Embed Size (px)
Citation preview
FoU-enheten
Studieskuld över 1 miljon kronor
Hur är det möjligt och vad får det för konsekvenser?
November 2005
Elisabeth Januzaj Ögren Margareta Karlsson
2
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING..................................................................................... 2
SAMMANFATTNING ................................................................................................. 4
1 INLEDNING............................................................................................................. 4
2 BAKGRUND............................................................................................................ 5
2.1 Resultatet från 1989 års undersökning ......................................................................................................... 5
2.2 Vad har hänt sedan 1989 års undersökning ................................................................................................. 6
2.3 1995 års undersökning.................................................................................................................................... 8
2.4 Högskoleverkets utvärdering av nyttan med utlandsstudier ...................................................................... 8 2.4.1 Studenternas syn på nyttan med utlandsstudierna..................................................................................... 9 2.4.2 Arbetsgivarnas syn på nyttan med utlandsstudierna ................................................................................. 9 2.4.3 Liberalisering och kostnader ..................................................................................................................... 9
2.5 Annuitetslån .................................................................................................................................................. 10
3 UTREDNING OM HÖGA SKULDER 2005............................................................ 11
3.1 Syfte med studien .......................................................................................................................................... 11
3.2 Tillvägagångssätt .......................................................................................................................................... 11
3.3 Avgränsning .................................................................................................................................................. 11
3.4 Förklaring av begrepp.................................................................................................................................. 12 3.4.1 Studietidsbegreppet ................................................................................................................................. 123.4.2 Återbetalningsbegrepp- och regler .......................................................................................................... 12
4 RESULTAT OCH ANALYS................................................................................... 13
4.1 Beskrivning av undersökningsgruppen ...................................................................................................... 13
4.2 Kartläggning - beviljningsperspektivet....................................................................................................... 14 4.2.1 Inriktningen på studierna......................................................................................................................... 14 4.2.2 Studieländer ............................................................................................................................................ 15 4.2.3 Studietidens längd ................................................................................................................................... 16 4.2.4 Utbetalda lånebelopp............................................................................................................................... 17 4.2.5 Merskuldsättningen och nyttan med utlandsstudierna ............................................................................ 18
4.3 Kartläggning – återbetalningsperspektivet ................................................................................................ 19 4.3.1 Skuldsättning........................................................................................................................................... 19 4.3.2 Skuld- och ränteuppräkning .................................................................................................................... 194.3.3 Debitering ÅBSL .................................................................................................................................... 20 4.3.4 Undersökningsgruppens inkomster ......................................................................................................... 24
3
4.3.5 Inbetalda belopp ...................................................................................................................................... 26 4.3.6 Förhållandet mellan debitering och återbetalning ................................................................................... 27
4.4 Faktorer som påverkar möjligheterna till slutbetalning........................................................................... 29 4.4.1 Faktor 1: Räntenivåns inverkan .............................................................................................................. 29 4.4.2 Faktor 2: Inkomstens storlek ................................................................................................................... 30 4.4.3 Faktor 3: Ålderns betydelse .................................................................................................................... 30
4.5 Problematiken kring skuldstorlek, årsbelopp och debitering i ÅBSL ..................................................... 30
4.6 Beskrivning av gruppen i skuldintervallet 500 000 – 999 999 kr.............................................................. 31
4.7 Uppföljning av de 19 personerna med skulder = eller > 400 000 i 1989 års utredning ......................... 33
5 BLEV DET SOM DET VAR TÄNKT?.................................................................... 34
5.1 Slutsatser........................................................................................................................................................ 34 5.1.1 Beviljningsperspektivet........................................................................................................................... 345.1.2 Återbetalningsperspektivet...................................................................................................................... 34
5.2 Diskussion ...................................................................................................................................................... 35
KÄLLFÖRTECKNING.............................................................................................. 36
4
Sammanfattning
För tio år sedan genomförde CSN den senaste utredningen om höga studieskulder. Vid den tidpunkten ansågs 300 000 kr vara gränsen för när en studieskuld var att betrakta som hög. Då hade 9 600 personer en skuld i den storleksordningen. Idag finns drygt 11 000 personer med en studieskuld som är högre än 500 000 kr. Av dessa har 287 personer över en miljon kronor i skuld till CSN. Syftet med den undersökning som nu genomförts har varit att beskriva denna grupp om 287 personer ur både ett beviljnings- och återbetalningsperspektiv. Materialet till kartläggningen har samlats in via statistikdatabaser, olika datasystem samt tidigare utredningar med mera. Utgångspunkten för undersökningen har varit, det för återbetalningsverksamheten övergripande målet, att ”verksamheten ska bidra till att lån återbetalas”.
Resultatet av studien visar att nästan alla i undersökningsgruppen har studerat utomlands, framför allt i USA, under relativt lång tid. Väldigt många har haft två eller fler helt skilda ämnesinriktningar på sina studier. Majoriteten har tagit emot mer än 600 000 kronor i utbetalningar av studielån. Vid ingången av 2005 uppgick personernas genomsnittliga studieskuld till 1 133 247 kr. Ränteuppräkningen som gjordes för 2004 hamnade i genomsnitt på 34 234 kr. Drygt 70 procent av personerna saknade inkomstuppgift hos Skatteverket under åren 2001-2003. 82 procent hade en inkomst som var lägre än 100 000 kr under 2003. Av den totala skuldmängd som finns för dessa personer har inbetalningar gjorts med ett belopp motsvarande 1,1 procent. De viktigaste slutsatserna som kan dras är att tilldelningen av studiemedel varit generös både när det gäller inriktningen på utlandsstudierna och antalet terminer det varit möjligt att få studiemedel för. Framför allt är det skuldsättningen för merkostnader som lett till mycket höga skulder.
Återbetalningsperspektivet utgör tyngdpunkten i undersökningen och de slutsatser som kan dras ur denna del är följande. Många kan överhuvudtaget inte debiteras årsbelopp för studielåneskulden (den skuld som uppstått under tiden 1 januari 1989 – 30 juni 2001). Framför allt gäller detta de som är folkbokförda i Sverige men saknar uppgift om inkomst hos Skatteverket. Utifrån de fakta som samlats in om undersökningsgruppen kombinerat med enkla beräkningar kan vi förvänta oss stora avskrivningsbelopp i framtiden.
1 Inledning
”Verksamheten ska bidra till att lån återbetalas.” Detta är det övergripande målet för CSN: s återbetalningsverksamhet enligt regleringsbrevet. Vid ingången av 2005 har CSN knappt 1,4 miljoner låntagare med en sammanlagd skuld på cirka 168 mdkr där studielånen utgör den största delen med knappt 109 mdkr. Drygt 11 000 personer har studieskulder som överstiger 500 000 kr, varav 287 personer har studieskulder på 1 miljon kronor eller mer. Den enskilt största skulden är närmare 2,3 miljoner kronor och inkomsten för samma person var 335 121 kr under 2003. Under förra året betalades sammanlagt 9,2 mdkr in till CSN, vilket var en ökning med 1,1 mdkr sedan 2003.
När är egentligen en studieskuld att betrakta som hög? Det beror väl på? Samma skuldnivå kan upplevas som mycket hög för en person medan en annan betraktar den som rimlig. Det beror ju på hur tung återbetalningssituationen blir. Detta i sin tur är beroende av hur det ser ut i övrigt för personen i fråga avseende inkomstens storlek, andra skulder, levnadsomkostnader med mera. Ur CSN: s perspektiv betraktas en skuld som hög när chanserna är små att den
5
hinner bli slutbetald. Eftersom CSN: s låntagare inte genomgår någon form av kreditprövning skiljer sig verksamheten väsentligt från andra kreditgivares. Det är omöjligt att veta vilka faktiska framtida inkomster studierna kommer att generera eller om personen kommer att klara av att återbetala sin skuld. Under de senaste åren har samhällets intresse för återbetalning av studiestöd ökat. Bland annat genom diskussionen om en eventuell förändring av de debiterande myndigheternas borgenärsroll och genom massmedias bevakning av studielåntagare vars betalningskrav förs över till Kronofogdemyndigheten.
CSN har i rapporten ”Återbetalningsverksamheten, en lösningsinriktad probleminventering” (maj 2005) kritiskt granskat återbetalningsverksamheten och menar att det är ett eftersatt område som måste få högre prioritet inom myndigheten. Utredarna anser att det övergripande målet ska vara i enlighet med regleringsbrevet ” att lånen ska betalas tillbaka” men med tillägget ”utan att låntagarna belastas över sin förmåga”. Enligt rapporten saknas det idag en helhetssyn när det gäller uppföljningsarbetet inom återbetalningsområdet. Vidare menar utredarna bland annat att CSN vet för lite om dem som inte betalar och att det är krångligt för kunder med flera lån. Speciellt betonas också problematiken med att CSN endast har adresser till en fjärdedel av dem som är bosatta utomlands.
2 Bakgrund
CSN har vid ett par tillfällen tidigare genomfört utredningar om höga studieskulder. Den första gjordes 1989 och omfattade 295 personer med skulder större än 300 000 kronor. Den senaste gjordes i december 1995. Även denna utredning avsåg personer med skulder som var större än 300 000 kronor men gruppen hade nu vuxit till 9 600 individer. Av dessa hade 695 personer enbart studiemedel, 3 099 hade studielån och 5 806 hade en kombination av båda lånen. Vid detta utredningstillfälle gjordes också en särskild uppföljning av de 19 personer som i den tidigare undersökningen hade de högsta skulderna. Att 300 000 kronor valdes som gräns även denna gång berodde på att det vid olika simuleringar visat sig att de som hade skulder som översteg detta belopp skulle ha små chanser att hinna slutbetala lånet före 65 års ålder.
