Vittra i Väsby Handledare: Fredrik Birath

Samhällsorientering HT- 09 Författare: Elias Giertz

Svenska Dagbladets och Aftonbladets neutralitet i

Israel-Palestina-konflikten

En uppsats om hur nyhetsrapporteringen kring konflikten i Israel/Palestina

skilt sig mellan Svenska Dagbladet och Aftonbladet

Antal ord: 5303

Vittra i Väsby Elias Giertz

2

Innehållsförteckning Inledning 2

Syfte, frågeställning och metod 2

Frågeställning 2

Metod 2

Bakgrund 3

Material 5

Undersökning 9

Resultat och avslutande diskussion 13

Referenser 14

Bilagor 15

Inledning Det här arbetet kommer att handla om hur nyhetsrapporteringen kring konflikten i Israel/Palestina skilt

sig beroende på tidningarnas politiska åsikt. Jag har valt att jämföra rapporteringen i tidningarna

Svenska Dagbladet och Aftonbladet. I min bakgrund kommer jag att berätta mer om dessa tidningar.

Syfte, frågeställning och metod Syfte: Målsättningen för mig med den här uppsatsen är att jag, när jag är klar, ska ha en ganska klar

bild av vad konflikten orsakades av och hur den har fortlöpt. Jag vill också i slutändan av mitt arbete

ha en relativt stark uppfattning av var jag själv står i frågan. Det hoppas jag kunna redogöra för i min

avslutande diskussion.

Genom att granska nyhetsrapporteringen kommer jag förhoppningsvis också att få en inblick i vad

personer med sina politiska åsikter åt vänster respektive höger tycker om konflikten.

Det jag upplevt i mitt samhällsorienterade skolarbete är att det som fattats är fakta om årtal, konflikter

och liknande. Jag tror därför att den här uppsatsen kan ge en stadig början på att utöka min faktabas.

Det är en förhoppning jag har i alla fall.

Jag hoppas att jag i slutet av min uppsats, i den avslutande diskussionen med mig själv, ska kunna

konstatera huruvida rapporteringen är objektiv eller inte.

Frågeställning:

Jag kommer inte att i mina frågeställningar granska konflikten något närmare, utan ägna mig åt att

jämföra artiklar i Svenska Dagbladet och Aftonbladet som rapporterar kring samma händelse.

Frågeställningarna kommer vara utformade i formatet ”Rubriksättning hos Svenska Dagbladet –

Rubriksättning hos Aftonbladet”.

Bilagor (1:1, 1:2, 2:1, 2:2, 3:1, 3:2) är artiklarna, du finner de längst bak.

Betlehem första anhalten för Arafat – Yassir Arafat har lämnat Ramallah

Palestinierna nära inbördeskrig – Palestinska parlament sattes i brand

Två bombmän slog till i Tel Aviv: tre dödades – Flera dödsoffer i nya attentat

Metod:

Jag påbörjade mitt arbete genom att söka en stadig bakgrund till konflikten. Det här var nödvändigt för

mig för att förstå artiklarna som jag sedan skulle komma att granska och jämföra. Det gjorde jag

främst genom att läsa i de litterära verk som du finner listade i min referenslista. Enstaka termer och

händelser slog jag dock upp på internet. I de fall jag har använt uppslagsverket Wikipedia för att leta

upp vissa kontroversiella fakta (Brittiska Imperiet, Palestina) har det dessutom styrkts av ytterligare

litterära källor.

Vittra i Väsby Elias Giertz

3

Min undersökning genomförde jag genom att bestämma mig för två årtal som jag ansåg ha haft stor

betydelse i konflikten. Det blev 2002 och 2006. Pickelners uppsats1 hjälpte mig en hel del i arbetet att

bestämma årtal. I jämförelsen av mina artiklar har jag försökt att berätta sakligt kring vad som hände.

Detta har jag gjort genom att hålla mig till fakta som jag själv ansett vara rimlig. Med det i åtanke har

jag också haft som krav att det ska nämnas i båda artiklarna. Därför kan varje sammanfattning av

nyheten vara aningen kort, ibland.

Bakgrund

Konflikten

Det finns två olika perspektiv kring hur konflikten utbröt. Vissa hävdar att den började uppstå för

tusentals år sedan, som Bibeln säger. Andra hävdar att det är relaterat till sionismens utbredning över

världen. Jag anser att den allmänna uppfattningen är den senare, men främst den mest

verklighetsförankrade för mig. Det som beskrivs i Bibeln är före historien, och vi vet inte alls säkert

att det hände. Däremot är det som beskrivs i den senare teorin, alltså att konflikten orsakades i och

med sionismens utbredning, mer troligt ha hänt. Min bakgrund kommer därför att fokusera på just den

teorin. Biblisk historia kan förekomma, då jag anser att det är en nödvändig synvinkel att ta upp i vissa

fall. Tidningsartiklarna jag sedan jämför kommer alltså även de utgå ifrån den teorin.

Under 1890-talet var judehatet stort. FN, USA och enskilda nationer har gång på gång försökt skapa

fred emellan judarna och diverse andra folkgrupper – utan resultat. De förföljdes och hatades i princip

överallt. Detta var problematiskt för judarna. Ur detta hat bildades därför sionismen, en politisk

ideologi med strävan att judarna skulle få sin egen nation – Israel. Det här var en vilja som flera judar

självklart hade, men nu tog den för första gången konkret form. Termen sionism kommer ifrån ”Zion”,

vilket är det bibliska namnet för Israel och Jerusalem. Ledaren för rörelsen kom att bli den judiska

journalisten Teodor Herzl.

Herzl blev ledaren ganska naturligt. 1896 skrev han boken ”Der Judenstaat”2, där han formulerade sina

tankar och konkretiserade det. Så vitt jag förstår var han inte en opinionsbildare, utan snarare ett

språkrör. Han bildade alltså inte sionismen, tankarna fanns redan där hos de flesta judar, men han

förde fram tankarna och, som sagt, gjorde det till något konkret. I boken skrev han att det enda sättet

att lösa den antisemitismen3 som rådde och ständigt ökade var att judarna skulle få en egen stat. 1897

samlade han ihop och bjöd in till den första sionistiska kongressen i Basel, Schweiz. Vid den här

kongressen bildades organisationen som efter 1960 började kalla sig för ”World Zionist Organisation”.

Många judar slöt sig samman till organisationen, oavsett tidigare politisk åsikt. Nu hade den

sionistiska rörelsen tagit fart på riktigt.

Romarna hade år 70 e Kr förstört Jerusalem som en samlingsplats för judarna, då judarna gjorde

uppror men besegrades av romarna och förbjöds att bo i Jerusalem och i en radie på ~50 kilometer från

staden. Staden blev då romersk och judarna bredde ut sig över världen. När man då under 1800-talet

tog krafttag mot denna utvandring (sionismen) och ansåg judarna berättigade till en egen stat vågade

en stor skala judar att börja flytta in till landet (då namngivet Palestina). Den övervägande majoriteten

av befolkningen var i detta läge araber. Under första världskriget fick Storbritannien kolonier i

Palestina och styrde alltså landet. Britterna lovade judarna att de skulle hjälpa till att skapa det judiska

nationalhemmet – vilket var precis vad sionismen efterfrågade.

