L RS Handbok Uppdat 20110127

1

Handbok

för Räkenskapssammandraget 2010 Landstingen

Sista insändningsdag 8 april 2011

Kommentera oklarheter i kommentarrutan!

Aktuell information om RS insamlingen finns på uppgiftslämnarsidan

www.scb.se/rslandsting

E-post adress:

[email protected]

http://www.scb.se/rslandsting

mailto:[email protected]

2

RS2010 Innehåll

1

Innehållsförteckning

Del A Övergripande information om RS ........................................ 3

1 Nyheter, kom ihåg och tidsplan för RS2010 ........................... 3

2 Allmänt om blanketten .............................................................. 4

2.1 SCB Kommentarer i blanketten ....................................................... 4 2.2 Egna kommentarer i blanketten ....................................................... 4 2.3 Färger i blanketten ........................................................................... 4 2.4 Nyckeltal .......................................................................................... 5 2.5 Skicka in blanketten ......................................................................... 5

3 Hur används RS? ...................................................................... 5

3.1 Användare ....................................................................................... 5

3.2 Resultatpublicering .......................................................................... 6 3.3 Samordning med andra myndigheter ............................................... 6

Del B Anvisningar för redovisningen ............................................. 7

Allmänt .............................................................................................. 7

Kontroller .......................................................................................... 7

Avdelning Nettokostnader per delområde (flik 1) ......................... 8

Fördelning till delområden .......................................................................... 8 Övrigt 8

Kontroller i flik 1 .......................................................................................... 9

Avdelning Driftintäkter (flik 2) ......................................................... 9

Hanteringen av Serviceverksamheterna ..................................................... 9

Kontroller i flik 2 ........................................................................................ 10

Avdelning Driftkostnader (flik 3) .................................................. 11

Hanteringen av Serviceverksamheterna ................................................... 11 Pensionsutbetalningar .............................................................................. 11


Avdelning Kapitaltjänstkostnader, lokalhyror och hyresintäkter (flik 4)............................................................................................... 12


Avdelning Investeringsredovisning (flik 5) ................................. 12


Avdelning Specificering av verksamhetens intäkter (flik 6) ...... 13


Avdelning Specificering av verksamhetens kostnader(flik 7) ... 13


Avdelningar Motpartsredovisning av vissa intäkter och kostnader på kontonivå (flik 8, 9a, 9b och 10) ............................ 13

Kontroller i flik 8 och 9a ............................................................................ 15 Kontroller i flik 9b ...................................................................................... 15

Kontroller i flik 10 ...................................................................................... 15

RS2010 Innehåll

2 2

Del C Bilagor ................................................................................. 16

1 VI2000 Verksamhetsindelning för landsting och regioner . 16

2 Definitioner och förklaringar i alfabetisk ordning ............... 37

3 L-Bas ........................................................................................ 49

RS2010

Del A Övergripande Information om RS

3

Del A Övergripande information om RS

1 Nyheter, kom ihåg och tidsplan för RS2010

Nyheter avseende blankettinnehållet

Avseende innehållet har det inte gjorts några förändringar av blanket-

ten jämfört med RS2009.

Kom ihåg

Information om RS finns på uppgiftslämnarsidan

www.scb.se/rslandsting. Där hittar du bl.a. tidsplanen, ett exempel på

blanketten och handboken i PDF format.

Kontrollerna finns med i blanketten för att uppgiftslämnarna redan vid

ifyllandet har möjlighet att upptäcka och åtgärda felaktigheter. Kontrol-

lerna beskrivs närmare i Del 2 av denna handbok under beskrivningen

av varje flik (avdelning).

Kommentera alla kontroller som kommer upp. Ange t.ex. varför en stor

förändring har skett eller vad en differens beror på.

Glöm inte de små röda trianglarna i den elektroniska blanketten. De v i-

sar celler som är kommenterade, innehåller förklaringar.

Hör gärna av d ig till SCB om du har frågor och funderingar eller om du

har kört fast!

Tidsplan

2011

Februari Inlämning av bokslut, Steg 1 (SKL)

Slutet av

februari Utsändning av Räkenskapssammandraget, Steg 2

3 mars Publicering av Steg 1 på SCB:s webbplats

31 mars Publicering statistiskt meddelande, Steg 1

8 april Sista insändningsdag Steg 2

13 maj Återrapportering till landsting

31 maj Publicering av Steg 2 på SCB:s webbplats

30 juni Publicering statistiskt meddelande och rikstotal, Steg 2


RS2010 Del A Övergripande Information om RS

4 4

2 Allmänt om blanketten RS besvaras i en excelblankett som skickas ut via e-post i slutet av februari. Ut-

sändningen kan inte ske tid igare p.g.a. att siffror från bokslutet, som rapporte-

ras till SKL, i kontrollsyfte läggs in i blanketten. Tillsammans med RS-

blanketten, dvs. blanketten som måste användas vid inrapportering till SCB,

kommer landstingen också att få en olåst arbetsblankett, detta för att tillmötes-

gå önskemål från ett antal landsting. Det är dock mycket viktigt att SCB får rätt

blankett (RS-blanketten)besvarat eftersom vi annars får problem med lagringen

av uppgifterna i våra databaser.

Kommentar:

Alla celler i blanketten är låsta förutom de celler där uppgifter ska

fyllas i.

I blanketten får endast numeriska värden fyllas i (förutom i kommentarfä l-

ten eller där annat anges). Om kostnader/ intäkter saknas för en delver k-

samhet ska det fyllas i 0.

Alla belopp anges i miljoner kronor.

Ett blankettexempel ligger på SCB:s uppgiftslämnarsida med adress

www.scb.se/ rslandsting .

2.1 SCB Kommentarer i blanketten

Ett antal kommentarer och förklaringar har lagts till i blanketten. Var dessa

ligger visas genom att excelcellen har en liten röd triangel i ett hörn. Då mark ö-

ren ställs på cellen syns kommentaren.

2.2 Egna kommentarer i blanketten

Genom att trycka ctrl K kan landstinget lägga in egna kommentarer i blanke t-

ten vilket kan vara bra att ha som dokumentation till medarbetarna och till nä s-

ta år.

2.3 Färger i blanketten

De kolumner/ rader som lagts till för kontroll av utvecklingen mellan 2009

och 2010 är gröna.

Förändringar mellan åren som ligger utanför ett visst intervall visas med

röda tecken liksom differenser mot andra avdelningar/ flikar. Även belopp 0

visas i vissa fall med rött. Förändringar och kontroller som kvarstår, ska

kommenteras då det visas en röd text ”kommentera..”

I blanketten summeras alla totalbelopp automatiskt. Summeringarna är

låsta och kan således inte ändras. Alla celler med summeringar är gråmönst-

rade.

De belopp som är länkade från annan avdelning har blå text.

Celler med minusbelopp blir helröda. Det ska inte förekomma några minu s-

belopp i RS!

Om däravrader/ -kolumer har ett större värde än huvudraden/ -kolumnen

visas detta genom att däravcellerna är korallröda. Detta måste åtgärdas.


RS2010

Del A Övergripande Information om RS

5

I avdelningarna 8 och 9 blir cellerna ljusgula om summan av delverksamhe-

terna är mindre än det länkade belopp et för huvudverksamheten. Även

detta måste åtgärdas.

2.4 Nyckeltal

Nyckeltal i form av nettokostnader per invånare beräknas i avdelning ”netto-

kostnad”

2.5 Skicka in blanketten

Innan blanketten skickas till SCB ska kvarstående kontroller åtgärdas eller

kommenteras! Kontrollera även att det är rätt blankett som skickas in.

Skicka RS till SCB senast 8 april. Adressen är [email protected].

3 Hur används RS? Syftet med RS är att både på landstings- och riksnivå ge tillförlitlig information

om landstingens ekonomi avseende nuläge och utveckling.

Enkäterna som används vid insamligen är omfattande.

Räkenskapssammandraget ska uppfylla de krav som ställs på offentlig

ekonomisk statistik.

RS används som källa för att beräkna landstingens andel av BNP, finansiellt

sparande, landstingens investeringar och transfereringar. Genom Sveriges

medlemskap i EU ställs det högre krav på innehållet i statistiken. RS är även en

viktig källa för Sveriges Kommuner och Landsting och staten vid uppföljning

och utvärdering av verksamheten på landstingsnivå.

3.1 Användare

Uppgifterna från RS används av många intressenter både på riksnivå och på

landstingsnivå.

Nationalräkenskaperna (NR) för att göra beräkningar av landstingssektor ns

andel av BNP. Beräkningarna innefattar konsumtionsberäkningar,

beräkning av finansiellt sparande, transfereringar och investeringar. NR gör

också fastprisberäkningar och ändamålsfördelningar utifrån RS. NR i sin

tur levererar uppgifterna till Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet,

Riksbanken och EU.

Sveriges Kommuner och Landsting i sin intressebevakning gentemot staten.

Sveriges Kommuner och Landsting arbetar också med analyser av

landstingens ekonomi och verksamhet.

mailto:[email protected]

RS2010 Del A Övergripande Information om RS

6 6

Statliga myndigheter för uppföljning av landstingsverksamheten.

Statliga utredningar.

Finansdepartementet och socialdepartementet för uppföljning och analyser.

Massmedia och allmänhet.

3.2 Resultatpublicering

SCB publicerar resultatet i form av tabeller och ett statistiskt meddelande efter

publiceringsplanen. Publiceringen sker på SCB:s webbplats.

3.3 Samordning med andra myndigheter

I användarrådet ingår användarrepresentanter från Finansdepartementet,

Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, Rådet för främjan de

kommunala analyser och SCB.

I Kontoplansgruppen ingår representanter för Sveriges Kommuner och

Landsting, Finansdepartementet och SCB. I denna grupp d iskuteras

kontoplansfrågor som bl.a. påverkar RS

RS2010 Del B Anvisningar för redovisningen

7

Del B Anvisningar för redovisningen

Allmänt I Räkenskapssammandraget redovisas ekonomiska uppgifter från landstingens

årsredovisning uppdelat på verksamhetsområden och –delområden enligt

VI2000. Ekonomiuppgifterna ska hänga samman med verksamhetsstatistiken,

dessa uppgifter kommer att analyseras tillsammans. Verksamhetsstatistiken sam-

las in av SKL. Kostnads- och intäktsslag mm d efinieras i L-BAS 2005.

Kolumnindelningen tar hänsyn till en uppdelning mellan externa och interna

kostnader och intäkter. Vilka externa konton som ingår i respektive kolumn fram -

går av de kontonummer som står i kolumnhuvudena.

Observera! Samtliga externa kostnader och intäkter ska ingå i redovisningen. Om

landstinget använder konton som inte finns med i L-BAS måste dessa översättas

till något av L-BAS kontona.

I del C i denna handbok finns hela VI 2000, Definitioner och förklaringar i alfabe-

tisk ordning och L-Bas.

En uppdaterad kontoplan och VI 2000 kan även beställas och laddas ner från:

www.skl.se .

Utdrag ur VI 2000: All verksamhet som huvudmannen finansierar skall redovisas

All verksamhet som huvudmannen finansierar, oavsett organisations- och drift-

form, skall redovisas på ett enhetligt sätt. Det betyder att uppgifter skall redovisas

per område och delområde för såväl den egna verksamheten som den verksam-

het huvudmannen köper från exempelvis andra land sting/ regioner eller från

privata vårdgivare.

Utvecklad kostnadsredovisning

Alla kostnader skall redovisas på de delområden som preciseras av verksamhet s-

indelningen oavsett inom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/ motsvarande

de har uppstått eller var de ursprungligen redovisats. Kostnader som redovisats

under fastighetsförvaltning, medicinsk service, etc skall fördelas till delområdena.

Detta kan ske via interndebitering eller fördelningsnycklar.

Den redovisning som respektive landsting/ region har för intern uppföljning

sammanhänger med den egna organisationens behov. Den är uppbyggd kring

ansvarsområden/ kostnadsställen och dessa aggregeras på olika nivåer. Redovis-

ning enligt den gemensamma verksamhetsindelningen kan ske i ett sidoordnat

system, genom skuggkodning av ansvarsområden/ kostnadsställen mot omr å-

den/ delområden enligt verksamhetsindelningen.

Kontroller För att uppgiftslämnarna redan vid ifyllandet av blanketten har möjlighet att

upptäcka och åtgärda felaktigheter eller svara på orsaken till större förändrin gar

har SCB lagt in flera kontroller i blanketten. Kontrollerna följer Nationalräken-

http://www.skl.se/


8 8

skapernas krav på uppföljning, där stor vikt läggs på kontroll av utveckling mel-

lan åren.

Följande kontroller förekommer i hela blanketten:

Kontroll att däravrad/ -kolumn inte är större än huvudrad/ -kolumn. Detta

visas genom att däravcellen/ erna markeras med korallröd färg

Kontroll pga. att inga minusbelopp bör förekomma i blanketten: Celler som

innehåller minusbelopp markeras med röd färg.

Övriga kontroller beskrivs närmare nedan under avsnitten för varje flik i blanke t-

ten.

Avdelning Nettokostnader per delområde (flik 1) I denna avdelning redovisas uppgifter om nettokostnader per delområde.

Nettokostnader används i analyser av kostnader och prestationer

Nettokostnaden beskriver den kostnad som landstingen ska finansiera med ska t-

ter, generella statsbidrag och finansnetto. Begreppet används när kostnader ska

relateras till invånarna i ett landsting (konsumtion). Kostnader för verksamhet

som landstinget har köpt från andra producenter ingår medan kostnader för

verksamhet som landstinget har producerat till andra än den egna befolkningen

inte ingår. Kostnaden har reducerats med intäkter som är kopplad e d irekt till

verksamheten (försäljningsintäkter, patien tavgifter etc). Begreppet nettokostnad

kommer att användas vid jämförelser och analyser av kostnader kopplade till

prestationer. Verksamhetsstatistiken samlas in i en separat enkät av SKL.

Fördelning till delområden

Primärvård

Som hjälp för fördelning av kostnader per delområde inom primärvården finns

den så kallade PIP-metoden (med stöd i PIP-verktyget som planeras att skicka ut

tillsammans med blanketten). Mer information om PIP-metoden finns på SKL´s

hemsida.

