).

FIGUR 6. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I ITALIEN MILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 7. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I DANMARK MILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




14

FIGUR 8. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I BELGIEN MILJONER EURO, FASTA PRISER

FIGUR 9. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I FRANKRIKEMILJONER EURO, FASTA PRISER

FIGUR 10. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I IRLAND MILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri





Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri





Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




15

I Frankrike har produktionsvärdet av fabricerade metallprodukter, den viktigaste basindu-strin i landet, minskat med 8 procent, i fasta priser, under perioden. Produktionsvärdet har fallit med 9 procent i framställning av andra icke-metalliska mineralprodukter, med 15 procent i pappersindustrin, med 26 procent i träindustrin och med 32 procent i metall-industrin. Svagast har utvecklingen varit i gruv- och mineralnäringen som backat med hela 66 procent. Sammanlagt har Frankrike haft en minskning av basindustriernas produk-tionsvärde, i fasta priser, på 20 procent (figur 9).

I Irland har den främsta basindustrin, produktion av fabricerade metallprodukter, haft en ökning av produktionsvärdet med 18 procent. Metallindustrin har likaså vuxit, med 29 procent. I träindustrin finns en expansion på 4 procent. Däremot har produktionsvärdet i gruv- och mineralnäringen krympt med 28 procent, i pappersindustrin med 30 procent och i framställning av andra icke-metalliska mineralämnen med 39 procent. Sammanlagt har därför landets basindustrier haft en minskning av produktionsvärdet med 14 procent (figur 10). Irland avviker något från den övergripande trenden i länderna med krympande basindustrier genom att medan den samlade produktionsnivån i Irland har sjunkit, så har flertal viktiga delar av basindustrin haft en positiv utveckling.

GRUPP 3: LÄNDERNA MED INDUSTRIELL STAGNATIONTre länder tillhör gruppen med industriell stagnation. Ett är Sverige, som tidigare nämnts och som har haft en minskning av den samlade basindustriella produktionen i fasta priser med totalt 7 procent (se diskussion på sidan 30 om utvecklingen i Sverige). De två andra länderna är Portugal och Nederländerna, vars produktionsnivå fallit med 1 procent varde-ra.

Fabricering av metallprodukter, den främsta basindustrin i Portugal, har expanderat produktionsnivån i fasta priser med 8 procent mellan 2005 och 2017. Metallindustrins produktionsvärde har vuxit med 34 procent och pappersindustrins med hela 49 procent. Å andra sidan har träindustrins produktionsvärde fallit med 20 procent, gruv- och mine-ralnäringens med 23 procent och nivån i framställning av icke-metalliska mineralprodukter med 32 procent (figur 11).

I Nederländerna har fabricering av metallprodukter, den främsta basindustrin, haft en posi-tiv utveckling med 9 procent. Gruv- och mineralnäringen upplevde först en stark ökning men föll sedan, med 13 procent lägre produktionsnivå under perioden som resultat.

FIGUR 11. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I PORTUGALMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




16

Träindustrins produktionsvärde har backat med 10 procent. I framställning av andra icke-metalliska mineralprodukter har produktionsvärdet fallit med 16 procent. Metall-industrins nivå har ökat med 5 procent och pappersindustrins med 7 procent (figur 12). Länderna i gruppen med industriell stagnation har haft tillväxt i vissa basindustrier och minskat produktionsvärde i andra.

GRUPP 4: VÄXARNA I VÄSTEUROPADen grupp länder som kanske har mest intressant utveckling är ”växarna” i Västeuropa. Det rör sig om tre västeuropeiska länder som har haft en ökning av den basindustriella produktionsnivån. Det första landet är Finland. Landets främsta basindustri, pappersin-dustrin, har vuxit med 3 procent i produktionsvärde i fasta priser mellan 2005 och 2017. Träindustrin, som är ungefär en tredjedel så stor i termer av produktionsvärde, har haft en motsatt utveckling med minus 15 procent. Framställning av andra icke-metalliska mineralämnen har också minskat, med 8 procent. Övriga basindustrier har haft en positiv utveckling. Metallindustrin samt fabricering av metallprodukter har båda haft en ökning av produktionsvärdet med 13 procent. Gruv- och mineralnäringen har ökat med hela 83 procent, dock från låga nivåer. Sammanlagt har Finlands basindustriella produktionsvärde ökat med 5 procent i fasta priser under perioden (figur 13). Detta är en markant skillnad mot Sverige, trots att Finland och Sverige på många sätt har liknande förutsättningar sett till generell ekonomisk välståndsnivå och naturtillgångar.

