Sammanfattning inför workshop ”Dialog kring arbetsmiljö i handeln” 7 december 2017

Kunskapsluckor och forskningsbehov i handelssektorn inom arbetsmiljö

AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar 4,5 miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner.

AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte. Vi förvaltar cirka 200 miljarder kronor för att säkerställa framtida utbetalningar till våra försäkrade. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön.

AFA Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Sammanställningen är en förkortad version av den kartläggning som Gunnar Aronsson, professor vid Stockholms universitet, har gjort av handelsinriktad arbetsmiljöforskning.

Handelsrådet finansierar forskning för att stärka och utveckla handelsnäringen. Man strävar efter att öka kunskapsöverföringen och interaktionen mellan akademi och praktik för att skapa goda förhållanden för företag och medarbetare inom handeln. Parterna bakom Handelsrådet är Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO, Akademikerförbunden, Handelsanställdas förbund och Unionen.

AFA Försäkring i samarbete med Handelsrådet

Innehåll

En inventering mot bakgrund av forskning 4

Metod för underlaget 7

Kunskapsluckor och forskningsförslag 8

Kompetensutveckling och nya kompetenskrav 8

Sömnproblem 9

Fysiskt belastande arbete 11

Hot och hot om våld 11

Butikens inre liv – personallednings praktiker och utfall 13

Relationen anställd – kund 13

Flexibla bemanningsstrategier 14

Att få privatliv och arbetsliv att fungera tillsammans 14

Stressreaktioner, hälsa och sjukfrånvaro 16

Några slutord om resultat samman ställningen kunskaps luckor och forskningsförslag 17

Referenser 18

4 EN INVENTERING MOT BAKGRUND AV FORSKNING

En inventering mot bakgrund av forskningfinansierad av Handelsrådet 2008 – 2017 och annan svensk handelsforskning

Sammanställningen syftar till att komprimerat redovisa resul-tatet av svensk handelsinriktad arbetsmiljöforskning under de senaste åren för att skapa ett underlag för diskussionen om framtida forskningssatsningar inom handelns område.

Tydligt är att arbetsmiljö inom handeln varit begränsat undersökt fram till de två partsgemensamma forskningssatsning­arna ”Handeln som arbetsplats” 2008 och ”Arbetsplats, hälsa och individ” 2013 inom Handelsrådet (tidigare Handelns utvecklingsråd).

Handelsnäringen är en stor och heterogen bransch, med många stora som små ar­betsgivare, mycket varierande verksamhe­ter och många olika typer av arbetsvillkor och arbetsuppgifter. Med närmare 500 000 anställda är handeln den fjärde största sektorn i arbetslivet och sysselsätter unge­fär elva procent av arbetskraften.

En majoritet av de anställda inom handeln är kvinnor. Inom detaljhandel är hela 83 procent kvinnor medan fördelningen är

57 procent kvinnor och 43 procent män när man tittar på hela handeln; detalj­handel, lager och e­handeln samt tjänste­män. (Könsfördelning detalj, lager och e­handel samt tjänstemän i Svensk Handels medlemsföretag). En vanlig in­delning av handelssektorn är detaljhandel (daglig varu­ och sällanköpshandel) och parti handel (lager och e­handel).

Branschens heterogenitet betyder att kunskapsluckor och forskningsbehov kan variera påtagligt. Handelssektorn har också villkor som ur arbetsmiljösynpunkt är likartade allmänt kontorsarbete så forskningresultat från den typen av arbete har sannolikt hög giltighet för likartat ar­bete inom handeln. Huvudfokus i den här inventeringen riktas därför mot identifie­ring av handelsspecifika förhållanden.