Övrigrader

För alla rader i blanketten som benämns övrig, exempelvis övrig kulturverksa m-

het, ska större belopp specificeras på egen rad . Orsaken är att underlätta analys

och granskning av uppgifterna.

Serviceverksamheter

Serviceverksamheterna (medicinsk service, allmän service och fastighetsförvalt-

ning) interndebiteras eller fördelas ut via nycklar till delområdena i flik 2 och 3.

Då serviceverksamheterna alltid ska redovisa noll i nettokostnad (eftersom even-

tuella över- eller underskott har fördelats ut på delområdena) finns inte dessa

rader i avdelning ”Nettokostnader”.

Övrigt

Läkemedel

Kostnader för läkemedelsförmån och läkemedel på rekvisition efterfrågas uppde-

lad på delområden. Vad gäller kostnader för läkemedelsförmånen ska dessa r e-


9

dovisas utifrån var patienten tas emot, det vill säga utifrån arbetsplatskoder. Hä r-

igenom kan jämförbarhet mellan landsting/ regioner säkerstä llas.

Kostnader för internräntor

Dessa ska ingå i nettokostnaderna. Interna ränteintäkter ska ej fördelas ut

på verksamheterna utan redovisas på egen rad i slutet av blanketten. Se

vidare Definitioner och förklaringar i del C.

Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade t o m 1997, konto

446, exkluderas

Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner int jänade t o m 1997 ska inte

ingå i övriga personalkostnader eftersom dessa kostnader ej ska belasta verksa m-

heterna. Detta gäller även löneskatten (del av konto 453) som hör till pensions-

utbetalningarna på konto 446. Dessa kostnader redovisas på egen rad i s lutet av

sammanställningen av nettokostnaden (och i flik 3 för att få med dem i verksa m-

hetens kostnader.

Kontroller i flik 1

SCB har lagt in nyckeltal i form av nettokostnad/ invånare på varje verksamhet

och delverksamhet både för 2010 och för 2009 samt en kolumn med den procen-

tuella förändringen av dessa nyckeltal mellan åren. Om förändringen av nyckelt a-

len ligger utanför ett givet intervall visas förändringen med rött tecken och texten

” Kommentera orsaken till förändringen mellan åren” syns. Kontrollera om för-

ändringen stämmer och kommentera i så fall i kommentarrutan längst nere i fli-

ken vad som är orsaken till förändringen. (Det är bara förän dringar där denna

text dyker upp som behöver kommenteras).

SCB har även lagt in kontroller mot resultaträknin gen avseende pensionsutbetal-

ningar och verksamhetens nettokostnader. Eventuella d ifferenser ska kontrolleras

och åtgärdas eller kommenteras. I avdelning 1 görs också kontroller mot avdel-

ning 7 avseende läkemedel. Nettokostnaden enligt avdelning 1 kontro lleras även

i mot beräknad nettokostnad enligt avdelning 2 och 3. Denna kontroll sker i a v-

delning 3.

Avdelning Driftintäkter (flik 2) I avdelning 2 redovisas intäkterna för verksamhetsområdena och vissa delområ-

den med uppdelning på kontogrupp .

För att få verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen så dras de interna in-

täkterna automatiskt bort från totala driftintäkter. Avstämningar ska göras mot

avdelning 6 för varje ”kolumntotal”.

Hanteringen av Serviceverksamheterna

För att få verksamhetens totala intäkter måste även uppgifter om serviceverk-

samheternas intäkter, såväl externa som interna, lämnas.

Serv iceverksamheter ska fördelas t ill kärnverksamheterna men också redovisas

separat .


10 10

Om fördelningen av service sker löpande via interndebitering ska eventuellt

över- eller underskott redovisas (netto) på avdelning 3 i kolumnen ”Interndebite-

rade kostnader inkl internräntor”. Serviceverksamheternas nettokostnader ska bli

noll kronor totalt vilket innebär att serviceverksamheternas kostnader i avdelning

3 ska bli lika stora som serviceverksamheternas intäkter i avdelning 2.

Serviceverksamheterna är uppdelade på medicinsk service, allmän service och

fastighetsförvaltning.

Medicinsk service avser exempelvis verksamhet vid laboratorier samt operations-

och röntgenavdelningar. Vid interndebitering av medicinsk service ska det för-

kalkylerade priset täcka alla kostnader, även den medicinska servicens kostnader

för allmän service och fastighetsförvaltning. Allmän service och fastighetsförvalt-

ning måste därmed först debiteras/ fördelas till medicinsk service.

Allmän serv ice avser all serviceverksamhet som inte innefattas av medicinsk ser-

vice eller fastighetsförvaltning. I allmän service återfinns exempelvis sju khuskök

samt administrativa enheter såsom personal- och ekonomiavdelningar.

Under fast ighetsförvaltning redovisas landstingets/ regionens intäkter och kost-

nader för fastigheter samt dess förvaltning. Det är ganska vanligt att denna ver k-

samhet ger ett överskott (en avkastning). Dock gäller för redovisningen i RS den

allmänna principen att såväl överskott som underskott på service ska förd elas ut

till kärnverksamheterna

I avdelning 2 finns ingen kolumn för fördelade intäkter från serviceverksamh e-

terna, detta beror på att har vi valt att fördelning av alla nettoresultat ska ske i

driftkostnadsfliken, avdelning 3 (kolumn fördelade kostnader).

Kontroller i flik 2

På varje rad (verksamhet och delverksamhet) jämförs årets värde i kronor med

förra årets värde. Förändringen visas i procent i en kolumn.

Om förändringen ligger utanför intervallet visas förändringsprocenten med rött

tecken och texten ” Kommentera orsaken till förändringen mellan åren” visas.

Kontrollera om förändringen stämmer och kommentera i så fall i kommentarr u-

tan längst nere i fliken vad som är orsaken till förändringen. (Det är bara förän d-

ringar där denna text dyker upp som behöver kommenteras).

I anslutning till uppgifterna som ska lämnas finns även kontroller mot avdelning

6, 8 och 10. Eventuella d ifferenser mot dessa avdelningar visas med rött tecken

och ska åtgärdas.

Verksamhetens externa intäkter totalt kontrolleras mot beloppet som lämnades i

bokslutets resultaträkning. Om beloppen skiljer sig åt måste orsaken till detta

kommenteras.


11

Avdelning Driftkostnader (flik 3) Här redovisas kostnaderna för verksamhetsområdena och vissa delområden

uppdelade på kontogrupper. För serviceverksamheterna gäller principen att ne t-

tokostnaderna ska vara noll.

Avstämningar ska göras mot avdelning 7 för varje ”kolumntotal”.

För summering till verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen avslutas

avdelningen med några extra rader. De interna kostnaderna (som i resultat-

räkningen inte ingår under verksamhetens kostnader) dras automatiskt bort. Pen-

sionsutbetalningarna med tillhörande löneskatt (konto 446 och del av 453), som

har exkluderats i kolumnen Övriga kostnader för personal, läggs automatiskt till.

Beloppet ska inte redovisas på verksamheterna men det ingår i verksamhetens

kostnader.

Hanteringen av Serviceverksamheterna

För att få verksamhetens totala kostnader måste även kostnader för serviceverk-

samheterna lämnas.

Serv iceverksamheter ska fördelas t ill kärnverksamheterna men också redov isas

separat

Utfördelning av serviceverksamheternas kostnad (vilket är alternativa metoden

till interndebitering) görs i kolumnen ”Fördelade kostnader från serviceverksam-

heterna”.

Om fördelningen av service sker löpande via interndebitering ska eventuellt

över- eller underskott redovisas (netto) på avdelning 3 i kolumnen ”Interndebite-

rade kostnader inkl internräntor”. Serviceverksamheternas nettokostnader ska bli

noll kronor totalt vilket innebär att serviceverksamheternas kostnader i avdelning

3 ska bli lika stora som serviceverksamh eternas intäkter i avdelning 2.

I enkäten efterfrågas uppgifter om kostnader och intäkter fördelade på kostnads-

och intäktsslag m m för serviceverksamheter trots att dessa belopp ska vara för-

delade på kärnverksamheterna. Skälet till detta är att SCB behöver dessa uppgif-

ter till nationalräkenskaperna.

Angående Serviceverksamheternas uppdelnin g och innehåll se ovan under rubri-

ken ”Driftintäkter (flik2)

Pensionsutbetalningar

Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner int jänade t o m 1997, konto

446, redovisas separat

Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade t o m 1997 ska inte

ingå i övriga personalkostnader eftersom dessa kostnader ej ska belasta verksa m-

heterna. Detta gäller även löneskatten (del av konto 453) som hör till pensions-

utbetalningarna på konto 446. Dessa kostnader redovisas på egen rad i slutet av

avdelning 1 och 3 för att få med dem dels i N ettokostnader per delområde (av-

delning 1) och dels i Driftredovisningens kostnader (avdelning 3).


12 12

Kontroller i flik 3

På varje rad (verksamhet och delverksamhet) görs två kontroller:

Årets värde i kronor jämförs med förra årets värde. Förändringen visas i pro-

cent i en kolumn. Om förändringen ligger utanför ett intervall visas förän d-

ringsprocenten med rött tecken och texten ” Kommentera orsaken till förän d-

ringen mellan åren”. Kontrollera om förändringen stämmer och kommentera i

så fall i kommentarrutan längst nere i fliken vad som är orsaken till förän d-

ringen. (Det är bara förändringar där denna text dyker upp som behöver

kommenteras).

Nettokostnaden enligt driftredovisningens intäkter (flik 2) och kostnader (flik

3) kontrolleras mot nettokostnaden enl. flik 1. I en kontrollkolumn visas den

eventuella d ifferensen med rött tecken. Dessa differenser måste åtgärdas!

Det görs även kontroller i avdelningen för att säkerställa att utfördelningen av

serviceverksamheterna görs på rätt sätt.

I anslutning till uppgifterna som ska lämnas finns även kontroller mot flik 7.

Eventuella d ifferenser mot denna avdelning visas med rött tecken och ska åtgä r-

das.

Verksamhetens externa kostnader totalt kontrolleras mot beloppet som lämnades

i bokslutets resultaträkning. Om beloppen skiljer sig åt måste orsaken till detta

kommenteras.

Avdelning Kapitaltjänstkostnader, lokalhyror och hyresin-täkter (flik 4) I avdelning 4 redovisas kapitaltjänstkostnader (internränta och avskrivningar),

interna och externa lokalhyror samt externa hyresintäkter för verksamhetsomr å-

dena, vissa delområden och serviceverksamheterna.

Var uppmärksam på att rensa för ”interninterna” hyror så att dubblering s-

effekten gällande interna lokalhyror undviks.

Kontroller i flik 4

Kontrollerna sker i slutet av avdelningen genom jämförelse mellan årets och förra

årets uppgifter. Förändringen visas i miljoner kronor. Kontrollerna görs bara på

huvudverksamhetsnivå.

Om skillnaden mellan åren är större än +/ - 10 miljoner visas förändringen med

rött tecken och ska då kommenteras.

Avdelning Investeringsredovisning (flik 5) I avdelning 5 redovisas investeringsutgifter och investeringsinkomster. Redovis-

ningen sker på huvudverksamhetsområden a samt på vissa verksamhets- och del-

verksamhetsområden. Utgifterna ska redovisas totalt samt uppdelade på bygg-

nader och mark, medicinsk-teknisk utrustning respektive övriga inventarier. In-

vesteringsinkomsterna ska redovisas totalt och specificerade på statsbidrag. Inv e-

steringsutgifter ska överensstämma med den uppgift som lämnas i finansierings-


13

analysen (del 1 i bokslutsstatistiken). Uppgifter om inköp av byggnader och av

mark ska specificeras.

Kontroller i flik 5

Investeringsutgifter totalt, investeringar i byggnader och mark, investeringar i

medicinteknisk utrustning samt övriga investeringar kontrolleras mot beloppen i

bokslutets finansieringsanalys. Om beloppen skiljer sig åt måste orsaken till detta

kommenteras.

Öviga kontroller i denna avdelning avser kontrollerna av däravrader, respekt ive

däravkolumner, samt att inte några minusbelopp förekommer.

Avdelning Specificering av verksamhetens intäkter (flik 6) Här specificeras intäkter med uppdelning på konto/ kontogrupp. Patientavgifter

och andra avgifter ska specificeras på vissa verksamhetsområden.

Kontroller i flik 6

I kolumn med rubrik ”enl. flik 2 Drift.intäkter” visas beloppet som angetts i den-

na avdelning. Kontrollen mellan flik 6 och 2 görs dock i flik 2.

För varje rad jämförs årets värde i kronor med förra årets värde. Förändrin gen

visas i procent i en kolumn. Om förändringen ligger utanför ett intervall visas

förändringsprocenten med rött tecken och texten ” Kommentera orsaken till fö r-

ändringen mellan åren”. Kontrollera om förändringen stämmer och kommentera

i så fall i kommentarrutan längst nere i fliken vad som är orsaken till förändrin g-

en. (Det är bara förändringar där denna text dyker upp som behöver kommente-

ras).

Avdelning Specificering av verksamhetens kostnader(flik 7) Här specificeras kostnader med uppdelning på konto/ kontogrupp.

Kontroller i flik 7

I kolumn med rubrik ”enl. flik 3 Drift.kostnader” visas beloppet som angetts i

denna avdelning. Kontrollen mellan flik 7 och 3 görs dock i flik 3.

För varje rad jämförs årets värde i kronor med förra årets värde. Förändrin gen

visas i procent i en kolumn. Om förändringen ligger utanför ett intervall visas

förändringsprocenten med rött tecken och texten ” Kommentera orsaken till fö r-

ändringen mellan åren”. Kontrollera om förändringen stämmer och kommentera

i så fall i kommentarrutan längst nere i fliken vad som är orsaken till förändrin g-

en. (Det är bara förändringar där denna text dyker upp som behöver kommente-

ras).

Avskrivningarna och d äravraderna för pensionskostnaderna kontrolleras mot

beloppen i bokslutets resultaträkning. Om beloppen skiljer sig åt måste orsaken

till detta kommenteras.

