Kungliga Tekniska Hogskolan

Kandidatarbete

Implementering av modular teknologi

inom mobiltelefonindustrin:

Kan en modulariserad produktlosning

mojliggora cirkular ekonomi?

Mathilda Lundeberg och Ludvig Wendel

10e maj 2017

Sammanfattning

Modularisering och cirkular ekonomi har kommit att bli mer relevanta for tillve-rkande industrier under senare ar, mycket pa grund av den okade miljo- ocheffektiviseringsmedvetenheten i samhallet. Att forbruka varor utan ett slutetkretslopp blir mindre attraktivt for anvandarna och darfor oppnas nya mark-nader upp for produkter som kan atervinnas och ateranvandas. Detta arbetegrundar sig i dessa forestallningar och gar in pa djupet i mobiltelefonindustrin,dar mobiltelefoner idag forbrukas i hogre hastighet an tidigare. Genom en litter-aturstudie, med grund i akademiska artiklar, och en empirisk studie med fokuspa den faktiska marknaden och industrin lades grunden for de analyser somdiskuteras i arbetet.

Att ha den senaste modellen och en felfri produkt ar det anvandarna vardesatterhogst och for att fa detta idag galler det att kopa nya mobiltelefoner ofta. Foratt minska denna forbrukning dras slutsatsen att implementering av modulerinom mobiltelefonindustrin skulle minska sloseriet och underlatta atervinningenoch ateranvandningen av de forbrukade mobiltelefonerna. Genom att ha engenerisk bas for mobiltelefonen, dar anvandarna sjalva bestammer vilka mod-uler man vill ha, blir varje mobiltelefon helt kundanpassad. Samtidigt blir detar lattare att uppdatera och byta ut enskilda moduler.

Pa detta satt implementeras aven cirkular ekonomi som koncept och anvandarnases som en viktig del i ett slutet kretslopp. For att kunna forverkliga detta ar detcentralt att foretagen i mobiltelefonindustrin andrar fokus i sina affarsplaner.Idag genererar de flesta foretag vinst genom att salja manga mobiltelefoner,vilket maste forandras for att kunna utnyttja modulariseringen och den cirkularaekonomin till fullo. Affarsplanen borde istallet fokusera pa att generera vinstgenom att ateranvanda material fran forbrukade produkter och gora mobiltele-fonerna lattare att reparera. Rapporten visar pa att om bade cirkular ekonomioch modular teknologi implementeras inom mobiltelefonindustrin kommer nyamarknader att oppnas upp, da modulerna forandrar bilden av den modernamobiltelefonen.

1

Abstract

Modularization and circular economy have become relevant to manufacturingindustries in recent years, much due to the increased environmental and effi-ciency awareness in society. Consuming goods without a closed cycle is lessattractive to users, and therefore new markets have been introduced to meetthe demand for products that can be recycled and reused. This report is focusedon these performances and goes into depth in the mobile phone industry. Ascell phones today are consumed more than ever before, they pose an interestingarea of study. Through a literature study, based on academic articles, and anempirical study focusing on the actual market and industry, the basis for theanalysis discussed in this report are formed.

Having the latest model and a flawless product is what the user value, andto achieve it today, buying a new mobile phone is common practice. In orderto reduce this consumption, this report concludes that the implementation ofmodules in the mobile phone industry would reduce waste and facilitate therecycling and reuse of the used mobile phones. By having a generic base for themobile phone, where users can decide what modules they prefer, each mobilephone becomes fully customizable, simultaneously as it is easier to update orreplace individual modules.

Through this, circular economy is implemented as a concept and users are con-sidered as an important part of a closed cycle. In order to realize this, it iscrucial that companies in the mobile phone industry pivot in order to optimizetheir business plans. Today, most companies generate profit by selling largevolumes of mobile phones, which has to change in order to utilize the mod-ularization and circular economy. The business plan should instead focus ongenerating profits by reusing materials from used products and making mobilephones easier to repair. The results indicates that new markets will emerge ifboth circular economy and modular economy are implemented in the mobilephone industry. This inherits from the face that modules change the perceptionof the modern mobile phone.

2

Forord

Foljande kandidatarbete syftar till att anvanda och pavisa den kunskap vihar inhamtat under de tre ar vi hittills har studerat pa Kungliga TekniskaHogskolan, Industriell Ekonomi med inriktning mot Industriell Produktfram-tagning. Vi har valt att fokusera pa modular teknologi, cirkular ekonomi ochverksamhetsledning i arbetet med grundtemat resurseffektivisering. Genom ettsamarbete med foretag X har en faltstudie gjorts for att ge en praktisk bildav mobiltelefonindustrin och dess resurseffektivisering. Det slutliga resultatet idenna rapport syftar till att kartlagga de huvudsakliga framgangsfaktorerna formodular teknologi och cirkular ekonomi inom mobiltelefonindustrin.

Ett tack riktas till vara handledare Gunilla Sivard och Bo Karlsson for di-verse samtal och mejl under uppsatsens process. Utan dessa skulle inte arbetetvara mojligt. Saklart ar vi aven tacksamma mot foretag X1 och Johan Bergfor att han erbjod mojligheten att narmare undersoka hur man arbetar inommobiltelefonindustrin och hur de ser pa ovan namnda tankesatt i praktiken.

1Foretaget valjer att vara anonyma i denna rapport

3

Innehallsforteckning

1 Inledning 51.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.2 Problemformlering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61.3 Syfte och fragestallning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61.4 Avgransningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71.5 Beteckningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2 Metod 82.1 Litteraturstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82.2 Empirisk studie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

3 Litteraturstudie 93.1 Cirkular ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.2 Mobiltelefonindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113.3 Modular teknologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

4 Empirisk studie 204.1 Vardekedjekartlaggning av foretag X . . . . . . . . . . . . . . . . 204.2 Verksamhetsstatistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224.3 Enkatundersokning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

5 Analys och diskussion 255.1 Mojligheten for cirkulara ekonomin att paverka mobiltelefonin-

dustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255.2 Den modulara teknologins mojligheter i mobiltelefonindustrin . 265.3 Forandringar for att optimera cirkular ekonomi och moduler i

mobiltelefonindustrin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295.4 Applicering av metoder pa tillverkande foretag . . . . . . . . . . 32

6 Slutsatser 336.1 Framtida arbeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

7 Litteraturforteckning 36

8 Bilagor 398.1 Bilaga 1 - Anvandardata och atervinningsvanor . . . . . . . . . . 398.2 Bilaga 2 - Modulara drivkrafter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 418.3 Bilaga 3 - Enkatundersokning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

4

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Detta kandidatexamensarbete undersoker om en modularisering av mobiltele-foner kan leda till forbattringar gallande atervinning och hantering av avfall,med avseende pa de teorier som diskuteras inom cirkular ekonomi. Forandri-ngar i varldens klimat har satt press pa foretag att hantera avfall pa ett merhallbart satt och ta ansvar for sin tillverkning. Detta har lett till att flera in-dustrier behover anpassa sina tillverkningsprocesser for att bli mer cirkulara,istallet for linjara. Har ses modularisering som en potentiell losning for att min-ska materialatgangen och forenkla processer av denna hantering.

Elektronikbranschen har varit en av de snabbast vaxande under 2000-talet meden stor efterfragan pa att utvecklas kontinuerligt. (Remy, Speelman & Swartz,2016) Det resulterar i att den vanligaste anledningen att byta mobiltelefonidag ar stravan efter att ha den senaste modellen snarare an att mobiltelefo-nen inte langre fungerar eller att den ska mota nya behov. (Mobile Muster,2015) Nya produkter kommer standigt ut pa marknaden och pa sa satt uppl-yses anvandarna om att ny teknologi finns tillganglig som de sjalva inte besit-ter. Strategin bakom detta ar att de hogteknologiska foretagen ska halla siginnovativa och vara forst till marknaden for att bibehalla konkurrens, da kon-sumenterna stravar efter den senaste teknologin. Inom mobiltelefonindustrinimplementeras detta genom sa kallat planerat aldrande. Som namnet anty-der innebar det att tillverkande foretag inkorporerar funktioner sa att enhetenuppfattas som i behov av utbyte innan dess att enhetens teknologiska livslangdhar natts. Konsekvensen for foretagen blir da en hog utvecklingshastighet vilketleder till mer avfall som maste hanteras. (Bharadwaj, El Sawy, Pavlou & Venka-traman, 2013)

Det har tagits flera initiativ inom mobiltelefonindustrin for att minska av-fallet genom att anpassa och motivera tillverkare till att ga ifran det tradi-tionella linjara arbetssattet mot ett mer cirkulart forhallningssatt. Grundidenkallas cirkular ekonomi vilket syftar till att forbattra foretags tillverkningsflodengenom att pavisa vikten och potentialen av att ta ansvar for produkternas av-fall. Man kan utnyttja detta genom att sluta cykeln, eller som det ofta benamns“close-the-loop”, da man ska forsoka ateranvanda, atervinna, dela, reparera ellerdylikt i storsta mojliga utstrackning for att minska det slutgilta avfall som di-rekt paverkar miljon. (Ellen MacArthur Foundation, 2013) En annan viktigkomponent av den cirkulara ekonomin ar att man tar avstand fran det tradi-tionella tanket att koparen ar en konsument och ser dem istallet som anvandare.(Tukker, 2015) Utover detta etablerar man tillverkar- och kundrelationer foretagemellan for att pa sa satt skapa langvariga samarbeten, som exempelvis un-derlattar hanteringen av avfallsprodukter och dylikt. (Berg, 2017)

5

Ett tydligt exempel pa detta ar foretaget X som arbetar med att hanteraavfallsprodukter fran mobiltelefoner globalt. De har samarbeten med mobil-telefonaterforsaljare och andra mellanhandsaktorer pa marknaden, fran vilkaforetag X far defekta produkterna som konsumenterna lamnar in. De vanligastemetoderna ar atervinning och ateranvandning; de saljer vidare mobilen sombegagnad enhet eller saljer vidare till generell atervinning. (Berg, 2017) Un-der arbetets gang kommer vi undersoka detta foretag for att fa en professionellbild av hur det ar att jobba med cirkular ekonomi inom mobiltelefonindustrin ipraktiken.

