Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Landstingens och regionernas
nationella samverkansgrupp
inom cancersjukvården
Kvalitetregister för
tumörer i pankreas och
periampullärt Årsrapport 2015
.
Oktober 2016
Innehållsförteckning
1. Inledning .............................................................................................................. 4
1.1 Bakgrund ...................................................................................................................................... 6 Tabell 1. Antal anmälda fall till cancerregistret .................................................................................................. 6 Figur 1. Åldersstandardiserad incidens maligna tumörer i pankreas och periampullärt, 1987-2015 ........ 7 Figur 2. Åldersstandardiserad incidens maligna tumörer i pankreas delad på kön, 1987-2015 ................. 7 Figur 3. Totalt överlevnad, 2005-2015 (siffror från Cancerregistret) ............................................................. 8 Figur 4. Totalt överlevnad vid genomgått kurativt syftande kirurgi, 2010-2013 (siffror från Nationella
Registret för Tumörer i Pankreas och Periampullärt). ..................................................................... 8
1.2 Registrets målsättning .................................................................................................................. 9
2. Rapportens underlag ........................................................................................... 10 Figur 5. Antal registrerade per formulär ........................................................................................................... 10
3. Registrets täckningsgrad .................................................................................... 12 Tabell 2. Registrets täckningsgrad ...................................................................................................................... 12 Figur 6. Registrets täckningsgrad för diagnosår 2015 ..................................................................................... 13
4. Beskrivning av populationen .............................................................................. 14 Tabell 3. Registrerade diagnoser, diagnosår 2010-2015 .................................................................................. 14 Tabell 4. TNM stadier för adenocarcinom i pankreas (C25.0-3 och C25.8-9), diagnosår 2015 ............ 15
5. Väntetider ............................................................................................................ 16 Tabell 5. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015 ....................................... 16 Figur 7. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut i Riket, diagnosår 2010-2015 ................................... 16 Tabell 6. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015 ....................................... 17 Tabell 7. Väntetid från definitivt behandlingsbeslut till patientbesked, diagnosår 2014 och 2015 ......... 17 Tabell 8. Väntetid från remiss till patientbesked, diagnosår 2014 och 2015 ............................................... 18 Figur 8. Väntetid från remiss till patientbesked i Riket, diagnosår 2010-2015 ........................................... 18 Tabell 9. Väntetid från definitivt behandlingsbeslut till kirurgi, diagnosår 2010-2015 ............................. 18
6. Utredning ............................................................................................................ 19
6.1 Beslut om kurativt syftande kirurgi ............................................................................................ 19 Tabell 10. Definitivt behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015 .............................................................. 19 Tabell 11. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på region, diagnosår 2015 ....... 20
6.1 Icke kurativt behandlingsbeslut ................................................................................................. 20 Figur 9. Flödesschema, diagnosår 2015 ............................................................................................................ 20 Tabell 12. Multidisciplinär konferens vid icke kurativt behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015 .. 21 Figur 10. Andel i procent av alla patienter som bedömts på multidisciplinär konferens 2013-2015. Mål
enligt vårdprogram >90% ................................................................................................................... 21
7. Planerad kurativ behandling .............................................................................. 22
7.1 Data på de patienter som planeras för kurativ syftande behandling .......................................... 22 Tabell 13. Ålder, könsfördelning, BMI, diabetes, performance status enligt WHO och ASA-
klassifikation, diagnosår 2015 ............................................................................................................. 22
8. Peroperativa data................................................................................................ 23 Tabell 14. Planerad resektion utförd, diagnosår 2015 .................................................................................... 23 Tabell 15. Åtgärder utförda då planerad resektion ej kunde genomföras, diagnosår 2015 ...................... 24 Tabell 16. Utförd resektion, diagnosår 2015 .................................................................................................... 25 Tabell 17. Ven-, artär- och laparoskopisk resektion vid standard Whipple/pylorussparande eller total
pankreatektomi, diagnosår 2015 ........................................................................................................ 26 Tabell 18. Operationstid (minuter) vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive
distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015 ............ 27 Tabell 19. Peroperativ blödning (ml) vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi
respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015 ........................................................................................................................................................ 27
Tabell 20. Andel patienter som fick transfusion peroperativt vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015 .................................................................................................................... 27
9. Postoperativa data .............................................................................................. 28 Tabell 21. Vårddagar efter opetation vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi
respektive distal pankreasreseketion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015 ......................................................................................................................................................... 28
Tabell 22. Utskrivna till vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015 ......................................................................................................................................................... 29
9.1 Postoperativa komplikationer .................................................................................................... 30 Tabell 23. Andelfördelning av vårdförloppbestämmande komplikation efter standard
Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2015 ....................................................................................................................................... 30
Figur 11. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid Standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015 ....................................................................................... 31
Figur 12. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid distal pankreasresektion, diagnosår 2015 ......................................................................................................................................................... 31
Tabell 24. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015 ....................................... 32
Tabell 25. Svårighetsgradering enligt Clavien av komplikationer vid distal pankreasresektion, diagnosår 2015 ......................................................................................................................................................... 33
9.2 PAD registrering ........................................................................................................................ 34 Tabell 26. Radikalitet vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår
2015 ......................................................................................................................................................... 34 Tabell 27. Histologisk typ vid standard Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive
distal pankreasresektion, diagnosår 2015 .......................................................................................... 35 Tabell 28. Undersökta lymfkörtlar för maligna fall vid standard Whipple/pylorussparande och total
pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2014 och 2015 ........................ 36
10. Resultat per sjukhus ........................................................................................... 37 Tabell 29. Utförda resektioner delad på sjukhus och resektionstyp, diagnosår 2015 ............................... 38 Tabell 30. Utförda resektioner delad på region och resektionstyp, diagnosår 2015 .................................. 39 Tabell 31. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på sjukhus, diagnosår 2015 ..... 40 Tabell 32. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på region, diagnosår 2015 ....... 41
11. Sammanfattande kommentarer ......................................................................... 42
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
2. Rapportens underlag
Sida 4 av 44
1. INLEDNING
Välkommen till årsrapport 2015 för det Nationella kvalitetsregistret för tumörer i pankreas och
periampullärt (d.v.s. distal gallgångstumör, tumör i ampulla Vateri respektive duodenum). Detta är
registrets fjärde årsrapport.
Registrets syfte är att stimulera ett multidisciplinärt och professionellt omhändertagande och jämlik
vård. Registret ska nationellt och regionalt kartlägga och redovisa den diagnostiska processen,
behandling och resultat och fungera som ett stöd för lokalt förbättringsarbete samt beskriva
utvecklingen avseende utredning, behandling och behandlingskomplikationer för den aktuella
patientgruppen. Detta torde kunna ge förutsättningar för ett mer likartat omhändertagande av hög
kvalitet för hela patientgruppen i ett nationellt perspektiv. En viktig målsättning är att registerdata ska
vara lättillgängliga och användbara för förbättringsarbete inom, och också spegla upplevelsen av,
omhändertagandet för denna patientgrupp.
Region Östergötland är huvudman för registret som administreras från Regionalt cancercentrum
sydöst. Registret har erhållit anslag från SKL sedan 2010 (2015 1000000 kr inklusive 100000 som
specifikt projektmedel). Certifieringsgraden för registret är sedan 2013 nivå 3. Till registret finns sedan
mars 2013 ett nationellt vårdprogram kopplat
(www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/bukspottkortel/vardprogram ).
Registret togs i bruk oktober 2009 men i praktiken startade registreringen i januari 2010. Till och med
2015 har ca 8000 patienter inkluderats i registret och av dessa ca 7000 med malign diagnos. Registrets
bekymmer har tidigare varit en låg nationell täckningsgrad men detta har stadigt ökat år från år och är
2015 91 % (jämfört med Cancerregistrets data). Registreringen närmar sig målsättningen
täckningsgrad > 95 %, där nu fyra av landets regioner är eller närmar sig. Täckningsgraden är 85 %
för den grupp patienter som planeras för kurativt syftande behandling vilka i denna rapport är 711.
Det är oförändrat svårt att hitta många patienter i gruppen med hög ålder och spridd sjukdom. Med
nuvarande manuella registreringsteknik kommer detta fortsatt att vara svår att åtgärda. Ytterligare
förbättrad täckningsgrad kommer framför allt att vara beroende av att en automatiserad överföring av
data kommer till stånd från de digitala journalsystemen till kvalitetsregistren.
Styrgruppen för registret har årligen två möten varav minst ett tillsammans med monitorerna från
landets olika regioner. Under 2015 har de huvudsakliga diskussionspunkterna handlat om åtgärder för
att förbättra täckningsgraden och om hur PROM/PREM-data ska kunna inkluderas i registret.
Validering av registerdata påbörjades under hösten 2015 och var färdigt under våren 2016. Vidare
påbörjades ett arbete med att ta fram en registerspecifik hemsida på INCA där kvalitetsindikatorer
och dess målnivåer ska redovisas. Denna beräknas vara färdig under hösten 2016. För övrigt har 2015
präglats av osäkerheten kring registerekonomin och kvalitetsregistrens finansiering. Denna osäkerhet
har bromsat möjligheterna till ytterligare diskuterade projekt för att utveckla registret.
Under 2015 har registerdata presenterats som muntlig presentation vid svenska kirurgveckan i Örebro
och som poster vid nationella kvalitetsregisterkonferensen. Vid båda tillfällen presenterades data
angående värdet av POSSUM score vid pankreaskirurgi. POSSUM score är ett
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
2. Rapportens underlag
Sida 5 av 44
riskbedömningsinstrument för att försöka förutsäga risk för komplikationer eller död vid stor,
komplicerad kirurgi.
Denna rapport är framtagen av styrgruppen i samarbete med statistiker Johan Rosell vid Regionalt
cancercentrum sydöst och baseras på datauttag från det Nationella kvalitetsregistret för tumörer i
pankreas och periampullärt i INCA-plattformen, om inget annat anges. Data nerladdades i
augusti/september 2016.
