Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot .../menu... · Hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling i förskolan Ett hållbart förhållningssätt Hållbarhet

170706 1 (13)

Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling, UB06FS, HT2017

Kursbeskrivning

Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling

12 hp, grundläggande nivå, FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET för barnskötare

Kurskod: UB06FS

Höstterminen 2017

Kursansvarig

BODIL HALVARS

[email protected]

08-1207 6275

Kursadministratör MARIA LUND [email protected]

08- 1207 6252

Lärare BIBI CEDERLOO

SOFIA GRUNDITZ

JOHANNA UNGA

[email protected]

08-1207 6529

sofia [email protected]

08-1207 6274

[email protected]

Examinator BODIL HALVARS

[email protected]

08-1207 6275

mailto:[email protected]


mailto:sofia%[email protected]


170706 2 (13)


Allmänt om kursen

I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer

samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till

kursplanen (se kurshemsidan).

Kurshemsida

Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där

du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,

kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive

kurshemsida på www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor.

Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en

kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.

Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen

under ”Mina aktiva sajter”.

Schema

Uppdaterat schema finns på kurshemsidan eller genom inloggning via https://schema.su.se. Ta

för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel.

Registrering

Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för

hur och när du registrerar dig på kursen.

Kursens innehåll och förväntade studieresultat

Kursens upplägg

Kursen UB06FS består av föreläsningar, seminarier, exkursioner och handledning. Under

kursen ska du även genomföra ett mikroprojekt med fokus på naturvetenskap/teknik/

hållbarhetsfrågor. Detta projekt ska redovisas och analyseras i en skriftlig projektrapport

(EXX3) vid kursens slut.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- planera genomföra, dokumentera och utvärdera projekt med fokus på naturvetenskap, teknik

eller hållbar utveckling i förskolan,

- med hjälp av relevanta teorier och begrepp identifiera och analysera barns utforskande av

naturvetenskap, teknik och hållbarhetsfrågor i vardagen,

- redogöra för ett fördjupat ämnesinnehåll inom naturvetenskap, teknik eller hållbar

utveckling kopplat till ett förskoledidaktiskt perspektiv,

- använda sig av pedagogisk dokumentation för att utvärdera och utveckla det pedagogiska

och didaktiska arbetet med naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling i förskolan,

- använda estetiska uttrycksformer, lek och digitala verktyg för att kommunicera

naturvetenskap, teknik och hållbarhetsfrågor i pedagogiska sammanhang.

http://www.buv.su.se/utbildning/kurshemsidor

https://mondo.su.se/

https://schema.su.se/

170706 3 (13)


Föreläsning

Datum/tid Lokal Föreläsare/Titel Föreläsare

170908 kl. 13-15 D8, Södra husen Estetik och utforskandet Ebba Theorell

Seminarier/Exkursioner

Seminarium Innehåll Litteratur Kursintro

Kursstart

Introduktion av examinationsuppgifterna

Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap s.14-53

Utforskande

Att utforska med alla sinnen

Titta noga

Använda hela kroppen Använda olika material/verktyg i

utforskandet

Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap s. 14-73 + 92-97 Fleer, Gomes & March 2014. Science learning affordances in preschool environments.

Estetik Estetiskt utforskande av naturen Furness 2017, Formulera, s. 41-138 Odegard 2015. Återbruk som kreativ kraft, s. 171-201

Hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling i

förskolan Ett hållbart förhållningssätt

Hållbarhet på flera sätt

Björklund 2014. Lärande för hållbar utveckling, s. 13-65, 115-121 Caiman 2015. Naturvetenskap i tillblivelse, s. 15-77 Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 173-193 Helldén et al 2015. Vägar till naturvetenskapens värld, s. 237-252 Odegard 2015. Återbruk som kreativ kraft, s. 35-49 Pramling Samuelsson & Kaga 2008. The contribution of early childhood education to a sustainable society

Teknik Utforskande av tekniken i vardagen

Teknikpromenad Introduktion och uppstart teknikprojekt

Björkholm 2015. Konstruktioner som fungerar, s. XX-XX. Lättman-Masch et al 2015. Leka och lära naturvetenskap och teknik ute

Liv i vatten Exkursion Håvning i Spegeldammen

Uppföljning – titta nära!

Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 54-73

Vatten/Kemi

Produktiva frågor/barnens frågor Vattnets egenskaper

Vatten – en livsviktig resurs

Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 143-164 Lättman-Masch et al 2015. Leka och lära naturvetenskap och teknik ute, s. 46-67, 320-321

Gården

Gården som pedagogisk resurs

Varför ska man vara ute?

Tovey 2007. Playing outdoors. Björklund 2014. Lärande för hållbar utveckling. Kapitel 4 Dessutom: (Kommer att finnas på MONDO)

170706 4 (13)


Grimble Blomkvist 2013. Utemiljöns betydelse. Grahn 2009. Gården ska ge utmaningar.

Ekologi

Biologisk mångfald och ekologi i tillblivelse

Ekosystem

Barns meningsskapande

Caiman 2015. Naturvetenskap i tillblivelse, s. 15-77

Caiman, & Lundegård. 2015. Barns meningsskapande i ett projekt om biologisk mångfald och ekologi.

Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 173-193 Helldén et al 2015. Vägar till naturvetenskapens värld, s. 162-187, 202-217

Energi/Fysik Energins oförstörbarhet

Energiomvandlingar Livets energi

Elfström et al 2014. Barn & naturvetenskap, s. 143-164 Helldén et al 2010. Vägar till naturvetenskapens värld, s. 60-78 Lättman-Masch et al 2015. Leka och lära naturvetenskap och teknik ute, s. 248-267?

Projekt Projekt

Att arbeta med projekt med

ämnesfokus

Björklund 2014. Lärande för hållbar utveckling. Kapitel 5 Furness 2017, s.190-257 Elfström et al 2014. Barn och naturvetenskap. s. 86-141 Odegard 2015. Återbruk som kreativ kraft, s. 51-81

Muntlig redovisning Redovisning av

djurpresentationerna

Teorier & Begrepp

Begrepp och perspektiv utifrån tre texter

”Samma innehåll – olika fokus” Vi kommer att jobba med de 3 texterna under seminariet, så det är viktigt att ni läst texterna innan.

Elfström et al 2014. Barn och naturvetenskap s. 26-34, 120-124, 139-142, 165 -172

Dessutom: Caiman & Lundegård (2015). Barns meningsskapande i ett projekt om biologisk mångfald och ekologi. NorDINa: Nordic Studies in Science Education, 11(1), ss. 73-87. https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/view/937/1280

Halvars-Franzén 2010. Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:309964/FULLTEXT01.pdf s. 20-21, s. 147-164, s. 174-176 Ärlemalm-Hagsér 2008. Insikter om insekter, s. 67-83 (finns på Mondo)

Avslutsseminarium Knyta ihop säcken

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:309964/FULLTEXT01.pdf



170706 5 (13)


Obligatorisk närvaro Undervisningen består av seminarier, föreläsningar, verkstäder/laborationer, seminarier samt exkursion som är obligatoriska. Frånvaro kompenseras i första hand genom deltagande i seminarier/verkstäder/exkursioner i andra kursgrupper under aktuell termin efter kontakt med respektive seminarielärare. Återstående frånvaro kompenseras enligt uppgift som finns på Mondo i Filsamling inom en vecka efter missat seminarium. Uppgiften laddas upp i ”Uppgifter - kompletteringsuppgift vid frånvaro” på Mondo.

Examination

Beskrivning av examinationerna

Kursen har tre examinationer, två skriftliga och en muntlig. De skriftliga examinationerna är

en reflektion över kursens seminarium samt en projektrapport, där Harvard används som

referenssystem (se länk på kursens Mondo-sida). Den muntliga examinationen är

gruppredovisning.

1) EXX1 - individuell skriftlig reflektion, 3 hp, G-U

En skriftlig reflektion över fem seminarier/tillfällen med fokus på hållbarhetsfrågor i

förskolan. Fem av kursens seminarier/tillfällen väljs ut och en reflektion över hur

innehållet/idéerna i seminariet kan användas/utvecklas i en förskolekontext med koppling till

hållbar utveckling i förskolan skrivs fram. Reflektionen ska baseras på de bärande

tankarna/huvudsakliga innehållet i seminarierna och knyta an till styrdokument och

kurslitteratur.