Avdelningar Motpartsredovisning av vissa intäkter och kostnader på kontonivå (flik 8, 9a, 9b och 10) För att kunna fånga de ekonomiska strömmarna mellan olika sektorer ska uppgif-

ter om motpart redovisas per område samt delområde för försäljning respektive


14 14

köp av verksamhet. För lämnade bidrag ska motpart redovisas per område m e-

dan försäljning av tjänster, erhållna bidrag och verksamhetsanknutna tjänster

endast efterfrågas totalt per motpart.

Motparterna definieras nedan och ett exempel på motpartsredovisning ges.

I och med krav från omvärlden på den kommunala sektorn har begreppet mot-

part blivit allt viktigare. I nationalräkenskaperna, som är ett system för att belysa

utvecklingen i hela ekonomin, finns ett starkt behov att visa ekonomiska ström-

mar inom samt mellan de olika samhällssektorerna. För att kunna göra det på ett

bra sätt krävs information om motparterna. Detta är särskilt viktigt i och med

ökad privatisering av sjukvården. Uppgifterna behövs även för at t kunna göra

nödvändliga elimineringar inom en sektor för att undvika dubbelredovisning.

Av nedanstående framgår vilka motparter som är aktuella samt hur dessa kan

identifieras med hjälp av organisationsnummer.

Andra landsting/regioner

Landsting/ regioner har organisationsnummer som börjar på 2321. SKL ska red o-

visas under Kommunalförbund.

Kommuner inkl Gotland

Kommuner har organisationsnummer som börjar på 2120.

Kommunalförbund

Kommunalförbunds organisationsnummer börjar på 2220. Här ska även kom-

munförbund med organisationsnummer som börjar på 2220 räknas in liksom

Sveriges Kommuner och landsting (SKL).

Landstingsägda företag

Med landstingsägda företag avses de bolag, föreningar mm som ett landsting ska

ta med i den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen). Landstings-

ägda företag mm inom andras landstingskoncerner redovisas i gruppen privata

företag/ privata vårdgivare.

Privata företag/privata vårdgivare

Med privata företag och privata vårdgivare avses alla företag förutom de som

tillhör den egna ”landstingskoncernen”. Här ingår aktiebolag (organisation s-

nummer 556 och 516), handelsbolag (organisationsnummer börjar med 9), eko-

nomiska föreningar (organisationsnummer börjar med 7) samt personliga företag

(9 + personnummer). Här ingår även personalkoopera tiv och läkare med person-

ligt företag.

Statliga myndigheter och institutioner

Med staten avses statliga myndigheter, allmänna försäkringskassor m m vars

organisationsnummer börjar med 2021, 2022, 2420 och 2620.

Ideella organisationer, stiftelser och kyrkor

Med ideella organisationer och stiftelser avses de vars organisationsnummer bö r-

jar på 8. De stiftelser som ingår i ”landstingskoncernen” redovisas dock u nder

landstingsägda företag. Kyrkor har organisationsnummer som börjar på 2520.

Hushåll och individer

Dessa kan ibland identifieras genom personnummer. Här ska ej läkare med per-

sonligt företag redovisas utan detta sker under privata företag.

Länder inom EU

Med denna motpart redovisas köp/ försäljning från/ till länder inom EU.

Länder utanför EU

Med denna motpart redovisas köp/ försäljning från/ till länder utanför EU.


15

Exempel på motpartsredovisning:

När en patient i landsting AB söker vård i landsting C hos en privat vårdgivare

fakturerar den privata vårdgivaren landstinget C. Landsting C fakturerar i sin tu r

landsting AB. AB ska då redovisa detta som köpt vård med motpart land sting

och C som köpt vård av privat vårdgivare.

Kontroller i flik 8 och 9a

Kontrollerna i dessa två avdelningar är identiska.

I en kolumn längst till höger kontrolleras att summan av redovisningen till/ från

motparterna överensstämmer med totalbeloppen enligt flik 2, respektive flik 3. En

eventuell d ifferens visas med rött tecken. Dessa differenser måste åtgärdas.

Under summeringsraden visas fördelningen mellan summarna i kolumnerna fö r

året och för förra året samt förändringen mellan dessa två fördelningar. Om fö r-

ändringen mellan fördelningen ligger utanför intervallet visas skillnaden med

rött. På så vis borde uppenbara fel vid ifyllandet up ptäckas.

I kolumnen ”Totalt belopp” enligt flik 2, respektive flik 3 kontrolleras att uppdel-

ningen av de länkade beloppen är fullständig. Denna kontroll visas inte med rött

utan genom gul cellfärg. Även denna kontroll måste åtgärdas.

Kontroller i flik 9b


motparterna överensstämmer med totalbeloppen enligt flik 3. En eventuell d iffe-

rens visas med rött tecken. Dessa differenser måste åtgärdas.

Under summeringsraden visas fördelningen mellan summarna i kolumnerna för

året och för förra året samt förändringen mellan dessa två fördelningar. Om fö r-

ändringen mellan fördelningen ligger utanför intervallet visas skillnaden med

rött. På så vis borde uppenbara fel vid ifyllandet up ptäckas.

Kontroller i flik 10


motparterna överensstämmer med totalbeloppen enligt flik 2 respekt ive flik 7. En

eventuell d ifferens visas med rött tecken. Dessa differenser måste åtgärdas.

I anslutning till raderna som ska besvaras visas förra årets lämnade uppgifter och

därefter förändringen mellan åren i miljoner kronor. Observera att samtliga teck-

en här är röda! Vid större förändringar ska beloppen kontrolleras och anlednin g-

en till förändringen kommenteras i kommentarrutan.

RS2010 Del C Bilagor

16 16

Del C Bilagor

1 VI2000 Verksamhetsindelning för landsting och regioner

Syftet med verksamhetsindelningen VI2000 är bl.a. att möjliggöra uppföljning

och analyser på nationell och internationell nivå. En jämförbar och rättvisande

bild skall kunna redovisas per delområde oberoende av organisation och drift-

form. Utförda prestationer skall kunna ställas mot de kostnader som är förenade

med produktionen av angivna prestationer. Kostnadsutvecklingen skall därmed

kunna relateras till produktionsutvecklingen.

ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR REDOVISNINGEN ENLIGT VI 2000 All verksamhet som huvudmannen finansierar skall redovisas.

All verksamhet som huvudmannen finansierar, oavsett organisations- och drift-

form, skall redovisas på ett enhetligt sätt. Det betyder att uppgifter skall redovi-

sas per område och delområde för såväl den egna verksamheten som den ver k-

samhet huvudmannen köper från exempelvis andra landsting/ regioner eller från

privata vårdgivare.

Delområden med prestationer och kostnader

De uppgifter som skall redovisas på mer aggregerad nivå, per huvudområde och

område, är kostnader och intäkter samt investeringar.

Koppling till kostnadsredovisning per patient

Samma principer gäller vid kostnadsredovisning per enskild patient i KPP - sy-

stem som i redovisning per delområde enligt verksamhetsindelningen. En kon-

sekvens av detta är att kostnader som inte skall påföras patienten redovisas u n-

der området Övrig hälso- och sjukvård .

Utvecklad kostnadsredovisning Alla kostnader skall redovisas på de delområden som preciseras av verksamhets-

indelningen oavsett inom vilka ansvarsområden, kostnadsstä llen/ motsvarande

de har uppstått eller var de ursprungligen redovisats. Kostnader som redovisats

under fastighetsförvaltning, medicinsk service, etc. skall fördelas till delområde-

na. Detta kan ske via interndebitering eller fördelningsnycklar.

Den redovisning som respektive landsting/ region har för intern uppföljning

sammanhänger med den egna organisationens behov. Den är uppbyggd kring

ansvarsområden/ kostnadsställen och dessa aggregeras på olika nivåer. Redovis-

ning enligt den gemensamma verksamhetsindelningen kan ske i ett sidoordnat

system, genom skuggkodning av ansvarsområden/ kostnadsställen mot omr å-

den/ delområden enligt verksamhetsindelningen.


17

REDOVISNING PÅ TVÅ HUVUDOMRÅDEN Verksamheten i landsting, regioner och Gotlands kommun skall redovisas på

områden och delområden inom två huvudområden, hälso- och sjukvård respek-

tive regional u tveckling.

Inom de båda huvudområdena skall den politiska verksamheten liksom de delar

av den centrala tjänstemannaorganisationen som har karaktären av ”infrastru k-

tur” i organisationen redovisas som ett eget område. Kostnaderna för den pol i-

tiska ledningen skall belasta såväl verksamhet i egen regi som up phandlad privat

verksamhet.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Huvudområde/område Delområde

Primärvård Allmänläkarvård (inkl. jour)

Sjuksköterskevård (inkl. jour)

Mödrahälsovård

Barnhälsovård

Sjukgymnastik och arbetsterapi

Primärvårdsansluten hemsjukvård

Sluten primärvård

Övrig primärvård

Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhet

Somatisk dagsjukvård

Somatisk hemsjukvård

Somatisk sluten vård

Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk mottagningsverksamhet

Psykiatrisk dagsjukvård

Psykiatrisk hemsjukvård

Psykiatrisk sluten vård

Tandvård Allmäntandvård vuxna

Landstingets tandvårdsstöd (Tandvård för

patienter med särskilda behov)

Allmäntandvård barn och ungdomar

Specialisttandvård

Övrig hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporter

Sjukresor

Handikappverksamhet /hjälpmedelsverksamhet

Social verksamhet

Folkhälsofrågor


18 18

FoU avseende hälso- och sjukvård

Övrigt

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård

REGIONAL UTVECKLING Huvudområde/område Delområde

Utbildning Folkhögskoleverksamhet

Högskoleverksamhet

Gymnasieverksamhet

Övrig utbildningsverksamhet

Kultur Teater- och musikverksamhet

Museiverksamhet

Övrig kulturverksamhet

Trafik och infrastruktur Trafik

Infrastruktur

Allmän regional utveckling Näringsliv och turism

Interregional och internationell samverkan

Lokal utveckling

FoU avseende regional utveckling

Övrig allmän regional utveckling

Politisk verksamhet avseende regio-nal utveckling


19

HUVUDOMRÅDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ALLMÄNT Nedan ges definitioner och anvisningar för redovisning av hälso- och sjukvård .

All verksamhet som finansieras av landstinget/ regionen ska redovisas på ett

enhetligt sätt oavsett driftform och organisation.

Hälso- och sjukvården delas upp i två huvuddelar, primärvård och specialiserad

vård .

Såväl primärvård som specialiserad vård underindelas i sluten vård , öppen vård

och hemsjukvård .

Den slutna vården kan beskrivas i termer av vårdtillfällen, vårddagar och patienter

(antal individer med uppgift om diagnoser, ålder, kön med mera). Dessa uppgif-

ter samlas in av Patientregistret vid Socialstyrelsen. Inom öppen-

vård/ hemsjukvård i primärvården redovisas förutom mottagningsbesök, hem-

besök och hemsjukvårdsbesök även telefonkontakter i de fall de har journa lförts

och ersatt ett ”vanligt” besök. I specialiserad vård förekommer förutom motta g-

ningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även dagsjukvårdsbesök.

Fler prestationsmått finns beskrivna i Verksamhetsbegrepp.

Uppdaterade definitioner finns i Socialstyrelsens termbank. Där finns

rekommenderade terminologier, dvs begrepp och termer som Socialstyrelsen

alternativt Socialstyrelsen tillsammans med Sveriges Kommuner och

Landsting beslutat rekommendera för användning inom olika fackområden.

Adressen är: http://app.socialstyrelsen.se/termbank/ OMRÅDEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvården redovisas för de sex områd en som presenteras och preci-

seras nedan.

0 Primärvård

1 Specialiserad somatisk vård

2 Specialiserad psykiatrisk vård

3 Tandvård

4 Övrig hälso- och sjukvård

91 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård

Primärvård Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller

sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grun d-

läggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabil i-

tering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser.

Regelverk: I den nationella statistiken hänförs till primärvård:

- åtgärder av läkare som upprätthåller funktion som specialist i allmänmedicin

inom såväl offentlig som privat verksamhet

- d istriktssköterskeverksamhet

- mödra- och barnhälsovård exklusive specialistmödravård .

http://app.socialstyrelsen.se/termbank/


20 20

Hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av kommuner räknas som primär-

vård . Gotlands kommun bedriver även specialiserad vård .

Förtydligande: Verksamhet som bedrivs vid en vårdcentral är inte alltid primär-

vård och vice versa. Mödra- och barnhälsovård definieras som primärvård men

kan förekomma på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Samtliga insatser av

läkare som upprätthåller funktionen som specialist i allmänmedicin hänförs till

primärvård oavsett om insatserna sker på vårdcentraler, i patienters hem, hos

privata specialister i allmänmedicin som landstingen tecknat avtal med eller som

arbetar med ersättning enligt den nationella taxan.

Andra specialistläkarmottagningar som kan finnas vid vårdcentraler ska särr e-

dovisas för att i statistiken kunna redovisas som specialiserad vård .

Specialiserad (somatisk och psykiatrisk) vård Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgä r-

der än vad som kan ges i primärvård .

Regelverk: I den nationella statistiken hänförs åtgärder av läkare som upprätthål-

ler funktionen som annan specialist än specialist i allmänmedicin till specialise-

rad vård . Detta gäller inom såväl offentlig som privat verksamhet.

Förtydligande: Specialiserad vård har sin grund i insatser av läkare med annan

specialistkompetens än allmänmedicin. Den omfattar specialiserad vård som

bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhus på specialistläkarmottagningar

m m och i vissa fall på vårdcentraler. I det senare fallet ska den särredovisas för

att i statistiken kunna redovisas som specialiserad vård .

Om basal mödra- och barnhälsovård förekommer vid kvinno- och barnkliniken

vid sjukhus ska den särredovisas, för att i statistiken kunna redovisas som pr i-

märvård .

Specialiserad somatisk vård Den specialiserade somatiska vården omfattar all somatisk vård , alltifrån den

som ges vid mottagningar hos organspecialister på eller utanför sjukhus till den

mest högspecialiserade regionsjukvården. Området omfattar medicinsk och k i-

rurgisk korttidsvård , rehabiliterin g, geriatrisk vård m m.

