Kost, fysisk aktivitet och hälsa

- En livsstilsstudie om sex ungdomar från ett område med låg

socioekonomisk status

Christina Persson

Rapportnummer: VT12-73

Examensarbete: 15 hp

Program: Hälsopromotionsprogrammet - Kostvetenskap

Nivå: Grundnivå

Termin/år: Vt/2012

Handledare: Göran Patriksson

Examinator: Eva Palmblad

Rapportnummer: VT12-73

Titel: Kost, fysisk aktivitet och hälsa - En livsstilsstudie om sex

ungdomar från ett område med låg socioekonomisk status

Författare: Christina Persson

Examensarbete: 15 hp

Program: Hälsopromotionsprogrammet - Kostvetenskap

Nivå: Grundnivå

Handledare: Göran Patriksson

Examinator: Eva Palmblad

Antal sidor: 34

Termin/år: Vt/2012

Nyckelord: hälsa, livsstil, socioekonomisk status, symbolisk

interaktionism, ungdomar

Sammanfattning

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige

och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss

grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers

livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala

kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med

låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn

från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i

åldrarna 15-16 år. Ungdomarna gick i skolan och bodde i ett område med låg socioekonomisk

status. Studiens huvudsakliga syfte var att få en vidare förståelse kring ungdomarnas livsstil,

och huruvida deras interaktion med omgivningen påverkade deras föreställningar kring hälsa,

kost och fysisk aktivitet. Mötet med ungdomarna analyserades utifrån ett

socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av symbolisk interaktionism. Här ses människan

som en social varelse vars personlighet skapas genom interaktion med omgivningen.

Resultaten visade på att hur omgivningen uppfattades av ungdomarna i viss grad påverkade

deras beteende. Även sociala aspekter som att umgås med vänner och familj påverkade deras

livsstil i stor grad.

FÖRORD

Att arbeta med denna uppsats har varit väldigt givande. Jag har en känsla av att jag har läst

mer kurslitteratur, metodböcker och artiklar under mina tio veckors uppsatsskrivande än

resterande studietid tillsammans. Detta innebär samtidigt att jag har lärt mig otroligt mycket.

Att få vara del av ett större forskningsprojekt har varit väldigt spännande och givit mig

möjligheter att göra en bättre studie än vad jag hade kunnat göra själv på så kort tid. Det har

jag min handledare att tacka för.

Många långa timmar har spenderats framför datorn. Stundtals har känslor av hopplöshet

kommit smygande, men det har alltid vänt och blivit bättre igen. Oftast med stöd och

uppmuntran från min familj och mina fantastiska vänner. Tack alla som har stöttat mig och

kommit med råd, och förlåt för att allt jag har pratat om under tio veckor har varit min

uppsats. Tack till Kajsa, min vapendragare under uppsatstiden och i Thailand. Tack till Erica

för dina häpnadsväckande kunskaper om metodologi. Ett sista och extrastort tack till Simon

som är den enda person som faktiskt orkat traggla sig igenom min uppsats ett flertal gånger

och som har hjälpt mig otroligt mycket i skrivprocessen. När ångestnivåerna var som högst

känns det inte som att jag hade klarat strukturera upp allt själv. Tack!

Härmed sätter jag punkt för sista raden.

Over and out

Christina Persson

Göteborg, 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning .............................................................................................................................. 4

Introduktion .................................................................................................................... 4

Syfte ................................................................................................................................ 5

Frågeställningar .............................................................................................................. 5

Bakgrund ............................................................................................................................. 5

Begrepp ........................................................................................................................... 5

Barn och ungdomar ........................................................................................................ 6

Sociala influenser ........................................................................................................... 7

Omgivningspåverkan ...................................................................................................... 7

Teoretisk referensram ..................................................................................................... 8

Metod .................................................................................................................................. 11

Design och metodval ...................................................................................................... 11

Urval ............................................................................................................................... 12

Instrument ....................................................................................................................... 12

Genomförande ................................................................................................................ 14

Analys ............................................................................................................................. 16

Etiska överväganden ....................................................................................................... 17

Resultat ................................................................................................................................ 18

Presentation av respondenterna ...................................................................................... 18

Uttryck kring kost, fysisk aktivitet och hälsa ................................................................. 19

Uttryck kring familj och vänner ..................................................................................... 25

Uttryck kring närmiljö och samhälle .............................................................................. 27

Diskussion ........................................................................................................................... 29

Metoddiskussion ............................................................................................................. 29

Resultatdiskussion .......................................................................................................... 31

Konklusion...................................................................................................................... 33

Implikation...................................................................................................................... 34

Referenser

Bilaga 1 Intervjuguide

Bilaga 2 Veckoschema

Bilaga 3 Områdeskarta

Bilaga 4 Schema: föräldrar säger

Bilaga 5 Bilder fysisk aktivitet

Bilaga 6 Matbilder

Bilaga 7 Bilder fysisk aktivitet i tävlingssituationer

Bilaga 8 E- postmeddelande till rektorn

Bilaga 9 Mall för samtal vid den förberedande intervjun

Bilaga 10 Frågeformulär

Bilaga 11 Brev till respondenterna

4

INTRODUKTION

Inledning

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem. Övervikt,

fetma och dess följdsjukdomar leder till höga sjukvårdskostnader i de flesta länderna i

Europa, Nordamerika, Sydamerika och i många asiatiska länder (Malnick & Knobler, 2006).

Fetman ses som ett så pass stort folkhälsoproblem i världen att det benämnts som en

fetmaepidemi av Världshälsoorganisationen (WHO) (WHO, 2003). Ohälsan har kommit att

bli ett stort folkhälsoproblem även bland barn och ungdomar (Lobstein, Baur & Uauy, 2004).

I Sverige klassas 15-20 % av alla barn ungdomar under 15 år som överviktiga och 3-5 % som

feta (Socialstyrelsen, 2009). Lobstein et al. (2004) påvisar i en global kartläggning kring barn

och ungdomsfetma att det, på samma sätt som för vuxna, för med sig en stor mängd negativa

psykiska och sociala aspekter som missgynnar deras hälsa.

Utvecklandet av övervikt och fetma påverkas till stor del av människors livsstil. Goda

kostvanor så som ett större intag av frukt, grönsaker, fisk och livsmedel med låg fetthalt och

hög halt kostfiber är förknippat med en ökad hälsa och mindre risk att utveckla fetma och

fetmarelaterade sjukdomar (Berg et al., 2008; Millen, Quatromoni, Nam, O´Horo, Polak &

D’Agostino, 2002; Newby, Muller, Hallfrisch, Qiao, Andres & Tucker, 2003). En aktiv fritid

och en viss grad av fysisk aktivitet är ytterligare två determinanter för en god hälsa

(Folkhälsoinstitutet, 2010; Folkhälsoinstitutet, 2012). En god hälsa kan upprätthållas genom

goda kostvanor och en aktiv livsstil. Problemet är dock mer komplext än så då människors

livsstilsval påverkas av en rad bakomliggande faktorer. I en rapport framhåller Statens

beredning för medicinsk utvärdering (2002:160) att individers hälsobeteenden och vanor

påverkas av sociala, kulturella, samhälleliga och ekonomiska faktorer. Studier visar på en

ojämnhet i hälsa i Sverige och stora delar av Europa där vissa grupper har större andel

övervikt och fetma än andra. De utsatta grupperna är främst individer som bor i förorter med

låg socioekonomisk status (SES) och hög invandrartäthet (Lahmann, Lissner, Gullberg &

Berglund, 2000a, 2000b). Övervikt är således ett samhällsproblem som kräver kunskap från

flera olika professioner.

Denna kandidatuppsats är knuten till det europeiska projektet ”Active lifestyles” som bedrivs

i fem europeiska länder; Belgien, Storbritannien, Grekland, Sverige och Tyskland. Professor

Hans Peter Brandl-Bredenbeck vid universitetet i Pederborn, Tyskland, är ansvarig forskare

för hela projektet. Ansvarig forskare i Sverige är professor Göran Patriksson vid Göteborgs

universitet på institutionen för kost och idrottsvetenskap. I projektets inledande skede gjordes

en litteraturgenomgång över svenska ungdomars livsstil, med fokus på (in)aktivitet och

övervikt/fetma. Där fann man en subgrupp ungdomar med högre risk att utveckla övervikt och

fetma till följd av fysiskt inaktivitet; inaktiva ungdomar med invandrarbakgrund från förorter

med socioekonomiskt låg status (Patriksson, 2012). Ungdomar från dessa områden förknippas

även med sämre kostvanor (Socialstyrelsen, 2009).

5

Forskning som bedrivs idag är till stor del av kvantitativ natur med syfte att ringa in och

kartlägga levnadsvanor och beteenden som leder till fetma. Många studier syftar även till att

kartlägga utbredning, identifiera riskgrupper, finna orsakssamband och forma interventioner

(Alberga, Sigal, Goldfield, Prud’homme & Kenny, 2011; Freeman, Fletcher, Collins, Morgan,

Burrows, & Callister, 2012; Magnusson, Hulthén & Kjellgren, 2005). Vad som inte har gjorts

tidigare är att med en kvalitativ ansats föra en dialog med barn och ungdomar med övervikt

eller fetma, eller som befinner sig i riskgruppen för att utveckla det, för att få en bild över

deras tankegångar. I denna studie läggs fokus på ungdomars sätt att uttrycka sig om sin

livsstil, sina kostvanor och andra hälsorelaterade beteenden. Genom att lyssna på deras

utsagor kan en vidare förståelse skapas kring hur deras identiteter formats av den sociala

kontext de lever i (Trost, 2005). Ambitionen med denna studie är att resultaten kan ge nya

infallsvinkar för framtida forskning.

SYFTE

Att genom individuella intervjuer, med ungdomar från områden med låg SES och hög

invandrartäthet, få en vidare förståelse kring deras föreställningar och attityder om livsstil och

levnadsvanor som skapats genom interaktion med det närsamhälle de lever i.

Frågeställningar

- Hur uttrycks och begreppsliggörs deras föreställningar kring levnadsvanor, hälsa,

fysisk aktivitet och kostvanor?

- Hur uttrycker de sig angående sin egen, sin familjs och sina vänners livsstil?

- Hur påverkar, i deras beskrivningar, den samhälleliga kontexten deras vanor och

beteenden?

BAKGRUND

Begrepp

Nedan följer en begreppslista med förklaringar över hur olika begrepp används och vad de

syftar till i denna studie.

Livsstil

Beskriver individers beteenden, attityder, värderingar och sociala mönster i relation till hälsa,

kost och fysisk aktivitet. Begreppet levnadsvanor används synonymt med livsstil.

Kost

Alla de livsmedel som en individ intar dagligen.

6

Fysisk aktivitet

Alla kroppsrörelser till följd av skelettmuskulaturens sammandragningar som ökar

energiförbrukningen utöver den ämnesomsättning som upprätthåller kroppsfunktionerna.

Exempelvis; promenader, aktiviteter, aktiv transport.

Träning

All fysisk aktivitet som syftar till att ge ökad prestationsförmåga, framför allt inom idrott och

tävling.

Fritid

All tid på dygnet som inte inbegriper arbete, skola eller sömn.

Barn och ungdomar

Singh, Mulder, Twisk, van Mechelen och Chinapaw (2008) undersökte i en litteraturöversikt

kring barn- och ungdomsfetma huruvida tillstånden utvecklades genom livet. Studien visade

att uppskattningsvis 80 % av alla barn och ungdomar med övervikt eller fetma även behåller

den upp i åldrarna och in i vuxenlivet. Det kan bero på att levnadsvanor och beteendemönster

som befästs i ung ålder ofta ligger till grund för den livsstil som sedan influerar hela det vuxna

livet (Hallberg, 2010). Barn och ungdomar som är fysiskt aktiva och har goda kostvanor

upprätthåller oftare en hälsosam livsstil som vuxna. Dietz och Gortmaker (2001) framhåller

vikten av att skapa förutsättningar för goda vanor tidigt i livet så att barn lär sig och tar till sig

vanor och beteenden som är förknippat med en god hälsa. Vanor och beteenden befästs mer

och mer ju äldre personen blir vilket gör beteendeförändringar svårare att genomföra. Vilka

vanor och beteenden som etableras styrs till stor grad av individens närmiljö och sociala

normer, det vill säga familj, vänner, skola (Alberga et al., 2001).

Specifika beteenden och vanor bland barn och ungdomar som har ett samband med en god

psykisk och fysisk hälsa är en aktiv fritid, tillämpning av aktiv transport (cykla till skolan), äta

frukost och skollunch samt deltagande i skolgymnastiken (Rasmussen, Eriksson, Bokedal &

Schäfer Elinder, 2004). Barn och ungdomar från områden med låg SES och hög andel

invandrare är i mindre mån än andra ungdomar förknippade med dessa hälsosamma vanor. En

ökad andel tv- tittande kan oftast förknippas med ett kluster av andra livsstilsfaktorer som

associeras med en sämre hälsa, så som ett ökat intag av livsmedel med låg näringstäthet och

hög kaloritäthet samt en låg grad fysisk aktivitet (Bar-on, 2000). Ett flertal studier visar att

avsaknad av regelbundet frukostätande under skoldagar kan associeras med andra negativa

hälsobeteenden, denna tendens är dock inte lika stark i studier bland ungdomar med föräldrar

födda utanför de nordiska länderna. Det är färre femtonåringar som äter frukost än andelen

yngre barn och ungdomar. Ungdomar i åldrarna 13-15 år hoppar över skollunchen minst en

gång i veckan (Sjöberg, Hallberg, Höglund & Hulthén, 2003).

7

Sociala influenser

Duncan, Duncan, Strycker och Nigel (2007) visar på att aktivitetsgraden hos barn och

ungdomar sjunker mellan åldrarna 12-18 år. För att barnen inte ska sluta träna krävs det att de

har fysiskt aktiva kompisar och socialt stöd. Etablerandet av goda hälsosamma vanor kräver

att personer i omgivningen har beteenden som är att eftersträva. Personer kan ha negativt

inflytande genom att exempelvis gå och köpa en läsk varje rast. Det kan i stunden tyckas

oviktigt men små onyttiga kostintag varje dag kan på sikt leda till ohälsa (Ball, Brown &

Crawford, 2002).

Fisher och Birch (1995) syftade i en studie till att undersöka skillnader i barns matval. Det

lyfts fram att barns preferens för fet mat har ett samband med föräldrarnas grad av fetma.

Sambandet förklaras med att föräldrars kostvanor i högre grad än andras består av fettrika och

onyttiga livsmedel. Detta påvisar att matvanor och val av livsmedel är en del av en

socialisationsprocess där föräldrarnas matval ligger till grund för barns preferenser och

inställningar kring matval.

