KVALITETSREDOVISNING

PÅ AVD. ASKEN

2015-2016

1

Innehållsförteckning

Inledning

Förutsättningar

Resultatsammanställning Område Utveckling och lärande – språk

Område kunskap – matematik

Område Miljö .

Område Förskola-hem–utvecklingssamtal

Område Normer och värden

Område Barns inflytande

Område Hälsa och Livsstil

Bilagor

Miljöplanen, bilaga 1

Vår värdegrund, bilaga 2

Likabehandlingsplanen, bilaga 3

Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4

2

Inledning

Asken

Montessori-inspirerad avdelning 1-3 årTel: 0156-52 154Mobil: 070- 567 49 95Mail: hasselbacken.asken

Avdelningen Asken heter Hasselbackens Montessori-inspirerade småbarnsavdelning.

Där går barn från 1-års ålder upp till ca 3,5 år då de går vidare till syskonavdelningen Rönnen.Rönnen och Asken har ett nära samarbete vilket gör att överinskolningen mellan avdelningarna går mycket smidigt eftersom barnen redan känner både barnen och pedagogerna på Rönnen.

Vi på Asken strävar efter att erbjuda en lugn och harmonisk miljö där barnen i lugn och ro kan utvecklas och finna glädje i att leka och lära. Vi som pedagoger försöker att följa barngruppens behov och ändra miljön efter detta. Vi byter regelbundet ut leksaker och material vartefter barnen utvecklas. Miljön är anpassad till barnen, stolar, bord och hyllor är i barnens höjd så att barnen själva kan plocka ner material som de själva vill arbeta med.

Vårt arbete bygger på att ta tillvara på barnets egna kompetens och vilja till lärande ”Hjälp mig att göra det själv” är vårat ledord. Det innebär att vi uppmuntrar barnen att göra vardagliga sysslor, först tillsammans med en pedagog för att sedan bli självständig och kunna göra sysslan själv eller med en vän. För det lilla barnet vill oftast göra samma sak som en vuxen gör. T.ex. klä på sig själv, servera sig själv, bre en smörgås, duka eller att diska.Vi lägger stor vikt i att se varje individs behov och arbeta utifrån detta.

Språkutveckling och motorisk utveckling är grund principen i vårt dagliga arbete med barnen. Varje dag läser vi böcker, sjunger och sätter ord på det vi gör. När det gäller det motoriska färdigheterna är vi ute i skogen, på gården eller i närliggande parker. Vi ser till så att varje barn varje dag är i rörelse. Vi använder oss också mycket av minirörelse.

Vår strävan är att varje dag skapa meningsfulla dagar för varje barn.

Barnet får arbeta självständigt utifrån eget val och förmåga Barnens språkutveckling stimuleras Barnens intresse och nyfikenhet tas till vara och utvecklas Barn får upptäcka och vara i naturen

3

FÖRUTSÄTTNINGAR

Förskolan Hasselbacken, avd. Asken2 st Högskoleutbildning 100%1 st Barnskötare 100%Sammanlagt 3,0

Barn/PersonalPå grund av det låga barnantalet har personalen arbetat två på höst terminen och tre på vår terminen.

Lokaler/Utrustning/Utemiljö

Avdelning Asken har ett rörelserum där de har ”miniröris”. Ett rum är utrustat med Montessorimaterial. Lekrummen ger barnen möjligheter att leka med bilar, dockor, djur klossar, pyssla, läsa böcker mm. Vi har också ett akvarium och ett naturbord samt olika NTA material som barnen kan experimentera och undersöka med.Utemiljön är anpassad till lek, cykling, klättring mm. Vi har en närliggande skog, som vi besöker minst en gång i veckan.

4

2015/16Fakta:Förskolan Hasselbacken avd. AskenAntal inskrivna barn: 9 st. i okt 2015 och 15st. i mars 2016Antal avdelningar, 1-3 år: en avdelning Asken

Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers): 2 st. i okt 2015 och 3 st. i mars 2016Varav med pedagogisk högskoleutbildning: 1 st. samt 2 st. Januari 2016

Närvaro:Öppethållande mellan kl 06.00 och 17:30

RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN KVALITETSARBETET

2015/2016

Avdelning: Asken

Område Antal kriterier

Antal uppfyllda kriterier

Måluppfyllelse

Språk 9 9 100%Matematik 10 10 100 %NTA 4 4 100 %Förskola/hem/utv.samtal 4 4 100 %Normer & värden 7 7 100 %Barns inflytande 11 11 100 %Hälsa och livsstil 4 4 100 %

5

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker

nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna

uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka

med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål.