Specialiserad psykiatrisk vård Den specialiserade psykiatriska vården omfattar sluten vård (heldygn svård) och

öppenvård – specialiserade insatser vid psykisk sjukdom/ psykisk funktionsned-

sättning. Området omfattar allmän psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt

rättspsykiatri och även beroendevård dvs vård av personer med missbruk av

alkohol eller andra droger, matmissbruk, dator -, spel- eller sexmissbruk.

Tandvård Med tandvård avses alla åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjuk-

domar, kroppsfel och skador i munhålan. I vissa fall ingår tandvård som en del

av en annan verksamhet. Vid avgränsning kan tandvård definieras som den

verksamhet som utförs av legitimerad tandläkare eller tandhygienist eller som i

övrigt utförs under någon av dessas ansvar. Detta gäller även tandvård som ut -

förs av annan personalkategori på uppdrag av landstinget. I dessa fall får en

schablonberäkning göras då kostnaderna (och intäkterna) ska särskiljas från öv-

rig verksamhet. Exempelvis ska psykologmedverkan eller motsvarande vid be-

handling av extrem tandvårdsrädsla redovisas.


21

Tandvård omfattar allmäntandvård , kollektiv tandhälsovård , specialisttandvård ,

sjukhustandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vård institutioner samt

tandtekniska laboratorier. Under tandvård redovisas också asyltandvård .

Ytterligare beskrivningar och anvisningar till tandvården finns under ”Delområ -

den under tandvård .”

Övrig hälso- och sjukvård Under området Övrig hälso- och sjukvård redovisas verksamhet/ kostnad er som

inte ska relateras till vård tillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den en-

skilda patienten i KPP-system. Exempelvis redovisas här forskning och utveck-

ling (FoU) och folkhälsoarbete vad gäller kollektiva insatser.

Under området redovisas också social verksamhet samt insatser och stöd enligt

LSS.

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Den politiska verksamheten ska redovisas som ett eget område under såväl Häl-

so- och sjukvård som Regional utveckling. Kostnaderna bör belasta såväl verksam-

het i egen regi som upphandlad privat verksamhet.

Under politisk verksamhet redovisas kostnader för politikerna och deras ver k-

samhet samt administration d irekt knuten till detta. Området omfattar vidare

revision samt bidrag till politiska partier och till Sveriges Kommuner och Land s-

ting.

Politisk verksamhet som inte direkt kan hänföras till hälso- och sjukvård respek-

tive regional utveckling kan exempelvis fördelas i proportion till antalet anställda

eller i proportion till nettokostnader för respektive huvudområde.

Under området redovisas inga delområden.

För utförligare definitionsbeskrivning se Exempelsamlingen ”Politisk verksam-

het”.

SLUTEN VÅRD, ÖPPEN VÅRD OCH HEMSJUKVÅRD Under såväl primärvård som specialiserad vård särredovisas sluten vård , öppen

vård och hemsjukvård . Inom den specialiserade vården delas dessutom den

öppna vården upp i mottagningsverksamhet respektive dagsjukvård .

Sluten vård Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till patient inskriven vid vårdenhet.

Vård eller observation på intagningsavdelning hänförs till sluten vård .

Öppen vård Definition: Hälso- och sjukvård som inte är sluten vård och hemsjukvård .

Hemsjukvård Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande

och där ansvaret för de m edicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden.

Regelverk: Åtgärder/ insatser ska ha föregåtts av vård - och omsorgsplanering.

Hemsjukvård ges i såväl ord inärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet

och dagverksamhet. Skilj från öppen vård .

Förtydligande: Hemsjukvård är till sin karaktär annorlunda än den öppna vå rden.

Den består av ofta relativt långvariga vårdepisoder med stort behov av omvår d-


22 22

nad och ibland av medicinska insatser som mer liknar insatserna inom den slutna

vården. Hemsjukvård utgör en tred je vårdform skild från öppen och sluten vård .

Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskilt boende. Hälso- och sjuk-

vårdslagen styr ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner. Lands-

tinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjukvård, i såväl ordinärt boende

som i särskilt boende. Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i

ordinärt boende. Ansvaret för denna verksamhet kan dock efter särskild öve r-

enskommelse överlåtas till primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften

av landstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjukvård i särskilt boende

upp till läkarnivå.

Det förekommer många benämningar på hemsjukvård , exempelvis avancerad

och basal hemsjukvård , primärvårdsansluten hemsjukvård , lasaretts - eller sjuk-

husansluten hemsjukvård och kommunal hemsjukvård . Benämningen syftar of-

tast på organisationen och har inget entydigt samband med funktion eller ver k-

samhetsinnehåll. För att kunna göra jämförelser mellan landstingen/

regionerna behöver därför hemsjukvården brytas ut ur såväl primärvård som

specialiserad vård och redovisas sammantaget. I det fall hemsjukvården utgör en

egen organisation i landstinget/ regionen kan den förslagsvis redovisas u nder

delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård .

DELOMRÅDEN INOM PRIMÄRVÅRD Under primärvården redovisas åtta delområden som presenteras och preciseras

nedan.

010 Allmänläkarvård (inkl. jour)

015 Sjuksköterskevård (inkl. jour)

020 Mödrahälsovård

025 Barnhälsovård

030 Sjukgymnastik och arbetsterapi

060 Primärvårdsansluten hemsjukvård

080 Sluten primärvård

090 Övrig primärvård

Allmänläkarvård Delområdet Allmänläkarvård (inklusive jour) omfattar all mottagningsverksam-

het inklusive hembesök som bedrivs av läkare som upprätthåller funktionen som

specialist i allmänmedicin.

Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsju kvård

omfattas av delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård .

I det fall allmänläkarmottagningen är integrerad med sjuksköterskemottagnin g-

en omfattas endast den del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avser läkarens

patienter. Insatser kring sjuksköterskans egna patienter omfattas av delområdet

Sjuksköterskevård .

Sjuksköterskevård Delområdet Sjuksköterskevård (inkl. jour) omfattar all mottagningsverksamhet

inklusive hembesök, som bedrivs av sjuksköterskor kring egna patienter.


23

Undantag är mottagningar för mödra- respektive barnhälsovård som utgör egna

delverksamheter samt insatser som avser patienter som är registrerade som mo t-

tagare av hemsjukvård som också utgör ett eget delområde.

Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl d istriktssköterskemottagning som

specialmottagning för t ex astma-, d iabetes- och hypertonipatienter.

Under delområdet redovisas även gynekologiska undersökningar och hälsokon-

troller samt preventivmedelsrådgivning som inte sker i anslutning till gravid itet

eller utförs på ungdomsmottagningar. Se vidare Mödrahälsovård respektive Ö v-

rig primärvård .

Mödrahälsovård Delområdet Mödrahälsovård omfattar mottagningsverksamhet inklusive hemb e-

sök som sker inom ramen för mödrahälsovård . Här ingår gynekologiska under-

sökningar, mammografier och hälsokontroller av gravida kvinnor, för- och efter-

vård , samt preventivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Gynek ologiska

undersökningar och hälsokontroller som ej är d irekt hänförbara till gravida

kvinnor redovisas under delområdet Sjuksköterskevård alternativt Övrig pr i-

märvård .

Den mödrahälsovård som avses är den ”basala”, ”ord inarie” mödrahälsovå rden.

Vid så kallad riskgraviditet kan en förlossningsavdelning ta över ansvaret för

kvinnan. Detta är specialiserad mödrahälsovård , som ska redovisas under omr å-

det Specialiserad somatisk vård.

I det fall mödrahälsovård på primärvårdsnivå förekommer på sjukhus ska sådan

verksamhet skiljas ut och redovisas här.

Ungdomsmottagningsverksamhet omfattas inte under delområdet. Denna ver k-

samhet redovisas under Övrig primärvård .

Barnhälsovård Delområdet Barnhälsovård omfattar mottagningsverksamhet inklusive hembe-

sök som sker inom ramen för barnhälsovård .

Den barnhälsovård som avses är den ”basala”, ”ord inarie” barnhälsovå rden. För

vissa barn, bl a för tid igt födda, görs besök/ kontroller på barnkliniker.

Denna verksamhet ska redovisas under området Specialiserad somatisk vård .

I det fall barnhälsovård förekommer på sjukhus ska sådan verksamhet skiljas ut

och redovisas här.

Sjukgymnastik och arbetsterapi Delområdet Sjukgymnastik och arbetsterapi omfattar mottagningsverksamhet

inklusive hembesök och arbetsplatsbesök.

Insatser som avser patienter som är registrerade som mottagare av hemsju kvård

redovisas under delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård .

Primärvårdsansluten hemsjukvård Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande

och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden.


24 24

Regelverk: Åtgärder/ insatser ska ha föregåtts av vård - och omsorgsplanering.

Hemsjukvård ges i såväl ord inärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet

och dagverksamhet. Skilj från öppen vård .

Delområdet Primärvårdsansluten hemsjukvård är avgränsad till insatser för en

viss patientgrupp som enligt definitionen ges i patientens hem. Till delområdet

förs förutom de insatser som görs i patientens hem även den personaltid på mot-

tagningen som avser planering och förberedelse av insatserna för dessa patienter.

Observera att även läkarinsatser i särskilt boende ska hänföras till hemsju kvård .

Sluten primärvård Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till patient inskriven vid vårdenhet.

Delområdet Sluten primärvård omfattar observationsplatser där viss allmä nvård

och lättvård bedrivs.

Övrig primärvård Under delområdet Övrig primärvård redovisas exempelvis ungdomsmottagning

med bland annat preventivmedelsrådgivning, skolhälsovård , företagshä lsovård ,

fotvård , patientinformation/ hälsoupplysning till enskilda patien-

ter/ patientgrupper exempelvis rökavvänjningsgrupper, ”bantargrupper” och

föräldragrupper. Även sjukvårdsupplysningens telefonkontakter redovisas här.

Lite kortfattat kan man säga att under Övrig primärvård redovisas den sju k-

domsförebyggande folkhälsoverksamheten som bedrivs inom pr imärvårdens

ram och som riktar sig mot enskilda individer eller grupper av individer. Besök

ska redovisas i de fall besöken journalförs.

Under delområdet redovisas inte kollektiva hälsofrämjande insatser som exem-

pelvis sker vid samhällsmedicinska och socialmedicinska enheter. Dessa redov i-

sas under området Övrig Hälso- och sjukvård , delområdet Folkhälsofrågor.

DELOMRÅDEN INOM SPECIALISERAD SOMATISK VÅRD Under specialiserad somatisk vård redovisas fyra delområden som presenteras

nedan. (Hemsjukvård och sluten vård har definierats ovan.)

110 Somatisk mottagningsverksamhet

120 Somatisk dagsjukvård

160 Somatisk hemsjukvård

180 Somatisk sluten vård

Mottagningsverksamhet Somatisk mottagningsverksamhet omfattar hälso- och sjukvård som ges av läka-

re, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m fl kategorier hälso - och

sjukvårdspersonal. Mottagningsverksamhet kring egna patienter redovisas u n-

der somatisk mottagningsverksamhet medan stödverksamhet betraktas som se r-

viceverksamhet och fördelas till berörda delområden.

Dagsjukvård Definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfattan de och/ eller

resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver.


25

Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsju kvård .

För patienten ska det finnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga precise-

ringar ska tillämpas.

Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dialysbehandling, cytostatikabe-

handling och d iabetesvård . Övrig dagsjukvård omfattar bland annat med icinsk

dagrehabilitering och dagpsykiatri.

DELOMRÅDEN INOM SPECIALISERAD PSYKIATRISK

VÅRD Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas fyra delområden. Redovisning av

området ska ske i enlighet med vad som beskrivits under specialiserad somatisk

vård .

210 Psykiatrisk mottagningsverksamhet

220 Psykiatrisk dagsjukvård

260 Psykiatrisk hemsjukvård

280 Psykiatrisk sluten vård

DELOMRÅDEN INOM TANDVÅRD Anvisningarna för området tandvård nedan innehåller vissa generella anvis-

ningar om gäller samtliga områden samt vissa rekommendationer vad gäller

redovisningsprinciper som inte finns med för andra områden. Skälet är att ta nd-

vårdsstatistiken har visat sig ha vissa brister i kvalitet och jämförbarhet, något

som har medfört att kompletterande anvisningarna har tagits fram.

För definition och avgränsning av tandvård , se ovan.

Tandvård omfattar allmäntandvård , kollektiv tandhälsovård , specialisttandvård ,

sjukhustandvård inklusive tandvård som ges vid övriga vård institutioner samt

tandtekniska laboratorier. Under tandvård redovisas också asyltandvård .

Redovisningen ska för tandvård (liksom för andra verksamheter) avse lands-

tinget som finansiär, d .v.s. såväl folktandvård som köpt verksamhet ska redov i-

sas. I flertalet landsting finns en beställarfunktion som köper tjänster av såväl

folktandvården som privata aktörer. Ansvaret för delområdet Landstingets tand -

vårdsstöd ligger på och administreras oftast av beställaren. I en del land sting

ansvarar dock folktandvården för administrationen av verksamheten. Barn - och

ungdomstandvård utförs ofta av privattandläkare. Köparen är då oftast inte folk-

tandvården, varför de aktuella kostnaderna bokförs centralt i landstinget. Flera

landsting köper vidare tjänster för specialisttandvård från varandra efte rsom

verksamheterna ibland är för små för att bedrivas i egen regi.

Personer i med stort behov av omvårdnad ska erbjudas uppsökande tandhälso-

undersökning avgiftsfritt och nödvändig tandvård enligt det avgiftssystem som

gäller inom den öppna hälso- och sjukvården. Denna del av tandvårdsstödet ad -

ministreras och betalas av landstingen.

De som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbehand-

ling kan också få sin behandling betald via det avgiftssystem som gäller inom

den öppna hälso- och sjukvården. Detta samt uppsökande och nödvändig tand -

vård tillhör landstingets tandvårdstöd .

Vid redovisning av tandvården är det viktigt att intäkter redovisas under ”rätt”

område/ delområde så att nettokostnadsbegreppet blir rättvisande.


26 26

Kostnader och intäkter ska periodiseras (i enlighet med God redovisningssed).

Observera särskilt frisktandvård/ abonnemangstandvård .

För att få en jämförbarhet m ellan landsting måste kostnader redovisas på ett en-

hetligt sätt. Detta behöver inte innebära att det överensstämmer med den fak -

tiska bokföringen i respektive landsting. Nedan följer de områden som speciellt

poängteras i tandvårdshänseende, i övrigt gäller de generella anvisningarna.