1.2 Problemformlering

Grundfragan i detta kandidatarbete ar huruvida en modularisering av mobiltele-foner kan leda till en forbattring i senare led gallande hantering av avfall och dy-likt. Med detta hoppas vi aven kunna kartlagga hur cirkular ekonomi samspelarmed en modularisering och hur man kan anvanda det ena som en metod for attna det andra. Arbetet stravar ocksa efter att forklara hur cirkular ekonomifungerar i praktiken och for hur det kan anvandas for att hitta affarsmojlighetergenom en empirisk studie tillsammans med foretag X. Vi vill, utifran dennagrund, kunna dra slutsatser kring potentialen av modularisering och ytterligarecirkular ekonomisk integrering i mobiltelefonindustrin.

Slutligen kommer vi aven studera detta fran konsumentens, eller anvandarens,perspektiv for att om detta system ska fungera maste anvandarna vara lika en-gagerade som producenterna. Det bygger pa att foretag erbjuder miljomassigalosningar, men aven att anvandarna faktiskt utnyttjar dessa system. Utifrandetta vill vi ocksa se vilka miljomassiga och ekonomiska mojligheter som oppnasupp med detta helhetstank.

1.3 Syfte och fragestallning

Kandidatarbetet syftar till att studera hur en implementering av moduler inommobiltelefonindustrin kan leda till cirkular ekonomiska framgangar. Detta syftehar valts da det ligger i linje med de miljomassiga ambitioner som finns isamhallet idag men som annu inte har realiserats inom mobiltelefonindustrin.Darfor finns det en potential i att utveckla mobiltelefonen med modular teknologioch darigenom minska dess miljopaverkan, samtidigt som cirkular ekonomi im-plementeras. Vi avser darfor, i detta arbete, att studera mojligheterna for mod-uler inom mobiltelefonindustrin och de miljomassiga och ekonomiska effekternaav detta. I arbetet kommer fokuset framst ligga pa industrins synvinkel, menaven aspekter fran anvandarnas sida kommer att tas upp. Detta sammanfattasda av var fragestallning:

Implementering av modular teknologi inom mobiltelefonindustrin: Kan enmodulariserad produktlosning mojliggora cirkular ekonomi?

6

For att satta upp ramar for arbetet ar det indelat i olika delar dar vi amnarbesvara delfragor for att ge lasaren en helhetsbild. Delfragor som ska besvarasav texten ar:

• Vad ar cirkular ekonomi och hur kan det appliceras pamobiltelefonindustrin?

• Hur fungerar mobiltelefonindustrin idag med avseende pa atervinning ochateranvandning och hur arbetar foretag X med dessa omraden?

• Har mobiltelefonen mojlighet att modulariseras och kan en modulariseringpaverka mobiltelefonindustrin positivt bade gallande miljo och ekonomi?

1.4 Avgransningar

Undersokningen har avgransats till smartphones i denna rapport da de besitteren betydande majoritet av marknaden. Gallande cirkular ekonomi fokuserararbetet pa atervinning och ateranvandning. Resonemangen baseras pa teoretiskapplicering och inte praktiskt utforande.

1.5 Beteckningar

• Interimsforetag - Foretag, likt foretag X, som arbetar med att ta emot,plocka isar och sedan salja mobiltelefoner pa en andrahandsmarknad ellerdylikt

• MFD - Modular Function Deployment

• PPM - Proactive Platform design method using Modularity

• MIM - Module Indication Matrix

• DFM - Design for manufacturing

• DFA - Design for assembly

• Anvandare - Beskriver de privatpersoner som koper mobiltelefoner frantillverkande foretag och agerar som konsumenter

7

2 Metod

Nedan foljer en beskrivning av de olika metoderna som anvants i denna kandi-datrapport.

2.1 Litteraturstudie

En litteraturstudie har gjorts med hjalp av akademiska artiklar och annan lit-teratur for att ge grund och stod for undersokningen. Litteraturen har behand-lat modular teknologi och cirkular ekonomi for att se hur koncepten beskrivsav olika kallor men aven hur de kan implementeras. Da bada dessa amneninnefattar manga olika delomraden var det viktigt att identifiera de omradensom ar relevanta for detta arbete. Aven mobiltelefonindustrin har behandlats ilitteraturen for att se hur den ser ut idag, med fokus pa anvandarnas konsum-tionsvanor. Med den insamlade informationen ges grunden for vara resonemangoch de slutsatser som dras.

Urvalet av de artiklar som anvands i detta arbete har framst grundat sig iinnehallets relevans och vilken kalla artikeln kommer ifran. For att fa enovergripande bild av de omraden som diskuteras i rapporten anvands ofta fleraolika kallor for att ge bakgrund till samma omrade. De akademiska artik-larna har lokaliserats genom olika databaser och soktjanster. Da det i vissafall var svart att hitta informativa kallor om exempelvis mobiltelefonindustrin iakademiska artiklar utvidgades sokandet och flera av de anvanda artiklar kom-mer fran olika organisationers publikationer.

2.2 Empirisk studie

For att ge en djupare inblick i industrin och foretag Xs organisation gjordes enempirisk studie pa foretaget genom intervjuer med Johan Berg (tidigare anstalldpa foretag X). Intervjun var semistrukturell till sin karaktar da det ansags varaviktigt att ha mojligheten att stalla foljdfragor for att fa en mer omfattandeuppfattning om foretaget och marknaden. Tack vare denna intervju erhollsen forstaelse for hur man som atervinnande foretag agerar for att vara vinst-drivande, men aven hur man ska tanka for att hitta potentiella omraden darcirkular ekonomi kan implementeras framgangsrikt.

En enkatundersokning gjordes aven for att fa en bredare uppfattning om vadallmanheten har for asikter om atervinning av mobiltelefoner. Enkaten var kvan-titativ och hade ett antal forutbestamda svar till de fragor som stalldes. Dettafor att undvika nyanserade och svartolkade svar. For att forsoka na ut till denstorsta och mest varierande mangden manniskor gjordes undersokningen digitaltvia sociala medier. Detta gjorde dock att formularet endast nade ut till personeri vara egna natverk, vilket inte nodvandigtvis skapade en rimlig uppskattningfor en storre massa. Antalet fragor var aven lagt for att oka sannolikheten attfler personer genomforde hela enkaten.

8

3 Litteraturstudie

Litteraturstudien lagger en grund for kommande analys genom att klargora defi-nitioner, pavisa hur mobiltelefonindustrin ser ut idag och framhava olika metodersom tagits fram for att losa de problem som finns. Denna del ar avgorande foratt forsta hanteringen av fakta och for att forsta arbetets syn och syfte.

3.1 Cirkular ekonomi

Cirkular ekonomi som begrepp introducerades 1989 av David W. Pearce och R.Kerry Turner i deras rapport “Economics of Natural Resources and the Envi-ronment”. I denna rapport diskuteras att ekonomin bygger pa ett system utanen vilja att atervinna. Har introduceras begreppet cirkular ekonomi som de sys-tem som inte foljer den traditionella linjara modellen utan istallet ser helhetensom det centrala, dar man ska strava efter att fa ett cirkulart forlopp. (Pearce& Turner, 1990)

Sedan begreppet myntades har cirkular ekonomi utvecklats till att vara merav en filosofi som manga arbetar med att implementera i sin verksamheter. Ex-empel pa detta ar att pa lang sikt maximera och bibehalla vardet av material,produkter och resurser i tillverkningsprocesser samtidigt som man minimeraravfall. I och med de fordelar cirkular ekonomi erbjuder pa flera fronter harorganisationer bildats for att sprida information om hur man kan arbeta medett miljomassigt tank for att optimera system. En av dessa organisationer, somlagger grunden for den definition av cirkular ekonomi som detta arbete utgarifran, ar Ellen MacArthur Foundation. De haller utbildningar och forskar for attkunna sprida information om de synergieffekter cirkular ekonomi kan erbjuda.(Ellen MacArthur Foundation, 2013)

“A circular economy is restorative and regenerative by design, and aims tokeep products, components, and materials at their highest utility and value at

all times [...]As envisioned by the originators, a circular economy is a continuous pos-itive development cycle that preserves and enhances natural capital, op-timises resource yields, and minimises system risks by managing finitestocks and renewable flows.” - (Ellen MacArthur Foundation, 2015a)

Vilket oversatt blir; “En cirkular ekonomi ar aterstallande och regenerativgenom design och syftar till att halla produkter, komponenter och materialvid sin hogsta nytta och varde hela tiden [...] Som tankt av upphovsmannenar en cirkular ekonomi en kontinuerlig positiv utvecklingscykel som bevarar ochforbattrar naturkapital, optimerar resursavkastningar och minimerar systemetsrisker genom att hantera andliga lager och fornybara floden.” Denna syn pacirkular ekonomi, som just beskrivits, illustreras visuellt nedan. Oversiktligtkan man dela in cirkular ekonomi i tre principer; den forsta principen eller

9

nivan fokuserar pa att bevara och starka naturkapital genom att kontrollerabegransade lager och balansera floden av fornybar resurs. Den andra principensmal ar att optimera resursavkastning. Detta genom att cirkulera optimaltanvanda produkter, komponenter och material i bade tekniska och biologiskacykler. Den sista principen fostrar system som ar effektiva genom att avslojaoch sen designa bort negativ externalitet. I detta arbete kommer framst den an-dra principen och den hogra, tekniska cykeln att fokuseras pa. (Ellen MacArthurFondation, 2015b)

Figur 1:Oversikt over cirkular ekonomi och dess processer (Ellen MacArthur

Foundation, 2015b)

