KURSDOKUMENT

HÖGSKOLEPEDAGOGIK Kurskod: PEADHP

Anm.kod: 19680

Delkurs 1 – Pedagogiska grunder

1- 7,5 högskolepoäng

Höstterminen 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Praktisk information .............................................................................................................. 2

Lärare och administration ......................................................................................................... 2

itslearning ................................................................................................................................. 2

Intentionsbeskrivning ............................................................................................................ 2

Förväntat resultat ...................................................................................................................... 2

Pedagogiska handlingar ............................................................................................................ 3

Förutsättningar ......................................................................................................................... 5

Kursvärdering ........................................................................................................................ 5

Insändningsuppgifter ............................................................................................................. 6

Schema ................................................................................................................................... 12

Litteraturlista ....................................................................................................................... 14

Estetisk-filosofiska fakulteten

Utbildningsvetenskap

2

Praktisk information

Lärare och administration

Examinator Bo Dahlin 054-700 11 82 bo.dahlin@kau.se

Kursansvarig Annika Åstrand 054-700 14 80 annika.astrand@kau.se

Administratör Annette Strömberg 054-700 17 11 anette.stromberg@kau.se

Lärare Eva Backström 054-700 23 28 eva.backstrom@kau.se

Åsa Bergenheim 054-700 20 01 asa.bergenheim@kau.se

Björn Eliasson 054-700 24 06 bjorn.eliasson@kau.se

Ulla Högberg 054-700 11 69 ulla.högberg@kau.se

Martin Kristiansson 054-700 14 05 martin.kristiansson@kau.se

Ingrid Mossberg

Schüllerqvist 054-700 15 35 ingrid.mossberg-schullerqvist@kau.se

Inga-Lill Nilsson 054-700 10 79 inga-lill.nilsson@kau.se

Lotta Svenneling 054-700 24 27 lotta.svenneling@kau.se

Magnus Åberg 054-700 11 84 magnus.aberg@kau.se

Distanstekniska och 054-700 20 00 itssupport@kau.se

distanspedagogiska frågor larstod@kau.se

Itslearning

Kommunikationen i kursen, både studerande sinsemellan och studerande - lärare, sker såväl i

fysisk form på campus som via den webbaserade lärplattformen itslearning. Itslearning fungerar

som en miljö för lärande där man kan bygga in olika funktioner. Plattformen är relativt lätt att

använda och man lär sig den ganska snabbt. Information om och övning i att använda itslearning

fås i samband med kursstart. På bibliotekets hemsida www.kau.se/bibliotek hittar du information

om hur du loggar in i itslearning. På den här kursens its-sida kommer det också att finnas länkar

till itslearning användarguider.

Intentionsbeskrivning Intentionsbeskrivningen syftar till att beskriva mål och arbetsformer för kursen. Under ”Förväntat

resultat” beskrivs kursens mål, dvs. vilka slags kunskaper den studerande bör ha tillägnat sig efter

genomgången kurs. I avsnittet ”Pedagogiska handlingar” beskrivs övergripande de arbetsformer,

genom vilken kursen kommer att bedrivas. Slutligen beskrivs de förutsättningar som behöver vara

uppfyllda för att mål och arbetsformer ska kunna genomföras.

Förväntat resultat Kursens övergripande mål är att kursdeltagaren skall utveckla kunskaper, färdigheter och för-

hållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan. Efter genom-

gången kurs ska deltagaren ha utvecklat kunskap om universitetets roll i samhället samt den

lagstiftning och övriga ramar och styrfaktorer som påverkar den högre utbildningen. Den

studerande ska kunna visa förmåga att problematisera och reflektera över kunskap och lärande

genom att ha tillägnat sig förståelse av teorier om och perspektiv på kunskap och lärande samt för

planering, genomförande och utvärdering av undervisning och utbildning. Vidare ska deltagaren

ha utvecklat ett grundläggande reflekterande förhållningssätt till värdegrundsfrågor såsom

vetenskaplighet/konstnärlighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling i den högre

utbildningen. Deltagaren ska även ha tillägnat sig kunskap om hur man som lärare kan utnyttja

olika informationskällor i undervisningssituationen och utvecklat förmågan att använda

biblioteksresurser som ett pedagogiskt verktyg.

3

Pedagogiska handlingar

Sociala arbetsformer - gruppuppgifter

Syftet med att kommunikationen i kursen sker i olika distributionsformer, både på campus och på

distans är att den studerande genom att praktisera dessa former ska kunna reflektera över de

konsekvenser de olika distributionsformerna får för utformningen av undervisning och utbildning.

Bakom kursens uppläggning finns uppfattningen att lärandet sker genom interaktion mellan

individen och omgivningen, dvs. andra människor och lärostoffet. Interaktionen kan ske på många

olika sätt, bl. a. krävs att man aktivt studerar, läser och diskuterar med andra människor. På så vis

aktiveras befintliga kunskaper och förståelse och detta sätts i relation till det nya lärostoff som

tillförs.

I diskussioner med andra måste man förklara och argumentera och man får ta del av andras

synsätt och erfarenheter, vilket breddar och fördjupar den egna förståelsen. För att detta ska

möjliggöras delas hela kursgruppen in i studiegrupper och den övervägande delen av

insändningsuppgifterna utgörs av gruppuppgifter. Det är viktigt att man följer den studiestruktur

som kursupplägget medför och att uppgifter görs klara i tid till angivna datum. För att underlätta

studiegruppsarbetet och kunna stödja varandra kan man upprätta ett kontrakt som reglerar

samarbetet i gruppen. I itslearning finns grupprum iordningställt och mappen ”presentationer och

kontrakt”. I denna mapp finns förslag på hur ett kontrakt kan upprättas.

Utöver arbetet med insändningsuppgifterna i den egna studiegruppen, har man möjlighet att

föreslå diskussioner i itslearning, konferensen ”Diskussion och frågor” där alla deltagare kan

ventilera och diskutera kursens innehåll.

Föreläsningar

Kursen bygger på ett antal undervisande lärares medverkan, där var och en ansvarar för litteratur

och arbetsuppgifter för sitt område. Även föreläsningarna bygger på sociala arbetsformer där

traditionella föreläsningar varvas med gruppdiskussioner. Genom att kommunicera egna

undervisningserfarenheter bidrar man till kunskapsbildningen då varje kursdeltagare är en resurs.

Diskussionsgruppernas sammansättning under föreläsningarna kommer att variera för att

stimulera till att:

skapa större dynamik i diskussionerna genom att deltagarna delar med sig av de

reflektioner som gjorts i de ordinarie studiegrupperna

deltagarna kan ta med nya perspektiv till sina studiegrupper

skapa förutsättningar att bilda nätverk som bidrar till att utveckla den pedagogiska

skickligheten och reflektionen över det egna förhållningssättet till undervisning

4

Insändningsuppgifter

Arbetet med kursinnehållet kommer att genomföras via ett antal insändningsuppgifter som de

studerande bearbetar tillsammans i studiegrupperna. Insändningsuppgifterna distribueras via

itslearning.