I och med den massiva judeförföljelsen som började under 1930-talet ökade även invandringen av

judar till Palestina. Araberna, som hade bott i landet i mer än tusen år nu, blev upprörda. De angrep

judarnas jordbruk i landet. Kaos utbrast kort sagt i landet. Storbritannien försökte då begränsa

invandringen.

1 Pickelner, Thomas. 2008. s. 9. (Se referenser för mer info).

2 ”Den judiska staten” på svenska.

3 Fientlighet mot judar och judendomen, baserat på, för det mesta inbillade drag bland judar.

Vittra i Väsby Elias Giertz

4

Andra världskriget bröt ut och miljontals judar mördades. Efter kriget var det viktigare än någonsin för

judarna att få en egen stat. Föga förvånande visade USA och Sovjetunionen stöd till detta. Många

nationer ville gottgöra judarna. Men araberna betraktade fortfarande Palestina som deras land och

använde våld för att visa deras missnöje. Britterna insåg i det här läget att situationen var ohållbar och

beslöt sig för att lämna landet. De hoppades på att FN skulle kunna avgöra landets framtid. De

beslutade i sin tur att dela landytan mellan araber och judar. Judarna accepterade det här, men araberna

motsatte sig delningen. Ändå utropades staten Israel den 14 maj 1948. Dagen därpå angreps staten av

omgivande arabländer4. Palestinier som redan bodde i landet flydde, främst till Libanon och Jordanien.

FN lyckades förmedla ett vapenstillestånd och Israel tog emot en väldigt stor judisk flyktingström som

kom från arabstaterna. Ändock kände de sig hotade och skapade en mycket stark krigsmakt i landet,

med stor hjälp från USA och Västtyskland. Man kände sig i nämnda stater tvungen att gottgöra

judarna för det de uthärdade under andra världskriget.

Sexdagarskriget vilket var en präglande faktor i den här konflikten bröt ut 1967. I kriget erövrade de

många områden från omgivande arabiska länder. 1973 nåddes vapenstillestånd igen, efter strider i

Oktoberkriget. 1979 slöts fred mellan Israel och Egypten. Sistnämnda land fick då tillbaka Sinaihalvön

som Israel erövrade i Sexdagskriget.

Trots Oslo-avtalet5 har judar bosatt sig på de områden palestinierna har rätt till. Konflikten blossade

återigen upp med terrordåd och hämndaktioner runt år 2000.

Djupare än så har jag medvetet valt att inte gå in på. Jag anser mig nu ha beskrivit konflikten på ett

allmängiltigt vis. Jag har svårt att tro att den breda massan vet mer kring konflikten än vad som

beskrivits ovan. Jag tror dessutom att uppsatsen tappar lite av sin poäng om majoriteten kretsar kring

konflikten och inte nyhetsrapporteringen.

Tidningarna

I min undersökning kommer jag att jämföra ett antal tidningsartiklar från tidningarna Svenska

Dagbladet och Aftonbladet. Nedan följer en kort presentation av båda.

Aftonbladet dominerar (tillsammans med Expressen) kvällstidningsmarknaden. Den betecknas som

oberoende socialdemokratisk. Schibsted och LO är de två ägarna, den förstnämnde med 91 procent av

aktierna och den sistnämnde med resterande 9 procent. Den grundades 6 december 1830. 2005 hade

webbtidningen, Aftonbladet.se, rekord på listan över mest besökta tidningswebbplats med hela två

miljoner besökare dagligen.

Svenska Dagbladet (i kommande delar av uppsatsen benämnt som ”SvD”) kallar sig själva för

obundna moderater. Det är den tredje största morgontidningen i Sverige. Den ägs av Schibsted.

Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet får båda två det största presstödet6 i Sverige. Båda

tidningarna erhöll var för sig 65 Mkr.

4 Bl.a. Libanon, Jordanien och Egypten

5 Ett avtal som tecknades år 1993 under Osloprocessen - hemliga förhandlingar mellan Israel och Palestinian

Liberation Organization. I avtalet står att palestinier har rätt till självstyre på Västbanken och i Gaza. 6 Statligt stöd för att se till att det finns en mångfald av dagstidningar.

Vittra i Väsby Elias Giertz

5

Material Tanken är att jag i den här delen av min uppsats ska granska varje källa och titta på hur mycket jag kan

förlita mig på den. Jag ska också försöka beskriva till vad jag har använt varje enskild källa, väldigt

ytligt.

Litteratur

Atarodi, Vera - Söderblom, Jesper. 2008, (s. 4-6) USA som medlare – en fallstudie i konflikten

mellan Israel och Palestina från och med 1991, Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen

Körner, Göran - Lagheim, Lars. 2002, (s. 319-320) PULS Historia för grundskolans senare del,

Bokförlaget Natur och Kultur

Bergström, Börje - Löwgren, Arne - Almgren, Hans. 1989, (s. 413-417) Alla tiders historia, Liber

Pickelner, Thomas. 2008, (s. 4-9) 60 år med krig i vardagen – ett journalistiskt projekt om hur

konflikten mellan Israel och Palestina påverkar folket, Södertörns högskola, Institutionen för

svenska, retorik och journalistik

Ovanstående publikationer har alla använts till att formulera min bakgrund.

Vera Atarodi och Jesper Söderblom har skrivit en uppsats kring hur USA har fungerat som medlare i

konflikten. Vad jag har använt mig av i den är bakgrunden till konflikten. I stora drag hänvisar de

alltid till Karin Aggestam i den, universitetslektor och docent på Lunds universitet i Freds- och

konfliktforskning. Hon har lärt ut i mellanösterns politik på Department of Political Science på Lund

universitet. Hon har en bred kunskap och en stor erfarenhet i frågan.

Göran Körner och Lars Lagheim har skrivit boken PULS Historia för grundskolans senare del.

Börje Bergström och Arne Löwgren har skrivit Alla tiders historia. Den förstnämnda har varit till stor

hjälp för ”enklare” bakgrund. Den har mer använts som ett uppslagsverk än något att läsa i. I

kombination med boken Alla tiders historia så har den varit mycket användbar. Alla årtal och alla

händelser beskrivet i den boken har kollats upp i denna. Respektive bok är från skilda förlag och de

skrivs ju dessutom av olika författare. Jag tycker därmed att fakta från dessa böcker är korrekt.

Thomas Pickelner har skrivit en uppsats om hur människor påverkas av kriget i Israel och Palestina.

Den är publicerad på Södertörns högskola hos institutionen för svenska, retorik och journalistik. Den

publicerades år 2008. Vad jag anser har den här källan inte spelat så stor roll i min uppsats. Den har i

princip bara använts för att styrka andra fakta på internet och i litteratur listad ovan. Det har varit ett

medvetet val då han studerar just media och inte själva konflikten i sig. En snabb Google-sökning på

hans namn bekräftar även detta.

