KONSEKVENSER - Hässleholms kommun - Hässleholms kommun

Hässleholms stad 2030 - SAMRÅDSHANDLING 2015-03-10 • 93

KONSEKVENSEREnligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska konsekvenserna av en översiktsplans genomförande bedömas. Här följer en översiktlig beskrivning av de direkta konsekvenserna och de indirekta och kumulativa effekterna av ett genomförande av fördjupningen av översiktsplanen för Hässleholms stad. Konsekvenserna redovisas även kortfattat summerat i tabeller för respektive delområde av staden.

Miljökonsekvensbeskrivning är framtagen av Sweco Architects.

Hässleholms stad 2030 - SAMRÅDSHANDLING 2015-03-10 94 •

Inledning

BAKGRUND OCH SYFTESedan den 21 juli 2004 ska alla översiktsplaner (inklusive fördjupningar av översiktsplaner) miljöbedömas. För att visa om en översiktsplan eller en fördjupning av översiktsplan (FÖP) bidrar till en hållbar utveckling behöver de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna belysas och konsekvensbeskrivas.

Bedömningen ska beskriva den mest betydelsefulla påverkan på människa och miljö som planens genomförande kan antas medföra. Nedan följer en konsekvensbedömning av fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad (fortsättningsvis kallad FÖP).

En översiktsplan eller en FÖP är endast ett vägledande dokument och är inte juridiskt bindande. Konsekvenserna kan därför vara svåra att förutsäga och bedöma och kan endast göras översiktligt, bland annat eftersom det inom planperioden är osäkert vilka delar av FÖP:en som genomförs och i vilken omfattning. Ett delgenomförande av planen i ett område kan i många fall ge oförutsägbara konsekvenser. Konsekvensbeskrivningen utgår därför till stor del från att FÖP:en genomförs i sin helhet.

AVGRÄNSNING

Tidsmässig avgränsningDen tidsmässiga avgränsningen av konsekvensbeskrivningen sträcker sig över samma tidsperiod som FÖP:en, det vill säga från idag fram till år 2030.

Geografisk avgränsningKonsekvensbeskrivningen omfattar planområdet som avgränsas av område norr om väg 21 i norr, område öster om väg 21 och 23 i öster, Almaån i väster och Finjasjön samt område söder om Södra Kringelvägen i söder.

För samtliga miljöaspekter gäller planområdets gränser förutom för vattenpåverkan och klimatfaktorer där påverkan kan bli regional respektive global.

Avgränsning av bedömda aspekterKonsekvenserna som behandlas rör främst de aspekter som bedömts kunna innebära betydande miljöpåverkan om förslagen i FÖP:en genomförs. Avgränsningen är gjord utifrån samråd med Länsstyrelsen i samband med att arbetet med denna FÖP påbörjades 2012. Konsekvenserna beskrivs utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Vad som behandlas inom respektive område beskrivs nedan.

Planområdets geografiska avgränsning.

MiljöaspekterBedömningen av miljökonsekvenserna tar sin utgångspunkt i markhushållning, klimat, påverkan på utpekade natur- och kulturvärden, hanteringen av risker, uppfyllandet av gällande miljökvalitetsnormer samt beaktandet av nationella och regionala miljömål.

Sociala aspekterBedömningen av de sociala konsekvenserna utgår ifrån de 11 nationella målen som är satta för Sveriges folkhälsoarbete. Dessa mål täcker även in andra viktiga sociala aspekter som påverkas av planen såsom jämställdhet och barnperspektiv, varför dessa aspekter inte bedöms separat.

Ekonomiska aspekterFÖP:ens påverkan på ekonomiska värden avgränsas till ett antal nyckelområden. Bedömningen kretsar där huvudsakligen kring påverkan på boende, infrastruktur, näringsliv och kommunekonomi.

Avgränsad alternativhanteringI samband med att arbetet med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Hässleholms stad inleddes, togs tre scenarier fram som underlag för en dialog om vilka utmaningar staden står inför och vilken väg Hässleholm ska ta framöver. Scenarierna och de bedömda konsekvenserna av de olika scenarierna redovisas i sin helhet i diskussionsunderlag Hässleholms stad 2030. Utifrån scenariodialogen och med beaktande av synpunkter som inkom under den tidiga dialogen har denna FÖP (som endast presenterar en utvecklingsväg för Hässleholms stad) utformats.

Utöver FÖP:en avgränsas bedömningen till ett nollalternativ som tar sin utgångspunkt i Översiktsplan 2007.

KONSEKVENSER


BETYDANDE MILJÖPÅVERKANFÖP:ens miljökonsekvensbeskrivning fokuserar på de frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan på en övergripande nivå. Konsekvenser på mer detaljerad nivå är mer relevanta att göra i kommande planprogram och detaljplaner.

Strategier och planeringsriktlinjer i FÖP:en är formulerade på ett sådant sätt att utfallet ska bli positivt om de i alla led följs, för såväl miljö som ekonomi och socialt. Om kommunen inte till fullo följer de riktlinjer och strategier som pekas ut i FÖP:en skulle negativa konsekvenser kunna uppstå, främst rörande hushållning med mark, luftkvalitet och vattenkvalitet (med tillhörande miljökvalitetsnormer), riskfrågor, hälsofrågor, kulturmiljö, grönstruktur, biologisk mångfald och klimatpåverkan och energifrågor.

De aspekter av FÖP:en som bedöms kunna medföra betydande miljökonsekvenser är effekter av trafik och transporter i kombination med att staden byggs tätare:

• Strategin att förtäta staden och komplettera i kollektivtrafikstråk bedöms kunna ge en totalt sett minskad miljöpåverkan.

• Lokalt kan den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och vatten som kan innebära att människor utsätts för betydande miljöpåverkan.

• På särskilt belastade platser skulle trafikregleringar, bullerskärmar eller liknande åtgärder kunna bli aktuella för att uppnå miljökvalitetsnormer för luft och buller.

• Om åtgärdsprogram följs och riktvärden för buller beaktas i fortsatt planering kan betydande

miljöpåverkan undvikas.

• Regional samsyn kring planering för att nå miljömålen kan minska pendling med bil till och från Hässleholm.

PLANFÖRSLAGETS KUMULATIVA EFFEKTER Kumulativa effekter och konsekvenser är sådana som är samverkande eller ökande över tiden. Det kan exempelvis handla om att en väg ger måttliga konsekvenser på ett naturområde, men tillsammans med planerad bebyggelse eller nya verksamheter blir den sammanlagda konsekvensen mycket stor.

I denna konsekvensbeskrivning har effekterna och konsekvenserna av ett genomförande av FÖP:ens föreslagna markanvändning bedömts inte bara utifrån sannolika, direkta effekter och konsekvenser utan även utifrån potentiella indirekta och kumulativa effekter.

Beskrivningen av de kumulativa effekterna nedan är relativt övergripande då det i ett översiktsplaneskede inte går att förutsäga exakt vilka verksamheter som kommer att etablera sig i föreslagna verksamhetsområden, vilka drivmedel som kommer att användas för transporter eller vilka transportslag som kommer att användas, vilka energislag för uppvärmning som kommer att dominera i tillkommande bebyggelse, vilka material som kommer att användas vid byggnation eller i vilken mån människor använder kollektivtrafik och gång- och cykelvägar istället för den egna bilen osv.

Det går att förutse en kedja av konsekvenser av ett genomförande av denna FÖP:

Ökat invånarantalEn fortsatt utbyggnad av bostäder innebär till exempel fler invånare i kommunen och i Hässleholms stad. Nya, små lägenheter skulle kunna möjliggöra för äldre att lämna sina villor för en liten lägenhet centralt i staden - nära handel och service. Ett bredare bostadsutbud skulle även kunna möjliggöra för kommunens yngre att finna en första egna bostad och för unga barnfamiljer att köpa sig sitt första hus.

Fler arbetstillfällenFler invånare innebär ett ökat underlag för kollektivtrafik, handel och service, något som i sin tur kan innebära fler arbetstillfällen. Fler invånare och ett levande centrum kan göra det mer attraktivt att starta och driva företag i Hässleholm. Här spelar även stärkta kollektivtrafikförbindelser en stor roll. Fler invånare kan innebära ett ökat skatteunderlag och fler som kan vara med och dela på de gemensamma kostnaderna för exempelvis parker, skola, vård och omsorg.

Minskad biltrafik FÖP:en föreslår en fortsatt satsning på gång- och cykelvägar något som kommer att göra det enklare att lämna bilen hemma (eller kanske till och med helt avstå från att äga en egen bil). Om biltrafikens dominans minskar, minskar även vägarnas barriärverkan och trafikens buller och utsläpp.

Ökad attraktivitet Med ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät kan man räkna med ytterligare positiva effekter på folkhälsan. En tystare och mer cykelvänlig stad ökar i sin tur stadens attraktionskraft. En attraktiv stad kan i förlängningen innebära fler invånare, mer handel och service och med det

KONSEKVENSER

Sammanfattning


fler arbetstillfällen.

FÖP:en föreslår ett skyddande av den tätortsnära naturen. Här finns möjlighet för den biologiska mångfalden att öka och stadens invånare kan erbjudas en aktiv fritid med naturupplevelser på nära håll. Attraktiva grönområden kan även innebära ett ökat intresse för turism och besöksnäring på orten.

Minskning av naturtillgångarUtbyggnad på natur- och jordbruksmark innebär dock att naturtillgångar minskar. En tillväxt i befolkning innebär även sannolikt ett ökat uttag av jordens resurser. Delvis kommer detta att kunna mötas av en fortsatt ökande medvetenhet om att spara på resurser vid val av material och genom att goda kanaler för återbruk och återvinning främjas av samhället i stort. Frågan bör dock alltid bevakas i kommande planering.

Ökat transportbehovFler företag och fler invånare innebär ökande transporter av varor och ett ökande behov av att förflytta sig. Detta kommer att innebära mer transporter på vägar och järnvägar som i sin tur riskerar att öka barriärverkan, buller, utsläpp. Det är viktigt att kommunen fortsatt verkar för att förbättra kollektivtrafiken i regionen och att man även verkar för att förbättra möjligheten för godstransporter via järnväg.

Påverkan på befintliga strukturerEn förtätning (och förändring) av Hässleholms stad innebär att befintliga strukturer påverkas. De som redan bor och verkar i staden kommer att påverkas på olika sätt. Frågan är viktig att ha med sig i kommande planering och kan bevakas genom att kommunen i samband med större förändringar

genomför barnkonsekvensanalyser och sociala konsekvensanalyser.

På samma sätt påverkas stadens fysiska miljö av all ny bebyggelse som ska passas in bland den befintliga bebyggelsen. Även här kan kommunen minska den negativa påverkan genom att i samband med kommande planering och exploatering väga in och anpassa det nya till befintliga kultur- och naturmiljövärden.

Regionala effekterEn utveckling av Hässleholms stad innebär påverkan på både lokal och regional nivå inom allt från miljö och hushållning med mark till ekonomi och kommunikationer. Transporter av gods kan förväntas öka, arbetskraftpendlingen till och från andra orter i regionen likaså. Det är viktigt att kommunen genomför alla större förändringar med beaktande av regionala förhållanden och i dialog med regionen och angränsande kommuner.

Fortsatt bedömning i kommande skedenAtt bedöma de kumulativa effekterna av en plan eller ett projekt är viktigt. I översiktsplaneskedet kan man endast få en fingervisning om vilka kumulativa effekter som kan uppstå vid FÖP:ens genomförande. I kommande detaljplanering kommer det att vara enklare att bedöma de kumulativa effekterna för det är först när mer är känt om ett specifikt projekt som en mer grundlig analys av effekter och konsekvenser kan göras. Det är viktigt att inte stanna vid att bedöma de direkta konsekvenserna av en åtgärd eller ett projekt när de kanske är de kumulativa, långsiktiga effekterna som innebär störst påverkan.

NOLLALTERNATIVETS KONSEKVENSER Nollalternativet speglar en trolig utveckling om FÖP:en inte antas och genomförs. Detta innebär en fortsatt utbyggnad enligt den nuvarande översiktsplanen ÖP 07 och delar av FÖP 95. Områden med pågående detaljplanarbete och områden med antagna detaljplaner (som ännu inte förverkligats) beskrivs som en del av nollalternativet.

Vad anger ÖP 07?Kommunens gällande översiktsplan, Hässleholms kommuns översiktsplan 2007 (ÖP 07) redovisar en stadsplaneringsgräns inom vilken den inre staden, den sammanhängande stadsbebyggelsen som omfattar en stads bärande funktioner, ska utvecklas och på så sätt stärka Hässleholm som knutpunkt och mötesplats. Stadsgränsen som redovisas i ÖP 07 motsvarar till stora delar plangränsen i denna fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad.

ÖP 07 anger att innanför stadsplaneringsgränsen ska all ny och kompletterande bebyggelse uppfylla utvecklingskraven ”minskat bilåkande”, ”ökad befolkningstäthet”, ”ökad stadsmässighet” och ”ökat kollektivtrafikunderlag”.

Vidare anges i översiktsplanen att all nybyggnation och kompletteringar ska bidra till att hela det aktuella området förbättras genom:• Minskat bilåkande = människor ska

inte vara beroende av egen bil för att ta sig till och från området.

• Detta kan uppnås genom att bygga nära befintliga eller önskade hållplatser.

KONSEKVENSER


• Ökad befolkningstäthet = bidrar till att fler människor vistas på offentliga platser och nyttjar samhällets struktur genom att till exempel blanda olika boendeformer och blanda boende med lättare verksamheter och service. På så sätt främjas möten mellan olika människor under olika tider på dygnet.

• Ökad stadsmässighet = bygga tätt med högre exploateringsgrad, omsorg om utformning av gator och torgs, blandade funktioner inom samma område vilket ger gångavstånd till dem.

• Ökat kollektivtrafikunderlag = förändringen ska bidra till att befintliga busslinjer stärks eller kompletteras med nya.

I ÖP 07 hänvisas även till ställningstaganden i FÖP 95, se nedan.

Vad anger FÖP 95?I samband med att den kommunomfattande översiktsplanen antogs 2007 tog man även ställning till aktualiteten av Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms tätort, FÖP 95. ÖP 07 anger att "då det är stora delar som är inaktuella och andra som behandlas i denna kommunövergripande, ska en ny fördjupad översiktsplan tas fram som endast behandlar staden". Vidare skriver man "Den fördjupade översiktsplanen ska fortsätta att gälla tills en ny är framtagen, dock med undantag för de delarna som översiktsplanen pekar ut som inaktuella".

I förhållande till FÖP 95 ersätter och anger ÖP 07 framtida utveckling och riktlinjer, för följande områden:• Stora delar av det som anges som

militär användning i FÖP 95 är mark som ska användas för bo, arbeta och uppleva.

Stadsbyggnadskontoret

Likheter och skillnader mellan ÖP 07 samt delar av FÖP 95 och FÖP 2030.

• Hela Hovdalaområdets användning behandlas separat och ska inte längre vara en del av Hässleholms fördjupade översiktsplan.

• De generellt angivna utredningsområdena ska användas för verksamheter och övrig stadsutveckling.

• Handel har angetts på många industriområden. Bortsett från partihandel, som inryms inom verksamhetsområdena, ska handel lokaliseras till ett fåtal utvalda platser inom staden.

Om vi fortsätter som idag vilka konsekvenser får det?Gällande detaljplaner som ännu inte genomförts fullt ut och nya detaljplaner skulle kunna genomföras framöver med stöd av gällande ÖP 07 och delar av FÖP 95.

Med nollalternativet får Hässleholm en ny stadsdel där forna garnisonsområdet (Finjasjö park) växer mot nordväst för att så småningom kopplas ihop med bebyggelsen vid Helsingborgsvägen. Vidare utvecklas Åhusfältet i nordvästra staden som ett nytt, stort utbyggnadsområde för bostäder och Södra Stattena, Björklunda utökas med fler bostäder söderut och kvarteret Limkokaren förtätas ytterligare.

ÖP 07 pekar även ut Kärråkra som ett framtida område för stadsutveckling.

Utspridd bebyggelsestrukturI Hässleholm bor idag cirka hälften av befolkningen i villor/småhus och hälften i flerfamiljshus. På ett flerfamiljshus går det åt tio villor/småhus - vilket innebär att det blir längre till service, grannar etc. med enbart villabebyggelse. Med en utbyggnad enligt gällande översiktsplan

KONSEKVENSER


fortsätter stadens utbredning och en fortsatt utbredning av bebyggelsen utanför stadskärnan innebär:• större kostnader för infrastruktur

genom längre sträckor för ledningsdragning, vägutbyggnad etc.

• svårighet att säkerställa en effektiv energianvändning.

• längre avstånd till service som vård, affärer, förskola, skola med mera.

• ytkrävande planering med en dålig markhushållning.

• en bilorienterad struktur med ett ökat bilberoende vilket i sin tur ger ökad energianvändning och ökande bullernivåer och luftföroreningar.

Relativt liten samverkan med andra kommuner Kommunen drabbas av stora kostnader för att kunna erbjuda och bygga ”allt” själv i kommunen istället för att samverka med kommuner och Region Skåne. Detta ger hässleholmsborna närhet till visst utbud, men ger samtidigt inte ett lika brett utbud som då kommunerna istället samverkat om utbyggnad av olika funktioner.

Risk för stagnerande centrum Utan satsningar på Hässleholms centrum riskerar folklivet minska och centrumhandeln kan få det allt svårare att klara sig mot konkurrensen från externa köpcentra och centrumhandel i andra kommuner. Fortsatt åldrande befolkning Andelen äldre ökar då man inte lyckas locka nya, unga kommuninvånare. Kostnaderna för omsorg kommer att öka samtidigt som skatteintäkterna inte ökar i samma omfattning. Åldrande befolkning och huvudsaklig utbyggnad av enfamiljshus leder till en ökad brist på små lägenheter.

Risk för ökad segregation och otrygghet Boendesegregation ökar med ensartat bostadsbestånd i åtskilda stadsdelar och de sociala klyftorna ökar. Utglesning kan leda till en ökad otrygghet. Hässleholm kan komma att utvecklas till en sovstad, det vill säga att staden blir alltmer folktom dagtid. Ökad regional konkurrens kan innebära att staden förlorar arbetsplatser, om kommunen inte strategiskt satsar på näringslivsutveckling.

Fortsatt starka barriärer Barriäreffekterna av järnvägen minskar endast marginellt, då investeringarna läggs på att stärka den bilorienterande strukturen snarare än att överbrygga befintliga barriärer i staden.

Det grönas potential nyttjas i liten utsträckning Arbetet med att stärka kopplingar mellan tätortsnära natur och parkerna i staden fortsätter. Om skatteintäkterna inte ökar i samma omfattning som kostnaderna ökar (se punkten fortsatt åldrande befolkning ovan) finns risk för att möjligheterna att utveckla parker och den tätortsnära naturen försämras. Samtidigt innebär stadens idag relativt stora grönytor en stor driftskostnad för kommunen. Med relativt liten variation och extensivt nyttjande finns en risk för att betydelsen av dessa undervärderas och istället exploateras utan en övergripande strategi.