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns

tillgängliga och väl synliga5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel

samt använder ett tydligt och nyanserat språk6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl

synliga för barnen8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att

utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella

identitet och förmåga

6

Reflektion/Analys av arbetet med Gummi-Lisa hittar hem Vi ser ett stort värde av att arbeta med samma bok över lång tid. Barnen får i lugn och ro ta till sig boken efter sin förmåga. Vi kan utveckla och fördjupa oss i det som barnen visar intresse för. Allt sker i barnens egen takt och vi behöver aldrig känna stress för att komma vidare. Oftast återkommer samma sida av boken flera gånger och varje gång upptäcker barnen nya och spännande saker att reflektera kring.Barnen har visat intresse för boken och de har själva varit drivande i projektet. Barnen har pekat, bläddrar och berättat.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta att arbeta med Gummi-Lisa hela terminen ut. Hur det utvecklas och hur vi går tillväga i fortsättningen beror på barnens intresse. Genom att göra föräldrarna delaktiga i projektet har vi tänk att alla barnen ska få ta med sig Gummi- Lisa ankan hem och ta kort utifrån en vardagssituation t.ex. vid middagsbordet.

Reflektion/Analys av arbetet med Böcker Barnen hämtar själva böcker och sätter sig och bläddrar och läser i. Oftast samma böcker om och om igen. Vi ser att barnen berikar sitt ordförråd samt tar tillvara på sina egna reflektioner till böckerna.Vi ser ett stort intresse av att barnen vill läsa och lyssna på böcker.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVår uppgift är att se till så alla barn får möjlighet att läsa och lyssna på böcker, gärna en stund varje dag. Vi vill att alla barn ska få möjlighet att utveckla sitt ordförråd och själva kunna återberätta en bok efter sina egna förutsättningar.

7

Reflektion/analys av våra BiblioteksbesökPersonalen ser glädjen i barnen när de får välja egna böcker att låna.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi ska se till att det alltid finns ett blandat utbud av böcker, bilder och texter samt att böckerna finns lättillgängligt och väl synligt för barnen. Vi har sett att barnen uppskattar sagoläsning. Barnen visar att de tycker att det är roligt att gå till biblioteket. Vi ser att de hittar böcker som de vill ta med sig tillbaka till förskolan.

Reflektion/Analys av våra SångsamlingarVi har sett att barnen uppskattar att få välja sånger och ramsor genom att de visar glädje och delaktighet. Barnen sjunger mycket på förskolan och föräldrarna berättar glatt hur mycket barnen sjunger hemma. Barnen använder gärna vårt samlingsmaterial själva.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelsePersonalen kommer att fortsätta med upprepning av sagor så att barnen lär sig att känna igen och förstå sagorna. Under tiden vi läser sagorna kommer vi att analysera och diskutera bilderna och händelserna tillsammans med barnen.

Reflektion/Analys av Bockarna BruseVi använder sagolådorna för att utveckla barns ordförråd, ge nyanser till talspråket då vi använder oss av olika röst lägen samt skapa tradition av gamla folksagor. Vi ser att barnen verkar gilla att lyssna på sagor. Barnen vill gärna själva återberätta sagan för sina kompisar. Vidare ser vi att intresse för böcker och sagor intresserar barnen ju mer vi läser och berättar för dem.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer fortsättningsvis att låta barnen själva få berätta sagan efter sin förmåga och mognad.Vi vill också spela teater om Bockarna Bruse och ta hjälp av barnen.

Reflektion/Analys av BabblarnaGenom ett temainriktat arbetsätt med babblarna har många av barnen fått möjlighet att arbeta med språk, kommunikation, dans, matematik, litteratur och musik. Vi har en vägg där babblarna i pappersfigurer och mjukdjur sitter

8

synligt för barnen. Mjukdjuren i form av Babblarna är lätt åtkomligt för barnen att när som plocka ner från väggen även deras hus är uppsatta i olika former och färg. Fem böcker finns väl synliga för barnen. Böckerna läses på barnens initiativ. Ibland enskild och ibland i grupp. Barnen visar tydligt genom att peka eller namnge boken de vill läsa. Vissa av barnen sitter stilla och lyssnar och tar till sig boken en längre stund. Några visar intresse för babblarväggen tittar på figurerna, pekar på bokstäver och kommunicerar med varandra. Vi arbetar också med olika fonologiska aspekter av språkutvecklingen. Barnen tar till sig språket och det barn som har eller haft något försenat språkutveckling har haft lättare att ta till sig ett nyanserat språk.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVidare vill vi använda det material som är kopplat till Babblarna som deras sånger och karaktärerna till varje Babbelfigur. Under ett antal veckor kommer vi att fokusera extra på en av babblarna och dess karaktär och egenskap. Barnen kommer att uppmuntras till att prova på olika uttal och utrycks sätt. Även olika uttrycksformer som skapande, dans, sång och musik är något vi ser i arbetet med Babblarna. Vi synliggör olikheter och likheter. Färg och form.

