7/23/2019 Konflikten om den interoceaniska kanalen i
Nicaragua
2/3
samma att de r motstndare till detsom ska bli vrldens strsta
byggarbets-plats; en interoceanisk kanal frn Stilla
Havet till Atlanten, totalt 278 kilometerlng.
Det r en gammal drm i Nicaraguasom om tio r ska g i uppfyllelse.
Men
trots att landet har haft exceptionellaekonomiska framgngar
sedan sandi-nisterna tertog makten 2007, har Ni-caragua inte de
ekonomiska resursernafr kanalbygget. De berknas kostacirka 50
miljarder dollar. Jmfr detmed Nicaraguas BNP som 2013 uppgick
till drygt 28 miljarder dollar.Det r i stllet den kinesiske
affrs-
mannen Wang Jing, styrelseordfran-den i kanalkoncessionen HKND
Groupsom bildades 2012, som r spindeln i detgigantiska
megaprojektet. Alla opini-onsunderskningar i Nicaragua ger pro-
jektet ett massivt std p 70-75 procent.Tjugo tusen mnniskor fr
sina markerexproprierade och tvingas flytta.
Enligtkoncessionsavtalet mellan Nicaraguaoch HKND ska marken sljas
enligt enkombination av taxerings- och mark-
nadsvrde. Wang Jing sger att freta-get nd kommer att betala det
hgremarknadsvrdet.
Ortega sgeratt han har intervjuats av300 internationella medier
som r oer-hrt intresserade av kanalprojektet ochoppositionen mot
detta.
The Guardian fljde mig under tredagar. De filmade mig medan vi
restemed bt ver Nicaraguasjn till nOmetepe, sger han och visar
stolt uppinplastade pressklipp.
Vad beror detta enorma internationel-la intresse p? frgar
Flamman.
Motivet r lgnerna som sprids avdenna regering. Den tror att den
inter-nationella opinionen ska svlja talet ommnsklighetens strsta
byggnadspro-
jektoch inte reagera.Han sger att han r motstndare
av tre motiv; nationell suvernitet, denstora unika och viktiga
Nicaraguasjn
och rtten till jorden. Och han ser bok-stavligen en fara i att
det r ett kinesisktfretag som ska bygga kanalen.
Det finns exempel i vrlden dr dehar anlnt och blivit kvar. I
Afrika finnsdet lnder som de (Kina) praktiskt tagetdominerar. Ser
vi p FAO:s senaste rap-port om livsmedel i vrlden talar den omatt r
2020 kommer hlften av vrldenslivsmedel att konsumeras av
asiatiskalnder. Fr r 2040 kommer alla produ-cerade livsmedel
konsumeras av dem.
Han hvdar att Nicaragua r inled-ningen till Kinas
kolonialisering av den
amerikanska kontinenten. Som bevisfr denna anklagelse hnvisar
han tillboken El Dragn Chino,den KinesiskaDraken. Dr pstr han att
det str attKina ska ervra Latinamerika genomatt investera och kpa
upp egendomar.
I juni 2013 beslt Nicaraguas parla-ment, Nationalfrsamlingen,
att i prin-cip stlla sig positivt till ett kanalbygge.Men det
innebar inte att projektet kundestarta. En omfattade
miljkonsekvens-utredning mste gras och de tekniskamjligheterna
underskas om det verk-ligen r mjligt att bygga en kanal p278
kilometer, frn Stilla havet till Atlan-
ten. Bredden r berknad till 230 metermen p en vissa platser krvs
det upp
till 520 meters bredd. Gigantiska mudd-rings- och andra
schaktningar mstegenomfras.
Vrldens frmsta fretag och exper-ter p kanalbygge och milj r
involve-rade. I slutet av maj i r lade det brittiska
vrldsledande fretaget EnvironmentalResources Management (ERM)
fram denoberoende miljstudien av kanalprojek-
tet som HKND hade bestllt. ERM gergrnt ljus fr att starta
kanalbygget med
vissa frbehll.Jeffrey McCrary r en av ett 80-tal
oberoende biolog- och miljexpertersom ERM anlitade fr att utreda
konse-kvenserna av ett eventuellt kanalbygge.
Arbetet genomfrdes med tillm-pande av vetenskapliga kriterier.
Jaghar mnga rs erfarenhet av Nicaraguaoch uppgiften bestod i att
samla in fakta,data och intryck frn de omrden drkanalen ska dras
fram. Mina rapporterverlmnades till ERM fr vidare bear-betning och
studier, sger USA-forska-ren nr vi trffar honom.