Klara insändningsuppgifter lämnas in via mappen för respektive ”Insändningsuppgift”. Normalt

får gruppen återkoppling på ett efterföljande seminarium. Vidare instruktioner finns under

respektive insändningsuppgift nedan.

Litteratur

Kurslitteraturen framgår av den obligatoriska litteraturlistan. Arbetet med insändningsuppgifterna

i grupp innebär inte att man kan dela upp den obligatoriska litteraturen. Det är viktigt att varje

kursdeltagare studerar all litteratur. Däremot är det en fördel att diskutera och bearbeta litteraturen

tillsammans med kurskamrater.

Examination

Examinationen kan som andra uppgifter betraktas som ett verktyg för lärandet. Examinationen är

samtidigt en process som fungerar som både ett lär- och kontrolltillfälle för att undersöka om kur-

sens förväntade resultat har uppnåtts. Examinationsuppgiften är således grunden för betygsättning.

Examinationen sker i slutet av delkursen och är en individuell och skriftlig hemtentamen.

Examinationen kommer att utgöras av ett antal frågor och kriterier som studentgruppen själva är

med och formulerar tillsammans med lärare (se insändningsuppgift 6 ”Examinationsfrågor”).

Examinationen avslutas med ett obligatoriskt seminarium till vilket varje deltagare ska läsa några

medstudenters examinationsuppgifter och ge återkoppling på dessa. Seminariet har samma

struktur som den vetenskapliga disputationen där examinationsuppgiften diskuteras av de

studerande i god akademisk ton. Har man inte möjlighet att närvara vid det fysiska seminariet

hålls ett virtuellt seminarium i itslearning där motsvarande diskussioner sker. Vidare instruktioner

om seminariet fås när den tiden närmar sig. Den som inte är närvarande vid något av seminarierna

får i stället göra en skriftlig opposition på en medstudents arbete.

Examinationsuppgiften bedöms med något av betygen Underkänd eller Godkänd och återkoppling

ges från lärare inom ca 3 veckor.

Betygskriterier

Godkänd

Att man har deltagit aktivt i studiegruppsarbetet med insändningsuppgifterna

Att man har utfört examinationsuppgiften enligt uppställda kriterier.

Att man har deltagit på slutseminarium och genomfört opposition på andra studenters arbeten.

5

Komplettering

Ett underkänt arbete som bedöms kunna godkännas efter mindre justeringar kan kompletteras

inom viss tid (anges i feedbacken).

Omtentamen

Ytterligare ett examinationstillfälle erbjuds senast två månader efter det ordinarie

examinationstillfället. Därutöver bereds studenten ytterligare ett tillfälle inom ett år. Uppgiften

läggs ut i itslearning vid tidpunkt som anges av läraren. För övrigt gäller rätt att examineras enligt

gammal kursplan ett år efter det att ny kursplan tagits i bruk. Student erbjuds då tillfälle till

examination i samband med att kursen ges nästa gång.

Förutsättningar

Följande förutsättningar behöver vara uppfyllda för att kursens mål och arbetsformer ska kunna

uppnås respektive genomföras:

Att man har tillgång till dator med Internetuppkoppling.

Att man deltar i den första kursträffen för att bli registrerad på kursen, bli indelad i en

studiegrupp och får nödvändig information om kursen.

Att kursens pedagogiska handlingar genomförs.

Att man lägger ner den tid och det arbete som kursen till innehåll och form kräver.

Att kursanvisningar följs och tidpunkter hålls.

Kursvärdering

I samband med kursavslut genomförs, i enlighet med högskoleförordningen, en kursvärdering

som utgör en viktig del av underlaget för fortsatt planering och utveckling av kursen. Kurs-

värderingen är en form av kvalitetskontroll genom att den visar hur kursen har uppfattats av

deltagarna. En förutsättning för detta är att alla deltagare delger sina erfarenheter och synpunkter i

kursvärderingen. Kursvärderingen kommer att utformas utifrån de resonemang om utvärdering

och uppföljning som ingår i kursen. Man kan även kontinuerligt skriva in sina synpunkter om

kursen via itslearning och mappen ”Kursutveckling”. Alla synpunkter och allas kursvärderingar är

viktiga då de bidrar till att utveckla kursen.

Lycka till!

6

Insändningsuppgifter

Insändningsuppgift 1 ”Presentation”

1. Den första uppgiften syftar till att ni som kursdeltagare ska få en första bild av varandra,

utöver den ni fått av varandra vid kursstarten.

2. Uppgift 1 är individuell och består av att du i itslearning, skriver en kortfattad presentation

av dig själv. Detta blir också en bekräftelse på att du har lyckats komma in i programmet.

3. Underlag för uppgiften är den information du fått vid kursintroduktionen samt bilaga 1.

4. Hur man ska arbeta med uppgiften: Var och en väljer själv vad man vill att studie-

kamraterna ska känna till om en själv. Det är viktigt att man ger sig i kast med uppgiften

så snart man kommit hem eller fått tillgång till den dator som kommer att fungera som

studiedator.

Adress: http://www.its.kau.se

Logga in dig med hjälp av ditt ”Användarnamn” och ”Lösenord” (se bilaga 1). På

huvudsidan ”Infopanel” finns under ”itslearninghjälp” bland annat en användarguide som

kan vara till hjälp.

I den blå marginalen i huvudet går du in under ”Mina inställningar” → ”Ändra

inställningar”. Skriv in informationen om dig själv. Gör en kort presentation av dig själv i

rutan ”Beskrivning”. Observera att denna information kommer att kunna ses av alla som

har ett konto i itslearning.

Glöm inte att Spara sedan du fyllt i alla uppgifter. Gå därefter tillbaka till ”Infopanel”

(hittas i den blå marginalen). Gå in på kursen ”Högskolepedagogik ht11-vt12” och klicka

på ikonen ”Deltagare” i trädstrukturen på vänster sida. Klicka på fliken ”Fotolista”.

Därefter kan du klicka på respektive persons foto för att läsa deras beskrivningar.

Om du vill ge ytterligare information, om dig själv, som bara kan läsas av dina studiekam-

rater finns det möjlighet att göra en fördjupad presentation i ditt ”Grupprum” i itslearning

i konferensen ”Presentationer och kontrakt”. Du hittar grupprummet i trädstrukturen på

vänster sida.