KONSEKVENSER


Nedan beskrivs och värderas FÖP:ens konsekvenser för miljön. För respektive område anges även riktlinjer för fortsatt planering. Konsekvenser belyses för bland annat mark, vatten, luft, klimatfaktorer, biologisk mångfald, människors hälsa, djurliv, växtliv, forn- och kulturlämningar etc.

MARK

Markanvändning, markresurs och jordbruksmarkSkåne län har en stor andel värdefull jordbruksmark som är högt klassad med avseende på produktionskapacitet. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder och industrimark, handelsområden samt infrastruktur har trycket ökat på Skånes jordbruksmarker.

Jordbruksmarken präglar det skånska kulturlandskapet och är bland annat viktig för livsmedels- och energiproduktionen och det regionala näringslivet. Den odlingsbara marken är därför en resurs som bör hushållas med. Genom det regionala åtgärdsprogrammet, Skånska åtgärder för miljömålen 2012-2016, vill man uppnå en “nollvision” för ianspråktagande av värdefull åkermark.

Jordbruksmarken saknar status som riksintresse och det åligger kommunerna att i ett tidigt skede hushålla med jordbruksmarken.

Genom att i första hand föreslå förtätande och kompletterande bebyggelse i anslutning till befintliga områden har kommunen haft som mål att hushålla med markresurser och spara värdefull natur- och jordbruksmark. Kommunen anger som övergripande mål att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för allmänna

intressen som inte kan tillgodoses på ett rimligt sätt på annan plats. Av planområdets yta på ca 3960 ha utgörs cirka 15 % (600 ha) av skog, ca 14 % (550 ha) av jordbruksmark (klass 3-6), ca 3 % (130 ha) av vatten (Finjasjön och Almaån) och resterande 68 % (2680 ha) av annan mark, såsom tätbebyggda områden, infrastruktur, sankmark m.m.

Den svenska åkermarken klassificerades under 1970-talet i en 10-gradig skala där klass 10 utgjorde den högsta klassen. Klassningen bygger på markens produktionsförmåga sett som det ekonomiska avkastningsvärdet på 70-talet. Ändrade prisförhållanden och teknisk utveckling med mera, har delvis ändrat förutsättningarna för klassningen, men i avsaknad av bättre material brukar den ändå användas i olika sammanhang. Inom planområdet berörs endast åkermark klassificerade i skalans nedre halva (3-6).

Cirka 8 % (45 ha) av jordbruksmarken inom planområdet berörs på ett eller annat sätt av föreslagen utbyggnad av ny bostadsbebyggelse och nya verksamhetsområden. Dock utgör ca 40 % av den berörda jordbruksmarken befintlig golfbana. Övrig berörd jordbruksmark finns i den nordöstra staden, inklämd mellan väg 21 och väg 23 och Blekinge kustbana. Omkring 30 ha skogsmark berörs - dock ingen skogsmark med utpekade högre naturvärden.

Jord- och skogsbruksmarken som ianspråktas behövs för att kunna möjliggöra en utbyggnad av bostäder och verksamheter som kan dra nytta av utbyggd teknisk service och som kan förstärka befintliga kollektivtrafikstråk. En utbyggnad i dessa områden ses även som ett alternativ till att exploatera

värdefulla grönytor inne i Hässleholm, som behövs för ekosystemtjänster, rekreation och för att upprätthålla ett grönt nätverk inom stadsbebyggelsen. En del mark ianspråktas även för att möjliggöra en omlokalisering av störande verksamheter längre bort från befintlig bostadsbebyggelse. Berörd jordbruksmark består främst av åkermark i klass 4. Golfbaneområdet utgörs av åkermark i klass 6 i den 10-gradiga skalan över produktionskapacitet där 10 är bäst.

Ianspråktagandet av ny mark hålls generellt tillbaka av en uttryckt ambition i FÖP:en att i första hand förtäta i de centrala delarna av Hässleholm och i Garnisonsområdet. Övrig utbyggnad i stadens utkant betraktas som komplement till den förtätning och omvandling av redan ianspråktagen mark som planen föreslår.

För att långsiktigt stärka jordbruket anger FÖP:en områden avsedda för jordbruk. Ingen ny samlad bebyggelse tillåts där. Däremot tillåts enstaka ny bebyggelse som gynnar ändamålet. Detta innebär att förutsättningarna att värna jordbruksmark utöver planerade utvecklingsområden ökar jämfört med nollalternativet.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - MARKAndelen jordbruksmark som tas i anspråk är liten och på grund av läge, jordbruksklass och tänkt användning anses det vara en liten påverkan på möjligheterna att bedriva rationellt brukande av marken. Samtidigt ökar andelen mark som pekas ut för just jordbruksändamål - och som på så sätt skyddas från ytterligare stadsutbredning.

KONSEKVENSER - MILJÖ

Planförslagets miljökonsekvenser


RIKTLINJER VID FORTSATT PLANERING

• Vid konflikter rörande markanvändningen ska kommunen belysa möjliga alternativ och kompensations-åtgärder genom att utföra miljökonsekvensbedömningar. Kompensationsprincipen ska även så långt som möjligt gälla när värdefulla grönytor tas i anspråk i tätorten. I första hand ska ersättningsytor planeras. Detta är dock svårt att göra för den jordbruksmark som tas i anspråk och här måste därför en restriktiv hållning tillämpas.

KLIMATKlimatfrågan består av två aspekter, dels behovet av åtgärder för att minska påverkan på klimatet, dels åtgärder för att anpassa samhället till redan pågående klimatförändringar.

EnergiförsörjningHässleholm Miljö producerar och distribuerar fjärrvärme i Hässleholm från utsorterat brännbart avfall och biobränsle. Andelen olja som används för att producera fjärrvärmen i Hässleholm utgör endast 0,7 %. Fjärrvärmenätet är ca 136 km i Hässleholm och tack vare den effektiva fjärrvärmeproduktionen är utsläppen av koldioxid mätt per invånare i Hässleholm lägre än genomsnittet i Sverige.

Genom förtätning med fler bostäder i kollektivtrafiknära områden, genom satsningar på ett förbättrat gång- och cykelvägnät (med färre barriärer) samt genom att verka för effektiva och hållbara stråk för godstransporter banar FÖP:en väg för ett mer energieffektivt samhälle.

TransporterI Hässleholm sammanstrålar idag järnvägar från fem destinationer. Staden är uppbyggd kring järnvägen och än idag fyller den en avgörande roll i stadens utveckling. FÖP:en föreslår en fortsatt satsning på Hässleholm C för att möta framtida rese- och transportbehov. Kommunen vill även verka för att Hässleholms C byggs ut med en höghastighetsstation i framtiden. FÖP:en uttrycker även en önskvärd fortsatt utbyggnad av stambanan mellan Hässleholm och Lund.

Föreslagna utbyggnadsområden ligger lokaliserade så att de kan förstärka redan

befintliga kollektivtrafikstråk i staden så att trafiken kan utökas och utvecklas där. En mer attraktiv kollektivtrafik minskar bilberoendet och med förtätning och beteendepåverkande åtgärder är målet att begränsa biltrafiken trots fler invånare - som dessutom reser mer.

ÖversvämningKlimatförändringar kommer på sikt innebära ökade flöden i sjöar och vattendrag, stigande grundvattennivåer, översvämningar, samt ökade skred- och rasrisker.

Regionala klimatmodeller tyder på att det kan komma mindre nederbörd framöver i Hässleholms kommun än det gör idag, men när den kommer blir det i form av kraftigare oväder med stora nederbördsmängder. I Hässleholms kommun kan man se en stigande trend i högsta dygnsnederbörd.

Det finns även en del befintlig bebyggelse inom områden som riskerar att översvämmas. Dels vid Finjasjöns norra strand finns samt utmed Almaåns sträckning genom planområdet.

Våren 2002 drabbades stora områden kring Hässleholm av översvämningar till följd av höga vattennivåer i Finjasjön och dess utlopp i Almaån. Som högst steg vattennivåerna i Finjasjön till +45,38. Kommunens byggnadsnämnd har därefter beslutat att lägsta nivå för färdigt golv inte får understiga +46,50. Befintliga planer i området ska ändrats så att detta även gälla för om- och tillbyggnader i redan planlagda områden.

I samband med planläggning säkras redan i dag att marknivån vid hus hamnar över fastställd gatuhöjd i området för att minska risken för översvämning vid kraftiga regn.



I låglänta områden tillåts endast källarlösa hus.

Kommunens avloppsreningsverk ligger inom område som riskerar att drabbas av höga vattennivåer och översvämning. Ett detaljplanearbete har initierats av kommunen för att bland annat säkra anläggningen mot framtida översvämning. Två mindre utvecklingsområden i nordvästra staden ligger i nära anslutning till översvämningsområden kring Almaån. Här bör eventuell påverkan detaljstuderas i samband med detaljplaneläggning.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - KLIMATUnder förutsättning att utbyggnad av bostäder och verksamheter sker inom de utvecklingsområden som föreslås i FÖP:en och att dessa områden kan försörjas med fjärrvärme bedöms lokaliseringen inte medföra negativ påverkan på klimatet.

Genom att lokalisera personintensiva verksamheter centralt, med god koppling till järnvägen kan trafikalstringen med bil minimeras med minskade utsläpp som följd.

Om kommunens rekommendation följs att inför varje exploatering noga överväga en utformning som passar platsen och det finns möjlighet att reservera tillräckliga ytor för höga flöden och grundvattennivåer är risken liten att översiktsplanen medför negativa konsekvenser för vattenkvaliteten samtidigt som risken för översvämningar minskar.


• Kommunen bör säkerställa att föreslagna utvecklingsområden för bostäder och verksamheter kan försörjas med fjärrvärme.

• Personintensiva verksamheter bör lokaliseras centralt i staden, med god koppling till Hässleholm C för att minimera trafikalstringen med bil. Nya bostäder bör lokaliseras så att de kan stärka befintliga kollektivtrafikstråk eller ge underlag till nya stråk.

• Det är viktigt att kommunen framöver arbetar aktivt med att minska översvämningars påverkan på både ny och befintlig bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner. Man behöver även arbeta med åtgärder för att minska sannolikheten för att kraftiga regn orsakar översvämning.

• Mer långsiktigt är förstås arbetet att minska det förändradet klimatets inverkan på mängden nederbörd. Med beslutad lägsta nivå för färdigt golv och med åtgärder för att hantera dagvatten kan både översvämningarnas påverkan och intensitet minskas. Se även under rubriken dagvatten nedan.

VATTEN

DagvattenFÖP:en bidrar i samband med utbyggnad till att andelen hårdgjord yta ökar vilket i sin tur ökar andelen dagvatten som måste tas om hand. Ökad nederbörd och ökade flöden samt höjda yt- och grundvattennivåer till följd av klimatförändringar påverkar även dagvattenhanteringen och ställer krav på dagvattensystemens kapacitet.

Dagvatten för med sig föroreningar från hustak, tomtmark, vägar och gator. Utsläpp av tungmetaller och fosfor till sjöar, vattendrag och grundvatten kan påverka vattenmiljön negativt. Om dagvatten inte flödesutjämnas kan även tillfällig nederbörd och översvämningar bidra till erosion. Detta kan ytterligare bidra till spridning av föroreningar i form av gödsel och partiklar från exempelvis åkermark och industrimark, vilket kan få negativa konsekvenser för vattenkvaliteten.

Om kommunen inför varje exploatering noga överväger en utformning som passar platsen och det finns möjlighet att reservera tillräckliga ytor för höga flöden och grundvattennivåer är risken liten att översiktsplanen medför negativa konsekvenser för vattenkvaliteten samtidigt som risken för översvämningar minskar.

Vatten och avloppDe flesta bostäder och verksamheter inom planområdet har idag kommunalt VA. I planområdets sydöstra del finns 15 fastigheter i Röinge som dock fortfarande står utan kommunal spillvattenanslutning. Området ligger inom den sekundära skyddszonen till Hässleholm-Ignaberga vattenskyddsområde och merparten av de enskilda avloppen



lever inte upp till dagens krav på rening. I rapporten "Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun" från 2009/2010 anges att beslut om tillgång till allmänt VA i Röinge bör fattas inom de kommande 5 åren.

Hässleholms vattenverk hämtar råvattnet från grundvattentäkter i Ignaberga respektive Tyringe. Vattnet återinfiltreras under ca tre månader i Galgbackens grusformation varefter det tryckstegras och levereras ut på ledningsnätet. För att skydda grundvattentillgångarna finns fastställda vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter. Inom dessa områden begränsas bland annat hanteringen av petroleumprodukter och kemiska bekämpningsmedel. Även andra skyddsföreskrifter gäller inom vattenskyddsområden i syfte att minska risken för att grundvattentäkterna skadas.

Hässleholms avloppsreningsverk har idag en överkapacitet vilket möjliggör för anslutning av föreslagen utbyggnad.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - VATTENOm kommunens rekommendation följs att inför varje exploatering noga överväga en utformning som passar platsen och det finns möjlighet att reservera tillräckliga ytor för höga flöden och grundvattennivåer är risken liten att översiktsplanen medför negativa konsekvenser för vattenkvaliteten samtidigt som risken för översvämningar minskar.

FÖP:en bedöms inte påverka fastställda vattenskyddsområden under förutsättning att skyddsföreskrifter följs.


• Det krävs en framsynt planering för att förhindra översvämningar och säkerställa att vattenkvaliteten inte försämras. Infiltration över grönytor, anläggande av svackdiken, dammar och våtmarker samt användning av oljeavskiljare och filter i brunnar är viktiga åtgärder för rening av dagvatten.

• Det är även viktigt att minimera andelen föroreningar vid källan som att exempelvis undvika material som kan generera föroreningar samt minska användning av bekämpningsmedel.

• Genom att förespråka lokalt omhändertagande av dagvatten minskar belastningen på befintliga dagvattensystem samtidigt som infiltrationen minskar andelen föroreningar och även risken för översvämningar.

• D a g v a t t e n h a n t e r i n g e n s utformning är extra viktig i de områden som ligger nära Finjasjön och Almaån men även på mark med lätta jordar eller inströmningsområden, där föroreningar snabbt kan infiltrera ned till grundvatten.

• Där helt nya områden planeras bör principerna för omhändertagande av dagvatten analyseras och redovisas för varje område. Andelen hårdgjord yta i föreslagna utvecklingsområden bör styras i samband med detaljplaneläggning så att tillräckliga ytor för LOD kan erhållas.

• Vid förtätning av redan tätbebyggt område finns en osäkerhet i huruvida tillräckliga ytor för LOD kan tillgodoses. Kvarvarande grönstruktur i tätorterna bör därför reserveras för framtida behov av klimatanpassning genom att den primära användningen fortfarande

• ska vara rekreation men att området vid extremfall även kan användas för vattenrening.

• Delar av befintligt verksamhetsområdet norr om Kristianstadsvägen vid väg 23 berör, både i dess östra och västra delar, av fastställda vattenskyddsområden. Då verksamhetsområdet pekas ut som förtätningsområde för verksamheter är det viktigt att frågan om den omedelbara närheten till fastställda vattenskyddsområden särskilt beaktas.



Bilden visar rekommenderade leder förfarligt gods (röda och gröna linjer. De gråa ytorna visar områden med förbud mot farligt godstransporter

RISKER, HÄLSA OCH SÄKERHET

Förorenad markIdentifiering och i vissa fall inventering enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) har påbörjats men ännu inte slutförts. 299 objekt har identifierats varav 123 av dessa är belägna inom planområdet. Av dessa har 3 objekt klassats i riskklass 1 (mycket hög risk) och 7 objekt i riskklass 2 (hög risk). Inom planområdet finns 78 objekt som inte klassats.

Inom planområdet finns flera potentiellt förorenade områden i form av nedlagda och pågående verksamheter.

Farligt godsVäg 21 och väg 23 är rekommenderade transportleder för farligt gods inom planområdet (Se Risk och Bullerutredning för bebyggelseplanering intill järnväg i Hässleholms stad, framtagen av WUZ och Ramböll 2014). Farligt gods transporteras även på järnväg genom planområdet varje dygn.

Inom planområdet finns utpekade förbudszoner inom vilka farligt gods inte får transporteras. Förbudszonen söder om gamla garnisonsområdet föreslås utökas norrut för att skapa en säkrare miljö för de bostäder som planeras i området. I dagsläget finns dock en befintlig verksamhet i området som behöver omlokaliseras innan utökningen av förbudszonen kan bli en realitet.

Utveckling av befintliga verksamheter eller etablering av nya verksamheter som kräver transporter med farligt gods kan innebära att andelen transporter ökar i kommunen. Detta kan i sin tur innebära ökad risk för olyckor.

Miljöfarlig och störande verksamhetPrövning av miljöfarlig verksamhet sker enligt kap. 9 miljöbalken. Beroende på verksamhetsslag och storlek så delas miljöfarlig verksamhet in i A-, B- och C -anläggningar samt så kallade U-anläggningar (övriga). Inom planområdet finns inga A-anläggningar men det finns sex stycken

B-anläggningar (Beleverket, Paroc AB, Läreda Mekan AB, Hässleholms avloppsreningsverk, Stena Recycling AB samt en kommunal anläggning för återvinning/mellanlagring av farligt avfall i form av bortgrävda massor).

Hässleholms avloppsreningsverk (en av B-anläggningarna inom planområdet) ligger förhållandevis nära bostäder, sett till verksamhetens art (risk för lukt och smittspridning).

I FÖP:en föreslås fyra nya utvecklingsområden för verksamheter. Ett detaljplanearbete är påbörjat i det nordligaste området. Tre av områdena ligger i direkt anslutning till rekommenderade transportleder för farligt gods. Alla fyra områdena ligger utanför förbudszonen för farligt gods men inom områden som redan är påverkade av trafikbuller från väg och järnväg.

Befintliga industriverksamheter inom planområdet ligger generellt med relativt goda avstånd till bostadsbebyggelse, vilket minimerar riskerna för eventuella störningar. Med det redan detaljplanerade verksamhetsområdet, norr om väg 21 längs med stambanan, kommer det att finnas möjlighet för viss störande och miljöfarlig verksamhet att omlokaliseras till ett mer externt läge för att istället ge plats för annan, mindre störande verksamhet närmare bostäderna.

BullerFör att hushålla med oexploaterad mark och för att möjliggöra för kompletterande bebyggelse centralt i Hässleholm (i stationsnära lägen) föreslår FÖP:en ny bebyggelse som riskerar att bli utsatta för bullerstörningar och där risknivåer



från framförallt tågtrafiken är högre. Här uppstår en konflikt mellan olika samhällsmål.

En utredning kring risker och buller från järnvägen som genomförts av WUZ och Ramböll under våren 2014 (Risk och Bullerutredning för bebyggelseplanering intill järnväg i Hässleholms stad) visar att riktvärden för tågtrafikbuller vid nybyggnad av bostäder överskrids inom stora delar av planerat område för förtätning i anslutning till Hässleholms C.

