Konkurrens medielagstiftning

SOU 1999:30 3

Till statsrdet och chefen frKulturdepartementet

Genom beslut den 13 november 1997 bemyndigade regeringen chefen frKulturdepartementet att tillkalla en kommitt med parlamentariskt inslagmed uppdrag att lgga fram frslag till lagstiftning fr att sl vakt ommngfalden i svenska medier och motverka sdan gar- ochmaktkoncentration inom massmedierna som kan skada ett fritt och brettmeningsutbyte och en fri och allsidig upplysning.

Med std av bemyndigandet frordnade chefen fr Kulturdeparte-mentet statsrdet Marita Ulvskog den 7 januari 1998 justitierdet JohanMunck som ordfrande i kommittn. Som vriga ledamter frordnadesden 22 januari 1998 frste vice talmannen Anders Bjrck,riksdagledamoten Agne Hansson, kulturskribenten Gran Hillman,frsljningschefen Karin Johansson, dvarande riksdagsledamoten LenaKlevens, dvarande riksdagsledamoten Frank Lassen, redaktrenIngvar von Malmborg och f.d. riksdagsledamoten, numera utnmndegeneralkonsuln Olle Wstberg.

Den 12 februari 1998 frordnades departementssekreteraren EvaAgevik, journalisten Maria-Pia Bothius, rttschefen i KonkurrensverketKenny Carlsson, professor emeritus Stig Hadenius, departe-mentssekreteraren Henrik Selin, hovrttsassessorn Thomas StiberStrmgren, medieforskaren Staffan Sundin och hovrttsassessornGunilla Svahn Lindstrm som experter i kommittn.

Till sekreterare fr.o.m. den 15 januari 1998 frordnades kammar-rttsassessorn Madeleine Kanold och till bitrdande sekreterare fil. kand.

4 SOU 1999:30

Marie Lindstrm. Marie Lindstrm entledigades fr.o.m den 1 oktober1998.

Kommittn har antagit namnet Mediekoncentrationskommittn.Mediekoncentrationskommittn verlmnar hrmed sitt betnkande

Yttrandefriheten och konkurrensen. Till betnkandet r fogade en reser-vation och ett srskilt yttrande.

Uppdraget r drmed slutfrt.

Stockholm i februari 1999

Johan Munck

Anders Bjrck Agne Hansson Gran Hillman

Karin Johansson Lena Klevens Frank Lassen

Ingvar von Malmborg Olle Wstberg

/Madeleine Kanold

SOU 1999:30 5

Innehll

Frkortningar ....................................................................................... 13

Sammanfattning.................................................................................... 15

Frfattningsfrslag ............................................................................... 25

1 Frslag till lag om ndring i tryckfrihetsfrordningen........... 252 Frslag till lag om ndring i yttrandefrihetsgrundlagen......... 263 Frslag till mediekoncentrationslag...................................... 274 Frslag till lag om ndring i konkurrenslagen (1993:20) ...... 305 Frslag till lag om ndring i lagen (1970:417) om

marknadsdomstol m.m. ....................................................... 326 Frslag till lag om ndring i radio- och TV-lagen

(1996:844).......................................................................... 347 Frslag till frordning om ndring i frordningen

(1996:353) med instruktion fr Konkurrensverket................ 35

Inledning

1 Utredningens uppdrag och arbete ............................................... 37

1.1 Utredningsuppdraget........................................................... 371.2 Utredningsarbetet................................................................ 37

Bakgrund

2 Mediestrukturen i Sverige ........................................................... 39

2.1 Utveckling av gandet i dagspressen.................................... 392.1.1 garfrndringar i dagspressen juli 1997

februari 1999 ......................................................... 392.1.2 garstruktur........................................................... 45

2.2 Dagspressgarnas position p marknaden............................ 532.2.1 garnas totala marknadstckning ........................... 532.2.2 Dagspressens delmarknader .................................... 54

6 Innehll SOU 1999:30

2.3 Samverkansformer inom dagspressen .................................. 652.3.1 Redaktionell samverkan .......................................... 652.3.2 Annonssamverkan .................................................. 69

2.4 TV-gare............................................................................ 702.4.1 Produktionsbolag.................................................... 712.4.2 Frsljning av rttigheter ........................................ 742.4.3 Programfretag ...................................................... 742.4.4 Distribution............................................................ 842.4.5 Vertikal integration................................................. 882.4.6 Tendenser............................................................... 89

2.5 Radiogare ......................................................................... 922.5.1 Public service-radio ................................................ 922.5.2 Privat lokalradio..................................................... 932.5.3 Marknaden ............................................................. 962.5.4 Utvecklingstendenser i privat lokalradio .................. 98

2.6 Dagspress-, television- och radiobranscherna samman-fattning............................................................................... 992.6.1 Dagspress .............................................................. 992.6.2 Television............................................................. 1022.6.3 Radio ................................................................... 103

2.7 Flermediegande ............................................................... 1042.7.1 Svenska mediemarknaden ..................................... 1042.7.2 Nordiska mediemarknaden.................................... 1112.7.3 Svenska flermediefretag ...................................... 1162.7.4 Flermediegande p regional niv ......................... 1222.7.5 Flermediegandets effekter p mediernas

innehll ................................................................ 1242.8 Sammanfattning................................................................ 128

3 Konvergensen inom mediemarknaden....................................... 129

3.1 Bakgrund.......................................................................... 1293.2 Vad r konvergens? .......................................................... 1303.3 Konsekvenser av konvergensen ......................................... 133

3.3.1 Konsekvenserna fr konkurrensen......................... 1333.3.2 De rttsliga konsekvenserna.................................. 1343.3.3 Effekter av konvergensen fr mediemarknaden ...... 135

SOU 1999:30 Innehll 7

3.4 EU:s initiativ .................................................................... 1393.4.1 Kommissionens grnbok om konvergensen

mellan telekommunikation, massmedier ochinformationsteknik................................................ 139

3.4.2 EU-reglering......................................................... 1413.5 Utrednings- och lagstiftningsarbete.................................... 142

3.5.1 Konvergensutredningen......................................... 1423.5.2 Utredningen om behov av informations- och

kommunikationsteknisk infrastruktur .................... 1423.6 Kommittns synpunkter .................................................... 143

Gllande rtt

4 Den konstitutionella bakgrunden ............................................... 145

4.1 Yttrandefriheten i regeringsformen (RF) ............................ 1454.2 Yttrandefriheten i Europakonventionen.............................. 1464.3 Tryckfrihetsfrordningen (TF) .......................................... 1474.4 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)...................................... 1524.5 Medieutvecklingen och grundlagsskyddet .......................... 157

4.5.1 Mediekommittns frslag...................................... 1574.5.2 ndringar i grundlagsskyddet fr de nya

medierna .............................................................. 1584.5.3 Utredningar om en mer teknikoberoende grund-

lagsreglering av yttrandefriheten ........................... 1594.6 Srskilt om etableringsfriheten .......................................... 1604.7 Allmnt om nringsfriheten ............................................... 1644.8 Gemenskapsrtten och grundlagarna ................................. 165

5 Nuvarande konkurrensreglering................................................ 167

5.1 Inledning om den svenska konkurrenslagen........................ 1675.2 Kontroll av fretagsfrvrv............................................... 169

5.2.1 Nuvarande bestmmelser ...................................... 1695.2.2 Konkurrenslagsutredningens frslag...................... 182

5.3 Frbjudna konkurrensbegrnsningar.................................. 1845.4 Uppbrytning av fretagskoncentrationer ............................ 1955.5 Joint ventures.................................................................... 1965.6 Frhllandet mellan bestmmelserna om frvrvskontroll

i 34 och de frbjudna konkurrensbegrnsningarna i6 och 19 .................................................................... 198

5.7 Konkurrensreglerna i Romfrdraget .................................. 198


5.8 Ministerrdets frordning om kontroll av fretags-koncentrationer ................................................................. 200

5.9 Konkurrenslagstiftningens tillmplighet p medie-sektorn ............................................................................. 206

5.10 Fretagskoncentrationsfrordningens tillmplighet pmediesektorn..................................................................... 219

5.11 En ny mediekoncentrationslagstiftnings frhllande tillTF och YGL..................................................................... 220

6 Etablering och gande enligt radio- och TV-lagstiftningen ....... 223

6.1 Inledning .......................................................................... 2236.2 Radio- och TV-lagen......................................................... 2236.3 Lokalradiolagen ................................................................ 2276.4 Utredningar om lokal- och nrradio ................................... 229

6.4.1 Lokal- och nrradiokommittn .............................. 2296.4.2 Utredningen om den framtida kommersiella

lokalradion ........................................................... 230

Internationell jmfrelse

7 EU.............................................................................................. 233

7.1 Bakgrund.......................................................................... 2337.2 Vissa direktivutkast .......................................................... 2347.3 Det fortsatta arbetet .......................................................... 2357.4 Nulge.............................................................................. 237

8 Europardet............................................................................... 239

8.1 Europardets arbete med mngfald och medie-koncentration .................................................................... 239

8.2 Europardets riktlinjer ...................................................... 240

9 Lagstiftning och reformstrvanden i andra lnder.................... 243

9.1 Inledning .......................................................................... 2439.2 Norden ............................................................................. 245

9.2.1 Danmark .............................................................. 2459.2.2 Finland................................................................. 2489.2.3 Norge................................................................... 251


9.3 vriga lnder.................................................................... 2609.3.1 Storbritannien....................................................... 2609.3.2 Tyskland .............................................................. 2669.3.3 Frankrike ............................................................. 2729.3.4 Italien................................................................... 2769.3.5 Nederlnderna ...................................................... 2809.3.6 USA..................................................................... 283

Tidigare frslag

10 Massmediekoncentrationsutredningen....................................... 289

10.1 Massmediekoncentrationsutredningens frslag................... 28910.2 Remissutfallet................................................................... 293

Allmnna synpunkter

11 Lagstiftningsbehovet.................................................................. 299

11.1 Ngra utgngspunkter....................................................... 29911.2 Skl fr och emot frvrvskontroll .................................... 305

11.2.1 Generella argument............................................... 30511.2.2 Srskilda synpunkter i frga om mediesektorn....... 307

11.3 Frivilliga verenskommelser? ............................................ 30911.4 Kommittns slutsats.......................................................... 313

12 Behvs srskilda regler fr att skerstlla ett svensktgande i frga om svenska medier? ........................................... 319

vervganden och frslag

13 Konkurrenslagen eller srskild lag? .......................................... 325

13.1 Ngra utgngspunkter....................................................... 32613.2 Huvudpunkterna i konkurrenslagen ................................... 32913.3 Konkurrensbegrnsande samarbete mellan fretag ............. 33113.4 Missbruk av dominerande stllning ................................... 33413.5 Slutsats betrffande konkurrensbegrnsande samarbete

och missbruk av dominerande stllning.............................. 34013.6 Konkurrensskadliga fretagsfrvrv.................................. 341


14 Principerna fr en ny reglering.................................................. 345

14.1 Ngra grundlggande frgor.............................................. 34514.2 Vilka verksamheter skall en ny lagstiftning omfatta?.......... 34714.3 Vilka slags fretag skall en ny lagstiftning omfatta?........... 349

14.3.1 Statsgda fretag och public service-fretag.......... 34914.3.2 Utlndska fretag ................................................. 352

14.4 Anmlningsskyldighet m.m. .............................................. 35314.5 Frutsttningar fr ingripande........................................... 35614.6 Alternativ till frbud ......................................................... 36414.7 Frhllandet till konkurrenslagen....................................... 36614.8 Prvningsorgan................................................................. 367