FIGUR 12. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I NEDERLÄNDERNAMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 13. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I FINLANDMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




17

FIGUR 14. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I TYSKLANDMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 15. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I ÖSTERRIKEMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




Fabricerade metallprodukter, den främsta basindustrin i Tyskland, har haft en ökning av produktionsvärdet med 18 procent. Metallindustrins produktionsnivå i fasta priser har ökat med 5 procent under perioden, medan ökningstakten i framställning av icke-metallis-ka mineralprodukter har varit 10 procent. Pappersindustrin har expanderat med 2 procent medan träindustrin minskat produktionsnivån i samma omfattning. Gruv- och mineral-näringen har haft en minskning av produktionsnivån med 35 procent. Sammanlagt har Tysklands basindustrier i fasta priser ökat produktionsvärdet med 7 procent mellan 2005 och 2017 (figur 14).

I Österrike är metallindustrin och fabriceringen av metallprodukter de främsta basindustri-erna. Produktionsvärdet i dessa industrier har ökat med 14 respektive 32 procent. Gruv- och mineralnäringen har expanderat med 6 procent, från relativt låga nivåer. Träindustrin har vuxit med 15 procent medan pappersindustrin minskat med 1. Framställning av andra icke-metalliska mineralprodukter är den enda basindustri som haft en större tillbakagång, på 8 procent. Sammanlagt har det basindustriella produktionsvärdet i Österrike ökat med 13 procent i fasta priser mellan 2005 och 2017 (figur 15). Tyskland, Finland och Öster rike visar sammantaget att även rika västeuropeiska länder har förutsättning att växa genom basindustriell expansion.

18

GRUPP 5: CATCH-UP LÄNDERNADen femte gruppen är catch-up länderna, fem länder i centrala och östra Europa som har haft en ökning i basindustriell produktion med mellan 10 och 25 procent. Svagast tillväxt bland de forna planekonomierna i Europa finns i Tjeckien. Produktionsvärdet av fabri-cerade metallprodukter har ökat med 52 procent i landet mellan 2005 och 2017 i fasta priser, medan metallindustrin har backat med 18 procent. Produktionsvärdet i pappers-industrin har vuxit med 30 procent och i träindustrin med 14 procent. En minskning av produktionsvärdet med 4 procent har skett i framställningen av andra icke-metalliska mineralprodukter och med 25 procent i gruv- och mineralnäringen. Det sammanvägda produktionsvärdet i Tjeckiens basindustrier har stigit med 10 procent i fasta priser under perioden (figur 16).

I Rumänien har gruv- och mineralnäringen, den främsta basindustrin i början av perioden, haft en nedgång då produktionsvärdet minskat med 22 procent. Metallindustrins produk-tionsvärde har också backat med 14 procent. Fabricering av metallprodukter har samtidigt haft en ökning av produktionsvärdet med hela 88 procent. Träindustrins produktions-värde har vuxit med 50 procent och pappersindustrins med 94 procent. Tillväxttakten i framställning av icke-metalliska mineralprodukter har varit 20 procent. Sammanlagt har den rumänska basindustrins produktionsvärde ökat med 12 procent i fasta priser under perioden (figur 17).

FIGUR 16. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I TJECKIENMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 17. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I RUMÄNIENMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




19

FIGUR 18. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I UNGERNMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 19. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I SLOVAKIENMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




I Ungern har fabricerade metallprodukter, den främsta basindustrin, haft en tillväxt av produktionsvärdet på 39 procent. Samma tillväxtnivå har funnits i pappersindustrin. Framställning av icke-metalliska mineralvaror har ökat med 3 procent i produktionsvärde. Motsvarande tillväxttakt i träindustrin har varit 4 procent och i metallindustrin 9 procent. Gruv- och mineralnäringen, som är förhållandevis liten, har däremot haft en minskning av produktionsvärdet med 16 procent. Sammanlagt har basindustrins produktionsvärde i Ungern ökat med 19 procent i fasta priser mellan 2005 och 2017 (figur 18).

I Slovenien har produktionsvärdet av fabricerade metallprodukter, den ledande basindu-strin, ökat med 21 procent. Metallindustrin har samtidigt haft en ännu starkare utveckling, med 69 procent. Framställning av andra icke-metalliska mineralprodukter är den enda näring där produktionsvärdet har minskat, med 2 procent. Pappersindustrin har upplevt en positiv tillväxt med 2 procent, träindustrin med 11 procent samt gruv- och mineralnä-ringen med 8 procent. Det sammanlagda basindustriella produktionsvärdet har ökat med 25 procent i fasta priser i Slovenien under perioden (figur 20).

Slovakien har haft ett fall i produktionsvärdet på 7 procent i metallindustrin, som i början av perioden var den ledande basindustrin. Produktionsvärdet av fabricerade metallproduk-ter har däremot ökat med 93 procent under samma period, och därmed blivit den främsta basindustrin i landet. Gruv- och mineralnäringen har haft en positiv ökning, från låga

20

FIGUR 20. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I SLOVENIENMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




nivåer, med 60 procent. Träindustrin har också haft en positiv ökning, på 29 procent, medan produktionsvärdet i pappersindustrin har minskat med 8 procent. Framställning av andra icke-metalliska mineralprodukter har haft en minskning med 9 procent. Bas-industrin i Slovakien har sammanlagt ökat sitt produktionsvärde med 20 procent i fasta priser mellan 2005 och 2017 (figur 19).