Vittra i Väsby Elias Giertz

6

Internet

Wikipedia

I det här arbetet har Wikipedia fungerat som ett snabbt uppslagsverk för mig, vilket är vad jag anser att

det kan användas som.

2009-11-05 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Palestina&oldid=10397133

2009-11-09 http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Der_Judenstaat&oldid=322111645

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Antisemitism&oldid=10373258

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jerusalem&oldid=10412369

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Brittiska_imperiet&oldid=10165292 2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Andra_v%C3%A4rldskriget&oldid=10457447

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_Dagbladet&direction=prev&oldid=10471059

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aftonbladet&direction=prev&oldid=10463750

Ovanstående Wikipedia-källor har använts för att formulera min bakgrund.

Jag har kollat upp väldigt snabb ”grundfakta” i dessa källor, såsom vad det Brittiska imperiet var, vad

Antisemitism betydde och när Der Judenstaat egentligen släpptes (i fallet med Der Judenstaat har det

dubbelkollats på en annan källa som kommer, då det enligt mig kan vara en ganska kontroversiell

bok). Det har alltså använts för att fräscha upp minnet lite. Att fälla omdöme om huruvida det är

seriösa författare eller inte, men jag bedömer att i det i den uträckning dessa källor haft ett inflytande

på mitt arbete är ganska irrelevant.

Wikipedia-sidorna om Aftonbladet och Svenska Dagbladet användes för att beskriva tidningarna.

2009-11-16 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fria_Moderata_Studentf%C3%B6rbundet&oldid=10244774 2009-11-16 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Agence_France-Presse&oldid=10299855

2009-11-16 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nyhetsbyr%C3%A5&oldid=10270616

Ovanstående Wikipedia-källor har använts i min undersökning.

Agence France-Presse var för egen räkning. Någon artikel jag granskade var skriven av den byrån och

jag ville bara titta på vad det var för något. Jag tittade också på artikeln ”Nyhetsbyrå” för att se vad en

nyhetsbyrå sysslade med.

Artikeln om Fria Moderata Studenförbundet kom jag till genom att googla på Mats Gezelius, när jag

genomförde min ”mini-undersökning” kring honom och hans bakgrund. Att han är ordförande styrks

dessutom av förbundets egen hemsida.

NE

2009-11-05 http://ne.se/palestina

2009-11-09 http://ne.se/sionism

2009-11-09 http://www.ne.se/presstöd

Dessa källor har använts i kombination med litterära publikationer. Palestina och Sionism var när jag i

början av mitt arbete skulle skriva en bakgrund och ville bara få en kort känsla av vad det var. När jag

hade förstått vad det var började jag leta i böcker, bl.a. Alla Tiders Historia vilken hjälpte mig mycket

i just de två ämnena.

Artikeln om presstöd använde jag när jag läste att Svenska Dagbladet fick presstöd. Jag blev

intresserad av vad det var och kollade upp det. Det hänvisar jag dessutom till i min bakgrund.

Vittra i Väsby Elias Giertz

7

Övriga

2009-11-09 http://www.eaec.org/svenska/Torell/sionismens-utveckling.htm

Källan användes för att ta reda på vem Teodor Herzl var samt lite varför han blev ledare för den

sionistiska rörelsen. Sidan är skriven av European-American Evangelistic Crusades vilket är en

bibelcentrerad troende grupp. Det kan anses korkat att ta information om sionismen därifrån, men jag

anser att de fakta som återgetts där har varit väldigt saklig. Alla andra källor om sionismen styrker

dessutom det som berättas.

2009-11-09 http://skolarbete.nu/skolarbeten/sionismen/

Den här källan använde jag för att ta reda på när den första sionistiska världskongressen hölls. Årtalet

styrks i alla andra källor, både den ovanför denna och den nedanför.

2009-11-09 http://www.zionit.se/omzionism.htm

Den här sidan är skriven av den Zionistiska Federationen i Sverige. De har beskrivit den sionistiska

rörelsens bakgrund vilken jag har återberättat i min bakgrund. Även om det möjligtvis var så att allt

ont den rörelsen åstadkom har varit borträknat har jag bortsett ifrån då jag i min bakgrund endast

berättar vad sionismen är och inte vad de konkret gjorde.

2009-11-09 http://www.mimersbrunn.se/Israel_Palestina_11007.htm

Just denna användes till en ytterst liten del av min uppsats – nämligen att ta reda på hur man beskriver

konflikten på olika ställen. Källan hävdar att det är det som beskrivs i Bibeln och den sionistiska

rörelsens utbredning som har orsakat konflikten. Det har jag skrivit i min bakgrund. Denna fakta går

även att läsa sig till i bl.a. Alla tiders historia.

2009-11-09 http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=895

Populär Historia är ett månadsmagasin som även har en webbportal med information. 2004 fick den

priset Årets tidsskrift. I det här fallet har jag använt den för att titta på vad Sexdagarskriget innebar och

när det bröt ut. Det som hände i konflikten togs ur boken Alla tiders historia, men årtal är från

ovanstående källa – även om den också styrks i det litterära verket.

2009-11-09 http://www.svd.se/special/svd_info/artikel_275057.svd

Användes i en liten utsträckning i bakgrunden när jag beskrev tidningen Svenska Dagbladet.

2009-11-09 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1093093.svd

För att styrka fakta kring presstödet i Wikipedia-artikeln och NE-artikeln använde jag den här

nyhetsartikeln för att se till att det var rätt fakta jag hade fått fram.

2009-11-16 http://sv.wikipedia.org/wiki/Tel_Aviv

2009-11-16 http://www.flygresor.se/israel/telaviv/

2009-11-16 http://www.bokasmart.se/flyg/tlv-tel_aviv.html

2009-11-17 http://www.svd.se/resor/nyheter/artikel_256505.svd

En nyhetsartikel handlade om bombningar i staden Tel Aviv. Jag ville ta reda på hur stor staden var

för att ge en mer berättande stil i min undersökning. De tre första källorna berättar att det är den nästa

största staden. Flygresor.se drivs av Svenska Resenätverket.

Den sista källan i listan där handlar om att det är en hel del ”partyliv” och turism i staden. Det använde

jag i min undersökning.

Vittra i Väsby Elias Giertz

8

2009-11-17 http://www.fmsf.se/index.php?id=42

Jag ville bara dubbelkolla att det inte var Mats Gezelius själv som hade gått in och redigerat artikeln

på Wikipedia och satt sig själv som ordförande under ett år. Ovanstående sida är Fria Moderata

Studentförbundets egna, och den berättar vad som står i Wikipedia-artikeln.

Vittra i Väsby Elias Giertz

9

Undersökning Betlehem första anhalten för Arafat – Yassir Arafat har lämnat Ramallah

SvD:s artikel finner du som bilaga 1:1, Aftonbladets artikel finner du som bilaga 1:2.