For att kunna implementera cirkular ekonomi pa ett framgangsrikt satt finnsdet tva metoder som McKinesy Company anser ar viktiga. Forst ar det centraltatt ha en integrerad produktutvecklingsprocess dar man tar in aspekter gallandehur produkten skapas och hur den hanteras vid sitt livsslut. Den andra meto-den framhaller vikten av design och att inte endast designa produkterna for attvara latta att satta ihop i tillverkningen utan ocksa designa for att gora detlattare att ersatta delar och atervinna komponenter. Att utveckla en produktsom ett foretag kan hantera under hela dess livscykel kraver mer samarbeteinom foretagets olika avdelningar. Dock finns det vinster att gora med cirkularttankesatt, bade miljomassigt men ocksa ekonomiskt. Inom Europa skulle net-tovinsten for att applicera cirkular ekonomiska principer kunna bli sa mycketsom 1.8 triljoner varje ar fran 2030.(Hannon, Kuhlmann & Thaidigsmann, 2016)

10

Utover detta menar Europakommissionen, i en handlingsplan fran 2015, attcirkular ekonomi kan bidra till en forbattrad samhallsekonomi genom att erb-juda mer effektiva satt att producera och konsumera samtidigt som det kommerskapa fler arbetstillfallen. Utover detta menar de att det kommer spara energioch undvika permanenta skador pa jorden i form av bland annat fororening avluft och jord samt biologiskt diversitet pa grund av nuvarande bristande formagaatt agera resurseffektivt. (European Commission, 2015)

3.2 Mobiltelefonindustrin

Mobiltelefonens intag pa den globala marknaden under sent 1900-tal och tidigt2000-tal har forandrat de flestas liv genom mojligheten till standig uppkopplingoch tillgang till information. Tillvaxten ar stor vilket marks om man ser tillbaka15 ar i tiden, da antalet unika mobilabonnemang precis passerat en miljard. Attaar senare, ar 2010, hade denna siffra vuxit till fem miljarder och idag raknarman med att det finns fler mobiler i anvandning an manniskor pa jorden. (Lia,Yanga, Lua & Song, 2015)(Agar, 2013) Daremot ar baksidan av denna tillvaxtett problem som maste tacklas for att hantera de begransade material- ochmiljoriskerna som mobiltelefonindustrin, likt manga andra snabbt utvecklandeoch tillverkande industrier, idag har. (Bhutta, Omar & Yang, 2011)

3.2.1 Mobiltelefonens material

For att belysa de problem som samhallet idag star infor maste man ha kunskapom de material som mobiltelefonen tillverkas av. Mobiltelefonens utformninghar andrats under de senaste aren vilket gjort att materialen aven har andrats ioch med att det kravs nya material for exempelvis en storre och mer valutveckladskarm fran den tidigare knapptelefonens utformning. I figuren till vanster ochhoger kan man se hur de huvudsakliga metallerna har andrats sedan smartpho-nen tog over marknaden. Dock ar koppar fortfarande den metall som anvandsmest i mobiltelefoner. Data som ligger till grund for diagrammen har hamtatsfran foljande tva kallor. (Underwriters Laboratories, 2011) (Navazo, Mendez &Peiro, 2014)

11

Figur 2:Diagram over materialsammansattning for mobiltelefoner

Metaller ar de viktigaste komponenterna att granska ur miljomassig synpunktda det ar dessa som kan orsaka storst skador pa naturen om de inte hanteraskorrekt. Ur ekonomisk synpunkt ar de ocksa relevanta da man kan gora stora be-sparingar pa att ha ett slutet system dar man ateranvander de dyra metallernai mobiltelefonen istallet for att bryta ny metall. (Underwriters Laboratories,2011)

For att kunna maximera nyttan vill man att sa stor del av metallerna sommojligt kan atervinnas utan att forlora stora mangder energi eller material ibearbetningen. Atervinningsprocessen for metallerna i den moderna mobiltele-fonen ar forhallandevis effektiv och man nar aterstallningsnivaer pa 80-99%(koppar, nickel, silver, guld, bly, tenn och palladium). (Navazo, Mendez &Peiro, 2014)

3.2.2 Materialflodesanalys for mobiltelefoner

For att ytterligare fordjupa kunskaperna i hur material anvands i tillverkn-ingsprocessen for mobiltelefoner ar det viktigt att forsta hela vardekedjan foringaende och utgaende material. Figur tre visas en materialflodesanalys overhur mobiltelefoner hanteras i dagens samhalle, baserad pa foljande kallor. (Yin,Gao & Xu, 2014) (Mobile Muster, 2015)

12

Figur 3:Produktflode for mobiltelefon

I ovanstaende figur ser man att konsumenter generellt star infor fem val narde upplever att deras mobiltelefon natt sin livslangds potential. Fran fig-uren ser man att majoriteten av mobiltelefonerna lamnas hemma istallet foratt atervinnas. For att forsta den faktiska storleken av detta visar en studiegenomford i Australien, som har ca 23 miljoner invanare, att det ar ca 20miljoner mobiltelefoner som lamnas hemma. (Mobile Muster, 2015)

De flesta av mellanstegen ar sjalvforklarande men “Interimsforetag” kan behovaforklaras for att ge en klarare bild. Dessa foretag ar sadana som erbjuder kon-sumenter en check som exempelvis kan anvandas for att kopa en ny mobil-telefon nar den gamla lamnas in. Dessa foretag ateranvander eller atervinnersedan dessa mobiler i sin helhet eller i komponentform vilket de gor en vinst pa.Deras kunder kan sedan vara mobiltillverkare, elektronikhandlare eller dylikt.Foretag X ar ett sadant foretag och kommer undersokas i den empiriska studien.

Ytterligare forklaring kravs aven for de sista stegen; “atervinnande foretag”och “atervinnande processer” som kan verka ekvivalenta vid en forsta anblick.De skiljer sig dock pa punkten att “atervinnande foretag” ar institutioner sombedriver verksamhet med att atervinna. En “atervinnande process” daremotsammanfattar alla tankbara losningar till att atervinna mobiltelefonen. Densenare begransar sig darfor inte till att salja vidare till dessa foretag utan sam-manfogar alla olika satt man kan atervinna mobiltelefonen genom. (Yin, Gao& Xu, 2014)

13

3.2.3 Anvandardata och atervinningsvanor

I dagens samhalle har atervinning en storre plats an tidigare. Att folk nuatervinner mer beror bade pa attityd och beteende, vilka paverkas av flerafaktorer sasom mojligheten att sortera och uppfattning om de positiva effek-terna sorteringen ger. Gallande hushallsavfall kan man se atervinning som ettvaldefinierat beteende, strukturerat kring en lokal forstaelse for atervinningssys-temet. Aven tillganglighet ar centralt for att fa folk att atervinna. (Barr, Ford& Gilg, 2003)

Resultat fran en australiensisk undersokning visar att 57% av befolkningen idaghar agt fyra eller fler mobiltelefoner. Detta ar en kraftig okning fran endast29% ar 2005. Undersokningen gar aven in pa varfor personer valjer att kopanya telefoner, dar de flesta angav att de gor det pa grund av att deras gamlamobiltelefon inte fungerar eller att de ar ute efter den senaste teknologin. Bildennedan visar det totala resultatet:

14

Figur 4:Diagram over varfor personer inforskaffar en ny mobiltelefon. Forstorad bild

finns i bilaga ett. (Mobile Muster, 2015)

Som namnts tidigare ar det manga mobiltelefoner som blir liggande hemma narde slutar att anvandas. Dock finns det en viss skillnad i vad konsumenternatror att de ska gora med sin gamla telefon och vad de faktiskt gor i slutandan.Detta kan man se tydligt i bilderna nedan. Bilden till vanster visar vad kon-sumenterna tror att de ska gora med sin gamla mobiltelefon nar de inforskaffaren ny och bilden till hoger visar vad de gjorde med sin senaste mobiltelefon narinforskaffade en ny. Da datan i bilderna ar utspridda pa tio ars tid kan manse att trenden att behalla de gamla mobiltelefonerna hemma ar stadig aven omfarre konsumenterna sager att de ska gora det. (Mobile Muster, 2015)

Figur 5:Diagram vanster: Konsumenternas forvantade hantering av mobiltelefoner.

Diagram hoger: Det faktiska utfallet. Forstorad bild finns i bilaga ett. (MobileMuster, 2015)

Da det ar ett resurssloseri att lamna mobiltelefoner hemma istallet for attatervinna dem ar det viktigt att producenterna tar ett storre ansvar. Exempelvisgenom att skapar ett fungerande pantsystem eller att konsumenten far rabattifall de lamnar in sin gamla mobiltelefon. Detta skulle hoja atervinningssiffrorna.(Kulle, 2007)

15

3.2.4 Exempel inom branschen

Mobiltillverkaren och teknikbolaget Apple har paborjat ett projekt som harlikheter med det ideer som foretag X jobbar efter. Projektet heter iPhoneUpgrade Program vilken syftar till att infora ett cirkulart forhallningssatt tillderas konsumenter, som i och med denna satsning, blir anvandare. Losningenfungerar sa att anvandaren leasar sin mobiltelefon och plockar sedan ut en nyenhet nar den tidigare blir obsolet (nar nasta modell slapps). Detta betyder ipraktiken att en ny mobiltelefon kan hamtas ut varje ar. (Apple, 2017)

3.3 Modular teknologi

Tanken bakom modular teknologi ar att bygga produkter med hjalp av ett antalgivna delsystem, sa kallade moduler. Dessa moduler underlattar ekonomiskt forproducenten och okar samtidigt valmojligheter for kunderna. Med ett begransatantal moduler som kan kombineras pa olika satt kan slutprodukten anpassas tillkundens specifika krav. (Olhager, 2000)

3.3.1 Modulara drivkrafter

Modulara drivkrafter beskriver de bakomliggande anledningarna till modularis-ering av en given produkt. Genom att studera dessa ser man huruvida ettforetag bor strava efter att modularisera eller inte. Utover detta kan de an-passas till mer industri-, eller till och med foretagsspecifika genom att studerastrategier, lagar och finansiella begransningar. (Erixon 1998) I bilaga tva serman de tolv huvudsakliga modulara drivkrafterna.

