Kungälvs sjukhusårsredovisning 2013

Kungälvs sjukhus årsredovisning 2013Beslutad i styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus den 7 februari 2014.Behandlad i sjukhusets centrala samverkansgrupp den 28 januari 2014.Dnr KS 1/011-2014

Kungälvs sjukhus442 83 KungälvTfn 0303-980 00www.vgregion.se/ks

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Sammanfattning och slutsats ......................................................................................... 1

2. Verksamhetens övergripande uppdrag ......................................................................... 2

3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet .......................................................................... 3

3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet ..................................................... 3 3.2 Insatser för kommunikation ............................................................................................................ 3 3.3 Rättighetsfrågor ............................................................................................................................. 3

4. Verksamhets-/Processperspektivet ............................................................................... 4

4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet .......................................................... 4 4.1.1 Bibehållen eller förbättrad hälsa hos patienterna genom goda val av levnadsvanor ............. 4 4.1.2 Väl fungerande vårdprocesser ................................................................................................ 6 4.1.3 Verksamhetsutveckling med sikte på framtiden ...................................................................... 6 4.1.4 Utvecklat IS-/IT-stöd för att förbättra vårdprocesserna ........................................................... 7

4.2 God vård ........................................................................................................................................ 8 4.3 Vårdgaranti – tillgänglighet .......................................................................................................... 11 4.4 Prestationer .................................................................................................................................. 12 4.5 Miljömål ........................................................................................................................................ 27 4.6 Patientsäkerhet ............................................................................................................................ 27

4.6.1 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare.......................................................... 27 4.6.2 Antal utförda riskanalyser ...................................................................................................... 27 4.6.3 Antal utförda händelseanalyser ............................................................................................. 27

5. Medarbetarperspektivet .................................................................................................28

5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet ......................................................................... 28 5.3 Personalstruktur ........................................................................................................................... 29 5.4 Personalvolym ............................................................................................................................. 29 5.5 Sjukfrånvaro ................................................................................................................................. 30 5.6 Bemanningsföretag ...................................................................................................................... 30 5.7 Jämställdhet och mångfald .......................................................................................................... 30

7. Ekonomiperspektivet .....................................................................................................32

7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet .............................................................................. 32 7.2 Ekonomiskt resultat ...................................................................................................................... 33 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans .................................................................................................. 37 7.4 Eget kapital .................................................................................................................................. 38 7.5 Investeringar ................................................................................................................................ 39

REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL ...............................................................40

Antalet resta mil i tjänsten ska minska ............................................................................................... 40 Användiningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut ........... 40 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka ..................................................................................... 40 Andelen barn med övervikt och fetma ska minska ............................................................................ 40 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska ....................................................................... 41 Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska ..................................................... 41 Antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser .................................................................. 42 Förekomsten av vårdrelaterade infektioner i slutenvården ska minska ............................................ 42 Patientens delaktighet i vården ska öka ............................................................................................ 42 Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv ............ 42 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna .................................................. 42 Mer av den nära vården ska erbjudas patienten i hemmet genom ökad samverkan mellan kommunal och regional vård .............................................................................................................. 43 Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås .................................................................. 43 Överbeläggningar ska minska på samtliga sjukhus........................................................................... 43 Alla verksamheter ska arbeta systematisk med miljöledningssystem ............................................... 44

Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasem ................................................................................................................... 44 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska ..................................................................... 44 Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning ................................................................................... 45 Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning ............................................... 45

REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG .................................................................................46

Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans .................................... 46 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet .............................................................. 46 Utförarstyrelserna ska i dialog med beställarna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen ................... 46 Tvååriga överenskommelser/avtal mellan beställare/uppdragsgivare och utförare ska tecknas ...... 46

Bilaga 1: Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning Bilaga 2: Noter

1

1. Sammanfattning och slutsats

2013 har präglats av en fortsatt hög belastning inom framför allt den akuta vården. Intensivvården har ökat antalet respiratorvårdtimmar med 40 procent. Andelen tyngre akuta operationer har ökat från 30 till 39 procent mellan 2010 och 2013, varav 86 procent har krävt inläggning i sluten vård. Till-strömningen av patienter till akuten fortsätter att öka (ökningen är 2,7 procent). Störst efterfrågan på akutsjukvård inträffade under sommaren. I juli hade akutmottagningen fler än 3 000 sökande, under maj–augusti hade ambulansverksamheten fler prio 1-uppdrag än normalt och under juli–september var antalet vårdtimmar på intensivvårdsavdelningen fler än normalt. Inflödet av primärvårdsremisser ligger på en oförändrad hög nivå. En förskjutning har skett inom den akuta vården från kirurg-/ortopediska patienter till medicinpatienter, samtidigt som vårdtiderna för de akuta processerna ökat. Detta har bidragit till en situation med utlokaliseringar och tidvis många överbeläggningar. För att komma till rätta med såväl överbeläggningar som framför allt utlokaliseringar inom den somatiska vården har ett arbete påbörjats för att omstrukturera vårdplatserna och se över bemanningen. Inom den psykiatriska vården bedrivs ett projekt – heldygnsvård i balans – för att minska beläggningen.

Inom verksamheterna pågår olika former av utvecklings- och förbättringsarbeten med avseende på bland annat flöden och patientsäkerhet. Sjukhuset klarar nu att utföra 80 procent av alla planerade operationer i öppen vård. Samverkan med omgivande kommuner och primärvård sker via SIMBA (Samverkan i vården i mellersta Bohuslän och Ale). Under året har arbetet fokuserats på de mest sjuka äldre samt psykiatrin. Vårdgarantin klaras till 100 procent avseende behandlingar och 96 procent för besök. Barn- och ungdomspsykiatri, fördjupad utredning/behandling inom barn- och ungdoms-psykiatri samt neuropsykiatriska utredningar inom vuxenpsykiatrin klaras till 100 procent. Sjukhuset uppvisar goda resultat vad gäller stora patientflöden, och hälsofrämjande arbete fortgår.

Planeringen av etapp 2, ny vårdbyggnad, pågår enligt gällande plan och målsättningen är att ett beslutsunderlag i form av en program- och systemhandling finns framtagen för beslut i regionstyrelsen hösten 2014. Laboratoriemedicin har genomfört ett utvecklingsprojekt vilket inneburit att ett nytt analysinstrument (med automatiserad preanalysstation) för kemi och immunokemi tagits i drift. Röntgenkliniken har tagit ytterligare en datortomograf i bruk vilket förbättrat väntetiderna.

Kungälvs sjukhus redovisar ett resultat på -29,4 miljoner kronor vilket är i nivå med de prognoser som lämnats under hösten. Inför budgetåret 2013 fanns förväntningar om att ekonomin skulle komma i balans efter ett extra ekonomiskt tillskott från regionfullmäktige. Den obalans i ekonomin som har uppstått beror på ökade personalkostnader och kostnader för inhyrd personal samt oförutsedda kostnader av engångskaraktär. Åtgärdsplanen som omfattade totalt 5,9 miljoner kronor har inte haft förväntad effekt vilket har bidragit till den ekonomiska situation som sjukhuset nu befinner sig i. Bruttokostnaderna har ökat med 4,4 procent. Störst ökning står personalkostnaderna för (6,2 procent, inklusive inhyrd personal). Kostnaden för inhyrd personal har ökat från 2,8 miljoner kronor 2012 till 10,8 miljoner kronor 2013.

Produktionsutfallet 2013 ligger något under föregående års produktion medan ytterfallsersättningen har ökat som en effekt av ökat antal IVA-timmar. Produktionsvärdet är 5,1 miljoner kronor högre än beställningen. Sjukhuset har under året haft en i stort oförändrad vårdproduktion i termer av sammanvägda prestationer, -0,3 procent jämfört med 2012.

Sjukhusets personalvolym har ökat med drygt 28 nettoårsarbetare. Ökningen orsakas bl.a. av att ambulansverksamheten infört en arbetstidsomläggning med övergång till kortare arbetspass, vilket krävt fler anställda sjuksköterskor. Ökad sjukskrivning samt föräldraledighet bidrar till ökat behov av vikarier. Genomgående har det dock varit svårt för samtliga kliniker att rekrytera in vikarier, framför allt timvikarier, vilket inneburit att ordinarie personal fått arbeta mycket övertid. Utbildningsinsatser har genomförts enligt plan. Sjukhuset har en omfattande AT- och ST-utbildning. Vi har inga ofrivilligt deltidsanställda. Sjuktalet är totalt 6 procent och har ökat något jämfört med 2012. Den genomförda medarbetarenkäten visar goda resultat bland annat när det gäller socialt klimat och effektivitet, medan kritiska områden var hög arbetstakt och arbetsrelaterad utmattning.

Den regiongemensamma ambulanshelikoptern, som ligger under sjukhusets ansvarsområde, har under året utfört 1 654 ambulansuppdrag för regionen. Antalet larm ligger på en oförändrad stabil nivå.

2

2. Verksamhetens övergripande uppdrag

Kungälvs sjukhus har ett områdesansvar för invånarna i Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale samt Kärra-Rödbo-området. Sjukhusets övergripande uppdrag är att erbjuda invånare i Västra Götaland öppen och sluten specialiserad vård på länssjukvårdsnivå inom: - akutsjukvård (dygnet runt), - allmän internmedicin inklusive diabetologi, gastroenterologi, viss hematologi, kardiologi, - allmänkirurgi, - geriatrik/rehabilitering, - ortopedi, - urologi, och - vuxenpsykiatri.

Sjukhuset ska också bedriva barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård i Kungälv, Tjörn/Stenungsund, Ale, inklusive neuropsykiatrisk verksamhet för barn och ungdomar, samt psykiatriskt behandlingshem för unga personer med psykossjukdom (Elfvebacken).

Utöver nämnda verksamheter finns vid sjukhuset även intensivvård, bild- och funktionsmedicin samt laboratoriemedicin. Kungälvs sjukhus har även i uppdrag att ansvara för den regiongemensamma ambulanshelikoptern.

Barnsjukvård utöver barn- och ungdomspsykiatri ingår inte i sjukhusets åtagande.

3

3. Medborgar-/patient-/kundperspektivet

Sjukhusets arbete med kommunikation och rättighetsfrågor har fortgått under året, bl.a. med patient- och anhörigdialoger. Patienter har även involverats i utvecklingsarbeten på vissa kliniker.

För att undanröja omotiverade skillnader mellan kvinnor och män har även könsuppdelad statistik analyserats i de fall då skillnader varit synliga.

3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet

Sjukhuset har, utöver de regionala målen, inga egna mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet.

3.2 Insatser för kommunikation

Sjukhuset har under året genomfört flera patient- och anhörigdialoger samt brukarråd för att främja och förbättra dialogen med patienter och anhöriga. Huvudentrén, där många patienter/anhöriga passerar, har också använts för utåtriktade aktiviteter såsom sjukhusets friskvårdsvecka. Även dessa arrangemang ger tillfälle till dialog och kommunikation med sjukhusets brukare.

Flera kliniker har också involverat patienter i sitt utvecklingsarbete: på akutkliniken har patienter t.ex. fått ge sina synpunkter på och påverka klinikens informationsmaterial, och i en större måltidsstudie som genomfördes på fyra avdelningar under våren medverkade ett stort antal patienter.

Genomförandet av ett öppet hus för att involvera och inhämta patienternas synpunkter på framför allt patientrummen i den planerade nya vårdbyggnaden kunde inte genomföras på grund av att patientrummet inte färdigställdes under 2013.

3.3 Rättighetsfrågor

Inga omotiverade skillnader i villkoren för kvinnor och män Se texten om "jämlik vård" i avsnitt 4.2.

Likabehandling Alla ska bedömas och behandlas lika, oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning med mera. Arbetet med "Informera jämt" och patientmedverkan på akutkliniken har fortsatt och följts upp med hjälp av bl.a. 60 patientintervjuer.

Barnrättighetsfrågor Arbetet med att synliggöra barnperspektivet i vården har intensifierats.

Delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättningar Arbete för att förbättra och upprätthålla den fysiska tillgängligheten har fortgått i dialog med Västfastigheter.

Tillgänglig information är ett led i att skapa full delaktighet för personer med olika funktionsnedsättningar. Tillgängligheten på webbplatsen och intranätet har upprätthållits genom redaktionellt arbete. Beredskap för att ta fram information i anpassad form finns.

Anställningar Sjukhuset har under året, i samarbete med arbetsmarknadsnoden, anställt tre medarbetare med funktionsnedsättning på praktik och därefter utvecklingsanställning.

4

4. Verksamhets-/Processperspektivet

Sjukhusets egna mål inom verksamhetsperspektivet under 2013 har varit bibehållen eller förbättrad hälsa hos patienterna genom goda val av levnadsvanor, väl fungerande vårdprocesser, fortsatt verksamhetsutveckling inför byggnation av nya vårdavdelningar, samt utvecklat IS-/IT-stöd för att förbättra vårdprocesserna.

Sjukhuset har också fortsatt arbetet med god vård och patientsäkerhet. Viktiga insatser inom området har varit arbetet med de mest sjuka äldre, riskbedömning av undernäring och trycksår samt fortsatta patientsäkerhetsronder i syfte att befästa en god patientsäkerhetskultur.

Att uppfylla vårdgarantin har varit ett fortsatt prioriterat område. 94,5 procent av patienterna har fått tid för besök inom 90 dagar, och 100 procent har fått tid till behandling inom 90 dagar.

Sjukhuset har under året haft en i stort oförändrad vårdproduktion i termer av sammanvägda prestationer, -0,3 procent jämfört med 2012. Produktionsvärdet är 5,1 miljoner kronor högre än beställningen.

4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet

4.1.1 Bibehållen eller förbättrad hälsa hos patienterna genom goda val av levnadsvanor

På övergripande nivå har sjukhusdirektören och sjukhusets processledare varit aktiva inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), både regionalt och nationellt. Processledaren medverkar i att ta fram Västra Götalandsregionens regionuppdrag med anledning av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. På sjukhusnivå har den tobaksförebyggande gruppen och samordnarna för fysisk aktivitet på recept (FaR) fortsatt sitt arbete.

I vårdöverenskommelsen 2013–2014 utgår målrelaterad ersättning mot beskrivning av utvecklingen avseende fem regionala utvecklingsindikatorer:

andel (relevanta) enheter/klinik som per rutin använder frågeformuläret AUDIT (ett skattningsformulär för att upptäcka riskbruk av alkohol),

andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå i kvalitetsregister, av total andel patienter med diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt,

andel (relevanta) kliniker som använder fysisk aktivitet på recept som metod, andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes, samt andel opererande enheter/kliniker som arbetar per rutin med rökstopp inför operation.