9

OMRÅDE– Matematik, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och

olikheter3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet,

hur saker förhåller sig till varandra8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och räknesymboler9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

10

Reflektion/Analys av arbetet med Matematik i vardagenVi märker mer och mer att barnen blir intresserade av räkneord och räkneramsor. Även klockan har en del barn visat intresse för. Ju mer vi pedagoger räknar och gör barnen medvetna om matematik desto större gensvar får vi från barnen.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer hela tiden att fortsätta att utmana barnen, räkna lite längre, lära sig former, volymer och mängder samt påvisa hur siffror ser ut. Matematik i vardagen är ett bra verktyg som finns överallt och lätt att använda sig av i den dagliga verksamheten.

Reflektion/Analys av arbetet med Sorterings ÖvningarVi har sett att genom daglig lek med t.ex. formpussel så har barnen utvecklat en bra kännedom om former. Genom upprepning av samma moment dagligen har barnen utvecklat sina färdigheter med former. Barnen visar med fingrarna hur många år de är.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att använda de geometriska formerna dagligen. Materialet ska finnas i barnens ögon höjd och barnen ska själva kunna hämta det de vill göra när de vill göra det.

Reflektion/Analys av arbetet med klossarBarnen använder sig av byggklossar i olika storlekar och färger. Barnen bygger på höjden, bredden och längden. Hur högt kan vi bygga utan att klossarna faller, vilka klossar måste vi använda så att bygget blir stabilt. Barnen undersöker och testar. Vi räknar antal, sorterar och upptäcker likheter och olikheter i storlek, form och mönster. Byggmaterialet är något vi använder oss av dagligen. Det finns lättillgängligt för barnen att själva börja bygga när de vill. Vi ser att barnen mer och mer blir säkra i att bygga ett stabilt torn, barnen har lärt sig vilka klossar man skall ha längst ner osv. Barnen lär sig att beräkna avstånd och läge i rummet samt hur saker förhåller sig till varandra.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att utveckla bygg och konstruktionslekar genom att ta in andra klossar och material och se till att materialet alltid finns tillgängligt.

11

OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt

levande och omsorg om sin närmiljö3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,

återvinning och källsortering4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera,

reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt

Reflektion/Analys av Skräpplockarveckan 12

Vi ser ett stort intresse hos barnen och att de vill vara delaktiga i att samla ihop skräp. En del av barnen har förståelse för att inte slänga skräp i naturen och kan även samtal kring detta. Eftersom flera av barnen har varit med tidigare under skräpplockar veckan, tror vi att deras vilja och delaktighet har påverkats och att de förstår vikten av att vara rädda om miljön. 2016 fick barnen skapa ett eget collage av lite av skräpet vi plockade.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer även nästa år att delta i projektet ”Håll Sverige rent”. Vi kommer att fortsätta att göra barnen medvetna om att vara rädd om miljön och att inte slänga skräp på marken genom att samtala kring ämnet i olika situationer. Under skräpplockare veckan 2016 har vi gjort föräldrarna delaktiga genom att uppmuntrat föräldrarna att plocka #ettskräpomdagen# som har koppling till Instagram.

Reflektion/Analys av arbetet med Fjärilens utvecklingFlera av barnen visade stort intresse av larverna. Barnen ställer frågor och får själva komma med egna reflektioner och tankar kring larverna och fjärilarna. Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att följa larvernas utveckling från larv till puppa och tills det är dags att släppa ut fjärilen i naturen.

Reflektion/Analys av våra Skogspromenader Barnen visar intresse av att vara i skogen, genom att de blir glada. De leker gärna i storgrupp, är nyfikna och vill upptäcka nya områden. Barnen visar även intresse för naturen så som svampar, kottar, blommor, löv och djurlivet. Vi pedagoger samtalar mycket om naturen, och vi tycker oss märka ökad kunskap hos barnen. Myrstacken som tidigare varit fullt med aktiva myror har nu enligt barnens reflektion försvunnit. Vi har märk att en del barn behöver mer övning i att gå i kuperat område för att utveckla sin grovmotorik. Även samarbetet mellan barn och barn samt barn och pedagog har utvecklats mycket i skogen. Turtagande, ömsedighet och samhörighet ser vi mycket av i skogen.

13

I skogen använde sig barnen av sin kreativa förmåga. Ett nerfallet träd blir en gungbräda, en sten blir en bil, Barn upptäcker och undersöker, vad finns inuti ett träd?