15 Srskilt om kabel-TV-fretagens stllning ................................ 373

15.1 Bakgrund.......................................................................... 37315.2 Problemomrdena ............................................................. 37715.3 Kabel-TV-verksamhet i frhllande till yttrandefrihets-

grundlagen och konkurrenslagen........................................ 37915.4 Lagstiftning om inflytande ver programutbud i andra

lnder ............................................................................... 38215.5 Utredningen om kade norska TV-sndningar i svenska

kabelnt............................................................................ 38415.6 Tekniska frutsttningar ................................................... 38515.7 Ngra utgngspunkter fr tgrder p omrdet .................. 38715.8 Kommittns slutsatser....................................................... 390

16 Ikrafttrdande ........................................................................... 393

17 Konsekvenser av frslagen ........................................................ 395

18 Frfattningskommentar ............................................................. 397

18.1 Frslaget till lag om ndring i tryckfrihetsfrordningen ...... 39718.2 Frslaget till lag om ndring i yttrandefrihetsgrundlagen .... 40018.3 Frslaget till mediekoncentrationslag................................. 40118.4 Frslaget till lag om ndring i konkurrenslagen

(1993:20) ......................................................................... 41418.5 Frslaget till lag om ndring i lagen (1970:417) om

marknadsdomstol m.m. ..................................................... 418


18.6 Frslaget till lag om ndring i radio- och TV-lagen(1996:844)........................................................................ 419

18.7 Frslaget till frordning om ndring i frordningen(1996:353) med instruktion fr Konkurrensverket.............. 419

Summary............................................................................................. 421

Reservationer och srskilda yttranden............................................... 431

Bilaga Kommittdirektiven........................................................... 439

SOU 1999:30 13

Frkortningar

ADSL Asymmetrical Digital Subscriber LineBBC British Broadcasting Corporationbet. betnkandeCD-ROM compact disc read only memoryCSA Conseil Suprieur de lAudiovisueldir. direktivDR Danmarks RadioDs DepartementsserienECU European Currency UnitEES Europeiska ekonomiska samarbetsomrdetEG Europeiska gemenskapernaEU Europeiska UnionenFACKSAM Fackfrbundspressens SamorganisationFACTU Freningen Svensk FackpressFCC Federal Communications CommissionFLT Frenade Landsortstidningar ABGP Gteborgs-PostenGT Gteborgs-TidningenGWB Gesetz gegen WettbewerbsbeschrnkungenIT informationsteknikJK JustitiekanslernKEK Kommission zur Ermittlung der KonzentrationKL KonkurrenslagenKU KonstitutionsutskottetLO Landsorganisationen i SverigeLRF Lantbrukarnas RiksfrbundMAI Multilateral Agreement on InvestmentMD MarknadsdomstolenMKU MassmediekoncentrationsutredningenMMC Monopolies and Mergers CommissionMTG Modern Times GroupNDP Nederlandse DagbladpersNO NringsfrihetsombudsmannenNOU Norges offentlige utredninger

14 Frkortningar SOU 1999:30

NRK Norsk rikskringkastningNU NringsutskottetOECD Organisationen fr ekonomiskt samarbete och

utvecklingprop. propositionRF RegeringsformenRUAB Radiounderskningar ABSABO Sveriges Allmnnyttiga BostadsfretagSAF Svenska arbetsgivarefreningenSBS Scandinavian Broadcasting SystemsSDS Sydsvenska DagbladetSFS Svensk frfattningssamlingSI Sveriges IndustrifrbundSkD Sknska DagbladetSOU Statens offentliga utredningarSR Sveriges Radio ABSVT Sveriges Television ABTA Trelleborgs AllehandaTCO Tjnstemnnens centralorganisationTF TryckfrihetsfrordningenTT Tidningarnas Telegrambyr ABTU TidningsutgivarnaUR Sveriges Utbildningsradio ABVECTU Svenska Veckopressens TidningsutgivarefreningVLT Vestmanlands Lns TidningYA Ystads AllehandaYGL Yttrandefrihetsgrundlagen

SOU 1999:30 15

Sammanfattning

Allmnna utgngspunkter

Kommittns uppgift har enligt direktiven varit att lgga fram frslag tilllagstiftning fr att sl vakt om mngfalden i svenska medier och mot-verka sdan gar- och maktkoncentration inom massmedierna som kanskada ett fritt och brett meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning.Frslaget br enligt direktiven samlas i en srskild lag. Kommittn skallenligt direktiven ocks behandla frgan om konkurrenslagstiftningenstillmplighet p det aktuella omrdet.

Som en bakgrund till sina vervganden redovisar kommittn upp-gifter om mediestrukturen i Sverige, den pgende tekniska utvecklingen,de konstitutionella frutsttningarna, nuvarande konkurrensreglering ochnuvarande bestmmelser av intresse betrffande radio och TV (kap. 26). Kommittn redogr ocks fr frhllandena i ett antal jmfrbaralnder samt fr utvecklingen inom EU och Europardet (kap. 7 9).

Enligt direktiven har utvecklingen inom delar av mediemarknadenunder de senaste ren gtt mot en minskande mngfald och en kandegarkoncentration. Den redovisning som kommittn lmnar i betnkan-det (kap. 2) visar att utvecklingen inte har varit s entydig. P dags-pressfltet har visserligen flera gargrupper genom frvrv kat sinaandelar p den totala marknaden. andra sidan har en rad nya gareetablerat sig p dagspress-, radio- och TV-marknaderna, samtidigt somen av de strre dagspresskoncernerna lsts upp. ven om koncentra-tionstendenserna inte br verdrivas r det inte osannolikt att den p-gende utvecklingen mot allt strre fretag med intressen i flera medie-branscher och i flera lnder kommer att fortg och p sikt leda till enkad garkoncentration.

Utvecklingen har blivit freml fr en livlig allmn debatt dr sik-terna gtt starkt isr. Vissa bedmare har sett positivt p koncentra-tionsprocesserna. De menar att exempelvis utslagningen av svaga tid-ningar p de lokala dagspressmarknaderna har lett till att den kvarva-rande tidningen ftt resurser att hja den redaktionella kvaliteten samti-digt som den breddat sitt opinionsbildande material fr att kunna lockaolika kategorier av lsare. Ekonomiskt starkare tidningar anses enligt

16 Sammanfattning SOU 1999:30

denna uppfattning ocks ha strre mjligheter att st emot ptryckningarfrn annonsrer och andra intressegrupper. I den mn likvl tendensertill likriktning har gjort sig gllande beror det hvdas det p heltandra faktorer n garkoncentration ssom exempelvis den kadekommersialiseringen av medierna. Andra menar att koncentrationenredan har medfrt betnkliga effekter eller att den i varje fall riskerar attgra det, om utvecklingen fortstter. Ytterligare finns den siktenfretrdd att frgan i grunden r av principiell art och berr grund-valarna fr demokratin: en maktfrdelning r enligt denna uppfattninglika viktig p frevarande omrde som nr det gller den politiskademokratin.

Lagstiftningsbehovet m.m.

Vad som p detta omrde kan vcka betnkligheter oavsett hur manbedmer den hittillsvarande utvecklingen r att det fr nrvarande rtveksamt om det finns ngon mjlighet till tgrder ens mot mycketdrastiska frndringar som skulle kunna innebra allvarliga hot motmngfalden och den praktiska mjligheten att utnyttja yttrandefriheten.Den situationen torde sakna motsvarighet i praktiskt taget alla andrajmfrbara lnder. P detta omrde har det allmnna ett ansvar frnvilket man inte utan vidare kan friskriva sig med hnvisning till intressetav marknadens sjlvreglering och den principiella etableringsfriheten.Den svenska folkstyrelsen bygger enligt regeringsformen p frisiktsbildning, och statsmakterna har en skyldighet att se till att dennafrblir en realitet.

Detta gller srskilt som det r tveksamt om man p detta omrdekan lita till det korrektiv som konkurrenslagens regler om fretagsfr-vrv innebr. Dessa regler bygger p internationellt vedertagna prin-ciper, men det r fr svensk del tveksamt om lagen kan genombryta denetableringsfrihet som skyddas av tryckfrihetsfrordningen ochyttrandefrihetsgrundlagen. I denna frga freligger det fr nrvarande ensynnerligen besvrande oklarhet om rttslget.

Rttsoskerheten gller inte bara frgan huruvida konkurrenslagensregler om fretagsfrvrv gr att tillmpa p det grundlagsskyddadeomrdet, en frga som blev freml fr livlig diskussion exempelvis isamband med Expressens frvrv av Gteborgs-Tidningen. Oklarhetengller ven i frga om andra vedertagna principer till skydd fr denlojala konkurrensen, nmligen frbuden mot konkurrensbegrnsandesamarbete och mot missbruk av dominerande stllning.

Dessa principer och motsvarande regler i tidigare konkurrenslag-stiftning torde tidigare allmnt ha antagits vara tillmpliga ven p

SOU 1999:30 Sammanfattning 17

medieomrdet, men diskussionen under senare tid visar att ven dettanumera r i hg grad kontroversiellt. Det rr sig hr om principer av storpraktisk betydelse, eftersom mediebranschen r ett dynamiskt ochcentralt omrde med snabb utveckling av ny teknik och konkurrensen pen begrnsad marknad som den svenska i avsaknad av skyddsregler utanalltfr stora svrigheter skulle kunna kraftigt minskas eller t.o.m. sls utinom en viss mediesektor, t.ex. genom kopplingsfrbehll vidannonsfrsljning, blockader p distributions- eller tryckeriomrdet ellerliknande tgrder. Den s.k. konvergens som prglar utvecklingen pomrdet och som bl.a. innebr att grnserna mellan olika tekniskametoder fr informationsverfring blir allt otydligare talar ocks fr attsamma spelregler br glla fr affrsverksamheten oberoende av denteknik som den bygger p.

Svitt har kunnat utrnas freligger det inte i ngot enda jmfrbartland ngon tvekan om att de vanliga konkurrensreglerna r tillmpligap medieomrdet, och i mnga sdana lnder finns dessutom srskildlagstiftning till skydd mot fretagskoncentrationer p detta omrde.

Kommittn har vervgt frgan om behovet av tgrder p omrdetskulle kunna tillgodoses genom frivilliga verenskommelser p ett sdantstt att lagstiftningstgrder kan undvikas. Denna tanke har dock intevunnit ngon nmnvrd respons hos de ledande organisationerna ochaktrerna p medieomrdet, och det r uppenbart att en hel del sv-righeter av rttslig och praktisk art skulle mta. Frivilliga verens-kommelser kan emellertid fylla en funktion frn vissa andra synpunkter.Ett exempel r intresset att tillgodose nskemlet att lsarna av endagstidning eller en tidskrift i strre utstrckning n nu genom sjlvapublikationen skulle kunna f upplysning om vilka intressenter som strbakom ett tidningsfretag, en ordning som r freskriven i lag i fleralnder.

I debatten mter man ibland synpunkten att lagstiftningstgrder pdetta knsliga omrde inte lmpligen br vervgas p allvar annat nom utvecklingen leder till att ett konkret behov av ingripande uppstr.Om snabba gar- och maktfrndringar, missbruk av en dominerandestllning eller liknande frfaranden leder till hot mot konkurrensen,mngfalden och yttrandefriheten, kan emellertid statsmakterna, allmn-heten och konkurrenterna stllas infr fullbordat faktum. Att ndragrundlagen ngot som r en frsta frutsttning fr att ingripandenskall kunna gras tar viss tid. Frslag som nu lggs fram kommerslunda inte att kunna trda i kraft frrn r 2003.