Styrtal, måltal och utfall

1. Regionala utvecklingsindikatorer, beskriv utvecklingen: Dessa indikatorer följs via uppföljning av vårdöverenskommelse 2013–2014. Andel (relevanta) kliniker som per rutin använder frågeformuläret AUDIT. Mål: >25 procent. Utfall: 25 procent. Det är psykiatriska kliniken, där ca 430 AUDIT har dokumenterats 2013, och vidareutveckling pågår. Andel patienter med registrerad fysisk aktivitetsnivå i NDR, Riks-TIA. Riks-KOL och Sephia. Mål: 50–75 procent. Utfall: NDR 87 procent. Riks-TIA innehåller inte fysisk aktivitetsnivå, däremot förskrivna recept på fysisk aktivitet ca 40 procent. Riks-KOL och Sephia: ej tillgänglig.

5

Andel relevanta kliniker som använder fysisk aktivitet på recept (FaR) som metod. Mål: 100 procent. Utfall: 100 procent. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes. Mål: >= 50 procent. Utfall: Ej tillgängligt. Tobaksbruk dokumenteras i journal, men bruket dokumenteras på olika sätt inom verksamheterna vilket gör att andel är svår att ta fram. Andel relevanta kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation. Mål: 100 procent. Utfall: 100 procent.

2. Mål: Stödstruktur för samtal om alkohol Utfall: Ej uppfyllt.

3. Mål: Antal utskrivna recept på fysisk aktivitet per delår ska vara fler än motsvarande period 2012. Redovisas per kön. Utfall: Uppfyllt. Dock är antalet patienter med behov av fysisk aktivitet på recept uppskattningsvis betydligt större. Utvecklingsarbete har pågått och pågår sjukhusövergripande och på klinikerna.

Tabell: Antal recept på fysisk aktivitet förskrivna januari–november 2013 jämfört med januari–november 2012

Klinik/enhet januari–november 2013 januari–november 2012 Kvinnor Män Kvinnor Män Geriatrik 115 92 55 61 Kirurgi/ortopedi 11 7 7 1 Medicin 37 86 24 72 Psykiatri 19 11 10 7 Rehab 34 41 15 20 Totalt 216 237 111 161

4. Mål: Poäng enligt internationell utvärderingsenkät för tobaksfri vårdorganisation (ENSH) ska vara högre 2013 än 2012, dvs. mer än 119 poäng av 174 möjliga. Utfall: Ej uppfyllt. Sjukhuset har inte deltagit i ENSH under året. Tobaksfrågor och chefens roll har diskuterats vid ett chefsmöte. Sjukhuset är sammankallande i ett lokalt nätverk med tobaksavvänjare vid vårdcentralerna i området. En gemensam utåtriktad aktivitet genomfördes på världsKOL-dagen.

5. Mål: 50 procent av rökande patienter ska ha slutat röka vid inskrivning för operation. Utfall: Ej uppfyllt. Resultatet är dock bättre än 2012. Första steget har varit att få fram en tillförlitlig uppföljning. Uppföljningen av perioden januari–september 2013, avseende patienter som skrivits in för planerad operation, visar att bland de 113 patienter som var rökare när de sattes upp för operationen, var ca 16 procent rökfria vid inskrivningen, ca 48 procent var fortfarande rökare, för 36 procent finns ingen uppgift. Av dem som var rökfria uppgav sig ca 2/3 ha varit rökfria i minst sex veckor före operationstillfället.

6

4.1.2 Väl fungerande vårdprocesser

1. God vård för patienter med akut höftfraktur Samverkan omkring denna patientgrupp sker i det s.k. hip-hip-projektet. Detta är tvärprofessionellt och innefattar ambulansen, akutmottagningen, röntgen, geriatriken, ortopeden samt anestesikliniken. Patienten går direkt till uppvakningsavdelningen där patienten får en smärtblockad och görs klar för operation. Projektet fortsätter med kontinuerlig uppföljning av genomloppstid. Mål: Mer än 75 procent opereras inom 24 timmar. Utfall: 72 procent, medelväntetid 21 timmar 2 minuter.

2. God vård för patienter som opereras med knäprotes Mål: Fortsatt minskning av den genomsnittliga vårdtiden i relation till 2010/2011 års siffror (5,37 dagar). Utfall: 2,73 dagar

3. God vård för strokepatienter Mål: Andel trombolyspatienter >11 procent Utfall: 9,5 procent

4. God vård för patienter som opereras elektivt med höftprotes Mål: Minskning av den genomsnittliga vårdtiden i relation till 2010/2011 års siffror (5,94 dagar). Utfall: 4,68 dagar

5. God vård för patienter med gallstensbesvär Mål: Öka andelen patienter som opereras dagkirurgiskt. Uppnå minst det som är genomsnitt för regionen. Utfall: 23 procent

6. God vård för patienter med lunginflammation Mål: >75 procent har vårdats enligt regionens standardvårdplan för lunginflammationer. Utfall: Under 2013 har en processgrupp med representanter från samtliga kliniker jobbat med att förbereda och anpassa standardvårdplanen samt informera alla somatiska enheter på sjukhuset om införandet och användandet av standardvårdplanen vid pneumoni. I december 2013 var mallen i Melior klar att användas och informationen utlagd på intranätet. 4.1.3 Verksamhetsutveckling med sikte på framtiden

Etapp 2 Byggnation av nya vårdavdelningar är för Kungälvs sjukhus det mest strategiska projektet inför framtiden och avgörande för sjukhusets möjligheter att klara vårdbehoven inom upptagningsområdet. Sjukhusets nuvarande lokaler uppfördes 1964 (med viss till- och ombyggnad under senare år).

Sjukhuset har genomfört tvärprofessionella och klinikövergripande verksamhetsutvecklingsprojekt med syfte att utveckla vård och lokaler för att även i framtiden leva upp till patientens behov av en modern och säker vård. Sjukhusledningen har arbetat vidare med flera av de idéer som framkom i projekten.

Hösten 2012 utlystes en arkitekttävling med avsikt att få förslag på om- och tillbyggnad av sjukhuset för fortsatt utveckling och projektering. Tävlingen slutfördes i februari 2013, varpå en jury utsåg det vinnande förslaget (ritat av Sweco Architects AB och Aaart Architects A/S). Under 2013 har arbetet koncentrerats till att ta fram en program- och systemhandling; ett arbete som ska vara klart våren 2014.

7

4.1.4 Utvecklat IS-/IT-stöd för att förbättra vårdprocesserna

Förbättringar av sjukhusgemensamma system

Melior har uppgraderats vid två tillfällen. Sjukhuset började i juni leverera information till den nationella patientöversikten. Utvecklingsarbete har genomförts för Elvis. Uppgraderingen av MedSpeech som var planerad till hösten kunde inte genomföras på grund

av brister i funktionaliteten. KoVIS uppgraderades med gott resultat. En lösning för rapportering av överbeläggningar har tagits fram (data tas från Elvis och

bearbetas i Cognos). Ett tjugotal avancerade frågeställningar om statistik från Melior har under året inkommit från

sjukhusets verksamheter. Exempel på rapporter som levereras varje månad är antal skrivna recept på fysisk aktivitet, andel registrerade nutritionsscreeningar, antal registrerade trycksårsaktiviteter, slumpvisa urval för strukturerad journalgranskning och elektroniska sjukintyg.

Införandet av Picsara har fortsatt under året och systemet är infört på tre kliniker. Förberedelser avseende organisation och informationsinsatser har gjorts för att ta

infektionsverktyget i drift.

Anpassningar till patientdatalagen Informations- och utbildningsaktiviteter med fokus på patientdatalagen har genomförts. Anpassningar i system har gjorts i Melior för hantering av spärrfunktionen.

IT och infrastruktur Uppgradering av nätverksinfrastrukturen – trådlösa nät Sjukhusgemensamma konferensrum har försetts med nya/omflyttade sändare.

Projekt för avveckling av gammal telefoniteknik och införande av IP-telefoni Planering inför övergång till IP-telefoni på sjukhuset. I december gjordes en riskanalys avseende själva övergången. Andra förberedande aktiviteter har varit att skapa inventeringsunderlag och systemstöd för att underlätta arbetet.

Införande av Windows 7 på samtliga datorer Övergången till Windows 7 föregicks av omfattande arbete för att säkerställa att samtliga applikationer skulle fungera i miljön. Med undantag för ca 80 datorer är nu Windows 7 infört på sjukhuset.

Nästa generations IT-basmiljö Bytet till e-postsystemet Outlook – som är en del av regionens nya, gemensamma IT-basmiljö – genomfördes i slutet av året. Övergången orsakade en mängd problem för verksamheten med utebliven funktion under lång tid.

Ny styrmodell för IS/IT Arbetet med att införa styrmodellen för IS/IT har pågått under året. Ett antal frågor återstår att klarlägga, såsom arbetsfördelning. På sjukhuset har en IS/IT-styrgrupp bildats för beredning/beslut i övergripande IS/IT-frågor.

8

4.2 God Vård

PM, riktlinjer och direktiv Aktuella PM/riktlinjer/direktiv ska föreligga lättillgängliga och sökbara på intranätet. En bedömning av aktualitet sker minst en gång/år.

Säker vård Sjukhuset har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter 2011:9. Ledningssystemet innehåller områden såsom ansvarsfördelning, grundläggande uppbyggnad samt systematiskt förbättringsarbete inklusive egenkontroll.

Sedan några år har sjukhuset systematiskt arbetat med de regionövergripande målen för säker vård. Sex områden har varit i fokus. I dessa ingår olika infektioner, läkemedelsproblematik, fallskador och trycksår i samband med vård samt undernäring. Vid sjukhuset finns program för samtliga områden.

I sjukhusets nya operationssalar har s.k. CFU-mätningar (coloniformade enheter, dvs. organismer som växer fram vid odling) utförts. Mätningarna har visat på värden i det närmaste noll, vilket är mycket tillfredsställande. Mätningar har också utförts i de gamla ombyggda operationssalarna. Även dessa har klart godkända värden.

I mars genomfördes punktprevalensmätningar av förekomsten av trycksår och vårdrelaterade infektioner samt följsamheten till basala hygien- och klädregler. Ytterligare en punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och basala hygienrutiner utfördes i oktober.

Tabell: Punktprevalensmätning av förekomst (procent) av vårdrelaterade infektioner 2011–2013 (exklusive psykiatri)

Mätning Kungälvs sjukhus Västra Götalandsregionen Nationellt Vår 2011 4,7 8,6 9,2 Höst 2011 7,0 9,1 9,3 Vår 2012 7,4 8,8 8,9 Höst 2012 5,6 9,0 9,0 Vår 2013 12,6 9,3 9,0 Höst 2013 9,6 9,6 8,7

Resultatet har redovisats i sjukhusledningen. Resultat på avdelningsnivå har skickats ut till klinikerna för vidare analys och eventuell åtgärd. En återrapportering kommer att ske i sjukhusledningen. Det kan vara svårt att dra stora slutsatser av en punktprevalensmätning.

Mätningarna av följsamheten till klädregler och basala hygienrutiner visade under 2013 en total följsamhet på 68 respektive 70 procent; ett resultat som i princip är oförändrat jämfört med de två mätningar som utfördes 2012. Resultatet har diskuterats med hygienombud, chefer och i sjukhusledningen i syfte att åstadkomma en förbättring. Vid behov ska hjälp tas av vårdhygienisk expertis. Basala hygien- och klädregler ingår i introduktionen av ny personal och hygienkörkortet är obligatoriskt för alla medarbetare. Sjukhusledningen har sedan tidigare beslutat att införa ledningssystemet för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård.

Mest sjuka äldre Regeringen har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting initierat ett nationellt arbete för att förbättra vården för de mest sjuka äldre. Projektet innefattar ett antal aktiviteter och insatser för att stärka individen. Kungälvs sjukhus bedriver detta arbete i samverkan med primärvården och kommunerna Tjörn, Ale, Stenungsund och Kungälv. Inom läkemedelsområdet arbetas speciellt med problematiken kring äldres läkemedelsanvändning, fortsatt införande och uppföljning av vård- och läkemedelsberättelse (framför allt för patienter över 75 år) samt en enkel läkemedelsgenomgång vid

9

inläggning på sjukhuset.

Vård- och läkemedelsberättelse samt aktuell läkemedelslista vid hemgång Av samtliga patienter som skrivs ut från de somatiska vårdavdelningarna får 36 procent en vård- och läkemedelsberättelse (inom geriatriken 83 procent). Även psykiatriska kliniken har påbörjat införandet av vård- och läkemedelsberättelse. Siffrorna är inte justerade för avlidna och överflyttningar mellan kliniker/sjukhus.

God vård i livets slutskede Palliativregistret fungerar som stöd och påminnelse om viktiga insatser i livet slutskede.

Mål: >75 procent av dödsfallen på sjukhuset ska registreras i palliativregistret. Utfall: 88 procent. Av dem som registrerades var 46 procent kvinnor och 54 procent män.

Undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar Med rätt typ av insatser för den sjuka äldre på rätt nivå kan en onödig sjukhusvård undvikas.

Mål: Följa mätning av undvikbar slutenvård och oplanerade återinläggningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre, samt hitta etablerade och accepterade mätmetoder för att få en relevant nulägesbild. Utfall: De data som förefaller mest relevanta för jämförelse och verksamhetsutveckling är ”Antal återinskrivningar inom 30 dagar 2013 per månad och förvaltning” som hämtas ur regionens statistik ”Månadsfakta”. Dessa data ligger till grund för sjukhusets och SIMBA-områdets insatser för att på sjukhuset minska andelen patienter som av olika skäl skrivs in igen under en relativt kort tidsrymd.

Två projekt har startas upp för att minska andelen undvikbara återinläggningar inom 30 dagar. Det ena projektet är en förstärkning på akutmottagningen medan det andra innebär en förstärkt utskrivningsprocess vid de två geriatriska vårdavdelningarna. En utvärdering planeras efter sex månader.

Halk/fall Mål: Sjukhuset ska i samverkan med primärvården och kommunerna Tjörn, Ale, Stenungsund och Kungälv enas om ett lämpligt verktyg samt påbörja riskskattning i patientjournalen. Utfall: Sjukhuset har i samverkan med primärvården och kommunerna enats om att använda Downton Fall Risk Index (DFRI) som verktyg för fallriskbedömning. Riskbedömningsarbetet är i uppstartsfas.

Undernäring Flera utvecklingsarbeten inom områdena nutrition och patientmåltider bedrivs på sjukhuset. Dessa syftar till en god måltidsmiljö, rätt kost till rätt patient, minskad risk för undernäring, minskat matsvinn m.m. Arbetet sker i samverkan med Regionservice måltider.

Mål: >60 procent av inneliggande patienter i den somatiska vården riskbedöms. Utfall: Kvinnor 15 procent, män 14 procent.

