POSTTIDNING B-POST Nr 2 DECEMBER 2008Årgång 14

OLLE JOHANSSON: Cancer förr, nu och i framtiden – sid.18–21CANCER

Ytterst nödvändiga strategier

I Europa inträffade mer än tre dödsfall icancer per minut 2006, redogör profes-sor Ulrik Ringborg. Två strategier i anti-cancerkampen: prevention och bot, bå-

da ytterst nödvändiga. Sid. 22–23

ALLERGI

Tips om rätt miljöväg och God Julmat

Oxidativ stress är en faktor bakom can-cer, allergi och åldrande, påvisar Chal-mersprofessorn Göran Petersson. Hananvisar rätt miljöväg till god hälsa. Tip-

sar också om God Julmat. Sid. 12–14

MILJÖ

Deckarförfattare allergiskribent

Laktosintolerans och mjölkallergi är tvåolika åkommor, påpekar personligtdrabbade finländska deckarförfattarin-nan Marita Gleisner.

Sid. 30

ÅRETS AUTOGIROGIVARE BENTE: Jag bara kände jag ville hjälpa – sid. 27

God Julalla Givare!Tack för alla

gåvor!

Kul i bassäng fin rehabpoäng

"Vi har ORC"Det konstaterades med viss stolthetden 12 december 2008, när Onkolo-giskt RehabiliteringsCentrum vid Ka-rolinska sjukhuset firade sin 10-års-dag. Samtidigt hyllades en 8-åring –den av Cancer- och Allergifondenskänkta och sedan underhållna varm-vattenbassängen, pricken över i:et vidSveriges mest "multiprofessionella"onkologiska rehabiliteringscentrum.God stämning i ORC och kul i bas-säng är fina rehab-poänger. Bassäng-en invigdes 15 december 2000 och re-habsimmare har totalt gjort cirka28.000 besök. Beata Bergius-Axels-son är chef för Enheten för psykosoci-al onkologi och rehabilitering vid KS,med ORC ingående. Hon syns på lillabilden tillsammans med bassängan-svariga Hans Eriksson och i bassäng-en Ingvar Fag. På stora bilden LarsCarpelan (på stegen) i träningsgrupp.

Sid. 10

Forskningsminister LARS LEIJON-BORG gör verklighet av det löftesom han gav för fem år sedan i op-positionsställning. Forsknings- ochinnovationspropositionen innebärett historiskt lyft för svensk forsk-ning. Med sina fem miljarder kro-nor i permanent nivåhöjning är pro-positionen mer än dubbelt så storsom någon av sina föregångare.

I sin artikel på sidorna 16–17

framhåller forskningsministern:– Satsningen innebär att vi redan

nästa år kommer att nå EU:s målom att de offentliga resurserna tillforskning och utveckling ska uppgåtill minst en procent av BNP.

Regeringen gör stora förändringarför att pengarna ska göra störstamöjliga nytta. Av de nya medlen går1,5 miljard till direkta anslag tilluniversitet och högskolor.

Docent MARGARETA TÖRN-QVIST vid Stockholms universitetfick Cancer- och AllergifondensMiljömedicinska pris 2003. Prisut-delare Lars Leijonborg.

Törnqvist framhåller på sidan 9att forskning kring kemiska ämnenstoxiska effekter haft allt svårare attfå medel och nu bör prioriteras.

Sid. 16–17 och 9

Leijonborg höll gamla löftetForskningsanslaget dubblas

TidningenCancer- och Allergifondeninformerar

Nr 2/dec. 2008 (årgång 14, utgåva 16)Adress: Tomtebogatan 39

113 38 StockholmTelefon: 08-34 59 90Telefax: 08-33 08 96Annonsbokning: 08-34 59 90Ansvarig utgivare: Sören Gyvall

Redaktör: Bengt Cramner

Kontrollerad distribution: 20 000 ex

Form: Pertti Ljungström ProduktionTryckt hos: V-TAB

Postgiro91040-6

Bankgiro910-4050www.cancerochallergifonden.see-mail: info@cancerochallergifonden.se

Nya Karolinska eninternationell sak?I ett tidigare nummer har vi redogjort förNya Karolinska sjukhuset i Solna (NKS).Det kommer blir ett av Europas modern-aste universitetssjukhus med satsning påhögspecialiserad sjukvård, forskning, ut-veckling och undervisning. Den s k NKS-kommittén arbetar med att ta fram detal-jerat underlag till grund för upphandling.Detta digra dokument blir klart i mars2009 och skall sedan användas för s kOPS-upphandling (Offentlig och PrivatSamverkan). Stockholms Läns Landstingsöker privata aktörer som kan bygga sjuk-huset och därefter hyra ut det på förslags-vis 30 år till Landstinget. Sannolikt kom-mer det bli ett internationellt konsortiumsom kommer att bygga sjukhuset. Dimen-sioneringen av Nya Karolinska kommerinte räcka till för all sjukvård, forskningoch undervisning, som måste bedrivas iStockholm. Inom de närmaste 10–15 årenkommer Stockholm att växa i storlek attjämföra med Malmö stad. Detta fordrarutökade sjukvårdsresurser. StockholmsLäns Landsting och Karolinska Institutetarbetar intensivt på att finna de bästa lös-ningarna. Även utländska organisationerär intresserade att gå in och bli del av ut-vecklingen. Man skulle mycket väl kunnatänka sig ett betydligt närmre sjukvårds-och forskningssamarbete med andra län-der. Oslo-regionen är en mycket starkkandidat för ett sådant samarbete.

HÅKAN MELLSTEDTProfessor, föreståndare

CancerCenrumKarolinska

Nya Karolinska en internationell sak?Håkan Mellstedt 2LedarsidaFondens ordförande Sören Gyvall och Lennart Sparell, vetenskapligt sakkunnig 3Minnen från fondjobb sedan 1994Barbro Cramner 4400 per år drabbas av kronisk lymfatisk leukemi 5Sex forskare med specialstöd från fonden 6–7Västra Götalands anti-rökreglerEva Millqvist 8Lennart trotsar sina sjukdomarLennart Sparell 9Miljömedicinsk pristagare hoppas på Leijonborg Margareta Törnqvist 9ORC och KS-bassäng fyller årBengt Cramner 10Åkrarnas kadmium ger livmoder- och prostatacancerGunnar Lindgren 11Oxidativ stress bakom cancer, allergi och åldrandeGöran Petersson 12–13Kostprofessorns JulmatGöran Petersson 14Sponsorers logotype-sida 15Forskningsministerns anslagsredogörelseLars Leijonborg 16–17Cancer förr, nu och i framtidenOlle Johansson 18–21Mer än tre dödsfall per minut i Europa 2006UIrik Ringborg 22–23Alla ansträngningar måste göras för att minska rökningenHåkan Mellstedt 23BenmärgstransplantationChristine Wennerås 24Giftig StockholmsluftLars Burman 25Mot alla odds – Lennart leverLennart Sparell 26Högklassigt forskningscentrum i Örebro invigtLennart Sparell 26Årets Autogirogivare Bente PalmquistBengt Cramner 27Hardells mobiltelefonialarm gav eko till slutLennart Hardell 28Historien om HormoslyrLennart Hardell 28Hormoslyr eller hydraulolja bakom Johan Wallmans cancer?Bengt Cramner 29Laktosintolerans och mjölkallergi är två olika åkommorMarita Gleisner 30P C Jersild 31V-TAB 32

3

De kommer från två olika håll, forsk-ningsminister Lars Leijonborg och ÅretsAutogirogivare, cancersjuka Bente Palm-quist. Men tillsammans visar de vägentill ett friskare Sverige.

Det gäller att satsa, ge, hjälpa.Det vill både Bente och Lars.

Billesholmstjejen Bente Palmquist, i bar-naåren norska i Rena, jobbade i psykvården,där hon mötte ett stort behov av värme.

Långt innan hon fick bröstcancerbeskedet i maj 2006 började hon getill Cancer- och Allergifonden. Hon har skänkt 500 kronor i måna-den per autogiro sedan 2003.

– Jag kände bara ett behov att hjälpa, säger Bente (läs henneshistoria på sidan 27).

Samma år, 2003, delade Lars Leijonborg i rollen som folkparti-ordförande ut Cancer- och Allergifondens Miljömedicinska pris tillde två Margaretorna Törnqvist och Jägerstad. Intervjuad i vår tid-ning påpekade han att svensk forskning tappar mark. I dåvarandeoppositionsställning sa han:

– Regeringen måste tänka till!Det påminner han om i sin stora artikel på Mittuppslaget:– Mitt viktigaste budskap då var att det var hög tid att storsatsa

på forskning. Jag är mycket glad att jag fått möjlighet att göra verk-lighet av det löftet. En av mina viktigaste arbetsuppgifter hittills somminister har varit att arbeta fram den här mandatperiodens forsk-nings- och innovationsproposition.

Med 5 miljarder i permanent nivåhöjning är propositionen merän dubbelt så stor som någon av sina föregångare. Cancerforskning-en hör till de särskilt framtagna strategiska satsningarna. Jag ochmin kollega Lennart Sparell – läs hans kritiska ledare på den här si-dan – gläds över Leijonborgs skrivning: ”En viktig del av satsningenhandlar om hur cancer kan förebyggas, något som jag vet liggerCancer- och Allergifondens verksamhetsområde nära”.

Just det. Och det blir viktigt att studera hur mycket som kommeratt läggas på den förebyggande forskningen. Sådant som läkemedels-industrin är mindre intresserad av (se Sparell).

Tack så mycket för storsatsningen, och artikeln, Lars Leijonborg.Stort tack Bente Palmquist och alla givare. Ni har ständigt visat kän-nedom om att statliga stödet inte räckt. Ett toppår hade vi 200 000givare. Kommer Ni att behövas också i fortsättningen… Svaret är ja,fast Leijonborg gör något mycket berömvärt. Vi går mot en intres-sant framtid.

Vår kära KI-docent och KTH-professsor Olle Johansson arbetarstorartat inom förebyggande cancerforskning. Säger sig vara sann-drömmare. Att cancern går mot en mörk framtid – och de presumti-va patienterna alltså mot en frisk. Olle är en frisk fläkt. Läs hans te-masidor ”Cancer förr, nu och i framtiden”.

Läs om fondens sex just nu särskilt stödda projekt, ledda av OlleJohansson, Håkan Mellstedt, Britta Wahren, Eva Millqvist, MikaelBjörnstedt och Roland Grafström.

Tack bl a till numrets vetenskapliga författare Olle Johansson,Göran Petersson, Ulrik Ringborg, Håkan Mellstedt, Eva Millqvist,Christine Wennerås, Gunnar Lindgren, Lennart Hardell, Lars Bur-man. Och till Barbro Cramner, som jobbat med från fondens början1994 och inför sin avgång vid årsskiftet bjuder oss på fina minnen(sid 4). Tack till konstnärligt begåvade Pertti Ljungström – som ka-relskt krigsbarn Pertti Johannes Kaja – på Vega Fotosätteri och hansRenée Binbach, med Sveriges säkraste korrekturläsarögon.

SÖREN GYVALLOrdförande, ansvarig utgivare CAN

CER

ALLERGI

MILJÖ

President Eisenhower varnade för detmilitärindustriella komplexet. Det hjälptejust inte att han var såväl krigshjältesom före detta Natoöverbefälhavare.

Väl så starka skäl har under senare år-tionden funnits att varna för ett läkeme-delsindustriellt komplex. Visst finns mäng-der med produkter som förbättrat och för-längt livet för många men där finns ocksåväldigt mycket värt fördömande och kritik.

Det idealiska läkemedlet ur industrins synvinkel är naturligtvispreparat du blir beroende av för resten av livet. Bota? Nej, för fan,inte om det går att undvika. Inte speciellt högprioriterat i alla fall.

Det är bara klirr i kassan som räknas. Mycket vill ha mer och ef-tersom de redan är giganter är glupskheten därefter. Metoderna alltmer hänsynslösa. Inte alls bara högt pris och stor volym med heder-liga metoder.

Man är ofta beredd att bedriva avancerat vetenskapligt fusk, tillexempel manipulera undersökningsdata om biverkningar för attlyckas registrera preparat.

Att agera skrytsamma spökskrivare och köpa några lämpligatunga forskarnamn som ”författare” av förment vetenskapliga un-dersökningar är en metod.

Ja, lanseringen av nya läkemedel är minutiöst planerade i minstadetalj. Helt i sin ordning så länge sanningen regerar. Men i växandegrad får den stryka på foten. Man infiltrerar också vetenskapliga tid-skrifters redaktionskommittéer och får därigenom lättare ut sitt oftavinklade/förfalskade budskap.

Det har kommit ut flera avslöjande, kritiska böcker av avhoppa-de initierade höjdare. Den senaste i raden på svenska är av John Vi-rapen (Piller och Profiter, bookLund förlag). Inte vem som helst.Marknadsförare av läkemedel under många, många år och på 80-ta-let svensk vd för ett av världens största läkemedelsföretag. Som litenunderrubrik kan man läsa: ”– memoarer från en läkemedelsindustrimed dödlig biverkan”.

Läs och begrunda.Ett viktigt arbete för att vi inte ska bli onödigt kärnfriska är att

söka få igenom ett förbud mot fri tillgång på antioxidanter, vitami-ner och mineraler inom EU, ja globalt.

Ingen hejd på hur man lobbar och mutar. Alla skamgrepp är tyd-ligen tillåtna. Ett allvarligt hot mot folkhälsa och demokrati. Hotfrån dem som säger sig värna om vår hälsa och lever på vår ohälsa.

Och myndigheter och politiker jamsar med.Rätt många välsmorda på vägen. Nyligen hörde vi som en ”stor”

nyhet att rökare klarade sig bättre från lungcancer om de syndadedubbelt och drack rödvin. Visst, men det hade gått ändå mycketbättre med en bra balanserad tillförsel med vitaminer och mineraler.

Har man något tiofalt bättre än antabus i rockärmen? Eller någotmot skrumplever?

För några år sedan, då jag började bli medveten om hur pass illadet är, tog jag ett litet initiativ. Det var då etiska fonder började bliett begrepp. Ringde runt och frågade...

– Nej, vi satsar ingenting i tobak, alkohol, vapen eller porr.– Läkemedel då?– Ja, vi satsar mest av allt i läkemedel...– Och ni har mage att kalla er en etisk fond? Nej, jag ska nog se

mig om efter något annat för mina placeringar...Jag hoppas att jag utöver irritation också väckte en och annan

tanke. Fler av oss borde ifrågasätta. Det behövs.

LENNART SPARELLVetenskapligt sakkunnig

DET LÄKEMEDELSINDUSTRIELLAKOMPLEXET

FORSKNINGSMINISTERNOCH BENTE VISAR VÄGEN

44

Så kan det låta i vår telefon närvi haft ett bidragsmöte och de-lat ut några hundra tusen kro-nor till behövande sjuka somdrabbats av cancer eller allergi.

Det finns ett stort hjälpbehovoch det är verkligen underbartnär alla tacksamma skriver ochringer till oss.

Vi kan få ris också – ofta be-roende på missförstånd.

Man kan max få ut 2 700 kri kontanter (d v s 900 kr för fri-kort för sjukvård och 1 800 krfrikort medicin) från oss. Föratt få ut resterande pengarmåste vi få fakturor att betala,t ex sjukhusvistelse.

En del kan bli besvikna överatt inte få åka utomlands menvåra bidrag måste spenderas iSverige, på hälsohem, stugoroch dylikt.

Det som slår både oss ochframför allt personer som job-bat extra hos oss och får se hursmå inkomster vissa människorhar, ”hur kan man klara sigoch sin sjukdom på så litepengar?” Alla bidragstagaremåste visa upp sina deklaratio-ner och läkarintyg för att kun-na bli bidragstagare hos oss.

I välståndets Sverige finns detmånga människor som fallermellan stolarna och som har

det verkligt svårt. Sådana kanvara människor som startareget och inte kan ta ut någonlön första tiden. Blir dom sjukahar dom ingen sjukersättningeller annan inkomst.

Studerande kan också råkailla ut. Utan inkomst bortfallerockså studielånen.

Det finns numer inte heller såmånga organisationer somhjälper enskilda sjuka somCancer- och Allergifonden göroch alltid har gjort.

Under de gångna 13 årensom jag arbetat hos Cancer-och Allergifonden har minstörsta uppgift varit den att ad-ministrera och ta hand om an-sökningar från privatpersoner.

Ibland har vi även fått per-sonliga besök på vårt lilla kon-tor i Birkastan i Stockholm.

Alla oavsett ålder kan få bi-drag hos oss som förhopp-ningsvis ska leda till en förbätt-ring av sitt sjukdomstillstånd.

Många barn behöver syssel-sättningsmaterial för att kunnafördriva tiden när dom måstevistas isolerade p g a sin sjuk-dom. Många familjer har flerasjuka barn bl a allergisjuka.

Flest ansökningar kommernog från ensamstående sjukamammor som tjänar dåligt ochsom dessutom får en svår can-cersjukdom. De är mest ledsnaför att inte kunna ge sina barnnågon som helst upplevelse påt ex sommarlovet. En del harsvårt med tillsynen etc.

Då känns det meningsfullt attkunna erbjuda dessa mammoren stugvecka tillsammans medbarnen eller ett Kolmårdenpa-ket eller ett Lisebergsbesökmed övernattning.

Det finns också avlägsna de-lar av Sverige där mamma mås-te ligga på sjukhus för behand-ling många mil från sina barnoch för att barnen ska kunnabesöka sin sjuka förälder be-hövs pengar till både övernatt-ning och mat.

Det är inte alls självklart attLandstinget betalar sådana ut-gifter!

Ibland kan bidraget barahjälpa till att få det drägligt islutskedet av livet. Att få enskön madrass när man lider avskelettcancer och har svårvärk.

En del udda bidrag har vi

också delat ut. Jag minns ensvårt sjuk, ung kvinna i gles-bygden i Norrland som fickhjälp med en hundsläde för atthunden skulle hjälpa henne drahem maten över fjället från af-fären och veden in till huset!

En annan ung flicka somopererats för sarkom och blivitav med ett ben och halva höf-ten önskade sig mest av allt ensärskild ridsadel, specialgjordför hennes behov så att honkunde utöva sin specialsport.

En ensamstående man hadeförlorat sin älskade papegojaoch vi hjälpte honom att få enny.

En av våra första bidragstag-are kommer jag alldeles särskiltihåg. Hon hette Mona, var ca35 år, ensamstående med tvåhalvvuxna barn och hade enengagerad mamma som togkontakt med oss.

Mona hade en sällsynt hjärn-cancersjukdom som hon blivitbehandlad för ett antal år utanvaraktig bot.

Hennes mamma ville att Mo-na skulle få pröva alternativbehandling, som vi hjälpte tillmed.

En tillfällig förbättring in-träffade men tyvärr dog Mona.

Jag hade kontakt med hennesmamma och skickar fortfaran-de julkort och sommarkort tillvarandra.

Några år gick och så ringdemormor igen och var förtviv-lad. Monas äldste son hade fåttsamma sjukdom som sin mam-ma.

Vi kunde hjälpa till ännu engång och lyckligtvis klarade sigden unge mannen och blevfrisk.

Häromåret fick jag brev medfotografier på mormors dotter-son som nu hade blivit pappatill en söt liten flicka!

Nu ska jag bli pensionär ”påriktigt” och det kommer säkertatt kännas tomt att inte längreha en så intensiv kontakt medmänniskor som ringer och be-höver hjälp!

Stimulerande kontakt harockså funnits med forskare,givare och arbetskamrater. Minefterträdare Alexander har ar-betat länge hos Insamlingsstif-telsen och kan sköta alla upp-gifter som jag nu lämnar.

BARBRO CRAMNER

– Oh, tack är detverkligen sant attbarnen och jag skallfå göra en liten week-endresa med över-nattning på Kolmår-den? Så underbart attni finns!

– En sten föll frånmitt hjärta när brevetfrån er kom! Nu kanvi i alla fall fira jul!

– Tack än en gång,ska jag verkligen fågå och ta massage,som jag aldrig haftråd med förut?

”En sten föll från mitt hjärta när brevet från er kom! Nukan vi i alla fall fira jul!”

I välståndets Sverige finns det många människor som fallermellan stolarna och har det verkligt svårt

En ung kvinna i glesbygden i Norrland fick hjälp med enhundsläde för att hunden skulle dra hem maten över fjället

BARBRO CRAMNER, 70, Cancer- och Allergifondens informationschef, slutar efter att ha varit anställd från fondstarten 1994.

55

400 per år drabbas av kronisk lymfatisk leukemiKronisk lymfatisk leukemi är Västvärl-dens vanligaste leukemi. I Sverige drab-bas cirka 400 personer årligen. Ingen bo-tande behandling finns, även om månganya mediciner utvecklats de senaste åren.

Tyrosinkinasreceptorkräver nya medicinermot kronisk leukemi

En forskargrupp vid Karolins-ka Universitetssjukhuset i Sol-na, under ledning av professorHåkan Mellstedt tillsammansmed professor Anders Öster-borg, har identifierat och ka-raktäriserat en helt ny struktur,en så kallad tyrosinkinasrecep-tor vid kronisk leukemi. De re-sultat som gruppen hittills fors-kat fram visar att denna mole-kyl är av väsentlig betydelse föratt leukemicellen skall överlevaoch förbli odödlig. Strukturenkallas Ror-1.

Forskningen skall fortsättamed inriktning på att ta framnya mediciner som specifiktkan känna igen denna strukturoch döda leukemicellerna.Gruppen har redan tagit frammöjliga kandidatdroger, bl amonoklonala antikroppar, ochär också på väg att försöka fin-na kemiska molekyler, som kanutlösa specifik celldöd.

Modern leukemibehandling inriktar sig på attidentifiera strukturer i leukemicellerna som ärunika och att förstå hur dessa förändringar bi-drager till canceromvandling. Kan man identifie-ra sådana molekyler har man mycket stora möj-ligheter att kunna utveckla s k målinriktad be-handling.

Ror-1 är den först beskrivna ty-rosinkinasreceptorn vid kro-nisk leukemi. Tidigare troddeman inte att tyrosinkinasrecep-torer fanns vid denna sjukdom.Tyrosinkinas-receptorer ansesgenerellt vara mycket viktigamålorgan för cancerbehand-ling. Vid andra cancersjukdo-mar har man redan utvecklatsåväl monoklonala antikrop-par som kemiska molekylersom angriper andra tyrosinki-nasreceptorer med en mycketlovande effekt på cancersjuk-domen. Exempel på sådan är

Erbitux vid tjocktarms-cancer,Iressa och Tarceva vid t exlungcancer. En mycket snarlikstruktur finns vid kronisk mye-loisk leukemi, där Glivec revo-lutionerat prognosen för dennasjukdom.

Stora förhoppningar knytsnu till molekylen Ror-1 vidkronisk lymfatisk leukemi.Denna unika struktur, somgruppen koncentrerar sinforskning kring, kan göra detmöjligt, att en helt ny typ avmediciner kan tas fram vid kro-nisk lymfatisk leukemi, som yt-

terligare kan förbättra progno-sen för denna stora patient-grupp.

Forskarteamet har en unikposition. De är nu inne i enmycket arbetskrävande ochkostsam forskningsperiod somfordrar stora insatser för attkunna nå målet att ta fram nyamediciner, vilka kan leda tillförbättrad behandling ochöverlevnad vid kronisk lymfa-tisk leukemi.

Omfattande försök skall gö-ras i laboratoriet för att bättreförstå hur Ror-1 fungerar. Me-

diciner skall tas fram och testasi laboratoriet och sedan på pa-tienter. Forskargruppen är opti-mistisk att kunna ta fram nyamediciner vid denna kroniskaleukemi som kan förlängaöverlevnaden för dessa patien-ter. Det är möjligt att dessa me-diciner också skulle kunna an-vändas vid andra blodsjukdo-mar och cancer.

Stort hopp knyts till molekylen Ror-1En helt ny typ av mediciner kan tas fram

PROFESSORERNA HÅKAN MELLSTEDT t.v. och ANDERS ÖSTERBORG är båda verksamma vid Karolinska Universi-tetssjukhuset i Solna. Håkan Mellstedt är föreståndare för CancerCentrumKarolinska och överläkare vid Radiumhemmetoch Centrum för Hematologi. Anders Österborg är överläkare vid Centrum för Hematologi. Forskargruppen är internatio-nellt ledande när det gäller utveckling av nya terapier vid kronisk lymfatisk leukemi. Den gjorde de första grundläggandestudierna för registrering av antikroppen MabCAMPATH för terapi vid kronisk lymfatisk leukemi och har bidragit åtskilligttill förståelsen av denna sjukdom, framför allt hur immunsystemet fungerar och hur detta kan utnyttjas för behandling.Gruppen är också internationellt ledande när det gäller utveckling av cancervacciner. De inriktar sig främst på blodsjukdo-marna kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tarm- och bukspottkörtelcancer. De har också utvecklat antikroppsbe-handling vid tarmcancer. I Norden är gruppen den klart ledande inom detta verksamhetsfält.