5EN INVENTERING MOT BAKGRUND AV FORSKNING

Detaljhandeln:

Hela handeln:

500000anställda = 11%

av arbetskraften

6 EN INVENTERING MOT BAKGRUND AV FORSKNING

Foto

: Fal

kug

gla

7EN INVENTERING MOT BAKGRUND AV FORSKNING

Samhälle, handel och konsumentbeteen­de står mitt i ett digitalt skifte som helt förändrar villkoren för handeln. E­han­deln växer kraftigt, konkurrensen från digitala aktörer ökar snabbt och globali­seringen gör sig påmind. Detta betonas av många av de genomgångna studierna – med vittomfattande konsekvenser för de anställdas arbetsvillkor och trygghet och ställning på arbetsmarknaden.

Det finns också en förändring i konsum­tionsmönster, som har sin bakgrund i förändrade värderingar kring ekologi och hållbarhet. Omvandlingen är på olika plan och det krävs god överblick men också fördjupat vetande inom ett område för att med någorlunda träffsäkerhet kunna peka ut var och i vilket avseende föränd­ringarna är relevanta för de anställdas arbetssituation. Ett förslag är därför att forskningssatsningar som primärt inte rör arbetsvillkor, arbetsmiljö eller arbetsorga­nisation ändå bör poängterar betydelsen av dessa aspekter och att man under­stryker att det i ett projekt bör finnas en redovisning eller bedömning av olika för­ändringars implikationer för de anställdas villkor. Detta kan vara speciellt relevant i studier som påverkar kompetenskrav och relationer till kunder.

En observation är att den fysiska butiken är klart överrepresenterad i den forskning Handelsrådet finansierat inom arbets­miljöområdet. Lager och e-handel finns knappt representerade. Sannolikt bör därför resultaten från studierna åberopas med viss försiktighet då det gäller andra delar av handeln. Paradoxalt har Handels­rådet de senaste åren finansierat mycket forskning kring digitalisering och e­handel

men få av dessa studier har berört arbets­miljöfrågor (Digitaliseringen i handeln 2017). För att få grundinformation och ökat vetande om arbetsmiljösituationen inom partihandeln kan det därför behövas riktade insatser inifrån sektorn och initia­tiv från forskarsidan.

God praktisk relevans kan sägas förelig­ga när många personer är berörda även om problemet är begränsat. Effekten av åtgärder kan ändå bli stor eftersom många berörs. Ett annat fall är när ganska få är berörda men där frågan är mycket viktig och effekterna av en åtgärd kan bli stora för de berörda. Exempel på detta skulle kunna vara hot om mobbning, våld och rån.

Metod för underlagetBasen i sammanställningen är de projekt med arbetsmiljöinriktning, som finansierats av Handelsrådet under åren 2008–2017.

Utöver Handelsrådets forskning har en sökning gjorts på forskning finansierad av FORTE, AFA Försäkring, VR 2015–2016 som komplement till den kartläggningen som gjordes 2015 för åren 2010–2014 av Handelsrådet.

Därutöver granskades även publikationer från perioden 2015 – augusti 2017 från tre större forskningsinstitutioner inom Handelsområdet; Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet samt Handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. Alla publika-tioner med Handelsrådsfinansiering är utmärkta med * i referenslistan.

8 KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

Kunskapsluckor och forskningsförslag

Kompetensutveckling och nya kompetenskrav

Kompetensutveckling återkommer i olika studier och att personalens kompetens är den viktigaste konkurrensfaktorn är något av ett mantra i studier, utredningar och policydokument. Detta gäller givetvis inte bara handelssektorn men förtjänar kanske speciell uppmärksamhet eftersom han­delns anställda i genomsnitt har generellt kort formell utbildning. När kompetens påtalas är det ofta som ett medel i ett företags överlevnadsmöjligheter i konkur­rensen med andra handelsföretag, t ex vid omställningar, teknikskiften osv. Således ses t ex kompetensen hos personalen i den fysiska butiken som en tungt vägande faktor i konkurrensen mellan e­handel och handel i fysiska butiker. Exemplen på otill­räckligt vetande som problem i vardagsar­betet är begränsade.