Han menar att i ett gigantiskt mega-projekt som kanalen utgr, r
det ound-
vikligt att bde natur, djur och mnnis-kor pverkas.
S klart drabbas mnniskorna dr
kanalen ska dras fram. Men det r rela-tivt f. Uppskattningsvis r
det 25 famil-jer frn ursprungsbefolkningen Ramaskommer att
frflyttas inom sitt territo-rium eftersom kanalen dras ver
derasmark.
Men Octavio Ortega ser inga positivamjligheter i kanalprojektet.
Hans hu-
vudfiende nummer ett r Kina. Kina har nu lagstiftat om att
varje
familj kan ha tv barn. Vad hnder? Jo,nu anlnder de till
Nicaragua och kom-mer att frka sig som kaniner fr hrfinns ingen
reglering.
Nsta r inleds kanalprojektet ochdet berknas att 20 000 kineser
anlnderunder andra kvartalet. Ortega pstr attkineserna kommer att
frses med ID-kort samma dag de landar i Nicaragua.
Disciplinerade som de r kommer de
att rsta i kommunalvalet. Fr att rstafram en borgmstare i staden
Rivas be-hvs det 8 000 rster och de r 20 000!Det skulle inte frvna
mig att om femr har vi en kinesisk borgmstare ochkinesiska
kommunalfullmktigeleda-mter i Rivas. Vad hnder om tio r i
Ni-caragua? Jo, vi kommer att ha fyra-femmiljoner kineser som rstar
fram en nykinesisk president. Det r vr verkligaoro och drfr vill vi
att ni publicerardenna vr oro i utlandet, sger OctavioOrtega.
Och han tillgger: Om kineserna tillts etablera sig
hr i Nicaragua kommer vi snart ha enannan religion, buddismen.
Med kana-len kan vi glmma att det kommer attfinnas katolska eller
protestantiska kyr-kor utan en ny kultur.
Flamman ppekar fr kanalmotstnda-ren att han lter som 1950-talets
kallakrig i USA dr man d talade om denGula Faran. Vilka kllor har
du fr att20 000 kineser kommer att ta ver? und-rar vi.
Lagdekret talar om att Wang kankalla in den egna armn (den
kinesiskaFolkarmn) fr att skydda kanalen somr 278 kilometer lng och
20 kilometerbred. Nicaragua kan bli ett brohuvudoch drfr sger jag
att den frmste fr-loraren blir USA. I det geopolitiska spe-let med
en militrbas... som har krnva-penstridsspetsar... om du vill ha ett
tred-
je vrldskrig... fr kineserna r instlldap det med sin arm. Det r
detta som
vi har talat om med vra bnder. Medmachetes, stenar och pkar
kommer viatt frsvara vra egendomar, avslutarOctavio Ortega sin
analys av det kine-siska kortetoch framtiden i Nicaragua.
Vi beger oss ivg, p vgen frn Rivastill Stilla havet dr kanalen
ska byggas.
I byn Veracruz trffar vi fru Sanchezsom inte har ftt ngot besked
om er-sttning eller annan information.
Vra marker r inte till salu, der arv frn vra frfder och som skag
i arv till vra barn och barnbarn. Vikommer inte att lmna vr mark
utanatt slss. Det r visserligen kommunalmark men vi har
kontrakt.
Men p frgan om alla i Veracruz rmot kanalbygget erknner hon att
det ren minoritet. De lokala myndigheternasom valts av
bybefolkningen r ocksfr kanalbygget. Hon sger att inget
harfrbttrats med sandinisterna under de
senaste tta ren, trots en frkrossandemajoritet i valen.
Hr har liberalerna vunnit men bli-vit bervade p valsegern.
r Ni liberal?Hon tvekar men sger: Jo, jag r och frblir
liberal.
Nsta anhalt p resanefter den tnktakanalen r bonden Esteban
FranciscoRuiz, 49 r i byn Rio Grande. Hettan ochfuktigheten mitt p
dagen r tung hr pden nicaraguanska landsbygden. Precissom fru
Sanchez sger Esteban att haninte vill slja marken. Han och
familjenfddes hr. Hr producerar bndernamatbaner, durra (slags
korn), ris, bnor,manioka med mera. Myndighetsperso-nerna och
kineserna har anlnt ochmtt men varken informerat eller frgatEsteban
vad han tycker eller kpepriset
p hans marker. Vad gller priset s r det Lag 840
om taxeringsvrdet som gller. Om jaghar kpt tv tunnland fr 500
cordobas(nationella valutan) s r det vad dekommer att betala mig fr
marken somkanske r vrd 5 000 dollar. Oavsett vil-ket pris de n ger
oss, vill vi inte lmnamarken och grden, sger han beslut-samt medan
hnor och grisar bkar jor-den.
r jordbruket lnsamt i dag? Absolut, situationen har frbtt-
rats de senaste ren, sger han bestmtmedan Ortegas ansikte
mrknar. Hangillar inte Flammans frgor.