Ditt Bidragskapar

Livskraft och Framtidstrostöd

Cancer- och Allergifonden

Plusgiro 91040-6 • Bankgiro 910-4050

66

Forskning om orsaken till ast-ma, allergi och cancer samt attförebygga dessa sjukdomar ärsynnerligen kostnadseffektivtoch också etiskt fullständigt rik-tigt, inte minst ur ett övergrip-ande psykosocialt perspektiv.

Att ha en livslång svår astmaär definitivt inte något man jub-lar över. Nyligen har en svensk

studie vid Karolinska Universi-tetssjukhuset visat att astmaoroar unga, flickor mer än poj-kar, så här finns mycket att vin-na vad det gäller livskvalitet.

Fondens stöd:Cancer- och Allergifondenstödjer projektet sedan 1995

• Forskningsanslag: 2006–2007 1,5 Mkr

• Framtid: Kontinuerligtmycket viktig forskning ochvägvisare för en sundarenärmiljö och livsstil

ProjektbeskrivningIdag är allergier, astma ochandra överkänsligheter det ab-solut största hälsoproblemet iSverige. En tredjedel av denvuxna befolkningen och merän hälften av alla barn ochungdomar är allergiker! Sedan1950-talet har många allergierökat mellan 10 och 100 gångeroch kostnaderna är gigantiska.

Forskning om orsaken tillastma, allergi och cancer samtatt förebygga dessa sjukdomarär kostnadseffektivt och etisktriktigt. Nyligen har en svenskstudie vid Karolinska Sjukhusetvisat att astma oroar unga,flickor mer än pojkar.

Tillsammans med Cancer-och Allergifonden har jag ochmina medarbetare under en radår arbetat med att ta reda på

orsaker till denna kraftiga ök-ning samt de underliggandecellulära och molekylära meka-nismerna. Vi har använt olikahudallergier som arbetsmodell.

Människans immunförsvaringår i den barriär som vårkropp måste ha mot den omgi-vande miljön. Vi lever i ett bio-logiskt system, världen, somdomineras av mycket små or-ganismer där även bakterieroch virus ingår. Många av des-sa mikroskopiskt små varelserkan orsaka allvarlig skada. Im-munförsvaret fungerar därförsom den första försvarslinjen.

Bakterier, virus och svamparska bekämpas. Av någon anled-ning råkar kroppen iblanduppfatta naturliga, ofarligaämnen som fiender, t ex pollen.Allergin är resultatet av attkroppen bildar ett försvar motdessa ämnen.

Vid den allergiska reaktionenfrigörs en rad ämnen, bland an-nat histamin. Histamin orsakaren stor del av den direkta aller-giska reaktionen, som till ex-

empel nysningar, ögonbesvär,snuva och nästäppa.

Tyvärr ökar antalet nya fallav allergi/år i Sverige och imånga andra länder. Detta ären utmaning för forskningen.Cancer- och Allergifondengick för 10 år sedan i bräschenför att ta fram orsaken till det-ta. Cancer- och Allergifondenhar därigenom mutat in ett om-råde som av tradition de flestaandra inte brytt sig om, nämli-gen ”orsaken till”.

Den vetenskapliga sakkun-skapen inom Cancer- och Aller-gifonden insåg dessutom direktfrån start att botten i den ve-tenskapliga triangel de ville äg-na sig åt måste vara miljön.Därigenom formades derasunika triangel som heter ”can-cer-allergi-miljö”. Cancer- ochAllergifonden har under 10 årstid givit bidrag till projekt rö-rande olika former av miljöre-laterad ohälsa. Just den omgi-vande miljön är ju av störstavikt när vi talar om allergi.

Fonden presenterar sex lovande forskningsprojekt

• Idag är allergier, astma ochandra överkänsligheter det abso-lut största hälsoproblemet iSverige

• Idag är en tredjedel av den vux-na befolkningen och mer än hälf-ten av alla barn och ungdomarallergiker

• Idag är samhällskostnadernagigantiska. Sedan 1950-talet harmånga allergier ökat mellan 10och 100 gånger

OLLE JOHANSSON, docent i neurovetenskap vidKarolinska Institutet i Solna leder projektet

Orsaken till astma och allergi

Modern leukemibehandling in-riktar sig på att identifierastrukturer i leukemicellernasom är unika och att förstå hurdessa förändringar bidrager tillcanceromvandling. Kan manidentifiera sådana molekylerhar man mycket stora möjlig-heter att kunna utveckla s kmålinriktad behandling.

En forskargrupp vid Karo-linska Universitetssjukhuset iSolna, under ledning av profes-sor Håkan Mellstedt tillsam-mans med professor AndersÖsterborg, har identifierat ochkaraktäriserat en helt ny struk-tur, en så kallad tyrosinkinasre-ceptor vid kronisk leukemi. Deresultat som gruppen hittills

forskat fram visar att dennamolekyl är av väsentlig betydel-se för att leukemicellen skallöverleva och förbli odödlig.Strukturen kallas Ror-1.

Forskningen skall fortsättamed inriktning på att ta framnya mediciner som specifiktkan känna igen denna strukturoch döda leukemicellerna.Gruppen har redan tagit frammöjliga kandidatdroger, bl amonoklonala antikroppar, ochär också på väg att försöka fin-na kemiska molekyler, som kanutlösa specifik celldöd.

Fondens stöd:Cancer- och Allergifondenstödjer projektet sedan 2004• Forskningsanslag: 2006 –

2007 1,8 Mkr• Framtid: Mycket lovande.

Kräver stora anslag de när-maste åren

ProjektbeskrivningKronisk lymfatisk leukemi är

Västvärldens vanligaste leuke-mi. I Sverige drabbas cirka 500individer årligen av denna sjuk-dom. Förloppet varierar myck-et, från lugna former till agg-ressiv sjukdom. Ingen botandebehandling finns, även ommånga nya mediciner utveck-lats de senaste åren. Det är där-för mycket angeläget att finnanya behandlingsmöjligheter.

Ror-1 är den först beskrivnatyrosinkinasreceptorn vid kro-nisk leukemi. Tidigare troddeman inte att tyrosinkinasrecep-torer fanns vid denna sjukdom.Tyrosinkinas-receptorer ansesgenerellt vara mycket viktigamålorgan för cancerbehand-ling. Vid andra cancersjukdo-mar har man redan utvecklatsåväl monoklonala antikrop-par som kemiska molekylersom angriper andra tyrosinki-nasreceptorer med en mycketlovande effekt på cancersjuk-domen. Exempel på sådan ärErbitux vid tjocktarms-cancer,

Iressa och Tarceva vid t exlungcancer. En mycket snarlikstruktur finns vid kronisk mye-loisk leukemi, där Glivec revo-lutionerat prognosen för dennasjukdom.

Stora förhoppningar knytsnu till molekylen Ror-1 vidkronisk lymfatisk leukemi.Denna unika struktur, somgruppen koncentrerar sinforskning kring, kan göra detmöjligt, att en helt ny typ avmediciner kan tas fram vid kro-nisk lymfatisk leukemi, som yt-terligare kan förbättra progno-sen för denna stora patient-grupp.

Forskarteamet har en unikposition. De är nu inne i enmycket arbetskrävande ochkostsam forskningsperiod somfordrar stora insatser för attkunna nå målet att ta fram nyamediciner, vilka kan bli ett ge-nombrott för behandlingen vidkronisk lymfatisk leukemi.

Nya behandlingar på väg vidkronisk leukemi

• Kronisk lymfatisk leukemi ärVästvärldens vanligaste leukemi.I Sverige drabbas cirka 500 per-soner årligen

• Ingen botande behandling finns,även om många nya medicinerutvecklats de senaste åren

Professor HÅKAN MELLSTEDTvid Karolinska Universitetssjukhuseti Solna leder projektet

Kolorektalcancer (tarmcancer)är den tredje vanligaste cancer-formen och drabbar årligen ca3000 män och kvinnor i Sveri-ge. Trots effektiv behandlingriskerar drygt hälften av pati-enterna att återfalla i sin sjuk-dom. Med ett terapeutiskt vac-cin skulle man kunna förhindradetta.

På Smittskyddsinstitutet ochKarolinska Institutet utvecklasen ny typ av vaccin mot kolo-rektalcancer av professor BrittaWahren och dr Kristian Haller-malm. Det är baserat på sub-stansen CEA (carcinoembryo-nalt antigen) som förekommer ihög halt hos tumörcellerna.

Vaccinet prövas just nu förförsta gången i människa avprofessor Håkan Mellstedt påRadiumhemmet, KarolinskaInstitutet i Stockholm.

Samtidigt fortsätter arbetetmed att vidareutveckla just det-ta vaccin och att finna nya me-toder för att kunna öka effekti-viteten av vaccinationen så attåterfall i sjukdomen kolorektalcancer skulle kunna förhindras.

Fondens stöd:Cancer- och Allergifondenstödjer projektet sedan 2004• Forskningsanslag: 2006 –

2007 0,5 Mkr

• Framtid: Intensivt skede somkommer att kräva mycketpengar de närmaste åren ef-tersom nya metoder för gen-vaccinering just har utveck-lats.

ProjektbeskrivningVaccination med små protein-fragment, peptider, förbättrarbåde antikropps och T-cellssvarmot det naturliga CEA gly-koproteinet. Detta baseras påbindningsstudier utförda påKarolinska Institutet och Smitt-skyddsinstitutet. Om peptider-na optimeras kan vaccinet varaeffektivt i en stor patientgrupp.

Vaccin mot tarmcancerProfessor BRITTA WAHRENvid Karolinska Institutet i Solna leder projektet

• Tarmcancer eller (kolorektal can-cer) är den tredje vanligaste can-cerformen och drabbar årligenöver 3000 män och kvinnor iSverige

• Trots effektiv behandling riskerardrygt hälften att återinsjukna ochdödligheten bland dessa är allde-les för hög

• Med terapeutiskt vaccin skulle åter-insjuknande nästan kunna elimineras och därmed skulleflera tusen människoliv räddas per år

Foto: L. Nilsson

Genombrottet att kunna förökaäven friska celler i vävnadsod-

ling är en milstolpe för att medhög säkerhet snabbt kunna ana-

lysera mycket komplexa frågor.Att kunna studera hur norma-

la friska celler påverkas av t.ex.miljögifter är ovärderligt. Attdärtill kunna jämföra hur kändatumörlinjer påverkas av aktuellagifter ökar värdet ytterligare.

Möjligheten att koppla tolk-ningen av DNA till cellernasegenskaper och miljögifters in-verkan ökas. Nya så kalladebiomarkörer för cancer skapas.

Professor Roland Grafströmsforskningsinsats har väckt stortinternationellt intresse.

Fondens stöd:Cancer- och Allergifondenstödjer projektet sedan 2006• Forskningsanslag: 2006–

2007 1,15 Mkr• Framtid: Internationellt

mycket uppmärksammat.Kommer att användas inomen mängd områden.

ProjektbeskrivningDet har fram till ganska nyli-gen klassats som i principomöjligt att föröka friskamänskliga celler på konstgjordväg annat än under en mycketbegränsad tid. Professor Ro-land Grafström, föregångsmani forskningen utan djurförsök,och hans grupp har emellertidlyckats odla frisk munslemhin-na mycket länge. Att kunnastudera också hur normala fris-ka celler påverkas av t.ex. mil-jögifter är ovärderligt. Att där-till kunna jämföra hur kändatumörlinjer påverkas av aktuel-la gifter ökar värdet ytterligare.

Grafströms grupp har sommodellsubstans använt formal-dehyd, en liten enkel molekyl,som finns i varierande gradrunt omkring oss och som kanvara cancerframkallande. De

flesta tänker nog på spånskivordå de hör ”formaldehyd” ochdet är kanske vår viktigastevardagskälla men alla utsättsför formaldehyd eftersom äm-net förekommer i det flestakonsumentprodukter.

I en relativt nära framtid räk-nar man med att gruppens ar-bete kommer att leda till, att såkallade biomarkörer på ett ti-digt stadium kan peka ut vadsom gått snett i patientens häl-sa. Den moderna biokemin harnästan inga gränser i våra stu-dier av arvsmassan. Undersök-ningar blir successivt billigareoch enklare att utföra, varförmöjligheterna till skräddarsyddbehandling mot såväl cancersom allergier inte ligger alltförlångt borta.

i intensivt skede och med goda resultat i halvtid

Användningen av parfymeradeoch doftsatta kemiska produk-ter ökar för varje år. Doftsätt-ning av inomhusluften blir alltvanligare. Ofta söker patientersjukvård på grund av luftvägs-besvär utlösta av dofter ochandra kemiska ämnen. De van-ligaste symptomen är snuva,

nästäppa, ögonirritation, hostaoch andnöd. Ibland finns ocksåproblem med huvudvärk, yrsel,trötthet och illamående. Patien-terna kan också försämras avkyla och fysisk ansträngning.Symptomen misstolkas oftasom allergi eller astma men al-lergitester är negativa och van-

lig allergi- och astmamedicinger dålig hjälp.

Fondens stöd:Cancer- och Allergifondenstödjer projektet sedan 2002• Forskningsanslag: 2,2 Mkr• Framtid: Mycket lovande.

Intensivt skede under de när-maste åren

ProjektbeskrivningNervsystemet och olika reflex-er bildar ett genetiskt system,skapat för att fungera i balansmed omgivningen men överrea-gerar vid viss påverkan. Vi rea-gerar normalt med skyddsre-flexer på farliga faktorer i våromgivning. Ett exempel ärblinkreflexen. Ammoniak är enav de kemikalier vars ångormöts av reaktioner från luft-vägarnas slemhinnor.

Det rör sig om reflexer som ivanliga fall är nyttiga och skyd-dar oss från farlig påverkan. Ioturliga fall blir sådana reflex-er för starka. Då kan till ochmed parfym, avsedd att behaga

och attrahera, få motsatt ver-kan och i stället irritera och di-stansera. De svårast drabbadeflyr fältet och vågar sig i värstafall knappast ut i vanligt socialtliv. Rädslan att möta dessa dof-ter kan vara för stor.

Det är frågan om sensoriskhyperreaktivitet. Det är vårtganska okända ”sjätte sinne”,det kemiska sinnet som över-reagerar hos personer med luft-vägsöverkänslighet mot dofteroch luftburna partiklar från ke-mikalier.

Docent Eva Millqvist vidSahlgrenska Universitetssjuk-huset i Göteborg har de senaste15 åren ägnat sig åt forskningrörande luftvägsöverkänslighetmot dofter och kemikalier.Hennes forskningsgrupp harutarbetat ett på flera sjukhusanvänt hosttest – Capsaicin-testet – för att ställa diagnosensensorisk hyperreaktivitet(SHR).

Capsaicin är den heta ingre-diensen i spansk peppar (chilli)som får det att brännas i mun-

nen då vi äter stark kryddadmat. Capsaicin lämpar sig ut-märkt för test av kemiskt-sen-sorisk hyperreaktivitet.

En stor befolkningsstudie(epidemiologisk) visar att 6,3% av den vuxna, svenska be-folkningen lider av SHR. Medhjälp av avancerad apparatur,bekostad av Cancer- och Aller-gifonden har man visat att designaler som skickas till hjär-nan av doftande ämnen har ettannat mönster vid SHR. Flerastudier inom detta område ärpågående.

Tolkningen av forskningsre-sultaten hittills är att vissagrupper av nervreceptorer iluftvägsslemhinnorna är över-aktiva vid SHR. Att analyserasådana receptorer i prover frånpatienter med SHR är ett kom-mande mål i ett projekt somsker i samarbete med forskarevid Institutionen för laborator-iemedicin vid Universitetssjuk-huset i Lund. Detta projektstöds av Cancer- och Allergi-fonden.

Selen är ett livsnödvändigtspårämne. Har man påtagligt

lite blir man sjuk eller rentavdör av brist. Vid höga halter är

däremot selen mycket giftigt.Det intressanta är att tumör-

celler är mycket känsligare förselen än friska celler. Selen hari laboratorieförsök visat sig ef-fektivare som målsökande can-cercelldödare än alla jämförba-ra standardpreparat.

Dessutom har selen ingen ne-gativ miljöpåverkan, det är idet närmaste biverkningsfrittoch kommer att vara mycketbilligare att använda än nuvar-ande cellgifter.

Fondens stöd:Cancer- och Allergifondenstödjer projektet sedan 2003• Forskningsanslag: 2006–

2007 1,5 Mkr• Framtid: Mycket lovande.

Intensivt skede som kräver

mycket pengar de närmasteåren

ProjektbeskrivningDocent Mikael Björnstedt vidKarolinska Universitetssjukhu-set i Huddinge har ägnat 20 årav sitt liv åt selenforskning.Han har på stora material avolika tumörlinjer kunnat visaatt selen har potential att varaett helt fantastiskt cellgift. Oor-ganiska selensalter använt somdropp blir nästan lika billigasom koksaltlösningar. Gruppengenomför tillsammans medDocent Ola Brodin, onkologpå SÖS en s.k. fas-I- studie därselen testas på patienter medlungcancer. Det primära måletmed en fas-I-studie är att un-dersöka säkerheten d v s vilka

dos-nivåer som kan ges. Hittillshar inga biverk-ningar noteratsoch studien fortskrider planen-ligt. När rätt dos uppnås skallen s.k. fas-II-studie genomförasdär det primära målet är attundersöka effekt på ett störreantal patienter.

Om endast en del av de effek-ter som framkommit i labora-torieförsök kan erhållas i dekliniska studierna så innebärdetta ett stort genombrott i be-handlingen av annars obotligcancer. Därtill en nästan bi-verkningsfri behandling till enmycket låg kostnad plus attmiljön skonas från påverkan avgiftiga läkemedelsrester.

Selen, ett potentiellt cellgifti behandlingen av cancer-patienter

• Relativt låga doser av selen slåreffektivt ut tumörceller utan attskadligt påverka friska celler

• Selen är i det närmaste biverk-ningsfritt, det har ingen negativmiljöpåverkan och är dessutombilligt att använda

Docent MIKAEL BJÖRNSTEDT vid KarolinskaUniversitetssjukhuset i Huddinge leder projektet

Kartläggning av cellers livs-förlopp under exponering förcancerframkallande miljö-gifter

• Utnyttjar möjligheten att odlafriska mänskliga celler direkt ilaboratoriet

• Omfattar studier av hur normalaceller omvandlas till cancercellerav miljögifter

• Förklarar miljögifternas påverkanned till gennivå

• Har potential till att ett antal djur-försök minskar eller helt ersätts

Professor ROLAND GRAFSTRÖMvid Karolinska Institutet i Solna leder projektet

Sensorisk hyperreaktivitet(SHR) Överkänslighet iluftvägarna för dofter ochkemikalier

• Drygt 6 % av den vuxna, svenskabefolkningen har luftvägsöver-känslighet mot dofter och kemi-kalier

• Diagnosen ställs med hjälp av ettså kallat Capsaicintest som är ettinandningstest som framkallarhosta

Docent EVA MILLQVIST vid Sahlgrenska Universitets-sjukhuset i Göteborg leder projektet

77

88

Starka dofter en plåga för många

Västra Götaland beslutarsom allra först i världenom dofter och tobaksrökHälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götaland fattade 2008-10-01 beslutom att framtagna riktlinjer om dofter och tobaksrök ska gälla inom hälso-och sjukvården från 2009. Beslutet är unikt på flera sätt. Det är förstagången i Sverige som sådana riktlinjer genomförs och det förefaller varförsta gången även internationellt.

I hälso- och sjukvårdsutskot-tets dialog med företrädare förbrukarorganisationerna harfrågan om besvär av starkadofter diskuterats vid flera till-fällen.

Doftöverkänslighet kan gebesvär som exempel snuva, irri-terade slemhinnor eller andnödoch orsakas av en mängd dof-ter som tobaksrök, parfym,blommor m m. Tillståndet kanför många patienter/personervara ett handikapp och kan på-verka det dagliga livet negativt.

Astma och allergiförbundethar sedan länge verkat för att al-la anställda ska undvika dofterinom offentliga arbeten såsomvården, kollektivtrafiken etc.

Rökförbudet inom VästraGötalandsregionen har slagitigenom på bred front.

Vårdinrättningar som sjuk-hus, vårdcentraler etc. har ock-så tagit lokala beslut om rök-fria miljöer där ingen patient,besökare eller anställd ska be-höva utsättas för dofter av to-baksrök.

Regionstyrelsen har 2002 an-tagit riktlinjer och standardsför fysisk tillgänglighet förmänniskor med olika funk-tionshinder till regionens fas-tigheter. I standarden står föl-jande: Rökning sker på anvisadplats, placerad så att rök inutibyggnaden och vid entrén und-viks.

En förfrågan har ställts till al-la förvaltningschefer om detfinns några fastställda förvalt-ningsvisa eller verksamhetsspe-cifika riktlinjer eller anvisning-ar, samt om de anser att detfinns behov av regiongemen-samma riktlinjer om dofter.

Flertalet av förvaltningsche-ferna ansåg att regionala rikt-linjer om dofter vore bra.

Mot denna bakgrund tillsat-tes en arbetsgrupp under hös-ten 2007 med syfte att i förstaskedet definiera vad som menasmed starka dofter och därefterutarbeta förslag till riktlinjergällande dofter inom regionenshälso- och sjukvårdsverksam-heter.

Riktlinjerna ska även gällavid upphandlingar av hälso-och sjukvård. I arbetsgruppendeltog nio representanter, delsfrån olika håll inom hälso- ochsjukvården, dels från Handi-

kappförvaltningen samt ävenrepresentant för brukarna. Ar-betsgruppen leddes av en ut-redningssekreterare vid Hälso-och sjukvårdsavdelningen.

Hyacint i jultider. En ”klassiker” vad det gäller att framkalla doftutlösta luftvägs-besvär.

EVA MILLQVIST, docent, överläkareAvd för lungmedicin och allergologiSahlgrenska UniversitetssjukhusetGöteborg

Det händer ofta att även pati-enter med "vanlig" astma ochallergi anger känslighet för ke-mikalier och dofter. Tidigareutredning har då visat en på-verkan på lungfunktionen i vis-sa situationer och ibland harpricktest i huden visat på käns-

lighet för till exempel pollen,kvalster eller pälsdjur (de vanli-gaste allergiframkallande äm-nena). Trots effektiv mediciner-ing mot astma och allergi kanvissa doftutlösta besvär kvar-stå. Sambanden mellan senso-risk hyperreaktivitet och astma

är inte kartlagda men det före-faller som om en patient medpågående astma och allergibe-svär är känsligare för kemikali-er och dofter än när sympto-men är välbehandlade och i ettlugnt skede. Det finns ingenspecifik behandling för över-

känslighet för kemikalier ochdofter. Det finns ingenting somtyder på att man kan ”vänjasig” vid denna typ av överkäns-lighet lika lite som man kanvänja sig av med exempelvis enpollenallergi. Det man inte tålbör man undvika.

Samband mellan sensorisk hyperreaktivitet och astma och allergi

Symptomen är lätta att förväx-la med astma och allergi vilketkan leda till felaktig informa-

tion och medicinering. Det ärviktigt att förstå att det rör sigom en icke allergisk överkäns-

lighet. Förutom luftvägssymp-tom är det också vanligt medmer allmänna besvär som hu-

vudvärk, yrsel, trötthet ochsvettningar.

Plusgirokonto

91040-6

STÖD FORSKNINGEN INOM OMRÅDENACANCER, ALLERGI OCH MILJÖSTÖD FORSKNINGEN INOM OMRÅDENACANCER, ALLERGI OCH MILJÖ

cancer - allergi - miljöcancer - allergi - miljö

God Juloch

Gott Nytt 2009

Symptom vid överkänslighet för kemikalier och dofter

99

Egentligen är jag ganska blyg och ville inte alls. Övertaladav vår redaktör och några till. Dom som tycker att jag bordeskriva mina memoarer efter ett ganska händelserikt liv. Dethär får bli någon sorts mikromemoarer.

Jag blev ett slags toxikolog in-nan vi hade en formell utbild-ning i ämnet. Främst organiskkemi med lic-kurser i analytiskkemi och biokemi. Men det varmikrobiologin som fascinerademest – inspirerad av min gamlabiologilektor. Följde seminarie-serier i såväl Uppsala som påKarolinska Institutet ochSkogshögskolan.