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
2. Rapportens underlag
Sida 6 av 44
1.1 Bakgrund
Cirka 1500 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i pankreas eller i det periampullära området,
men endast 15 - 25 % av dem kan erbjudas kurativt syftande behandling (tumörresektion ±
onkologisk tilläggsbehandling). Majoriteten har således en obotbar sjukdom vid diagnos och därmed
ett stort omvårdnadsbehov och behov av olika palliativa åtgärder.
Nationella pankreasregistret täcker således alla tumörer i pankreas eller det periampullära området
som utreds på malignitetsmisstanke, men även olika cystiska tumörer i pankreas som kan vara benigna
eller premaligna med varierande malignitetsgrad. Även patienter som opererats med misstanke på
adenocarcinom men PAD visat neuroendokrin tumör i pankreas omfattas av registret (tabell 1).
Dessutom kan enstaka patienter med kronisk pankreatit finnas i registret. Detta gäller de som utreds
på malignitetsmisstanke, opereras och där PAD så småningom visar kronisk pankreatit. Av de
registrerade under 2015 hade ca 10 % benign diagnos (tabell 3).
Tabell 1. Antal anmälda fall till cancerregistret
2014 2015
1311 (80.9) 1316 (80.4)
C25.0 Caput (huvud) 684 (42.2) 697 (42.6)
C25.1 Corpus (kropp) 232 (14.3) 245 (15)
C25.2 Cauda (svans) 181 (11.2) 182 (11.1)
C25.3 Ductus (pankreasgång) 6 (0.4) 2 (0.1)
C25.8 Multifokal i läge C25 7 (0.4) 5 (0.3)
C25.9 Övergripande växt, samt pankreas UNS 201 (12.4) 185 (11.3)
59 (3.6) 35 (2.1)
C25.4 Langerhanska öarna 59 (3.6) 35 (2.1)
252 (15.6) 285 (17.5)
C17.0 Duodenum (tolvfingertarm) 92 (5.7) 99 (6.1)
C24.0 Extrahepatiska gallvägar 126 (7.8) 159 (9.7)
C24.1 Ampulla/papilla Vateri inkl.
periampullära reg. och ampullär zon
34 (2.1) 27 (1.7)
1622 (100) 1636 (100)
Diagnostiserade fall, N(%)
Datakälla: Cancerregistret
TOTALT
Maligna tumörer i pankreas
Neuroendokrina tumörer i pankreas
Maligna tumörer (övriga läge)
ICDO-3 och kliniskt läge
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
2. Rapportens underlag
Sida 7 av 44
Incidensen av pankreascancer tenderar att öka något (figur 1), sista året antytt mer hos män jämfört
med kvinnor (figur 2). Ökningen sammanfaller delvis med införande av registret. Till denna ökning
bidrar sannolikt en bättre och mer frekvent använd bilddiagnostik, en åldrande befolkning och mindre
underrapportering. Det senare stöds av det faktum att dödligheten i sjukdomen vanligtvis rapporteras
högre än incidensen.
Figur 1. Åldersstandardiserad incidens maligna tumörer i pankreas och periampullärt, 1987-2015
Figur 2. Åldersstandardiserad incidens maligna tumörer i pankreas delad på kön, 1987-2015
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
2. Rapportens underlag
Sida 8 av 44
Prognosen vid pankreascancer är generellt mycket dålig med en medianöverlevnad på ca 6-8 månader
och en 5-årsöverlevnad på ca 6 % för hela patientgruppen (figur 3). Denna siffra innebär dock en
diskret ökning under de senaste åren. Medianöverlevnaden för den opererade gruppen med diagnos
adenocarcinom i pankreas i Sverige är 25 månader och 3-års överlevnaden 35 % (figur 4). 3-års
överlevnaden för patienter opererade för annan malign periampullär tumör är ca 55 %. Detta baseras
på registerdata från patienter opererade 2010-2016. Dessa data står sig mycket väl jämfört med
internationellt publicerade data ex ESPAC-3 och ESPAC-4. Notera också att dessa data anges som
överlevnad efter diagnosdatum och inte överlevnad efter operationsdatum vilket annars brukar vara
gängse.
Figur 3. Totalt överlevnad, 2005-2015 (siffror från Cancerregistret)
Figur 4. Totalt överlevnad vid genomgått kurativt syftande kirurgi, 2010-2013 (siffror från Nationella Registret för Tumörer i Pankreas och Periampullärt).
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
2. Rapportens underlag
Sida 9 av 44
1.2 Registrets målsättning
Registret är kompatibelt med gällande vårdprogram och ska registrera och bidra till ökad följsamhet
till dessa nationella riktlinjer. Registret kommer att revideras i enlighet med förändringar i
vårdprogrammet och anpassas till det Standardiserade Vårdförloppet.
Registrets målsättning är att:
1. Skapa en rikstäckande registrering av alla patienter med malignitetsmisstänkta tumörer i pankreas och periampullärt.
2. Synliggöra ledtider i vården.
3. Patienten ska bedömas på multidisciplinär konferens (MDK).
4. Patienten ska få en kontaktsjuksköterska.
5. Registrera all pankreaskirurgi utförd på misstanke på malign eller premalign sjukdom.
6. Redovisa per- och postoperativa komplikationer, överlevnad och på årsbasis bidra till minskad operationsrelaterad morbiditet och mortalitet.
7. Registrera livskvalitet före och efter behandling.
8. Registrera onkologisk behandling för patientgruppen.
9. Senare skede inkludera patientrelaterade utfallsmått (PREM/PROM) och palliativa vårdinsatser.
10. Möjliggöra kostnadsanalys.
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
2. Rapportens underlag
Sida 10 av 44
Figur 5. Antal registrerade per formulär
Fig
Figur 5. Antal registrerade fall per formulär
Anmälan
1580 Definitivt behandlingsbeslut = Icke-kurativt syftande behandling
Resektion = Nej PAD/Biopsi tagen = Nej
Resektion = Nej PAD/Biopsi tagen = Ja
PAD
Postoperativa data
Resektion = Ja
Definitivt behandlingsbeslut = Kurativt syftande behandling
859(+ 10 missing)
711
Patient
677
Behandling
595
9
525
56 553
525
504
49
Onkologisk behandling
Postoperativuppföljning
2. RAPPORTENS UNDERLAG
Denna omfattar verksamhetsberättelsen för aktiviteten under året 2015. Registret är uppbyggt av sex
formulär, A-F (figur 9). Under 2013 introducerades också ett onkologformulär (G).
A - Anmälan: Täckningsgrad: 91 %. Detta formulär gäller alla patienter med malignitetsmisstänkt
tumör (inklusive premaligncystisk förändring) i pankreas eller periampullärt. Formuläret innehåller
grund för diagnos och behandlingsbeslut, om bedömning gjorts på multidisciplinär konferens (MDK)
eller inte samt väntetider (utredningsstart
– remissankomst till bedömande enhet –
behandlingsbeslut – information –
behandling). Gäller även som
canceranmälan. A-formuläret reviderades
(förenklades) under 2013 i syfte att
uppnå en bättre täckningsgrad och har
använts fr.o.m. 1 januari 2014.
De kommande formulären, B-F, gäller
endast de patienter som planeras för
kurativt syftande behandling, vanligen
kirurgi.
B – Patient: Täckningsgrad: 95 %.
Formuläret innehåller information om de
patienter som planeras för kurativt
syftande kirurgi. Riskvärdering av
patienterna med POSSUM-score på ett
standardiserat sätt (Physiological and
Operative Severity Score for the enUmeration of
Mortality and Morbidity -predikterar
postoperativ morbiditet och mortalitet). Det innehåller också information om livskvalitet är
dokumenterad och om patientens performance status med ASA och WHO (ECOG)- score.
C – Kurativ syftande operation: Täckningsgrad: 85 %. Registrerar data om det kirurgiska ingreppet.
D – Postoperativa data: Täckningsgrad: 97 %. Registrerar det postoperativa förloppet (vårdtid,
eventuellt IVA-vård, postoperativa komplikationer, operationsrelaterad mortalitet). Komplikationer
graderas enligt Clavien-Dindo.
E – PAD: Täckningsgrad: 99 %. Är även canceranmälan. Ska ge information om typ av tumör,
mikroskopisk radikalitet (R-status) och om patologin är gjord enligt KVAST (Patologiföreningens
kvalitets- och standardiseringsrekommendationer).
F – Postoperativ uppföljning: uppföljning efter 9-12 månader med information om patienten är i
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
2. Rapportens underlag
Sida 11 av 44
livet, har livskvalitet dokumenterad, om ett känt recidiv föreligger eller inte samt information om
performance status enligt WHO (ECOG).
G – Onkologisk behandling: ett onkologformulär är i bruk men täckningsgraden är ännu låg.
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
3. Registrets täckningsgrad
Sida 12 av 44
3. REGISTRETS TÄCKNINGSGRAD
Till och med 2015 års utgång hade totalt 7048 patienter med malign diagnos inkluderats i registret och
av dem 1371 under 2015. Det totala antalet inkluderade patienter, vilket också omfattar de som fått en
benign diagnos, är sedan registerstarten 8020 och av dessa inkluderades 1580 (antal formulär A) under
2015.
Antalet inkluderade patienter med malign diagnos har senaste tre åren varit relativt konstant omkring
1400 vilket inneburit en täckningsgrad omkring eller något över 90 % jämfört med Cancerregistret.
Täckningsgraden i Riket var 2015 91 % (74 % - 98 %) (tabell 2). Fyra av landets regioner har en
täckningsgrad på 90 % eller högre. Högst täckningsgrad, 98 %, har Uppsala-Örebro regionen, som
fram till 2013 släpade efter i registrering jämfört med övriga regioner. Lägst täckningsgrad under 2015
har Norra regionen med 74 %. Detta torde bero på en eftersläpning i registreringen då regionen 2013
resp. 2014 hade en täckningsgrad på 97 resp. 91 %. Generellt gäller fortfarande att registreringarna
släpar efter då en ökande täckningsgrad noteras för tidigare år i varje ny årsrapport.