Om du av någon anledning inte skulle komma in i kurskonferensen är det viktigt att du tar

kontakt med någon som kan hjälpa dig, t.ex. personalen från den tekniska supporten its-

support@kau.se Tekniska problem kan ge onödiga förseningar.

5. Presentationen ska vara färdig den 24/9-11 klockan 24.00

6. Återkoppling från lärare ges allteftersom presentationerna skrivits in. Återkopplingen

består av ett e-postmeddelande som visar att du nu är igång. Olästa meddelanden hittar du

på sidan ”Infopanel” i itslearning eller genom att klicka på ”Meddelanden” i den blå

marginalen högst upp på sidan.

7

Dialoguppgift 2 ”Lärares yrkeskunskap och vuxnas lärande”

Syftet med denna uppgift är att lyfta fram olika perspektiv på och reflektioner kring vad

lärarprofessionen utgörs av och vad som är lärares yrkeskunskaper. Dessutom reflektioner kring

vad undervisning av vuxna innebär. Uppgiften ligger också till grund för gruppdiskussion under

Björn Eliassons seminarium den 4/10.

Uppgiften består av att i en skriftlig dialog reflektera över:

A. Vad är specifikt för lärarprofessionen - det vill säga vad är det som gör en lärare till lärare,

t ex i jämförelse med en annan ämneskunnig person?

B. Vad innebär det att undervisa vuxna?

3. Underlag för denna uppgift är Era erfarenheter, tidigare kunskaper samt:

Bron & Wilhelmson (2005). Lärprocesser I högre utbildning. Stockholm: Liber

Kap 1, 7-9.

Illeris, K. (2004). What is significant for adult’s learning? In Radovan, M. & Dordevic´,

N. (Eds.) (2004). Current Issues in Adult Learning and Motivation. Adult Education

Colloquium 7. Ljubljana, October 22-23, 2003, pp 23-32. Slovenian Institute for

Adult Education.

Stigmar, M. (red). (2009). Högskolepedagogik. Att vara professionell som lärare i

högskolan. Stockholm: Liber AB. Kap 1 – 3.

4. Uppgiften är en gruppuppgift och det är viktigt att alla kommer till tals i dialogen. Alla har

ansvar för att se till att så sker. Börja med att individuellt reflektera över frågorna A och B ovan,

så att det är genomtänkt så långt det är möjligt innan dialogen börjar.

Dialogen äger rum i konferensen ”Lärares yrkeskunskap och vuxnas lärande” som finns i Ert

grupprum på kurssidan i itslearning. Varje deltagare formulerar minst en reflektion eller ett

påstående samt en fråga. Frågan ska vara riktad till någon av de övriga deltagarnas reflektioner

eller påståenden. Gör därefter cirka en sidas sammanfattning av Er dialog som sänds in via its-

learning

5. När gruppen är enig om sammanfattningen sänds den in via itslearning, ”Uppgift 3 – Lärares

yrkeskunskap och vuxnas lärande”. Där hittar Du även uppgiften i pdf-format i. För inlämning av

uppgifter i itslearning se bilaga 2.

Dialogen ska vara avslutad och sammanfattningen insänd senast den 1/10 klockan 24.00.

6. Återkopplingen från lärare kan bestå av påpekanden, kommentarer och frågor under dialogens

gång samt under Björn Eliassons seminarium den 4/10.

8

Dialoguppgift 3 "Mångfald"

1. Syftet med denna uppgift är att reflektera över hur man kan utforma en pedagogik som grund

för likabehandling. Uppgiften ska också ligga till grund för gruppdiskussion under Magnus

Åbergs seminarium den 11/10.

2. I Karlstad universitets strategiska plan för 2012-2015 (Dnr: C2010/239) liksom i

likabehandlingsplanen för studenter för 2012 (Dnr: C2012/208) sägs att: ”Jämställdhet, mångfald

och likabehandling skall ha ett tydligt genomslag i verksamheten”.

Reflektera över detta mål utifrån ett undervisningsperspektiv. Hur vill ni förhålla er till det, och

hur skulle det kunna omsättas i konkret undervisningspraktik. Ge exempel på vad det skulle kunna

innebära att låta ”jämställdhet, mångfald och likabehandling” få genomslag i undervisning och i

litteratur.

Som stöd för dialogen tar ni hjälp av följande material:

samtliga dokument som Kau tagit fram kring Likabehandling (se Obligatorisk littera-

turlista där länkar finns till samtliga dessa dokument)

Bondestam (2004) Könsmedveten pedagogik för universitets- och högskolelärare – en

introduktion och bibliografi.

Tomalin, E (2007) Supporting cultural and religious diversity in higher education:

pedagogy and beyond.

Dialogen äger rum i konferensen ”Mångfald” som finns i ert grupprum på kurssidan i itslearning.

Varje deltagare formulerar minst en reflektion eller ett påstående samt en fråga. Frågan ska vara

riktad till någon av de övriga deltagarnas reflektioner eller påståenden.

Gör därefter cirka en sidas sammanfattning av er dialog som sänds in via itslearning

3. När gruppen är enig om sammanfattningen sänds den in via itslearning, ”Uppgift 5 –

”Mångfald”. För inlämning av uppgifter i itslearning se bilaga 2

Dialogen ska vara avslutad och sammanfattningen insänd senast den 5/10-11 klockan 24.00.

4. Återkopplingen ges under Magnus Åbergs seminarium den 11/10.

9

Dialoguppgift 4 – ”Vad är kunskap och hur går det till när vi lär?”

1. Syftet med uppgiften är att vidga förståelsen av begreppen kunskap och lärande, relation

mellan dem och vilka implikationer olika synsätt får för undervisningen. Uppgiften är också

bakgrund till Björn Eliassons seminarium den 25 oktober.

2. Uppgiften består av att genom en skriftlig dialog reflektera över:

Vad är kunskap och hur kan det gå till när individer lär sig.

3. Som underlag för denna uppgift kan följande litteratur användas i tillämpliga delar:

Biggs, J. & Tang, C. (2011). Teaching for Quality Learning at University (Fourth

Edition). Maidenhead: Open University Press, McGrave-Hill Education.

Bron, A. & Wilhelmson, L. (2005) Lärprocesser i högre utbildning. Stockholm: Liber.

Stigmar, M. (red). (2009). Högskolepedagogik. Att vara professionell som lärare i

högskolan. Stockholm: Liber AB.

4. Uppgiften är en gruppuppgift och det är viktigt att alla kommer till tals i dialogen. Även här

har alla ansvar för att se till att så sker. Börja med att individuellt studera litteraturen ovan och

reflektera över dess innehåll, så att det är genomtänkt så långt det är möjligt in-nan dialogen

börjar.