2.1 Resultatet från 1989 års undersökning
I samband med årsbearbetningen i januari 1989 visade det sig att 295 personer hade en studieskuld som översteg 300 000 kronor. Resultatet kan i stort sammanfattas enligt följande. De personer som ingick i undersökningsgruppen hade studerat på både gymnasial och eftergymnasial nivå. Studietidens längd varierade mellan 9-27 terminer, majoriteten hade studerat mellan 14-21 terminer. Skuldsättningen hade byggts upp av att - utöver ordinarie studiemedel - även barntillägg och/eller extra studiemedel betalats ut. Endast åtta personer i gruppen hade haft enbart ordinarie studiemedel.
Bland utbildningarna dominerade läkarutbildning, forskarutbildning och utbildning vid vårdhögskolor. Antalet som läst fristående kurser vid universitet var också betydande. 37 olika utbildningar/utbildningsvägar fanns representerade. 27 av personerna hade vid undersökningstillfället beviljats avskrivning på grund av vuxenstudier och ytterligare 32 blev berättigade till detta senare. Samtliga 104 som då var återbetalningsskyldiga (35 procent) hade beviljats hel eller delvis nedsättning av årsbeloppet. 89 personer hade utländskt (utomnordiskt) ursprung. 22 personer bodde utomlands vid undersökningens genomförande.
6
Bosättningsländer var Danmark, USA, Uruguay, Argentina, Finland, Italien, Schweiz, Guinea Bissau, Brasilien och Mexico.
Åldersfördelningen i undersökningsgruppen var följande: 60 procent var upp till 40 år. Cirka 30 procent var mellan 40-45 år och cirka 10 procent var mellan 45-50 år. Ingen var äldre än 50 år. 85 procent hade en inkomst som understeg 100 000 kronor. Omräknat till dagens priser motsvarar detta cirka 163 000 kronor.
2.2 Vad har hänt sedan 1989 års undersökning
Barntillägg upphörde CSN att betala ut från och med 1989, vilket innebär att ökad skuldsättning inte längre kunde genereras av detta skäl. Regler infördes för att begränsa antalet terminer som studiemedel kunde betalas ut för. Det blev möjligt att få studiemedel under maximalt sex terminer på gymnasial nivå och 12 terminer på eftergymnasial nivå. Dock fanns möjlighet till prövning av särskilda skäl, vilket kunde leda till längre utbildningstider. Mer generösa avskrivningsregler för dem som studerat på både gymnasial och eftergymnasial utbildning infördes. Bidragsdelen i studiemedlen ökade betydligt men eftersom även totalbeloppet ökade blev skuldsättningen per termin ungefär densamma som tidigare. Forskarutbildning i sig gav inte längre rätt till studiemedel.
I betänkandet (Sou 1987:39) från Studiemedelskommittén angavs följande tankar kring de nya återbetalningsreglerna:
Vår utgångspunkt är att studieskulden är en skuld som i normalfallet skall återbetalas i sin helhet. Återbetalningssystemet skall inte vara så konstruerat att grupper av låntagare redan på förhand kan räkna med att aldrig behöva betala tillbaka sin skuld eller få en stor del av skulden efterskänkt. /…../ Enligt vår mening skall samtliga avgiftsskyldiga varje år betala tillbaka någon del av sin skuld oavsett inkomstens storlek. Ett minimibelopp vid återbetalningen bör därför införas oavsett inkomst. Uppskov eller anstånd med återbetalningen blir i princip inte aktuell i ett inkomstrelaterat återbetalningssystem. /…../
Ett inkomstrelaterat återbetalningssystem gynnar alltså – i jämförelse med nuvarande system – låntagare som har relativt låga löner (men kommer över nuvarande avgiftsgräns) och höga skulder. /…../ De invändningar som kan riktas mot ett inkomstrelaterat återbetalningssystem är närmast av principiell natur: sambandet mellan skuldens storlek och det årliga återbetalningsbeloppet försvagas. Ingen kan med ett inkomstrelaterat återbetalningssystem på förhand säga när skulden är återbetald. I viss mån kan den enskildes inkomst vara en följd av att vederbörande frivilligt minskar sin arbetsinsats. Man undviker dock den ordning som finns i nuvarande system genom att man kan hålla sin inkomst under avgiftsgränsen och på så sätt helt slippa betala tillbaka. /…../
Om man använder sig av ett inkomstbegrepp inom taxeringen kan avgift betalas tidigast det andra året efter inkomståret. Ett inkomstbegrepp inom taxeringen bör därför kompletteras med införande av en minimiavgift. /…../ Alla återbetalningsskyldiga bör årligen betala tillbaka 3 % av basbeloppet. /…../ Den som är bosatt utomlands bör inte omfattas av ett inkomstrelaterat återbetalningssystem. För utomlands bosatta föreslås årliga återbetalningar av sådan storlek att hela skulden är återbetald inom 20 år. Lägst skall dock avgiften utgöra 10 % av basbeloppet.
7
I regeringens proposition (1987/88:116) angavs bland annat följande:
Jag anser att det är av väsentlig betydelse för systemets funktion att reglerna är tydliga och enkla. Därigenom ges den enskilde goda möjligheter att bedöma konsekvenserna av skuldsättningen. /…../ Procentsatsen fyra procent är enligt min mening väl avvägd. /…../ I likhet med flertalet remissinstanser, som har yttrat sig i frågan, anser jag inte att det är rimligt att den som saknar inkomst skall krävas på återbetalning. Jag avstyrker därför kommitténs förslag om minimiavgift. /…../
Låntagare som är bosatta utomlands deklarerar normalt inte i Sverige. Det är därför nödvändigt att årsbeloppet beräknas enligt särskilda regler i sådant fall. Kommitténs förslag syftar till att återbetalningen skall slutföras inom 20 år. Jag anser att detta är en rimlig princip för dessa låntagare. CSN har emellertid påvisat att kommitténs förslag i realiteten kommer att leda till betydligt längre återbetalningstider. Genom att minst 15 % av basbeloppet enligt mitt förslag skall erläggas i årsbelopp kommer återbetalningen i de flesta fall kunna slutföras inom den av kommittén åsyftade tidsperioden.
Den som har bott utomlands och därefter flyttar tillbaka till Sverige har under de första åren efter återflyttningen inte någon deklarerad inkomst på vilken årsbeloppet kan beräknas. Även i dessa fall bör därför samma bestämmelser som för utomlands bosatta gälla i avvaktan på att huvudbestämmelserna åter kan tillämpas.
Betänkandet innehöll också funderingar om studiemedel för utlandsstudier:
Det finns inte heller enligt vår mening någon större risk för att antalet studerande som söker och får studiemedel för studier utomlands dramatiskt ökar även om reglerna blir mer generösa. Erfarenheterna hittills är att de som vill studera utomlands noga överväger fördelar och olägenheter med dessa studier. Utbildningarna är dyra för den enskilde även om studiemedel erhålls, så den som studerar utomlands har med stor sannolikhet förvissat sig om att utbildningen kommer att vara värdefull för framtiden. Studiemedel för studier utomlands bör därför enligt vår mening i allmänhet kunna utgå. Vissa krav måste emellertid ställas. Ett sådant skall avse utbildningens kvalitet. En annan inskränkning måste dimensionerings-besluten vara. Vi anser emellertid att CSN i detta avseende från fall till fall bör kunna bedöma om studiemedel skall beviljas eller ej. Det skall därvid vara möjligt att ge studiemedel även till den som inte antagits till en utbildning i Sverige på grund av platsbrist, men som kan gå igenom motsvarande utbildning i ett annat land. Inom t.ex. vissa utbildningar till vårdyrken, såsom läkare och veterinär med flera yrken, kan det vara en ren fördel för Sverige att medge studiemedel för utlandsstudier. Även inom andra områden, där svenska studerande antagits till kvalificerade utbildningar vid utländska universitet och högskolor bör studiemedel kunna medges även om den studerande inte kunnat antas till motsvarande utbildning i Sverige, om detta kan anses vara till nytta för den enskilde och för samhället.
Propositionen innehöll i princip samma resonemang som kommittébetänkandet. Bland annat framgick följande:
Det är enligt min mening positivt att det finns svenska studerande som förlägger en del av sina studier eller t.o.m. hela utbildningen till ett annat land. /…../ Även för studier utom Norden bör studiemedel kunna utgå, under förutsättning att utbildningen håller en kvalitet som i stort sett är jämförbar med den svenska utbildningens. /…../ De studerande, som tar på sig olägenheter och extra kostnader för studier utomlands, är så studiemotiverade att de med all säkerhet annars skulle begära studiemedel för studier i Sverige.
8
2.3 1995 års undersökning
Den undersökning som genomfördes 1995 begränsades till de 3 099 personer som vid ingången av året hade en studielåneskuld större än 300 000 kronor. Valet föll på denna grupp eftersom det, som framgått tidigare, gjordes ett antal förändringar i studiestödet i samband med 1989 års reform. Studien genomfördes på samma sätt som den förra utredningen men eftersom den omfattade betydligt fler personer fick arbetet en annan struktur.
Resultatet från denna undersökning visade att den främsta orsaken till att en låntagare fått en hög studieskuld var att studier bedrivits utomlands och/eller att studiemedel betalats ut under många terminer. Den klart populäraste inriktningen på utlandsstudierna var ekonomi, följt av konst- och kulturutbildningar. Den särskilda uppföljning som gjordes av de 19 personer som hade höga skulder redan 1989 visade att inte särskilt mycket av lånen hade återbetalats under de sex år som passerat. Flertalet av dem hade beviljats nedsättning av årsbeloppet, några hade redan hamnat hos kronofogden och två hade okänd adress. Fem hade fört över sin studiemedelsskuld till det nya lånesystemet. Rapporten från 1995 års studie pekade också på att endast 15 procent av personerna i undersökningsgruppen hade inkomster som översteg 100 000 kr under inkomståret 1993. Detta förklarades dock med att många vid den tidpunkten fortfarande bedrev studier.