Kommittn har ansett att det mter betnkligheter att lita till enstrategi som i sin frlngning skulle innebra att ndringar eventuelltskulle behva genomfras med retroaktiv verkan, ngot som inte heller i


alla lgen r mjligt, om Sverige skall respektera grundlggande rtts-principer och de internationella konventioner som vi har anslutit oss till.

Det anfrda talar fr att lagstiftning r ndvndig, om man p engng vill undanrja nuvarande rttsoskerhet och hlla en viss beredskapfr att mta en utveckling som skulle kunna innebra ett allvarligt hotmot konkurrensen, mngfalden och den praktiska mjligheten att utvayttrandefriheten. Hrtill kommer att utvecklingen inom EU kan tnkasgra lagstiftning ofrnkomlig. ven Europardet har i en nyligenantagen rekommendation frordat att medlemsstaterna vidtar lag-stiftningstgrder i detta syfte i den mn det inte redan har skett.

Det oskra konstitutionella lget innebr att en lagstiftning mstestdjas av en grundlagsndring, eftersom den annars skulle riskera attstrida mot tryckfrihetsfrordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Iandra lnder har tgrder kunnat vidtas utan ndring i grundlag. Attlget r ett annat fr svensk del sammanhnger med att vi har en in-gende och detaljerad konstitutionell reglering av tryck- och yttrande-friheten som saknar motsvarighet i andra lnder. Denna reglering r avoskattbart vrde fr att garantera det fria ordet, men den innebrsamtidigt att ndringar fortlpande har behvt gras fr att anpassaregleringen till olika principer som har bedmts vara s viktiga attjmkningar av de grundlggande bestmmelserna har ansetts ofrn-komliga. P frevarande omrde r grundlagen svrtolkad och inne-brden av bestmmelserna osker. Utan klara linjer fr tolkningen kanrespekten fr grundlagen p sikt urholkas.

Intresset av att respekten fr grundlagen vidmakthlls i frening medde befogade nskeml som gr sig gllande frn rttsskerhets-,konkurrens- och yttrandefrihetssynpunkt liksom de internationella aspek-terna innebr enligt kommittns mening sammantagna ett s starktlagstiftningsbehov att vervgande skl talar fr en grundlagsndringsom gr en lagstiftningsinsats p frevarande omrde mjlig ochskerstller att vanliga principer fr lojal affrsverksamhet iakttas veninom mediesektorn.

Konkurrenslagen eller srskild lag?

Kommittn anser att konkurrenslagens frbud mot konkurrensbegrn-sande samarbete och mot missbruk av dominerande stllning utan pro-blem br kunna vara tillmpliga fr mediesektorn under frutsttning attvissa srbestmmelser meddelas. Samtidigt som en ppning grs itryckfrihetsfrordningen fr att skerstlla konkurrenslagens tillmplig-het br det sledes uttryckligen freskrivas i tryckfrihetsfrordningen atten tillmpning av konkurrenslagen ej ger std fr myndighet eller annat


allmnt organ att p grund av skrifts innehll hindra tryckning ellerutgivning av skriften eller dess spridning bland allmnheten och inteheller inskrnker den befogenhet som enligt tryckfrihetsfrordningentillkommer utgivare av periodisk skrift. Motsvarande freskrifter brmeddelas i yttrandefrihetsgrundlagen med avseende p radio- och TV-program och tekniska upptagningar.

Fr att det ytterligare skall skerstllas att konkurrenslagen tillmpasmed beaktande av mediesektorns srart br enligt kommittns mening ensrskild regel tas in i konkurrenslagen om att prvningen i fall som harbetydelse fr den grundlagsskyddade sektorn skall ske under beaktandeav de grundlggande intressena av att skerstlla ett fritt meningsutbyte,en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnrligt skapande.

Nr det gller koncentrationsfrgorna anser kommittn vervgandeskl tala fr att konkurrenslagen kompletteras av en srskild lag p sttsom frutsatts i direktiven. En srlagstiftning skulle innebra attbestmmelserna bttre kan anpassas till de speciella frutsttningar somgller fr mediesektorn. De i konkurrenslagen grundlggande begreppendominerande stllning och relevant marknad blir inte fullt adekvata nrdet gller de mest utprglat opinionsbildande medierna bl.a. eftersomkonkurrenslagen inte ger utrymme fr en samlad bedmning av gandeoch inflytande inom olika medier t.ex. press och TV drfr att det ikonkurrenslagens mening rr sig om skilda produktmarknader.Mjligheterna att med std av konkurrenslagen prva lokala ellerregionala etableringar av fretag med riksdominans r vidare mycketbegrnsade.

Det anfrda har sledes lett kommittn till slutsatsen att en srskildlag en mediekoncentrationslag br infras vid sidan av konkur-renslagen.

Principerna fr en ny reglering

Kommittn avvisar tanken p att utforma en ny lagstiftning p det sttetatt redan befintliga fretagskoncentrationer skall kunna brytas upp. Inteheller br det infras ngra srskilda sprrar mot nyetablering ellerflermediegande eller ngra bestmda grnser fr ett mediefretagsexpansion. Den nya lagen br begrnsas till att glla fretagsfrvrv ochandra motsvarande koncentrationer.

Tillmpningsomrdet fr en srskild lag br begrnsas till de i mestutprglad grad opinionsbildande medierna, dagstidningar (svl i pap-persutgva som i elektronisk form), radio och TV. Fr vriga medier brkonkurrenslagens vanliga regler mot fretagskoncentrationer varatillrckliga. Den tekniska utvecklingen kan dock gra det pkallat att


utvidga tillmpningsomrdet fr en srlagstiftning. I den delen br mandock avvakta de vervganden p grundval av Konvergensutredningensarbete som fr nrvarande pgr om att bl.a. samordna reglerna frelektroniska informationstjnster med dem som gller fr radio och TV.

De stiftelsegda statliga public service-fretagen br inte omfattas aven ny lagstiftning. Lagen br i vrigt glla bde fr statliga och privatafretag och oberoende av om ett fretag r svenskt eller utlndskt, underfrutsttning att det r verksamt p den svenska marknaden.

Ngra nya regler om anmlningsskyldighet vid frvrv av medie-fretag behver inte infras. Det br vara tillrckligt med de regler somgller enligt konkurrenslagen och som innebr anmlningsskyldighet vidfretagsfrvrv fr det fall att de berrda fretagen tillsammans har enomsttning som verstiger 4 miljarder kronor och det frvrvadefretagets omsttning verstiger ett visst belopp. Lagen br emellertidnr det finns srskilda skl kunna tillmpas ven nr ngon automatisktintrdande anmlningsskyldighet inte freligger. Den br sledes i sr-skilda fall kunna tillmpas ven med avseende p lokala koncentrationer.

Enligt kommittns mening br den prvning som enligt en ny lag-stiftning skall gras vid ett fretagsfrvrv eller annan motsvarandekoncentration ta sin utgngspunkt i frgan om frvrvet skapar ellerfrstrker en stllning som kan befaras vara gnad att hmma ett frittmeningsutbyte och en allsidig upplysning. En sdan lsning skerstlleratt lagstiftningen str i verensstmmelse med det allmnna syfte somligger till grund fr tryckfrihetsfrordningen och yttrandefrihetsgrund-lagen.

Om lagen skulle ange enbart detta rekvisit fr ett ingripande skullesaklig verensstmmelse uppns med regler som gller i flera frm-mande lnder, dribland den nya lag p omrdet som gller i Norge. Intedesto mindre torde det st klart att lagen enligt svenska yttrandefri-hetstraditioner d skulle bli alltfr vag och svrfrutsebar till sintillmpning. Kommittn anser att ytterligare kriterier mste stllas uppfr att ett frbud skall f meddelas.

Nra till hands ligger d att stlla upp som en ytterligare frutstt-ning att konkurrenslagens frutsttningar fr koncentrationsfrbudprincipiellt sett r uppfyllda. En frutsttning fr ingripande skulle alltsvara att koncentrationen skapar eller frstrker en dominerande stllningsom vsentligt hmmar eller r gnad att hmma frekomsten ellerutvecklingen av en effektiv konkurrens. Drvid mste dock bortses frnkonkurrenslagens krav p en omsttning verstigande 4 miljarderkronor, eftersom lagen annars skulle bli tillmplig endast med avseendep de allra strsta mediefretagen.


En sdan lsning innebr principiellt sett att storfretagen inom dendel av mediesektorn som i mest utprglad grad svarar fr opinionsbild-ningen fr ett privilegium i konkurrenshnseende. Fr att en koncentra-tion skall kunna frbjudas rcker det inte, som nr det gller andrabranscher, att koncentrationen str i strid med vedertagna konkurrens-rttsliga principer. Det fordras dessutom att koncentrationen kan befarasvara gnad att hmma ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.

Eftersom konkurrenslagen inte erbjuder mjlighet att sammanvgainflytande p olika marknader av betydelse fr opinionsbildningen msteen alternativ frutsttning fr ingripande kunna vara att koncentrationenskapar eller frstrker en stllning som innefattar ett vsentligtinflytande inom flera sdana marknader. Detta kan nmligen inte be-aktas inom konkurrenslagens system annat n i det fallet att en domine-rande stllning redan har uppntts inom en produktmarknad.

Men ven ett tredje typfall br uppmrksammas. Situationen kantnkas vara den att en svensk koncern har byggt upp en betydande kon-centration p mediemarknaden, som med hnsyn till koncernens tidigarehandlande och olika vidtagna arrangemang inte kan befaras hmma ettfritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Koncernen eller storadelar drav sljs emellertid senare till ett annat fretag exempelvis enutlndsk mediekoncern betrffande vilken man inte utan nrmareprvning har samma garantier. Frvrvet br enligt kommittns mening idenna situation kunna prvas och detta oberoende av om det frvrvandefretaget tidigare har etablerat sig som ett mediefretag eller inte. Detbetyder att en prvning ocks br kunna ske om frvrvet frndrarkontrollen ver en dominerande stllning eller en stllning innefattandeett vsentligt flermediegande. Frvrvet kan d i sista hand frbjudasven om det inte skulle innebra ngon kad koncentration p densvenska marknaden.

Slutligen br i lagen uttryckligen anges att prvningen av om fre-tagsfrvrvet kan befaras vara gnat att hmma ett fritt meningsutbyteoch en allsidig upplysning skall ske mot bakgrund av koncentrationensart, marknadsfrhllandena och berrda fretags frvntade agerande iden nya situationen. Fretagens frvntade agerande r naturligtvis oftalttare att frutse nr det gller svenska mediefretag vars tidigarehandlande inom det svenska medielandskapet kan tjna till ledning frbedmningen. Det frsteg som svenska fretag drmed ibland kan f kandock inte ses som ngon diskriminering av utlndska fretag.

Sammanfattningsvis anser kommittn att lagen br utformas s att enkoncentration skall kunna frbjudas, om den


1. skapar, frstrker eller frndrar kontrollen ver en dominerandestllning, som vsentligt hmmar eller r gnad att hmma fre-komsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens i frga om ensdan verksamhet som enligt det fregende har srskild betydelse fropinionsbildningen dagspress, radio och TV eller en stllningsom innefattar ett vsentligt inflytande inom flera sdana verk-samheter, och

2. i betraktande av koncentrationens art, marknadsfrhllandena ochberrda fretags frvntade agerande kan befaras vara gnad atthmma ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.

Kommittns frslag innebr att prvningsorganet inte tillggs beh-righet att freskriva ngra tgrder som r alternativa till frbud. Allaomstndigheter i samband med frvrvet skall beaktas och drvid vensdana arrangemang som syftar till att bevara sjlvstndigheten fr de ikoncentrationen ingende enheterna. Ngra frhandlingar i frgor avdetta slag p samma stt som vid tillmpningen av konkurrenslagen brdock inte frekomma.

