KURSBESKRIVNING/menu...metoden där ni utvecklar ett tema, scener och scenografi lite lika som i ”scenisk gestaltnings” kursen; fast nu ligger fokus inte bara på hantverket (med

Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholm www.su.su/hsd

1

KURSBESKRIVNING

Estetiska ämnens didaktik, HVEK01

Delkurs 1: Didaktiska grundfrågor

Delkurs 2: Demokrati och delaktighet

15 hp grundläggande nivå, helfart

Kandidatprogrammet i Estetiska ämnens didaktik – drama/teater

VT18

Kursadministratör Lena Eurén [email protected]

Kursansvarig och examinator David Fopp [email protected]

Kurslärare Anna Johansson [email protected]

Kurslärare Elsa Szatek [email protected]

Kurslärare Peter Sundebrant [email protected]

Kurslärare David Fopp [email protected]

Kurslärare Sofia Cedervall [email protected]


2

Allmänt om kursen

I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och

examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.

Kurshemsida

Alla kurser vid HSD har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig

information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och

kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.su.se/hsd

Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en

kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.

Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med

hjälp av kurskoden HVDK05

Schema

Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via

https://schema.su.se

Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel.

Registrering

Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för

hur och när du registrerar dig på kursen.

Betyg

Du får betyg i kursen tre veckor efter sista kursdatum, förutsatt att alla examinationsuppgifter

är genomförda respektive inlämnade i tid. Läs mer om betyg i kursplanen.

Sen inlämning

En för sent inlämnad tenta examineras inte och betyg rapporteras inte in. Du som student får

möjlighet att lämna in vid annat examinationstillfälle, oftast vid omtentamen eller nästa gång

kursen ges.

Komplettering av hemtentamen

Om examinator ser att studenten ligger nära gränsen för att bli godkänd kan studenten få

möjlighet att komplettera. Det är examinator som meddelar studenten och anger den tidsram

som finns för komplettering. Oftast har studenten en vecka på sig att komma in med

komplettering, se kursplanen för respektive kurs

https://schema.su.se/


3

Omtentamen

Datum för omtentamen, dvs. kompletterande skriftlig inlämning eller praktisk uppgift i

kursen, är den 31/8 2018. Om något moment saknas har du själv ansvar för att komma

överens med kursledaren om hur du ska komplettera dem.

Kursens innehåll

Didaktiska grundfrågor

I delkurs I behandlas frågor som berör synen på undervisning i och utanför skolan: olika

perspektiv på kunskap och lärande, föreställningar om undervisning i estetiska ämnen, samt

didaktiska frågor som vad, hur, när och varför.

Demokrati och delaktighet

I delkurs II behandlas begrepp och perspektiv som berör demokrati och delaktighet i relation

till estetisk verksamhet för och med barn och unga, såsom värdegrund, inkludering, genus och

mångfald. Kursen behandlar även pedagogiska metoder och modeller för arbete med

demokrati- och delaktighetsfrågor med barn och unga.


4

Delkurs I, Didaktiska grundfrågor, 7,5 hp

I delkurs I behandlas frågor som berör synen på undervisning i och utanför skolan: olika

perspektiv på kunskap och lärande, föreställningar om undervisning i estetiska ämnen, samt

didaktiska frågor som vad, hur, när och varför.

Kursstart är 20/3 kl. 9.00 i sal 420.

David Fopp, kursansvarig

Kursens arbetssätt

Kursen ges på helfart. Undervisningen sker i form av seminarier, workshops och

litteraturseminarier med inslag av demonstrationer och observationer.

Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker

i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I kursen är

en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk.

Förväntat studieresultat

Efter genomgången utbildning ska studenten kunna

- exemplifiera olika synsätt på estetiska ämnen/estetisk verksamhet och hur de förändrats över

tid i läroplaner och policydokument

- utifrån observationer av estetisk verksamhet i eller utanför skolan kunna beskriva och

argumentera för vilket lärande som görs tillgängligt och vilket kunnande som kommer till

uttryck

- beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på lärande och kunskap av relevans för

estetiska ämnen.

Examination och fältstudier

Studenternas kunskaper examineras genom en individuell skriftlig uppgift.