De nya verksamhets- och industriområden som föreslås i FÖP:en kan komma att påverka bullersituationen negativt i sin omgivning genom exempelvis ökade trafikmängder eller andra former av buller från lastning eller produktion. Hur FÖP:ens nya verksamhetsområden bidrar till en förändrad bullersituation är dock svårbedömt eftersom det inte är känt vilka verksamheter som kommer att etableras. Om angivna riktlinjer följs (se Riktlinjer för fortsatt planering nedan) bedöms dock risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

VibrationerDet finns i huvudsak tre faktorer som påverkar vibrationer, nämligen vibrationskällan, avstånd till källan och geologi. Storleken på alstrad vibration beror på hastigheten och vikten av passerande tåg. Av stor betydelse är också spårets standard och grundläggning. En jämn bana minskar risken för vibrationer.

I utredningen som genomförts av WUZ och Ramböll under våren 2014 (Risk och Bullerutredning för bebyggelseplanering intill järnväg i Hässleholms stad) redovisas en generell


Bullerutbredning kring järnvägen hämtad ur Risk och Bullerutredning för bebyggelseplane-ring intill järnväg i Hässleholms stad, 2014, WUZ och Ramböll.


bedömning av risk för vibrationer från järnväg baserat på avstånd från spår.

Avstånden i tabellen ovan avser avstånd för kännbara komfortvibrationer. Vibrationer som kan ge upphov till skador på egendom förekommer normalt enbart på mycket korta avstånd från spår och behandlas alltså inte här. Vibrationer har stora variationer och det är svårt att uttala sig i generella termer. Angivna värden bör därmed ses som vägledande inför bedömningar.

Om angivna riktlinjer följs (se nedan) bedöms risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

RadonDet finns ett nationellt miljömål om att alla bostäder ska ha en radonhalt under 200 Bq/m3 senast 2020. Världshälsoorganisationen (WHO) sänkte gräns- och riktvärdet för radon i bostäder till 100 Bq/m3 luft år 2010. Frågan har utretts av flera svenska myndigheter och Sverige behåller gränsen på 200 Bq/m3. Orsaken är att de anser att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att genomföra en skärpning.

Om angivna riktlinjer följs (se nedan) bedöms risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - RISKER, HÄLSA OCH SÄKERHETOm kommunen följer de rekommendationer som pekas ut i FÖP:en om kontinuerlig kartläggning av olycksrisker kopplade till anläggningar med miljöfarlig verksamhet bedöms risken för negativa konsekvenser som liten.

Under förutsättning att kommunen följer aktuella rekommendationer om skyddsavstånd till miljöfarlig verksamhet bedöms risken för att översiktsplanen ska medföra negativa konsekvenser för människors hälsa och miljö som liten.

Enligt FÖP:en ska kommunen vid all planläggning tillämpa gällande riktvärden för buller från trafik och verksamheter vilket minimerar risken för att bullerproblem uppstår.

Om de riktlinjer som redovisas i bullerutredningen följs för de berörda områden samt att kommunen vid all planläggning tillämpar gällande riktvärden för buller från trafik och verksamheter bedöms risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

Genom att genomföra kompletterande vibrationsmätningar vid nybyggnad i närheten av spåren, om information från tidigare genomförda mätningar saknas, kan problem till följd av vibrationer minimeras och risken för negativa konsekvenser bedöms därför som relativt små.

Genom att i ett tidigt skede bedöma radonrisken minimeras invånarnas risk för exponering av ohälsosamma radonhalter.


• Vid detaljplaneläggning inom områden med risk för markförorening bör behovet av sanering utredas tidigt så att man i planhandlingen kan visa att marken är lämplig för den tänkta användningen.

• Kommunen ska, i enlighet med RIKTSAM, göra en särskild utredning för att minimera risken för olyckor och skador, vid planering av bebyggelse närmare än 150 meter från transportled för farligt gods. WUZ?

• Kommunen ska enligt FÖP:en kontinuerligt göra en kartläggning av olycksrisker kopplade till anläggningar med miljöfarlig verksamhet, och i synnerhet vid all ny planläggning. Riskkartläggningen är en viktig åtgärd för att undvika att FÖP:en får negativa konsekvenser.

• Vid lokalisering av nya verksamheter och vid planläggning av nya industriområden ska tillräckliga skyddsavstånd hållas till bostäder och annan störningskänslig bebyggelse, som exempelvis skolor. Även transporterna till och från verksamheter ska vägas in i bedömningen. Detsamma gäller vid planering av nya områden för bostadsbebyggelse, då tillräckliga skyddsavstånd måste hållas till verksamheter.



• Vid detaljplanering ska ett skyddsavstånd på 300 meter skyddsavstånd hållas mot reningsverket. Skyddsområde bör inte ligga på planlagd mark för bostäder. Vid beräkning av skyddsavstånd ska ej kontorsdelen på reningsverket tas med i beräkningen. Utanför skyddsavståndet i väster och nordväst om reningsverket kan

• det finnas risk för buller. Omfattningen av buller bör utredas i en särskild utredning inför detaljplanearbete eller under arbetet med detaljplan. Skyddsavståndet bör anpassas till naturliga gränser/topologin när det ritas ut.

• K o m p l e t t e r a n d e vibrationsmätningar kommer att vara nödvändiga att genomföra vid nybyggnad i närheten av spåren om information från tidigare genomförda mätningar saknas. En indikation över om det förekommer problem med komfortvibrationer utmed en bana är antalet inkomna klagomål från befintliga boende utmed spåren.

• Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) uppskattar att det finns närmare 325 000 bostäder med radonhalter som överstiger 200 becquerel per kubikmeter Bq/m3). För att hitta och åtgärda alla dessa behövs mätningar i så gott som alla småhus och alla lägenheter med markkontakt eller med blåbetong i konstruktionen. I högriskområden för markradon samt i hus som misstänks innehålla blåbetong bör mätningar genomföras.

Ekvivalentnivå över 70 dB(A) respektive över 85 dB(A) maximalnivå: • Inom denna zon bör ingen

bostadsbebyggelse, vård eller u n d e r v i s n i n g s v e r k s a m h e t förekomma. Denna zon har en ganska begränsad utbredning och ligger nära spårområdet. I denna zon kan även finnas hög risk för komfortstörande vibrationer. Om utbyggnad ska se inom denna zon är det i första hand mindre störningskänslig bebyggelse (handel och kontor bör kunna accepteras).

Ekvivalentnivå 65-70 dB(A) respektive 80-85 dB(A) maximalnivå: • Inom denna zon är personaltät

kontorsverksamhet lämplig i de områden som ligger i anslutning till stationsområdet och där tillgängligheten för gående och cyklande är god. Det ger goda förutsättningar för att exempelvis in pendlande personal ska kunna resa med tåg till jobbet. Personaltät verksamhet svarar även gentemot ett effektivt markutnyttjande.

• Bostadsbebyggelse inom denna zon bör enbart övervägas om en god ljudmiljö kan säkerställas för det enskilda projektet, med stöd från Boverkets allmänna råd. Motiv till byggande av bostäder skulle kunna vara att projektet anses ha stor betydelse ur andra aspekter. Resoneras kan då att projektet helst bör bidra till att förbättra ljudmiljön för befintlig bebyggelse alternativt rekreativa ytor där ljudmiljön är en del av upplevelsen. I de fall bostadsbyggande övervägs bör inriktningen enbart vara flerfamiljshus. Särskild hänsyn bör

• Kommunen har tagit fram en markradonriskkarta som redovisar den generella radonsituationen i olika delar av kommunen. Inom planområdet förekommer huvudsakligen områden inom normalriskintervallet (inga områden inom högriskintervallet). Kommunen behöver dock genom rådgivning och tillsyn se till att radonhalten i den bebyggda miljön kan hållas inom gällande riktvärden.

• Vid plan- och bygglovshandläggning ska den översiktliga markradonriskkartan användas för att i ett tidigt skede kunna bedöma

• risken för radon och föreslå lämpliga åtgärder. Genom att tillämpa detta arbetssätt minimeras invånarnas risk för exponering av ohälsosamma radonhalter.

• För att minska risken för bullerstörningar är det viktigt att tillräcklig mark planläggs för bullerskydd där risk för störning kan uppstå.

• Då bullerfrågan kommer i konflikt med andra miljömål är det viktigt att låta riktvärden vara vägledande och inte styrande för planeringen. Överskridande av ett riktvärde innebär inte att samtliga personer är störda av buller, likaså innebär inte ett underskridande av riktvärden att alla boende upplever en god ljudmiljö. Det är däremot viktigt att värdera och motivera avsteg från riktvärden och göra samlade bedömningar i varje enskilt fall.

• I enlighet med bullerutredningen anges följande generella riktlinjer för utbyggnad:



tas i de fall det förekommer buller från flera källor samtidigt.

• Undervisning som enbart bedrivs inomhus bör kunna förekomma under förutsättning att särskilt avgränsade ytor för utevistelse kan placeras i bullerskyddade lägen och då en god ljudmiljö inomhus kan säkerställas.

• Vårdinrättningar innehållande övernattande vårdtagare bör inte förekomma.

• Hotell bör kunna förekomma.

Ekvivalentnivå 60-65 dB(A) respektive 75-80 dB(A) maximalnivå:• Flerfamiljsbostäder bör generellt

kunna förekomma under förutsättning att en god total ljudmiljö kan uppnås.

• Enfamiljsbostäder bör generellt undvikas då det ofta innebär svårigheter att anordna goda ljudmiljöer i anslutning till bostadshuset. Undantag kan övervägas om bebyggelsestrukturen bildar en tydlig rygg mot den störda sidan (exempelvis radhusbebyggelse) och där bostadens rumsdisponering inte medger sovutrymmen mot den störda sidan.

• Vidare bör byggnadens placering vara sådan att den större sammanhängande delen av tomten som avses användas för utevistelse har en ljudnivå som är högst 55 dB(A) ekvivalentnivå, respektive 70 dB(A) maximalnivå(maximalnivån kan tillåtas överskridas vid ett fåtal tillfällen per timme).

• Vårdinrättningar och

undervisning bör kunna förekomma under förutsättning att särskilt anordnade vistelseytor där riktvärden utomhus klaras finns tillgängliga. Grundskolor/Förskolor bör normalt inte förekomma. Undantag bör kunna medges när hela skolgården har en placering som innebär att riktvärden utomhus inte överskrids och då verksamheten bedöms kunna bedrivas utan behov av att öppna fönster eller annan vädring som i sin tur skulle innebära att riktvärden inomhus överskrids.

Ekvivalentnivå 55-60 dB(A) respektive 70-75 dB(A) maximalnivå:• Bostäder bör generellt kunna

förekomma vid genomförande av kompensationsåtgärder i enlighet med Boverkets allmänna råd.

• G r u n d s k o l o r / F ö r s k o l o r bör kunna förekomma. Förutsättning är dock att riktvärden på vistelseytor klaras (55 dB(A) ekvivalentnivå). Förutsättning är dock att riktvärden utomhus på ytor där barnen uppehåller sig klaras (gäller ej eventuella angöringsytor, parkering, osv.)

RIKSINTRESSEN

Riksintresse friluftslivLänsstyrelsen i Skåne har föreslagit att området Hovdala–Finjasjön ska klassas som naturområde av riksintresse för friluftslivet. Förslaget till nytt riksintresse har skickats vidare till Naturvårdsverket som beslutar i ärendet. Kommunen anser att avgränsningen delvis står i strid med kommunens intentioner (och gällande översiktsplan 2007) för området norr om Finjasjön och att man istället förespråkar en avgränsning av riksintresset i enlighet kommunens översiktsplan.

Det föreslagna riksintresset omfattar en hel del befintlig bebyggelse och även avloppsreningsverk med tillhörande våtmark och slamvassbäddar. Det finns också flera antagna detaljplaner i området (om än inte fullt utbyggda). Kommunen kommer dessutom att verka för en utbyggnad av befintligt järnvägsspår till fyrspår.

Om förslaget till nytt riksintresse beslutas i sin nuvarande utformning kommer stora delar av den sydvästra staden att omfattas av riksintresset. I beskrivningen över riksintresset anges "Åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan skada områdets värden är särskilt bebyggelseexploatering".

FÖP:en föreslår ett nytt utvecklingsområde för stadsbebyggelse i anslutning till det forna garnisonsområdet i sydvästra staden, vilket också det står i strid med det föreslagna riksintresset för friluftsliv.

Med föreslagen avgränsning hamnar riksintresset i strid mot flera av FÖP:ens utpekade utvecklingsområden samt



befintligt avloppsreningsverk.

Riksintresse för kommunikationerOmråden som är av riksintresse för kommunikationer (till exempel vägar eller järnvägens anläggningar) skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Skånebanan, Markarydsbanan och Södra stambanan sträcker sig genom kommunen och möts centralt i Hässleholms stad. Alla banor utgör riksintresse för järnväg. Centralt i Hässleholm finns en rangerbangård/växlingsbangård av riksintresse.

Inom planområdet finns även tre vägar av riksintresse:• Väg 23 utgör en förbindelse

mellan regionala centra och utgör en del av en viktig förbindelse mellan Malmö/Lund/Kristianstad, Växjö och Linköping. Från Höör och norrut är vägen en del av det utpekade kollektivtrafiknätet vilket innebär att den är viktig för en fungerande kollektivtrafik. Väg 23 har även pekats ut av Region Skåne som viktig för regional utveckling och arbetspendling.

• Väg 117 har pekats ut av Region Skåne som viktig för regional utveckling. Den har också viss betydelse för långväga godstransporter.

• Väg 21 ingår i det regionala vägnätet och vägen utgör en del av förbindelsen mellan Kristianstad - Halmstad samt Kristianstad - Helsingborg. Vägen är av stor vikt för såväl näringslivets transporter som arbetspendling.

Alla tre vägar ingår i det rekommenderade nätet för transport av farligt gods.

Om erforderligt avstånd hålls mellan bebyggelse och de riksintressanta vägarna och järnvägarna bedöms översiktsplanen inte motverka riksintressena för väg och järnväg.

Riksintresse för totalförsvaretRiksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 § miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Inom planområdet finns inga riksintressen som kan redovisas öppet.

Riksintresset kan framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Hela landets yta är därför samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse.

Om alla ärenden avseende höga objekt skickas på remiss till Försvarsmakten bedöms översiktsplanen inte motverka riksintresset.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - RIKSINTRESSENLänsstyrelsen i Skåne har föreslagit att området Hovdala–Finjasjön ska klassas som naturområde av riksintresse för friluftslivet. Kommunen anser att avgränsningen delvis står i strid med kommunens intentioner (och gällande översiktsplan 2007) för området norr om Finjasjön och att man istället förespråkar en avgränsning av riksintresset i enlighet kommunens översiktsplan.

Inom planområdet finns i övrigt riksintressen för vägar och järnvägar samt riksintresse för totalförsvarets militära del. Genom att hålla erforderligt

avstånd mellan bebyggelse och de riksintressanta vägarna och järnvägarna bedöms översiktsplanen inte motverka riksintressena för väg och järnväg. Om alla ärenden avseende höga objekt skickas på remiss till Försvarsmakten bedöms översiktsplanen inte motverka riksintresset.


• Om konflikt med föreslaget riksintresseområde för friluftsliv ska kunna undvikas bör riksintresseområdet för friluftsliv avgränsas i enlighet med kommunens översiktsplan.

• Tillse att erforderligt avstånd hålls mellan bebyggelse och de riksintressanta vägarna och järnvägarna.

• Ärenden avseende höga objekt skickas på remiss till Försvarsmakten.

ÖVRIGT SKYDDADE OMRÅDEN

Strandskyddade områdenStrandskyddets syften är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet är generellt och gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag.

Inget av de föreslagna utvecklingsområdena i FÖP:en berör strandskyddat område.

FornlämningarAlla fornlämningar – såväl kända som okända – är skyddade genom kulturmiljölagen (KML). Fasta



fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, tillkomna genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Dessa lämningar till exempel boplatser, runstenar, gravplatser, fornåkrar, fornborgar med mera, återfinns både i stads-, skogs- och åkermiljöer.

Inom planområdet finns en del kända fornlämningar men inga lokaliserade inom föreslagna nya utvecklingsområden. Dock finns kända fornlämningar inom det forna garnisonsområdet som föreslås för förtätning.

Eventuell påverkan på fornlämningar går inte att bedöma i detta skede utan måste hanteras i samband med kommande detaljplanering av området.

BiotopskyddsområdenInom föreslagna utvecklingsområden kan finnas biotoper som är generellt skyddade som biotopskyddsområden (exempelvis stenmurar och odlingsrösen i jordbruksmark, alléer, åkerholmar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark). De generellt skyddade biotoperna finns inte registrerade eller markerade på någon karta utan behöver inventeras inför varje planläggning och exploatering i jordbruksmark. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen lämna dispens från förbudet i det enskilda fallet.

Eventuell påverkan på skyddade värden går inte att bedöma i detta skede utan måste hanteras genom inventeringar i samband med kommande detaljplanering av området.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - ÖVRIGT SKYDDADE OMRÅDENInget av de föreslagna utvecklingsområdena i FÖP:en berör strandskyddat område. Eventuell påverkan på fornlämningar eller övrigt skyddade värden går inte att bedöma i detta skede utan måste hanteras i samband med kommande detaljplanering av området.


• I de fall en exploatering berör ett strandskyddat område ska kommunen göra en utredning av särskilda skäl före en eventuell ansökan om dispens från strandskyddet görs. Området närmast strandlinjen ska dock alltid undantas från dispens för att gynna växt- och djurliv samt ge allmänheten fri tillgång.

• Inför exploatering och byggnation i närheten av fornlämningar ska tidigt samråd ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

• Inför planläggning och exploatering ska generellt skyddade biotoper inventeras i berört område.

• I de fall detaljplaner berör arter som skyddas enligt artskyddsförordningen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, och detsamma gäller för de biotoper som utgör livsmiljöer för skyddsvärda arter.

BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖ

Kulturhistorisk värdefull bebyggelseInom planområdet finns inga utpekade byggnadsminnen men däremot finns en hel del kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierad, främst i de centrala delarna av Hässleholm. Ett stort antal objekt är belägna inom den zon som föreslås för förtätning av stadsbebyggelse i FÖP:en.

En eventuell höghastighetsbana och framförallt en höghastighetsstation kan få en stor inverkan på stadslandskapet, stadens fysiska identitet.

Eventuell påverkan på kulturhistorisk värdefull bebyggelse går inte att bedöma i detta skede utan måste hanteras i samband med kommande detaljplanering av området. Inför exploatering och byggnation i närheten av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska tidigt samråd ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖInom planområdet finns en hel del kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierad, främst i de centrala delarna av Hässleholm. Ett stort antal objekt är belägna inom den zon som föreslås för förtätning av stadsbebyggelse i FÖP:en.

En eventuell höghastighetsbana och framförallt en höghastighetsstation kan få en stor inverkan på stadslandskapet, stadens fysiska identitet.