Under kursen har du deltagit i en rad olika seminarier/tillfällen med olika teman – utforskande

med hjälp av estetiska uttryck, fördjupning kring förskolebarnens utemiljö, ekologi etc. Utgå

från fem seminarier/tillfällen som du väljer själv. Du ska reflektera över innehållet i

seminarierna (ett i taget) med fokus på hållbarhetsfrågor kopplat till verksamheten i förskolan:

• Hur kan innehållet/idéerna i seminariet användas/utvecklas i förskolans verksamhet?

Koppla reflektionen speciellt till arbetet med hållbar utveckling i förskolan.

• Hur kan övningarna/aktiviteterna som du var med om i samband med seminariet

”översättas” till en förskolekontext? (Även här ska du speciellt fokusera på förskolans

arbete med hållbar utveckling).

Reflektionen ska baseras på de bärande tankarna/huvudsakliga innehållet i seminarierna och

knyta an till styrdokument och relevant kurslitteratur.

Formalia för den individuella skriftliga reflektionen

Den skriftliga reflektionen ska bestå av 1200 - 1400 ord plus referenslista. Examinationen

skall skrivas med enkelt radavstånd (1,0) i Times New Roman, 12 p. Följande uppgifter lägger

du i sidhuvudet:

Ditt namn (personnummer)

Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling, UB06FS,

HT17, EXX1

Grupp:

170706 6 (13)


Datum:

Antal ord:

Reflektionen ska innehålla följande rubriker:

Inledning - Vilka fem seminarier har du valt att reflektera över? Varför har du valt just dessa

seminarier?

Seminarierna i tur och ordning – Reflektionen över varje seminarium ska innehålla en kort

resumé av vad seminariet innehöll. Reflektera över innehållet och diskutera hur du skulle vilja

använda dig av lärdomar och idéer från seminariet i ett förskolesammanhang, med speciellt

fokus på arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Resonemanget ska förankras i relevant

kurslitteratur (använd med fördel den litteratur som anges i läsanvisningarna inför seminariet).

Avslutning - Avsluta med att kortfattat reflektera över hur du skulle vilja arbeta med hållbar

utveckling i förskolan.

Referenslista - Se lathund för skriftliga uppgifter som finns på Mondo (Harvardsystemet)

Examinationsdatum

Den individuella skriftliga examinationen lämnas på MONDO senast 171103 kl. 8.

2) EXX2 - muntlig djurpresentation i grupp, 2 hp, G-U

En muntlig djurpresentation som förbereds och planeras gemensamt i SA-laget. SA-laget

väljer ett djur/en djurgrupp samt en presentationsform som skulle kunna användas t ex vid

introduktion av ett tema/projekt med fokus på djur i förskolan – det kan vara en saga, en

dramatisering, en film, bildspel, en lek eller något annat. Arbetet med djurpresentationen

redovisas genom att SA-laget presenterar djuret/djuren för resten av klassen.

Ni ska i SA-laget gemensamt planera och presentera ett djur/en djurgrupp på ett fantasifullt,

lärorikt och pedagogiskt sätt. Tänk er att ni ska starta någon form av djur/naturtema i

förskolan. Ni får själva välja vilket djur ni vill presentera – det kan vara ett bondgårdsdjur

som ko eller gris, ett husdjur, ett ”skogsdjur” som myra eller ekorre eller ett vilt djur som tiger

eller lejon. Meddela kursläraren vilket djur ni valt innan ni sätter igång med er planering!

Ni ska tillsammans planera hur man kan presentera djuret på ett fantasifullt, kreativt och

lärorikt sätt för en barngrupp – med hjälp av dramatisering, film, bilder, saga eller något annat

kreativt – fritt fram för idéer! Djurpresentationen redovisas genom att ni visar upp den på

seminariet vecka 45. Varje studiegrupp får ca 15 minuter till sitt förfogande. Presentationen

ska innehålla relevant fakta och ska kunna fungera som introduktion av ett djurtema/projekt i

en barngrupp.

Formalia

Det är viktigt att alla i SA-laget deltar i planeringen och presentationen av djurpresentationen.