Och jag hade ett jobb somväntade på mig redan innan jagvar klar med mina lic-kurser.Intervjuad av hela den dåtidaeliten med professorer somJohnels, Westermark och Gift-nämndens Rune Lundgren. Detvar nämligen bråttom att blikvitt kvicksilverhaltiga be-kämpningsmedel.

”Det halvdussin service-tekniker bland preparat-leverantörerna som jagkände är alla, såvitt jag vet,döda i samma typ av lym-fom”

Man hade mycket omfattan-de akvarieförsök med kvicksil-verslam i grannlaboratoriet vidInstitutet för vatten och luft-vårdsforskning. De läste av engång om dan, jag var den somvar där 8–10 timmar per dygn,

Där upptäcktes biologisk me-tylering av kvicksilver.

Gas jag andades in dagarna iända. Det var några år i senarehälften av 60-talet.

De bekämpningsmedel manersatte kvicksilverföroreningar-na med sa jag redan då var attfördriva Fan med Belsebub.

Tyvärr hade jag rätt. Jag fickett malignt lymfom, mest san-nolikt från föroreninar med di-oxiner i en del preparat somt.ex. pentaklorfenol.

Det halvdussin servicetekni-ker bland preparatleverantö-rerna som jag kände är alla, så-vitt jag vet, döda i samma typav lymfom.

I mina studier hade jagsnubblat på dubbla Nobelpris-tagaren Linus Paulings idéerom stora doser C-vitamin motinfektion. Det funkade jättefintmot det mesta jag drog på migi infektionsväg trots mitt uruslaimmunförsvar.

I organisk kemi hade jaggjort ett ganska omfattande ar-bete på ett par selenföreningar.

Har inte förrän de senastefem, sju åren haft någon humom att selen är verksamt mot

många cancrar, bland annatlymfom.

Normal maxöverlevnad medden typ jag har är annars cirkafem år.

En ny våg av ohälsa kom ef-ter alla de otroligt många cell-giftskurer jag gått igenom. För-modligen främst alla gifter ikroppen, inte minst kvicksilver,som rörde lite på sig.

Då hävdade han som hade”dödförklarat” mig tre år tidi-gare att jag var ”frisk” ochvägrade mig en halvtids sjuk-skrivning trots att jag var såtrött att det saknas ord.

Fick då i dagarna en labora-tur i skydd mot bakteriologiskkrigföring. Där gjorde jag ald-rig någon större nytta, för jagbar fortfarande alldeles för ner-gången.

Men en av mina medarbetaregjorde en fantasatisk insatsmed den analysapparat somvar min huvuduppgift att fåoperativ.

Apparaten anrikar, larmaroch till och med identifierar iprincip allt i mikroväg av in-tresse inom tre minuter.

”Då startar vi en fond förändamålet menade Sören”

En smått genial konstruk-tion, som borde masstillverkasoch exporteras till hela den ci-viliserade världen nu dåskräcken för E-terrorismbreder ut sig och kan kommaatt bli en realitet.

”Det finns därför en logiki kopplingen cancer-allergi-miljö som inte är uppenbarför alla”

Mitt miljöengagemang haralltid varit genuint. Var t.ex.många år ledamot av en

kretsstyrelse inom Natur-skyddsföreningen. Jag hade be-rättat en del för Sören Gyvallom in typ av cancer och miljö-sambandet, snuddat vid BT-ke-miskandalen, Hormoslyrdebat-ten och Agent Orange. Hanfrågade mig om omfattningenav den miljörelaterade cancer-forskningen. Med något ensta-ka undantag finns ingen värdnamnet, svarade jag.

Då startar vi en fond för än-damålet menade Sören.

Helknäppt tyckte jag först,men när tanken fick sjunka inblev jag entusiastisk. Immun-försvaret kan slå bakut ocksååt andra hållet och leda till al-lergier.

Det finns därför en logik ikopplingens cancer-allergi-mil-jö som inte är uppenbar för al-la.

Fonden har tidvis dragit instora pengar. Bra, men det harinte varit det centrala för mig.Kvalitet framför kvantitet.Därför har jag t ex verkat föratt våra anslagsmottagare lik-som våra miljömedicinska pris-tagare ska hålla föredrag förvåra insamlingsombud och öv-rig personal.

Redaktören strävar åt sammahåll med tidningen.

Extra värdefullt att mångaforskare härigenom uppfyller”tredje uppgiften”, att föra utsina rön till en bredare allmän-het.

De flesta forskarna har ut-tryckt uppskattning och förvå-ning över hur pålästa ombudenär och kvaliteten på de frågorde får från auditoriet: Jag ärstolt över fonden och tycker attjag har anledning att vara det.

”Så visst skulle det kän-nas bra att ha djupare sjöaratt ösa ur”

Anslagsbiten har också fun-gerat väldigt bra – det skröt jagom i förra numret av tidningenoch bidragsdelen till alla somhamnar i ekonomiska problemtill följd av svår sjukdom blirbara viktigare för var dag. Väl-digt många faller igenomskyddsnätets glesa maskor.

Så visst skulle det kännas braatt ha djupare sjöar att ösa ur.

LENNART SPARELLCancer- och Allergifondens

vetenskapligt sakkunniga styrelsemedlem

MOT ALLA ODDS – LENNART LEVER!"Jag andades in kvicksilverånga dagarna i ända"

LENNART SPARELL

Under senareår har forsk-ning kring ke-miska ämnenoch deras tox-iska effekterpå människaoch miljö haftallt svårare att

få medel. Kemikalier och häl-sa/miljö har nedprioriterats iförhållande till andra områden.

Inte minst har forskningenkring cancer och kemiska äm-nen haft svårt med forsknings-resurserna och det beror inte påatt cancerproblemen är lösta.

Vi exponeras fortfarandeofrivilligt för tusentals ämnensom har en funktion i varoroch artiklar, men som sedanockså förekommer i vår miljö.

Därtill kommer en lång radnaturligt bildade ämnen medtoxiska egenskaper som vioundvikligen exponeras för.Samtidigt får vi inte glömmaatt livet handlar om kemi, pro-cesser och reaktioner mellankemiska ämnen för att vi skafungera och vara friska.

Förutom att vi själva bestårtill ca 60 % av vattenmoleky-ler, har vi ett närmast oändligtantal kemiska ämnen i kroppenför olika funktioner.

Vissa kemiska ämnen hördock inte alls hemma i männi-skan.

En del naturliga ämnen somkan innebära hälsorisker kan vioftast inte helt undvika, men vikan dock undvika onödig ex-ponering.

Ett exempel är hårdstekt mat,som kan innehålla relativt högahalter av t ex akrylamid ochliknande ämnen som bildassamtidigt som de aromatiska,goda smakämnena.

Det är en forskningsuppgiftatt förse samhället med meto-der och kunskap för att upp-täcka, studera och bedöma oli-ka typer av kemiska riskfakto-rer.

Arbetet inom min forsknings-grupp syftar till att identifieraämnen, naturliga såväl sommiljöföroreningar, som kanspela roll som riskfaktorer föruppkomsten av cancersjukdo-

mar i befolkningen. Vad kan det då bero på att

det har blivit så mycket tuffareatt få forskningsmedel?

Forskning har blivit dyrareatt genomföra.

Ett viktigt skäl är att detfinns relativt sett mindre forsk-ningsmedel att söka från forsk-ningsfinansiärer för frågeställ-ningar kring kemiska ämnen äntidigare. I prioriterade fråge-ställningar tydliggörs sällan ke-mins roll, t ex är kemikaliefrå-gan essentiell för problemen iÖstersjön.

Hur är det då med universite-tens egna resurser? En del avregeringens nya medel går judirekt till universiteten. Trotsdetta påslag så kommer univer-sitetets köpkraft att även nästaår att bli lägre, även om ned-gången är mindre än om inganya resurser tillförts alls.

Trots regeringens nya resurs-tillskott så är det därför förnärvarande stor oro på univer-sitetsinstitutionerna över fram-tiden.

De nya strategiska satsning-arna avser medel till områdenviktiga för samhället. Syftet äratt bygga upp starka forsk-ningsmiljöer för att hävda ossinternationellt.

Det är oomtvistat att förmånga forskningsområden be-hövs en förstärkning. Ett van-ligt problem, som borde priori-teras, är medel till dyr instru-mentering.

Det finns en oro att de nyaresurserna bara går till deforskningsmiljöer som redan äretablerade och starka. Manglömmer bort att de nya storagenombrotten, ofta sker påandra ställen än där man kon-centrerat ”alla” resurserna. Di-versitet är väsentlig inom forsk-ningen liksom inom andra de-lar av samhället och i miljön.

Regeringens nya stora sats-ning välkomnas, den är heltnödvändig. De nya medlen di-rekt till universiteten är nöd-vändiga för att något motverkade urholkningar av anslagensom skett under senare år.MARGARETA TÖRNQVIST

Docent, Stockholms universitet

MARGARETATÖRNQVIST

Regeringen tillför nya rekordstora resurser tillforskningen 2009. En del av resurserna går di-rekt till universitet och högskolor medan en del,hela 1,5 miljarder kronor per år, går till strategis-ka forskningssatsningar inom 20 områden. Dåjag tillhör dem som forskar inom ett av de priori-terade områdena, cancer, så inger dessa medelett litet hopp om att få nya pengar för att fort-sätta mitt forskningsarbete.

” Forskning kring kemiskaämnens toxiska effekterhar blivit nedprioriterad”

Margareta Törnqvist fick Miljömedicinska priset avprisutdelare Leijonborg 2003 – nu ber hon honomtänka på universitets förebyggande forskning

1100

Orken ökar vid rehabilitering i ORC-bassängen

Jubileumsfest för ORC, 10 år, och fondbassängen, 8

Onkologiskt Rehabiliterings-Centrum vid Karolinska sjuk-huset firade 10-årsjubileum 12december 2008, och den 40kvadratmeter stora varmvat-tenbassängen var en glimrandemedelpunkt i det festliga vim-let. Bassängen – bekostad avCancer- och Allergifonden –fyllde själv 8 år tre dagar sena-re. Invigdes högtidligt 15 de-cember 2000 med ett fasciner-ande livfullt program.

Christina Bolund, dåvarandechef för Radiumhemmets psykoso-ciala enhet, under vilken Onkolo-giskt RehabiliteringsCentrum sorte-rar, poängterade då:

– Varmvattensbassängen ärpricken över i:et. Förut har vihyrt in oss i badanläggningar istan. Vår forskning har visatatt bad är av stor betydelse förpatienter som behöver vinnakraft och rörlighet. Varmt vat-ten bär upp och sluter om. Detger stärkt livskänsla åt den somär trött och nedgången till bådekropp och själ efter tuffa be-handlingar.

ORC är en utvidgning av Ra-diumhemmets ”Kom-i-gång-projekt”, startat 1985.

Nu är Beata Bergius-Axels-son chef för Enheten för psyko-social onkologi och rehabiliter-

ing på onkologkliniken, Karo-linska, som det numera heter.Hon säger:

– Det betyder att jag är ´spin-deln i nätet´ för patienternascancerrehabilitering. På enhe-ten arbetar samtalsterapeuter,sjuksköterskor, kuratorer, psy-kiatrer, sjukgymnaster, dietisteroch en arbetsterapeut.

Gruppen samarbetar medDanderyds sjukhus och Söder-sjukhuset. De onkologiska kli-nikerna på dessa två sjukhustillhör Karolinska sjukhuset.

– Men det är här i Solna vihar vår största verksamhet, därvi samlat hela den multiprofes-sionella rehabiliteringen kringpatienten. Här har vi också vårfantastiska bassäng!

Beata är sjuksköterska medvidareutbildning inom onkolo-gi och psykosocialt arbetssätt.Hon har 20 års erfarenhet avcancervård.

Fonden bekostade bassängenmed 7,8 miljoner och har sedandess stått för bassängansvarigaHans Erikssons lön inklusivesociala kostnader.

Hasse är Hudiksvallsbördigundersköterska. Flyttade tillStockholm 1982, jobbade förstinom långvården, bytte till KS1989. Säger:

– När bassängen planeradesförstod jag genast att det skullevara ett fint arbete att ta ansvarför den och verksamheten där.Jag sökte och fick jobbet, somär väldigt stimulerande. Detkänns bra att kunna konstateraatt patienterna har både nöjeoch nytta av vattenövningarna.

Varje rehabiliteringspatientfår ett individuellt ORC-pro-gram. ORC har sex sjukgym-naster, fem dietister, fem sjuk-

sköterskor och två psykotera-peuter. Ungefär 25 patienterper dag tränar i bassängen. Re-habsimmare har genom årengjort cirka 28.000 besök.10–20 träningspass per patient,efter individuellt behov.

Enhetschefen Beata beskriver”bassängchefen” Hans arbete:

– Han har i många avseendendelegerade arbetsuppgifter frånsjukgymnasterna. Med indivi-duella träningsprogram för

varje patient. Han övervakarpatienterna också säkerhets-mässigt. Han bidrar till den go-da stämningen som patienternaupplever när de går hos oss. Devill aldrig sluta. Det är väl ettbetyg så gott som något!

Beata Bergius Axelsson sätterpunkten över i:et:

– ORC-konceptet är unikt!Och vi har till och med varm-vattenbassäng!

BENGT CRAMNER

Unikt rehabprojekt leds”multiprofessionellt”

BASSÄNGVÄNNER (från vänster): LARS CARPELAN, SIMON DANIELSSON (vid väggen), INGVAR FAG och GÖRAN DALHEIM.

DUBBELJUBEL på Radiumhemmets ORC-avdelning. OnkologisktRehabiliteringsCentrum fyllde 10 år den 12 december2008 och den av Cancer- och Allergifonden skänkta varmvattenbassängen fyllde 8 den 15 december. Cirka 25.000 rehab-bad har registrerats. Allt firat 12 december av bl a fondens LENNART SPARELL, t f verksamhetschef HARALD BLEGEN(i mitten) och överläkare CHRISTINA BOLUND.

1111

Kadmium kommer in i krop-pen med vegetabiliska livsme-del, främst spannmål och pota-tis eftersom vi äter så mycketav dessa produkter. Dessa tvålivsmedel står för cirka 80 pro-cent av vårt kadmiumintag.

Animaliska livsmedel inne-håller lägre halter, då djurenförsöker avbörda sitt kadmiumvia lever och njurar.

Denna inälvsmat bör i sin turundvikas. Det är exempelvis för-bjudet att saluföra älgnjure p g ade höga kadmiumhalterna.

Vissa livsmedel innehållersärskilt mycket kadmium ochbör undvikas – vissa potatis-sorter, blåa vallmofrön påfranskbröd, solroskärnor m m.

Intaget varierar mellan olikamänniskor beroende på kostenoch vilka olika livsmedels-fab-rikat man väljer. I en undersök-ning som gjordes på pasta,kunde ett fabrikat ligga vid cir-ka 130 mikrogram per kilo,medan att annat låg vid cirka20 mikrogram per kilo. Moröt-ter kunde variera från 62 tilldet otroliga 873 mikrogramper kilo.

Det mest upprörande är attmodersmjölkersättning ochbarnvälling är förorenademed kadmium. I naturligbröstmjölk kan man i deallra flesta fall inte påvisanågot kadmium alls. Det är

särskilt viktigt att små barnfår kadmiumfri föda.

I försök med diande råttungarhar det visat sig att de kan fåökad motorisk aktivitet ochminskade halter av signalsub-stansen serotonin i hjärnan ommodern fått kadmium i dricks-vattnet.

Hos modersmjölkersättninghar man mätt upp 61 mikro-gram kadmium per kilo. Dettaär mycket allvarligt och skallinte tolereras.

I och med att kadmiuminne-hållet inte deklareras på för-packningen är vi, litet tillspet-sat formulerat, utsatta för ettsofistikerat kadmium/cancer-lotteri.

Medelintaget för en svenskligger vid cirka 15 mikrogramper person och dag, men manräknar med att 10 procent avbefolkningen har ett fördubblatintag, medan 3 procent har etttredubblat intag.

Vegetarianer är en särskildriskgrupp, då de beräknas haett 50 procent större intag avkadmium än de som äterblandkost – vegetabilier har ge-nerellt högre kadmiumhalterän animaliska livsmedel.

En riskgrupp är kvinnor ifertil ålder, som förlorar järnunder menstruationen ochtar upp extra mycket järnmed födan. Då slinker detockså med extra mycketkadmium.

Kemikalieinspektionen har be-räknat att medelintaget på 15mikrogram per dag ändå vän-tas leda till att 10 000 svenskakvinnor (av dem som är i fertilålder) idag har begynnandenjurstörningar.

Av dem som har ökad käns-lighet (diabetiker och andra ut-satta) beräknas 0,2 procent avdenna grupp ha begynnandenjurstörningar. Storleken på

denna grupp är dock okänd.Undersökningar av arkiverad

spannmål från Uppsala visaratt halten kadmium fördubbla-des under femtio år under nit-tonhundratalet. Samtidigt harhalter i njurar hos människanökat. Hur denna ödesmättadevandring mot ökande kadmi-umhalter kommer att sluta vå-gar man knappast tänka på.

Kadmium i livsmedlen berorpå flera faktorer. Bl a hurmycket kadmium som finns iodlingsjorden, dels hur lågt pHär (försurad mark), samt delsvilken sort av gröda man an-vänder.

Det mest allvarliga i kadmi-umfrågan är således att kadmi-umhalten oavbrutet ökar iåkermarken och vi står församma typ av överhängandehot mot vår civilisation somnär det gäller klimatet ochdrivhuseffekten – men kadmi-umfrågan är tyvärr mycket litetkänd. Dess ödesmättade karak-tär beror på att kadmium intekan tas bort i efterhand, utankommer att plåga alla kom-mande släkten

Kadmiumhalten ökar i åker-jorden eftersom all fosforgöd-sel är förorenad med detta äm-ne – utom om man bara använ-der naturlig och ren fosfor frånstallgödsel samt urin/avföringfrån människan. Då bildas ettkretslopp och åkern hålls i ba-lans.

Idag kan så stor mängd som1,2 gram kadmium tillföras enhektar per år med slammet ochluftnedfallet, medan bortför-seln med vete ligger vid 0,2gram per hektar och år.

Tillförseln av kadmium medslam är långt större än bortför-seln – i detta fall sex gångerstörre. Att detta får förekommaär oacceptabelt och slamsprid-ningen måste avbrytas.

Kadmiumhalten i fosfor mäts

som milligram kadmium perkilo fosfor (mgCd/kgP).

Källseparerad urin ligger vidcirka 1 mgCd/kgP. Den vanli-gaste konstgödseln (NPK) lig-ger vid cirka 6 mgCd/kgP.

Men den kraftigast förore-nade gödseln är avlopps-slam, där halten kan liggaupp mot 40 – 50 mgCd/kgP.

Detta är inte så konstigt, dåmängden kadmium i samhälletoavbrutet ökar genom nybygg-nation och fler produkter.Man har uppskattat att det re-dan finns cirka 5 000 ton kad-mium installerad i samhäll-skroppen och utspridd påmark eller på avfallsupplag.

I synnerhet zink är alltidförorenad med kadmium ochalla förzinkade delar släpperifrån sig denna metall, t ex spi-kar, skruvar, beslag, broräcken,lyktstolpar, takplåt, antenn-master, bilar och fordon etc etc.

Trafikflygplan är rostskyd-dade med ren kadmium ochfrån flygplatser sprids bety-dande mängder kadmiumtill avloppet.

Enligt SCB ökade medelvärdetför kadmium i svenskt slamfrån cirka 35 mgCd/kgP år2004 till 37 mgCd/kgP år2006.

Nu har man inom jordbru-ket, bl a på grund av de högakadmiumhalterna, i många åravrått odlarna från att spridaslam. Men samtidigt som fyn-den av samband med livmoder-cancer och prostatacancerkommit, håller jordbruket ty-värr på att i stor skala introdu-cera slammet igen – d v s fos-forgödsel med kraftigt förhöjdakadmiumhalter.

Det är mindre nogräknadespannmålsodlare som tar emotslam för att få gratis men föro-renad fosfor, ofta också gratisutspridd – medan livsmedels-konsumenter och i synnerhetcancersjuka riskerar sin hälsa.

Så länge det är tillåtet attsprida stora mängder kad-mium på en åker, samt attkadmiuminnehållet inte de-klareras för livsmedel, kanvi inte vänta någon förbätt-ring.

En rad forskare har varnatför slamspridningen, t exprofessorerna Lennart Har-dell och Göran Petersson,det gäller både slammetsinnehåll av kadmium, orga-niska miljögifter och läke-medelsrester.

Det är hög tid att vi sätter presspå jordbruket och myndighet-erna:• Cancer- och Allergifonden bör

initiera förebyggande åtgär-der. Man bör föra de cancer-sjukas talan och kräva fosfor-gödsling med lägsta möjligakadmiumhalt;

• Patientföreningar för sjuka ilivmodercancer och prosta-tacancer måste också agera;

• Den vanlige livsmedelskonsu-menten bör kräva att kadmi-umhalten deklareras på för-packningar för barnmat,spannmålsprodukter och po-tatis. Samt att handeln bojkot-tar slamodlade produkter;

• Jordbrukets organisationer,exempelvis LRF och Lant-männen, måste kräva att med-lemmarna inte använder slam.

GUNNAR LINDGRENCivilingenjör, debattör etc.

Åkrarnas kadmium ger livmoder- och prostatacancerTungmetallen lagras i njurarnaKan leda till skeletturkalkningGift i spannmål och potatisTre olika studier under 2008 visar ett samband mellan intag av kadmiummed livsmedel och två av de vanligaste cancerformerna hos industrisam-hällets människa. Tungmetallen kadmium och kadmiumföreningar är klas-sade som cancerframkallande i Sverige.

Tidigare har forskare, inte minst från Sverige, påvisat ett samband mel-lan njurpåverkan och intag av kadmium. Metallen lagras upp i njurarnaoch kan leda till både en särskild form av äggvita i urinen och förlust avkalcium, så att skelettet urkalkas.

De nya fynden när det gäller cancer kräver omedelbara och långtgåendeåtgärder, även om fler studier väntas ge ytterligare säkerhet. Den allvarligakadmiumfrågan är ett bra exempel, där det är viktigt med förebyggandeåtgärder.

Alven är den del av åkern som ligger under matjorden (cirka 30 centimeterdjupt). Innan industrialiseringen var kadmiumhalten i alv och matjord sannolikt li-ka stor. Men slam, konstgödsel och luftnedfall har kraftigt förorenat stora delarav matjorden, i synnerhet runt Stockholm och Malmö. Kadmiumringar har bil-dats.

GUNNAR LINDGREN

Kadmiumhalter i matjord och alv (n=1717).Kartan över kadmium i matjord innefattarendast provpunkter där också alvprov togs.

1122

Oxidativ stress bakom cancer, allergi ochOxidativ stress är en beteckning för bild-ning och förekomst av främst syreradi-kaler i kroppen. Dessa reaktiva ämnenskadar arvsmassa, enzymer och andraproteiner, blodfetter och biologiskamembraner. De är därför en grundorsaktill cancer, allergier, åderförfettning ochcellens åldrande.

Antioxidanter motverkar bildning avoch eliminerar redan bildade syreradika-ler. Mindre känt är att bildning av radi-kaler kan förebyggas och motverkasäven på en rad andra sätt.

Med kunskaper och viss beslut-samhet kan vi själva effektivtbekämpa och minska oxidativstress. Bildning av syreradika-ler kan minimeras på flera oli-ka sätt, och redan bildade radi-kaler kan elimineras med lämp-liga antioxidanter. Som syrebe-roende organismer kan vi dockaldrig helt undgå syreradikaler.

Syreradikalerna är ett såcentralt hot att den levande cel-len har utvecklat ett mycket ef-fektivt system av enzymer somförstör huvuddelen av radika-lerna. Detta gäller särskilt i mi-tokondrierna som är cellensenergicentraler och där flest sy-

reradikaler bildas. Selen ochzink är centrala atomer i ett parav de viktigaste enzymerna. Föratt stärka antioxidantskyddetkan kosttillskott av särskilt se-len vara värdefullt.

Det enzymatiska antioxi-dantskyddet kompletteras avantioxidanter från kosten. Des-sa blir mycket viktiga att tänkapå genom att vi i så hög gradsjälva väljer vad vi äter. Kun-skaper om innehållet av specifi-ka antioxidanter i olika livsme-del ger möjlighet att planera ettvälavvägt antioxidantskydd.Detta har belysts i tidigarenummer av tidningen.