I Slovenien har produktionsvärdet av fabricerade metallprodukter, den ledande bas-industrin, ökat med 21 procent. Metallindustrin har samtidigt haft en ännu starkare utveckling, med 69 procent. Framställning av andra icke-metalliska mineralprodukter är den enda näring där produktionsvärdet har minskat, med 2 procent. Pappersindustrin har haft en positiv tillväxt med 2 procent, träindustrin med 11 procent samt gruv- och mine-ralnäringen med 8 procent. Det sammanlagda basindustriella produktionsvärdet har ökat med 25 procent i fasta priser i Slovenien under perioden (figur 20).

GRUPP 6: SNABBVÄXARNADen sista gruppen är snabbväxarna, fem länder i Östeuropa vars basindustrier har vux-it med minst 50 procent i fasta priser under den studerade perioden. Lettlands främsta basindustri är träindustrin, vars produktionsvärde ökat med 60 procent under perioden. Pappersindustrin, som är betydligt mindre, har haft en tillväxtnivå på 15 procent. Produk-tionsvärdet i framställning av icke-metalliska mineralprodukter har ökat med 74 procent och i fabricering av metallprodukter med 110 procent. Produktionsvärdet i gruv- och mi-neralnäringen har ökat, från låga nivåer, med 207 procent. I metallindustrin har däremot nivån minskat med 82 procent. De snabba skiftena kan förklaras av Lettlands begränsade storlek, som gör att förändringar i enskilda företag får stor inverkan på nationell produk-tion. Sammanlagt har Lettlands basindustrier ökat sin produktionsnivå i fasta priser med 50 procent (figur 21).

Litauen har också stark förlitan på träindustrin. I denna industri har produktionsvärdet stigit med 42 procent i fasta priser mellan 2005 och 2017. Pappersindustrin har gått från att vara en marginell till betydelsefull industri, med tillväxt på hela 246 procent. Fabrice-ring av metallprodukter har haft en ökning i produktionsvärde med 82 procent. Landets metallindustri har, från låga nivåer, ökat produktionsvärdet med 148 procent. Ökningstak-ten har varit 32 procent i framställning av icke-metalliska mineralprodukter och 5 procent i gruv- och mineralnäringen. Totalt har produktionsvärdet i Litauens basindustri vuxit med 62 procent i fasta priser mellan 2005 och 2017 (figur 22).

21

FIGUR 21. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I LETTLANDMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 22. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I LITAUENMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




I Polen har samtliga basindustrier vuxit starkt. Svagast har tillväxten varit i gruv- och mi-neralnäringen, vars produktionsvärde ökade med 24 procent. Fabricerade metallprodukter har haft en ökning med 115 procent, medan tillväxttakten i metallindustrin har varit 52 procent. Produktionsvärdet i framställningen av andra icke-metalliska metallprodukter har ökat med 51 procent. Träindustrin har haft en tillväxttakt på 45 procent, pappersindustrin på 79 procent. I gruv- och mineralnäringen växte produktionsvärdet med 24 procent.

FIGUR 23. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I SLOVENIENMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




22

FIGUR 24. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I ESTLANDMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




FIGUR 25. BASINDUSTRIERNAS PRODUKTIONSVÄRDE I BULGARIENMILJONER EURO, FASTA PRISER


Träindustri

Pappersindustri


Metallindustri




Sammanlagt ökade basindustrins produktionsvärde i Polen med 62 procent i fasta priser under perioden 2005 till 2017, samma utvecklingstakt som i Litauen (figur 23).

Estland har haft en imponerande utveckling i basindustrin. Träindustrin, som är landets främsta basindustri, har haft en ökning av produktionsvärdet med 82 procent. Den mer begränsade pappersindustrin har också vuxit, med 76 procent. Fabricering av metallpro-dukter har haft en tillväxttakt med 80 procent, medan metallindustrin har haft en ökning från låga nivåer på hela 383 procent. I gruv- och mineralnäringen har tillväxten varit på 102 procent och i framställning av andra icke-metalliska mineralprodukter 19 procent. Sammanlagt har Estlands basindustriella produktionsvärde vuxit med 75 procent i fasta priser mellan 2005 och 2017 (figur 24).

Bulgarien toppar tillväxtligan, något som kan förklaras av landets tidigare låga utveck-lingsnivå. Den främsta basindustrin i landet, metallindustrin, har haft en ökning av produktionsvärdet med 90 procent. Samtidigt har fabricerade metallprodukter ökat ännu mer, med en tillväxttakt på 172 procent i fasta priser. Tillväxttakten har varit 58 procent i gruv- och mineralnäringen, 28 procent i framställning av andra icke-metalliska mineral-produkter, 40 procent i träindustrin och 80 procent i pappersindustrin. Sammanlagt har det basindustriella produktionsvärdet i Bulgarien, mellan 2005 och 2017, ökat med 82 procent i fasta priser (figur 25).