Dialogen äger rum i konferensen ”Vad är lärande och hur går det till när vi lär?” som finns i Ert

grupprum på kurssidan i itslearning. Varje deltagare formulerar minst en reflektion eller ett

påstående samt en fråga. Frågan ska vara riktad till någon av de övriga deltagarnas reflektioner

eller påståenden. Gör därefter cirka en sidas sammanfattning av Er dialog som sänds in via

itslearning

5. När gruppen är enig om sammanfattningen sänds den in via itslearning, ”Uppgift 4 – Vad är

kunskap och hur går det till när vi lär?”. För inlämning av uppgifter i itslearning se bilaga 2.

Dialogen ska vara avslutad och sammanfattningen insänd senast den 22/10-11 klockan 24.00.

6. Återkopplingen från lärare kan bestå av påpekanden, kommentarer och frågor under dialogens

gång samt under Björn Eliassons seminarium den 25/10.

10

Dialoguppgift 5 ”Vad är undervisning?”

1. Syftet med uppgiften är att vidga och fördjupa förståelsen av begreppet ”undervisning”,

abstrakt och konkret och didaktiskt som ämnesdidaktiskt . Reflektionen ska också

relateras till erfarenheter och/eller framtida tankar om egen undervisning.

2. Uppgiften består av att genom en skriftlig dialog reflektera över:

Hur ser ni på frågan om ”Vad undervisning är?” utifrån nedan angiven litteratur och vilka

reflektioner ger dessa texter upphov till i förhållande till erfarenheter av och/eller framtida

tankar om er egen undervisning? I reflektionen kan ni ge uttryck för didaktiska/

ämnesdidaktiska ställningstaganden men också fundera över generella strategier samt

konkreta exempel.

3. Som litteraturunderlag för denna uppgift kan följande litteratur användas:

Adam, S. (2008). Learning Outcomes Current Development in Europe: Update on the

Issues and Applications of Learning Outcomes Associated with the Bologna Process.

http://www.ond.vlaanderen.be/hogeronderwijs/bologna/BolognaSeminars/documents/Edinb

urgh/Edinburgh_Feb08_Adams.pdf

Bengtsson, J. Didaktiska dimensioner – möjligheter och grånser för en integrerad didaktik.

Pedagogisk forskning. Årgång 2 nr. 4 (s. 241-261)

Biggs, J. & Tang, C. (2011). Teaching for Quality Learning at University. (Fourth Edition).

Maidenhead: Open University Press, McGrave-Hill Education.

Shulman, S. L. (1986). Those who understand: Knowledge Growth in Teaching.

Educational Researcher. Vol. 15 nr. 2, february1986 (p. 4-14)

Uppgiften är en gruppuppgift där alla skall komma till tals i dialogen. Börja med att fundera över

frågan i uppgiften enskilt med stöd i angiven litteratur. Formulera några reflektioner, påståenden

och frågor i skrift som grund för den gemensamma dialogen om innehållet i uppgiften och

genomför sedan dialogen. Gör en sammanfattning av vad dialogen utmynnade i på cirka en sida

och skicka in den på its i mappen ”Uppgift delkurs 1” under uppgiften ”Vad är undervisning?”.

6.Dialogen skall vara avslutad och textsammanfattningen insänd senast fredagen den 9

november.

5. Återkoppling och synpunkter från Ingrid och Martin sker under dialogen och vid

seminariet tisdagen den 13 november.

11

Insändningsuppgift 6 ”Examinationsfrågor”

1. Syftet med denna uppgift är att främja förmågan att konstruera frågor/problemformuleringar

som utgör en bra grund för lärande. Målet är att konstruera frågor/problemformuleringar som ska

ligga till grund för den individuella hemexaminationsuppgiften.

2. Uppgiften består av att utifrån kurslitteraturen konstruera 5 stycken frågor/problem-

formuleringar som man anser utgör en bra examination för denna kurs. Examinationen syftar till

att vara både ett inlärningstillfälle och en kontroll. Varje fråga ska därför tydligt motiveras med

varför man anser frågan är relevant samt på vilket sätt den utgör en bra grund för lärande. Vidare

ska gruppen föreslå kriterier som man anser ska vara underlag för en bedömare av examinations-

frågornas besvarande. Det vill säga reflektera omkring vilka kriterier som behövs för att man ska

kunna värdera om det förväntade resultatet, som finns angivet i kursdokumentet har uppnåtts.

3. Uppgiften är en gruppuppgift och det är viktigt att alla kommer till tals i diskussionen. Även

här har alla ansvar för att se till att så sker. Börja med att individuellt reflektera kring uppgiften så

att det är genomtänkt så långt det är möjligt innan gruppdiskussionerna börjar. Formulera därefter

ett gemensamt svar från studiegruppen. Det finns en konferens ”Examinationsfrågor” i Era

grupprum som Ni kan arbeta i om Ni så önskar.

4. Underlag för denna uppgift är:

Era erfarenheter och kompetenser som man delar med sig av i gruppdiskussionen.

Samtliga föreläsningar

All obligatorisk kurslitteratur

Referenslitteratur:

o Se ”Examination” under Referenslitteratur

5. När gruppen är enig om att uppgiften är klar sänds den in via itslearning, ”Uppgift 6 –

Examinationsfrågor”. För inlämning av uppgifter i itslearning se bilaga 2

Uppgiften ska vara inlämnad senast 19/11 klockan 12.00. Observera tiden

6. Återkopplingen ges under seminariet den 21/11. Var och en tar med ett exemplar av

uppgiften till seminariet som underlag för dagens arbete. I mindre grupper redovisar var och

en sina frågor och därefter kommer gruppen överens om 4 frågeställningar som man vill arbeta

vidare med. Därefter diskuteras kriterier för bra examinationsfrågor som redovisas av grupperna

och belyses av läraren. Det fortsatta arbetet innebär att man granskar och omformulerar de

frågeställningar man valt utifrån de kriterier klassen ställt upp. När alla grupper avslutat den delen

av arbetet skrivs alla frågor upp på tavlan. Frågor som är lika eller överlappande kan slås ihop.

Slutligen finns ett antal frågor kvar som utgör grunden för examinationen. Examinator bestämmer

om någon fråga ska vara obligatorisk samt hur många frågor man ska besvara i examinationen.

12

Schema Högskolepedagogik, PEADHP

Delkurs 1: Pedagogiska grunder, 1 – 7,5 högskolepoäng

ht 2012

V. Dag Tid Lokal Tema Lärare

37 To. 13/9 13.15-

16.00

12B258

1E424

Introduktion Pedagogik som

vetenskap och praktik

Introduktion Itslearning

Björn Eliasson/

Annika Åstrand

Lotta Svenneling

38 Ti. 18/9 13.15-

16.00

12B258

Undervisningsplanering och

målformulering

Ulla Högberg

40 To. 4/10 13.15-

16.00

3D415 Lärares yrkeskunskaper och vuxnas

lärande

Björn Eliasson

42 Må.15/10 13.15-

16.00

Meddelas

Senare

Mångfald Magnus Åberg

42 To. 18/10 13.15-

16.00

3D415 Undervisnings- och

examinationsformer

Annika Åstrand

43 To. 25/10 13.15-

16.00

3D415 Vad är kunskap och hur går det till

när vi lär?