Om en modularisering drivs av de korrekta modulara drivkrafterna kan enmodulariserad produktdesign bidra till cirkular ekonomi. For att na dettamaste dock hansyn till cirkular ekonomi tas redan fran borjan av modularis-eringsprocessen. Det finns aven indikationer pa att modularisering kan hjalpaaffarsmodeller, grundade i cirkular ekonomi, att vara lonsamma. (Schultz &Romeis, 2015)

16

3.3.2 Modular Function Deployment (MFD)

Modular Function Deployment (MFD) ar en strukturerad, foretagsstodjandemetod som anvands for att ta fram den optimala modulara designen for enprodukt. MFD stottar konceptfasen i utvecklingen av produkter och fungerarbast nar den anvands i tvarfunktionella projektgrupper. Metoden bestar av femsteg, som visas i figuren nedan. (Ericsson & Erixon, 1999)

Figur 6:Modell av MFD (Erixon Stake, 2003)

• Steg 1: Sakerstaller att nodvandig design tas fram utifran kundernaskrav. For att produkten ska vara konkurrenskraftig analyseras kunderoch konkurrenter for att fa fram de centrala egenskaper som produktenmaste ha for att kunna vara framgangsrik pa marknaden.

• Steg 2: Funktioner som uppfyller de stallda kraven och deras motsvarandetekniska losning hittas. Om fler tekniska losningar finns valjs den som armest lamplig med avseende pa kundens och foretagets preferenser.

• Steg 3: Analysering av de tekniska losningarna och deras potential attvara bra moduler ar karnan i MFD-metoden. Resultaten fran de tva forstastegen ar vasentliga for att stodja besluten som tas nar man anvander demodulara drivkrafterna for att utvardera tekniska losningar.

• Steg 4: Modulara koncept genereras darefter och granssnittets kopplingav de framtagna modulerna utvarderas. Dessutom skapas ekonomiskaprognoser och den forvantade effekten av modulariseringen beraknas.

• Steg 5: Skapas en specifikation for varje modul, som innehaller tekniskinformation om exempelvis modulen och kostnadsmal.

17

Man kan forbattra det modulara konceptet genom att fokusera separat pa varjemodul. Beroende pa modulens karaktaristik kan verktyg, sasom DFM (Designfor manufacturing) och DFA (Design for assembly), appliceras. MFD-metodenar ett ideal for en designprocess. Dock gar design av nya produkter sallanefter ett ideal vilket kan innebara att man inte kan folja stegen exakt. Start-punkten kan darfor variera och manga iterationer kan behovas for att na etttillfredsstallande resultat. (Ericsson & Erixon, 1999)

Med hjalp av MFD kan man sedan ta fram en sa kallad PPM (proactive plat-form design method using modularity). I denna kan man se hur olika uppgifterpaverkar olika faktorer. Man kan antingen se fran kund till teknisk losning ochhur ett forandrat kundbehov paverkar de tekniska losningarna, eller tvartom.Detta anvands for att studera olika tankbara modulara losningar och hur depaverkar produkten i sin helhet. (Erixon & Stake, 2003)

Uover detta ar aven en sa kallad MIM (Module Indication Matrix) relevantfor arbetet. Ur denna kan man avlasa teknologiska losningar med fokus pa demodulara drivkrafter Erixon stallde upp for att kunna gruppera losningar tillmoduler. (Erixon & Stake, 2003)

Man kan ocksa analysera beslut om att modularisera en produkt med hjalp avaktivitetsbaserad kostnadskalkyl genom att se vad skillnaden ar kostnadsmassigtifall man anvander moduler eller inte. Thyssen, Israelsen och Jørgensen anseratt det finns tre generella regler nar det kommer till kostnadseffektivisering formodularisering. Den forsta ar skalfordelar dar det diskuteras ifall det ar billigareatt gora en modul som fungerar for manga produkter istallet for specifika mod-uler till varje produkt. I manga fall ar det billigare att gora de specifika delarnaistallet for moduler da modulerna oftast ar mer komplicerade i sin uppbyggnadda de ska fungera i fler sammanhang. (Thyssen, Israelsen & Jørgensen, 2006)

Den andra regeln galler lagerkostnaden. Da modularisering bidrar till farre de-lar blir oftast lagerkostnaden lagre tack vare det. Den tredje och sista regeln be-handlar kostnaden for alla bidragande aktiviteter sasom designkostnad, overgripandeproduktionskostnader med mera. Pa grund av att det blir farre delar att des-igna och farre material som anvands bor bada dessa minska kostnader i och medmodularisering. Slutsatsen som dras av dessa resonemang ar att det ar viktigtatt analysera kostnaden av modularisering langs hela vardekedjan da modu-larisering paverkar foretaget pa flera nivaer. (Thyssen, Israelsen & Jørgensen,2006)

3.3.3 Applicerade modulkoncept pa foretag

Ett foretag som har lyckats skapa ett fungerande modulsystem ar Scania. Deanser att desto battre deras fordon ar anpassade efter deras kunders onskemal,ju hogre lonsamhet kommer kunden att uppna. Darfor anvander de sig av sittmodulsystem, som kan ses som en bygglada som kan kombineras i manga olika

18

kombinationer. Detta leder i sin tur till att kunderna kan skraddarsy sitt for-don tack vare mojligheterna modulerna ger. (Scania, 2002) Scania har byggten starkt varumarke som forknippas med hog kvalitet, bra koregenskaper ochsnygg design. Modulsystem gor det mojligt att ha en produktion med hogteknisk flexibilitet, som ger skalfordelar och effektiv resursutnyttjande. (Anjou,2008) (Scania, 2016)

Forsok har gjort inom mobiltelefonindustrin att skapa en modular mobiltele-fon. Project Ara, som lanserades i oktober 2013, var Googles satsning for attskapa en mobiltelefon som anvandare kan bygga sasom de sjalva onskar medhjalp av moduler. Pa sa satt kan man som anvandare valja vilka moduler mansjalv tycker ar viktigast och kan lattare byta ut dem nar en uppdaterad versionkommer. Med en modular mobiltelefon skulle det aven vara lattare att skapa enbilligare mobiltelefon da man kan valja ut endast de mest essentiella modulerna.(McCracken, 2014) Dock lades Projekt Ara ner i september 2016. (Phoneblocks,2016)

Ett foretag som har lyckats lansera en modular mobiltelefon ar Fairphone, sombestar av 6 olika moduler. Dessa moduler kommer till anvandning nar detgaller atervinning och reparation men kundanpassningen stracker sig endast tillatt valja mellan olika skal och minnesstorlek. (Fairphone, 2016) Det finns avenandra kampanjer som fortfarande jobbar mot att fa en modular mobiltelefon attbli verklighet. Ett exempel ar Phoneblocks, som startade 2012 och som fort-farande jobbar kontinuerligt med att fa en modularmobiltelefon till marknaden.(Phoneblocks, 2016)

19

4 Empirisk studie

Under en intervju med Johan Berg med manga ars erfarenhet fran foretag Xstravade vi efter att ta reda pa hur man som aktor i atervinningsindustrin formobiltelefoner agerar for att vara vinstdrivande. For att gora detta stalldesfragor for att fa en bild av hur exempelvis deras vardekedja sag ut och hur deagerar konkurrenskraftigt pa en valetablerad marknad.

Foretag X agerar som interimsforetag inom mobiltelefonindustrin. De stravarefter att gora ekonomisk vinst pa att ta emot mobiltelefoner och genom olikaprocesser, ateranvanda och atervinna dessa i storsta mojliga utstrackning

4.1 Vardekedjekartlaggning av foretag X

Inledningsvis undersoks hur foretag Xs specifika vardekedja ser ut utifran denmaterialflodesanalys som redovisats i litteraturstudien.

4.1.1 Insamlingskanaler

Det forsta steget handlar om att samla in telefoner som inte langre anvands avkonsumenter, alltsa interimsforetagens input. For att gora detta har de etableratlangvariga samarbeten med diverse olika klienter. De vander sig inte direkt tillprivatpersoner utan gar istallet via olika mellanhander som har narmare kontaktmed privatpersoner och som kan erbjuda exempelvis en premie for att lamna insin gamla mobiltelefon. Alltsa ser anvandarna nyttan i detta genom att kunnakopa en ny telefon rabatterat ifall de lamnar in sin gamla vid koptillfallet. Inter-imsforetagen koper sedan dessa mobiltelefoner av mellanhanderna for att sedanpaborja sina tekniska processer for att fanga det varde som finns i de inlamnademobiltelefonerna.

Daremot ar det inte privatpersoner som utgor den storsta inputkallan for foretagX, snarare institutioner och andra stora foretag som har ett storre antal foretags-telefoner. Nar de ska byta ut dessa mobiltelefoner kliver interimsforetagen inoch erbjuder sig att kopa upp allt. Pa sa vis kan de generera en storre batchmobiltelefoner pa kort tid. (Berg, 2017)

4.1.2 Foradling av olika kategorier av mobilitelefon

De tekniska processerna innebar att man extraherar det varde som finns lig-gande i mobiltelefoner som for konsumentens del ansags vara vard att byta ut.Det kan i vissa fall bero pa att mobiltelefonen inte fungerar, men det ar ocksavanligt att den anses vara omodern eller dylikt och vart att byta till nagot nyttpa marknaden. Tyvarr for foretag X ingen statistik pa varfor mobiltelefonernabyts ut, men i tidigare litteraturstudie finns en industrispecifik undersokningpa detta som forhoppningsvis ger en rattvisande bild aven for detta foretag. Itidigare visad figur ser man att den vanligast forekommande anledningen till att

20

byta mobiltelefon ar att man vill ha den senaste tekniken och inte att det finnsett funktionellt behov.