Det r Alla Helgons Dag och tio kilo-meter frn Stillahavskusten
passerar vifrbi en kyrkogrd och Octavio Ortegabestmmer sig fr att
prata med folk.
Missa inte tillfllet fr att hedra era
dda, fr om ngra r finns det ingenkyrkogrd kvar fr hr ska
kanalendras fram! r hans budskap som upprrde anhriga.
Om de ska frstra kyrkogrden sbr vi f information om nr det ska
ske,sger en ung kvinna med reservation irsten mot Octavio Ortegas
uppgifter.
Lt oss trffas p lrdag kl. 16.00
3 december 2015 Flamman Nicaragua 1110Nicaragua Flamman 3
december 2015
Fortsttning sid 12
I horisonten n Ometepe med sina tv vulkanerConcepcion och
Madera. Ngra kilometer sderom Ometepe kommer den interoceanska
kanalenatt dras. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.
Jeffrey McCrary.
Daniel Ortega med lagdekretet. Till hger WangJing, HKND:s
styrelseordfrande.FOTO: CCC CPEREZ
Esteban Francisco Ruiz. Jose Teodore Marti nez Lo pez.
Fru Sanchez.
Octavio Ortega med pressklipp frnoppositionstidningen La Prensa
nrOrtega ledde en demonstration motkanalen. FOTO: MIRIAM
EMANUELSSON.
Nu anlnder de tillNicaragua och kom-mer att frka sigsom kaniner
fr hrfinns ingen reglering
S kommer kanalen dras mellanAtlantkusten-Stilla Havet.BILD:
VRYSXY/WIKIMEDIA.
7/23/2019 Konflikten om den interoceaniska kanalen i
Nicaragua
3/3
Utrikesredaktr:HenningS Rubin,[email protected].
5,5 biljonerkronortill USA:smilitrUSA:s president Ba-
rack Obama signerade
i frra veckan landets
frsvarsbudget fr r
2016 p ver 5,5 biljo-ner kronor, en kning
med nra 250 miljarder
kronor. I oktober hade
Obama lagt sitt veto
mot budgeten med hn-
visning till att kongres-
sen terigen har ansla-
git stora summor till
det knda fngelset i
Guantnamo. Dr finns
fortfarande 107 terro-
ristmisstnkta fngar
som frihetsbervas av
USA:s militr utan rtt
till en rttvis rttegng.
Republikanerna r dock
verens med Obamas
parti Demokraterna om
behovet att ansl stora
summor till frsvaret
fr att fortstta USA:s
kostsamma krigsfring
i Mellanstern. USA har
vrldens med stort av-stnd strsta militra
utgifter,
Tysklanddeltar iSyrien-krigetTysklands regering be-
slutade i frra veckan
att stdja den franska
interventionen i det
syriska inbrdeskriget.
Tyskland kommer att
skicka 1 200 soldater,
flera spaningsflygplan
och ett krigsfartyg till
omrdet. Dessutom
ska 680 tyska soldater
skickas till Mali fr att
stdja Frankrike ocks
dr. Representanterfr svl Frankrikes
som Tysklands regering
ppnade dessutom fr
ett samarbete med re-
gimstyrkor i striden
mot terrororganisatio-
nen Islamiska staten
(IS), fast frst efter en
verenskommelse om
ett maktskifte i Syrien.
I London demonstre-
rade omkring 5 000, i
Madrid och Barcelona
nra 10 000 mnniskor
i helgen fr att protes-
tera mot sina respek-
tive regeringars planer
att ocks besluta om
militra insatser i Sy-
rien.
3 december 2015 Flamman Utrikes 13
Mitt under valrrelsensslutspurt mrdades ensocialdemokrat vid
ettvalmte. Medan oppo-sitionen gr regerings-partiet PSUV
ansvarigt,hvdar en lokalreportersom Flamman talat medannat.