Tabell 2. Registrets täckningsgrad
Täckningsgraden närmar sig nu, eller har uppnått, målet på 95 %, som är angivet i det Nationella
Vårdprogrammet. Det är endast två regioner, Norra och Stockholm-Gotland som ligger klart under
målgränsen 2015 men siffran för dessa har för 2014 blivit betydligt bättre.
Den totala täckningsgraden (tabell 2, figur 6) beräknas utifrån Cancerregistrets statistik. Således är det
ca 5–10 % av patienterna (ca 100) som får pankreas- eller periampulär cancerdiagnos men inte är
inkluderade i registret. Orsaken till detta är diskuterat i tidigare årsrapporter och kommer med
nuvarande manuell registreringsteknik att vara svår att åtgärda.
Diagnosår: 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Norra regionen 94 (93 %) 95 (85 %) 90 (87 %) 117 (97 %) 115 (91 %) 83 (74 %)
Stockholm/Gotland regionen 268 (91 %) 248 (91 %) 258 (92 %) 266 (85 %) 276 (85 %) 288 (80 %)
Södra regionen 162 (88 %) 198 (94 %) 210 (93 %) 224 (95 %) 240 (97 %) 239 (94 %)
Sydöstra regionen 149 (96 %) 155 (97 %) 156 (97 %) 192 (90 %) 190 (95 %) 176 (94 %)
Uppsala/Örebro regionen 35 (14 %) 55 (21 %) 161 (63 %) 240 (80 %) 305 (98 %) 304 (98 %)
Västra regionen 176 (81 %) 228 (92 %) 240 (96 %) 254 (94 %) 280 (95 %) 281 (97 %)
RIKET 884 (74 %) 979 (77 %) 1115 (87 %) 1293 (89 %) 1406 (93 %) 1371 (91 %)
Täckningsgrad jämfört mot Cancerregistret
* Gäller för enbart diagnoser som är anmälspliktiga i Cancerregistret och som uppfyller registret inklutionskriterier.
Följande diagnoskoder (ICDO3) är med i beräkningen: c17.0, C24.1 och samtliga C25 koder.
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
3. Registrets täckningsgrad
Sida 13 av 44
Figur 6. Registrets täckningsgrad för diagnosår 2015
I denna rapport är täckningsgraden för varje enskilt formulär redovisad tydligare jämfört med tidigare
årsrapporter. Detta bör kunna underlätta tolkning och förståelse av presenterade data.
Täckningsgraden för formulär B – E ligger nu runt 90 % (figur 5). Vidare diskussion kring detta
återkommer längre fram i rapporten.
Täckningsgraden (91 %) är ytterligare något förbättrad jämfört med 2014 då denna i 2014 årsrapport
var 89 %. Viss regional skillnad kvarstår men beror till stor del på eftersläpande registrering. Den klart
ökade täckningsgraden för formulären B – E innebär att eventuella skillnader som framkommer
mellan regioner får anses vara säkrare och att data torde kunna börja användas för forskning.
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
4. Beskrivning av populationen
Sida 14 av 44
4. BESKRIVNING AV POPULATIONEN
Adenocarcinom i pankreas utgör 2015 77 % av de 1407 registrerade fallen i registret (exklusive fall där
uppgift saknas) (tabell 3). Detta är en större andel jämfört med 2014. Av pankreascancerfallen är 56 %
belägna i caput. De övriga periampullära cancerformerna (duodenal, papilla Vateri och distal gallgång)
svarar för vardera 3 % av alla fall i registret. Liksom tidigare år svarar neuroendokrina tumörer för 2
% av fallen. Benigna tumörer står för ca 10 %. Dessa senare är patienter som opereras på
malignitetsmisstanke men där den slutliga diagnosen blir benign.
Andelen patienter utan uppgift om diagnos i registret är 11 %. Orsaken till detta är oklar men är
jämförbar med siffran för 2014. Även här kan en eftersläpning i registrering vara en förklaring.
Tabell 3. Registrerade diagnoser, diagnosår 2010-2015
2010 2011 2012 2013 2014 2015
5% 4% 4% 4% 4% 3% 4%
45 50 53 62 62 50 322
3% 4% 3% 4% 3% 3% 3%
31 44 41 55 51 48 270
5% 4% 4% 6% 4% 3% 4%
53 47 50 82 58 52 342
42% 40% 41% 42% 37% 38% 40%
409 443 520 613 597 600 3182
13% 13% 12% 12% 13% 15% 13%
127 143 151 179 209 231 1040
8% 9% 9% 9% 10% 10% 9%
81 99 109 133 157 153 732
0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
4 2 4 0 4 2 16
2% 2% 2% 2% 3% 2% 2%
18 17 28 27 45 24 159
8% 9% 10% 11% 9% 6% 9%
83 97 131 162 143 93 709
7% 8% 10% 9% 8% 10% 9%
64 85 124 129 131 154 687
7% 8% 5% 2% 9% 11% 7%
64 89 61 29 145 173 561
100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
979 1116 1272 1471 1602 1580 8020 Totalt
C25.2 Malign tumör i cauda
C25.3 Malign tumör i ductus
C25.4 Neuroendokrin tumör i pankreas
C25.9 Malign tumör i pankreas UNS
Övrig diagnoskod
Uppgift saknas
Diagnos (klinisk eller patologisk)Diagnosår
Totalt
C17.0 Malign tumör i duodenum
C24.0 Malign tumör i distal gallgång
C24.1 Malign tumör i ampulla Vateri
C25.0 Malign tumör i caput
C25.1 Malign tumör i corpus
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
4. Beskrivning av populationen
Sida 15 av 44
Medianåldern vid diagnos är väsentligt oförändrad jämfört med tidigare år. Liksom då är
medianåldern för malign diagnos (71 år) något högre än för benign diagnos (benigna tumörer
inkluderande enstaka fall av kronisk pankreatit; 67 år). Yngre patienter (<45 år) med diagnos i registret
utgör 3 %. Vad gäller könsfördelningen är denna väsentligt oförändrad men med en tendens till ökad
andel män/kvinnor (52/48 %) (figur 2).
Andelen patienter med tumör i stadium IV vid diagnos är som tidigare hög, 56 % (tabell 4). Detta
speglar den höga andelen pankreascancer som hittas i ett skede när kurativ behandling inte längre är
möjlig samt den fortsätta svårigheten med tidig diagnostik. Endast 10 % av patienterna har vid
upptäckt en tumör ≤ IIA. Detta innebär en begränsad tumör utan lymfkörtelmetastaser som bör
betraktas som tillgängliga för kirurgisk bot.
Tabell 4. TNM stadier för adenocarcinom i pankreas (C25.0-3 och C25.8-9), diagnosår 2015
Antal Andel
Stadium IA 21 2%
Stadium IB 19 2%
Stadium IIA 62 6%
Stadium IIB 178 16%
Stadium III 132 12%
Stadium IV 603 56%
Uppgift saknas 69 6%
Total 1084 100%
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
7. Planerad kurativ behandling
Sida 16 av 44
5. VÄNTETIDER
Data i kapitel 5 bygger på blankett A, B och C med täckningsgrader på 91, 95 resp. 85 %.
Väntetiderna i detta kapitel anges som median i dagar samt spridningen (1:a och 3:e kvartilen). Tabell
5 och figur 7 visar tid i dagar från remissdatum till behandlingsbeslut som vanligen tas vid en
multidisciplinär konferens. Tiden till behandlingsbeslut från remissdatum var för hela Riket median 11
(6 - 25) dagar, med en regional variation från Stockholm-Gotland med 8 (6 - 16) dagar till
Uppsala/Örebro med 14 (7 - 36) dagar. Trenden visar att tiderna under 2015 sjunkit något jämfört
med föregående år trots en ökad mängd patienter.
Tabell 5. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015
Figur 7. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut i Riket, diagnosår 2010-2015
Nationella vårdprogrammet för Pankreastumörer anger att tiden från remissankomst till
behandlingsbeslut ska vara under 14 dagar för mer än 90 % av patienterna.
Dagar från remiss till behandlingsbeslut, median (1:a kvartil – 3:e kvartil)
Sjukvårdsregioner
Norra Stockholm-
Gotland Södra Sydöstra
Uppsala- Örebro
Västra Riket
2010 18 (7-37), n=101
13 (7-28), n=295
10 (6-20), n=188
13 (5-31), n=163
20 (13-35), n=40
21 (9-41), n=179
14 (7-31), n=966
2011 17 (6-37), n=98
11 (7-24), n=293
12 (7-25), n=217
13 (5-43), n=174
18 (12-40), n=66
14 (7-31), n=255
13 (7-29), n=1103
2012 11 (7-24), n=96
9 (6-25), n=308
12 (7-24), n=234
12 (6-29), n=172
16 (8-40), n=166
10 (7-27), n=274
11 (6-27), n=1250
2013 10 (6-32), n=131
11 (6-20), n=297
12 (6-25), n=246
8 (5-23), n=227
14 (7-33), n=239
15 (8-30), n=283
12 (6-27), n=1423
2014 14 (7-32), n=127
8 (6-15), n=311
13 (7-23), n=259
13 (6-30), n=220
15 (7-29), n=346
15 (8-30), n=322
13 (7-27), n=1585
2015 10 (5-16), n=94
8 (6-16), n=339
9 (4-16), n=267
10 (6-28), n=198
14 (7-36), n=351
13 (8-23), n=311
11 (6-25), n=1560
0
10
20
30
40
0 1 2 3 4 5 6 7
Dag
ar f
rån
rem
iss
till
beh
and
ling
sbes
lut,
med
ian
sam
t 1:
a o
ch 3
:e k
vart
il
Diagnosår
2-2 2 2010 2011 20122 20132 2014 2015
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
7. Planerad kurativ behandling
Sida 17 av 44
Tabell 6 visar att detta krav inte uppfylls av någon region. Riket som helhet uppfyller målet endast för
62 % av patienterna. Generellt förefaller denna väntetid vara väsentligt oförändrad jämfört med 2013
och 2014.