Digitaliseringens påverkan på arbetsmiljö och arbetsvillkor är inte huvudfråga i nå­gon av de tidigare studierna men tas upp som ett viktigt område för forskning bland annat i rapporten ”Handelns digitalisering och förändrade affärer”. Forskarna menar att

”det finns ett stort behov av att ytterligare fördjupa studierna av handelns medarbetare och vilken betydelse digitaliseringen får för deras roller, arbets­miljö och handeln som arbetsplats”. (Jonsson m fl. 2017)

9KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

Sömnproblem

Studien ”Arbete, sömn och hälsa inom svensk handel” (Kecklund m fl 2016) var den första i området sömn och hälsa inom handeln (detaljhandeln). Ser vi till det handelsspecifika så visade den studien och andra studier att regelbundna sömnbesvär är vanliga bland handelsanställda och att det finns ett behov av att hjälpa medarbetarna att sova bättre. Forskarna själva betraktar studien som något av en pilotstudie och påtalar behovet av mera representativa material och longitudinella studier för att avgöra sambandens riktning – är det arbets­

relaterad stress som leder till störd sömn, går sam bandet i den andra riktningen, eller går sambanden i båda riktningarna?

Överrepresentation av sömn besvär i detalj­handelsgruppen gör att forskning i den riktningen är relevant och motiverad. Dock kan sägas att handelns personal delar pro­blemet med ett flertal andra stora grupper i arbetslivet, vilket motiverar att finansiering av sådan forskning borde samordnas mellan flera finansiärer.

10 KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

11KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

Fysiskt belastande arbete

Endast ett tidigare projekt har berört fysisk belastning och arbetssätt i handeln och då endast med fokus på kassaarbete (M Josephson 2010). Fortsatt forskning på detta spår gäller därför inte i första hand hur kassaarbete skall organiseras utan i vilken utsträckning kunskapen och infor­mationen från detta och likartade projekt kommer till användning. Om användning­en är begränsad kan det vara anledning till en analys av orsaker till detta.

Dock finns sedan länge en omfattan­de arbetslivsinriktad forskning kring belastning, obekväma arbetsställningar och muskuloskeletala besvär. Resultaten därifrån är sannolikt generaliserbara till handelssektorn då risker är relate­rade till likartad exponering och samma mekanismer. Det finns idag ingen samlad bild av vilka jobb eller vilken typ av jobb i handelssektorn som har en överrisk för belastningsskador och en kartläggning och lägesbild skulle vara av stort värde för en fortsättning i form av interventionsprojekt.

Prognoserna om hur stor del av handeln i fysiska butiker som kommer att över­flyttas till e-handel varierar men utan tvekan en icke försumbar del sker redan i dagsläget och kommer med säkerhet att öka de närmaste 5–10 åren. Anställda inom distribution i e-handeln befinner sig i en annan och mera lagerliknande miljö utan direkta kundkontakter och sannolikt med mer lyft och repetitiva arbetsuppgif­ter med ökad risk för muskuloskeletala besvär och belastningsskador. Det finns nu – innan branschen fastnat i mindre genomtänkta lösningar – en chans att genom forskning skapa ergonomiskt och organisatoriskt lämpliga arbetsplatser.

Arbetsmiljöverket har beviljat medel för ett projekt vid Högskolan i Gävle med inriktning på hur kvinnor och män be­lastas i sina jobb och hur fördelningen av arbetsuppgifter mellan könen går till på två stormarknader.

Hot och hot om våld

Det finns ett ganska omfattande studie- och handledningsmaterial kring hot och våldsproblematiken. Under senare år har det pågått ett arbete för att minska tillgången på kontanter i butikerna. En följd av detta tycks vara att brottsligheten i stället inriktas på varorna i butiken. Inbrott, liksom stölder och tillgrepp i buti­ken kan komma att öka.

