KRÖNIKAN - KEF · 2020. 12. 3. · KRÖNIKAN Mats Kinnwall: Krisen gav nyttigt nytänkande Medlemstidning för Kommunalekonomernas örening f #6 2013 e onomkommunal KOMPETENSBRIST

KRÖNIKANKRÖNIKAN Mats Kinnwall: Krisen gav nyttigt nytänkande

Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening

#6 2013

e onomkommunal

KOMPETENSBRIST I VÄSTMANLANDPolskt samarbeteen av lösningarna

TEMA: UPPHANDLINGGoda affärer ska vara en ledningsfråga

SINNE föR AffÄRERGabriella Manieri gillar inköp och människor

Ett nytt loftgångsboende i tre våningar med en blandning av en- och tvårummare. Samtliga lägenheter har i detta utförande en egen balkong, tvättmaskin och torktumlare.

Läs mer om denna byggnad och övriga produkter på www.flexator.se

Nytt studentboendekoncept!

Pris: 3.875.000 kr* eller 12.072 kr/m2*

* Priserna är exklusive moms, monterat och klart ovan grund inom 35 mil från Nässjö. Gäller så långt lagret räcker.

Kontakta oss för mer information eller läs mer om oss på www.flexator.se

Förskola Anneberg,omgående leverans!

LEDNINGS-

www.kommunalekonomi.se

Ansvarig utgivare: Peter TellbergRegionkansliet, Västra Götalandsregionen405 44 Gö[email protected]ör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected] form och layout: Long Tall Sally PR

Annonser: Ad 4 you media AB,tel 08-505 667 80, [email protected]ågor om din prenumeration: 026-12 81 85E-post: [email protected]: André de Loisted

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi kommer ut den 11 februari 2013.

Clarry kör en

lågbudget-Lucia!

23

Gå in på KEF:s hemsida www.kef.se! Där hittar du fler artiklar om kommunal ekonomi.

INNEHÅLL

Aktuellt i Kommunal Ekonomi4 Ordförande. Peter Tellberg om

vikten av elektronisk handel.

6 Nyttigheter. Ett kalendarium för din omvärldsbevakning.

7 Notiser. Nytt förslag om redovisning möter kritik.

8 KEF. Kontentan skapar ny medlemsnytta på webben.

22 Finans. Kommunbank à la France bildad i december.

24 Forskarsidor. Allt fler kommunala styrmodeller.

30 Krönikan. Krisen vässade sektorn, anser Mats Kinnwall.

18

Utges av Kommunalekonomernas förening

Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2013.

Miljömärkt Trycksak 341 834

ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.

9

Upphandling för goda affärer 9–15Temat handlar om offentlig upphandling. Det är dags att släppa fram upphandlarna ända in i kommunledningen, anser sakkunniga.

Entreprenör och affärsmakare 16Gabriella Manieri är ekonomen som tjusades av att göra goda affärer.Därför blev hon inköpare – inte utan en viss framgång på vägen.

Västmanland behöver förstärkning 18Landstinget Västmanland sliter med att försöka lösa kompetensbrister.Samtidigt ska man hantera en haltande ekonomi och regionfrågan.

Skillnad i sociala kostnader 20Det kan skilja mycket i kostnader för barn- och ungdomsvården mellan kommuner. Vad beror det på? Vi hälsar på i Flen och Gnesta och frågar.

16

20

LEDARE

Det drar ihop sig till jul och förhoppningsvis lite ledig-heter med tid för reflektion och summering av året som gått. Handen på hjärtat: hur mycket facklitteratur har du hunnit läsa i år? Som KEF-medlem har du möjlighet att komma ikapp - samtidigt som du köar för en parkerings-plats i julhandeln. Hur då? Jo, om du utnyttjar den nya medlemsförmånen Kontentan och deras app där man kan

lyssna på sammanfattningar av managementlitteratur som ljudfiler. KEF har nämligen slutit ett avtal med Kontentan, ett företag som sam-

manfattar managementlitteratur på åttasidiga pdf-filer eller som ljudfiler. Det är helt gratis om du är medlem. Jag rekommenderar dig verkligen att provläsa eller provlyssna – det är riktigt bra! Fundera sedan över vilken nytta du kan ha av det på din arbetsplats. Det kanske är fler som borde bli medlemmar och få tillgång till denna möjlighet till kompetensutveckling där du jobbar.

ÖvER tIll temat upphandling. Oavsett hur man ser på LOU och dess omfattande administration och krångel finns det interna rutiner i våra egna verksamheter att reflektera över. När man exempelvis väl har upphandlat en leverantör och fått till ett bra avtal med leverantören: hur ska man då säkra att avtalet blir väl känt inom verksamheten så att man avropar mot det nya avtalet och kanske också den nye leverantören? Ute i organisationen har man kansk e upparbetat väl fungerande rutiner för avrop, leveranser och fakturering till den tidigare leverantören och upplever inte lusten att byta som jättestor.

För en effektiv hantering av detta måste verksamheterna erbjudas ett enkelt sätt att göra sina beställningar. Jag är övertygad om att detta kan hanteras av ett effektivt system för elektronisk handel som hjälper beställaren med den adminis-trativa kopplingen mellan produkten och avtalet och andra praktiska detaljer som leveranser och faktureringen.

Något att fundera över när ni planerar för hur ni ska ta hand om elek-tronisk handel. Antingen ”all in” eller enklast möjliga

lösning. Man får fråga sig vilket som bäst hjälper kunden att bli ett stöd. Vad som efter en

verksamhetsutvecklingsprocess med förändrade rutiner bidrar till att

förenkla för verksamheten och minskar dess tid att möta kunden.

Jag tror att lösningen stavas väl utbyggd elektronisk handel när man väl ger sig i kast med frågan. Det kan ni tänka på när ni sätter tän-derna i årets sista Kommunal Ekonomi.

Varsågod, tidningen är din!

PETER TELLBERG

Ordförande, Kommunalekonomernas förening

n Så var det snart slut på föreningen jubi-leumsår 2013. Firandet på Cirkus i Stock-holm var årets höjdpunkt. Banketten fick tiden att stå stilla för ett ögonblick – ge-menskapen har bundit samman medlem-marna, decennium efter decennium. Läs mer om året som gått på sidan 23.

Korruption utan slut? n Korruptionsaffärerna fortsätter. Nu senast är det Uppsala och Göte-borg som utmärkt sig. I Göteborg har juri-dikprofessor Dennis Töllborg startat en-frågepartiet ”Stoppa Göteborgskorrup-tionen” som väckt stort intresse, enligt grundaren. Förre chefen för Riksrevisionen och gästprofessorn på Handels i Göteborg, Inga Britt Ahlenius, skräder inte orden: ”Att Göteborg på egen hand skulle kunna förändra denna kultur, åstadkomma ett paradigmskifte, tror jag inte ett ögonblick

på.” Samtidigt låter regeringen utreda den kommunala revisionen ännu

en gång. Kommunal Ekonomi lär få återkomma till ämnet kor-ruption och intern kontroll nästa år. Igen.

till sist … … noterar vi att Björn Ulvaeu s

låter det nya ABBA-museet gå i bräschen mot det kontantlösa sam-

hället. OK, vi fattar: ABBA-Björn kliver in i framtiden till tonerna av Money, Money, Money medan landstingen trampar på stället, hanterar slitna tjugor och lyssnar på Kväsarvalsen.

Kontentan – för en nyttig jul

HÅLL KOLL!

Prova Kontentan!

En del av din

kompetensutveckling.

Gratis för KEF-

medlemmar.

Minnesvärt

jubileumsår

Ur Göteborgs-Posten den 26 november.

BIL

D: S

TEF

AN

BO

HLI

N

Välj bland föreningens kurser under våren 2014. Boka din utbildning i god tid – vissa kurser blir snabbt fulltecknade.

Kommunalekonomernas föreningBox 204, 801 03 Gävle

Tel: 026-12 81 85 E-post: [email protected]

Vässa din kompetens! Gå en utbildning våren 2014

att skriVa och tala 6–7 februari, Göteborg

ny ekonom i kommunen3–5 mars, stockholm

konferens för ekonomer inom kultur- och fritids området

13–14 mars, stockholm

Grundkurs för omsorGs ekonomer


konferens för sjukVårdsekonomer


internkontroll Grundkurs

13 mars, stockholm

internkontroll fördjupninG

26–27 mars, 28 april, stockholm

temadaG aVskriVninG

1 april, stockholm

konferens för skolekonomer

8–9 april, malmö24–25 april, stockholm6–7 maj, Göteborg

personalekonomi

8–9 maj, stockholm

exploaterinGs redoVisninG

8 april, stockholm

finansdaGarna


konferens för ekonomer inom socialtjänsten


att skriVa och tala

3–4 juni, malmö/helsingborg

kursinnehåll, anmälningstider och övrigt kursutbud presenteras efter hand på www.kef.se.

KEF:s kurser vintern 2013

6 Kommunal Ekonomi #6 2013

KAlENDARIUM

REGERINGEN n Prop. 2013/14:46 Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län får bilda regioner. Det regio-nala utvecklingsansvaret flyttas till landstingen.n PROP. 2013/14:7. Ändringar i statistik-lagstiftningen. Uppgiftsskyldighet för den officiella statistiken gäller även för kommu-nalförbund från årsskiftet.n DIR. 2013:105. Ökad effektivitet i upp-handlingar i samband med överprövningar. En utredning ska se över dagens regelverk för överprövningar vid offentliga upphand-lingar. Klar senast den 15 juni 2014.

FINANsDEPARtEMENtEtPågående SOU: n Utredning om en kommunallag för fram-tiden. Utredare: Johan Höök. Slutredovis-ning senast den 31 mars 2015.n DIR. 2013:100. Utredning om kommunal revision. Regeringen utreder möjligheterna att förstärka den kommunala revisio-nen inom ramen för utredningen om en kommunallag för framtiden. I uppdraget ingår att överväga om de förtroendevalda revisorerna ska tas bort eller om rollen för de sakkunniga revisorsbiträdena istället ska förstärkas. Redovisas senast 31 mars 2015.n Ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster. Utredare: Eva Lindström. Redovisas senast 28 februari 2014.

sOcIAlDEPARtEMENtEtn DIR. 2013:104. En nationell samordnare ska göra en analys av hur hälso- och sjukvår-den kan använda professionernas resurser på ett mer effektivt sätt. Klart före 31:e december 2015.

sKl n I DECEMBER: Definitiva uppgifter om PO-pålägg för 2014. Uppgifter om intern-räntan för 2014.n PREL 17 DEC: Cirkulär om Omsorgspris-index ( OPI) och vårdprisindex (VPI). n 19 DEC: Ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 3 2013. n SLUTET AV DEC: Cirkulär och Ekonomi-Nytt om redovisningsfrågor 2014.

INsPEKtIONEN FÖR våRD Och OMsORG (IvO)n RAPPORT: Fördjupad granskning av tillsynsresultatet 2012 av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga.

RIKsbANKENn 17 DECEMBER: Nytt beslut om repo-räntan. Penningpolitisk uppföljning decem-ber 2013 publiceras.n 12 FEBRUARI : Nytt beslut om repo-räntan. Penningpolitisk rapport februari 2014 publiceras.

KONKURRENsvERKEt n SKRIVELSE : Flertalet kommuner och statliga myndigheter ändrar sitt beteende när Konkurrensverket ifrågasätter om de agerar enligt konkurrenslagen. Konkurrens-problem rättas då till snabbare än om verket ska driva ärendet i domstol.

EKONOMIstyRNINGsvERKEt n 16 DEC: Prognos över statens budget och de offentliga finanserna.

MyNDIGhEtEN FÖR våRDANAlysn RAPPORT I DEC: Vad förklarar omoti-verad ojämlikhet i vården? Projektledare: Jesper Olsson.

n RAPPORT I DEC: Används läkarresursen på ett effektivt sätt? Projektledare: Sofia Almlöf.

stAtsKONtOREtn PUBLICERAT I NOV: Rapport om det kommunala utjämningssystemet. En analys av utvecklingen sedan mitten av 1990-talet till i dag.

scb n 16 DECEMBER: Kommunalskatterna.

KONjUNKtURINstItUtEtn 18 DECEMBER: Konjunkturbarometern och konjunkturläget.n 30 jANUARI : Konjunkturbarometern.

sOcIAlstyRElsEN n PUBLICERAT: Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd.

RåDEt FÖR KOMMUNAl REDOvIsNING n UTKAST: Kostnadsredovisning av pen-sionsförmåner som intjänats före år 1998 samt redovisning och värdering av vissa ex-ternt förvaltade pensionsmedel. Synpunkter kan lämnas fram till 31 december 2013.

sNs n PUBLICERAT: Välfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter.

KONFERENsERn 9 –10 jAN: Ekonomichefsdagar i Stock-holm.n 29 – 30 jAN: Upphandlingsdagarna i Stockholm.

4

Nytänk skapar framgång – det vet vi av erfarenhetDet är med stolthet i rösten som vi berättar om 30 års erfarenhet av att hjälpa företag och organisationer att uppnå sina ambitioner. Det gör vi genom att Utmana, Involvera och Förverkliga.Vilka är era mål?

Annons

Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com

Kommunal Ekonomi #6 2013 7

REDOvIsNING

Sammanhållning för gemensam

nytta!