• Inför exploatering och byggnation i närheten av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska tidigt samråd ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

• I samband med förtätningsprojekt är det viktigt att redovisade kulturvärden beaktas.

• Gestaltningsstudier och MKB ska tas fram vid en eventuell utbyggnad av höghastighetsbana genom staden. Framförallt kan anläggandet av en höghastighetsstation få en stor inverkan på stadslandskapet, stadens fysiska identitet.

REKREATIONFÖP:en pekar ut stora sammanhängande grönområden med tätortsnära natur av betydelse för hela staden som närrekreation, för friluftsliv, idrott och fritid. Områdena har alla olika karaktär och marken brukas idag på skilda sätt; park, skog, bete och åker. Naturmarken fyller även en viktig roll för dagvattenhanteringen och för rening av vatten.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - REKREATIONFÖP:en pekar ut och säkerställer stora sammanhängande grönområden som både tillgodoser behovet av naturmiljöer för närrekreation och klimatanpassningsytor.

• Omgivningsbuller (SFS 2004: 675)

Miljökvalitetsnormer utomhusluftMiljökvalitetsnormer finns för åtta ämnesgrupper av luftföroreningar. Mätningar av luftkvalitén i Hässleholms kommun har genomförts inom projektet Urbanmätnätet. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges miljökontor och Svenska Miljöinstitutet (IVL) och bygger på långsiktiga, samordnade mätningar i ett stort antal kommuner på ett sådant sätt att resultaten är jämförbara mellan tätorter och år. Projektets syfte är att se om luftkvaliteten i kommunerna uppfyller gällande riktvärden och miljökvalitetsnormer. Under mätsäsongen 2005/06 deltog Hässleholms kommun.

Mätningarna i URBAN-projektet (05/06) visar att resultaten för kvävedioxid (NO2), partiklar (PM10) och bensen (C6H6) ligger långt under normerna. För partiklar (PM10) överskrids den övre utvärderingströskeln och mätkrav föreligger.

År 2012 genomförde Skånes luftvårdsförbund kartläggningen "Partiklar PM2,5 - Emissionskartering och haltberäkningar för Skånes kommuner". Enligt beräkningar klarar Hässleholm miljökvalitetsnormen för partiklar PM2,5 men att halterna överskrider (eller riskerar att överskrida) den nedre utvärderingströskeln. En stor del av partiklar PM2,5 bedöms komma från småskalig uppvärmning (vedeldning).

Förtätning av boendestrukturen i kommunen kan till viss del komma att påverka och öka trafikströmningarna lokalt i vissa områden, och på vissa


• Områdena ska hållas tillgängliga för allmänheten genom stråk, passager, vandringsslingor eller stigar.

• Områdena ska värnas från nya störande verksamheter och anläggningar.

• Områden närmast vägar och järnvägsspår kan nyttjas för viss störande verksamhet som är lämplig för ändamålet men även för exempelvis odlingslotter och hundrastgårdar.

• Enstaka ny bebyggelse eller anläggning för ändamålet är lämpligt men ingen ny sammanhållen bebyggelse.

MILJÖKVALITETSNORMER (MKN)Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.Alla verksamheter ska bedrivas så att MKN uppfylls. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas kan ett så kallat åtgärdsprogram behöva upprättas.

Idag finns det miljökvalitetsnormer för:

• Olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477)

• Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004: 660)

• Olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001: 554)



sträckor, dock inte i sådana nivåer att miljökvalitetsnormerna för luft riskerar att överskridas.

Kristianstads kommun har tangerat maximalt tillåtet antal överskridanden för PM 10 i flera år. Om andelen pendlare till Kristianstads kommun förblir på samma nivå som nu, bedöms inte förväntad befolkningsökning i Hässleholms kommun mer än marginellt bidra till att Kristianstad överskrider någon miljökvalitetsnorm. Däremot kan etablering av handel i utkanten av Kristianstad locka bilburna kunder från Hässleholm kommun, och därmed öka utsläppen från biltrafik.

Miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterInom planområdet finns totalt sju vattenförekomster, varav fyra grundvattenförekomster och tre ytvattenförekomster. Grundvattenförekomster inom planområdet är Kristianstadsslätten och Finjasjön som båda är sedimentära bergförekomster. Inom planområdet finns även grundvattenförekomsterna Vankiva och en namnlös grundvattenförekomst i sydöstra staden, båda sand- och grusförekomster.

Till ytvattenförekomster räknas Finjasjön, Almaån och Fjärlövsån. Ytvattenförekomsterna inom planområdet uppnår idag endast måttlig ekologisk status och når ej upp till god kemisk status. Målet är att god kemisk status ska vara uppnådd 2015 och att nivån god ekologisk status ska vara uppnådd till år 2027. Sannolikt kommer god kemisk status inte uppnås 2015. De främsta orsakerna till att god kemisk och ekologisk status inte uppnås för ytvatten är övergödning, utsläpp av miljögifter och åtgärder i vattenmiljön såsom dämning eller

muddring.

Av de fyra grundvattenförekomster som berör planområdet finns risk för att tre av dem inte uppnår en god kemisk status år 2015. Endast Finjasjöns grundvattenförekomst bedöms uppnå god kemisk status 2015. Vad det gäller grundvatten är förekomst av bekämpningsmedel, nitrat och nitrit exempel på varför god kemisk status inte uppnås.

Under förutsättning att föreslagna åtgärder genomförs (se nedan) bedöms FÖP:en inte försämra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna i planområdet.

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbullerMiljökvalitetsnormen för buller infördes år 2004 genom förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Normen har sitt ursprung från de krav på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, se miljöbalken 5 kap. 2 § p 4. I de största kommunerna (mer än 100 000 invånare) omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Hässleholms kommun har ett invånarantal som understiger 100 000 invånare. Även i mindre och medelstora kommuner (under 100 000 invånare) ska dock strävan vara att begränsa buller. Detta styrs bland annat av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och reglerna om egenkontroll, tillsyn och prövning. Regler om att begränsa buller finns också i annan lagstiftning. Små och medelstora kommuner omfattas av bullernormen i de områden som störs av buller från:

• större vägar (över 3 miljoner fordon/år)

• större järnvägar (30 000 tåg/år) samt

• större civila flygplatser (över 50 000 flygrörelser/år).

Väg- och flygtrafik understiger den nivå som krävs för kartläggning av omgivningsbuller. Däremot trafikeras planområdet av över 30 000 tåg per år. Inför arbetet med denna FÖP har en utredning kring risker och buller från järnvägen genomförts av WUZ och Ramböll under våren 2014 (Risk och Bullerutredning för bebyggelseplanering intill järnväg i Hässleholms stad). Utredningen visar att riktvärden för tågtrafikbuller vid nybyggnad av bostäder överskrids inom stora delar av planerat område för förtätning i anslutning till Hässleholms C.

De nya verksamhets- och industriområden som föreslås i FÖP:en kan komma att påverka bullersituationen negativt i sin omgivning genom exempelvis ökade trafikmängder eller andra former av buller från lastning eller produktion. Hur FÖP:ens nya verksamhetsområden bidrar till en förändrad bullersituation är dock svårbedömt eftersom det inte är känt vilka verksamheter som kommer att etableras. Om angivna riktlinjer följs (se under rubriken BULLER ovan) bedöms dock risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - MILJÖKVALITETSNORMERDet är viktigt med en regional samverkan och förebyggande åtgärder lokalt för att försöka minska utsläpp till luft från trafik. Med utbyggnad i



kollektivtrafikstråk och med fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägnät kan utsläppen till luft minska.

Ytvattenförekomsterna inom planområdet uppnår idag endast måttlig ekologisk status och når ej upp till god kemisk status. Målet är att god kemisk status ska vara uppnådd 2015 och att nivån god ekologisk status ska vara uppnådd till år 2027. Sannolikt kommer god kemisk status inte uppnås 2015. De främsta orsakerna till att god kemisk och ekologisk status inte uppnås för ytvatten är övergödning, utsläpp av miljögifter och åtgärder i vattenmiljön såsom dämning eller muddring.


• Alla verksamheter ska bedrivas så att MKN uppfylls. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas kan ett så kallat åtgärdsprogram behöva upprättas.

• Följa uppsatta riktlinjer kring buller, se under rubriken Risker, hälsa och säkerhet ovan.

• Flera åtgärder föreslås i översiktsplanen för att minska biltrafiken i Hässleholm, såsom bostadsutbyggnad i kollektivtrafikstråk, förtätning med bostäder och personintensiva verksamheter nära Hässleholm C och förbättringar av gång- och cykelvägnätet.

• Genom att förespråka lokalt omhändertagande och rening av dagvatten kan andelen föroreningar som når vattenförekomsterna minimeras. Försiktighetsåtgärder vid alla former av åtgärder i närheten av vattendrag ska även vidtas och grumling av vattnet förebyggas.

• I kommunens miljömåls-program "God miljö i Hässleholms kommun" (under framtagande 2014) anges ett antal åtgärder som bör kunna leda till förbättringar i den ekologiska och kemiska statusen i vattenförekomsterna. Åtgärder som lyfts där är bland annat att fortsätta restaureringen av Finjasjön (reduktionsfiske för att minska övergödningen), kampanj om att inte tvätta bilen på gatan, uppdatera vattenskyddsområden och vattenskyddsföreskrifter, utöka verksamhetsområde för VA, reducera kväveutsläpp från kommunens reningsverk, kalkning av sjöar enligt behov.

• Även inom pågående markanvändning bör man arbeta aktivt med exempelvis kant- och skyddszoner för att minska läckage av näringsämnen och föroreningar till yt- och grundvatten. I samband med förändrad markanvändning bör en utredning av förekomst och risker för spridning av föroreningar i mark och vatten göras.

MILJÖMÅLMiljömålen ingår i Riksdagens samlade miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att senast år 2020 uppnå en god miljö att överlämna till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver detta så kallade generationsmål finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Miljömålen ska vara vägledande för den fysiska planeringen och samhällsbyggandet.

Skåne län och Hässleholms kommun har anpassat de nationella delmålen till regionala och lokala förhållanden. Hässleholms lokala miljömål omfattar till stor del de regionala målen för Skånes län och dess föreslagna åtgärder. Nedan redovisas FÖP:ens påverkan på de nationella miljömål som de regionala och lokala miljömålen grundar sig på. Miljömålen Hav i balans, Skyddande ozonskikt och Storslagen fjällmiljö behandlas ej.

Begränsad klimatpåverkan”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås”.

FÖP:ens genomförande möjliggör för en befolkningsökning med ca 3-4000 invånare till år 2030. Detta kommer sannolikt innebära viss påverkan på



klimatet genom ökad användning av naturresurser och ökade utsläpp av växthusgaser.

Genom att bygga nya bostäder där det redan idag finns utbyggd kollektivtrafik skapar FÖP:en förutsättningar för ett miljövänligt resande. En förtätning i Hässleholms stad och i omkringliggande områden medför kortare avstånd till handel, service och arbete vilket gör det lättare att gå och cykla till viktiga målpunkter. För att förändra trafiksystemet i en hållbar riktning krävs en ökad andel gång- och cykelresor. I FÖP:en föreslås en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet vilket bidrar positivt till miljömålet.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Frisk luft"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas".

En ökad etablering av verksamheter i kommunen kan beroende på omfattning och typ av produktion innebära att andelen luftföroreningar ökar. Även andelen transporter på väg kan öka om inte järnvägen ses som ett tillräckligt attraktivt och ekonomiskt lönsamt alternativ.


Transporter har stor inverkan på luftens kvalitet och genom översiktsplanens förslag på förtätning i kollektivtrafikstråk och genom utbyggt gång- och cykelvägnät kan planens påverkan på miljömålet begränsas.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Frisk luft.

Bara naturlig försurning"De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten

Illustration som visar de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Illustratör: Tobias Flygar.


i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar".

Planen ger förutsättningar att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider, genom att bland annat verka för en bebyggelsestruktur som ökar förutsättningarnafjärr- och närvärmelösningar, god kollektivtrafikförsörjning samt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet som kan minska bilberoendet.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Bara naturlig försurning.

Giftfri miljö"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna".

Inom planområdet finns ett antal områden där risk för markföroreningar föreligger. Förorenade områden är ett hot mot människors hälsa och miljö. Sanering är angelägen för att undvika läckage av miljögifter. Exploatering i potentiellt förorenade områden kan genomföras först efter genomförd utredning och sanering.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Giftfri miljö.

Säker strålmiljö"Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning."

Helhetsbilden över strålmiljön i samhället och den yttre miljön behöver utvecklas, så att alla tänkbara verksamheter som kan påverka måluppfyllelsen kan följas samt att påverkan på människor och miljön kan bedömas. Krav på radonskyddat byggande, skyddsavstånd till kraftledningar är exempel på åtgärder som reducerar risker kring strålning och elektromagnetiska fält.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Säker strålmiljö.

Ingen övergödning”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten".

Utsläpp av näringsämnen till luft och vatten fortsätter att minska. Beroende på storskaliga naturliga flöden av kväve och fosfor samt den långa återhämtningstiden minskar dock inte effekterna av övergödningen i miljön lika tydligt, vilket innebär att angivna miljötillstånd blir svåra att nå. I de områden där kommunalt VA saknas behöver VA-nätet byggas ut innan ny bebyggelse möjliggörs. Lokalt omhändertagande av dagvatten bör eftersträvas så långt det är möjligt.

FÖP:ens bidrag till miljömåletUnder förutsättning att översiktsplanens utvecklingsområden ansluts till det kommunala VA-nätet och dagvatten omhändertas lokalt bedöms översiktsplanen inte motverka miljömålet Ingen övergödning.

Levande sjöar och vattendrag”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt


hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas”.

Exploatering nära sjöar eller vattendrag kan innebära en negativ påverkan om det sker utan försiktighet. Det är viktigt att den utveckling som föreslås inte sker på bekostnad av befintliga naturvärden eller befintlig vattenstatus. Det är därför viktigt att satsa på miljöövervakning och förebyggande arbete för att skydda kommunens värdefulla vattenmiljöer.

I FÖP:en framgår att framtida exploatering inte ska försämra överlevnaden för växter och djur eller allmänhetens tillgång till strandnära områden. Dagvattenhanteringen ska även ske så att föroreningsrisken av recipienter minimeras. Det är också viktigt att det finns en samverkan och dialog mellan kommuner och regioner inom vattenområdet för att minimera eventuell påverkan, inte minst på vattenhushållande funktioner.

FÖP:ens bidrag till miljömåletUnder förutsättning att försiktighetsåtgärder vidtas i fortsatt planering och att kommunens miljömålsprogram och andra regleringar följs bedöms FÖP:en inte medföra en negativ påverkan på Levande sjöar och vattendrag.

Grundvatten av god kvalitet"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag".

Påverkan från av jordbruk, förorenade


områden och försurning kommer sannolikt att finnas kvar i grundvattnet under en lång tid framöver. Vattenskyddsområden ger ett bra skydd mot förorening från stationsnära verksamheter och markanvändning men fungerar sämre när det gäller akuta föroreningsutsläpp.

Riskinventeringar bör därför utföras och beredskapsplaner upprättas. Det är viktigt att arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över gamla skyddsområden intensifieras.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Grundvatten av god kvalitet.

Myllrande våtmarker"Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden".

Miljökvalitetsmålet kan nås om ökad hänsyn tas till att värna och återställa våtmarker i vardagslandskapet.

FÖP:en föreslår förstärkt skydd för stora naturområden (där det bland annat förekommer sumpskogar). FÖP:en föreslår främst utbyggnad av bostäder och verksamheter som förtätning inom befintlig stadsbebyggelse och genom detta kan områden med höga naturvärden sparas från exploatering.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Myllrande våtmarker.

Levande skogar"Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas".

FÖP:en föreslår främst utbyggnad av bostäder och verksamheter som förtätning inom befintlig stadsbebyggelse. Dessutom pekas stora sammanhängande grönområden ut som tätortsnära natur av betydelse för hela staden som närrekreation, för friluftsliv, idrott och fritid. Naturområdena värnas även från exploatering med nya störande verksamheter eller ny sammanhållen bebyggelse.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFördjupningens genomförande bedöms inte motverka miljömålet Levande skogar.

Ett rikt odlingslandskap”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks".

Genom att i första hand föreslå förtätande och kompletterande bebyggelse i anslutning till befintlig stadsbebyggelse har kommunen haft som mål att hushålla med markresurser och spara värdefull jordbruksmark.

FÖP:en innebär dock att odlingsbar åkermark eller annan jordbruksmark tas i anspråk för vissa utbyggnadsområden. Ianspråktagandet av åkermark eller annan jordbruksmark bedöms i dessa fall vara ett väsentligt samhällsintresse som inte kan tillgodoses på ett rimligt sätt på annan plats. Kommunens övergripande mål är att bördig mark i första hand ska reserveras för nu- eller framtida livsmedelsproduktion, och att undvika exploatering som hindrar ett rationellt jordbruk.


FÖP:ens bidrag till miljömåletGenom att i första hand hushålla med de befintliga markresurserna och minimera andelen jordbruksmark som tas i anspråk bedöms översiktsplanen sammantaget främja målet om Ett rikt odlingslandskap.

God bebyggd miljö”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas”.

En förtätning av Hässleholms stad medför kortare avstånd till service, skola, arbete med mera. Komplettering och utbyggnad av befintliga gång- och cykelnät binder samman viktiga knutpunkter vilket kan locka fler till att cykla och gå. Närheten till befintliga knutpunkter för kollektivtrafiken bidrar även till ökade kollektivtrafikresor vilket är positivt för boendemiljön och invånarnas möjlighet till rörlighet.

En tätare bebyggelse och nya etableringar kan bidra till att bullernivåer förändras eller förstärks. En god ljudmiljö bör eftersträvas och riktvärden för buller följas.

Enligt FÖP:en kan en förtätning på höjden kräva en god gestaltning som sörjer för såväl trivsel som skönhet och att ny bebyggelse står i harmoni med äldre.

Kommunen ska uppmuntra kreativitet och uppfinningsrikedom när det gäller att anpassa befintlig och ny bebyggelse till en hållbar utveckling och ett


förändrat klimat.

Som ett steg i att uppnå målet om en god bebyggd miljö har kommunen utvecklat olika planeringsunderlag som beskriver hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFlera av ovan nämnda åtgärder som föreslås i FÖP:en bedöms bidra positivt till miljömålet God bebyggd miljö.

Ett rikt växt- och djurliv”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

Jämfört med nollalternativet innebär FÖP:en en minskad exploatering av markresurser. I översiktsplanen föreslås även ett antal områden för utveckling av natur och rekreation - områden som även fungerar som viktiga spridningskorridorer för djur och växter.