Om vi börjar med att gå igenom nyheten objektivt. Det som rapporteras är att Yassir Arafat, ledare för

Palestina har påbörjat sin tre dagar långa resa runt på Västbanken. Den börjar med ett besök på

Födelsekyrkan i Betlehem, dit han tagit sig med hjälp av en helikopter lånad från Jordanien. Det

nämns även i artikeln att det reseförbud som Israel hade upprättat mot Arafat hävdes nyligen. Det

berättas också att regeringspartiet Likud sagt nej till att Palestina i framtiden ska få en egen stat.

Hur skiljer sig då de båda artiklarna? Till stor del är båda två väldigt sakliga, men om man granskar

den lite närmare och ska vara petnoga så är Aftonbladets artikel väldigt kritisk till Israel och målar ut

dem som väldigt hemska och horribla och visade verkligen hur det palestinska folket fick lida.

I den jordanska helikoptern – som Arafat fått låna sedan hans egna förstörts i en israeliska

[israelisk/min anm.] robotattack – tog han sig därefter till Betlehem. Målet var Födelsekyrkan,

där palestinska aktivister och civila satt belägrade fram till i fredags.

Man talar om att det är Israel som har förstört Arafats helikopter i ”en israelisk robotattack”, något

som låter extremt brutalt. Meningen som handlar om att palestinska aktivister suttit belägrade vid

kyrkan fram till i fredags låter också väldigt sorgingivande. Känslan som väcks hos mig som läsare är

att palestinierna är ena riktiga offer. Jag säger inte att något av ovanstående är ett sakfel, men man har

använt språket på ett sätt som verkligen säger att det som Israel gör är hemskt.

Samma sak kan vi se när båda artiklarna berättar att reseförbudet mot Arafat har hävts. Aftonbladet

säger att det är USA som har medlat fram det, medan SvD inte alls nämner det. Det kan vara

omedvetet, men det stärker ändå bilden av att Israel måste tvingas till saker, om man läser

Aftonbladets artikel.

Kritiken som riktats mot USA, att de varit för medgörliga med Israel, tas bort lite i SvD:s artikel. Läs

följande:

USA fortsätter att ge sitt stöd åt bildandet av palestiniernas egen stat, oavsett Likukds omröstning. Det

sade talesmannen för nationella säkerhetsrådet i Washington, Sean McCormack.

[..] – Vi fortsätter att arbeta i riktning mot den visionen, sade McCormack.

Här visar SvD för sina läsare att USA faktiskt höjer rösten lite, vilket inte verkar ha varit den allmänna

opinionen förut7. Detta tar inte Aftonbladets artikel upp överhuvudtaget. Det är dock oklart huruvida

USA hade en roll i detta eller inte – oavsett utgång på det så visar det ändå på det jag poängterade

ovan. SvD vill att USA ska få en roll som ganska snäll, medans Aftonbladet inte presenterar det alls.

Samtidigt visar SvD dock väldigt sympati för Palestina – eller jag får känslan av det i alla fall

– i den avslutande meningen. Man skriver nämligen följande:

Men de 2 660 delegaterna avvisade hans linje och röstade för Netanyahus resolutionsförslag

som helt enkelt utesluter en självständigt palestinsk stat.

”som helt enkelt utesluter” låter väldigt dystert och hopplöst. Bilden som skapas för läsaren är att

Palestina står utom all hjälp och att det inte finns något hopp för dem överhuvudtaget. Det är inte en

märkbar värdering, snarare en skrivelse för att tillföra lite dramaturgi till texten – vilket i och för sig

kanske bör ifrågasättas i en dagstidning…

7 http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.240814-clinton-forsoker-dampa-vreden

Vittra i Väsby Elias Giertz

10

Palestinierna nära inbördeskrig – Palestinska parlamentet sattes i brand

SvD:s artikel finner du som bilaga 2:1, Aftonbladets artikel finner du som bilaga 2:2.

Artikeln handlar om att det politiska partiet Fatah, som är i opposition mot partiet Hamas, i de

palestinska delarna av Israel, satt eld på premiärministerns kansli och parlamentsbyggnaden i staden

Ramallah.

Texten är skriven av TT, därmed är artiklarnas brödtext densamma. Däremot är det intressant att titta

på rubriksättningen hos de båda tidningarna. Där skiljer det sig nämligen och skapar en kolossal

skillnad. SvD:s rubrik är ”Palestinierna nära inbördeskrig”, medans Aftonbladet har satt rubriken

”Palestinska parlamentet sattes i brand”.

Att snabbt titta på SvD:s artikel, utan att läsa artikeln, ger intrycket av att palestinierna har problem

med varandra och har svårt att enas.

En hastig blick på Aftonbladets rubrik får en dock att tro att det är motståndare till Palestina (dvs.

Israel eller andra sionister) som satt eld på det palestinska parlamentet. När konflikten var aktuell i

allra högsta grad, och Israel och Palestina högg varandra hela tiden – tror jag att läsare av Aftonbladets

tidning uppfattade det som att det var Israel som hade en roll i uppeldningen, vilket ju inte var fallet.

Mycket mer än så finns det inte att säga kring artikeln. Det är lite fascinerande hur två exakt likadana

texter kan få två väldigt skilda utgångar. Det visar också lite vilken makt tidningar har – utan att läsa

artikeln ordentligt (vilket alla faktiskt inte gör) kan man få en uppfattning som är väldigt snedvriden.

Det är möjligt att förvränga händelser väldigt lätt.

Flera dödsoffer i nya attentat – Två bombmän slog till i Tel Aviv: tre dödades

SvD:s artikel finner du som bilaga 3:1, Aftonbladets artikel finner du som bilaga 3:2.

Händelsen artiklarna berättar om är att palestinska självmordsbombare (allra troligast), har utfört en

attack i Israels näst största stad – Tel Aviv.

Jag anser att båda artiklarna har värderingar i sig – detta trots att SvD:s artikel är skriven av TT, en

nyhetsbyrå som brukar anses väldigt objektiv i sina texter.

Vi börjar med att titta på SvD:s artikel.

Flera dödsoffer skördades på i går i efterspelet till den palestinska attacken mot en buss på

Västbanken i tisdags.

Jag är förvånad över ordvalet i SvD:s artikel. Verbet ”skördades” är extremt tungt och känslofyllt. Det

är dessutom inte konkret överhuvudtaget. Det berättas inte vad som verkligen hände i den här

meningen. Det hade varit bättre av SvD att använda ”dödades” eller ”mördades”. Skördades är ju

egentligen ett uttryck för att man blir överkörd av en skördetröskel – vilket är ett okej uttryck att

använda i andra sammanhang än det, men inte i en nyhetsartikel. Jag tycker att det är en tydlig

värdering som man kan märka av här. Även fast den här värderingen förmodligen är väldigt

allmängiltig, ska artiklar vara sakliga.

Avslutande mening i SvD:s artikel är också väldigt förvånande.

Onsdagens explosioner följde på jakten efter de militanta palestinier som i tisdags utförde en

blodig attack mot den judiska bosättningen Emmanuel på Västbanken.

