Kvalitetsrapport 2008 ver 2 - Spine Center · beställartyp framgår av fig 1. De lägre siffrorna 2007 beror delvis på att verksamheten startade i juni det året och alltså representerar

Kvalitetsrapport 2008

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. Presentation av Spine Center Göteborg II. Produktion III. Kvalitetsarbete IV. Forskning V. Mål och planering inför 2009

3

I. Presentation av Spine Center Göteborg Spine Center Göteborg AB driver sedan 070401 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo. Kliniken har en mottagningsenhet för ny- och återbesök, en vårdavdelning med 11 vårdplatser med bemanning för 7-dygnsvård, en operationsavdelning med 2 fullutrustade operationssalar och en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser, samt en sjukgymnastik- och rehabavdelning. Vår grundidé är att bedriva högspecialiserad ryggkirurgi med högsta kompetens, bästa möjliga vård och största möjliga kostnadseffektivitet. Våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra komplikationer skall vara färre än riksgenomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en arbetsmiljö och personalsituation som befordrar arbetsglädje, kompetensutveckling och vårdentusiasm. Kliniken har c:a 45 anställda. De 3 heltidsanställda ryggkirurgerna Åke Blixt, Olle Hägg, Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 20 års erfarenhet av ryggkirurgi. Anestesiläkare är Tina Gustafsson och Magnus Sjöberg. På sjukgymnastikavelningen arbetar 4 heltidsanställda sjukgymnaster som sköter både slutenvårds och öppenvårdsrehabilitering. Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida (www.spinecenter.se/SpineCenter Göteborg) II. Produktion Under 2008 har vi genomfört 2842 mottagningsbesök, 578 operationer och 151 blockader. Vi har tagit emot patienter från VGR och Halland, som vi har avtal med sedan april 2008. Vi har tagit emot patienter från Värmland via separat avtal. Vi har också tagit emot patienter från andra landsting, patienter med privat sjukvårdsförsäkring och privatbetalande patienter. III. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet bedrivs som en regelbunden kvalitetsutvärdering och avvikelserapportering på operation, postop, mottagning och vårdavdelning under ledning av kvalitetsansvarig läkare. Sammanställningar av kvaliteten görs kvartalsvis och diskuteras på gemensamma personalmöten. Vårdprocessen dokumenteras i ett lokalt Vårdkvalitetsregister där också 30 dgr enkätuppföljning avseende framför allt sårinfektioner ingår. Resultaten dokumenteras via uppföljning i Svenska Ryggregistret (SRR). Kvalitetsrapporten redovisar våra resultat enligt den mall som tagits fram för serviceline Spine inom Global Health Partner, där Stockholm Spine Center, Spine Center Bergen och Spine Center Göteborg ingår. Kvalitetsarbetet redovisas under tre huvudrubriker:

A) Strukturmått (beskriver förutsättningar för verksamheten) B) Processmått (beskriver verksamheten) C) Resultatmått (verksamhetens medicinska resultat)

4

A) Strukturmått

Remissflöde Inkomna remisser ökade under 2008. Det totala antalet och fördelning på beställartyp framgår av fig 1. De lägre siffrorna 2007 beror delvis på att verksamheten startade i juni det året och alltså representerar 7 månaders produktion. ”Eget landsting” innebär VGR-patienter via vårdgarantiavtal. ”Annat landsting” innehåller patienter som kommit via underleverantörsavtal med Stockholm Spine Center, patienter som sökt via fria vårdvalet och remitterades från andra landsting. ”Privat” innehåller patienter som sökt med privata medel eller via försäkringsbolag. Mer än 90% av de privatbetalnde har sjukförsäkring.

Remissflödet (=1187/2035 nybesök)

699

1296

185320

288

419

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

Eget landsting Annat landsting Privat

20072008

60%

16%24%

Fig. 1

20%

64%

16%

Patientbeskrivning

Detta avser de patienter som opererats. Könsfördelningen var densamma 2007 och 2008: 51% kvinnor och 49% män. Åldersfördelning och medelålder samt preoperativ livskvalitet med EQ-5D visas i fig 2 och 3. Ländryggspatienterna på SCG har ung samma livskvalitet preoperativt som landet i övrigt, medan våra halsryggspatienter har genomsnittligen lägre livskvalitet.

I fig 4 visas fördelningen på ASA-grupper för 2007, medan exakta uppgifter

för 2008 saknas pga journaltekniskt problem. Andel förstagångskirurgi (de patienter som inte tidigare ryggopererats) är ung

densamma för bägge åren.