Magnuson et al. (2005) fann i en studie att lite mindre än hälften av ungdomarna med övervikt

och cirka 20 % av de som var feta uppfattade sig själva som normalviktiga. Detta kan tyda på

att lite övervikt börjar bli accepterat. Om människor runtomkring dig har övervikt eller fetma

är det lättare att inte se sin egen övervikt. En persons uppfattningar om sin egen kropp skapas

i relation till den direkta sociala omgivningen (Hewitt & Shulman, 2011). Att växa upp i ett

område med hög förekomst av fetma kan leda till att en individ inte ser sin egen övervikt, då

dennes utseende uppfattas vara normalt. Då personen uppfattar sig ha normal kroppsvikt har

den inga intentioner att förändra sin kroppsstorlek. Utseende och självuppfattning har en

direkt koppling till individens hälsa. Olika hälsobeteenden är på samma sätt kopplade till en

inre hälsa som att till det yttre se hälsosam ut. Att uppfatta sig själv eller att uppfattas av andra

som fet eller överviktig har en direkt negativ effekt på den psykosociala hälsan (Friedman,

2002).

Omgivningspåverkan

Flera studier visar tillsammans på en korrelation mellan en låg SES och förekomst av övervikt

och fetma bland barn och ungdomar. Barn som bor i dessa områden har tre till sex gånger

högre risk att utveckla fetma än barn som bor i mer välbärgade områden (Magnusson et al.,

2005; Sundblom, Petzold, Rasmussen, Callmer & Lissner, 2008). Ökningen av övervikt och

fetma har stabiliserats men är vanligare i områden med låg SES. Stamatakis, Wardle och Cole

(2010) menar att skillnaderna i SES har ökat under de senare åren, de framhåller att

prevalensen har stabiliserats i områden med hög SES men inte i områden med låg SES.

Föräldrars utbildningsgrad tillsammans med grad av fetma visar på en positiv korrelation med

övervikt bland barn och ungdomar (Langnäse, Mast, Danielzik, Spethmann & Müller, 2003).

8

Omgivningsfaktorer har visats spela en stor roll för hälsobeslut och levnadsvanor hos

individer. Gittelsohn et al. (2010) påvisar i en studie att ett effektivt sätt att förändra kost och

kostrelaterade beteenden hos personer från områden med låg inkomst är att förändra utbudet i

affärerna i området. Studien visar då på en förbättring i invånarnas matval, vilket ledde till

hälsosammare kostvanor. I vissa fall kan det därmed vara otillräckligt att endast ge individer

upplysning och kostråd, särskilt i de områden där levnadsvanorna är som sämst. Studiens

uppföljning var ofullständig och kunde därmed inte visa på om invånarna fortsatte med sina

hälsosammare matval över tid.

Satia-Abouta, Petterson, Neuhouser och Elder (2002) menar att individers preferens av

livsmedelsval och måltidsmönster påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som

tillgänglighet i närmiljön tillammans med sociala och kulturella aspekter. En flytt från ett

utvecklingsland till ett land som Sverige med en annan kultur, andra matvanor, främmande

livsmedel och en annan tillgång till mat åtföljs oftast av livsstilsförändringar hos den

inflyttade. Denna process kallas kostackulturation och syftar till fenomenet då en inflyttad

minoritetsgrupp i ett samhälle antar samma kostvanor som det nya landet (Satia-Abouta et al.,

2002). En flytt in i ett västerländskt samhälle medför oftast förändringar från en kost med hög

andel frukt och grönsaker till en kost med högre andel kött och animaliska produkter så som

mejeriprodukter (Papadaki & Scott, 2002). Antagandet av så kallade västerländska kostvanor,

så som livsmedel med hög andel fett och socker och ett lågt intag av frukt och grönsaker kan

vara bekymmersamt då denna kost är en bidragande orsak till ohälsa (Nordiska ministerrådet,

2004). En flytt till en ny kultur kan även påverka graden av fysisk inaktivitet och stillasittande

hos individer. Lindström, Hansson och Östergren (2001) fann att fysisk inaktivitet i högre

utsträckning kan ses hos invandrade grupper i områden med låg SES. En möjlig förklaring till

detta kan vara problematik och trauma kring migration, avsaknad av kulturell och social

kontext i det nya samhället samt lägre SES med ekonomiska svårigheter. Förekomsten av

fysisk aktivitet är dock högre i dessa grupper (Rasmussen et al., 2004). Pojkarna har i

genomsnitt högre energiförbrukning på måttlig och hård fysisk aktivitet än pojkar med svensk

bakgrund. Motsvarande socioekonomiska och etniska skillnader i fysisk aktivitet har inte

kunnat påvisas hos flickor.

Teoretisk referensram

Studier kring hälsa och hälsorelaterade beteenden är i många fall rent deskriptiva

undersökningar. Ett samband och förhoppningsvis orsakssamband fastställs men varför

sambandet förekommer förklaras inte (Andersson, 2002). En ojämlik hälsa visar på att

samhälleliga faktorer spelar in på individers hälsobeteenden. Utifrån ett social

konstruktivistiskt perspektiv formar människor sin personlighet och skapar en identitet utifrån

de sociala grupperingar där de är aktiva eller som de har kontakt med (Kassin, Fein &

Markus, 2011). Vi föds in i ett samhälle som redan består av specifika normer och

förhållningssätt som tillsammans med det sociala tryck vi upplever från omgivningen formar

våra identiteter. Orsaker till en människas handlingar ligger i hur de uppfattar sig själva och

omvärlden vilket leder till ett individuellt perspektiv på omvärlden (Kassin et al., 2011).

9

Symbolisk interaktionism

För att få en inblick i hur sociala konstruktioner påverkar ungdomars levnadsvanor och

beteenden används symbolisk interaktionism som stöd för analys och tolkning. Teorin

framställdes 1937 av socialpsykologen George Herbert Mead men har sina rötter ifrån

filosofin kring pragmatism. Pragmatik är en språkvetenskap där språkets användning tolkas

beroende på vilken kontext det används i (Kassin et al., 2011). Tankesättet inom symbolisk

interaktionism är att människor är sociala varelser som varseblir, tolkar och agerar utifrån

interaktion med andra (Trost & Levin, 1999). Det finns ingen statisk personlighet, människors

beteende är istället en reflektion av samhället och de stimuli om individen möter. Meads teori

om människors medvetande, jaget, är att det interagerar och förändras med omgivningen.

Jaget delas här upp i två teoretiska konstruktioner; ME och I. ME representerar en individs

erfarenheter, normer och samvete som utvecklats under livstiden. ME förhåller sig till inlärda

regler och normer som förvärvats genom interaktion med andra människor. Det är den

förutsägbara delen av jaget som gör att vi kan ta en annan person perspektiv och betrakta oss

själva som objekt (Nilsson, 1996). I är vår aktiva, spontana och skapande del, där handling

sker. Allt som händer i vårt I lagras i ME vilket leder till att jaget ständigt utvecklas och får

nya dimensioner (Trost & Levin, 1999).

Fem hörnstenar

Enligt Trost och Levin (1999) finns det fem viktiga hörnstenar inom symbolisk

interaktionism. Den första är definition av situationen vilket innebär att människors beteende

styrs utifrån hur de uppfattar och tolkar andras åsikter i en specifik situation. Vi omdefinierar

situationer efter hand, en individs beteende är därmed inte statiskt i alla situationer utan

förändras efter vad vi tror andra upplever och vad vi tror kommer hända i framtiden. Den

viktigaste hörnsten är social interaktion vilket syftar till interaktion genom det verbala

samtalet tillsammans med kroppsspråk, gester och mimspel. Vårt språk, gester och mimspel är

meningsbärande. Orden används som symboler i den sociala interaktionen för att beskriva

upplevelser och fenomen. Genom definition av situationen kan vi tolka interaktionen med

symboler på olika sätt i olika situationer. Symbolerna ger oss en möjlighet att skapa en bild

över hur andra människor resonerar och handlar samt hur vi själva är i relation till dem. Vår

aktiva och handlande del, I, är den fjärde hörnstenen. Egenskaper som i andra teorier ses som

stabila ses här istället som beteenden vilka förändras beroende på situationen. En person är

inte neurotisk, den beter sig neurotiskt i en situation för att kanske i en annan situation bete

sig dominant. En femte hörnsten är betoning av nuet. Tidigare erfarenheter som lagrats i ME

styr vårt beteende i nuet. Inom dessa ramar är beteendet föränderligt och ligger till grund för

våra handlingar, nu och i framtiden.

Signifikanta andra och generaliserande andra

Barns inlärnings- och socialisationsprocess påverkas av en rad människor som inom

symbolisk interaktionism kallas för barnets signifikanta andra (Trost & Levin, 1999).

Vårdnadsgivare, syskon, lärare med flera interagerar med barnet och styr utvecklandet av

jaget. Alla personer i ens närhet vars åsikter man värdesätter och bryr sig om får en roll som

signifikanta andra. Det är alltså inte endast barndomens signifikanta andra som styr beteenden

och föreställningar (Trost & Levin, 1999). Sociala regler och social ordning för hur man ”ska”

10

bete sig internaliseras genom de grupp- och samhällsnormer som finns i uppväxtmiljön

(Nilsson, 1996). Detta representerar generaliserande andra, individens erfarenheter av

generella inställningar och reaktioner från samhället påverkar dennes beteende. Genom

interaktion med generaliserande andra lär sig en individ att förutse andra människors åsikter

och handlingar vilket gör att individen kan anpassa sig efter en grupps attityder och

föreväntningar (Nilsson, 1996). Hur vi definierar situationer, interagerar och handlar formas

genom våra signifikanta andra och generaliserande andra. Hur andras intentioner och

handlingar uppfattas och tolkas styr således vårt beteende. Interaktion med omgivningen leder

till nya erfarenheter som ständigt förändrar våra föreställningar.

Symbolisk interaktionism som teori och analysmetod har kritiserats då det anses att för lite

fokus läggs på befintliga strukturella faktorer (Nilsson, 1996). Vidare anses

intervjusituationen och intervjuaren påverkar respondenten i så stor grad att intervjuerna inte

kan tolkas då det inte är respondenternas egentliga åsikter som framhävs. Även forskarens

analys av intervjuer och transkriberingar påverkas av forskarens åsikter och interaktion.

Utifrån symbolisk interaktionism finns det inte någon objektiv verklighet, således kommer

forskarens subjektiva värderingar att vinkla analysen och speglas i resultaten. Då syftet med

studien är att undersök interaktionen mellan individer och mellan samhälle och individ anses

dock teorin vara lämplig. Det är en väl använd teori inom socialt arbete och

socialpsykologiska studier (Kassin et al., 2011).

Symbolisk interaktionism används i denna studie för att förstå hur socialpsykologiska faktorer

påverkar uppfattningar, vanor och beteenden. Symbolbärande språkbruk, gester och minspel

analyseras för att få en inblick i hur interaktion med signifikanta andra och generaliserande

andra påverkar ungdomars uttryck. Fokus ligger på hur individer talar om saker och hur de

uttrycker sig om exempelvis familjen. Genom uttalanden skapas en bild över föreställningar

kring begrepp och socialt konstruerade fenomen. För att förstå sociala processer krävs en viss

förkunskap kring grundläggande socialpsykologiska begrepp. Det krävs även en viss

förståelse om hur människor tar emot, lagrar och använder kunskap (Hewitt & Shulman,

2011). Nedan följer ett exempel där en vuxen och ett barn interagerar med varandra under en

måltidssituation, exemplet är till för att beskriva vad som händer inom en individ då den

möter och interagerar med signifikanta andra och generaliserande andra.

Vid en måltidssituation med en vuxen (signifikant andra) och ett barn kräver den vuxne att

barnet skall äta upp sina grönsaker. Vi föds inte med att veta vad grönsaker är, det är kunskap

som förvärvas. I detta sammanhang lär sig barnet att grönsaker är något som måste ätas upp.

Den vuxne kanske talar i termer som ger barnet en föreställning att fastän grönsakerna inte är

lika goda som resten av maten så måste barnet äta det. Som belöning för denna uppoffring, att

äta grönsaker, utlovas en smakrik efterrätt. Detta resulterar i att barnet skapar ett kognitivt

schema över hur begreppet ”måltid” går till. Ett schema är organiserade mönster av tankar och

handlingar som utvecklas för att göra en situation begriplig och för att förenkla verkligheten

för individen. Schemat gör att individen uppfattar och reagerar på samma sätt vid samma

stimuli. Grönsakerna tillskrivs egenskaper så som måste, mindre smakrikt, och uppoffrande

att inta. Detta kallas för affordance, barnet lär sig, genom social interaktion med signifikanta

11

andra, att associera grönsakerna med ett antal egenskaper (Kassin et al., 2011). En annan

process är attribution, då människor tillskriver ett orsakssamband till en händelse eller

upplevelse. Den vuxne säger indirekt till barnet att grönsakerna inte hör till själva måltiden.

Maten äter man för att bli mätt och för att det är gott, grönsakerna äter man egentligen bara

för att bli stor och stark. Efteråt ges en belöning vilket förstärker barnets upplevelse att det är

en uppoffring att äta grönsakerna. Barnet som ätit grönsaker till maten i stället för att äta en

måltid som innehåller diverse livsmedel (så som grönsaker) kan alltså få negativa

associationer till grönsakerna vilket minskar sannolikheten för att barnet kommer tycka om

grönsaker. Dessa negativa associationer kan frambringas vid liknande situationer i framtiden

(Friedman, 2002). Om det finns en föreställning att nyttig och hälsosam mat är äcklig kommer

detta ofta ligga till grund för hur maten bemöts. Maten bemöts därmed i enlighet med

förutfattade föreställningar och upplevs som äcklig, just för att den anses vara hälsosam. Hur

maten smakar kommer inte spela så stor roll. Om den någon gång mot förmodan inte skulle

vara äcklig skulle detta vara ett undantag som bekräftar regeln (Trost & Levin, 1999).

Hälsa

WHO definierar hälsa som ett tillstånda av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande

och inte bara frånvaro av sjukdom (WHO, 1948). Det är en klassisk och välanvänd definition

som figurerar i flera olika sammanhang. Den har dock kritiserats för att den anses vara

nästintill ouppnåelig. Brülde och Tengland (2003) menar att om en individ endast besitter

hälsa vid fullständigt välbefinnande skulle detta betyda att alla människor egentligen är sjuka.

Istället för att kategorisera individers hälsa i poler; frisk eller sjuk, bör hälsa ses som på ett

kontinuum. Detta ger hälsobegreppet fler aspekter än endast avsaknad av sjukdom. Vidare

menar Brülde och Tengland (2003) att all ohälsa inte innebär lidande för individer.

Välbefinnande är en subjektiv känsla, vilket innebär att en individs hälsotillstånd kan

förändras utan att dennes välbefinnande förändras.

Övervikt är det som syns utåt och uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Det är dock

inte lika uppmärksammat att en ohälsosam livsstil försämrar hälsan hos individen redan innan

personen utvecklar övervikt och fetma (Brülde & Tengland, 2003). Ofta förknippar inte

individen själv ett försämrat hälsoläge med ohälsosamma kostvanor. Genom att inte

uppmärksamma problemet förrän övervikt och fetma utvecklats gör att vi hela tiden ligger

steget efter. Hälsosamma levnadsvanor kan öka en persons hälsa och generera i en högre

livskvalité utan att individen förflyttas mellan polerna sjuk och frisk. En person behöver alltså

inte lida av övervikt eller fetma för att dennes välbefinnande skall kunna förbättras.