När standardiserat vårdförlopp införs under 2016 förväntas denna andel öka. Målet med
standardiserade vårdförlopp är 80 % av patienterna skall hamna inom ledtiden, vilket i förloppet är
stipulerat till 21 kalenderdagar. Vid nästa årsrapport kommer denna ledtid att rapporteras.
Tabell 6. Väntetid från remiss till behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015
Tabell 7. Väntetid från definitivt behandlingsbeslut till patientbesked, diagnosår 2014 och 2015
Tabell 7 visar tid i dagar från behandlingsbeslut till patientbesked. Denna tid var för hela Riket median 3 (0 - 8) dagar. Dessa data måste tolkas så att rutinen ser olika ut i regionerna beroende på tradition.
Tiden till patientbesked efter behandlingsbeslut förväntas också minska med införandet av
standardiserade vårdförlopp.
Tid i dagar från att remiss utfärdades till patientbesked visas i tabell 8. 2015 var tiden för hela Riket i
median 18 (11 - 34) dagar, med en liten regional variation från Sydöstra med 16 (10 - 34) dagar till
Uppsala/Örebro med 21 (11 - 46) dagar. Alla regioner utom Uppsala/Örebro har kortat denna ledtid
jämfört med motsvarande siffror för 2014. Trenden sedan 2010 är dock i stort sett oförändrad över
tid i riket (figur 8) trots att antalet patienter som bedöms ökar.
Inom 14 dagar Mer än 14 dagar Inom 14 dagar Mer än 14 dagar
Riket 55.6% 44.4% 61.8% 38.2%
Norra 51.2% 48.8% 72.3% 27.7%
Stockholm-Gotland 74.3% 25.7% 72.9% 27.1%
Södra 56.0% 44.0% 68.9% 31.1%
Sydöstra 55.0% 45.0% 58.6% 41.4%
Uppsala-Örebro 49.7% 50.3% 50.4% 49.6%
Västra 45.7% 54.3% 55.3% 44.7%
Tid från remiss till behandlingsbeslut (andel)
2014 2015
Diagnosår
Dagar från definitivt behandlingsbeslut till patientbesked, median (1:a kvartil – 3:e kvartil)
Sjukvårdsregioner
Norra Stockholm-
Gotland Södra Sydöstra
Uppsala- Örebro
Västra Riket
2014 1 (0-7), n=97
7 (1-10), n=216
5 (0-12), n=165
3 (0-8), n=175
0 (0-7), n=281
1 (0-8), n=232
3 (0-8), n=1166
2015 5 (0-9), n=73
7 (1-7), n=253
5 (0-13), n=167
1 (0-7), n=141
1 (0-7), n=272
1 (0-7), n=224
4 (0-8), n=1130
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
7. Planerad kurativ behandling
Sida 18 av 44
Tabell 8. Väntetid från remiss till patientbesked, diagnosår 2014 och 2015
Figur 8. Väntetid från remiss till patientbesked i Riket, diagnosår 2010-2015
Tabell 9 visar tid i dagar från definitivt behandlingsbeslut till operation över tid och per region. Denna
tid var för hela Riket median 29 (20 - 45) dagar 2015. Den regionala variationen var 27-35 dagar. De
flesta regioner har en tendens till sakta ökande tider sedan 2010 vilket delvis kan förklaras med den
över tid ökande mängden resektioner (se kapitel 8).
Den sammanlagda tiden från remiss till kirurgi var i riket 40 (26-70) vilket innebär att man i nuläget, i
median, inte är långt från målet för ledtiden för standardiserade vårdförlopp som införts under 2016
(36-43 dagar).
Tabell 9. Väntetid från definitivt behandlingsbeslut till kirurgi, diagnosår 2010-2015
Dagar från remiss till patientbesked, median (1:a kvartil – 3:e kvartil)
Sjukvårdsregioner
Norra Stockholm-
Gotland Södra Sydöstra
Uppsala- Örebro
Västra Riket
2014 21 (12-37), n=11
17 (11-28), n=228
22 (12-38), n=175
19 (10-37), n=189
20 (10-34), n=299
20 (12-36), n=257
19 (11-35), n=1259
2015 18 (12-24), n=73
16 (11-27), n=262
19 (8-34), n=179
16 (10-34), n=153
21 (11-46), n=288
17 (10-32), n=258
18 (11-34), n=1213
0
10
20
30
40
50
0 1 2 3 4 5 6 7
Dag
ar f
rån
rem
iss
till
pat
ien
tbes
ked
,m
edia
n s
amt
1:a
och
3:e
kva
rtil
Diagnosår
2-2 2 2010 2011 20122 20132 2014 2015
Dagar från definitivt behandlingsbeslut till kirurgi, median (1:a kvartil – 3:e kvartil)
Sjukvårdsregioner
Norra Stockholm-
Gotland Södra Sydöstra
Uppsala- Örebro
Västra Riket
2010 20 (13-30), n=39
29 (23-36), n=107
20 (18-34), n=79
26 (17-39), n=53
29 (20-38), n=25
23 (13-31), n=36
27 (18-34), n=339
2011 29 (18-43), n=45
30 (22-41), n=130
21 (13-31), n=73
32 (20-46), n=57
34 (22-44), n=42
28 (21-36), n=67
28 (20-41), n=414
2012 27 (15-37), n=42
30 (22-44), n=117
31 (19-46), n=86
27 (18-36), n=58
27 (20-41), n=70
33 (26-42), n=88
29 (20-41), n=461
2013 41 (27-58), n=43
32 (22-44), n=115
21 (12-40), n=75
30 (19-39), n=104
20 (13-31), n=95
27 (19-40), n=78
27 (18-41), n=510
2014 28 (18-36), n=40
30 (27-48), n=106
32 (20-47), n=98
34 (25-48), n=77
27 (15-35), n=127
26 (19-40), n=91
29 (20-45), n=539
2015 27 (16-30), n=37
29 (22-48), n=138
32 (20-47), n=106
35 (25-47), n=94
29 (17-45), n=127
27 (19-40), n=89
29 (20-45), n=591
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
7. Planerad kurativ behandling
Sida 19 av 44
6. UTREDNING
6.1 Beslut om kurativt syftande kirurgi
Data i kapitel 6 bygger på blankett A. Nationellt inrapporterades 1570 A-blanketter, en
täckningsgrad på 91 % mot cancerregistret.
I det nationella vårdprogrammet för tumör i pancreas och periampullärt påpekas vikten av att
patienten och utredningsresultat diskuteras i multidiciplinär terapikonferens (MDK). Av alla
registrerade behandlingsbeslut planerades 45 % (711 av totalt 1570 registrerade) för kurativt syftande
kirurgi med en regional variation mellan 32 % - 52 %, där lägst andel ses i Väst, och den högsta
andelen i Sydöstra- och Stockholmsregionen (tabell 10). Av dessa togs 95 % av besluten inom ramen
för MDK, med en regional variation mellan 82 % - 100 % (tabell 11).
Tabell 10. Definitivt behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015
Den relativt höga andelen patienter som i definitivt behandlingsbeslut erbjuds kurativt syftande kirurgi
(45 %) håller i sig jämfört tidigare år (42 % 2014). Premaligna tillstånd (IPMN) registreras bara om de
blir föremål för kirurgi, och bidrar således till att siffran för rekommendation om kirurgi vid MDT blir
hög. År 2014 utfördes dock enbart 416 av de planerade 666 resektioner (med reservation för en något
lägre täckningsgrad för blankett C), vilket motsvarar ca 30 % av den årliga incidensen. År 2015 blev
resektionsfrekvensen 33 % (se kap 8).
Icke kurativt
syftande
behandling
Kurativt
syftande
kirurgi
Uppgift
saknas
Icke kurativt
syftande
behandling
Kurativt
syftande
kirurgi
Uppgift
saknas
58% 42% 1% 54% 45% 1%
927 666 9 859 711 10
66% 34% 0% 56% 44% 0%
85 43 0 53 42 0
50% 50% 0% 48% 52% 0%
157 157 0 163 177 1
54% 44% 2% 55% 45% 1%
144 117 4 149 122 2
60% 40% 0% 47% 52% 1%
133 88 0 94 104 2
56% 44% 0% 53% 46% 1%
196 154 1 189 165 2
66% 33% 1% 67% 32% 1%
212 107 4 211 101 3
Diagnosår 2015
Uppsala-Örebro
Västra
Diagnosår 2014
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
7. Planerad kurativ behandling
Sida 20 av 44
Tabell 11. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på region, diagnosår 2015
6.1 Icke kurativt behandlingsbeslut
Beslut om icke-kurativ behandling tas i MDK. Jämfört beslut om kurativt syftande behandling har andelen fall dragna i MDT vid icke-kurativt syftande behandling varit lägre. År 2015 var andelen 79 % jämfört 71 % 2014 (tabell 12). Behandlingen skall vara palliativ, antingen tumörspecifik (t.ex. onkologisk behandling) eller bästa understödjande vård. Anledningen till beslut om palliativ vård var 2015 metastaserad sjukdom hos 579 patienter (67 %), vilket var en oförändrad andel jämfört 2014. 15 % hade lokalt avancerad (icke-resektabel) tumör, och 17 % av att patienterna bedömdes att inte tåla kirurgi (alt. ej bedömda) (figur 9).
Figur 9. Flödesschema, diagnosår 2015
Nej Ja
5% 95%
32 562
0% 100%
0 33
1% 99%
2 173
1% 99%
1 88
6% 94%
6 95
18% 82%
17 80
6% 94%
6 93
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Uppsala-Örebro
Västra
Multidisciplinär konferens
Riket
Norra
*Uppgift saknas för 10 (1%) patienter.