Kommunens mål är att vattendrag, sjöar och våtmarker ska hållas friska och levande, med en stor variation av arter och med en naturlig reproduktion. I fortsatt planarbete är det även viktigt att i känsliga miljöer utföra natur- och vatteninventeringar för att identifiera platsens specifika värden.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFramförallt föreslår FÖP:en utbyggnad genom förtätning av

befintlig stadsbebyggelse. Viss andel jordbruksmark tas i anspråk samtidigt som flera grönområden föreslås få skydd. Under förutsättning att fortsatt planering och utveckling sker med stor hänsyn till befintliga växt- och djurvärden i mark och vatten bedöms FÖP:en inte motverka miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - MILJÖMÅLFÖP:en föreslår främst utbyggnad av bostäder och verksamheter som förtätning inom befintlig stadsbebyggelse. Dessutom pekas stora sammanhängande grönområden ut som tätortsnära natur av betydelse för hela staden som närrekreation, för friluftsliv, idrott och fritid. Naturområdena värnas även från exploatering med nya störande verksamheter eller ny sammanhållen bebyggelse.

En förtätning av Hässleholms stad medför kortare avstånd till service, skola, arbete med mera. Komplettering och utbyggnad av befintliga gång- och cykelnät binder samman viktiga knutpunkter vilket kan locka fler till att cykla och gå. Närheten till befintliga knutpunkter för kollektivtrafiken bidrar även till ökade kollektivtrafikresor vilket är positivt för boendemiljön och invånarnas möjlighet till rörlighet.

Jämfört med nollalternativet innebär FÖP:en en minskad exploatering av markresurser. I översiktsplanen föreslås även ett antal områden för utveckling av natur och rekreation - områden som även fungerar som viktiga spridningskorridorer för djur och växter.



• Kommunen ska genom sin planering verka för en bebyggelsestruktur som ökar förutsättningarna för fjärr- och närvärmelösningar, god kol lekt iv t ra f ik försör jn ing samt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet.

• I de områden där kommunalt VA saknas behöver VA-nätet byggas ut innan ny bebyggelse möjliggörs.

• Lokalt omhändertagande av dagvatten bör eftersträvas så långt det är möjligt. Dagvattenhanteringen ska dock ske så att föroreningsrisken av recipienter minimeras.

• Riskinventeringar bör utföras och beredskapsplaner upprättas. Det är viktigt att arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över gamla skyddsområden intensifieras.

• I fortsatt planarbete är det även viktigt att i känsliga miljöer utföra natur- och vatteninventeringar för att identifiera platsens specifika värden.

• Kommunen ska uppmuntra kreativitet och uppfinningsrikedom när det gäller att anpassa befintlig och ny bebyggelse till en hållbar utveckling och ett förändrat klimat.

• Genom förtätning i kollektivtrafikstråk och genom utbyggt gång- och cykelvägnät kan planens påverkan på miljömålen begränsas.


Den sociala konsekvensbeskrivningens syfte är att belysa de positiva och negativa konsekvenser som genomförandet av den nya FÖP:en kan innebära för invånarna. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av hur livsvillkoren ser ut för individen, exempelvis sysselsättning, utbildning och tillgång till hälsa- och sjukvård.

Även vår livsmiljö påverkar vår hälsa, både den fysiska och psykosociala, där vi bor, arbetar eller rör oss. I detta kapitel tittar vi närmare på hur de sociala konsekvenserna ser ut utifrån de 11 nationella målen som har satts upp för Sveriges folkhälsoarbete. Dessa mål täcker även in andra viktiga sociala aspekter som påverkas av översiktsplanen såsom jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv. Dessa aspekter beskrivs därför inte separat.

Det övergripande målet för folkhälsa är: ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Av de 11 målområdena för hälsa har följande mål valts ut då de ansetts vara av relevans för planområdet och för Hässleholms kommun.

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLETDelaktighet och inflytande är viktiga och grundläggande förutsättningar för folkhälsan. Påverkan och delaktighet är väsentligt för att erhålla en god hälsa och behålla den, samt att uppleva sig ha god hälsa.

För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande

och delaktighet i samhället. Exempel på detta är: valdeltagande, jämställdhet, integration, diskriminering, förutsättningar för funktionshindrade.

Medborgardialog är ett viktigt medel för att i ett tidigt skede hämta in synpunkter från allmänheten. Dialogen blir en form av inventering av den nuvarande situationen samtidigt som den kan ringa in vissa viktiga utvecklingsområden eller aspekter. Dialogen ökar invånarnas inflytande på deras boendesituation vilket förstärker känslan av delaktighet och inflytande. Det är också viktigt att medborgarna i nästa skede ges möjlighet att tycka till om de planer som tagits fram. Detta är något som beaktas i plan- och bygglagen och den fysiska planeringen i samråds- och utställningsskedena, men den tidiga inventeringen via medborgardialog är inte lika självklar.

Medborgardialog genomfördes redan i ett inledande skede av arbetet med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad. Allmänheten bjöds in till att medverka genom diskussionsunderlaget Hässleholms stad 2030 som gjordes tillgänglig för alla kommuninvånare. Foldern med tre beskrivna utvecklingsscenarier syftade till att väcka intresse att komma med synpunkter, förslag och idéer redan i ett tidigt skede.

När förslaget till ny fördjupad översiktsplan över Hässleholms stad nu ställs ut för samråd ges ytterligare möjligheter för allmänheten att tycka till. Det kommande utställningsskedet lämnar ytterligare en möjlighet att komma med synpunkter även om det mesta då ska vara "spikat".

KONSEKVENSER - SOCIALA

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - DELAKTIGHET OCH INFLYTANDEMedborgardialogen är en viktig del i översiktsplanearbetet för att kunna ta del av invånarnas synpunkter. Synpunkterna såväl före som under det tidiga samrådet har varit en avgörande utgångspunkt för kommunens val av utvecklingsriktning, och utformning av den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad.


• I fortsatta planarbeten kan sociala konsekvensbeskrivningar och analyser vara ett bra verktyg att använda för exempelvis planer som berör allmänna intressen för att fånga upp invånarnas synpunkter och behov.

EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGARDet finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle som är präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Exempel på avgörande faktorer är; arbetstillfällen, jämställdhet, utbildningsnivå, integration, tillgång till bostad och trygghet.

Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.

Kommunens ambition är att erbjuda ett varierat bostadsutbud vilket kommunen vill säkerställa genom att bland annat förtäta befintlig bebyggelse med ett blandat bostadsutbud, vilket kan bidra till integration av olika samhällsgrupper. FÖP:en erbjuder

Planförslagets sociala konsekvenser


bland annat boendeformer som flerbostadshus, marklägenheter, radhus, samt villabebyggelse.

Fler lägenheter, bl.a. marklägenheter, kan bidra till omflyttning då den äldre befolkningen vill flytta till lägenheter vilket gör att fler småhus kan frigöras till barnfamiljer. Små lägenheter i centrala lägen är även attraktivt för den yngre befolkningen. Nyproducerade bostäder är dock ofta dyra eller har höga hyreskostnader vilket kan göra att dessa områden inte blir tillgängliga för alla grupper i samhället. Detta kan i sin tur bidra till en viss form av segregation.

En förtätning medför kortare avstånd till service, arbete med mera, vilket gör det lättare att gå och cykla eller åka kollektivt vilket ökar tillgängligheten för allmänheten och olika samhälls- och åldersgrupper oavsett ekonomiska och sociala förutsättningar. Ett starkt önskemål finns även från kommunens invånare om att man ska kunna förflytta sig tryggt och säkert och att skymda gömslen ska byggas bort.

De utvecklingsområden som föreslås för verksamheter kan bidra till en attraktiv stadsbild. Detta kan bidra positivt till företagsetableringar, vilket i sin tur kan påverka näringslivet och arbetstillfällena i kommunen. Fler arbetstillfällen bidrar till en ökad ekonomisk trygghet för kommunen och dess invånare.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGARGenom att utveckla kommunikationsvägar, näringsliv och bostadsbestånd kan FÖP:ens genomförande komma att medföra förbättrade möjligheter för människor


att uppleva ekonomisk och social trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor.


• För att främja goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla, behöver bostadsbeståndet utvecklas så att alla kan finna en bostad som passar med aktuell livssituation och ekonomi.

• Möjligheterna att förflytta sig till fots, per cykel eller med kollektivtrafik skapar möjligheter till jämlikhet i levnadsvillkoren.

• Ett mer attraktivt företagsklimat med fler nyetableringar skulle skapa fler arbetstillfällen och därmed öka människors möjligheter att finna arbete inom kommungränsen.

BARNS OCH UNGAS UPPVÄXT VILLKORFörhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering. Exempel på detta är: förhållanden i familjen, miljön i bostads- och närområdet, skolan, förskolan och fritiden.

Enligt översiktsplanen kommer fokus under kommande planperiod vara att se till att de gång- och cykelvägar som används ofta av skolornas elever ska vara trygga och säkra. FÖP:en kommer därmed jämfört med nollalternativet bidra positivt till att öka barns och

ungas rörlighet. Satsningar på knutpunkter för barn och unga är också viktigt, såsom idrottsanläggningar, fritidsgårdar och lekplatser. Dessa platser ska vara trygga och väl underhållna samt ha god tillgänglighet. Österås idrottsområde bidrar positivt till folkhälsan.

För många unga är ridsport en viktig fritidsaktivitet och möjligheten till att kunna träffa djur kan vara avgörande för barns och ungdomars psykiska välbefinnande.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKORDet ska vara möjligt för barn och unga att kunna ta sig till och från skola och fritidsaktiviteter tryggt och säkert utan att vara beroende av att föräldrar skjutsar dem. Skjutsande med bil kan vänja barn in i ett bilberoende. Säkra och trygga gång- och cykelvägar till och från skolor och aktiviteter är därför viktigt för att öka Barns och ungas rörlighet samtidigt som det tränar dem i trafiken.


• För att främja barns och ungas villkor är det viktigt att integrera dem i den fysiska planeringen för att lyfta fram Barns och ungas perspektiv. Barnkonsekvensanalyser kan därför vara ett viktigt verktyg i den fortsatta planeringen.


MILJÖER OCH PRODUKTERMålområdet är ett relativt brett område som omfattar olika typer av miljöer och exponeringssituationer i den fysiska miljön som luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön.

En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Exempel på detta är; luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, UV-strålning, radon, buller, miljöer som kan relateras till skador.

Utveckling av befintliga verksamheter eller etablering av nya verksamheter som kräver transporter med farligt gods kan innebära att andelen transporter ökar i kommunen vilket i sin tur kan innebära ökad risk för olyckor.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - MILJÖER OCH PRODUKTERInom planområdet finns transportleder för farligt gods och ett antal anläggningar där farligt gods hanteras. De säkerhetsavstånd som gäller för dessa verksamheter är viktiga att beakta för att minimera riskerna för omgivningen.


• Kommunen ska kontinuerligt göra en kartläggning av olycksrisker kopplade till anläggningar med farlig verksamhet, och i synnerhet vid all ny planläggning kan riskbilden minimeras. Detta kan bli aktuellt att tillämpa för de verksamhetsetableringar som föreslås i översiktsplanen för att identifiera och minimera eventuell riskbild.

• Dokumentet Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen – Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, (länsstyrelsen i Skåne län) ska följas vid all planering. Kommunen ska även se till att gällande riktvärden för buller från trafik och verksamheter tillämpas vid all planläggning och prövning.

FYSISK AKTIVITETFysisk aktivitet är en förutsättning för en god folkhälsa. God fysisk aktivitet genom hela livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna. Fysisk aktivitet kan förebygga många olika sjukdomar. Målet är att åtgärder inom området ska bidra till ökad fysisk aktivitet inom skolan, i anslutning till arbetet samt ökad rörelse under fritiden.

FÖP:en har som fokus under planperioden att minska andelen korta bilresor. Det är därför viktigt att underlätta för fotgängare och cyklister. Underhåll och en god standard på gång- och cykelvägarnas huvudstråk är framförallt viktigt.

Den gröna och blå strukturen i samhället är viktig för hälsan. Att röra sig i naturliga miljöer kan ge förbättrad kondition, ökad koncentrationsförmåga, minskad stress och sänkt blodtryck. Enligt FÖP:en ska den gröna och blå strukturen stärkas och utvecklas som en av kommunens främsta tillgångar.

I FÖP:en föreslås utveckling av ett antal grönområden och rekreationsområden. Konsekvenserna blir att möjligheterna för närrekreation förbättras samtidigt

som en utveckling kan gynna fler av Hässleholmsborna och besökare.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - FYSISK AKTIVITETFörtätande åtgärder medför kortare avstånd till service, arbete, skolor med mera och gör att det blir lättare att gå och cykla. Genom att fortsätta att bygga ut gång- och cykelstråk bidrar FÖP:en till ökad fysisk rörlighet. En viktig del är att överbrygga de fysiska barriärer som infrastruktur ofta innebär. FÖP:en föreslår ett antal nya kopplingar över befintliga barriärer och för att koppla samman olika bebyggelseområden.


• Rekreationsområden som föreslås utvecklas bedöms bidra positivt till att öka den fysiska aktiviteten i kommunen för olika åldersgrupper. Det är dock viktigt att områdena är tillgängliga för alla, och kopplade till bostadsbebyggelsen med bra gång- och cykelförbindelser och med närhet till kollektivtrafik.



Ekonomiska bedömningar i översiktplaneskedet är översiktliga och osäkra eftersom en översiktsplan inte alltid innebär att en förändring sker utan endast möjliggörs. Denna ekonomiska konsekvensbedömning behandlar översiktligt hur översiktsplanen kan möjliggöra en ekonomisk hållbar utveckling utifrån aspekterna näringsliv, infrastruktur och kommunikationer samt boende.

NÄRINGSLIVEtt väl fungerande näringsliv och ett attraktivt näringslivsklimat är viktigt för kommunen för att locka nya företag och för att få små och medelstora företag att fortsätta växa. Ett starkt företagsklimat medverkar till ökad tillväxt i form av nya arbetstillfällen, vilket i sin tur skapar ett ökat skatteunderlag.

Kommunen vill möjliggöra för att mångfalden av branscher ökar och vill därför kunna erbjuda lämpliga möjligheter till etablering. Fokus under kommande planperiod kommer bland annat vara att utveckla kontor, evenemang, konferenser, (staden som mötesplats) i stationsnära läge. Även att öppna fler områden i anslutning till järnväg och riksväg för verksamheter som är ytkrävande, transportintensiva eller störande.

Kommuninvånarna är delvis beroende av arbetstillfällen i andra kommuner, framförallt Kristianstad och Sölvesborg. Antalet utpendlare (ca 6700) är idag större än antalet inpendlare (ca 4800). Cirka 16 000 både bor och arbetar i kommunen. Genom att möjliggöra för fler bostäder i stationsnära lägen ökar möjligheten för fler att bosätta sig i kommunen samtidigt som de har tillgång till en regional arbetsmarknad.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - NÄRINGSLIVEtt mer attraktivt företagsklimat med fler nyetableringar skulle skapa fler arbetstillfällen och därmed öka människors möjligheter att finna arbete inom kommungränsen.

Genom ett ökat antal boende i centrum kan handeln främjas och centrum bli mer levande. Fler bostäder kan främja befolkningstillväxten vilket stärker den lokala servicen och kan tillåta den att växa. Nybyggnation av bostäder och utbyggnad och komplettering av den befintliga infrastrukturen gynnar även den lokala arbetsmarknaden.


• Med god infrastruktur och väl fungerande kollektivtrafik ihop med ett ökande kundunderlag respektive god tillgång till arbetskraft skapas goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas.

INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER En förtätning av den befintliga bebyggelsen innebär en slags hushållning av befintliga resurser. Nya etableringar kan även bidra till en upprustning av befintlig infrastruktur som exempelvis vatten- och avloppssystem, cykelvägar och kollektivtrafik.

Förtätande åtgärder kan erbjuda fler närhet till centrum och medföra bättre utnyttjande av befintliga gång- och cykelvägar och befintliga kollektivtrafikstråk. På flera platser finns dock behov av utökade busslinjer

och nya hållplatser. Utbyggnaden av kommunens lokalgator och gång- och cykelvägnät kommer att innebära kostnader. Viss utbyggnad inom nya exploateringsområden kan dock finansieras inom projekten medan övrig utbyggnad innebär kommunala investeringar.

Föreslagna verksamhetsområden ligger strategiskt nära bra kommunikationer som väg 21 och väg 23.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONERBra kommunikationer är en viktig förutsättning så genom att kunna erbjuda mark för verksamheter i bra kommunikationslägen kan kommunen locka fler företag till kommunen.

En utbyggnad av gång- och cykelvägar och förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafik kan på sikt innebära en minskad andel biltrafik. Detta innebär i förlängningen en minskad belastning på vägar och parkeringsytor med mindre underhållskostnader som följd.


• Satsningar på infrastruktur och kommunikationer bör ske brett så att de hållbara resorna och transporterna kan öka i förhållande till de icke hållbara och så att de hållbara energilösningarna ges företräde framför de icke hållbara.

BOENDEDen övergripande målsättningen för Hässleholms kommun är att skapa attraktiva boendemiljöer för att

Planförslagets ekonomiska konsekvenser

KONSEKVENSER - EKONOMISKA


tillgodose invånarnas behov och locka till sig nya invånare.

Fler invånare skapar bättre underlag för det lokala utbudet av service, handel, idrotts- och fritidsanläggningar och mötesplatser.

Det är kostsamt att bygga ut befintlig infrastruktur för att ansluta nya områden. Ett ökat invånarantal ökar även kostnaderna för kommunal service såsom barnomsorg, skolor och äldreomsorg.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - BOENDEFörtätning och komplettering av befintlig bebyggelse innebär till viss del besparingar i form av hushållning med kommunens markresurser samtidigt som anslutning av infrastruktur inte heller blir lika kostsam. Fler kan även utnyttja den befintliga infrastrukturen och servicen som finns. Nyetableringar och förtätningar kan dock innebära utmaningar när man ska passa in ny bebyggelse i anslutning till befintliga bebyggelsemiljöer.


• Bostäder bör byggas i sådana lägen och på sådant sätt att de ger bäst utdelning ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv - exempelvis i anslutning till befintlig infrastruktur, i lägen där kollektivtrafikstråk stärks och i lägen där hög boendekvalitet kan uppnås genom tillgång till service, handel, mötesplatser och närrekreationsområden.

LÄSANVISNINGNedan följer en sammanfattande redovisning i tabellform av konsekvenser uppdelade per delområde så som områdena delats in i FÖP:en (se karta intill). En del konsekvenser har bedömts vara lika oavsett delområde. Dessa konsekvenser redovisas i en inledande, gemensam tabell istället för att upprepas för respektive delområde.

Delområdena som ingår är:

• Delområde 1 - Centrala staden

• Delområde 2 -Nordvästra staden

• Delområde 3 -Nordöstra staden

• Delområde 4 -Sydvästra staden

• Delområde 5 -Sydöstra staden

Tabellernas innehållTabellernas omfattning skiljer sig något åt då endast de frågor som bedöms innebära betydande förändringar i det specifika delområdet tagits med och då gemensamma konsekvenser för alla områden redovisas i en egen, inledande tabell.