Det kreativa och fantasifulla inslaget i uppgiften är viktigt liksom utgångspunkten i relevant

naturvetenskaplig fakta.

Examinationsdatum:

170706 7 (13)


Djurpresentationen visas upp vid den muntliga redovisningen 171110.

3) EXX3 – individuell skriftlig projektrapport, 7 hp, A-F

En projektrapport som presenteras i en formellt välgjord text, tydligt disponerad och väl

formulerad, med en adekvat användning av referenser. Valda delar av dokumentationen från

mikroprojektet används som utgångspunkt för att skriva fram en reflekterad projektrapport i

en utforskande kontext. Projektet ska ta sin utgångspunkt i barnens intressen, frågor och

göranden, vara tydligt förankrat i läroplanen och planeras utifrån ett förskoledidaktiskt

perspektiv där utforskande arbete och estetiskt lärande är i fokus. Rapporten ska innehålla en

redogörelse för de didaktiska val som gjorts i samband med planering och genomförande, det

grundläggande ämnesinnehåll som projektet fokuserar på (naturvetenskap/teknik/hållbar

utveckling), samt en beskrivning av hur projektet växte fram med fokus på barnens tankar,

göranden och hur de närmade sig ämnesområdet. Utfallet av mikroprojektet ska analyseras

med utgångspunkt i ett relevant teoretiskt perspektiv och med hjälp av centrala

förskoledidaktiska begrepp samt diskuteras med hjälp av kurslitteraturen.

Formalia

Mikroprojektet ska beskrivas och utvärderas i en projektrapport som omfattar 2000-2500 ord

(varav den förskoledidaktiska reflektionen ca 1000-1500 ord). Därutöver tillkommer

referenslista. Examinationen skall skrivas med enkelt radavstånd i Times New Roman, 12 p.

Följande uppgifter lägger du i sidhuvudet:

Ditt namn (personnummer)

Förskoledidaktik med inriktning mot naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling, UB06FS,

HT17, EXX1

Grupp:

Datum:

Antal ord:

Rapporten ska innehålla följande rubriker:

Inledning - Inledningen består av kort inflygning till projektet där du beskriver hur intresset

uppstod hos barnen och dig och motiverar inriktningen utifrån den dokumentation du gjort i

barngruppen inför projektet. Motivera varför du har valt att arbete med just detta mikroprojekt

och förankra dina mål för projektet i läroplanen.

Bakgrund - Under denna rubrik beskriver du kort den barngrupp som varit med i projektet

(OBS! glöm inte att avidentifiera barnen och förskolan), samt annan bakgrundsinformation

som kan vara av intresse.

Ämnesinnehåll – Här beskriver och förklarar du det grundläggande ämnesinnehåll som

projektet fokuserar på. Redogör för de ämneskunskaper och ämnesspecifika begrepp som du

som pedagog och medforskare har satt dig in i som ett led i att kunna inspirera och stödja

barnen i deras utforskande. För att hitta relevant ämnesfakta behöver du välja specifik

ämneslitteratur som fokuserar på just det ämnesinnehåll som mikroprojekt behandlar - handlar

170706 8 (13)


projektet t ex om myror behöver du bli ”myrexpert”. Kom ihåg att lägga till denna litteratur i

litteraturlistan!

Genomförande – Under denna rubrik beskriver du hur du planerat och genomfört

mikroprojektet. Motivera dina val och beskriv hur du följt och dokumenterat barnens

utforskande i samband med projektet. Berätta om hur projektet genomfördes och lyft fram

utvalda delar som särskilt belyser vad barnen sa och/eller gjorde. Beskriv, motivera och

reflektera dessutom kring det/de estetiska uttryck du valt att använda i projektet.

Förskoledidaktisk reflektion – Här ska du med hjälp av kurslitteraturen analysera och

diskutera planeringen och genomförandet av mikroprojektet. Välj ett relevant teoretiskt

perspektiv som utgångspunkt för din analys. Diskutera projektet med hjälp av den valda teorin

och centrala förskoledidaktiska begrepp i kursen.

Reflektera kritiskt över hur du skulle kunna vidareutveckla projektet. Hur skulle du vilja

arbeta vidare med estetiska uttryck, miljö och material samt eventuellt organisationen på

avdelningen för att underlätta/utveckla barnens naturvetenskapliga/tekniska utforskande.