Mordet p Luis Manuel Diaz,lokal sekreterare i det
social-demokratiska oppositionspar-
tiet Accion Democratica (AD)blev en vrldsnyhet snabbt en
vrldsnyhet eftersom opposi-tionen pekade ut regeringspar-tiet
Venezuelas Frenade Socia-listparti (PSUV) som ansvarigt.
Mordet gde rum i den lilla
staden Altagracia de Oritucomed 53 000 invnare. Den cen-
trala personen p scenen ochdragplstret p valmtet varLilian
Tintori, hustru till oppo-sitionsledaren Leopoldo Lopez.Han dmdes
tidigare i r somintellektuellt ansvarig fr mor-den p 43 personer
och flerahundra skadade nr Lopezppet uppmanade Venezuelasfolk att
strta Maduro i februari2014. Under tv mnader kon-fronterade
oppositionen medordningsmakten med det tra-giska resultatet av 43
dda ve-nezuelaner, majoriteten polisereller anhngare till
regeringen.
Anklagar Maduro
Tintori har rest runt i vrlden
fr att samla std fr ett fri-slppande av sin man inom ra-marna fr
en politisk kampanjsom r riktad mot regeringenNicolas Maduro. Nr
Luis Ma-nuel Diaz mrdades i onsdags ifrra veckan blev de
vrldsom-fattande rubrikerna stora efter-som Tintori ocks befann sig
pplatsen fr mordet och sa atthon trodde att hon egentligenskulle
mrdas.
Henry Ramos Allup, general-sekreterare fr AD, skrev baraminuter
efter mordet p twitter:Diaz skts ihjl av bevpnadeband frn PSUV.
En timma senare fljde ettprlband av nyhetstelegramoch artiklar
de frn internatio-nella nyhetsbyrer och nyhets-
kanaler som CNN och Fox. Allatog sanningshalten i
twitter-kommentaren fr given.
Vi krver att Venezuelas re-gering skyddar alla
politiskakandidater. Skrmselkampan-
jer, vld och hot har ingen platsi en demokrati, sa talesman-nen
fr USA:s regering, JohnKirby. Felipe Gonzalez, fredetta spansk
regeringschef,gick s lngt att han freslog attparlamentsvalet den 6
decem-ber ska skjutas upp p grundav mordet.
Knd lokal profil
Men hur gick mordet till? Flam-man har talat exklusivt medJamel
JimyLouka, vittne tillmordet och journalist fr den
lokala dagstidningen Diario LaAntena. Louka hade uppdragetatt
bevaka valmtet den des-digra onsdagen i frra veckan.
Det pstods att han (LuisManuel Diaz) stod p scenenoch dr blev
skjuten. Fel! Diazstod vid trappan nedanfr ochbakom scenen d han
skts.
Vilka resultat har polisen hit-tills presenterat?
Grningsmannen r identi-fierad som Oscar Noguera Her-nndez, 28,
alias El Pipi. Han
jagas nu av polisen efter att hanutpekats av flera vittnen.
Manuel Diaz och Oscar No-guera tillhrde respektive till-hr tv
olika kriminella gng,enligt Louka. De har sina rt-
ter i den fackliga maffian inom
byggsektorn i Altagracia, upp-ger lokalreportern till Flam-man.
Dessutom hade Diaz bara
tillhrt den kommunala led-ningen i AD i tv mnader. Denkula som
ndade livet fr Diazkom frn samma vapen sommrdade en annan
gngmed-lem i oktober, visar resultatetfrn de ballistiska testerna
sompolisen har gjort.
Sedan sex mnader pgrdet ett regelrtt krig mellan de
tv gngen Los PlateadosochLos Malonii Altagracia. Hit-
tills har tio personer mrdats.Manuel Diaz dmdes redan
2010 fr inblandning i mord? Det r korrekt. Tre personer
mrdades och han dmdes tilltre rs fngelse fr sin inbland-
ning i dessa mord.Hur kommenterat du pst-
endet att det r ett politisktmord?
Nej, nej, det handlar om enuppgrelse mellan de hr kri-minella
banden. Henry Allup
vet inte vad han talar om. Menhr i Altagracia knde alla tillDiaz
med alias La Crema.Drfr r det oansvarigt attdma innan man har alla
faktap hand.
Varfr mrda Luis ManuelDiaz p ett mte med massorav mnniskor och
med LilianTintori nrvarande?