2.4 Högskoleverkets utvärdering av nyttan med utlandsstudier
Högskoleverket har gjort en utvärdering av effekterna av utlandsstudier, vilket resulterade i rapporten Utlandsstudier – till vilken nytta? Studien genomfördes via enkät till 3 000 studenter (varav 1 820 svarade) samt intervjuer med arbetsgivare. Undersökningen delades in i förberedelse-, process- respektive återvändandefasen. Med processfasen avsågs den period studenterna befann sig i ett främmande land.
Motiv för utlandsstudier
Som motiv för att välja studier utomlands angav de flesta studenter möjlighet till personlig utveckling, kulturell erfarenhet, intresse för landet samt förbättring av språkkunskaperna.
Ekonomi under studieperioden
De flesta studenter kombinerade studiemedlen med egna sparade medel och/eller stöd från föräldrarna. Ganska många hade även stipendier medan däremot ytterst få förvärvsarbetat i studielandet.
Efter studieperioden
En hel del upplevde att de hade svårigheter att återanpassa sig till det svenska samhället, de kände sig socialt isolerade. Flera fick ekonomiska problem och hade svårt att få arbete när de återvände till Sverige. Detta gällde särskilt de som varit utomlands under en längre tid.
9
2.4.1 Studenternas syn på nyttan med utlandsstudierna
Majoriteten av respondenterna menade att utlandsstudierna gjorde dem mera självständiga, att de fick ett större intresse för andra kulturer samt att de ökat sin självkänsla. Däremot verkar det som om utlandsstudierna varken ledde till ökat intresse för akademiska studier eller hade så stor inverkan på studieinriktning eller yrkesval. De flesta angav att de haft stor användning av sina utlandsstudier i samband med resor, i sociala sammanhang samt i privatlivet. Majoriteten tyckte också att de fått bättre valuta för investeringen, i tid och pengar, i privatlivet än i yrkeslivet. När det gällde möjligheterna att få det arbete de ville ha menar respondenterna att de hade mindre användning av utlandserfarenheten. De flesta av dem som aktivt sökte arbete efter att ha avslutat studierna fick också arbete, främst inom tillverkningsindustrin, företagstjänster och utbildning. Ganska många sökte dock inte arbete direkt utan var arbetslösa eller fortsatte studera i Sverige.
2.4.2 Arbetsgivarnas syn på nyttan med utlandsstudierna
Av intervjuerna med arbetsgivare framkom att de flesta föredrog att de arbetssökande hade en svensk utbildning med delar av denna förlagd utomlands, istället för enbart svensk utbildning eller enbart utbildning utomlands. Arbetsgivarna trodde också att behovet av medarbetare med utlandserfarenhet skulle öka i framtiden, men betonade att det inte måste röra sig om studier utan lika gärna arbete eller bara vistelse.
2.4.3 Liberalisering och kostnader
Högskoleverket menar att den liberalisering av studiemedelssystemet som infördes 1989 medförde ett tydligt skifte från principen att studiemedel för utlandsstudier skulle beviljas i undantagsfall till principen att det ska beviljas relativt generellt. Från läsåret 1987/88 fram till läsåret 1996/97 hade antalet utlandsstuderande svenskar mer än tiodubblats.
Kostnaderna för dem som studerar utomlands kommer i genomsnitt att vara högre än för de som studerar i Sverige, framför allt gäller detta i länder där höga terminsavgifter måste betalas. De flesta av respondenterna uppgav dock att de är mycket nöjda med sin investering och att de uppnått målen med utlandsstudierna. En utlandsstudent tenderar att få en stor studieskuld vilket kan innebära att de inte hinner betala tillbaka hela denna skuld till staten. Utlandsstudenter, särskilt de som vistats lång tid utomlands, kan också ha en större benägenhet att söka arbete i ett annat land. Detta skulle medföra att Sverige får kostnader för produktions- och skatteintäktsbortfall. Tidigare har dock konstaterats att för staten är det billigare om svenska studenter läser sin utbildning utomlands istället för i Sverige. Om landet utbildar fler egna studenter i utlandet än Sverige tar emot blir det en intäkt istället för en kostnad.
Sammanfattningsvis konstaterade Högskolverket att utlandsstudier är positivt för såväl staten som för utvecklingen i samhället.
10
2.5 Annuitetslån
Den 1 juli 2001 infördes ytterligare ett nytt lånesystem där fokus har satts på att försöka minska skuldsättningen genom ett antal åtgärder.
• Högre bidrag utan förändring av totalbeloppet • Svårare att få fler än tolv terminers studiestöd för eftergymnasiala studier • Lånetrappa för att äldre inte ska få så hög skuld • Kortare återbetalningstid • Större krav på att betala då trygghetsreglerna blivit tuffare • Personer som är äldre än 50 år har högre återbetalningstakt • Studerande på grund- eller gymnasienivå kan studera med högre bidrag
Många åtgärder har vidtagits för att eliminera de främsta orsakerna till att studieskulderna blir höga men en av de tyngre orsakerna, det vill säga att studierna bedrivs utomlands, har inte ändrats på annat sätt än att antalet terminer generellt begränsas.
I prop. 1999/2000:10 – Ett reformerat studiestödssystem – anges bland annat följande:
Det principiella målet att alla ska hinna betala tillbaka sina lån ligger till grund för utformningen av de nya villkoren. Den enskildes ansvar för upptagna lån bör vara tydligt. Konsekvenserna av lånegivning och låneutnyttjande skall kunna överblickas.
I det nya systemet skall den enskilde ta ett större ansvar för tagna lån. Eftersom återbetalningen relateras till skuldens storlek ökar motivationen för den enskilde att redan under studietiden planera sitt skuldåtagande och söka begränsa sin skuldsättning.
Erfarenheterna visar att utlandsstudier ofta är en god investering både för enskilda och för staten samt för utvecklingen i samhället. Många studenter söker arbete i Sverige efter utlandsvistelsen. Regeringen anser att det är av stor vikt att främja internationaliseringen av utbildning och studerandeutbytet länder emellan…/Möjligheter till tilläggslån för bl.a. undervisningsavgifter bör finnas kvar även i fortsättningen för att underlätta studier både utomlands och i Sverige.
För att få en uppfattning om hur stor skulden blir i dagsläget för en som studerar utomlands har vi använt CSN: s simuleringsprogram. Vanligast är att man studerar fyra år utomlands. Som utgångspunkt har vi antagit att personen är född 1985 och vi har använt schablonbelopp avseende merkostnadslån för försäkring, resor och undervisningsavgift. Skuldstorleken vid avslutade studier blir då drygt 600 000 kronor och årsbeloppet vid återbetalning det första året drygt 29 000 kronor.
11
3 Utredning om höga skulder 2005
I regleringsbreven för 2004 och 2005 är det tydligt uttryckt att det övergripande målet för verksamhetsgrenen återbetalning är att ”verksamheten ska bidra till att lån återbetalas”. Detta uttalade mål används som utgångspunkt för denna undersökning. Frågan är hur stor del av de högsta skulderna som verkligen kommer att kunna återbetalas i sin helhet.
Vid ingången av 2005 har 11 196 personer skulder som är lika med eller större än 500 000 kronor. Av dessa är det 287 personer som har skulder från 1 000 000 kronor och uppåt. Den totala skuldmängden för dessa 287 personer är drygt 325 mnkr. Den högsta enskilda skulden uppgår 2005 till närmare 2,3 mnkr. De allra flesta i denna grupp har bedrivit studier utomlands.
3.1 Syfte med studien
Studiens huvudsyfte är att, både ur ett beviljnings- och återbetalningsperspektiv, beskriva de 287 personer som har skulder från 1 000 000 kronor och uppåt. Det underliggande syftet är att få ökad kunskap om dels vad som gör att extremt höga studieskulder uppstår och dels hur betalningsviljan/-förmågan/-moralen ser ut hos denna grupp. Som en del i undersökningen analyseras även gruppen i skuldintervallet 500 000 – 999 999 kronor översiktligt för att ge en bild av problemets omfattning.
3.2 Tillvägagångssätt
Det primära materialet till kartläggningen har samlats in via statistikdatabaser, utsökningar i äldre dataprogram samt framtagning av personspecifika uppgifter i befintliga datasystem. Tidigare utredningar, betänkanden, propositioner och rapporter har också studerats.
3.3 Avgränsning
Ett av de underliggande syftena med denna studie har varit att beskriva hur betalningsviljan/förmågan/-moralen ser ut i undersökningsgruppen. Underlag till detta har dock endast hämtats in från uppgifter som finns tillgängliga i våra datasystem. Därmed har det bara varit möjligt att göra en beskrivning utifrån rena fakta när det gäller exempelvis storlek på inkomster och inbetalningar.
12
3.4 Förklaring av begrepp
3.4.1 Studietidsbegreppet
I denna rapport har vi valt att använda begreppet ”terminer” avseende studietidens längd trots att det inte längre ska användas inom organisationen. Studietidsbegreppet har ändrats flera gånger under årens lopp. Ursprungligen användes just ”terminer” för att mäta studietidens längd, därefter infördes ”kalenderhalvår” och idag används begreppet ”veckor”. Fortfarande är dock begreppet ”terminer” gångbart och används i stor utsträckning inom utbildningsvärlden. Med hänsyn till detta och för att underlätta jämförelsen mellan olika tidsperioder används detta begrepp genomgående i denna rapport. Personspecifika uppgifter som hämtats in rörande studietidens längd (framför allt veckor) har därför justerats för att passa terminsbegreppet. En normallång termin motsvarar 4,5 månader eller 20 veckor.