Den lämnas in söndag 29/4.

Fältstudieveckan är mellan den 9. och den 13. april.

Beskrivning av uppgifter i kursen

Att leda drama-pass som estetisk lärprocess – en devising-uppgift: kollageteater

Ni ska skapa fram ett kort uppspel/redovisning (ca. 10 min) med kollageteater/devising-

metoden där ni utvecklar ett tema, scener och scenografi lite lika som i ”scenisk gestaltnings”-

kursen; fast nu ligger fokus inte bara på hantverket (med rum, tid, spänning), utan på


5

undervisning/”teaching” samt lärandet/kunskapandet som sker under passen. Det innebär att

processen sker med en ”teacher”/dramapedagog som leder passen, främst grundstrukturen

med check-in, uppvärmning etc. samt reflekterande och avslutande delar (inte så mycket

under själva improviserandet).

Varje gång ska en annan student förbereda och leda passet så att alla leder minst ett pass.

Mot slutet av varje pass ska ni samlas för att ge konstruktiv feedback till den som ledde passet

och för att skriva ner era didaktiska reflektioner.

Ni ska inte ”spela” barn men tänka utifrån en tänkt målgrupp – välj ett styrdokument /

läroplan (skola, gymnasiet, kulturskola etc.) och reflektera kring den under ert arbete.

Använd och samla under hela processen metareflektioner som ni sen kan diskutera under

passet den 18/4: vilka problem skulle kunna uppstå och uppstår; hur ska man tänka didaktisk?

Ni får konkreta kunskaper kring metoden och mer specifika instruktioner under kursens gång.

Syftet är att ni utforskar de didaktiska utmaningarna kring frågan hur ni kan lära er undervisa

drama, hjälpa andra i deras estetiska lärprocess och fundera kring kunskapsformer och -

innehåll som förmedlas eller utvecklas under passens gång.

Torsdag, den 26/4, är det uppspels/redovisningsdag. Där ska ni spela upp scener (eller

helheten) samt redovisa era didaktiska funderingar som dök upp under processens gång.

För examinationsuppgiften: Skriv loggbok kring dina reflektioner och upplevelser av att leda

pass och att se andra leda pass – och därmed de tre moment: teaching/undervisning, lärandet

och kunskaps-använding/förmedling. Vilken typ av ”teaching” väljer ni/kan ni observera och

vilka för/nackdelar har den; fungerar den? Vilka typer av kunskap är involverade i

undervisningen och fungerar ”kunskapandet”? Vilka lärande-modeller blir aktualiserade

(beteendemässiga, kognitiva, social-kulturella etc; se Säljö 2015)?

Auskultation/studievecka: Auskultationsrapport/loggbok

Att lära sig genom att kunna observera och utvärdera sitt eget och kollegors arbete som

pedagog är viktigt. Att föra loggbok över sina observationer kan vara ett bra redskap i detta

arbete. Tanken är att du sammanfattar dina observationer från studieveckan och dina lärdomar

från loggboken i en auskultationsrapport som sen blir en del i den skriftliga

examinationsuppgiften.

Börja rapporten med en kort inledning där du beskriver inom vilken typ av verksamhet du

gjort din auskultation (kulturskola, gymnasieskola, etc.).

Sen följer ett kort bakgrundsavsnitt: beskriv den verksamhet samt dess mål där du gjort din

auskultation.


6

Du kan få inspirationer av frågor som: hur startade verksamheten och varför? Vilket lärande

vill organisationen möjliggöra genom att arbeta med estetiska ämnen i allmänhet och

drama/teater i synnerhet? Utgå från läroplaner och policydokument samt prata gärna med din

handledare.

Därefter följer en observation som du gör av ett drama/teaterpass. För att stödja dina

observationer kan du använda dig av någon form av loggbok vilken du väljer med stöd av

boken ”Det värderande ögat” av Björndal, Cato (2005) samt av annan kurslitteratur.

I detta avsnitt ska du först beskriva metoden: hur du har gått tillväga för att genomföra

observationen. Redovisa aspekter som deltagare (antal, kön, ålder), plats och tid; etiska

överväganden (anonymisera deltagare); samt genomförandet av loggboken: hur gick du

tillväga när du skrev? Hur valde du att lägga upp dina observationer, gjorde du nya val över

lektionens gång?