23

3. BASINDUSTRIELL RENÄSSANS EN MÖJLIGHET

Basindustrin i de 25 europeiska länder som studeras i denna rapport har, under den stude-rade perioden 2005 till 2017, haft vitt skilda utvecklingsvägar. En stark tillväxt har skett i de central- och östeuropeiska länderna. Flera västeuropeiska länder har haft ett starkt fall i basindustriell produktion. Detta gäller framförallt i Luxemburg, som övergått från indu-strination till finanscentrum, samt i Storbritannien och Norge som haft en kraftig minsk-ning av produktionen i olja/gas-fälten i Atlanten. Samtidigt har tre av de rika västeuro-peiska länderna, nämligen Finland, Tyskland och Österrike, haft en positiv ökning av den basindustriella produktionen.

I tabell 2 visas hur antalet arbetstillfällen i basindustrisektorn har utvecklats, samt hur detta relaterar till förändringen av produktionsvärde. Figur 26 illustrerar sambandet mellan jobbens och produktionsvärdets utveckling. I figuren (blå streckad linje) framgår det att det finns en positiv generell koppling mellan dessa två faktorer, det vill säga att de länder som har haft en mer positiv utveckling av produktionsvärdet också är de som tenderar att ha haft en mer positiv utveckling av antal arbetstillfällen. Det finns dock undantag till denna koppling. Norge, vars basindustriella produktion har minskat drastiskt på grund av framförallt olje/gas-industrins fluktuationer har faktiskt haft en liten jobbtillväxt i sektorn. I Österrike och Tyskland, men inte Finland, har basindustrierna ökat genom fler anställda. I de öst- och centraleuropeiska länderna har basindustrin överlag vuxit kraftigt i termer av produktionsvärde men däremot fått färre anställda. I Polen och Slovakien har även antalet anställda ökat.

En process som förklarar utvecklingen är ökad nivå av automatisering, som gör att ökat produktionsvärde inte alltid går hand i hand med fler arbetstillfällen. En annan process är tjänstefiering, där arbetsuppgifter som bokföring och HR som tidigare sköttes inom basin-dustrin har outsourcats till tjänsteföretag. Tjänstefiering innebär att ett växande industri-företag kan bidra med fler arbetsplatser på en ort, medan företaget själv slimmas till att ha färre direkt anställda.

En vanlig uppfattning är att rika länder som Sverige har begränsad förmåga att växa genom ny tillverkning, eftersom konkurrensen från länder med lägre lönenivåer är för svår att möta. En annan vanlig uppfattning är att den långsiktiga tillväxtpotentialen alltmer finns i tjänster snarare än i industrin. Det finns dock skäl att ha en betydligt mer optimistisk bild kring utvecklingen även i redan rika länder som Sverige. Till att börja med är det viktigt att slå bort myten om post-industriell ekonomisk utveckling. Länder som Sverige förlitar sig starkt på industrin. Utan industriell produktion skulle exportintäkterna, och därmed landets välstånd, undermineras. Industrin utvecklas ständigt, och det är i denna sektor som jobben med högst värdeskapande per anställd finns.

” Till att börja med är det viktigt att slå bort myten om post-industriell ekonomisk utveckling. Länder som Sverige förlitar sig starkt på industrin. Utan industriell produktion skulle exportintäkterna, och därmed landets välstånd, undermineras.”

24

TABELL 2. UTVECKLING AV ARBETSTILLFÄLLEN OCH PRODUKTIONSVOLYM I EUROPAS BASINDUSTRIER, 2005–2017

Bulgarien 82 9

SNABBVÄXARNA

Estland 75 4

Polen 62 10

Litauen 62 16

Lettland 50 18

Slovenien 25 7

CATCH-UP LÄNDERNASlovakien 20 32

Ungern 19 6

Österrike 13 2 VÄXARNA I VÄSTEUROPA

Rumänien 12 44

Tjeckien 10 9

Tyskland 7 3

Finland 5 16

Nederländerna 1 8 LÄNDERNA MED INDUSTRIELLPortugal 1 21 STAGNATIONSverige 7 27

Irland 14 5

LÄNDERNA MED KRYMPANDE

Frankrike 20 23

BASINDUSTRIER

Belgien 20 18

Danmark 24 21

Italien 30 24

Spanien 30 40

Storbritannien 39 17 LÄNDERNA MED DRASTISKT Norge 45 4 KRYMPANDE BASINDUSTRIERLuxemburg 57 46