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att agera miljömedvetet och vara goda förebilder när det gäller att respektera naturen och allt levande i vår närmiljö. Vi vill att alla barn ska lära sig naturens olika årstider. Projektarbetet kommer under terminen vara tema höst för att sedan övergå till vinter osv. Vi kommer att utmana barnen med att gå i mer kuperad mark.

Reflektion/Analys av vårt Grön flagg arbete -konsumtion.Genom att barnen övar varje dag på att ta mat själva, ser vi att de lär sig att ta lagom portioner.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseBarnen behöver öva på att ta små portioner så att vi slipper slänga någon mat.Barnen hjälper varandra i olika matsituationer, t ex hjälpa sin kompis att ta mat, hälla upp mjölk osv.

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med

14

barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/10

Mål

Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje

barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

MålindikatorMålet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande.

Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet.

15

Reflektion/Analys av vårt arbete med Föräldrars delaktighet/enkätsvarenMålet och syftet är att göra varje förälder delaktig i sitt barns vardag då det befinner sig på förskolan. Genom månadsbrevet vill vi ge föräldrarna en inblick i verksamheten men även att föräldrarna skall ges utrymme att påverka innehållet i brevet. Genom föräldraenkäten kan föräldrar själva ge åsikter om vad det är nöjda med på förskolan och mindre nöjda med. Enkäten ges ut i syfte att hela tiden utveckla och bli bättre i verksamheten. Utvecklingssamtalen skall även det vara ett forum för föräldrarna att skapa diskussion för sitt barns lärande och utveckling och hur vi tillsammans med hem och förskolan arbetar kring detta. Det är viktigt att vi pedagoger aldrig utvärdera barns lärande och utveckling gentemot andra barn.

Från enkäten svaren som gjordes under november 2015 har resultatet högts från 8,2 till 9,1 (+0,9). Vi ser ett gott reslutat och kommer fortsätta arbetat utifrån barnens behov och göra föräldrarna delaktiga i vår verksamhet. Läroplanen är ett arbetsverktyg som vi även i fortsättningen kommer att förankra hos föräldrarna både i utvecklingssamtalen samt i månadsbrev och på föräldramöten. Vi vill att föräldrarna ska känna delaktighet i sitt barns förskola. Vi kommer i fortsättningen att bjuda in föräldrar till föräldrafika, föräldramöte, föräldrasamtal samt den dagliga kontakten med oss pedagoger. I hallen finns en broschyr ”Till dig som har barn i förskolan”, där finns information om förskolans läroplan. I barnens portfoliopärm finns det under varje utvecklingsområde information om vad vår läroplan säger att vi ska sträva efter. Ni kan också gå in på Skolverkets hemsida och titta på förskolans läroplan.

I utvecklingssamtalen kommer vi att belysa följande frågor.Fråga 5 ” Jag är nöjd med hur mitt barn utvecklas i förskolan”Fråga 6 ”Förskolan har visat hur man arbetar enligt läroplanen”Fråga 12 ” Jag känner till hur personalen jobbar med barns inflytande”Fråga 26 ” Föreställ dig en perfekt förskola, hur nära ett sådant läge tycker du att ditt barns förskola kommer?

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer även nästa termin, våren 2015, fortsätta med månadsbrev, då vi ser en positiv respons från föräldrarna. Vi fortsätter med föräldraenkäten för att hela tiden sträva att bli bättre.Vi ger varje förälder en god introduktion i förskolan. Vi kommer att fortsätta arbeta enligt våra uppfyllningsmål där läroplanen är vårt främsta verktyg. Från enkätsvar kommer vi även i fortsättningen att sträva efter att hela tiden hålla samma mål och ambition som vi arbetat efter Ht 2014.

Reflektion/Analys 16

Denna termin har vi arbetar med Nallen Quintus genom olika värdegrundsfrågor, förhållningsätt och delkatighet. Vi ville även att föräldrarna bjöds in och får vara delaktiga i Nallen Quintus. Alla barnen fick bjuda hem Quintus till sig för att under en dag få vara med i deras vardag. Föräldrarna fick låna hem kamera och en anteckningsbok för att dokumentera. Alla föräldrar visa stor engagemang och delaktighet. Barnen var stolta och glada när de sedan fick visa upp vad Quintus hade fått gjöra hemma hos dem. Alla dokumentationer sitter uppe på väggen och barnen går gärna fram och pekar och berättar för sina kompisar om vad Quintus fick vara med om hemma oss dem. Sedan tittar vi på bilderna, reflekterar och ställer frågor tillsammans med barnen.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi eftersträvar hela tiden att skapa ett gott samarbete med föräldrarna. Vi vill göra föräldrarna delaktiga i vårt dagliga arbete med deras barn samt ge föräldrarna en inblick i verksamheten. Därför arbetar vi med Instagram där föräldrarna kan följa en aktivitet eller händelse som deras barn varit med om under dagen. Någon gång under ett läsår kommer föräldrar på ett eller annat sätt att få en liknande uppgift som med Quintus, det vill säga att föräldrarna får hem en kamera för att göra på liknade sätt som med Quintus. Vi bjuder även in föräldrarna till föräldramöte samt barnomsorgsråd. En gång per termin har vi föräldrafika det brukar vara på höstterminen i anslutning till Luciafirande och på Vårtermminen vid sommaravslutningen.