Boka redan nu in Kommuninvests

föreningsstämma

Torsdagen den 10 april 2014Clarion Hotel Sign

Stockholm

Svenska kommuner och landsting i samverkan

www.kommuninvest.se

Många kommuner vill trygga sina pensionsåtaganden via försäkring eller stiftelse. Men enligt ett förslag från RKR ska förpliktelsen ändå finnas kvar i redovisningen tills pengarna når pensionären. Krångligt och svårbegripligt, hävdar kritiker.

TExT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ

Förslaget kommer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och får störst effekt på pensioner

intjänade före 1998. Dessa ska enligt den lagstadgade blandmodellen inte redovi-sas som skuld utan som ansvarsförbin-delse, varvid kostnaden uppstår först vid utbetalning.

För att vara säkra på att klara framtida åtaganden har många kommuner betalat till en försäkring eller stiftelse. Därmed uppstår kostnaden redan då i redovis-ningen – samtidigt som förpliktelserna minskar.

Men RKR vill nu att samma principer ska gälla oavsett hur pensionsmedel för-valtas. Tolkningen är att det alltid är vid betalning till pensionären som kostnaden ska bokföras. Pengar som lagts in i för-säkringar och stiftelser ska därför tillbaka in i redovisningen – följaktligen både bland tillgångarna och på skuldsidan (som ansvarsförbindelse eller avsättning).

– Vi har inga synpunkter på hur man hanterar sin förvaltning, men vi vill ha en jämförbarhet i redovisningen, säger tor-björn tagesson, kanslichef på RKR.

Återläggningarna påverkar soliditets-talen.

– Det är bland annat just därför vi gör det här, säger Torbjörn Tagesson.

OlA ERIKssON , kanslichef på Kom-munalekonomernas förening, ogillar förslaget. Han anser att grundproblemet ligger hos blandmodellen, där pensioner redovisas olika beroende på om de är intjänade före 1998 eller inte.

– Ju mer möda vi lägger på att hantera blandmodellen, desto krångligare blir det för utomstående att förstå redovisningen.

Han anser också att det är skillnad på försäkring och stiftelse när det gäller vad som kan redovisas som tillgång. Ett kri-terium är att kommunen har kontroll.

– I en stiftelse har man relativt stor kontroll, men i en försäkring har kom-munen inte kontroll vare sig över hur medlen placeras eller används. Det är reg-lerat med försäkringsbolaget, som står för utbetalningen, säger Ola Eriksson.

KRItIK KOMMER ävEN från lars-åke vikberg, vd för KPA Pension. Han reagerar mot att försäkringspremier inte återspeglas som minskade åtaganden:

– Kommunen har betalt en premie, men får inte beakta minskade pensions-utbetalningar i sitt resultat.

Bara om livbolaget går i konkurs, vil-ket i Sverige inte hänt i modern tid, ham-nar åtagandet på nytt hos kommunen.

– Men redovisning ska inte utgå från sådant. Det är att ha hängslen, livrem och fallskärm. Genom att diskvalificera en försäkringslösning, känns det som man straffar kommuner som i mitt tycke tagit sitt ansvar.

Det går att lämna synpunkter på RKR:s utkast fram till 31 december 2013, se vidare på www.rkr.se.

ifrågasatt utkast om pensionsredovisning

PENsIONER. Spara till pensionerna måste kommunsektorn göra – men hur ska det redovisas?

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO


KEF

KEF har lösningen för dig som vill ha bättre koll på facklit-teraturens ”måste-böcker”. Som en ny medlemsförmån erbjuder föreningen tillgång till Kontentan, ett företag som sammanfattar de bästa och mest aktuella fackböckerna på marknaden. Ulricehamns kom-mun har använt tjänsten i flera år och är nöjda med vad de får.

TExT: TOBIAS HAMMAR

M arknadsföring, försäljning, ledar-skap och personlig utveckling – antalet titlar på management-

litteraturens ”måste-hylla” är bedövande stort. Men ärligt talat: hur många av oss hinner egentligen med att plöja igenom den?

I en nytt förmånserbjudande vill KEF ge sina medlemmar möjlighet att täppa till eventuella kunskapsluckor. Fören-ingen har slutit avtal med Kontentan, ett företag som specialiserat sig på att välja ut och sammanfatta de hetaste fackböckerna

inom ekonomi och management. Avtalet innebär att KEF:s medlemmar, förutom fri tillgång till Kontentans PDF-samman-fattningar, också får tillgång till bolagets app. Därifrån kan man även ladda ned samman fattningarna som ljudfiler.

– Därmed kan man både läsa samman-fattningarna på sin dator, läsplatta eller mobil, och lyssna på dem när man pend-lar eller reser i jobbet. Det skapar goda möjlig heter att hålla koll på vilka böcker det pratas om just nu, säger Ola Eriksson, kanslichef på KEF.

hAN hAR FÖR egen del använt Konten-tan sedan 1990-talet för att hålla sig à jour med den viktigaste facklitteraturen. Det är ett bra sätt att även erbjuda föreningens medlemmar möjligheten till ständig fort-bildning, anser han:

– Jag ser det här som en del av vår kurs-verksamhet. Men det öppnar också upp för olika ekonomgrupper att använda Konten-tan i sina respektive utbildningsverksam-heter, säger han, och fortsätter:

– Jag märker när jag är ute och pratar med människor att många läser väldigt lite. Det beror dels på bristande tid, dels på att det ibland kan vara svårt att få lov att köpa facklitteratur till sitt kontor. Det går bra för de allra mest nödvändiga böckerna, men kanske inte alltid med böcker som handlar om mer perifera områden som marknadsföring, ledarskap och personlig utveckling.

Kontentan har funnits sedan 1993 och sammanfattar totalt runt 20 böcker varje år. I biblioteket finns nu sammanlagt över

470 böcker tillgängliga för kunderna att ta del av.

EN ORGANIsAtION

som redan använder sig av tjänsten är Ulricehamns kommun. Kommunen har sedan två år tillbaka erbjudit samtliga av sina 2 000 anställda tillgång till Kontentans utbud. Dessutom ligger tjänsten till grund för kommunens löpande kompetensutvecklingsarbete som kommunen bedriver för sina totalt 70 chefer.

– Vi använder Kontentan som underlag för våra samtalsgrupper. De samlar ledare från alla våra olika verksamheter och syf-tar till att stimulera till helhetssyn och reflektion. De består av mellan sex och åtta chefer som träffas några gånger varje år för att diskutera olika, aktuella teman, säger lars lindbergh, personalchef på Ulrice-hamns kommun, och fortsätter:

– Den stora nyttan med Kontentan är att det är ett digitalt verktyg, då kan vi dist-ribuera det enkelt. Dessutom är samman-fattningarna korta och koncisa. Du kan smaka av en mängd bra litteratur på kort tid och se vad som passar dig. Många böcker innehåller också handfasta råd och tips, vilket gör att man som chef lätt kan pröva metoderna i sin egen verksamhet.

KeF ger dig koll på facklitteraturen

”jag ser Kontentan som en del av vår kursverksamhet.”

Ola Eriksson tipsar Tänka, snabbt och långsamt, av Daniel Kahne-man: En bok om hjärnan och hur vi tänker.

Klart!: Bli superstrukturerad på 31 dagar av David Stjernholm.

Great by choice, av jim Collins: om hur företag kan vara framgångsrika under osäkra tider.

Ledarskap – 200 råd, av Percy Barnevik: Stor företagsledarens bästa ledarskapsråd.

Känsliga gåvor, av Malin Åkerström: Om gåvans innebörd och skillnaden mellan gåvor och mutor.

Lars Lindbergh.

GRUPPARbEtE. En bok från Kontentan kan vara ett diskussionsunderlag.

BIL

D: J

OSE

F PH

ILIP

P


LEDNINGS-

Upphandlingsutredningen tog ett helhets-grepp på den offentliga sektorns inköp. Bris-ten på strategiska målsättningar och styr-ning hamnade högst upp på att göra-listan.

Den offentliga sektorn upphandlar varor och tjäns-ter till ett värde av uppskattningsvis mellan 550 och 600 miljarder kronor om året. Det är enorma

summor och i många myndigheter tävlar ”Inköp” med ”Personal” om att vara den största utgiftsposten.

Lägg därtill en stor effektiviseringspotential där mar-ginella förändringar på någon procent betyder bespa-ringar i miljardklassen. Så, visst borde väl upphandling vara på varje alert samhällsdebattörs läppar? Det anser Anders Wijkman, ansvarig för Upphandlingsutred-ningen som presenterades i våras:

– Under utredningstiden var det mycket debatt om upphandling i media, men när utredningen väl presente-rades blev det förvånansvärt tyst. Alltmer av välfärdens kärna upphandlas, så det är viktigt att frågan får den uppmärksamhet den förtjänar säger han.

sOM UtREDARE vAR Anders Wijkman, bland annat tidigare EU-parlamentariker med ett starkt miljöenga-gemang, ingen upphandlingsexpert. En fördel, anser han själv:

– Det var nog bra att någon med friska ögon tittade på det här området. Det första som stod klart för mig var att upphandling präglats för mycket av juridik och för lite av strategiska målsättningar.

Det strukturfelet hittade han även högst upp i landets politiska ledning.

– I regeringskansliet har synsättet varit begränsat, alldeles för kameralt och juridiskt. Ingen av de senaste regeringarna har insett betydelsen av att nästan 20 pro-cent av samhällsekonomin omfattas av LOU, säger han.

Den offentliga sektorn handla r varor och tjänster för enorma summor. För mycket juridik och för lite affärer, är sakkunnig a eniga om. Liksom att förbättringspotentialen ligge r i mångmiljardklassen. Däremo t är åsikterna delade om hur det ska gå till. TExTER: THOMAS PETTERSSON

upphandling med fokus på strategin

UPPhANDlING

Anders Wijkman.

UPPhANDlINGsUtREDNINGENs 47 FÖRslAG – Ett AxPlOcK4 Nya direktupphandlingsgränser: LOU: 600 000 kronor för varor och tjänster,

1,2 miljoner kronor för byggentreprenader. LUF: 1,2 och 1,6 miljoner kronor för varor respektive tjänster.

4 Upphandlingsmål koncentreras till tre förvaltningsrätter och en kammarrätt.

4 Direktupphandlingar över 100 000 kronor ska dokumenteras och upphand-lande enheter ska anta riktlinjer för direktupphandlingar.

4 4,5 miljoner kronor avsätts årligen för att finansiera tre professurer inom offentlig upphandling.

4 Direktupphandling får temporärt användas när upphandlingen blivit över-prövad och en förlängd avtalsspärr inträtt.

4 En allmänt tillgänglig databas med uppgifter om alla genomförda upphandlingar.

BIL

D: S

TéF

AN

EST

ASS

y

ILLU

STR

AT

ION

: LA

SSE

WID

LUN

D


Upphandlingsutredningen levererar ett batteri på 47 oli-ka åtgärder. Där saknas inte uppgifter för staten att driva utvecklingen framåt, inte minst på kompetensområdet:

– Regeringen har ett stort ansvar för att se till att både utbildning och forskning kommer igång. Staten måste gå före här och beställa uppdragsutbildningar, säger han.

De goda exemplen på framsynt upphandling inom offent-lig sektor hittar Anders Wijkman ofta i kommunerna. Han nämner Värnamo, Växjö och Lidingö som föregångare.

– Upphandlarna måste ha säte i kommunledningen. När man aktivt blandar in politikerna blir det mycket bättre. Då blir målsättningar och strategier levande och tjänste-männen får ett ökat stöd.

NäRINGslIvEt, Då? Ja, där finns förstås goda exempel och andra möjligheter att ta vara på den dynamik markna-den erbjuder.

– Se på IKEA. Där utvecklas ett nära samarbete med leverantörern a och inköpsavdelningen är helt avgörande för företagets resultat, säger han.

Jämför då med offentlig sektor reglering och samhälls-ansvar vilar tungt och där överbelamrade upphandlarna inte hinner följa upp ingångna avtal överhuvudtaget.

En viktig del av Upphandlingsutredningen är det stra-tegiska, framåtblickande perspektivet. Där får klimat- och hållbarhetsfrågorna en allt större plats.

– Allt vi köper bör sättas in i ett perspektiv där vi snart är nio miljarder människor på vår planet. I utredningen lanserar vi livscykeltänkande i stället för lägsta pris. Det vinner både ekonomin och miljön på.

Hallå

där! lill sandberg, sekreterare för Sveriges Offentliga Inköpare och upphandlingschef i Sollentuna kommun samt Årets Inköpare 2011.

vad står högst på sOI:s agenda just nu?

– Ett fokusområde är bland annat leveran-törsdialog – man är två om att göra en bra affär. Vi är generellt lite för försiktiga med att ta kontakt med leverantörerna under upphandlingsprocessen på grund att vi är rädda för att bryta mot lagen.

hur ser det ut med intresset för upphandlingsfrågorna?

– Idag finns upphandlingsfrågorna med på den politiska agendan på ett annat sätt än tidigare. Att frågorna lyfts inom organisa-tionen beror till viss del på införandet av

upphandlingsskadeavgifterna, tror jag.

… och hur ser det ut på förvaltningarna?