I och med att dessa foretag tar emot en stor variation av kvalitet pa mobil-telefoner maste de anpassa sina foradlingsprocesser pa ett sadant satt att dekan arbeta med olika slags mobiltelefoner. Darfor genomgar varje mobiltelefonde far en en form av kvalitativt test for att bestamma skick. Har delas mobil-telefonerna in i fyra olika kategorier. I dessa kategorier fortsatter det tekniskaarbetet pa olika satt eftersom de kraver skilda metoder for att ateranvandaseller atervinnas. Anledningen till detta ar att det generellt ar vissa kompo-nenter i mobiltelefonen som gar sonder forst. Enligt foretag Xs erfarenhet ardet framforallt skarm och/eller batteri som slutar fungera forst vilket leder tillatt hela enheten sedan kasseras. Aven kameran ar en vanlig anledning till attanvandaren onskar byta ut sin mobiltelefon till nagot nytt och fungerande. Kat-egorierna ska darfor klassificera hur mycket, och vilken typ av, arbete som kravsfor att dra nytta av det potentiella varde en nagot defekt mobiltelefon besitter.

I den forsta kategorin ateranvands nastan allt eftersom mobilerna har ar fulltfungerande. Har behover de inte gora nagon storre anstrangning for att forfinaden produkt foretag X kopt in utan de kan istallet fokusera pa att direkt saljaeller sprida dem vidare. Vanligaste saljkanalen for denna kategori ar andra-handsmarknader dar de genom att “aterstalla” telefonen till fabriksinstallningaroch dylikt kan salja mobilen till ett hogre pris an vad de kopte in den for och pasa satt generera en vinst. Dessa saljkanaler ar framst riktade utomlands da enandrahandsmarknad inte visat sig vara tillrackligt attraktiv i Sverige. De pro-dukter som inte gar att salja pa en andrahandsmarknad brukar istallet donerasbort till fattigare lander for att pa sa vis sprida kommunikationsmojligheter.Detta ses som en form av goodwill for foretag och ar vanligt inom hela indus-trin. Daremot vill foretaget lagga tyngd pa att de enheter som saljs inte argamla och knappt fungerande utan kan mycket val vara mobiltelefoner som varnya for bara nagot ar sedan. Manga har fatt en felaktig uppfattning om att deprodukter som doneras knappt fungerar och i stor utstrackning smutsar ner ochskadar miljon i de lander som far dessa mobiltelefoner.

I den andra och tredje kategorin ar produkterna defekta, men endast kom-ponentvis. (I den andra ar det en okand komponent som ar trasig medan deti den tredje kategorin ar endast skarmen som ar defekt.) I dessa kategorier ardet alltsa endast delar av mobiltelefonen som har slutat att fungera vilket goratt vardet for konsumenten ar lagt. Daremot finns potentiellt varde i mobilen iform av de komponenter som fortfarande fungerar eftersom man kan byta ut deicke fungerande delarna och sedan ha en funktionellt sett, ny, fullt fungerandemobiltelefon. Detta ar nagot foretag X jobbar med och det ar aven har de sersin storsta inkomstkalla. Deras strategi ar att anvanda tva mobiltelefoner inomdessa kategorier, ta delar fran bada tva och pa sa vis fa fram en fungerandemobiltelefon och overblivet material. Mobiltelefonen kan da uppgraderas tillden hogre kategorin och spridas i deras saljkanaler medan svinnet kommer att

21

hoppa ner till en kategori under som kommer beskrivas senare.

Den fjarde kategorin behandlas de mobiltelefoner som inte langre fungerar ochar sa pass skadade att det inte finns nagon nytta i att forsoka reparera demgenom foregaende namnd metod. Dessa mobiltelefoner atervinns helt och halletgenom att delas upp i mindre delar och sedan saljas ut materialvis. (Berg, 2017)

4.1.3 Distribution av behandlade produkter

Foretagets inkomstkalla ar att salja vidare allt material de tar in till andrahands-marknader inom teknikbranschen. Huvudsakligen ateranvands de mobiltele-foner som kopes, resten atervinns (se foljande avsnitt for statistik). Problemetmed deras system ar att mobiltelefoner tappar varde valdigt fort i och med denhoga clock speed som rader. For att losa detta ar de langvariga samarbetenaoch valetablerade saljkanalerna viktiga. Foretag X maste forst fa mobilernaomedelbart efter att mellanhanderna fatt dem fran konsumenterna for att inteforlora pa deras redan sma marginaler. Sen maste de aven snabbt ut pa mark-naden innan de borjar bli obsoleta i konsumenternas ogon. Enligt foretag Xtappar mobilerna i genomsnitt 4% i varde per manad de forblir liggande, vilketinnebar att sma forseningar till och/eller fran samarbetspartners kan minskaderas marginaler.

Viktigt att betona ar att denna industri, och alla foretag som agerar likt foretagX, ar djupt beroende av volym. I och med laga marginaler maste volymenkompensera for bibehallen konkurrens och ekonomisk framgang. Detta orsakarproblem i och med att det da handlar om att halla en sa effektiv genomlopp-stid som mojligt for transport, inspektion och dylikt utan att fa for hoga fastakostnader. Samt att fa in tillrackligt med enheter for att kontinuerligt kunnabedriva en vinstgenererande verksamhet. (Berg, 2017)

4.2 Verksamhetsstatistik

Som foretag agerande i en konkurrensdriven industri ar det viktigt att optimeraalla sina processer. I denna industri ar det mojligt att pressa dessa siffror naragransen for lonsamhet sa att man kan utnyttja sa mycket som mojligt av demobiltelefoner man fatt in. En belysande siffra ar foretag Xs ateranvandingsgradsom ligger pa narmare 99% och dar resterande material atervinns. Denna siffrabor beaktas som trolig med modifikation da kategori tva, dar man ateruppbyggermobiltelefoner genom att hamta delar fran tva icke fungerande, ateranvands till100% enligt foretaget da det borde ligger pa 50%. Dock ar det dessa fakta viinhamtat fran intervjun och darfor far vi basera fortsatt arbete pa deras siffror.

22

4.3 Enkatundersokning

For att se ifall de upplysningar som gavs i litteraturen, angaende atervinningsvanorfor mobiltelefoner, overensstammer val med var omgivning genomfordes enenkatundersokning som redovisas fullstadigt i bilaga tre. Vi valde att goraen strukturerad enkat med ett antal fragor dar man endast kunde valja ett avett antal givna svar. Fragorna i enkaten utformades for att de skulle ge entydigasvar och pa sa satt underlatta analysen. Enkaten lades upp pa sociala medier foratt na ut till sa manga personer som mojligt och for att fa en god slumpmassigspridning pa svaren.

Resultatet fran enkaten, dar 110 personer deltog, overensstamde bra med tidi-gare information fran litteraturkallor. 79% angav att de har agt fler an 4 mobil-telefoner men att 64% av de tillfragade endast hade 0-2 mobiltelefoner hemmasom inte anvands. Till motsats mot detta angav 60% att de hade lamnat sinforra mobiltelefon hemma nar de kopte sin nya och att 49% planerade att gorasamma sak med sin nasta telefon. 24% angav att de tanker atervinna sin nastamobiltelefon medan det bara var 11% som lamnade in sin forra mobiltelefon foratervinning.

Figur 7:Vad gjorde du med din forra mobiltelefon nar du kopte din nuvarande?

23

Figur 8:Vad planerar du att gora med din nuvarande mobiltelefon nar du koper en ny?

Nar fragan om vad som skulle hoja sannolikheten att de skulle atervinna sinmobiltelefon, angav flest (46%) att det viktigaste vore att fa en vardecheck vidinlamningen. Lattillgangliga atervinningsstationer ansags vara nast viktigastfor att hoja sannolikheten for atervinning, 26%.

Figur 9:Vad skulle hoja sannolikheten for att du ska atervinna din mobiltelefon?

Anledningen till att de skaffade en ny mobiltelefon, enligt 79%, var att ens gamlamobiltelefon gar sonder eller borjar “visa alderstecken”.

24

5 Analys och diskussion

I kommande text kommer information fran litteraturstudien och den empiriskastudien att analyseras och diskuteras med grund i arbetets fragestallning.

For att sammanfatta det resultat som hittills ha presenterats i rapporten punk-tas de viktigaste delarna upp.

• Cirkular ekonomi stravar efter att pa lang sikt maximera och bibehallavardet av material, produkter och resurser i tillverkningsprocesser sam-tidigt som avfall minimeras. Detta genom att skapa ett cykliskt forlopp.

• Atervinningsprocessen for metallerna i den moderna mobiltelefonen naraterstallningsnivaer pa 80-99%.

• Anledningen till att de flesta koper nya mobiltelefoner grundar sig i att dengamla mobiltelefonen inte fungerar/visar alderstecken eller att anvandarenar ute efter den senaste teknologin.

• Majoriteten av mobiltelefoner som inte langre anvands lamnas idag hemma.Detta visar pa att det finns mycket outnyttjad potential inom mobiltele-fonindustrin.

• Det finns idag en onskan om att atervinna sin gamla mobiltelefon. Attfa en vardecheck och lattillgangliga atervinningsstallen skulle hoja sanno-likheten att fler atervinner mobiltelefoner.

• Med hjalp av en MFD kan den optimala modulara designen for en produkttas fram.

• Om en modularisering drivs av de korrekta modulara drivkrafterna kanen modulariserad produktdesign bidra till cirkular ekonomi.

• Det finns vissa komponenter i mobiltelefoner som gar sonder oftare anandra, exempelvis skarm och batteri.

• Att atervinna och ateranvanda mobiltelefoner kan leda till ekonomiskvinst.

5.1 Mojligheten for cirkulara ekonomin att paverka mo-biltelefonindustrin

Som namnt i bade litteraturstudien och den empiriska studien ar det idagen majoritet av anvandarna som lamnar sina gamla mobiltelefoner hemma ibyraladan nar man koper en ny. Detta betyder att mycket material aldrig naratervinningscentralen och darfor inte aterinfors i forloppet som illustrerades ifigur 1. Det finns med andra ord en outnyttjad potential inom mobiltelefonin-dustrin vilket antyder att denna industri har stor mojlighet att utvecklas genomcirkular ekonomi.