*Kurativt syftande behandling
711 (45%)
*Icke kurativt syftande behandling
859 (54%)
Fjärrmetastaser
579 (67%)
Lokalt avancerad sjukdom
131 (15%)
Tål ej kirurgi/ej bedömda
149 (17%)
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
7. Planerad kurativ behandling
Sida 21 av 44
Tabell 12. Multidisciplinär konferens vid icke kurativt behandlingsbeslut, diagnosår 2014 och 2015
Den totala andelen nyinsjuknade patienter som blir föremål för bedömning inom ramen för MDT ökar, även om det fortfarande är en bit kvar till målvärdet 90 % (Figur 10).
Figur 10. Andel i procent av alla patienter som bedömts på multidisciplinär konferens 2013-2015. Mål enligt vårdprogram >90%
Nej Ja
Uppgift
saknas Totalt Nej Ja
Uppgift
saknas Totalt
29% 71% 0% 100% 21% 79% 0% 100%
270 657 0 927 177 682 0 859
35% 65% 0% 100% 23% 77% 0% 100%
30 55 0 85 12 41 0 53
15% 85% 0% 100% 9% 91% 0% 100%
24 133 0 157 15 148 0 163
28% 72% 0% 100% 24% 76% 0% 100%
40 104 0 144 36 113 0 149
23% 77% 0% 100% 24% 76% 0% 100%
30 103 0 133 23 71 0 94
31% 69% 0% 100% 22% 78% 0% 100%
61 135 0 196 41 148 0 189
40% 60% 0% 100% 24% 76% 0% 100%
85 127 0 212 50 161 0 211
Icke kurativt syftande behandling
Uppsala-Örebro
Västra
Diagnosår 2015
Multidisciplinär konferens
Diagnosår 2014
Multidisciplinär konferens
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2013
2014
2015
Mål enligt nationellt vårdprogram >90%
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
7. Planerad kurativ behandling
Sida 22 av 44
7. PLANERAD KURATIV BEHANDLING
7.1 Data på de patienter som planeras för kurativ syftande behandling
Data i kapitel 7 bygger på blankett B. Nationellt inrapporterades 677 B-blanketter med en
täckningsgrad på 95 %.
Andelen män och kvinnor som planerades för kurativt syftande behandling var lika. Av alla patienter
som planerades för kirurgi (711) klassades 84 % med Performance status enligt WHO 0 eller 1, och 66 %
klassades som ASA 1 eller 2 (Tabell 13). Så mycket som en femtedel av patienterna som gick till
kurativt syftande behandling klassades som ASA 3.
Tabell 13. Ålder, könsfördelning, BMI, diabetes, performance status enligt WHO och ASA-klassifikation, diagnosår 2015
Medianålder (range) vid diagnos, år 69 (12-89)
Män, antal (%) 368 (52%)
Kvinnor, antal (%) 343 (48%)
BMI, median (range) 25 (14-44)
Diabetes, antal (%) 123 (17%)
Performance status enligt WHO, antal (%)
0 432 (61%)
1 162 (23%)
2 22 (3%)
3 4 (1%)
4 0 (0%)
Uppgift saknas 91 (13%)
ASA-klassifikation, antal (%)
1 103 (14%)
2 367 (52%)
3 157 (22%)
4 2 (0%)
5 0 (0%)
Uppgift saknas 82 (12%)
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
8. Peroperativa data
Sida 23 av 44
8. PEROPERATIVA DATA
Data i kapitel 8 bygger på blankett C. Nationellt inrapporterades 595 C-blanketter med en
täckningsgrad på 85 %.
Av de som planerades för kurativ resektion i riket erhöll 89 % den tänkta operationen. 11 % av alla
befanns irresekabla vid operation. Detta är en internationellt mycket bra andel, den radiologiska pre-
operativa diagnostiken är erkänt svår.
Avseende irresekabiltet funnet vid operation varierar siffrorna mellan 21 % (norra regionen) och 6 % i
den sydöstra regionen (se tabell 14), siffror som är likartade de senaste åren. Vad denna variation
består är något oklart och kan definieras av flera olika variabler, men väntetid till operation förefaller
inte vara en av dem (se tabell 5 och 9).
Tabell 14. Planerad resektion utförd, diagnosår 2015
Planerad resektion utförd
Ja Nej Uppgift saknas
Totalt
Riket 525 65 1 591
89% 11% 0% 100%
Norra 29 8 1 38
76% 21% 3% 100%
Stockholm-Gotland 122 11 0 133
92% 8% 0% 100%
Södra 89 17 0 106
84% 16% 0% 100%
Sydöstra 88 6 0 94
94% 6% 0% 100%
Uppsala-Örebro 115 15 0 130
88% 12% 0% 100%
Västra 82 8 0 90
91% 9% 0% 100%
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
8. Peroperativa data
Sida 24 av 44
Tabell 15. Åtgärder utförda då planerad resektion ej kunde genomföras, diagnosår 2015
Sedan flera år tillbaka sjunker andelen avlastande kirurgi i samband med att radikal kirurgi inte kan
genomföras (tabell 15). Andelen har mellan 2014 och 2015 nästan halverats då flera studier visat på få
fördelar med kirurgisk avlastning jämfört med endoskopisk avlastning. Variationen mellan regionerna
är relativt stor men andelen patienter är få, så några tydliga slutsatser kan inte dras avseende detta.
Södra och sydöstra har ett haft en låg andel kirurgisk avlastning under flera år medan Stockholm
under 2015 sänkt sin andel från 70 % till ca 25 %.
I tabell 16 noteras att i Sverige genomfördes 525 pankreasresektioner under 2015 vilket är en ökning
av antalet med 31 %. Antalet resektioner stiger kraftigt för varje år för närvarande; 400 resp. 326
resektioner för 2014 samt 2013. Ökningen kan inte förklaras av den något ökande andelen benigna
resektioner jämfört med 2014 (10 % jmfr 5 %; se tabell 3).
Jämfört med 2014 ökar, procentuellt sett, antalet totala pankreatektomier mest (92 %) medan
ökningen av distala resektioner är 36 % och för pankreatikoduodenektomier (”Whipples” operation)
24 %.
Andelen pylorusbesparande pankreatikoduodenektomier sjunker fortsatt och utgör 12 % av alla
resektioner nationellt och utförs mest i Uppsala/Örebro samt Norra regionen. Stockholm utför högst
andel distala resektioner medan andelen totala pankreatektomier nu är mer lika över landet jämfört
med tidigare.
Vad gjordes istället för resektion
Antal Avlastande
gallvägskirurgi (JKD30) Gastroenteroanastomos
(JDE00) Biopsi
(JLA20) Annat
Riket 65 17 16 49 18
26% 25% 75% 28%
Norra 8 1 2 5 0
13% 25% 63% 0%
Stockholm-Gotland 11 2 3 10 2
18% 27% 91% 18%
Södra 17 4 4 16 6
24% 24% 94% 35%
Sydöstra 6 1 0 3 2
17% 0% 50% 33%
Uppsala-Örebro 15 6 4 9 5
40% 27% 60% 33%
Västra 8 3 3 6 3
38% 38% 75% 38%
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
8. Peroperativa data
Sida 25 av 44
Tabell 16. Utförd resektion, diagnosår 2015
Västra NorraStockholm-
GotlandSödra Sydöstra
Uppsala-
ÖrebroRiket
66% 7 57 56 60 33 267
54 24% 47% 63% 68% 29% 51%
0% 15 8 0 3 37 63
0 52% 7% 0% 3% 32% 12%
9% 2 12 8 3 10 42
7 7% 10% 9% 3% 9% 8%
18% 4 40 16 17 29 121
15 14% 33% 18% 19% 25% 23%
0% 1 0 3 0 1 5
0 3% 0% 3% 0% 1% 1%
0% 0 0 0 1 1 2
0 0% 0% 0% 1% 1% 0%
0% 0 1 2 0 0 3
0 0% 1% 2% 0% 0% 1%
1% 0 2 3 1 0 7
1 0% 2% 3% 1% 0% 1%
6% 0 2 1 3 4 15
5 0% 2% 1% 3% 3% 3%
82 29 122 89 88 115 525
100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
*Uppgift om utförd resektion saknas för 0 patienter
Pylorussparande
(JLC30/JLC40)
Total pankreatektomi +/-
splenktomi (JLC20)
Distal pankreasresektion
(JLC10/JMA00)
Enukleation (JLC96)
Segmentresektion (JLC50)
Pankreassparande
duodenectomi (JDW96)
Utförd resektion
Sjukvårdsregioner
Standard Whipple
(JLC30/JLC40)
Mjältbevarande distal
pankreasresektion (JLC10)
Annan
Totalt*
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
8. Peroperativa data
Sida 26 av 44
Vid Whippleresektion och total pankreatektomi utförs venresektion i 20 % av alla operationer i Riket
och artär resektion i 8 % (tabell 17). Andelen artärresektion bör dock tolkas försiktigt då resektion av
artär i vissa fall noteras registreras felaktigt. Artär resektion ingår som standard i vissa operationer och
skall då inte registreras som artär resektion. Denna frekvens överensstämmer väl med rapporter från
litteraturen.
Andelen ven- och artärresektioner nationellt har dock sakta och stadigt stigit över åren vilket torde
indikera en ökad kirurgisk aggressivitet och möjligen en bättre chans för radikalitet.
Andelen venresektioner varierar något mellan regionerna liksom tidigare. Sydöstra, Västra och
Uppsala/Örebro har ökat sin andel medan den sjunkit något i Södra, Norr och Stockholm/Gotland.
Tabell 17. Ven-, artär- och laparoskopisk resektion vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015
Tabell 18 och Tabell 19 visar operationstider och blödningsmängd vid de olika typerna av resektioner.
Generellt förefaller de rapporterade operationstiderna vara jämförbara med 2014.
Det bör poängteras att det fortfarande inte råder tydlig konsensus mellan de olika opererande
enheterna om hur den peroperativa blödningsmängden ska uppskattas varför direkta jämförelser kan
vara svåra. Inom regionerna, där uppfattningen om blödning inte bör variera från år till år, finns det
tendenser till att den peroperativa blödningen blir mindre. Denna tendens blir tydligare om man
adderar data från 2013 till jämförelsen.