Reflektion/Analys av den årlig enkätundersökning som går ut till alla föräldrar som har barnen inom Trosas kommuns förskoleverksamhet. Vi ser goda resultat precis som förra året då det gäller föräldrarnas insyn i sitt barns utveckling och lärande i utvecklingssamtalen samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande. Alla föräldrar deltog i enkätundersökningen hösten 2015. Samtliga föräldrar som deltog i enkäten var nöjda med både inskolningen och introduktionen på förskolan. Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att arbeta vidare på samma sätt som tidigare när det gäller utvecklingssamtal. Vi ska erbjuda föräldrarna insyn i sitt barns utveckling och lärande inte enbart i ett utvecklingssamtal utan hela tiden ha en öppen dialog kring detta och även ge tydlig och informativ information vid inskolning och introduktion.

Reflektion/Analys av avdelningens InstagramkontoFrån och med denna termin har vi erbjudit föräldrarna att följa barngruppen på Instagram. Vårt syfte är att föräldrarna skall kunna vara delaktiga i vårt

17

pedagogiska arbete tillsammans med barnen. Under en dag lägger vi ut en till några bilder från en pedagogisk aktivitet eller händelse som deras barn är med i. Vi gör även kopplingar till Läroplanen så att föräldrarna lättare skall kunna ta till sig detta dokument. Av reflektioner som varit hittills kan vi se att föräldrarna fått en inblick i olika pedagogiska situationer. Vi tror även att föräldrar får en förståelse för gruppen och inte bara för sitt barn.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att fortsätta arbete med detta verktyg i vårt dagliga arbeteBilderna från Instagram kommer att vara ett grundläggande material till barnens dokumentation och utveckling i portfolion.

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan

18

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra

utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Kriterier för måluppfyllelse

1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns bedömningar

-95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten

-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument ”intervjufrågor barn” (se bilaga )

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som

uttrycks i läroplanen 5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och

upprättar en årlig plan

Reflektion/Analys av arbetet med Kanin och IgelkottVi ser att de äldre barnen tar till sig detta budskap och kommer med egna reflektioner och synpunkter.

19

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att utgå från barnsgruppens behov och använda Kanin och Igelkott som ett hjälpmedel av olika typer av situationer som uppstår i gruppen.Vi kommer fortsätta med att spela forumteater för barnen och anpassa detta efter barnens ålder och nivå så att alla ska kunna delta efter sin förmåga.Målet är att varje månad arbeta med ett nytt tema, att dela med sig, vänta på din tur, säg stopp, lugna ner dig, lyssna och kom överens, prata om det, samarbete, sprid glädje, visa dina känslor är böcker vi har att utgå ifrån.

Reflektion/Analys av Fria lekarVi kan tydligt se att miljön på avdelningen är tydligt utformat efter barnens olika behov av lekar. Vi kan även se att de äldre barnen numera leker olika former av rollekar, där barnen tränar upp sin empatiska förmåga, samarbete samt ansvarstagande. De mindre barnen tar efter och lär sig av de äldre. Även konflikthantering är en viktig del av leken. Alla barn kan leka efter sina förutsättningar. Ute och inne lek skiljer sig något. Ute ser vi att barnen är mer tillsammans medan inne leker barnen mer i smågrupper.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi pedagoger kommer fortsätta att sträva efter att vara delaktiga i barnens lek Vi vill utveckla och skapa förutsättningar för att stimulera barnens fortsatta lekförmågaVi ska hela tiden utveckla, utmana och anpassa miljön efter barnen

Reflektion/Analys av arbetet med Normer och värdenAv föräldrar enkäten var det en förälder (=8 %) som upplevt att sitt barn någon gång blivit kränkt på förskolan. Detta är något som förskolan enligt enkäten har hanterat. När det gäller att som förälder ta till vara på sin delaktighet i förskolan var det 92% som tog tillvara denna möjlighet och 8 % som inte gjorde det. Vi här på förskolan erbjuder er föräldrar att vara med en dag här på förskolan, föräldrafika, utvecklingssamtal en gång per år, föräldramöte och att delta i barnomsorgsrådet.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVår strävan är självklart att alla föräldrar ska vara 100 % nöjda med verksamheten.Vi kommer att fortsätta arbeta efter samma anda som tidigare termin men att hela tiden sträva efter att bli bättre. Vår ambition är att ha en öppen och rak kommunikation med föräldrarna dagligen så att eventuella misstyckanden och funderingar kommer till vår kännedom tidigt så att vi snabbt kan lösa dilemmat.