3.4.2 Återbetalningsbegrepp- och regler
• Studiemedel, lån tagna före 1989 (ÅBSM)
Avgiften är beroende av antalet återbetalningsår. Regler för nedsättning finns. Inkomstuppgifterna kontrolleras i efterhand. Den preliminära avgiften justeras då via den slutliga avgiften.
• Studielån, lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 (ÅBSL)
Årsbeloppet som debiteras är kopplat till den sammanräknade inkomsten två år tillbaka i tiden. För de som bor i Sverige debiteras ett årsbelopp som är fyra procent av inkomsten. Regler för nedsättning av årsbeloppet finns. De som bor utomlands debiteras normalt ett årsbelopp som är fem procent av skulden. Det finns dock möjligheter att få debiteringen anpassad till inkomstens storlek.
• Annuitetslån, lån tagna efter den 30 juni 2001 (ÅBAL)
Årsbeloppet är beroende av antalet återbetalningsår. Trygghetsregler finns och dessa är kopplade till inkomstens storlek under betalningsåret. Upp till 49 års ålder finns det möjlighet att få årsbeloppet nedsatt till fem procent av inkomsten och därefter till sju procent av inkomsten.
Fortsättningsvis i rapporten använder vi de olika lånetypernas förkortningar.
13
4 Resultat och analys
4.1 Beskrivning av undersökningsgruppen
Bland de 287 personer som ingår i undersökningsgruppen är 274 återbetalningsskyldiga medan övriga fortfarande studerar.
Nedanstående två diagram visar ålders- respektive könsfördelningen avseende personerna i undersökningsgruppen. Genomsnittsåldern är idag 36 år.
Diagram 4.1
Åldersfördelning
6%
74%
18%
2%
-30 30-39 40-49 50-59
Diagram 4.2
Kön
43%
57%
Kvinnor Män
14
4.2 Kartläggning - beviljningsperspektivet
Utifrån ett beviljningsperspektiv har uppgifter samlats in rörande inriktningen på studierna, aktuella studieländer, studiernas längd samt hur stora lånebelopp som betalats ut. Redovisningen avser den aktuella undersökningsgruppen på 287 personer. Dessa personer har bedrivit studier någon eller några gånger under perioden från tidigt 1980-tal fram till idag. Många av dem har studerat såväl i Sverige som utomlands. En person hade studiehjälp i slutet av 1970-talet kan således ha skuldsatt sig redan då via den återbetalningspliktiga delen. Möjligheten för gymnasieungdomar att låna pengar till studierna upphörde 1 juli 1992. Tretton personer i undersökningsgruppen studerar fortfarande.
4.2.1 Inriktningen på studierna
Nedan framgår de vanligast förekommande inriktningarna på studierna. Inom gruppen grund- och forskarutbildning finns dock alla möjliga studieinriktningar representerade men dessa specificeras inte närmare. För de flesta av dessa personer ligger studierna långt tillbaka i tiden, vilket medfört svårigheter att få fram de exakta inriktningarna. Poängen är här snarare att visa hur många som läst både grund- och forskarutbildning med studiemedel.
Diagram 4.3
Studiernas inriktning
34
5
49
33 34
12
17 18 21
31 33
0
10
20
30
40
50
60
Ant
al p
erso
ner
Grund- + forskarutbildning
Enbart forskarutbildning
Enbart ekonomisk inriktning
Ekonomi + helt annan inriktn
Musik/konst etc
Beteendevet/psykologi
Data/teknik
Vård/medicin/chiropraktik
Övrig (en) inriktning
Två helt skilda inriktningar
Tre eller f ler skilda inriktn
Inom den undersökta gruppen var utbildning inom ekonomi den enskilt populäraste inriktningen på studierna. Relativt många har haft studiemedel för både grund- och forskarutbildning, med olika ämnesinriktningar. Ungefär lika många bedrev musik- eller konststudier alternativt ekonomi + en helt annan inriktning. Av samma storleksordning var också grupperna som bedrev studier inom två helt skilda ämnesinriktningar alternativt tre eller fler skilda inriktningar. Som exempel på helt skilda inriktningar kan nämnas konst/medicinsk diagnostik, beteendevetenskap/hotell-o restaurang, arkitektur/journalistik samt naturvetenskap/ psykologi/konst. Kombinationen turism/konst/religion förekom också liksom journalistik/oceanografi/datavetenskap/organisation.
15
Resultatet visar dels att i princip samtliga utbildningsområden finns representerade och dels att ett stort antal av personerna läst mer än en studieinriktning. Även om relativt många kan anses ha en tydlig inriktning på sina studier finns också ett stort antal som har varierande kombinationer av ämnesområden. Enligt betänkandet från Studiemedelskommittén skulle CSN i varje enskilt fall pröva om studiemedel kan beviljas eller inte. Särskilt omnämns utbildningar till läkare och veterinär, där det kan vara en ren fördel om studierna bedrivs utomlands, men även andra kvalificerade utbildningar bör kunna komma i fråga. Diskussionerna som följde resulterade dock i att reglerna inte blev så strikta. I stället infördes en mer liberal syn på utlandsstudier som innebar att den studerande i princip blev fri att själv välja ämnesinriktning.
4.2.2 Studieländer
I nedanstående diagram är personerna i gruppen fördelade på respektive studieland. Här tas inte någon hänsyn till att majoriteten har studerat både i Sverige och utomlands. Endast aktuellt land för utlandsstudier framgår alltså. De få personer som läst enbart i Sverige finns dock med.
Diagram 4.4
Studieland
5
220
28
13 8 13
Sverige
USA
USA+annat land
Storbritannien
Australien
Övriga
Majoriteten av gruppen har bedrivit sina studier i USA. Som framgår var det näst populäraste alternativet inom gruppen att studera i USA och något annat land. Den vanligast förekommande kombinationen är USA-Storbritannien, tätt följt av USA-Spanien respektive USA-Australien. Ingen av personerna undersökningsgruppen har studerat i Afrika eller Sydamerika annat än i kombination med studier i USA. I gruppen ”övriga” dominerar länder inom Europa.
16
4.2.3 Studietidens längd
De två följande tabellerna visar hur många terminer studier bedrivits utomlands respektive det totala antalet terminer för personerna i undersökningsgruppen.
Diagram 4.5
Antal terminer utomlands
5
36
99
137
10
0
20
40
60
80
100
120
140
160
0 te Högst 8 te 9-12 te 13-16 te 17 te och mer
Intervall, terminer
Ant
al p
erso
ner
Närmare hälften av personerna har studerat utomlands under 6,5 år eller mer. Den längsta studietiden i utlandet är 20 terminer. Tre personer har så lång utbildning utomlands och samtliga dessa har läst både grund- och forskarutbildning i Polen, USA respektive Storbritannien.
Diagram 4.6
Antal terminer totalt
111
124
41
8 3
0
20
40
60
80
100
120
140
10 - 14 15 - 19 20 - 24 25 - 29 30
Intervall, terminer
Ant
al p
erso
ner
Som en jämförelse med studietiden för utlandsstudier framgår i ovanstående tabell personernas totala antal terminer med studiestöd. Här ingår alltså även studier i Sverige före och/eller efter utlandsvistelsen. De flesta har studerat mellan sju och tio år. Två personer har haft studiestöd i 35 terminer och en i 38 terminer. Detta motsvarar en studietid på 17-19 år.
17
Dessa tre personer har först haft studiestöd i relativt många terminer för utbildning på gymnasienivå, därefter grundläggande högskoleutbildning samt forskarutbildning. Att det varit möjligt att få studiemedel i så många terminer beror dels på en generös tillämpning av särskilda skäl och dels på övergångsbestämmelser i samband med studiestödsreformer. Idag är det inte möjligt att komma upp i utbildningstider av den här omfattningen. En begränsning av antal veckor studiestöd kan beviljas för finns inom respektive utbildningsnivå, det vill säga grundskole-, gymnasie- respektive högskolenivå. Forskarutbildning ger inte rätt till studiemedel annat än till den del som ryms inom antalet veckor på högskolenivå.
4.2.4 Utbetalda lånebelopp
Nedanstående tabell visar hur stora lånebelopp som betalats ut till personerna i undersökningsgruppen. I beloppen kan ingå studielån för studier i Sverige, extra studiemedel, studielån för utlandsstudier samt merkostnadslån.
Diagram 4.7
Utbetalt lån, totalt
9
40
58 56
70
36
18
0
10
20
30
40
50
60
70
80
400 000 499 999
500 000 599 999
600 000 699 999
700 000 799 999
800 000 899 999
900 000 999 999
1 000 000 och mer
Utbetalningar, intervall
Ant
al p
erso
ner
238 av de 287 personerna i undersökningsgruppen (83 procent) har tagit emot mer än 600 000 kr i utbetalningar av studielån. De två personer som fått mest utbetalt har tagit emot drygt 1,4 mnkr i studielån.
Högskoleverkets rapport menar att kostnaderna för de som studerar utomlands i genomsnitt är högre än för de som studerar i Sverige. Studerande utomlands får i de allra flesta fall en merskuldsättning i form av extra studiemedel/merkostnadslån för resor och terminsavgifter. Hur stor denna merskuldsättning blir beror dels på studietidens längd och dels på i vilket land studier bedrivs.