Björn Eliasson

44 Ti. 30/10 13.15-

14.00

14.00-

16.00

12B257 Universitets roll i samhället

Tid för grupparbete

Anders Arnqvist

Annika Åstrand

45 To. 8/11 13.15-

16.00

Meddelas

senare

Informationskompetens/Upphovsrätt Eva Backström

46 Ti. 13/11 13.15-

16.00

- “ - Vad är undervisning? Ingrid Mossberg Schullerqvist

Martin Kristiansson

47

47

On.

21/11

To.

22/11

13.15-

14.15

14.30-

16.00

13.15-

15.00

- “ –

1E424

Ev. via

Adobe

Connect

Frågekonstruktion

Kvalitetsarbete

Extrainsatt tillfälle för

Frågekonstruktion

Annika Åstrand

Per Westman HSV

Annika Åstrand

02 To. 10/1 8.15-

12.00

- “ - Examinationsseminarium (OBS!

Obligatoriskt)

Annika Åstrand

13

Schema för insändningsuppgifter och övriga viktiga tidpunkter

Vecka dag o tid uppgift 39

mån 24/9 kl. 24.00 Individuell uppgift 1 Presentation.

40 mån 1/10 kl. 24.00 Dialoguppgift 2 i itslearning: Lärares yrkeskunskap och vuxnas

lärande.

41 mån 8/ kl. 24.00 Dialoguppgift 3 i itslearning: Mångfald.

43 mån 22/10 kl. 24.00 Dialoguppgift 4 i itslearning: Vad är kunskap och hur går det

till när vi lär?

45 fre 9/11 kl. 24.00 Dialoguppgift 5 i itslearning: Vad är undervisning?

47 mån 19/11 kl. 12.00 Gruppuppgift 6 Examinationsfrågor, observera tiden.

52 tor 27/12 kl. 24.00 Sista dag för anmälan till examinationsseminariet.

1 fre 4/1 kl. 24.00 Ni byter arbeten med varandra inom seminariegruppen.

3 ons 16/1 kl. 24.00 Slutlig inlämning av examinationen i itslearning.

14

Litteraturlista

Högskolepedagogik PEADHP

Delkurs 1: Pedagogiska grunder, 1-7,5 högskolepoäng

ht 2012

Obligatorisk litteraturlista

Bengtsson, J.

Didaktiska dimensioner – möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogisk forskning 1997

årgång 2 nummer 4 (s. 241-261).

Biggs, J. & Tang, C.

Teaching for Quality Learning at University (Fourth Edition). Open University Press, McGrave-Hill

Education, Maidenhead 2011.

Bondestam, F.

Könsmedveten pedagogik för universitets- och högskolelärare – en introduktion och bibliografi.

Liber AB, Stockholm, 2004.

Bron-Wojciechowska, A. & Wilhelmson, L

Lärprocesser i högre utbildning. Liber AB, Stockholm, 2005.

Franke-Wikberg, S.

Reflexioner kring högskoleutbildning och dess påverkanseffekter. I Vetandets vägar. (s. 263-286)

Studentlitteratur, Lund, 1994

Hrastinski, S

Nätbaserad utbildning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur, 2009 Det sista kapitlet som heter

”Teknik för nätbaserad utbildning” har uppdaterats 2010 med ny information och finns på

http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/12071

Högskoleverket

Rättssäker examination (2 uppl.) Rapport 2008:36 R. Stockholm: Högskoleverket, 2008

http://www.hsv.se/download/18.5dc5cfca11dd92979c480001361/0836R.pdf

Illeris, K.

What is significant for adult’s learning? I Radovan, M. & Dordevic´, N. (Eds.), 2004. Current Issues in

Adult Learning and Motivation. Adult Education Colloquium 7. Ljubljana, October 22-23, 2003, pp 23-

32. Slovenian Institute for Adult Education.

http://arhiv.acs.si/publikacije/Current_Issues_in_Adult_Learning_and_Motivation.pdf

Markless, S.

A new conception of information literacy for the digital learning environment in higher education.

Nordic Journal of Information Literacy in Higher Education. 1(1). 2009. pp 25-40 ,

https://noril.uib.no/index.php/noril/article/viewFile/17/3

Marton, F. & Hounsell, D. & Entwistle, N. Hur vi lär. Prisma, Stockholm, 2000.

Shulman, S. L.

Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching. Educational Researcher vol. 15 nummer 2

februari 1986 (s. 4-14)

15

.

Stigmar. M. (Red.)

Högskolepedagogik: Att vara professionell som lärare i högskolan. Stockholm: Liber, 2009

Sundin, B.

Vad är ett universitet? Universiteten i historisk belysning. I Vetandets vägar. (s.17-57). Studentlitteratur,

Lund, 1994.

Tomalin, E

Supporting cultural and religious diversity in higher education: pedagogy and beyond. Teaching in

Higher Education Vol. 12, Nos. 5-6, October-December 2007, pp. 621-634

http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a783032743

Lagar och policydokument vid Karlstads universitet

Kvalitetsarbetet

Kvalitetsarbetet vid Karlstads universitet Dnr C 2008/164 *) http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B947F13c7222F72YkFFA91955/Kvalitetsprogram%202008.pdf

Likabehandling

Diskrimineringslag SFS 2008:567 http://www.do.se/Documents/pdf/diskrimineringslagen.pdf?epslanguage=sv

Jämställdhets- och mångfaldsarbete vid Karlstads universitet – Inklusive jämställdhetsplan 2010-

2012 Dnr C2010/75 *)

http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B943A0553222474siV1554642/rb%2021_000.pdf

Likabehandlingsplan för studenter 2012*)

http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B94160f23c2509BmoRTE14779/Likabehandlingsplan.pd

f

Handlingsplan för tillgänglighet för funktionsnedsatta 2012-2014

http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B945F054082317FPkFFF5D810/22_12handlingsplanfun

ktionsneds.pdf

Åtgärdsprogram vid trakasserier och annan kränkande behandling. Dnr c 2010/347, Rb 63/10. *)

http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B94110f29e1FBD0SHFEEBDFAC/Atgardsplan%20vid%

20diskriminering,%20trakasserier%20och%20annan%20krankande%20behandling.pdf

Regler för utbildning

Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet Dnr C2010/232 *)

http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B945F18c22228C4uRVp451887/C2010_232reglerutbgru

ndoavanceradniva.pdf

16

*) Dokumentet är även tillgängligt via din kurs i plattformen itslearning

Referenslitteratur

Examination

Ekecrantz, S. (2007). Målrelaterade betyg. Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader.

Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet,

http://www.upc.su.se/content/1/c6/01/92/16/UPCrapport_2007_1_Malrelaterade_betyg.pdf

Fletcher, S. (2000) Competence-based Assessment Techniques. London: Kogan Page Publishers (andra

upplagan)

Lindberg-Sand, Å. (Rapport nr 2003:222) Kompetensbedömning eller prestationskontroll?

Examination som praktiserad kunskapssyn. Utvärderingsenheten Lunds universitet

http://www5.lu.se/upload/Planering_och_utvardering/Rapporter/UtvRapp222Examination.pd

f

Ljungquist, U., Stigmar, M. & Thorin, E. (2008) Om examination och lärande. NSHU och Växjö

universitet: Rapporter från Växjö universitet Nr 1.

http://www.liu.se/cul/filarkiv-cul/1.184552/VictoriaWibeck.pdf

NSHU (2010) Examination – en exempelsamling http://kursutveckling.se/dok/nshu_Examination.pdf

Pettersen, R. (2008) Kvalitetslärande i högre utbildning. En introduktion till problem- och

praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur

Trowald, N. (1997). Råd och idéer för examinationen inom högskolan. Stockholm: Högskoleverket

http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800080926/9714S.pdf

Utbildningsdepartementet (2004). Högre utbildning i utveckling - Bolognaprocessen i Svensk

belysning. Stockholm: Regeringskansliet. Ds 2004:2

Wedman, I. & Wahlgren, L. & Franke-Wikberg S (2006) Examination med kvalitet – en undersökning

av examinationsförfarandet vid några svenska högskolor. Stockholm Högskoleverket

Rapport 2006:45 R

http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800082883/0645R.pdf

Wiiand, T. (2005) Examinationen som vägvisare. Högskolestudenters upplevelse av examination i ett

longitudinellt perspektiv. Uppsala: Uppsala universitet. Avdelningen för utveckling av

pedagogik och interaktivt lärande.

Flexibel utbildning

Dafgård, L. (2001). Flexibel utbildning på distans. Malmö: Gleerups

Gayle V. Davidson-Shivers, Lin Y. Muilenburg, and Erica J. Tanner (2001) How Do Students

Participate in Synchronous and Asynchronous Online Discussions? Journal of Educational

Computing Research. Volume 25, Number 4 / 2001

Fuglasang, E & Vonsild, W. (2000) Informationsteknik och pedagogik. Inringning av ett nytt område.

I Bjerg, J. (red). (2000). Pedagogik en grundbok. Stockholm: Liber.

Fåhræus, E., & Döös, M. (2006). Kompetent nätdialog - tankar länkade i digitala samtal. Högskolan i

Kristianstad.

http://www.f-and-r.eu/Dialogkompetens.htm

Hrastinski, S. (2008) Asynchronous & Synchronous E-Learning. Boulder: EDUCAUSE

http://eric.ed.gov/ERICWebPortal/custom/portlets/recordDetails/detailmini.jsp?_nfpb=true&

_&ERICExtSearch_SearchValue_0=EJ820814&ERICExtSearch_SearchType_0=no&accno

=EJ820814

Hrastinski, S (red) (2011) Mer om nätbaserad utbildning – fördjupning och exempel. Lund:

Studentlitteratur

Hrastinski, S. uppdaterar fler lästips på https://www.studentlitteratur.se/#sok/n%C3%A4tbaserad/////

Högberg, U. (2005) Att studera, lära och kommunicera ”på distans” – en introduktion till

studiegruppsarbete via datorkommunikation. 7e rev. Institutionen för utbildningsvetenskap,

Karlstads universitet, Karlstad, 2005

17

Högskoleverket (2008:11 R) E-learning quality - Aspects and criteria for evaluation of e-learning in

higher education

http://www.hsv.se/download/18.8f0e4c9119e2b4a60c800028057/0811R.pdf

Nätuniversitetet (2003). Kvalitet i IT-stödd distansutbildning - En rapport från arbetsgruppen för

kvalitetskriterier.

http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18037/1/gupea_2077_18037_1.pdf

Nätverket för IT i högre utbildning http://www.ithu.se/

Ehlers U-D. & Schneckenberg, D (Eds.). (2010) Changing Cultures in Higher Education - Moving

Ahead to Future Learning. Berlin: Springer-Verlag

Östlund, B. (2008). Vuxnas lärande på nätet – betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur

ett studentperspektiv. Diva. Retrieved 0607, 2010, from http://umu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:142081

Mer lästips hittar Ni på:

LearningNet www.learningnet.se

Datorn i utbildningen www.diu.se

Genus och jämställdhet

Berner, B (2004). Ifrågasättanden. Forskning om genus, teknik och naturvetenskap. Linköping: Univ.

Brännström Öhman, A & Livholts, M. (red). (2007). Genus och det akademiska skrivandets former.

Lund: Studentlitteratur

Delegationen för jämställdhet i högskolans rapporter. Stockholm: Högskoleverket

http://www.hsv.se/publikationer/delegationenforjamstalldhet.4.328ff76512e968468bc80003

367.html

Elvin-Nowak, Y. & Thomsson. (2003). Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor

och män. Stockholm: Bonnier.

Fogelberg Eriksson, A. & Karlson, I. (2006) Att integrera genus som innehåll och form. En rapport

om genusintegrering av högskoleundervisning. Linköping: Linköpings universitet

http://www.ibl.liu.se/publikationer/ovriga-rapporter/1.76678/Genussominnehllochform.pdf

Franck, O. (red). (2007). Genusperspektiv i skolan – om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur

Högskoleverket: Skriftserie om genusperspektiv för grundutbildningen inom olika ämnesområden

http://www.hsv.se/publikationer/genusskrifter.4.501445b132726fd60d80001940.html

Lif, J. (red.). (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund:

Studentlitteratur

Salminen-Karlsson, M. (2005) "Att tala om genus med ingenjörsutbildare. Ett personligt inlägg om

disciplinära kulturer och kommunikationsproblem." I. Mellström Ulf (red.) Kunskapens

vägar och forskningens praktik. En vänbok till Boel Berner, Arkiv, Lund. sid 71-86.