Andelen patienter som erhållit blodtransfusion har däremot inte sjunkit jämfört med 2014 (tabell 20).
Venresektion (PHD99) Artärresektion
372 74 29
20% 8%
24 3 2
13% 8%
77 16 11
21% 14%
64 11 5
17% 8%
66 17 1
26% 2%
80 13 6
16% 8%
61 14 4
23% 7%
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Uppsala-Örebro
Västra
Utförd resektion
JLC30/40 - Standard Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomiAntal
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
8. Peroperativa data
Sida 27 av 44
Tabell 18. Operationstid (minuter) vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015
Tabell 19. Peroperativ blödning (ml) vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015
Tabell 20. Andel patienter som fick transfusion peroperativt vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
Riket 370 (310-442) 163 (120-225) 390 (320-450) 157 (125-240)
Stockholm-Gotland 315 (279-366) 124 (105-161) 348 (300-408) 153 (124-240)
Södra 448 (375-534) 225 (181-300) 445 (400-540) 180 (154-300)
Sydöstra 279 (233-367) 145 (123-195) 293 (215-380) 137 (115-149)
Uppsala-Örebro 411 (336-443) 165 (120-225) 418 (352-491) 160 (122-239)
Västra 374 (337-432) 173 (136-252) 373 (326-444) 231 (136-259)
Norra 458 (354-479) 243 (169-329) 433 (363-458) 219 (203-260)
Operationstid i minuter, median (1:a kvartil - 3:e kvartil)
2014 2015
Diagnosår
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
Riket 500 (300-1000) 250 (100-500) 500 (250-800) 200 (100-450)
Stockholm-Gotland 375 (194-725) 235 (50-400) 200 (138-375) 150 (50-300)
Södra 600 (250-850) 300 (100-.500) 500 (263-875) 150 (50-400)
Sydöstra 475 (300-800) 100 (50-375) 500 (250-963) 100 (94-213)
Uppsala-Örebro 600 (300-1200) 350 (200-1000) 700 (400-1475) 450 (100-650)
Västra 800 (500-1000) 300 (150-575) 600 (500-1000) 300 (200-500)
Norra 400 (250-1000) 450 (200-650) 500 (300-700) 650 (263-1450)
Peroperativ b lödning i ml, median (1:a kvartil - 3:e kvartil)
2014 2015
Diagnosår
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
Riket 17% 7% 20% 5%
Stockholm-Gotland 9% 0% 4% 2%
Södra 21% 15% 28% 11%
Sydöstra 11% 8% 20% 0%
Uppsala-Örebro 25% 9% 30% 3%
Västra 13% 12% 21% 6%
Norra 29% 0% 17% 25%
Andel patienter som fick transfusion peroperativt
2014 2015
Diagnosår
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 28 av 44
9. POSTOPERATIVA DATA
Postoperativa data baseras på inrapportering av formulär D. Baserat på de planerade kurativa
behandlingar som är inrapporterade i registret är täckningsgraden för formulär D 85 %.
Tabell 21 visar vårdtiden grupperad enligt åtgärdskoderna ”pankreatikoduodenektomi”, ”total
pankreatektomi” (JLC30/JLC40) respektive ”distal pankreatektomi” (JLC10) uppdelat på regioner.
Tabell 22 visar kategoriserade utskrivningsdata av samma patientkohort. Tabell 21. Vårddagar efter opetation vid Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi respektive distal pankreasreseketion, median (1:a kvartil – 3:e kvartil), diagnosår 2014 och 2015
Efter Whipple/total pankreatektomi rapporteras från Riket i median kortare vårdtid jämfört med
tidigare år (2015 median 11 dagar, 2014 median 12 dagar, 2013 median 14 dagar). En förklaring kan
vara att man på nationell nivå har fokuserat på att optimera postoperativa rutiner och att flera kliniker
nu använder ERAS-liknande koncept (Enhanced Recovery After Surgery). För distal resektion är
mediantiden för Riket oförändrad jämfört 2013 och 2014 (8 dagar).
Utskrivningsrutinen i de olika regionerna ska ses utifrån lokala traditioner och logistiska
förutsättningar. Vissa kliniker vårdar klart patienterna som sedan skrivs ut till hemmet. Andra
regionala enheter vårdar patienterna fram till en nivå där fortsatt postoperativ vård kan bedrivas på
länssjukhusens kirurgklinik, eller skriver ut patienterna till en vårdform där patienterna rehabiliteras
inför definitiv hemgång.
I Norra regionen skrevs 79 % av pankreasopererade ut till annan kirurgklinik medan motsvarande
siffror i samma kategori varierade mellan 8 % och 38 % i de övriga regionerna.
Utskrivning direkt till hemmet varierade från 73 % (Södra regionen) till 4 % (Norra regionen), se
tabell 22.
Uppgifterna är till synas kompletta (förutom Stockholm och Norra regionen där 19 % respektive 17
% av data saknades) och konsistenta (Södra regionen och Uppsala skriver hem 73 % respektive 54 %
och har längre vårdtid (14 respektive 13 dagar) än resterande regioner. Ett intressant undantag är den
sydöstra regionen som skriver hem 61 % av patienterna och till trots detta har en median vårdtid på 8
dagar.
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
Riket 12 (8-20) 8 (6-13) 11 (8-17) 8 (6-12)
Stockholm-Gotland 13 (9-19) 13 (9-20) 13 (9-21) 9 (8-15)
Södra 10 (8-18) 8 (6-10) 14 (9-20) 7 (6-11)
Sydöstra 9 (6-14) 5 (4-9) 8 (6-14) 5 (4-8)
Uppsala-Örebro 16 (12-23) 10 (8-16) 13 (9-17) 9 (7-13)
Västra 10 (8-16) 6 (5-8) 9 (7-14) 8 (7-10)
Norra 9 (7-15) 6 (5-8) 8 (7-13) 8 (5-9)
Vårddagar efter operation, median (1:a kvartil - 3:e kvartil)
Diagnosår
2014 2015
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 29 av 44
Tabell 22. Utskrivna till vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015
Annan
kirurgklinik
Annan
vårdinrättningHemmet Avliden
Uppgift
saknasTotalt
25% 20% 47% 1% 7% 100%
93 75 174 4 26 372
79% 0% 4% 0% 17% 100%
19 0 1 0 4 24
8% 43% 30% 0% 19% 100%
6 33 23 0 15 77
11% 8% 73% 2% 6% 100%
7 5 47 1 4 64
33% 5% 61% 0% 2% 100%
22 3 40 0 1 66
38% 5% 54% 3% 1% 100%
30 4 43 2 1 80
15% 49% 33% 2% 2% 100%
9 30 20 1 1 61
Uppsala-Örebro
Västra
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Utförd resektion
JLC30/40 - Standard Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
Utskriven till
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 30 av 44
9.1 Postoperativa komplikationer
Efterföljande tabell 23 visar den komplikation som hade identifierats som den enskilt bestämmande
för patientens vårdförlopp efter Whipple resektion/total pankreatektomi respektive distal resektion.
49 % (regional variation 31 % - 64 %) rapporterades komplikationsfria efter Whipple resektion eller
total pankreatektomi. 57 % (regional variation 25 % - 88 %) rapporterades komplikationsfria efter
distal resektion.
Tabell 23. Andelfördelning av vårdförloppbestämmande komplikation efter standard Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2015
Efter Whipple-resektion är pankreasläckage (anastomosläckage eller läckage från resektionsrand),
ventrikelretention och kirurgisk infektion de vanligast registrerade vårdtidsbestämmande
komplikationerna (10 % och 7 %).
24 % av de distala resektionerna registrerades för läckage från resektionsranden. Figurerna 11 och 12
nedan visar fördelningen av komplikationernas svårighetsgrader enligt Clavien-Dindo. Svårighetsgrad
upp till 3a räknas som milda till moderata komplikationer (kräver ej åtgärd med generell anestesi).
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
Ingen komplikation 49% 57%
Pankreasanastomosläckage\läckage från resektionsrand 10% 24%
Annan kirurgisk komplikation 8% 5%
Ventrikelretention 7% 2%
Kirurgisk infektion 7% 5%
Postoperatativ b lödning 5% 2%
Infektion (icke kirurgisk) 5% 1%
Kardiovaskulär komplikation 3% 2%
Annan medicinsk komplikation 2% 5%
Sårruptur 2% 0%
Lungemboli 1% 1%
Galläckage 1% 0%
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 31 av 44
Figur 11. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid Standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015
Figur 12. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid distal pankreasresektion, diagnosår 2015
15 % rapporterades efter Whipple resektion ha komplikationsgrad 3b eller högre (tabell 24, figur 11).
Motsvarande siffra för 2014 var 11 %. Efter distal resektion rapporterades 6 % ha komplikationer 3b
eller högre (figur 12, tabell 25) jämfört med 8 % under 2014. Uppgift saknas hos 7 respektive 11 % av
patienterna (JLC30/40/20 respektive JLC10) under diagnosår 2015.
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 32 av 44
Tabell 24. Svårighetsgradering av komplikationer enligt Clavien vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015
0 1 2 3a 3b 4a 4b 5Uppgift
saknas
42% 10% 21% 5% 10% 3% 1% 1% 7%
159 37 80 20 36 10 2 5 26
25% 33% 17% 0% 4% 0% 0% 4% 17%
6 8 4 0 1 0 0 1 4
29% 10% 26% 5% 8% 3% 1% 0% 19%
23 8 21 4 6 2 1 0 15
45% 5% 22% 11% 6% 3% 0% 2% 6%
29 3 14 7 4 2 0 1 4
30% 18% 30% 6% 9% 5% 0% 0% 2%
20 12 20 4 6 3 0 0 1
54% 1% 23% 4% 11% 3% 1% 3% 1%
43 1 18 3 9 2 1 2 1
62% 8% 5% 3% 16% 2% 0% 2% 2%
38 5 3 2 10 1 0 1 1
Västra
Utförd resektion
JLC30/40 - Standard Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
Svårighetsgradering av komplikationer (Clavien)
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Uppsala-Örebro
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 33 av 44
Tabell 25. Svårighetsgradering enligt Clavien av komplikationer vid distal pankreasresektion, diagnosår 2015
Postoperativ IVA-vård, pga. avvikande vårdförlopp, registrerades hos 12 patienter (4 %) efter
Whipple/total pankreatektomi och hos 2 patienter (2 %) efter distal resektion.