Sdana produkter och tjnster som omfattas av den srskilda lagenbr undantas frn konkurrenslagens tillmpningsomrde.

Frgor om ingripande mot en koncentration skall enligt den nya lagenprvas av domstol. Uppgifterna att flja utvecklingen, ta emotanmlningar eventuellt infordra uppgifter frn de berrda fretagen och isista hand svara fr prvningen av om ett rende skall fras till domstolbr enligt den nya lagen ankomma p Konkurrensverket. En nmnd medsrskild expertis i bl.a. yttrandefrihetsrttsliga frgor knyts till verket frdessa uppgifter.

Kommittn understryker den stora allmnna betydelsen av att prv-ningen nr det gller koncentrationsfrgor p medieomrdet grs medstor skyndsamhet. Ett utdraget prvningsfrfarande kan leda till bety-dande problem fr berrda fretag. P senare tid har ocks fleralagndringar antagits med syfte att avlasta Konkurrensverket rutinren-den och p detta stt ka frutsttningarna fr en skyndsam behandling.De regler som kommittn freslr nr det gller prvningen p medie-omrdet br kunna bidra till en snabb handlggning.


Srskilt om kabel-TV-fretagens stllning

Kabel-TV-fretagen har fr nrvarande i mnga fall en monopolliknandestllning. I frening med det starka skydd som yttrandefrihetsgrundlagenger trdsndningar medfr detta svrigheter nr det gller att tillfrskraabonnenterna tillrckligt inflytande ver programutbudet, en frga somhar uppmrksammats i mnga sammanhang. Mjligheterna att pfrivillighetens vg komma till rtta med dessa problem r delvisberoende av den tekniska utvecklingen men ter sig oskra.

Kommittn anser att det br vervgas om inte en ndring br gras iYGL som mjliggr lagstiftning med syfte att ge abonnenterna infly-tande ver vilka program som distribueras i kabelnt. Kommittn fre-slr dessutom att det i radio- och TV-lagen infrs en bestmmelse somriktar sig mot villkor i anslutningsavtal som innebr begrnsning avrtten att installera eller anvnda annan kabel-TV-anlggning eller attinstallera parabolantenn.

Frfattningsfrslag

I enlighet med det anfrda lgger kommittn fram frslag till ndringar itryckfrihetsfrordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt frslag tillen mediekoncentrationslag och till ndringar i konkurrenslagen.Dessutom fresls ndringar i radio- och TV-lagen, lagen om mark-nadsdomstol och instruktionen fr Konkurrensverket.

Reservationer och srskilda yttranden

Kommittn r inte enhllig. En reservation har avgetts av ledamternaAnders Bjrck, Karin Johansson och Olle Wstberg. I reservationenanfrs ett flertal olika argument mot kommittns frslag: Trots de be-kymmer som finns inom svenska medier att kvalitetsmedierna har svrtatt hvda sig, att det finns en konformism bland journalister och medieroch en betydande garkoncentration r det ltt att konstatera att dentekniska utvecklingen och politiska beslut har gjort att medie-koncentrationen har minskat under det senaste decenniet. Kommittn harinte lyckats visa att en lagstiftning om mediekoncentration r ndvndig.Den har inte heller lyckats lgga fram ett frslag som p ngot vsentligtstt skulle frndra verkligheten och minska mediekoncentrationen. Denfreslagna mediekoncentrationslagen riktar sig enbart mot tgrder inomdagstidnings- och etermedieomrdet och undantar dessutom publicservice-fretagen. Den konflikt som freligger i och med attKonkurrensverket hvdar att konkurrenslagen r tillmplig p medie-


omrdet br lsas genom en vanlig rttslig prvning. Att freskriva attkonkurrenslagen skall glla framfr grundlagarna inom medieomrdetkommer inte att pverka de verkliga problemen inom medieomrdet utanenbart att skapa andra. Om grundlagarna ger mjlighet fr Konkurrens-verket att agera ppnar man ocks fr underhandskontakter mellanverket och medierna ssom sker i andra typer av konkurrensrenden vilket skulle vara mycket olyckligt nr det gller frgor som berretablering av medier. Det r vsentligt att rgngen mellan fria medieroch statsmakten upprtthlls. Frslaget innebr betydande ingrepp i degrundlagar som skall garantera tryck- och yttrandefriheten. Den grund-lagsppning som fresls r mycket vid. Vanliga lagar kan ndrasgenom ett enkelt riksdagsbeslut och detta kan i ett annat politiskt klimatmissbrukas. Ngon ndring av tryckfrihetsfrordningen ochyttrandefrihetsgrundlagen br inte ske.

Ett srskilt yttrande har avgetts av experten Kenny Carlsson.

SOU 1999:30 25

Frfattningsfrslag

1 Frslag till lag om ndring itryckfrihetsfrordningen

Hrigenom freskrivs att det i tryckfrihetsfrordningen skall infrasen ny paragraf, 1 kap. 11 , av fljande lydelse.

1 kap. 11

Utan hinder av denna frordning gller vad som r freskrivet i lagom frbud mot

1. sdant samarbete mellan fretag som har till syfte att hindra,begrnsa eller snedvrida konkurrensen p ett mrkbart stt eller gerett sdant resultat,

2. missbruk frn ett eller flera fretags sida av en dominerandestllning,

3. sdan sammanslagning, frvrv eller liknande utvidgning avkontroll av fretag som kan befaras hmma ett fritt meningsutbyte ochen allsidig upplysning eller som, p ett stt som r sakligt frn allmnsynpunkt, skapar eller frstrker en dominerande stllning, vilken v-sentligt hmmar eller r gnad att hmma frekomsten eller utveck-lingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avse-vrd del av det.

Frsta stycket ger ej std fr myndighet eller annat allmnt organatt p grund av skrifts innehll hindra tryckning eller utgivning avskriften eller dess spridning bland allmnheten och inskrnker ej hellerden befogenhet som enligt 5 kap. 3 tillkommer utgivare av periodiskskrift.

Denna lag trder i kraft den 1 januari 2003.

26 Frfattningsfrslag SOU 1999:30

2 Frslag till lag om ndring iyttrandefrihetsgrundlagen

Hrigenom freskrivs att det i yttrandefrihetsgrundlagen skall infrasen ny paragraf, 1 kap. 14 , av fljande lydelse.

1 kap. 14

Utan hinder av denna grundlag gller vad som r freskrivet i lagom frbud mot

1. sdant samarbete mellan fretag som har till syfte att hindra,begrnsa eller snedvrida konkurrensen p ett mrkbart stt eller gerett sdant resultat,

2. missbruk frn ett eller flera fretags sida av en dominerandestllning,

3. sdan sammanslagning, frvrv eller liknande utvidgning avkontroll av fretag som kan befaras hmma ett fritt meningsutbyte ochen allsidig upplysning eller som, p ett stt som r skadligt frn allmnsynpunkt, skapar eller frstrker en dominerande stllning, vilken v-sentligt hmmar eller r gnad att hmma frekomsten eller utveck-lingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avse-vrd del av det.

Frsta stycket ger ej std fr myndighet eller annat allmnt organatt p grund av det knda eller vntade innehllet i ett radioprogrameller en teknisk upptagning frbjuda eller hindra dess offentliggrandeeller spridning bland allmnheten och inskrnker ej heller den befo-genhet som enligt 3 kap. 4 och 4 kap. 3 tillkommer den som snderradioprogram och utgivare av radioprogram och tekniska upptag-ningar.


SOU 1999:30 Frfattningsfrslag 27

3 Frslag till mediekoncentrationslag

Hrigenom freskrivs fljande.

Inledande bestmmelser

1 Denna lag r tillmplig p verksamhet av ekonomisk eller kom-mersiell natur som bestr i

1. utgivning av dagstidningar,2. sndningar av radio- eller televisionsprogram som r riktade till

allmnheten och avsedda att tas emot med tekniska hjlpmedel.Frsta stycket gller inte, om verksamheten bedrivs av ett fretag i

vilket samtliga aktier eller andelar gs av en stiftelse som har bildats avstaten och vars styrelse enligt stiftelsefrordnandet skall utses av rege-ringen p frslag av de politiska partier som r fretrdda i riksdagen.

2 Lagen skall tillmpas under beaktande av det grundlggande in-tresset av att skerstlla ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upp-lysning och ett fritt konstnrligt skapande.

3 I denna lag frsts medDagstidning: En allmn nyhetstidning av dagspresskaraktr med re-

guljr nyhetsfrmedling eller allmnpolitisk opinionsbildning som ut-kommer med normalt minst fem nummer i veckan,

Fretag och koncentration: Detsamma som i konkurrenslagen(1993:20).

Anmlningsskyldighet

4 I frga om anmlningsskyldighet betrffande koncentrationer finnsregler i 37 konkurrenslagen (1993:20). ven om anmlningsskyldighetenligt nmnda lagrum inte freligger, fr Konkurrensverket i ett enskiltfall lgga en part i en koncentration att anmla koncentrationen, omngot av de berrda fretagen bedriver verksamhet som avses i 1 ochdet r pkallat av srskilda skl. En part och andra medverkande i enkoncentration har alltid rtt att frivilligt anmla koncentrationen.


Frbud mot koncentrationer

5 Stockholms tingsrtt fr p talan av Konkurrensverket frbjuda enkoncentration som omfattas av anmlningsskyldighet enligt 37 kon-kurrenslagen (1993:20) eller 4 denna lag eller som anmlts frivilligtenligt vad som anges i sistnmnda paragraf.

Koncentrationen skall frbjudas, om den1. skapar, frstrker eller frndrar kontrollen ver en dominerande

stllning, som vsentligt hmmar eller r gnad att hmma frekomsteneller utvecklingen av en effektiv konkurrens i frga om en verksamhetsom omfattas av 1 , eller en stllning som innefattar ett vsentligt in-flytande inom flera sdana verksamheter, och

2. i betraktande av koncentrationens art, marknadsfrhllandena ochberrda fretags frvntade agerande kan befaras vara gnad att hmmaett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning.

Frbud fr dock inte meddelas i frga om en koncentration som hargt rum genom frvrv p en svensk eller utlndsk brs, en auktoriseradmarknadsplats eller ngon annan reglerad marknad eller genom inrop pexekutiv auktion. I stllet fr frvrvaren lggas att avyttra det som harfrvrvats.

6 Ett frbud mot en koncentration innebr att en rttshandling somutgr ett led i koncentrationen drefter blir ogiltig.

Mediekoncentrationsnmnden

7 Frgor som enligt denna lag ankommer p Konkurrensverket prvasinom verket av en srskild nmnd, Mediekoncentrationsnmnden. Inmnden skall ing personer med srskilda insikter i frgor som avses i1 och 2 . Ledamter i nmnden och ersttare fr dessa utses av rege-ringen.

Tillmpning av konkurrenslagen (1993:20)

8 I fall som avses i denna lag tillmpas 38 46 , 54 56 , 57 frsta stycket, 58 , 59 , 60 frsta stycket och 62 69 konkur-renslagen (1993:20) p motsvarande stt. I stllet fr vad som freskrivsi 64 a frsta stycket konkurrenslagen skall dock glla att, vidhuvudfrhandling i ml enligt 5 denna lag, en av de ej lagfarna


ledamterna av rtten skall ha srskilda insikter i frgor som avses idenna lag och den andre vara ekonomisk expert. Detta gller ven omfrhandlingen ocks avser ml enligt konkurrenslagen.