25

For att fa till ett cirkulart forlopp inom mobiltelefonindustrin ar det viktigt attmobiltelefoner inte lamnas hemma da de inte langre anvands utan pa nagot sattaterinfors i det cirkulara forloppet. Det kan goras pa flera olika satt, exempelvisgenom att ge bort/salja mobiltelefonen till en annan part eller atervinna den. Pasa satt lamnas ingen trad los och man gar mot en mer positiv utvecklingscykeldar avfallet minimeras, resursanvandningen optimeras och produkterna halls vidsin hogsta nytta kontinuerligt. Da jordens naturliga resurser inte ar oandligaar det viktigt att utnyttja dem till fullo, speciellt da atervinningsprocessen forde metaller som finns i dagens mobiltelefoner fungerar bra och darfor bordeanvandas i hogre utstrackning.

Att mobiltelefonerna ar designade med tanke pa cirkular ekonomi ar ocksa cen-tralt. Idag ligger fokuset oftast pa att det ska vara latt att satta ihop pro-dukter, hur produkterna senare ska tas isar ar inte lika relevant. For att mo-biltelefonindustrin ska kunna utnyttja cirkular ekonomi till max ar det darforviktigt att mobiltelefonerna designas med detta i tanken sa att atervinningenkan underlattas. Med allt det ovannamnda i atanke finns det manga positivamiljoeffekter, men aven ekonomiska vinster att gora da det i flera fall ar billigareatt atervinna material an att exempelvis bryta nya metaller. Ett satt att goradet lattare att reparera och atervinna specifika bitar av mobiltelefoner ar genomatt modularisera den, som kommer diskuteras i nasta avsnitt.

5.2 Den modulara teknologins mojligheter i mobiltelefonin-dustrin

Nedan visas en figur dar MFD har applicerats pa mobiltelefonen for att ta framen PPM. PPM:ens syfte ar att kunna dra slutsatser kring samband mellan kund-behov och tekniska losningen for att se hur en forandring i ena ledet paverkarpa andra sidan. Exempelvis hur kundbehov paverkas om man andrar pa dentekniska losningen “Skarm”. Har kan man da se om sitt foretags produkt gar ilinje med det foretagsstrategier man har stallt upp for en modularisering. Hu-vudfokus i bilden ar de tekniska losningarna som presenteras i en sa kallad MIM.Ur denna kan man avlasa teknologiska losningar med fokus pa de modularadrivkrafter Erixson stallde upp for att kunna gruppera losningar till moduler.Den data som ligger till grund for figuren ar baserad pa information fran lit-teraturstudien, den empiriska studien och all annan information som inhamtatsunder arbetets gang. Denna kunskap har sedan analyserats med grund i MFDn.I figuren motsvarar en rod ruta en stark korrelation, en gul ruta en medelstarkkorrelation och en gron ruta en svag korrelation mellan de tva kategorier dekorsar. Kundbehoven visar vad kunderna vardesatter hos sina mobiltelefoneroch de tekniska losningarna visar de huvudsakliga modulerna man arbetar medinom mobilinddustrin.

26

Figur 10:Slutgiltig PPM beskrivande korrelation mellan tekniska losningar och

kundbehov

27

De ovan staplade modulara drivkrafterna kan anvandas for att dra slutsatserkring de teknologiska losningar som potentiellt kan integreras i en gemensammodul. De har delats in i kategorier for att ge dessa grupper en gemensamnamnare. Om man exempelvis undersoker den forsta drivkraften, Overforing,ser man att det ar en hog korrelation for hogtalare och mikrofon vilka da kanlosas genom en gemensam modul. Den bakomliggande orsaken for detta ar attingen av dessa forandras mycket fran generation till generation utan haller sigrelativt lika. Man kan ocksa avlasa fran nasta spalt att kamera och kretskort(aven operator men ar irrelevant for den fysiska mobiltelefonen) bor vara egnamoduler da de latt byts ut i och med att de stalls hogre krav pa dem som kom-ponenter. Om de da befinner sig i ett eget “system” ar de latta att byta ut utanatt behova gora omfattande forandringar med mobilens grundstruktur. Det araven viktigt att tanka pa vilka material man anvander i varje modul. Att goradet latt att sarskilja dem nar man atervinner mobiltelefonen gor det lattare attkunna ateranvanda materialen igen.

Om man ser till Scania och deras framgang med sitt modulkoncept kan manforsoka applicera det pa mobiltelefonindustrin. Scania har manga olika modulersom man som kund kan valja och vraka ifran, vilket leder till att man kan skapaen helt kundanpassad produkt. Om man nu istallet ser till mobiltelefoner ardet viktigt att det finns en fast bas att satta fast modulerna i, vilket ar ett kon-cept som manga som forsoker lansera modulara mobiltelefoner anvander sig av.Konceptet ar att man som kund kan kopa en grundmodul som sedan kan varabasen for de andra modulerna och som kopplar ihop alla de olika delarna. Sedanar det upp till anvandarna att bestamma vilka moduler man vill anvanda justtill sin mobiltelefon. Man ger alltsa kunderna mojligheten att valja mellan attvara i framkant av den tekniska utvecklingen eller att bara ha en mobiltelefonsom fungerar med grundlaggande moduler.

Tack vare modulerna forlanger man likasa den totala livslangden da det arlattare att byta ut en viss modul ifall den gar sonder eller man vill ha en meruppdaterad variant. Pa sa satt fangar man upp alla de som byter ut sina mo-biltelefoner pa grund av att det finns nyare teknologi pa marknaden. Att avengora en standard globalt for hur dessa moduler ansluter till grundmodulen skullegora det lattare for bade konsumenterna att skraddarsy sina mobiltelefoner ochfor ateranvandningen. Foretag X satter idag ihop tva defekta mobiltelefonerfor att fa en fungerande, detta skulle kunna underlattas mycket av att ha ettstandardiserat granssnitt.

Att lansera nya moduler kan ocksa bli en stor framgang ekonomiskt for in-dustrin. Da man inte behover byta ut lika stora mangder material som manidag gor vid byte av en hel mobiltelefon blir materialkostnaderna mindre forforetagen. Man kan aven snabbare gora uppdateringar da det ar en mindrekomplex produkt att skapa en modul an en hel mobiltelefon. Det som gor mo-biltelefoner unika idag ligger framst i vilka applikationer man som anvandarevaljer att ladda ner. Ifall modulara mobiltelefoner lanseras blir det lattare att

28

gora mobiltelefonen mer personlig och optimal for varje anvandare. Detta kanbli ett nytt framgangskoncept rent ekonomiskt och oppna upp nya marknaderinom mobiltelefonindustrin. Fler foretag skulle fa mojlighet att konkurrera medde stora mobiltelefontillverkarna da man inte langre behover skapa en hel mobil-telefon utan kan fokusera pa en viss modul. Pa sa vis skapa en storre spridningav moduler och priserna pressas da fler foretag etableras pa marknaden.

En modularisering av mobiltelefonen skulle dock kunna innebara organiskaskador pa mobiltelefonindustrin i sin helhet. Detta da modularisering skulleoppna upp for externa aktorer att tillverka moduler och det da skulle ligga imobiltelefontillverkarnas intresse att i sa stor utstrackning som mojligt exklud-era dessa parter. Exempelvis genom att forsvara deras integrering med mobil-telefontillverkarnas grundplattform (dar modulerna fasts). Det skulle da drivabort deras fokus fran att ta fram nya intressanta och innovativa moduler till attistallet forsvara deras kundkretsar. En annan potentiell risk med en modularis-ering ar att mobiltillverkarna kommer forlora sin nuvarande nisch. I och medatt alla aktorer skulle borja tillverka en grundplattform och sedan moduler tilldenna skulle utbudet mojligvis tendera att bli mer snarlikt an vad det ar idag.Detta da kunderna sjalva kan valja vilka moduler man vill anvanda och darmedinte behover valja mellan tillverkarnas forutbestamda specifikationer. Det skullekunna leda till att linjerna mellan aktorerna inom mobiltelefonindustri suddasut och pa sa vis riskeras bortfall av intakter for de foretag som byggt framgangpa en tydlig nisch.

5.3 Forandringar for att optimera cirkular ekonomi ochmoduler i mobiltelefonindustrin

Som aktor i en forandrande industri maste man anpassa sitt beteende for attbibehalla konkurrens. Som foretag innebar detta att kartlagga vilka framgangsfaktorersom ar avgorande for sin verksamhet. Som anvandare innebar det cykliskaforhallningssattet att man maste ta sitt solidariska ansvar gentemot miljon ochsamhallet.

5.3.1 Foretagens sida

Som tidigare namnt skulle en implementering av cirkular ekonomi strava efteratt fanga outnyttjad potential. Detta oppnar upp mojligheter for foretag attdra nytta av denna situation genom att byta inriktning pa, eller smatt justera,sina affarsmodeller for att da kunna fanga upp det stillaliggande kapitalet.

Ett belysande exempel ar foretag X, vilka har skapat en affarsmodell genomatt studera en etablerad industri och sett en potentiell forandring och sedanimplementerat cirkular ekonomi for att generera vinst. De har alltsa utnyttjatcirkular ekonomi for att skapa hela sin affarsmodell vilket pavisar den outnytt-jade potential man idag kan se i mobiltelefonindustrin. Daremot kan man avendiskutera mojligheterna for aldre, mer etablerade foretag, att andra sitt beteende

29

i denna fornyande varld. I och med att det for dem ar svart att andra hela sinaffarsmodell maste de istallet kunna addera nagot till deras affarsinriktning foratt pa sa vis fanga upp fordelarna cirkular ekonomi erbjuder dem.