18
Diagram 4.8
Utbetalt i extra studiemedel och/eller merkostnadslån
Ant
al p
erso
ner
140
120
100
80
60
40
20
0
117
91
45
17
5 10
2
0 - 99 999 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 och 199 999 299 999 399 999 499 999 599 999 mer
Utbetalningar, intervall
220 personer (77 procent) har fått mer än 300 000 kr för extra kostnader i samband med studierna. Den som enskilt fått mest utbetalt har tagit emot drygt 730 000 kr i extra studiemedel och merkostnadslån. Den höga merskuldsättningen för personerna i undersökningsgruppen beror till största delen på att de valt att studera utomlands istället för i Sverige. Enligt Studiemedelskommitténs betänkande är dock studenterna medvetna om de höga kostnaderna men samtidigt övertygade om värdet med utbildningen.
4.2.5 Merskuldsättningen och nyttan med utlandsstudierna
Av Högskoleverkets rapport om nyttan med utlandsstudier framgick att antalet utlandsstuderande mer än tiodubblats under perioden från slutet av 1980-talet till senare delen av 1990-talet. Detta innebär att funderingarna i betänkandet från Studiemedelskommittén inte infriats. Där angavs att det inte fanns någon större risk för att antalet utlandsstuderande dramatiskt skulle öka även om reglerna blev mer generösa. Nu behöver hela ökningen inte bero på just regelliberaliseringen utan kan också vara ett resultat av att det blivit mer och mer populärt att studera utomlands.
Studiemedelskommittén menade att de som vill studera utomlands noga överväger för- och nackdelar med sådana studier, och att de med stor sannolikhet är förvissade om att utbildningen kommer att vara värdefull för framtiden. Högskoleverkets studie visade dock att de främsta motiven studenterna angivit för utlandsstudier var möjlighet till personlig utveckling, intresse för landet och förbättring av språkkunskaperna. Majoriteten av studenterna ansåg att de haft större nytta av utlandsstudierna i privatlivet – i samband med resor och i sociala sammanhang - än i yrkeslivet. De arbetsgivare som intervjuats föredrog att arbetssökande hade en svensk utbildning med bara vissa delar förlagda utomlands.
19
4.3 Kartläggning – återbetalningsperspektivet
Återbetalningsperspektivet utgör tyngdpunkten i denna studie. Framför allt är det skuldtypen ÅBSL som betonas. Skälet till detta är dels att återbetalningen har en direkt koppling till personernas inkomster, dels att reglerna för debitering av årsbelopp är olika beroende på om personerna är bosatta i Sverige eller utomlands. Uppgifter har samlats in avseende undersökningsgruppens aktuella skulder, debiteringar, adresser, inkomster och inbetalningar. Dessa uppgifter har sedan kompletteras med enklare matematiska beräkningar avseende möjligheterna att slutbetala miljonskulder, hur mycket individerna rimligtvis kan förväntas hinna betala samt hur mycket som troligtvis kommer att avskrivas. Slutligen görs en beskrivning av gruppen i skuldintervallet 500 000 – 999 999 kronor samt en uppföljning av de 19 personer som granskats i de båda tidigare utredningarna från 1989 och 1995.
4.3.1 Skuldsättning
Av nedanstående diagram framgår den procentuella fördelningen på olika lånetyper inom undersökningsgruppen.
Diagram 4.9
Procentuell fördelning på olika lånetyper
ÅBSL 46%
ÅBSL+ÅBAL 35%
ÅBSM+ÅBSL 15%
ÅBSM+ÅBSL+ÅBAL 4%
Skuldernas storlek vid ingången av 2005 - totalt per individ - varierar mellan strax över en miljon kronor och drygt 2 mnkr. Den genomsnittliga skuldstorleken i undersökningsgruppen är 1 133 247 kr.
4.3.2 Skuld- och ränteuppräkning
Den årliga skulduppräkningen för ÅBSM görs med hjälp av ett regleringstal. För 2004 fastställdes detta till 0,4 procent. För ÅBSL respektive ÅBAL sker en årlig ränteuppräkning av skulderna. Räntenivån för 2004 var 3,1 procent. När det gäller ÅBSL har räntan varierat genom åren. Den genomsnittliga räntan fram till och med 2005 har dock varit 5,5 procent.
20
Personerna i undersökningsgruppen fick under 2004 sina ÅBSL-skulder uppräknade med i genomsnitt 34 234 kr. Tre av personerna hade en ränteuppräkning på 60 000 eller mer. Den högsta enskilda uppräkningen var på drygt 67 000 kr.
4.3.3 Debitering ÅBSL
En av utgångspunkterna för debiteringen av årsbelopp i ÅBSL är om personen är bosatt i Sverige eller utomlands. Det är situationen två år tillbaka i tiden som styr hur debiteringen görs. Om en person är registrerad på en svensk adress sex månader eller mer under aktuellt år (det vill säga två år före debiteringsåret) ska denne debiteras enligt reglerna för bosatta i Sverige. Det motsatta gäller om personen istället är bosatt utomlands mer än sex månader. Av nedanstående diagram framgår vilken typ av adress som finns registrerad hos CSN bland de 287 personerna i undersökningsgruppen.
Diagram 4.10
Registrerad adress
58%
41%
1%
Svensk adress
Utländsk adress
Adress saknas
Av de 287 personerna är i-dagsläget 167 registrerade på adresser i Sverige medan 117 personer har anmält utländsk adress antingen direkt till CSN eller till Skatteverket. Tre personer saknar registrerad adress.
Personer bosatta i Sverige debiteras fyra procent av den sammanräknade inkomsten två år tillbaka i tiden. Detta förutsätter förstås att personen verkligen arbetar och deklarerar för inkomster i Sverige. I följande diagram visas hur förhållandet såg ut vid debiteringen 2005.
21
Diagram 4.11
Kombinationen svensk adress/ingen inkomstuppgift
25%
75%
Sve adr+ingen ink
Övriga
69 personer av de totalt 274 som är återbetalningsskyldiga är registrerade på adresser i Sverige och saknade helt uppgifter om inkomst hos Skatteverket under 2003. När det gäller möjligheten att debitera något årsbelopp för dessa personer ser fördelningen ut enligt följande.
Diagram 4.12
Debitering 2005 - svensk adress/ingen inkomstuppgift
60
9
0
10
20
30
40
50
60
70
Ingen debitering har skett Debiterad som bosatt utomlands
Ant
al p
erso
ner
Som resultatet visar är det inte möjligt att debitera något årsbelopp för personer som har adress i Sverige men saknar inkomstuppgift hos Skatteverket. En fjärdedel (69 personer) av de återbetalningsskyldiga i undersökningsgruppen befinner sig i denna situation. Av dessa kunde dock nio personer istället debiteras årsbelopp enligt reglerna för utomlands bosatta.
22
Detta beror på att de haft en utländsk adress registrerad mer än sex månader under 2003. De resterande 60 har alltså inte kunnat påföras något årsbelopp för 2005 och för 18 av dessa har överhuvudtaget inte någon debitering skett under de senaste åtta åren. Detta innebär att skulderna stadigt ökat under samma period. Enligt Studiemedelskommitténs tankar skulle samtliga avgiftsskyldiga varje år betala tillbaka någon del av sin skuld oavsett inkomstens storlek. Detta har således inte infriats.
Utomlands bosatta debiteras normalt fem procent av skulden. Återbetalningsskyldiga som är bosatta inom EU/EES-området kan dock ansöka om omdebitering av årsbeloppet genom att styrka inkomster i utlandet under det år som ska ligga till grund för debiteringen. Följande tabell visar debiteringarna för de 117 personer som i dagsläget har utländska adresser registrerade.
Diagram 4.13
Debiteringar ÅBSL 2005 - utländsk adress
54
20
3 2
38
0
10
20
30
40
50
60
1/20 av skulden
1/20 + justering 4% av utl ink 4% av svensk ink
ingen debitering
Debitering
Ant
al p
erso
ner
74 personer har ursprungligen debiterats fem procent av skulden för 2005. Med debitering fem procent + justering avses personer som ursprungligen fått ett årsbelopp motsvarande fem procent av skulden och därefter ansökt om och beviljats nedsättning av årsbeloppet på grund av synnerliga skäl. Årsbeloppet har då satts ned till fyra procent av inkomsten under betalningsåret alternativt till 0 kronor om egen inkomst saknas. 16 personer fick årsbeloppet nedsatt till fyra procent av innevarande års inkomster och fyra fick årsbeloppet nedsatt till 0 kr. De som enligt ansökan om nedsättning uppgett att de helt saknar egen inkomst försörjs av make/maka. Tre personer har beviljats omdebitering till fyra procent av inkomsten (under 2003) i utlandet. De två som debiterats enligt reglerna för bosatta i Sverige, det vill säga fyra procent av inkomsten, har haft en svensk adress i minst sex månader under 2003.
Av de 38 personer som inte debiterats något årsbelopp studerar tio fortfarande.
23
Nästa diagram visar orsakerna till uteblivna debiteringar avseende de personer som inte studerar under 2005. Denna grupp utgörs av 28 personer.
Diagram 4.14
Utländsk adress - ingen debitering ÅBSL 2005
10
9
8
7 Utl adr mer än sex mån 2003
6 Utl adr högst sex mån 2003
5 Svensk adress under 2003 Ej återbetalningsskyldig
4 Samordnad betalning
3
2
1
0
Nio personer hade utländsk adress mer än sex månader under 2003 men har inte blivit debiterade årsbelopp eftersom de studerade vår- och höstterminen 2003. Bland de sex personer som hade utländsk adress i högst sex månader studerade en under båda terminerna 2003 och en annan under enbart höstterminen. Den senare debiterades inget årsbelopp på grund av nolltaxering under 2003. Detsamma gällde de övriga fyra i samma kategori som inte studerade alls under 2003. Sex personer hade svenska adresser registrerade men samtliga var antingen nolltaxerade eller hade för låga inkomster under 2003 för att påföras någon debitering. Två hade samordnad betalning. Med detta menas att totalt debiteras fem procent av inkomsten två år tillbaka i tiden. Framräknat samordnat belopp avräknas först mot ursprunglig avgift i ÅBSM. Det som sedan eventuellt blir över avräknas mot ursprungligt årsbelopp i ÅBSL. För dessa båda personer var inkomsterna för låga för att samordningen skulle medföra debitering även i ÅBSL-skulden.