4 Frslag till lag om ndring ikonkurrenslagen (1993:20)

Hrigenom freskrivs i frga om konkurrenslagen (1993:20)dels att 7 och 34 a skall ha fljande lydelse,dels att det i lagen skall infras en ny paragraf, 5 av fljande

lydelse.

Nuvarande lydelse Freslagen lydelse

5 1

Har verksamhet som skallprvas enligt denna lag bety-delse fr utvande av rttighetsom avses i 1 kap. 1 , 4 kap.1 , 6 kap. 1 eller 13 kap. 1 tryckfrihetsfrordningen eller1 kap. 1 , 3 kap. 1, 2 eller 8 eller 10 kap. 1 yttrandefrihets-grundlagen, skall vid prv-ningen srskilt beaktas detgrundlggande intresset att s-kerstlla ett fritt meningsutbyte,en fri och allsidig upplysningoch ett fritt konstnrligt ska-pande.

7

Avtal eller avtalsvillkor somr frbjudna enligt 6 r ogil-tiga.

Avtal eller avtalsvillkor somr frbjudna enligt 6 r ogil-tiga. Detta gller dock ej i denmn en tillmpning av avtaleteller avtalsvillkoret enligt 1 kap.11 tryckfrihetsfrordningeneller 1 kap. 14 yttrandefrihets-grundlagen ej fr hindras avmyndighet eller annat allmntorgan.

1 Frutvarande 5 upphvd genom 1994:1846.



34 a 2

Stockholms tingsrtt fr p talan av Konkurrensverket frbjuda enkoncentration som omfattas av anmlningsskyldighet enligt 37 ellersom har anmlts frivilligt enligt vad som anges dr.

Koncentrationen skall frbjudas, om1. den skapar eller frstrker en dominerande stllning som vsent-

ligt hmmar eller r gnad att hmma frekomsten eller utvecklingen aven effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevrd del avdet, och

2. detta sker p ett stt som r skadligt frn allmn synpunkt.Frbud fr dock inte meddelas i frga om en koncentration som har

gt rum genom frvrv som har skett p en svensk eller utlndsk brs,en auktoriserad marknadsplats eller ngon annan reglerad marknad ellergenom inrop p exekutiv auktion. I stllet fr frvrvaren lggas attavyttra det som har frvrvats.

I den utstrckning bildandet av ett gemensamt fretag som utgr enkoncentration enligt 34 har till syfte eller resultat att samordna kon-kurrensbeteendet hos fretag som frblir sjlvstndiga, skall samord-ningen bedmas enligt kriterierna i 6 och 8 .

Andra stycket gller intemarknaden fr sdana produk-ter eller tjnster som avses i 1 mediekoncentrationslagen(0000:000).

Denna lag trder i kraft i frga om 5 den 1 januari 2000 och i vrigtden 1 januari 2003.

2 Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt frslag i betnkandet SOU1998:98.


5 Frslag till lag om ndring i lagen(1970:417) om marknadsdomstolm.m.

Hrigenom freskrivs att 1 och 4 lagen (1970:417) om mark-nadsdomstol m.m. skall ha fljande lydelse.


1 3

Marknadsdomstolen hand-lgger ml och renden enligt

Marknadsdomstolen hand-lgger ml och renden enligt

1. konkurrenslagen(1993:20),

1. konkurrenslagen(1993:20),

2. marknadsfringslagen(1995:450),

2. marknadsfringslagen(1995:450),

3. lagen (1994:1512) omavtalsvillkor i konsumentfrhl-landen,

3. lagen (1994:1512) omavtalsvillkor i konsumentfrhl-landen,

4. lagen (1984:292) om av-talsvillkor mellan nringsidkare,

4. lagen (1984:292) om av-talsvillkor mellan nringsidkare,

5. produktskerhetslagen(1988:1604),

5. produktskerhetslagen(1988:1604),

6. lagen (1994:615) om in-gripande mot otillbrligt beteendeavseende offentlig upphandling.

6. lagen (1994:615) om in-gripande mot otillbrligt beteendeavseende offentlig upphandling,samt

7. mediekoncentrationslagen(0000:000).

Bestmmelserna i 14, 15 och16 22 tillmpas inte i mleller renden enligt konkur-renslagen (1993:20) eller mark-nadsfringslagen (1995:450). Iml enligt marknadsfringslagentillmpas inte heller 13 a . Istllet gller vad som freskrivitsi dessa lagar.

Bestmmelserna i 14, 15 och16 22 tillmpas inte i mleller renden enligt konkur-renslagen (1993:20) eller mark-nadsfringslagen (1995:450)eller mediekoncentrationslagen(0000:000). I ml enligt mark-nadsfringslagen tillmpas inteheller 13 a . I stllet gller vadsom freskrivits i dessa lagar.

3 Senaste lydelse 1998:649.



4 4

Ordfranden, vice ordfran-den och en av de srskilda leda-mterna skall vara jurister och haerfarenhet som domare. De andrasrskilda ledamterna skall varaekonomiska experter.

Ordfranden, vice ordfran-den och en av de srskilda leda-mterna skall vara jurister och haerfarenhet som domare. De andrasrskilda ledamterna skall varaekonomiska experter. Om det imlet skall prvas en frga somavses i mediekoncent-rationslagen (0000:000) skalldock minst en av de srskildaledamterna ha srskilda insik-ter i sdan verksamhet som av-ses i nmnda lag.

Fr vice ordfranden och var och en av de srskilda ledamternafinns en eller flera ersttare. Bestmmelserna om vice ordfrande ochsrskild ledamot gller ven ersttare.


4 Senaste lydelse 1993:22.


6 Frslag till lag om ndring i radio-och TV-lagen (1996:844)

Hrigenom freskrivs att det i radio- och TV-lagen (1996:844) skallinfras en ny paragraf, 8 kap. 7 , av fljande lydelse.


8 kap. 7

Om det i ett avtal om anslut-ning till en anlggning frtrdsndning, varifrn TV-pro-gram snds vidare till allmn-heten och sndningarna nr flern tio bostder, uppstlls villkorsom innebr begrnsning avrtten att installera eller an-vnda annan anlggning frtrdsndning eller andra tek-niska hjlpmedel fr att ta emotTV-program, r villkoret utanverkan.

Denna lag trder i kraft den 1 januari 2000 men gller ven avtal somtrffats dessfrinnan.


7 Frslag till frordning om ndring ifrordningen (1996:353) medinstruktion fr Konkurrensverket

Hrigenom freskrivs i frga om frordningen (1996:353) med in-struktion fr Konkurrensverket

dels att 3 skall ha fljande lydelse,dels att det i frordningen skall infras en ny paragraf, 12 a , och

nrmast fre denna en ny rubrik av fljande lydelse.


3

Konkurrensverket skall full-gra de uppgifter som fljer avkonkurrenslagen (1993:20) ochlagen (1994:615) om ingripandemot otillbrligt beteende av-seende offentlig upphandling.Konkurrensverket r sdan be-hrig myndighet som avses i 2 lagen (1994:1845) om tillmp-ning av Europeiska gemenska-pernas konkurrens- och stats-stdsregler.

Konkurrensverket skall full-gra de uppgifter som fljer avkonkurrenslagen (1993:20),lagen (1994:615) om ingripandemot otillbrligt beteende avseen-de offentlig upphandlingoch mediekoncentrationslagen(0000:000). Konkurrensverket rsdan behrig myndighet somavses i 2 lagen (1994:1845) omtillmpning av Europeiskagemenskapernas konkurrens- ochstatsstdsregler.



Mediekoncentrationsnmnden12 a

I enlighet med 7 medie-koncentrationslagen (0000:000)prvas frgor som avses inmnda lag av Mediekoncent-rationsnmnden.Generaldirektren fr hnskjutaven andra frgor till nmnden.

Mediekoncentrationsnmn-den bestr av generaldirektren,som r ordfrande, och hgst tioandra ledamter. Andra leda-mter n ordfranden utses avregeringen fr bestmd tid.Nmnden r beslutfr nr ord-franden och minst hlften av deandra ledamterna r nrvaran-de.

Denna frordning trder i kraft den 1 januari 2003.

SOU 1999:30 37

Inledning

1 Utredningens uppdrag och arbete

1.1 UtredningsuppdragetEnligt direktiven skall kommittn lgga fram frslag till lagstiftning fratt sl vakt om mngfalden i svenska medier och motverka sdan gar-och maktkoncentration inom massmedierna som kan skada ett fritt ochbrett meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning. Kommittnsfrslag br samlas i en srskild lag.

I kommittns uppdrag ingr att behandla frgan om konkurrenslagenstillmplighet p medieomrdet. Uppgiften innefattar att gra en analysdels av hur de frslag kommittn lgger fram frhller sig tillkonkurrenslagen, dels om det finns behov av att komplettera konkur-renslagen vad gller fretagsfrvrv inom medieomrdet.

Kommittn skall ocks fresl lmpliga sanktionsformer samt huroch av vilken myndighet renden enligt de freslagna bestmmelsernaskall handlggas.

Det ingr i kommittns uppdrag att prva behovet av grundlagsnd-ringar.

Direktiven i sin helhet framgr av bilaga 1.

1.2 UtredningsarbetetKommittn har i utredningsarbetet haft tillgng till det material somRdet fr mngfald inom massmedierna tog fram (dir. 1995:13). Mate-rialet har efter uppdatering och kompletteringar anvnts t.ex. i de delar

38 Utredningens uppdrag och arbete SOU 1999:30

som behandlar mediestrukturen i Sverige och den internationella jm-frelsen.

I olika faser av utredningsarbetet har kommittn haft kontakter ochsammantrffanden med fretrdare fr Tidningsutgivarna och fr Bon-niergruppen, Modern Times Group och Schibsted.

Kommittn har ocks haft kontakter med Konkurrensverket och dettill verket knutna Rdet fr konkurrensforskning.

Chefen fr Eierskapstilsynet, den norska myndighet som inrttades isamband med att den nya mediefrvrvskontrollagen antogs i Norge, harbeskt kommittn. Sekretariatet har ven sammantrffat med fretrdarefr konkurrensenheten vid det tyska nringsdepartementet.

I enlighet med direktiven har samrd skett med Utredningen omfolkstyret i Sverige infr 2000-talet (dir. 1997:101). Samrd har ocksskett lpande med Utredningen om den framtida kommersiella lokal-radion (dir. 1997:13) och Konvergensutredningen (dir. 1997:95).Uppgifter som ligger till grund fr kommittns redovisning om konver-gensen mellan telekom, medier och IT har bl.a. hmtats frn Konver-gensutredningen. Vidare har samrd skett med Utredningen om std tillsvensk filmproduktion (dir. 1998:36).

Under utredningsarbetet har kommittn hllit sig fortlpande under-rttad om pgende arbete inom Europeiska kommissionen med attutarbeta frslag om begrnsning av gande och inflytande inom mass-medierna.

Kommittn har besvarat en remiss ver Konkurrenslagsutredningensbetnkande Konkurrenslagens regler om fretagskoncentration (SOU1998:98).

Kapitel 2 i betnkandet har frfattats huvudsakligen av expertenStaffan Sundin.

SOU 1999:30 39

Bakgrund

2 Mediestrukturen i Sverige

Freliggande avsnitt bygger p det delbetnkande Mediefretag i Sve-rige (SOU 1997:92) som Rdet fr mngfald inom medierna lmnadesommaren 1997. Tabellmaterialet i betnkandet har uppdaterats ochutvecklingen inom mediebranscherna har fljts fram till januari 1999.Fr en utfrligare genomgng av utvecklingen fram till 1997 hnvisastill SOU 1997:92 och Staffan Sundins artikel "gande i dagspress, pri -vat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV" i en rapport frn Press -utredningen -94 garkoncentration i dagspress och radio/TV (SOU1994:145).