Konsekvenserna redovisas grupperade

i miljökonsekvenser, sociala konsekvenser samt ekonomiska konsekvenser. Inom dessa grupper finns även ett antal förtydligande underrubriker som hushållning med mark, biologisk mångfald, landskap och kulturmiljö m.m.

I tabellerna finns en kolumn med nollalternativet med för att tydliggöra vad nollalternativet innebär för respektive fråga. Intill denna finns en kolumn med + och - som anger om planförslaget medför konsekvenser som avviker positivt eller negativt i förhållande till nollalternativet. Intill respektive plus- eller minustecken finns en kort förklaring över den konsekvens som avses. För negativa konsekvenser anges i den gulfärgade kolumnen, åtgärder som kan sättas in för att undvika, minska eller kompensera den påverkan som bedöms kunna uppstå vid ett genomförande av planen.

FÖP:ens indelning in delområden

CENTRALA

NORDÖSTRA

SYDÖSTRA

SYDVÄSTRA

NORDVÄSTRA

Sammanfattande tabeller

KONSEKVENSER - TABELLER


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d i

stade

ns

utka

nter

oc

h ia

nspr

åkta

r dä

r sto

ra

områ

den

med

na

tur-

och

jord

bruk

smar

k.

+Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r fö

rtät

ning

av

stade

ns c

entr

ala

dela

r oc

h om

vand

ling

av r

edan

ian

språ

ktag

en m

ark.

Ing

en n

y na

tur-

elle

r jo

rdbr

uksm

ark

ians

pråk

tas

i de

n ce

ntra

la

stade

n.

Den

re

dan

ians

pråk

tagn

a m

arke

ns

anvä

ndni

ng

effek

tivise

ras

och

beho

vet

att

ians

pråk

ta n

y m

ark

för

beby

ggel

se o

ch v

erks

amhe

ter

utan

för

stade

n m

insk

ar.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n vi

lket

m

edfö

r lä

ngre

av

stånd

oc

h ök

ade

tran

spor

ter

+ +

Fört

ätni

ng n

ära

Häs

sleho

lms

statio

n, i

nom

avs

tånd

på

1-2

km f

rån

regi

onbu

ss o

ch tå

g ka

n bi

dra

till a

tt m

insk

a an

dele

n ko

rta

bilre

sor.

Prio

riter

ing

av g

ång-

och

cyk

eltr

afik

och

buss

ars

fram

kom

lighe

t nä

ra

statio

nen

kan

min

ska

beho

vet

av e

gen

bil (

och

dess

milj

öpåv

erka

nde

emiss

ione

r) v

id p

endl

ing.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d ut

anfö

r sta

den

vilk

et m

edfö

r be

hov

av

ny

infra

struk

tur

i stö

rre

omfa

ttnin

g än

pla

nför

slage

t.

+U

tvec

klad

järn

vägs

trafi

k ge

nom

spår

utby

ggna

d (d

ubbe

lspår

, möt

essp

år

m.m

.) oc

h ev

entu

ell

ny s

tatio

n fö

r hö

ghas

tighe

tståg

möj

liggö

r fö

r en

för

bättr

ad t

ågtr

afik

via

Häs

sleho

lm.

Rolle

n so

m v

iktig

knu

tpun

k fö

rstä

rks i

regi

onen

och

så ä

ven

det h

ållb

ara

resa

ndet

.

Sociala konsekvenser

Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got

som

båd

e gl

esar

ut

stade

n oc

h ka

n in

nebä

ra

ökad

se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or. G

lesh

eten

kan

äve

n bi

dra

till

att o

tryg

ga m

iljöe

r upp

står.

+ + -

Fler

pas

sage

r öve

r/un

der j

ärnv

ägen

min

skar

järn

väge

ns b

arriä

rver

kan.

Nya

bos

täde

r cen

tral

t möj

liggö

r för

ett

bred

are

bosta

dsut

bud.

Stor

a el

ler s

nabb

a fö

ränd

ringa

r i st

aden

kan

påv

erka

soci

ala

struk

ture

r.M

änni

skor

påv

erka

s av

för

ändr

inga

r. So

cial

a ko

nsek

vens

anal

yser

kan

var

a et

t lä

mpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.

Fysi

sk a

ktiv

itet

, rek

reat

ion

och

tillg

ängl

ighe

t

Den

m

er

utsp

ridda

str

uktu

ren

som

no

llalte

rnat

ivet

med

för

inne

bär

ökan

de

avstå

nd ti

ll se

rvic

e, h

ande

l och

rekr

eatio

n.

+Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r fö

rstä

rkni

ng a

v gå

ng-

och

cyke

llede

r i

den

cent

rala

stad

en so

m b

ättre

kop

plar

sam

man

stad

ens c

entr

ala

dela

r med

nä

rligg

ande

nat

urom

råde

n. E

n ut

bygg

nad

av g

ång-

och

cyke

lväg

ar ö

kar

möj

lighe

tern

a fö

r fys

isk a

ktiv

itet.

Bar

ns o

ch u

ngas

upp

växt

villk

or

I sto

rt

sett

lika.

D

en

mer

ut

sprid

da

struk

ture

n ök

ar d

ock

avstå

nden

i sta

den

vilk

et f

örsv

årar

för

bar

n- o

ch u

nga

att

själv

a ta

sig

m

ella

n m

ålpu

nkte

r oc

h he

mm

et.

+G

ång-

och

cyk

eltr

afika

nter

prio

riter

as i

öve

rsik

tspla

nen

(utp

ekan

de

av z

oner

där

sto

r hä

nsyn

ska

ges

till

osk

ydda

de t

rafik

ante

r, fle

r pa

ssag

er ö

ver/

unde

r jä

rnvä

gen,

utb

yggn

ad a

v gå

ng-

och

cyke

lväg

nät).

K

oppl

inge

n til

l när

ligga

nde r

ekre

atio

ns- o

ch id

rotts

områ

den

förb

ättr

as.

För

att f

räm

ja b

arns

och

ung

as v

illko

r är

det

vik

tigt a

tt be

akta

der

as p

ersp

ektiv

i de

n fy

siska

pla

nerin

gen.

Bar

nkon

sekv

ensa

naly

ser k

an v

ara

ett l

ämpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.

KONSEKVENSER - GEMENSAMT ALLA OMRÅDEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Ekonomiska konsekvenser

Infr

astr

uktu

r oc

h ko

mm

unik

atio

ner

Nol

lalte

rnat

ivet

m

edfö

r en

fo

rtsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n. D

et b

lir sv

årar

e at

t fö

rsör

ja b

ebyg

gelse

n m

ed k

olle

ktiv

trafi

k.

-Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r vi

ss k

ompl

ette

ring

och

utby

ggna

d av

den

be

fintli

ga i

nfra

struk

ture

n vi

lket

inn

ebär

kos

tnad

er.

Kos

tnad

erna

kan

til

l viss

del

kom

ma

att b

ekos

tas a

v sp

ecifi

ka p

roje

kt.

Inga

särs

kild

a åt

gärd

er fö

reslå

s.

När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

Med

nol

lalte

rnat

ivet

möj

liggö

rs i

nte

för

mot

svar

ande

ut

bygg

nad

cent

ralt.

En

ut

bygg

nad

med

bo

städe

r lä

ngre

frå

n ce

ntru

m ö

kar

inte

män

nisk

ors

närv

aro

i sta

dsru

mm

et p

å sa

mm

a sä

tt so

m e

n ut

bygg

nad

på n

ärm

are

håll.

+ +

Fört

ätni

ng a

v sta

den

(istä

llet f

ör u

tbre

dnin

g på

jord

bruk

smar

k) g

ynna

r de

t sta

dsnä

ra jo

rdbr

uket

som

kan

stär

ka si

n po

sitio

n oc

h er

bjud

a lok

ala

prod

ukte

r till

en

störr

e m

arkn

ad.

Fört

ätni

ng a

v sta

den

ökar

kun

dund

erla

g fö

r be

fintli

g se

rvic

e oc

h ha

ndel

. Utv

eckl

ing

av n

ya v

erks

amhe

tsom

råde

n sk

apar

möj

lighe

t fö

r de

t lok

ala

närin

gsliv

et a

tt ut

veck

las.

Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

inn

ebär

ett

störr

e fo

kus

på s

måh

usbe

bygg

else

i s

tade

ns u

tkan

t vi

lket

in

nebä

r m

indr

e m

öjlig

het

till

omfly

ttnin

g oc

h "i

nlås

ning

seffe

kter

" i

befin

tligt

boe

nde.

+ +

Ett b

reda

re b

osta

dsbe

stånd

kan

öka

om

flyttn

inge

n så

att m

änni

skor

kan

hi

tta d

en b

osta

d so

m b

äst p

assa

r beh

oven

och

den

egn

a ek

onom

in.

Fler

boe

nde

i ko

mm

unen

öka

r sk

atte

unde

rlage

t oc

h de

t bl

ir fle

r in

våna

re s

om k

an d

ela

på g

emen

sam

ma

kostn

ader

för

exe

mpe

lvis

park

er, i

nfra

struk

tur,

skol

a, v

ård

och

serv

ice.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER - GEMENSAMT ALLA OMRÅDEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d i

stade

ns

utka

nter

oc

h ia

nspr

åkta

r dä

r sto

ra

områ

den

med

na

tur-

och

jord

bruk

smar

k.

+Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r fö

rtät

ning

av

stade

ns c

entr

ala

dela

r oc

h om

vand

ling

av r

edan

ian

språ

ktag

en m

ark.

Ing

en n

y na

tur-

elle

r jo

rdbr

uksm

ark

ians

pråk

tas

i de

n ce

ntra

la

stade

n.

Den

re

dan

ians

pråk

tagn

a m

arke

ns

anvä

ndni

ng

effek

tivise

ras

och

beho

vet

att

ians

pråk

ta n

y m

ark

för

beby

ggel

se o

ch v

erks

amhe

ter

utan

för

stade

n m

insk

ar.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n vi

lket

m

edfö

r lä

ngre

av

stånd

oc

h ök

ade

tran

spor

ter

+ +

Fört

ätni

ng n

ära

Häs

sleho

lms

statio

n, i

nom

avs

tånd

på

1-2

km f

rån

regi

onbu

ss o

ch tå

g ka

n bi

dra

till a

tt m

insk

a an

dele

n ko

rta

bilre

sor.

Prio

riter

ing

av g

ång-

och

cyk

eltr

afik

och

buss

ars

fram

kom

lighe

t nä

ra

statio

nen

kan

min

ska

beho

vet

av e

gen

bil (

och

dess

milj

öpåv

erka

nde

emiss

ione

r) v

id p

endl

ing.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d ut

anfö

r sta

den

vilk

et m

edfö

r be

hov

av

ny

infra

struk

tur

i stö

rre

omfa

ttnin

g än

pla

nför

slage

t.

+ + -

Fler

pas

sage

r öv

er/u

nder

jär

nväg

en k

oppl

ar s

amm

an d

en ö

stra

och

västr

a sid

an a

v sta

den

och

unde

rlätta

r för

gån

g- o

ch c

ykel

trafi

kant

er a

tt fö

rflyt

ta si

g i s

tade

n.

Utv

eckl

ad jä

rnvä

gstr

afik

geno

m sp

årut

bygg

nad

(dub

belsp

år, m

ötes

spår

m

.m.)

och

even

tuel

l ny

sta

tion

för

högh

astig

hetst

åg m

öjlig

gör

för

en f

örbä

ttrad

tåg

trafi

k vi

a H

ässle

holm

. Ro

llen

som

vik

tig k

nutp

unk

förs

tärk

s i re

gion

en o

ch så

äve

n de

t hål

lbar

a re

sand

et.

Vid

fört

ätni

ng m

ed b

ostä

der n

ära

järn

väge

n el

ler i

ntill

gat

or m

ed st

ora

trafi

kmän

gder

kan

stö

rand

e bu

ller

kom

ma

att

påve

rka

de b

oend

e.

Även

stö

rnin

gar f

rån

den

utök

ade t

rafik

en fr

ån jä

rnvä

g ka

n ko

mm

a at

t på

verk

a bo

ende

utm

ed jä

rnvä

gens

strä

ckni

ng.

Infö

r pl

aner

ing

för

bosta

dsut

bygg

nad

i po

tent

iellt

bul

lerp

åver

kade

milj

öer

ska

bulle

rfråg

an sä

rski

lt be

vaka

s för

att s

e vilk

a åtg

ärde

r som

krä

vs fö

r att

klar

a gäl

land

e rik

tlinj

er f

ör b

ulle

r, på

sam

ma

sätt

som

frå

gan

ska

beva

kas

vid

utby

ggna

d oc

h ko

mpl

ette

ring

av in

frastr

uktu

ren.

Bio

logi

sk m

ångf

ald,

land

skap

, kul

turm

iljö

Nol

lalte

rnat

ivet

ha

r in

get

foku

s på

fö

rtät

ning

av

ce

ntra

la

stade

n vi

lket

in

nebä

r m

indr

e på

verk

an

på

den

kultu

rhist

orisk

t vär

defu

lla b

ebyg

gelse

n.

- -

I de

n ce

ntra

la s

tade

n fin

ns e

n he

l de

l ku

lturh

istor

iskt

värd

eful

l be

bygg

else

iden

tifier

ad. F

örtä

tnin

g oc

h ko

mpl

ette

ring

i des

sa m

iljöe

r ka

n ko

mm

a at

t på

verk

a de

kul

turh

istor

iska

värd

ena

om f

råga

n in

te

beak

tas i

tillr

äckl

ig u

tsträ

ckni

ng.

Det

finn

s en

risk

för

att

cent

ralt

belä

gna

grön

ytor

tas

i a

nspr

åk v

id

fört

ätni

ng/e

xplo

ater

ing

och

risk

för s

törr

e an

del h

årdg

jord

yta

.

Kom

mun

en h

ar id

entifi

erat

och

reda

n sk

ydda

t en

hel d

el k

ultu

rhist

orisk

t vär

defu

ll be

bygg

else

i b

efint

liga

deta

ljpla

ner.

Det

finn

s do

ck b

ebyg

gelse

som

änn

u in

te

skyd

dats

med

det

aljp

lan.

Äve

n de

n Ed

elsv

ärds

insp

irera

de st

adsp

lane

n m

ed av

enye

r, hu

vudg

ator

och

sm

alar

e s

idog

ator

är

vikt

ig a

tt vä

rna

fram

över

när

sta

den

ska

fört

ätas

och

kom

plet

tera

s. I s

amba

nd m

ed at

t nya

det

aljp

lane

r tas

fram

bör

skyd

det

för d

en k

ultu

rhist

orisk

vär

defu

lla b

ebyg

gelse

n i H

ässle

holm

s sta

d sä

rski

lt be

vaka

s.

Kom

pens

atio

nsåt

gärd

er b

ör s

ätta

s in

när

grö

nyto

r ta

s i

ansp

råk.

I s

amba

nd

med

ex

ploa

terin

g bö

r an

dele

n hå

rdgj

ord

mar

k be

grän

sas.

Gen

omslä

pplig

m

arkb

eläg

gnin

g bö

r utn

yttja

s där

så ä

r möj

ligt.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 1 - CENTRALA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN


Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got

som

båd

e gl

esar

ut

stade

n oc

h ka

n in

nebä

ra

ökad

se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or. G

lesh

eten

kan

äve

n bi

dra

till

att o

tryg

ga m

iljöe

r upp

står.

+ + -

Fler

pas

sage

r öve

r/un

der j

ärnv

ägen

min

skar

järn

väge

ns b

arriä

rver

kan.

Nya

bos

täde

r cen

tral

t möj

liggö

r för

ett

bred

are

bosta

dsut

bud.

Stor

a el

ler s

nabb

a fö

ränd

ringa

r i st

aden

kan

påv

erka

soci

ala

struk

ture

r.M

änni

skor

påv

erka

s av

för

ändr

inga

r. So

cial

a ko

nsek

vens

anal

yser

kan

var

a et

t lä

mpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.

Fysi

sk a

ktiv

itet

, rek

reat

ion

och

tillg

ängl

ighe

t

Den

m

er

utsp

ridda

str

uktu

ren

som

no

llalte

rnat

ivet

med

för

inne

bär

ökan

de

avstå

nd ti

ll se

rvic

e, h

ande

l och

rekr

eatio

n.

+Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r fö

rstä

rkni

ng a

v gå

ng-

och

cyke

llede

r i

den

cent

rala

stad

en so

m b

ättre

kop

plar

sam

man

stad

ens c

entr

ala

dela

r med

nä

rligg

ande

nat

urom

råde

n. E

n ut

bygg

nad

av g

ång-

och

cyke

lväg

ar ö

kar

möj

lighe

tern

a fö

r fys

isk a

ktiv

itet.

Bar

ns o

ch u

ngas

upp

växt

villk

or

I sto

rt

sett

lika.

D

en

mer

ut

sprid

da

struk

ture

n ök

ar d

ock

avstå

nden

i sta

den

vilk

et f

örsv

årar

för

bar

n- o

ch u

nga

att

själv

a ta

sig

m

ella

n m

ålpu

nkte

r oc

h he

mm

et.

+G

ång-

och

cyk

eltr

afika

nter

prio

riter

as i

öve

rsik

tspla

nen

(utp

ekan

de

av z

oner

där

sto

r hä

nsyn

ska

ges

till

osk

ydda

de t

rafik

ante

r, fle

r pa

ssag

er ö

ver/

unde

r jä

rnvä

gen,

utb

yggn

ad a

v gå

ng-

och

cyke

lväg

nät).

K

oppl

inge

n til

l när

ligga

nde r

ekre

atio

ns- o

ch id

rotts

områ

den

förb

ättr

as.

För

att f

räm

ja b

arns

och

ung

as v

illko

r är

det

vik

tigt a

tt be

akta

der

as p

ersp

ektiv

i de

n fy

siska

pla

nerin

gen.

Bar

nkon

sekv

ensa

naly

ser k

an v

ara

ett l

ämpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.


Infr

astr

uktu

r oc

h ko

mm

unik

atio

ner

Nol

lalte

rnat

ivet

m

edfö

r en

fo

rtsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n. D

et b

lir sv

årar

e at

t fö

rsör

ja b

ebyg

gelse

n m

ed k

olle

ktiv

trafi

k.

-Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r vi

ss k

ompl

ette

ring

och

utby

ggna

d av

den

be

fintli

ga i

nfra

struk

ture

n vi

lket

inn

ebär

kos

tnad

er.

Kos

tnad

erna

kan

til

l viss

del

kom

ma

att b

ekos

tas a

v sp

ecifi

ka p

roje

kt.

Inga

särs

kild

a åt

gärd

er fö

reslå

s.

När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

Med

nol

lalte

rnat

ivet

möj

liggö

rs i

nte

för

mot

svar

ande

ut

bygg

nad

cent

ralt.

En

ut

bygg

nad

med

bo

städe

r lä

ngre

frå

n ce

ntru

m ö

kar

inte

män

nisk

ors

närv

aro

i sta

dsru

mm

et p

å sa

mm

a sä

tt so

m e

n ut

bygg

nad

på n

ärm

are

håll.