METOD

Design och metodval

Designen och metoden som presenteras nedan utformades av forskningsansvariga för Active

lifestyles. Syfte, frågeställningar och analysmetoder specificerades för denna studie. En

12

kvalitativ ansats ansågs nödvändig då avsikten var att beskriva och tolka respondenternas

berättelser. Metoden som valdes för insamling av empiriskt material var individuella

intervjuer. I Active lifestyles används fokusgruppsintervjuer tillsammans med individuella

intervjuer. Metoderna används ofta i kombination då de kompletterar varandra bra (Patel &

Davidson, 2003). Fokusgrupper kan skapa nyanserade diskussioner bland respondenterna, då

interaktion med gruppen kan göra att individen kommer till nya insikter. Samtidigt kan

individuella intervjuer kännas som en tryggare miljö för respondenten att diskutera ämnen

som kan uppleva som känsliga (Trost, 2005). I det svenska projektet, liksom i de övriga

länderna genomfördes både individuella och fokusgruppsintervjuer. Jag valde att fokusera på

individuella intervjuer.

Analysen syftade till att söka efter mönster och samband mellan respondenternas livsstil,

attityder och föreställningar i relation till deras närmiljö. Analysen var således av deduktiv

karaktär vilket ofta återfinns i kvalitativa studier (Watt Boolsen, 2007). Den deduktiva

ansatsen ansågs dock nödvändig för att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv få en

inblick och vidare förståelse kring de konstruktioner som skapats kring ungdomarna genom

interaktion med omgivningen.

Urval

Studiens urval baserades på den riskgrupp som Patriksson (2012) identifierat. Till studien

önskades sex deltagare, tre flickor och tre pojkar, i åldern 15-17 år. Ungdomarna skulle inte

befinna sig i en förberedande klass, det vill säga ungdomar som endast läser svenska för

invandrare för att så småningom slussas in i den ordinarie undervisningen. Ytterligare kriterier

var att ungdomarna varken skulle tycka om att delta i skolans idrottsundervisning eller vara

aktiva i någon idrottsförening. Urvalsgruppen ringades in genom en kartläggning av

högstadieskolor i Göteborg med kriterierna att de skulle vara belägna i områden med låg SES

och hög invandrartäthet.

Instrument

Nedan följer en genomgång av de instrument som användes vid insamling av det empiriska

materialet. Materialet bestod av ett kort frågeformulär som besvarades individuellt av alla

respondenter, en intervjuguide som var till hjälp för intervjuaren under intervjutillfället samt

tre instrument som användes under intervjun för att få respondenterna att känna sig

avslappnade och därmed att prata mer. Anledningen till att alla delmoment i studien

strukturerades och beskrevs på detaljnivå var att samma studie genomfördes i fem länder av

olika studenter. För att ländernas studier skulle kunna jämföras med varandra krävdes en hög

grad av strukturering i alla faser.

Intervjuguide

Intervjuguiden bestod av fem övergripande teman; fritid, miljö, måltider, föräldrar, och

erfarenheter av fysisk aktivitet (se bilaga 1). Till varje tema utformades ett antal följdfrågor

13

för att hjälpa intervjuaren att förhålla sig till de olika temana under intervjuerna.

Intervjuformuläret hade således hög grad av strukturering. Frågorna ställdes dock inte

ordagrant som de var författade i guiden utan anpassades efter varje intervjusituation och efter

respondenternas svar. Graden av standardisering kring frågorna under intervjun var således

låg. Grundtanken var att frågorna skulle vara ostrukturerade, på så vis att de var öppna frågor

för att ge så nyanserade svar som möjligt. En del frågor blev dock mer strukturerade då

osäkerhet kring respondenternas svar uppstod på grund av språksvårigheter. Mer direkta ja

och nej frågor ställdes då förtydligande svar önskades.

I intervjuguiden omnämns tre olika instrument som användes för att underlätta en dialog med

respondenterna. Vid intervjuns början fick respondenterna titta på ett veckoschema (se bilaga

2) och välja två valfria dagar att fylla i med vad de brukade göra under de olika klockslagen.

Syftet med veckoschemat var att respondenterna skulle tänka kring vad de brukade göra och

fylla i det som de ansåg var viktigt under en dag. Då respondenterna var färdiga med detta

diskuterades deras svar så utförligt som möjligt.

Respondenterna fick sedan titta på en områdeskarta över närområden och bostadsområden

kring skolan (se bilaga 3). Syftet med kartan var att respondenterna skulle kunna visa var de

brukade befinna sig i området kring deras skola och i bostadsområdet för att kunna se deras

aktivitetsvanor. De fick peka ut var de brukade vara, hur de tog sig till de olika platserna och

om det fanns några restauranger, mataffärer eller caféer de brukade besöka.

De fick därefter titta på ett schema med olika begrepp; skolan, fritiden, bostadsområdet, idrott,

fysisk aktivitet och hälsa (se bilaga 4). Formuläret avsåg spegla hur deras mamma och pappa

talade kring de olika temana. Respondenterna fick först möjlighet att tala fritt kring de olika

temana. Då de inte hade mer att säga ställdes en del följdfrågor kring schemat. En del begrepp

så som bostadsområde, fysisk aktivitet och hälsa fick förtydligas för dem.

Slutligen fick respondenterna titta på ett flertal bilder med tre olika teman. Det första temat

var fysisk aktivitet och innehöll bilder på barn och ungdomar som i någon form var fysiskt

aktiva (se bilaga 5). Respondenterna fick först tala fritt kring bilderna och beskriva vad/hur de

tänkte. De fick sedan svara på frågor om vad de trodde människorna på bilderna tänkte, kände

och upplevde (se bilaga 1). Bilderna i bilaga 5 var delvis hämtade från Active lifestyles bilaga

med bilder. Några bilder därifrån ansågs inte representativa för svenska ungdomar, därför

byttes dessa ut. Bilderna som lades till för denna studie hämtades från en kommunal databas.

Det andra temat var kost och inbegrep bilder på olika maträtter (bilaga 6). Momentet med

matbilderna fanns inte med i Active lifestyles ursprungliga metod. Syftet var att få en inblick i

respondenternas tankar och känslor kring mat och måltider genom sättet de beskrev bilderna

på. Bilderna föreställde måltider så som pizza, hamburgare och sushi. På några matbilder

fanns delar av ett kök med för att respondenterna skulle tänka kring hela måltidssituationen.

Tanken var att inga av måltiderna skulle vara typiska svenska måltider, i övrigt spelade det

inte någon roll vilka maträtter som var med på bilderna.

14

Det tredje och avslutande temat inbegrep fysisk aktivitet i tävlingssituationer och träning.

Respondenterna fick titta på bilder på fysiskt aktiva människor i tävlingssituationer samt

bilder på människor som var synligt vältränade (se bilaga 7). Samma frågor som ställdes kring

temat fysisk aktivitet ställdes även kring det tredje temat. Ytterligare frågor ställdes sedan

kring fysisk aktivitet i tävlingssituationer och träning. Respondenterna tillfrågades om de

skulle vilja vara som personerna på bilderna och i så fall varför/varför inte. De fick även

frågan om det var något som hindrade dem från att vara det. Syftet med dessa frågor var att få

en bild över hur respondenterna upplevde sig själva i relation till bilderna. Bilderna med

fysiskt aktiva människor i tävlingssituationer togs ifrån Active lifestyles. Momentet med

bilderna på de vältränade personerna lades till i denna studie. Bilderna skulle kunna uppfattas

som provocerande då personerna på bilderna hade lite kläder på sig och var synligt vältränade.

Förhoppningen var dock att respondenterna lättare skulle kunna relatera bilderna till träning.

Genomförande

Kontakt med skolan

Kartläggningen av högstadieskolor som mötte kriterierna gav ett urval av fyra skolor.

Skolorna kontaktades via telefon, den som valdes ut till denna studie var den första som man

kom i kontakt med. Skolan var belägen på Hisingen i Göteborg med närhet till ett stort

skogsområde. Skolan hade en egen idrottshall men enligt idrottsläraren hade den inte

renoverats på lång tid. Många av redskapen i idrottshallen var därför obrukbara och hallen

skulle bli tvungen att stängas om något år om de inte fick resurser till att renovera den. Skolan

var en låg-, mellan- och högstadieskola med årskurserna 1-9. Det var en liten skola med

endast en klass i varje årskurs, 95-98 % av eleverna på skolan hade invandrarbakgrund. I

enighet med huvudprojektets struktur kontaktade ansvarig forskare rektorn på skolan per

telefon och e-post (se bilaga 8).

Möte med idrottsläraren

Ett inledande möte angående projektet hölls med idrottsläraren, forskningsledaren och två av

studenterna som skulle utföra intervjuerna. Idrottslärare ombads hjälpa till att välja ut sex

ungdomar från årskurs nio till de individuella intervjuerna. Idrottsläraren fick samma

information om projektet som rektorn fick via e-postmeddelandet samt hur intervjuerna skulle

gå till, hur långa intervjuerna skulle vara och vilka kriterier som önskades hos respondenterna.

Idrottsläraren uppgav att de flesta eleverna tyckte att det var roligt att vara med på

idrottslektionerna och att elever som inte var medlemmar i en idrottsförening därför skulle

prioriteras. Urvalet var inte så stort men idrottsläraren försäkrade om att det fanns elever med

kriterierna som önskades. Idrottsläraren skulle sköta kontakten med eleverna och fungera som

en länk mellan dem och projektet.

Intervjusituationen

Situationen kring intervjuerna präglades av en hög grad av standardisering.

Intervjusituationerna skulle vara så lika som möjligt för att detta skulle påverka resultaten så

lite som möjligt (Trost, 2005). Detta ansågs nödvändigt då studien skulle utföras av flera olika

studenter i fem länder.

15

Det förberedande mötet med ungdomarna hölls på idrottslärarens kontor i idrottshallen i

samband med respondenternas idrottslektion. Under mötet delades respondenterna upp i en

grupp med tre flickor och en grupp med tre pojkar för att få mindre grupper att informera.

Valet att dela upp flickorna och pojkarna i olika grupper var i enighet med huvudprojektets

instruktioner. Under det inledande mötet, som pågick i ungefär tio minuter, användes ett brev

som lästes upp ordagrant för att informationen skulle vara samma till alla respondenter (se

bilaga 9). De informerades om detta i förväg och fick även en förklaring till varför det gick till

på det viset. I brevet presenterade sig intervjuaren och gav respondenterna information kring

hur och när intervjun skull äga rum samt vilka ämnen som skulle komma att beröras. Syftet

med mötet var även att de skulle få ställa frågor kring intervjun och därmed känna sig mer

bekväma under själva intervjutillfället. Under mötet fick respondenterna individuellt fylla i ett

formulär (se bilaga 10) som samlades in i slutet av mötet. Frågorna i formuläret baserades på

”Affluence Scale” (Currie, Hurrelmann, Settertobulte, Smith & Todd, 2000) som är ett sätt att

mäta barns och ungdomars socioekonomiska förutsättningar. Respondenterna fick även en

lapp med intervjuarens kontaktuppgifter tillsammans med en sammanfattning om vad som

sagts under mötet samt vad de kunde tänka på inför själva intervjutillfället (se bilaga 11).

Intervjuerna utfördes på respondenternas skola i samband med deras lektioner. De tre första

hölls på kuratorns kontor. Idrottsläraren tog emot intervjuaren, visade rummet som stod till

förfogande och hämtade sedan den första respondenten från sin lektion. När den första

intervjun var färdig hämtade respondenten nästa elev som var på tur. De tre sista intervjuerna

genomfördes dagen efter i ett av skolans konferensrum. Proceduren var sedan den samma som

vid föregående dag. En telefon med inspelningsfunktion användes för att registrera

intervjuerna. Det ansågs nödvändigt att spela in intervjuerna då respondentens uttryck skulle

analyseras. Inspelningen startades i samband med att responden satte sig vid bordet och

stoppades efter det att respondenten lämnat rummet. Intervjuarens klädsel var neutral och

anpassades för att relatera till en 16 årig pojke eller flicka. Samma klädsel bars under alla

intervjuer för att klädvalet skulle påverka så lite som möjligt.

Idrottsläraren berättade vid det första samtalet att många elever på skolan hade problem med

språket och att de ibland använde ett språk som kunde anses vara stötande. Eleverna är

individer och det går inte att generalisera hur alla pratar, därför lades inget fokus på

idrottslärarens förvarningar. Eventuella förutfattade meningar kan avspeglas i sättet

intervjuaren bemöter och ser på respondenten (Trost, 2005). Om intervjuaren felaktigt

bedömer respondenten kan detta påverka hur intervjuaren uttrycker sig till respondenten samt

hur respondenten tolkas. Om intervjuaren intalar sig att respondenten är på ett visst sätt istället

för att se till dem som individer skulle respondenten svar också analyseras utifrån det. Det var

viktigt att inte ta efter respondentens språkbruk vid intervjuerna då respondenterna skulle

kunna uppfatta detta som löjeväckande. Det var även viktigt att intervjun inte hade för

kamratlig ton, för att respondenten skulle känna förtroende för intervjuaren. Vid inledningen

av intervjun avvägdes respondentens språkbruk och språkkunskaper och intervjun anpassades

efter det.

16

Analys

Nedan följer en beskrivning över hur analysprocessen gick till samt konkreta beskrivningar

över hur materialet bearbetades och sammanställdes.

Transkribering

Det transkriberade materialet skulle användas av flera forskare i flera olika studier, det var

därför av stor vikt att skriva ut materialet ordagrant så levande som möjligt med pauser,

upprepningar, emotionella uttryck och betoningar. Reliabiliteten i transkriberingar kan

ifrågasättas då det lätt skrivs fel under transkriberingsprocessen, det kan vara svårt att skriva

ner inspelningen ordagrant (Kvale, 1997). Därför lästes transkriberingarna igenom samtidigt

som det inspelade materialet lyssnades igenom. Inspelningarna lyssnades även igenom ett

flertal gånger. Några uttalanden var svåra att höra på inspelningen då respondenterna talade

tyst och mumlade. Detta markerades i transkriberingen tillsammans med en kvalificerad

gissning på vad som sades. Dessa uttalanden användes dock inte i denna studie.

En del citat i resultatdelen figurerar utan intervjuarens inledande fråga, vilket skulle kunna ses

som att citaten ryckts ur sitt sammanhang. Anledningen till detta var dock att konversationen

skulle kunna kortas ner och endast återge det viktigaste i respondentens utsagor. Citaten

kortades i vissa fall ner då talspråk som transkriberas skulle kunna ge en förlöjligande bild av

respondenten (Kvale, 1997). Detta var även anledningen till att utfyllnadsord och

upprepningar togs bort.

Symboler som används vid transkriberingen och som syns i resultatdelen är:

//…// Avsnitt i ett citat har tagits bort

// Del i början eller slutet av ett citat har tagits bort

( ) Icke verbal kommunikation eller förtydligande

*** Anonymisering av namn och platser

… Pauser

Analysprocessen

Efter ett antal översiktliga genomläsningar av det transkriberade materialet kunde olika

mönster utläsas. För att kunna besvara de tre frågeställningarna bröts transkriberingarna ner i

tre kategorier. Kategorierna presenteras under tre olika rubriker i resultatdelen. Efter

kategorisering och sammanställning av viktiga och tongivande citat användes

meningskoncentrering för att ringa in essensen i citaten. Det innebär att långa citat som ansågs

spegla respondenternas åsikter bröts ner och koncentrerades kring några få meningsbärande

ord (Kvale, 1997). Utifrån meningsenheterna kunde olika mönster ses och sammanställas i

teman som presenteras i resultaten i den löpande texten under varje kategori.