Fem patienter (1 %) rapporteras avlidna inom 30 dagar efter Whipple/total resektion i Riket under
2015 jämfört med 7 patienter (2 %) under 2014 och 5 patienter (2 %) under 2013. Ingen patient
rapporterades avliden inom 30 dagar efter distal resektion. Efter 90 dagar hade ytterligare 6 patienter
avlidit efter Whipple/total pankreasresektion (90-dagarsmortalitet 3 % jämfört med 5 % för 2014 och
3 % för 2013).
Vid distal resektion hade 2 patienter avlidit efter 90 dagar (1.6 % jämfört med 3 % för 2015 och ingen
mortalitet för 2013). Data avseende distal pankreasresektion är till synas konsistenta för de olika
regionerna med relativt lite variation i de olika svårighetskategorierna.
Variationerna i kategorierna Clavien 0, 1 och 2 i komplikationsgraderingen efter Whipple/total
pankreatektomi beror sannolikt bland annat på olika tolkningar av graderingen (Västra 62 % Clavien
0, 8 % Clavien 1, 5 % Clavien 2; Stockholm 29 % Clavien 0, 10 % Clavien 1, 26 % Clavien 2), vilket
talar för att en sammanslagning av dessa kategorier till en kategori (inga/milda komplikationer) kunde
underlätta förståelsen och jämförelsen av dessa data. För de viktiga graderna 3a (åtgärdskrävande
komplikation; ej generell anestesi) och 3b (åtgärdskrävande komplikation; generell anestesi) noteras en
mycket lägre variation mellan regionerna (0-11 % respektive 6-16 %).
0 1 2 3a 3b 4a 4b 5Uppgift
saknas
46% 16% 18% 3% 4% 2% 0% 0% 11%
60 21 24 4 5 2 0 0 14
0% 75% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 25%
0 3 0 0 0 0 0 0 1
39% 9% 27% 0% 5% 2% 0% 0% 18%
17 4 12 0 2 1 0 0 8
58% 0% 21% 5% 5% 0% 0% 0% 11%
11 0 4 1 1 0 0 0 2
39% 28% 17% 11% 0% 0% 0% 0% 6%
7 5 3 2 0 0 0 0 1
38% 31% 14% 3% 7% 0% 0% 0% 7%
11 9 4 1 2 0 0 0 2
88% 0% 6% 0% 0% 6% 0% 0% 0%
14 0 1 0 0 1 0 0 0
Västra
Utförd resektion
JLC10 - Distal pankreasresektion
Svårighetsgradering av komplikationer (Clavien)
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Uppsala-Örebro
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 34 av 44
9.2 PAD registrering
PAD- data bygger på inrapportering av formulär E. Baserat på de planerade kurativa behandlingar
som är inrapporterade i registret så är täckningsgraden för formulär E 99 % jämfört med 82 % för
2014.
Vid Whipple’s operation alternativt total pankreatektomi uppfattades resektionen som radikal i 91 %
och tveksamt radikal/icke radikal i 9 % av operationerna (tabell 26). Denna peroperativt uppfattade
radikalitet skiljer sig regionalt, till skillnad från den mikroskopiska radikalitets-bedömningen. Eftersom
det föreligger en stor regional skillnad i täckningsgrad (60 – 91 %) beträffande formulär E, kan några
säkra slutsatser inte dras från föreliggande data.
Från regioner där man i högre grad rapporterat att den patologiska bedömningen gjorts enligt
patologiföreningens kvalitetsdokument (KVAST), framför allt Stockholm-Gotland (83 % enligt
KVAST) och Västra (98 % enligt KVAST), förefaller dock R0-frekvensen vara lägre (52 % respektive
60 %), jämfört med de regioner där den patologiska bedömningen i lägre grad verkar vara gjord enligt
KVAST. Denna skillnad kan tolkas som att en standardiserad bedömning enligt KVAST ger en
säkrare bedömning av resektionsytorna, vilket resulterar i en mer korrekt lägre frekvens R0
resektioner.
Tabell 26. Radikalitet vid standard Whipple/pylorussparande eller total pankreatektomi, diagnosår 2015
Ja Tveksamt NejUppgift
saknas
Mikroskopisk
radikal (R0)
Bedömd enl.
KVAST-dok
351 320 24 6 1 185 290
91% 7% 2% 0%
22 22 0 0 0 15 16
100% 0% 0% 0%
71 65 2 3 1 22 53
92% 3% 4% 1%
57 53 3 1 0 36 51
93% 5% 2% 0%
63 55 7 1 0 43 59
87% 11% 2% 0%
78 72 6 0 0 33 52
92% 8% 0% 0%
60 53 6 1 0 36 59
88% 10% 2% 0%
Södra
Sydöstra
Uppsala-Örebro
Västra
Utförd resektion
Antal
JLC30/40 - Standard Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
Makroskopiskt radikalt ingrepp
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 35 av 44
Whipple/totala resektionerna resulterade riket i PAD som var maligna/premaligna/IPMN i 92 %
(tabell 27). Lägst frekvens maligna/premaligna/IPMN PAD rapporterades från Uppsala-Örebro (84
%) och Norra regionerna (83 %), medan den högsta andelen rapporterades från Södra (96 %) och
Västra regionerna (95 %).
Distala pankreasresektioner resulterade i PAD som var maligna/premaligna/IPMN i 76 % (tabell 27).
Lägst frekvens maligna/premaligna/IPMN PAD rapporterades från Södra regionen (61 %), medan
den högsta andelen rapporterades från Stockholm-Gotland (82 %) och Sydöstra regionerna(94 %).
IPMN rapporterades i riket i 18 % av fallen vid distal resektion jämfört 9 % vid Whipple/total
resektion. Detta jämfört med 2014 då siffrorna för IPMN var 10 % respektive 4 %. Det kan tolkas
som om en högre nivå av vaksamhet och kunskap kring IPMN leder till fler distala resektioner.
Tabell 27. Histologisk typ vid standard Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2015
MalignPremaling
(icke invasiv)Benign IPMN Malign
Premaling
(icke invasiv)Benign IPMN
80% 3% 9% 9% 53% 5% 24% 18%
285 10 31 32 64 6 29 22
74% 9% 17% 0% 67% 0% 33% 0%
17 2 4 0 2 0 1 0
79% 1% 7% 12% 40% 10% 18% 33%
58 1 5 9 16 4 7 13
88% 3% 5% 3% 50% 11% 39% 0%
51 2 3 2 9 2 7 0
75% 2% 6% 17% 82% 0% 6% 12%
49 1 4 11 14 0 1 2
73% 5% 15% 6% 48% 0% 33% 19%
57 4 12 5 13 0 9 5
87% 0% 5% 8% 63% 0% 25% 13%
53 0 3 5 10 0 4 2
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Uppsala-Örebro
Västra
Utförd resektion
JLC30/40 - Standard Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomiJLC10 - Distal pankreasresektion
Histologisk typ Histologisk typ
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
9. Postoperativa data
Sida 36 av 44
Antal lymfkörtlar som analyserats ligger i riket på 22 för Whipple/total pankreatektomi och 12 vid
distal pankreasresektion, men varierar stort över landet (tabell 28). Efter Whipple/total resektion
analyserades 10 (Norra regionen) upp till 26 (Stockholm-Gotland) körtlar i operationspreparatet. Efter
distal resektion analyserades 6 (Sydöstra) upp till 18 (Stockholm-Gotland) körtlar i
operationspreparatet.
Om man mellan regioner jämför antalet histologiskt analyserade lymfkörtlar med, om den patologiska
bedömningen har gjorts enligt KVAST vid Whipple/total pankreatektomi, finner man att Norra
regionen med lägst antal analyserade lymfkörtlar (10 stycken) var bedömningen gjord enligt KVAST i
72 %, medan i Stockholm-Gotland regionen med flesta analyserade lymfkörtlar (26), var
bedömningen gjord enligt KVAST i 74 %. Genomsnittet för riket var 82 %, där man i Västra
regionen fann 24 lymfkörtlar genom att använda KVAST i hela 99 %. Sannolikt bidrar dock KVAST
till att ett större antal lymfkörtlar analyseras, vilket dock måste bearbetas närmare.
Tabell 28. Undersökta lymfkörtlar för maligna fall vid standard Whipple/pylorussparande och total pankreatektomi respektive distal pankreasresektion, diagnosår 2014 och 2015
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektion
Riket 20, 15-26 8, 3-19 22, 15-28 12, 6-21
Norra 10, 4-16 6, 4-12 10, 7-16 15, 12-16
Stockholm-Gotland 27, 22-35 19, 12-26 26, 19-35 18, 12-25
Södra 16, 13-21 9, 3-13 22, 15-28 8, 2-10
Sydöstra 20, 12-28 7, 1-9 19, 13-25 6, 5-16
Uppsala-Örebro 18, 14-26 11, 5-18 24, 16-32 12, 8-21
Västra 18, 16-24 5, 1-7 22, 18-26 7, 4-18
Antal undersökta lymfkörtlar, median (1:a kvartil - 3:e kvartil)
2014 2015
Diagnosår
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
10. Resultat per sjukhus
Sida 37 av 44
10. RESULTAT PER SJUKHUS
Nedan redovisas ett urval av de redan presenterade resultaten uppdelat på sjukhus. Sjukhus kan vara
enbart utredande alternativt även opererade.
Tabell 29 visar att de 525 registrerade pankreasresektionerna under 2015 utfördes på totalt 10 sjukhus.