Här verkar finnas en kunskapslucka och ett forskningsbehov rörande adek­vat agerande från butikspersonalen vid den typen av brott. Sannolikt finns det ytterligare forskningsbehov inom området som är svåra att strikt formulera här och som lämpligen utreds tillsammans med säkerhetsexperter inom handeln.

12 KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

13KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

I rapporten Arbetsolyckor och sjukfrån­varo inom handel och restaurang, (AFA Försäkring 2017) så framkommer det att den vanligaste allvarliga arbetsolyckan orsakades av hot, våld eller rån och det gäller båda könen. Sett över tid har an­

delen sådana olyckor minskat. Det beror sannolikt på att kontanthanteringen inom handeln har minskat. År 2010 utgjorde hot, våld och rån 40 procent av alla allvar­liga arbetsolyckor för båda könen, 2016 var siffran 26 procent.

Butikens inre liv – personallednings praktiker och utfall

Förslag till forskning är jämförelser mellan personalledningspraktiker i fram­gångsrika respektive mindre framgångs­rika handelsföretag och goda exempel på vardagsnära ledarskap och på hur medar­

betarna påverkas. Till området hör även studier av hur olika former av belönings­system uppfattas av medarbetarna liksom vilken påverkan dessa system har på arbetsmotivation och produktivitet.

Relationen anställd – kund

Kundmötet ur ett arbetsmiljöperspektiv handlar bland annat om bemötande av besvärliga kunder och estetiska krav. I en inventionsstudie skulle forskningsresultat kring ”besvärliga kundbeteenden” kunna följas upp.

Området estetiska krav sett från den an­ställdes perspektiv är som nämnts relativt outforskat och det finns kunskapsluckor med klar arbetsmiljörelevans (Huzell & Lundberg 2010). En sådan kunskapslucka gäller otydligheten i de estetiska kraven. Forskning skulle kunna öka vetandet och öppenheten för frågan inom branschen

vilket skulle kunna förebygga missbruk av estetiska krav, öka medvetenheten om etiska frågor och minska riskerna för diskriminering vid rekrytering. Det är aspekter som genom vagheten i de estetiska kraven nu är svåra att öppet diskutera. En andra frågeställning gäller rekryterings kriterier och tydlighet i information om estetiska krav, då kraven verkar kunna ha samband med och rele­vans för personal omsättning.

Olikheter mellan delbranscher är också av intresse i en fortsatt fokusering på området.

14 KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

Flexibla bemanningsstrategier

Många är påverkade av flexibla beman­ningsstrategier och konsekvenserna kan vara mycket påtagliga för en del berörda (Arman m fl 2015). Det finns uppenbart behov för att få fram mer vetande som kan ge alternativ till de ”flexibla bemannings­strategierna”.

Drivkrafterna för flexibla bemanningsstra­tegier är till stor del externa i den enskilda butiken. Dock finns exempel på vägval och organisatoriska frihetsgrader.

Det finns exempel på butiker där medar­betarna gör många olika sorters arbets­uppgifter och det förekommer arbetsro­tation av olika slag, vilket ökar kravet på kompetens.

Forskning skulle kunna bidra med kunskaper om hur de flexibla beman­ningsstrategierna med deltid kan växlas in mot mera av ”funktionell flexibilitet” dvs. att medarbetarna utvecklar en bredd i kunnande som öppnar för många olika arbetsuppgifter och ökar medarbetarnas förmåga att ”täcka upp för varandra”.

Sammanfattningsvis och sett i ett större sammanhang så är en viktig forsknings­fråga hur numerär och tidsmässig flexi­bilitet med sina negativa arbetsmiljökon­sekvenser kan växlas ut mot funktionell flexibilitet och andra medel för flexibilitet, som uppfyller produktionens föränderliga krav men också ligger inom hälsomässiga ramar och individuella önskemål.