Procentuell förändring i produktionsvärde,

fasta priser

Procentuell förändring i

antal anställda

FIGUR 26. SAMBANDET MELLAN FÖRÄNDRING AV PRODUKTIONSVÄRDE SAMT FÖRÄNDRING AV ANTALET ANSTÄLLDA

Procentuell förändring i produktionsvärde, fasta priser, 2005–2017

Proc

entu

ell f

örän

drin

g an

tal a

nstä

llda,

200

5–20

17

25

Aktuell forskning visar att tillväxt i regel inte uppkommer antingen inom industrin eller inom tjänstesektorn. Snarare sker utvecklingen genom ett samspel mellan dessa sektorer. Om industrins förutsättningar förbättras katalyserar det jobbskapande inom både privata och offentliga tjänster. En drivkraft bakom den kvalificerade tjänstesektorns utveckling under senare tid är till exempel att företagsnära service – som tidigare sköttes inom ramen för större industriföretag – flyttats ut till specialiserade tjänsteföretag.10

Industrin spelar en särskilt viktig roll för välståndsutvecklingen, då det är i denna sektor som exportvärdet skapas. En betydande del av tjänsteexporten är industrinära tjänster, till exempel underhåll av avancerade maskiner som exporterats. Även intäkter från industri-ella patent räknas ibland in till tjänstesektorns export. Dessa samband gäller inte enbart i tidigare stadier av ekonomisk utveckling, utan även för avancerade ekonomier som den svenska. Den ekonomiska utvecklingen i europeiska länder är därför nära kopplad till innovationer inom såväl industrin som tjänstesektorn.11 Nyckeln till ekonomisk utveck-ling ligger i att skapa goda villkor för industrisektorn liksom avancerade tjänster, samt till samspelet mellan dessa sektorer. I nästa avsnitt redovisas fyra scenarier kring utvecklingen av basindustrin, som tydligt illustrerar den samhällsekonomiska vinsten av basindustriell renässans och likaså den samhällsekonomiska förlusten med fortsatt stagnation.

10 Även om det faktiska arbetet i grunden förblir oförändrat kommer statistiken visa att en övergång från industrijobb till tjänstejobb har skett. Denna utveckling uppmärksammades redan år 2004 Av Rowthorn & Coutts genom en studie i Cambridge Journal of Economics. 11 Se till exempel Crowley & Mccann (2018).

26

4. SCENARIER OM BASINDUSTRIELL UTVECKLING

Hur kommer basindustrin i Sverige att utvecklas framöver? Det första scenariot som undersöks är att utvecklingen följer tidigare spår. Det är även möjligt att Sverige lyckas med en basindustriell renässans. I så fall vore det orealistiskt att förvänta sig en lika stark utvecklingstakt som i de växande öst- och centraleuropeiska länderna, eftersom Sverige be-finner sig över dessa i utvecklingsnivå och därmed redan har en mer avancerad bas industri. Däremot är det fullt rimligt att Sverige skulle kunna nå upp till Finlands eller Öster rikes positiva tillväxtnivå.

Det finns även en risk att Sverige växlar ned nivån av basindustriell tillväxt. En jämförelse kan göras med Frankrike, som liksom Sverige är stort och har relativt omfattande natur-resurser. Frankrike är långtifrån det europeiska land som upplevt den svagaste historiska utvecklingen av basindustriell produktion under perioden 2005 till 2017, och därmed en rimlig kandidat för benchmarking av försämrad basindustriell utveckling.

Skillnaden mellan den historiska utvecklingsnivån i Sverige, Finland, Österrike och Frank-rike kan låta små för ett enskilt år. Under längre perioder växer sig dock dessa skillnader stora. I figur 27 visas scenarier över den framtida basindustriella utvecklingen i Sverige utifrån fyra scenarier. Som syns är skillnaden i utveckling omfattande.

Scenario 1: Utveckling som tidigare i Sverige. Detta scenario förutsätter att den stag-nerande utveckling som tidigare har rått i Sverige mellan 2005 och 2017 fortsätter, det vill säga en minskning av produktionsvärdet i fasta priser med 0,61 procent per år. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 6 589 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030.12

Scenario 2: Sverige lyckas växla upp till den svaga tillväxtnivå som Finlands basindu-strier har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en ökning med 0,42 procent per år i fasta priser. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 7 081 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030. Skillnaden mot scenario 1 är 492 miljarder kronor extra produktionsvärde.

Scenario 3: Sverige lyckas växla upp till den goda tillväxtnivå som Österrikes basin-dustrier har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en ökning med 1,05 procent per år i fasta priser. I så fall kommer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 7 403 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030. Skillnaden mot scenario 1 är 814 miljarder kronor extra produktionsvärde.

Scenario 4: Sveriges basindustrier upplever en markant tillbakagång, och får samma negativa utvecklingsnivå som Frankrike har haft mellan 2005 och 2017, det vill säga en minskning av produktionsvärdet i fasta priser med 1,81 procent per år. I så fall kom-mer basindustrierna i fasta priser att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 6 064 miljarder kronor mellan åren 2018 och 2030. Detta vore 525 miljarder kronor mindre än scenario 1.