5

Av de totalt 578 opererade patienterna hade 93% ländryggsdiagnos. 7%

opererades för halsryggsdiagnos. Av diagnosfördelningen för ländrygg framgår att mer än hälften av patienterna opererades för spinal stenos, vidare att vi opererade färre diskbråck och fler SRS-tillstånd än genomsnittet för landets övriga kliniker. Jämförelsetal för halsryggsdiagnosfördelningen är inte tillgängliga vid rapportskrivandet. (Fig 5,6 och 7)

Ålder(Op.fall)

0

20

40

60

80

100

120

140

160Ant.

<20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 >80 Median

20072008

Fig. 2

54 år 57 år

Livskvalitet preop (mv EQ-5D)

Ländrygg SCG

Ländrygg ÖvrigaHalsrygg SCG

Halsrygg Övriga

0,34 0,34

0,62

0,380,4

0,290,310,32

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1%

2007200820072008

Fig. 3

6

Op. totalt

200

539

639

0

100

200

300

400

500

600Ant

Ländrygg Halsrygg

20072008

Fig. 5

Op.diagnoser ländrygg

28

17

30

5254

47

8 7 512

20

122 6

0

10

20

30

40

50

60%

Diskbråck Stenos Spondylolistes SRS Övrigt

20072008Övriga

Fig. 6

Antalet op 2007/2008 var för resp diagnosgrupp: Diskbråck 56 / 98 Spinal stenos 104 / 312 Spondylolistes 16 / 10 SRS 24 / 116 Övrigt 0 / 12

7

Op.diagnoser halsrygg

11

26

20

5

10

15

20

25

30Ant

Myelopati Rizopati SRS

20072008

Fig. 7

B) Processmått

Telefontillgänglighet Vår nuvarande telefonväxel medger inte registrering av inkommande samtal. Väntetider remissankomst till bedömning (nybesök) och väntetid från

beslut (nybesök) till operation Se fig 8. De långa väntetiderna till både nybesök och operation orsakades till

stor del av en stor anhopning av remisser från det gamla ”IFK-avtalet” som tillfördes oss alldeles innan den nya avtalet trädde i kraft i april 2008. Dessutom sökte under första halvåret många patienter under det fria vårdvalet till dess denna möjlighet upphörde. Under hela året var verksamheten inriktad på att successivt minska väntetiderna, vilket också gav resultat under det sista kvartalet. Väntetiden från nybesök till op överskattar räknemässigt den faktiska väntetiden mellan beslut och op. , eftersom beslut i flera fall tagits först efter kompletterande utredning med t.ex. MR. Väntetiden till sådan inkluderas i tiden från nybesök till op.

Andel operationer/nybesök och fördelat på beställartyp framgår av fig 9-12. Vidareremiss till annat sjukhus och egna operationer på annat sjukhus, se fig

13. Strukna patienter från operation: Inga patienter har strukits av administrativa

skäl. Två patienter har strukits på operationsdagens morgon av medicinska skäl.

8

Väntetider(mv dgr)

0

30

60

90

120

150

180Ant

Remiss-nybesök Nybesök-op

DiskbråckStenos+dekStenos+fusSpondyloSRSMyelopatiRizopatiÖvrigt

Fig. 8

Mottagningsbesök

1187

2035

277

807

600

2400

0

500

1000

1500

2000

2500

Ny Åter Telefon (approx.)

20072008

Fig. 9

9

Andel op per nybesökTotalt

1187

2035

323578

0

500

1000

1500

2000

2500

Nybesök Op

20072008

27%28%

Fig. 10

Andel op per nybesökBeställartyp

16

2722

42

1922

0

25

50

75%

VGR Utomlän Privat

20072008

Fig. 11

10

Andel op per beställartyp

119

348

36

135

55

95

0

100

200

300

400

Ant

VGR Utomlän Privat

20072008

Fig. 12

Op.fall ej op SCGComorbiditet = IVA-risk

10

6

16

0

5

10

15

20

25Ant

Rem åter Åter efter Nyb Op hemsjh

2008

Fig. 13

Anestesikomplikationer under operation SFAI (Svensk förening för anestesiologi och intensivvård) har ännu inte givit

def direktiv för komplikationsregistrering under kirurgisk anestesi. Av denna anledning har specifika anestesiassocierade komplikationer inte registrerats. Däremot finns avvikelser registrerade (se denna rubrik).