2.1 Utveckling av gandet i dagspressen

2.1.1 garfrndringar i dagspressen juli 1997 februari 1999

garfrndringar inom Bonniersfren

Familjen Bonnier omstrukturerade 1998 sitt mediegande genom attdet helgda AB Bonnierfretagen helt vertog Tidnings AB Marieberg,i vilket bolag familjen Bonnier tidigare kontrollerade 76 procent av rs -terna och 47 procent av kapitalet. Bonnierfretagens och Mariebergsmedieverksamhet har frts ver till ett nybildat bolag, Bonnier AB,helgt av Bonnierfretagen, som i sin tur r helgt av Albert BonnierAB, som gs av ttlingar till brderna Tor, ke och Kaj Bonnier.Antalet delgare i Albert Bonnier AB uppgr till 64, varav 13 omyn -diga. Sex delgare har tillsammans med sina barn vardera en andel pver 5 procent, varav den strsta uppgr till 13 procent.

40 Mediestrukturen i Sverige SOU 1999:30

I den nya organisationen har Tidnings AB Marieberg blivit ettvilande bolag, medan dess strsta dotterbolag, AB Dagens Nyheter, ABKvllstidningen Expressen och Sydsvenska Dagbladet AB, liksomDagens Industri Holding AB lagts som dotterbolag till Bonnier AB.

Trots att Bonniers mycket lnge kontrollerat bde Bonnierfretagenoch Marieberg (sedan 1837 respektive 1924) har familjens inflytandehaft olika karaktr. I Bonnierfretagen och dess fregngare har med -lemmar i familjen alltid suttit i den exekutiva ledningen, medan famil -jen i Marieberg (tidigare Dagens Nyheter) endast har varit aktiv p sty -relseniv. Sedan 1954 har tre slktgrenar ingtt i garkretsen frMarieberg mot tv i Bonnierfretagen. Vid omstruktureringen har detnya moderbolagets, Albert Bonnier AB, garkrets utvidgats med ett parmedlemmar av den tredje slktgrenen.

Familjen Bonniers formella garposition i Mariebergs dagstid -ningar, Dagens Nyheter, Expressen, GT, Kvllsposten, SydsvenskaDagbladet, Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda, har strktsgenom frvrvet av Marieberg. I praktiken hade dock familjen i egen -skap av majoritetsgare och med stark representation i styrelserna frbde moder- och dotterbolagen redan tidigare en mycket stark garpo -sition, ven om den d till skillnad mot nu tvingades ta hnsyn tillminoritetsgarnas intressen. Tidigare var arbetet i Dagens Nyheters ochExpressens styrelser helt integrerat i Mariebergs koncernstyrelse. I dennya organisationen kommer de tv tidningsbolagen att ledas av sjlv -stndiga styrelser.

Bde fre och efter Mariebergsaffren har det frts diskussioner omlmpligheten av att tidningsfretag r brsnoterade. I det aktuella falletmenar vissa bedmare att det kan vara en frdel fr tidningarna attkunna arbeta lngsiktigt och inte behva ta hnsyn till aktiemarknadensofta kortsiktiga krav, andra pekar p risken fr att tidningarna intekommer att vidta ndvndiga frndringar, nr ledningen inte lngre rutsatt fr marknadens granskning.

Sydsvenska Dagbladet, ett dotterbolag till Tidnings AB Marieberg,som tidigare gde 25 procent av aktierna i Tidnings AB Allehanda Syd,som ger ut Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda, frvrvadesommaren 1997 resterande 75 procent av Otiliana AB (gt av famil -jerna Mrner, Kaemner och Bjrnberg). Bonniers hade tidigare genomSydsvenska Dagbladet en stark stllning p morgontidningsmarknadeni Malm med kranskommuner med en hushllstckning p mellan 44och 69 procent och en marknadsandel p mellan 50 och 75 procent(tabell 2.1). Genom kpet av Ystads Allehanda och Trelleborgs Alle -handa har Bonniers blivit helt dominerande tidningsutgivare iYstad/Simrishamnsomrdet liksom i Trelleborgs kommun. Endast iTrelleborg frekommer en reell konkurrenssituation mellan tv av

SOU 1999:30 Mediestrukturen i Sverige 41

Bonniers tidningar, medan Sydsvenska Dagbladet fungerar frmst somkomplementtidning i Ystads Allehandas krnomrden.

Tabell 2.1. Morgontidningsmarknaden i sydvstra Skne 1997. Hus-hllstckning. Procent.

Kommun/Tidning

Arbetet SDS SkD TA YA Bonnier Totalt Bonnierandel1

Malm 21 44 2 44 67 66

Lund 14 58 6 58 78 74

Trelleborg 14 16 7 55 71 92 77

Staffanstorp 23 57 8 57 88 65

Burlv 30 39 3 39 72 54

Vellinge 17 64 4 7 71 92 77

Kvlinge 29 41 13 41 83 49

Lomma 20 69 5 69 94 73

Svedala 31 42 12 1 43 86 50

Eslv 16 13 43 13 72 18

Hrby 4 9 61 9 74 12

Hr 5 16 48 16 69 23

Ystad 3 6 7 72 78 88 89

Tomelilla 3 4 6 70 74 83 89

Simrishamn 4 6 3 70 76 83 92

Skurup 5 10 39 31 41 85 48

Sjbo 3 8 39 33 41 83 49

Klla: TS-Boken 1998.Anm: 1 Avser Bonnier AB:s andel av den totala morgontidningsmarknaden iprocent.

Sydsvenska Dagbladet AB, dotterbolag till Bonnier AB, slde hs -ten 1998 sitt dotterbolag Kvllsposten AB till systerbolaget AB Kvlls -tidningen Expressen. Sydsvenska Dagbladet motiverade frsljningenmed att bolaget inte var rtt gare utan att Kvllsposten fr att kunnautvecklas och verleva behvde samarbeta med de andra kvlls -


tidningarna i koncernen. Efter frvrvet har ett omfattande samarbeteinletts mellan Expressen och Kvllsposten (se 2.3.1).

vriga garfrndringar

Schibsted frvrvade i juli 1998 aktiemajoriteten i Svenska Dagbladetgenom att kpa 62 procent av aktierna av en grupp aktiegare somfretrddes av Investor och lade samtidigt ett bud p de aktier som integs av Stiftelsen Svenska Dagbladet. Schibsteds avsikt r att behlla51 procent av aktierna och erbjuda andra tidningsfretag att g in somminoritetsgare samtidigt som Stiftelsen Svenska Dagbladet behllersina 19,6 procent av aktiekapitalet och kvarstr i sin hittillsvaranderoll som garant fr kontinuiteten i tidningens journalistiska och opi -nionsbildande inriktning (SvD 1998-07-11). Schibsted r Norgesstrsta mediekoncern med en omsttning p 5,4 miljarder norska kro -nor. Koncernen som sedan tidigare r hlftengare i och operationelltansvarig fr Aftonbladet, kom genom kpet att bli en av de allra strstaaktrerna p den svenska dagspressmarknaden.

Trots att Svenska Dagbladet och Aftonbladet str fr vitt skildapolitiska linjer har det funnits ett visst samarbete mellan de tv tidning -arna lngt innan de fick samma huvudgare. De har ett gemensamttryckeri i Stockholm och driver tillsammans med Gteborgs-Postentextdatabasen Mediearkivet. Ngot ytterligare samarbete har inte avise -rats som fljd av Schibsteds kp av Svenska Dagbladet.

Orkla Dagspresse kpte vid rsskiftet 1997/98 49 procent av aktier -na i Norrlndska Socialdemokraten av Valrossen AB (gd av arbetar -rrelsen i Norrbotten). Partidistriktet behller kontrollen ver ledar -sidan och fr tre av fem styrelseplatser. Orkla Dagspresse ingr i OrklaASA, som r en norsk industrikoncern med en omsttning p 33 mil -jarder kronor, varav medierna svarar fr 8 procent.

Sknska Dagbladet frvrvade 1996 Laholms Tidning och 1998Norra Skne. Alla tre tidningarna gdes av tidningsfreningar frank -rade i den lokala centerrrelsen. En samordning av tryckningen av detv frvrvade tidningarna planeras. Norra Skne har en dominerandemarknadsstllning p sin utgivningsort Hssleholm, medan LaholmsTidning, som r Sveriges minsta sexdagarstidning, mter i sitt sprid -ningsomrde hrd konkurrens frn Hallandsposten.

Gefle Dagblads Frvaltnings AB, med Nya Stiftelsen Gefle Dagbladsom huvudgare, frvrvade sommaren 1997 Vsternorrlands Alle -handa av Hgerns Frlagsstiftelse. De vriga tidningarna i koncernen,Gefle Dagblad, Ljusnan, Sundsvalls Tidning och rnskldsviks Alle -handa, har en liberal profil. Vsternorrlands Allehanda behller sinmoderata beteckning, men har infrt tv liberala halvsideskrnikor p


ledarsidan varje vecka. Tryckningen flyttades till Sundsvalls Tidning1998. Vsternorrlands Allehanda konkurrerar inte med ngon av devriga tidningarna i koncernen.

Ljusdals-Posten, gd av familjen Svender, kpte hsten 1997 Hl -singe-Kuriren av Bo Prntare. Tidningen kommer att fortstta somlokaltidning i Sderhamn med socialdemokratisk ledarsida. En vissredaktionell och administrativ samverkan mellan de tv tidningarnaplaneras. Tidningarna konkurrerar inte med varandra utan har heltskilda utgivningsomrden.

Den tidigare minoritetsgaren Modern Times Group frvrvade imaj 1998 aktiemajoriteten i Svenska Finansnyheter AB och uppnddedrigenom 97 procent av aktiekapitalet. Bolaget ger ut Finanstidningen,en riksspridd affrstidning med en upplaga p 10 800 exemplar.

Herenco AB frvrvade vid rsskiftet 1997/98 Nerikes Allehandasaktiepost i stgta Correspondenten och kade drmed sin garandeltill 21 procent. Samtidigt slde Herenco sin andel p 8 procent i detbolag som ger ut Hallandsposten till Nerikes Allehanda, som i sin turhembjd posten till de vriga elva delgarna.

Pingstrrelsens tidning Dagen kommer vren 1999 att verltas tillett nybildat bolag som gs av den tidigare garen Dagengruppen, detnorska tidningsbolaget Vrt Land, Alliansmissionen och Nybygget.Samtidigt kommer endagstidningen Petrus att inkorporeras med Dagen.

En tidning har lagts ner under perioden, nmligen stgten som ut -gavs som en edition i Linkping till Folkbladet. stgten kom ut medsitt sista nummer p nyrsafton 1997.

Fyra tidningar av nyhetskaraktr har frndrat sin utgivning.Modern Times Group som sedan 1995 ger ut gratistidningen Metro iStockholm startade 1998 en edition i Gteborg. Datatidningen Compu -ter Sweden, utgiven av det amerikanska datapressfrlaget IDG, ver -gick 1996 till tvdagarsutgivning och 1998 till tredagarsutgivning.Gefle Dagblad och Arbetarbladet vergick 1997 till sjudagarsutgiv -ning.

Kring nyret 1999 aviserades en rad samarbetsprojekt och/ellerolika former av garverltelser mellan tidningsfretag. verlgg -ningar rapporterades pg mellan tidningar i Norrbotten, Sderman -land, stergtland, Gotland, Gteborg och Skne.