De storre tillverkande foretagen ar de som, enligt oss, har de storsta fordelarnamed att utnyttja cirkular ekonomi i storre utstrackning. Som tidigare namnt harApple borjat erbjuda en tjanst dar anvandare kan binda upp sig till dem genomatt betala en manadsavgift da man far byta ut sin mobiltelefon varje ar. Dettagar i linje med cirkular ekonomi da man applicerar ett cykliskt forhallningssatttill de material som anvands samtidigt som man etablerar sina kunder somanvandare snarare an konsumenter. Det intressanta med detta koncept ar attApple helt andrar relationen till sina kunder samtidigt som deras affarsmodellgar mot att vara mer hallbar. Anledningen till detta ar att de inte langre tjanarpengar pa att mobilerna gar sonder och behover bytas ut; de tjanar pengar paatt erbjuda bra telefoner med lang hallbarhet for att skapa en hog kundnojdhetoch langa samarbeten. Darfor kan de fokusera mer pa en hog kvalitet snararean det tidigare namnda planerat aldrande som gynnar en konsumtionsbaseradmodell.

En ytterligare tankbar fordel med detta blir att det kommer driva foretag somanvander denna affarsmodell mot att underlatta atervinningen av mobiltele-foner da de nu sjalva tar emot sina gamla enheter. Resultatet blir en myckethogre atervinningsgrad och att cirkular ekonomi far ett stabilt fotfaste. Dockkan man argumentera for att ifall alla ska byta mobiler varje ar kommer det ledatill mer svinn inom industrin. Det man kan foresla istallet ar att infora programmed vardecheck eller liknande, dar anvandare som lamnar in sin tidigare mobil-telefon far nyttja vardechecken pa en nyare modell. Detta skulle da kunna varaett alternativ mot leasing-modellen dar man som anvandare far storre frihetgallande sin mobiltelefons anvandartid.

Leasing-modellen och premieprogram ar nagot som framjas av cirkular ekonomiinom mobiltelefonindustrin och skulle ha en sannolik chans att fungera i prak-tiken. Anledningar bakom detta avlases i den data som presenterats i teori ochempiriska undersokningar tidigare presenterade. Utifran denna data ser man attdet finns en stor efterfragan att vara mer hallbar och att atervinna sin mobil-telefon nar den natt sin livslangd, foretagen maste bara anpassa sig efter detta.

En vidareutveckling pa att implementera mer cykliska forhallningssatt genomhela mobiltelefonindustrin ar att strava efter modular teknologi i grundpro-dukternas utforande. Denna innebar att man ska basera den bakomliggandeteknologin hos mobiltelefonen pa att vara anpassningsbara med grundmoduler.Genom att gora detta skulle foretagen kunna etablera anvandarkonceptet tillen ny niva da man skulle kunna anvanda grundmodulen under en langre tidoch bara byta ut de komponenter som antingen gar sonder eller forefaller varaobsoleta. Det skulle aven innebara enklare hantering av det avfall som man nustravar efter att optimera. Om anvandarna endast lamnar in en kamera eller en

30

skarm, med tanke pa en modular mobiltelefons enkelhet att plocka isar, skulleatervinningsprocessen underlattas.

Det skulle aven framja ateranvandning till en ny niva da anvandarna sjalvafar chansen att ateranvanda hela eller delar av sin enhet istallet for att behovakopa helhetslosningar vilket idag ar uteslutande det som erbjuds pa marknaden.Gallande skalfordelar skulle en modular teknologisk implementering erbjudanya mojligheter da man kan overlappa skillnader mellan olika modeller. Manbehover alltsa inte byta hela grundstrukturen bara for att man vill genomfora enforandring pa exempelvis farg eller form. Detta gynnar mobiltelefontillverkarnada de kan spara pa sina egna marginaler.

5.3.2 Anvandarnas sida

Idag har hushallsavfallsatervinning tagit en storre plats i samhallet an tidigare,men atervinning for andra produkter, sasom mobiltelefoner, har hamnat efter iutvecklingen. Dock finns det en onskan om att oka atervinningen av mobiltele-foner, vilket man kan se i figur 6. Fler anvandare sager att de kommer atervinnasin nuvarande mobiltelefon nar de inforskaffar en ny, vilket dock motbevisas iden hogra bilden da siffran som atervinner sina mobiltelefoner ar fortsatt lag.Om man analyserar framgangsfaktorerna bakom atervinningen av hushallsavfallvisar det att tillganglighet, attityd och beteende ar viktigt for att atervinningenska vara framgangsrik. Ifall detta appliceras pa mobiltelefonindustrin ar detcentralt att det ska finnas nagon motivation for anvandarna att atervinna ochatt det ska finnas latta satt att atervinna sin mobiltelefon pa. Att man kanlamna in mobiltelefonen for atervinning dar man koper en ny vore optimalt ochatt man far en vardecheck vid overlamningen skulle hoja motivationen.

Tva av de storsta anledningarna till varfor anvandare koper nya mobiltelefonerar att deras gamla inte fungerar eller att de ar ute efter den senaste teknologin.Ifall man implementerar modular teknologi pa mobiltelefonindustrin kan dessatva anledningar minimeras. Detta da man med hjalp av moduler lattare kanersatta de delar av mobiltelefonen som ar defekta och att man aven kan upp-gradera mobiltelefon med just den nya modulen som ar intressant, istallet foratt kopa en helt ny mobiltelefon. Foljaktligen minskas avfallet inom industrinoch det blir mindre delar att atervinna.

Det ar aven viktigt att anvandarna kanner sitt eget ansvar i den cirkularaekonomin. Utan anvandarnas engagemang vore det nast intill omojligt attskapa ett cirkulart flode da foretagen ar beroende av att anvandarna lamnarin sina gamla mobiltelefoner. Darfor ar det centralt att belysa denna vikt foranvandarna sa att de kanner sig som en del av en storre vardekedja. Tack varedetta okar forhoppningsvis motivationen att atervinna.

31

5.4 Applicering av metoder pa tillverkande foretag

Ovan diskuteras vilka fordelar och nackdelar tillverkande foretag i mobiltele-fonindustrin kan forvanta sig vid ett implementeringsarbete av cirkular ekonomioch modular teknologi. Daremot onskar vi lyfta fram de huvudsakliga losningarnasom upplevs relevanta for att oka konkurrens som tillverkande foretag. Damanga interimsforetag funnit framgang i att satta sig sjalva mellan anvandarnaoch de tillverkande foretagen finns en potential for tillverkarna att ta mark-nadsandelar genom att implementera sina egna atervinningssystem. De skullekunna generera nya vinster genom att ta tillvara pa det avfall deras konsumenterlamnar efter sig sjalva. Daremot kan man argumentera for att tillverkarna kanutnyttja interimforetagens kanaler och kontaktnatverk och pa sa vis slippa en-gagera sig i “onodiga” processer. Detta ar saklart en avvagning foretagen fargora, outsourcing eller inte.

32

6 Slutsatser

Genom arbetet har manga olika teorier och fakta presenterats och analyserats.For att aterknyta till arbetets fragestallning gar vi nu igenom de underfragor vistallde i borjan av arbetet.

Vad ar cirkular ekonomi och hur kan det appliceras pa mobiltelefonindustrin?Cirkular ekonomi ar en filosofi vars fokus ligger pa att pa lang sikt maximeraoch bibehalla vardet pa produkter och material. Samtidigt som man ocksaminimerar avfall och dylikt i tillverkningsprocessen. Pa detta satt skapar manen positiv utvecklingscykel som bevarar och forbattrar jordens naturkapital.Denna filosofi kan appliceras pa mobiltelefonindustrin genom att sluta flodengenom att exempelvis anvandarna lamnar in sina forbrukade mobiltelefoner foratervinning. Pa sa satt behovs inte nytt material brytas utan man kan anvandamaterialet fran de gamla mobiltelefonerna. Att aven skapa en modular mo-biltelefon skulle stodja en cirkular ekonomi och gora det lattare for foretagenatt atervinna och reparera mobiltelefoner. Aven forbrukningen skulle min-ska da man som anvandare inte behover kopa en helt ny mobiltelefon ifall enbestandsdel gar sonder eller ifall man vill uppdatera en viss del.

Hur fungerar mobiltelefonindustrin idag med avseende pa atervinning och atera-nvandning och hur arbetar foretag X med dessa omraden? Idag finns det nagrainitiativ fran exempelvis foretag som Apple som har skapat ett leasingsystemdar man som anvandare kan fa en ny mobiltelefon varje ar mot att man betalaren manadsavgift. Pa detta satt lamnas mobiltelefonerna in till det tillverkandeforetaget och kan pa sa satt bade atervinnas och ateranvandas. Annars finns detett intresse hos samhallet att atervinna mer an vad som gors idag, dock verkaringet existerande satt att atervinna fungera optimalt idag da de flesta forbrukademobiltelefonerna lamnas hemma. Foretag X arbetar med dessa omraden genomatt ta in gamla mobiltelefoner fran foretagskunder och restaurerar sedan ma-joriteten av mobiltelefonerna genom att ta fungerande bitar fran olika mobil-telefoner for att kunna skapa en ny fungerande. De mobiltelefoner som fulltfungerande kan de direkt salja vidare till andrahandsmarknaden och ifall mo-biltelefonen ar sa pass trasig att inget kan anvandas atervinns allt for att sedansaljas materialvis.