Trycksår Mål: Minska prevalensen av trycksår i relation till 2012 års nationella mätning (15 procent). Utfall: 11,7 procent

Patientsäkerhetsronder Inom patientsäkerhetsområdet strävar vi efter en kultur där ledningen uppmuntrar till dialog och medarbetarna vågar tala om sina misstag och tillbud, i syfte att uppmärksamma och rätta till systemfel och riskfaktorer. Patientsäkerhetsronderna utgör ett (av flera) forum för denna dialog. Vid ronderna möter förvaltningschefen och chefläkaren ett antal verksamhetsföreträdare. Ronderna är strukturerade enligt en särskild mall.

Mål: Under året genomföra patientsäkerhetsronder vid samtliga åtta kliniker. Utfall: Enligt plan.

10

Markörbaserad journalgranskning Ett grundläggande kvalitetskrav på vården är att den är säker och att patienten inte riskerar att utsättas för skada orsakad av hälso- och sjukvården. Med frivillig avvikelserapportering rapporteras omkring 10–20 procent av alla avvikelser, varav de flesta inte har medfört skador. Det är därför angeläget med ett komplement till avvikelserapporteringen för att identifiera händelser som leder till att patienter skadas. Markörbaserad journalgranskning har visat sig vara en användbar metod för detta. Resultatet återkopplades till läkarna inom medicin, geriatrik, kirurgi/ortopedi och anestesi/operation/intensivvård i början av oktober.

Mål: Varje månad granska 20 slumpvis framtagna journaler på sjukhusnivån. Varje månad granska journaler i ett rullande tremånadersschema: - januari, april, juli, oktober: 20 kirurgjournaler - februari, maj, augusti, november: 20 medicinjournaler - mars, juni, september, december 20 journaler på avlidna Utfall: Enligt plan.

Säker bukkirurgi LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) har initierat ett projekt för att minimera vård-skadorna i samband med bukkirurgiska ingrepp. Projektet, som täcker processen från beslut om operation till uppföljning tre månader efter genomförd kirurgi, inkluderar både akuta och planerade operationer. Verksamheten i fråga gör en självutvärderingsrapport utifrån ett antal frågor. Rapporten granskas av ett tvärprofessionellt revisorsteam för att identifiera förbättringsmöjligheter. Teamet gör även ett platsbesök samt intervjuer, och återkopplar därefter i en skriftlig rapport varefter åtgärder bestäms gemensamt. Uppföljning sker därefter.

Mål: Genomföra projektet säker bukkirurgi under 2013. Utfall: Enligt plan

Jämlik vård Lokala styrdokument där jämlikhet ingår är sjukhusets likabehandlingsplan, detaljbudget och samverkansavtal. I styrdokument gällande rekryteringsprocessen ingår förhållningssätt vid rekrytering och annonsering.

Vid framtagande av informationsmaterial görs alltid en målgruppsanalys för att på bästa sätt utforma materialet. Illustrationer, bilder eller text som ingår i materialet ska inte förstärka eller upprätthålla stereotyper. Beredskap finns för att tillhandahålla informationsmaterial i anpassad form för dem som efterfrågar det.

Bland övriga insatser med fokus på jämlik vård kan projektet "Informera jämt" på akutmottagningen nämnas. Projektet, som omfattar såväl muntlig som skriftlig information, initierades efter att tidigare patientenkät visat på skillnader mellan kvinnors och mäns nöjdhet med informationen. En av insatserna – en informationsbroschyr – togs i bruk 2012 och utvärderades efter ett års användning. Patientintervjuer visade att man var mycket nöjd att få information om sin prioritering, att den var lättläst och berättade om händelseförloppet på akuten. Såväl utifrån patienterna som personalen framkom ett önskemål om en kortversion att användas om ett ytterligare besök inträffade inom en månad. Denna folder är framtagen och har tagits i bruk. Den mer omfattande broschyren reviderades i vissa delar. Arbetet med informationsprojektet redovisades på en poster vid den internationella HPH-konferensen (Health Promoting Hospitals and Health services) 2013.

Könsuppdelad statistik Patienter som fått fysisk aktivitet på recept (FaR): På sjukhuset skrevs under 2013 fler recept på fysisk aktivitet till män än till kvinnor. Antal utskrivna FaR för diagnosgrupperna diabetes, hjärtinfarkt, hypertoni, stroke och TIA uppdelat på män och kvinnor har jämförts med antal vårdkontakter under samma period. Jämförelsen visar att för patienter med huvuddiagnos hjärtinfarkt verkar en större andel män ha fått FaR än förväntat utifrån andelen män i vårdkontakterna. En djupare analys måste göras för att se om skillnaderna i utskrivna FaR är motiverade eller inte. Sjukhuset har kontaktat Kunskapscentrum för jämlik vård för att påbörja en djupare undersökning om FaR och kön med ev.

11

åtgärder under 2014.

Patientmåltider, kirurgi och medicin: Under året har sjukhuset tillsammans med Regionservice måltider gjort en undersökning av patientmåltider ur patient- och matsvinnsperspektiv, med enkäter och svinnmätningar på fyra avdelningar under fyra veckor. Enligt undersökningen fick kvinnor i högre utsträckning mindre portioner jämfört med män. Kvinnor uppgav sig också i högre grad vara mätta på sin portion. Skillnaden i energi- och näringsbehov mellan kvinnor och män motiverar inte fullt ut skillnaderna i portionsstorlek. Däremot finns upplevelsen att kvinnor ofta ber om mindre portioner. Sjukhuset avser att gå vidare med frågan om portionsstorlekar, mat och kön under 2014.

Läkemedel, hjärtsjukvård: Vid bedömning av den könsuppdelade statistiken kan vi se att det inom t.ex. hjärtsjukvården kan finnas skillnader på 10 procent inom läkemedelsparametrarna. Inom detta område kan vissa läkemedel i högre grad ges till män, medan andra läkemedel i högre grad ges till kvinnor. Det rör sig i dessa fall om ett relativt lågt antal patienter. Läkemedelsparametrarna kommer att följas vidare, bland annat via kvalitetsindikatorerna som redovisas enligt vårdöverenskommelsen.

En del målrelaterade kvalitetsindikatorer finns tillgängliga uppdelade på kön, andra inte. Det beror på registrens uppbyggnad och när i tiden olika mått ställs samman.

4.3 Vårdgaranti – tillgänglighet

Tillgängligheten följs ur två aspekter: vårdgaranti (besök/behandling inom 90 dagar) och nationell kömiljard (besök/behandling inom 60 dagar).

Besök När det gäller besök så får 94,5 procent av patienterna tid inom 90 dagar och 85,3 procent inom 60 dagar.

Tabell: Uppfyllande av kömiljardsgränsen och vårdgarantin för besök

Mottagning Uppnås kömiljardsgränsen (70 procent av patienterna

inom 60 dagar)?

Uppnås vårdgarantin?

Väntande över 90 dagar (december 2013)

Allmänkirurgi ja ja 0 Ortopedi ja ja 0 Urologi ja ja 0 Allmän internmedicin ja nej 4 Endokrinologi ja nej 6 Gastroenterologi ja nej 13 Kardiologi ja nej 21 Hematologi ja ja 1 Smärtmottagning ja ja 0 Allmänpsykiatri ja ja 0 Barn- och ungdomspsykiatri ja ja 1 (30 dagar)

Behandling 100 procent av patienterna har haft tid till behandling inom 90 dagar.

Aktiviteter Följande insatser har gjorts under året för att förbättra/bibehålla tillgängligheten:

12

• fortsatt etableringen av Prosit (ett IT-verktyg för produktionsplanering) på medicinmottagningen, • tät uppföljning och återkoppling inom psykiatrin, både till förstabesök och fördjupad behandling, • operationsavdelningen och kirurg-/ortopedkliniken har en fortsatt samplanering av operationsresurser med stort fokus på att upprätthålla en hög tillgänglighet, • kirurg-/ortopedkliniken har aktivt arbetat med produktionsplanering; även de nu i Prosit och regional samordning, som tidigare år, när egen kapacitet inte har räckt, och • kliniken arbetar aktivt med att minska strykningar i den planerade opererande verksamheten med mycket goda resultat.

Ett fortsatt högt remissinflöde från primärvården, om än något mindre än 2012, illustrerar ett framgångsrikt arbete på sjukhuset för att ändå klara garantitiderna.

Figur: Inkomna remisser till Kungälvs sjukhus från primärvården

Mina vårdkontakter Under 2013 administrerade sjukhuset drygt 1600 ärenden som inkom via webbtjänsten "Mina vårdkontakter".

13

4.4 Prestationer

Det sammanlagda värdet av beställd vård i vårdöverenskommelsen avseende 2013 omsluter totalt 865,6 miljoner kronor. Av sjukhusets ersättningsutrymme avser 376,1 miljoner kronor fast verksamhetsanslag, 325,5 miljoner kronor rörlig prestationsersättning samt 164,0 miljoner kronor riktade uppdrag varav bland annat somatisk akutvårdsverksamhet (46,4 miljoner kronor), ambulans-sjukvård (34,2 miljoner kronor), läkemedelsförmånen (43,9 miljoner kronor) samt valfrihetsvård (8,8 miljoner kronor). Sjukhuset övertog från och med 2011 det ekonomiska ansvaret för valfrihetsvården och tillfördes ekonomiska medel motsvarande förväntad årlig kostnad. I överenskommelsen beslutades att 2,5 procent av beställningens ekonomiska omslutning, motsvarande 21,6 miljoner kronor, ska reserveras för målrelaterad ersättning. Regionkansliet har beslutat att Kungälvs sjukhus från och med 1 september 2013 får ett utökat uppdrag om maximalt 50 höft- och knäoperationer på årsbasis. Finansiering utgår med fast pris per operation och uppgår till totalt cirka 2,5 miljoner kronor.

Utfall prestationer Tabellsammanställning av vårdprestationer utförda på Kungälvs sjukhus. Tabellerna visar ackumulerat produktionsutfall januari–december 2011–2013, procentuellt produktionsutfall 2013 i förhållande till 2011 och 2012, budgeterad produktion 2013 samt budgetuppfyllnadsgrad.

Tabell: Utfall vårdprestationer januari till december 2011–2013, inomlänsvård

Utfallet av sjukhusets inomlänsvård visar att produktionen av sluten somatisk och psykiatrisk vård har minskat under 2013 jämfört med 2011 och 2012. Orsaken är längre medelvårdtider samt färre överbeläggningar. Genomsnittlig DRG-vikt per vårdtillfälle i somatisk slutenvård har mellan 2011 och 2013 ökat från 0,897 till 0,931 (3,8 procent). Detta indikerar ökad vårdtyngd, vilket kan vara en förklaring till längre medelvårdtider.

Ej DRG-ersatta läkarbesök och övriga besök har ökat i förhållande till 2011, vilket bland annat beror på en verksamhetsförändring då sjukhuset från och med 2012 övertog neuropsykiatriska utredningar av barn och ungdomar från primärvården. Under 2013 utfördes 1 301 läkarbesök och 3 507 besök till andra vårdgivarkategorier inom neuropsykiatri barn och ungdom. Justerat för verksamhetsföränd-ringen har läkarbesöken jämfört med 2011 minskat med 0,8 procent och övriga besök ökat med 0,4 procent.

En betydande orsak till att till att somatiska öppenvårdsbesök minskat under 2011–2013 är att sjukhusets urologiverksamhet varit begränsad då specialistkompetent läkare saknats. Sjukhuset har behov av två urologispecialister, men har endast haft en under 2012 och ingen under merparten av 2013. En urolog har rekryterats och kommer att tillträda under första kvartalet 2014; därefter kvarstår behov av ytterligare en. Brist på kompetens har inneburit att antalet DRG-ersatta urologibesök minskat med 686 besök under 2013 jämfört med 2011. Av samma anledning har antalet ej DRG-ersatta läkarbesök minskat med 422 besök och slutenvårdstillfällen har minskat med 148 vårdtillfällen. Sjukhuset har under 2013 köpt okänd volym urologiska besök och vårdtillfällen från Sahlgrenska

14

Universitetssjukhuset samt 285 besök och 36 vårdtillfällen från NU-sjukvården, till en sammanlagd kostnad av 5,5 miljoner kronor.

Tabell: Utfall vårdprestationer januari till december 2011–2013, utomlänsvård

Analys slutenvård Somatisk slutenvård Under 2013 har sjukhuset utfört totalt 11 094 somatiska vårdtillfällen motsvarande 10 302 DRG-poäng (-93 poäng, -0,9 procent jämfört med 2012). I jämförelse med 2012 har antalet vårdtillfällen minskat med 507 stycken (4,4 procent), samtidigt som antalet utförda nettovårddygn ökat från 56 641 till 57 945 (+2,3 procent). Efter indexjustering har genomsnittsvikten per vårdtillfälle ökat med 3,6 procent.

Figur: Somatiska vårdtillfällen, fakturerade vårddagar och DRG-poäng 2009–2013

15

Medelvårdtid somatisk slutenvård Medelvårdtiden inom somatisk slutenvård har ingått i en uppåtstigande trend sedan årsskiftet 2011/2012. På rullande 12-månadersbas var medelvårdtiden som lägst 4,72 vårddagar i februari 2012 och har sedan ökat till 5,22 vårddagar i december 2013. Under 2013 har medelvårdtiden på 12-månadersbas ökat på sjukhusets somatiska kliniker (medicinkliniken +0,30 vårddagar, kirurg-/ortopedkliniken +0,28 vårddagar och geriatrik-/rehabkliniken +0,46 vårddagar).

Figur: Medelvårdtid per vårdtillfälle rullande 12-månader 2011–2013

Medelvårdtiden för sjukhusets 20 mest förekommande diagnosgrupper inom somatisk sluten-vård var 3,87 vårddagar under 2012 och 4,15 vårddagar under 2013. Medelvårdtiden var 7,2 procent högre 2013. De 20 mest förekommande grupperna utgör drygt en tredjedel av somatiska slutenvårdstillfällen på sjukhuset. För att undersöka huruvida vårdtidsförändringen är faktisk eller beror på en förändring i produktionsmixen beräknades medelvårdtiden 2012 baserat på samma produktionssammansättning inom de 20 mest förkommande diagnosgrupperna som 2013. Beräkningen gav medelvärdet 4,20 vårddagar, vilket innebär att medelvårdtiden 2012 under antagande av samma produktionsmix som 2013 skulle varit 1,2 procent högre än under 2013. Med andra ord har DRG-grupper med lägre vårdtyngd och vikt minskat i relativ andel av sjukhusets patienter samtidigt som tyngre grupper ökat i relativ andel. Genomsnittsvikten per vårdtillfälle bland de 20 mest förekommande diagnosgrupperna 2013 var 0,740 att jämföras med att motsvarande genomsnittsvikten 2012 (beräknad utifrån viktlista 2013) var 0,663.