+ +

Fört

ätni

ng a

v sta

den

(istä

llet f

ör u

tbre

dnin

g på

jord

bruk

smar

k) g

ynna

r de

t sta

dsnä

ra jo

rdbr

uket

som

kan

stär

ka si

n po

sitio

n oc

h er

bjud

a lok

ala

prod

ukte

r till

en

störr

e m

arkn

ad.

Fört

ätni

ng a

v sta

den

ökar

kun

dund

erla

g fö

r be

fintli

g se

rvic

e oc

h ha

ndel

. Utv

eckl

ing

av n

ya v

erks

amhe

tsom

råde

n sk

apar

möj

lighe

t fö

r de

t lok

ala

närin

gsliv

et a

tt ut

veck

las.

Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

inn

ebär

ett

störr

e fo

kus

på s

måh

usbe

bygg

else

i s

tade

ns u

tkan

t vi

lket

in

nebä

r m

indr

e m

öjlig

het

till

omfly

ttnin

g oc

h "i

nlås

ning

seffe

kter

" i

befin

tligt

boe

nde.

+ +

Ett b

reda

re b

osta

dsbe

stånd

kan

öka

om

flyttn

inge

n så

att m

änni

skor

kan

hi

tta d

en b

osta

d so

m b

äst p

assa

r beh

oven

och

den

egn

a ek

onom

in.

Fler

boe

nde

i ko

mm

unen

öka

r sk

atte

unde

rlage

t oc

h de

t bl

ir fle

r in

våna

re s

om k

an d

ela

på g

emen

sam

ma

kostn

ader

för

exe

mpe

lvis

park

er, i

nfra

struk

tur,

skol

a, v

ård

och

serv

ice.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 1 - CENTRALA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d i

stade

ns

utka

nt

och

ians

pråk

tar

där

stora

om

råde

n m

ed

natu

r- o

ch jo

rdbr

uksm

ark.

+ + -

De

idag

ob

ebyg

gda

elle

r op

lane

rade

om

råde

na

i fo

rm

av

rekr

eatio

nsom

råde

t på

Åhu

sfälte

t oc

h jo

rdbr

uksm

arke

n sk

a äv

en i

fra

mtid

en v

ärna

s frå

n ny

sam

man

häng

ande

beb

ygge

lse.

Fört

ätni

ng m

ed h

ande

l oc

h ve

rksa

mhe

ter

före

slås

främ

st på

red

an

ians

pråk

tage

n m

ark

utm

ed H

elsin

gbor

gsvä

gen.

Ett m

indr

e ve

rksa

mhe

tsom

råde

intil

l Mar

kary

dsba

nan

tar n

atur

mar

k i

ansp

råk,

i et

t läg

e nä

ra A

lmaå

n.M

arke

n är

påv

erka

d av

befi

ntlig

infra

struk

tur

och

ligge

r i d

irekt

ans

lutn

ing

till

befin

tligt

ver

ksam

hetso

mrå

de, m

en n

ärhe

ten

till A

lmaå

n bö

r bea

ktas

i ko

mm

ande

pl

anlä

ggni

ng, s

e ne

dan.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n vi

lket

m

edfö

r lä

ngre

av

stånd

oc

h ök

ade

tran

spor

ter

-Ö

vers

iktsp

lane

n pe

kar

ut u

tredn

ings

områ

de f

ör s

tads

nära

boe

nde

på

gård

(fri

tidsla

ntbr

uk e

ller

hästb

oend

e) i

anslu

tnin

g til

l Åhu

sfälte

t oc

h na

turo

mrå

det s

öder

om

Hel

singb

orgs

väge

n. D

jurh

ålln

ing k

an b

eroe

nde

på lo

kalis

erin

g oc

h ut

form

ning

inn

ebär

a m

öjlig

neg

ativ

påv

erka

n på

be

fintli

g va

ttenk

valit

et i

Alm

aån.

Fråg

an b

ehöv

er u

treda

s i k

omm

ande

pla

n oc

h by

gglo

vske

de, m

ed h

änsy

n til

l risk

fö

r påv

erka

n av

vat

tenk

valit

eten

. En

hållb

ar lö

snin

g fö

r vat

ten

och

avlo

pp m

ed h

ög

skyd

dsni

vå k

rävs

för e

tabl

erin

g av

dju

rhål

lnin

g.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d ut

anfö

r sta

den

vilk

et

med

för

beho

v av

ny

in

frastr

uktu

r i

störr

e om

fattn

ing

än

plan

förs

lage

t. I

nolla

ltern

ativ

et

före

slås

även

sta

dsut

veck

ling

i K

ärrå

kra

mel

lan

järn

väga

r oc

h kr

aftle

dnin

gar

där

riske

r frå

n fa

rligt

go

dstr

ansp

orte

r bu

llerp

åver

kan

och

elek

trom

agne

tiska

fä

lt m

åste

han

tera

s.

- - -

Om

råde

t m

ella

n St

amba

nan

och

Mar

kary

dsba

nan

kan

i fra

mtid

en

påve

rkas

av

ny h

ögha

tstig

hetsb

ana

för

järn

väg.

Det

är

idag

okl

art o

m

och

i vilk

en o

mfa

ttnin

g pr

ojek

tet k

omm

er a

tt re

alise

ras.

En u

tbyg

gnad

av

jär

nväg

en s

kulle

kun

na m

edfö

ra b

ulle

rpåv

erka

n på

när

ligga

nde

bostä

der.

Det

finn

s befi

ntlig

beb

ygge

lse i

områ

den

som

risk

erar

att

över

sväm

mas

vi

d hö

ga v

atte

nstå

nd i

Alm

aån.

Äve

n fö

resla

get v

erks

amhe

tsom

råde

vid

M

arka

ryds

bana

n lig

ger i

när

a an

slutn

ing

till b

edöm

t risk

områ

de.

Utre

dnin

gsom

råde

för

sta

dsnä

ra b

oend

e på

går

d, t

.ex

fritid

slant

bruk

el

ler h

ästb

oend

e, i a

nslu

tnin

g till

Åhu

sfälte

t och

nat

urom

råde

t söd

er o

m

Hel

singb

orgs

väge

n, k

an b

eroe

nde

på lo

kalis

erin

g in

nebä

ra o

läge

nhet

er

för n

ärbo

ende

.

Infö

r pla

nerin

g av u

tbyg

gnad

och

kom

plet

terin

g av i

nfra

struk

ture

n sk

a bul

lerfr

ågan

sä

rski

lt be

vaka

s för

att

se v

ilka

åtgä

rder

som

krä

vs fö

r at

t kla

ra g

älla

nde

riktli

njer

fö

r bul

ler.

Fråg

an b

ör sä

rski

lt be

akta

s i sa

mba

nd m

ed p

lane

ring o

ch b

yggl

ovgi

vnin

g i o

mrå

den

i när

hete

n av

Alm

aån.

För o

mrå

de m

ed d

etal

jpla

n bö

r avs

tånd

mel

lan

befin

tliga

bos

täde

r och

häs

thål

lnin

g in

te u

nder

stiga

50-

100

m b

eroe

nde

på o

mrå

dets

föru

tsättn

inga

r. U

tanf

ör p

lanl

agt

områ

de sk

a avs

tånd

mel

lan

befin

tliga

bos

täde

r och

häs

thål

lnin

g bö

r int

e und

ersti

ga

30 m

. Avs

tånd

mel

lan

befin

tliga

bos

täde

r och

bet

esm

ark

bör i

nte v

ara m

indr

e än

ca10

m.

Bio

logi

sk m

ångf

ald,

land

skap

, kul

turm

iljö

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r ut

bygg

nad

till

stor

del

på

orör

d na

tur-

oc

h jo

rdbr

uksm

ark.

- +

Fört

ätni

ng o

ch k

ompl

ette

ring

i den

nor

dväs

tra

stade

n ka

n ko

mm

a at

t på

verk

a ku

lturh

istor

iska

värd

en.

Del

ar a

v no

rdvä

stra

stade

n be

står

idag

av

luck

tom

ter/

luck

kvar

ter

som

ge

nom

ny

beby

ggel

se ä

ven

kan

höja

befi

ntlig

a ku

lturv

ärde

n.

I sa

mba

nd m

ed a

tt ny

a de

taljp

lane

r ta

s fra

m b

ör s

kydd

et fö

r de

n ku

lturh

istor

isk

värd

eful

la b

ebyg

gelse

n i o

mrå

det s

ärsk

ilt b

evak

as. S

e äve

n ta

belle

n fö

r den

cen

tral

a sta

den

ovan

.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 2 - NORDVÄSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN


Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got s

om b

åde

gles

ar u

t sta

den

och

kan

inne

bära

öka

d ot

rygg

het o

ch se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or.

+K

ompl

ette

ring

med

sta

dsnä

ra b

oend

e på

går

d (fr

itids

lant

bruk

elle

r hä

stboe

nde)

väs

ter o

m G

ädda

storp

.Se

äve

n de

n ta

belle

n fö

r den

cen

tral

a sta

den

ovan

.

Fysi

sk a

ktiv

itet

, rek

reat

ion

och

tillg

ängl

ighe

t

Den

m

er

utsp

ridda

str

uktu

ren

som

no

llalte

rnat

ivet

med

för,

inne

bär

ökan

de

avstå

nd ti

ll se

rvic

e, h

ande

l och

rekr

eatio

n.

+ +

Åhus

fälte

t utv

eckl

as yt

terli

gare

för f

ritid

, fril

uftsl

iv o

ch id

rott.

Om

råde

ts til

lgän

glig

het

för

allm

änhe

ten

ökas

gen

om a

tt sli

ngor

och

lede

r kn

yts

sam

man

. Om

beh

ov fi

nns k

an o

mrå

det ä

ven

rym

ma

odlin

gslo

tter.

Tillg

ängl

ighe

ten

över

Alm

aån

till

cent

rum

för

gåe

nde

och

cykl

ister

av

göra

nde

för m

öjlig

hete

n at

t ”bo

på

land

et ”

på

Åhus

fälte

t.


När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

Med

nol

lalte

rnat

ivet

för

eslå

s ut

bygg

nad

av b

åde

bostä

der

och

verk

sam

hete

r i

störr

e ut

sträc

knin

g än

pla

nför

slage

t i d

en

nord

västr

a sta

den.

Gen

om d

etta

påv

erka

s do

ck

jord

bruk

snär

inge

n ne

gativ

t m

ed

stora

intr

ång.

+ +

Utö

ver

utpe

kade

ve

rksa

mhe

tsom

råde

na

är

det

ej

läm

plig

t m

ed

ytte

rliga

re v

erks

amhe

ter

läng

s m

ed r

v 21

. R

atio

nellt

bru

kand

e av

jo

rdbr

uksm

ark

värn

as.

Möj

lighe

ter

att

fört

äta

med

han

del

och

verk

sam

hete

r lä

ngs

med

H

elsin

gbor

gsvä

gens

no

rra

sida

skap

ar

möj

lighe

t fö

r de

t lo

kala

nä

rings

livet

att

utve

ckla

s.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 2 - NORDVÄSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

I no

llalte

rnat

ivet

pe

kas

ett

störr

e ve

rksa

mhe

tsom

råde

ut

ös

ter

om

väg

21 o

ch v

äg 2

3 vi

lket

sku

lle i

ansp

råkt

a sto

ra a

real

er j

ord-

och

sko

gsbr

uksm

ark.

I

plan

förs

lage

t pe

kas

områ

det

ut

för

jord

bruk

sänd

amål

.

+ -

Fört

ätni

ng o

ch o

mstr

uktu

rerin

g av

reda

n ia

nspr

åkta

gen

mar

k fö

reslå

s.

Nat

ur-

och

jord

bruk

smar

k ia

nspr

åkta

s fö

r ve

rksa

mhe

ter

(alte

rnat

ivt

bostä

der)

.Ia

nspr

åkta

gand

et a

v na

turm

ark

ska

kom

pens

eras

gen

om u

tvec

klin

g av

ann

an

natu

rmar

k in

om

plan

områ

det.

Öve

rsik

tspla

nen

peka

r ut

sto

ra

täto

rtsn

ära

natu

rom

råde

n so

m sk

a vä

rnas

och

utv

eckl

as fr

amöv

er. P

lanl

äggn

ing

som

risk

erar

at

t hin

dra

ett r

atio

nellt

jord

bruk

ska

undv

ikas

.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

möj

liggö

r fö

r en

stö

rre

utby

ggna

d m

ed

verk

sam

hete

r än

va

d pl

anfö

rsla

get g

ör. F

ler v

erks

amhe

ter l

eder

til

l fler

tran

spor

ter.

-N

ya v

erks

amhe

tsom

råde

n fö

reslå

s i

stade

ns u

tkan

t. O

mrå

dena

är

avse

dda

för

väga

nknu

tna

verk

sam

hete

r. Et

t ge

nom

föra

nde

skul

le

med

föra

öka

de t

rans

port

er p

å vä

gar

loka

lt oc

h re

gion

alt

jäm

fört

med

nu

läge

t. I

jäm

före

lse m

ed n

olla

ltern

ativ

et m

edfö

r pl

anfö

rsla

get

dock

m

indr

e tr

ansp

orte

r.

Före

slagn

a om

råde

na fö

r ver

ksam

hete

r är r

edan

bul

lerp

åver

kade

av vä

g och

järn

väg.

D

e lig

ger

i an

slutn

ing

till

befin

tligt

ver

ksam

hetso

mrå

de.

Som

kom

pens

atio

n av

sätts

och

vär

nas a

nnan

stad

snär

a na

tur i

pla

nom

råde

t, so

m b

ättre

läm

par s

ig fö

r re

krea

tion,

dag

vatte

nhan

terin

g, o

dlin

gslo

tter e

tc.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

Nol

lalte

rnat

ivet

före

slår

ett s

tort

om

råde

ös

ter o

m v

äg 2

1 oc

h vä

g 23

, för

stör

ande

in

dustr

ier s

om k

räve

r sto

ra sk

ydds

avstå

nd

till

bostä

der.

I pl

anfö

rsla

get

peka

s om

råde

t istä

llet u

t för

jord

bruk

sänd

amål

.

+ -

Plan

en f

öres

lår

verk

sam

hetso

mrå

den

i nä

ra a

nslu

tnin

g til

l be

fintli

g in

frastr

uktu

r.

Befin

tliga

kra

ftled

ning

ar li

gger

inom

före

slagn

a ve

rksa

mhe

tsom

råde

n.

I sa

mba

nd m

ed p

lanl

äggn

ing

bör

fråga

n stu

dera

s nä

rmar

e, m

ed t

anke

på

riske

r oc

h sk

ydds

avstå

nd.

B

iolo

gisk

mån

gfal

d, la

ndsk

ap, k

ultu

rmilj

ö

Nol

lalte

rnat

ivet

pe

kar

ut

ett

stort

ve

rksa

mhe

tsom

råde

öste

r om

väg

21

och

väg

23,

i et

t öp

pet

jord

bruk

sland

skap

. På

verk

an p

å la

ndsk

apsb

ilden

sku

lle b

li be

tyda

nde.

Sa

mm

a om

råde

vä

rnas

i

plan

förs

lage

t för

jord

bruk

sänd

amål

.

+ - -

Stor

a ar

eale

r nat

urm

ark

värn

as fr

ån n

y sa

mm

anhä

ngan

de b

ebyg

gelse

.

Före

slagn

a ny

a ve

rksa

mhe

tsom

råde

n ko

mm

er a

tt på

verk

a la

ndsk

aps-

bild

en.

Nat

ur-

och

jord

bruk

smar

k ia

nspr

åkta

s fö

r ny

a ve

rksa

mhe

tsom

råde

n i

stade

ns u

tkan

t.

Infö

r pla

nläg

gnin

g bö

r påv

erka

n på

land

skap

sbild

en st

uder

as n

ärm

are.

Om

råde

n hy

ser

inga

utp

ekad

e hö

gre

natu

rvär

den

men

ian

språ

ktag

ande

t av

na

turm

ark

bör

kom

pens

eras

gen

om a

tt de

n bi

olog

iska

mån

gfal

den

ges m

öjlig

het

att ö

ka p

å an

nan

plat

s.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 3 - NORDÖSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN


När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

Nol

lalte

rnat

ivet

är d

elvi

s lik

a. I

ÖP

2007

pe

kas d

ock

ett s

törr

e ve

rksa

mhe

tsom

råde

ut

öste

r om

väg

21

och

väg

23 v

ilket

sk

ulle

ian

språ

kta

stora

are

aler

jor

d- o

ch

skog

sbru

ksm

ark.

+ +

Kom

plet

terin

g m

ed v

ägan

knut

na v

erks

amhe

ter i

ans

lutn

ing

till v

äg 2

1 oc

h vä

g 23

skap

ar m

öjlig

het f

ör d

et lo

kala

när

ings

livet

att

utve

ckla

s.

Det

tät

ortsn

ära

jord

bruk

et ö

ster

om v

äg 2

1 oc

h 23

vär

nas

och

kan

stärk

a sin

pos

ition

och

erb

juda

loka

la p

rodu

kter

till

en st

örre

mar

knad

.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 3 - NORDÖSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

är

til

l sto

ra

dela

r lik

a pl

anfö

rsla

get.

Doc

k fö

reslå

r no

llalte

rnat

ivet

en

fort

satt

utbr

edni

ng a

v sta

den

öste

rut

på m

ark

som

prio

riter

as

för j

ordb

ruk

i den

na ö

vers

iktsp

lan.

+ -

Öve

rsik

tspla

nen

före

slår

huvu

dsak

ligen

utv

eckl

ing

och

fört

ätni

ng a

v re

dan

ians

pråk

tage

n m

ark

i den

sydö

stra

stade

n.

Ett

pågå

ende

det

aljp

lane

arbe

te f

ör b

land

ade

bostä

der

och

förs

kola

/sk

ola

vid

Stat

tena

/Bjö

rklu

nda

tar n

atur

- och

jord

bruk

smar

k i a

nspr

åk.

Jord

bruk

smar

ken

är k

lass

ad h

ar k

lass

ning

en 5

.

Ians

pråk

taga

ndet

av

natu

rmar

k sk

a ko

mpe

nser

as g

enom

utv

eckl

ing

av a

nnan

na

turm

ark

inom

pl

anom

råde

t. Ö

vers

iktsp

lane

n pe

kar

ut

stora

tä

tort

snär

a na

turo

mrå

den

som

ska

värn

as o

ch u

tvec

klas

fram

över

. Pla

nläg

gnin

g so

m r

isker

ar

att h

indr

a et

t rat

ione

llt jo

rdbr

uk sk

a un

dvik

as.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r en

fo

rtsa

tt ut

bred

ning

av

sta

den

öste

rut,

vilk

et

med

för

en

mer

bi

lorie

nter

ad

beby

ggel

sestr

uktu

r.

+Jo

rdbr

uks-

sk

ogsm

arke

n sö

der

om

Skån

e/Bl

ekin

geba

nan

mel

lan

riksv

ägar

na v

ärna

s för

dag

vatte

ninfi

ltrat

ion

och

över

sväm

ning

syto

r för

sto

ra b

åtna

dsom

råde

n.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

I sto

rt se

tt lik

a för

utom

där n

olla

ltern

ativ

et

före

slår

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n ös

teru

t.