Att få privatliv och arbetsliv att fungera tillsammans

Sammanfattningsvis pekar resultaten på att det inom handeln finns ett delvis outforskat samspel mellan arbetsroll, jobbsituation, privatliv och ansvar där genus sannolikt spelar en betydande roll. I de fall där heltidsarbete svårligen kan förenas med den önskvärda privatlivssi­tuationen blir en strategi för den enskilde att gå ner till deltid. Mera kunskaper här skulle kunna vara av betydelse för att dämpa slitningarna mellan de två sfärerna

arbetsliv och familjeliv. Bilden kompliceras av att samspelet styrs av både personligt ansvar, arbetsgivaransvar och samhällets utformning.

Det finns en stor mängd forskning i området, som är genomförd utanför handelssektorn men som bör ha relevans för handelssektorn även om den genom obekväm arbetstid och deltid har en egen problematik.

15KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

16 KUNSKAPSLUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

Stressreaktioner, hälsa och sjukfrånvaro

Lite forskning har gjorts kring arbetsvillkor och sjukfrån­varo inom handeln. Långa sjukskrivningar kan vara ett sent steg i utvecklingen av arbetsrelaterad ohälsa även om det naturligtvis finns en stor andel sjukskrivningar som inte har med arbetsplats och arbetsvillkor att göra. Sjuk­frånvaroskillnader mellan olika sektorer eller yrken kan dock ge goda indikationer på ogynnsamma arbetsvillkor ur hälsosynpunkt.

Tillgänglig statistik visar bland annat att skillnaderna mellan mäns och kvinnors sjukfrånvaro är större inom handelssektorn än generellt inom arbetslivet (AFA Försäkring 2017).

Det finns många olikheter mellan män och kvinnors arbetsvillkor inom handeln, vilka är sannolika förklarings­faktorer men sannolikheten skulle behöva verifieras genom välgjorda studier.

Tänkbara hypoteser gäller bland annat vilken roll köns­märkningen av arbetsuppgifter har liksom skillnader i anställningsformer. Finns samma mönster som inom arbetslivet i övrigt att kvinnorna är överrepresenterade i branscher med ogynnsamma arbetsmiljöer i olika avseen­den? Finns det skillnader i rehabiliteringsinsatser för män och kvinnor som utgör delförklaringar av de könsrelatera­de olikheterna i sjukfrånvaro?

17NÅGRA SLUTORD OM RESULTAT SAMMAN STÄLLNINGEN KUNSKAPS LUCKOR OCH FORSKNINGSFÖRSLAG

Några slutord om resultat ­samman ställningen kunskaps­luckor och forskningsförslag

Den bild som framträder är att Handels­rådets forskningssatsningar genererat mycket samlad kunskap men att det finns kunskapsluckor och forskningsbehov. Förvånansvärt lite forskning har kunnat identifieras med annan finansiering än Handelsrådet.

På flera områden – väl beforskade och där forskarna genererat många praktiska förslag – rekommenderas interventions­studier. Mycket av den kunskap som finns är också lämplig att pröva i fältstudier, som lämpligen kan genomföras som just interventionsstudier. Det gäller kundrela­tioner, hot och våld, arbetsrotation m.m.

Den sannolikt största kunskapsluckan kan antas finnas i det stora området ”Stressre­aktioner, hälsa och sjukfrånvaro”. Epide­miologiska, medicinska och psykologiska perspektiv är svagt eller inte alls repre­senterade i den forskning Handelsrådet finansierat. Ingen forskning verkar finnas om rehabilitering inom handeln.

Sett som helhet är sjukfrånvaru­situationen inom handeln relativt god jämfört med genomsnittet i Sverige (AFA Försäkring 2017).

Detta verkar dock inte gälla kvinnorna som ligger över genomsnittet. Detta är dock inte ett ”kvinnoproblem” i den

mening att kvinnor har en större benägen­het än män för sjukfrånvaro. De senaste årens forskning kring sjukfrånvaro tyder på att när män och kvinnor exponeras för samma villkor i och utanför arbetslivet reagerar de på ett mycket likartat sätt (Sverke m fl 2016).