Reflektion/Analys av LikabehandlingsplanenVi ser en stor glädje av att ha arbetat med Kanin och Igelkott nu i några månader. Barnen gör själva kopplingar till händelser som händer i deras vardag och använder sig av begreppen. Barnen tar hjälp av varandra, säger stop för att visa sin integritet och vi ser en ökat empatisk förmåga hos barnen.

Uppföljning /Ökad måluppfyllelse

20

Vi kommer att fortsätta med en ny bok varje månad och ibland om det krävs även repetera ett begrepp som vi arbetat med tidigare.Hela tiden se över otrygga platser både inomhus och utomhus. Ha en medvetenhet kring detta.Vara lyhörda inför föräldrar enkäten som skickas ut en gång per år

Reflektion/Analys normer och värden BabblarnaVi har under Vt-16 arbetat med Babblarna och tagit hjälp av dem när det kommer till normer och värden. Babblarna ser alla olika ut och har olika personligheter och intressen. Vi ser att babblarnas intressen och personligheter återfinns hos barnen och det är något som vi tillsammans med barnen diskuterar. Alla barn liknar någon av babblarna till sättet, och vissa stämmer in på flera av babblarna.Målet och syftet är att ge barnen större förståelse för att alla är olika och respektera varandra för det. Vi ser att alla babblarna får lika mycket kärlek av barnen, det är ingen som mer än den andra utan barnen leker och intresserar sig för alla babblarna. Vi märker även att barnen känner igen sig i babblarna när vi berättar om dem och om hur de är som person.

Uppföljning/ Ökad måluppfyllelseVi kommer att:

- Fortsätta diskutera likheter och olikheter- Fortsätta arbeta med Babblarna under våren, varje babbel är som ett

litet tema under Babblarna som är det stora temat för Höstterminen 2016

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE

”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10

21

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattandeKriterier för måluppfyllelse

Barnen får efter förmåga1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i

förskolan 2.) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna

blommor, plocka undan 3.) träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna

på andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta4.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka Personalen:5.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra6.) väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov 7.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka 8.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan9.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet och påverkansmöjligheter10.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen11.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, aktiviteter och skapande12.) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5-åringar) -att de fårbestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar),se bilaga De flesta = lägst 80% av alla 5-åring

Reflektion/Analys av arbetet med Barns inflytandeVi pedagoger vill att varje barn ska känna att de kan vara med och påverka sin dag. Barnen ska själva få välja vilken kamrat de vill sitta bredvid vid samlings och lunch situationer. Vilket material barnen vill arbeta eller leka med ska vara en självklar möjlighet i förskolan.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseAtt ge barnen möjlighet till att själva påverka sin dag på förskolan Anpassa miljön efter hur barnen utvecklas och visar intresse för. Att vi som pedagoger hela tiden är medvetna om vad barnen visar intresse för.

22

Reflektion/Analys av arbetet med Barns inflytande med BabblarnaUnder vårterminen har vi arbetat med Babblarna som tema, något som barnen visar stort intresse för. Barnen har själva bidragit till temats utformning i och med barnens stora intresse för Babblarna. Vi läser böckerna om Babblarna på barnens initiativ. Barnen leka med Babblarna som vi har i mjukdjur. Barnen övas dagligen på att vänta på sin tur och att dela med sig.Målet och syftet är att låta barnen vara en del av verksamheten samt få vara med och bestämma. I och med att Babblarna hela tiden finns tillgängliga för barnen så kan barnen leka med, och studera dem när som helst.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att:

- Fortsätta låta barnen ta egna initiativ till lekar, oavsett om det är med Babblarna eller andra leksaker.

- Låta barnen, när tillfälle ges, bestämma och ha inflytande i verksamheten. Till exempel vid sångsamling, högläsning och matsituationer.