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning Genomsnittlig peroperativ blodförlust är relativt låg och endast enstaka

patienter har behövt peroperativ el postoperativ transfusion. Cellsaver har

11

använts vid 39 operationer och i 11 fall har blod återförts till patient. (Fig 14 och 15).

Perop. blödning (2008)

0

100

200

300

400

500ml

Mean Median

DiskbråckStenos+dekStenos+fusSpondyloSRSMyelopatiRizopati

Fig. 14

Transfusion(Antal patienter)

0

2

4

6

8

10Ant

Bankblod Cellsaver


Fig. 15

Postoperativ smärta Postoperativ smärta har skattats av personalen i tre kategorier: ingen/mindre,

måttlig/lättbehandlad eller svår/behov av aktiv smärtlindring. Trots att vi inte har använt vare sig epiduralanalgesi (EDA) eller patientkontrollerad intravenös analgesi (PCA) är postoperativ smärta inte något stort problem. Vi använder morfin och pararcetamol parenteralt och peroralt till fusionspatienter och paracetamol/kodein och antiflogistica till patienter som genomgår dekompression/diskbråcksexstirpation. Vi har infört rutinen att alla patienter,

12

oavsett diagnos och operationstyp mobiliseras till sittande på sängkanten och helst stående 2-4 tim postoperativt medan de fortfarande övervakas på uppvakningsavdelningen. Denna tidiga mobilisering förefaller förstärka smärtlindringen, underlätta fortsatt mobilisering och även bidra till korta vårdtider. (Fig 16)

Smärta2008

4451

5

41

52

7

0

25

50

75

100%

Postopavd Vårdavd

Ingen/mindreMåttlig/lättbehandladSvår/aktiv smärtlindring

Fig. 16

Postoperativt illamående/kräkningar Detta skattas av personalen i tre kategorier: inget illamående,

illamående/kräkning vid enstaka tillfälle resp besvärande illamående/kräkningar. 25% av patienterna har illamående/kräkningar som är mer el mindre besvärande och föranleder aktiv behandling. (Fig 17)

Som jämförelse framgår av KUPP-enkäten (se nedan) att mer än 90% av

patienterna ansåg att de fått effektiv ssmärtlindring och behandling av illamående.

13

Illamående 2008

78

21

1

72

235

0

25

50

75

100%

Postopavd Vårdavd

IngetEnstakaBesvärande

Fig. 17

KAD peroperativt används på 63% av patienterna. Urintappning pga

urinretention postoperativt krävdes i 12%. 2% fick antibiotikabehandling för urinvägsinfektion . (Fig 18)

Hud- och sårproblem under vårdtiden beskrivs i fig 19.

Urinvägarna

5963

16 122 2

0

10

20

30

40

50

60

70

80%

KAD Urintappning UVI

20072008

Fig. 18

14

Sårproblem under vårdtiden

4

3

1 10,5 0,3

0 00

2

4

6

8

10%

Hudreak förband Blåsbildning Misst. Sårinf Trycksår

20072008

Fig. 19

Vårdtider generellt och per diagnos beskrivs i fig 20 och 21. I beräkning av

vårdtid är inskrivningsdag och utskrivningsdag beräknade som 1 dygn var vilket innebär att en patient somk läggs in på operationsdagens morgon och går hem dagen efter, dvs 1 övernattning, registreras för 2 vårddygn.

Utskrivning till akutsjukhus gjordes för 5 patienter med akuta medicinska

komplikationer. 4 patienter utskrevs till extern rehabiliteringsinstitution (fig 22). Registrerings- och uppföljningsfrekvens i Svenska Ryggregistret och lokala Vårdkvalitetsregistret framgår av fig 23. Uppföljningstiden i SRR är 1 år, i VKR 30 dgr.

Under året har gjorts fyra anmälningar till PSR. Inga anmälningar i övrigt till

någon instans (fig 24).

15

Vårdtid (Ex: 1 övernattning = 2 vårddygn)

3,3 3,73 3 1 1

7

12

0

5

10

15Ant

Medel Median Min Max

20072008

Fig. 20

Vårdtid (Ex: 1 övernattning = 2 vårddygn)

0

2

4

6

8

10

12

14Ant

Medel Median Min Max


Fig. 21

16

Utskriven till annat inst.