– Där finns fortfarande synsättet att det är upphandlarna som fixar fram avtalen. En lyckad upphandling kräver bra samarbete mellan verksamheterna och upphand-lingsenheten. Vi måste få bra underlag och verksamheterna ska ställa kraven.

hur kan ert samarbete med ekonomerna förbättras, tycker du?

– Förra året var SOI med på KOMMEK, det är ett bra sätt. Många revisorer, eko-nomichefer, kommunchefer kom fram och

ville veta vad vi jobbar med. Det var lyckat, vi fick en ny arena och kände oss uppskattade.

sedan en tid har ni en egen certifie-ring – vad vinner sOI med det?

– Certifieringen ska höja kompetensen, främja professionen och bli ett kvalitets-kriterium för arbetsgivarna. Hitills är det inte så många som tagit certifikatet. Vi står inför ett generationsskifte, många äldre tycker inte det är någon idé och de unga har inte nått certifieringsnivån.

BIL

D: K

ON

KUR

REN

SVER

KET

”Alltmer av välfärdens kär-na upphandlas, det är vik-tigt att frågan får den upp-märksamhet den förtjänar.”

slUthANDlAt. Sämsta upphandlaren är verksamhetschefen som handlar lite som det passar. Där kan Konkurrensverket göra en insats.


P å Konkurrensverket konstaterar Ellen hausel heldahl, chef på avdelningen för offentlig upp-

handling, att upphandlingsfrågorna flyttats upp några hack på de kommunala agendorna de senaste åren. Anledningen är enkel: verket har dragit över 60 upp-handlingsärenden till domstol. Det har gett eko inom kommunsektorn.

– Många upphandlare uppskattar, märk-ligt nog, vårt arbete. Nu tar politikerna

upphandlingsfrågorna på ett större allvar och upphandlarna får större förståelse och respekt

för sitt arbete, säger hon.

DEt vANlIGAstE tillsynsärendet är en avdel-ningschef med eget budgetansvar som handlar lite

som det passar och lämnar upphandlarna helt akterseglade. Otillåtna direktupphandlingar utpekas i lagen som den allvarligaste över-trädelsen av upphandlingslagarna.

– Där gör vi nytta, vi kan använda lagen för att stoppa otillåtna direktupp-handlingar. Det handlar inte om laglyd-nad i sig, utan om att göra bättre affärer. Det ska vara ordning på upphandling-arna så man ser vart pengarna ta vägen inom organisationen, säger hon.

Upphandlingsutredningen togs emot väl av verket som tar hand om den fö-reslagna satsningen på utökat upphand-lingsstöd som regeringen redan beslutat genomföra. Bra, tycker Ellen Hausel Heldahl. Dåligt, tycker förslagsstäl-laren Anders Wijkman som anser att myndigheter inte ska blanda tillsyn och rådgivning inom organisationen.

– Det funkar på Länsstyrelserna och Skatteverket – varför skulle då inte vi klara av det? Redan idag har vi en rådgivande funktion. Vi tar emot över 6 000 förfrågningar per år, berättar hon.

Verket ligger i startgroparna för nästa steg i processen att utveckla offentlig upphandling. Nästa år antar EU-rå-det tre nya direktiv om upphandling som ska anpassas och implementeras i vår lagstiftning i början av 2016.

– Det blir en helt ny lagstiftning. Det ska exempelvis bli lättare att förhandla, nya upphandlingsförfaranden etableras, utvärdering enligt lägsta-pris försvinner – bara ekonomiskt mest fördelaktigt inklusive livscykelperspek-tiv finns kvar. Dessutom lyfts sociala krav, miljökrav och innovationer fram. Det blir mycket jobb, inte minst för oss på Konkurrensverket, säger hon.

”politiken tar upphandling på allvar idag”

Upphandlingsfrågorna har fått större aktualite t i kommunsektorn. En förkla-

ring till det är att Konkurrensverket drivit en tuff linje mot otillåtna och

felaktiga upphandlingar.

är det dags att sKrota lou? bo Nordlin, chefredaktör, Upphandling24:– Nej. Vem kan tycka illa om likabe-handling, transparens och icke-diskriminering, som LOU grundas på? Lagen är inte problemet, utan bristande resurser för behovsanalys, marknadsanalys och uppföljning hos upphandlarna skapar de problem vi ser.

johan Almesjö, förbunds-direktör, Inköp Gävleborg:– Nej. All lagstiftning har sina för- och nackdelar, men det är sällan i lagens detaljer problemet sitter utan i tillämpningen. Fokus måste ligga på kompetensutveckling och bra organisationer för att stödja ett bra genomförande av upphandlingarna.

Dag larsson, landstingsråd (s), stockholms läns landsting:– Ja. LOU är i högsta grad olämplig för vård och omsorg och bör där-för avskaffas eller skrivas om. Vård och omsorgsverksamheter kräver i regel kontinuitet för att kunna fungera väl. Egen regi eller LOV är att föredra framför att lägga ut välfärdsverksamheter enligt LOU.

lill sandberg, sekreterare, sverige Offentliga Inköpare:– Nej. Det räcker inte med att skrota LOU för att uppnå goda affärer. Det krävs andra åtgärder, exempelvis mer resurser inom upphandling och inköp. Om upphandling tas på allvar genom tydlig styrning blir LOU-frågan av underordnad betydelse.

enKät

Ellen Hausel Heldahl.

UPPhANDlING


A tt bara förvalta och ställa in det ena köpeavtalet efter det andra i hyllan – det var inte vad David

braic ville när han blev upphandlingschef i Växjö kommun för sex år sedan. Han började med att bygga ett nätverk, såväl uppåt och nedåt i kommunen som ute bland leverantörer.

– Det är viktigt att ha mandat från kom-munstyrelse och kommunchef för att kun-na gå ut i verksamheterna och sälja in upp-handling och vikten av inköpsstyrning.

Han drev också fram en utredning om var upphandlingen ska vara placerad. Den låg tidigare under ekonomichefen, men David Braic hade frågor att ställa direkt till kommunchefen.

– Vår ekonomichef stödde oss och såg att det är mer naturligt att rapportera till kommunens högste chef.

Det ledde till en upphandlingsenhet

växjö driver strategiska affärer

Centralt placerad upp-handling med e-handel och samdistribution. – Växjö kommun har kommit en god bit på väg mot det strategiska arbets sätt som bland andr a Upphandlings-utredningen förordar.TExT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ

… ekonomichefens roll i upphandlings-

processen:– Det kan vara okej för upphandlingen att vara placerad under ekonomikontoret. Men då ställs högre krav på ekonomichefen att lyssna och rapportera uppåt i organisationen. Jag tror det är svårt att hinna med i stora och medelstora kommuner. Så ekonomichefen måste antingen stödja en omorganisation där upphandlingen

blir en egen enhet eller själv föra upphandlings-chefens åsikter uppåt.

… e-handelns betydelse i upphandlingen:– Det finns två delar i detta. Det ena är att processen blir effektivare med elektroniska anbud via upphandlingsstödet. Det andra att inköpssystemet är ett sätt att nå ut med ett styrverktyg i organisationen. Tidigare hade vi

ingen kontroll på hur beställarna gör sina inköp.

… samtransporter via en distributionscentral:– Det blir inte lika många tunga transporter. Vi får säkrare hantering med färre fordon på skol-gårdar, minskat utsläpp av koldioxid. Med detta kan vi också dela upp upphandlingar och få mindre aktörer att lämna anbud. De behöver inte köra runt till 400 ställen utan till ett enda.

david braic om ...

UPPhANDlINGB

ILD

: VÄ

xJÖ

KO

MM

UN


S STRATEGISK PLANERING

GENOMFÖRANDERAPPORTERING

ANALYS

VERKSAMHETS- PLANERING

BUDGETERING

För effektiv verksamhetsstyrning

Styr- och ledningssystem för kommunerÖver 60 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs!

- Verksamhetsplan- Budget & prognos- Intern kontrollplan- Fullskalig rapporteringsprocess

- Nyckeltal- Beslutsstöd- Webbpublicering- Visualisering av den röda tråden

www.stratsys.se

Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar:

växjö driver strategiska affärer

inom den centrala förvaltningen. Och upp-handlingschefen fick plats i ledningsgrup-pen liksom i kommunstyrelsens organisa-tions- och personalutskott.

Det ger ökad dialog med politiker. Upp-handling kan hanteras tidigare i processen.

– Politiken har kommit in mer i upp-handlingen. Man vill exempelvis ställa sociala och miljömässiga krav, vilket kan vara knepigt i förhållande till Lagen om offentlig upphandling. Den dialogen ska man ha direkt med politiken.

EN stOR NyDANING är systemet för e-handel. Det började med att alla förvalt-ningar fick se över sina inköpsmönster.

– E-handeln blev ett styrverktyg. För-valtningarna har utsett vilka som har rätt att göra inköp. De tituleras certifierade inköpare efter utbildning i fyra-fem tim-mar. Det rör sig om 900 personer av 6 500 anställda.

I systemet finns prislistor med upphand-lade varor. När en inköpare lägger något i sin varukorg går beställningen efter at-test direkt till leverantören. Efter leverans matchas beställningen mot e-faktura.

Det handlar också om avtalstrohet. Sys-temet säkerställer att rätt sortiment köps från rätt leverantör.

– Systemet är inte frivilligt. Beslut finns i fullmäktige att det ska användas.

Systemet larmar om fakturerade priser avviker från de avtalade. Det innebär au-tomatisk och tvingande uppföljning, vilket inte var möjligt när fakturor granskades ute i verksamheterna.

E-handeln omfattar för närvarande de vanligaste produkterna som livsmedel, plast, papper, kontorsmateriel, läromedel, kemiska produkter, hjälpmedel. Miljö-

varor hör till det som är särskilt markerat.– Det är så mycket man får med sig ge-

nom inköpsstyrning. Det har jag levt för.

ENGAGEMANGEt hAR GEtt resultat. David Braic fick utmärkelsen Årets upp-handlingschef 2011 och kommunen fick i år priset Utmärkt Hållbar Upphandlare.

Men arbetet har varit tufft.– Att gå igenom hela organisationen, få

igenom beslut om vilka som ska få köpa och hur det ska gå till. Det har inte alltid mottagits positivt av brukare längst ut. Men nu används systemet flitigt sedan två år. Det läggs 1800 order i veckan elektro-niskt.

Av 170 000 fakturor per år är nu 64 pro-cent elektroniska mot 12 procent 2010.

Extra krävande var att e-handeln inför-des samtidigt med en upphandlad distri-butionscentral. Grunden för den var miljö och säkerhet – transporterna har minskat från 1 900 till 300 i veckan.

Men skälen var även näringspolitiska. När leverantörer endast behöver köra till samlastningscentralen kan upphandlingar styckas i mindre delar, där små lokala före-tag kan konkurrera.

– Men delar man inköpen på många le-verantörer måste verksamheten styras med ett inköpssystem. Så A och O är att införa det systemet först. Här blev det samtidigt, och det var tungt.

Till det som återstår att utveckla hör regionalt samarbete. Sedan tidigare görs en del gemensamma ramavtal i länet; nu handlar det om att få med grannkommu-nerna i e-handeln och samdistributionen.

E-handeln kan i sig byggas ut – med fler leverantörer och genom att även ta in tjänster i systemet.

Och medan priskontrollen nu fungerar väl finns mer att göra för att följa upp leve-rerad kvalitet.

Det finns även arbete kvar när det gäller inköp som inte ligger under upphandlings-enheten. Nyligen har Konkurrensverket stämt Växjö kommun i Förvaltningsrätten med krav på 325 000 kronor i böter för fem otillåtna direktinköp på tekniska förvalt-ningen.

Det har lett till mer samarbete mellan upphandlingsenheten och tekniska för-valtningen.

– Vi har förstärkt vår organisation med nyrekryteringar för att bland annat ge mer stöd åt tekniska.

stRAtEGIsK UPPhANDlING I sjU stEG1. Positionera upphandlingen centralt i

kommunen – eventuellt som en egen enhet.

2. Förankra arbetet i kommunledningen – skaffa mandat för förändring.

3. Gå från en förvaltande till en strategisk enhet.

4. Marknadsför budskapet internt hos beställarna och externt hos leverantörerna.

5. Upphandla system för e-handel – för att styra och kvalitetssäkra inköp.

6. Organisera samdistribution – men först bör e-handeln vara på plats.

7. Ta ett steg till. Bygg ut det regionala samarbetet.

Källa: David Braic


UPPhANDlING

I debatten är den en vanlig slagpåse: Lagen om offentlig upphandling (LOU), som sägs förvandla välmenande statliga och kommunala organisationer till stelbenta

kolosser när det gäller inköp av varor och tjänster. Privata företag, å andra sidan, utmålas som snabbare, flexiblare – och betydligt bättre kommersiellt rustade i jakten på att göra bra affärer.

Men stämmer bilden med verkligheten?Kommunal Ekonomi sammanförde två inköpschefer: Per

Mattsson från Södersjukhuset i Stockholm och Magnu s leydner från den privata vårdkedjan Aleris, för ett samtal om skillnader och likheter – mellan offentlig upphandling och privat.