Just drfr! Fr med hennenrvarande avleds uppmrk-samheten frn de
verkliga mr-darna och motivet. Den siste
medlemmen i ett av de tvgngen i Altagracia likvidera-des medan
oppositionen karak-
triserar mordet som ett poli-tiskt mord och att den r utsattfr
en hot- och skrmselkam-panj. Att det r regeringen somfr betala det
politiska prisetgr att man slr tv flugor i ensmll, sger Louka.
Venezuelas vicepresidentJorge Arreaza sa infr den dip-lomatiska
kren i Caracas:
S fort informationen ommordet blivit offentligt ringdeen
fretagare ringde upp migoch berttade att Luis ManuelDiaz var en av
dem som tog uten skattav fretagarna i del-staten Guarico.
Dick Emanuelsson
Venezuelas valrrelse
verskuggas av ett mord
Mordet gde rum i den lilla staden Altagracia de Orituco med 53
000 invnare. Den centrala personen p scenen och dragplstret p
valmtet var LilianTintori (bilden), hustru till oppositionsledaren
Leopoldo Lopez. FOTO: ARIANA CUBILLOS/AP/TT.
hos Esteban Ruiz i Rio Grande s skajag visa er dokumenten och
lagen.
Och vem r du? Jag r Octavio Ortega och samord-
nar alla demonstrationer och protestermot kanalprojektet. Jag
har arresteratsflera gnger men utlndska journalister,som r hr med
mig, har intervjuat migflera hundra gnger, sger han.
En upprrd diskussion inleds, frgorkastas stlls och
Antikanal-ledaren Or-
tega pepprar de oroliga mnniskornamed argument mot kanalen och
vld-sam kritik mot regeringen.
Med argumentet om taxeringsvrdetp marken fr Ortega med sig
mnnis-korna som blir indignerade.
En person hr i Rio Grande som har25 hektar sger att han kommer
att f3 500 cordobas (knappt 1 100 svenskakronor) fr sina 25 hektar.
Kinesernasomrde strcker sig tio kilometer p varsida om kanalen. Vi
ses p lrdag och d
ska jag visa er vad Daniel Ortega skrevunder med kinesen.
Vi har kommit till en vgstrcka medgrus p tre kilometer som har
breddatsfrn tv till fem meter. Hr ska de tungamaskinerna som ska
grva och byggakanalen rulla in nr bygget kommerigng. Hr invigdes
kanalen formellt idecember frra ret.
Octavio Ortega hvdar att breddning-en har kostat 600 miljoner
dollar. Menhan vill inte uppge kllan. P vgenkommer bonden Jose
Teodore MartinezLopez ridande som Ortega stoppar.
Som en fattig bonde har jag inget atttjna p kanalen, bara
regeringen ochKina. De sger att marken ska ersttasmed
taxeringsvrdet, sger bonden somhar fem hektar, varav hlften
kommeratt finnas inom kanalomrdet.
Bara Guds makt kan stoppa kana-len.
Dick och Miriam Emanuelsson
Vi skyddar naturreservatetOctavio Corear fader Miguel
dEscotosassistent och tillhr ledningen i den an-rika sociala
rrelsen Fundeci, som bilda-
des 1973 efter den fruktansvrda jord-bvningen i Managua ret
innan. Coreafrkastar med frenesi Octavio Ortegas
tal om bde pstendet om taxerings-vrdet p marken som ett
verlmnandeav den nationella suverniteten till Kina.
Redan fr ett sekel sedan var viverens om byggandet av en kanal.
Dr-fr gr det inte att sga att vi verlm-nar landet (till kineserna).
Nicaraguasfolk reste sig i vapen (1961-1979) tillett oerhrt hgt
pris och fljde generalAugusto Cesar Sandino som sa att ettlands
oberoende diskuterar man inte,det frsvarar man med gevret i
han-den.
Corea menar att Sandino talade ombyggandet av en kanal och bjd
in allanationer i vrlden att vara delaktiga ibyggandet av kanalen.
Dessutom under-strk han att kanalen borde vara en delav
Latinamerikas utveckling.
Ger Lag 840 Kina rtt att frvandlakanalomrdet till ett kinesiskt
protekto-
rat och att de kan bygga upp militrba-ser? undrar Flamman.
Naturligtvis blir kanalfretaget an-svarigt fr sjlva kanalomrdet.
Mensjlvklart kommer vr polis och militratt operera i omrdet. Varken
kinesiskpolis eller militr kommer att sl sig neri Nicaragua. Det r
en stor lgn att hvdamotsatsen. Det r trist att man manipu-lerar en
bnderna med argumentet omatt de kommer att stjla allt du har!