Som syreberoende organismerkan vi inte undgå syreradikaler

Detta ska antioxidanter möta

Syreupptag: Vid krävandefysisk aktivitet behövs 5–10gånger mer syre än i vila. Det-ta är bakgrunden till att id-rottsutövare behöver ettstarkt antioxidantskydd viakost och kosttillskott. Motionär positivt på många sätt, menlågintensiv ger lägre oxidativstress än högintensiv. Mångaföreställer sig felaktigt att etthögt syreintag är hälsosamt.Inandning av rent syre i ställetför luft via exempelvis respi-rator ger i stället ofta skadorvia ökad mängd syreradikaler.

Inflammationer: Flera typerav vita blodkroppar produce-

rar syreradikaler för bekämp-ning av mikroorganismer ochav skadade eller främmandeceller eller molekyler. Vid in-flammationer av olika slag ärtypiskt syreradikaler inblan-dade.

Luftföroreningar: Kolväten ilösningsmedel, tobaksrök ochbilavgaser tas upp till blodetvia lungorna. De oxideras se-dan av enzymsystemet cyto-krom P-450 som då läcker utsyreradikaler. Minskad expo-nering för luftföroreningarminskar alltså både oxidativstress och andra hälsorisker.

Metaller och amalgam: Vis-sa metaller som järn, kopparoch kvicksilver kan lättare änandra överföra en elektron tillsyre så att syreradikaler bil-das. Ofta diskuteras järnbristför kvinnor, men alltför högaintag är också hälsofarliga.Miljoner människor har un-der decennier kontinuerligtexponerats för kvicksilverfrån amalgam i sina tänder.De har då i olika grad utsattsför ökad oxidativ stress medvarierande hälsoproblem somföljd. Vid amalgamsaneringmångdubblas exponeringenoch skyddsåtgärder är dåsärskilt viktiga.

Vår energiförsörjning bygger på att vi inandas luftsyre som reageraroch ger energi i den enzymatiska andningskedjan. Någon procent avinandat syre bildar superoxidradikaler som i sin tur ger upphov tillandra syreradikaler. Ju mer syre vi inandas desto fler syreradikaler bil-das. Det livsuppehållande syreupptaget måste ”tämjas” av renhållandeantioxidanter som ger balans i livsprocessen. Syreupptaget självt höralltså till det som antioxidanter måste möta. Det nedanstående ska an-tioxidanter möta:

Bilavgaser är som passiv rökningUtsläppen farligast på vintern

Avgasfria närmiljöer: Alla kanalltså själva minska sin avgas-dos genom att inte vistas onö-digt nära bilar. Bra trafikpla-nering underlättar detta. Sepa-rata cykelbanor och gågatorhar stor betydelse för minskad

avgasexposition. De höga hal-terna finns närmast bilarna ochtrafiken. Detta gäller även par-tiklar som framgår på annanplats i tidningen.

Fortsatt fara: Katalytisk av-gasrening har effektivt minskat

utsläppen vid landsvägskör-ning men inte kallstartutsläp-pen i tätorter. Därför är fortfar-ande avgashalterna vintertidhöga och farliga i gatumiljön.

Superoxidradikalen bildas genom att syre tar upp enelektron vid förbränning i våra celler. Typiskt bildas mer än1 000 000 sådana radikaler per sekund i varje cell. Enzymetsuperoxiddismutas eliminerar lyckligtvis radikalen till stordel.Väteperoxylradikalen bildas lätt genom att superoxidradi-kalen tar upp en vätejon. Den oladdade och måttligt reaktivaradikalen rör sig lätt i membraner och blodfetter. Den startardestruktiv lipidperoxidation genom reaktion med fleromätta-de fetter. Antioxidanter är viktiga för skyddet mot HOO-ra-dikalen. Hydroxylradikalen är extremt reaktiv och motverkas därförbäst genom att förhindra dess uppkomst via främst vätepe-roxid, HOOH. Bildningen katalyseras av metallerna järn ochkvicksilver. Väteperoxid både bildas och förstörs i de viktigaenzymatiska skyddsprocesserna mot syreradikaler.

-OO SuperoxidradikalenHOO VäteperoxylradikalenHO Hydroxylradikalen

Radikaler har en fri reaktiv elektron som illu-streras med en punkt i de tre viktiga syreradi-kalerna ovan.

Syreradikaler

BLAND BILAVGASERNAS KOLVÄTEN och kväveoxider i det stockholmska miljömörkret åker ISABELLA och CAROLINAsparkcykel på trafiktäta Fleminggatan. Aktiv cyklist inandas typiskt ännu mer luft och luftföroreningar per minut än bilisteni samma luftmiljö. Bildning av syreradikaler i kroppen ökar med inandad mängd luft och avgaser och ett bra anti-oxidantskydd via födan är då särskilt viktigt.

Bilavgaser syns inte och därför har många oklara uppfattningar om varde finns. Ett bra sätt att förstå är att jämföra med passiv rökning.

De höga halterna av tobaksrök och bilavgaser finns nära cigarrettenrespektive avgasröret. Den som håller avstånd till rökare och bilar mins-kar risker för bland annat cancer och allergier.

åldrande – svår mäta men lätt att minskaMätning av oxidativ stressär en komplicerad processEn rad olika metoder finns nu för att få fram mätvärden på oxidativ stress.De inriktas främst på mätning av effekter av syreradikaler eller på mätningav förekomst av antioxidanter. Både skadeeffekter och antioxidanter varie-rar starkt mellan olika organ, celler, cellorganeller och vävnadsmedier.Mätningar ger därför oftast resultat som måste tolkas kritiskt och med storförsiktighet.

Lipidperoxidation: De ämnensom skadas i störst omfattningav syreradikaler är fleromättadefettsyror. Reaktionen kallas li-pidperoxidation och mätningargörs oftast på nedbrytningspro-dukter från fettsyrorna. Forsk-ningsmässigt används flera oli-ka metoder. En ny mer allmänttillgänglig metod betecknasFRAS (Free Radical AnalyticalSystem). Den mäter mängdenperoxiderade fetter i blod frånen liten fingertoppsdroppe. Ef-ter behandling med kemiskareagens och färgreagens avläsesen viss nivå i en fotometer. Mät-ningarna kan med fördel använ-das för att studera effekter avändrad kost och livsstil.

Specifika antioxidanter: Var-je antioxidant skyddar mot sy-reradikaler både på olika sättoch i olika delar av cellen ochkroppen. En bra mix av hund-ratals enskilda ämnen behövsdärför. Analyser i såväl livsme-del som i blod och urin inriktasofta på enskilda viktiga ämneninom huvudgrupperna av an-

tioxidanter. De klassiska ex-emplen är vattenlöslig askor-binsyra (vitamin C) och fettlös-lig alfa-tokoferol (vitamin E).Numera förekommer även ana-lyser på karotenoider som ly-kopen, beta-karoten och luteinsamt flavonoider som quercetinoch katekiner. Analyserna görsofta med vätskekromatografi,är kostnadskrävande och vanli-gen forskningsinriktade.

Karotenoider i hud: Möjlig-heterna att få värden på sinegen antioxidantstatus är be-gränsade. En optisk metod förbestämning av karotenoidnivå ihud finns nu tillgänglig inomalternativmedicinen. Halten avlykopen från tomater och beta-karoten från morötter ellerhudkrämer är dock dåligt re-presentativ för andra antioxi-danter i andra delar av krop-pen. I lungorna och andra sy-reexponerade kroppsdelar kanjust karotenoider i hög haltdessutom fungera som prooxi-danter och öka bildningen avskadliga syreradikaler.

Total antioxidantkapacitet:Begreppet ORAC, oxygen radi-cal absorbance capacity, harfått stort genomslag som ettmått på total antioxidantkapa-citet. Det används särskilt förfrukter, bär, grönsaker ochandra antioxidantrika livsme-del. Under standardiserade för-hållanden mäts hur mycket sy-reradikaler en viss mängd(100 g) av livsmedlet kan tabort jämfört med en referens-antioxidant. Även detta måttkan bli missvisande genom attdet inte skiljer på olika typer avantioxidanter. För flavonoid-gruppen antocyaniner blir ock-så både kemisk struktur ochantioxidanteffekt annorlundaefter upptag till blod. Ett högtORAC för blåbär innebär allt-så inte säkert att blåbär är bäst.Chokladälskare gläds åt etthögt ORAC som till stor delberor på chokladens låga vat-teninnehåll. Men för jämförel-ser av ett visst livsmedel frånolika källor kan ORAC varaanvändbart.

Vitamin C vitalt behov:

Nobelpristagaren LinusPauling var pionjär iortomolekylär medicinBehovet av antioxidanter varierar för olikamänniskor och olika livssituationer. Med kos-ten får individen sällan optimal mängd avenskilda antioxidanter, vitaminer och minera-ler.

Ofta blir det för lite och ibland för mycket. Den vetenskap som på molekylär nivå studerar

vad som är ett hälsomässigt riktigt intag av natur-liga vitala ämnen kallas ortomolekylär medicin.

Den store pionjären på detta område var ameri-kanen Linus Pauling. Han är den hittills ende somensam fått två Nobelpris; kemipriset 1954 ochfredspriset 1962 för insatser mot kärnvapenprovovan jord. Senare delen av sitt liv ägnade Paulingåt ortomolekylär medicin.

Pauling är särskilt känd för att ha lyft fram bety-delsen av extra tillskott av askorbinsyra (vitaminC).

Nästan alla djur med undantag av marsvin ochmänniskor producerar själva denna viktiga antiox-idant i höga halter.

Numera står det klart att askorbinsyra skyddarbäst i samverkan med andra antioxidanter, men detgäller att inte missa viktiga källor som citrus ochbär.

Nötter, groddar eller fet fisk TokoferolerTomater, vattenmelon eller blodgrape LykopenMorötter (rårivna) eller röd paprika BetakarotenGröna ärtor eller broccoli LuteinGulfruktig citrus, majs eller ägg ZeaxantinÄpplen eller lök (röd eller gul) QuercetinPurjolök eller broccoli KempferolÄpplen eller blå vindruvor KatekinerApelsiner eller grapefrukt FlavanonerBlå, svarta eller röda bär Antocyaniner

Betydelsen av antioxidanter för hälsan är nu all-mänt känd. Många har tagit till sig rekommenda-tioner om 5x100 g frukt och grönt om dagen. Näs-ta steg är nu att ta hänsyn till den mycket stora va-riationen av specifika antioxidanter mellan olikaslag av frukt och grönt.

Tabellen nedan anger särskilt viktiga källor tilltokoferoler (E-vitamin), fyra särskilt värdefulla ka-rotenoider och fem särskilt värdefulla slag av flavo-noider. Att varje dag unna sig något från var och enav de tio grupperna ger ett starkt och komplett an-tioxidantskydd på ett naturligt sätt.

Tio viktiga val varje dag Kunskapen att antioxidanter ärviktiga för hälsan har nu fåttett brett genomslag. Detta öpp-nar för vilseledande marknads-föring. Tillsatser och bilder avantioxidantrika frukter och bäranvänds för att sälja mer ellermindre hälsofarliga produkter.Några exempel kan belysa detta.

Flera slag av sockergodissäljs med bilder av frukt ochbär på påsarna. Längst gårkanske Malaco (Leaf) somdessutom använder orden juicyoch fruity för färgat gelégodismed socker och glukossirap (GI100) som huvudingredienser.

Apelsinläsk som Jaffa(Spendrups) har lockande bil-der av apelsin på flaskan trotsbara några procent juice. Färg-ämnen används i stället för attge apelsinfärg.

Innehållet av socker i frukt-läsk är ofta över 10 % och enflaska kan motsvara uppemot50 sockerbitar med åtföljandediabetesrisker.

Arla säljer “Yoggi dröm” tillbarn med lockande bilder påjordgubbar, hallon, blåbär ochbjörnbär. Men det finstilta av-slöjar ett fetmafarligt sockerin-nehåll på 10 %.

Till vuxna säljer Arla “Yoggimini” “utan tillsatt socker”

med vackra bilder på frukt ochbär. Men finstilt framgår attyoughurten är sötad med detmiljögiftsliknande klorinnehål-lande sötningsmedlet sukralos(som Coca-Cola Light faktisktnu tagit bort.)

som sammanställt det här sid-uppslaget är professor i kemiskmiljövetenskap vid Chalmers ochfick Cancer- och Allergifondensmiljömedicinska pris 2005.Mycket av det han publiceratfinns tillgängligt på Internet. Fleraartiklar kopplar till projekt genom-förda med stöd från Fonden. Viasökning på Google finner den in-tresserande bl.a. följande för-djupningsartiklar.

• Kost och Ateroskleros• Kolhydrater – GI, biokemi,

kost, hälsa• Kost mot diabetes och fetma• Kemisk Miljövetenskap i 12 fri-

stående avsnitt

Missbruk av antioxidanter

GÖRAN PETERSSON

1133

1144

P J Kaja

GÖRAN PETERSSON

JULMATEN granskasav Chalmers kostprofessor Rött ljus för sockersnaskSkinkan hör till – lax och ägg animalisk listettaDet finns plats i salladen för gröna hälsobomber

Till vardags är det stora klippetför hälsa, miljö och hushålls-kassa att dricka vanligt vattenoch spola alla onödiga flask-drycker. Till jul finns antioxi-dantrik juice med fruktköttsom ett festligt alternativ förglasen.

För män: Blodgrape med ly-kopen som förebygger manligahälsoproblem

För kvinnor: Blodapelsinmed vinfärgade antocyaniner

För barn: Ekologisk apelsinmed vackert gula xantofyller

Googla på: Välj frukt ochdryck rätt

Rött ljus: Det gäller att und-vika alla riskabla sötade dryck-er som fruktläsk, saft, julmustoch Coca-Cola.

Den färgglada juicen

Skinkan hör julen till men laxoch ägg toppar den animaliskahälsolistan. De ger proteiner,fiskfettsyror, tokoferoler (vita-min E) och exklusiva antioxi-danter som äggets gula zeaxan-tin och laxfärgande astaxantin.

Googla på: Antioxidanter tilljulen.

Ost i många former erbjuds vidjul. Fettmixen är liksom försmör idealisk med hälften mät-tat, en tredjedel enkelomättatoch lagom lite fleromättat fett.Brödet till osten ska förstås va-ra fullkorn av typ kärnrågbrödeller kanske lättviktigt delika-tessknäcke. Smör eller Bregottpå brödet är utmärkt och eko-logiskt gör det bättre för bådekossor och miljö.

Googla på: Välj bröd rätt ochVälj Bregott framför Becel

Rött ljus: Det gäller att und-vika olika slag av vitt, poröstoch uppvärmt bröd med högtGI, liksom bordsmargarin somBecel med farligt högt innehållav omega-6.

Äpplen och apelsiner är vikti-gast i fruktkorgen både till var-dags och till jul med ett högt in-nehåll av antioxidanter somkompletterar varandra. Svens-ka äpplen som Ingrid Marieoch Cox Orange är klassiker.Småcitrus och blodapelsiner ärutmärkta alternativ till vanligaapelsiner. Päron och bananerhar däremot ett mycket lägrehälsovärde än äpplen och apel-siner med hänsyn till antioxi-danter.

Googla på: Antioxidantkäl-lor och (2009) Fruktkorg förhälsa

Rött ljus: Man får inte låtasig luras av bilder på frukt ochbär på yoghurt, läsk och glass.Frukttillsatsen är låg och myck-et socker och sötningsmedelförstör ofta hälsovärdet.

Nötter som julgodis är förståsmycket bättre än sockersnask.Sammansättningen av fett vari-erar och är inte idealisk menmängderna blir inte så stora.Choklad skall vara mörk medminst 70 % kakao för att max-imera antioxidanter av typ ka-tekiner och hålla nere socker-mängden.

Googla på: Glukossirap ochglukos och Glass och fetma

Rött ljus: Det är lätt att för-falla till för mycket socker-snask under julen. Kolla i inne-hållsförteckningen att sockerinte står först och att glukossi-rap (GI 100) inte finns med.

Till julen finns det plats i salla-den för speciella hälsobombersom grönkål, brysselkål, broc-coli, rödlök och purjolök. Menfrämst måste där som alltid fin-nas rivna morötter med betaka-roten, röda tomater med lyko-

pen och gröna ärtor med lutein.Barn lockas av färgrika små in-slag som körsbärstomater.Rapsolja passar som dressing.

Googla på: Antioxidantkäl-lor och (2009) Frukt och gröntför antioxidanter.

Rödgrön sallad

Lax, ägg och skinka

Ostbrickan

Nötter och choklad

Frukt förantioxidanter

Foto: Olle Johansson

Foto: Göran Petersson

Foto: Göran Petersson

Foto: Göran Petersson

Foto: Göran Petersson

Vi stöder

Cancer- och Allergifonden

1166

Forskningsstorsatsningen verklighet, femFör fem år sedan, då jag fortfarande var op-positionspolitiker, intervjuades jag av Can-cer- och Allergifondens tidning. Mitt vikti-gaste budskap då var att det var hög tidatt storsatsa på forskning. Jag är mycketglad att jag fått möjlighet att göra verk-lighet av det löftet. En av mina viktigastearbetsuppgifter hittills som minister harvarit att arbeta fram den här mandatpe-riodens forsknings- och innovationspro-position.

”Satsningen innebär att vi redan 2009 uppnår EU:s forskningsmål” Propositionen innebär ett historiskt lyft för svensk forskning. Med sina fem miljarder kronor ipermanent nivåhöjning är den mer än dubbelt så stor som någon av sina föregångare. På fyraår tillförs mer nya pengar än vad socialdemokraterna gjorde på tolv. Satsningen innebär att viredan nästa år kommer att nå EU:s mål om att de offentliga resurserna till forskning och utveck-ling ska uppgå till minst en procent av BNP.

Forskningsministernbeskriver anslagslyft

Två insikter har varit vägledande i arbetet med propositionen:

• I globaliseringens tid måste svensk konkurrenskraft till stor del bygga på ett högt kunskapsinnehålli våra exportprodukter, varför forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpo-litiken.

• Mänsklighetens största utmaningar – som växthuseffekten, energikrisen, vattenbristen, den utbred-da fattigdomen i delar av världen, följderna av pågående demografiska förändringar, utdragna in-ternationella konflikter och risker för pandemier – kan inte hanteras på ett framgångsrikt sätt utanny kunskap.

LARS LEIJONBORG. Foto: Pawel Flato.

Stora förändringar förstörsta möjliga nyttaVi skjuter till stora pengar till forskningen, men vi gör samtidigt sto-ra förändringar för att pengarna ska göra största möjliga nytta. Avde nya medlen går 1,5 miljarder till direkta anslag till universitet ochhögskolor. Det ökar lärosätenas möjligheter att själva initiera forsk-ningsprojekt och hävda sin integritet gentemot samarbetspartners.Idag fördelas de direkta anslagen till universitet och högskolor efteren nyckel som mer bygger på historiska skäl än kvalitetsskäl. De nyamedlen kommer att fördelas enligt en ny modell som baseras på kva-litetsutvärderingar. I globaliseringens tid är det viktigt att ibland va-ra allra bäst. Ett system med konkurrens om pengarna kommer attdriva fram högre kvalitet. Alla kan inte vara bäst på allt, men genomatt samarbete och profilering kan också mindre lärosäten nå spets-kompetens.

1177

Högskole- och forskningsminister LARS LEIJONBORG och Frankrikes högskole- och forskningsminister VALÉRIE PE-CRÉSSE undertecknar en gemensam avsiktsförklaring den 10 december 2007 om ett samarbete för att stödja ett antal utbild-ningsprogram på avancerad nivå som ska genomföras gemensamt av svenska och franska lärosäten. Foto: Mikael Lundgren.

m år efter Leijonborgs ord i fondtidningen

Det var då, 2003...

1,5 miljard nya medel tilluniversitet och högskolorAv de nya medlen går 1,5 miljarder till direktaanslag till universitet och högskolor. Det ökarlärosätenas möjligheter att själva initieraforskningsprojekt och hävda sin integritetgentemot samarbetspartners. Idag fördelas dedirekta anslagen till universitet och högskolorefter en nyckel som mer bygger på historiskaskäl än kvalitetsskäl. De nya medlen kommeratt fördelas enligt en ny modell som baseraspå kvalitetsutvärderingar. I globaliseringenstid är det viktigt att ibland vara allra bäst. Ettsystem med konkurrens om pengarna kom-mer att driva fram högre kvalitet. Alla kan intevara bäst på allt, men genom samarbete ochprofilering kan också mindre lärosäten nåspetskompetens.

Nytt grepp i forskningsfinansieringenVi introducerar också ett nytt grepp isvensk forskningsfinansiering som vikallar strategiska satsningar. De syftartill att bygga upp forskningsmiljöer avvärldsklass på ett antal områden som ärviktiga för det svenska samhället ellerden svenska industrin. Av de totalt fem

nya miljarderna som tillförs forskning-en i propositionen går 1,8 miljarder tillde strategiska områdena. De strategiskasatsningarna sker på ett tjugotal strate-giska områden som regeringen valt utefter en dialog med vetenskapssamhälletutifrån tre kriterier.

• Forskningen ska avse viktiga sam-hällsproblem, globalt eller nationellt.

• Sverige ska redan ha – eller i varje fallha goda förutsättningar att få – forsk-ningsmiljöer av världsklass på området.

• Det ska finnas avnämare, i förstahand företag, i Sverige som kan dra

nytta av att denna toppforskningfinns här.

De allra flesta av de tjugotalet forsk-ningsfält som valts ut ligger inom områ-dena medicin, teknik och klimat. Någrafinns också inom humaniora och sam-hällsvetenskap.

Strategisk satsning på cancerEn av de strategiska satsningarna är på cancerforskningen. Framstående forskarmiljöer kommer att fåmöjlighet att söka pengar, och de allra bästa kommer att få ett betydande och långsiktigt resurstillskott.

Forskningsområdet stämmer väl in på de kriterier vi ställt upp. Cancer är ett viktigt samhällsproblem– varje år insjuknar omkring 50 000 personer i Sverige och ungefär 150 000 lever med cancer. Antaletdöda av cancer är drygt 22 000 per år, varav en tredjedel är yngre än 65 år. Sverige har cancerforskareav världsklass – samtidigt som det här finns goda förutsättningar för forskningen i form av biobankeroch hälsodataregister.

Framsteg inom cancerforskningen innebär framförallt att vi kan motverka omfattande mänskligt lidan-de, men det kan också innebära möjligheter för svenska företag inom till exempel läkemedel eller be-handling.

En viktig del av satsningen handlar om hur cancer kan förebyggas, något som jag vet ligger Cancer-och Allergifondens verksamhetsområde nära. Endast 10–20 procent av cancersjukdomarna orsakas avärftliga faktorer. Det bör därför finnas stora möjligheter att minska insjuknandet framöver, genom bätt-re kunskap om till exempel vilka miljöfaktorer som påverkar förekomsten av cancer.

I dag verkar uppemot 80 000 personer som forskare i Sverige. Många av dem tillhör de ledande veten-skapsmännen i världen på sina områden.

Som nation avsätter vi en större andel av våra samlade resurser till forskning och utveckling än nästanalla andra länder i världen.

Sverige är ett land med en fantastisk vetenskapshistoria och vi tillhör fortfarande de ledande forsk-ningsnationerna i världen.

Med årets forsknings- och innovationsproposition skapar vi förutsättningar att föra den traditionen vi-dare in i framtiden.

LARS LEIJONBORG, högskole- och forskningsminister

1188

Cancer – förr, nu och i framtiden • Cancer – förr, nu och i framtiden •

Cancer är samlingsnamnetpå många sjukdomar medokontrollerad celltillväxtCancer (förr även stavat kancer) är samlingsnamnet på ett antal sjukdo-mar med okontrollerad celltillväxt som medför att de nya cellerna förstörden omgivande vävnaden. Sådana tumörsjukdomar är bland de vanligastedödsorsakerna i Sverige och resten av västvärlden, efter hjärt- och kärl-sjukdomar.

Cancer är latinets ord för krabba/kräfta, vilket även är det gamla svenskanamnet på sjukdomen som ofta syns som dödsorsak i kyrkböcker. Tidiga-re uppfattades ordet cancer som en medicinskt teknisk term, men har un-der senare decennier nästan helt ersatt ordet kräfta även i allmänt språk-bruk. Namnet kommer från att den bild som uppkommer vid bröstcancergenom ådrornas ansvällning har en viss likhet med en krabba.

Cancer beskrivsår 1500 f KrÅr 1500 f Kr beskrivs cancerför första gången i skrift. Detfinns spår av cancer i skelettet ibevarade mumier. Drygt 1000år senare hävdar Hippokrates,läkekonstens fader, att cancerberor på rubbningar i balansenmellan de fyra kroppsvätskor-na; svart och gul galla, blodoch slem. År 1720 visar JeanLouis Petit hur bröstcancersprider sig till lymfknutor.