Vittra i Väsby Elias Giertz

11

”utförde en blodig attack”. Jag är fanatiskt imponerad över ordvalet, ännu en gång. Jag tycker inte att

man som saklig nyhetskälla ska använda sig av så pass starka uttryck som ovan. Det är automatiskt en

värdering, vilket jag anser jag bör kunna slippa i en ”oberoende” tidning, som SvD utger sig för att

vara.

Vi går över till Aftonbladets artikel.

När jag läser Aftonbladets artikel blir jag lite förvånad över antalet skadade som anges där, men som

helt bortses från i SvD:s artikel. Det är konstigt, eftersom det i tidigare frågeställningar visat sig vara

så att SvD haft en mer positiv inställning till Israel än Aftonbladet. Därmed borde SvD rimligen ha

som intresse att presentera siffror för dödsfall och skador orsakade av palestinier – och det hade ju

varit ett guldläge nu.

Men icke. Aftonbladet är de som nu framstår som väldigt kritiska till Palestina. Enligt deras artikel

skadades ett fyrtiotal och tre miste sitt liv.

Aftonbladets journalist framkallar starka känslor hos läsaren, som frambringar än dålig bild av

Palestina. Läs följande:

[..] när två palestinska självmordsbombare utlöste sina dödliga laddningar utanför en

gatuservering i södra Tel Aviv.

I texten står det att två palestinska självmordsbombare ”utlöste sina dödliga laddningar utanför en

gatuservering”. Dödliga laddningar utanför en gatuservering låter riktigt obehagligt. Vad jag vet är Tel

Aviv dessutom ganska turistbefolkat, och att som läsare få bilden av att en barnfamilj kanske satt och

åt vid denna servering och så kommer två självmordsbombare och utlöser sina dödliga handlingar kan

inte väcka annat än obehag.

Man har även använt sig av en mer berättande journalistik i Aftonbladets artikel än i SvD:s. Om man

tittar på skillnaden på hur man uppfattar en berättelse och ett referat – så är berättelsen förmodligen

bättre på att ge upphov till känslor hos läsaren än vad ett referat är. Lite så kan man också jämföra en

artikel som är väldigt refererande och en artikel som använder sig av ett mer teatralt berättarsätt.

Jag har varit på ett flertal föreläsningar, genom mitt engagemang i Centerpartiets Ungdomsförbund,

kring media och vad en nyhet är. Det bästa sättet för att skriva en bra artikel är enligt många

journalister och pressekreterare att skapa närhet och förståelse hos läsaren. Att skildra något som

läsaren kan relatera till är det bästa sättet för att fånga läsarens uppmärksamhet och samtidigt

framkalla de känslor man vill. Det har Aftonbladets journalist gjort. Läs påföljande citat:

Explosionen inträffade vid tiotiden på kvällen framför en liten kiosk som säljer öl och

cigaretter.

[..]

- Jag erbjöd honom sex, men han svarade att "Nej, jag ska dö i kväll". Fem minuter senare

hörde jag explosionen, säger Naomi.

Det första citatet kan i det närmaste alla relatera till. Vem har inte gått förbi en tobakskiosk, liksom?

Föreställ dig den där tobakskiosken explodera och se den där försäljaren, som är i det närmaste

pensionerad, sprättas upp och dö. Vem berörs inte av det där, helt enkelt? Man har skapat en känsla

hos läsaren som man egentligen inte borde göra som tidning. Det är oberoende nyheter man söker som

läsare, det får man inte i den här artikeln.

Vittra i Väsby Elias Giertz

12

Andra citatet är väldigt dramaturgiskt skickligt. Det är så texten avslutas, och det är ett väldigt

plötsligt slut som får läsaren att förundras. Skapar man förundran hos en läsare skapar man också tid

till eftertanke. Jag kan nästan garantera att den som läst hela artikeln och läser det där sist av allt

funderar lite på ”vilka gjorde det?!”, ”varför gjorde de det?!” och liknande. Då bildar man som läsare

också en åsikt, och om man tidigare som journalist har skapat känslan för läsaren av att Palestina

begått något brutal har man förmodligen också lyckats hålla kvar den känslan hos läsaren när den

tänker efter. Och voila, nu har du påverkat någon!

Jag är fortfarande väldigt intresserad av hur det kan komma sig att varje artikel jag tidigare undersökt

hos Aftonbladet varit väldigt kritiska till Israel och använt fakta för att påvisa deras brister och inte

Palestinas. Författaren till artikeln heter Mats Gezelius. Jag bestämmer mig för att titta på vem han är,

av rent intresse bara.

Min första upptäckt är att han är frilansjournalist, han har publicerat artiklar i både Metro8, Fokus

9 och

HBL10

. 1999 verkar han även ha fått ett stipendium på 15.000 SEK av Publicistklubben11

. Men helt

plötsligt visar det sig att en Mats Gezelius varit ordförande i Fria Moderata Ungdomsförbundet år

1977.

Det finns visserligen fyra stycken Mats Gezelius över 3012

som är folkbokförda i Sverige, men med

tanke på att SvD, som kallar sig själva för moderater, verkar ha ungefär samma bild av konflikten som

Mats Gezelius verkar det ganska troligt att han är moderat. Ett engagemang i ungdomsrörelsen för

partiet är därför inte helt omöjligt.

Nåväl. Sammanfattat så tycker jag faktiskt att den här artikeln var väldigt värderande i sina

formuleringar. Förmodligen värre än någon annan. Språket som används är väldigt starkt och det ger

upphov till känslor hos läsare.

8 http://www.metro.se/se/article/2009/01/22/21/5811-45/index.xml

9 http://www.fokus.se/2009/08/reaktion-med-flera-avsikter/

10 http://www.hbl.fi/text/utrikes/2009/1/28/d22757.php

11 http://www.publicistklubben.se/kontakta-oss/stipendier/stipendiater-1999/

12 Enligt Birthday.se – databas som speglar Skatteverkets.

Vittra i Väsby Elias Giertz

13

Resultat och avslutande diskussion Jag har alltid trott att tidningar var ganska sakliga och objektiva. Pratet om att man ska kritiskt granska

även tidningar var något jag förstod, men jag trodde att det var mest prat.

I det här arbetet har jag motbevisat mig själv.

Det var väldigt skickligt dolda värderingar, som bara visar sig om man läser det extra noga. Man har

valt att hålla borta vissa fakta eller istället presentera den – helt beroende på vad du vill att läsaren ska

få för bild av händelsen.

Lite har det här skrämt mig. Tänk själv att du sitter och läser om den här konflikten när den var som

allra mest aktuell och kanske inte tänker på att granska alltihop så kritiskt som man kanske annars gör.

Jag har alltid trott att det var de små incidenterna som var lätta att förvränga, men i förbifarten kan

många nog ha bildat en felaktig åsikt kring Israel-Palestina-konflikten – en konflikt så stor att den än

idag berör hela världen.

Man kan fråga sig vad man har för syfte med att skriva subjektiva artiklar som journalist. Jag ser det

som att man antingen vill bilda opinion, eller så är man helt enkelt en dålig journalist. Jag relaterar till

mig själv när jag ska beskriva en händelse sakligt i min privata politiska blogg – det är inte alls lätt.