– I grunden är framgångsfaktorerna bakom effektiva inköp desamma, oavsett om du är en privat upphandlare eller en offentlig. Den stora utmaningen är att som in-köpsfunktion försöka förstå vad de faktiska behoven ute i verksamheten består i. Men ovanpå det ser naturligtvis de praktiska förutsättningarna radikalt olika ut mellan oss, säger Magnus Leydner och får medhåll av Per Mattsson:

– Det stämmer bra. Vi lever ju båda i organisationer där vi ska vara med och bidra aktivt till en effektiv vård. Men vi har centrala upphandlingar i Stockholms läns landsting, vilket gör oss till en liten bricka i ett stort spel. Här dras vi med problem som jag inte tror ni påverkas av på samma sätt. Det är svårt att fånga upp alla behov med såpass stora, tungrodda avtal, säger han.

jUst DEN tIDsKRävANDE och snåriga byråkratin i samband med offentliga upphandlingar är en av de stora skiljelinjerna mellan den offentliga och den privata in-köpsorganisationen, menar de. En privat upphandlare har

till exempel friheten att kunna sätta sig ned och förhandla med deltagarna i en upphandlingsprocess för att få fram bästa möjliga avtal. Men en sådan flexibilitet ger inte lagen den offentliga upphandlaren utrymme till.

– Stelbentheten gör oss väldigt oprofessionella ur ett affärs-mässigt perspektiv. Vi kan aldrig ta steget vidare, utan måste hela tiden hålla oss exakt till regelverkets procedurer. Sedan har vi själva tidsåtgången i sig. En stor upphandling i Lands-tinget tar i genomsnitt 1,5 år. Under den tiden hinner många varor, material och tjänster förändras. Det gör att vi ibland har saker i avtalen som vi inte köper, säger Per Mattsson.

Magnus Leydner fyller i:– Jag känner igen mig det. Det finns en inbyggd tröghet

som uppstår när vi vill involvera expertisen. Här är utma-ningarna nog rätt likartade: det handlar om att identifiera och engagera rätt person, i rätt skeden. Samtidigt är den privata upphandlingen mer pragmatiskt orienterad. Vi har inte samma krav på öppenhet och transparens och det ger oss en högre grad av ”framdrift” i upphandlingsprocessen.

Har privata inköpare därmed bättre förutsättningar till goda affärer?

Per Mattsson:– Det är jag helt övertygad om. Som offentliga upphand-

lare måste vi i förväg tala om hur vi ska utvärdera våra stora avtal. Det innebär att vi låser in oss. Vi kan inte i efterhand komma och säga att ”det här blev inte bra” och försöka förhandla ned priserna, utan måste dras med våra avtal – ofta i flera år.

Magnus Leydner:– Absolut, om man ser till själva beslutsprocessen. Å

andr a sidan: tänk att få vara ute och handla med era voly-mer! Om Landstinget och andra offentliga inköpare kunde bli mer kommersiella gentemot leverantörerna, skulle de stora volymerna utgöra en fantastisk möjlighet. Tyvärr tror jag mycket går förlorat i själva processen. Kravet på öppen-het medför att leverantörerna inte spänner bågen tillräckligt hårt. Här kan vi vara mer kategoriska i våra förhandlingar.

MEN vAD äR lösningen för offentliga inköpare – borde vi slopa LOU?

Magnus Leydner:– Grunden till lagen är att behandla samtliga leverantö-

rer icke-diskriminerande, förebygga otillbörlig tilldelning och dåligt underbyggda inköp. Det är bra syften, men de återspeglar inte hur den underliggande affären ser ut. Jag tror att det krävs flera förändringar, men i grunden måste vi bli bättre på att tydliggöra vårdens ekonomiska verklig-het och de bakomliggande värdekedjorna för försörjning av varor och tjänster. Vi måste våga prata om den faktiska kostnaden och intäkten bakom varje patient, och inte bara pytsa in pengar utan koppling till resultatet.

Per Mattsson: – Det finns andra kontrollsystem som betydligt bättre

tröghet skiljer offentliga inköp från privataTröga inköpsprocedurer och stelbent byråkrat i. Däri ligger den stora skillnaden mellan offentlig och privat upphandling. Det är Per Mattsson, redovisnings- och inköpschef på Södersjukhuset och Magnus Leydne r, inköpschef på Aleris, överens om när Kommunal Ekonomi sammanför dem.TExT: TOBIAS HAMMAR BILD: STEFAN BOHLIN

”vi lever ju båda i organisationer där vi ska vara med och bidra aktivt till en effektiv vård.”


FÖRDElAR MED PRIvAt UPPhANDlING:4 Slipper över prövning4 Kortare ledtider4 Lägre kostnader4 Flexiblare krav ställning4 Affärsmässigt

FÖRDElAR MED OFFENtlIG UPPhANDlING:4 God struktur4 Sakliga beslut4 Främjar konkurrens4 Förhindrar korruption4 Tydliga kravspecifikationer

skulle kunna knipa åt dem som missbrukar sin ställning. Ett alternativ vore att bryta ned vissa av de centrala upp-handlingarna, och tillåta exempelvis Stockholms sjukhus att upphandla var för sig. Då skulle vi ibland komma under tröskelvärdena, och därigenom kunna få till effektiva för-handlingar. En tredje väg är att uppgradera inköpsfunktio-nen. På Södersjukhuset ligger inköp placerat så att det är en del av ekonomistyrningen. Det har vi kämpat för länge och det tror jag är unikt i landstingsvärlden. Jag instämmer även i att vi måste börja titta på produktionskostnaderna så vi lägger på energi på rätt saker.

Magnus Leydner: – Här håller jag med. Om jag ska kunna bidra till det eko-

nomiska resultatet, måste det återspeglas i de organisatoriska förutsättningarna. Själv sitter jag i ledningsgruppen för divi-

sion Sjukvård Sverige. Det ser jag som en direkt förutsättning för att kunna arbeta både stödjande och ledande med inköp.

Slutligen: vad har ni att lära av varandra?Per Matsson: Vi skulle behöva bli bättre på att ta in det

privata näringslivets kommersiella syn på inköp. Idag är alla så rädda för att göra fel att varje upphandling lätt för-vandlas till en ren, juridisk härdsmälta. På Södersjukhuset har vi just anställt en inköpscontroller från näringslivet för att få in ett nytt fokus och nya idéer.

Mangus Leydner: Det vi kan ta till oss är den offentliga verksamhetens lojalitet mot gällande avtal. I privata verk-samheter finns ofta en inställning av: ”varför ska jag handla från det här avtalet, är det tillräckligt bra?”. Det är sunt ifrågasättande i vissa fall, men ibland tror jag att vi behöver utveckla våra medarbetares förståelse här.

OlIKA. Samma jobb, men olika förutsättningar. Per Mattsson, på Söder-sjukhuset, i förgrunden och Magnus Leydner, på Aleris, handlar för miljarder.


För Gabriella Manieri började yrkeslivet med en socionomutbildning med ekonomiinrikt-ning i slutet av 1980-talet. I början av kar-riären, på byggnadsavdelningen i Kävlinge kommun, fick hon uppdraget att göra flera

stora inköp. Och si, därmed var hon fast.– Ja, jag tyckte att inköpsprocessen var väldigt kul! Jag

gillar att göra affärer, samtidigt som jag tycker om att dri-va projekt och socialisera med människor. Att ta in anbud, teckna avtal och följa upp relationerna passade mig som hand i handske, säger hon.

Så sant. Nu har det blivit dryga 20 år med inköp och upphandling på olika positioner inom kommun- och uni-versitetssektorn. Idag är hon chef över 12 medarbetar e i Malmö stad, som handlar varor och tjänster för över 5 miljarder kronor om året. Lärdomar på vägen?

– Att vara ödmjuk inför min uppgift. Jag är ingen upphandlingsexpert som har svar på allt – däremot har

jag många frågor! Det är viktigt att vara prestigelös och öppe n för olika inspel, säger hon.

För sex år sedan blev hon utnämnd till Årets Inköpare av kollegorna i branschorganisationen Sveriges Offentliga Inköpare(SOI). Så, det finns anledning att lyssna noga när hon slår fast:

– Den tveklöst största bristen i offentlig upphandling är att upphandlarna fortfarande jobbar i skymundan. Inköps- och upphandlingsfrågorna måste finnas på ledningens agenda, uppdraget ska vara tydligt definierat och resurserna måste matcha uppdraget, säger hon och fortsätter:

– Om jag fick bestämma skulle upphandlingsenheten vara en egen avdelning inom den centrala förvaltningen, oavsett vilken myndighet vi talar om. En transparent plattform som processar och samverkar med de verksam-heter som har beröringspunkter: ekonomi, IT, juridik, näringsliv och inköpsintensiva enheter.

stEG två I ett strategiskt tänk för bättre affärer är att upphandlingsenheten tar en naturlig plats i kommunens budget- och uppföljningsprocess.

– Här kommer ekonomerna in. Vi kan och ska utveckla samarbetet med ekonomerna i hela inköpsprocessen från budget och investeringskalkyler, under pågående verk-

Med näsa för affärerUpphandlingschef Gabriella Manieri i Malmö stad är en entreprenör som gillar att göra affärer. En mer strategisk position i organisationen står på önske listan, liksom ett närmare samarbete med ekonomerna. TExT: THOMAS PETTERSSON BILD: ANDRé DE LOISTED

MÖtE MED

Gabriella

ManieriUpphandlingschef

Malmö stad

GAbRIEllAs lED stjäRNOR4 Avtal måste matcha behov 4 Avtal måste vara kända

4 Avrop måste vara enkelt 4 Avtal måste optimeras och följas upp


OM GAbRIEllA MANIERI Bor: I Limhamn

familj: Man i Lund med två ungdomar. Har själv en son kvar hemma och en som bor i Helsingborg.

Utbildning: Socionom med ekonomisk inriktning

Yrkesliv: Byggt upp och ansvarat för upphandlingsverk-samheterna i Kävlinge kommun, på Malmö högskola, i Kom-munupphandling Syd AB och senast ansvarat för upphand-lingsverksamheten på Lunds universitet och nu i Malmö stad.

fritid: Spenderas gärna tillsammans med min fina familj och mina värdefulla vänner. jag cyklar mycket och springer gärna längs havet och försöker vila på olika sätt!

… sig själv:”Jag är en extrovert personlig-

hetstyp som hämtar energi ur möten med andra människor. Under

en period jobbade jag i en miljö med få kontak-ter - då höll jag på att skrumpna ihop.”… upphandlares status:”Ibland känner vi upphandlare oss som ett be-värligt ’måste’. Men, varje myndighet vill väl han-tera sina inköp på ett kostnadseffektivt, smart och innovativt sätt, oavsett EU och LOU?”… bortslarvad kompetens:”Många upphandlingsfunktioner är rena avtals-fabriker. Där utnyttjar man inte upphandlarnas fulla potential att göra skillnad för myndig hetens inköpsverksamhet.”

gabriella om ...

hEMMA. En dag i veckan jobbar Gabriella Manieri hem-ifrån – ett bra sätt att struk-turera arbets-tiden.

”vi kan och ska utveckla sam arbetet med ekonomerna i hela inköpsprocessen.”

samhetsår över till uppföljning. Vi har massor att ge varandra i alla delar av ekonomiprocessen, slår hon fast.

Samarbetet mellan upphandlare och ekonomer främjas av e-han-delns intåg, konstaterar hon. Den praktiska hanteringen av e-han-delssystemet blir en naturlig kontaktyta där upphandlingsfunktio-nen levererar och hämtar data ur systemet, medan ekonomerna är systemägare och administratörer.

– Upphandlingsenheterna sorterar organisatoriskt ofta under ekonomiavdelningen, sannolikt beroende på att e-handelsfrågorna hamnar där. Det är bra för upphandlarna, men bara om ekonomi-chefen har förståelse för vårt område. Så som det är i Malmö, ex-empelvis, säger hon.

Kanske kan ekonomerna sprida kunskapen ute i förvaltningarna om hur väl planerade inköp är en förutsättning för att skapa goda affärer.

– Vi får ofta höra att det inte finns någon som kan eller har tid att formulera en kravspecifikation. ”Vem ska göra det då?” undrar vi förstås, säger Gabriella och förklarar:

– En upphandlare är inte sakkunnig, utan är duktig på att leda affärsprocesser och se till allt sker i enlighet med gällande EU-direktiv. Vi köper datorer ena dagen, sjukvårdsmaterial den andra och skolskjutsar den tredje. Ska vi bli mer specialiserade, som inom näringslivet, behöver vi mer resurser.

Riktigt allvarligt blir det förstås när verksamheter som lagts ut

på entreprenad visar upp dåliga resultat. Då kan orsaken vara bris-tande beställarkompetens, ofta en följd av att politiker beslutar sig för att gå från egen-regi till outsourcing och sedan slår sig till ro när ett avtal med en entreprenör är på plats.

– Det är något helt annat att vara arbetsgivare för ett vårdboende mot att vara köpare av ett vårdboende. Det kräver en helt annan kom-petens att köpa tjänster och man måste se till att ha tillräcklig bestäl-larkompetens som kan arbeta aktivt med avtalsuppföljning, säger hon.

Men, det finns förstås verksamheter som är verkligt duktiga beställare, som vet hur marknaden ser ut och som är noga med un-derlag och kravspecifikationer.