Mer ohälsoinriktad forskning behövs också. En övergripande observation är att nästan alla de studier som finansierats av Handelsrådet betraktar handelns struk­turomvandling och teknikutveckling som tunga drivkrafter för omvandlingen av arbetsvillkoren och omställningar av per­sonal. Det finns ett högt omvandlingstryck och både positiva och negativa effekter för arbetsvillkoren framkommer och påtalas. Det finns frihetsgrader och vägval som gör skillnad i arbetsmiljöavseende vilket påverkar både intern och extern rörlighet.

Den förhållandevis gynnsamma arbets­situationen i svensk handel jämfört med arbetsvillkor internationellt kan ses som exempel på detta. Ökad kunskap och sam­bandet mellan makroförhållanden (teknik, internationalisering, branschglidning, sociala förändringar) och mikrovillkor (nya varor och tjänster med åtföljande kompetenskrav av olika slag) är viktig för att tidigt bemöta och agera med beaktande av arbetsmiljöaspekter.

18 REFERENSER

ReferenserAFA (2017). Arbetsolyckor och sjukfrånvaro inom handel och restaurang. AFA försäkring.

*Andersson T, Kazemi A, Wickelgren M Karriärvägar i detaljhandeln. Handelsrådet. Forskningsrapport 2016:3.

Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån. Ensidigt upprepat arbete. Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro. 2003:4.

Arbetsmiljöverket. Hot och våld inom detaljhandeln – utredning med handlingsplan. Arbetsmiljöverket, 2010.

Arbetsmiljöverket. Att arbeta i kassa. Arbetsmiljöverket, 2009.

Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsmiljöundersökningen 2015. Arbetsmiljöverket 2016.

*Arman R, Bergström O & Gillberg N. Omställning i detaljhandeln Flexibilitet eller strukturomvandling. Handelsrådet. Forskningsrapport 2015:7,

*Arman R, Bergström O. Omställningskompetens i detaljhandeln - Företagens erfarenheter av uppsägningar. FE RAPPORT 2014-421. Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Aronsson G & Blom V. Work conditions for workers with good long-term health. International Journal of workplace health management, 2010, 3, 160-172.

Balogh I, Ohlsson K, Hansson G-Å & Nordander C. Att arbeta i livsmedelsbutik. Rapport nr 5/2011

*Bergman A & Ivarsson L. Tillgänglighet för arbetsgivare, familj och kund: En utmaning för handeln som arbetsplats. Karlstads universitet, Rapport 2010:27.

*Bergman A (2012). Otillräcklighet – den passionerade exploateringens bittra eftersmak. Arbetsliv i omvandling (3) 106-121.

*Bergström O & Omanovic V. Hållbara integrationsstrategier i detaljhandeln. Handelshögskolan Göteborgs universitet, Manuskript 1 augusti 2017.

BRÅ 2011. Butiksrån - Utvecklingen fram till 2010 Rapport 2011:14

*Danilov K& Hellgren J. Rekryteringsstrategier inom detaljhandeln. Handelsrådet. Forskningsrapport 2010:4.

Daunfeldt S-O. och Hortlund P. (2014). Asymmetriska effekter av förändrade arbetsgivaravgifter för unga. En rapport från HUI research på uppdrag av Visita.

Fellesson, M & Salomonson N. (2016a). The expected retail customer: Value co-creator, co-producer or disturbance? Journal of Retailing and Consumer Services, 30, 204-211.

Fellesson M & Salomonson N. (2016b). Dealing with difficult Customers: A tension between service orientation ideals and daily front line work. 9th AMA SERVSIG International Service Research Conference Poster. https://doi.org/10.13140/rg.2.2.30139.21287

Fromm E. Flykten från friheten. Natur och kultur. 1945.