Detta innebär en ökning i resektionsantal med 31 %. Två av dessa sjukhus registrerade färre än 10
genomförda resektioner under året. Fyra sjukhus registrerade 50 eller fler Whipple-resektioner.
Resektionerna under 2014 (416) fördelades på 11 sjukhus. Antal resektioner på de sju
universitetssjukhusen uppgick 2015 till 478 (92 % av landets resektioner) mot 374 under 2014. Detta
innebär 28 % ökning 2015 jämfört med 2014. Universitetssjukhusen svarar för den stora ökningen i
resektionsantal och antalet sjukhus som registrerar pankreaskirurgi synes minska. Detta torde delvis
vara en effekt av den nu pågående nivåstruktureringen av pankreaskirurgin.
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
10. Resultat per sjukhus
Sida 38 av 44
Tabell 29. Utförda resektioner delad på sjukhus och resektionstyp, diagnosår 2015
Tabell 30 visar resektionsantalet uppdelat på landets olika sex regioner. I två av dessa, Uppsala-Örebro och Sydöstra, regionerna registreras resektioner från tre respektive två sjukhus. Andel resektioner utförda på universitetssjukhusen i Uppsala-Örebro respektive Sydöstra region är 80 % respektive 73 %. Denna fördelning är väsentligt oförändrad jämfört med 2014. För övriga regioner sker pankreaskirurgin i stort sett enbart vid regionernas universitetssjukhus. Sedan registrets start har antalet opererande enheter minskat i antal.
Noteras att en mindre variation finns mellan siffrorna i tabell, 16, 29 och 30. Detta torde framför allt bero på att en del patienter inte opereras på sin mantalskrivningsort och i vissa fall då inte kommer att registreras på rätt (opererande) län.
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total
pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektionÖvriga
65% 33% 3%
101 51 4
73% 20% 7%
66 18 6
71% 22% 7%
52 16 5
74% 24% 3%
50 16 2
68% 27% 5%
38 15 3
88% 12% 0%
22 3 0
84% 12% 4%
21 3 1
81% 13% 6%
13 2 1
50% 30% 20%
5 3 2
80% 20% 0%
4 1 0
0% 0% 0%
0 0 0
0% 0% 0%
0 0 0
0% 0% 100%
0 0 1
0% 0% 0%
0 0 0
71% 24% 5%
372 128 25
Västerås
Varberg
Falun
Opererande sjukhus
Utförd resektion
Huddinge
Sahlgrenska
Lund
Linköping
Akademiska
Umeå
Eksjö
Kristianstad
Totalt
Kalmar
Karlstad
Örebro
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
10. Resultat per sjukhus
Sida 39 av 44
Tabell 30. Utförda resektioner delad på region och resektionstyp, diagnosår 2015
JLC30/40 - Standard
Whipple/Pylorussparande
JLC20 - Total
pankreatektomi
JLC10 - Distal
pankreasresektionÖvriga
71% 24% 5%
372 128 25
88% 12% 0%
22 3 0
65% 33% 3%
101 51 4
71% 22% 7%
52 16 5
76% 20% 4%
71 19 4
69% 24% 7%
60 21 6
73% 20% 7%
66 18 6
Västra
Utförd resektion
Riket
Norra
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Uppsala-Örebro
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
10. Resultat per sjukhus
Sida 40 av 44
Av tabell 31 och 32 nedan visar att de flesta beslut om kurativt syftande operation tagits vid multidisciplinär konferens, 95 %. Även här finns det en variation mellan de större sjukhusen (n >20 operationer) från 94 % till 100 %. Andel där beslutet tas vid multidiciplinär konferens har ökat något sedan 2014.
Tabell 31. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på sjukhus, diagnosår 2015
Nej Ja
1% 99%
2 173
6% 94%
6 93
1% 99%
1 88
5% 95%
4 70
3% 97%
2 61
0% 100%
0 33
8% 92%
2 24
78% 22%
14 4
0% 100%
0 10
17% 83%
1 5
0% 0%
0 0
0% 0%
0 0
0% 100%
0 1
0% 0%
0 0
5% 95%
32 562
Opererande sjukhusMultidisciplinär konferens
Huddinge
Sahlgrenska
Lund
Linköping
Akademiska
Umeå
Eksjö
Kristianstad
Totalt
Kalmar
Karlstad
Örebro
Västerås
Varberg
Falun
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
10. Resultat per sjukhus
Sida 41 av 44
Tabell 32. Beslut taget om kurativ syftande operation vid MDK delad på region, diagnosår 2015
Nej Ja
5% 95%
32 562
0% 100%
0 33
1% 99%
2 173
1% 99%
1 88
6% 94%
6 95
18% 82%
17 80
6% 94%
6 93
Stockholm-Gotland
Södra
Sydöstra
Uppsala-Örebro
Västra
Multidisciplinär konferens
Riket
Norra
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
11. Sammanfattande kommentarer
Sida 42 av 44
11. SAMMANFATTANDE KOMMENTARER
Registrets täckningsgrad fortsätter att öka och är glädjande för första gången över 90 % vid datauttag
för årsrapporten. Med den släpande effekt som noterats varje år kan man hoppas att registerdata för
2015 kommer att närma sig registrets mål om 95 %. Låg täckningsgrad de första åren innebär att
registret har en täckningsgrad på 86 % för åren 2010-2015. Över 7000 patienter finns nu i registrets
databas.
Ytterligare glädjande är att täckningsgraden 2015 för de olika formulären nu är bra med
täckningsgrader på 95, 85, 97 och 99 % för formulären B-E. Fortsatt är täckningsgraden låg för
uppföljningsblankett F samt onkologi blanketten G.
Den registerspecifika hemsidan som lanseras hösten 2016 med snabbare återkoppling av resultat
kommer förhoppningsvis att stimulera intresset för inrapportering ytterligare.
Malign tumör i pankreas svarar för 71 % av fallen i registret medan de andra periampullära
cancerformerna (duodenum- distal gallgång- och papillcancer) står för vardera 3 %. Utifrån
registerdata går det nu att redovisa 3-års överlevnad i Riket. Denna ligger för gruppen resecerade
adenocarcinom i pankreas (alla stadier) på 35 %, för duodenal-, distal gallgångs- och papillcancer på
65 % och för neuroendokrina tumörer på 97 %. Detta är mycket glädjande siffror.
Medianväntetiderna i Riket med viss regional variation är från remiss till behandlingsbeslut (oftast
MDK) och från behandlingsbeslut till kirurgisk behandling 11 dagar respektive 29 dagar. Under 2016
infördes standardiserade vårdförlopp vilket förväntas korta dessa väntetider. Den sammanlagda
medianväntetiden i riket är 2015 40 dagar vilket inte är långt från målet med det standardiserade
vårdförloppet (36-43 för kirurgi och 29-36 för cytostatika behandling).
Liksom tidigare år bedöms patienter med potentiellt botbar sjukdom i större utsträckning på MDK
(95 %) än de med icke botbar sjukdom (79 %) men den totala andelen av patienter som föredras på
MDK stiger och är nu 85 % att jämföra med målet på 90 %.
Patienter som bedöms med kurativ intention är 45 % med minskande regional variation vilket
förhoppningsvis tyder på att det nationella arbetet med både vårdprogram och register bär frukt i en
ökad samsyn på patienternas möjlighet till behandling. Även resektionsfrekvensen samt andelen
venresektioner ökar i riket och den regionala variationen minskar vilket kan peka på ett mer jämlikt
kirurgisk omhändertagande.
Av Whipple/total pankreatektomi var endast 49 % och av distala resektioner 57 % utan postoperativa
komplikationer, vilket visar att dessa operationer är både resurskrävande och besvärliga för patienten.
Pankreasanastomosläckage är den enskilt vanligaste komplikationen, ca 10 %. Allvarliga
komplikationer (Clavien-Dindo 3b eller högre) var 15 % efter Whipple/total pankreatiectomi och 6 %
efter distel resektion. Den vanligaste komplikationen var pankreasanastomos-läckage/läckage från
resektionsrand. Postoperativ 30-dagars mortalitet var i riket 1 % respektive 0 % efter Whipple/total
pankreatektomi och distal pankreatektomi och efter 90-dagar 3 % respektive 2 %. Detta är inom
målvärdet angivet i det nationella vårdprogrammet.
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt
Årsrapport 2015
11. Sammanfattande kommentarer
Sida 43 av 44
Glädjande är att standardiserad analys av operationspreparat enligt KVAST fortsätter att öka i landet
vilket innebär en säkrare och mer enhetlig bedömning av resektionsytor, (= lägre andel R0-
resektioner), men även antalet lymfkörtlar som identifieras och undersöks ökar stadigt vilket
ytterligare förbättrar möjligheten att bedöma prognos.
Slutligen kan man notera att det i Sverige 2015 har rapporterats 525 genomförda pankreasresektioner
från totalt 10 sjukhus. Antalet resektioner har ökat med ca 30 % årligen de senaste åren och antalet
sjukhus som utför dessa minskar i antal. Ökningen som sker i antalet resektioner beror inte på en
ökad mängd benigna resektioner.
Av operationerna är 92 % utförda på de 7 region-/universitetssjukhusen och övriga 8 % på 3
länskliniker, 2 enheter gör mindre än 10 resektioner per år.
Sammanfattningsvis hoppas vi att täckningsgraderna fortsätter att öka och att införandet av
standardiserade vårdförlopp minskar ledtiderna för patienterna från remiss till behandling. Vi ser
också med spänning fram emot de första forskningsresultaten då ansökningar för forskningsprojekt
på registerdata nu godkänts.
För styrgruppen för Nationella kvalitetsregisteret för tumörer i pankreas och periampullärt.
Thomas Gasslander Bobby Tingstedt
Registerhållare Ordförande
Kvalitetregister för tumörer i pankreas och periampullärt - Årsrapport 2015
Rapporten är framtagen av styrgruppen i samarbete med Regionalt cancercentrum sydöst.
Utgiven 2016-10-20