Tendenser i frndringar av gandet

Flera relativt entydiga tendenser kan urskiljas i tidningsaffrerna under1990-talet. Det r genomgende strre fretag som kpt mindre, sllanfusioner mellan jmnstora tidningar. Ett undantag utgrs av Ljusdals-Postens frvrv av den ngot strre Hlsinge-Kuriren. Vidare har det


nstan uteslutande varit redan etablerade tidningsfretag som kptandra tidningsfretag. De nybildade och lokalt frankrade bolag ochstiftelser som tagit ver A-pressens tidningar r visserligen nya somgare, men fortstter i princip den centrala arbetarrrelsens tidnings -verksamhet. Den enda helt nya tidningsgare n r MTG som dock intekom in p marknaden genom frvrv utan genom start av en gratis -tidning av nyhetskaraktr fr att sedan kpa en affrstidning. Ett partidningsgare som haft sin huvudverksamhet utanfr medierna, gar -gruppen bakom Svenska Dagbladet samt finansmannen Mats Arnhg,har lmnat branschen.

Den svenska dagspressen har alltid varit inhemskt g d, men underde senaste ren har de norska mediefretagen Schibsted och Orklaetablerat sig som betydande tidningsgare. Tidigare var tidningsgarnai stor utstrckning verksamma enbart inom dagspressen, nu har fleraflermediefretag som Schibsted, MTG och Orkla gtt in p dagspress -marknaden, samtidigt som flera dagspressfretag etablerat sig p andramedieomrden (se 2. 7.4).

I nstan alla fretag ligger aktiemajoriteten hos en enhetlig grupp,en familj, slkt, organisation eller stiftelse. Den typ av splittrat gandesom r vanligt i den norska dagspressen frekommer knappast alls.Tendensen gr tvrtom mot en renodling av gande, ngot som Bon -niers kp av Marieberg r ett exempel p, liksom tidigare koncentrationav gande inom Herencokoncernen samt Stampen med Gteborgs-Posten. ven i de brsnoterade dagspressutgivarna VLT och MTGkontrolleras aktiemajoriteten av en gargrupp, slkten Pers respektiveJan Stenbeck. De norska brsnoterade Schibsted och Orkla har dremotett mer spritt gande. Schibsteds dominerande gare r Tinius Nagell-Erichsen frn den tidigare garfamiljen med en garandel p 26 pro -cent, den nst strsta garen, Folketryg defondet nr knappt 7 procent.Bland vriga strre gare finns Orkla med 4 procent, medlemmar urden tidigare garfamiljen samt ett antal utlndska och inhemska fonderoch frskringsbolag. De tio strsta garna i Orkla utgrs av fonder ochfrskringsbolag med garandelar p 2,5 9,4 procent.

De svenska tidningskedjorna har i de flesta fall byggts upp regio -nalt, genom att en tidningsgare successivt frvrvat nrliggande tid -ningar. ven i flera av de senaste rens tidningsaffrer har det rrt sigom denna typ av geografisk expansion. Gefle Dagbladskoncernen hargenom kpet av Vsternorrlands Allehanda tidningar i alla utgivnings -omrden efter Norrlandskusten frn Gstrikland till ngermanland medundantag fr norra Hlsingland. Gteborgs-Postens, Sydsvenska Dag -bladets och Ljusdals-Postens frvrv utgr andra exempel p hur tid -ningsgare flyttat fram sina positioner i nrliggande regioner.


Flera av de nationella politiska och fackliga organisationerna vartidigare starkt engagerade i tidningsutgivning. Arbetarrrelsens cen -trala organ har i praktiken dragit sig tillbaka som tidningsgare. LOger visserligen aktiemajoriteten i Aftonbladet, men har verltit detoperationella ansvaret till Schibsted. ven Hgerns Frlagsstiftelse,med anknytning till Moderata Samlingspartiet, har avvecklat strredelen av sitt tidningsengagemang. Om den planerade frsljningen avGotlands Allehanda genomfrs terstr endast en minoritetspost iNorrbottens-Kuriren. Centerpartiet har gtt emot decentraliserings -tendensen inom den partigda pressen genom att samla sitt tidnings -gande i tv bolag, det av partiet gda Centertidningar med sex tid -ningar och det lokalt gda Sknska Dagbladet med tre tidningar.

Privata intressenter har de senaste ren i flera fall gtt in som del -gare i socialdemokratiska tidningar. I den strsta och tredje socialde -mokratiska tidningen, Aftonbladet och Norrlndska Socialdemokraten,har arbetarrrelsen behllit aktiemajoriteten men verltit nra hlftenav aktierna till mediefretag utan anknytning till rrelsen, Schibstedrespektive Orkla. Hlsinge-Kuriren, som vid rekonstruktionen av A-pressens konkurs sldes till en socialdemokratisk tidningsman, har nutagits ver av ett tidningsfretag med borgerlig anknytning. I alla trefallen har avtal slutits om att tidningarna skall behlla sin socialdemo -kratiska inriktning.

Troligen kommer flera av de ovan skisserade trenderna att fortsttade nrmaste ren. Ett kat utlndskt gande r inte osannolikt, ett parutlndska mediefretag har uttalat sitt intresse fr den svenska dags -pressmarknaden. Likas kan det frvntas att garkoncentrationen pregional niv kommer att fortstta. Det kan vidare inte uteslutas attarbetarrrelsen kommer att ska nya garkonstellationer fr sina tid -ningar.

2.1.2 garstrukturDen svenska dagspressen har lnge haft en mycket stabil garstruktur.De familjer som fortfarande utgr en viktig grupp gare har genom -gende varit engagerade i sina tidningar under mycket lng tid, somslkten Ridderstad (sedan 1842), slkten Bonnier (intressen 1888 ak -tiemajoritet 1924), slkten Pers (1898), familjen Hamrin (ca 1910),familjen Hjrne (1926), familjen Sommelius (1920-talet) och familjenBengtsson (1931). Arbetarrrelsen byggde upp en landsomfattandepress decennierna runt sekelskiftet. Merparten av dagens strsta tid -ningsgare har sledes funnits p mark naden en mycket lng tid (Tabell2.2).


Tabell 2.2. De 20 strsta garna inom flerdagarspress (3/v) 1998.

gare Antal huvudtidningar

Upplagahelr 97vardagar

Andel avtotalupplagan

Slkten Bonnier 8 1 067 300 26,6

Schibsted1 1,5 398 700 9,9Inkl 100 % AB 2 602 800 15,0

Familjen Hjrne 2 2 279 400 7,0

LO1 0,5 204 200 5,1Familjen Ander 10 192 400 4,8Familjen Hamrin 5 142 100 3,5Centerpartiet 6 130 500 3,3Stiftelsen Barometern 3 123 200 3,1Slkten Pers 7 118 800 3,0Nya Stiftelsen Gefle Dagblad 5 118 800 3,0LT Liberala Tidningar AB 3,5 96 700 2,4Arbetarrrelsen i Skne 1 74 100 1,8Slkten Ridderstad 1 66 300 1,7Stiftelsen Tore G Wrenstam 2 62 200 1,6Axel Johanssons stiftelser 1 61 400 1,5Familjen Bengtsson 4,5 60 700 1,5Erik och Asta Sundins Stiftelse 2 60 600 1,5Centerrrelsen i Skne 3 57 200 1,4Familjen Sommelius 1 49 400 1,2Eskilstuna-Kurirens Stiftelse 2 46 300 1,2vriga 36 598 000 15,0TOTALT 104 4 008 400 100,0

Klla: Bearbetning efter TS upplageuppgifter fr 1997 .Anm: 1 gande av Aftonbladet uppdelat p LO Media och Schibsted.2 Inkl 50 procent av Bohuslningens och Strmstads Tidnings upplaga .

Rekonstruktionen efter A-pressens konkurs 1992 innebar att antalettidningsgare kade genom att koncernens tidningar verfrdes tillgare frankrade i den lokala arbetarrrelsen. garkoncentrationenmtt i marknadsandelar kom p grund av denna omstrukturering avarbetarrrelsens press att minska ngot mellan 1978 och 1993, medanden har kat ngot de senaste ren (tabell 2.3).


Tabell 2.3. garkoncentration inom flerdagarspress (3/v).

1978 1993 1997Den strste garen 20,6 26,7 26,6De tv strsta garna 30,2 34,8 36,51

De fyra strsta garna 47,0 47,5 48,6De tta strsta garna 63,4 61,8 63,3De sexton strsta garna 79,9 79,0 79,7

Klla: Bearbetning efter TS-Boken 1979, 1994 och 1998.Anm: 1 Om Aftonbladets hela upplaga frs till Schibsted uppgr de tv strstagarnas andel till 41,6 procent.

Om arbetarrrelsens och centerrrelsens liksom de liberala tid -ningskonsortierna sammanfrs till var sin grupp underlttas jmfrelserver tid mellan olika gargrupper. Av de sexton strsta gargrupperna1998 terfanns alla utom en bland de tjugo strsta garna tjugo r tidi -gare (tabell 2.4). Tv gare har lmnat branschen, slkten Wahlgrenoch Wallenbergsfren 1992 respektive 1998. Endast en gare,Schibsted, r helt ny som tidningsgare i Sverige.

Den strsta frndringen sedan 1978 r att Schibsted genom frvr -ven av Aftonbladet och Svenska Dagbladet p kort tid blivit en av lan -dets strsta tidningsgare. Bonniers har sedan 1978 kat sin andel avdagspressmarknaden med sex procentenheter. Trots flera tidningsfr -vrv har dock gruppen inte kat sin andel sedan 1994 beroende pExpressens upplagefrluster. Arbetarrrelsen har frlorat marknads -andelar, frmst p grund av den partiella frsljningen av Aftonbladet,men ven gruppens landsortstidningar har minskat bde i antal och iupplaga.

Familjen Hjrne har minskat sin marknadsandel genom frslj -ningen av GT, som inte helt kunnat kompenseras genom frvrvet avhalva Bohuslningen. Sedan 1978 har ngra gargrupper, Gefle Dag -blad, Pers, Hamrin och Ander, kat sina andelar frmst genom kp avtidningar. Med undantag fr Schibsteds frvrv har inte de ovan relate -rade transaktionerna under de senaste ren mer n marginellt pverkatstyrkefrhllandena p dagspressmarknaden. Koncentrationsgradeninom branschen har varit mycket stabil ( tabell 2.5).


Tabell 2.4. De 12 strsta gargrupperna inom flerdagarspress (3/v) 1998.

gare Antalhuvud-tidningar

Upplagahelr 97vardagar

Andel avtotalupp-lagan %

Frndringandel 1978-97procent-enheter

Frndringandel 1993-97procent-enheter

Slkten Bonnier 8 1 067 300 26,6 6,0 -0,1

Schibsted1 1,5 398 700 9,9 9,9 9,9Inkl 100 % AB 2 602 800 15,0 15,0 15,0

Arbetarrrelsen1 2 17 528 750 13,2 -7,1 -4,0Exkl AB 16,5 324 350 8,1 -2,7 -1,3

Familjen Hjrne 3 2 279 400 7,0 -1,8 -1,1

Centerrrelsen 2 9,5 194 100 4,8 0,2 -0,1Familjen Ander 10 192 400 4,8 0,4 -0,1Familjen Hamrin 5 142 100 3,5 0,9 -0,3

Liberala konsortier2 4,5 128 700 3,2 0,9 0,1Barometern 3 123 200 3,1 0,3 0,2Slkten Pers 7 118 800 3,0 1,4 0,1Nya Stiftelsen Gefle Dagblad 5 118 800 3,0 1,9 0,5Slkten Ridderstad 1 66 300 1,7 0,1 0,2Stiftelsen Tore G Wrenstam 2 62 200 1,6 0,2 0,1Axel Johanssons stiftelser 1 61 400 1,5 0,2 0,0Familjen Bengtsson 4,5 60 700 1,5 -0,7 0,0Erik och Asta Sundins Stiftelse 2 60 600 1,5 0,0 0,0Slkten Wahlgren 0 0 0,0 -5,1 -5,1Wallenbergsfren 0 0 0,0 -4,4 -4,7vriga 22 339 000 10,1TOTALT 104 4 008 400 100,0

Klla: Bearbetning efter TS upplageuppgifter fr 1997 .Anm: 1 gande av Aftonbladet uppdelat p Arbetarrrelsen och Schibsted 2 Tidningargda av organisationer i arbetarrrelsen och centerrrelsen samt av tv liberalakonsortier har sammanfrts till var sin grupp oberoende av juridiskt gande. 3 Inkl. 50procent av Bohuslningens och Strmstads Tidnings upplaga.