Bäversekret mothjärntumörerEn person vilken drabbades avcancer i magsäck, magmun el-ler tarm med kräkningar somföljd behandlades historisktmed kroppsövningar och kallabad. Strävt vin eller andra strä-va drycker invärtes och ättikasamt koppning utvärtes, anbe-falldes. Hjärntumörer med för-lamningar eller huvudvärkkunde ibland leda till att läka-ren förskrev intag av bävergäll.

Ett botemedel mot cancer an-sågs vara vin vilket hade destil-lerats om och om igen, först påvanligt sätt och sedan hållet iett speciellt glas, varpå den er-hållna vätskan hade fått drakraften ur något ämne såsomblod eller ett värdeföremål, ut-valt just för en specifik läke-egenskap. Särskilt när värde-föremål var inblandade var detförstås rena hokus-pokus.

Arsenikpulverbra botemedelArsenik hölls för att vara ettbra botemedel mot cancer. Detär inte otänkbart att detta äm-ne i vissa fall hade sin riktigatillämpning. Sålunda behandla-des hudtumörer med arsenik-pulver för att förorsaka sår-bildning och frånstötning avdet skadade köttet. Arsenikme-toden kom till frekvent an-vändning under lång tid i medi-cinhistorien.

10-kilostumöropererad 1809Man försökte tidigt, redan på1500-talet f. Kr. att behandlacancer kirurgiskt, ett i högstagrad vanskligt företag med dentidens utrustning och så egent-ligen ända fram till 1900-talet.Läkaren Efraim McDowillelyckades dock operera bort entio kilo tung tumör från enäggstock redan år 1809 och1881 görs den första lyckadeoperationen mot magcancer.

Blod i vin encancermedicin

Världssensation 1899: Röntgenstrålning läkte hudcancer

presenteradeTage Sjögrenoch Thor Sten-

beck de första fallen i världenav hudcancer som läkts efterröntgenstrålning. Mer än 3.000patienter hade sålunda 11 årsenare, år 1910, behandlatsmot cancer. I och med upptäck-ten av strålande ämnen såsomradium, erhöll man ytterligareett vapen i kampen mot cancer.

Sjögren pionjär– och Stenbeck

1899 började (läke-medel somhämmar cell-

delningen; cellgift) användas ibehandlingen av cancer. Cyto-statika liksom strålbehandlinginriktar sig på den sårbarhetsom cancercellerna med sinuppdrivna delningshastighethar. En bieffekt av cytostatikanär att annan vävnad också lidermen av behandlingen.

Genombrott 1941för cytostatika

1941 f a s t s t ä l l d e sDNA-moleky-lens struktur av

James Watson och FrancisCrick vilka år 1962 erhöll No-belpris i medicin för sin upp-täckt. 1956 gjordes den förstabenmärgstransplantationen (vidleukemi). Under 1960- och1970-talet utvecklades ännubättre metoder för ben-märgstransplantation.

Watson och CrickDNA-pionjärer

1953 bildades insam-lingsstiftelsenCancer- och Al-

lergifonden. Bland insamlings-organisationer är Cancer- ochAllergifonden ensam om inrikt-ningen på stöd till miljörelate-rad cancer- och allergiforsk-ning. Cancer- och Allergifon-den ger också stöd till enskilda,som drabbats av cancer och al-lergi.

CoA unik medmiljöinriktning

1994 får Harald zurHausen No-belpris i fysio-

logi eller medicin tillsammansmed Françoise Barré-Sinoussioch Luc Montagnier för derasupptäckt av "humant immun-bristvirus" för upptäckten attlivmoderhalscancer orsakas avokända typer av humant papil-lomvirus HPV. Upptäckten harlett till nya metoder.

Nobelpriset förpapillomvirusfynd

2008

Varje dag får över 100 svenskar beskedet att de har cancer. Varje år dör cirka 20 000 svenskar av cancer. Riskenför cancer ökar ju äldre man blir. Idag lever cirka 260 000 personer i Sverige, som har eller har haft cancer. De van-ligaste cancerformerna är olika för kvinnor och män. Bland kvinnor är bröstcancer klart vanligast. Bland män ärdet prostatacancer som är vanligast. De står båda för cirka en fjärdedel av all cancer hos respektive kön. Tjock-tarmscancer (coloncancer) är vanlig både bland kvinnor och män. Cancer är vanligare hos äldre, men man kan fåcancer i alla åldrar. En cancersjukdom utvecklas under lång tid och kan behandlas med flera olika metoder. Detfinns cirka 200 olika cancersjukdomar.

Besked till 100 svenskar per dag: Du har cancer – 20 000 om året dör

OLLE JOHANSSONskildrar cancer på 5 temasidor

1199

• Cancer – förr, nu och i framtiden • Cancer – förr, nu och i framtiden

Benmärgstransplantation effektivmot kronisk myeloisk leukemiEn sjukdom där benmärgstransplantation är mycket effektiv är kronisk myeloisk leukemi (KML) somär en typ av blodcancer (leukemi) som karakteriseras av en uttalad extra mängd av s.k. granulocyter(en cell i vårt immunförsvar) i blodet och en kraftig dominans av dessa celler även i benmärgen.Medianlevnadsåldern för patienter med KML är 60 år, ca 10 % är under 20 år vid diagnostisering.Ungefär 80 personer/år diagnostiseras med KML i Sverige. Vid KML sker en förflyttning av en del aven kromosom till en annan. Den defekta kromosom 22 kallas Philadelphiakromosom.

OLLE JOHANSSONär neurobiolog och anställd både vidKarolinska Institutet (docent, uni-versitetslektor) och vid KungligaTekniska Högskolan (professor) iStockholm. Hans forskning handlarom människans hälsa i en alltmerteknologisk värld. Han är välkändfrån tidningar, radio och TV, som ex-pert på hälsoeffekter av elektromag-netiska fält och funktionsnedsätt-ningen elöverkänslighet. Han harockså ägnat mycket intresse åt olikahudsjukdomar, cancer, förloss-ningsproblematik, kvinnlig inkonti-nens, sjukdomar i munhåla, kart-läggning av signalsubstanser i hjär-na, ryggmärg och i det periferanervsystemet, hjärtfunktion, skelett-muskelns funktion och sjukdomar,och bindvävens biokemi och upp-byggnad.

Olle Johansson blev 1995 Cancer-och Allergifondens första mottagareav Miljömedicinska priset. Här pro-ducerar han fem sidor på tematcancer förr, nu och i framtiden.

Då en av våra 100 000 000 000 000 cellerbörjar växa okontrollerat uppstår cancerOrdet cancer syftar till att tu-mören sakta breder ut sig ochsätter sig fast i kroppen. Nor-mala celler dör och ersätts helatiden av nya celler. Cancer upp-står genom förändringar i dearvsanlag som reglerar cellenstillväxt och delning. Cellernabörjar dela sig okontrolleratoch fortsätter att föröka sigutan hänsyn till friska omgiv-

ande celler. Så småningom bil-das en tumör som kan spridasig och bilda dottertumörer, såkallade metastaser. Canceruppstår alltså när en av våra ca100 000 000 000 000 (100 bil-joner) celler börjar växa okon-trollerat. Cellen delar sig, vilketleder till att det snart finnsmassor av specialiserade celler.Varje cell är programmerad att

kopiera sig själv efter ett be-stämt mönster. Om bara en en-da av alla kroppens celler bör-jar kopiera sig fel kan enelakartad knöl, en tumör, upp-stå. Tumör är liksom cancer(kräfta) ett ord från latinet ochbetyder knöl. Det tar oftast väl-digt lång tid för en tumör attutvecklas. Då den är en kubik-millimeter stor rymmer den en

miljon cancerceller, eller fler.För att ta reda på om tumörenär godartad eller elakartad ana-lyseras ett prov från tumörväv-naden. Ofta tas en finnålsbiop-si före operation. Det går till såatt man med en fin nål suger utceller och analyserar dem imikroskop. Tumörer som vuxitlänge är oftare elakartade än desom upptäcks tidigt.

Nyligen har forskare vid Department of Medical Physics,Shiraz University, Iran, upptäckt att både strålningen frånmobiltelefonen samt från MRI-undersökningar (en slagsröntgenteknik på sjukhus) frisätter kvicksilver från tandfyll-ningar in i kroppen.Detta är mycket intressant och helt i linje med de revolu-

tionerande studierna av det svenska teamet Per Högstedtoch Thomas Örtendahl som redan 1991 kunde visa att mag-netfält från bl a databildskärmar på samma sätt frisätterkvicksilver från amalgamfyllningar.Det kommer att vara en mycket viktig uppgift att skynd-

samt klarlägga om vanliga källor till sådan strålning, somhushållsapparater och utrustningar på arbetsplatser, kan or-saka liknande förändringar av tandvårdsmaterial och ökafrisättningen av kvicksilver, ett ämne med erkänt mycketfarliga egenskaper.

Fynd i Iran, kvicksilver i stöpsleven:

Mobiltelefoner och röntgenfrisätter gift från amalgamHögstedt och Örtendahl visade vägen

HIPPOKRATES, antik grekisk läkare, 460-370 f Kr, "läkekonstens fader". Hippo-krates ges äran av att ha avancerat det systematiska studiet av medicin och attha skrivit den hippokratiska eden, ett regelverk för läkare. Se föregående sida.

JAMES WATSON och FRANCIS CRICK fastställde DNA-molekylens struktur1953 och fick Nobelpriset i medicin 1962.

HARALD zurHAUSEN,Nobelpris-tagare i fysio-logi eller medi-cin 2008.

Se föregående sida.

2200

Ursprungligen avsåg hela dettekniska begreppet cancer en-dast den tidigare formen avelakartade tumörer (karcinom).

Cancer, utgående från blod-bildande organ, omnämnessom leukemi.

Cancerformerna i nervsyste-met är gliom, ganglioneuromeller neuroblastom, etc. Här ärmöjligen indelningen i elak-

artad och godartad mer relativ. Pigmentcancer benämnes

som melanom, numera maligntmelanom i sin elakartade form.

En svulst av cancerceller kallasför en tumör, eller mer exakt, enmalign (elakartad) tumör.

Det finns även benigna(godartade) tumörer vilka interäknas som cancer. Vårtor ochfettknölar i huden är exempel

på godartade, ofarliga tumörer. En malign tumör får dotter-

svulster, metastaser, i andra de-lar av kroppen då cancercellerlossnar från modertumören,vandrar i lymfbanorna eller iblodbanan och landar i andravävnader där det växer framnya tumörer.

Även spridning via s.k. im-plantation förekommer i

kroppshålor där cancern direktinfiltrerar (växer in i) en annananatomisk vävnad.

En malign tumör har ävenförmågan att invadera och för-störa intilliggande vävnad. Pro-cessen för hur cancer utvecklaskallas carcinogenes.

Cancer drabbar oftare äldrepersoner, men förekommer i al-la åldrar. Cancer är mycket

ovanlig bland barn och ungdo-mar. Endast en procent av allcancer diagnostiseras hos per-soner under 25 års ålder och enännu mindre del hos barn somär yngre än 15 år.

Cancer- och Allergifondensmånga givare bidrar stort

Tack vare ökad kunskap, bättre behandling och större möjlighetatt upptäcka cancer på ett tidigt stadium har chansen att helt bo-tas ökat under de senaste årtiondena. Vissa former av cancer hardock fortfarande hög dödlighet, så stöd till forskningen är livsvik-tigt i ordets innersta bemärkelse. En stor del av cancerforskning-en i Sverige finansieras av Cancer- och Allergifonden tack vare si-na många givare.

Hög ålder och rökning ärde största riskfaktorerna

Cancerformer som oftast botas idag men för några decennier se-dan hade hög dödlighet är testikelcancer och lymfatisk leukemihos barn, ett exempel på blodcancer. Skillnader i dödlighet mellanolika cancerformer är mycket stor. Femårsöverlevnaden varierarmellan 99 % för vissa typer av hudcancer och 1 % för bukspott-körtelcancer. Största riskfaktorer för att få cancer är hög ålder ochrökning. Genetiska faktorer är betydelsefulla.

Olika cancerformer har olikaförekomst runt om i världen. INordeuropa och USA domine-rar hudcancer, prostatacancer,lungcancer och bröstcancer. IJapan däremot är både prosta-

tacancer och bröstcancer ovan-ligt, och istället är magsäcks-cancer en mycket vanlig can-cerform. I många utvecklings-länder är västerländska cancer-former ovanliga, vilket dock

kan bero på låg medellivslängdoch bristfällig sjukvård vilketgör att få diagnoser ställs. Avdemografiska undersökningaroch genetiska studier är detfastställt att runt 5–10 % av al-

la cancerformer är ärftliga me-dan den stora majoriteten orsa-kas av miljöfaktorer. Studier vi-sar att cancer också kan orsa-kas av slumpmässiga föränd-ringar av arvsanlagen. I Sverige

upptäcks 40–50 000 nya can-cerfall varje år, varav 7 000 ärbröstcancer och 10 000 ärprostatacancer.

Miljöfaktorer bakom cancer, 5–10 procents ärftlighet Västerländska cancerformer är ovanliga i u-länder

Alla vävnadstyperna cancermottagligaBara en procent under 23 år drabbas

Ospecifika tidiga symptombör snabbt diagnosticeras

Då cancern upptäcks i ett tidigt skede ökar möjligheterna att bo-ta. Olika cancersjukdomar ger olika symptom, ofta ospecifikamen inkluderande blödningar utan känd orsak, smärta, feber,viktförlust och problem med urinering. Symptomen är inte över-gående utan långvariga.

Överlevnaden fördubbladunder senaste halvseklet

Cancer brukade förr innebära en säker död, men tack vare bättrebehandlingsmetoder tillfrisknar idag många. På 1950-talet över-levde bara var fjärde amerikansk cancerpatient i fem år. Idag räk-nar man med att varannan cancerpatient lever fem år eller merefter diagnos.

Idag finns effektiva screenings-metoder för att hitta mångacancrar innan sjukdomen bry-ter ut på allvar. Mammografiför att hitta bröstcancer, PAP-smear för att hitta cervixcancer,m fl. Det finns också en rad de-finierade tumörmarkörer sompåvisar förekomsten av en tu-mör genom ett enkelt blodprov,exempelvis PSA (prostataspeci-fikt antigen) för prostatacancer.

Effektivscreening

De tre viktigaste behandlingsme-toderna är kirurgi, strålbehand-ling och kemoterapi (cellgift).Kirurgin är den viktigast för en-skilda solida tumörer. Kemotera-pi är effektivast för leukemi ochspridd, d.v.s. metastaserandecancer. Det är viktigt att sjukdo-men upptäcks tidigt. Cancersom utvecklats så långt att denutvecklat dottersvulster, i andraorgan är svår att bota.

Alternativ medicin kan enligtförespråkare bota cancer. Tillalternativpreparaten hör mis-telextraktet Iscador och veteri-närmedicine doktor Elis Sand-bergs extrakt från kalvbräss,THX. Även healing används.Enligt "lag om yrkesverksam-het på hälso- och sjukvårdensområde" som ersätter kvack-salverilagen från 1960, får baraläkare behandla cancer.

Iscador, THXifrågasatta

Cancerframkallande ämnen,vetenskapligt betecknade somcarcinogena ämnen, kan på-skynda eller framkalla cancer.Många cancerframkallandeämnen finns i cigarettrök, kost,snus men förutom dessa källorkan också vissa typer av strål-ning och virus orsaka cancer.Några ämnen som är cancer-framkallande: bensen, formal-dehyd, asbest och hydrazin.

Vissa virus carcinogena

Det finns ingenting vi kan göraför att helt utesluta risken föratt få en cancersjukdom. Menvi vet att en sund livsstil medgoda matvanor och tillräckligtmed motion får oss människoratt må bättre och därmed mins-kar risken för många allvarligasjukdomar, däribland cancer.Inom forskningen är man enseom att vissa faktorer, som tillexempel rökning, ökar risken.

Sund livsstilminskar risk

Kemoterapimot leukemi

Cancer – förr, nu och i framtiden • Cancer – förr, nu och i framtiden •

2211

• Cancer – förr, nu och i framtiden • Cancer – förr, nu och i framtiden

– Cancerns framtid är förhoppningsvis mycket mörk, ochalla cancerpatienters framtid därigenom mycket ljus, sägerOlle Johansson, som hoppas att cancer i framtiden enbart ärhistoria, något att tala om på de medicinhistoriska semina-rierna.

– Tänk att få uppleva den dagen när tidningarnas löpsed-lar basunerar ut att cancergåtan är löst, och att alla kan bo-tas!

– Men för att nå dit måste dagens tämligen ensidiga fokuspå upptäckt, diagnos, behandling och eftervård kompletterasmed en mycket bred satsning på forskning rörande orsakernatill cancer. Miljön och vår livsstil är de främsta orsaksfaktor-erna.

Papillomvirus rätt val av zur Hausen En upptäckt som redan pekar mot den ljusnande framtid ärden som innebar att 2008 års Nobelpris i fysiologi eller me-dicin tilldelades Harald zur Hausen.

År 1974 föreslog han att det var humant papillomvirus,HPV, som ger upphov till cancer i livmoderhalsen.

Harald zur Hausen har därigenom också breddat vägen för framställan-de av billiga vaccin mot dessa typer av papillomvirus, något som är av av-görande betydelse för kvinnor i fattiga länder.

– Själva principen är så oerhört enkel, och pekar definitivt mot en fram-tid av betydligt billigare förebyggande vård, snarare än kostsam, lång,komplicerad och osäker vård när väl en tumör har manifesterat sig, påpe-kar Olle.

Humant papillomvirus oerhört utbrettMellan 50 och 80 % av världens sexuellt aktiva befolkning är infekteradmed HPV, som ligger bakom ungefär 5 % av all cancersjukdom i världen.Varje år drabbas 500 000 kvinnor av livmoderhalscancer och 250 000 av-lider årligen i sjukdomen.

– Här kan man verkligen tala om en mycket stor vinst för alla i framti-den, både för kvinnor och män”, säger Olle Johansson.

Andra svindlande framtidsperspektiv är så kallade farmakogenetiska tes-ter i sjukvården, alltså gentester som syftar till att individualisera läkeme-delsbehandling för ett bättre och mer skonsamt resultat.

För alla människor är olika. Inte minst gäller det hur vi svarar på läke-medelsbehandling. Ålder, vikt, kön, kostvanor, rökning, alkoholkonsum-tion, underliggande sjukdomar och annan behandling är olika faktorer somkan påverka hur människor reagerar på läkemedel.

Samma gentester skulle även kunna användas för att mycket tidigarekunna upptäcka förstadier till allvarliga cancersjukdomar såväl som grup-per av människor med en genetiskt förutbestämd ökad cancerrisk.

Sedan får man naturligtvis inte glömma bort alla dessa så viktiga upp-täckter som hela tiden görs, en del av dem kommer säkerligen att forma vårframtid.

Ny genregleringsform upptäckt vid KIForskare vid Karolinska Institutet, där Olle Johansson arbetar, och vidamerikanska Massachusetts Institute of Technology har upptäckt en nyform av genreglering som skiljer snabbförökande celler från celler som in-te längre delar sig.

Sådan kunskap kan just i framtiden ha stor betydelse för utvecklingen avnya cancerbehandlingar.

Forskarna har funnit att gener i snabbförökande celler harbudbärar-RNA (mRNA) som ofta är kortare än motsvaran-de mRNA i andra celltyper. Förkortning av mRNA gör attceller kan undvika att regleras, vilket tros möjliggöra derassnabba cellökning.

– Litet som ett snabbprogram på din tvättmaskin. Genomatt korta programtiden så kan du få jobbet gjort, lika bramen mycket snabbare, förklarar Olle.

Det framgångsrika teamet bakom denna upptäckt, Rick-ard Sandberg, Joel R. Neilson, Arup Sarma, Phillip A. Sharpoch Christopher B. Burge, har fått sina revolutionerande rönpublicerade i ett av de senaste numren av Science, som räk-nas till de absolut främsta vetenskapliga tidskrifterna.

Ny medicin aktiverar cancercellers självmordEn annan svensk upptäckt, som definitivt pekar framåt, ärutvecklingen av en ny typ av läkemedel som gör att cancer-cellerna aktiverar sina så kallade självmordsprogram.

Behandlingen utgår från det faktum att proteinet p53 haren nyckelfunktion i kroppens eget skydd mot cancer. Om någonting går feli en cell, t ex om en DNA-skada uppstår, kan proteinet aktivera en processsom man benämner ”programmerad celldöd”, eller apoptos.

På så sätt kan p53 hindra att en frisk cell omvandlas till en cancercell.Men i ungefär hälften av alla tumörer är p53 förändrat vilket bidrar till attcancercellerna kan fortsätta att föröka sig okontrollerat.

Det är här som professor Klas Wiman och hans medarbetare vid Karolins-ka Institutet kommer in. De har kommit långt i utvecklingen av ett läkeme-del som gör att p53 återfår sin normala funktion i cancerceller där proteinetär förändrat.

Tanken är därmed att cancercellerna ska aktivera sina program för cell-död, vilket i sin tur ska innebära att sjukdomsutvecklingen bromsas. Ochsenhösten 2008 var forskarna redo att börja pröva läkemedlet på de förs-ta cancerpatienterna.

Olle Johansson återkommer dock hela tiden till det förebyggande arbetetoch pekar på att många fler, precis som Cancer- och Allergifonden, ska vå-ga satsa forskningsmedel på att förstå vad som exakt orsakar de olika can-certyperna, och vad som sedan driver på utvecklingen av tumörer och dot-tersvulster, metastaser.

”Pusselbitar saknas, mönster anas”– Här saknar vi oerhört många pusselbitar, men vi kan kanske idag ana denyttersta ramen på motivet vi håller på att lägga, men mycket mer kunskapmåste fram. Att Cancer- och Allergifondens klassiska triangel med cancerresp. allergi utgående från miljöns påverkan idag är självklar måste ocksåföljas av kraftfulla ekonomiska satsningar från riksdag och regering meddet enkla syftet att faktiskt sälja mindre medicin i framtiden, att ge färrebehandlingar, att sänka antalet sjukhussängar, ja, alltså att snuva döden.

– För en gångs skull skulle jag vilja slippa begreppet ”tillväxt” i dubbelbemärkelse. Låt oss istället se en avmagring av den svenska sjukvården tillförmån för en bättre och bättre allmän folkhälsa. Här måste vi alla vara be-redda att faktiskt ta flera steg bakåt, alltså visserligen färre arbetstillfälleninom sjukvård och läkemedelsindustri, men med en friskare befolkning.

Detta är den friskare framtid som KI-forskaren Olle Johansson kan anavid horisonten.

BENGT CRAMNER

OLLE JOHANSSON,en sanndrömmare?

P J Kaja

”Cancerns framtid är förhoppningsvis mycket mörkoch cancerpatienternas framtid därmed mycket ljus”I Olle Johanssons framtidsdrömmar finns få cancerläkare men patientkön är kort

2222

WHO har gjort färska skatt-ningar för hela jordens befolk-ning. 2008 diagnostiserades12,4 miljoner nya cancerpati-enter. Med den ökning som fö-religger beräknar man 2030 ha20 miljoner nya cancerpatien-ter per år.

12,9 miljoner dödsfall2030? 2008 registrerades 8,3 miljonerdödsfall. Man har beräknat attdenna siffra år 2030 kommeratt vara 12,9 miljoner.

För närvarande lever 28 mil-joner individer med en cancer-diagnos och antalet individersom lever med cancer 2030 be-räknas till 82 miljoner.

Dessa siffror visar tydligt påett ökande problem och attcancer vid sidan av hjärt-kärl-sjukdomar och neurodegenera-tiva sjukdomar utgör en av destora kroniska sjukdomsgrup-perna.

Det är betydelsefullt att för-stå att cancer inte är en endasjukdom. Cancer utgör ett stortantal sjukdomar med stora va-riationer vad gäller prognosoch behandlingsmöjligheter.För närvarande finns över 200olika diagnoser.

Varje diagnos innehåller i sintur ett antal undergrupper.Med ökade kunskaper om deolika cancersjukdomarna iden-tifierar man alltfler undergrup-per. Detta bidrar till cancer-sjukdomarnas inneboende kom-plexitet.

Kan cancergåtanlösas?Finns lösningar på cancerpro-blemet? Principiellt finns tvåstrategier. Den ena bygger påprevention, den andra på ökadbot. Båda är nödvändiga.

Preventiva insatser är bety-delsefulla och har över tiden vi-sat goda resultat. Inom pro-grammet European CodeAgainst Cancer, vilket startadesom ett EU-projekt under mit-ten av 1980-talet, verkade man

för ett bättre nyttjande av kun-skap inom preventionsområdeti EU-länderna.

Projektet redovisades för pe-rioden t o m år 2000. Även omambitionen var att sänka död-ligheten i cancer med 15 % iEU-länderna nådde man drygt9 % och detta uppfattades somen stor succé.