Försäkringskassan (2016). Sjukfrånvarons utveckling 2016. Socialförsäkringsrapport 2016:7.

Handelsrådet (2016). Initiativ för att stärka handeln. – en strategisk forskningsagenda.

Handelns utvecklingsråd. Kartläggning av handelsforskning i Sverige 2010-2014. Lärosäten, forskare och finansiärer. 2015.

Handels utredningsgrupp & Cecilia Berggren (2016) Hur mår handeln? Om den psykosociala arbetsmiljön i detalj- och partihandeln. Handelsanställdas förbund.

Herzberg F, Mausner B & Snyderman, B. (1959). The motivation to work (second edition ). New York: John Wiley & Sons.

*Huzell H, Helena Lundberg Jag är en levande skyltdocka! Handelsanställdas upplevelser av estetiska krav. Handelns utvecklingsråd. Forskningsrapport 2010:6.

*Johansson K. Könade gränsdragningar på handelns arbetsplatser. Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet. 2015.

*Jonsson A, Egels-Zandén N, Hagberg J, Lammgård C & Sundström M. Handelns digitalisering och förändrade affärer. Handelsrådet. Forskningsrapport 2017:4

*Kecklund G, Schiller H, Söderström M. Arbete, sömn och hälsa inom svensk handel. Handelsrådet. Forskningsrapport 2016:8.

*Langhammer K, Bernhard-Oettel C & Hellgren J. Individual Determinants of Behavioral Intentions: What tells us that practitioners really want to change hiring strategies? International Journal of Selection and Assessment. Vol 20, 4, 2012, 453-463.

*Leppänen V & Sellerberg A-M. Besvärliga kundbeteenden En undersökning om livsmedelsbutiken, bensinstationen och elektronikbutiken. Handelns utvecklingsråd. Forskningsrapport 2010:5,

*Leppänen V & Sellerberg A-M. Rörlighet bland anställda inom dagligvaruhandeln. Handelsrådet. Forskningsrapport 2016:5.

LO (1991) Det utvecklande arbetet. Rapport till LO-kongressen 1991.

*Palm P, Josephson M, Johansson E, Kjellberg K, Balagh I & Ohlsson K. Hållbart kassaarbete. B.As.I.K – ett instrument för bedömning i utgångskassa.

Petersson McIntyre M. Rätt klädd på jobbet. Tillhörighet, utseende och genus i detaljhandeln. Ingår i Magdalena Petersson McIntyreAndersson Cederholm, E., & Sjöholm, C. (Red.) (2014). Servicearbetets förvandlingar och förhandlingar. (Skriftserie Institutionen för service management och tjänstevetenskap; Vol. 1). Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet (sid 25-36).

*Sellerberg A M, Leppänen V. The contradictory role of the sales assistant: superordination and subordination. International Journal of Work Organisation and Emotion, Vol. 6, 4, 2014, 352-368.

Svensk handel. Det ansvarsfulla företaget (ej daterad).

Szebehely M (red). Äldreomsorgsforskning i Norden. En kunskapsöversikt. TemaNord 2005:508

Tims, M., Bakker, A. B., & Derks, D. (2013). The impact of job crafting on job demands, job resources, and well-being. Journal of Occupational Health Psychology, 18(2), 230.

Tullberg M, Walter L & Blomquist M. Flexibel handel En studie av bemanningsstrategier i svensk detaljhandel. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. GRI-rapport 2014:3

*Wickelgren M, Kazemi A, Andersson T & Tengblad S. Personalledning i detaljhandeln Ledarskap och medarbetarskap i svenska butiker. Handelns utvecklingsråd. Forskningsrapport 2012:1.

Länkar http://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2016/okad-e-handel-forandrar-butiksjobb/

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald

Referenser

POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se

17.1

2 O

msl

agsf

oto:

Fal

kug

gla