– Här vill jag lyfta fram kostenheterna i kommunerna. De är ofta väldigt skickliga beställare, säger hon.

FRAMtIDENs UPPhANDlING , då? Gabriella har skrivit remissvar på upphandlingsutredningen och ser positivt på mycket av innehållet. Med ett viktigt undantag: den föreslagna styrningen mot ett hållbart samhälle och upphandlingens roll i den processen.

– Hållbarhetsaspekter ska vara en viktig faktor i de inköp där det är rimligt - vem vill inte handla fairtrade-märkt? Men, det går inte att smeta ut kraven på hållbarhet generellt över alla inköp och över alla myndigheter. Varje myndighet måste få vara autonom och sätta upp egna mål för sin inköpsverksamhet – även när det gäller hållbarhetsaspekter.


lANDstINGsREsAN

sjuksköterskesituationen på lasarettet i Västerås il-lustrerar en mardrömsbild: ett 50-tal specialsjuk-sköterskor saknas på grund av vakanser i sluten-

vården. Prognoserna visar att cirka 500 nya medarbetare krävs varje år för att täcka upp för pensionsavgångar och ständigt ökande personalbehov.

Men kritik hörs mot landstinget som i dag har höga snittlöner för specialistsjuksköterskor (dock landets läg-sta för sjuksköterskor som grupp) vilket får många att peka på arbetsvillkoren som en anledning till bekymren. Konkurrens finns med andra attraktiva arbetsplatser på exempelvis Akademiska och Karolinska sjukhusen samt privata vårdgivare i storstadsregioner intill. Pro-blem finns också med att rekrytera läkare, framför allt för bristspecialiteter som patologer, allmänläkare och radiologe r. Denise Norström, landstingsstyrelsens ord förande (S) och finanslandstingsråd är angelägen om att hitta nya lösningar.

– Vi ska absolut titta på lönedelarna så att de ligger bra till, men måste också arbeta med att hitta goda arbets-villkor. Vi måste se vad andra yrkesgrupper kan göra för att avlasta både läkare och sjuksköterskor så att de får mer patienttid, säger Denise Norström, som vet att kom-petensbristen också gräver djupa hål i ekonomin.

Hyrpersonalkostnaderna varit en av de snabbast ökande i landet de senaste arton månaderna.

– När det gäller bristprofessioner som exempelvis allmänspecialister behöver vi få de unga läkarna att bli

intresserade av denna specialitet. Vi vill därför att alla i sin AT-tjänst får en obligatorisk extra lång period inom primärvården, förklarar hon.

sEDAN Ett MAKtsKIFtE 2010 styrs landstinget av en rödgrön majoritet av S, MP och V. Sedan dess pågår även ett hand-i-hand-arbete med oppositionen som påbörjade ett kompetensutbyte med det polska univer-sitetet i Wroclaw. Under 2013 har detta tagit sig uttryck i samverkan med läkarutbildningen som innebär att svenska studenter på den polska utbildningen kan göra praktik i Västmanland. En politisk samsyn finns också att i ökad utsträckning använda IT-teknik och därmed lösa rekryteringsproblem inom vissa specialistområden samt att läkarsekreterare i större utsträckning tar över en del av läkares administrativa arbete.

– När det gäller röntgenläkare kan vi idag till en del sända bilder digitalt till Spanien där andra tolkar resultat och sedan rapporterar tillbaka. På så sätt behöver vi inte lika många jourlinjer, säger thomas högström, oppo-sitionslandstingsråd (M).

Därtill har landstinget arbetat intensivt med att utöka antalet ST- och AT-platser för att ta emot fler unga läkar e.

– Vi har fått ett positivt gensvar på detta, både från läkarstuderande och verksamheter, säger Thomas Hög-ström.

Båda politikerna tror också på andra sätt att komma tillrätta med problemen: att dela upp vård och behand-lingar mellan sig inom regionen med de sju landstingen. Inom samverkansnämnden diskuteras hur olika uppgif-ter kan fördelas. Den ökande specialiseringen innebär att ”alla inte längre kan göra allt”, som Thomas Hög-ström uttrycker det.

– På sikt behöver vi större regioner för att klara fram-tidens vård. Just nu fungerar det med fyra sjukhus, men på sikt behöver Västmanland slås ihop med andra lands-ting i större regioner, säger Denise Norström. Nyligen fick dock västmanlänningarna ett negativt besked om tillstånd att bilda regionkommun.

DEt säGs Att den goda samtalstonen mellan blocken beror på en god personkemi mellan just Högström och Norström. Ekonomin ser dock mörk ut och kräver många politiska debatter, trots den goda sämjan. Vid förra årsskiftet höjdes därför skatten med 50 öre. Utfalle t för hela landstinget väntas visserligen i år bli 70 miljoner kronor plus, men slutenvården dras med stora kostnadsökningar. Detta märks främst inom Västman-lands sjukhus som ligger 130 miljoner kronor back, enligt årsprognosen. Landstingsstyrelsen tog därför i oktober beslut om en rad olika motåtgärder för att banta

västmanland vill lösa kompetensbristenDe har landets lägsta genomsnittslön för sjuksköterskor, men utmärker sig med den högsta lönen för läkare. Landstinget Väst-manland försöker lösa den överskuggande kompetensbristen genom samarbete med ett polskt universitet och bättre arbets-fördelning. Samtidigt tynger ekonomin och vården behöver dämpa inflödet av patienter.TExT: AGNETA BORGSTRÖM

Denise Norström.

Thomas Högström.

Nils-Eric Gustavsson.

”jag tror att vi på sikt behöver större regioner för att klara framtidens vård.”

BIL

DER

: LA

ND

STIN

GET

VÄ

STM

AN

LAN

D


lANDstINGEt västMANlANDInvånare: 256 800.Utdebitering: 10,88 kronor. Omslutning: 6,9 miljarder kronor. Soliditet (inklusive ansvarsförbindel-sen): -52 procent.Antal sjukhus (varav akutsjukhus): 4 fysiska sjukhus, varav två med akut-avdelningar. Antal vårdcentraler: 31, varav 18 i privat regi.Resultat 2012: 86,7 miljoner kronor.

Ekonomisk styrmodell: Vårdval inom primärvården som innefattar kapitering och kvalitetsbaserad ersätt-ning. Inom somatisk vård anslag och målrelaterad ersättning.Läkarbesök per invånare (totalt, alltså både primärvård, specialiserad soma-tisk och psykiatrisk vård): 2,55.Besök annan personalkategori per invånare (totalt): 3,9.Vårddagar per invånare (somatisk vård och psykiatrisk vård): 0,8.

89 miljoner kronor inom den somatiska vården och 61 miljoner kronor på övriga delar, enligt ekonomidirektör Nils-Eric Gustavsson. Han ser att vården måste mota ”inflödet” av patienter. Akuten fylls på med folk i onö-dan, samtidigt som de multisjuka äldre tynger medicin-avdelningarna.

– Vi har kortat köer och minskat vårdrelaterade infek-tioner, men ändå ökar kostnaderna. Vi behöver därför minska kostymen genom att se till att fler väljer primär-vården i första hand. Vi vill få fler att ringa 1177, öppna en primärvårdsakut, men också införa täckningsbidraget till vårdcentraler. Ju fler man klarar av i primärvården, desto mer betalt får man, säger Nils-Eric Gustavsson och fortsätter:

– Primärvårdsakuten ska rikta sig till patienter som inte prompt behöver träffa sin husläkare och ska ta hand om vaccinationer, halsfluss och andra tillfälliga sjukdomar, säger Gustavsson.

Allt DyRARE våRD med teknik- och läkemedels-utveckling och ovanpå detta en äldre befolkning, gör att landstingets plånbok krymper. Detta kräver mer förebyg-gande tänk även för de sjuka över 85 år, där man genom avgiftsfri primärvård, provtagningar och sjukvårdande behandlingar hoppas kunna minska deras besök på aku-terna.

För kollektivtrafiken har en stor satsning gjorts för två år sedan, likaså har kulturen gjort ett jättearbete med en kulturplan för teater, musik och annat utbud. Extra roligt, enligt Denise Norström, är att glesbygden kring

Norberg spirar ordenligt med sina fria grupper. Då Väst-manland är ett tillväxtlän med närhet till Stockholm ser det positivt ut vad gäller inflyttningen som ökar med ett par tusen personer per år. Västmanland växer.

lANDstINGEts DAG. Varje år arrangeras Landstingets dag då västmanlänningarna får chansen att bekanta sig med vad landstinget sysslar med. På bilden är det förlossning och spädbarnsvård som drar till sig intresset.

AKUt. Ambulans-sjukvård är spännande, både för stora och små.

BIL

DER

: LA

ND

STIN

GET

VÄ

STM

AN

LAN

D


jäMFÖRElsER

I Gnesta hamnade prislappen för barn- och ungdomsvården förra året på knappt 600 kronor per invånare. Grannen Flen

har ett helt annat kostnadsläge. Där blev notan över 2000 kronor per invånare.

Maud höglander, individ- och familje-omsorgschef i Gnesta, pekar på en förkla-ring till kommunens låga kostnader.

– I barnärenden har vi ett politiskt upp-drag att i första hand hitta lösningar på hemmaplan. Barnen ska så långt som möj-ligt vara kvar i ett bekant sammanhang, säger hon.

Men utgångspunkten är inte att i första hand spara pengar, framhåller Maud Hög-lander. Istället vill man undvika en situa-tion där barnen upplever sig själva som den felande länken om de flyttas från sin invanda miljö.

– Det finns inget uppdrag från politi-kerna att förhindra dyra placeringar om vi bedömer att det är en nödvändig insats, fortsätter hon.

IDAG hAR KOMMUNEN sex familje-hemsplaceringar i eller strax utanför kom-munen. Inga barn eller ungdomar vistas på institution. För något år sedan placerades en pojke på ett av Statens institutions-styrelses särskilda ungdomshem.

– Men det var ett särfall, vi försöker undvika institutioner. Behöver någon pla-ceras ska det vara så familjelikt som möj-ligt, säger Maud Höglander.

För att kunna undvika placeringar arbe-tar individ- och familjeomsorgen i Gnesta mycket med familjestöd och utbildning av föräldrarna.

– Placeringar är den stora kostnaden.

Om vi vänder oss till ett familjehem ut-går vi från SKL:s riktlinjer. Kostnaden är avhängig hur uppdraget ser ut. Handlar det om barn eller ungdomar med särskilda beho v? Krävs det att någon i familjehem-met är hemma på heltid?

Maud Höglander framhåller att perso-nalresurserna är avgörande för om det ska gå att arbeta på ett sätt som förenar god omsorg och bra hushållning med peng-arna. Är det tight personalmässigt måste man skynda sig i varje ärende och när det blir snabba beslut tar man ofta i mer än vad som behövs.

– Om man istället hinner arbeta ordent-ligt med varje ärende och se vad som är rätt insats, blir det en ekonomiskt mer för-månlig lösning, säger Maud Höglander.

KOstNADsNIvåN I GNEstA låg i fjol på samma nivå som året innan och en dryg hundralapp lägre än 2010. Även Flen visar jämna siffror under de senaste åren, men

på en nivå nästan 1 500 kronor högre än den i Gnesta.

Socialnämndens ordförande stefan Zunko (S) ser en förklaring i kommunens demografi med en hög andel barn och ung-domar. När det uppstått behov av behand-ling har förvaltningen ofta valt att placera ungdomar i familjehem.

– Nu försöker vi styra över till mer lös-ningar på hemmaplan, men det är inte alltid det går. Vi har inte heller uttalat från nämn-den att förvaltningen ska vara restriktiv med placeringar, säger Stefan Zunko.

sOcIAlstyRElsEN RIKtADE FÖR

några år sedan kritik mot socialtjänsten i Flen. Den handlade om bristfällig doku-mentation och att utredningarna tog längre tid än de borde.

– Tidigare har det varit lite lösare boliner. Vi politiker gick i lugnan ro och trodde att allt var bra, säger Stefan Zunko.

Individ- och familjeomsorgen i Flen har vid ett par tillfällen också granskats av PwC. Den genomlysning som bolaget gjorde 2008 följdes upp tre år senare och i båda fallen jämfördes kostnadsutvecklingen med tre andra kommuner med liknande socio-eko-nomiska förutsättningar: Hallstahammar, Nynäshamn och Salem.

I uppföljningsrapporten från april 2011 noterade PwC att Flens IFO-kostnader var höga jämfört med de övriga kommunerna. Mellan 2007 och 2009 steg kostnaderna med en tredjedel. En stor del av ökningen härled-des till ökade utgifter inom ekonomiskt bi-stånd, som en följd av lågkonjunkturen.

”Kommunen har också stadigt ökande kostnader inom barn och ungdomsvård. Antalet placerade barn och ungdomar är fler än snittet i riket och också betydligt fler än jämförelsekommunerna.” skrev PwC.

Flen hade dessutom låg utbildnings nivå och sysselsättningsgrad, samtidigt som ohälso talen var höga.

ungdomsvård med olika prislappar

Grannkommuner och samma politiska majoritet. Ändå skiljer sig kostnaderna för barn- och ungdomsvård kraftigt mellan Flen och Gnesta. Vad beror det på? TExT: TORBJÖRN TENFÄLT

”tidigare har det varit lite lösare boliner. vi politiker gick i lugnan ro och trodde att allt var bra.”