Tabell 2.5. garkoncentration inom flerdagarspress (3/v). Arbetar-rrelsens och centerrrelsens samt de liberala konsortiernas tidningarsammanfrda till var sin grupp.

1978 1993 1997Den strste garen 20,6 26,7 26,6De tv strsta garna 40,9 43,9 39,8De fyra strsta garna 54,7 56,9 56,7De tta strsta garna 70,6 73,2 73,0De sexton strsta garna 85,2 89,2 89,0

En jmfrelse mellan olika garformer visar vissa frskjutningarsedan 1978 (tabell 2.6). De privatgda liksom de stiftelsegda tidning -arna har kat sin andel ngot p bekostnad av de organisationsgda. Enstor del av frndringarna r en fljd av omstruktureringen av arbetar -rrelsens press, framfr allt frsljningen av halva Aftonbladet tillSchibsteds och verltelser av vissa tidningar till stiftelser med anknyt -ning till arbetarrrelsen. Svenska Dagbladets vergng frn stiftelsegdtill privatgd tidning r en annan viktig frndring.

Tabell 2.6. garformer inom flerdagarspress (3/v) 1978 och 1997.

garform Upplaga Andel%

Upplaga Andel%

1978 1997Privata gare 2 660 600 59 2 634 100 66Stiftelser 680 300 15 755 200 19varavModerata stiftelser 445 500 10 288 100 7Liberala stiftelser 234 800 5 315 000 8Arbetarrrelsensstiftelser

139 600 4

Privata stiftelser 12 500 0Organisationer 1 150 100 26 599 400 15varavArbetarrrelsen 912 500 20 388 900 10Centerrrelsen 206 800 5 194 100 5Pingstrrelsen 30 800 1 16 400 0

Klla: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1998.


Landsortstidningarna har av tradition haft en stark stllning p densvenska dagspressmarknaden, med ungefr hlften av den totala dags -pressupplagan. De lokalt frankrade familjerna som alltid spelat enviktig roll som gare i landsortspressen r fortfarande en av de storagargrupperna (tabell 2.7 och tabell 2.8). Flera av de familjegdafretagen har utvecklats till tidningskedjor. En rad familjegda tid -ningar har sedan 1950-talet vertagits av i regel partipolitiskt och lokaltfrankrade stiftelser. Efter A-presskoncernens upplsning har stif -telseformen i flera fall anvnts fr de lokala bolag som vertagit detidigare A-presstidningarna. Till skillnad frn mnga andra lnder harden svenska storstadspressen aldrig haft ngra betydande garintresseni landsortspressen.

Tabell 2.7. gargrupper p landsortspressmarknaden 1997. Upplaga ochmarknadsandel.

gare Fretag Upplaga ex Andel %Arbetarrrelsen Tio helgda och fyra hlftengda

tidningar250 300 12,6

Familjen Ander Nya Wermlands-Tidningen 192 400 9,7Centerrrelsen Centertidningar, Norra Skne m fl 163 800 8,3Familjen Hamrin Herenco 142 100 7,2Liberala konsortier Nerikes Allehanda, Hallandsposten 128 700 6,5Stiftelsen Barometern Sydostpress 123 200 6,2Slkten Pers VLT 118 800 6,0Nya Stiftelsen Gefle Dagblad Gefle Dagblad, Sundsvalls Tidning

m fl118 800 6,0

Slkten Ridderstad stgta Correspondenten 66 300 3,4Stiftelsen Tore G Wrenstam Bors Tidning 62 200 3,1Axel Johanssons stiftelser Upsala Nya Tidning 61 400 3,1Familjen Bengtsson Dalarnas Tidningar 60 700 3,1Erik och Asta Sundins stiftelse Norrkpings Tidningar 60 600 3,1Familjen Sommelius Helsingborgs Dagblad 49 400 2,5Eskilstuna-Kurirens stiftelse Eskilstuna-Kuriren 46 300 2,3Stiftelsen VK-Press Vsterbottens-Kuriren 42 300 2,1Slkten Bonnier Allehanda-gruppen 33 900 1,7Stiftelsen Skelleftepress Norra Vsterbotten 31 200 1,6Stiftelsen Norrbottenspress Norrbottens-Kuriren 30 700 1,5Familjen Larsson/StiftelsenKristianstadspress

Kristianstadsbladet 29 900 1,5

vriga gare 166 000 8,4Totalt 1 979 000 100,0

Klla: Bearbetning av TS-Boken 1998.


Tabell 2.8. Olika gartypers andel av landsortspressens (3 nr/vecka)upplaga 1997. Procent.

gartyp 1-2 tidningar 3 tidningar TotaltPrivatgda 17,7 30,9 48,6varav familjer i landsorten 12,5 26,0 38,5varav tidningskonsortier 1,6 4,9 6,5varav storstadspress 2,6 2,6varav utlandsgare 1,0 1,0Stiftelser och organisationer 31,2 20,2 51,4varav socialdemokratiska 12,6 12,6varav centerpartistiska 0,3 8,0 8,3varav liberala 9,9 6,0 15,9varav moderata 8,3 6,2 14,5

48,9 51,1 100,0

Klla: Bearbetning av uppgifter i Nordicoms Databas ver svenska medie -fretag.Anm: garfrndringar 1998 inbegripna. Sknska Dagbladets gande av NorraSkne ingr i kategorin centerpartistiska organisationer ej i storstadspress

Slkten Bonnier och familjen Hjrne r starkare p intkts- n pupplagemarknaden p grund hga annonsintkter och hg periodicitet(Tabell 2.9). Det motsatta frhllandet rder fr de flesta av vrigagarna. Arbetarrrelsen med sina hga andel av lgtckningstidningarr ett exempel p en sdan gargrupp.

Tidningsfretagens resultat kan variera kraftigt r frn r. EnligtPresstdsnmndens underskningar har Bonniersfren under ren1995 97 svarat fr en betydande andel av den svenska dagspressen stotala resultat med 56, 30 respektive 41 procent, mycket tack vare attDagens Industri med 2,5 procent av totalupplagan varje r sttt frcirka 20 procent av totalresultatet. Arbetarrrelsens tidningar redovisarvisserligen en mindre nettovinst, men gruppens samtliga tidningar, fr -utom tre, skulle utan presstdet ha gtt med frlust. Av Schibstedstidningar redovisade den nyfrvrvade Svenska Dagbladet en frlustefter presstdet p ver 100 miljoner kronor, medan Aftonbladet gickmed vinst. Alla de strre garna av landsortspress redovisade positivaresultat, ven om ngra av dem hade lg nettomarginal.


Tabell 2.9. Ekonomiskt resultat fr gargrupper p den svenska dagspress-marknaden 1997. Mkr.

gare Intkter Netto-resultat

Nettomar-ginal %

Netto-resultatfre std

Andelavintkter%

Andelavresultat%

Slkten Bonnier 4 997 412 8,2 412 29,5 41,4Arbetarrrelsen 1 910 54 2,8 -181 11,3 5,5Arbetarrrelsen exkl AB 1 237 29 2,3 -208 7,3 2,9Schibsted1 1 595 -73 -4,6 -131 9,4Schibsted inkl 100 % AB 2 330 -48 -2,1 -106 13,7Familjen Hjrne 1 581 111 7,0 111 9,3 11,2Centerrrelsen 759 59 7,8 4 4,5 6,0Familjen Ander 594 222 3,72 22 3,5 2,2Liberala konsortier 588 56 9,6 56 3,5 5,7Familjen Hamrin 531 33 6,1 33 3,1 3,3Gefle Dagblad 475 24 5,0 24 2,8 2,4Stiftelsen Barometern 446 8 1,9 8 2,6 0,8Slkten Pers 417 36 8,7 36 2,5 3,7Erik och Asta SundinsStiftelse

331 62 18,6 62 2,0 6,2

Axel Johanssons stiftelser 290 29 9,8 29 1,7 2,9Familjen Ridderstad 241 11 4,4 11 1,4 1,1Familjen Sommelius 219 41 18,8 41 1,3 4,1Stiftelsen VK-Press 216 5 2,1 5 1,3 0,5Dagspressen totalt 16 967 995 5,9 100 100

Klla: Bearbetning av rsredovisningar 1997 fr fretag gda av respektive gargruppsamt av Dagspressens ekonomi 1997.Anm 1 Pro forma inkl . Svenska Dagbladet. 2 Avser rrelseresultat respektive rrelse -marginal.


2.2 Dagspressgarnas position pmarknaden

Dagspressmarknaden i Sverige utgr inte en enhetlig nationell marknadi samma utstrckning som TV-, bok-, skiv-, tidskrifts- och filmmarkna -derna. Det utmrkande draget fr dagspressen r i stllet de lokalamarknadernas centrala stllning. Marknader dr de nationella aktrernafr underordna sig de lokala.

Avgrnsningarna av de lokala marknaderna faller sig i regel natur -liga men kan i vissa fall vara problematiska. TS-Boken anvnder A-regionerna som grund fr sin uppdelning i olika delmarknader. Enytterligare uppdelning p kommunniv grs ocks. Samtliga tidningarsupplaga och hushllstckningstal redovisas p bda niverna.

I freliggande underskning har A-regionnivn anvnts. I regel gerden en god bild av marknaderna. Ngra A-regioner bestr dock av tvdistinkta dagstidningsmarknader. Det gller t.ex. Skara/Lidkping ochHudiksvall/Ljusdal, dr tv lokaltidningar har en dominerande stllningi var sin del av regionen.

Tckningstal har lnge varit ett centralt begrepp vid analys av tid -ningarnas styrka p marknaden. Hr kommer tckningstalen att anvn -das dels fr att studera gargruppernas totala tckning av delmarkna -derna, dels fr att underska gargruppernas marknadsandelar p tretyper av marknader, nmligen fr lokala morgontidningar, fr kvlls -tidningar samt fr nationellt spridda morgontidningar.

2.2.1 garnas totala marknadstckningVid marknadsanalyser av dagspress utgr man i regel frn de enskildatidningarnas tckningstal. Hr skall i stllet garniv anvn das, fr attfrska skapa en bild av i vilken utstrckning en gargrupp lyckastcka en delmarknad. Ett problem med denna typ av mtning r dehushll som lser tv eller flera av en gargrupps tidningar. Denvanligaste formen av dubbeltckning r kombinationerna morgontid -ning/kvllstidning och sexdagarstidning/tredagarstidning. I det frrafallet frekommer dubbellsning framfr allt p utgivningsorterna. Denandra typen existerar inom Andergruppen p ett par marknader.

Tv gargrupper, Bonniers och arbetarrrelsen/Schibsted, har tid -ningar som r spridda ver hela landet (tabell 2.10). Bonniers ndde1997 dock inte ver 50 procent i hushllstckning i fler n tre omrden,Ystad, Malm och Stockholm. Genom kpet av GT kade Bonniers sintckning i

Documents

Konkurrens medielagstiftning