En och samma person genomförde alla intervjuerna, transkriberade inspelningarna och

genomförde analysen. Analysprocessen inbegrep således mer än det transkriberade materialet.

Intervjupersonen träffade respondenterna vid två tillfällen och kunde därför skapa sig en bild

17

över dem som individer. Respondenternas kroppsspråk, gester och uttryck kunde sedan tas i

beaktande vid analysen.

Etiska överväganden

Vid den inledande kontaken med skolan informerades rektorn om projektet, hur intervjuerna

skulle användas och vad syftet var med projektet. Rektorn gav tillstånd att utföra intervjuerna

på skolan. Respondenterna var alla var över 15 år och det krävs därmed inget samtycke från

vårdnadsgivare (Vetenskapsrådet, 2009). Vid den förberedande intervjun informerades

respondenterna om att det var frivilligt att delta i studien och att alla uppgifter skulle

behandlas konfidentiellt. De informerades om att intervjuerna skulle komma att spelas in, men

att det endast var intervjuaren som skulle ta del av det inspelade materialet. Alla

respondenterna ville delta i studien och gav sitt muntliga samtycke.

Respondenterna fick både muntlig och skriftlig information om att studien i stora drag skulle

handla om deras livsstil, vanor och vad de brukade göra på sin fritid. Det ställdes inga direkta

frågor om kost, fysisk aktivitet och stillasittande på grund av respondenternas unga ålder

samtidigt som ämnena kanske kunde uppfattas som känsliga. Frågorna utformades istället så

att de på ett eller annat sätt skulle beröra ämnena utan att respondenterna direkt skulle veta

vad frågorna syftade till. Rent etiskt ska respondenterna få veta vad studien syftar till. En

alltför stor insyn i studien före intervjun skulle dock kunna påverka respondenternas svar

(Trost, 2005). Respondenterna fick därför ingen information om att det var deras kost och

fysiska aktivitetsvanor som var av intresse för studiens syfte.

Respondenterna hämtades från sin skolklass för att delta i intervjun, därmed visste deras

lärare och klasskamrater att de deltog i en studie. De hade dock ingen kännedom om vilken

studie respondenterna deltog i. Idrottsläraren fick viss insyn i studien och handplockade

respondenterna vilket skulle kunna riskera respondenternas konfidentialitet (Vetenskapsrådet,

2009). Respondenterna omnämns dock inte med sina riktiga namn, det är därmed inte möjligt

att utröna vilken respondent som sagt vad. Vid intervjutillfället fick respondenterna

inledningsvis återigen information om att alla uppgifter skulle komma att behandlas

konfidentiellt. Intervjuaren förklarade även vad konfidentialitet innebar så att de med säkerhet

skulle förstå innebörden av det. Ingenting som sades under intervjuerna skulle komma att

föras vidare på så vis att respondenterna skulle kunna kopplas till enskilda uttalanden. De fick

information om att de när som helst kunde avbryta intervjun om de inte önskade fortsätta.

Ingen annan än intervjuaren hade tillgång till råmaterialet, det vill säga inspelningen av

intervjuerna. För att värna om respondenternas konfidentiellitet togs angivna namn bort och

ersattes med fiktiva namn (Kvale, 1997). Intervjuerna kunde på så vis inte länkas samman

med respondenten. Det ansågs viktigt att de fiktiv namnen skulle representera

respondenternas etniska bakgrund. Om ett namn förändrades till ett ifrån en annan nationalitet

skulle det kunna leda till förskjutningar i analysarbetet (Trost, 2005). Inga personuppgifter

lagrades tillsammans med transkriberingar eller intervjuguider. Namn på platser som

respondenterna uppgav att de brukade besöka skrevs ut i det transkriberade materialet. Det

18

ansågs nödvändigt för att de övriga forskarna i gruppen skulle kunna analysera och få ett

sammanhang i texten. Forskarna i gruppen hade kännedom om vilken skola det rörde sig om

men inte vilka respondenter som medverkade. Om transkriberingarna skulle begäras ut av

någon utomstående skulle även platsernas namn ersättas med tecken.

RESULTAT

Resultaten av det analyserade materialet presenteras i tre olika delar. I den första redovisas

hur respondenterna uttrycker sig kring olika livsstilbegrepp. Därefter presenteras hur

respondenternas uttrycker sig kring sin egen, sin familjs och sina vänners livsstil. Slutligen

speglas hur respondenterna talar kring den närmiljö och det samhälle de lever i, relaterat till

deras beteenden, vanor och attityder. Varje stycke har sedan delats upp i olika teman med

underrubriker där olika livsstilsbegrepp behandlas var för sig. De olika temana framkom

under analysen av resultaten.

Respondenternas åsikter och uttryck som framkom i analysen presenteras i resultaten som

sanningar. Inga värderingar vägs in i det de säger. Deras uttryck är sanning för dem och

presenteras därför på samma sätt. Ord som skrivs med kursiv text är ord som funnits vid

meningskoncentreringen. Orden belyses i texten för att hjälpa läsaren att förstå vad

respondenterna uttryckt. Även längre citat används för att belysa viktiga utsagor.

Presentation av respondenterna

Det slutgiltiga urvalet kom att bestå av tre pojkar och tre flickor, fem stycken var 15 år gamla

och en pojke var 16 år gammal. Ungdomarna var, enligt deras idrottslärare, inte delaktiga i så

stor grad på idrottslektionerna och deltog inte i någon idrottsförening vid undersökningens

genomförande. Vid kontakt med ungdomarna framkom att kriterierna som önskades inte

stämde överens med vad idrottsläraren tidigare uppgivit. Pojken i den sjätte intervjun visade

sig vara medlem i en fotbollsförening och de andra hade varit medlemmar i idrottsföreningar

tidigare men slutat av olika anledningar. Ungdomarna i de fem första intervjuerna gick i

samma klass, i årskurs nio. Pojken i den sjätte intervjun gick i en förberedande klass.

Intervjusvaren från den sjätte intervjun blev bristfälliga och svåranvända då respondenten

hade svårt att förstå frågorna och svarade med korta enstaviga svar eller nickningar. Intervjun

analyserades likt de fem första, dock kunde inga citat hämtas från denna intervju.

Enligt respondenternas svar i formuläret, som fylldes i under den förberedande intervjun, var

två respondenter av utomeuropeiskt ursprung, tre respondenter hade ursprung ifrån Europa

och en var av svenskt ursprung. Enligt kriterierna i ”Affluence Scale” som fanns med i

formuläret hade Dragans familj hög SES och de övriga respondenterna hade mellan SES.

19

Uttryck kring kost, fysisk aktivitet och hälsa

Kost och fysisk aktivitet

I ungdomarnas berättelser talade de om fysisk aktivitet som att de upplevde det som något

positivt. Då de talade om olika aktiviteter eller fysisk aktivitet som begrepp använde de i flera

fall uttryck som skoj, älskar, och kul. Det syftade då till att det var kul med fysisk aktivitet

som begrepp eller att specifika aktiviteter var roliga. Det var något som de såg fram emot att

göra, bara för skojs skull.

Det ser jättekul ut och det vill jag faktiskt testa //…// Ja, asså jag gillar och klättra väldigt

mycket och så. Så jag tror att det skulle passa mig faktiskt. Det ser väldigt kul ut //

(Marina)

När de talade kring bilderna med temat ”fysisk aktivitet” talade de utifrån sitt eget perspektiv,

vad de själva upplevde som roligt. De relaterade till bilderna och kunde se sig själva i

aktiviteterna. Uttalandena visade på att fysisk aktivitet var något som de uppskattade. De sa

att de inte gillade vissa av aktiviteterna på bilderna, några var roliga och andra var tråkiga.

Begreppet ”fysisk aktivitet” uppfattades dock inte som något negativt. Det upplevdes som att

respondenterna tyckte om att hitta på saker och att de uppskattade fysisk aktivitet. Uttalanden

kring aktiviteter de inte tyckte var roliga skulle kunna tolkas som att de var inaktiva och att de

inte tyckte om fysisk aktivitet. Därför anses det viktigt att se ungdomarna som aktiva och

handlande i sina beteenden där deras åsikter är situationsbundna, den fjärde hörnstenen i

symbolisk interaktionism (Trost & Levin, 1999). Deras beteenden förändras beroende på

vilken situation de befinner sig i, vilken aktivitet de står inför.

Det ända som jag nog inte gillar så mycket det är att hoppa så. //…// Men, simma det är

jättekul egentligen. Man får anstränga sig, och så får man bättre kondition och, det är

kul //…// man får jobba och det blir som en tävling liksom. Det är roligt.

(Sara)

Deras uttalanden visade på attribution mellan fysisk aktivitet och goda hälsovanor samtidigt

som att inte vara fysiskt aktiv förknippades med dåliga hälsovanor. Att hålla på med fysisk

aktivitet var bra för att då kan de inte göra någonting annat. Det var bra med fysisk aktivitet

istället för att göra konstiga saker. Dragan uppgav att det var bra att träna, då det förhindrade

negativa hälsobeteenden som stillasittande och att inta mat som förknippades med en dålig

hälsa. Denna attribution kan ha förvärvats då ungdomarna stött på liknande syn på fysisk

aktivitet genom signifikanta andra eller generaliserande andra.

// Gå och träna istället. Det är bra med träningen, hehe. Bli som det kallas idrottsman

//…// Det är bra, att, dom går ut och va mer fysisk än att, och va ute, än att äta chips

hemma //

(Dragan)

Samtalen kring kost genererade inte i lika nyanserade uttalanden som de kring fysisk aktivitet.

Respondenterna talade kring vad de tyckte var gott och inte gott. I en del uttalanden beskrevs

maträtter som nyttiga, hälsosamma och skräpmat. Detta visade på att ungdomarna, genom

20

affordance, associerade olika maträtter med olika egenskaper. Orden beskrev hur maten

upplevdes, vilket visade på en förståelse kring att vissa kostval var onyttiga för dem. Det

framkom inte vad den onyttiga maten skulle leda till om eller när de intog den, förutom hål i

tänderna. Det var därför oklart vilka kunskaper ungdomarna hade om kost. De visade på

förståelse om att chips och godis var onyttigt och de uttryckte negativa åsikter kring det som

uppfattades som onyttigt och ohälsosamt för dem. Detta hindrade dock inte ungdomarna från

att äta av det de ansåg var onyttigt. Det skulle vara av intresse att mäta ungdomarnas

kunskaper kring vad en nyttig eller onyttig kost leder till, och om det skulle kunna påverka

deras intag kring den ohälsosamma maten.

Genom definition av situationen gavs olika beskrivningar av samma livsmedel utifrån vilket

sammanhang det förekom i. Hamburgare som köptes från en snabbmatskedja var billig, god

och klassades som skräpmat. De hade en föreställning som förvärvats från generaliserande

andra eller signifikanta andra om att mat från Mc Donalds var skräpmat. Hamburgare som

gjordes i hemmet definierades istället som mammas mat. Mammas mat värderades aldrig som

nyttig eller onyttig, den benämndes endast som mammas mat och den var god, den

ifrågasattes aldrig. Detta visade att de uppfattade livsmedlet olika beroende på vilken kontext

det förekom i, som Trost och Levin (1999) kallar definition av situationen. Fisher & Birch

(1995) menar att föräldrarnas vanor och beteenden influerar barnens beteenden. Om barnen

redan som små får inta ohälsosam mat i hemmet kan det leda till att de även äter ohälsosam

mat utan att ifrågasätta den som vuxna.

Muskler

Det framgick genom ungdomarnas uttalanden om muskler att utseendet var viktigt. Begreppet

muskler förekom frekvent i deras språkbruk då de tittade på bilderna i temat fysisk aktivitet

och träning. Bilderna frambringade en hel del tankar hos ungdomarna. Då de talade kring

bilderna med temat träning talade de utifrån personernas på bildernas perspektiv, hur de

upplevde och kände. De tillskrev även personerna egenskaper, att de bara brydde sig om sitt

utseende, att de var självupptagna och egoistiska. Uttalanden visade på att de distanserade sig

från personerna på bilderna. De talade i termer om att jag är sån och de är såhär. De tillskrev

personerna egenskaper så som att de bryr sig om utseende, att de tror att de är nått, de känner

sig bra och att de tycker om det de gör. Det är vanligt då individer talar om en grupp som

anses tillhöra en annan grupp än individen själv, en utgrupp (Kassin et al., 2011).

Ungdomarnas uttalanden kring jag och dem speglar att de inte ansåg sig tillhöra samma grupp

som personerna på bilderna. Att anse sig tillhöra en grupp men inte en annan är en del i

socialisationsprocessen då människor lär sig normer och regler i en kultur eller grupp. Inom

symbolisk interaktionism kommer dessa normer och regler från generaliserande andra (Trost

& Levin, 1999) som här visade sig påverka ungdomarnas åsikter och beteenden.

Marina:

I: Vad tror du dom här personerna känner?

M: Jag tror inte att alla tycker det här är så kul.

I: Inte?

21

M: Nej, jag tror faktiskt inte det. För jag tror att dom, dom överanstränger sig

väldigt mycket.

I: Varför tror du det?

M: För att hon ser väldigt, väldigt, väldigt, hon ser ut att ha många muskler.

Hehe (ursäktande skratt)

I: Väldigt många muskler?

M: Ja! Jag antar att hon är en bodybuilder.

I: För att hon har så mycket muskler?

M: Jag vet inte hon kanske är, träningsnarkoman också (ursäktande skratt).

Men det måste ju inte betyda det.

I: Men det ser ut så?

M: Ja. Det kan framstå så.

Det framgick även att ungdomarna ansåg att om man tränade eller tävlade som dessa personer

så gjorde man det oftare för någon annans skull än för sin egen. Detta kan tolkas som att de

kunde uppleva viss press genom signifikanta andras åsikter som påverkade deras eller andras

beteenden. Uttalandena var centrerade kring att de ville se vältränade ut. De ser ut att träna

mycket. Pojkarna ville ha muskler som syntes, men inte för mycket. Det ville ha lagom

mycket, så att det skulle se snyggt ut. För mycket muskler ser inte bra ut. Det kan framstå

som dåligt. Detta kan kopplas till symbolisk interaktionism (Trost & Levin, 1999) då det visar

på att det finns en norm för hur man ska se ut från ungdomarnas generaliserande andra och att

de handlade utefter dessa normer. De talade ingenting om hälsoaspekten med att ha eller att

inte ha muskler. Träning för dem handlade således om utsidan och inte om att ha hälsa.