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

MålLäroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

23

Kriterier för måluppfyllelse1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och

koordinationsförmåga2. Barnen får daglig utevistelse3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla

sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

24

Reflektion/Analys mini-rörisVi arbetar med mini röris, ett program där man använder sig av en cd-skiva med låtar som det finns koreograferade och instruerande rörelser till. Rörelserna man gör är bland annat krypa, vifta på armarna, hoppa, rulla etc. Vissa rörelser är lite svårare än andra, men barnen gör så gått de kan och i bland anpassar vi rörelserna efter barngruppen. Vid vissa tillfällen leder vi vuxna aktiviteten medan andra gånger vill barnen själva ha mini röris och röra sig lite mer fritt till musiken. När vi är med i aktiviteten så gör vi rörelserna tillsammans med barnen och på så sätt kan barnen härma oss och hur rörelserna ser ut.Barnen tar ofta egna initiativ till dans. De kan komma till oss pedagoger och ber oss sätta på musiken för att sedan själva dansa till musiken. Barnen utvecklas motoriskt och försöker klara av alla de olika rörelserna. Även om det inte alltid går att utföra en rörelse de första gångerna så går det efter lite övning.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelseVi kommer att:

- Fortsätta utmana barnens motorik och kroppskontroll genom att tillsammans med barnen utföra olika typer av rörelser, ute och inne.

- Göra barnen medvetna om att röra sig är roligt och lustfyllt.

25

Miljöplan för Hasselbackens förskola

Mål Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska medvetenhet och agerande därefter

MetoderVi pratar med barnen om olika kretsloppBarnen får sopsortera, kompostera och odlaBarnen får följa en fjärils utvecklingVi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilderVarje vecka är barnen ute i skog och mark Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvättVi lagar maten från grunden och köper närodlat och ekologiskt så mycket som möjligtVi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi.Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskolaVi arbetar med Grön flaggBarnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika ped. material så som Blixtpatrullen.

Vår värdegrund 26

Vi vill att alla barn och vuxna ska känna trygghet i förskolan.

Därför har vi närvarande, lyhörda och delaktiga vuxna.

Vi vill att alla respekteras som individer med

lika värde.

Därför är vi vuxna är goda förebilder.

Vi vill att alla barn utvecklar en god

självkänsla och ett gott självförtroende.

Därför att vi alla är unika individer och duger som vi

är.

Vi vill att alla ska få känna glädje och

kamratskap.

Därför tar vi tillvara allas förmågor.

Likabehandlingsplan för Hasselbackens förskola

27

Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart.Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft (enligt regerings proposition 2005/06:38).Lagen syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.

Kränkande behandling innefattar begreppen:(se bilaga begrepp)

Mobbing Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi

Lagen innehåller fem diskrimineringspunkter:

Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder

Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan:

* Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen.

* Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal

28

och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.

* Förankra grundläggande demokratiska värden i syfteatt utveckla demokratiska samhällsmedborgare.

* Aktivt motverka alla former av trakasserier och annankränkande behandling av individer eller grupper.

* Visa respekt för den enskilda individen.

* I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt.

Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:

* Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

* Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig ini andra människors situationer samt vilja hjälpaandra.

* Förmåga att upptäcka, reflektera över och att taställning till olika etiska dilemman och livsfrågori vardagen.

* Förståelse för människors lika värde oberoende avkön, social eller etnisk bakgrund.

Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.

På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Begrepp

Direkt diskrimineringMed direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

29

Indirekt diskrimineringMed indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

TrakasserierEtt uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.

Annan kränkande behandlingEtt uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet.

Exempel på kränkande behandlingar:– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån

någon och/eller förstöra någons ägodelar.– Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn,

förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer.– Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och

utstötning.

Handlingsplan

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder- personalen är närvarande- de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.- skapa vikänsla i gruppen

30

- allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och hänsyn

- skapa bra självkänsla och kamratskap- våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:- Viktigt att alltid ingripa- Samtal med berörda barn- Samtal i arbetslaget- Daglig kontakt med föräldrar- Kontakta rektor- Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även

personalen är med.- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.- All dokumentation skall förvaras inlåst.

Tydlig ansvarsfördelning:- Rektor ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering

om likabehandlingsplanens mål och innehåll.- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har

kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

Hasselbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

Verksamhetsform: FörskolaVår vision: Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån sin egen förmåga.

Planen gäller; 31

Från 1/11-15 till 31/10-16

Ansvariga för planen:Helena, Anette, Åsa och Lotta A från värdegrundsgruppen på förskolan har arbetat fram planen.

Barnens delaktighet: Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor, genom att gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och upplevelser tränas respekt för varandra.Barnen deltar inte direkt i planens utformande men indirekt utgår vi från barnen och vi formar planen efter deras samtal, önskningar och behov.

Vårdnadshavarnas delaktighet: Genom föräldramöten, barnomsorgsråd, utvecklingssamtal, dokumentation och berättelser görs föräldrarna delaktiga. DenÅrliga planen sätts i pärmen för kvalitetsredovisning som står i hallen.