Sen följer resultatdelen: Beskriv vad som hände under lektionen. (När du skriver resultatet

kan det vara lämpligt att ta med några korta beskrivningar av de övningar som

barnen/deltagarna och pedagogen genomförde.)

Hur arbetade pedagogen didaktiskt (vad, hur, varför)? Reflektera kring frågan vad pedagogen

ville uppnå med passet.

Till slut följer en diskussion/slutsatser från observationen: Här analyserar och diskuterar du

resultaten och de slutsatser som du anser att observationen gett utifrån den didaktiska

triangeln mellan läraren, eleverna och innehållet. Vilket lärande möjliggjordes? Vilken typ av

kunskaper utvecklades och användes; hos pedagogen och hos barnen?

Reflektera över pedagogens ledarskap/”teaching” samt relationen till eleverna; vad fungerade

och vad fungerade mindre bra? På vilket sätt har pedagogen främjat barnens konstnärliga

utveckling och estetiska lärprocess? Vilken syn på drama-lärande/kunskapsutveckling

återspeglades i pedagogens didaktiska val? Vilka teorier kring lärande och kunskap kan du

skönja i pedagogens arbete? Är det samma som verksamheten i övrigt har? Jämför med de

policydokument du tagit del av.

Examinationsuppgift: Individuell skriftlig uppgift

1. Den första delen av uppgiften utgör auskultationsrapporten (som ovan beskriven). Använd

dig av relevant litteratur för att presentera och diskutera dina resultat.

2. a) Analysera och reflektera kort över de estetiska lärprocesser som du observerade under

studieveckan med hjälp av två lärandeteorier/perspektiv utifrån Säljös bok (2015); använd till

exempel Dewey och Vygotskij. Hur gick drama-lärandet till? b) Använd samma två teorier

för att fundera kort kring frågan hur de kan även användas för att beskriva processen som sker

i lärandet ”genom” (och inte bara ”av”) drama, till exempel genom processdrama, rollspel

eller forumspel (som ni arbetade med under höstterminen).


7

3. Reflektera didaktiskt kring de estetiska lärprocesser som skedde under era devising-pass.

Vilka insikter kring ”teaching” av drama kan du se; och vilka insikter kring relationen mellan

förberedning och genomförandet av ett pass? På vilket sätt utvecklades ni

konstnärligt/estetiskt och hur hjälpte de didaktiska beslut till det? Använd dig av den

relevanta litteraturen.

Omfattning: Ca. 2500 ord, exklusive ev. försättsblad och referenslista. Times New Roman

radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs i APA se Mondosida.

Sista inlämningsdag är söndag 29/4 (i er inlämningsmapp på Mondo). Alla skriftliga uppgifter

som ni lämnar i er inlämningsmapp på Mondo måste vara i wordformat. Detta eftersom vi

använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word.


8

Litteratur

Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber (152 sidor)

Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.

(Utvalda sidor: ca. 30)

Connery, M. Cathrene & John-Steiner, Vera & Marjanovic-Shane, Ana. (red.) (2010).

Vygotsky and creativity: a cultural-historical approach to play, meaning making, and the

arts. New York: Peter Lang

(Utvalda sidor: kap. 1 samt utvald kap.) (ca. 40 sidor)

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red) (2017). Allmändidaktik. Lund: Studentlitteratur

(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 2; kap. 7) (60 sidor)

Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser,

praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur

(Utvalda sidor: s. 9-13; 175-191; 227-251) (45 sidor)

Pramling Samuelsson, Ingrid et. Al. (2015). Konsten att lära barn estetik. Lund:

Studentlitteratur

(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 12) (30 sidor)

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig

grund. Stockholm: Natur&Kultur

(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 3; kap. 6) (57 sidor)

Sandh, Håkan (2015). Kulturskolorna - lika och unika. Mandatus bokproduktion

(Utvalda sidor: s. 97-111) (14 sidor)

Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups

(172 s.)

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup. (175 s.)