Aa, dom ser så vältränade ut, alltså dom bara typ, tänker på sin kropp. Och det gör inte

jag, och skulle inte kunna göra det heller, gå upp varje morgon och gå och träna //…//

jag tänker inte så att jag är bäst, jag gör aldrig det, jag tänker inte på mig själv så

mycket, jag tänker typ på andra, än mig själv

(Ama)

De tre flickorna var mer negativa än pojkarna till vältränade personer. Flickorna framhöll

skaderisker med att träna, de talade om överansträngning och att vara träningsnarkoman,

utefter en önskan att vara stark. Vältränad var man för utseendets skull och för att andra skulle

tycka att man var bra. Barn blev pushade att träna mycket, det gjorde man inte av fri vilja. De

tre pojkarna var också negativa men uttryckte ändå en önskan att ha mer muskler och att bli

större. Återigen visar ungdomarnas uttalanden på att de styrs av normer och sociala regler

över hur saker ska vara. Det återspeglar hur ungdomarna anpassar sig utefter generaliserande

andras attityder och förväntningar.

Dragan:

I: Skulle du vilja vara som någon av dom? På bilderna…

D: Nej… Enligt mig så… för till exempel han har för lite muskler, och han är lite

överdrivet för mig. Han är mer bodybuilder så, bodybuilding är inte min grej.

I: Vad vill du göra?

D: Asså typ så, så lite six-pack oo… händerna blir lite större så du vet, det syns lite

mer

22

Ali:

I: Som honom? Skulle du vilja vara som honom?

A: Biff

I: Biff? Vill du bli det?

A: Jag gillar den också, att va biff. Jag ska börja den. Nästa år.

Rasmussen et al. (2004) fann i en studie att flickor hade en önskan att få mindre kropp än vad

de hade och pojkar hade en önskan att få större kropp. Detta stämmer överens med de

presenterade resultaten. De tre pojkarna uttryckte att de ville bli större och få mer muskler

samtidigt som flickorna ansåg att för mycket muskler var okvinnligt.

Sjukdom och hälsa

I respondenternas berättelser kring fysisk aktivitet talade de om varför de tyckte det var bra.

Ali uppgav att en anledning till att träna var för att det var bra för hälsan. Han talade om att

det var bra för hälsan att gå och träna på gym. Han gjorde det för att det var kul och på så vis

borde träning innebära glädje för honom. Han sa även att det var bra för kroppen. Detta skulle

kunna visa på att han tänkte på fysisk aktivitet som att det var bra för kroppen. Om kroppen

mådde bra så hade man hälsa.

Bra för hälsan, träna gymma, kul //…// bra för din kropp

(Ali om varför man ska träna)

Fysisk aktivitet hängde inte enbart ihop med hälsa i ungdomarnas berättelser. Olika

sjukdomstillstånd och att diagnostiseras med en sjukdom skapade motivation till fysisk

aktivitet. Ungdomarna uppgav att en sjukdom var en anledning till att börja träna, måste

stärka musklerna, måste bygga upp kroppen. Genom kontakt med sjukvården fick de reda på

att de måste börja träna, när de blivit sjuka. Sjukvården representerar här ungdomarnas

generaliserande andra, då den påverkar deras uppfattningar och beteenden.

Ama:

I: Skulle du vilja träna mer?

A: Nej, hehe. Jag skulle inte, typ nu när jag har ryggproblem måste jag göra det, typ

tror jag. Men simma och så, det tycker jag är helt okej.

Sjukdomar var även en orsak till att inte vara fysiskt aktiv. Exempelvis angavs förtidspension

som en orsak till att inte vara fysiskt aktiv. Ungdomarna hade således förvärvat en

föreställning, troligen från signifikanta andra då de talade om sina föräldrar som var

förtidspensionerade, att en del sjukdomar innebar att det inte var möjligt att vara fysisk aktiv.

Andra negativa hälsobeteenden så som rökning och onyttig kost undveks på grund av

sjukdomstillstånd. Dåliga tänder, intolerans och lungproblem uppgavs som symptom av

respondenterna och ledde till att deras vanor blev hälsosammare. Studier kring

beteendeförändring har visat att sjukdomsdiagnoser kan ge stark motivation till att

upprätthålla hälsosamma vanor (Wing & Phelan, 2005). Sjukdomar eller besök hos läkare kan

på så vis vara bra tillfällen för att motivera individer att börja träna.

23

Ansträngning

Flera av respondenterna upplevde att fysisk aktivitet var ansträngande och jobbigt. Det

framkom dock att det var roligt för att det var jobbigt. Det var kul att få bättre kondition och

att träningen leder till någonting, förhoppningsvis bättre kondition. De uppgav att en aktivitet

var rolig att utföra men att den var jobbig. Det skulle kunna tolkas på två sätt; att den var

roligt för att det var jobbig, eller att den var roligt trots att den var jobbig.

Sara:

I: Vad tror du dom har för känsla när dom gör det här?

S: Vet inte, för liksom… klättra tycker jag är jättekul, för man får ju jobba men det

blir ju också jättekul egentligen, för det kan ju bli en lek eller liksom en tävling av

det. Med kompisar//

På frågan om vad barnen och ungdomarna på bilderna i temat ”fysisk aktivitet” hade för

känsla svarade Sara att hon inte visste, men att hon själv tyckte att det var jätteroligt att

klättra. För att relatera hennes uttalande till Meads syn på jaget (Trost & Levin, 1999) var det

förs I som uttryckte den spontana tanken att hon upplevde det som roligt. Vid närmare

eftertanke kring tidigare erfarenheter som finns lagrade i ME så tyckte hon att det var jobbigt,

men egentligen jättekul. Liknande uttalanden kom även från de andra ungdomarna där de

exempelvis tyckte en aktivitet var rolig, det såg aggressiv ut men ändå coolt. Det aggressiva

symboliserade något som var coolt, det var således något som var önskvärt.

Då respondenterna talade kring idrottsundervisningen i skolan var alla positiva och tyckte att

det var roligt att delta. ”En av mina favoritämnen” (Ama). En anledning till att de tyckte om

idrottsundervisningen upplevdes vara att de, som ovan nämnts, fick anstränga sig och jobba.

De talade även om att det var mer fritt och att de fick göra vad de ville. De berättade att det

förekom mer oväntade moment på idrottslektionerna jämfört med vanliga lektioner. ”Man vet

aldrig vad som kommer hända” (Dragan). Frihet och en viss del av eget ansvar för att göra

något som de fick kämpa lite för verkade uppskattas av respondenterna. Känslan av att de

uträttade och upplevde någonting.

//det är mer fritt där, för på lektionerna måste man sitta och lyssna på lekt, eh, på

lärarna. På idrotten kan man typ göra vad man vill. Det är… det som är så, roligt//

(Ama)

Gemenskap och tävling

Tillsammans var det begrepp som förekom mest frekvent i alla intervjuerna, kring alla teman.

Det skulle därför tolkas som att gemenskap var av störst vikt för ungdomarna, den sociala

interaktionen. Om en aktivitet upplevdes vara rolig eller inte, berodde på om ungdomarna

gjorde det tillsammans med vänner, deras signifikanta andra. I vissa fall var syftet med en

aktivitet just att få vara tillsammans med andra och att umgås. Det var inte samma sak att göra

något ensam.

Marina:

I: Gillar du att vara med på idrott- och hälsalektionerna?

24

M: Ja, faktiskt. När man gör någonting gemensamt är det ju kul. Men inte om man

alltid är ensam och så. Man får ju göra någonting tillsammans. Då är det, då är det

kul faktiskt//

Tävlingsmomenten som förekom vid fysisk aktivitet var en aspekt som gjorde att ungdomarna

tyckte att det var roligt, lika så överraskningsmomenten. Dragan uppgav att känslan av att inte

veta vad som kommer att hända, om de skulle vinna eller förlora, gjorde det roligt, vem som

hoppade högst eller kom först.

Om man vinner eller förlorar //…// det är roligare att vinna än att förlora //…// vi kör

lite tävlingar också, vem som hinner först, och så ibland

(Dragan)

Då respondenterna upplevde att de var dåliga på en aktivitet tyckte de inte att det var roligt.

Om de inte vann eller om de var sämre än andra var det inte heller roligt. Aktiviteten blev då

istället något de hatar eller inte gillar, för att de var dåliga. Även motsatsen förekom, då

ungdomarna tyckte att aktiviteten blev rolig för att de var bra på det. Hur de definierade

situationen och hur de såg sin egen roll i den avgjorde om det var något de uppskattade eller

hatade.

Tid

En anledning till att ungdomarna inte ägnade sig åt fysisk aktivitet sades vid ett flertal

tillfällen vara tidsaspekten. Träning och fysisk aktivitet upplevdes vara tidskrävande och det

tog tid, som ungdomarna inte upplevde att de hade. Att vara fysiskt aktiv betraktades således

som att de gjorde någonting; genom att göra en sak fick man avstå från något annat. Om de

hade haft mer tid så uppgav de att de hade tränat mer. Dessa uttalanden kan kopplas till

definition av situationen inom symbolisk interaktionism (Trost & Levin, 1999). Om de

omdefinierade situationen så att de inte upplevde att det tog tid från deras fritid och istället

såg det som en del av deras fritid skulle det troligtvis inte kännas uppoffrande för dem att

träna och vara fysiskt aktiva.

Alla hade tidigare varit med i idrottsföreningar men slutade på grund av att de kände sig låsta

av aktiviteterna. De tyckte återigen att det tog för mycket tid från deras fritid då de kanske

ville hitta på andra saker. Ytterligare en anledning till att de inte var delaktiga i någon

idrottsförening var att de upplevde att skolan tog mycket tid. Detta stämmer överens med

tidigare studier, där individer uppgett att de slutat med aktiviteter för att det var för

tidskrävande. Alberga et al. (2001) uppger att många personer slutade med aktiviteter på

grund av skolan och att det inte fanns tid för aktiviteter. Människor konfronteras ständigt med

externa faktorer som påverkar deras beteenden. Hur de upplever dess konfrontationer

påverkar på vilket sätt de kan bemöta och klara av dem. För att de inte ska känna en känsla av

att de uppoffrar sin fritid för aktiviteter som ovan nämnts att de omdefinierar situationen kring

tidsaspekten för att de ska kunna uppskatta aktiviteterna.

25

Uttryck kring familj och vänner

Tillsammans

Respondenterna talade om sina vänner på ett sätt som tydde på att de gjorde saker beroende

på vad deras vänner brukade göra. Om ungdomarnas vänner eller syskon hade besökt en plats

så kunde de ta med sig ungdomarna dit. Var deras kompisar spenderade sin tid styrde vilka

platser de besökte. Beroende på vilken vän de umgicks med så hittade de på olika aktiviteter.

Med en del vänner kunde de gå runt, sitta på café eller bara ta det lugnt och hänga hemma

hos någon. Andra vänner hittade på olika aktiviteter med, de följde med dem och tränade eller

simmade. Tillsammans med sina vänner hittade de på saker som de tyckte var roliga.

Aktiviteterna kunde genomföras utan vänner, men det var inte lika roligt. Respondenterna

uppgav att de ibland fick tjata på sina vänner för att de var lata då de inte ville vara med på

aktiviteter. Platser de besökte uppgavs vara roliga för att personerna som befann sig där var

roliga att umgås med. Då en vän slutade att hänga på ett ställe så slutade även de själva att

göra det, med anledning att det inte var lika roligt längre. Återigen ansåg respondenterna att

värdet av en aktivitet låg i interaktionen med personerna som den utfördes tillsammans med.

Gemenskapen stod i centrum. Vännerna symboliserar här de signifikanta andra, vars åsikter

de värdesätter och som styr deras beteenden.

En skillnad som kunde ses i flickornas berättelser jämfört med pojkarnas var att flickorna

besökte samlingsplatser för att kolla på de andra som var där eller för att hänga eller umgås

med dem. Pojkarna uppgav att de åkte till platser för att göra saker. De åkte dit för att spela

fotboll, umgås eller hänga. De beskrev sin sysselsättning med samma ord men syftet var ett

annat.

Hehe vi brukar kolla på killarna, dom spelar fotboll

(Ama)

Ibland går vi dit på en lördag, och spelar //… // Ibland har jag gått dit där själv också,

och skjutit lite och så

(Dragan)

Kunskap

Vännernas och syskonens kunskap om platser och aktiviteter styrde vad de brukade göra. Om

syskonen visste att en plats var rolig så kunde de gå dit tillsammans. Om kompisarna hade

kunskap kring träning så kunde de visa hur de skulle göra.

Min pappa har varit militär så han kan saker //…// Min kompis är utbildad (personlig

tränare) så han kan lära mig.

(Dragan om träning)

Det skulle kunna tolkas som att ungdomarna behövde kunskap om hur de skulle göra. Om de

upplevde att de klarade av att göra någonting så blev det roligare och chansen att de skulle

utföra beteendet ökade. Om de inte hade kunskap om hur de skulle bete sig på en plats så

kände de sig osäkra, vilket kunde minska chansen att de skulle gå dit igen. Deras betoning av

26

nuet, deras ME, ligger till grund för om de känner sig osäkra eller vana vid en situation. Detta

visar hur ME styr deras beteende och handlande i nuet.

Marina:

I: Har ni fått någon hjälp med det eller hur kommer det sig att ni började träna där?

M: Min syster tog ju dit mig då. Och hon hade ju varit där förut så hon hjälpte mig

väldigt mycket med det.

Familj

Ungdomarna talade om sin familj som några som de umgicks mycket med. Beroende på hur

de definierade situationen kring att umgås med sin familj påverkade om de upplevde det som

roligt eller inte. Det kunde tolkas som att de uppskattade tiden med familjen då de var aktiva

tillsammans. Ungdomarna uppgav att det var roligt att umgås med familjen om de åkte iväg

och hittade på saker. De sa att de hittar på saker med familjen, roliga saker, exempelvis att

spela badminton, bada eller bowla. Vid vardagssituationer då de umgicks med familjen i

hemmet kunde en mer negativ ton anas. De var hemma för att de måste passa sina bröder,

men de hade velat vara någon annanstans.

Marina:

I: Brukar ni spela det också? (Om badminton)

M: Ja, väldigt ofta. Och på sommaren så, så brukar vi ta hela familjen Och spela

allihopa tillsammans då. Vi tycker det är väldigt kul.

Ali uppgav att han inte ville umgås med sin familj då de inte hade samma intressen. Han

menade att en 20- åring inte hade något gemensamt med en 50- åring. Ungdomarna upplevde

att föräldrarnas sjukdomar ibland hindrade dem från att göra saker tillsammans. Några

föräldrar var förtidspensionerade och ungdomarna uppgav att föräldrarna ibland hade för ont

eller var för sjuka för att göra saker. De talade också om att de brukade hitta på mer saker

innan de blev sjuka.

Ungdomarna berättade att deras föräldrar ibland uttryckte oro kring ungdomarnas aktiviteter.

De talade om att föräldrarnas rädsla för att de skulle råka illa ut ibland gjorde att de undvek

vissa platser och aktiviteter. Det var farligt att gå till vissa platser när det hade blivit mörkt.

Det var specifika platser som uppgavs vara farliga att besöka, samlingsplatser kring olika torg

förekom i flera exempel från ungdomarna. Föräldrarna är här de signifikanta andra vars

åsikter ungdomarna värdesätter och styr sina beteenden efter.

Man ska försöka att inte va ute för länge på kvällen liksom //…// Sen brukar vissa

områden som, vad heter det, ***, och så, olika torg är oftast bäst att undvika för det är

oftast där allting händer.