Kostnader för tandvård (liksom för hälso- och sjukvård i övrigt) redovisas ex-

klusive moms. Momskostnader (”Ludvikamoms”) och momsintäkter (”6 %

moms”) för tandvård efterfrågas dock för att få jämförbarhet med privattand -

vård . Kan man inte hämta dessa uppgifter direkt ur redovisningens balanskon-

ton får en schablonberäkning göras. Schablonen kan beräknas som procentsats av

kostnadskonton som rör momspliktiga varor och tjänster eller som 6 procent av

omsättningen. Det senare innebär ofta en överskattning av den beräknade mom -

sen. Momsen redovisas separat för tandvårdens fyra delområden.

I många landsting erhåller folktandvården särskilda ersättningar för att utföra

vissa verksamheter inom allmäntandvård och specialisttandvård som ej är kon-

kurrensutsatta (så kallade folktandvårdsspecifika verksamheter). Denna kostnad

ska redovisas på respektive delområde inom tandvården. Verksamhet som ej går

att d irekt koppla till ett delområde kan fördelas ut på samma sätt som overhead -

kostnader efter omsättning.

För redovisning av olika kostnads-/ och intäktsslag finns en för landstingen

gemensam kontoplan, LBAS. SKL ger dessutom i vissa fall ut rekommendatio-

ner till landstingen om hur vissa kostnads-/ intäktsposter ska redovisas för att

enhetlighet ska uppnås. (Exempelvis omstruktureringskostnader enligt ovan.)

Observera att alla kostnader/ intäkter ska redovisas på respektive områ -

de/ delområde, inga ”fria nyttigheter” ska förekomma. Alla kostnader ska red o-

visas på de delområden som preciseras av verksamhetsindelningen oavsett inom

vilka ansvarsområden, kostnadsställen/ motsvarande de har uppstått eller var de

ursprungligen redovisats. Kostnader som redovisats under fastighetsfö rvaltning,

medicinsk service, etc ska fördelas till delområdena. Detta kan ske via internde-

bitering eller fördelningsnycklar.

Vilka principer som ska användas för att fördela kostnader mellan verksamheter

är varje enskilt landstings ansvar. Tanken är att ambitionsnivån vid fördelning

höjs i takt med att statistiken används för jämförelser mellan landsting. Om ett

område/ delområde inom landstinget har ”orättvist” låga kostnader för att inte

alla kostnader har påförts, innebär det att ett annat område/ delområde har

”drabbats” av alltför höga kostnader.

När alla d irekta kostnader för tandvård är registrerade ska kostnader som ur -

sprungligen har bokförts på annat ansvarsområde, men som helt eller delvis a v-

ser tandvård påföras. Detta ska ske så noggrant som möjligt. I de fall kostnaderna

inte kan fördelas efter ”förbrukning” får olika fördelningsnycklar användas.

För fördelning av overheadkostnader på såväl landstings- som folktandvårdsni-

vå kan omsättningen användas som fördelningsnyckel.

När kostnader ska fördelas för barn - och ungdom respektive vuxna kan man som

fördelningsnyckel använda bokad tid . (Kostnader för tandvård till barn - och

ungdom respektive kostnader för vuxentandvård fördelas på samma sätt som

den bokade tiden har fördelats.)

Området Tandvård delas upp i fyra delområden som presenteras nedan.

310 Allmäntandvård vuxna

320 Landstingets tandvårdsstöd


27

330 Allmäntandvård barn och ungdomar

340 Specialisttandvård

Samma person kan finnas som patient inom fler delområden.

Allmäntandvård vuxna Delområdet Allmäntandvård vuxna omfattar all tandvård inkl förebyggande

som bedrivs på allmänna tandvårdskliniker och som ges till personer från det

kalenderår de fyller 20 år.

Landstingets tandvårdsstöd Delområdet Landstingets tandvårdsstöd omfattar

• uppsökande och nödvändig tandvård som ges till personer med stort

omvårdnadsbehov samt

• personer med behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjuk -

domsbehandling.

Detta stöd finansieras av landstingen.

Kostnader för landstingets tandvårdsstöd antas motsvara den debiterade vården

för såväl privata som landstingsanställda vårdgivare förutom en viss overhead -

kostnad .

Observera att statsbidraget numera är generellt och därmed inte ska redovisas

under Landstingets tandvårdsstöd . Bidraget ska således inte dras ifrån kostna -

den för tandvården. (Bidraget redovisas utanför verksam heten.)

Allmäntandvård barn och ungdomar Enligt tandvårdslagen är landstingen skyld iga att erbjuda regelbunden tandvård

till alla barn och ungdomar t o m det kalenderår de fyller 19 år. Lagen ger lands-

tingen möjlighet att träffa avtal om barn - och ungdomstandvård även med priva-

ta vårdgivare. Samliga landsting har tecknat sådana avtal. Den allmänna princi-

pen gäller att all verksamhet ska redovisas oavsett driftform.

Delområdet Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar all tandvård inkl före -

byggande (som inte är specialisttandvård) och som ges till personer i åldern upp

till 19 år.


28 28

Specialisttandvård Delområdet Specialisttandvård omfattar tandvård som till största delen utförs

vid folktandvårdens specialistkliniker. Viss del utförs även av privatpraktiseran-

de specialisttandläkare inom framför allt Stockholm, Malmö och Göteborg.

Under specialisttandvård redovisas exempelvis tandreglering, tandlossnings -

sjukdomar, oral kirurgi och sjukhustandvård . Inom de större sjukhusen finns

sjukhuskliniker med tandläkare som i första hand behandlar sjukhusets patienter

vad avser akuta problem men som även fungerar som remissinstans vad gäller

patienter som har behov av behandling där sjukhusets medicinska resurser be-

hövs.

Specialisttandvård omfattar insatser till såväl barn och ungdom som vuxna.

Under Specialisttandvård ska följande verksamheter redovisas

• Tandreglering

• Pedodonti

• Parodontologi

• Oral protetik

• Käkortopedi

• Bettfysiologi

• Endodonti

• Oral kirurgi, (ofta organiserad inom sjukvård)

• Odontologisk radiologi (ofta organiserad inom sjukvård)

• Sjukhustandvård (kan vara organiserad som en del av specialis ttandvård

inom folktandvård eller inom sjukvård).

•

Vissa delar av specialisttandvården kan vara organiserad inom sjukhuskliniker,

men dessa delar ska redovisas under tandvård .

Tandreglering ska redovisas under delområde Specialisttandvård . Den tandreg -

lering som görs inom allmäntandvården (allmänortodonti) ska dock redovisas

under delområde Allmäntandvård vuxna/ Allmäntandvård barn och ungdomar.

Tandteknisk verksamhet ska redovisas på delområden under område Tandvård i

proportion till nyttjandegrad .

Interkommunala ersättningar för specialistutbildning, ofta benämnt som Solida -

risk finansierad utbildning (så kallade fasta platser, finansierade av landstingen

inom regionen samt nationellt finansierade så kallade fakultetsplatser) ska redo-

visas.

Verksamhet som inte ska redovisas som tandvård

Forskning och utveckling (FOU) avseende hälso- och sjukvård är ett separat om-

råde/ delområde, vilket innebär att FoU inom tandvårdsområdet inte ska belasta

tandvården.

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård är ett separat område i VI 2000,

vilket innebär att kostnader (och intäkter) för politisk verksamhet avseende

tandvård inte ska belasta tandvården.

Sjukresor är ett separat delområde enligt VI 2000, vilket innebär att sjukresor

inom tandvården inte ska belasta tandvården.

I speciella fall ska omstruktureringskostnader i form av kostnader för övertalig

personal och kostnader för lokaler som inte längre används, exempelvis kostna-


29

der för miljösanering, inte redovisas under tandvård . Dessa kostnader redovisas i

stället under område Övrig hälso- och sjukvård . Den övertaliga personal som

redovisas under Övrig hälso- och sjukvård ska gå att identifiera, inte utnyttjas i

någon verksamhet och kostnaderna ska kunna beräknas med rimlig precision.

DELOMRÅDEN INOM ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Under övrig hälso- och sjukvård redovisas verksamhet/ kostnader som inte ska

relateras till vård tillfälle eller besök och som inte ska föras ut på den enskilda

patienten i KPP-system. Exempelvis redovisas här forskning och utveckling

(FoU) och folkhälsofrågor (kollektiv folkhälsovård).

Under området redovisas också social verksamhet samt insatser och stöd enligt

LSS.

Området delas upp i sju delområden som presenteras och preciseras nedan.

410 Ambulans- och sjuktransporter

420 Sjukresor

430 Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet

440 Social verksamhet

450 Folkhälsofrågor

470 FoU avseende hälso- och sjukvård

490 Övrigt

Ambulans- och sjuktransporter Delområdet Ambulans- och sjuktransporter omfattar transporter till vårdenh eter

och mellan vårdenheter. Under delområdet redovisas även permissionsr esor.

Sjukresor Med sjukresa avses resa enligt Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid

sjukresor inklusive sjukresor enligt samverkansavtal med kommunernas fär d-

tjänst, resor till dagsjukvård och dylikt.

Delområdet Sjukresor omfattar verksamhet vid beställningscentraler och beställ-

ningsfunktion för sjukresor, ersättning för sjukresor med egen bil, taxi, special-

fordon, linjelagda sjukresor samt kollektivtrafik. Delområdet kan även omfatta

anhörigresor och vissa övernattningskostnader. Här redovisas även sju kresor för

tandvård .

Permissionsresor, överflyttningsresor och liggande transporter omfattas inte.

Dessa redovisas under delområdet Ambulans- och sjuktransporter.

Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet Delområdet Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet omfattar övergr i-

pande handikappfrågor och verksamhet vid hjälpmedelscentraler, inkontinen s-

hjälpmedelsfunktionen, hörcentraler, hörselvårdcentraler, syncentraler, synhjälp-

centraler, instrumentverkstad m m. Här redovisas också bidrag till handikappor-

ganisationer.

Social verksamhet Staten ansvarar för tvångsvård enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser

om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). All social

verksamhet i övrigt är ett kommunalt ansvar. Landstingen är på olika sätt dela k-


30 30

tiga med exempelvis medicinsk, psykiatrisk och även psykologisk komp etens

inom missbruksvård .

Delområdet Social verksamhet omfattar bl a barn - och ungdomsvård samt vård

av missbrukare. (Då landstinget endast har driftansvar för verksamheten är det

särskilt viktigt att den allmänna principen följs att intäkten ska redovisas på

samma delområde som kostnaden. Nettokostnaden bör bli noll.)

Under delområdet Social verksamhet redovisas även landstingens insatser i form

av rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS).

Folkhälsofrågor Genom folkhälsoarbete ska den enskilde individens hälsa främjas liksom hä lsan

för olika sociala grupper. Folkhälsoarbetet omfattar dels medicinskt inriktad an a-

lys av olika sjukdomars orsaker och förebyggande insatser inriktade på olika

riskfaktorer, dels insatser för att främja sådana livsvillkor som gör att allt fler får

möjlighet att göra hälsosamma val. Inom området redovisas också kostnader för

mammografiundersökningar och gynekologiska kontroller (cytologprover) till

kallade, utvalda grupper (screening).

Inom delområdet Folkhälsofrågor redovisas den del av folkhälsoarbetet som a v-

ser kollektiva hälsofrämjande insatser vid samhällsmedicinska och socialmed i-

cinska enheter, bland annat genom kartläggningar över hälsotillståndet samt

utvärderingar och utbildningsinsatser inom folkhälsoområdet.

TV-information, framtagande av folkhälsorapporter, kampanjer, och dylikt kan

ses som exempel på folkhälsoarbete som ska redovisas under delområdet Folk-

hälsofrågor.

Under folkhälsofrågor redovisas inte den sjukdomsförebyggande folkhälsoverk-

samheten som bedrivs framför allt inom primärvårdens ram och som riktar sig

mot enskilda individer eller grupper av individer, exempelvis regelbundna hä l-

sokontroller, rökavvänjningsgrupper, bantargrupper.

FoU avseende hälso- och sjukvård Delområdet FoU avseende hälso- och sjukvård omfattar forskning och utveckling

inom hälso- och sjukvård .

Forskningen inom hälso- och sjukvård bedrivs framför allt inom ramen för de

medicinska fakulteternas verksamhet. Den kliniska forskningen vid undervis-

ningssjukhusen är i princip statligt finansierad . Verksamheten är nära integr erad

med patientvården, vilket innebär att det kan vara svårt att särredovisa kostn a-

der för FoU. I avsaknad av exakta uppgifter kan antagandet göras att den totala

FoU-kostnaden motsvarar det statliga bidraget till FoU för klinisk forskning samt

eventuellt övrigt externt bidrag. Nettokostnaden för delområdet blir då noll kr o-

nor. Kostnaderna får brytas ut från berörda delverksamheter med vissa sch a-

blonantaganden i avvaktan på att mer exakta uppgifter kan erhållas.

Även FoU-verksamhet som förekommer inom primärvård och tandvård ska r e-

dovisas under delområdet.

Kostnader för AT-läkare och ST-läkare ska inte redovisas här, utan på aktuellt

delområde under specialiserad vård eller primärvård . Detta enligt den allmänna

principen att kostnader och prestationer ska kunna ställas mot varandra inom de

olika delområdena.


31

Övrigt Under delområdet Övrigt redovisas all verksamhet inom hälso- och sjukvård

som inte redovisas under annat område/ delområde, exempelvis omstrukture-

ringskostnader, patientförsäkring, utlandsvård etc.

Se vidare Omstruktureringskostnader i Exempelsamlingen.


32 32

REGIONAL UTVECKLING ALLMÄNT Nedan ges definitioner och anvisningar för redovisning av huvudområdet Reg i-

onal utveckling. Allmänna principer kring redovisningen återfinns i avsnitt 1.

All verksamhet som finansieras av landstinget/ regionen ska redovisas på omr å-

den och delområden på ett enhetligt sätt oavsett driftform och organisation.