E-resurser:

Lilliedahl, J. (2015). The recontextualisation of knowledge: towards a social realist approach

to curriculum and didactics. Nordic Journal of Studies in Educational Policy.

http://nordstep.net/index.php/nstep/article/view/27008/pdf_9

(8 s.)


9

Som bakgrund:

Anderson, Michael (2012). MasterClass in drama education. Transforming teaching and

learning. New York: Continuum

(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 4; kap. 6; kap. 7) (58 sidor; ev som pdf)


10

Innehåll När det inte står något annat: rum 420

Tis 20/3

9.00 – 12.00

13.00 – 15.00

15.00 – 16.00

Intro – kursstart / workshop

Vad är didaktik och pedagogik?

Seminarium/föreläsning

Didaktik och estetiska

lärprocesser – en överblick

Eventuell: uppspel från scenisk

gestaltnings-kursen

David Fopp

David F.

Alla som vill

Som inspiration:

Trailer (youtube) till

filmerna

”Alphabet” (E.

Wagenhofer) och

”Etre et avoir/To be

and to have” (N.

Philibert) och

”Ballerina” (2017)

Ons 21/3

10.00 – 12.00

13.00 – 16.00

Seminarium

”Matilda”, ”Pippi” & co:

rebelliska barn, ”dålig” och bra

undervisning

Föreläsning/seminarium

Didaktik

David F.

Elsa Szatek

Som bakgrund:

Riddersporre, kap. 1

och 3; Stensmo (pdf

på mondo)

Wahlström, kap. 6;

Som bakgrund:

Hansén

Tor 22/3

10.00 – 12.00

13.00 – 14.00


Läroplansteori och didaktik

Anna

Johansson

Ninni Wahlström,

kap. 1&6 / helhet

Tis 27/3

10.00 – 12.00

13.00 – 14.00

14.00 – 16.00

420, VP-200,

VP-201, P364

Seminarium

Att leda pass och pass-följd -

didaktiska frågor kring

dramaundervisning

Pass 1

Peter

Sundebrant

Gruppen

Rasmusson/Erberth:

Kap. 4 och 5;

M. Anderson (som

pdf på mondo)


11

Ons 28/3

10.00 – 12.00

410!

13.00 – 14.00

420

14.00 – 16.00

420, P364

Akvariesamtal

Barn, omsorg och konst:

Estetiska lärprocesser/ teorier

kring lärandet / drama-teaching

Pass 2

David Fopp

Gruppen

Lindstrand/

Selander, s. 11-13;

175-191; 211-224;

Säljö; Riddersporre;

Stensmo (som pdf

på mondo)

Tors 29/3

eller annan

dag

Självständigt: Skrivarverkstad

bibliotek (under kursens gång)

Ons 4/4

10.00 – 12.00

13.00 – 14.00

14.00 – 16.00

420, P364,

P325, VP-200

Seminarium

Tolkning och observation -

förberedelse av studieveckan

Pass 3

Elsa S.

Gruppen

Björndal

Må-Fr

9/4 - 13/4

Auskultations/fältstudievecka -

didaktiska ingångar till drama-

undervisning

Möjlig litteratur:

Förbered Säljö-

samtal (17/4)

Tis 17/4

10.00 – 12.00

13.00 – 14.00

14.00 – 16.00

Seminarium

Bearbetning av studieveckan -

lärdomar, reflektioner

Rollspel / ”mantle of the

expert”

Lärande-perspektiv (och kan

man lära (ut) att vara mänskligt)

Elsa S.

David F.

Björndal

Säljö (2015 –

helheten, fokus på

kap 1, 5, 6, 8) och

som bakgrund Säljö

i Hansén (2017;

kap. 7)


12

Ons 18/4

10.00 – 12.00

13.00 – 16.00

P364, VP-200,

VP-100

Pass 4

Seminarium kring era

devising/grupp-arbeten:

att leda dramagrupper

Gruppen

Peter S.

Som bakgrund:

Rasmusson/Erberth

Tor 19/4

9.00 – 12.00

13.00 – 15.00

15.00 – 16.00

420, P364, VP-

200, VP-201

Föreläsning/Seminarium

Den didaktiska verkligheten –

styrdokument i praktiken

Pass 5

samt lärarbesök

Anna J.