16

Beläggning somatisk slutenvård Beläggningsgraden på sjukhusets somatiska vårdavdelningar varierar från månad till månad. Sjukhuset har under 2013 i medeltal haft 168 disponibla somatiska vårdplatser per dygn och månad. Antalet disponibla vårdplatser var lägre under juni och juli då en kirurg-/ortopedavdelning höll sommarstängt samt under februari då flera kliniker periodvis tvingades stänga vårdplatser på grund av utbrott av vinterkräksjuka. Genomsnittlig beläggningsgrad under året var 93,9 procent av disponibla vårdplatser. En effektiv genomsnittlig beläggningsgrad har tidigare uppskattats till cirka 90 procent.

Figur: Medelantal disponibla somatiska vårdplatser kl. 06.00 per dygn i förhållande till medelantalet inskrivna patienter kl. 06.00 per dygn samt genomsnittlig beläggningsgrad kl. 06.00*

*Kvalitetssäkrad beläggningsdata finns endast sedan september 2012.

17

Psykiatrisk slutenvård Under 2013 har 848 patienter skrivits in i psykiatrisk slutenvård och 13 967 vårddagar har utförts exklusive behandlingshemmet Elfvebacken. Under motsvarande period 2012 hade sjukhuset 988 inskrivna patienter i psykiatrisk slutenvård och utförde 14 749 vårddagar. Antalet inskrivna patienter och utförda vårddygn under 2013 har minskat med 14,2 procent respektive 5,3 procent jämfört med 2012. Den rådande trenden under de senaste åren har varit att antalet inskrivningar ökat från år till år. Samtidigt har antalet utförda vårddagar minskat årligen till följd av kortare medelvårdtider.

Figur: Antal vårdtillfällen och vårddagar inom psykiatrisk slutenvård exkl. Elfvebacken 2009–2013

18

Medelvårdtid psykiatrisk slutenvård Medelvårdtiden inom psykiatrisk slutenvård har sedan 2009 minskat från 21,1 vårddagar till 16,2 vårddagar (-23,2 procent). Det var efter införande av individuella vårdplaner under andra halvåret 2010 som medelvårdtiden började sjunka. Jämfört med 2012 var medelvårdtiden något högre under 2013.

Produktionsutfallet 2013 är ett trendbrott så till vida att antalet vårddagar inte minskat på grund av kortare medelvårdtider utan till följd av färre inskrivningar. Besöken till sjukhusets psykiatriska akutmottagning har ökat med 215 besök (10,5 procent) jämfört med 2012. Samtidigt har antalet inskrivningar minskat vilket inneburit att inskrivningsfrekvensen under 2013 sjunkit från 35,9 procent till 26,8 procent.

Figur: Medelvårdtid (nettovårddagar) för patienter utskrivna från psykiatrisk slutenvård 2009–2013

19

Beläggning psykiatrisk slutenvård Sjukhuset har under de senaste 12 månaderna, med undantag för sommarstängning samt en mindre neddragning under december, haft 40 disponibla psykiatriska vårdplatser. Den genomsnittliga beläggningsgraden på disponibla vårdplatser var 96,4 procent under 2013, vilket är något lägre jämfört med tidigare år. Under kvartal 3 var den genomsnittliga beläggningsgraden 87,6 procent jämfört med 99,0 procent under övriga året. Färre vårdtillfällen jämfört med föregående år beror främst på lägre beläggningsgrad och något längre medelvårdtid.

Figur: Medelantalet disponibla psykiatriska vårdplatser kl. 06.00 per dygn i förhållande till medelantalet antalet inskrivna patienter kl. 06.00 per dygn samt genomsnittlig beläggningsgrad kl. 06.00*

*Kvalitetssäkrad beläggningsdata finns endast sedan september 2012.

Minskningen av antalet psykiatriska vårdtillfällen återfinns främst bland sjukhusets fem mest förekommande diagnosgrupper inom psykiatrisk slutenvård. Under 2013 utgjorde dessa grupper cirka 64 procent av sjukhusets psykiatriska vårdtillfällen. Procentuellt har de största minskningarna om cirka 30 procent varit i grupperna "maladaptiva stressreaktioner" samt "missbruk eller beroende av alkohol och droger utan psykos".

20

Analys öppenvård Under 2013 utfördes totalt 96 488 öppenvårdsbesök på sjukhuset inklusive besök på akut-mottagningen (ej inskrivningsbesök) och övriga riktade uppdrag. Totala antalet öppenvårdsbesök är i princip oförändrat jämfört med 2012 (+200 besök, +0,2 procent).

Figur: Totalt antal öppenvårdsbesök 2009–2013

21

Somatiska öppenvårdsbesök har under 2013 minskat med 984 besök (1,6 procent). Besöken har minskat till kirurg- och ortopedkliniken med 1 751 besök (8,4 procent) och till geriatriska kliniken med 1 023 besök (10,3 procent). Kirurg- och ortopedkliniken har saknat specialistkompetent urolog under 2013 vilket inneburit cirka 1 100 färre urologibesök än 2012. Medicinkliniken har ökat antalet besök under 2013 (+772 besök, +7,1 procent), vilket bland annat beror på ökat antal besök med anledning hematologiska sjukdomar samt sjukdomar i cirkulationsorganen.

Öppenvårdsbesöken till psykiatrin har ökat med 1 184 besök (3,3 procent). Besöken till sjukhusets vuxenpsykiatriska mottagningar har ökat med 303 besök (1,1 procent) jämfört med föregående år. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har besöken ökat med 881 besök (9,7 procent). Från och med 2012 övertog sjukhuset neuropsykiatriska utredningar inom barn- och ungdomspsykiatri från primärvården. Denna verksamhet har under 2013 ökat med 411 besök (18,4 procent).

Tabell: Besöksproduktion per verksamhet 2012 och 2013

22

Fördelat på vårdgivarkategori har sjukhuset under 2013 haft 47 582 läkarbesök och 48 777 besök till andra yrkeskategorier. Under 2013 har antalet läkarbesök på årsbas minskat med 725 besök (-1,5 procent) medan besök till andra yrkeskategorier ökat med 856 besök (+1,8 procent).

Den största förändringen av antalet läkarbesök har varit på kirurg- och ortopedkliniken – en minskning med 1 589 läkarbesök (-8,7 procent) – vilket huvudsakligen beror på att sjukhuset inte haft någon urolog under merparten av 2013 samt viss minskning av endoskopibesöken. Inom barn- och ungdomspsykiatrin (inklusive neuropsykiatri) har läkarbesöken ökat med 540 besök (37,6 procent). Inom övriga verksamheter är antalet läkarbesök relativt stabilt mellan 2012 och 2013.

På akutmottagningen (somatisk vård) har besöken till andra vårdgivarkategorier ökat med 641 besök (22,6 procent) och på psykiatriska akutmottagningen är ökningen 112 besök (37,0 procent). På medicinkliniken har besöken till andra vårdgivarkategorier ökat med 753 besök (13,7 procent), bland annat till följd av ökat antal besök till den medicinska dagvården (huvudsakligen hematologiska sjukdomar). På geriatriska kliniken minskade besöken till andra vårdgivarkategorier med 1 098 besök (11,9 procent), vilket avser färre besök inom sjukgymnastik, arbetsterapi och smärtenhet.

Figur: Antal besök per vårdgivarkategori rullande 12-månader 2011–2013

23

Analys akutmottagning Inflödet av patienter till sjukhusets akutmottagning har under de senaste åren ökat och i princip årligen slagit tidigare nivåer. Under 2013 har totalt 31 364 besök inklusive inskrivningsbesök (+854 besök, +2,7 procent) gjorts på akutmottagningen varav 29 100 (+639 besök, +2,2 procent) somatiska besök och 2 264 (+215 besök, +10,5 procent) psykiatriska besök. Medeltalet besök per dygn var 85,9 besök under 2013 att jämföra med 83,6 besök 2012.

Figur: Genomsnittligt antal sökande till akutmottagningen per dygn (rullande 12-månader)

Vad gäller akuta somatiska öppenvårdsbesök har de under året ökat med 978 besök (5,2 procent) medan inskrivningsbesöken minskat med 339 besök (3,5 procent). Minskat antal inskrivningsbesök beror bland annat på att sjukhuset under året vårdat tyngre patienter med längre medelvårdtider samtidigt som beläggningsgraden inte ökat. Av det ökade antalet öppenvårdsbesök utgör 69 procent besök till sjuksköterska medan minskat antal inskrivningsbesök helt utgörs av besök till läkare.

Öppenvårdsbesöken till psykiatriska akutmottagningen har under 2013 ökat med 344 besök (26,1 procent) och inskrivningsbesöken har minskat med 129 besök (17,5 procent). Inskrivningsbesöken har minskat bland annat till följd av något längre medelvårdtid samtidigt som psykiatriverksamheten eftersträvar en mer rimlig beläggningsgrad.

24

Bilden nedan sammanställer jämfört med föregående år utvecklingen av besök på akutmottagningen i sin helhet (somatisk och psykiatrisk). Öppenvårdsbesöken har ökat med 1 322 besök (6,4 procent) och inskrivningsbesöken har minskat med 468 besök (4,5 procent). Totalt har besöken på akutmottagningen ökat med 854 stycken (2,7 procent).

Figur: Ackumulerad avvikelse antal akutvårdskontakter jämfört med 2012 (procent)

25

Inskrivningsfrekvens Ökat antal besök på akutmottagningen i kombination med färre inskrivningsbesök innebär att inskrivningsfrekvensen på akutmottagningen varit lägre under 2013 (31,7 procent) jämfört med 2012 (34,1 procent). Bilden nedan visar inskrivningsfrekvensen på sjukhusets akutmottagning beräknat på 12-månadersbas.

Inskrivningsfrekvensen har minskat till följd av ett ökat söktryck på akutmottagningen, men det finnas även ett samband med en pågående trend av ökande medelvårdtider inom somatisk slutenvård. Ytterligare en orsak till lägre inskrivningsfrekvens är att akuta öppenvårdsbesök till sjuksköterska ökat under året, vilket indikerar att det även är fler patienter med lättare åkommor som söker till sjukhusets akutmottagning.

Figur: Akutmottagningens inskrivningsfrekvens rullande 12-månader 2011–2013

26

Sammanvägda prestationer

Nyckeltal prestationer Periodutfall 2013 Periodutfall 2012 Förändring i procent Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Sjukhus Antal sammanvägda prestationer 9 522 9 246 18 768 9 512 9 313 18 825 +0,1% -0,7% -0,3%

En jämförelse av sjukhusets sammanvägda prestationer mellan 2013 och 2012 visar att prestationerna minskat med 0,3 procent (-70 prestationer).

Den nominellt största minskningen av prestationer till följd av lägre produktion finns inom somatisk slutenvård. Detta beror på att sjukhuset gjort färre vårdtillfällen till följd av längre medelvårdtider. Högre DRG-vikt indikerar högre vårdtyngd och väger upp färre vårdtillfällen till viss del, men inte tillräckligt. Sjukhuset har även arbetat målmedvetet under året för att sänka beläggningsgraden på vårdavdelningarna. Sammantaget har detta jämfört med föregående år inneburit att nettovårddagarna ökat med 2,4 procent, antalet slutenvårdstillfällen minskat med 4,4 procent, slutenvårdsprestationerna och DRG-poängen (som utgör grund för beräkning av sammanvägda prestationer) har minskat med 0,9 procent.

Även inom psykiatrisk slutenvård har prestationerna minskat. Inklusive Elfvebacken har antalet vårdtillfällena minskat med 15,2 procent och vårddagarna, som utgör grund för beräkning av sammanvägda prestationer inom psykiatrisk slutenvård, har minskat med 4,8 procent. Detta beror huvudsakligen på att vårdavdelningarnas beläggningsgrad sänkts och att medelvårdtiden ökat något jämfört med 2012. Under en kortare period 2013 var vissa vårdplatser stängda till följd av vinterkräksjuka; något som också haft viss inverkan.

Produktionen av öppenvårdsbesök (exkl. inskrivningsbesök) har ökat med 0,2 procent i förhållande till 2012. En stor del av denna ökning kan tillskrivas akutmottagningen (somatik och psykiatri) och barn- och ungdomspsykiatrin samt medicinkliniken. Efter sammanvägning av sjukhusets öppenvård har prestationerna ökat med 1,9 procent jämfört med föregående år. Sammanvägda prestationen ökar betydligt mer än antalet besök beroende på att de grupper som ökar har relativt hög vikt i sammanvägningen av prestationer.

Figur: Utveckling sammanvägda prestationer 2013 jämfört med 2012

27

4.5 Miljömål

Sjukhuset har under 2013 arbetat med följande mål:

Minskning av antalet resta mil i tjänsten med bil respektive flyg. För redovisning, se rubriken "Antalet resta mil i tjänsten ska minska".

Utfasning av användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten. För redovisning, se rubriken "Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut".

Miljöledningssystem inom alla verksamheter. För redovisning, se avsnitt "Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem".

Användande av videokonferenser. Sjukhuset deltar alltmer i telefonkonferenser. Sjukhuset har valt att invänta regionens beslut om vilket system för videokonferenser som ska förordas, innan ett sådant införskaffas.

4.6 Patientsäkerhetsarbetet

Se 4.2.

4.6.1 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare

54 procent av avvikelserna avsåg män (motsvarande siffra 2012 var 54 procent). 46 procent av avvikelserna avsåg kvinnor (motsvarande siffra 2012 var 46 procent).

Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt 1,5 1,8 4.6.2 Antal utförda riskanalyser

Under året har sju riskanalyser/-bedömningar utförts. Dessa tar upp följande ämnen: • Inför sommaren 2013 • Utvärdering av sommaren 2013/inför sommaren 2014 • IP-telefoni • Inför införande av elektroniska laboratorieremisser • I samband med införande av nya instrument och ombyggnad på laboratoriemedicin (banan). • Bedömning av för- och nackdelar vid en eventuell sammanslagning av den medicinska och kirurgiska dagvårdsenheten • Flytt av BUP Kungälv till Solgärde

Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal utförda riskanalyser 7 6

4.6.3 Antal utförda händelseanalyser

Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal utförda händelseanalyser 14 12

28

5. Medarbetarperspektivet

Kungälvs sjukhus har medarbetare och chefer som visar stort engagemang och ansvarstagande för att driva verksamheten. Under året har personalen på vårdavdelningarna upplevt ett ökat patienttryck, bl.a. på grund av ökat akut patientflöde och längre vårdtider vilket medfört påfrestningar i arbetsmiljön.

Sjukhuset har totalt 1166 nettoårsarbetare; en ökning motsvarande 28 nettoårsarbetare jämfört med 2012. Ökningen av nettoårsarbetare är till stor del kopplad till antalet tillsvidareanställda sjuksköterskor och gäller bl.a. ambulansverksamheten som i mars införde en arbetstidsomläggning med övergång till kortare arbetspass. Genomgående har det dock varit svårt för samtliga kliniker att rekrytera in vikarier, framför allt timvikarier, vilket inneburit att ordinarie personal fått arbeta mycket övertid. Verksamhets-anpassad bemanning har även i år varit i fokus och ett omfattande analysarbete genomförs för att effektivisera bemanningen.