Inga områden eller delområden finns för serviceenheter eller gemensamma enh e-

ter. Kostnader för allmän service, fastighetsförvaltning etc. ska i stället påföras

den s k kärnverksamheten. Detta kan ske via interndebitering och/ eller förde l-

ningsnycklar.

De uppgifter som ska redovisas på mer aggregerad nivå per område är kostnader

och intäkter samt investeringar. Per delområde ska såväl prestationer (så långt

möjligt) som kostnader och intäkter redovisas.

I begreppet landsting nedan innefattas även Gotlands kommun.

OMRÅDEN INOM REGIONAL UTVECKLING Under huvudområdet Regional utveckling redovisas fem områden som presen-

teras och preciseras nedan.

Landstingets/ regionens aktiviteter inom huvudområdet Regional utveckling

sker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regionen, med näringsliv, univer-

sitet, kommuner, myndigheter, m fl. Gemensam finansiering är vanlig.

5 Utbildning

6 Kultur

7 Trafik och infrastruktur

8 Allmän regional utveckling

92 Politisk verksamhet avseende regional utveckling

Utbildning Landstingens/ regionernas ansvar inom utbildningsområdet har successivt mins-

kat under de senaste åren.

Primärkommunerna är från och med i juli 1999 huvudmän för gymnasieskolans

omvårdnadsprogram.

Landstingen/ regionerna är huvudmän för naturbruksgymnasier och för cirka 30

procent av landets folkhögskolor. Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna

övergick 1 januari 2002 till staten.

Kultur Landstinget/ regionen har ansvar för kulturverksamheten på länsnivå. Här ingår

bland annat verksamhet vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidrag ges

till bildningsförbund och föreningsliv på länsnivå.


33

Trafik och infrastruktur Landsting/ regioner ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafi-

ken i länet genom särskilda länstrafikbolag. Undantag från denna regel finns.

Exempelvis är Stockholms läns landsting och Region Skåne ensamma ansvariga

för länstrafiken i sina län.

Landstinget/ regionen ger bidrag till infrastrukturinvesteringar, exempelvis tele -

och datakommunikationer och vägbyggen.

Allmän regional utveckling Under området Allmän regional utveckling redovisas landstingets/ regionens

externa miljöarbete, exempelvis bidrag till fonder, stöd till miljöcentra och utde l-

ning av externa miljöpriser. Vidare redovisas bidrag till stiftelser av typen Skä r-

gårdsstiftelsen, Upplandsstiftelsen samt bidrag till olika typer av vattenvårdsför-

bund etc.

Politisk verksamhet avseende regional utveckling Den politiska verksamheten ska redovisas som ett eget område under såväl Häl-

so- och sjukvård som Regional utveckling. Kostnaderna bör belasta såväl verksam-

het i egen regi som upphandlad privat verksamhet.

Under politisk verksamhet redovisas kostnader för politikerna och deras ver k-

samhet samt administration d irekt knuten till detta. Området omfattar vidare

revision samt bidrag till politiska partier och till Sveriges Kommuner och Lands-

ting.

Politisk verksamhet som inte direkt kan hänföras till hälso- och sjukvård respek-

tive regional utveckling kan exempelvis fördelas i proportion till antalet anställda

eller i proportion till nettokostnader för respektive huvudområde.

Under området redovisas inga delområden.

För utförligare definitionsbeskrivning se Exempelsamlingen ”Politisk verksam-

het”.

DELOMRÅDEN INOM UTBILDNING Under området Utbildning ska landstingets/ regionens samtliga kostnader

/ intäkter för utbildning redovisas oavsett om verksamheten drivs i egen regi, om

verksamheten upphandlas eller om bidrag ges.

Utbildning av elever hos andra huvudmän (kostnader i form av s k interkomm u-

nala ersättningar), uppdragsutbildning, utbildningsprojekt inom eller uta nför

landstinget/ regionen och bidrag till utbildningsverksamhet redovisas på respek-

tive delområde.

Utbildning som riktar sig till egen personal i form av fortb ildning

/ vidareutbildning (exempelvis vidareutbildning av vårdpersonal) redovisas inte

under området Utbildning u tan under den verksamhet personalen arbetar.

Fyra delområden redovisas under utbildning. De presenteras och preciseras ned-

an.

510 Folkhögskoleverksamhet

520 Högskoleverksamhet


34 34

530 Gymnasieverksamhet

590 Övrig utbildningsverksamhet

Folkhögskoleverksamhet Under delområdet Folkhögskoleverksamhet redovisas verksamhet vid land s-

tingets/ regionens egna folkhögskolor, bidrag till rörelsedrivna folkhögskolor

mm.

Högskoleverksamhet Under delområdet Högskoleverksamhet redovisas landstingets/ regionens kos t-

nader och intäkter för utbildning som bedrivs på högskola/ universitet oberoen-

de av inriktning på undervisningen. Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna

övergick den 1 januari 2002 till staten.

Gymnasieverksamhet Under delområdet Gymnasieverksamhet redovisas utbildning på gymnasienivå.

Kostnader/ intäkter för uppdragsutbildning, yrkeshögskoleutbildning samt

Komvux ska ingå i redovisningen.

Kostnader för utbildning av elever hos andra huvudmän liksom stöd riktat mot

gymnasieutbildning redovisas.

Övrig utbildningsverksamhet Under delområdet Övrig utbildning redovisas exempelvis stöd till projekt med

anknytning till utbildningsområdet som inte kan hänföras till högskolor, gymn a-

sieskolor eller folkhögskolor.

Bidrag till studieförbund ska inte redovisas under området Utbildning utan föras

till området Kultur, delområdet Övrig kulturverksamhet.

Under området Övrig utbildningsverksamhet redovisas inte heller forskning och

utveckling (FoU). Denna verksamhet förs i stället till ett eget delområde FoU a v-

seende regional utveckling. (Ett motsvarande delområde för forskning och u t-

veckling finns också inom huvudområdet Hälso- och sjukvård .)

DELOMRÅDEN UNDER KULTUR Under området Kultur redovisas tre delområden enligt nedan.

Den verksamhet som avser kultur och som är d irekt riktad till landsting-

ets/ regionens egen personal eller till patienter ska inte redovisas här.

610 Teater- och musikverksamhet

620 Museiverksamhet

690 Övrig kulturverksamhet

Teater- och musikverksamhet Under delområdet Teater- och musikverksamhet redovisas bland annat uppgifter

om länsteatrar och länsmusik samt den verksamhet som bedrivs av länskonsu-

lenter inom teater och dans. Vidare redovisas stöd till länsteaterföreningar och

musikproducenter samt andra arrangörsbidrag. Stöd till projekt och fria grupper


35

med anknytning till teater-, dans- eller musikverksamhet ska också redovisas

här.

Museiverksamhet Inom delområdet Museiverksamhet redovisas bland annat länsmuseer i egen

regi, bidrag till projekt med museal anknytning och kultu rmiljövård .

Övrig kulturverksamhet Under delområdet Övrig kulturverksamhet redovisas bland annat verksamhet

med anknytning till bibliotek och litteratur, exempelvis länsbibliotek och folkbib-

liotek. Vidare redovisas kostnader inom områdena bild , form, design och hem-

slöjd samt bidrag till studieförbund.

Sjukhusbibliotek redovisas inte under utbildning utan under specialiserad vård .

DELOMRÅDEN UNDER TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR Inom området Trafik och infrastruktur redovisas landstingets/ regionens kostn a-

der och intäkter för trafik och infrastruktur. Två delområden redovisas.

Resor för landstingets egen personal eller patienter redovisas inte.

710 Trafik

750 Infrastruktur

Trafik Under delområdet Trafik redovisas anslag/ stöd till trafikbolag samt bidrag till

annan form av persontransporter, såsom järnvägstrafik, flygtrafik, färjetrafik

samt stöd till olika former av godstransporter. Kostnader för planering av trafik

och färd tjänst (det sistnämnda aktuellt enbart för Stockholms läns landsting) ska

också redovisas under delområdet Trafik.

Kostnader för sjukresor, ambulans- och sjuktransporter redovisas inte här, utan

ska redovisas som egna delområden under Övrig hälso- och sjukvård . Inte heller

ska kostnader för resor för landstingets egen personal redovisas under delomr å-

det Trafik.

Infrastruktur Under delområdet Infrastruktur ska bidrag till infrastrukturinvesteringar, exem-

pelvis tele- och datakommunikationer, byggande av vägar, broar, järnvägar m m

redovisas. Planering inom området infrastruktur ska också redovisas.

Landstingets interna IT-kostnader redovisas inte under delområdet utan ska ses

som allmän service och fördelas till kärnverksamheterna.

DELOMRÅDEN UNDER ALLMÄN REGIONAL

UTVECKLING Under området Allmän regional utveckling redovisas landstingets/ regionens

kostnader och intäkter för regional utveckling med uppdelning på fem delområ-

den som presenteras nedan.

810 Näringsliv och turism


36 36

820 Interregional och internationell samverkan

830 Lokal utveckling

870 FoU avseende regional utveckling

890 Övrig allmän regional utveckling

Näringsliv och turism Inom delområdet Näringsliv och turism redovisas landstingets/ regionens kos t-

nader och intäkter för näringslivs- och turisminriktade åtgärder.

Till detta område räknas exempelvis driftbidrag till ALMI Företagspartner AB

samt uppdrags- och projektbidrag till ALMI. Vidare redovisas bidrag till region a-

la samverkansorgan samt stiftelser och bolag för regional marknadsfö-

ring/ näringslivsstöd . Som exempel på detta kan nämnas Utvecklingsrådet Ör e-

bro, Mälardalsrådet och Ideons Industripark AB.

Bidrag till regionala turistorganisationer, oavsett ägandeform, redovisas här, lik-

som stöd till näringslivsutveckling (exempelvis centrumbildningar) och utveck-

ling av turism (marknadsföring, projektbidrag m m).

Utbetalning av borgensåtaganden för företag redovisas också under d elområdet

Näringsliv och turism.

Interregional och internationell samverkan Under delområdet Interregional och internationell samverkan redovisas ver k-

samhet som avser läns- eller landsöverskridande samarbete av allmän karaktär.

Avser samverkan ett specifikt delområde skall, oavsett samverkanspartners,

verksamheten hänföras till berört område (exempelvis ska ett projekt inom tan d-

vården med internationella partners hänföras till kostnader för att bedriva tan d-

vård). Verksamheter som är av ren biståndskaraktär, dvs stöd som ej i första

hand avser att gagna landstingets/ regionens egen verksamhet, redovisas här.

Till området hör kostnader för deltagande i interregionala och internationella

konferenser och möten av allmän karaktär och som inte kan hänföras till någ ot

sakområde.

Medlemsavgifter och kostnader för deltagande i organisationer för interregional

och internationell samverkan av allmän karaktär (exempelvis Assembley of Eu-

ropean Regions eller BSSSC ) ska redovisas här.

Här redovisas kostnader för bevakningskontor i Bryssel samt tillhörande hem-

maorganisation.

Vidare ska kostnader för vänlänsprojekt och övrigt internationellt samarbete av

allmän karaktär redovisas under delområdet.

Lokal utveckling Under delområdet Lokal utveckling redovisas landstingets kostnader för bland

annat stöd till landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrupper. Här redovisas

även annat stöd avseende lokal utveckling, exempelvis samverkansgrupper och

erfarenhetsgrupper inom detta område.

Vidare redovisas allmänt stöd till social ekonomi. (Stöd till social ekonomi inom

ett sakområde såsom näringslivs- eller kulturområdet ska redovisas inom sakom-

rådet.)


37

FoU avseende regional utveckling Under delområdet FoU avseende regional utveckling redovisas kostnader och

intäkter inom exempelvis områdena kultur, miljö, näringsliv och kommunika-

tion. Forskning inom hälso- och sjukvård ska redovisas under motsvarande del-

område inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Under delområdet ska exempelvis bidrag till forskningsstiftelser och motsvara n-

de som arbetar med regionala utvecklingsfrågor redovisas. Bidrag till stifte l-

ser/ motsvarande för samverkan mellan forskning och samhälle ska också red o-

visas.

Övrig allmän regional utveckling Under Övrig allmän regional verksamhet redovisas landstingets/ regionens kos t-

nader och intäkter som avser regional utveckling och som ej specificerats under

något av de ovanstående delområdena.

Till detta område hör kostnader för landstingets/ regionens externa miljöarbete,

exempelvis fonder, stöd till miljöcentra och utdelning av externa miljöpriser. Till

området hör också kostnader avseende arbetsmarknadsåtgärder (med syftet å t-

gärder mot arbetslöshet) exempelvis bidrag till ALMI och tillväxtorganisationer.

Kostnader som är förknippade med avveckling/ övertalighet av landstingets

egen personal kan också ingå, exempelvis vid bildande av kommunalförbund.

Se vidare Omstruktureringskostnader i Exempelsamlingen.

2 Definitioner och förklaringar i alfabetisk ordning

Här sammanställs förklaringar, begrepp och definitioner i alfabetisk ordning.

(Uppdaterad januari 2011 enligt SKL´s exempelsamling version 12)

Administration

Administration (ADB-verksamhet, verksamheten på ekonomi- och personalav-

delningar etc.) ska redovisas/ fördelas ut på delområden. Undantag är Politisk

verksamhet, se definition nedan.

Akutmottagning

Kostnader för besök som leder till inskrivning ska hänföras till sluten vård . Vår d-

tillfället anses starta på mottagningen. (detta är ett undantag från den allmä nna

ståndpunkt att principerna ska vara desamma i VI 2000 och KPP)

Allmän service

Allmän service (administration, kost, förråd etc.) ska redovisas/ fördelas ut på

delområden.

Arbetsmarknadsåtgärder

Åtgärder mot arbetslöshet ska redovisas på delområde Övrig allm än regional

utveckling. (DVO 890)

Arbetsmiljöinsatser

Arbetsmiljöinsatser ska redovisas som en del av driftkostnaderna i verksamheten

på de delområden som berörs. Exempelvis ska insatser som görs på en vårdcen-

tral redovisas på berörda delområden under område Primärvård . Externa a r-


38 38

betsmiljöinsatser ska redovisas under delområde Övrig allmän regional utveck-

ling. (DVO 890)

Arbetsterapiverksamhet

Verksamheten vid arbetsterapienhet betraktas antingen som kärnverksamhet

eller serviceverksamhet och behandlas olika beroende på detta. Om verksamh e-

ten avser mottagning av egna patienter ska den redovisas under öppen vård ,

mottagningsverksamhet. Om verksamheten i stället avser arbete med inskriven

patient på vårdavdelning ska kostnaderna betraktas som medicinsk service och

interndebiteras/ fördelas till sluten vård . (DVO 030/ 940)

AT-läkare

AT- läkare ska redovisas på det delområde läkaren är placerad/ sysselsatt.