Lite samma sak kan förmodligen hända även för utbildade journalister. Det är inte alltid lätt att

förmedla en korrekt bild av en händelse. Dessutom såg vi ju att även artiklar skrivna av Tidningarnas

Telegrambyrå (en väldigt stor nyhetskälla för många tidningar) kunde vara värderade, och då kan det

bli svårt för journalister som läser de texterna att skriva en egen artikel som ska vara saklig.

Samtidigt måste vi någonstans också inse att ingenting är oberoende. Hur mycket lagar som än stiftas,

hur mycket medial debatt som än händer och hur ofta vi än tar upp frågan om medias oberoende så

kommer vi alltid att bombas med värderingar. Det är inget farligt, egentligen. Jag tror snarare att det är

ganska nyttigt med den här typen av ”redan värderade” nyheter. Ett samhälle som är helt oberoende

från alla myndigheter, företag och opinionsbildare blir nog också ganska tanklöst och värderingslöst.

Någonstans måste ju tankegången börja.

Jag tror att kravet på att tidningar ska vara oberoende kommer att tappas av lite. I och med bloggars

och diskussionsforums framfart, som dessutom visat sig vara mer uppskattat än vanliga

papperstidningar, utvecklas vi till att resonera lite mer, och det är något människan gillar – att utveckla

sitt resonemang. Jag tror att medialandskapet kommer inrikta sig betydligt mer på att få igång läsarens

intresse för nyheten i fråga och få läsaren att utveckla en åsikt. Det dramaturgiska berättandet som vi

såg i vissa av artiklarna kommer alltså att ta mer plats, enligt mig.

Min förhoppning är att du har haft lika kul som jag när du har läst den här uppsatsen. Att skriva den

har varit väldigt givande och har fått mig att tänka till lite. Media kanske inte alltid är så oberoende

som man trott. Jag har också fått en hyfsat klar bild av hur Israel-Palestina-konflikten startades och

varför. I och med att mitt fokus skulle ligga på medias rapportering hann jag inte gå in lika djupt i alla

”delar” av konflikten. Men det här har väckt mitt intresse, och nu kommer jag följa allting som händer

i konflikten med största intresse!

Vittra i Väsby Elias Giertz

14

Referenser Litteratur

Atarodi, Vera - Söderblom, Jesper. 2008, (s. 4-6) USA som medlare – en fallstudie i konflikten

mellan Israel och Palestina från och med 1991, Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen

Körner, Göran - Lagheim, Lars. 2002, (s. 319-320) PULS Historia för grundskolans senare del,

Bokförlaget Natur och Kultur

Pickelner, Thomas. 2008, (s. 4-9) 60 år med krig i vardagen – ett journalistiskt projekt om hur

konflikten mellan Israel och Palestina påverkar folket, Södertörns högskola, Institutionen för

svenska, retorik och journalistik

Bergström, Börje - Löwgren, Arne - Almgren, Hans. 1989, (s. 413-417) Alla tiders historia, Liber

Internet

2009-11-05 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Palestina&oldid=10397133

2009-11-09 http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Der_Judenstaat&oldid=322111645

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Antisemitism&oldid=10373258

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jerusalem&oldid=10412369

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Brittiska_imperiet&oldid=10165292 2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Andra_v%C3%A4rldskriget&oldid=10457447

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_Dagbladet&direction=prev&oldid=10471059

2009-11-09 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aftonbladet&direction=prev&oldid=10463750

2009-11-16 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fria_Moderata_Studentf%C3%B6rbundet&oldid=10244774 2009-11-16 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Agence_France-Presse&oldid=10299855

2009-11-16 http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nyhetsbyr%C3%A5&oldid=10270616

2009-11-05 http://ne.se/palestina

2009-11-09 http://ne.se/sionism

2009-11-09 http://www.ne.se/presstöd

2009-11-09 http://www.eaec.org/svenska/Torell/sionismens-utveckling.htm

2009-11-09 http://skolarbete.nu/skolarbeten/sionismen/

2009-11-09 http://www.zionit.se/omzionism.htm

2009-11-09 http://www.mimersbrunn.se/Israel_Palestina_11007.htm

2009-11-09 http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=895

2009-11-09 http://www.svd.se/special/svd_info/artikel_275057.svd

2009-11-09 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1093093.svd

2009-11-16 http://sv.wikipedia.org/wiki/Tel_Aviv

2009-11-16 http://www.flygresor.se/israel/telaviv/

2009-11-16 http://www.bokasmart.se/flyg/tlv-tel_aviv.html

2009-11-17 http://www.svd.se/resor/nyheter/artikel_256505.svd

2009-11-17 http://www.fmsf.se/index.php?id=42

Vittra i Väsby Elias Giertz

15

Bilagor Bilaga 1:1 – Svenska Dagbladet http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_52763.svd

Betlehem första anhalten för Arafat

Publicerad: 13 maj 2002, 14.49. Senast ändrad: 23 september 2007, 14.03

Det palestinska självstyrets president Yasser Arafat inledde i dag sin tre dagar långa rundresa på

Västbanken med ett besök vid födelsekyrkan i Betlehem. Det var hans första resa sedan israelerna

hävde belägringen av hans högkvarter den 2 maj.

Vid kyrkan, som fram till den 10 maj var belägrad av den israeliska armén under 39 dagar, slog Arafat

an en ekumenisk ton ”som muslim, kristen och människa” (Han är gift med en kristen kvinna) och

talade om byggnadens stora betydelse både för kristna och muslimer.

– Vi har bevittnat en tragedi som inte får upprepas, sade han vidare om belägringen.

Arafat kom med helikopter, inlånad från grannlandet Jordanien. Det palestinska presidentämbetets

egna helikoptrar förstördes i en israelisk flygattack mot Gazaremsan i december. Det är visserligen

bara två mil mellan Ramallah, där Arafat till förra veckan i praktiken hållits i husarrest av den

israeliska armén, och Betlehem men en bilresa hade tvingat Arafat att underkasta sig israeliska

vägkontroller, vilket kunde ha setts som förödmjukande.

Även efter sin stora offensiv mot misstänkta terrorister på Västbanken har Israel behållit spärrar runt

vissa städer i området.

Efter besöket i Betlehem reste Arafat vidare till Jenin, där palestinier och israeler nyligen utkämpade

ett hårt slag vid ett flyktingläger.

Det israeliska regeringspartiet Likuds resolution om att aldrig acceptera en självständig palestinsk

stat kullkastar Osloavtalet mellan Israel och palestinierna, sade Arafat tidigare på måndagen.

USA fortsätter att ge sitt stöd åt bildandet av palestiniernas egen stat, oavsett Likuds omröstning. Det

sade talesmannen för nationella säkerhetsrådet i Washington Sean McCormack.

Likuds resolution ger dock Sharon svårigheter med sin alliansbroder, USA:s president George Bush,

som uttalat sig för den palestinska staten. McCormack hänvisade i sin kommentar till att Bush talat om

sin vision om en palestinsk och en israelisk stat sida vid sida.