Sjukhuset har verkat för att utveckla arbetsmiljö- och hälsoarbetet under året. Flera insatser har gjorts inom friskvård med schemalagda fysiska aktiviteter men även lugnare aktiviteter såsom medicinsk yoga. Ett systematiskt och framgångsrikt rehabiliteringsarbete har bedrivits för medarbetare i behov av sådana insatser.

Insatser för att utveckla mångfalds- och jämställdhetsarbetet har skett utifrån den sjukhusgemen-samma likabehandlingsplanen. Insatser för jämställda löner och undanröjande av oskäliga strukturella löneskillnader har genomförts.

Medarbetarenkäten som genomförts visar på starka områden för Kungälvs sjukhus när det gäller medarbetarskap, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbete och återkoppling av arbetsresultat till medarbetare. De områden som ligger i en kritisk zon är främst arbetsrelaterad utmattning och arbets-takt. Sjukhusets värdegrund med kärnvärdena helhetssyn, utveckling och öppenhet har till stor del förankrats hos medarbetarna enligt resultatet i medarbetarenkäten.

5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet

Ett omfattande analysarbete har genomförts och pågår för att mer effektivt anpassa bemanningen efter verksamhetsflödena. Verksamhetsnära utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt i verksamheten och utgör den största delen av kompetensutveckling för medarbetare. Även sjukhusgemensamma insatser har genomförts under året enligt planering. Utbildnings- och rekryteringsinsatser har också genomförts beträffande svårrekryterade yrkesgrupper.

Verksamhetens mål inom medarbetarperspektivet sammanfaller i stort med regionens mål. Insatser har genomförts enligt den sjukhusövergripande verksamhetsplanen:

Kompetensutvecklingsinsatser för undersköterskor som inkluderar jobbrotation över klinikgränserna inom akutverksamhet och somatiska verksamheter, samt särskild satsning på skötare inom psykiatri.

Uppstart i december för utbildningsinsats riktad till undersköterskor inom operationsverksamhet.

Tematillfällen (riktade till all personal) där kliniker bjuder in till föreläsningar om sina verksamheter.

Regelbundna utbildningsinsatser för all personal om bl.a. arbetsmiljö, likabehandling, samverkan, brandskyddsarbete, säkerhet och hjärt-/lungräddning.

Fortsatt satsning på medarbetares hälsa med insatser genomförda enligt planerat program gällande kost, motion och sömn för att inspirera till eget hälsoansvar.

Friskvårdsvecka för personal och besökare. Tobaksförebyggande arbete enligt planering. Program för smärtutbildning på högskolenivå har tagits fram (genomförs 2014). Kompetensutvecklingsinsats för sjuksköterskor med jobbrotation har tagits fram (genomförs

2014).

29

Samverkansutbildning – "Arbetsplatsträffen" – har tagits fram (genomförs 2014). Chefs- och ledarutvecklingsinsatser – främst genom regionens ledarutvecklingsprogram. Chefsintroduktionsprogram med utbildningsinsatser har tagits fram. Kompetenshöjande utbildningsinsatser för medicinska sekreterare. Utbildning i motiverande samtal.

Verksamhetsförlagd utbildning samt utbildning av handledare Sjukhuset genomför verksamhetsförlagd utbildning i stor omfattning för flera yrkeskategorier. För högskolestudenter med medellång utbildning på olika nivåer och inom olika specialiteter har 817 veckor genomförts. Praktik inom vårdadministration för läkarsekreterare har genomförts under 24 veckor, och praktik för undersköterskor/skötare under 174 veckor. Sjukhuset har också tagit emot två lärlingsstudenter inom vård- och omsorgsprogrammet. Tre personer med utbildning från ett annat land och behov av praktik i den svenska sjukvården har tagits emot.

Sjukhuset bedriver tvärprofessionell handledarutbildning på högskolenivå (7,5 högskolepoäng), ledd av klinisk lektor. Hittills har 136 medarbetare utbildats. Även en tredagars handledarutbildning för läkare genomförs årligen.

Omfattande AT- och ST- program har genomförts. Samtliga 16 AT-block är tillsatta och ca 36 AT-läkare var anställda under 2013. När det gäller ST-läkare har Kungälvs sjukhus 61 läkare i tjänst. Sjukhuset har tagit emot kandidater från läkarprogrammet motsvarande 62 veckor under året. Även läkarstuderande som studerar i annat land har varit på sjukhuset i en omfattning av 12 veckor.

5.3 Personalstruktur

Utbildnings- och rekryteringsinsatser för svårrekryterade yrkesgrupper har planerats och genomförts. Jämfört med 2012 är personalstrukturen inom vårdavdelningarna likartad. Sjukhuset driver ett omfattande analysarbete för att mer effektivt verksamhetsanpassa bemanningen. Periodvis har det under året varit brist på sjuksköterskor på vårdavdelningarna, vilket medfört ökad övertid. Det har varit mycket svårt att rekrytera psykiatrisjuksköterskor vilket gjort att bemanningsföretag har anlitats.

På vissa kliniker har svårigheterna att rekrytera läkare ökat. Bemanningsföretag har anlitats framför allt av medicinkliniken på grund av brist på överläkare (inför 2014 har emellertid flera av dessa vakanser tillsatts). I viss mån har även fler underläkare anställts för att klara verksamheten.

ST-läkare som fullgör specialisttjänstgöring inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset har också inneburit att sjukhuset har fler vikarierande underläkare och ST-läkare.

Även bristen på medicinska sekreterare har medfört att bemanningsföretag anlitats.

5.4 Personalvolym

Sjukhuset har 1166 nettoårsarbetare per den 31 december 2013 vilket är en ökning med 28 nettoårsarbetare jämfört med föregående år; antalet nettoårsarbetare har emellertid legat relativt konstant under hösten 2013 med endast små förändringar. Den största personalökningen återfinns bland sjuksköterskor och undersköterskor. Hög sjukfrånvaro och föräldraledighet under 2013 innebar ökad bemanning för att klara bredvidgång och introduktion, vilket resulterat i en ökning av antalet nettoårsarbetare. Ökningen beror också på att ambulansverksamheten i mars införde en arbetstids-omläggning med övergång till kortare arbetspass, vilket inneburit att fler sjuksköterskor har anställts. Inom operationsverksamheten har flera medarbetare anställts för att kunna öppna ytterligare en operationssal till. Större tillströmning av patienter till IVA har också inneburit att fler har anställts. Generellt har samtliga kliniker haft svårigheter att rekrytera in vikarier (framför allt timvikarier), vilket inneburit att ordinarie personal har fått arbeta mycket övertid. Inom läkargruppen har flera AT-läkare kommit tillbaka från föräldraledighet samtidigt som nya AT-block har påbörjats. Sjukhuset har också fler inrättade ST-tjänster.

30

För att uppnå målet att heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning har sjukhuset tillgodosett alla medarbetare som ansökt om höjd sysselsättningsgrad. Kungälvs sjukhus har därmed inga medarbetare med ofrivillig deltidsanställning.

5.5 Sjukfrånvaro

Sjukhusets totala sjukfrånvaro för 2013 landar på 6,0 procent, och det är den långa sjukfrånvaron som ökat mest. Sjukfrånvaron beror både på arbetsrelaterad stress och andra allvarliga sjukdomar. Medarbetarenkäten som genomfördes under hösten visade på en hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad utmattning vilket med stor sannolikhet påverkar sjukskrivningstalen. Sjukhuset arbetar aktivt för medarbetarnas hälsa och goda arbetsmiljö. Arbetet runt rehabiliteringsprocessen sker i ett nära samarbete mellan chefer, medarbetare samt intressenter från Försäkringskassan och företagshälsovården.

5.6 Bemanningsföretag

Tabell: Kostnader för bemanningsföretag, tkr

Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2013 Utfall 2012 Läkare 9 234 2 010 Sjuksköterskor 958 204 Övriga 613 98 Totalt 10 804 2 312

Vissa kliniker har använt bemanningsföretag. Brist på överläkare/specialistläkare inom medicinkliniken har inneburit kontinuerlig bemanning av 3–4 läkare per vecka under årets första månader. Under våren minskade behovet till två läkare, ett behov som varit konstant under resten av året. Rekrytering av överläkare har gjorts och kliniken kommer att fasa ut hyrläkare.

Även psykiatriska kliniken har använt bemanningsföretag vad gäller sjuksköterskor och barnpsykiatriker; ett behov som dessvärre ökat under året. Båda yrkesgrupperna är svårrekryterade och kliniken arbetar kontinuerligt för att finna stabila lösningar.

För att öka patientsäkerheten har också en hyrsekreterare anlitats. Sekreteraren har skrivit övergripande för sjukhuset under hela året, men planeras att avslutas i februari 2014.

5.7 Jämställdhet och mångfald

Under året har sjukhusets likabehandlingsgrupp, som har i uppdrag att arbeta med jämställdhet och mångfald, arbetat med att ta fram en uppdragshandling och olika aktiviteter. Likabehandlings-planen följs bl.a. upp med olika nyckeltal som belyser jämställdhetsperspektivet. Gällande rekrytering görs all annonseringen med utgångspunkt från likabehandlingsperspektivet. Även arbetsmiljö- och hälsoarbetet på sjukhuset bedrivs med ett likabehandlingsperspektiv. De friskvårdsaktiviteter som bedrivs på sjukhuset är särskilt framtagna som jämställdhetsinsats. Ett stort arbete läggs kontinuerligt ned för att motverka ojämställda löner, och samtliga chefer har erbjudits utbildning inom området. Inför varje löneöversyn görs en grundlig lönekartläggning för arbete som är att betrakta som lika och likvärdiga, och en handlingsplan upprättas om osakliga löneskillnader finns. När det gäller jämställd vård analyserar sjukhuset resultatet av den genomförda patientenkäten utifrån jämställdhetsperspektiv.

Utbildning i genuskompetens ledarskap har genomförts av 17 chefer (dvs. 44 procent av sjukhuset alla chefer). Svårigheter att komma in i systemet har gjort att vissa inte slutfört utbildningen. Även sjukhusets utbildning för nya chefer tar upp likabehandling.

31

Jämix Sjukhuset deltar i Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex, som ger en bild av hur jämställdheten ser ut i organisationen. Utgångspunkten är nio nyckeltal som vägs samman till ett index. Detta visar hur långt jämställdheten har nått i en poängskala mellan 1–20 (ju högre poäng, desto bättre resultat).

Resultatet för sjukhuset 2013 var en totalpoäng på 93. Föregående års poäng var 108. Notera att Jämix i år använder en ny poängskala vilken också har använts för omräkning av föregående år.

Orsaken till att sjukhusets poäng har minskat i år är främst att den långa sjukskrivningen har ökat mer bland kvinnor än bland män. Färre män tar ut föräldraledighetsdagar och skillnaden i sysselsättningsgrad har ökat.

Resultatet visar höga poäng när det gäller:

kvinnors möjlighet att bli chef, antal kvinnor i högsta ledningsgrupp, skillnad i andel tillsvidareanställda, och jämställdhetsarbetet.

Resultatet visar låga poäng när det gäller:

lika stor andel långtidssjukfrånvaro, andel yrkesgrupper med könsfördelning 40–60 procent, och löneskillnader mellan kvinnor och män (skillnaden har dock minskat under 2013).

Sjukhuset eftersträvar aktivt att lika möjligheter ska gälla för kvinnor och män.

32

7. Ekonomiperspektivet

Kungälvs sjukhus redovisar ett resultat på -29,4 miljoner kronor vilket är i nivå med de prognoser som lämnats under hösten. Inför budgetåret 2013 fanns förväntningar om att ekonomin skulle komma i balans efter ett extra ekonomiskt tillskott från regionfullmäktige. Den obalans i ekonomin som har uppstått beror på ökade personalkostnader och kostnader för inhyrd personal samt oförutsedda kostnader av engångskaraktär. Åtgärdsplanen som omfattade totalt 5,9 miljoner kronor har inte haft förväntad effekt vilket har bidragit till den ekonomiska situation som sjukhuset nu befinner sig i.

Bruttokostnaderna har ökat med 4,4 procent. De kostnader som ökat mest är personalkostnaderna (6,2 procent) inklusive inhyrd personal. Kostnaden för inhyrd personal har ökat från 2,3 miljoner kronor 2012 till 10,8 miljoner kronor 2013.

Ökade medelvårdtider – generellt inom somatiken men speciellt för medicinpatienterna – har inneburit många utlokaliserade patienter och en tidvis ansträngd överbeläggningssituation, vilket skapat en suboptimerad organisation med betydande bristkostnader. En analys och översyn av den somatiska vårdplatsorganisationen har påbörjats. Akutströmmarna fortsätter att öka med ett tilltagande tryck på akut- och intensivvården vilket också bidragit till ökade personalkostnader. Ambulanssjukvården är den verksamhet som redovisar den procentuellt högsta personalkostnadsökningen.

Övriga kostnader som ökat är köpt vård på grund av köpta urologtjänster från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården som en konsekvens av att sjukhuset inte haft någon urolog.

Produktionsutfallet 2013 för somatiken och psykiatrin ligger något under föregående års produktion medan ytterfallsersättningen har ökat som en effekt av ökat antal IVA-timmar. Produktionsvärdet är 5,1 miljoner kronor högre än beställningen. Akutströmmarna fortsätter att öka medan antalet inskrivningar har minskat.

7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet

Elektronisk handel, som införts i hela Västra Götalandsregionen, ska effektivisera handelsprocesserna och därmed skapa nytta för hela verksamheten. Marknadsplatsen är regionens e-handelssystem som med tiden kommer att vara det system där alla inköp ska göras, både varor och tjänster. Under 2012 överfördes beställningsportalens sortiment till Marknadsplatsen. En fortsatt överföring av andra produktgrupper från nuvarande system till Marknadsplatsen sker successivt till dess att systemet är fullt uppbyggt.

Kungälvs sjukhus redovisar en leverantörstrohet på 74,50 procent under 2013 (motsvarande siffra 2012 var 78,97 procent). Kungälvs sjukhus ligger bra till – den genomsnittliga leverantörstroheten för regionens sjukhus ligger i genomsnitt på 68,79 procent för 2013.

Vid utgången av 2013 handlades 47 procent från Marknadsplatsen (motsvarande siffra för 2012 var 38 procent).