Gruppen

David/Peter

Wahlström; Hansén

(kap. 2)

Ons 25/4

9.00 – 12.00

13.00 – 16.00

420, VP-100,

VP-200, VP-201

Seminarium

Vad är det för kunnande som

möjliggörs i och genom drama?

Reptid

Anna J.

Carlgren (kap. 5: s.

87-100)

To 26/4

9.00 – 12.00

13.00 – 15.00

Uppspel/redovisning

Seminarium/Metareflektion

Utvärdering och avslut

Peter /David

David F.


13

Delkurs II, Demokrati och delaktighet, 7,5 hp

I delkurs II behandlas begrepp och perspektiv som berör demokrati och delaktighet i relation

till estetisk verksamhet för och med barn och unga, såsom värdegrund, inkludering, genus och

mångfald. Kursen behandlar även pedagogiska metoder och modeller för arbete med

demokrati- och delaktighetsfrågor med barn och unga.

Kursstart är 2/5 kl. 9.00 i sal 420.

David Fopp, kursansvarig

Kursens arbetssätt

Kursen ges på helfart och består av seminarier, workshops och litteraturseminarier.

Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker

i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I kursen är

en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången utbildning ska studenten kunna

- beskriva och jämföra olika synsätt på demokrati och delaktighet i relation till estetisk

verksamhet för och med barn och unga

- beskriva och diskutera estetisk verksamhet för och med barn och unga utifrån begrepp som

inkludering, genus och mångfald

- kritiskt granska och analysera modeller och metoder för ungas inflytande och delaktighet

- planera och reflektera kring ett utvecklingsarbete om demokrati och delaktighet i estetisk

verksamhet för och med barn och unga, samt genomföra valda delar i form av en interaktiv

gruppuppgift.

Examination

Studenternas kunskaper examineras genom

- en skriftlig, individuell uppgift,

- en gestaltande uppgift samt respons på annan grupps arbete,

- en praktisk, interaktiv uppgift i grupp.


14

Beskrivning av uppgifter i kursen

Examinationsuppgifter

1. Gestaltande uppgift samt respons på annan grupps arbete

Utgå i era grupper (som ni blir indelad i) ifrån begrepp som ex/inkludering och normkritik

och titta på ex/inkluderings-dimensioner (angående etnicitet, mångfald, genus, sexuell

läggning, socioekonomi, klass, funktionsvariation och deras intersektionella konstellationer)

som ni vill undersöka. Använd er av litteraturen i litteraturlistan, främst Bromseth & Darj

(2010), Edling (2012), Lorenz & Bergstedt (2016) och Nordenmark (2008).

Skapa en dramatisk gestaltning/berättelse/presentation genom att välja bland teater- eller

drama-metoder som ni har mött under er utbildning (improvisation, scenisk gestaltning,

forumspel, processdrama etc).

Börja med att skildra ett demokrati-deficit, till exempel barn/unga som upplever den

utsatthet/exkludering som ni har valt att undersöka. Beskriv de krafter, makt-strukturer,

normer, regler, diskurser samt praxis som skapar denna situation. Ni får gärna vända er till

verkligheten och använda research och kan då bli inspirerad av media, museum etc.

Fundera kring frågan vem som gynnas av denna situation. Sen: hur skulle situationen kunna

transformeras i riktning till en mer inkluderande värld? Vad behövs för det? Vem skulle

kunna driva fram det; vem hjälper på vilket sätt? Barnen själva, andra barn, vuxna?

Syftet är alltså att använda drama/teater-skapandet för att analysera en

exkluderings/diskriminerings-situation och komma med förslag på

demokratiserings/inkluderings-möjligheter. Göm inte era olika idéer och synpunkter undan

men använd dem för att ge en mångsidig bild av situationen.

Det är ni som lyfter här fram en problematik, inte barnen själva. Reflektera under processens

gång kring didaktiska utmaningar och delaktighets-problematiken som finns när vuxna

berättar för barn ”hur det förhåller sig och kan/ska förhålla sig”, men också kring chanser och

möjligheter när vuxna vågar lyfta fram möjligheter till andra sociala relationer och strukturer i

samhället (som skapar inkludering för barn).