+ + + - -

Före

slagn

a ny

a gå

ng-

och

cyke

lväg

ar k

oppl

ar d

en s

ydös

tra

stade

n til

l öv

riga

Häs

sleho

lm.

Väga

rna

unde

rlätta

r fö

r H

ässle

holm

sbor

na a

tt ku

nna g

å och

cykl

a till

rekr

eatio

nsom

råde

na i

stade

ns u

tkan

t. Sa

mtid

igt

min

skar

risk

erna

för d

e os

kydd

ade

trafi

kant

erna

.

Ny

väg

kopp

lar d

en n

ya b

ebyg

gelse

n vi

d St

atte

na/B

jörk

lund

a til

l Söd

ra

Krin

gelv

ägen

som

förb

inde

r Hov

dala

väge

n m

ed K

ristia

nsta

dväg

en.

Verk

sam

hetso

mrå

det

Öste

rås

berö

rs

av

två

vatte

nsky

ddso

mrå

den.

Fö

resla

gen,

lån

gsik

tig o

mva

ndlin

g til

l bl

anda

d sta

dsbe

bygg

else

kan

m

insk

a ris

kern

a fö

r mar

kför

oren

inga

r i o

mrå

det.

Krin

gelv

ägen

pas

sera

r ge

nom

vat

tens

kydd

som

råde

t vi

d G

alga

back

en,

risk

för f

öror

enin

g.

Häs

sleho

lms

avlo

ppsr

enin

gsve

rk

(en

av

B-an

lägg

ning

arna

in

om

plan

områ

det)

ligge

r för

hålla

ndev

is nä

ra b

ostä

der,

sett

till v

erks

amhe

tens

ar

t (ris

k fö

r luk

t och

smitt

sprid

ning

).

Vid

pla

nläg

gnin

g sk

a de

t säk

erstä

llas a

tt va

ttens

kydd

som

råde

ts sk

ydds

före

skrif

ter

följs

.

Vid

det

aljp

lane

ring

ska

ett s

kydd

savs

tånd

på

300

met

er sk

ydds

avstå

nd h

ålla

s mot

re

ning

sver

ket.

Skyd

dsom

råde

bör

inte

ligg

a på

pla

nlag

d m

ark

för b

ostä

der.

Vid

ber

äkni

ng a

v sk

ydds

avstå

nd s

ka e

j kon

tors

dele

n på

ren

ings

verk

et t

as m

ed i

berä

knin

gen.

U

tanf

ör s

kydd

savs

tånd

et i

väste

r oc

h no

rdvä

st om

ren

ings

verk

et k

an d

et fi

nnas

ris

k fö

r bu

ller.

Om

fattn

inge

n av

bul

ler

bör

utre

das

i en

särs

kild

utre

dnin

g in

för

deta

ljpla

near

bete

elle

r und

er a

rbet

et m

ed d

etal

jpla

n.Sk

ydds

avstå

ndet

bör

anp

assa

s till

nat

urlig

a gr

änse

r/to

polo

gin

när d

et ri

tas u

t.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 4 - SYDÖSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Bio

logi

sk m

ångf

ald,

land

skap

, kul

turm

iljö

I sto

rt se

tt lik

a för

utom

där n

olla

ltern

ativ

et

före

slår

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n ös

teru

t.

+ + -

Den

bio

logi

ska

mån

gfal

den

gynn

as a

v at

t sto

ra n

atur

områ

den

med

sa

mm

anhä

ngan

de t

ätor

tsnär

a na

tur

skyd

das

mot

stö

rre

ingr

epp.

I

natu

rom

råde

na fi

nns

blan

d an

nat

nyck

elbi

otop

er,

natu

rvär

deso

bjek

t oc

h su

mps

kog.

Öve

rsik

tspla

nen

värn

ar d

et ö

ppna

, tät

ortsn

ära

jord

bruk

et.

En

utby

ggna

d vi

d St

atte

na/B

jörk

lund

a ko

mm

er

att

påve

rka

land

skap

sbild

en.

Grä

nser

och

rik

tnin

gar

i lan

dska

pet b

ör b

eakt

as v

id p

lane

ring

av n

y be

bygg

else

i om

råde

t så a

tt de

n ny

a beb

ygge

lsen

kan

hjäl

pa ti

ll at

t ber

ätta

pla

tsens

hist

oria

även

fo

rtsä

ttnin

gsvi

s. Fr

ågan

han

tera

s nu

i påg

åend

e de

taljp

lane

arbe

te.


Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got

som

båd

e gl

esar

ut

stade

n oc

h ka

n in

nebä

ra

ökad

se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or. G

lesh

eten

kan

äve

n bi

dra

till

att o

tryg

ga m

iljöe

r upp

står.

+ +

Nya

bos

täde

r möj

liggö

r för

ett

bred

are

bosta

dsut

bud

i Häs

sleho

lm o

ch

i om

råde

t Sta

ttena

/Bjö

rklu

nda.

Verk

sam

hetso

mrå

det

Öste

rås

utve

ckla

s m

ed t

iden

till

en

blan

dad

stads

beby

ggel

se

som

ge

r go

da

föru

tsättn

inga

r at

t äv

en

bo

nära

id

rotts

områ

det.

Fysi

sk a

ktiv

itet

, rek

reat

ion

och

tillg

ängl

ighe

t

Den

m

er

utsp

ridda

str

uktu

ren

som

no

llalte

rnat

ivet

med

för

inne

bär

ökan

de

avstå

nd ti

ll se

rvic

e, h

ande

l och

rekr

eatio

n.

+ -

Öste

rås

idro

ttsom

råde

fö

reslå

s ut

veck

las

med

et

t m

er

effek

tivt

mar

kutn

yttja

nde.

Före

slage

n ut

bygg

nad

vid

Stat

tena

/Bjö

rklu

nda

min

skar

nä

rrek

reat

ions

områ

de fö

r boe

nde

i om

råde

t.I

fort

satt

plan

erin

g bö

r m

öjlig

hete

n at

t rör

a sig

gen

om o

mrå

det t

ill a

ngrä

nsan

de

natu

r säk

erstä

llas.

Kom

pens

atio

nsåt

gärd

er b

ör g

enom

föra

s.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 4 - SYDÖSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r ut

bygg

nad

till

stor

del

på o

rörd

nat

urm

ark

i de

n sy

dväs

tra

stade

n. S

amm

a m

ark

avsä

tts

som

nat

urm

ark

i den

na ö

vers

iktsp

lan.

+ -

Utb

yggn

ad fö

reslå

s frä

mst

ske

geno

m fö

rtät

ning

och

kom

plet

terin

g på

re

dan

ians

pråk

tage

n m

ark,

del

s in

om g

arni

sons

områ

det

och

dels

på

mar

k ia

nspr

åkta

gen

av g

olfb

ana.

Viss

utb

yggn

ad a

v bo

städe

r fö

reslå

s sk

e på

nat

urm

ark.

För

esla

gen

utby

ggna

d lig

ger d

ock

i ett

befin

tligt

kol

lekt

ivtr

afiks

tråk

vilk

et in

nebä

r m

öjlig

a po

sitiv

a ko

nsek

vens

er jä

mfö

rt m

ed u

tbyg

gnad

på

anna

n pl

ats.

Ians

pråk

taga

ndet

av

natu

rmar

k sk

a ko

mpe

nser

as g

enom

utv

eckl

ing

av a

nnan

na

turm

ark

inom

pl

anom

råde

t. Ö

vers

iktsp

lane

n pe

kar

ut

stora

tä

tort

snär

a na

turo

mrå

den

som

ska

värn

as o

ch u

tvec

klas

fram

över

.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

inne

bär g

ener

ellt

en m

er

bilo

rient

erad

beb

ygge

lsestr

uktu

r.+ - +

Risk

för ö

kade

kol

diox

idut

släpp

. För

tätn

ing

och

utby

ggna

d fö

reslå

s ske

i b

efint

ligt k

olle

ktiv

trafi

kstr

åk so

m d

ock

inte

är f

ullt

utve

ckla

t ida

g.

Ytor

för

dag

vatte

nhan

terin

g vä

rnas

för

att

säke

rstä

lla a

tt fra

mtid

a va

ttenfl

öden

kan

han

tera

s och

om

händ

erta

s på

läm

plig

t sät

t.

Med

öka

nde

resa

ndeu

nder

lag

kom

mer

kol

lekt

ivtr

afike

n at

t ku

nna

utve

ckla

s. Ti

llsam

man

s m

ed f

örbä

ttrad

e gå

ng-

och

cyke

lförb

inde

lser

till

områ

det

med

för

detta

på

sikt a

tt an

dele

n ko

rta

bilre

sor s

amm

anta

get k

an m

insk

a i s

tade

n.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

+ + -

Den

för

esla

gna

utök

ning

en a

v fö

rbud

szon

en f

ör f

arlig

t go

ds i

nneb

är

min

skad

e ris

ker f

ör b

oend

e i g

arni

sons

områ

det.

Före

slagn

a ny

a gå

ng-

och

cyke

lväg

ar k

oppl

ar d

en s

ydvä

stra

stade

n til

l de

n ce

ntra

la o

ch d

en s

ydös

tra

stade

n. V

ägar

na u

nder

lätta

r fö

r H

ässle

holm

sbor

na at

t kun

na gå

och

cykl

a till

rekr

eatio

nsom

råde

na sö

der

om st

aden

. Sam

tidig

t min

skar

risk

erna

för d

e os

kydd

ade

trafi

kant

erna

.

Befin

tlig

beby

ggel

se n

ära

Finj

asjö

n, li

gger

inom

om

råde

n so

m ri

sker

ar

att ö

vers

väm

mas

vid

hög

a va

ttens

tånd

. V

id b

yggl

ov s

ka l

ägsta

niv

å fö

r fä

rdig

t go

lv t

illäm

pas.

Befin

tlig

beby

ggel

se s

ka

skyd

das m

ed ti

llfäl

liga

lösn

inga

r när

en

över

sväm

ning

ssitu

atio

n up

pstå

r.

Bio

logi

sk m

ångf

ald,

land

skap

, kul

turm

iljö

Nol

lalte

rnat

ivet

för

eslå

r ut

bygg

nad

till

stor d

el p

å orö

rd n

atur

mar

k i d

en sy

dväs

tra

stade

n. S

amm

a m

ark

avsä

tts is

tälle

t so

m

natu

rmar

k i

denn

a öv

ersik

tspla

n vi

lket

in

nebä

r öka

d m

öjlig

het t

ill u

tvec

klin

g av

de

n bi

olog

iska

mån

gfal

den

i för

hålla

nde

till n

olla

ltern

ativ

et.

+ - -

Den

bio

logi

ska

mån

gfal

den

gynn

as a

v at

t sto

ra n

atur

områ

den

med

sa

mm

anhä

ngan

de t

ätor

tsnär

a na

tur

skyd

das

mot

stö

rre

ingr

epp.

I

natu

rom

råde

na fi

nns

blan

d an

nat

nyck

elbi

otop

er,

natu

rvär

deso

bjek

t oc

h su

mps

kog.

Före

slagn

a utb

yggn

adso

mrå

den

i syd

västr

a sta

den

berö

r for

nläm

ning

ar.

Fört

ätni

ng o

ch k

ompl

ette

ring

i ga

rniso

nsom

råde

t ka

n ko

mm

a at

t på

verk

a ku

lturh

istor

iska

värd

en i

beby

ggel

sen.

En

utby

ggna

d in

nebä

r äv

en en

tydl

ig o

mstä

llnin

g av

om

råde

ts ka

rakt

är fr

ån d

agen

s sto

ra sk

ala,

by

ggd

för m

ilitä

r ver

ksam

het o

ch d

imen

sione

rad

för m

otor

ford

on, t

ill

infö

rand

et a

v en

bet

ydlig

t min

dre

och

finm

aski

gare

män

sklig

skal

a.

I sam

band

med

pla

nläg

gnin

g sk

a utre

dnin

gar k

ring

forn

läm

ning

ar i

områ

det g

öras

.

I sa

mba

nd m

ed a

tt ny

a de

taljp

lane

r ta

s fra

m b

ör s

kydd

et fö

r de

n ku

lturh

istor

isk

värd

eful

la b

ebyg

gelse

n i o

mrå

det s

ärsk

ilt b

evak

as. S

e äve

n ta

belle

n fö

r den

cen

tral

a sta

den

ovan

. O

mrå

dets

kara

ktär

som

hel

het

bör

ocks

å de

n ta

s i

beak

tand

e vi

d pl

aner

ing

av n

y be

bygg

else

i om

råde

t.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 5 - SYDVÄSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN


Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got

som

båd

e gl

esar

ut

stade

n oc

h ka

n in

nebä

ra

ökad

se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or. G

lesh

eten

kan

äve

n bi

dra

till

att o

tryg

ga m

iljöe

r upp

står.

+ + -

Fler

gån

g- o

ch c

ykel

väga

r i o

ch ti

ll om

råde

t kop

plar

sam

man

om

råde

t m

ed a

ngrä

nsan

de o

mrå

den.

Ny

beby

ggel

se l

ängs

inf

arte

n til

l G

arni

sone

n ka

n bi

dra

till

ökad

up

plev

else

av

tryg

ghet

Stor

a el

ler s

nabb

a fö

ränd

ringa

r i st

aden

kan

påv

erka

soci

ala

struk

ture

r.M

änni

skor

påv

erka

s av

för

ändr

inga

r. So

cial

a ko

nsek

vens

anal

yser

kan

var

a et

t lä

mpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.


Infr

astr

uktu

r oc

h ko

mm

unik

atio

ner

I sto

rt

sett

lika.

I

nolla

ltern

ativ

et

före

slås

även

en

ny

fö

rbin

delse

öv

er

järn

väge

n m

ella

n ga

rniso

nsom

råde

t oc

h H

elsin

gbor

gsvä

gen.

+ -

En n

y vä

g m

ella

n G

arni

sone

n oc

h H

elsin

gbor

gsvä

gen

bygg

s in

te u

t en

ligt F

ÖP:

en (k

osta

ndsb

espa

rand

e).

Öve

rsik

tspla

nen

med

för

viss

kom

plet

terin

g oc

h ut

bygg

nad

av d

en

befin

tliga

infra

struk

ture

n vi

lket

inne

bär k

ostn

ader

.In

ga sä

rski

lda

åtgä

rder

före

slås.

När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

I sto

rt se

tt lik

a.+

Möj

lighe

ter

att

fört

äta

med

lätta

re, e

j stö

rand

e ve

rksa

mhe

ter,

serv

ice,

ut

bild

ning

, id

rott,

fri

lufts

liv,

rekr

eatio

n oc

h ev

enem

ang

skap

ar

möj

lighe

t för

det

loka

la n

ärin

gsliv

et a

tt ut

veck

las.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 5 - SYDVÄSTRA STADEN



KONSEKVENSER - Hässleholms kommun - Hässleholms kommun

Text of KONSEKVENSER - Hässleholms kommun - Hässleholms kommun

FÖRORD - Lomma kommun · 3 FÖRORD Denna konsekvensbeskrivning är en del av underlaget till planprogrammet och ger en beskrivning av förutsättningar och konsekvenser för …

GENTRIFIERINGENS KONSEKVENSER I UPPSALA

Konsekvenser av hedersrelaterat våld

Åsele kommun - Åsele kommun

Befintlig 20 kV markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms … · 2019. 12. 16. · Telenor Sverige AB Brittedals Elnät Ekonomisk förening IP-Only Networks AB Hässleholms Miljö

Utökning av VA- verksamhetsområden i Hässleholms kommun...utbyggnadsplan så sökte Hässleholms Vatten AB och miljökontoret gemensamt medel till detta. Det material vi presenterar

TEKNOLOGIUTVIKLINGENS KONSEKVENSER FOR PLANLEGGING … · 2016 - 2022 - 2040. TEKNOLOGIUTVIKLINGENS KONSEKVENSER FOR LANGTIDSPLANLEGGING AV SYKEHUSPROSJEKTER Fagansvarlig IKT Tore

Andra vk konsekvenser

För dig som vill ha spänning - Hässleholms kommun ... · Elkraftteknik 100 60 40 Praktisk ellära 100 50 50 Elinstallationer 200 100 100 Kommunikationsnät 1 100 50 50 Programfördjupning

IFK Hässleholms klubbtidning – nr 1 – 2013

Årsredovisning och revisionsberättelse för Höglandets … · 2015-05-11 · Till Aneby kommun Eksjö kommun Nässjö kommun Sävsjö kommun Tranås kommun Vetlanda kommun Region

Konsekvenser av dårlig veggeometri

Detaljplan beslut 090317 · 2013. 12. 30. · 2009-03-17 betyg Agneta Westerberg . 1(2) Detaljplan för Ballingslöv 5:96 m fl, Ballingslövs tätort, Hässleholms kommun, Skåne

Konsekvenser af de forhøjede afgifter

Bachelorprojekt: Konsekvenser af strengere krav til anvendt … · 2013. 6. 4. · Bachelorprojekt: Konsekvenser af strengere krav til anvendt brændolie En undersøgelse af konsekvenser

Google konsekvenser nyheter

Hässleholms kommun · Eskil Johannesson (FV) Bo Eklund (M), §§ 67-79, gick kl. 17.30 Sven-Inge Svensson, miljöchef, Carina Westerlund, tillsynschef, Anita Bengtsson, nämndsekreterare,

Ljusnarsbergs kommun - Ljusnarsbergs kommun

Konsekvenser af sankning af permafrostspejlet

Biblioteksplan för Hässleholms kommun 2015 - 2018 · Bibliotekets (både folk- och skolbibliotek) uppdrag formuleras så här i bibliotekslagen från 2014: ”Biblioteken i det

KONSEKVENSER 18 FÖRUTSÄTTNINGAR 18iis.lomma.se/planer/12-02.pdf · Sysav bedömer idag att avfallsupplaget kommer att räcka till 2040-2050. ... Översiktsplan 2010 för Lomma kommun

Målstyring – hvilke konsekvenser får det?

Digitale konsekvenser av en kommunesammenslåing …...5 DIGITALE KONSEKVENSER FOR KOMMUNER 35 5.1 Oversikt over digitale konsekvenser og prioritering av tiltak 35 5.2 Konsekvenser

”De dyre konsekvenser”

mellan Polismyndigheten, Dorotea kommun, Lycksele kommun

konsekvenser for norske

Digitaliseringens konsekvenser for samhandlingen og

Samfundsøkonomiske Konsekvenser - Qeqqata

Färgelanda kommun - Färgelanda kommun

Konsekvenser av viltskador för sågverk och …...iiii Konsekvenser av viltskador för sågverk och skogsägare i Mellansverige – En fallstudie över de ekonomiska konsekvenser

Documents

KONSEKVENSER - Hässleholms kommun - Hässleholms kommun

Text of KONSEKVENSER - Hässleholms kommun - Hässleholms kommun