2

5

1

4

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10Ant

Akutsjh Rehab

20072008

Fig. 22

Registrering och uppföljning

01020

3040

5060

708090

100%

Registrering Uppföljning

VKR 2007VKR 2008SRR 2007SRR 2008

Fig. 23

17

Anmälningar

4

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10Ant

HSAN Patientnämnd PSR

20072008

Fig. 24

KUPP (Kvalitet ur patientens perspektiv) är en patientbaserad enkät som

beskriver patienternas upplevelse av mottagningsbesök och vårdtid på Spine Center Göteborg.

Vi har genomfört en enkät på mottagningen besvarad av 210 patienter. Enkäten

genomfördes med pekskärm i avskilt område av mottagningsväntrummet. Könsfördelning och åldersfördelning överensstämmer med de opererade patienternas fördelning. 12% av patienterna upplevde väntetiden för att komma till oss som svår eller mycket svår. 85% av patienterna fick komma in på avtalad tid vid mottagningsbesöket.

Kvalitetssammanställningen görs i form av horistonella staplar med en skala på

0-100 där gula, gröna och blå fält representerar acceptabel, bra kvalitet medan röda fält marker bristande kvalitet. Av fig 25 framgår att vi har problem framför allt med telefontillgänglighet på mottagningen och främst till läkarna. Som framgår av Fig. 9 har de tre heltidsanställda läkarna i snitt c:a 20 tel.samtal per vecka med patienter. Trots detta är önskemålet större än vår tillgänglighet för närvarande.

Motsvarande KUPP-enkät genomfördes också på

operation/postop/vårdavdelningen, också med en pekskärm placerad på vårdavdelningen. 67 pat. besvarade enkäten. Resultatsammanställningen framgår av fig 26 och 27. Resultaten här bedömer vi som goda utan några avgörande brister i omvårdnad, bemötande el information.

18

KUPP

MottagningenN=210

Fig. 25

KUPP

Op/VårdavdN=67

Fig. 26

19

KUPP Op/Vårdavd forts.

Fig. 27

20

C) Resultatmått Resultaten baseras på 2007 års operationer där vi har 195 av 206 opererade

patienter 1-års uppföljda (95%). Resultaten redovisas separat för följande resultatgrupper:

1) Alla diskbråcksdiagnoser kombinerat med alla typer av diskectomi. 2) Alla typer av stenoser ländrygg, kombinerat med alla typer av dekompression

utan samtidig fusion. 3) Alla typer av stenoser i ländrygg kombinerat med dekompression och alla

typer av fusioner. 4) Spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5) Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ

instabilitet, kombinerat med alla typer av fusion el diskprotes. 6) Cervikal myelopati kombinerat med alla typer av operation. 7) Cervikal rizopati kombinerat med alla typer av operation. 8) SRS cervikalt, dvs normal neurologisk klinisk bild, kombinerat med alla typer

av operation. I aktuell resultatsammanställning har resultatgrupp 6, 7 och 8 slagits ihop till resultatgrupp ”Halsrygg”, som utgör 5 patienter. En översiktlig jämförande sammanställning mellan de olika resultatgrupperna har gjorts i fig 29-32.

VAS Rygg/Ben/Arm

0

20

40

60

80

100Enh

Mean pre Median pre Mean 1 år Median 1 år

DiskbråckStenos+dekStenos+fusSpondyloSRSHalsrygg

Fig. 29

21

ODILändrygg

0

20

40

60

80

100Enh

Mean pre Median pre Mean 1 år Median 1 år

DiskbråckStenos+dekStenos+fusSpondyloSRS

Fig. 30

Global assessment(Hur är din smärta efter op?)

0

25

50

75%

Helt försvunnen Mkt bättre Ngt bättre Oförändrad Sämre


Fig. 31

22

Nöjdhet

0

20

40

60

80

100%

Nöjd Tveksam Missnöjd


Fig. 32

I det följande beskrivs resultaten för varje resultatgrupp i jämförelse med landets övriga kliniker (övriga). 1) Diskbråck, 40 pat, fig 33-37 2) Spinal stenos + dekompression, 69 pat, fig 38-42 3) Stenos + dekompression och fusion, 24 pat, fig 43-47 4) Spondylolisthes, 12 pat, fig 48-52 5) Segmentell rörelsesmärta (SRS), 23 pat, fig 53-57 Nedanstående diagram visar att resultaten för alla diagnoser är minst lika bra som landet i övrigt. Enstaka variabler visar resultat som avviker från det generella mönstret. Dessa kommer att orsaksanalyseras i detalj.