(Sara)

Enligt Ali så hade han ingen fritid då det inte var bra med för mycket fritid. Fritid uppgavs

vara något negativt. Hans pappa ansåg att för mycket fritid gjorde att ungdomar gör konstiga

saker. Lite fritid och mycket viktiga saker att göra så som att tänka på framtiden förhindrar att

man gör konstiga saker. Detta är återigen exempel på attribution, då Alis pappa tillskriver ett

orsakssamband mellan att ha för mycket fritid och att göra konstiga saker. Vare sig

27

orsakssambandet är legitimt eller inte, påverkar det deras vanor och de styr sina beteenden

efter det.

Han brukar, han, han brukar inte gilla om jag ska ha fritid och sånt //… // han tror om,

vi kommer göra konstiga saker om man har fritid och sånt //… // men han tänker såhär

(Ali)

Enligt ungdomarna uppmanade föräldrarna dem att gör saker som är förknippade med goda

hälsovanor istället för att de gjorde saker som kunde förknippas med dåliga hälsovanor. Om

ungdomarna gjorde bra saker så gjorde de inte de dåliga sakerna.

Säger det är också bra att vara ute och promenerar för att då… eh… frisk luft och… så

istället för att, så, ungdomar som går sen och promenerar och så går dom och röker.

(Dragan)

Tillgänglighet

Ungdomarna pratade om att deras matval var beroende på vad deras kompisar gjorde.

Beroende på vem de umgicks med och vad de skulle göra så styrde det vilken mat eller vilka

livsmedel som de köpte. Om de inte gillade skolmaten så gick de och köpte mat istället, om

deras kompisar följde med. Ungdomarna talade även kring sina matvanor på ett sätt som kan

tolkas att de åt det som fanns tillgängligt. Måltiderna var också situationsbundna, beroende på

om de skulle äta tillsammans med sin familj, sina vänner eller själva så påverkade det deras

val av mat. På helgerna då de träffade kompisar köpte de nått gott så som chips, godis eller

läsk. Skulle de äta hemma tillsammans med familjen på en vardag så åt de mammas mat. De

åt det som lagades i hemmet, var det ingen som hade lagat mat så åt de det som finns eller så

lagade de till något enkelt till sig själva. De sa att de var lata och inte lagade mat för att de

inte orkade. De sa dock att de tyckte att det var roligt att laga mat, ibland. För att det skulle

bli roligt förutsattes det att maten lagades tillsammans med någon.

Ama:

I: Vad brukar du äta till frukost?

A: Cornflakes, eller bröd eller dricka O´boy. Eller så äter jag typ, chips eller…

glass

I: Okej… lite vad som finns hemma?

A: Aa hehe

Uttryck kring närmiljö och samhälle

Då ungdomarna studerade områdeskartan uppgavs ett antal platser som de brukade besöka i

området där de bodde. Ungdomarna talade om aktivitetshallarna som platser där de kunde

hitta på en massa roliga saker. De åkte dit med sina kompisar för att spela eller för att titta på

andra som spelar. Aktivitetshallarna beskrevs med positiva ord, där fanns roliga och kul saker

att göra. Samtidigt nämnde de att områdena där de låg var dålig områden. Ungdomarna

berättade att de försökte undvika platser där det händer mycket, platserna som inte var så bra.

De berättade att vissa samlingsplatser så som torg och aktivitetshallar som fanns i området

oftast undveks då det kunde vara farligt att besöka dem. De uppgav att det kunde hända vad

som helst på de platserna, så som mord och skottlossningar.

28

Em… det kan hända vad som helst. Och mord och sånt händer ju ibland //…// men

annars försöker jag undvika dom ställena där det är såhär… där det inträffar mycket.

(Dragan)

Ungdomarnas upplevelser om en plats påverkade om de besökte den eller inte. Ingen av dem

berättade om något som hade hänt dem eller deras vänner, endast att det kunde hända. Detta

visar på att generaliserande andra påverkar deras beteenden. De rättade sig efter andras

attityder och åsikter om platserna, vilket speglades i deras uttryck. De berättade att de borde

undvika vissa platser där det hände konstiga saker så att de själva inte skulle bli inblandade i

det. Exempelvis caféer i närområdet beskrevs som mindre bra, därför sökte ungdomarna upp

caféer inne i stan som de tyckte om.

Ali:

I: Är ni mycket på torget här?

A: Nej, inte på torget för att det är kalibalik asså, man kan inte va där

Mörkret påverkade vilka områden ungdomarna kunde röra sig i och vilka platser det kunde

besöka. Samma fysiska platser definierades olika under olika omständigheter. De berättade att

vissa platser och områden inte kunde besökas efter att det hade blivit mörk då det kunde vara

farligt för dem. Istället åkte de till platser innan det blir mörkt. Om de ändå ville besöka

platsen så var de beroende av att någon, oftast familjemedlemmar, kunde hämta och lämna

dem. De besökte inte platserna själva utan tillsammans med någon. Enligt ungdomarna var det

också viktigt att de tog hand om varandra, om de var tillsammans med någon så var områdena

inte lika farliga. Därmed omdefinierades situationen, platserna kunde besökas om de hade

signifikanta andra med sig som gjorde situationen säkrare.

Dragan:

I: Kör hon dig ofta? (Om systern)

D: Asså typ det är mer att hon, kör på kvällen när det är så lite mörkare, det är

då annars klarar jag mig själv //

I: Varför är det så?

D: För att det är mycket som händer här i ***, massa som blir dödade utan

anledning och så, så mina föräldrar är mer rädda för när, så det inte händer

mig.

Omgivningen upplevdes inte vara anpassad efter ungdomarnas behov. De åkte därför in till

centrum istället, där det fanns caféer och restauranger som bättre passade ungdomar. De

pratade om roligare platser och finare platser som de åkte till. De ställer andra platser i

relation till platser som de känner till sedan tidigare. En betoning av nuet speglas genom att de

vill söka upp finare och roligare platser än de som de känner till sedan tidigare och har

erfarenhet av. Verksamheter de kände till i området där de bodde stängde ner eller gick i

konkurs. Det kunde då ta tid innan de hittade nya platser som de kunde gå till. Det upplevdes

inte som att de var motiverade till att hitta nya platser, det var tråkigt. Att ungdomarna inte

kunde besöka platser utan att vara beroende av andra skulle kunna påverka deras beteenden i

stor grad. De skulle då få stanna hemma, särskilt då det var mörkt ute. Tidigare studier har

visat på ökat stillasittande bland barn och ungdomar från områden med låg SES (Lindström et

29

al., 2001). För dessa ungdomar skulle detta kunna bero på att områden uppfattas som

skrämmande och de var tvungna att hålla sig inomhus. För att ungdomarna ska känna sig

trygga och kunna besöka platserna måste de få en känsla av trygghet. Att på något sätt öka

trygghetskänslan hos ungdomarna då de besöker olika platser skulle kanske få dem att vara

mer aktiva. Ungdomarna talade om sina bostadsområden med ord som att de trivdes. De hade

jättebra, trevliga grannar, det var fina områden. De hade bott i områdena med sina familjer en

längre tid och tyckte om områdena. Deras bostadsområden räknades inte till de dåliga

områdena och platserna som de borde undvika.

Respondenterna talade själva om tillgänglighet som att det var dåligt. De tyckte att det var bra

när kiosken som sålde godis vid deras skola stängde. Tillgängligheten till att köpa godis på

skoltid framställdes som negativt. De sa att det inte var bra med kiosken då det ledde till att

barnen fick dåliga tänder och blev sockerhöga. Trots detta gick de och köpte godis eller

dylikt i en affär som låg en bit längre bort. Om de hade tid, när de var hungriga, för att de inte

hade hunnit äta frukost eller för att det var äcklig mat i skolan. Det ville inte men gjorde det

ändå. Det skulle således underlätta för ungdomarna om tillgängligheten inte fanns. Tidigare

interventionsstudier där områden ”städats” från onyttiga livsmedel visade på bra resultat med

mindre konsumtion av onyttiga livsmedel (Gittelsohn et al., 2010). Kanske hade det hjälpt att,

åtminstone kring skolområdet som ungdomar hinner besöka på sina raster, inte ha tillgången

att köpa sådana produkter.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Vid kvalitativa studier går resultaten oftast inte att generalisera och analysen får ofta kritik för

att den anses vara en subjektiv bild över hur forskaren uppfattat situationen (Kvale, 1997).

Forskaren utgår alltid ifrån sina egna föreställningar och tankegångar. Detta kan påverka hela

forskningsprocessen, allt från interaktion med respondenter till tolkningen av råmaterialet.

Uttryck under intervjuerna står inte i direkt länk till respondentens åsikter, tankar och

personlighet (Trost & Levin, 1999). Uttrycken är snarare en reaktion på stimulit från

intervjupersonen och intervjusituationen tillsammans med respondentens som person.

Respondentens tankar reflekteras på stimulit som sedan leder fram till ett svar. Interaktionen

med intervjuaren konstruerar svar som kanske inte skulle kommit i andra situationer. Det sätt

på vilket individer uppfattar sin omgivning för med sig konsekvenser för dennes

handlingsmönster och sätt att betrakta andra. Detta är dock ett oundvikligt fenomen. All

interaktion med andra människor leder till att individens reaktioner och uttryck påverkas

(Trost, 2005). Detta togs i beaktning vid analysen där respondenternas svar analyserats utifrån

hela intervjusituationen.

Del i projekt

Instrument och mallar som använts under intervjuerna togs fram av Active lifestyles vilket

gjorde att mallarna planeras och bearbetas i större utsträckning än vad som hunnits med under

30

ett tioveckors examensarbete. De andra länderna i projektet genomförde sina intervjuer före

Sverige, vilket gjorde att mindre bra delar kunde modifieras vilket förhoppningsvis ledde till

ett bättre resultat. Samarbetet med forskargruppen gav även större möjlighet att lättare ringa

in skolan så att den mötte urvalskriterierna.

Urval

Kvalitativa studier kritiseras ibland för att urvalet inte är representativ för den grupp som

studien avser (Trost, 2005). Med få antal respondenter var det inte lätt att göra urvalet

representativt för en hel grupp. Kartläggningen av urvalsgruppen (Patriksson, 2012) medförde

dock att urvalet blev mer representativt. Respondenten i den sjätte intervjun uppfyllde inte de

kriterierna som önskades för studien. Detta påverkade dock inte resultaten eftersom intervjun

inte användes vid resultatanalysen då respondentens svenska var bristfällig. Intervjuaren och

respondenten hade svårt att kommunicera vilket kunde medfört att respondentens svar

misstolkats. Intervjumaterialet som användes reducerades därmed från sex intervjuer till fem.

Det kanske hade kunnat förhindras om idrottsläraren informerats ytterligare och verkligen

förstått vikten av urvalet.

Intervjuguide och instrument

Kvalitativa studier anses ofta ha låg grad av reliabilitet då de är svåra att replikera (Trost,

2005). Momenten och procedurerna kring intervjusituationerna i denna studie var till hög grad

strukturerade, vilket höjer reliabiliteten. Den förberedande intervjun hölls med tre

respondenter i taget, vilket kan ha gjort att de inte vågade ställa frågor kring intervjuerna som

de kanske skulle ställt om de varit själva med intervjuaren. Det uppfattades dock inte som

respondenterna upplevde situationen negativt och det bör således inte ha påverkat dem.

Instrumenten som användes krävde att intervjupersonen var väl förberedd och kunde

materialet i princip utantill. Ämnena kost och fysisk aktivitet skulle kunna uppfattas som

känsliga då de står i relation till övervikt och fetma. Frågorna utformades istället så att de på

ett eller annat sätt skulle beröra ämnena utan att respondenterna direkt skulle veta vad

frågorna syftade till. Vid känsliga ämnen, särskilt då barn och ungdomar intervjuas, krävs en

van och skicklig intervjuare som kan hantera situationen (Trost, 2005). Under en av

intervjuerna blev en respondent nedstämd och känslosam. Intervjuaren reagerade då med att

gå ifrån ämnet och tala om något mindre känsloladdat. En bra intervjuare bör inte vara rädd

för att respondenten blir upprörd eller börjar gråta då detta kan ge mer nyanserat material

(Trost, 2005). Kanske hade en mer erfaren intervjuare kunnat hantera situationen bättre.

Respondenterna förstod inte helt syftet med veckoschemat, vilket tog upp tid från intervjun.

Kanske hade det varit bättre att endast tala kring veckoschemat. Då respondenterna skrivit

färdigt ansåg de sig vara klara med uppgiften och önskade inte diskutera sina svar närmare.

Med lite motivation från intervjuaren gavs dock rikare beskrivningar kring deras vardag.

Områdeskartan som användes var endast över respondenternas skola och bostadsområde.

Kanske skulle en större karta där även stadens centrum figurerade givit en bättre bild över

respondenternas livsstil. Om kartan introducerats under den förberedande intervjun, där alla

31

respondenter fått peka ut var de bodde och översiktligt berätta var de brukade vara, hade detta

kunnat justeras till intervjutillfället.

Bilderna som visades under intervjuerna var till stor hjälp och respondenterna hade mycket

åsikter och talade mycket kring bilderna. Bilderna speglade bra hur respondenterna uppfattade

aktiviteterna, de talade dock mer kring aktiviteterna på bilderna än fysisk aktivitet som

begrepp. Upplevelser och känslor som finns knutna till respondenternas kognitiva scheman,

vilka de återupplever då det tittar på bilderna, påverkade kanske respondenterna uttryck.

Andra bilder kunde påverkat respondenternas tankebanor annorlunda och frambringat andra

känslor. Respondenterna upplevdes mer avslappnade då de hade ett tema att prata kring och

bilder att titta på. Det avdramatiserade den annars spända situationen som kan uppfattas vid

individuella intervjuer (Watt Boolsen, 2007). Vid de tillfällen då de pratade fritt kunde det

uppfattas som att de blev mer nervösa över situationen.

Resultaten visade på mer nyanserade uttalanden kring fysisk aktivitet än kring kost. Det skulle

kunna vara för att studien till en början designats för att undersöka ungdomarnas fysiska

aktivitetsvanor. Studien avsåg dock inte att mäta kostvanor på något sätt, därför ansågs detta

inte vara något problem. Metodens struktur hindrade inte tillägg av ett flertal frågor som

berörde kost och måltidssituationer. För att få en mer jämvikt i ämnena kanske även

hemkunskapsundervisningen skulle berörts under intervjuerna. Det ansågs dock inte så bra att

lägga till ytterligare moment i en redan så gedigen metod. Ett allt för stort intervjumaterial

kan göra att respondenterna tröttnar innan intervjun är slut (Trost, 2005).

Valet att genomföra intervjuerna på respondenternas skola kan ha påverkat resultaten då

skolan associeras med vissa normer som kan påverka respondenterna (Hassmén & Hassmén,

2008). Skolan är samtidigt en trygg miljö för dem vilket kan ha en positiv inverkan. Ett rum

som låg mer avskärmat från lärarna och de andra eleverna kanske skulle varit bättre.