33

7.2 Ekonomiskt resultat

Kungälvs sjukhus redovisar ett resultat på -29,4 miljoner kronor. Inför budgetåret 2013 var bedömningen att det fanns förutsättningar för en ekonomi i balans. Den åtgärdsplan som beslutades omfattade totalt 5,9 miljoner kronor vilket motsvarar effektiviseringskravet. Åtgärdsplanen har inte haft någon effekt under 2013, men förväntas ge effekt 2014. Personalkostnadsutvecklingen och kostnaderna för inhyrd personal gjorde att sjukhuset omgående fick ändra prognosen till ett underskott (bedömningen byggde på 2,5 procents personalkostnadsökning). Vårdplatsorganisationen inom somatiken har inte varit optimal under året till följd av ökade medelvårdtider och förändringar i patientmix och mixen av DRG-grupper. Detta har bidragit till ökade personalkostnader, varav en stor del kan betraktas som bristkostnader. Ambulansen och intensivvården har också haft höga personalkostnadsökningar.

Som framgår av tabellen ovan är det personalkostnader, inhyrd personal och köpt vård som är anledningen till att sjukhusets kostnader har ökat betydligt under 2013, vilka också är de främsta orsakerna till det negativa resultatet.

Orsaken till att köpt vård ökat kraftigt är köp av urologtjänster från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården samt att en patient i behov av ECMO-vård skickades till Karolinska sjukhuset. Fler patienter än föregående år har valt att använda valfrihetsvården. Kungälvs sjukhus övertog det ekonomiska ansvaret för valfrihetsvården 2011. Det ekonomiska utfallet för valfriheten 2013 blev 9,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1,6 miljoner kronor jämfört med föregående år. Flertalet av de patienter som väljer valfrihetsvård söker inom ortopedi.

De övriga kostnader som ökat är avskrivningskostnader för medicinteknisk utrustning inköpta till nybyggda operations- och IVA-salar, samt ökade hyreskostnader för om- och tillbyggnad av operation, intensivvård och ambulanshall.

34

Kungälvs sjukhus har ansvaret för drift och förvaltning av den regionala ambulanshelikoptern. Den totala ersättningen 2013 från hälso- och sjukvårdsutskottet var 51,7 miljoner kronor. Antalet flygtimmar med ambulanshelikoptern var 964 timmar inklusive övning och säkerhetsträning. I jämförelse med föregående år är detta en ökning med två procent. Antalet samtidskonflikter har totalt ökat med cirka 15 procent medan ökningen är betydligt större under sommaren.

Beställningen av vård enligt vårdöverenskommelsen för 2013 med hälso- och sjukvårdsnämnd 4 har uppfyllts med undantag för 0,3 miljoner kronor av den målrelaterade ersättningen. Den totala ersättningen för vårdöverenskommelsen blev 865,6 miljoner kronor. Regionfullmäktige gav sjukhuset en tilläggsfinansiering på 20 miljoner kronor, vilken redovisas under rubriken övriga intäkter.

Verksamhetens intäkter

De totala intäkterna 2013 har ökat med 5,7 procent (55,9 miljoner kronor) jämfört med föregående år. För vårdöverenskommelsen inklusive ambulanshelikoptern innebär detta en ökning med 4,3 procent (37,8 miljoner kronor).

Patientintäkterna har ökat med 4,5 procent (0,8 miljoner kronor) med anledning av ett ökat inflöde till akuten och en ökning av antalet vårddagar inom den somatiska slutenvården. Högkostnadsskyddet gällande öppenvården förändrades den 1 januari 2013, vilket innebar en höjning från 900 kronor till 1 100 kronor. Riksavtal/särskilda avtal (patienter som söker vård från andra landsting) har minskat med 4,7 procent jämfört med föregående år.

Totalt har försäljning av röntgentjänster ökat med 0,5 procent. Intäkterna från Angereds Närsjukhus har dock minskat. Försäljning av lab-tjänster har minskat med 22,5 procent (0,2 miljoner kronor) jämfört med föregående år.

Övriga bidrag har ökat med 65,3 procent (22 miljoner kronor). Detta beror främst på tilläggs-finansiering från regionstyrelsen med 20 miljoner kronor. Här ingår även ersättning för AT-läkare, jämställda löner och patientsäkerhet. Från och med 2013 är hyresbidraget för strategiska fastighetsinvesteringar borttaget; något som genomfördes i samband med att en ny hyresmodell infördes. Parkeringsverksamheten har övergått i Västfastigheters regi vilket innebär att sjukhuset lämnat ifrån sig 2,1 miljoner kronor.

Övriga intäkter har minskat till följd av ändrad redovisningsprincip gällande projekten där vi nu övergått till bruttoredovisning. Effekten på intäktssidan blev en sänkning med 3,9 miljoner kronor (totalt ingen resultatpåverkan). Intäkterna för utskrivningsklara ligger i nivå med föregående år. 2012 fick psykiatrin 0,9 miljoner kronor för kompetensutveckling som en del i ett SIMBA-samarbete, motsvarande intäkter har sjukhuset inte fått under 2013.

35

Verksamhetens kostnader

Personalkostnaderna har ökat med 5 procent (33,9 miljoner kronor) jämfört med 2012 exklusive köp av bemanning. I analysen av lönekostnaden ses en ökning av OB, övertid och mertid med 15,1 procent (4,5 miljoner kronor). Kostnad för uttag kompensationstid har ökat med 0,5 miljoner kronor och sjuklön med 0,7 miljoner kronor. Utbildning/konferens har ökat 8,1 procent (0,6 miljoner kronor). Övriga personalkostnaders avvikelse på 1 miljon kronor består av ett avgångsvederlag, ökade kostnader för handledning samt ökad kostnad för företagshälsovård.

Köp av vård har ökat med 106,5 procent (10,4 miljoner kronor). Orsaken är främst att sjukhuset under nästan hela året varit utan urolog, vilket inneburit köp av urologtjänst av Sahlgrenska och NU-sjukvården motsvarande 5,5 miljoner kronor. Valfrihetsvården har ökat med 20 procent (1,6 miljoner kronor). Sjukhuset har även köpt vård för psykiatrin på Kronobergs landsting för 3 miljoner kronor samt skickat en patient i behov av ECMO-vård till Karolinska sjukhuset (2,3 miljoner kronor).

Köp av bemanning/inhyrd personal har ökat med 367 procent (8,5 miljoner kronor) jämfört med 2012. Kostnaden är fördelad på läkare (7,2 miljoner kronor) samt sjuksköterskor och övrig personal (1,3 miljoner kronor). Orsaken till det ökningen är främst svårigheten att rekrytera läkare inom medicin.

Köp av laboratorietjänster har ökat med 8,1 procent (1,3 miljoner kronor). Ökningen beror dels på att antalet prover har ökat, dels på att sjukhuset betalar mycket höga priser internt till Sahlgrenska för dessa tjänster.

36

Regionen har ändrat konto för vissa internt debiterade kostnader från verksamhetskostnader till IT-kostnader och övriga kostnader. Efter justering av föregående år för att få rätt jämförelse mot årets bokföring har verksamhetskostnader minskat med 1,6 procent (0,9 miljoner kronor). IT-kostnaderna har ökat med 3,5 procent (0,6 miljoner kronor), både de fasta och rörliga kostnaderna. Övriga kostnader har minskat med 7,1 procent (4,4 miljoner kronor) – främst på grund av att projekten bruttoredovisas vilket minskar kostnaderna med 3,9 miljoner kronor (totalt ingen resultatpåverkan).

Fastighetskostnader har minskat med 19,8 procent (9,9 miljoner kronor). I den nya hyresmodellen kompenseras för tidigare hyresbidrag som föregående år var 5 miljoner kronor, samt att den nya hyresmodellen ger en ytterligare sänkning med cirka 5 miljoner kronor.

Avskrivningar och finansiella poster har ökat med 11,7 procent (2,2 miljoner kronor). Avskrivningarna har ökat med 10,8 procent (1,9 miljoner kronor) och avser främst utrustning till anestesi/operation/IVA för de nya lokalerna. Finansiella kostnader har ökat med 21,8 procent (0,3 miljoner kronor) jämfört med föregående år och avser räntekostnader på lån.

Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel har ökat med 1,2 procent (0,8 miljoner kronor) jämfört med 2012 och utfallet ligger därmed 1,2 procent högre (2 miljoner kronor) högre än budget. För ökningen svarar receptläkemedel. Rekvisitionsläkemedel ligger på ungefär samma nettonivå som 2012. En ökad kostnad för dosförpackade läkemedel balanseras av en minskad kostnad för hjälpmedel, vars distribution nu huvudsakligen sker i regional regi.

En del patent har gått ut de senaste åren, men leder inte till samma sänkningar av receptkostnader på sjukhus som i primärvården. Detta beror på att nya originalpreparat tillkommer och att sådan behandling företrädesvis initieras via sjukhusen. För internmedicin finns bl.a. ökade kostnader för blodförtunnande läkemedel som används enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Det är vidare troligt att läkemedel för ADHD fortsätter att bidra till en ökning inom psykiatrin ännu en tid. Allmänkirurgi och ortopedi har minskat sina läkemedelskostnader med nästan 1 miljon kronor, men detta väger inte upp de andra ökningarna.

För regionens sjukhus som helhet förutspåddes en kostnadsökning för läkemedel på ca 3 procent under 2013, främst betingat av rekvisitionsläkemedel. Utfallet blev 2,7 procent. Kungälvs sjukhus kan förväntas ha lägre kostnader eftersom sjukhuset har mindre högspecialiserad vård med nya dyra läkemedel. En ökning på 1,2 procent är ur det perspektivet inte orimlig.

37

Riktade besparingar

Av regionfullmäktige riktade besparingar hade Kungälvs sjukhus 432 000 kronor (6,1 procent) i krav. Sjukhuset har nått till 214 000 kronor (3 procent). Den stora posten som är utbildning och konferenser består till största delen av vidareutbildning inom vårdyrkena, syftande till utveckling inom vården. IT-tjänster har centraliserats i regionen och effekten av detta har inneburit minskade, externa IT-kostnaderna med 391 000 kronor (28,2 procent).

7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans

Tabell: Beslutad åtgärdsplan 2013 (miljoner kronor)

Åtgärder Uppnådd effekt 2013

Planerad effekt 2013 Planerad effekt 2014*

1) Lägre priser lab- och röntgentjänster 0,0 2,5 4,5 2) Förbättrad produktionsplanering 0,0 0,6 3,0 3) Optimerad diagnostik och utredning 0,0 0,5 0,3 4) Intäkt UCG 0,0 0,5 0,5 5) Minskade läkemedelskostnader 0,0 0,5 0,0 6) Minskade kostnader för material och tjänster 0,0 0,3 0,0

7) Ökat samarbete över klinikgränserna, mer effektiv bemanningsplanering

0,0 0,5 0,0 (ingår i den somatiska

vårdplatsöversynen) 8) Översyn ledningsstruktur 0,0 0,5 0,4 Total effekt åtgärder enligt plan 0,0 5,9 8,7

*) Planerad effekt av åtgärdsplanen 2014 anger den totala effekten av aktiviteter påbörjade 2013.

För samtliga åtgärder gäller att aktiviteter påbörjats, men inga positiva ekonomiska effekter har kunnat avläsas. En revidering av åtgärder och effekter har gjorts inför 2014. Åtgärdsplanen som helhet är starkt beroende av att prissättningen på lab-tjänster marknadsanpassas.

Kommentarer till åtgärdsplanen 1) Kungälvs sjukhus betalar för närvarande 15–16 miljoner kronor för lab-analyser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Prissättningen är ofördelaktig för Kungälvs sjukhus och fördyrar vård-processerna. Om ingen förändring sker från och med 2014 avseende pris och administration rekommenderas Kungälvs sjukhus att flytta beställningen.

2) Kungälvs sjukhus har enligt den regionala benchmarkingstudien relativt höga kostnader för de regionala vårdprocesserna inom planerad vård trots korta medelvårdtider. Med stöd av KPP, process-beskrivningar samt benchmarking med andra sjukhus är målsättningen att reducera kostnaden för de regionala vårdprocesserna. Sjukhuset har inför hösten 2013 fått en utökad beställning av 50 proteser

38

för att bidra till en förbättrad tillgänglighet. Ersättningen motsvarar lägst upphandlade pris för höft- och knäproteser. Tyvärr remitterades bara en patient till Kungälvs sjukhus, varför den ekonomiska effekten uteblev.

3) Arbetet har påbörjats med att ta del av uppgifter från andra sjukhus. Processen är påbörjad på kliniknivå. Volymer för lab- och röntgenundersökningar ska optimeras.

4) Kungälvs sjukhus kommer att ta betalt av primärvården för UCG (arbetsprov) när primärvården är ansvarig för patientutredningen. Ekonomiska effekter har hittills uteblivit. För närvarande pågår diskussioner om kostnadsansvar mellan primärvård och sjukhus.

5) Arbetet syftar till att sjukhuset får minskade kostnader genom bl.a. minskad kassation, ökad följsamhet till regionala riktlinjer/REKlistan samt minskad lagerhållning. Ekonomiska effekter har uteblivit på grund av stora kostnadsökningar för läkemedlet Concerta (psykiatrin).

6) En varukorg, sammansatt av varor och tjänster avseende de största inköpsvolymerna i Marknads-platsen, har tagits fram tillsammans med regionens inköpsorganisation. Avsikten är att följa de ekonomiska effekterna av följsamheten till upphandlade avtal. Utvecklingen av varukorgen visar att för några produkter har priset ökat. Effekten blir att prisutvecklingen kronor/styck för de i varukorgen ingående produkterna har ökat marginellt om vi jämför med motsvarande period föregående år. Ekonomiska effekter har sålunda uteblivit.

7) Organiserat samarbete över klinikgränserna för att minska kostnaderna för bl.a. övertid och mertid. På grund av många utlokaliseringar och tidvis också överbeläggningar har vi haft en ökning av övertidskostnaderna.

8) Översyn av ledningsstruktur – mottagning och dagvård. Effekt väntas från och med 2014.

Kompletterad åtgärdsplan 2014 Nuvarande åtgärdsplan kommer att kompletteras med ytterligare åtgärder för att förbättra sjukhusets ekonomiska situation. För närvarande har sjukhuset ett stort antal utlokaliseringar. De lösningar som hittills genomförts har inte förbättrat situationen, vilket gjort att beslut fattats om en översyn av den somatiska vårdplatsorganisationen. Målsättningen är att få en effektivare organisation med förbättrad arbetsmiljö och patientsäkerhet. Bedömningen är att utökningen av vårdplatser 2014 kan inrymmas inom nuvarande kostnadsnivå, vilket är nödvändigt om regionfullmäktiges krav på sjukhusets ekonomi ska uppfyllas.

Vi bedömer att behovet av inhyrd personal kommer att minska under nästa år vilket kommer att bidra till en förbättrad ekonomisk situation.