23

EQ-5D Diskbråck

0,44

0,25

0,87

0,7

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

Enh

Mean pre Mean 1 år

SCGÖvriga

Fig. 33

ODI Diskbråck

40

49

10

19

0

20

40

60

80

100

Enh

Mean pre Mean 1 år

SCGÖvriga

Fig. 34

24

VasBenDiskbråck

55

66

1320

0

20

40

60

80

100

Enh

Mean pre Mean 1 år

SCGÖvriga

Fig. 35

Bensmärta idag jfr före opDiskbråck

4435

4639

5

15

27

0 30

20

40

60

80

100%


SCGÖvriga

Fig. 36

25

Nöjdhet Diskbråck

95

78

5 160

60

20

40

60

80

100

Enh


SCGÖvriga

Fig. 37

EQ-5D Stenos + dekompression

0,66

0,37

0,59

0,35

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

Mean pre Mean 1 år

EnhSCGÖvriga

Fig. 38

26

ODI Stenos + dekompression

26

44

28

44

0

20

40

60

80

100

Mean pre Mean 1 år

Enh

SCGÖvriga

Fig. 39

VasBenStenos + dekompression

31

66

35

62

0

20

40

60

80

100

Mean pre Mean 1 år

Enh

SCGÖvriga

Fig. 40

27

Bensmärta idag jfr före opStenos + Dekompression

3020 23

30 21 1914

20

11 11

0

20

40

60

80

100%


SCGÖvriga

Fig. 41

NöjdhetStenos + dekompression

14

63

2314

60

26

0

20

40

60

80

100


%

SCGÖvriga

Fig. 42

28

EQ-5D Stenos + dekompression/fusion

0,65

0,32

0,66

0,32

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

Mean pre Mean 1 år

EnhSCGÖvriga

Fig. 43

ODI Stenos + dekompression/fusion

23

50

26

47

0

20

40

60

80

100

Mean pre Mean 1 år

Enh

SCGÖvriga

Fig. 44

29

VasBenStenos + dekompression/fusion

37

71

26

59

0

20

40

60

80

100

Mean pre Mean 1 år

Enh

SCGÖvriga

Fig. 45

Bensmärta idag jfr före opStenos + dekompression/fusion

17 18

5043

17 190 14 17

70

20

40

60

80

100%


SCGÖvriga

Fig. 46

30

NöjdhetStenos + dekompression/fusion

13

71

177

71

22

0

20

40

60

80

100


%

SCGÖvriga

Fig. 47

EQ-5D Spondylolistes

0,62

0,34

0,63

0,36

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

Mean pre Mean 1 år

EnhSCGÖvriga

Fig. 48

31

VasRyggSpondylolistes

28

60

30

60

0

20

40

60

80

100

Mean pre Mean 1 år

Enh

SCGÖvriga

Fig. 50

ODI Spondylolistes

25

43

26

43

0

20

40

60

80

100

Mean pre Mean 1 år

Enh

SCGÖvriga

Fig. 49

32

Ryggsmärta idag jfr före opSpondylolistes

15 15

38

4638

21

0 10 8 80

20

40

60

80

100%


SCGÖvriga

Fig. 51

NöjdhetSpondylolistes

8

62

31

12

70

18

0

20

40

60

80

100


%

SCGÖvriga

Fig. 52

33

EQ-5D SRS

0,26

0,69

0,31

0,63

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

Mean pre Mean 1 år

EnhSCGÖvriga

Fig. 53

ODI SRS

24

44

27

47

0

20

40

60

80

100

Mean pre Mean 1 år

Enh

SCGÖvriga

Fig. 54

34

VasRyggSRS

37

66

32

65

0

20

40

60

80

100

Mean pre Mean 1 år

Enh

SCGÖvriga

Fig. 55

Ryggsmärta idag jfr före opSRS

2315

3643

9

25

27

115 60

20

40

60

80

100%


SCGÖvriga

Fig. 56

35

NöjdhetSRS

9

64

27

8

71

22

0

20

40

60

80

100


%

SCGÖvriga

Fig. 57

Komplikationsfrekvens Frekvensen medicinska komplikationer framgår av fig 59.

Med. komplikationer

0

1

2

3

4

5Ant

DödsfallInfarkt

HjärtischemiStroke

Trombos/emboliLungemboli

Förvirring

20072008

Fig. 59

Infektioner Ingen patient har varit inlagd för antibiotikabehandling av discit el annan infektion. Ytlig sårinfektion har registrerats med patientenkät 30 dgr efter operation (VKR).