KOlADAI Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) finns över 3 000 nyckeltal som beskriver resurser, volymer och kvalitet i kommunernas och landstingens alla verksamheter. Nyckeltalen ger underlag för analyser och jämförelser. De bygger ofta på nationell statistik från de statistik-ansvariga myndigheterna, men också på kommuners och landstings egen redovis-ning av sina olika verksamheter. Kolada ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), där både staten och SKL är medlemmar. Läs mer om RKA på www.rka.nu.


jäMFÖRElsER

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO

DEN UtvEcKlING FlEN är exempel på, motsvaras av den nationella trenden. Socialstyrelsens senaste lägesrapport visar att kostnaderna för insatser till barn och unga under perioden 2007–2011 ökade med nästan 11 procent i riket. Den största ökningen gällde barn som placerades i familjehem – 19 procent. Kostnaderna för de öppna insatserna ökade med drygt 9 procent. Sammanlagt lade kommunerna 15 miljarder kronor på insatser till barn och unga 2011. Beloppet motsvarade

knappt 40 procent av den totala kostnaden för individ- och familjeomsorgen.

Inför en tidigare lägesrapport identifierade Socialstyrelsen framgångsfaktorerna hos de kommuner som minskat tidigare höga kostnader inom individ- och familjeomsor-gen. Gemensamt för flera av de som lyckats var att de hade en politisk nämnd som styrde verksamheten med fast hand och gav tydliga riktlinjer. Hög chefstäthet och tydlig arbets-ledning var andra vinnande grepp.

För att veta hur man ligger till i jämförelse

med sina grannar använder kommunerna gärna jämförelseverktyget Kolada. Där finns en mängd nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter.

– Uppgifterna bör ändå tas med en nypa salt, särskilt för de kommuner som hamnar högst och lägst på listorna, säger Anders Norrlid, kanslichef på Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), som ansva-rar för Kolada.

ÖPPNA jäMFÖRElsERÅrets jämförelse av barn- och ungdoms-vård är den fjärde i ordningen. Under åren har kommunerna förbättrat förut-sättningarna för god kvalitet, däremot finns det skillnader i resultaten mellan länen. Socialstyrelsens undersökning visar bland annat att:• Allt fler kommuner tecknar överens-

kommelser om samverkan med lands-tingen. 60 procent har nu överenskom-melser med barnhälsovården och 69 procent med barn- och ungdomspsykia-trin. Det är en ökning med knappt 20 procent sedan 2011.

• Över 70 procent av landets kommu-ner har licens för BBIC vilket är en 11-procentig ökning jämfört med förra året. Genom att använda BBIC, Barns behov i centrum, ges förutsättningar för att förstärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer vid kontakt med den sociala barn- och ungdomsvården. Källa: Socialstyrelsen

• Endast 19 procent av kommunerna har en plan för handläggarnas kom-petensutveckling. Planen ska omfatta såväl handledning, fortbildning som vidareutbildning på högskolenivå för de handläggare som utreder barns behov.

BILD: ISTOCKPHOTO

AttItyD. Kostnader för social vård av barn och unga varierar kraftigt mellan kommuner. Fram-gångsfaktorer för låga kostnader anses vara tydlig förvaltningsled-ning och hög chefstäthet, enligt en rapport från Socialstyrelsen.


FINANsFRåGOR

Det är skönt att ha en stor och stabil partner att lita på i alla väder. Vi på Nordea har special isterna och kunskapen du behöver. Hos oss får du en kontaktperson att vända dig till och sen har du hela vår samlade kompetens nära dig. Vill du veta hur? Hör av dig så berättar vi mer. Välkommen.

Kompetens och trygghet

Gör det möjligt

Finnes: Stabil och trygg partner

nordea.se

Ad_KoL_186x130_Stabil_Trygg.indd 1 2013-05-17 10:20

I december rullar Frankrikes första kommunägda bank igång, starkt inspirerad av bland andra svenska Kommuninvest och förre vd:n Lars M Andersson.

TExT: THOMAS PETTERSSON

De första kontakterna togs redan under Lars M Andersson tid som vd på Kommuninvest.

– Först 2010 tog det riktig fart. Då bildad e tre franska kommunförbund en för-ening för att utreda grundandet av en kom-munbank, berättar lars M Andersson.

Bakgrunden till den franska beslutsam-heten var dels banken Dexias konkurs, dels den nya bankregleringen Basel 3 som tillsammans starkt försämrade kredit-marknaden för franska kommuner.

Lars M Andersson kallades, som ende

icke-fransman, in som rådgivare tillsam-mans med en handfull andra experter. Det största hindret kom inte oväntat från tjäns-temännen på franska finansdepartementet.

– Det var samma sak även i Sverige när vi bildade Kommuninvest. Departemen-tens tjänstemän verkar tro att kommu-nerna inte kan sköta det finansiella och ha nödvändig kontroll.

NäR PREsIDENt François Hollande förra året satte ner foten och gav sin väl-signelse för en nödvändig lagändring var saken ändå klar.

– Frankrike har en stark kommun-

sektor, trots ett flertal olika administrativa indelningar och över 36 000 kommuner. Många rikspolitiker är aktiva på kommun-nivå och det har underlättat, säger han.

Nu väntar nya utmaningar för Lars M Andersson. Han är engagerad i ett engelskt kommunbanksprojekt, men det finns även intresse från oväntat håll:

– Jag har fått en förfrågan från Nicara-gua. Där skulle en kommunbank kunna bidra till utvecklad verksamhet och ökad demokratisering. Ökad kreditvärdighet med åtföljande krav på transparens och ordning i finanserna ger starka incitament för en sådan utveckling.

ny fransk kommun-bank bildad

BIL

D: L

AR

S M

AN

DER

SSO

N

GlADA MINER. Gérard Collomb, Président de Grand Lyon, Gunnar Lund, Sveriges am-bassadör i Frankrike och Lars M Andersson gläds åt den nya franska kommunbanken.


KEF

Det har varit ett händelserikt år i föreningens historia. Fattas bara annat, föreningen firade ju hundra år. För att summera året som gått och titta framåt tog Kommunal Ekonomi en lägeskoll med kansliet.

TExT: THOMAS PETTERSSON

BILD: STEFAN BOHLIN

v isst var 2013 ett år att minnas. Kanslichef Ola Eriksson summe-rar:

– Jubileumskonferensen och jubileums-skriften satte verkligen avtryck. Vi noterar också nytt medlemsrekord, utökar kansliet och ligger på en fortsatt hög nivå vad gäller kursdeltagandet, säger han.

Om man istället blickar framåt samlas föreningen i processen runt Vision 2025. I det arbetet är också kretsarna engagerade. Viktigt, tycker kanslichefen:

– Vi börjar alltmera uppträda som en förening. Alla kretsar är inne med sin verksamhet i föreningens regi idag. Visio-nen kommer att ytterligare stärka samar-betet, säger Ola.

För Nils-Hugo Johansson har året som gått bland annat inneburit att kompetens-verktyget Ta steget flyttat fram positionen. Tidigare dryga 370 användare blev närma-re 560 och antalet användarkommuner mer än fördubblades.

– Enkätresultaten används som styrande för kommande kursupplägg, det fungerar som det är tänkt. Sedan var vår grundkurs för skolekonomer ny för i år och har fung-erat bra. Till våren kommer vi med ett lik-nande upplägg för nya omsorgsekonomer, berättar Nils-Hugo.

NäR DEt GällER föreningens back of-fice gör Anne-Marie Westin ett stort jobb i tider av tillväxt. Det gör även Karl-Erik Norlander, förutom sitt kursansvar. Han har ägnat ansenlig tid åt att få hemsidans tekniska plattform uppdaterad. Liksom åt föreningens intäktssida där exempelvis platsannonser, förutom medlemsnyttan, numera står för avsevärda inkomster.

– Det är roligt att våra samarbetspart-ners och leverantörer visar så stort förtro-ende för föreningen. Det visade sig inte minst på 100-åsjubileet – det kommer våra medlemmar till nytta, säger Karl-Erik.

Karl-Erik nämner också kretsarnas ar-bete, där allt fler visar framfötterna och

arrangerar intressanta kursaktiviteter som lockar många deltagare.

För KEF:s välbehövliga förstärkning He-lena Sjöholm har hösten varit en läroperiod, samtidig som hon tagit ansvar för exempelvis Budgetdagarna ”budget är ju mitt huvud-område”. Hon har också hunnit med en del konsult- och coachjobb där hon drar nytta av sin omfattande chefserfarenhet. Hon har även utvärderat kursen Ekonomen som ana-lytiker som får en fortsättning nästa år.

– Vi kommer att skruva lite i kursinne-hållet för att få ett upplägg som passar våra medlemmar ännu bättre. Det kommer att bli bra, säger Helena.

ett märkesår för föreningen

KEF 100 åR. Nils-Hugo johansson och föreningens förre ordförande Evert Ström på scenen under jubileumsbanket-ten på Cirkus i Stockholm.


FORsKARhÖRNAN

PIERRE DONAtEllA

Forskarredaktör och biträdande före-ståndare vid Kommun-forskning i västsverige

E xterna leverantörer av kommunala välfärdstjäns-ter började på allvar etableras under första delen av 1990-talet. Det brukar beskrivas som att en

marknadisering har ägt rum, inte bara av den offentliga sektorn i Sverige utan även i många andra västerländska länder. Från forskarsamhällets sida har mycket upp-märksamhet ägnats åt fenomenet. En del av de svenska erfarenheterna finns dokumenterade i den omdiskute-rade antologin Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd? (SNS förlag). Nya erfarenheter om externa leverantörer av välfärdstjänster tillkommer kontinuerligt. Ett aktuellt exempel är forskningsrap-porten Kommunala strategier vid marknadsstyrning som nyligen har givits ut av SKL (se anmälan nedan).

EN AsPEKt Och konsekvens av trenden med markna-disering är Lagen om offentlig upphandling (LOU). La-gen är omdebatterad och har kritiserats på olika grunder: alltifrån att regelverket är otydligt och krångligt till att det öppnar upp för oseriösa anbudsgivare. Oberoende av attityder till och uppfattningar om LOU är en intressant observation att många genomförda upphandlingar prövas i förvaltningsdomstol. De så kallade överprövningsmålen har ökat dramatiskt under senare år. Med denna utgångs-

punkt skriver förvaltningsforskaren Emma Ek i det här numrets första forskarartikel om tillämpningen och konsekvenserna av LOU.

DEN ANDRA FORsKARARtIKElN i det här numret står kommunforskaren viveka Nilsson bakom. Arti-keln baseras på den enkät som Kommunforskning i Västsverige (KFi) årligen skickar till ekonomicheferna i landets kommuner. Enkäten är ett sätt att följa trender och tendenser, både vad gäller värderingar och fakta-uppgifter som vilka styr- och organisationsmodeller som tillämpas. Det senare är en av delarna som Nilsson redo-visar och kommenterar i artikeln. Noterbart är att på en aggregerad nivå så tillkommer alltfler styrkoncept över tid samtidigt som få avvecklas. Sannolikt handlar det om att delar av koncepten används och kombineras snarare än att samtliga tillämpas fullt ut. Likväl väcker det frågor om vad denna mångfald innebär och vad det får för kon-sekvenser. Det är väl värt att tänka på nästa gång det blir aktuellt att införa ytterligare ett styrkoncept.

Om styrning och upphandling

”Oberoende av attityder till och uppfattningar om lOU är en intressant observation att många genomförda upphandlingar prövas i förvaltningsdomstol.”

FORsKARRAPPORtEN Kommunala stra-tegier vid marknadsstyrning. Omsorg och relationer? har nyligen publicerats av SKL. Rapporten syftar till att kasta ljus över hur kommuner i praktiken följer upp relationer med externa entreprenörer och varför uppfölj-ningen sker på det vis den gör. Två fallstudier, en i Solna stad och en i Varbergs kommun, har genomförts av relationerna mellan parterna inom äldreomsorgen. Det noteras i rapporten att båda kommunerna har ett utvecklat sätt att arbeta med anbudsförfarandet och att det skett en utveckling över tid. I båda kommunerna sker

en omfattande uppföljning och styrning av verksameten och det finns en öppen-het och respekt för denna ordning bland de privata utförarna. Avslutningsvis i rapporten lyfts fyra faktorer fram som tillsammans bidrar till att förklara varför relationerna gestaltar sig på det vis de gör och kan beskrivas som goda. Studien har genomförts som ett samarbete mellan Gustaf Kastberg, verksam vid KFi och Ola Mattisson, verksam vid KEFU.

ny forskarrapport om upphandling


Om styrning och upphandling

LOU – regelverk för goda affärer?

Överprövningsmålen av offentliga upp handlingar blir allt fler. Många kommuner upplever därför upphandlingsverksamheten som en juridisk process snarare än en affärs process. Men, är det a ntalet överprövningar i sig som är problemet? Kanske borde de till och med vara fler, skriver förvaltningsforskaren Emma Ek.