I länder där preventiva insat-ser varit bristfälliga nådde man15 %, i länder där preventivainsatser redan var välutveckla-de under 1980-talet blev effek-ten mindre.

Exempel på det senare utgörSverige som kunde registreraen minskning av dödlighetenmed 6 %. I ett nästa steg avdetta program, som initieras avWHO, räknar man med 10 %minskning av dödligheten un-der nästa 15-års period.

Preventiva insatserviktigaI de välutvecklade länderna ärdödligheten 40–50 %. Enminskning av 10 % betyder attdödligheten i procenttal går ner4–5 %. Detta innebär att pre-ventiva insatser är betydelseful-la, framför allt över ett längretidsintervall. I ett kortare per-spektiv är andra insatser nöd-vändiga.

Viktiga principer är att upp-täcka tumörsjukdomen tidigtoch erbjuda behandling i ett ti-digt skede. Nästa betydelsefullaprincip är att utveckla indivi-dualiserade behandlingsmeto-der. I dagsläget erbjuds patien-ten behandlingar på statistiskagrunder. Man vet exempelvisatt 60 % av behandlade patien-ter erhåller ett bra svar på be-handling medan 40 % inte sva-rar.

Individualiserad behandlingbetyder ”rätt behandling tillrätt patient” för att undvika attpatienter som inte svarar på be-handling skall drabbas av onö-diga sidoeffekter. För att ökamöjligheter till bot skall be-

handling erbjudas vid rätt till-fälle.

Inom National Institutes ofHealth, USA, har man sedanmånga år uppmärksammat deökade problem de kroniskasjukdomstillstånden utgör. Gårvi tillbaka i tiden var huvud-parten av patienter som upp-söker våra sjukhus akuta pati-enter. Idag är majoriteten pati-enter med kronisk sjukdom.

Omfattande analyser hargjorts hur man skall möta pro-blemen i framtiden både av hu-manistiska och hälsoekonomis-ka skäl. Man har formuleratnågot som benämnes ”4P Me-dicine”.

”Vi måste bli bättreförutse”Vi måste bli mycket bättre medatt vara ”Predictive” d v s vimåste kunna förutse både ut-veckling av sjukdom men ock-så resultat av behandlingar.

Vården måste bli mer ”Perso-nalized.” Detta betyder att vimåste kunna förutse behand-lingseffekter så att man kan in-dividualisera behandlingen förvarje patient.

Vi måste bli ”Pre-emptive” ,vilket betyder att de samladeresurserna vare sig det gällerprevention eller behandlingmåste nyttjas fullt ut.

Sjukvården kommer i framti-den inte kunna erbjuda fullgottomhändertagande av alla pati-enter. Vi behöver därför ”Parti-cipation” av såväl patientersom anhöriga. Exempel på det-ta är den hemsjukvård som harutvecklats i Sverige under sena-re år och som är av kvalitativbetydelse för patienten menockså av ekonomisk betydelseför sjukvårdens finansiärer.

Denna strategi, att utveckla”4P Medicine,” har analyseratsvidare av National CancerInstitute, USA, som har en de-taljerad planering inför framti-den. Man säger där att det ärbetydelsefullt med nya infalls-vinklar och nytänkande.

Mer samarbetenödvändigtResurser måste samlas på ettannat sätt runt cancerpatien-ten. Forskningen måste i ännuhögre utsträckning fokusera påpatientens problem och nyaformer av forskningssamarbeteär nödvändigt för utvecklingenav ”Personalized Cancer Medi-cine”.

Hur hanterar Sverige de ök-ande cancerproblemen?

För ett par år sedan gjordeSocialstyrelsen en analys avden svenska cancersjukvården.Sverige har goda resultat om vigår till överlevnads- och död-lighetssiffror i cancer.

Detta beror på en framgångs-rik satsning vad gäller förebyg-gande verksamheter, framförallt i form av tidigdiagnostikför livmoderhalscancer, bröst-cancer och nu är kolorektal-cancer på introduktion i Stock-holms läns landsting.

Det finns en stor medveten-het i hela sjukvårdssystemet av-seende tidigdiagnostik och re-mitteringsvägar till specialist-kliniker är enkla och välfunger-ande.

Den primära behandlingen ärockså förhållandevis välfunger-ande med team av olika kom-petenser som kirurgi, radiote-rapi och medicinsk onkologi,som samverkar runt patienten.Välfungerande tidigdiagnostikoch s k primär handläggning äravgörande för överlevnad ochbot.

Utredning visadebristerSocialstyrelsens utredning visa-de emellertid antal bristområ-den. Dessa är följden av ökadbelastning på sjukvårdssyste-met med alltfler patienter, allt-

mer specialiserad cancersjuk-dom och identifiering av nyabehov som en cancerpatienthar.

Det senare kan illustreras avidentifiering av psykosocialabehov, rehabilitering och andrastödjande insatser för patientermed återfall i sjukdomen ochkronisk cancersjukdom. Inteminst betydelsefullt är tillgång-en till den nödvändiga kompe-tensen när vi i praktiskt tagetsamtliga områden ser en snabbkunskapsutveckling.

För att skapa en jämliksjukvård över landet har Soci-alstyrelsen utvecklat nationellariktlinjer för cancersjukvård.Dessa är omfattande och be-skriver alla de behov en cancer-patient har från förebyggandeverksamhet till vård i livetsslutskede.

Detaljerade sådana riktlinjerhar utvecklats för de tre störstatumörformerna, nämligenbröstcancer, prostatacanceroch kolorektalcancer. Ett beslutföreligger att också utvecklanationella riktlinjer för lungtu-mörer.

Dessa riktlinjer ligger tillgrund för de regionala vård-programmen så att dessa ut-vecklas på ett likartat sätt överlandet.

Obalans mellan vårdoch forskningUnder senare tid har obalansenmellan vård och den kliniskaforskningen uppmärksammats.Medicinska Forskningsrådetgjorde en utredning av den kli-niska forskningen 1998. Can-cerfonden gjorde ytterligare enutredning 1999, som fokusera-de enbart på cancer.

Regeringen har ånyo tillsatten utredning som leds av pro-

WHO räknar med 20 miljonernya patienter globalt år 2030Cancer är en av de stora kroniska sjukdomstillstånden. Individer som fåren cancerdiagnos ökar likartat världen över. Ökningen beror i första handpå att befolkningens ålder ökar. I Europa insjuknade 2006 c:a 3,2 miljonerindivider. I Sverige var motsvarande siffra c:a 50 000. Samma år avled c:a1,7 miljoner individer beroende på cancer i Europa. Detta innebär mer äntre dödsfall per minut.

I Sverige är cancer vanligaste dödsorsaken för individer upptill 70 års ål-der. Ett ännu större problem för sjukvården utgör den s k prevalensök-ningen, d v s antalet individer som lever med en cancerdiagnos. Detta be-ror på förbättrade behandlingsmetoder som leder till förlängd överlevnadför cancerpatienter med kronisk sjukdom.

ULRIK RINGBORG

Mer än tre dödsfall per minut i cancer i Europa 2006

Forts. nästa sida

2233

fessor Olle Stendahl. En förstarapport har nyligen utkommit.Denna visar tydligt på ökadesvårigheter för framför allt denpatientnära kliniska forskning-en.

Olle Stendahl tar upp denstrategiska frågan som gälleruniversitetssjukhusens styr-ning. Forskning och vård han-teras av staten medan sjukvår-den hanteras av landstingen.

Detta betyder att man har tvåarbetsgivare och en förutsätt-ning för en god styrning är attdessa arbetsgivare har sammamålsättning med verksamhet-en.

Det framkommer i utred-ningen ett antal områden somman behöver se över för att fåen bättre harmoni mellan vård,forskning och utveckling, efter-som universitetssjukhusensuppdrag är att förnya och för-bättra vården.

Regeringen har också tillsatten utredning för utveckling aven nationell cancerstrategi. Av-sikten är en heltäckande ge-nomlysning av de svenska can-ceraktiviteterna som består avsjukvård, förebyggande verk-samheter, forskning och utbild-ning.

Forskningen analyseras ge-mensamt med Olle Stendahlsutredning. Utredningen skallpresentera sina slutsatser i bör-jan av 2009. Denna utredning,som leds av förra generaldirek-tören för Socialstyrelsen, Kers-tin Wigzell, är av utomordent-ligt stor betydelse.

Det är vår förhoppning attman skall få en tydligare ochmer samordnad strategi förlandet för inte bara en jämlikcancersjukvård utan också encancersjukvård av innovativkaraktär. I detta sammanhangblir det av stor betydelse att lyf-ta fram den stora potential som

finns i forskningens möjligheteratt förbättra cancersjukvården.

Vad gör man i Stockholm föratt möta det växande cancer-problemet?

Inom Karolinska Institutetoch Stockholms läns landstinghar man vidtagit åtgärder föratt förbättra samarbetet mellanKarolinska Institutet, som ärstatligt, och sjukvården som äri landstingets regi.

Man har skapat det s kStockholms Akademiska Sjuk-vårdssystem som syftar till attbättre integrera vård och pre-vention med forskning och ut-bildning. Olika samarbetsor-gan har bildats och man syftartill en förbättrad resursalloker-ing inom forskningsområdet.

CCC ska profileraområdenMan syftar också till en tydli-gare profilering av olikasjukvårdsområden där redanstyrkor finns. Mot den bak-grunden har beslutats att ut-veckla ett mer synligt och funk-tionellt s k ComprehensiveCancer Center inom Stock-holms läns landsting.

Innovation fordrar närhet tillforskningen. Under senare år-tionden har den basala forsk-ningen inom samtliga områdengenomgått en kraftfull expan-sion. Detta innebär att detfinns en stor mängd informa-tion av intresse för kliniska stu-dier och diagnostik och be-handling av exempelvis cancer-patienter.

Den forskning som på ett ef-fektivt sätt överför ny informa-tion från det basala forsk-ningsområdet in i det kliniskaoch in i patientbehandlingenbenämns translationell forsk-ning.

CCK stöder samverkanVid Karolinska har särskildalaboratorier byggts för 10 år

sedan (Cancer Centrum Karo-linska) som ligger i anslutningtill Radiumhemmet för attstödja utvecklingen av enforskning som genomförs isamverkan mellan basalt in-riktade cancerforskare och kli-niska forskare.

Det betydelsefulla med entranslationell cancerforskningär att forskningsfrågorna be-stäms av patientens behov ochatt den kunskap som genererasi hela forskningsprocessen skallnyttjas för bättre diagnostikoch behandling.

Begreppet ”ComprehensiveCancer Center” innebär en or-ganisation där förebyggandeverksamhet, vård, forskningoch utbildning integreras. Ettsådant centrum utgör en unikstruktur med tillräcklig kompe-tens för att hantera den storamängden kliniska cancerprob-lem.

Forskningen i ett Compre-hensive Cancer Center är trans-lationell cancerforskning. Ettsådant centrum har företrädareför såväl basal som kliniskforskning men också en kliniskstruktur där ny informationkan testas och utvärderas i pa-tientverksamheten.

Huvudmålet för ett sådantcentrum är att skapa en inno-vativ cancersjukvård.

Komplexiteti cancervårdNär man ser de olika kliniskafunktioner som behövs för fö-rebyggande verksamhet ochcancersjukvård förstår mankomplexiteten:

Förebyggande verksamhetoch tidig diagnostik, pato-logi/cytologi (mikroskopiskaundersökningar), bilddiagnos-tik, laboratoriemedicin, kirur-gisk behandling, strålterapi,medicinsk behandling av tu-mörsjukdomar, rehabilitering,psykosocial verksamhet, diver-

se understödjande funktioneroch s k palliativ onkologi (vårdnär sjukdomen ej längre är bot-bar).

Inom alla dessa områdenfordras en utveckling. Flera avdessa samverkar med varandraså att en patient får ofta flerabehandlingar samtidigt (multi-disciplinär handläggning ochbehandling). Betydelsefullt ärutvecklingen av molekylär pa-tologi och bilddiagnostik, somkommer att vara grundläggan-de för utveckling av ”Persona-lized Medicine”.

Sammanhållandepå hög nivåDet är vår förhoppning att debetydelsefulla strategiska stegsom Karolinska Institutet ochStockholms läns landsting hartagit kommer att följas av enmer sammanhållande cancer-verksamhet med fokus på högkvalitet och innovation.

Vad sker på det europeiskaplanet?

På grund av cancerverksam-heternas komplexa strukturoch ett Europa bestående av ettstort antal stater och kulturerföreligger en fragmenterad situ-ation. Denna fragmenteringhar över tiden ökat allt efter-som komplexiteten inom såvälcancersjukvård som forskninghar ökat.

EU-kommisionen går inDetta har insetts av ledandepersoner i European Commis-sion. Dessa har föranstaltat enomfattande utredning av euro-peisk cancerforskning. Målethar varit att finna nya samar-betsformer för att skapa encancerforskning som har ettstörre fokus på cancerpatien-tens problem.

Utredningen, som har tagit 2år i anspråk, pekar på tvåproblem i den europeiska can-cerforskningen:

• Ny information från det ba-sala forskningsområdet kom-mer inte tillräckligt snabbt ini den patientnära kliniskaforskningen och påverkardärför inte sjukvårdssitua-tionen tillräckligt effektivt;

• Det andra problemet fallertillbaka på cancerforskning-ens ökade komplexitet. Ingetcentrum har en tillräckligtkritisk massa för att kunnagenomföra alla former avönskvärd cancerforskning.

Därför har ett förslag utveck-lats för att bilda en europeisktranslationell cancerforsk-ningsplattform som knytersamman de mest kraftfullacomprehensive cancer centres iEuropa till ett funktionellt nät-verk och till detta skall knytasde större basala forsknings-centra som är involverade igrundforskning av intresse förcancerområdet.

Sådana infrastrukturer utgörexempelvis biobanker, patient-dataregister, tekniska plattfor-mar för s k genomik, proteo-mik och metabolemik men ock-så för avancerad bilddiagnos-tik.

Det råder idag stor enighetinom den europeiska cancer-professionen att nya former avinternationellt samarbete ford-ras för att uppnå målet att ska-pa individualiserade cancerbe-handlingar och att dessa skallgenomföras i ett tidigt skede avtumörens utveckling. Dennaidé bearbetas nu av EuropeanCommission och på det forsk-ningspolitiska planet. Det ärvår förhoppning att stöd för ut-veckling av ett samarbete avdetta slag skall erhållas fram-över.

ULRIK RINGBORGProfessor emeritus,

KarolinskaUniversitetssjukhuset

Alla ansträngningar måste göras för minska rökningenRökning, stort alkoholintag och fetma största cancerorsakerna

Det är ingen tvekan om att detstörsta antalet cancerfall berorpå vår livsstil. Nummer ett attförorsaka cancer, inte bara

lungcancer utan även t ex mag-säckscancer, njurcancer, buk-spottkörtelcancer och urinblå-secancer, är rökning. Alla an-strängningar måste göras föratt minska rökningen.

Vår födas betydelse för can-ceruppkomst är idag inte likaklart som man hävdade för ba-ra 10 år sedan. På 70-talet upp-skattade man att 30 % av allcancer berodde på vårt födoin-tag. Denna siffra kan vara enöverskattning. Övervikt ärdock säkert förenat med ökadrisk att få cancer.

Hos män ökar risken för mat-strupscancer, sköldkörtelcancer,

tjocktarmscancer, njurcancer,ändtarmscancer och hos kvin-nor dessutom för livmodercan-cer, gallblåsecancer samt bröst-cancer efter klimakteriet.

Dessa samband ger klara in-dikationer på att kaloriintagetmåste hållas nere och att BMI(”body mass index”) bör varamindre än 25. (BMI räknas utgenom att dividera vikten medkvadraten på längden.)

Olika födoämnens betydelseför canceruppkomst är där-emot inte lika klart som manhar hävdat tidigare. Man kandock fortfarande rekommende-ra högt intag av frukt och

grönsaker samt hålla nere fett-konsumtionen. Man är där-emot inte riktigt lika övertygadlängre om den skadliga effek-ten av intag av t ex rött köttoch den positiva effekten avanti-oxidantia, såsom vitaminA, C och E samt betakarotenoch selen.

Alla är däremot överens omatt rökning, stort alkoholintag,övervikt och fetma är de vikti-gaste orsakerna till cancer.Man är också överens om, attskulle man kunna minska dessariskexpositioner, skulle mankunna förebygga ett mycketstort antal dödsfall i cancer.

Man kan alltså på goda grun-der rekommendera att minskadet totala kaloriintaget, minskafettintaget och öka intaget avfrukt och grönsaker samt fib-rer. Fysisk aktivitet viktig.

Förebyggande åtgärder är ef-fektiva och billiga, dock myck-et svåra att genomföra. Skulleman lyckas med ovan nämndaförebyggande åtgärder vid can-cer, kommer detta också hamycket god effekt på att före-bygga hjärt/kärlsjukdomar.

HÅKAN MELLSTEDTProfessor onkologisk

bioterapi, föreståndareCancerCentrumKarolinska

Mer än tre dödsfall...Forts. från föregående sida

HÅKAN MELLSTDEDT

2244

Benmärgstransplantation med stamceller från blod

Benmärgstransplantation kan i bästa fall bota vissa blodcancersjukdomar.Idag är det vanligare att man transplanterar stamceller från blod i ställetför benmärg. De transplanterade cellerna kommer vanligtvis från ett sys-kon eller från en obesläktad person som valt att vara frivillig givare. Dess-utom har man på senare tid börjat transplantera celler från navelsträngarsom sparats efter förlossningar.

Benmärgstransplantationer kom igång på allvar på slutet av 1960-talet.Innan dess hade man försökt behandla patienter med blodsjukdomar ge-nom att låta dem svälja benmärg eller få det insprutat i blodet utan fram-gång. Den första lyckade transplantationen mellan syskon genomfördes1968, och den första framgångsrika transplantationen mellan obesläktadepersoner skedde 1977.

Transplantationscellerna hämtas frånsyskon, annan givare, navelsträng

Det är viktigt att skilja på tvåolika former för transplanta-tion, allogen och autolog. Medallogen transplantation menasatt en patient får transplantatfrån en annan människa, vilketvanligtvis är vad man menarmed transplantation. Man haröverfört, ”omplanterat” ett or-gan från en individ till en an-nan, i detta fall blod- eller ben-märgsceller.

Det finns tillfällen när mansamlar dessa celler från patien-ten, lagrar dem, och ger demtillbaka till patienten vid ett se-nare tillfälle. Detta kallas förautolog transplantation. Dennatyp av transplantation börjademan med senare än allogenatransplantationer, sent på1970-talet.

Vita blodkroppar bildas(”föds”) i benmärgen ochsläpps sedan ut i blodet och

lymfan där de simmar runt påjakt efter en vettig uppgift.

Dessutom bildas röda blod-kroppar i benmärgen. De ärkroppens viktiga syretranspor-törer. Sist, och minst, ärblodplättarna, som också blirtill i benmärgen. Deras huvud-uppgift är att bilda små prop-par för att hejda blodflödet närvi skadat oss.

Det finns flera olika sortersvita blodkroppar. De harmånga uppgifter varav de vikti-gaste är att skydda oss mot far-liga mikrober, läka sår och ren-sa undan gamla och döendekroppsceller.

Cellerna har ett ganska avan-cerat maskineri för att klara avsina uppgifter, vilket innebäratt det kan bli fel.

I värsta fall kan sådana felak-tiga blodkroppar utvecklas tillcancer-celler och ge upphov tillleukemier eller maligna lym-fom. De sjuka cellerna tar överoch tränger undan de friskablodkropparna vilket så små-ningom kan bli livshotande.

Dessa tumörformer uppträ-der oftast i blodet, i benmärgeneller i lymfknutorna.

Det är viktigt att förstå attnär man väljer att behandla enleukemi eller ett malignt lym-fom med transplantation, ärsjälva transplantationen baraen del av behandlingen.

Minst lika viktig är den förs-ta fasen i transplantationsför-loppet. Denna första behand-lingsdel består utav cellgiftersom ibland kombineras medstrålning riktad mot benmär-gen.

Tanken är att cellgifterna ochstrålbehandling ska döda såmånga sjuka celler som möjligt.

Problemet är att samtidigtdödas även merparten friskaceller och benmärgen blir liv-lös. Den behöver då räddas ge-nom tillförsel av nya blodkrop-par och det är då själva trans-plantationsfasen börjar.

Men det är inte bara för atträdda den skadade benmärgenman transplanterar nya celler,utan en viktig målsättning är

att de transplanterade vitablodkropparna ska upptäckakvarvarande tumörceller ochdöda dessa.

Detta kallas för ”transplan-tat-mot-leukemi”-effekt eller”transplantat-mot-lymfom”-ef-fekt (på engelska benämns det”graft-versus-leukemia” eller”graft-versus-lymphoma”).

Som nämnts är det idag van-ligare att man transplanterarceller från blod och inte ben-märg. De celler man önskaröverföra är stamcellerna, detvill säga modercellerna i ben-märgen ur vilka alla mognablodkroppar utvecklas.

Dessa stamceller kan sedanbosätta sig i patientens tommabenmärg, som tömts på såväl

friska som sjuka celler med för-behandlingen, d v s cellgifteroch, i förekommande fall, strål-ning.

Avkomman till dessa trans-planterade celler kommer såsmåningom om allt fungerarväl att utvecklas till fullödigaröda blodkroppar, blodplättaroch alla sorters vita blodkrop-par. Detta tar dock lite tid, ochunder denna period kan manbehöva stötta den nytransplan-terade patienten med transfu-sion av såväl röda blodkropparsom blodplättar.

De vita blodkropparnas åter-växt får man vänta ut och un-der tiden försöka skydda pati-enten mot svåra infektioner.

CHRISTINE WENNERÅS

Så här går transplantation av blodbildande stamceller till. Själva överföringen avny benmärg eller stamceller från blod liknar en vanlig blodtransfusion. De nyacellerna, det vill säga transplantatet, överförs från en blodpåse in i patientenskropp via en blodåder. De transplanterade cellerna hittar sedan fram till patien-tens benmärg och installerar sig där. Det tar upp mot två år innan den nya ben-märgen fungerar väl, särskilt de vita blodkropparna tar tid på sig att mogna ut.

CHRISTINE WENNERÅSProfessor, överläkare, sektionen förhematologi och koagulation,Sahlgrenska universitetssjukhusetMottagare av Cancer- ochAllergifondens pris 2006

Bildning av blodkroppar i benmärgen. De tre huvudtyperna blodkroppar, det villsäga vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar (trombocyter) bildas urstamceller. De färdigmognade blodkropparna släpps sedan ut i blodet och begersig ut i vävnaderna. Vita blodkroppar finns även i lymfan.

Krav för att hitta en passande givare för transplantation av blodbildande stam-celler. Vita blodkroppar har molekyler på sin yta som kallas för ”human leuko-cyte antigens” (HLA). Man eftersträvar att patienten och givaren har sammamönster av 10 sådana molekyler (5 ärver man från sin mamma, 5 från sin pap-pa). Här har vi avbildat vita blodkroppar som stora grå bollar; de små färggladabollarna symboliserar 10 olika HLA-molekyler, de med röd kant har ärvts avmamman, de med grå kant av pappan. I det här exemplet har givare 1 och pati-enten 9/10 molekyler gemensamt, medan givare 2 och patienten är perfektmatchade, 10/10 molekyler är samma. Då väljs givare 2 i första hand.

Sjukdomar som kan behandlasmed benmärgstransplantation

Akut myeloisk leukemiAkut lymfatisk leukemi

Kronisk myeloisk leukemiKronisk lymfatisk leukemi

MyelofibrosMyelodysplastiskt syndrom

Maligna lymfomImmunbristsjukdomar

P J Kaja

2255

Uppmätta dygnsmedelvärden av PM10 jämfört med dygnsnormen 50 µg (mikrogram)/m3. Dygnsnormens gränsvärde (sevågrät röd linje) får överskridas upp till 35 gånger/år, men inte mer. Källa: SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm.

Dubbdäcken river losshälsofarliga partiklar

PM10 omfattar inandningsba-ra partiklar mindre än 10 µm(mikrometer = miljondels me-ter = tusendels millimeter) i dia-meter. De är små och lätta ochde är inte synliga för blottaögat.

PM10 består av olika sorterspartiklar, bland annat slitage-partiklar och avgaspartiklar.PM10-partiklarna följer medluften vi andas och kan påver-ka hälsan negativt.

Ingen vet exakt vad det ärsom gör olika typer av partik-lar skadliga. Det kan handlaom deras storlek, kemiska sam-mansättning, form, ytstruktureller ytkemi. Men att de är far-liga för vår hälsa är den medi-cinska expertisen överens om.