12 Kurs 10,4 SEK/Euro används i beräkningarna.

27

Om Sverige lyckas stimulera en basindustriell renässans, i linje med scenario 3, kommer basindustrin fram till 2040 att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 13 821 miljar-der kronor i fasta priser. Det är mer än en och en halv gånger det aktuella värdet på den norska oljefonden.13 Basindustriell renässans kan alltså på sikt ha en avgörande inverkan på välståndsutvecklingen.

” Om Sverige lyckas stimulera en basindustriell renässans, i linje med scenario 3, kommer basindustrin fram tills 2040 att skapa ett ackumulerat produktionsvärde på 13 821 miljarder kronor i fasta priser. Det är mer än en och en halv gång det aktuella värdet på den norska oljefonden. Basindustriell renässans kan alltså på sikt ha en avgör ande inverkan på välståndsutvecklingen.”

13 I början av 2019 rapporterade Dagens Industri att den norska oljefonden värderades till 8 208 miljar-der norska kronor, motsvarande 8 816 miljarder svenska kronor med en valutakurs på 1,07 SEK för varje NOK.

FIGUR 27. SCENARIER ÖVER BASINDUSTRIELL UTVECKLING MILJONER EURO, FASTA PRISER

Historisk utveckling

Scenario 1: Utveckling som tidigare i Sverige

Scenario 2: Utveckling i linje med Finlands historiska tillväxt

Scenario 3: Utveckling i linje med Österrikes historiska tillväxt

Scenario 4: Utveckling i linje med Frankrikes historiska tillväxt

28

5. BETYDELSEN AV ARBETSKRAFTSKOSTNADER

Ett starkt samband existerar mellan den basindustriella utvecklingen i respektive nation och kostnadsläget för basindustrin. I tabell 3 visas den genomsnittliga lönekostnaden per anställd, i euro, för basindustrin i respektive land. Uppgifterna är baserade på snittet för åren 2014 till 2016 (senast tillgängligt år för denna data när rapporten skrevs) och ang-es dels för de olika delarna av basindustrin och dels snittet för de sex komponenterna i basindustrin. Ett framträdande mönster är att de länder som har haft en svag industriell utveckling också är de som har relativt höga personalkostnader, medan de länder som har lägre personalkostnader har haft snabbare utveckling. Sambandet mellan personalkostnader och utvecklingstakten i basindustrin illustreras i figur 28.

I synnerhet Finland och Tyskland, två länder med jämförbar utvecklingsnivå som i Sverige, har klart lägre personalkostnader i basindustrin. Även Österrike har något lägre kostnads-nivå. Det finns många tänkbara förklaringar till varför det förhåller sig så. I fallet med Tyskland och Österrike existerar välutbyggda lärlingsutbildningar, som förbereder många unga med de färdigheter som krävs i olika delar av näringslivet, inte minst industrisek-torn.14 Genom att minska kompetensbristen sänker lärlingsutbildningarna kostnadsläget i basindustrin.

I Finland, där industrins lönekostnader redan är betydligt lägre än i Sverige, förhandlade centralorganisationerna på arbetsmarknaden fram ett konkurrensavtal i början av 2016. Avtalet, som började gälla i början av 2017, syftar till att förbättra landets konkurrenskraft, stimulera den ekonomiska tillväxten, skapa nya arbetstillfällen, stödja anpassningen av den offentliga ekonomin samt främja lokala avtal. Avtalet innebär att den årliga arbetstiden för personer som arbetar heltid förlängs med i genomsnitt 24 timmar utan att förtjänstnivån ändras, att arbetsgivarens kostnader för bland annat socialskyddsavgifter, arbetslöshets- och försäkringsavgifter samt arbetspensionsavgifter sjunker, samt att lönerna förblir oföränd-rade under avtalsperioden 2017-2020.15 Det är relevant att industrin i Finland, som redan har betydligt lägre kostnad per anställd och en mer positiv utvecklingstakt, genom avtalet får en konkurrenskraftig lönekostnadsutveckling. Detta ger förutsättningar för Finland att fortsätta ha en god industriell utveckling, i basindustrin liksom i andra delar av industri-sektorn.