Wahl, A & Holgersson, C & Höök, P & Linghag, S. (2001) Det ordnar sig; teorier om organisation

och kön. Lund: Studentlitteratur

Westerståhl, A & Rohdén, H & Andrén, J. (2010) Verktygslåda för integrering av

genusperspektiv i universitets- och högskoleutbildning. Göteborg: Göteborgs

universitet. http://www.gu.se/digitalAssets/1336/1336909_verktygsl--da-f--r-

integrering-av-genusperspektiv.pdf Wetterberg, T. (2002). Vill man ha jämställdhet – Slutrapport för projektet Män och jämställdhet.

Stockholm. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/content/1/c4/17/53/210f7608.pdf

Informationskompetens

Boon, S., Johnston, B. & Webber, S. (2007). A phenomenographic study of English faculty’s

conceptions of information literacy. Journal of Documentation, 63(2), 204-228.

Bruce, C. (2002). Information Literacy as a Catalyst for Educational Change: A Background Paper.

White Paper prepared for UNESCO, the U.S. National Commission on Libraries and

Information Science, and the National Forum on Information Literacy, for use at the

Information Literacy Meeting of Experts, Prague, The Czech Republic, July 2002.

Http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.113.3967&rep=rep1&type=pdf

Bruce, C. (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide: Auslib Press

18

Carroll, J. & and Zetterling, C-M. (2009) Guiding students away from plagiaris. Stockholm: KTH

Learning Lab, cop http://people.kth.se/~ambe/KTH/Guidingstudents.pdf

Carroll, J. & and Zetterling, C-M. (2009) Hjälp studenterna att undvika plagiering Stockholm: KTH

Learning Lab, cop http://people.kth.se/~ambe/KTH/Hjalpstudenterna.pdf

Eshet-Alkalai, Y., & Chajut, E. (2010). You can teach old dogs new tricks: The factors that affect

changes over time in digital literacy. Journal of Information Technology Education, 9, 173-

180.

Fransson, J. (2007). Effektivare informationssökning på webben: En handbok i konsten att söka

information. Ronneby: Hexa.

Hedman, J. & Lundh, A. (red). (2009) Informationskompetenser - Om lärande i informationspraktiker

och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson

Kihlén, E., & Lantz, A. (2005). Vägar till vetenskaplig information.

http://130.236.84.42/utbildning/tgv/tgv.htm

Kuhlthau, C. C. (2004). Seeking meaning: a process approach to library and information services (2nd

ed.). Westport, Conn.: Libraries unlimited.

Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2006). Undervisning i informationssökning: Slutrapport från

projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid.

http://bada.hb.se/handle/2320/2400

Perselli, A-K. & Gustafsson Åman, K. (2006) Universitetslärares syn på studenters

informationskompetens. I H. Hård af Segerstad (Red.). Pedagogiska utmaningar i tiden:

10:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet 8-9 november 2006 (ss.

49-59). Linköping: Linköpings universitet, Centrum för undervisning och lärande. Hämtad

från: http://www.liu.se/cul/filarkiv-cul/1.94145/CUL12.pdf

Pilerot, O. (2006) Information literacy: An overview. I A. Martin & D. Madigan (Red.), Digital

literacies for learning (ss.80-88). London, Facet

Rimsten, O. (2009). Utbildning i samverkan – ett lärarperspektiv. I B. Hansson & A. Lyngfelt (Red.),

Pedagogiskt arbete i teori och praktik: Om bibliotekens roll för studenters och doktoranders

lärande (ss. 45-56). Lund: BTJ förlag.

Kunskap och lärande

Biesta, G. (2006) Bortom lärandet : demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund:

Studentlitteratur

Bowden, J. & Marton, F. (1998). The university of learning - beyond quality and competence in higher

education. London: Kogan Page.

Dahlgren, LO & Fejes, A (2005). ECTS-skalan: Att mäta eller mota lärande? Pedagogisk forskning i

Sverige, 10 (1), 24-34. Göteborg. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs

universitet

Dewey, J. (1929). The sources of a science of education. New York: Horace Liveright

Dunne, J. (1997). Back to the rough ground. Practical judgment and the lure of technique. Notre

Dame, Indiana: University of Notre Dame Press.

Dahlström, S. & Fransson, G. (red.) (2004) Kunskap & lärande i den högre utbildningen. Gävle:

Högskolan i Gävle, Pedagogiska rådet.

Elmgren, M & Henriksson, A-S. (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts, 2010

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi: tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm:

Wahlström & Widstrand.

Illeris, K. (2003). Towards a contemporary and comprehensive theory of learning. International

Journal of Lifelong Education, Vol. 22, Issue 4, p396-406, 2003 Går att hämta via

Universitetsbiblioteket KAU.

Illeris, K. (2007) Lärande. Lund: Studentlitteratur

Jonas, H. (1966). The practical uses of theory. I H. Jonas (Ed.), The phenomenon of life. Toward a

philosophical biology (ss. 188-210). New York: Harper & Row.

Kreber, C. (2002) Teaching Excellence, Teaching Expertise, and the Scholarship of Teaching.

Innovative Higher Education (2002) 27, Number 1: 5-23. Publisher: Springer Netherlands

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur

19

Marton, F. & Dahlgren, L. O. & Svensson, L. & Säljö, R. (1999) Inlärning och omvärldsuppfattning:

en bok om den studerande människan. Stockholm. Prisma

Marton, F. & Morris, P (eds.). (2001) What matters?: discovering critical conditions of classroom

learning. Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis

Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos

Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education. London. Routledge

Saugstad, T. (2002) Educational theory and practice in an Aristotelian perspective. Scandinavian

Journal of Educational Research, 46(4), (ss. 373-390)

http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/0031383022000024561

Svensson, L. (2004) Pedagogikämnet. Lund. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet

Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Trigwell, K & Shale, S. (2004) Student learning and the scholarship of university teaching. Studies in

Higher Education (2004) 29, Number 4: 523-536. Publisher: Routledge, part of the Taylor &

Francis Group

Watkins, D. & Dahlin, B & Ekholm, M (2005) Awareness of the backwash effect of assessment: A

phenomenographic study of the views of Hong Kong and Swedish lecturers. Instructional

Science (2005) 33, Number 4: 283-309

Kvalitetsarbete Bramming, P. (2007). An argument for strong learning in higher education. Quality in Higher

Education, 13(1), 45-56.

Cheng, M. (2011). ‘Transforming the learner’ versus ‘passing the exam’: Understanding the gap

between academic and student definitions of quality. Quality in Higher Education, 17(1), 3-

17.

Drummond, J. (2003). Care of the self in a knowledge economy: Higher education, vocation and the

ethics of Michel Foucault. Educational Philosophy and theory, 35(1), 57-69.