Studiemedelskommitténs betänkande menade att studielånesystemet (ÅBSL) inte längre skulle göra det möjligt att hålla inkomsten under en viss nivå för att helt slippa betala tillbaka. För denna grupp om 23 personer har dock tankarna om årlig betalning inte kunnat infrias.
Ant
al p
erso
ner
9
6 6
5
2
1 2
24
4.3.4 Undersökningsgruppens inkomster
Av följande tabell framgår vilka inkomstuppgifter CSN fått från Skatteverket avseende de tre senaste fastställda inkomståren för de 287 personer som ingår i undersökningsgruppen.
Diagram 4.15
Antal personer och inkom stuppgifte r 2001-2003
120
100
80
Nolltax 0 kr i ink
60 Uppgift saknas Varierande inkom ster
40
20
0
103 100
112
27
3535
75 70
64
8282 76
2001 2002 2003
För aktuella inkomstår återfinns flest personer som ”nolltaxerare”. De personer som förekommer i kategorierna ”nolltax” respektive ”0 kr i ink” har fått inkomsten fastställd till 0 kr genom en godkänd taxering. Status ”uppgift saknas” förekommer där Skatteverket inte fått in några inkomstuppgifter för personerna i fråga. Om dessa tre kategorier räknas samman innebär det att totalt 74 procent (2001) respektive 71 procent (2002 och 2003) av undersökningsgruppen antingen saknar inkomst eller saknar inkomstuppgift hos Skatteverket.
Enligt Studiemedelskommitténs betänkande skulle det nya återbetalningssystemet (ÅBSL) undvika att en återbetalningsskyldig frivilligt minskar sin arbetsinsats/inkomst för att slippa betala tillbaka något. Som framgår ovan saknar drygt 70 procent av personerna i undersökningsgruppen inkomst eller inkomstuppgift enligt Skatteverket. De flesta av dem som Skatteverket saknar inkomstuppgift på är troligtvis bosatta utomlands. Detta innebär att Högskoleverkets funderingar kring att utlandsstuderande kan ha större benägenhet att söka arbete i utlandet stämmer. Kännedom om eventuella inkomster i utlandet får CSN endast i de fall den återbetalningsskyldige anmält inkomst i utlandet till Skatteverket alternativt ansöker om omdebitering eller nedsättning av årsbeloppet.
Inkomsterna för de personer som ingår i gruppen ”varierande inkomster” i föregående tabell fördelar sig enligt följande intervall.
25
Diagram 4.16 A
ntal
per
sone
rInkomstfördelning
40
35
30
25
37 35
24
8 7 6
13
17
21
10
14 16
5 3
10
3 6 5
2001 20 2002
2003 15
10
5
0 1 - 49 999 50 000 - 99 100 000 - 200 000 - 300 000 - 400 000 och
999 199 999 299 999 399 999 uppåt
Inkomstintervall
För samtliga inkomstår återfinns flest personer i det lägsta inkomstintervallet, det vill säga med inkomster under 50 000 kr. Under inkomståret 2001 var det totalt 76 personer i undersökningsgruppen som hade varierande inkomster. 45 av dessa hade inkomster som understeg 100 000 kr. Av dessa i sin tur studerade 26 personer hela året. Motsvarande siffror för 2002 var 42 av totalt 82 (varav 10 studerade hela året) och för 2003 hade 30 av 78 personer inkomster under 100 000 kr (varav fyra studerade hela året). Fyra av personerna var skönstaxerade för inkomster på mellan 120 000 och 300 000 kr under 2003. Att de skönstaxerats innebär att de inte hade lämnat in någon deklaration för inkomståret.
Sammanfattningsvis hade alltså 235 av de 287 personerna (det vill säga 82 procent) antingen ingen inkomst alls, ingen inkomstuppgift hos Skatteverket eller en inkomst som var lägre än 100 000 kr under inkomståret 2003.
Genomsnittsinkomsten bland personerna i undersökningsgruppen kan beräknas på olika sätt. Om samtliga 287 i gruppen beaktas blir genomsnittsinkomsten 48 223 kr under 2003. Bland de återbetalningsskyldiga (274 personer) blir motsvarande inkomst 50 511 kr. Genom att räkna med enbart de som faktiskt hade inkomster under 2003 (enligt Skatteverket) hamnar genomsnittsinkomsten på 168 782 kr. Detta kan jämföras med den genomsnittliga årsinkomsten i Sverige 2003 som var 273 600 kr1.
1 Källa: Statistiska centralbyråns (SCB) hemsida
26
4.3.5 Inbetalda belopp
I undersökningsgruppen finns 274 personer som är återbetalningsskyldiga. Av nedanstående tabell framgår hur stora belopp dessa personer har betalat på sina studieskulder.
Diagram 4.17
Antal personer med skulder =/> 1 000 000 och inbetalda belopp
131
48
78
11 6
0
20
40
60
80
100
120
140
0 1-9 999 10 000-49 999 50 000-99 999 100 000
Inbetalningar, intervall
Ant
al p
erso
ner
Närmare hälften av personerna i gruppen återbetalningsskyldiga har inte gjort några inbetalningar överhuvudtaget. Detta innebär att funderingarna i Studiemedelskommitténs betänkande, om att samtliga ska betala in något på sina skulder, inte har infriats. Den person som betalat mest på sin skuld har betalat drygt 220 000 kr. Denne är bosatt utomlands och har sedan 2002 årligen debiterats fem procent av skulden. Allt som debiterats har också betalats in.
I genomsnitt har personerna i gruppen betalat in totalt 12 943 kr. Undersökningsgruppen har hittills tillsammans betalat 3 546 247 kr på den totala skulden om 321 702 598 kr. Detta innebär ett belopp motsvarande 1,1 procent av hela skuldmängden.
27
4.3.6 Förhållandet mellan debitering och återbetalning
Personer med enbart ÅBSL-skuld
I undersökningsgruppen har 134 personer enbart ÅBSL-skuld. Av dessa har 51 personer inte debiterats något årsbelopp för 2005. För 21 av dessa har det inte skett någon debitering alls under åren 1998-2005.
Av följande två diagram framgår hur de personer som debiterats årsbelopp sköter sin återbetalning. De som av olika anledningar inte kunnat debiteras respektive de som fått nedsättning av årsbelopp till 0 kr ingår inte i denna redovisning.
Diagram 4.18
Debiterade som bosatta i Sverige 2005
82%
9%
9%
Betalar Betalar delvis Betalar inte
De flesta av dem (totalt 35 personer) som är debiterade som bosatta i Sverige sköter sin återbetalning.
Diagram 4.19
Debiterade som bosatta utomlands 2005
31%
13%
56%
Betalar Betalar delvis Betalar inte
28
48 personer har debiterats fem procent av skulden. Mer än hälften av dem gör inga inbetalningar på sina studieskulder. Vissa av dem har ansökt om och beviljats nedsättning av årsbeloppet men betalar ändå inte.
Personer med skuld i både ÅBSL och ÅBAL
I undersökningsgruppen finns totalt 100 personer som har både ÅBSL och ÅBAL-skulder. Av dessa har 12 inte hunnit bli återbetalningsskyldiga i något av lånen ännu. 17 personer har av olika andra anledningar inte debiterats årsbelopp för 2005 i något av lånen. Nedan specificeras fördelningen för respektive skuldtyp.
Tabell 4.1 Antal Betalar Betalar delvis Betalar inte
Debiterad i både ÅBSL och ÅBAL 44 15 8 21 Debiterad enbart i ÅBSL 2 2 Debiterad enbart i ÅBAL 24 12 12
Att en person inte debiterats något årsbelopp i ÅBSL men däremot i ÅBAL för 2005 kan bero på att inkomsten under 2003 varit för låg eller att uppgift om inkomst saknas hos Skatteverket. Om årsbelopp i ÅBSL debiterats men inte i ÅBAL för 2005 beror detta troligtvis på att personen studerade med studiemedel så sent som höstterminen 2004 och därför inte hunnit bli återbetalningsskyldig i ÅBAL.
Av de 17 som sköter sin återbetalning i ÅBSL har fyra debiterats årsbelopp motsvarande fem procent av skulden. Motsvarande siffra för dem som inte betalar är 18 (av totalt 21) personer. Hälften av dem som enbart debiterats årsbelopp i ÅBAL sköter sin återbetalning.
Personer med ÅBSM och ÅBSL-skulder
Totalt har 42 personer i undersökningsgruppen skulder i såväl ÅBSM som ÅBSL. Sex av dessa har inte debiterats årsbelopp för 2005 i något av lånen.
Tabell 4.2 Antal Betalar Betalar delvis Betalar inte
Debiterad i både ÅBSM och ÅBSL 21 3 3 15 Debiterad enbart i ÅBSM 4 1 3 Debiterad enbart i ÅBSL 6 4 2 Samordnad betalning 5 3 2
Av de totalt sju som sköter återbetalningen i ÅBSL har två debiterats som utomlands bosatta. Motsvarande siffra för dem som inte betalar är 13 (av totalt 17) personer.
29
Personer med ÅBSM, ÅBSL och ÅBAL-skulder
Antalet personer som har skulder i samtliga tre lånetyperna uppgår till 11 i aktuell undersökningsgrupp. Av dessa har fyra inte debiterats årsbelopp för 2005 i någon av skulderna.