FORsKARE sKRIvER

Goda affärer är det självklara målet för den offent-liga upphandlingen. Det konstaterar upphand-lingsutredningen (SOU 2013: 12) och det är lätt

att förstå varför. Värdet av den offentliga upphandlingen uppgår till cirka 550–600 miljarder årligen. Det är his-nande summor. Lika hisnande är det att begrunda vad ef-fektiviseringar på några procent i upphandlingsförfaran-det kan göra i kronor och ören räknat. För att inte tala om effektiviseringar på 10–20 procent som ibland lyfts fram som fullt rimliga. Goda affärer innebär att verksamhetens behov tillgodoses – i rätt tid och med önskvärd kvalitet – till lägsta möjliga totalkostnad. Det förutsätter, menar upphandlingsutredningen, ett mycket tydligare strate-giskt förhållningssätt till upphandling – från regering och riksdag men också från upphandlande myndigheter, såsom kommunerna.

REGElvERKEt FÖR OFFENtlIG upphandling är omdebatterat. Det goda syftet. att säkerställa att bästa möjliga användning av offentliga medel och konkurrens på lika villkor, överskuggas ofta av kritik mot att regel-verket är otydlig och onödigt krångligt. Svårbegripliga

regler ställer till problem, inte minst för småföretagen och för de myndigheter som upphandlar i liten skala. Vi-dare kritiseras upphandlande myndigheter för bristande tillämpning. Samtidigt finns det en växande kritik mot oseriösa anbudsgivare. Frågan är: möjliggör eller häm-mar regelverket goda affärer?

säRsKIlt INtREssANt I sammanhanget är Dom-stolsverkets statistik som visar att antalet överprövningar av genomförda upphandlingar ökat kraftigt. Överpröv-ning görs till allmän förvaltningsrätt av anbudsgivare som menar att en upphandling inte gått rätt till och, som en följd av detta, lidit skada. Under 2012 avgjordes drygt 3 000 överprövningsmål, att jämföra med ett drygt 1 000-tal fem år tidigare. Det är siffror som oroar på mer än ett sätt. Å ena sidan kan den stora ökningen indikera allvarliga brister i tillämpningen av LOU. Å andra sidan kan den tolkas som ett uttryck för en ökad benägenhet att överpröva som – om den inte är befogad – ger upphov till onödiga förseningar och ökade kostnader. Risken är stor att de upphandlande myndigheterna blir alltför försiktiga.

UtDRAGEN UPPhANDlING. Landstingens gemensamma upp-handling av ett vaccin mot humant papillomvirus, (HPV, ett virus som kan ge kvinnor livmoderhalscancer försenades med närmare två år tack vare flera överprövningar.

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO


FORsKARE sKRIvER

vAD vEt vI då om varför upphandlingar överprövas? Och vad vet vi om utgången av genomförda överpröv-ningar? Inte mycket alls! Den samlade erfarenheten från överprövningsmål används och analyseras i mycket liten utsträckning, både sektorsvis och på en generell nivå. Det är märkligt eftersom domarna i överpröv-ningsmålen kan hjälpa oss förstå vad den kraftiga ök-ningen av överprövningar står för och på vilket sätt den är problematisk. Dessutom är det vid domstolspröv-ningar som upphandlingsreglernas innebörd uttolkas och praxis skapas.

Låt mig ta ett exempel. Den myndighet som i en svensk kontext upphandlar mest är Trafikverket. De ge-nomför årligen drygt 900 upphandlingar till ett värde av cirka 40 miljarder kronor. Cirka 4 procent av Trafikver-kets upphandlingar överprövas. Det är en förhållandevis liten andel. Som jämförelse kan nämnas att Stockholm stad år 2011 fick 12 procent av sina upphandlingar över-prövade, Ar- betsförmedlingen hela 34 procent!

Ser man till de överprövningar av Trafikverkets upphandlingar som gjorts sedan 2011 har leverantö-rerna fått avslag i cirka hälften av målen. I ungefär en fjärdedel har de fått bifall vilket resulterat i att hela eller delar av upphandling-en har fått göras om. Det mot-svarar 10–20 upphandlingar per år för Trafikverket. Resterande fjärdedel är överprövningar som inte prövats i sak, vanli-gen för att leverantören dragit tillbaka sin ansökan eller för att Trafikverket avbru-tit upphandlingen. Andelen bifall respektive avslag vad gäller Trafikverkets upp-

handlingar är inte anmärknings-värd jämfört med andra sektorer, utan återspeglar en

förhållandevis genomsnittlig nivå.

vARFÖR ÖvERPRÖvAs Trafikverkets upphand-lingar? Det vanligaste skälet har att göra med de obligatoriska kraven på leverantörerna, de så kallade skall-kraven som preciseras i förfrågningsunderlagen: antingen att anbudsgivare anser att de felaktigt uteslu-tits för att de inte uppfyllt skall-kraven, alternativt att de anser att vinnande anbud borde uteslutits. I cirka 60 procent av överprövningarna som prövats i sak under 2011-2012 är det något av dessa skäl (eller en kombina-tion av dem) som anges. Näst vanligast är kritik mot förfrågningsunder lagens utformning (cirka 20 procent). Det kan handla om otydlighet eller om oproportioner-

liga krav som gynnar särskilda anbudsgivare. Utöver dessa skäl förekommer det att utvärderingen av anbud kritiseras (exempelvis att det ekonomiskt mest fördel-aktiga budet inte valts), att vinnande anbud innehål-ler otillåtna reservationer eller att informationen till anbudsgivarna varit ojämlik.

Anbudsgivare förefaller med andra ord mest missnöj-da med Trafikverkets bedömning av huruvida ett anbud ska inkluderas eller exkluderas utifrån de preciserade skall-kraven. Är då skall-kraven det mest problematiska området (i juridisk mening) i Trafikverkets upphand-lingar? För att svara på den frågan behöver man analy-sera skälen till överprövning i relation till domarna. En sådan analys visar att andelen bifall är betydligt högre när det gäller brister i förfrågningsunderlagen än när det gäller skall-kraven. Det område där Trafikverket lö-per störst risk att få bakläxa i Förvaltningsrätten tycks med andra ord inte vara det område som anbudsgivare är mest benägna att överpröva.

FRåGAN äR Alltså om överprövningarna står för en bristande tillämpning eller en bristande kunskap hos anbudsgivarna om hur regelverket ska uttolkas. Trafikverksexempel visar att det är både och, men också att benägenheten att överpröva inte fullt ut överens-stämmer med domstolens uttolkning av regelverket. En rimlig tolkning är att benägenheten att överpröva inte enbart har att göra med bristerna som sådana, utan också vilket utfall ett eventuellt bifall resulterar i. Att hela upphandlingen görs om (vilket är det vanliga vid brister i förfrågningsunderlaget) är ofta mindre fördelaktigt för den sökande än ett utfall som innebär att endast utvärderingen görs om (vilket är det vanliga när det gäller skall-kraven). Exemplet visar att det finns all anledning att gräva djupare i statistiken. Det gäller Trafikverket, andra statliga myndigheter och inte minst kommunsektorn som agerar på många olika marknader.

MåNGA KOMMUNER UPPlEvER upphandlings-verksamheten som en juridisk process snarare än en affärsprocess. Det är inte svårt att förstå varför. Samtidigt är det problematiskt att en ansenlig mängd upphandlingsaffärer avgörs i domstol. Det gäller oavsett om Förvaltningsrättens handläggningstider förkortas eller om temporära direktupphandlingar tillåts i väntan på domstolsavgörande, som är förslag som nu diskute-ras. Goda affärer görs sällan i domstol. Däremot är det inte säkert att det är antalet överprövningar i sig som är problemet. Kanske borde de till och med vara fler, inom vissa sektorer, för vissa typer av klagomål. Utebliven överprövning av en bristfällig upphandling kan också vara ett problem som hämmar goda affärer.

FRäMjAR REGElvERKEt GODA affärer? I överpröv-ningsmålen finns viktiga pusselbitar som klargör dom-stolarnas uttolkning av regelverket. Överprövningsmålen är också centrala i analysen av vilka hinder som finns i upphandlingspraktiken och på vilket sätt överprövning-arna som sådana utgör ett problem eller inte. Här behövs ytterligare forskning och erfarenhetsöverföring om ett ökat strategiskt förhållningssätt på upphandling ska vara möjligt att realisera.

”Frågan är alltså om över-prövningarna står för en bristande tillämpning eller en bristande kunskap hos anbudsgivarna om hur regelverket ska uttolkas.”

Må

NA

DE

Ns

FO

Rs

KA

RE

EMMA EK

4 Filosofie doktor, För-

valtningshögskolan vid

Göteborgs universitet

K ommunforskning i Västsverige skickar sedan nio år tillbaka årligen ut den så kallade ekonomi-chefsenkäten till alla ekonomichefer i samtliga

svenska kommuner. Syftet med enkäten är att kartlägga och beskriva situationen och utvecklingen inom områ-dena redovisning, organisering och styrning. Resultaten sammanställs i en särskild rapport med benämningen ROS-rapporten som markerar att den behandlar just dessa tre områden. Ett flertal frågor har återkommit i alla nio enkäterna och jämförelser över tid kan göras. I det följande kommer två av enkätens frågor att belysas.

En fråga som funnits med under alla nio år i ekono-michefsenkäten handlar om tillämpade styrmodeller i kommunsektorn. Det finns många styrmodel-ler inom kommunsektorn idag. Några är populärare än andra och tillämpas av många kommuner. Andra är inte lika populära längre, men lever alltjämt kvar vid sidan av de övriga. En given fråga är förstås vad denna mångfald av modeller får för konsekvenser. Blir styrningen otydlig och krånglig eller är det inte något som märks av? Denna fråga ger inte ekonomi-chefsenkäten svar på, men är värd att fundera över mot bakgrund av den stora mångfalden av styr-modeller som tydligt framgår av tabellen överst på nästa sida.

I tAbEllEN hAR

styrmodellerna delats in i fyra olika gruppe r. De strukturorienterade styrmodellerna tar bäring på just organisa-tionsstruktur. De processorienterade styr-modellerna tar bäring på hur något görs, det vill säga på själva arbetsproces-serna. De ekonomistyrnings-orienterade styrmodellerna har fokus på hur styrning går till. I gruppen övrigt åter-finns de styrmodeller som inte riktigt passar in i någon av de övriga tre grupperna.

Det framgår av tabellen att allt fler styrmodeller kommit att tillämpas under

mätperioden. Det är endast en styrmodell som kommit att användas mindre, nämligen balansräkningsenheter, som egentligen inte varit särskilt populär under något av åren. Den största ökningen står lean för som ökat med 21 procentenheter mellan åren 2009 och 2013. Därefter kommer nyckeltalsjämförelser som ökat med 20 procent-enheter mellan åren 2005 och 2013. Om vi ser till 2013 års siffror framgår att målstyrning och nyckeltalsjämför-elser är de särdeles populäraste styrmodellerna med sina värden på 90 procent.

allt fler styr alltmer

Allt fler styr modeller tillämpas i kommunsektorn. Det är en trend som framgår av KFi:s ekonomi chefsenkät. De mest populära är målstyrning och nyckeltals-jämförelser. Noterbart är också det ökade intresset för lean och andra process-orienterade styr modeller.

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND



FORsKARE sKRIvERM

åN

AD

EN

s F

OR

sK

AR

E

vIvEKA NIlssON

4 Filosofie doktor och

forskare, Kommunforskning

i Västsverige

”Det förefaller ha blivit ett mer tillåtande klimat i kommunerna och en något större benägenhet att omorientera sig i förhållande till förändringar i omvärlden.”

Därefter är det ett rejält hopp till re-sultatenheter med värdet 64 procent. Målstyrningens betydelse är kanske inte helt oväntad med tanke på att det 2004 gjordes ett förtydligande i kom-munallagen om bestämmelserna om god ekonomisk hushållning. Lagen fastställer som bekant att kommuner och landsting ska formulera finan-siella mål liksom mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Av enkäten framgår inte inriktningen och omfattningen av målstyrning eller om styrmodellen fungerar. En allmän uppfattning i kommunerna är att det är svårt att formulera tyd-liga mål och mot bakgrund av det kanske den faktiska tillämpningen

av styrmodellen är lägre än vad som anges. Vad gäller nyckeltalsjämförelser är det uppenbart att det är viktigt för kommunerna att jämföra sig med varandra.

KOMMUNDElsNäMNDER och medborgarbudget är de två styrmodeller som tillämpas i minst omfattning. Medborgarbudget är en relativt ny form av styrning där medborgarna ska engageras i diskussioner om hur kom-munens resurser fördelas. I år är andra gången som styr-modellen visionsstyrning ingår i ekonomichefsenkäten. Den har erhållit ett förhållandevis högt värde med sina 50 procent. Visionsstyrning är ett strategiskt styrmedel av mer övergripande karaktär som bland annat syftar till tydligare politisk styrning av verksamheten. Det handlar om övergripande målsättningar som hela organisationen ska kunna ställa sig bakom. Kanske är det denna tänkta delaktighet inom organisationen som bidrar till intres-set för modellen. Avslutningsvis kan konstateras att det fortfarande är de ekonomistyrningsorienterade styrmo-dellerna som är de mest tillämpade och att det varit så under hela perioden.