– Vi fortsätter att arbeta i riktning mot den visionen, sade McCormack.

I Osloavtalet 1993 gavs den nybildade Palestinska myndigheten under president Arafat kontrollen

över 42 procent av Västbanken och Gazaremsan.

Arafats rådgivare Nabil Abu Rudeina instämde i kritiken mot Likud-resolutionen.

– Beslutet hotar försöken att återuppta fredsprocessen och det hotar stabiliteten i regionen. Sådan

stabilitet kan bara uppnås genom att upprätta en palestinsk stat med Jerusalem som huvudstad, sade

han.

Likuds beslut var en framgång för förre premiärministern Benjamin Netanyahu och ett bakslag för

hans ärkerival, nuvarande premiärministern Ariel Sharon. Netanyahu visade sig ha störst stöd i partiet

inför kandidatnomineringen till valen 2003.

Sharon lade under den hetsiga debatten vid högerkoalitionen Likuds centralkommittémöte all sin

politiska pondus bakom orden, när han försökte förmå partiet att avstå från att rösta för Netanyahus

förslag om att en palestinsk stat inte kan accepteras.

Men de 2 660 delegaterna avvisade hans linje och röstade för Netanyahus resolutionsförslag som helt

enkelt utesluter en självständig palestinsk stat. SvD, Reuters, TT

Vittra i Väsby Elias Giertz

16

Bilaga 1:2 – Aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article73138.ab

Yassir Arafat har lämnat Ramallah

Publicerad: 2002-05-13

För första gången på nästan ett halvår lämnade den palestinske ledaren Yassir Arafat på måndagen

Ramallah.

Dagens rundresa tar honom till tre av de områden som drabbats hårdast av den israeliska offensiven.

Vid åttatiden på morgonen klev Arafat ombord på den jordanska militärhelikopter som under dagen tar

honom till några av de platser som varit måltavla under den sex veckor långa israeliska offensiven:

I Betlehem ska han inspektera skadorna efter den långvariga belägringen av Födelsekyrkan.

I Jenin ska Arafat besöka det krigshärjade flyktinglägret.

Slutligen ska Arafat besöka staden Nablus.

Israel hävde nyligen reseförbudet mot Arafat. Beslutet är en del i en överenskommelse som medlats

fram av USA. Trots det är fredsprocessen i ett bräckligt skede, sedan premiärminister Sharons

regeringsparti Likud på söndagskvällen sagt nej till en framtida självständig palestinsk stat.

Beslutet fattades vid ett centralkommittémöte i Tel Aviv och ses som ett bakslag för Ariel Sharon och

som en framgång för den förre premiärministern Benjamin Netanyahu.

”De tillintetgör Osloavtalet”

När Arafat lämnade Betlehem passade han på att i starka ordalag kritisera Likuds beslut.

– Härmed tillintetgörs Osloavtalet, sa Arafat till AP.

Avtalet – som tillkom 1993 – gav den Palestinska myndigheten under ledning av president Arafat

kontroll över 42 procent av Västbanken och Gazaremsan.

I den jordanska helikoptern – som Arafat fått låna sedan hans egna förstörts i en israeliska robotattack

– tog han sig därefter till Betlehem. Målet var Födelsekyrkan, där palestinska aktivister och civila satt

belägrade fram till i fredags.

- Denna plats kommer att finnas i våra hjärtan för alltid, sa Arafat vid kyrkan.

Arafat möttes av ett stort uppbåd av palestinska myndighetsföreträdare, präster och journalister. Och

tog sig hukande in i den grotta där Jesus sägs ha fötts.

Han vandrade också runt i den kyrka som byggts ovanför grottan – och som i 39 dagar belägrades av

den israeliska armén – i närmare en timme. Hela tiden ringde kyrkklockorna.

Reportrar på platsen frågade honom om de intryck han fått.

– En verklig tragedi. Detta kan inte accepteras av omvärlden, svarade han.

Vittra i Väsby Elias Giertz

17

Det är dock oklart vad som hänt inne i kyrkan. Israel menar att de beväpnade palestinska aktivister

som tog skydd i kyrkan medvetet förstörde den. De sista av dem lämnade platsen i fredags – 26 av

dem fördes till Gaza, medan de 13 som betecknats som mest militanta utelämnades till Cypern.

Mattias Lundell

Vittra i Väsby Elias Giertz

18

Bilaga 2:1 – Svenska Dagbladet

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_327048.svd

Palestinierna nära inbördeskrig

Publicerad: 12 juni 2006, 21.08. Senast ändrad: 11 oktober 2007, 05.20

Konflikten mellan de palestinska partierna Hamas och al-Fatah förvärrades dramatiskt i går.

På kvällen rapporterades Fatahaktivister ha stuckit delar av både premiärministerns kansli och

parlamentsbyggnaden i Ramallah i brand.

Svart rök vällde upp mot kvällshimlen sedan medlemmar av den Fatah-anknutna militanta rörelsen al-

Aqsa-martyrernas brigader hade stuckit byggnaderna i brand.

En maskerad medlem av gruppen sade utanför byggnaden att detta var "ett normalt svar på Hamas

angrepp på Palestinska myndighetens institutioner".

Tidigare på dagen hade det förekommit sammanstötningar mellan islamistiska Hamas och radikala

grupper med anknytning till president Mahmud Abbas parti al-Fatah.

I en av de häftigaste striderna hittills mellan dem sköt Hamasanhängare granater mot ett högkvarter för

en Abbaskontrollerad säkerhetsstyrka i staden Rafah på Gazaremsan. Två personer dödades i attacken

som slet upp ett stort hål i huset, uppgav sjukhuskällor.

I Gaza försökte anhängare till Hamasregeringen storma en av säkerhetsstyrkornas byggnader.

I två timmar på eftermiddagen hölls en högt uppsatt medlem i Hamas, Salah al-Rantissi, fången i södra

Gazaremsan. Al-Rantissi är bror till den förre Hamasledaren Abd al-Aziz al-Rantissi, som dödades av

israelisk militär 2004. En Hamastalesman anklagade medlemmar ur Abbas säkerhetsstyrkor för att

ligga bakom kidnappningen.

På kvällen meddelade presidenten att han hade försatt sina säkerhetsstyrkor i högsta beredskap, sedan

det bland annat förekommit skottlossning utanför parlamentsbyggnaden i Ramallah.

De kraftiga motsättningarna har utlösts av presidentens beslut att mot Hamas vilja utlysa en

folkomröstning den 26 juli. Den gäller en plan som har lagts fram av palestinska fångar från olika

grupperingar i israeliska fängelser. Väljarna ska ta ställning till om en samlingsregering ska bildas, om

de väpnade anfallen mot Israel ska avbrytas och om en palestinsk stat ska bildas.

Hamas är starkt emot folkomröstningen, eftersom förslaget indirekt innebär ett erkännande av Israels

rätt att existera.

Hamas hävdar att Abbas inte har rätt att på detta vis kringgå dess folkvalda regering och anklagar

presidenten för kuppförsök.