Har mobiltelefonen mojlighet att modulariseras och kan en modularisering paverkamobiltelefonindustrin positivt bade gallande miljo och ekonomi? Som MFD ochde modulara drivkrafterna visar ar det mojligt att modularisera mobiltelefoner.Det finns flera delar av dagens mobiltelefoner som kan grupperas och tillsam-mans bilda moduler. Ifall mobiltelefonen modulariseras skapar det positiva syn-ergieffekter bade gallande miljo och ekonomi. Genom att moduler gor det lattareatt atervinna bestandsdelarna i mobiltelefonen skapas det mindre avfall. Detblir lattare att aterinfora materialen fran gamla mobiltelefoner i det cirkularaforloppet och pa sa satt minskar paverkan pa miljon. Ekonomiskt kan det badeskapa extra kostnader men ocksa minska dem pa lang sikt. Pa kort sikt kommer

33

det behovas laggas investeringar pa utvecklandet av moduler och aven pa attutveckla foretagens affarsplaner for att fa in ett mer cirkulart tank. Dock sakommer det pa lang sikt bli billigare att producera da man kan dra nytta avskalfordelar men framst att anvandarna inte behover kopa en ny mobiltelefonsa fort de vill byta en bestandsdel. Pa sa satt kan mobiltelefoner anvandaslangre och foretagen behover inte lagga lika mycket kostnader pa material fornya mobiltelefoner.

Det finns mycket arbete kvar innan en modular mobiltelefon kan bli verklighetoch kan saljas pa den kommersiella marknaden. Foretagen behover forandrasin affarsplan sa att deras vinster inte langre harstammar fran att anvandarnaska kopa nya mobiltelefoner ofta, utan istallet ska komma ifran att produkternahaller langre och kan uppdateras lattare. Da hallbarheten okar behovs inte likamycket grundmaterial i tillverkningen vilket minskar kostnaderna for foretagen.

Det detta arbete dock visar pa ar att ifall denna modulara teknologi utvecklasskulle effekterna kunna vara positiva bade for samhallet och miljon, men avenfor foretagen som kan fa in extra inkomster fran att atervinna mobiltelefoner.Att utnyttja samma tankesatt som foretag X gor och addera det till deras redanexisterande affarsplan. Ifall man implementerar modular teknologi inom mobil-telefonindustrin och tar fram ett standardiserat granssnitt kommer marknadenfor alltid vara forandrad. Anvandarna kommer att fa okad valfrihet och kunnasatta samman den optimala mobiltelefonen just for dem, vilket kommer minskaresursanvandningen. Foretagen kommer da att behova andra sin affarsplan ochnya marknader kommer att oppnas upp da modulerna skapar fler valmojligheter.Aven om det blir en omstallning for foretagen kommer det att bli lattare for dematt atervinna och ateranvanda forbrukade moduler och den cirkulara ekonominkan optimeras. Genom detta sluts systemet inom mobiltelefonindustrin tackvare att anvandarna och foretagen arbetar tillsammans.

Sammanfattningsvis kan man darfor saga att implementering av modular teknologiinom mobiltelefonindustrin for att skapa en modularisera produktlosning mojliggorcirkular ekonomi.

34

6.1 Framtida arbeten

Vara rekommendationer for framtida arbeten ar att fordjupa kunskapen inomden tekniska sidan for att se vad som ar mojligt rent teknologiskt med moduler.Detta ar nagot som vi inte har haft mojlighet att gora under detta, relativtkorta, arbete och som ar centralt om man ska ta dessa koncept fran tanke tillhandling. Det skulle aven vara bra att ga in mer grundlaggande pa mobiltelefo-nens uppbyggnad for att kunna gora en mer detaljerad analys av de modularadrivkrafterna.

Gallande cirkular ekonomi ar det viktigt att koncepten implementeras genom enhel organisation for att det ska fa de onskade effekterna. Da cirkular ekonomifortfarande ar relativt okant for den breda marknaden ar det darfor viktigt attsprida information om det till samhallet och foretag. Var rekommendation idetta fall ar darfor att framtida arbeten ska fokusera pa att sprida informationom cirkular ekonomi. Bade till foretagen for att visa dem vilka vinster de kangora men ocksa till allmanheten sa att anvandarna inser deras egna centrala rolli det cirkulara forloppet.

Da vi rekommenderar att foretag ska inforliva atervinningsforloppen i sitt egetforetag ar det viktigt att undersoka mojligheten for detta, bade tekniskt ochekonomiskt. Denna analys kommer att skilja sig fran foretag till foretag, daalla har olika forutsattningar. Darfor ar det viktigt att man gor specifika un-dersokningar for varje foretag for att pa basta satt se ifall det gar att inkorporeraatervinningsforloppet i foretagets verksamhet.

35

7 Litteraturforteckning

Agar, J. (2013). Constant Touch - A Global History of the Mobile Phone. Lon-don: Icon Books Ltd. ss. 13.

Anjou, A. (2008). Scanias framgang - Betydelsen av strategisk kongruens ochintegrerad styrning. Linkopings universitet, Institutionen for ekonomisk och in-dustriell utveckling, Linkoping. ss. 146.

Apple. (2017). iPhone Upgrade Program. Hamtat fran Apple:http://www.apple.com/shop/iphone/iphone-upgrade-program den 6 April 2017

Barr, S., Ford, N. J., Gilg, A. W. (Augusti 2003). Attitudes towards RecyclingHousehold Waste in Exeter, Devon: quantitative and qualitative approaches.Local Environment, 8(4), ss. 407–421.

Berg, J. (den 23 Mars 2017). Inblick i mobiltelefonindustrin. (L. Wendel, In-tervjuare)

Bharadwaj, A., El Sawy, O. A., Pavlou, P. A., Venkatraman, N. (Juni 2013).Digital Business Strategy: Toward a Next Generation of Insights. MIS Quar-terly, 37(2), ss. 471-482.

Bhutta, M. K., Omar, A., Yang, X. (2011). Electronic Waste: A GrowingConcern in Today’s Environment. Economics Research International.

Ellen MacArthur Foundation. (2013). From linear to circular: Acceleratinga proven concept. Towards the Circular Economy: Economic and business ra-tionale for an accelerated transition, ss. 22-24.

Ellen MacArthur Foundation. (2015a). Circular Economy System Diagram.Hamtat fran Ellen MacArthur Foundation:https://www.ellenmacarthurfoundation.org/circular-economy/interactive-diagramden 6 April 2017

Ellen MacArthur Foundation. (2015b). Ellen MacArthur Foundation. Hamtatfran Circular Economy Overview: https://www.ellenmacarthurfoundation.org/circular-economy/overview/concept den 5 April 2017

Ericsson, A., Erixon, G. (1999). Controlling Design Variants: Modular ProductPlatforms. Michigan: Society of Manufacturing Engineers. ss.29-41

Erixon, G (1998). Modular Function Deployment - A Method for Product Mod-ularisation. The Royal Institute of Technology Dept. of Manufacturing Systems

Erixon, G., Stake, R. (2003). Modular product design. Stockholm: Depart-

36

ment of Production Engineering KTH. ss.29-73

European Commission. (den 2 December 2015). European Uniun: EUR - Lex.Hamtat fran Closing the loop - An EU action plan for the Circular Economy:http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52015DC0614den 5 April 2017

Fairphone. (2016). Fairphone. Hamtat fran Phone: https://shop.fairphone.com/en/den 4 Maj 2017

Hannon, E., Kuhlmann, M., Thaidigsmann, B. (Oktober 2016). Developingproducts for a circular economy. The circular economy: Moving from theory topractice, ss. 22-25.

Kulle, M. (den 13 September 2007). Fa mobiler atervinns. Dagens Nyheter.

Lia, B., Yanga, J., Lua, B., Song, X. (Januari 2015). Estimation of retired mo-bile phones generation in China: A comparative study on methodology. WasteManagement, 35, ss. 247–254.

McCracken, H. (den 26 Februari 2014). Project Ara: Inside Google’s BoldGambit to Make Smartphones Modular. TIME.

Mobile Muster. (Oktober 2015). Market Research Results. Australia’s mobiledecade - 10 years of consumer insights into mobilde use and recycling: 2005-2015, ss. 16-24.

Navazo, J. M., Mendez, G. V., Peiro, L. T. (2014). Material flow analysisand energy requirements of mobile phone material recovery processes. i TheInternational Journal of Life Cycle Assessment (Vol. 19, ss. 567–579). Heidel-berg: Springer Berlin Heidelberg.

Olhager, J. (2000). Produktionsekonomi. Linkoping: Studentlitteratur. ss.81.

Pearce, D. W., Turner, R. K. (1990). Economics of Natural Resources andthe Environment. Baltimore: The Johns Hopkins University Press. ss. 35-41.

Phoneblocks. (September 2016). Journey. Hamtat fran Phoneblocks:https://phonebloks.com/journey

Remy, N., Speelman, E., Swartz, S. (Oktober 2016). Style that’s sustain-able: A new fast-fashion formula. The circular economy: Moving from theoryto practice, ss. 31-36.

Scania. (2002). ARSREDOVISNING 2002. Sodertalje: Scania. ss.18.

37

Scania. (2016). SCANIA 2016 Ars- och hallbarhetsredovisning. Sodertalje.ss.13,16.

Schultz, A., & Romeis, M. (2015). Modularisering for cirkular ekonomi. Indus-triell produktion. Stockholm: KTH Industriell teknik och management. ss.21.

Thyssen, J., Israelsen, P., Jørgensen, B. (September 2006). Activity-based cost-ing as a method for assessing the economics of modularization—A case studyand beyond. International Journal of Production Economics, 103, ss. 252–270.

Tukker, A. (den 15 Juni 2015). Product services for a resource-efficient andcircular economy – a review. Journal of Cleaner Production, 97, ss. 76–91.

Underwriters Laboratories. (2011). The Life Cycle of Materials in MobilePhones. ss. 3-5.

Yin, J., Gao, Y., Xu, H. (den 15 Februari 2014). Survey and analysis ofconsumers’ behaviour of waste mobile phone recycling in China. Journal ofCleaner Production, 65, ss. 517–525.

38

8 Bilagor

8.1 Bilaga 1 - Anvandardata och atervinningsvanor

(Mobile Muster, 2015)

39

40

8.2 Bilaga 2 - Modulara drivkrafter

Erixon (1998)

41

8.3 Bilaga 3 - Enkatundersokning

De fragor som staldes i enkaten ar angivna hogst upp i varje figur och svarsalter-nativen langst ner.

42

43

44