Respondenternas språk var i vissa fall bristfälligt, några frågor gjorde dem förundrande och

mållösa. För att respondenterna inte skulle tröttna på att lyssna på frågor som de inte förstod

och för att de inte skulle känna sig dumma ställdes ofta en fråga direkt, frågan följdes sedan

av en förklaring med andra ord. Det är viktigt att ställa enkelfrågor för att det inte ska finnas

något tvivel om vad respondenten förväntas svara på (Trost, 2005). Det kan således ha sänkt

kvalitén på svaren men det ansågs nödvändigt att ibland ställa dubbelfrågor vid de här

intervjuerna.

Resultatdiskussion

Nedan diskuteras de viktigaste resultaten som framkommit samtidigt som de knyts an till

tidigare forskning.

Av de fyra bilderna på personerna som var synligt vältränade så omtalades de två till höger av

ungdomarna som att de hade alldeles för mycket muskler (se bilaga 7). De hade båda extremt

synlig muskulatur, varav en av dem tävlade i bodyfitness. De två till vänster sades vara lagom

32

stora muskelmässigt, respondenterna uppgav att deras utseende var något att eftersträva. Även

de här personerna var är dock extremt vältränade. Detta är ett tydligt exempel på hur

ungdomarnas definition av situationen påverkar deras åsikter. I ett annat sammanhang skulle

personerna med sannolikhet inte uppfattas som norm. Det var endast i den kontexten,

tillsammans med två bodybuilders, som deras muskler inte uppfattades lika tydligt. Vad som

anses vara normalt är beroende på vilka som inräknas i normen och hur generaliserande

andras värderingar och normer tas i beaktning. Magnuson et al. (2005) visar på att vad som är

normalt påverkas av hur personerna i omgivningen ser ut. En stor andel personer med

övervikt gör det lättare att bortse från sin egen övervikt. Om då över 30 % de barn och

ungdomar i omgivning har övervikt eller fetma blir det mer och mer socialt accepterat bland

generaliserande andra.

Graden av hur nyttig eller onyttig ungdomarnas föräldrars matlagning är framkommer inte i

denna studie. Föräldrarnas kunskaper kring kost och matlagning behöver inte nödvändigtvis

vara bristfällig. Tidigare undersökningar har dock visat att kostackulturation är vanligt i

områden som detta, där ungdomarna bor, med hög invandrartäthet och låg SES (Satia-Abouta

et al., 2002). Komplexiteten i kostackulturationen gör att vidare studier skulle behövas för att

kartlägga områden med dessa kriterier för att se om de miljömässiga faktorerna skulle kunna

förbättras. Exempelvis om mataffärer och restauranger med bra mat finns tillgängliga i

området.

Tidigare studier har visat att ungdomar med hög självtillit förknippas med positiva

hälsosamma levnadsvanor (Rasmussen et al., 2004). Hög självtillit hänger ihop med self-

efficacy som innebär en tilltro till den egna förmågan att klara av en specifik uppgift med ett

visst resultat (Kassin et al., 2011). Om man känner kontroll över en uppgift och tilltro till den

egna förmågan ökar chansen att man utför ett beteende. Detta kan liknas med resultaten från

denna studie. Ungdomarna uttryckte positiva känslor kring aktiviteter som var ansträngande.

Då de fick kämpa för att genomföra någonting omdefinierades situationen och den upplevdes

då som roligare. Att få eget ansvar och känna frihet då de utförde vissa aktiviteter gjorde

också att de uppskattade det mer. Då de var fria att göra vad de ville hade de roligt.

Överraskningsmoment i aktiviteterna var viktigt; att det hände något oförutsett. Om de

upplevde kontroll kunde de känna sig mer bekväma i situationer. Jagets tidigare erfarenheter

som finns lagrade i ME påverkade deras handlande del I. De upplevde att en aktivitet var

roligare om de hade kunskap kring den och om de ansåg att de var bra på den. Känslan av att

klara av och åstadkomma någonting i ett socialt sammanhang är således motiverande för dem.

Detta visar på vikten av att ha goda erfarenheter lagrade i ME för att ungdomarna ska kunna

skapa en positiv interaktion med omgivningen. Att uppleva kontroll över en situation och

känna frihet och ansvar samtidigt som de gör någonting tillsammans med deras vänner skapar

glädje för dem. Det påverkar deras vanor i en hälsosam riktning.

Fysisk inaktivitet är högre i områden som detta där ungdomarna bor än i områden med hög

SES (Lindström et al., 2001). Ungdomarna i denna studie uppfattades som aktiva, dock

begränsades deras fritid av att de upplevde platser i området som osäkra. Om deras

upplevelser av platserna var berättigade eller inte undersöktes inte i denna studie. Det är dock

33

inte graden av säkerhet som påverkar om ungdomarna besöker en plats, det är graden av

trygghet de upplever kring platsen och hur de definierar situationen.

Det förekommer inte enbart skillnader mellan fattiga och rika områden, utan även inom

områden med låg SES (Andersson, 2002). I denna studie hade ungdomarnas familjer mellan

respektive hög SES vilket kan ha påverkat resultaten i den mån att ungdomarna var mer aktiva

och medvetna kring kost än vad ungdomar med låg socioekonomisk status skulle ha haft.

Dragans familj hade högst SES och visade även på mest medvetenhet kring kost och fysisk

aktivitet. Andersson (2002) menar att detta kan vara problematiskt vid interventionsstudier då

de riktas generellt till området och inte till de som mest behöver det.

Vissa uttalanden upplevdes spegla händelser i ungdomarnas liv som var i anslutning till

intervjuerna. De uttryckte en upplevelse om att tiden inte räckte till och kände viss stress över

skolan. Det förekom i alla respondenters berättelser. Respondenterna gick dock i årskurs nio

vilket innebar att de hade många nationella prov och skulle söka in till gymnasiet. Detta kan

således ha påverkat deras upplevelser om att tiden inte räckte till.

Det skulle kunna vara så att ungdomarnas uttalanden om träning var en respons på bilderna de

såg. Det kan ha varit så att de inte ville ha så mycket muskler som personerna på bilderna och

att de inte förknippade bilderna med träning. Men om det är så att de har en föreställning om

att vältränade personer måste vara självupptagna påverkar detta deras beteenden. Ungdomarna

sa att de inte var självupptagna och därför inte ville vara som dem på bilderna. För att få

ungdomarna att börja träna måste de få en föreställning om att träning inte enbart måste

förknippas med själgodhet och självupptagenhet.

Konklusion

Ungdomars uttryckte en önskan att förändra sina utseenden vilket skulle kunna användas för

att påverka deras vanor och beteenden i positiv riktning. De relaterade till viss del kost och

fysik aktivitet med ett hälsosamt inre och yttre. Genom att lära dem hur de med hälsosam kost

och måttlig grad av fysisk aktivitet kan påverka sitt yttre skulle hälsosamma vanor kunna

skapas. Vilka vänner de umgicks med påverkade deras beteenden. Om deras vänner har goda

vanor som främjar hälsosamma beteenden så kommer ungdomarna således också ha det.

Ungdomarna kände glädje och gemenskap med sin familj då de hittade på aktiviteter

tillsammans. En aktiv familj ger således ett aktivt barn. Att endast rikta sig till ungdomarna

förändrar inte deras föräldrars matlagning och val av livsmedel. Det är därför viktigt att

inbegripa föräldrar i interventionsstudier. Om föräldrarna lärde barnen att hälsa är viktigt för

framtiden, precis som de lär dem att skolan är viktig, kanske de skulle ta hand om sin hälsa i

högre grad. Föräldrarna skulle då behöva förstå och se att det finns grader av hälsa, inte enbart

i sjukdom eller hälsa. Omgivningen spelar stor roll för hälsobeslut och levnadsvanor hos

individen. Tillgång styr matval, ett hälsosamt utbud i matbutiker skulle kunna ge

hälsosammare matvanor. Tiden uppfattades vara ett hinder för fysisk aktivitet. Om de kunde

ägna sig på fysisk aktivitet utan att det upplevs som tidskrävande så kanske detta beteende

kunde implementeras i deras liv redan nu när det är unga.

34

Implikation

Vad som skulle kunna gjorts annorlunda i denna studie är att kartlägga elevernas SES på den

utvalda skolan för att göra intervjuer med de ungdomarna vars familjer har låg SES. Andra

bilder kring temana skulle kunna användas för att se hur och om instrumenten påverkade

ungdomarnas svar. För vidare studier hade det varit av intresse att mäta ungdomarnas

kunskaper kring vad en nyttig eller onyttig kost leder till och om det skulle kunna påverka

deras kostvanor i positivriktning. Även intervjuer med ungdomarnas föräldrar skulle kunna ge

en inblick i hur de själva ser på sina möjligheter att äta hälsosam mat. Det skulle även vara

intressant att se över området där de bor för att se om tillgängligheten till nyttig och hälsosam

mat kan förbättras.

35

REFERENSER

Alberga, A. S., Sigal, R. J., Goldfield, G., Prud’homme, D., & Kenny, G. P. (2011).

Overweight and obese teenagers: why is adolescence a critical period?. Pediatric Obesity.

doi: 10.1111/j.2047-6310.2011.00046.x

Andersson, S. I. (2002). Hälsopsykologi: en introduktion. Lund: Sanitas.

Ball, K., Brown, W., & Crawford, D. (2002). Who does not gain weight? Prevalence and

predictors of weight maintenance in young women. International Journal of Obesity, 26,

1570-1578.

Bar-on, M. E. (2000). The effects of television on child health: Implications and

recommendations. Archives of Disease in Childhood, 83, 289-292.

Berg, C. M., Lappas, G., Strandhagen, E., Wolk, A., Torén, K., Rosengren, A., … Lissner, L.

(2008). Food patterns and cardiovascular disease risk factors: The Swedish INTERGENE

research program. American Journal of Clinical Nutrition, 88, 289-297.

Brülde, B., & Tengland, P-A. (2003). Hälsa och sjukdom – en begrepplig utredning. Lund:

Studentlitteratur.

Currie, C., Hurrelmann, K., Settertobulte, W., Smith, R., & Todd, R. (red.). (2000). Health

and health behaviour among young people (1) Copenhagen: WHO Policy Series: Health

Policy for Children and Adolescents (HEPCA).

Dietz, W. H., & Gortmaker, S. L. (2001). Preventing obesity in children and adolescents.

Annual Review of Public Health, 22, 337-353. doi: 10.1146/annurev.publhealth.22.1.337

Duncan, S. C., Duncan, T. E., Strycker, L. A., & Nigel, R. (2007). A cohort-sequential latent

growth model of physical activity from ages 12 to 17 years. Annals of Behavioral Medicine,

33, 80-89. doi: 10.1207/s15324796abm3301_9

Fisher, J. O., & Birch, L. L. (1995). Fat preferences and fat consumption of 3- to 5-year-old

children are related to parental adiposity. Journal of the American Dietetic Association, 95,

759-764. doi: 10.1016/S0002-8223(95)00212-X

Folkhälsoinstitutet. (2010). Övergripande mål för folkhälsan. Hämtad 2012-03-21, från

http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/

Folkhälsoinstitutet. (2012). Rekommendationer för fysisk aktivitet. Hämtad 2012-03-21, från

http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Rekommendationer/

36

Freeman, E., Fletcher, R., Collins, C. E., Morgan, P. J., Burrows, T., & Callister, R. (2012).

Preventing and treating childhood obesity: Time to target fathers. International Journal of

Obesity, 36, 12-15. doi: 10.1038/ijo.2011.198

Friedman, H. S. (2002). Health psychology. London: Pearson Education.

Gittelsohn, J., Song, H-J., Suratkar, S., Kumar, M. B., Henry, E. G., Sharma, S., … Anliker, J.

A. (2010). An urban food store intervention positively affects food-related psychosocial

variables and food behaviors. Health Education & Behavior, 37, 390-402. doi:

10.1177/1090198109343886

Hallberg, L. (2010). Hälsa och livsstil – forskning och praktiska tillämpningar. Lund:

Studentlitteratur.

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm:

SISU idrottsböcker.

Hewitt, J. P., & Shulman, D. (2011). Self and society. A Symbolic Interactionist Social

Psychology. Boston: Pearson Eduction, Inc.

Kassin, S., Fein, S., & Markus, H. R. (2011). Social Psychology. Wadsworth: International

Student Edition.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lahmann, P. H., Lissner, L., Gullberg, B., & Berglund, G. (2000a). Differences in body fat

and central adiposity between Swedes and European immigrants: The Malmö diet and cancer

study. Obesity Research, 8, 620-631.

Lahmann, P.H., Lissner, L., Gullberg, B., & Berglund, G. (2000b). Sociodemographic factors

associated with longterm weight gain, current body fatness and central adiposity in Swedish

women. International Journal of Obesity, 24, 685-694.

Langnäse, K., Mast, M., Danielzik, S., Spethmann, C., & Müller, M. J. (2003).

Socioeconomic gradients in body weight of German children reverse direction between the

ages of 2 and 6 years. Journal of Nutrition, 133 (3), 789-796.

Lindström, M., Hansson, B. S., & Östergren, P. O. (2001). Socioeconomic differences in

lesiure-time physical activity: The role of social participation and social capital in shaping

health related behaviour. Social Scienc of Medicine, 52 (3), 441-451. doi: 10.1016/S0277-

9536(00)00153-2

Lobstein, T., Baur, L., & Uauy, R. (2004). Obesity in children and young people: a crisis in

public health. Obesity Reviews, 5, 4-85.

37

Magnusson, M. B., Hulthén, L., & Kjellgren, K. I. (2005). Obesity, dietary pattern and

physical activity among children in a suburb with a high proportion of immigrants. Journal of

Human Nutrition and Dietetics, 18 (3), 187-194. doi: 10.1111/j.1365-277X.2005.00604.x

Malnick, S. D. H., & Knobler, H. (2006). The medical complications of obesity. QJM, 99,

565-579. doi: 10.1093/qjmed/hcl085

Millen, B. E., Quatromoni, P. A., Nam, B. H., O’Horo, C. E., Polak, J. F., & D’Agostino, R.

B. (2002). Dietary patterns and the odds of carotid atherosclerosis in women: The

Framingham nutrition studies. Preventive Medicine, 35, 540-547. doi:

10.1006/pmed.2002.1116

Newby, P. K., Muller, D., Hallfrisch, J., Qiao, N., Andres, R., & Tucker, K. L. (2003).

Dietary patterns and changes in body mass index and waist circumference in adults. American

Journal of Clinical Nutrition, 77, 1417-1425.

Nilsson, B. (1996). Social psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Nordiska ministerrådet. (2004). Nordic nutrition recommendations 2004. Nordic Council of

Ministers.

Papadaki, A., & Scott, J. A. (2002). The impact on eating habits of temporary translocation

from a Mediterranean to a Northern European environment. European Journal of Clinical

Nutrition, 56, 455-467. doi: 10.1038=sj=ejcn=1601337

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Patriksson, G. (2012). Swedish young people’s lifestyles with focus on physical (in)activity

and overweight/obesity – review of the research litterateur (IKI- rapport, 2012:02). Göteborg:

Institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.

Rasmussen, F (red)., Eriksson, M., Bokedal, C., & Schäfer Elinder, L. (2004). Compass – En

studie i sydvästra Stockholm: Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland

ungdomar. Stockholm: Samhällsmedicin & Statens folkhälsoinstitut.