14 Se t.ex. Musset m.fl. (2013).15 FFC (2016).

29

FIGUR 28. GENOMSNITTLIG PERSONALKOSTNAD I BASINDUSTRIN SAMT UTVECKLING AV VÄRDESKAPANDE

Gruv- och mineralnäring

Trä- industri

Pappers- industri

Framställning av andra icke- metalliska mi-

neralprodukterMetall- industri

Fabricerade metall-

produkter

Genomsnitt för de

sex bas-industrierna

TABELL 3. GENOMSNITTLIG PERSONALKOSTNAD I BASINDUSTRIER, EURO PER MÅNAD. GENOMSNITTLIGT VÄRDE FÖR ÅREN 2014–16

Norge 135 467 54 367 66 500 69 767 72 967 65 700 77 461

Sverige 74 300 51 033 70 967 59 500 67 000 53 900 62 783

Nederländerna 99 800 44 800 58 267 58 367 64 000 49 667 62 483

Belgien 60 000 48 833 59 600 62 433 82 167 51 233 60 711

Österrike 66 667 44 933 64 200 56 333 66 800 52 433 58 561

Danmark 87 867 45 900 52 833 53 167 50 533 51 033 56 889

Luxemburg 56 567 47 533 0 57 233 0 49 967 52 825

Frankrike 62 533 41 400 50 733 52 733 59 300 48 967 52 611

Storbritannien 107 967 28 233 42 700 42 100 56 033 34 733 51 961

Irland 65 500 43 133 43 900 52 400 55 933 44 567 50 906

Finland 48 267 42 567 65 667 48 200 53 233 42 667 50 100

Tyskland 58 600 36 433 50 533 47 433 58 633 43 667 49 217

Italien 69 733 31 200 44 033 41 867 47 267 39 233 45 556

Spanien 41 667 27 000 40 433 37 600 47 200 34 167 38 011

Slovenien 33 833 18 867 24 067 24 267 26 100 22 400 24 922

Portugal 22 367 16 533 23 100 18 500 23 100 18 200 20 300

Estland 21 267 15 867 18 767 20 767 22 967 17 667 19 550

Slovakien 18 333 9 567 17 867 17 000 22 200 14 833 16 633

Tjeckien 20 167 11 667 15 567 16 800 17 633 15 233 16 178

Polen 22 700 9 133 14 033 13 100 15 767 12 433 14 528

Ungern 16 967 7 467 13 500 13 933 18 167 11 567 13 600

Litauen 13 367 8 300 13 400 11 300 12 167 10 933 11 578

Lettland 11 967 8 867 11 400 13 800 10 200 10 500 11 122

Rumänien 18 900 5 267 7 833 8 367 11 167 7 300 9 806

Bulgarien 11 400 3 800 5 833 6 833 9 600 5 800 7 211


Genomsnittlig personalkostnad i basindustrier, Euro per månad. Genomsnittligt värde för åren 2014–16.

Proc

entu

ell f

örän

drin

g av

bas

indu

stri

ns p

rodu

ktio

nsvä

rde,

i f

asta

pri

ser,

2005

–201

7


30

DISKUSSION

Basindustrin har historiskt lagt grunden för landets välstånd och fortsätter att vara en cen-tral aktör i välståndsskapandet. I en tid då global efterfrågan växer, och belönar ekologisk hållbarhet, har Sveriges basindustrier goda möjligheter att långsiktigt växa. Det handlar inte om att samma industrier ska skapa värde, utan att industrierna ska tillåtas växa med nya lösningar och möta den skiftande globala efterfrågan. Digitalisering minskar till exem-pel behovet av papper. Trots detta har pappersindustrin och övriga skogsnäringen framti-den för sig. Medan moderna konsumenter förvisso köper färre böcker stiger kvaliteten på det papper som finns i böckerna. Den digitala ekonomin medför att många varor handlas in online och skeppas direkt till kunden, vilket ökar den global efterfrågan på kartonger.

Ny teknik skapar ökade användningsområden för existerande material, som till exem-pel just papper.16 I en snar framtid kan förpackningsprodukter av pappersmassa alltmer komma att ersätta plastförpackningar, med tydliga fördelar för miljön. Faktum att redan idag växer den globala efterfrågan för skogsindustrins produkter. Den globala exporten av skogsprodukter ökade med hela åtta procent mellan 2016 och 2017.17 Andra delar av basindustrin, till exempel stål och gruvor, är starkt beroende av en global efterfrågan som skiftar från år till år i takt med konjunkturen. I likhet med skogens varor utvecklas även gruv- och metallindustrin genom innovationer och hållbara processer. Sverige har länge varit drivande i framställningen av avancerat stål, och nu sker ett långsiktigt arbete med utvecklingen av koldioxidfri stålproduktion.

Basindustrin är en central del av Sveriges ekonomi och det finns goda skäl att skapa till-växtfrämjande villkor för sektorn. De olika basindustrierna är starkt exportorienterade och skapar ekonomiskt värde i mer glesbefolkade regioner. Exportorienterade näringar med högt värdeskapande per anställd bidrar till att stimulera den regionala arbetsmarknaden, och skapar genom en multiplikatoreffekt arbetstillfällen i enklare tjänster.18 Att bidra till ekonomisk utveckling också utanför storstadsregionerna ligger i linje med den nationella tillväxtstrategin.19

Det råder ingen tvekan om att basindustrin har framtiden för sig och att redan rika länder som Sverige har förutsättningar att främja en basindustriell renässans. Den europeiska utveckling som redovisas i denna rapport bör dock mana till eftertanke. Vissa europeiska länder har haft en snabb ökning av basindustrins produktionsvärde, medan andra tappat stort. Sverige tillhör gruppen som haft en stagnerande utveckling. En central målsättning i näringspolitiken bör vara att vända denna stagnation till tillväxt. Som beräkningarna i denna rapport visar kan en basindustriell renässans leda till att hundratals miljarder kronor i extra produktionsvärde skapas fram till 2030. Basindustriell renässans är en realistisk vision, som dock kräver att seriösa näringspolitiska målsättningar sätts upp samt att ett ambitiöst arbete genomförs för att kartlägga och möta de hinder som finns i vägen för ut-vecklingen av Sveriges basindustrier. Löneutvecklingen bör också beaktas i sammanhanget.