European Network for Quality Assurance in Higher Education (ENQA). (2009). Standards and

Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. [Elektronisk]

Tillgänglig: http://www.enqa.eu/files/ESG_3edition%20(2).pdf

Franke, S. & Nitzler, R (2008). Att kvalitetssäkra högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Högskoleverket: Nationellt kvalitetssäkringssystem för perioden 2007-2012. http://www.hsv.se >

Kvalitet > Kvalitetssäkring. Se även HSV:s övriga information på denna webbplats.

Utbildningsdepartementet (prop. 2009/10:149) En akademi i tiden

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/23/10/00231880.pdf

Utbildningsdepartementet (prop. 2010/10:139) Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/22/11/7b94c38c.pdf

Kau:s kvalitetsprogram samt övrigt innehåll på Kau:s sidor för kvalitetsarbete, inkl länkar till andra

lärosäten. Se Intranätet: A-Ö Kvalitetsarbete.

Kvalitetsplan/motsv. fastställd av fakultetsnämnden vid kursdeltagarens fakultet, samt de riktlinjer

som utfärdats av fakultets- eller studienämnd inom dess ram.

Mångfald

Antonio, A. L. (2001) The role of interracial interaction in the development of leadership skills and

cultural knowledge and understanding, Research in Higher Education, 42(5), 593-617.

Bamberg, R., Pitts, B. B. & Maloney, E. M. (2002) Curriculum resources for cultural diversity

education, Journal of Allied Health, 31(2), 117-120.

Bomseth, J. & Darj, F. (red). (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för

förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap

Deardorff, Darla K. (2006) The Identification and Assessment of Intercultural Competence as a

Student Outcome of Internationalization at Institutions of Higher Education in the United

States, Journal of Studies in International Education, pp. 241-266

Ejsing, C. & Holmquist, H & Paukvic, S. (Rapport 2008:7 R) Utländska studenter i Sverige.

Stockholm: Högskoleverket Earley, P. C. & Mosakowski, E. (2005) Cultural intelligence, Harvard Business Review, 82, 139-153.

Gerland, G. (1996). En riktig människa. Stockholm: Cura

20

Hedin, C. (1993). Etikens grunder: En vägledning bland värden och normer. Stockholm: Stockholms

universitets Förlag.

Högskoleverkets publikationer om mångfald http://www.hsv.se

Integrations- och jämställdhetsdepartementet SOU 2005:41. Bortom vi och dom. Stockholm:

Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/45642

Integrations- och jämställdhetsdepartementet SOU 2006:59. Arbetslivets (o)synliga murar Stockholm:

Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/64815

Ofori-Dankwa, J. & Lane, R. W. (2000). Four approaches to cultural diversity: implications for

teaching at institutions of higher education. Teaching in Higher Education, 5(4), 493-499.

Schwieler, E. (UPC-rapport 2007:5). Mångfald - att undervisa för tillgänglighet. Stockholm:

Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet,

http://www.su.se/polopoly_fs/1.10973.1295532573!/menu/standard/file/UPCrapport_2007_5

_Mangfald.pdf

Stier, J. (2007). Högskolan bortom Bologna: internationaliseringen av högre utbildning. Lund:

Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet Proposition 2001/02:15: (2001). Den öppna högskolan. Stockholm:

Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1647

Utbildningsdepartementet Proposition 2004/05:162. (2004). Ny värld ny högskola. Stockholm:

Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/5359/a/46320

Åberg, M. (2008). Lärardrömmar. Om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt. Göteborg:

Mara (diss.)

Undervisnings- och utbildningsplanering

Adam, S (2008) Learning Outcomes Current Developments in Europe: Update on the Issues and

Applications of Learning Outcomes Associated with the Bologna Process

http://www.ond.vlaanderen.be/hogeronderwijs/bologna/BolognaSeminars/documents/Edinbu

rgh/Edinburgh_Feb08_Adams.pdf

Biggs, J. (2003) Aligning teaching and assessing to course objectives. Teaching and Learning in

Higher Education: New Trends and Innovations. University of Aveiro

http://www.josemnazevedo.uac.pt/proreitoria/docs/biggs.pdf

Biggs, J. & Tang, C. (2007) Teaching for Quality Learning at University: What the Student Does.

[Elektronisk] (Third edition). Society for Research into Higher Education & Open University

Press. Tillgänglig: Ebrary [2010-04-16].

Bloom, B. (1956). Taxonomy of Educational Objectives: The Classification of Educational Goals.

Handbook 1, Cognitive Domain. New York, David McKay.

Hård af Segerstad, H. & Klasson, A. & Tibelius, U. (2007) Vuxenpedagogik: att iscensätta vuxnas

lärande. Studentlitteratur, Lund, 2007.

Kursutveckling.se http://kursutveckling.se/index.cfm

Newton, D. (2003): Undervisa för förståelse. Lund: Studentlitteratur.

McKeachie, W. J. (2002) McKeachie's teaching tips: strategies, research, and theory for college and

university teachers. Boston. Houghton Mifflin Co.

McKeachie, W, J. (2010) McKeachie’s Teaching Tips. Strategies, Research, and Theory for College

and University Teachers. International Edition. UK: Wadsworth Publishing

McKeachie, W, J. & Svinicki, M, D. (2005) McKeachie’s Teaching Tips. Strategies, Research, and

Theory for College and University Teachers. Houghton Mifflin

Olstedt, E. (2001) Att tänka kritiskt? - en studie om lärande, PBL och IT i ingenjörsutbildningen.

Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen

Weurlander, M. & Bolander Laksov, K. (2007). Om bredd och djup. Några tankar om hur progression

kan uttryckas. Stockholm: Karolinska Institutet. CME-guide nr 3

http://ki.se/content/1/c6/04/05/86/CULguide_No3_Progression.pdf

Universitetets roll i samhället

Benner, M & Stensaker, B. & Unemar-Öst, I. (2010) Universitets- och högskolepolitiken Avsikter och

konsekvenser för de nya lärosätena

http://www.oru.se/PageFiles/30118/Universitets-och_hogskolepolitiken.pdf

21

Ehn, B & Löfgren, O (2004) Hur blir man klok på universitetet. Lund: Studentlitteratur

Gustafsson, C., Fransson, G., Morberg, Å., & Nordqvist, I (2006). Att arbeta i högskolan –

utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Kim, L. (2002). Lika olika. En jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska

länderna. Stockholm: Högskoleverket.

Perspektiv på högskolan i ett förändrat Sverige (Redaktör: Thomas Furusten). (2002). Stockholm:

Högskoleverket.

Sörlin, S. (1996). Universiteten som drivkrafter. Globalisering, kunskapspolitik och den nya

intellektuella geografin. Stockholm: SNS Förlag.

Högskolelagen http://www.hsv.se/ > Regler och tillsyn > Lagar och regler

Högskoleförordningen http://www.hsv.se/ > Regler och tillsyn > Lagar och regler

22