36

Definition av ytlig sårinfektion: Antibiotikabehandling och fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett positiv/negativ bakterieodling. Det föreligger ingen säker skillnad i ytlig sårinfektionsfrekvens mellan 2007 och 2008. Två djupa infektioner registrerades och re-opererades under 2008. (Fig 60) Under året har infektionsprofylax ägnats särskild uppmärksamhet. Sterilitetsrutinerna har skärpts. Operationer sker numera med i princip låsta dörrar. Ny, tätare klädsel inkl huvor har införts för all personal på Operationsavdelningen. Så kallade LAF-tak (laminärt vertikalt sterilt luftflöde) har inte kunnat installeras pga den låga takhöjden. Istället har fläktar med horisontellt sterilt luftflöde installerats (Toul Meditec). Som ett särskilt projekt har vi installerat kontinuerlig partikelmätning vid sårområdet. Operationstekniska komplikationer Dessa framgår av fig 61. Re-operationer pga komplikation under samma vårdtillfälle redovisas i fig 62 och re-operationer vid nytt vårdtillfälle beskrivs i fig 63.

Sårinfektion

12

26

2

0

5

10

15

20

25

30Ant

Ytlig Djup Reop

20072008

6.1%

Fig. 60

5.2 %

0.3 %

37

Op.tekniska komplikationer

1 2

6

10

1

0123456789

101112Ant

Nervrotskada Durarift Felplacerad skruv Stor blödning

20072008

Fig. 61

Reop pga komplikation,samma vtf

4

5

2 21 1

0

2

4

6

8

10Ant

Blödning Misst. Blödning Inkomplett dek. Pedikelskruv

20072008

Fig. 62

2007 3%

2008 1,6%

38

Reop nytt vtf

21

5

2

4

0

2

4

6

8

10Ant

Ytlig sårinfektion Djup infektion Rec.diskbråck Pseudartros Inkomplett dek

20072008

Fig. 63

Avvikelsehantering Under året har 18 avvikelser rapporterats, varav 7 gällde medicinteknisk utrustning, 2 instrument, 7 omvårdnad, 1 administration och 1 övrigt. De medicintekniska avvikelserna har inte lett till några patientskador. Leverantörer har kontaktats för justering eller byte av produkter. Av omvårdnadsskadorna gäller 1 avvikelse tandskada i samband med intubation och 3 patienter som fallit/glidit ur säng eller stol på golvet, dock utan allvarlig skada. V. Forskning Pågående forskning: Långtidsstudie av cervikala diskproteser med RSA-mätning Randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vid cervikal rizopati. Doktorandprojekt avseende prediktiva faktorer och långtidsresultat av lumbal diskbråckskirurgi. Långtidsuppföljning av fusion i ländryggen vid segmentell rörelsesmärta, sammanställning av 10-15 års data pågår. Prediktiva faktorer för resultat av ländryggskirurgi tillsammans med Yrkesortopeden SU/Sahlgrenska. Randomiserad multicenterstudie där diskprotes och fusionskirurgi i ländryggen jämförs. Planerad forskning Deltagande i Svenska Nationella Spinal Stenosstudien har förberetts men ännu inte initierats.

39

V. Planering inför år 2009 Två mål för vårdkvaliteten under 2008 beslutades vid 2007 års kvalitetsrapportering: 1. Reducering av ytliga sårinfektioner från 6,1 till högst 3% 2. Minskad re-operationsfrekvens pga blödning från 3 till högst 1% Sårinfektionsfrekvensen har ännu inte tydligt reducerats. Däremot har re-operationsfrekvensen pga blödning reducerats till 1,2%. För 2009 fortsätter arbetet med infektionsprofylax med samma mål som 2008. Resultaten av KUPP-enkäten på mottagningen föranleder en analys för att förbättra tillgängligheten på mottagningen. Kvalitets- och avvikelsegruppen med representanter från mottagning, operation, postop, vårdavdelning och sjukgymnastik skall utvecklas. Arbetet fortsätter med standardisering av behandlingsrutiner och vårdprocesser. Spine Center Göteborg 18.5 2009 Åke Blixt Olle Hägg Bengt Lind

Documents

Kvalitetsrapport 2008 ver 2 - Spine Center · beställartyp framgår av fig 1. De lägre siffrorna 2007 beror delvis på att verksamheten startade i juni det året och alltså representerar