16 Se t.ex. Mittuniversitetet (2017).17 FAO (2018). 18 Se t.ex. Moretti (2012) samt Moretti & Thulin (2012).19 Regeringskansliet (2015).

31

Sambandet mellan lönekostnadsläget i basindustrin och utvecklingstakten är som fram-kommer i denna rapport tydlig. Framförallt Finland och Tyskland, och i viss mån även Österrike har, trots liknande ekonomisk utvecklingsnivå, betydligt lägre lönekostnader, per månad och anställd, i basindustrin jämfört med i Sverige. Basindustrin i Sverige skulle sannolikt stimuleras om modellen med lärlingsutbildningar, som idag är begränsad i om-fattning, ökade i linje med Tyskland och Österrike. Lärlingsutbildningar gör det möjligt för industrin att klara sin kompetensförsörjning och kan, med rimlig lönesättning för lärlingar, leda till minskade personalkostnader för nyrekrytering. Kanske mest intressant är utvecklingen i Finland, där det konkurrensavtal som tecknats är fokuserat på att motverka en ökning av arbetskostnaden i näringslivet, för att på så sätt säkra näringslivets konkur-renskraft gentemot omvärlden. I Sverige, som vid sidan av Norge har högst lönekostnader i basindustrin bland de 25 undersökta länderna, finns goda skäl att på liknande vis förbättra basindustrins konkurrenskraft.

” Basindustriell renässans är en realistisk vision, som dock kräver att seriösa näringspolitiska målsättningar sätts upp samt att ett ambitiöst arbete genomförs för att kartlägga och möta de hinder som finns i vägen för Sveriges basindustrier. Löneutvecklingen bör också beaktas i sammanhanget.”

32

REFERENSER

Bergh, A. (2008). ”Hur blev Sverige rikt och jämlikt?” Ekonomisk Debatt 36;5:4153.

Bureau of Labor Statistics (2019). ”Employment Situation Summary”, 20190201.

Crowley, F. & P. McCann (2018). “Firm innovation and productivity in Europe: evidence from innovationdriven and transitiondriven economies”, Applied Economics 50;11:12031221.

Dagens Industri (2019). “Norska oljefonden tappar i värde – första gången på 15 år”, 20190102.

Energivärlden (2018). ”Rekordstor satsning på fossilfritt stål”, 20180620.

Eurostats databas. Strukturell näringslivsinformation. Informationen uppdaterades senast 20190110.

Eurostats databas. Producentpriser i industrin. Informationen uppdaterades senast 20190119.

FAO (2018). “Global production and trade of forest products in 2017”, Forest products statistics, http://www.fao.org/forestry/statistics/80938/en/

FFC (2016). ”Konkurrensavtalet: förhandlingsresultat”, 20160229. https://www.sak.fi/sv/arbetsliv/avtal/konkurrenskraftsavtalet

Maddison, A. (2010). “Historical statistics of the world economy: 1–2008 AD”, data tillgänglig på www.ggdc.net/MADDISoN/Historical_Statistics/ horizontalfile_022010.xls.

Mittuniversitetet (2017). ”Papper ersätter plast”, 20171116.

Moretti, E. (2012). ”The New Geography of Jobs”, Houghton Mifflin Harcourt Publishing.

Moretti, E. & P. Thulin (2012). ”Local Multipliers and Human Capital in the US and Sweden”, IFN Working Paper nr. 914.

Musset, P., S. Bloem, M. Fazekas & S. Field (2013). ”A Skills beyond School Review of Austria, OECD Reviews of Vocational”, Education and Training, OECD Publishing.

Regeringskansliet (2015). ”En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020”.

Rowthorn, R. & K. Coutts (2004). “Deindustrialisation and the balance of payments in advanced economies”, Cambridge Journal of Economics 28,5:767790.

Skogsindustrierna (2017). ”Hållbarhet 2017”, https://www.skogsindustrierna.se/ siteassets/dokument/statistik/svenska/2017/hallbarhet2017.pptx

33

industriarbetsgivarna.se

Industriarbetsgivarna är arbetsgivarorganisationen för stål, metall, gruv, massa, pappers, sågverks, byggnads, ämnes och buteljglas industri samt svetsmekanisk industri. Industriarbetsgivarna företräder nära 1 000 medlemsföretag med cirka 90 000 anställda.

Documents

Nima Sanandaji Från stagnation till renässans för ... · förädla dessa naturtillgångar var då som nu vägen till ekonomiskt framsteg. Ett känneteck-en för den svenska basindustrin