Avvecklingskostnad

Se omstruktureringskostnad .

Basal barnhälsovård

Basal barnhälsovård är den ”ordinarie” barnhälsovården inom ramen för pr i-

märvården. För vissa barn, bl. a. för tid igt födda, görs besök/ kontroller på barn-

kliniker. Denna verksamhet ska redovisas under området Specialiserad somatisk

vård . (DVO 025)

Basal mödrahälsovård

Basal mödrahälsovård är den ”ordinarie” mödrahälsovården inom ramen för

primärvården. Vid s.k. riskgravid itet kan en förlossningsavdelning ta över an-

svaret för kvinnan. Detta är specialiserad mödrahälsovård , som ska redovisas

under området Specialiserad somatisk vård . (DVO 020)

Beredskapsarbete

Se Arbetsmarknadsåtgärder.

Beredskapsplanering

Beredskapsplanering, den verksamhet som följer av landstingens skyldighet att

ha beredskap för att hantera sjukvården i krig eller krissituationer, ska redovisas

under område Övrig hälso- och sjukvård , delområde Övrigt. (Landstingen har en

inrättad tjänst för beredskapsplanering, ofta placerad på centrala kansliet. Land s-

tingen får också bidrag från Socialstyrelsen för utbildning av egen personal kring

beredskapsplanering. I samband med investering i byggnader och utrus tning

kan landstinget få bidrag från Socialstyrelsen för att tillgodose extra krav på

standard som krävs i en krissituation)(DVO 490).

Bidrag

Se Externa bidrag

Cytologprov

Se Gynekologiska kontroller.

Dagsjukvård

Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfattande och/ eller resurs-

krävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Exempel på dagsjukvård är

d ialysbehandlingar och behandlingar av cytostatika-patienter (DVO 120).


39

Den nya influensan A(H1N1)

Landstingens kostnader för vaccin redovisas i Räkenskapssammandraget under

delområde Övrig primärvård , tillsammans med den övriga sjukdomsföreby g-

gande folkhälsoverksamheten som bedrivs inom primärvårdens ram och som

riktar sig mot enskilda individer eller grupper av individer. Vaccinkostnaderna

hänförs kontomässigt till kontogrupp 56 Läkemedel, sjukvårdsartiklar och med i-

cinskt material.

Det extra statsbidrag på en miljard kronor som utbetalas under 2009 mot ba k-

grund av det ansträngda ekonomiska läget hos landstingen och för att minska

effekterna på hälso- och sjukvården i anslutning till influensaepidemin redovisas

i enlighet med EkonomiNytt 15/ 09 som ett generellt statsbidrag på konto 829.

Externa bidrag

Externa bidrag ska redovisas under det delområde som ämnesområdet för bidr a-

get kan hänföras till. Exempel: Bidrag till en folkhögskolekurs ska redovisas u n-

der delområde Folkhögskoleutbildning.

Bidrag till ungdomsorganisationer, pensionärsorganisationer, idrottsförbund och

friluftsfrämjande ska redovisas under delområde Övrig kulturverksamhet.

Fackliga förtroendemän/företrädare

Kostnader för fackligt arbete (fackliga förtroendemän) ska redovisas i verksa m-

heten, inte brytas ut och särredovisas under speciella delom råden.

Forskning och utveckling (FoU)

Forskning och utveckling (FoU) ska redovisas under ett särskilt delområde både

inom hälso- och sjukvård och inom regional utveckling. (FoU ska inte relateras

till vård tillfällen eller besök varför den ska lyftas bort från sluten vård , öppen

vård och hemsjukvård . Genom att hantera FoU som ett separat delområde ska

jämförbarheten mellan landsting och regioner öka.) (DVO 470/ 870)

Verksamheten är givetvis nära integrerad med patientvården, vilket innebär att

det ofta är svårt att särredovisa den. I avsaknad av exakta uppgifter kan ant a-

gandet göras att den totala FoU-kostnaden motsvarar det statliga bidraget till

FoU för klinisk forskning samt eventuellt övrigt externt bidrag. (Nettokostnaden

för delområdet blir då noll kronor.) Kostnaderna för FoU inom respektive delom-

råde får beräknas med vissa schablonantaganden om mer exakta uppgifter sak-

nas.

Läkemedelsprövning redovisas under FoU.

Anm: Kostnader för AT-läkare och ST-läkare ska inte redovisas under FoU, utan

på de delområden dessa läkare är placerade.

Forskningsprojekt

Forskningsprojekt ska redovisas und er område Övrig hälso- och sjukvård , del-

område FoU avseende hälso- och sjukvård eller under område Allmän regional

utveckling, delområde FoU avseende regional utveckling beroende på ämnesom-

råde. (DVO 470/ 870)

Fotvård

Fotvård redovisas under delområde Övrig primärvård (DVO 090) under föru t-

sättning att inte fotvården ges på patienter som är inskrivna till sluten vård. I det

senare fallet är fotvården att betrakta som medicinsk service (DVO 940) och ska

då redovisas i den verksamhet patienten vårdas.


40 40

Färdtjänst

Färd tjänst, enligt lagen om färd tjänst, (för närvarande aktuellt enbart för Stock-

holms läns landsting) ska redovisas under område Trafik och infrastruktur, de l-

område Trafik (DVO 710).

Företagshälsovård

Företagshälsovård ska redovisas under delområde Övrig p rimärvård (DVO 090).

Det är särskilt viktigt att den allmänna principen följs att intäkten ska redovisas

på samma delområde som kostnaden.

Föräldrautbildning

Föräldrautbildning ska redovisas under delområde Övrig primärvård (DVO

090). Besök ska redovisas under förutsättning att besöken har journalförts.

Gynekologiska undersökningar/hälsokontroller

Gynekologiska undersökningar/ hälsokontroller ska i de fall de avser enskilda

individer (inte kallade, utvalda grupper) redovisas under primärvård eller speci-

aliserad vård beroende på var kontrollerna sker. Inom primärvården ska den

redovisas under Mödrahälsovård (DVO 020) om den sker i anslutning till gravi-

d itet, under Övrig primärvård (DVO 090) om den sker på ungdomsmottagningar

och under Sjuksköterskevård (DVO 015) i övriga fall.

Habilitering: Sammanfattning

Habiliteringsinsatser förekommer inom olika delar av hälso- och sjukvården och

ska redovisas under olika områden/ delområden. Den särskilda habilitering s-

verksamheten för barn, ungdom och/ eller vuxna kräver tvärvetenskapligt sam-

mansatta personella resurser och stora tekniska resurser/ hjälpmedel. Verksa m-

heten ska beroende på vad som avses redovisas på delområden inom områdena

Specialiserad somatisk vård , primärvård och/ eller Övrig hälso- och sjukvård .

1. Under området Specialiserad somatisk vård kan habilitering förekomma u n-

der samtliga fyra delområden

• Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 110

• Specialiserad somatisk dagsjukvård 120

• Specialiserad hemsjukvård 160

• Specialiserad sluten somatisk vård 180

2. Habiliteringsinsatser förekommer inom primärvården och ska då redovisas

under delområde Sjukgymnastik och arbetsterapi (DVO 030).

3. Under området Övrig hälso- och sjukvård , delområde Handikappverksam-

het/ hjälpmedelsverksamhet (DVO 430) ska verksamheten vid hjälpmedelscen-

traler (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstäder etc.) och ortopedteknisk

verksamhet redovisas liksom pedagogisk hörselvård och tolkservice till döva,

dövblinda m fl. Vidare ska hjälpmedel, med undantag för inkontinenshjälpmedel

eller kroppsburna hjälpmedel såsom pacemakers eller proteser, redovisas liksom

kostnader för personal som utprovar hjälpmedlen.

4. Under området Övrig hälso- och sjukvård , delområde Social verksamhet

(DVO 440) redovisas insatser i form av rådgivning och annat personligt stöd en-

ligt LSS.


41

Handikappverksamhet

Se Habilitering.

Hjälpmedel/hjälpmedelsverksamhet/hjälpmedelscentral

Se Habilitering.

Hälsoupplysning/patientinformation

Se Sjukvårdsupplysning.

Hörcentral

Se Habilitering.

Inkontinensartiklar/inkontinenshjälpmedel

Inkontinensartiklar/ inkontinenshjälpmedel ska redovisas under olika delomr å-

den inom såväl primärvård som specialiserad vård .

Instrumentverkstad

Se Habilitering.

Intagningsavdelning

Verksamheten vid intagningsavdelningar ska redovisas under specialiserad slu-

ten vård .

Intensivvård

Intensivvård ska redovisas under specialiserad sluten vård .

T-verksamhet

Strategisk/ övergripande IT-verksamhet ska redovisas under område Trafik och

infrastruktur, delområde Infrastruktur. IT-verksamhet, ADB-verksamhet som

stöd i verksamheten ska fördelas till kärnverksamheterna.

Jourläkare som vårdar hemsjukvårdspatient

Jourläkare som vårdar hemsjukvårdspatient ska redovisas under delområde

Allmänläkarvård (DVO 010) inte hemsjukvård .

Jourverksamhet i primärvård

Jourverksamhet omfattar verksamhet utanför mottagningens normala öppent i-

der. Normal kvällsmottagning vid den egna mottagningen avses ej.

Jourverksamhet kan bedrivas vid den egna vårdcentralen eller vid andra vård-

centraler/ särskild jourmottagning. Huvudprincipen i redovisningen är att kos t-

nader, intäkter och prestationer hålls samman och kan ställas mot varandra.

Jourverksamhet redovisas under delområde Allmänläkarvård och Sjuksköter s-

kevård (DVO 010/ 015).

Kiropraktor

Kiropraktorer ska, förutsatt att de för journalanteckning enligt journallagen, samt

att de finns inom primärvården, redovisas under delområde Sjukgymnastik och

arbetsterapi (DVO 030). Finns de inom den specialiserade vården redovisas de

inom delområde under Specialiserad somatisk vård .


42 42

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling av personal redovisas i verksamheten under det delomr å-

de personalen är anställd.

Konvalescentvård

Konvalescentvård ska redovisas under delområde Sluten primärvå rd (DVO 080).

Käkkirurgi/oral kirurgi

Se Tandvård , Sjukhustandvård .

Lasarettskyrka

Kostnaderna för lasarettskyrka ska fördelas på delområden under Specialiserad

somatisk vård och Specialiserad psykiatrisk vård.

Ledningsfunktion

Ledningsfunktion ska betraktas som administration och föras ut till de kärnverk-

samheter som är berörda.

Läkemedel inom läkemedelsförmånen (öppen vård)

Bidraget för läkemedelsförmånen har flyttats från specialdestinerade till genere l-

la bidrag i och med den senaste versionen av kontoplanen (L-bas 2005) och efter-

frågas därmed inte längre i VI 2000.

Mammografi

Kostnader och intäkter avseende kallade, utvalda grupper (screening)

redovisas under område Övrig hälso- och sjukvård , delområde Folk-

hälsofrågor. Se även Medicinsk service. Se vidare i Verksamhetsbe-

grepp.

Medicinsk service

Medicinsk service avser exempelvis verksamhet vid laboratorier, operationsa v-

delningar, röntgenavdelningar, avdelningar för medicinsk teknik och fysik.

Kostnader och intäkter för medicinsk service ska interndebiteras och/ eller förd e-

las ut till olika delområden i hälso- och sjukvården i proportion till nyttjand e-

grad .

Vid interndebitering av medicinsk service ska det förkalkylerade priset täcka alla

kostnader, även kostnader för allmän service och fastighetsförvaltning. Allmän

service och fastighetsförvaltning måste således först debiteras/ fördelas till med i-

cinsk service. Där interndebitering sker, ska eventuella över - eller underskott

fördelas så att serviceverksamheternas nettokostnader blir n oll kronor.

Kostnader och intäkter för mammografiundersökningar och gynekologiska kon-

troller (cytologprover) till kallade, utvalda grupper (screening) redovisas under

område Övrig hälso- och sjukvård , delområde Folkhälsofrågor.

Moms

Se Tandvård , Moms i tandvård


43

Naprapat

Naprapater ska, förutsatt att de för journalanteckning enligt journallagen, samt

att de finns inom primärvården, redovisas under delområde Sjukgymnastik och

arbetsterapi (DVO 030). Finns de inom den specialiserade vården redovisas d e

inom delområde under Specialiserad somatisk vård som.

Naturbruksrörelse

Naturbruksrörelse (naturbruksgårdar i anslutning till naturbruksutbildning) ska

redovisas under område Utbildning, delområde Gymnasieutbildning (DVO 530).

Nettokostnad

Externa och interna kostnader (bruttokostnader) minus externa och interna intäk-

ter (bruttointäkter).

Nettokostnaden inkluderar inte kostnader för verksamhet som har sålts utanför

landstinget. Begreppet används därmed bl.a. när kostnader ska relateras till in-

vånare i respektive landsting. (Intäkter för såld verksamhet är en del av de exter-

na intäkterna.) Jämför produktionskostnad .

Odontologisk radiologi


Omstruktureringskostnader

Omstruktureringskostnader i form av kostnader för övertalig personal, kostna-

der för lokaler som inte längre används etc. ska redovisas under område Övrig

hälso- och sjukvård (delområde Övrigt DVO 490) alternativt under Övrig allmän

regional utveckling (DVO 890). För att räknas som övertalig ska personalen gå att

identifiera, inte utnyttjas i någon verksamhet och kostnaderna ska kunna berä k-

nas med rimlig precision. Om så inte är fallet ska kostnaderna redovisas i den

verksamhet personalen är avlönad, det vill säga under respektive delområde.