Under examinationstillfället får ni ca. 20 minuter tid: presentera era reflektioner kring era

projekt samt spela upp scener eller involvera oss andra i den drama/teaterpedagogiska

gestaltningen som ni har kommit fram till.


15

2. En praktisk, interaktiv uppgift i par: planera ett utvecklingsarbete

Steg 1: Lärarledd workshop, torsdag den 24/5

Det är vanligt att skolor och andra verksamheter använder sig av färdiga material eller

modeller med metoder för att arbeta med ungas inflytande och delaktighet.

Er uppgift blir att hitta ett exempel på material, modell eller projekt och kritiskt granska det

utifrån olika perspektiv som ni får kunskap om under kursens gång.

Denna analys används som inspiration i näsa steg: case.

Steg 2: Eget arbete i par.

Ni har under kursen förhoppningsvis fått många tankar om demokrati och delaktighet i

estetiska verksamheter för och med barn och unga.

Men hur tänker ni kring en implementering av de tankar i en konkret verksamhet?

Här kommer tre exempel på case som ni kan utgå ifrån, alternativt tänka ut ett eget.

Case a) Ni har fått i uppdrag att förnya den teaterverksamhet ni arbetar med inom

kulturskolan. Verksamheten behöver nå nya målgrupper, bredda deltagandet eller/och hitta

sätt att hålla kvar befintliga deltagare när de kommit upp i tonåren.

Ni kan tänka genus eller etnicitet eller funktionsvariation eller socioekonomisk bakgrund etc.

Case b) Ledningen har ett önskemål om att involvera alla deltagare på kulturskolan i hur hela

verksamheten kan utvecklas.

Eftersom ledningen vet att kulturskolans dramapedagoger har konkreta metoder för inflytande

och delaktighet får ni en förfrågan om att ta er an uppdraget.

Case c) Ni är ledare för en teatergrupp där deltagarna på olika sätt under en längre tid uttryckt

missnöje, t.ex. över repertoarval och övningar. Er tanke är att ett ökat inflytande hos

deltagarna, tydligare ramar vid beslutsfattande samt en utgångspunkt i de ungas egna

livsvärldar skulle kunna förändra situationen.

Ni arbetar parvis, väljer ett case att arbeta vidare med och gör en skiss över hur ett

utvecklingsarbete skulle kunna se ut.

Vid examinationstillfället berättar ni om er skiss och prövar valda delar med hela gruppen.

Varje grupp har max. 15 minuter till förfogande.

3. Den skriftliga, individuella uppgiften

Den skriftliga examinationen består av två delar och du utgår i första hand från

kurslitteraturen och dina egna erfarenheter från undervisningstillfällen och

litteraturseminarier.


16

Fråga 1: Beskriv olika synsätt på demokrati och delaktighet utifrån hur det presenteras i

kurslitteraturen. Reflektera sen över möjligheter och svårigheter med demokrati och

delaktighet kopplat till estetisk verksamhet för och med barn och unga. Utgå främst från

Klerfelt & Qvarsell (2012), Hart (1992), Janson (2012), Biesta (2006) samt FN:s konvention

om barnets rättigheter.

Fråga 2: Beskriv olika synsätt på normkritik och inkludering. Utgå ifrån litteraturen, till

exempel Bromseth & Darj (2010), Edling (2012) samt Lorenz & Bergstedt (2016) och

Nordenmark (2008).

Reflektera sen kring utmaningen med demokratiseringsprocesser genom dramaverksamhet.

(Du kan använda dig av era lärprocesser från den gestaltande uppgiften.)

Omfattning: ca. 2000 ord, exklusive ev. försättsblad och referenslista. Times New Roman

radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs i APA se Mondosida.

Sista inlämningsdag söndag 3/6 i er inlämningsmapp på Mondo.

Alla skriftliga uppgifter som ni lämnar i er inlämningsmapp på Mondo måste vara i

wordformat. Detta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar

med word.


17

Litteratur

Böcker:

Biesta G. (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid.

Studentlitteratur.