Tabell 4.3 Antal Betalar Betalar delvis Betalar inte
Debiterad i ÅBSM, ÅBSL o ÅBAL
3 1 2
Debiterad i ÅBSL och ÅBAL 1 1 ÅBAL + Samordn ÅBSM+ÅBSL 3 2 1
De två som inte betalar är bosatta utomlands och har debiterats årsbelopp i ÅBSL med fem procent av skulden.
Enligt Studiemedelskommitténs betänkande skulle återbetalningssystemet inte vara konstruerat så att grupper av låntagare redan på förhand kan räkna med att aldrig behöva betala tillbaka sin skuld eller få en stor del av skulden efterskänkt. Resultatet visar dock att många – av olika anledningar - överhuvudtaget inte debiteras något årsbelopp. De allra flesta av de personer (med skuld enbart i ÅBSL) som debiterats årsbelopp som bosatta i Sverige sköter sin återbetalning. Motsatt gäller för dem som debiterats fem procent av skulden, där mer än hälften i undersökningsgruppen inte betalar något alls. Av de personer som har ÅBSL-skuld kombinerad med antingen ÅBSM eller ÅBAL är det relativt få som sköter sin återbetalning. Framför allt gäller detta de personer som debiterats fem procent av ÅBSL-skulden.
4.4 Faktorer som påverkar möjligheterna till slutbetalning
Bortsett från vad personerna faktiskt betalar på sina skulder har ett antal andra faktorer inverkan på huruvida skulderna minskar eller ökar. Dock ska påpekas att nedanstående beräkningar är mycket förenklade och generaliserade. Avsikten med beräkningarna är att ge en teoretisk bild av vad som krävs för att personerna i undersökningsgruppen ska ha en möjlighet att slutbetala sina miljonskulder.
4.4.1 Faktor 1: Räntenivåns inverkan
Räntan i ÅBSL är 2005 på den hittills lägsta nivån (2,8 procent). 1993 låg nivån på 8,7 procent. Den genomsnittliga räntan genom åren hamnar på 5,5 procent. Om denna räntenivå förutsätts vara konstant, och inga inbetalningar görs, skulle den årliga uppräkningen av undersökningsgruppens genomsnittsskuld (1 133 247 kr) bli 62 329 kr.
Beräkning: uppräkning = 0,055 x 1 133 247
30
4.4.2 Faktor 2: Inkomstens storlek
För att årsbeloppet ska vara lika högt som den beräknade genomsnittliga ränteuppräkningen (62 329 kr) krävs en årsinkomst på 1 558 225 kr utifrån förutsättningen att årsbeloppet motsvarar fyra procent av inkomsten.
Beräkning: inkomsten = 62 329 0,04
4.4.3 Faktor 3: Ålderns betydelse
Genomsnittsåldern i undersökningsgruppen är idag 36 år. Den del av studieskulden som finns kvar vid ingången av det år personerna fyller 65 år kommer att skrivas av. Detta innebär att den genomsnittliga återstående betalningstiden är 29 år. Om målet skulle vara att hela skulden är slutbetald och att inget behöver avskrivas måste de årliga inbetalningarna uppgå till 101 406 kr.
Beräkning: avbetalning kapitalskuld = 1 133 247 kr = 39 077 kr/år 29 år
39 077 + 62 329 (ränteuppräkning) = 101 406 kr/år
4.5 Problematiken kring skuldstorlek, årsbelopp och debitering i ÅBSL
Samtliga personer i undersökningsgruppen har en skuld i ÅBSL, antingen enbart eller i kombination med ÅBSM och/eller ÅBAL. Genomsnittsåldern bland personerna är idag 36 år och den genomsnittliga skuldstorleken 1 133 247 kr. Enligt Studiemedelskommitténs betänkande ska utgångspunkten vara att studieskulderna i normalfallet återbetalas i sin helhet. För att detta ska vara möjligt måste en tänkt genomsnittsperson i aktuell grupp betala tillbaka drygt 101 000 kr per år. Beräkningarna visar att Studiemedelskommitténs utgångspunkt inte kan infrias vid skulder som = eller > 1 000 000 kronor.
Den genomsnittliga ränteuppräkningen inom undersökningsgruppen var 34 234 kr för 2004. För att skulden inte ska öka måste årsbeloppet minst motsvara detta belopp. De enda personer som påförts ett årsbelopp högre än detta är de som debiterats fem procent av skulden. Den ”normala” debiteringen för ÅBSL är fyra procent av den sammanräknade inkomsten två år tillbaka i tiden. Detta skulle innebära att en sammanräknad inkomst på 855 850 kr krävs för att nå upp till ett belopp motsvarande den senaste (genomsnittliga) ränteuppräkningen. Att ett inkomstrelaterat återbetalningssystem skulle gynna låntagare med relativt låga löner och höga skulder, som framhålls i betänkandet, stämmer åtminstone inte vid studieskulder av den storleksordning denna studie omfattar. Vidare påpekade Studiemedelskommittén att samtliga avgiftsskyldiga varje år skulle betala tillbaka någon del av sin skuld, oavsett vilken inkomst de hade. När det gäller personerna i aktuell undersökningsgrupp har detta mål inte kunnat nås.
31
Ett stort problem är, som tidigare nämnts, de 60 personer som är registrerade på adresser i Sverige men saknar inkomstuppgift hos Skatteverket. Dessa kan överhuvudtaget inte debiteras något årsbelopp. Under 2003 hade 82 personer i undersökningsgruppen varierande inkomster. Genomsnittsinkomsten för dessa ligger på 168 782 kr. Resultatet visar att flest personer av dem som hade inkomster detta år återfinns i det lägsta inkomstintervallet, 1 - 49 999 kr. Totalt sett hade 235 av undersökningsgruppens 287 personer antingen ingen inkomstuppgift alls eller inkomster under 100 000 kr under 2003. Av de 274 som är återbetalningsskyldiga behöver 86 personer inte betala tillbaka något alls i år. Förutom de ovanstående 60 utgörs denna grupp av 23 personer registrerade på utländska adresser och tre personer som saknar adress. Studiemedelskommitténs principer för ”allmän” återbetalning kan därmed inte uppfyllas när det gäller personer i ett flertal olika situationer.
En av personerna i undersökningsgruppen sköter sin återbetalning exemplariskt och är också den som har betalat in störst belopp på sin studieskuld. Personen är bosatt utomlands och debiteras och betalar årligen in ett belopp motsvarande fem procent av skulden. Årsbeloppen har överstigit ränteuppräkningen, vilket i det här fallet lett till en genomsnittlig, årlig skuldminskning på 27 000 kr. Personen är idag 35 år och har alltså 30 återbetalningsår kvar. Vid årsskiftet var skulden drygt 1,3 mnkr. Om den genomsnittliga skuldminskningen teoretiskt sett antas gälla även i framtiden hinner personen minska sin skuld med ungefär 830 000 kr. Detta innebär att drygt 490 000 kr ändå återstår vid 65 års ålder, trots att höga belopp debiteras och återbetalningen sköts exemplariskt. Studiemedelskommitténs utgångspunkt för det nya återbetalningssystemet var att studieskulder i normalfallet ska återbetalas i sin helhet. Detta torde inte kunna uppnås när det gäller personerna i aktuell undersökningsgrupp.
4.6 Beskrivning av gruppen i skuldintervallet 500 000 – 999 999 kr I skuldintervallet 500 000 – 999 999 kr finns vid ingången av 2005 totalt10 909 personer. Hur antalet personer fördelar sig inom respektive 100 000 kr-intervall framgår av nedanstående diagram. Diagram 4.20
Antal personer fördelade i olika skuldintervall
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
Skul
dint
erva
ll 50
0 00
0 - 9
99 9
99 k
r
500 000-599 999
600 000-699 999
700 000-799 999
800 000-899 999
900 000-999 999
6 087
2 598
1 250
641 333
Personer
Mer än hälften av totala antalet personer återfinns i skuldintervallet 500 000 – 599 999 kr.
32
Den genomsnittliga skuldstorleken för de 10 909 personerna är 619 252 kr.
Nästa diagram visar inkomstintervallen för dessa 10 909 personer.
Diagram 4.21
Antal personer i skuldintervalle t 500 000-999 999 förde lade i olika inkom stintervall
1 462
5 025
1 568 1 651
701 283 114 53 16 21 6 9
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
ingen u
ppg ift
0 99 9
99
100 0
00-19
9 999
200 0
00-29
9 999
300 0
00 39
9 999
400 0
00 49
9 999
500 0
00-59
9 999
600 0
00-69
9 999
700 0
00-79
9 999
800 0
00-89
9 999
900 0
00-99
9 999
1 000
000
Inkom stintervall
Ant
al p
erso
ner
60 procent av personerna antingen saknade inkomstuppgift hos Skatteverket eller hade en inkomst som var lägre än 100 000 kr under 2003. Av följande tabell framgår hur dessa personer fördelar sig inom respektive skuldintervall.
Diagram 4.22
Inkom stuppgift saknas e lle r inkom sten understiger 100 000, procentuell förde lning
51
66 72 75 78
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
500 000-599 000
600 000-699 999
700 000-799 999
800 000-899 999
900 000-999 999
Skuldintervall
Proc
ent
Andelen personer som under 2003 antingen saknade inkomstuppgift hos Skatteverket eller hade inkomster som var lägre än 100 000 kr ökade för varje högre skuldintervall. Närmare 80 procent av personerna i det högsta skuldintervallet befann sig i denna situation.