Satia-Abouta, J., Patterson, R. E., Neuhouser, M. L., & Elder, J. (2002). Dietary acculturation:

Applications to nutrition research and dietetics. Journal of The American Dietetic Association,

102, 1105-1118. doi: 10.1016/S0002-8223(02)90247-6

SBU. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2002:160). Fetma – problem och

åtgärder.

38

Singh, A. S., Mulder, C., Twisk, J. W. R., van Mechelen, W., & Chinapaw, M. J. M. (2008).

Tracking of childhood overweight into adulthood: A systematic review of the literature.

Obesity Reviews, 9, 474-488. doi: 10.1111/j.1467-789X.2008.00475.x

Sjöberg, A., Hallberg, L., Höglund, D., & Hulthén, L. (2003). Meal pattern, food choice,

nutrient intake and lifestyle factors in the Göteborg Adolescence Study. European Journal of

Clinical Nutrition, 57, 1569-1578. doi: 10.1038/sj.ejcn.1601726

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm; Socialstyrelsen.

Stamatakis, E., Wardle, J., & Cole, T. J. (2010). Childhood obesity and overweight prevalence

trends in England: Evidence for growing socioeconomic disparities. International Journal of

Obesity, 34, 41-47. doi: 10.1038/ijo.2009.217

Sundblom, E., Petzold, M., Rasmussen, F., Callmer, E., & Lissner, L. (2008). Childhood

overweight and obesity prevalences leveling off in Stockholm but socioeconomic differences

persist. International Journal of Obesity, 32, 1525-1530. doi: 10.1038/ijo.2008.104

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J., & Levin, I. (1999). Att förstå vardagen: Med ett symboliskt interaktionistiskt

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhallsvetenskaplig

forskning. Hämtad 2012-04-19, från

http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf

Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser. Malmö: Gleerups.

WHO. World Health Organization. (2003). Obesity and overweight. Hämtad 2012-04-21, från

http://who.int/dietphysicalactivity/media/en/gsfs_obesity.pdf

WHO. World Health Organization. (1948). Construction of the World Health Organization.

Geneva: Author.

Wing, R., & Phelan, S. (2005). Long-term weight loss maintenance. American Journal of

Clinical Nutrition, 82, 2225-2255.

Bilaga 1

Intervjuguide 1. Välkommen

God morgon och välkommen till intervjun. Jag kommer ställa lite frågor och byta ämne emellanåt. Den här intervjun är helt frivillig och du får avbryta

när som helst om du vill.

2. Översikt över ämnet – varför du är här

Som jag sa under det första mötet så kommer jag från Göteborgs Universitet och skulle vilja få ta del av ditt liv/ livsstil/ dagliga aktiviteter. Jag frågade

dig om du vill komma till detta möte för att det är DIN åsikt, DIN syn på saker är viktig för mig. Vad du än säger så finns det inget rätt eller fel svar. Jag

vill bara att du svarar så ärligt som möjligt. Allt du säger kommer hanteras konfidentiell, det betyder att vi kommer hålla all information hemlig. Du är

väldigt viktig för vårt projekt – och jag är väldigt glad för att du är här och deltar. Tack så mycket!

3. Öppnings frågor

Som jag sa, vi vill få en inblick i dina dagliga vanor. Därför vill jag veta vad du brukar göra under en vecka. Framför dig kan du se ett veckoschema. Välj

en eller två dagar som är typiska för din vecka och fyll i information om vad du gjorde under dessa dagar.

4. Ämnes guide

(1) Fritid

- Titta på de två dagarna som du fyllde i med information i veckoschemat

o Vad tycker du mest om?

o Vad tycker du minst om?

o Finns det något mer under en vanlig vecka som du tycker bäst eller sämst om?

- Var äter du flest måltider (bortsett från skolan)?

- Var spenderar du mest tid under en vecka (bortsett från skolan)?

- Hur tar du dig till och från dessa aktiviteter?

På tal om hur du tar dig till olika platser, låt oss tala om området du bor i och de platser du oftast är på.

Bilaga 1

(2) Miljö

- Vad finns det för fritidsanläggningar/ mötesplatser i närheten av ditt hem? Använder du några av dem?

- Vad finns det för caféer/ kiosker/ restauranger/ mataffärer i närheten av ditt hem? Använder du några av dem?

- Var brukar du spendera tid efter skolan?

- Hur tar du dig dit? Med vilket transportmedel?

o Cykel?

o Promenad?

o Spårvagn/ buss?

o Föräldrar?

(3) Måltider

- Äter du skolmaten?

- Äter ni middag hemma?

Eftersom din familj är en del av ditt liv så är jag också intresserad av dina föräldrar.

(4) Föräldrar

- Vad gör dina föräldrar på fritiden?

- Vad säger dina föräldrar om att vara fysiskt aktiv?

- Vilken slags aktivitet gör ni om ni spenderar tid tillsammans?

- Spenderar ni tid tillsammans då ni är fysiskt aktiva? Om ni gör det, hur ofta och vilken slags aktivitet?

Jag är mer intresserad av vad du tycker och tänker angående fysisk aktivitet, och eller om du håller på med någon idrott.

(5) Erfarenheter av fysisk aktivitet

- Visa relativt neutrala bilder av personer som är fysiskt aktiva och bilder på neutrala livsmedel och olika måltidssituationer.

o Vad tror du den här personen känner?

o Vad tror du personen upplever?

o Har du gjort något av det här någon gång? Om du har de, hur upplevde du det?

o Är det någon aktivitet som saknas på bilderna som du har gjort? Om du har det, vilken av dem och hur kändes det?

o Gillar du att delta på idrott och hälsa lektionerna? Varför, varför inte?

Bilaga 1

o Finns det speciella moment/idrotter som du gillar/ogillar? Varför, varför inte?

o Vad tänker du när du ser på matbilderna och människorna som äter?

- Visa bilder på personer som tävlar och är extremt fysiskt vältränade.

o Vad tror du den här personen känner?

o Tycker du om henne eller honom? Varför eller varför inte?

o Skulle du vilja vara som henne eller som honom?

o Skulle du önska att du var fysiskt aktiv som hon eller han är?

o Kan du bli fysiskt aktiv som hon eller han är?

Varför eller varför inte?

Är det något speciellt (personer, anläggningar, pengar, kultur) som hindrar dig från att göra det?

5. Avslutning

Det är dags att avsluta vårt samtal. Innan du går tillbaka till din klass så vill jag sammanfatta de olika momenten i din livsstil som vi talat om: … Har vi

missat någonting?

Detta samtal gav väldigt mycket bra information. Men jag är säker på att det fortfarande finns mycket mer att säga. Om du kommer på någonting som

du glömt berätta så får du gärna kontakta mig igen. (Ge ut ett papper/ kort med kontaktuppgifter).

Komihåg, allting du säger är viktigt - så jag blir glad av att lära känna dig och din livsstil bättre. Jag uppskattar verkligen att du var med och deltog i

intervjun. Det har redan hjälp mig väldigt mycket – tack så mycket!

Bilaga 2

Veckoschema

Moment 1: veckoschema

Be eleverna att fylla i veckoschemat. Flera aktiviteter är redan fördefinierade t.ex.

Frukost, lunch, middag, mellanmål

Skola och läxor

Idrott, musik och slöjd

Läsning, prata i telefon, surfa på nätet

Träffa kompisar, shoppa, titta på film, sova

Facebook, youtube eller liknande

Andra aktiviteter: nämn dessa

Bilaga 2

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

Tidig morgon

kl. 6 – 8

Förmiddag

kl. 8 – 11

Lunchtid

kl. 11 – 13

Tidig

Eftermiddag

kl. 13 – 15

Eftermiddag

kl. 15 – 18

Tidig kväll

kl. 18 – 20

Kväll

kl. 20 – 22

Sen kväll

kl. 22 – 24

Natt

Bilaga 3

Områdeskarta

Moment 2: områdeskarta

Titta på kartan framför dig. Markera var du bor och de platser på karta som du ibland brukar

vara.

*Kartan över området har tagits bort för att skolan inte skall gå att identifiera och ersatts med

exempelbilden från Active lifestyles appendix.

Bilaga 4

Schema: föräldrar säger

Moment 3: föräldrar

Titta på bilden framför dig. Eftersom din familj är en viktig del av ditt liv är vi intresserade av

dina föräldrar. Vad tycker de om olika saker som skolan, fritiden, bostadsområdet, idrott och

fysisk aktivitet?

Pappa

brukar

säga att…

Mamma

brukar

säga att…

Skolan är Skolan är

Fritiden är Fritiden är

Bostadsområdet är Bostadsområdet är

Idrott är Idrott är

Fysisk aktivitet är Fysisk aktivitet är

Hälsa är Hälsa är

Bilaga 5

Bilder fysisk aktivitet

Bilaga 5

Bilaga 6

Matbilder

Bilaga 7

Bilder fysisk aktivitet i tävlingssituationer

Bilaga 7

Bilaga 8

E- postmeddelande till rektorn

Hej ***.

Tack för din positiva inställning till att elever på ***skolan kanske kan medverka i vårt

forskningsprojekt om barns och ungdomars inaktiva livsstilar. Undersökningen ingår i ett

gemensamt europeiskt forskningsprojekt där, förutom Sverige (Göteborgs universitet), fem

andra länder deltar. De deltagande länderna är Tyskland (University of Paderborn, som

koordinerar projektet), England (University of Birmingham), Belgien (University of Leuven),

Grekland (University of Athens) och Italien (University of Padua).

Datainsamlingen på de ingående skolorna består av dels två fokusgruppintervjuer med cirka

fem elever från årskurs 7 i varje (en med pojkar och en med flickor), dels individuella

intervjuer med elever från årskurs 9 (ungefär sex elever, hälften av vardera könet). I

samarbete med skolan, främst idrottslärare, önskar vi samtala med elever som inte är så

intresserade av idrott/fysisk aktivitet varken i skolan eller på fritiden. Några har kanske

invandrarbakgrund och/eller är överviktiga. De bör tala ganska bra svenska så att de kan

utveckla sina svar i intervjusituationen. Vi behöver träffa eleverna två gånger under skoltid

Den första (45 minuter) för att lära känna dem och förbereda för den "riktiga intervjun" (45

minuter) som spelas in. Vi behöver då tillgång till en lämplig lokal. Det är särskilt tränade

studenter som kommer att utföra intervjuerna och också använda intervjumaterialet i sina

examensarbeten. Allt kommer att genomföras enligt gängse forskningsetiska regler. Givetvis

kommer intervjuerna att vara anonyma och strikt konfidentialitet kommer att råda.

Skulle jag och några studenter kunna träffa dig och en idrottslärare och informera ytterligare

om projektet och diskutera urvalet av elever och själva intervjuernas genomförande? Jag tror

att en timma är lagom. En timma mellan 9-16 den 29 feb eller 1 mars.

Vore bra om du kunde lämna besked ganska snart så att jag kan meddela de aktuella

studenterna om dag och tidpunkt. Jag är väldigt tacksam för er medverkan och hoppas på ett

givande samarbete.

Bästa hälsningar

Göran Patriksson

Bilaga 9

Mall för samtal vid den förberedande intervjun

Jag heter Christina Persson och jag är student på Göteborgs Universitet. Tack så mycket för

att ni vill vara med på intervjuer i vårt projekt.

Vi kommer genomföra ”de riktiga” intervjuerna om ungefär två veckor. Meningen med

intervjuerna är att jag vill lära känna er och vet mer om era vanor. Det jag är intresserad av att

ta del av är vad ni gillar att göra, vad ni inte gillar att göra, vad ni brukar göra på morgonen,

mitt på dagen och på eftermiddagen. Jag hoppas att ni svara så ärligt som möjligt på mina

frågor. Ni ska veta att det inte finns några svar som är rätt eller fel, eftersom jag är

intresserade av era åsikter. Jag vill spela in intervjun med en bandspelare för att jag ska kunna

lyssna på det igen efter intervjun. Självklart så är det bara jag som kommer lyssna på

inspelningen och jag kommer inte berätta för någon vad vi pratat om. Inspelningen är bara till

för mig, inga lärare, föräldrar eller klasskompisar kommer höra det eller ta del av vad som

sagts. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt, så ni har inget att oroa er för. Allt

kommer vara hemligt, när jag lyssnar på inspelningarna så kommer jag inte skriva era namn,

så det är ingen som kommer veta vem som har sagt vad.

Intervjuerna är om ungefär två veckor, ni kommer få påminnelser av era lärare så ni vet när

intervjuerna kommer äga rum. Mötet kommer hållas under lektionstid så att alla kan delta. Jag

hoppas verkligen att ni vill vara med, eftersom era åsikter är väldigt viktiga. Ni är experterna.

Nästa möte kommer alltså vara individuella och jag kommer prata med er en och en. Ni

behöver alltså inte fundera på varför era klasskamrater inte har möten samtidigt. Jag ser fram

emot att få träffa er igen och tackar redan nu för att ni vill vara med. Om ni har några frågor

så är det bara att fråga. Tack så mycket så ses vi om ungefär två veckor!

Bilaga 10

Frågeformulär

Frågeformulär

Tack för din medverkan

Är du en pojke eller en flicka □ Jag är en pojke

□ Jag är en flicka

Vilken årskurs går du i?

Hur gammal är du?

Vilket är ditt hemland?

Vilket är ditt hemspråk eller modersmål?

Vem bor du tillsammans med?

□ Mamma

□ Pappa

□ Ett syskon

□ Två syskon

□ Tre syskon

□ Fler än tre syskon

□ Andra _____________________

_____________________

_____________________

Har du ett eget rum? □ Nej

□ Ja

Äger din familj någon bil?

□ Nej

□ Ja, en bil

□ Ja, flera bilar

Under de senaste tolv månaderna, hur många

gånger har du och din familj rest iväg på semester?

□ Inte alls

□ En gång

□ Två gånger

□ Fler än två gånger

Hur många datorer har ni hemma?

□ Ingen

□ En

□ Två

□ Flera än två

Bilaga 11

Brev till respondenterna

Hej!

Vi kommer att ses igen om ungefär två veckor för vårt individuella möte. Då skulle jag vilja ställa

frågor angående dina vanor, vad du är intresserad av, vad du inte tycker om att göra och vad du brukar

göra på morgonen, vid lunch, på eftermiddagen och på kvällen. Allting som du berättar för mig

kommer vara hemligt, därför behöver du inte vara orolig för att någon förutom jag får reda på vad vi

har pratat om. Jag hoppas att du kommer svara så ärligt som möjlig, eftersom jag är väldigt intresserad

av DIN åsikt och vad du VERKLIGEN tycker. Din åsikt är väldigt viktig för mig, eftersom jag vill

veta mer om ditt liv – och du är experten på ditt liv.

Din lärare kommer låta dig gå från en lektion för att vara med på mötet, så det kommer vara okej för

dig att gå ifrån din lektion vid detta tillfälle. Om du inte kan vara med på mötet av någon anledning,

var snäll och ring, skicka sms eller maila till mig. Jag ser fram emot att träffa dig igen!

Hälsningar

Christina Persson

0709- ******

*********@studen.gu.se