Personalens delaktighet: Personalen

görs delaktiga på APT träffar och i utvecklingsgrupper.

Förankring av planen:

Planen förankras i och med arbetet med barnen, genom olika

metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på

föräldramöten, där de uppmanas att läsa planen och komma med

synpunkter Personalen är alltid närvarande för att leda, visa

32

hänsyn/respekt och föregå med gottexempel. På personalmöten

diskuteras värdegrundsarbetet, material och metoder.

UtvärderingBeskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och resultat: En personal per avdelning utvärderar tillsammans . Vi har jobbat mycket med bra material, t.ex. kompisböckerna och mjukdjuren Kaninen och Igelkotten, som vi ser att barnen tagit till sig och lärt sig mycket av, t.ex. ”Stopp jag vill inte. Under våren 2015 fick all personal på förskolan gå en värdegrundsutbildning där vi fick handledning i materialet Quintus.

Årets plan ska utvärderas senast: Oktober 2016

Beskriv hur årets plan skall utvärderas:Planen utvärderas genom föräldraenkät, och i den lokala värdegrunds gruppen. Resultaten presenteras i den årliga kvalitetsredovisningen.

Ansvariga för att årets plan utvärderas är: En personal per avdelning, dvs. värdegrundsgruppen, är ansvariga.

Främja

Främjande insats:Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom kompissol och kompisböckerna, tillsammans och Nallen Quintus och Vännerna i kungaskogen och samspelslekar. Vi samtalar med barnen och lotsar dem så att de utvecklar sin empatiska förmåga.

Områden som berörs av insatsen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och utseendefixering.

33

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde

Insats:

Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen.

Ansvarig:

Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet.

Datum när det skall vara klart:

Arbetet är ständigt pågående.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av otrygga platser, personalens förhållningssätt, barns lek och barnens och föräldrarnas synpunkter har kartläggningen växt fram.

Områden som berörs i kartläggningen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och utseendefixering.

34

Hur har barnen involverats i kartläggningen:

Genom att personalen lyssnar och ser barnen och lyfter fram deras frågor och funderingar och samtalar om dessa.

Hur har personalen involverats i kartläggningen:

All personal involveras och görs delaktiga i arbetet via representanterna i värdegrunds gruppen på varje avdelning och genom att förhållningssätt och övriga värdegrunds frågor diskuteras under ledning av förskolechef.

Resultat och analys:

Vi ser att barnen har lätt att respektera varandras kön, religion och språk, men de har svårt att respektera varandras åsikter, tankar och vad de gör mot varandra. De dömer varandra utifrån vad någon gör mot dem och hur de ser ut.Vi ser också att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken, och är närvarande. Ibland behöver barnen delas i mindre grupper. Miljön ska ge utrymme och inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt för varandra.

Förebyggande åtgärder

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder- personalen är närvarande- vi samtalar med barnen om vad man får göra/inte göra.- skapa vikänsla i gruppen- allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och

hänsyn- skapa bra självkänsla och kamratskap- de vuxna vågar vara vuxna och förespråka barns

rättigheter.- Vi kartlägger otrygga platser ute på gården- Vi arbetar med värdegrunds material

35

Områden som berörs av åtgärden:Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder och utseendefixering.

Mål och uppföljning:Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se och vara olika, känner trygghet i sin identitet och lär sig empati.

Åtgärd:Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar och använder olika sorters empatimaterial.

Motivera åtgärd:Vi vill att barnen ska ha mer förståelse för empati och att barnen utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde.

Ansvarig:Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet.

Datum när det ska vara klart:Arbetet pågår hela tiden.

Rutiner för akuta situationer

PolicyPå Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:

Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande behandling. På vårt veckomöte har vi en stående punkt om kränkande behandling. Personalen kartlägger otrygga platser på gården där kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa genom att vara närvarande pedagoger

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till:36

Barn och föräldrar skall kunna vända sig till alla vuxna på förskolan.Stödpersoner i kommunen, elevhälsan och psykolog.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:

- Viktigt att alltid ingripa- Samtal med berörda barn- Samtal i arbetslaget- Daglig kontakt med föräldrar- Kontakta förskolechef- Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte

där även personalen är med.- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:

- Viktigt att alltid ingripa- Kontakta förskolechef- Förskolechef samtalar med berörd personal- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas- Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid

uppsägning kontaktas personalteamet.

Rutiner för uppföljning:Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där även resurscentrum/personalteam kan inkopplas.

Rutiner för dokumentation: All dokumentation skall förvaras inlåst.

Ansvarsförhållande:

- Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

37

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

38