33
Personerna i hela intervallet, 500 000 – 999 999 kr, har i genomsnitt betalat in 25 239 kr på sina skulder. Tillsammans har de betalat in 275 330 419 kr på den totala skulden om 6 755 419 776 kr. Detta innebär ett belopp motsvarande 4,1 procent av hela skuldmängden.
4.7 Uppföljning av de 19 personerna med skulder = eller > 400 000 i 1989 års utredning
I utredningen som genomfördes 1989 fanns 19 personer som då hade en studieskuld som översteg 400 000 kr. Nedanstående diagram visar skuldutvecklingen för dessa personer.
Diagram 4.23
Skuldutveckling mellan 1989 och 2005
Skuldminskning Skuldökning
6
13
Mellan åren 1989 och 2005 har det skett en skuldökning för de flesta av personerna. Snittinkomsten var drygt 279 000 kr under 2003, vilket var strax över genomsnittsinkomsten i Sverige det året. För åtta personer saknas inkomstuppgifter för samma år. 13 av personerna betalar kontinuerligt. Tre är föremål för kronofogdehantering, en har skuldsanering och för en person finns det ett CSN-krav. Med CSN-krav avses påminnelse med upplysning om att ärendet överlämnas till kronofogde om betalning inte sker.
34
5 Blev det som det var tänkt?
5.1 Slutsatser
5.1.1 Beviljningsperspektivet
• Beviljningen av studiemedel har varit generös både när det gäller inriktningen på utlandsstudierna och antalet terminer det var möjligt att få studiemedel för.
• De höga skulderna har framför allt uppstått genom den merskuldsättning utlandsstudierna medfört.
5.1.2 Återbetalningsperspektivet
• Ett stort antal personer kan inte debiteras något årsbelopp i ÅBSL. Detta gäller särskilt de som är folkbokförda i Sverige men som Skatteverket saknar inkomstuppgifter på.
• Majoriteten av personerna i undersökningsgruppen har antingen saknat inkomstuppgift hos Skatteverket eller haft en inkomst lägre än 100 000 kr under 20012003.
• De inbetalda beloppen i undersökningsgruppen motsvarar en 1,1 procent av den totala skuldmängden.
• Bland dem som debiterats belopp för 2005 är det fler som missköter betalningen än som sköter den. Detta gäller oavsett kombination av olika skuldtyper och framför allt de som debiterats ÅBSL enligt reglerna för bosatta utomlands.
• Även om återbetalningen sköts exemplariskt kommer en skuld på närmare en halv miljon kronor att återstå när åldern för avskrivning uppnås.
• Undersökningsgruppens låga betalningsvilja/-förmåga/-moral kommer att leda till stora avskrivningsbelopp i framtiden.
• För gruppen som finns i skuldintervallet 500 000 – 999 999 kr gäller förhållandet ju högre skuld desto lägre inkomst.
35
5.2 Diskussion
Behövdes denna undersökning när vi redan, genom tidigare utredningar, visste att höga studieskulder uppstår för personer som studerar utomlands och att återbetalningsskyldiga med höga skulder har låga inkomster? Vi tycker nog det. I likhet med undersökningen som gjordes 1989 är denna också gjord på individnivå. Var och en av de ingående personerna har granskats såväl när det gäller för vilka studier lån betalats ut och hur mycket, som hur de sköter sin återbetalning. Vad kan vi då säga om gruppen? Verkar de ha tagit ansvar för sina studier och sin skuldsättning? Har CSN uppfyllt sitt ansvar som kreditgivare och borgenär?
Vi börjar med att titta på detta ur ett beviljningsperspektiv. Man kan urskilja två grupper av utlandsstuderande. Dels de som fullföljt sitt initiala val av utbildning och dels de som tycks ha haft mera svårt att bestämma inriktningen på studierna. För dem som läst tre eller kanske fyra helt skilda ämnesinriktningar ligger det nära till hands att tro att de inte hade något egentligt mål med sina studier. Kanske var det bara ett sätt att finansiera uppehället utomlands. Oavsett vilken grupp man tillhör har utbetalningarna i lån för merkostnader kanske blivit orimligt höga. Vad kan vi då säga om CSN: s roll i beviljningssituationen? Vid prövningen har CSN utan hänsyn till individens skuld beviljat ytterligare studiemedel så länge det funnits terminer kvar enligt gällande regler. Olika övergångsbestämmelser har också bidragit till ökad skuldsättning genom att det blivit möjligt att studera ännu fler terminer.
Även om myndigheten självklart inte kan göra någon kreditprövning när studiemedel beviljas, anser vi att det åtminstone bör krävas att de som ansöker om studiemedel för utlandsstudier har ett tydligt mål med utbildningen. Betraktar vi sedan storleken på de utbetalningar som gjorts under studietiden utomlands kan man fundera på om de studerande överhuvudtaget hade något intresse för eller kontroll på sin skuldsättning. Vi anser att CSN borde ta ett större ansvar för den enskilda individens skuldsättning när skulden börjar närma sig en viss nivå.
Ur återbetalningsperspektivet är problemen ännu större, även om beviljningen givetvis lägger grunden till de höga studieskulderna. Det kanske allra viktigaste problemet, enligt vår mening, är de uteblivna debiteringarna. Vi anser att det är orimligt att ingen ÅBSL-debitering kan göras när en person är folkbokförd på en svensk adress men saknar inkomstuppgift hos Skatteverket. År efter år ”slipper” många därigenom debiteras några årsbelopp. Antagligen är flera av dem i själva verket bosatta och arbetande utomlands. Här kan det också finnas ganska många så kallade ”gränsgångare”, det vill säga personer som är folkbokförda i Sverige men arbetar i något grannland. Frågan är hur vi ska få dem att meddela oss de uppgifter vi behöver för att kunna debitera årsbelopp. Sedan är det också anmärkningsvärt att de som faktiskt beskattas i Sverige har inkomster som ligger långt under genomsnittsinkomsten bland befolkningen.
Tittar vi sedan på hur själva återbetalningen sköts ser det också oroväckande ut. Framför allt är det de som debiterats årsbelopp i ÅBSL som utomlands bosatta, det vill säga med fem procent av skulden, som inte betalar. Problemet är, som vi ser det, att debiteringarna troligtvis uppfattas som orimligt höga. För skulder på över en miljon blir debiteringarna mer än 50 000 kr per år. Frågan är varför personerna inte i större utsträckning ansökt om omdebitering eller nedsättning. Detta skulle ha medfört att de fått debiteringar som stått i proportion till inkomsterna. Problemet försvinner dock – eller minskar åtminstone - förhoppningsvis i och med de nya återbetalningsreglerna som införs 1 januari 2006. Dessa regler innebär att bosatta utomlands har möjlighet att ansöka om att få årsbeloppet beräknat utifrån inkomsten i
36
utlandet. Taxeringsbesked eller motsvarande ska styrka inkomstuppgiften. Vi anser att det är viktigt att utfallet av de nya reglerna följs upp. Skulle det visa sig att många ändå inte utnyttjar möjligheten till debitering utifrån inkomst måste vi fråga oss hur betalningsmoralen egentligen ser ut bland denna grupp återbetalare. För att komma åt detta krävs antagligen att vi vänder oss direkt till återbetalarna, kanske i form av en större enkätundersökning kombinerat med ett antal intervjuer.
Sammanfattningsvis kan vi utifrån resultaten från denna utredning konstatera att studieskulder i miljonklassen knappast kan förväntas bli slutbetalda. Åtminstone är slutbetalning inte möjlig för personer med normalgoda inkomster, det vill säga en inkomst som ligger kringgenomsnittet i Sverige. Även ur denna aspekt skulle det vara intressant att vända sig direkt till återbetalarna för att få reda på hur de ser på sin situation och hur de höga skulderna påverkat deras liv.
Vad vi fortfarande egentligen inte vet är vid vilken nivå en studieskuld för närvarande generellt kan betraktas som en hög. Vi kan gissa att gränsen går någonstans vid 500 000 kr. Därför behövs, som vi ser det, en stor kartläggning av gruppen återbetalare i intervallet 500 000 – 999 999 kronor. Det enda vi idag vet om denna grupp är att gjorda inbetalningar – totalt sett - är något större än för gruppen med skulder över en miljon. Vi vet också att de genomsnittliga inkomsterna, av någon anledning, är lägre för varje högre 100 000 kronors skuldintervall.
Enligt regleringsbrevet ska återbetalningsverksamheten aktivt bidra till att lån återbetalas. För att kunna leva upp till det målet krävs ökade kunskaper om CSN: s återbetalningsskyldiga kunder bland annat när det gäller skuld-/inkomstnivåer och betalningsförmåga/-vilja. Vi föreslår därför att ovanstående kartläggning genomförs som ett första steg. Tillvägagångssättet kan vara i stort detsamma som i denna undersökning men bör kompletteras med enkäter och ett antal intervjuer. Nästa steg är att utifrån nya kunskaper försöka hitta metoder som gör det både möjligt och lättare att betala tillbaka sina lån.
Källförteckning
Andréasson, J., Forss, M. och J. O. Larsson (2005), Återbetalningsverksamheten. En lösningsinriktad probleminventering.
Hamrin, S. och T. Godin (1995) Höga skulder. En undersökning av studieskulder som är större än 300 000 kronor.
HSV-rapport 1999:10R, Utlandsstudier – till vilken nytta?, http://web2.hsv.se/publikationer/rapporter/1999/9910R.pdf
Nordlander, K. och I. Ryder (1989) Undersökning om studiemedelstagare som har studieskulder som är större än 300 000 kronor.
Proposition 1987/88:116, Studiemedel
Proposition 1999/2000:10, Ett reformerat studiestödssystem
SOU 1987:39, Studiemedel. Betänkande från Studiemedelskommittén.