Nr kanalen r byggdkommer tio pro-cent av aktierna i kanalbolaget
att ver-g i nicaraguansk go. Efter 100 r rkanalen helt och hllet
nicaraguansk.
Har regeringen och myndigheternamissat i sin information till de
som kom-mer att drabbas? undrar vi.
Jo, det finns ett ansvar vad gller ensen information till
befolkningen. Det
har talats mycket allmnt men mindrekonkret. Tre-fyra
presentationer hargetts men det r allmn information.Vad som mste
gras r att ge konkret
information p de platser dr kanalenska dra fram. De som frmst
drabbas rde som frst mste informeras och detr de kommunala
myndigheternas upp-gift. Dr handlar det om att fortbilda delokala
representanterna.
Octavio Ortega i Rivas sger att kyr-kogrdarna kommer att ta ver
av ki-neserna.
Det r ett mentalt helgern att sgangot liknande.
Den 10 november intervjuade journa-listen Leyla Jarqun, frn
dagstidningenEl Nuevo Diario det kinesiska fretagetsHKND frmste
rdgivare, Bill Wild. Hanerknner att den Interoceanska kanalen
kan f stor pverkan men vidhller attdet r det bsta alternativet
fr att skyd-da miljn i Nicaragua.
Han uppger ocks att den exakta
dragningen fortfarande inte r bestmd,vilket kan innebra att
dragningen avkanalen kan justeras frn det prelimin-ra frslaget. Det
kan sin tur innebraatt de personer som vi talade med under
vr dag i sdra Nicaragua kan leva kvarp sin grd, eller tvingas
flytta.
P frgan frn vr kollega om vilka reg-ler som ska glla i
frhandlingarna fratt bestmma priset p den exproprie-rade marken och
egendomen med dendrabbade, svarar Bill Wild:
ven om koncessionsavtalet fast-stller tv mekanismer fr att
bestmmapriset p marken, som r taxeringsvr-det och marknadsvrdet,
har fretagetsstyrelseordfrande Wang Jing gett sittlfte till dessa
mnniskor om ett rttvistmarknadspris. Det r dessa marknads-priser
som vi ska frhandla om med de
inblandade, utan manipulationer ellerpverkan av
spekulationer.
Precis som USA-biologen Jeffrey
McCrary sger i frgan om det vackranaturreservatet Indio-Maiz,
hvdar BillWild att kanalprojektet kan vara rdd-ningen.
Vi har frbundit oss att beskyddanaturreservatet. Utan kanalen
kommerdet med all skerhet g frlorat fr detpgr en oerhrd degradation
och enstor mnsklig inkrktning av reservatet.ver hela Nicaragua har
de illegala kal-hyggena blivit vrre och vrre. Underde senaste tre
ren har det frlorats likamycket i skog som under de senaste 20ren
tillsammans. Det betyder att underdet kommande decenniet kommer
ma-
joriteten av Nicaraguas skogar att gfrlorade. Men fretaget har
frbunditsig att inleda en massiv skogsplanteringmed mlet att i
slutet av projektet finnsdet mer skog i landet. Det r vad vi
kall-lar fr den positiva pverkan som pro-
jektet innebr.Det r nybyggarna som drar in ver
allt p den nicaraguanska landsbygden
och trots lagen om frbud mot att hugganer skogen, finns det
uppkpare p densvarta marknaden i stderna som kperupp virket.
Frn oppositionshll i Nicaragua harman ocks ifrgasatt Wang Jings
frm-ga att slutfra det gigantiska projektet.Bill Wild r vertygad om
motsatsen:
Han har skapat en mycket kvalifi-cerat grupp som har en bred och
djuperfarenhet i vrlden. Brittiska ERM hargjort
miljkonsekvensutredningen. Denfinansiella aspekten har utretts av
ettfretag i USA med stor prestige. Vadgller ingenjrsaspekten har
den lagtsp de frmsta fretagen i Kina. Vi arbe-
tar ven med ett gruvfretag f rn Aus-tralien. Sammanfattningsvis
har vi engrupp av experter fr att slutfra dettaprojekt med
framgng.
Dick och Miriam Emanuelsson
Trist att man mani-pulerar bnderna
Bill Wild r advokat och sprkrr fr kanalkoncessionen. FOTO: JAIRO
CAJINA.
12Nicaragua Flamman 3 december 2015
Octavio Ortega sger till de anhriga att kyrkogrden kommer att
exproprieras av kinesernavilket Octavio Corea betecknar som mentalt
helgern. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.