EN ANNAN FRåGA som funnits med under alla nio år i ekonomichefsenkäten handlar om organisatoriska egenskaper. Frågan bygger på en idé om att kontinuitet och förändring är nödvändiga att balansera. En för stark betoning på kontinuitet innebär en begränsad förmåga att anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar. En för stark betoning på förändring innebär att den ordinarie verksamheten sannolikt inte utförs på ett ända-målsenligt sätt. I ekonomichefsenkäten finns en fråga där vi mäter hur egenskaper som är förknippade med konti-nuitet och förändring uppfattas och förändras över tid. Ekonomichefsenkäten visar att kommunernas föränd-

ringsbenägenhet har ökat något jämfört med föregående år, särskilt vad gäller egenskapen utrymme för protest, även om det också blivit mer utrymme för egenskaperna nyfikenhet, öppenhet och möjligheter att pröva. Det förefaller ha blivit ett mer tillåtande klimat i kommu-nerna och en något större benägenhet att omorientera sig i förhållande till förändringar i omvärlden. Kanske finns ett ökat intresse eller ökad insikt om att man behöver anpassa sig till nya omständigheter. En viktig förutsätt-ning för en gynnsam utveckling är att det finns kapacitet att möta behovet av förändringar. Det gäller att förnya sig och utveckla sin verksamhet för att trygga servicen för kommuninvånarna. Ekonomichefsenkäten visar att det finns visst fog för oro i detta avseende. Även om en liten ökning i förändringsbenägenheten kan skönjas är det alltjämt så att det finns ett starkt fokus på den dagliga uppgiften. Givetvis måste den ordinarie verksamheten upprätthållas på ett välfungerande sätt, men samtidigt måste organisationerna kunna anpassa sig till nya förut-sättningar. Nästa års ekonomichefsenkät får utvisa om förändringsbenägenheten fortsätter att öka.

Fler frågor från ekonomichefsenkäten behandlas i ROS-rapporten. Årets ROS-rapport har titeln ”Ökad anpassningsbenägenhet och osäkra ekonomiska förhållanden” och finns att ladda ned på www.kfi.se/publikationer.

tillämpade styrmodeller i kommunerna (procent)

styRMODEllER strukturorienterade

2005 2009 2013

Kommundelsnämnder 4 5 7

Beställar-/utförarmodell 13 18 24

Privatisering 32 33 37

Nämndsammanslagningar – 32 34

Kommunstyrelsen ”enda” nämnd 5 11 20

Processorienterade

Kvalitetsstyrning 29 27 42

Processtyrning 10 13 20

Lean – 7 28

Ekonomistyrnings-orienterade

Resultatenheter 60 64 64

Balansräkningsenheter 26 20 15

Målstyrning 79 85 90

Balanserade styrkort 24 25 26

Prestationsfinansiering 20 17 23

Nyckeltalsjämförelser 70 87 90

Övrigt

Kundval 8 15 21

Medborgarbudget – 1 1

Visionsstyrning – – 50

Kommentar: En del av styrmodellerna har inte ingått i ekonomichefsenkäten alla år, därav strecket i tabellen.


KEF-AKtUEllt

KREts NR 1Stockholm, Uppsala och Gotlands länCecilia von Sydow Danderyds kommun Kommunledningskontoret Box 66 182 05 Djursholm telefon 08-56891003 [email protected]

KREts NR 2Södermanlands och Östergötlands län Marie HillmanVadstena kommun592 80 Vadstenatelefon 0143-151 64 [email protected]

KREts NR 3Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Andrea RenbladNässjö kommun571 80 Nässjötelefon [email protected]

KREts NR 4Skåne och Blekinge länAgneta Sjölund Trelleborgs kommun231 83 Trelleborgtelefon 0410-733 [email protected]

KREts NR 5Västra Götalands länRoger CardellBorås StadKommunledningskansliet 501 80 BoråsTelefon 033-35 70 [email protected]

KREts NR 6Värmlands, Örebro och VästmanlandLiselotte NöjdÖrebro kommun Box 30000701 35 Örebrotelefon 019-21 11 [email protected]

KREts NR 7Dalarnas och Gävleborgs länJörg BassekBorlänge kommun781 81 Borlänge telefon 0243-740 00 [email protected]

KREts NR 8Västernorrlands och Jämtlands länUlf FryklundSundsvalls kommun851 85 Sundsvalltelefon [email protected]

KREts NR 9Västerbottens och Norrbottens länIngela Karlsson Jokkmokks kommun962 85 Jokkmokktelefon 0971-172 [email protected]

välKOMMEN Att KONtAKtA DIN KEF-KREts!

utjämningssystemet under lupp

BIL

D: I

STO

CK

Det kommunala utjämningssystemet är ett återkom-mande huvudbry och tviste ämne. Och glädjeämne, för de som vinner på utjämningen. Stats-kontoret har gjort en uppföljning av systemet.

I Statskontorets uppföljning slås det fast att systemet är viktigt och bidrar till utjämningen av resurser. När det

gäller inkomstutjämningsdelen uppgick statens tillskott till 85,6 miljarder kronor till kommuner och landsting under 2013. Det motsvarar 10,8 procent av den kom-munala sektorns utgifter och drygt 4,5 procent av kommunernas och landsting-ens skatteunderlag 2013.

Vidare framhåller utredarna att utjäm-ningssystemet har störst betydelse för glesbygdskommuner och bland lands-tingen i Norrland, men det kan även ha stor betydelse för enskilda kommuner och landsting i andra delar av landet.

NäR DEt GällER systemet för kostnadsutjämning har beloppen sjunkit under perioden 1996–2013, såväl för kommuner som för landsting. Omfördel-

ningen för landstingen var 1996 cirka 5,9 miljarder kronor och 2013 cirka 1,5 mil-jarder kronor räknat i 2012 års prisnivå.

Fem landsting har varit nettobetalare i kostnadsutjämningen under hela perio-den: Uppsala, Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Halland. Däremot har bara två landsting varit bidragsmottaga-re under hela perioden: Västerbotten och Norrbotten.

Hur är det då med frågan om utjämning-ens påstått negativa effekt på tillväxten? Ja, här passar utredarna och ser det som en öppen fråga. Det beror dels på att befintlig forskning är begränsad, dels på svårigheten att analysera effekterna av kommunala och regionala utjämnings system.

Läs mer på www.statskontoret.se.

EFtER bEhOv. Utjämningssystemet är viktigt och bidrar till utjämningen av resurser, enligt Statskontorets uppföljning.


KRÖNIKAN

Nödvändigt nytänkande Finanskrisen drabbade inte kommunsektorn som befarat. Sektorns förmåga och vilja till anpassning spelade en viktig roll och bidrog till att skapa makroekonomisk stabilitet. Det är egenskaper som kan behövas i framtiden, skri-ver SKL:s förre chefsekonom Mats Kinnwall.

sensommaren 2008 exploderade den finansiella krutdurken med full kraft. Sammanbrottet för investmentbanken Lehman Brothers innebar att alla de försök som gjorts att hålla det kollapsande finansiella systemet under armarna varit

förgäves. Istället inträffade det som en del olyckskorpar kraxat om, nämligen en dominoeffekt som utlöste den värsta globala finansiella härdsmältan sedan 1929 med djupgående och långvariga negativa konsekvenser för världsekonomin.

DEttA vAR DEN ekonomiska miljö i vilken jag bör-jade mitt uppdrag som chefsekonom på SKL sommaren 2009. Jag tror att valet av en person med min profil i mycket speglade den då rådande krisstämningen och det upplevda behovet av kompetens inom makrofinans, något som bekräftats under mina otaliga träffar med tjänstemän och politiker i Kommunsverige

Det stod snart klart att även den svenska ekonomin skulle dras med i recessionen, trots att vi till skillnad från 90-talskrisen hade vårt hus i ordning. Tydligt var också att den svenska kommunsektorn inte var en iso-lerad ö i det globala finanshavet utan riskerade att dras med i krisen.

I takt med att BNP- och sysselsättningsprognoserna reviderades ner målades även allt mörkare perspektiv för sektorn. Nu blev läget för sektorn inte riktigt så illa som många fruktade, man skulle kunna säga tvärtom i vissa delar. Visserligen utvecklades skatteintäkterna svagt, men i termer av de finansiella resultaten blev åren 2009-2011 bland de bästa någonsin, istället mot förvän-tat historiskt svaga.

Att sEKtORN KlARADE krisen så pass bra beror på många faktorer som att fallet i sysselsättningen inte blev

så dramatiskt som befarat, att staten hade muskler att stötta sektorn, att AFA kunde betala tillbaka inbetalda premier med mera. Jag tror dock att förmågan och viljan till anpassning spelade en väl så stor roll i att begränsa krisens skadeverkningar. På så sätt bidrog sektorn till makroekonomisk stabilitet och inte instabilitet som många fruktat.

Detta är bara ett exempel på den starka viljan till förändring och anpassning till nya förhållanden inom sektorn. För starkt förändringstryck är det! Hela den omställning som SNS (Studieförbundet Näringsliv & Samhälle) något slarvigt kallat ”Från välfärdsstat till välfärdssamhälle” innebär att kommunsektorns före-trädare i stora delar har tvingats tänka i helt nya banor. Jag är övertygad om att processen kommer att fortsätta även om diverse skandaler och avarter tillfälligt kan kasta grus i maskinen.

EN ANNAN FAKtOR som kommer att tvinga fram nytänkande framöver är finansieringsproblematiken. Det är bekymmersamt, om än inte förvånande, att denna ödesfråga lyser med sin frånvaro i den rikspoli-tiska debatten. Jag har heller inga illusioner om att po-litikerna kommer att våga lyfta fram denna eller andra ”jobbiga” långsiktiga frågeställningar i den kommande valrörelsen. Ytterligare en utmaning är förena kommu-nal självstyrelse med ökande krav på nationell ensning och statliga regleringar inom välfärdssystemet.

De stora utmaningarna ställer naturligtvis även höga krav på SKL. Min uppfattning är att SKL:s personal präglas av en ovanligt stor kompetens och energi och inte minst ett mycket starkt engagemang för medlem-marna, vilket också har betalat sig i form av stort medlemsförtroende. Samverkan och utbytet med engagerade medarbetare och företrädare för sektorn var också min energikälla under de gångna fyra åren och borgar för att SKL kommer att stå starkt även i framtiden.

”En annan faktor som kommer att tvinga fram nytänkande framöver är finansierings-problematiken. Det är bekymmersamt, om än inte förvånande, att denna ödesfråga lyser med sin frånvaro i den rikspolitiska debatten”

Gä

st

KR

ÖN

IKÖ

RE

N

MAts

KINNWAll

n Han har bland annat

undervisat i national-

ekonomi på Stockholms

universitet, verkat som

utredare på Riksbanken

och chefsanalytiker på

Handelsbanken innan

han 2009 anställdes som

chefekonom på SKL.

Annonsbokning: Ad 4 you 08-556 960 10 www.kommunalekonomi.se

Breddar kompetensen!

”Jag läser Kommunal Ekonomi regelbundet. Den berör min arbetsmiljö, är mer övergripande

och ett bra komplement till andra finans-tidningar.

Det är inspirerande att läsa vad och hur någon annan har gjort, till exempel på pensionssidan eller med investeringar. Sedan är det enkelt att använda artiklarna som en referens, ta kontakt och utbyta erfarenheter.

Kommunal Ekonomi är angelägen för oss som arbetar inom den offentliga sektorn, den breddar kompetensen inom just vårt område och är en är en del av min vardag här på kommunen.

Jag har varit en trogen läsare sedan början av 1990-talet.”

Göran Tjällman Finanschef, Stadsledningskontoret i Umeå

KR

EAFO

N

Fo

to: J

oh

an G

un

séu

s

Posttidning BKommunal EkonomiBox 204801 03 Gävle

VERKSAMHETSPLAN

$

EKONOMI VÅRD & OMSORGPERSONALSKOLA BUDGET & PROGNOS

Hypergene® KOMMUNBeslutsstöd för kommunal verksamhetsstyrning

www.hypergene.se/kommun

Framtidens beslutsstöd för kommunerEtt komplEtt BEslutsstöd

Hypergene® beslutsstöd öppnar möjligheten att ta ett strategiskt grepp om hela verksamhets

styrningen:

u Uppföljning, Rapporter & Analyser

u Budget & Prognos

u Strategisk planering, Nyckeltal & Målstyrning

Upplev fördelarna med ett system för alla användare!

pakEtEradE applikationEr

Med paketerade ”färdiga” applikationer att välja mellan erbjuder Hypergene en revolutione

rande effektivisering vid införande av beslutsstöd. På så vis får ni som kund snabbt en mycket

stark plattform att utveckla er verksamhetsstyrning från. Systemet kompletteras enkelt med

kundspecifika presentationer, analyser och ytterligare datakällor.

anmäl dig till sEminarium!

På våra seminarier berättar vi mer om fördelarna med en sammanhållen lösning och

vilka effektivitetsvinster paketerade applikationer ger. För utförlig agenda och anmälan se

www.hypergene.se.

Documents

KRÖNIKAN - KEF · 2020. 12. 3. · KRÖNIKAN Mats Kinnwall: Krisen gav nyttigt nytänkande Medlemstidning för Kommunalekonomernas örening f #6 2013 e onomkommunal KOMPETENSBRIST