Ett förslag att förbjuda folkomröstningen skulle ha debatterats i det palestinska parlamentet på

måndagen men sköts upp till nästa vecka för att ge möjlighet till fortsatta förhandlingar.

Om inte någon överenskommelse nåtts till den 20 juni, vill det Hamasdominerade parlamentet

olagligförklara Abbas folkomröstning som skulle bli den första någonsin i de palestinska områdena.

RAMALLAH TT

Vittra i Väsby Elias Giertz

19

Bilaga 2:2 – Aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article385456.ab

Palestinska parlamentet sattes i brand

Publicerad: 2006-06-12

Våldsamma strider mellan Hamas och Fatah

RAMALLAH

Konflikten mellan de palestinska partierna Hamas och al-Fatah förvärrades dramatiskt på

måndagen. På kvällen rapporterades Fatahaktivister ha stuckit delar av både

premiärministerns kansli och parlamentsbyggnaden i Ramallah i brand.

Svart rök vällde upp mot kvällshimlen sedan medlemmar av den Fatah-anknutna militanta rörelsen

al-Aqsa-martyrernas brigader hade stuckit byggnaderna i brand.

En maskerad medlem av gruppen sade utanför byggnaden att detta var "ett normalt svar på Hamas

angrepp på Palestinska myndighetens institutioner".

Tidigare på dagen hade det förekommit sammanstötningar mellan islamistiska Hamas och radikala

grupper med anknytning till president Mahmud Abbas parti al-Fatah.

I en av de häftigaste striderna hittills mellan dem sköt Hamasanhängare granater mot ett högkvarter

för en Abbaskontrollerad säkerhetsstyrka i staden Rafah på Gazaremsan. Två personer dödades i

attacken som slet upp ett stort hål i huset, uppgav sjukhuskällor.

I Gaza försökte anhängare till Hamasregeringen storma en av säkerhetsstyrkornas byggnader.

Högsta beredskap

I två timmar på eftermiddagen hölls en högt uppsatt medlem i Hamas, Salah al-Rantissi, fången i

södra Gazaremsan. Al-Rantissi är bror till den förre Hamasledaren Abd al-Aziz al-Rantissi, som

dödades av israelisk militär 2004. En Hamastalesman anklagade medlemmar ur Abbas

säkerhetsstyrkor för att ligga bakom kidnappningen.

På kvällen meddelade presidenten att han hade försatt sina säkerhetsstyrkor i högsta beredskap,

sedan det bland annat förekommit skottlossning utanför parlamentsbyggnaden i Ramallah.

Ännu en parlamentsledamot för Hamas, Khalil al-Rabaei, kidnappades under en kortare tid på

kvällen av maskerade män i Ramallah. Han släpptes efter en knapp timme.

De kraftiga motsättningarna har utlösts av presidentens beslut att mot Hamas vilja utlysa en

folkomröstning den 26 juli. Den gäller en plan som har lagts fram av palestinska fångar från olika

grupperingar i israeliska fängelser. Väljarna ska ta ställning till om en samlingsregering ska bildas, om

de väpnade anfallen mot Israel ska avbrytas och om en palestinsk stat ska bildas.

Kuppanklagelser

Hamas är starkt emot folkomröstningen, eftersom förslaget indirekt innebär ett erkännande av

Israels rätt att existera.

Hamas hävdar att Abbas inte har rätt att på detta vis kringgå dess folkvalda regering och anklagar

presidenten för kuppförsök.

Ett förslag att förbjuda folkomröstningen skulle ha debatterats i det palestinska parlamentet på

måndagen men sköts upp till nästa vecka för att ge möjlighet till fortsatta förhandlingar. Om inte

Vittra i Väsby Elias Giertz

20

någon överenskommelse nåtts till den 20 juni, vill det Hamasdominerade parlamentet olagligförklara

Abbas folkomröstning som skulle bli den första någonsin i de palestinska områdena.

TT-AFP

Vittra i Väsby Elias Giertz

21

Bilaga 3:1 – Svenska Dagbladet

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_58700.svd

Flera dödsoffer i nya attentat

Publicerad: 18 juli 2002, 04.50. Senast ändrad: 23 september 2007, 14.15

Flera dödsoffer skördades på i går i efterspelet till den palestinska attacken mot en buss på Västbanken

i tisdags. Minst fem människor dödades i två attentat i israeliska Tel Aviv och ytterligare minst två i

palestinska Ramallah.

Polisen sade att två självmordsbombare låg bakom attentaten i Tel Aviv. En talesman för Israels

regering kallade attacken för en ”samlad ansträngning” av palestinska terrorgrupper, uppmuntrade av

Yasser Arafats palestinska myndighet, ”att nu starta en rad mordiska attacker mot israeler”. Arafat

fördömde i ett uttalande attacken.

Minst två personer dödades i en explosion i det palestinska flyktinglägret al-Amari i staden Ramallah

på Västbanken.

Onsdagens explosioner följde på jakten efter de militanta palestinier som i tisdags utförde en blodig

attack mot den judiska bosättningen Emmanuel på Västbanken.

TT-AFP

Vittra i Väsby Elias Giertz

22

Bilaga 3:2 – Aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article84108.ab

Två bombmän slog till i Tel Aviv: tre dödades

Publicerad: 2002-07-18

JERUSALEM

Israel skakas av ännu ett självmordsattentat. Tre personer dödades och ett 40-tal skadades sent i

går kväll när två palestinska självmordsbombare utlöste sina dödliga laddningar utanför en

gatuservering i södra Tel Aviv.

Den militanta gruppen Islamiska Jihad har tagit på sig skulden för bombdådet.

Två bombmän

Dutzu Raduyan, en gästarbetare från Rumänien, hörde den första explosionen från sin lägenhet i

närheten.

Han rusade ut på gatan när den andra explosionen kom.

- Det var hemskt. Döda människor överallt och de skadade skrek. Jag har aldrig sett något

liknande, säger Dutzu Raduyan.

Döda gästarbetare

Flertalet av de döda och skadade var utländska gästarbetare.

Explosionen inträffade vid tiotiden på kvällen framför en liten kiosk som säljer öl och cigaretter.

Det var då ovanligt mycket folk där då andra ställen var stängda eftersom det är en viktig judisk

helg. Det är lag på det.

- Jag var där och dömde ut böter och sa åt dem att stänga. Jag hade just gått därifrån när jag hörde

explosionen, säger kommunens tillsynsman Avner Benafshi.

"Jag ska dö"

Enligt Tel Avivs polischef Yossi Sedbon befann sig bombmännen cirka 15 meter från varandra när

de utlöste bomberna.

Naomi - en av de många prostituerade i området - är övertygad om att hon var en av de sista att tala

med bombmannen.

- Jag stod i mitt vanliga hörn när jag såg en ung arab i shorts som bar på två nylonväskor, berättar

Naomi.

- Jag erbjöd honom sex, men han svarade att "Nej, jag ska dö i kväll". Fem minuter senare hörde

jag explosionen, säger Naomi.

Mats Gezelius