De minsta partiklarna, min-dre än 0,1 µm, härstammarfrån avgaserna och ofullständigförbränning. De består ofta avnågon form av fast kärna påvilken det har kondenserats oli-ka ämnen.

”Vägslitage fråndubbdäck står för endominerande andel avPM10-partiklarna sombildas i Stockholm”Gränsen mellan partikel, väts-ka och gas är inte distinkt. Detsker ständigt en kondenseringav gasmolekyler på partiklar-nas yta och mindre partiklarslås också samman till större,de koagulerar. På så sätt växerpartiklar i storlek ju längre dekommer från källan. Det finnsen övre gräns för hur stora des-sa partiklar kan bli som liggernågonstans kring 1 µm (en tu-sendels millimeter).

Partiklar av detta slag bildasvid förbränningen och av kon-denserade gaser från förbrän-ningen. Slitagepartiklar ärmycket större än de förbrän-ningsgenererade partiklarnaoch oftast större än en 1 µm.

Vägslitage från dubbdäckstår för en dominerande andelav PM10-partiklarna som bil-das i Stockholm.

PM10 uppstår även vid slita-

ge av bilarnas bromsar ochdäck. De mycket små och lättaavgaspartiklarna utgör cirka 8procent av utsläppen men ärväldigt många till antalet. Par-tiklar kommer även från ut-släpp vid vedeldning, från ener-gianläggningar samt industri-verksamhet. En del kommeräven från utländska källor.

Den i särklass största ut-släppskällan i Stockholm ärvägtrafiken och mest slitagestår de dubbade vinterdäckenför. Höga hastigheter leder bå-de till ökat slitage och till ökaduppvirvling.

”Ett exempel på en all-varlig lungsjukdom somförvärras av PM10-par-tiklarna är KOL”Eftersom PM10-partiklar ärväldigt små fastnar de inte i nä-sa och svalg utan fortsätter neri lungorna när vi andas in. Destudier som genomförts hittillstyder på att slitagepartiklar iförsta hand påverkar luftvägar-na medan avgaspartiklar harkoppling till hjärt- och kärl-sjukdomar.

Ett exempel på en allvarliglungsjukdom som förvärras avPM10-partiklarna är KOL(kroniskt obstruktiv lungsjuk-dom). Själva sjukdomen inne-bär en gradvis försämrad lung-funktion. Höga partikelhaltersnabbar på sjukdomsförloppetoch kan leda till behov av sjuk-husvård.

Luftvägarna utvecklas ändaupp till tjugoårsåldern. Det görbarnen särskilt utsatta, efter-som PM10 försämrar lung-funktionens utveckling. I värstafall kan det leda till en perma-nent påverkan.

Halterna av PM10 är högstpå senhösten, vintern och un-der tidiga våren. I en studiefrån Stockholm kan man se attnär PM10-halten är hög underden perioden finns det tenden-ser till fler akutbesök för astmaoch fler sjukhusinläggningarför luftvägssjukdomar.

Ett problem som uppmärksammats på senare årär att dubbdäck river loss mikroskopiskt småpartiklar från vägbanan. De kallas PM10 och kanfölja med luften vi andas in. Under perioden närvi använder dubbade vinterdäck är partikelhaltenPM10 tidvis för hög. Det mest effektiva sättet attkomma tillrätta med det är att minska andelendubbade vinterdäck. Av de cirka 800 000 bilarsom kör i Stockholm är ungefär 70 procent ut-rustade med dubbdäck vintertid.

Tusendels millimeters PM10 gör storstäderna farliga

Stockholm överskrider EU:s gränsvärdeEU har fastslagit ett direktivom luftkvalitet, 96/62/ EG.Dotterdirektivet 99/30/EG ärinfört i svensk lagstiftning sommiljökvalitetsnorm, i förord-ningen 2001:527. På senhös-

ten, vintern och våren, närmånga bilar har dubbdäck, ärhalten PM10 extra hög. IStockholm överskrids då degränsvärden för PM10 som EUfastställt. Sambandet mellan

dubbdäck och förhöjda PM10-halter är tydligt. Även labora-toriestudier visar att dubbdäckriver loss många gånger flerpartiklar än dubbfria vinter-däck.

LARS BURMANMiljöutredare

SLB-analysMiljöförvaltningen,

Stockholm

Kartan visar de gator och infartsleder där miljökvalitetsnorm och EU:s gränsvärde för halten partiklar, PM10 överskrids (rö-da gator och vägar). Bland de värst drabbade finns ett tjugotal gator i Stockholms innerstad. På många andra platser iStockholm exponeras man för PM10 strax under normen.

• Minskad partikelproduktion genom minskad dubbdäcksan-vändning

• Temporär eller säsongsvis hastighetssänkning på gator ochvägar med höga halter

• Mer anpassad väghållning och snabbare insatser vid hastigtväderomslag för att gynna användandet av dubbfria vinter-däck

• Dammbindning för att bekämpa uppvirvling temporärt vidextremt höga halter.

Vad göra åt problemen?De åtgärder som är särskilt intressanta för att få nerpartikelhalterna i trafiken är:

2266

Mobil oro: Är nallen farlig?

Lennart Sparell slår larmAtt kunna trycka på någraknappar och prata med snartsagt vem som helst kanske tu-sentals mil bort är naturligtvisfantastiskt. Att det numera ihög grad är kopplat till vårekonomi och arbetstillfällengör det dubbelt intressant. Vo-re trådlöst ur alla aspekterharmlöst skulle det vara heltenastående.

Environmental Health Per-spectives är en inflytelserikamerikansk tidning som i sittsenaste nummer har en storsammanfattande artikel om samband mellan användning avmobiltelefon och hjärntumörer. Författare är professor Mi-chael Kundi från Wien som konstaterar ett klart samband ef-ter mer än tio års användning.

Där finns också en kommentar av Nathaniel Mead medbland annat hänvisningar till svensk forskning av professorLennart Hardell, Örebro, med flera. Att risken redan efter tioårs användning ökat flera gånger är oroande. Bortsett från ex-tra lidande leder det till vårdkostnader. De borde givetvis be-lasta operatörerna och därigenom ytterst samtalstaxan.

Mead citerar Garrison Keillor: ”Nothing you do for child-ren is ever wasted”. Den unga hjärnan är mycket känsligareän den vuxna. Ingen nalle förrän i slutet av tonåren. Automa-tisk begränsning av samtalens längd. Sådant skulle kunnaminska sjuktal.

Glöm samtidigt inte alla som mår dåligt av modern elektro-nisk utrustning. Bara i Sverige är det enligt Karolinska Insti-tutets tidigare rapporter en kvarts miljon och mörkertalet ärstort.

I England har man till exempel mängder av poliser som mårdåligt och är förvirrade av sambandssystemet Tetra och i Sve-rige har vi numera också rätt många.

Man vågar inte längre öppet tala om det utan vänder sig tillsådana som mig med sin oro.

Min oro gäller mest det växande släktet. Hur ser barnbar-nens framtid ut? Och de åldrandes? Illa nog redan för de fles-ta. De som på villkors vis inte kan ha larm, som kanske flytttill ett fallfärdigt soldattorp i skogen? Hur blir det för dem?

LENNART SPARELL

Örebroannons: ”Forskningscentrum utan motstycke”

Strängnäs intressantaste biskopger namnet Bilbergska husetSå lyder rubriken i en annonsbilaga från Örebro universitet. Och det ärknappast någon överdrift. Den 24 oktober 2008 invigdes officiellt detBilbergska huset, akademin för naturvetenskap och teknik vid Örebrouniversitet.

Varför Bilberg? Johan Bilberg (1646–1717) var en av den svenska stor-maktstidens viktigaste vetenskapsmän och tänkare. Professor i matematiki Uppsala, senare i teologi varefter han blev prost och kyrkoherde i Öre-bro. Några år senare biskop i Strängnäs och han har betecknats som”Strängnäs stifts intressantaste biskop”.

En stor man såväl andligensom fysikaliskt. En kopia avBilbergs porträtt i domkapitel-salen i Strängnäs överlämnadesav Strängnäs biskop Hans-ErikNordin då han högtidligen in-vigde det Bilbergska huset.

Dessförinnan hade rektorJens Scholin hälsat välkom-men. Professorn i idé- och lär-domshistoria vid Göteborgsuniversitet Bo Lindberg taladeom ”Johan Bilberg – fritänkarei sin tid”. Ett inspirerat före-drag som fick oss att ana hurviktig Bilbergs insats under ti-den kring 1700 var, inte minstför naturvetenskapens utveck-ling.

Invigningsfestligheternas be-tydelse förstärktes också avlandshövdingen Rose-MarieFrebrans närvaro.

Efter en paus med förfrisk-ningar följde en mycket intres-sant visning av lokaler och la-boratorier.

Men för den forskningsin-tresserade hade förmiddagensvetenskapliga program i denangränsande musikhögskolanskonsertsal varit väl så spännan-de.

Dekanus för fakulteten för

naturvetenskap och teknik,professor Gunilla Lindström,höll en introduktion.

Därefter berättade professorBert Allard om avgiftning avtoxiska lakvatten vid gruvor iBergslagen. Basal men samti-digt mycket komplex kemi.

Docenten Alf Ekblad höll ettintressant föredrag om koletskretslopp och utnyttjandet avolika kolisotoper för kartlägg-ningen. Oerhört viktigt i dessaklimatdebattens dagar.

Docent Magnus Engwall be-rättade om bioanalytik –konsten att detektera miljögif-ter med hjälp av deras biologis-ka effekter.

Då är bioanalytik ett värde-fullt komplement där man ut-nyttjar effekten av kemikalier-na i sin kartläggning. Exempelsom nämndes var bl a öst-rogenhärmande ämnen. Analy-sen ger en övergripande bildutan att tala om vilka ämnendet är. Sedan är det lättare attgå in på detaljstudier.

Ett verkligt skräckexempelpå nersmutsning är vår exportav elektronikskrot som manbränner i delar av Afrika ochKina. Bioanalytik kan då vara

ett värdefullt hjälpmedel i spå-randet av föroreningar.

Professorn i miljökemi Gunil-la Lindström talade om ”Bio-monitoring – right on target,right on time”. Det handlademycket om exponering och hurlångt man i dag nått på att kun-na analysera nästan vad somhelst i också oerhört låga hal-ter.

Per-Erik Olsson, professor ibiologi höll ett mycket under-hållande och tänkvärt föredragom ”Evolution of sex – Where,when and why”?

Biofysikalisk kemi är profes-sor Leif Erikssons ämne ochhan talade om ”drug photo de-gradation”, om datormodellerför fotokemisk nerbrytning avläkemedel och bildning av tox-iska metaboliter.

Åke Strid slutligen, professori molekylär biokemi, talade omnya strategier för utveckling avvacciner.

Det Bilbergska huset med si-na högklassiga laboratorier ochövriga faciliteter kommer attfostra hälso- och miljöforskareav världsklass.

LENNART SPARELL

STRÄNGNÄS BISKOP HANS-ERIK NORDIN signerar boken om 1700-talsbiskopen Johan Bilberg för professor Bert vanBavel.

Professor Gunilla Lindström ärchef för miljökemi och dekanusför fakulteten naturvetenskapoch teknik. Hon och professorBert van Bavel hör till de abso-luta spjutspetsarna som ana-lytiker av så kallade POPs (Per-sistant Organic Pollutants).

Därför är deras laboratoriumett av FN:s två referenslaborato-rier för kvalitetssäkring av ke-miska analyser under den s kStockholmskonventionen, ettglobalt ”verktyg” för att minskaspridningen av svårnerbrytbaraorganiska miljögifter (POPs).

Genom FN-organet UNEPinspekterar man analyslabora-torier främst i U-länder och be-driver också utbildning.

Man har arbetat bland annati länder som Kina och Vietnam

och har fortsatt samarbete delspå plats i deras laboratorier,dels uppföljning med work-shops i Örebro.

Arbetet man utför är av stortinternationellt intresse och be-tyder mycket för ökad förståel-se för människans och jordenssårbarhet.

Forskningen bedrivs inom etttvärvetenskapligt center ”Män-niska – Teknik – Miljö”(MTM). Där finns 15 dokto-rander och 10 professorer ochdocenter.

Kemi, biologi, fysik och mil-jövetenskap finns representeratinom MTMs programområ-den: Biogeosfärdynamik, Miljöoch hälsa samt Energi och kli-mat.

LENNART SPARELL

MTM tvärvetenskapligtoch storinternationellt

2277

Jag föddes 1950 i det lilla sam-hället Rena i Norge. I Renafanns ett pappersbruk där pap-pa jobbade. Det var tufft i Nor-ge efter kriget, och i slutet av50-talet sökte pappa jobbutomlands. 1958 fick han jobbpå Fridafors kartongfabrik, ditvi flyttade på sommaren sam-ma år. Fridafors ligger vidMörrumsån på gränsen mellanSmåland och Blekinge.

Jag gick grundskolan i Frida-fors och fortsatte sedan på Re-alskolan i Tingsryd. När jagskulle fylla 18 år jobbade jagett halvt år på Lindemohem-met i Asarum. Det var ett hemför utvecklingsstörda i alla åld-rar.

Jag trivdes med att jobbamed människor och kände attjag ville fortsätta att jobba in-om den sektorn.

Efter några månaders vistelsehos släktingar i Norge söktejag mig våren därpå till SanktSigfrids Sjukhus (SSS) i Växjö.Där träffade jag min blivandeman vid årsskiftet 1969-70.Det var strax innan jag skulleflytta till Göteborg för att bör-ja en utbildning på Lillhagenssjukhus till mentalsköterska.

Gunnar, som min man heter,läste då matematik på universi-tetet i Växjö och skulle ocksåflytta till Göteborg till höstenför att börja studera till arki-tekt vid Chalmers. Vi träffadeskontinuerligt under hela våren,och till sommaren beslöt vi ossför att leta efter en gemensambostad och flytta ihop.

I mars 1973 föddes vår sonJesper. Han jobbar idag somIT-ansvarig på Talarforum iStockholm. Han har två barn,en pojke på 5 år och en flickapå 3 år.

1974, när Gunnar var färdigpå Chalmers, sökte vi oss till-baka till Växjö, men arbets-marknaden på byggsektorn vari kris och när han erbjöds jobbpå ett dotterbolag till Gullfiberhösten 1975 tog vi vårt pickoch pack och flyttade ner tillnordvästra Skåne. Först tillBjuv, där vår dotter Line föddes1996. Hon gifte sig somras ochhar just flyttat in med sin man ien nybyggd lägenhet på Bolin-der Strand i Kallhäll.

Line är biståndsbedömareunder vård- och omsorgsstyrel-sen i Sollentuna kommun.Hennes man är statistiker ochjobbar på Svenska Filminstitu-tet.

Våren 1978 flyttade vi in i

vårt nybyggda hus i Billesholm,där vi fortfarande bor.

De första åren i Skåne, närbarnen var i förskolan, jobbadejag som timanställd. Det blevbåde dag och kvällstid men ihuvudsak på helgerna närGunnar var hemma.

Det blev mest timmar pålänssjukhemmet i Bjuv, menäven S:ta Maria sjukhus, psyk-kliniken på lasarettet och endel andra sjukhem i Helsing-borg. När barnen började sko-lan jobbade jag mestadels nät-ter, så jag kunde lägga mig ochsova på förmiddagarna, när dehade gått med sina skolväskorpå ryggen.

I slutet på 80-talet börjadejag jobba på psykkliniken iÄngelholm. Först på en de-mensutredningsavdelning, menefter en omorganisation i bör-jan på 90-talet hamnade jag ipersonalpoolen. Efter ett år påden tjänsten sökte jag ett gravi-ditetsvikariat i PG II. En Pro-jektgrupp som hade hand ompsyksjuka i Ängelholms kom-mun. Jag fick tjänsten ochstortrivdes såväl med arbets-uppgifter som med arbetskam-raterna. Efter att vikariatet ha-de gått ut blev jag placerad iPG III i stället. Där jobbade vimed patienter i både Båstadsoch Klippans kommuner ochjag hamnade på ”Ängsvillan”som är vardagverksamheten iKlippan.

Där jobbade jag sedan heltidfram till min sjukskrivning imaj 2006.

Jag har en svägerska som ärgift i Italien och bor i bergenstrax utanför Rom. Där har vivarit och hälsat på ett antalgånger. Det är bland annat där-för som jag börjat studera itali-enska på kvällstid.

Jag tycker dessutom att itali-enska är ett vackert språk ochmin ’fröken’ är en av min svä-gerskas gamla vänner frånRom-tiden, som efter mer än20 år i Italien skilde sig från sinman och flyttade tillbaka tillSverige.

Så anledningarna till minaspråkstudier är många.

Nu har jag läst italienska entid, med vissa uppehåll. Någongång har jag fått gå in i grup-pen under mig, och någon gångi gruppen över mig. Dettabland annat på grund av attpersoner har slutat och manmåste vara minst ett visst antalpersoner för att kommunen skage bidrag till verksamheten.

Ett av mina övriga intressenär att gå på Loppis. Jag har ge-nom åren handlat på mig en heldel. Det mesta fraktas tillÖland i omgångar, där Gunnaroch hans två systrar har tvåsommarstugor ihop.

Vår dotter Line samma in-tresse som jag, vad det gällerloppis. Tillsammans arrangerarvi loppismarknader i traktenrunt våra stugor. Jag samlar in-te bara på mig loppissaker föratt sälja vidare. En del användssom presenter, en del kommerin i huset, en del i mitt lusthusoch en del köps in för att an-

vändas i stugorna på Öland.Samägandet av sommarstu-

gorna har under alla år funge-rat helt utmärkt. Gunnar byg-ger om och bygger till. Minyngsta svägerska med man röj-er och klipper på tomterna, så-gar ved och målar. Min äldstasvägerska är duktig med syma-skinen och klär om möbler, syrgardiner etc.

Ja, så här ser mitt liv ut i sto-ra drag. Sen drygt två år tillba-ka har ju behandlingen av minbröstcancer tagit det mesta avmin tid med datortomografi,CT-scanningar och cellgiftsbe-handlingar med mera. Tvågånger har höger lungsäcktömts på vatten, följt av upp-klistring av lungan. Ingen roligupplevelse kan jag tala om!Metastaser på ryggraden hargjort att en kota har kollapsat.Det har nödvändiggjort strål-ningsbehandlingar och kotför-stärkningar med cementinjek-tioner.

Tack vare Gunnars och allamina vänners stöd, och tackvare alla som har hört av sigoch funnits där när jag inte or-kat, och suttit vid min sida närdet varit extra tufft, så har jagklarat det så bra som det hargått hitintills.

Det är konstigt vilka resurservi har inom oss och kan upp-bringa när så behövs!

BENTE PALMQUIST

Min historiaÅrets Autogirogivare Bente berättar, med slutord:

DET ÄR KONSTIGT VILKA RESURSER VI HAR INOM OSSOCH SOM VI KAN UPPBRINGA NÄR SÅ BEHÖVS

BENTE plockar hallon.

Årets Autogirogivare:

”KÄNDE BARABEHOV HJÄLPA”Cancer- och Allergifondenhar tilldelat BENTE PALM-QUIST, Billesholm, hedersti-teln Årets Autogirogivare.Bente har gett 500 kronor imånaden sedan 2003. Ettvälkommet bidrag till forsk-ning inom triangeln cancer-allergi-miljö, och till pati-entrehabilitering.

Bente säger:– Tack för det! Det är en

ren tillfällighet att jag börja-de ge 2003. Jag kände baraett behov att hjälpa till nå-gonstans. Ekonomin tillsam-mans med min make höll fördet och då tyckte jag att jagborde bidra till något välgör-ande.

Bente hade nära till sådanatankar. Hon jobbade inompsykiatrin, var mentalsköta-re. Beskriver arbetet vid enav de institutioner där honarbetat:

– Det var som ett dagis förvuxna med psykiska pro-blem. Deltagande var heltfrivilligt. Människorna somkom var i åldrarna 18–65 år.För oss som arbetade där vardet en stimulerande arbets-uppgift.

Norgefödda Bente fick etttråkigt besked på Norges na-tionaldag, 17 maj 2006. Dia-gnos: aggressiv bröstcancermed metastaser i rygg, rev-ben, lever och lymfkörtlar.

– Jag hade känt på mig attnågot var fel, men att det varså illa var en stor överrask-ning. Det har blivit mångaansträngande behandlingar,men jag är optimist och hål-ler igång.

Bente pluggar italienska vidkurs i Ängelholm. I novem-ber kom hon hem från ettlångt besök hos en släktingsom bor i Rocca Priora, enliten stad oppe i bergen sö-der om Rom.

Fonden säger tack så myck-et, Bente! Och Grattis, Duinnehavare av titeln ÅretsAutogirogivare 2008!

BENGT CRAMNER

2288

Hormoslyr, DDT, PCB, asbest – namnen är mångapå ämnen som använts i syfte att förbättra tillva-ron för oss alla, men som visat sig vara farliga förmänniskor och djur. Samtliga är nu förbjudna menmånga har i sitt arbete utsatts för farliga halter avdessa produkter. Andra har blivit passivt expone-rade i sin dagliga miljö utan att själva arbetat meddessa ämnen. Tusentals människor över hela värl-den har fått sätta livet till främst i olika cancer-sjukdomar och fortfarande skördas nya offer trotsatt ämnena har varit förbjudna sedan 10-tals år.

Vad var Hormoslyr? Det var handelsnamnetpå två fenoxisyror, 2,4,5-T och 2,4-D, somblandades till en lösning som användes för be-sprutning av lövsly och ogräs.

De tillverkades första gången 1941 och bör-jade användas kommersiellt i USA 1944. Tan-ken var att de allierade skulle använda dem ikriget mot Tyskland, men freden kom emellan1945. De kom dock att användas under Ko-reakriget 1950-53 av USA, något som knap-past alls har uppmärksammats.

I svenska skogsbruket från 1947Hormoslyr började användas i litenskala i det svenska skogsbruket från1947 men ökade markant från 1950-talet och framåt. Arbetsgivarnahävdade att Hormoslyr kunde användas utan hälsorisker och attskyddskläder inte behövdes. En del skogsarbetare var dock oroligavarför facket skickade brev till tillverkaren och krävde ytterligare in-formation. I svaret daterat 25 mars 1963 angavs att någon risk förcancer inte fanns och att inga fall av förgiftning av människa ellerdjur har påvisats.

Rörde om i tunnan med hela armenHormoslyr levererades som en 30–40-procentig lösning och måstepå arbetsplatsen spädas ut till 3–4 procents lösning. En del arbetareberättade att de rörde om i tunnan med hela armen för att blanda tilllösningen. Ibland tillsattes dieselolja för att öka klibbigheten så attfenoxisyran lättare skulle fastna på bladen.

Besprutningen var ett typiskt sommarjobb med ryggspruta ellerfickning, d.v.s. man gjorde ett jack med yxa i trädet och sprutade inHormoslyr. Många skolungdomar jobbade sommartid med besprut-ning och deltog ibland i dåtidens ”paintball” genom att sikta på var-andra med sprutaggregatet eller fickningskannan. Även flygplansbe-sprutning förekom och nejden kläddes då i sprutdimma med en ty-pisk sötaktig doft.

Samband med mjukdelssarkom och lymfomÅr 1976 träffade jag en patient med en ovanlig tumörform, mjuk-delssarkom, som varit skogsarbetare och sprutat med Hormoslyr. In-om kort träffade jag på ytterligare patienter med samma ovanliga tu-mörform och som även använt Hormoslyr tidigare. I ett flertalgrundliga undersökningar fann jag och min forskargrupp ett sam-band mellan Hormoslyr och mjukdelssarkom men även en mer van-lig cancertyp, lymfom (tumör i lymfkörtlar).

Ute i världen hade Vietnamkriget avslutats 1975. Stora mängderAgent Orange hade av USA sprutats över SydVietnam för att avlövavegetationen för att lättare kunna se gerillan. Besprutningarna gjor-des från flygplan under åren 1962–1970 men förbjöds definitivt1971.

Samma fenoxisyror i Agent OrangeAgent Orange innehöll samma fenoxisyror som i Hormoslyr, somunder samma tidsperiod nådde sin kulmen för användning i desvenska skogarna.

I början av 1970-talet kunde oberoende forskare i USA visa attAgent Orange innehöll världens mest giftiga förorening, dioxin. Det-ta bidrog till att användningen i Vietnam stoppades. Dokumentationom dioxiner i fenoxisyror kunde spåras redan till 1964 i hemliga fö-retagsrapporter vid Dow Chemical, en av världens största tillverka-re av preparaten.