7.4 Eget kapital

Vid årets början 2013 hade sjukhuset ett negativt eget kapital på 40,4 miljoner kronor. Regionfullmäktige har därefter beslutat om bokslutsdispositioner motsvarande 30 miljoner kronor för innevarande år. Då sjukhusets resultat för 2013 uppgår till -29,4 miljoner kronor innebär det att det egna kapitalet vid utgången av 2013 uppgår till -39,8 miljoner kronor.

39

7.5 Investeringar

Det ackumulerade investeringsutrymmet för utrustningsinvesteringar 2013 var 52,1 miljoner kronor, varav cirka 24,2 miljoner kronor avsåg strategiska utrustningsinvesteringar för etapp I (om- och tillbyggnad av operation och intensivvård, sterilcentral samt ambulanshall) och 6 miljoner kronor avsåg inköp av en andra datortomograf (CT). Under 2013 inköptes utrustningsinvesteringar för totalt 35,3 miljoner kronor varav 25,6 miljoner kronor avsåg strategiska utrustningsinvesteringar. Inköpen av strategisk utrustning har gjorts för att utrusta tre nya operationssalar, fyra nya intensivvårdsplatser, ny sterilcentral samt inköp av en andra datortomograf. Utöver de strategiska utrustningsinvesteringarna har inköp gjorts av narkosutrustning inklusive övervakning, anestesipendlar, akuta bårvagnar, specialbyggda rullstolar (somatiken), EEG-system (psykiatrin), RIS/PACS (röntgen).

Det årliga anslaget för fastighetsinvestering har fortsatt hanterats mycket restriktivt; dels på grund av sjukhusets ekonomiska läge, dels på grund av att det har varit nödvändigt att förstärka regionens avsatta investeringsutrymme för etapp 1.

De fastighetsinvesteringar som utförts under året har varit mindre projekt för anpassning av lokalerna för verksamhetsförändringar samt flytt av sjukhusets andaktsrum/stilla rum. Efter färdigställandet av etapp 1 har utemiljön för sjukhusets östra del setts över. En upprustning av utemiljön påbörjades under slutet av året och färdigställs 2014. Utöver etapp I gjordes fastighetsinvesteringar för 0,7 miljoner kronor 2013. Ackumulerade resurser för att delfinansiera etapp I finns fortfarande kvar i sjukhusets budget för fastighetsinvesteringar och väntar på Västfastigheters slutavräkning för etapp 1.

Strategiska fastighetsinvesteringar I sjukhusets lokalförsörjningsplan beskrivs förutsättningarna för verksamheten och behovet av lokaler för att möta ett växande befolkningsunderlag. En strategisk utvecklingsplan uppdelad på fem byggprojekt finns upptagen i planen.

Det första projektet, etapp 1, omfattar tillbyggnad och modernisering av operationsavdelningen, intensivvårdsavdelningen, ambulanshallen samt ny sterilcentral och en utbyggd kraftförsörjning. Samtliga byggnadsdelar är färdigställda och verksamheten kan nu disponera samtliga lokaler. Det av regionen avsatta investeringsutrymmet, 82 miljoner kronor, har inte varit tillräckligt för att klara hela finansieringen av etapp 1. Efter beslut i styrelsen för Kungälvs sjukhus har sjukhuset under en fyraårsperiod avsatt eget investeringsutrymme för att klara finansieringen. Västfastigheter har bidragit med 15 miljoner kronor för utbyggd kraftförsörjning. För att utrusta lokalerna i etapp 1 har utrustnings-investeringar motsvarande cirka 40 miljoner kronor krävts. Regionstyrelsen har beviljat investerings-utrymme ur anslaget för strategiska utrustningsinvesteringar. Den samlade erfarenheten är att planeringen och genomförandet av etapp 1 har fungerat mycket väl med stort engagemang från berörd verksamhet.

Det andra projektet, etapp 2, som avser nya lokaler för sluten somatisk vård, är den strategiskt viktigaste framtidsfrågan för Kungälvs sjukhus. Planeringen av etapp 2 pågår och målsättningen är att ett beslutsunderlag i form av program- och systemhandling ska finnas framtagen för beslut i regionstyrelsen under 2014. En arkitekttävling är genomförd, i vilken Sweco Architects AB/Aart Architects AS ritade det vinnande förslaget till nya vårdbyggnader. Förslaget inkluderar även ombyggnationer av befintliga vårdbyggnader samt ny entré. Arbetet med framtagande av program- och systemhandling påbörjades i april 2013.

En bärande idé för etapp 2 är en sammanhållen enhet som omfattar vårdavdelning, mottagning och dagvård. Den program- och systemhandling som kommer att lämnas till regionstyrelsen omfattar därför tre delar av sjukhusets lokalförsörjningsplan, nämligen nya vårdbyggnader (etapp 2), ombyggnation befintliga vårdavdelningar (etapp 2b) och ny entré (etapp 2c). I regionens strategiska investeringsplan inryms för närvarande etapp 2 inom tillgängligt investeringsutrymme medan etapp 2b och etapp 2c inte inryms inom tillgängligt investeringsutrymme. Samtidigt är det inte möjligt att genomföra samtliga byggnationer under pågående verksamhet. Ny vårdbyggnad måste färdigställas innan nuvarande vårdavdelningar kan byggas om till mottagningar.

40

REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL

Antalet resta mil i tjänsten ska minska

OK

Antal körda mil i tjänsten har minskat från 11,75 mil per årsarbetare 2011 till 10,0 mil per årsarbetare 2013; en minskning på 14,9 procent. Sjukhusets egna leasingbilar (14 st) är inte redovisade då siffror saknas för sex av bilarna. Detsamma gäller Regionservice långtidsleasade bilar som inte räknats med tidigare. 2013 kördes 42 848 km med Regionservice bilar. Förmånsbil har flyttats över till Regionkansliet och redovisas inte här.

Antal resta mil med flyg uppgick 2013 till 45 654 mil, vilket är en ökning med 53 procent jämfört med 2011. Merparten av de resta milen med flyg avsåg en studieresa.

Ett alternativ till resor är telefon- och videokonferenser. Kungälvs sjukhus har beslutat att invänta regionens övergripande beslut om system för videokonferensutrustning innan en sådan införskaffas. Däremot deltar sjukhuset i telefonkonferenser.

Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut

Bra

Kemikaliestrategins målperiod var 2008–2012. De tre huvudsakliga målen innehållande 12 indikationer är uppfyllda. Regionens utfasningslista har uppdaterats. Arbetet med utfasning har fortskridit under det gångna året och presenteras mer utförligt i miljöredovisningen för 2013.

Beställda silverförband på sjukhuset har minskat från 170 stycken 2012 till 72 stycken 2013. Förbanden har i huvudsak använts på patienter som ordinerats dessa från annan vårdgivare. Det kombinerade silver-/kolförbandet används uteslutande på illaluktande sår för att förhindra odör.

Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka

Ingen status

Sjukhuset är en av många samhällsaktörer som har inverkan på invånarnas psykiska välbefinnande. Insatser som avancerad vård i hemmet och patientinformation på akutmottagningen är bidrag i arbetet för patienternas psykiska välbefinnande. Ambitionen är ett hälsofrämjande förhållningssätt i varje möte med patienter och anhöriga. Den nationella patientenkäten ger någon indikation på hur pass väl sjukhuset lyckas, men nya sätt att följa upp förhållningssätt och bemötande behövs.

Andelen barn med övervikt och fetma ska minska

Ingen status

Kungälvs sjukhus har inte barnmedicinsk verksamhet och arbetar därför inte med detta mål.

41

Antalet självskador och självmordsförsök ska minska

Bra

110 unika patienter hade under 2013 fått diagnos för avsiktlig självtillfogad förgiftning eller annan självdestruktiv handling samt självmord (självmordsförsök). Av dessa var 61 procent kvinnor och 39 procent män. 2012 fick 124 patienter denna diagnos.

Psykiatriska kliniken implementerade 2011 reviderade riktlinjer för bedömning av suicidrisk och rutiner vid suicid/suicidförsök. Under 2013 har kliniken genom stickprov följt upp att fullständiga suicidriskbedömningar görs i samband med inläggning, vid utskrivning och vid första kontakt i öppenvård efter utskrivning.

Under 2012 erbjöd teamet för dialektisk beteendeterapi (DBT) en strukturerad behandling för unga som utvecklat ett självskadebeteende. En mindre uppföljning av DBT-behandlingen gjordes 2013. Endast ett par av de 26 patienter som följdes upp har behövt heldygnsvård. Inget suicid förekom i gruppen.

Kliniken har under året anslutits till en nationell forskningsstudie initierad av Nationella självskadeprojektet. Behandlingsmetoden ERGT (Emotion regulation group therapy) är en gruppbehandling som inte tidigare har prövats i Sverige, men de europeiska studier som finns har visat på goda resultat. Målgruppen är kvinnor mellan 18 och 60 år med personlighetsstörning och självskadeepisoder. Den första gruppen startade i december.

Den nationella självskadenoden har erbjudit utbildningsinsatser riktade till olika mål-grupper inom vården. Kliniken har haft ett antal deltagare på dessa. Som ytterligare ett led i ökat fokus på självskador och suicidrisk har kliniken genomfört en utbildning med fokus på unga personer med personlighetsstörning och självskadebeteende. 16 medarbetare deltog i utbildningen, vilken följdes upp med konsultation i enskilda patientärenden under hösten. Klinikens DBT-team har planerat och genomfört utbildningen. DBT-teamet har även haft föreläsningar riktade till sjukhusets medarbetare.

Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska

Bra

Det är av största vikt att balansera äldres behov av läkemedel mot risker för komplikationer. En återkommande fråga är om den äldre patienten är under-behandlad eller överbehandlad – sker en läkemedelsbehandling av det normala åldrandet? Det bör framhållas att tio läkemedel inte behöver vara fel i sig, om de bottnar i behandlingsriktlinjer, passar ihop och är rimliga utifrån patientens situation. För att vara förvissad om att behandlingen är relevant för den enskilda patienten krävs regelbunden omprövning av indikation och risk/nytta för varje läkemedel. Detta åstadkoms genom läkemedelsgenomgångar (dvs. strukturerad kartläggning och säkerhetsvärdering av aktuell läkemedelsbehandling), vilket är reglerat av Socialstyrelsen och i regionala medicinska riktlinjer.

Sjukhuset har inte tillgång till de individdata som behövs för att följa styrtalet för upptagningsområdet, men implementerar nu enkla läkemedelsgenomgångar fullt ut. Specialistkunskap för den aktuella åldersgruppen finns vid geriatriska kliniken. Vid misstänkta eller uppenbara läkemedelsproblem som inte låter sig åtgärdas under vårdtiden remitteras patienten till primärvården för fördjupad genomgång. Detta skulle kunna bidra till att minska förekomsten av onödig polyfarmaci (dvs. att man dagligen får i sig många olika mediciner) bland invånarna. En oförändrad eller utökad läke-medelslista från sjukhuset kan annars lätt tolkas som en sanktionerad och lämplig behandling. Vid återkommande översyn och rimlighetsbedömning finns större chans att icke ändamålsenliga läkemedel tas bort samt att ogynnsamma interaktioner undviks. Individuella läkemedelsberättelser bidra till att patienten/närstående får en ökad insikt om behandlingen och möjlighet att ifrågasätta densamma.

42

Även användandet av läkemedelsberättelse (en redogörelse för vilka läkemedelsförändringar som gjorts under ett vårdtillfälle) implementeras nu vid hela sjukhuset.

Antalet standardiserade och genomförda vårdprocesser

Bra

Sjukhuset deltar i de aktuella regionala vårdprocesserna galloperationer, primär knäledsplastik, primär höftledsplastik och lunginflammation. Dessutom har sjukhuset flera standardiserade vårdprocesser; se avsnitt 4.1.2.

Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska

Varning

Se avsnitt 4.2

Patientens delaktighet i vården ska öka

Ingen status

Utfallet avläses i nationell patientenkät år 2014. Resultatet mäts i PUK-tal (dvs. ett viktat mått som anger patientupplevd kvalitet). För år 2012 var resultatet:

PUK-tal upplevd delaktighet somatisk öppenvård: 78. PUK-tal upplevd delaktighet psykiatrisk öppenvård: 68.

Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv

Varning

Av nio övergripande utvecklingsarbeten som startade 2013 har ett genusperspektiv. För arbeten som startat tidigare och fortgick under 2013 är bilden densamma. Visserligen kan genusperspektivet finnas inbäddat i fler utvecklingsprojekt än man först ser, men sjukhuset behöver förbättra sitt utfall.

Mål: 25 procent av arbeten som startade 2013 ska innehålla ett genusperspektiv. Utfall: 11 procent.

Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna

Bra

De fastställda garantitiderna säger att patienter inte ska behöva vänta längre än 90 dagar för besök/behandling inom specialistvården. Under 2013 fick 94,5 procent av patienterna tid till besök inom 90 dagar. 100 procent fick tid till behandling inom 90 dagar.

Gällande besök till barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning ska patienter inte behöva vänta längre än 30 dagar. En patient fick vänta längre än 30 dagar på besök på barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning vilket är en förbättring jämfört med 2012.

Se 4.3 för beskrivning och redovisning.

43

Mer av den nära vården ska erbjudas patienten i hemmet genom ökad samverkan mellan kommunal och regional vård

Bra

Under 2013 har flera aktiviteter genomförts i syfte att stärka samverkan mellan kommunal och regional vård. Bland dessa kan nämnas en SIMBA-övergripande dag då samordnad vårdplanering stod i fokus med syfte att öka förståelsen för varandras vardag, samt närområdesmöten som har hållits i samtliga kommuner/primärvårdsdistrikt,

I SIMBA har man under året enats om vilka riktlinjer för registrering i kvalitetsregister som ska användas gemensamt i första hand då det gäller riskbedömningar gällande nutrition, trycksår och fall.

Under hösten startades två olika pilotprojekt där det ena – "Screening av sköra äldre" – syftar till att reducera risken för återinskrivningar genom att identifiera sköra äldre och i ett tidigt skede erbjuda vård och stöd på rätt nivå. Det andra pilotprojektet – "Förstärkt hemgång" – syftar till att reducera risken för återinskrivningar genom att säkra utskrivningsprocessen. Båda dessa projekt pågår över årsskiftet.

Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås

Dåligt

Sjukhuset har även under 2013 arbetat för att minska väntetiderna på akutmottagningen. Sjukhusgemensamma utvecklingsarbeten har påbörjats i ett försök att minska inflödet av patienter till akutmottagningen och därmed korta väntetiderna för övriga patienter som söker akutmottagningen.

57 procent (90 percentil 34 minuter) av patienterna fick en första vårdkontakt inom tio minuter. Under 2012 var andelen 63 procent.

33 procent (90 percentil 269 minuter) av patienterna fick träffa en läkare inom 60 minuter. Under 2012 var andelen 37 procent.