(Utvalda sidor: kap. 1; kap. 6) (44 sidor)

Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och

strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

(Utvalda sidor: s. 27-85; 119-154; 165-182; 183-206) (140 sidor)

Edling, Silvia (2012). Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt. Lund: Studentlitteratur.

(220 s.)

Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken.

Gleerups förslag.

(Utvalda sidor: 7-61; 61-77) (70 sidor)

Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.) (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i

mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.

(Utvalda sidor: s. 129-155; s. 189-207) (43 sidor)

Nordenmark, Love & Rosén, Maria (2008). Lika värde, lika villkor? Stockholm: Liber

(Utvalda sidor: ca. 50)

Artiklar:

Inland J. (2004). Disability, culture and normative environments. The art and therapy

discourse in theatre projects within the disability

area. Scandinavian Journal of Disability Research,vol.6, nr 2, 2004, sid.131-150. (19 s.)

Janson, Ulf (2012). ”Delaktighet i lek – en fråga om röst i det barnkulturella” i: Nu vill jag

prata! Barns röster i barnkulturen. Stockholms universitets förlag, s. 13-35. (22 s.)

Som bakgrund:

Davis, David (2014). Imagining the real. London: Institute of education press

(Utvalda sidor: s. 8-22) (14 sidor; ev. pdf)


18

Heggstad, Kari & Rasmussen, Björn & Gjærum, Rikke Gürgens (2017). Drama, teater og

demokrati. Bergen: Fagbokforlaget

(Utvalda delar: ca 100 sidor)

Nicholson, Helen (2005). Applied drama. New York: Palgrave Macmillan

(Utvalda sidor: kap. 2) (22 sidor)

Olofsson, Anna (2017). Dramakällan. Stockholm: Sensus riksförbund

(Utvalda delar: ca 100 sidor)

E-resurser:

Hart, Rodger A. (1992). Childen ́s participation: from tokenism to citizenchip. Innocenti

Essays, no. 4, Florence: Unicef. (39 s.)

Barnombudsmannen

Barn och ungas rätt till inflytande i kommuner och landsting. Faktablad.

https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-

nedladdning/publikationer/faktablad/faktablad3_inflytande11.pdf

FN:s konvention om barnets rättigheter.

https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/konventionstexte

n/Kulturdepartementet (2016)

En inkluderande kulturskola på egna ben. SOU 216:69. s. 111-127 (16 s.)

http://www.regeringen.se/4aa767/contentassets/7037695d8c354057b9ece6fca046173f/en-

inkluderande-kulturskola-pa-egen-grund-sou-201669

http://www.unicef-irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf


19

Innehåll När det inte står något annat: rum 420 Tid Tema Lärare Litteratur

Ons 2/5

9.00 – 12.00

13.00 – 16.00

Kursstart och introduktion

Demokrati, delaktighet och

inkludering i drama-verksamhet

– från den lilla till den stora

berättelsen (intro exa1)


FNs barnkonvention/rättigheter

(förberedning för i morgon)

David Fopp

Sofia

Cedervall

Alltid: rum 420

Klerfelt/Qvarsell

(s. 7-61; s. 61-77)

Tor 3/5

9.00 – 16.00

Workshop

Demokrati över gränser; FN

Finländska

studenter/Sofia

Tis 8/5

9.00 – 12.00 420, VP200-Vp-

201, P473+P474

13.00 – 14.30

18.00 (SU)

eller

19.00

(Dramaten)

Projekt 1


Inkludering, interkulturalitet,

intersektionalitet och normkritik

SU (Rotunda i Allhuset):

Demokrati, gräsrotsrörelser och

makt (18.00; gratis) eller

Dramaten (19.00; kostar 195 kr)

Gruppen

Elsa Szatek

Som bakgrund för

hela dagen:

Bromseth; Edling;

Bayati i Lorenz;

Nordenmark

Ons 9/5

10.00 – 12.00

13.00 – 14.00

14.00 – 16.00 420, VP-100,

P364, P325


Kulturskola – som modell för

ungas inflytande

Projekt 1

Sofia C.

Gruppen

”Välj en

kommun…”-

uppgift se mondo

Tis 15/5

9.00 – 12.00

13.00 – 15.00


Demokrati/inkluderings-

modeller: Klimat, klass, kön

Projekt 1 (sen: skicka in en halv

sida med frågor/reflektion)

David F.