Reflektera även kortfattat om din egen lärprocess under projektet/ kursen.

Kom ihåg att förankra ditt resonemang i kurslitteraturen.

Referenslista - Se lathund för skriftliga uppgifter som finns på Mondo (Harvardsystemet)

Examinationsdatum

Den individuella skriftliga rapporten lämnas på MONDO, där den kommer att genomgå

plagiatkontroll via Urkund, senast 171130, kl.8.

Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller

examinerande seminarium. Betyget publiceras på mitt.su.se.

Omexamination

Reglerna för omexamination framgår av kursplanen.

Omexamination för EXX1 äger rum 171208, genom att examinationerna lämnas i

respektive omexaminationsmapp på MONDO.

Den muntliga omexaminationen äger rum 171201 kl. 13.00. Anmälan sker till

[email protected] och [email protected] senast den 171124.

Omexamination för EXX3 äger rum 180110, genom att examinationerna lämnas i

respektive omexaminationsmapp på MONDO.

Betyg och betygskriterier

EXX1: Individuell skriftlig reflektion, 3 hp, G-U G. Godkänd - reflektionen som behandlar de fem seminarierna är skriven enligt anvisningarna

och resonemanget är förankrat i relevant kurslitteratur.



170706 9 (13)


U. Underkänd - reflektionen är ej skriven enligt anvisningarna.

EXX2: Muntlig djurpresentation i grupp, 2 hp, G-U

G. Godkänd - studiegruppen planerar och presenterar ett djur på ett fantasifullt, kreativt och lärorikt

sätt. Presentationen ska rikta sig till barn i förskoleålder. Alla medlemmar i SA-laget deltar aktivt i

planeringen och framförandet av djurpresentationen.

U. Underkänd - uppgiften genomförs ej i enlighet med anvisningarna.

EXX3: Individuell skriftlig projektrapport, 7 hp, A-F För betyget E – A ska studenten ha lämnat in en språkligt godtagbar text inom angivet ordantal med

godtagbar referenshantering.

A. Utmärkt

- utifrån pedagogisk dokumentation av ett mindre projekt kring ett specificerat ämnesinnehåll

(naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt självständigt

problematisera projektets syfte och innehåll med tydlig utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt

perspektiv,

- redogöra för det ämnesinnehåll som fokuseras i projektet med hjälp av relevanta

källhänvisningar till ämnesspecifik litteratur

- utförligt redogöra för och kritiskt reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det

utforskande projektet,

- utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett reflekterande sätt identifiera och

självständigt analysera hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande., där framläggningen

genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen.

B. Mycket bra


(naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt problematisera

projektets syfte och innehåll med tydlig utgångspunkt i ett förskoledidaktiskt perspektiv,



- utförligt redogöra för och nyanserat reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det



analysera hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande., där framläggningen

genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen.

C. Bra


(naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt utförligt diskutera

projektets syfte och innehåll med tydlig koppling till ett förskoledidaktiskt perspektiv, - redogöra för det ämnesinnehåll som fokuseras i projektet med hjälp av relevanta


- utförligt redogöra för och reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det



redogöra hur projektet möjliggjorde för barnens utforskande.

D. Tillfredsställande

170706 10 (13)



(naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt diskutera projektets

syfte och innehåll med tydlig koppling till ett förskoledidaktiskt perspektiv,

- redogöra för det ämnesinnehåll som fokuseras i projektet hjälp av relevanta källhänvisningar till

ämnesspecifik litteratur

- redogöra för och reflektera kring de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande

projektet,

- utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett tillfredsställande sätt identifiera och


E. Tillräckligt


(naturvetenskap/teknik/hållbarutveckling) i barngrupp, redogöra för samt diskutera projektets

syfte och innehåll ur ett förskoledidaktiskt perspektiv,



- redogöra och motivera de använda estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet,

- utifrån det teoretiska perspektivets centrala begrepp på ett grundläggande sätt identifiera och


Fx. Underkänd, något mer arbete krävs

- studentens examination uppvisar några mindre brister i relation till kraven för godkänt betyg och

som kan åtgärdas inom en vecka.