54 procent av patienterna kunde lämna akuten färdigbehandlade, alternativt inlagda på vårdavdelning, inom 240 minuter (90 percentil 432 minuter). Under 2012 var andelen 60 procent.

Överbeläggningarna ska minska på samtliga sjukhus

OK

Sjukhuset har under året arbetat aktivt med överbeläggningssituationen. Det är en stor utmaning med tanke på ett ständigt ökande invånarantal och den stora ökningen av de äldsta invånarna i sjukhusets upptagningsområde.

Ett problem inom sjukhuset har varit ett relativt högt antal utlokaliserade patienter, orsakat av att mängden sökande patienter med internmedicinska inläggningsbehov har ökat. Efter en utredning omdisponerades åtta kirurgiska vårdplatser till intern-medicinska. Omdisponeringen gjordes i september, och från och med oktober minskade antalet utlokaliserade patienter markant.

Beläggningsstatus per månad föreligger från och med 2012. Sedan september 2012 är dessa siffror kvalitetssäkrade. 2012 var medelvärdet för överbeläggningar inom somatiken 3,68 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser. 2013 var motsvarande siffra 2,90 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser.

Psykiatrin arbetar aktivt med heldygnsvård i balans. Under 2012 var medelvärdet 5,98 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser. För 2013 var medelvärdet 5,55 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser. Vid psykiatriska kliniken föreligger ingen utlokaliseringsproblematik.

Via dialog med primärvård och kommun arbetar sjukhuset för att minska inflödet. Ett

44

arbete pågår också med att i ökande grad vårda patienter i öppna vårdformer, såsom dagsjukvård och dagkirurgi. Teamet för avancerad vård i hemmet är centralt i att ge patienterna – som ofta är i slutstadiet av sin sjukdom – en säkerhet i hemsituationen. Andra insatser som bidrar till att minska antalet överbeläggningar är förbättrad produktions- och kapacitetsplanering, effektivare vårdprocesser, dialog med kommunerna om utskrivningsklara patienter, minskning av vårdrelaterade infektioner samt arbete för att förkorta vårdtider.

Kungälvs sjukhus planerar för en utökning med 14 vårdplatser i början av 2014 efter ett budgettillskott från beställarna. Av dessa 14 vårdplatser används tio redan vid överbeläggningssituationer, men görs nu om till permanenta, disponibla vårdplatser. Sjukhuset kommer samtidigt att se över vårdplatsfördelningen mellan verksamhets-områdena.

Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem

Bra

Samtliga medarbetare på sjukhuset omfattas av miljöledningssystemet, vilket finns tillgängligt på sjukhusets intranät. Under året har miljöledningssystemet uppdaterats. Ledningens genomgång är däremot inte utförd.

Arbetet med verksamheternas miljöinformatörer har fortskridit och kemikalie-inventerare finns nu på samtliga enheter. Möte med miljöinformatörer/-inventerare hålls fyra gånger per år.

192 medarbetare på sjukhuset har under året genomgått regionens webbaserade grundutbildning om miljö. Sedan utbildningen initierades 2012 har totalt 449 medarbetare genomfört den.

Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen

Varning

Kungälvs sjukhus och Västfastigheter arbetar kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten till sjukhuset. Däremot har åtgärderna inte registrerats i tillgänglighetsdatabasen, vilket kommer att ske under 2014.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska

Bra

Kvinnor och mäns löner analyseras vid varje nylönesättning. Inför 2013 års löneöversyn kartlades och analyserades de även i en s.k. löneanalys. Sjukhuset har medvetet arbetat för att lönesättning ska ske könsneutralt vid såväl nyanställning som löneöversynen.

Kvinnors medellöner har ökat i förhållande till mäns medellöner; från 72,6 procent till 76,7 procent. Det regiongemensamma måltalet för 2013 var 77,7 procent vilket i stort sett har uppnåtts. Den återstående löneskillnaden är i stort sett en avspegling av hela sjukhusets personalsammansättning, där låglönegruppen i huvudsak utgörs av kvinnor. Jämförs medellöner för kvinnor och män inom respektive personalgrupp är skillnaden betydligt mindre, ingen alls eller högre än männens medellöner.

45

Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning

Utmärkt

Under 2013 har sjukhuset tillgodosett de medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställda. Samtliga av dem som anmält intresse för höjd sysselsättningsgrad har fått det beviljat, men sjukhuset har endast haft ett fåtal ansökningar. Sjukhuset arbetar även fortsättningsvis för att tillgodose de medarbetare som eventuellt kan komma att anmäla intresse för höjd sysselsättningsgrad.

Andel ofrivilligt deltidsanställda av tillsvidareanställda på Kungälvs sjukhus är 0 procent. Regiongemensamt måltal för 2013 är 0 procent.

Andel utannonserade heltidstjänster av samtliga utannonserade tillsvidaretjänster var 93 procent. Regiongemensamt måltal för 2013 är 80 procent.

Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning

OK

Sjukhusets kostnader för bemanningsföretag blev 10,8 miljoner kronor för 2013. Kostnaderna för läkare var 9,2 miljoner kronor, sjuksköterskor 958 000 kronor och läkarsekreterare 613 000 kronor.

Hög personalomsättning och ett svårt rekryteringsläge har orsakat brist på överläkare/specialistläkare inom medicin och barnpsykiatri, vilket inneburit att kostnaderna för bemanningsföretag ökat i jämförelse med 2012. Rekrytering har gjorts inom medicinkliniken vilket innebär att hyrläkare kommer att fasas ut i början av 2014. Psykiatriska kliniken arbetar kontinuerligt för att finna stabila lösningar på sin överläkar-/specialistläkarbrist. Även de ökade kostnaderna för sjukskötersketjänster orsakas av det svåra rekryteringsläget (framför allt inom psykiatri).

Andel bemanningsläkare omräknat till årsarbetare i förhållande till det totala antalet läkare hamnar på 1,96 procent, vilket innebär att sjukhuset klarar regionens uppsatta måltal som är 2,9 procent.

Andel bemanningssjuksköterskor omräknat till årsarbetare i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor hamnar på 0,18 procent, vilket innebär att sjukhuset ligger något över regionens uppsatta måltal som är 0,1 procent.

46

REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG

Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans

Kungälvs sjukhus ekonomiska bedömning inför 2013 var en ekonomi balans efter regionfullmäktiges beslut om ett ekonomiskt tillskott på 20 miljoner kronor. Bedömningen av ekonomin byggde på en personalkostnadsutveckling på 2,5 procent, vilket var de generella riktlinjerna för regionens sjukhus. Personalkostnadsökningen 2013 blev 6,2 procent inklusive inhyrd personal. Med anledning av det ekonomiska resultatet samtidigt som produktionsutfallet har planat ut och sammantaget minskat något har sjukhusledningen tillsatt en analysgrupp för att identifiera orsakerna. Akutströmmarna fortsätter däremot att öka med ett tilltagande tryck mot akut- och intensivvården.

Under året har vi kunnat konstatera att medelvårdtiderna inom medicin har fortsatt att öka samtidigt som andelen medicinpatienter har ökat. Medelvårdtiderna har även ökat för geriatriska och kirurgiska patienter. Nuvarande vårdplatsorganisation har inte kunnat möta dessa förändringar av medelvårdtider och patientmix. Konsekvenserna har i stället fått stora negativa effekter både för sjukhusets ekonomi och produktion. För att få kostnadskontroll krävs en anpassning av vårdplatsorganisationen till en förändrad patientmix, ett arbete som har påbörjats. Det pågår också översyn av processerna för att reducera medelvårdtiderna.

Analysarbetet av 2013 års utfall ger också anledning att arbeta vidare med schemaläggning och bemanning av samtliga vårdavdelningar och utvecklingen av läkarkostnaderna. Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet

Kungälvs sjukhus har haft en sämre produktivitetsutveckling under de senaste åren. Orsaken är bruttokostnadsutvecklingen som varit högre än utvecklingen av sammanvägda prestationer. Produktionen 2013 ligger något under föregående års produktion, samtidigt som arbetsbelastningen inom somatiken har ökat till följd av längre vårdtider och utlokaliseringar. Beräkningen av produktionen tar inte hänsyn till att patienterna inom somatiken har fler vårddagar.

Avsaknaden av urolog har inneburit att Kungälvs sjukhus köpt urologtjänster av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU-sjukvården, vilket har blivit en kostsam lösning samtidigt som produktiviteten har påverkats negativt.

Tillgängligheten avseende garantivård och kömiljard har visat fortsatt goda resultat.

Både produktivitet och effektivitet har försämrats under 2013. För att förbättra situationen 2014 har en vårdplatsöversyn påbörjats inom somatiken för att anpassa vårdorganisationen till patientströmmarna samt öka antalet vårdplatser. Medelvårdtiderna behöver reduceras både inom somatiken och psykiatrin. Den köpta vården behöver minska samtidigt som Kungälvs sjukhus aktivt behöver medverka i regionens satsning för att förbättra tillgängligheten. Utförarstyrelserna ska i dialog med beställarna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen

Effektiviseringskravet motsvarande 5,9 miljoner kronor hanteras enligt beskrivning i avsnitt 7.3 och redovisas i samtliga månads- och delårsrapporter. Tvååriga överenskommelser/avtal mellan beställare/uppdragsgivare och utförare ska tecknas

Överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och Kungälvs sjukhus 2013–2014, samt tilläggsöverenskommelse, har tecknats.

Bilaga 1: Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning

Kungälvs sjukhus

2014-01-17 07:53

Not Utfall Utfall

Resultaträkning 1312 1212

Verksamhetens intäkter 1 1 041 578 985 668

Verksamhetens kostnader 2 -1 049 978 -1 007 082

Avskrivningar och nedskrivningar 3 -19 170 -17 486

Verksamhetens nettokostnader -27 570 -38 900

Finansnetto -1 803 -1 479

Årets resultat -29 373 -40 379

Not Utfall Utfall

Kassaflödesanalys 1312 1212

Löpande verksamhet

Årets resultat -29 373 -40 379

Avskrivningar 3 19 170 17 486

Utrangeringar/nedskrivningar 208 0

Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring

av rörelsekapital -9 995 -22 893

Förändring av rörelsekapital

Ökning-/minskning+ av förråd 4 -1 757 -101

Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 5 -168 20 578

Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 8 3 411 -30 843

Kassaflöde från löpande verksamhet -8 509 -33 259

Investeringsverksamhet

Investeringar 3 -30 391 -36 354

Momsjustering vid överlåtelse 0 0

Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -30 391 -36 354

Finansieringsverksamhet

Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -5 951 35 299

Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 30 000 1 227

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 24 049 36 526

ÅRETS KASSAFLÖDE -14 850 -33 087

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 6 -2 382 30 707

Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 6 -17 232 -2 382

Kontroll av årets kassaflöde -14 850 -33 089

Not Utfall Utfall

Balansräkning 1312 1212

Anläggningstillgångar

- maskiner och inventarier 103 058 87 149

- pågående investeringar 0 4 896

Finansiella anläggningstillgångar 0 0

Summa anläggningstillgångar 3 103 058 92 045

Omsättningstillgångar

Förråd 4 3 606 1 849

Kortfristiga fordringar 5 28 731 28 563

Likvida medel 6 -17 232 -2 382

Summa omsättningstillgångar 15 105 28 030

Summa tillgångar 118 163 120 075

Eget kapital

Eget kapital -40 378 -1 227

Bokslutsdispositioner 30 000 1 227

Årets resultat -29 373 -40 379

Summa eget kapital -39 751 -40 379

Skulder

Långfristiga skulder 7 47 067 53 018

Kortfristiga skulder 8 110 847 107 436

Summa skulder 157 914 160 454

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 118 163 120 075

Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna

bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för

kommunal redovisning.

Specifikation på anläggningstillgångar

Specifikation

Maskiner och inventarier 1312 1212

Ackumulerade anläggningsvärden

Vid årets början 224 017 184 028

Nyanskaffningar 30 391 31 458

Sålt/utrangerat -4 662 0

Omklassificeringar 4 896 9 628

Överfört mellan enheter 0 0

Korrigering anskaffningsvärde 0 -1 097

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 254 642 224 017

Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar

Vid årets början -136 869 -120 480

Årets avskrivningar och nedskrivningar -19 171 -17 485

Sålt/utrangerat 4 455 0

Omklassificeringar 0 0

Överfört mellan enheter 0 0

Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 1 097

Utgående ackumulerade avskrivningsvärden -151 585 -136 868

Restvärde 103 057 87 149

Specifikation

Pågående investeringar 1312 1212

Ackumulerade anläggningsvärden

Vid årets början 4 896 9 628

Nyanskaffningar 0 4 896

Sålt/utrangerat 0 0

Omklassificeringar -4 896 -9 628

Överfört mellan enheter 0 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 4 896

Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar

Vid årets början 0 0

Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Sålt/utrangerat 0 0

Omklassificeringar 0 0

Överfört mellan enheter 0 0

Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0

Restvärde 0 4 896

Bilaga 2: Noter

Noter 1312 1212

Not 1. Verksamhetens intäkterIntäkterPatientavgifter 17 568 16 819Såld vård enligt avtal 917 268 879 376Övriga intäkter regioninterna 76 888 55 152Övriga intäkter externa 29 854 34 321Totalt 1 041 578 985 668

Not 2. Verksamhetens kostnaderPersonalkostnader -716 723 -682 782

Köp av bemanningsföretag -10 805 -2 342Köpt vård, garantivård -1 086 0Köpt vård, valfrihetsvård -10 186 -8 491Köpt vård, övrigt -8 888 -1 270Läkemedelskostnader -63 261 -62 490Fastighetskostnad, region interna -39 604 -50 462Fastighetskostnad, externa -9 961 -9 060Övrig region interna kostnader -96 692 -94 898Övriga externa kostnader -92 772 -95 287Totalt -1 049 978 -1 007 082

Not 3. AnläggningstillgångarSe specifikation ANL 103 058 92 045Totalt 103 058 92 045

Not 4. FörrådFörråden består av pacemaker och proteser, inventerade 2011-10-313 606 1 849Totalt 3 606 1 849

Not 5. Kortfristiga fordringarKundfordringar 4 882 4 033Osäkra fordringar -375 -375Fordringar personal 62 5Fordran moms 3 065 3 756Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 21 097 21 144Totalt 28 731 28 563

Not 6. Likvida medelKassa 13 14Bank -17 245 -2 396Totalt -17 232 -2 382

Not 7. Långfristiga skulderUpptagna regionlån 47 067 53 018Totalt 47 067 53 018

Not 8. Kortfristiga skulderLeverantörsskulder -18951 -23355Skuld till beställarnämnder (Freja) -938 -406Moms -288 -347Förutbetalda projektmedel -6740 -7793Upplupna personalskulder inkl. sociala avgifter -60730 -58764Upplupna övriga kostnader -23200 -16771Totalt -110 847 -107 436