Gruppen

Som bakgrund:

Davis / Nicholson

(mondo);

Bromseth; Edling


20

Ons 16/5

10.00 – 12.00

13.00 – 14.00

Seminarium

Inkluderings-dimensioner:

förändra maktstrukturer

Input

Demokratisering: från ”Momo”

till politiska rörelser/visioner

David F.

Bromseth; Edling;

Bayati i

Lorentz/Bergstedt;

Nordenmark

(förbered era

frågor i grupp)

Tor 17/5

9.00 – 12.00 410, 420, P364,

VP-200, VP-201

13.00 – 16.00 420, P364, VP-

200, VP-201

Projekt 1

ff.

Gruppen

18-19/5

Sandviken: Konst & demokrati-

festival

Frivilligt

Tis 22/5

9.00 – 12.00

13.00 – 16.00

Projekt 1

Seminarium

Hur förmedla de demokratiska

värden - bildning/skola

Elsa S.

Biesta

(kap. 1; kap. 6)

Ons 23/5

9.00 – 12.00

14.00 – 15.30

Examination 1

Forum kring kandidatprogram

David F.

Sofia/David

Tor 24/5

9.00 – 15.30

(Rum: 13.00

– 16.00: 420,

VP-100, VP-

200, VP-201)

Seminarium

Modeller och metoder för ungas

inflytande (intro exa 2;

presentation delmoment exa2)

Sofia C.

Janson; Hart

(måste läsas)

Fredag och

Måndag

Projektvecka Gruppen

Tis 29/5

10.00 – 12.00

13.00 – 15.00

Projektvecka

Projektvecka

Gruppen


21

420, VP-100,

VP-200, VP-201

Ons 30/5

10.00 – 12.00

13.00 – 14.00

14.00 – 16.00


På väg emot global demokrati

Projektvecka

Elsa S.

Som bakgrund: Borgström/Gr. i

Lorentz; Qvarsell i

Klerfeldt/Qvarsell, s.

61-77

Tor 31/5

9.30 – 12.00

13.00 – 15.00

Examination 2

Avslut och utvärdering

Sofia C.

David F.

Sönd 3/6 Inlämning

Stöd till studenter Stockholms Universitet erbjuder olika stöd till alla studenter samt särskilt stöd till studenter

med funktionsnedsättning. Du kan läsa mer om detta på webbplatsen för Studentservice

http://www.su.se/utbildning/studentservice. Om du behöver stöd under din utbildningstid ska

du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på

Studentavdelningen vid Stockholms universitet: [email protected]. Mer information om

exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/utbildning under rubriken Studera

med funktionshinder.

Regler Universitet är en statlig myndighet och det finns regler och riktlinjer för utbildning och

examination. Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som

fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som

student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler

och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas

lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning,

könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Disciplinära

åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker

vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar

undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en

annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella

trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella

trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

http://www.su.se/utbildning/studentservice

mailto:[email protected]

http://www.su.se/utbildning

http://www.su.se/regelboken


22

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller

ålder.

Fusk, plagiat och självplagiering Det är viktigt att du är medveten om vad plagiat innebär, för att kunna undvika detta. Plagiat

innebär att du kopierar någon annans text eller tankar utan att hänvisa till källan. Detta gäller

även om du formulerar om en text eller tanke som du har hittat i en bok, en tidning eller på

webben. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl

direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga

referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange

källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i

ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett

exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar

även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan

även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.

Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en

studiekamrats hemtentamen. Vid HSD används antiplagieringssystemet Urkund och

kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar in arbeten innebär det samtidigt ett

godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem.

Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter

är otillåtet och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare

är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat kan du vända dig till kursansvarig

eller studievägledaren i ditt ämne.

Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:

- Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

- Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva

ut intyg.

- Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som

student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.

- Universitetsbibliotek, Printomat mm.

Documents

KURSBESKRIVNING/menu...metoden där ni utvecklar ett tema, scener och scenografi lite lika som i ”scenisk gestaltnings” kursen; fast nu ligger fokus inte bara på hantverket (med