F. Underkänd, mycket mer arbete krävs

- examinationen är otillräckligt genomförd och behöver skrivas om. Texten är bristande på

några/flera av följande punkter: Brister i redogörelsen och/eller diskussionen av det mindre

projektets syfte och innehåll ur ett förskoledidaktiskt perspektiv. Brister i redogörelsen av det

ämmnesinnehållsliga kunskapsområdet. Brister i redogörelsen och/eller motiveringen för

användandet av estetiska uttrycksformerna i det utforskande projektet. Brister i identifieringen och

redogörelsen för barnens utforskande och lärprocesser utifrån det teoretiska perspektivets centrala

begrepp.

Kopplingen till litteraturen är för svag. Språkhantering och/eller referenshantering uppvisar stora

brister.

Betyg på hel kurs

För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt

att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXX3 blir även

slutbetyg på kursen.

Litteratur

Obligatorisk litteratur

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

(126 s.)

Caiman, Cecilia (2015). Naturvetenskap i tillblivelse: barns meningsskapande kring biologisk

mångfald och en hållbar framtid. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, ss. 1-62. (62 s.)*

170706 11 (13)


Caiman, Cecilia & Lundegård, Iann (2015). Barns meningsskapande i ett projekt om biologisk

mångfald och ekologi. NorDINa: Nordic Studies in Science Education, 11(1), ss. 73-87. (14

s.)*

Elfström, Ingela, Nilsson, Bodil, Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina (2014). Barn

och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber. (200 s.)

Fleer, Marylyn, Gomes, Judith & March, Sue (2014). Science learning affordances in

preschool environments. Australian Journal of Early Childhood, 39(1), ss. 38-48 (11 s.) *

Furness, Karin (2017). Formulera: Bild och projekt i förskolan. Stockholm: Liber, ss. 149-

181, 186-261. (107 s.)

Helldén, Gustav (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk

belysning. Stockholm: Liber. (224 s.)

Lättman-Masch, Robert (2014). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och

förskoleklass. Vimmerby: Outdoor Teaching. (352 s.)

Odegard, Nina (2015). Återbruk som kreativ kraft. Stockholm: Lärarförlaget. (248 s.)

Pramling Samuelsson, Ingrid & Kaga, Yoshie (red.) (2008). The contribution of early

childhood education to a sustainable society. Paris: UNESCO. (136 s.)*

Tovey, Helen (2007). Playing outdoors. Spaces and Places, Risk and Challenge. Maidenhead:

Open University Press. (162 s.)*

Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar, rapporter m.m. (ca 300 sidor)

*Finns som elektronisk resurs

Regler och rättigheter

Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika

nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att

känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja

resurser.

Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med

respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet

eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd

utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker

eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och

möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet

Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt

försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller

hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter

en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella

http://www.su.se/regelboken

http://www.buv.su.se/

http://www.su.se/jamlikhet

170706 12 (13)


trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella

trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller

ålder.

Fusk, plagiat och självplagiering

Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta

citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga

referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange

källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i

ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar

även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan

även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.

Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en

studiekamrats hemtentamen.

Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund

och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll

antingen för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten

motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets

textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.

Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett

disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad

misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

Övrig information

Studentinflytande och utvärdering

Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student

möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en

kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar.

Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för

mer information: www.buv.su.se/studentrad

Stöd i studierna

Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,

skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar,

seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad

Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du

i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen

vid Stockholms universitet: [email protected]. Meddela även kursansvarig inför kursstart

vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid.

http://www.buv.su.se/studentrad

http://www.su.se/sprakverkstad


170706 13 (13)


Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under

rubriken Studera med funktionsnedsättning.

Campuskort och kåravgift

Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet

genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är

bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om

Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se

Studentförsäkring

Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet

(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som

inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan

till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla

personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för

studenter och anställda www.su.se/samir

Mitt universitet

Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:

Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att

skriva ut intyg.

Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver

som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat

m.m.

http://www.su.se/utbildning

http://www.sus.su.se/

http://www.gratisstudentforsakring.se/

http://www.su.se/samir

Documents

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot .../menu... · Hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling i förskolan Ett hållbart förhållningssätt Hållbarhet