Resten är historia. Användningen av fenoxisyran 2,4,5-T förbjödsi Sverige 1977 och i USA i början av 1980-talet, d v s vare sig Hor-moslyr eller Agent Orange fick användas mer. Amerikansk militärsom utsatts för Agent Orange och drabbats av vissa cancerformer,bland annat mjukdelssarkom och lymfom, fick ekonomisk ersätt-ning.

Klassades som cancerframkallande av WHO 1997Trots att våra resultat aktivt motarbetades av industrin och deraskonsulter klassades dioxin av WHO som cancerframkallande förmänniskan år 1997.

Alla de personer som kommit i kontakt med dessa preparat fick isig dioxin vilket var den främsta orsaken till att de fick cancer.

Både Hormoslyr och Agent Orange har skördat 1000-tals can-ceroffer, många med en för tidig död som följd. Om tidiga var-ningstecken om hälsorisker tagits på allvar hade mycket onö-digt lidande kunnat undvikas.

LENNART HARDELL

Historien om Hormoslyr

LENNART HARDELLProfessor, överläkare

vid onkologiska kliniken,Universitetssjukhuset i Örebro

Hardells tidiga mobiltelefonialarmgav eko i forskarvärlden till slut

Lennart Hardell och medarbetare publicerade 1999 en undersökning somvisade ökad risk för hjärntumör på samma sida som man använt en mo-biltelefon. Det var den första publikationen i världen på detta område.Mobiltelefoner hade då använts i Sverige sedan 1981, men mestadels avaffärsfolk och egna företagare.

Den verkliga explosionen av användningen kom i slutet av 1990-taletoch numera finns det fler mobiltelefoner i Sverige än antalet invånare.

Det finns i princip tre större grupper av hjärntumörer, en elakartad typ(gliom) samt två godartade. De godartade indelas i en sort på hörselner-ven (acusticusneurinom) och en variant som utgår från hjärnhinnan (me-ningiom).

Efter den första undersökningen har Hardell-gruppen gjort ytterligaretvå stora studier som omfattar över 2 000 patienter med hjärntumör ochlika många kontrollpersoner utan tumör. Cancer- och Allergifonden harvarit en viktig bidragsgivare till dessa studier.

Även andra forskargrupper har gjort studier inom området. Det finns nutotalt 11 publicerade undersökningar om risken för gliom. En samman-vägning av alla dessa studier visar en statistiskt säkerställd fördubbladrisk för gliom på samma sida av hjärnan som mobiltelefonen har använts,d.v.s. den del som träffas av mest strålning.

Beträffande acusticusneurinom finns nio studier som sammantagna visarnästan fördubblad risk på mobilsidan men ingen statistiskt säker risk påmotsatt sida av hjärnan. För meningiom ses inget samband i de nio studi-er som vägts ihop.

Risken att drabbas av hjärntumör under livet är mindre än 1 %. Ävenom mobiltelefoner fördubblar risken är den individuella risken fortfaran-de låg. Ur ett folkhälsoproblem är dock situationen allvarligare eftersomnästan alla personer använder mobiltelefon regelbundet, särskilt ungapersoner.

Hardell-gruppen har dessutom visat att trådlösa bordstelefoner (DECT)ökar risken, något som andra forskargrupper i världen har ignorerat attundersöka. Med facit i hand kan man konstatera att de första resultatenfrån Hardell-gruppen för nästan 10 år sedan har stått sig och att värdefulltid för prevention har missats.

Besök vår hemsidawww.cancerochallergifonden.se

På hemsidan kan Du läsa om nyheter och axplock ur vår verksamhet.

Du kan också läsa om alla mottagare av

Miljömedicinska Priset genom åren

samt om våra kampanjprojekt som vi ”slår på trumman för” lite extra i år.

Hemsidan erbjuder också ett mycket kostnadseffektivt sätt

att stödja oss på oberoende av om Du stöder oss via Ditt företag

eller som privat engångs- eller månadsgivare.

2299

Lindesbergsbo undrar

Hormoslyr?Hydraulolja?Av vad komjätteknölen?Det var ett bra som-marjobb skolpojkenJohan Wallman hade,när han var 15-16 år,1956–57. Hormoslyrbe-sprutare bland buskaroch träd i västman-ländska Kloten. Pappaöverjägmästaren vidDomänverket hade ord-nat det. Hygglig dag-penning: 15 kronor.

Men det skulle stå Johan dyrt. Ilikhet med så många intet ontanande slybesprutare drabba-des han av lymfom. En jätte-knöl växte fram i höger armhå-la, innan diagnos ställdes ochoperation utfördes. Fjortoncentimeter längd av en 21 cmlång, 12 cm bred, 7 cm tjockoch ungefär ett halvt kilo tungcancerknöl opererades bort påkirurgiska kliniken vid Univer-sitetssjukhuset i Örebro den 17december 2005. Resten –vanskligt placerat - togs underperioder med cellgifter ochstrålning.

Hur kunde knölen i lymfkör-teln hinna bli så stor? Nu är Jo-han, 67, frisk.

Eller var cancern orsakad avJohans myckna kontakt medhydraulolja genom åren? Ingenvet. Men i jobbet och på sin fri-tid utsattes han i flera decenni-er för oljor från bilar, traktoreroch maskiner.

Johan arbetade med besprut-ning 1 månad per sommar1956 och 1957, med fickningav sly, som sedan blev idroppa-de med hormoslyr.

– Vi arbetade med slykniv ochenochenhalvliters pumpspruta.När vi hanterade björkar hack-ade vi ett jack i stammen ochsprutade in ungefär en halv de-ciliter. Det var sommar och törs-tiga träd sög fort till sig giftlös-ningen som skulle döda rot-systemet. Men man andades inen del också, utan att oroa sigför det. Och det dröjde drygt 40år innan sviterna visade sig. Omdet nu var sviter av det.

Säkert att dioxingiftet i Hor-

moslyr startade cancerproces-sen under sommarjobbet på1950-talet är det förstås inte.Sjukdomen kan ha smugit sigpå under decennier av arbetemed anknytning till oljor i hyd-rauliska maskiner. Eller hakommit sig av mycket långva-rigt boende nära järnvägen iÖrebro.

I nära fyra decennier boddeJohan och hans fru Anne-Ma-rie (bröllop 1964) i en villa nä-ra järnvägen i Örebro, med 10meter till spåret. Om vårenpasserade nattetid hormoslyr-doftande giftspridande slydöd-ande tåg. Mycket hysch-pyschfrån SJ:s sida.

SJ ville inte gärna tala omvad det var som gjorde att äp-pelträden vid staketet mot järn-vägen helt plötsligt under ennatt tvärdog.

Johan, som bodde där 42 år,noterade ett tänkbart sambandförst när han fick cancerbeske-det 2005.

Att Johan och Anne-Marie2004 flyttade till Lindesberg,

där de bor i en stuga 20 meterfrån Sverkestaån, berodde sna-rast på att tågen alltmer gav Jo-han känning av tinnitus.

– Det var ingen allvarlig hör-selskada på den tid när femtontåg passerade per dygn. Menjärnvägstrafiken ökade och närsextio tåg passerade varje dygnblev det för mycket, så vi flytta-de. En lustig tur är att min tin-nitus inte märks när jag hör detsköna bruset från forsen!

Först förstod Johan inte vaddet handlade om. 1998 en iknöl, stor som en vindruva, ihöger armhåla. Inget att oroasig för, tyckte han. Men närknölen två år senare var storsom ett ägg slogs äntligen larm-signalen på.

Han gick till en vän, läkare,som tog biopsier månadsvis,och visades till Universitets-sjukhuset i Örebro.

Där bedömdes knölen intesom cancer. Man kontrolleradeknölen fortlöpande. 2004 saJohan:

– Om det inte är en cancertu-

mör vill jag ha ett absolut sä-kert besked om det.

– Säg till om det börjar göraont, blev beskedet.

I juni 2005 gjorde det ont.Tre månader senare ställde Ka-rolinska sjukhuset diagnosencancer. Förberedelser för ope-ration. Johan blev av med entyp 2 snabbväxande cancer-knöl. Cellgiftskur i fyra om-gångar våren 2006 i Örebro,och sedan 15 strålningar. Detgav önskad effekt. Det tog tvåmånader att åtgärda.

En svår komplikation var attinfektion av stafylococker till-stötte. Infektionen pågick i nä-ra två månader innan vårdcen-tralen konstaterade vad det var.Infektionen pågick under tidenför den första cellgiftbehand-lingen.

– Alldeles frisk är jag inte, re-dogör Johan. Jag har en svår-behandlad propp i lungan, ochsänkt kondition. Blodförtun-nande Waran hjälpte inte, så nuhar vi slutat med den behand-lingen efter sex månader.

Tog först 4 tabletter per dag,sedan 6 och så 8. Jag har verk-ligen gått på en propp där!

Som lindesbergare lever paretWallman ett glatt liv, medmånga vänner som ofta besö-ker "Wallmans salonger". Detvill säga stugan i Grönbo, näraSverkestaåns utlopp i Arbo-gaån. Underskönt belägen som-marstuga där paret vistas meståret runt.

Också Anne-Marie vet avegen erfarenhet att det gälleratt fånga lyckan i flykten.1970, sex år efter det hon giftsig med Johan, blev hon först ifamiljen att besegra cancerspö-ket. På den tid då hudcancer-uppkomst var ganska outreddoch då solstrålar ansågs mestbara hälsogivande fick hon so-la mycket redan som liten, medlågt pigmentskydd.

– Vi har det bra, konstaterarJohan, f d slöjdlärare. Men jäk-lar att många älgar tjänar påatt lungproppen gör att jag intelängre orkar vara med i jakten.

BENGT CRAMNER

Här i Grönbo i stugan vid forsen i Sverkestaånkan Johan och Anne-Marie andas giftfri luft

Var tredje vuxen och vartannat barn har allergiska besvär i Sverige idagCancer- och Allergifonden stöder allergiforskningen

Plusgiro: 91040-6 Plusgiro OCR: 4156101-0 Bankgiro: 910-4050

3300

I Sverige lider cirka 2–3 % avbarnen och 1 % av den vuxnabefolkningen av mjölkallergi. IFinland har en ny forskning vi-sat att mjölkallergi är mycketvanligare bland vuxna än manhittills har trott. En försiktiguppskattning säger att 3 % avden vuxna befolkningen i Fin-land skulle lida av mjölkallergi.

Laktosintolerans och mjölk-allergi är två olika åkommor.

Laktosintolerans (mjölkmagesom man också säger i Sverige)innebär att man saknar det en-zym som ska bryta ner mjölk-sockret.

Mjölkallergi innebär där-emot att man är allergisk motmjölkens protein. En personkan lida av bådadera men oftablandar man ihop begreppen.

Båda åkommorna är smärt-samma men mjölkallergi kanförorsaka andnöd, astma, ek-sem, blödningar i tarmarna,(skada på tarmslemhinnan,som den vid glutenintolerans),kräkningar och svåra smärtor itarmarna.

Laktosintolerans är lätt attbestämma medan diagnosenmjölkallergi är svårare.

Av egen erfarenhet vet jag attbästa sättet är att uteslutamjölkprodukter helt och hålletur kosten.

Uppmärksamma att man vidlaktosintolerans kan äta lagradost! Det kan man inte vidmjölkallergi.

Man måste tänka på attmjölkprotein finns i alla mjölk-produkter, grädde, filmjölk,smör, margarin och ost. Mjölk-protein finns också i de flestachoklader, i bröd, bulle ochkex, till och med i marmelad-karameller finns mjölkpulver.Man kan inte heller äta laktos-reducerade mjölkprodukter,Hyla-produkter i Finland, ellervassleprodukter.

Vid mjölkallergi gäller det attläsa innehållsförteckningensystematiskt och noggrant påprecis allting man tänker stop-pa i sig. Är man det minsta osä-ker på vad produkten innehål-ler är det bäst att lämna den.

Det tycks också råda en vissförvirring när fabrikanter mär-ker sina varor. Ibland talar manom laktosfri när innehållsför-teckningen visar att produktenockså är helt mjölkfri (fri frånmjölkprotein).

Samma förvirring tycks finnashos vissa läkare och dietister.

Föreställningen att fullvuxnainte drabbas av mjölkallergi ärvanlig. På nätet kan man dockhitta artiklar och informationman har nytta av om man bara

själv känner till grundbegrep-pen.

En sak jag noterat är att man

som mjölkallergiker vanligtvisockså är allergisk mot andraprodukter som råg, vissa fruk-

ter och grönsaker. Det är alltsåinte alldeles enkelt att kommapå vad man kan äta.

När man lider av mjölkaller-gi och äter middag ute måsteman alltid diskutera med servi-trisen eller be att få tala medkocken. Min erfarenhet är attyrkesmänniskor alltid kan sinsak men också de kan göramisstag. Dock har det hänt migsjälv en enda gång de två senas-te åren. Man gratinerade minmat med ost och jag upptäcktedet genast den bars in på bor-det.

Tyvärr finns det expediter iaffärer och på caféer som abso-lut inte vill befatta sig med sa-ken, som anser att du är till be-svär, som avfärdar dina frågormed att mjölkallergi är någotså ovanligt att de inte kan salu-föra sådana produkter.

Det är dock en attityd, dekänner sig dumma och det lö-nar sig inte att höja rösten ellergräla. Ta det riktigt lugnt! Van-ligtvis har de något mjölkfritt idisken om du bara får tillåtelseatt läsa innehållsförteckningen.

Att äta ute går vanligtvis heltbra. Värre är att förklara förvänner och släktingar att maninte längre kan ta bullen tillkaffet. ”Du kan väl pröva”, ären inte helt ovanlig uppma-ning. Jag brukar därför ta medmig egna kex och förklarar migvänligt men bestämt.

Jag har ändå märkt att jagnumera drar mig inför vissamiddagar och hittar på orsakeratt tacka nej. Det känns pin-samt att tjata på med sitt.

Ibland känns det rentav somom folk skulle misstro en ochtycka att man vill gör sig märk-värdig. Det kan gå så långt attman fastnar och hellre stannarhemma än åker på semester.Det ska man inte. Jag har restmycket utomlands och det har

aldrig uppstått några problem. Jag minns med glädje en resa

till Indien där kökspersonalenpå hotellet månade om mig påallra bästa sätt. Man noteradediskret min mjölkallergi meningen gjorde någon stor sak avden.

Likaså bodde jag privat i rys-ka Karelen i våras där värdin-nan med en gång förstod mig.Hon bakade till och med ryskapiroger på vatten och sändemed mig som vägkost för hem-resan.

När jag reser i ett land därjag inte kan språket har jag all-tid en lapp med namn på pro-dukterna jag inte kan äta, påengelska. Vid första tillfälle jagträffar någon som talar engels-ka ber jag dem översätta skrift-ligt till landets språk. Sedan be-höver jag bara visa upp lappenvid behov.

Portionspåsar med snabb-havregryn är också lätta att tamed. I nödfall behöver du en-dast be om kokande vatten.

Det är egentligen inte svårtalls att äta rätt när man väl harvant sig. Man byter ut smöroch margarin mot olja eller ve-getabiliskt margarin. Iställetför mjölk använder man vat-ten, buljonger, havremjölk ochsoja; man bakar bulle på vat-ten, steker plättar och pannka-kor på soja eller havremjölk.

Sojaglassen är också mycketgod när man väl hittar den ifrysdisken. Havregrädde medvanilj smakar mums. Rismjölkoch kokos kan också användasi matlagningen.

Man bör ändå tänka på attmjölkprodukter står för cirka70 procent av vårt kalciumin-tag. Ett tillskott av kalcium kandärför vara nödvändigt liksomA-vitamin och vitamin B2.

MARITA GLEISNER

Finländsk deckarförfattarinna, fotograf i Knäppisarna, berättar om allergikers vardag

Laktosintolerans och mjölkallergi är två olika åkommorMjölkprodukter står för 70 % av kalciumintaget – därför tillskott, och vitamin A och B2

MARITA GLEISNER på fotojobb.

MARITAS FINSKA TOFUGLASS och jordgubbar är bra dessert för en mjölkaller-giker.

VETELÄNGD BAKAD PÅ VATTEN är mums för mjölkallergiker.

Marita Gleisner är finlandssvensk författare, bosattpå västkusten i Finland i Korsholm. Hon skriver påsvenska och debuterade1992. Därefter har hon kom-mit ut med en bok vartannat år. Hon skriver romaneroch kriminalromaner, den senaste, Lydia Light kom2006 med en handling som utspelar sig i Korsholmoch Vasa. Hon har också skrivit böcker för barn ochungdom. De finns att köpa i näthandeln och låna påbiblioteket. Gleisner är också kritiker. Hon skrivernoveller och kolumner. Hon föreläser om mänskligakriser med betoning på positivt tänkande. Som av-koppling och hobby fotograferar hon och är medlemi fotoklubben Knäppisarna.

Mångsidig författarinnaexpert på mjölkallergin

3311

”Jag vill inte han ska dö ifrån mej”

– Ja vi kanske skulle prata omfar min, fortsatte Bernt. Ho-nom är det väl inte mycketmed?

– Han kom alltså in efter nå-got som vi tolkade som ettstopp i gallväggarna. Provernatalade för en sten, alltså ingetmalignt. Men det visade sigdessvärre vara fel.

– Så han har en ”neo”? sadeBernt; det gällde att hänga medi sjukhusslangen: ”malignt”och ”neo” betydde cancer.

– Din far har en pancreascan-cer. Den sitter illa till. Han hadeockså en liten metastas i levern.Vi tog bort den. Men primärtu-mören är alltså kvar. Tyvärr.

– Och vad händer nu?– Ja han får naturligtvis ligga

här tills vidare. Men om han lä-ker som han ska blir det välfrågan om ifall vi inte måsteflytta på honom så småning-om. Till någon form av efter-vård.

– Till ett långvårdssjukhus?– Närmast ja. Vi har väl inte

så mycket mer att erbjuda ho-

nom från kirurgisidan är jagrädd.

– Strålbehandling eller cyto-statika då?

– Den här typen av tumör ärju inte särskilt känslig för det.Men vi hade väl funderat på atthöra med radioterapeuternaom dom tror att det är någonidé. Frågan är förstås yttersthur aktiv man ska vara. HerrSvensson är sjuttiosex, ellerhur?

– Du tycker det är lika braatt han dör då? Så fort sommöjligt?

Mattson skruvade sig; kandi-daterna såg skräckslagna ut.

– Det vore väl barmhärtigastom det inte drog ut alltför långtpå tiden, sade Mattson sedan.

– Jag vill inte att han ska döifrån mej, sade Bernt och kändehur en våg av hetta sköljde inöver ögonen.

– Nej jag förstår det, sadeMattson. Vi har väl alla svårtatt acceptera när någon nära...

Bernt hörde ine längre. Hanmärkte hur tårarna vällde fram

och ner över kinderna. De trevitklädda såg illa berörda ut;ingen av dem såg på honom.Jo, flickan tittade visst litet för-siktigt under lugg. De ville na-turligtvis att han skulle ta uppnäsduken, snyta ur näsan ochgå. Men det tänkte han inte.

– Jag beklagar verkligen, sa-de Mattson. Men ingen av ossrår ju över...

De var totalt likgiltiga! Na-turligtvis, inte kunde de leva sigin i hur han kände det. För läk-arna var både patienter och an-höriga en annan ras, ett lägrestående folkslag som kunde blisjuka, dö, plågas eller sörja.Själva stod de vitrockade överlivets jävligheter. De var obe-rörbara.

– Gå! sade Bernt åt dem.Stick. Gå rond eller vad fan nivill!

De stirrade dumt tillbaka, se-dan reste sig Mattson och denmanlige kandidaten:

– Ja vi beklagar verkligen...sade Mattson och gick motdörren. Sitt gärna här ett slagtills du har lugnat ner dej. Sys-ter finns på expeditionen omdet skulle vara nåt.

Flickan som haft glitter i hå-ret satt kvar.

– Stick du också så att man

får gråta ifred! sade Bernt.Men flickan reste sig inte.

Mattson lade handen på hen-nes axel men hon reste sig inte.Då lämnade de bägge männenrummet och stängde dörrenförsynt efter sig.

– Stick! upprepade Bernt;han kände sig helt panikslagennu, det började gå upp för ho-nom att han satt här och skäm-de ut sig. Han gav väl fan ipappa! Hur många gånger ha-de han inte önskat livet ur pap-pa. Pappa som han jämt troddeskulle dyka upp vid de mestolämpliga tillfällen. När han

ryckte upp en garderobsdörr,var han fullt beredd på att pap-pa skulle stå där inne i gardero-ben och säja ”Jag såg nog ge-nom nyckelhålet vad du hadeför dej!”

Bernt fick upp näsduken,snöt sig och sade:

– Ursäkta mig hördu. Jagtappade visst koncepterna.

– Du har inget att be om ur-säkt för, sade hon. Om du harlust vill jag gärna höra mer omdin pappa. Det var jag somskrev journal på honom.

Nyllet var en fantastisk läkare.Han använde sällan patienternär han demonstrerade de kirur-giska symtomen. I stället speladehan alla roller själv: linkadeomkring i föreläsningssalen ochhade blindtarmen, vred sig igallkräkningar eller vrålade medfastkilad njursten. Men det varklart att han var litet tokig. Iyngre dagar hade han varitstudentsångare och supbroder.En tid stod han som redaktörför medicinarnas analhumoris-tiska studentblad ”Tarmen”.Han hade varit juniormästare påvärja men med tilltagande ålderoch förbättrad ekonomi blivit en

passionerad seglare. Han ägdetvå havskryssare. En låg vid Da-larö. Den andra fanns i Cap For-mentor på Mallorca och använ-des för vinterseglingar. Det in-gick i underläkarnas skyldighe-ter att turas om som gast. Mendet gjorde de flesta gärna. Nylletvar en storartad sällskapsmänni-ska och den som varit gast om-bord hos honom hade alltid demest otroliga saker att förtälja.Nyllet seglade som han operera-de: på intuition. Sjökort ellerröntgen gav han inte mycket för.

– Nu ska vi se sa den halte, sa-de Nyllet och stack ner handen igallsnittet och kände runt i bu-

ken: Levern är blank och ”snyggsom ett barn...” Det är synd ochskam att ha en sån lever vid sjut-tiosex år. Han har avstått frånmånga goda groggar han. Ochhär ligger stenarna i sin lilla på-se. Den ska vi strax befria ho-nom ifrån. Vad var det han het-te?

– Primus Svensson, svaradeParret efter att ha kastat en blicki journalen.

– Är han äldsta barnet?– Vet ej, svarade Parret; såda-

na detaljer brukade inte stå i enkirurgjournal.

– Nej han har en yngre bror,sade en av kandidaterna.

”DET ÄR SYND OCH SKAM ATT HAEN SÅN LEVER VID SJUTTIOSEX”

Babels hus är en stark roman. Som det mesta av P C Jersildspenna väcker den känslor såväl som tankar. Den var giltig dåden skrevs 1978 och är än mer aktuell i dag. Nedan återger vitvå avsnitt ur avdelningen ”Andra vårdtillfället”, kapitel 6(”Jag vill inte...”) och 4 (”Det är synd...”). Läkemedelsförsälja-ren Bernt har haft dålig kontakt med sin far.

”BABELS HUS” GILTIG 1978, ÄNNU MER AKTUELL IDAG!Opponent har inte råd opponera mycket”Men om Nyström spikade en dålig avhandling – skulle inte opponen-ten då se till att han underkändes? Sannolikt inte. Opponenten skul-le också ha sin karriär att tänka på. Att alltför hårt attackera en avhand-ling, som en av landets ledande professorer i internmedicin ställt sigbakom, krävde ett civilkurage som få opponenter hade råd till.”

”Om du har lust vill jaghöra mer om din pappa”

PC JERSILD

Totallösningar [Supporta flexibilum]

Vi har våra rötter i tryck av tidningar och större DR-utskick.

Genom samgående med ett antal specialistföretag öppnas nu dessutom

en mängd färgstarka möjligheter, från tryckning av visitkort till

produktion av butiksmaterial och stora fasadskyltar.

Väcker det någon idé som ligger och gror?

V-TAB är nordens största tryckerigrupp.Huvudinriktningen är produktion av tidningar, periodiska tidskrifter och direktreklam i tabloid och helformat, med omfång från 4 till 192 sidor.

Under det nya namnet V-TAB finns även reklam- och affärstryck, screentryck och produktion av butiks- och utställningsmaterial. Huvudkontoret ligger i Göteborg och verksamheten bedrivs i Aröd, Backa, Falkenberg, Halmstad, Norrahammar, Norrtälje, Södertälje, Västerås och Örebro.

Koncernen omsätter totalt 2,2 Mdr och antalet anställda är ca 830 personer.

010 - 480 60 00 www.v-tab.se