Operation på öppenvårdsmottagning

Operationsverksamhet ska redovisas under delområde Specialiserad dagsju k-

vård (DVO 120) om den operation som utförs definieras som dagkirurgi. I annat

fall ska verksamheten redovisas under Specialiserad mottagningsverksa m-

het(poliklinisk operation). (DVO 110)

Oral kirurgi/käkkirurgi


Ortopedteknisk verksamhet

Se Habilitering.

Patientnämndernas kansli

Patientnämndernas kansli ska redovisas under område Övrig hälso- och sjuk-

vård , delområde Övrigt (DVO 490).

Patientförsäkringen

Kostnader för patientförsäkringen ska redovisas under område Övrig hälso - och

sjukvård , delområde Övrigt (DVO 490).

Patienthotell

Kostnader för patienthotell ska påföras det delområde inom vilket patienten hör

hemma.


44 44

Pedagogisk hörselvård

Se Habilitering.

Personalavvecklingskostnad

Se Omstruktureringskostnad

Personalutbildning

Personalutbildning, d .v.s. internutbildning/ fortbildning av landstingets egen

personal, ska redovisas under det delområde personen är anställd , int e under

området Utbildning. Exempel: Kostnader för vidareutbildning av en undersk ö-

terska på kirurgkliniken ska redovisas på delområde Specialiserad somatisk slu-

ten vård .

Politisk verksamhet

Politisk verksamhet ska delas upp på verksamhet som avser hälso- och sjukvård

(DVO 910 )respektive regional utveckling (DVO 920). Skälet till att kostnaderna

för den politiska ledningen inte ska fördelas ut till delområden i enlighet med vår

allmänna princip att fördela ut centrala kostnader är, att kostnaderna bör be lasta

såväl verksamhet i egen regi som upphandlad privat verksamhet.

Under Politisk verksamhet red ovisas

Politiker och deras verksamhet

Här redovisas fullmäktige, styrelse, beställarnämnder, hälso- och sjuk-

vårds-nämnder, folkhälsonämnder, handikappnämnder, patientnämnder,

miljö-nämnder, kulturnämnder etc.

Här redovisas inte utförarstyrelser såsom sjukhusstyrelser, skolstyrelser

etc.

Administration direkt knuten till politiker och deras verksamhet

Här redovisas kostnader för administration knuten till politiska lednings-

funktionen. Kostnader för personal som till huvudsaklig del arbetar d i-

rekt mot landstingets/ regionens politiker, som politisk sekreterare. (OBS

inte sammanträdesadministration, nämndsekreterare och dyl.)

Allmänt utredningsarbete, budget- och årsredovisningsarbetet och lik-

nande ska inte redovisas under politisk verksamhet utan fördelas ut till

verksamheterna.

Stöd till politiska partier

Här redovisas både direkt stöd i form av av bidrag och indirekt stöd i

form av subventioner av olika slag, exempelvis till lokaler

Revision (såväl förtroendemannarevision som tjänstemannarevision)

Allmänna val och medlemsavgifter, bl a till Sveriges Kommuner och Land s-

ting

Kostnadsfördelning mellan hälso- och sjukvård respektive regional utveckling

kan ske i proportion till antalet anställda alternativt till nettokostnaderna för r e-

spektive huvudområde.

Preventivmedelsrådgivning

Den preventivmedelsrådgivning som förekommer på ungdomsmottagning ska

redovisas under delområde Övrig primärvård (DVO 090). Preventivmedelsråd-

givning som sker inom ramen för mödrahälsovård (i anslutning till graviditet)

redovisas på delområde Mödrahälsovård (DVO 020). Preventivmedelsrådgiv-

ning i övrigt ska redovisas under delområde Sjuksköterskevård (DVO 015).


45

Produktionskostnad

Produktionskostnad inkluderar i motsats till nettokostnadsbegreppet kostnader

för såld verksamhet.

Projekt

Kostnader för projekt ska redovisas under det delområde projektets ämnesomr å-

de kan hänföras till. Se vidare kommentar Externa bidrag.

Anm: Forskningsprojekt ska redovisas under FoU. (Se kommentar.)

Psykosociala team

Verksamhet som bedrivs på vårdcentraler gemensamt av kuratorer och psykolo-

ger m fl under benämningen psykosociala team ska redovisas under område

Primärvård , delområde Övrig primärvård (DVO 090)

Räntor

Två typer av räntor förekommer:

1. Ränta på anläggningstillgångar.

Två olika varianter kan i detta fall tänkas:

A. Landstinget har en central finansenhet/ internbank som lånar ut

pengar till förvaltningarna för investeringarna. Räntan blir då

en kostnad på de kostnadsställen där anläggningarna finns och

en intäkt för centrala finansenheten.

B. Landstingets förvaltningar räknar själva ut en kalkylränta och

belastar anläggningarna. Räntan blir då en kostnad på de kost-

nadsställen där anläggningarna finns och en intäkt för förvalt-

ningen centralt.

Mellanformer mellan ovannämnda alternativ förekommer säkert också då t

ex förvaltningarna självfinansierar vissa investeringar.

2. Ränta på likvidkonto. Uppkommer om landstinget har en central fi-

nansenhet/ internbank och förvaltningarna har ett likvidkonto hos

denna enhet. Om förvaltningarna belastas/ gottskrives ränta enligt

ovannämnda bägge punkter innebär detta sannolikt att respektive

delområde påverkas bl a på grund av att räntorna ingår i de belopp

som fördelas från serviceverksamheterna.

Utgångspunkt:

Räntesatsen för anläggningstillgångar ska vara den av SKL rekom-

menderade, se EkonomiNytt för respektive års räntesats (Intern-

ränta år 20xx).

Ränta på likvidkonto ska inte gottskrivas/ belastas.

Samhällsmedicin

Inom delområdet Folkhälsofrågor redovisas den del av folkhälsoarbetet som a v-

ser kollektiva hälsofrämjande insatser. Dessa insatser sker exempelvis vid sa m-

hällsmedicinska- och socialmedicinska enheter, bland annat genom kartlägg-

ningar över hälsotillståndet samt utvärderingar och utbildningsinsatser inom

folkhälsoområdet (DVO 450).

Semesterlöneskuld (förändring i semesterlöneskuld)

Förändring i semesterlöneskuld ska redovisas på det delområden där den aktue l-

la personen är anställd .


46 46

Sjukhusbibliotek

Kostnaderna för sjukhusbibliotek ska fördelas på delområden under Specialise-

rad somatisk vård och Specialiserad psykiatrisk vård .

Sjukgymnastverksamhet

Se Arbetsterapiverksamhet.

Sjukresor för tandvård

Sjukresor för tandvård ska redovisas under område Övrig hälso- och sjukvård ,

delområde Sjukresor (DVO 420), inte under område tandvård .

Sjukvårdsupplysning

Sjukvårdsupplysning, i betydelsen telefontjänst riktad till allmänheten, där m e-

dicinskt utbildad personal ger individen råd och sjukvårdsinformation, gör be-

dömningar av huruvida akut vård eller inte behövs, styr individen till lämplig

vårdnivå m m, ska redovisas under område Primärvård , delområde Övrig pr i-

märvård (DVO 090).

Kollektiv hälsoupplysning, exempelvis via TV-information ska redovisas under

område Övrig hälso- och sjukvård , delområde Folkhälsofrågor (DVO 450).

Skogs- och lantbruksrörelse

Skogs- och lantbruksrörelse som utgör ”praktikställe” för elever som går på u t-

bildning ska redovisas under den aktuella utbildningen.

Skolhälsovård

Skolhälsovård ska redovisas under delområde Övrig primärvård (DVO 090). Det

är särskilt viktigt att den allmänna principen följs att intäkten ska redovisas på

samma delområde som kostnaden. (Ansvaret för skolhälsovård ligger på pr i-

märkommunen, varför nettokostnaden bör bli noll kronor.)

Smittskyddsverksamhet

Smittskyddsverksamhet ska redovisas under område Övrig hälso- och sjukvård ,

delområde Övrigt (DVO 490).

(Smittskyddsverksamhet avser information, tillsyn och kontroll för att för hindra

uppkomst och spridning av smittsamma sjukdomar hos människor och d jur.

Landstingen ska enligt smittskyddslagen svara för att behövliga smittskyddså t-

gärder vid tas inom landstinget. I varje län finns en smittskyddsläkare, utsedd av

hälso- och sjukvårdsnämnden. Smittskyddsläkaren planerar, organiserar och

leder arbetet. Varje läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon smittats av

en anmälningspliktig sjukdom ska anmäla till smittskyddsläkare och Smit t-

skyddsinstitutet. Landstinget/ läkarna ansvarar för individrelaterade åtgärder.

Kommunen, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen är också verksamma inom

smittskyddsverksamheten.)

Socialmedicin

Se Samhällsmedicin.

Specialiserad mödrahälsovård

Se Basal mödrahälsovård .

ST-läkare

Se AT-läkare.


47

Syncentral

Se Habilitering.

Sysselsättningsfrämjande åtgärder

Sysselsättningsfrämjande åtgärder (ungdomslag, beredskapsarbeten, ungdom s-

platser). Se Arbetsmarknadsåtgärder.

Särskild ålderspension (f d garantipension)

Se Omstruktureringskostnader.

Tandvård, Moms

From 2007 redovisas tandvården på samma sätt som övriga verksamheter, d .v.s.

exkl. momskostnader/ intäkter. Tandvårdens momskostnad redovisas i stället

utanför driftredovisningen. På så vis kan tandvårdens kostnader redovisas även

fortsättningsvis inkl moms för att undvika konkurrenssnedvridning mellan folk-

tandvården och privattandläkarna.

Tandvård, Sjukhustandvård.

Sjukhustandvård redovisas under delområdet Specialisttandvård (DVO 340).

Tandteknik

Tandteknisk verksamhet ska redovisas på delområden under område Tandvård i

proportion till nyttjandegrad .

Tandreglering

Tandreglering ska redovisas under delområde Specialisttandvård (DVO 340).

Den tandreglering som görs inom allmäntandvården (allmänortodonti) ska dock

redovisas under delområde Allmäntandvård vuxna (DVO 310)/ Allmäntandvård

barn och ungdomar (DVO 330).

Tolkcentral/tolkservice

Kontakttolk ska redovisas som en del av patientkostnaden i den verksamhet p a-

tienten får vård , dvs. på delområden under Primärvård , Specialiserad somatisk

vård , Specialiserad psykiatrisk vård respektive Tandvård .

Tolkservice till döva och dövblinda m fl. ska redovisas under Övrig hälso - och

sjukvård delområde Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet (DVO 430).

Tomma lokaler

Se omstruktureringskostnad er.

Ungdomsmottagning

Ungdomsmottagning ska redovisas under Primärvård , delområdet Övrig pr i-

märvård (DVO 090)

Utlandsvård

Utlandsvård avser den mycket högspecialiserade vård som ges till patienten u t-

omlands när inte motsvarande vård kan ges i Sverige. Utlandsvården omfattar

även ”klimatvård” av exempelvis reumatiker eller psoriasispatienter. Utland s-

vård ska redovisas under område Övrig hälso- och sjukvård , delområde Övrigt

(DVO 490).


48 48

Yrkeshögskoleutbildning

Yrkeshögskoleutbildning redovisas under delområde Gymnasieverksamhet.

Äldrepsykiatri

Utredning och behandling av psykiska sjukdomar hos äldre redovisas normalt

under specialiserad psykiatrisk vård (allmänpsykiatri). I de fall sådan verksa m-

het ingår som en integrerad del av geriatrisk vård ska den däremot redovisas

under specialiserad somatisk vård (geriatrik).

Övertalig (omplacerad) personal

Se Omstruktureringskostnader.


49

3 L-Bas Alla definitioner i RS-blanketten är enligt L-Bas05, uppdaterad version december

2009. Eventuella senare änd ringar i L-Bas finns på SKL:s hemsida.

1. Tillgångar I kontoklass 1 redovisas landstingets samtliga tillgångar indelade i anläggning s-

tillgångar, bidrag till statlig infrastruktur och omsättningstillgångar.

Anläggningstillgångar omfattar:

• Immateriella anläggningstillgångar

• Materiella anläggningstillgångar

– Mark och byggnader

– Maskiner och inventarier

• Finansiella anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar omfattar:

• Förråd med mera

• Kortfristiga fordringar

• Kortfristiga placeringar

• Kassa och bank

I Lagen om kommunal redovisning framgår gränsdragningen mellan anläg g-

ningstillgång och omsättningstillgång av 6 kap. 1§.

Tillgångar i landstingens koncernföretag ska särredovisas på respektive konto.

Detta kan göras via separat konto, underkonto eller via annan koddel (motpart).

Beträffande uppgiftslämnandet bör följande observeras:

I kontoplanen saknas särskilda konton för investeringar i anläggningstillgångar.

För att underlätta uppgiftslämnandet och framtagande av finansieringsanalys

kan underkonton läggas upp enligt förslag under kontogrupp 11 och 12.

10 Immateriella anläggningstillgångar I denna kontogrupp redovisas immateriella anläggningstillgångar och rättigheter

som förvärvats eller upparbetats internt av landstinget. Till denna grupp hör

utgifter för utveckling, licenser, hyresrätter, pågående projekt och förskott för

immateriella anläggningstillgångar. Nedan exemplifieras underkonton för 101

Utgifter för utveckling. Vilka konton man väljer att lägga upp är olika i olika

landsting. Se även Rådet för kommunal red ovisnings rekommendation nr 12.1

om Immateriella anläggningstillgån gar.

Ackumulerade avskrivningar redovisas som korrektiv post som underindelning

inom respektive konto. I bokslutsstatistiken efterfrågas Immateriella anläggningstillgångar totalt, det vill säga konto-

grupp 10.

101 Utgifter för utveckling och rättigheter På kontot redovisas nedlagda utgifter för utveckling, såsom administrativ u t-

veckling och utveckling av IT-program om de är av väsentligt värde för verk-

samheten under kommande år och kan försäljas eller på annat sätt leda till intäk-

ter för landstinget.

1011 Ingående anskaffningsvärden

1012 Årets investering

1015 Årets försäljning

1016 Årets utrangeringar


50 50

1017 Ackumulerade nedskrivningar

1018 Investeringsbidrag

1019 Ackumulerade avskrivningar

11 Mark och byggnader Med en anläggningstillgångs anskaffningsvärde avses utgifterna för anläggnin g-

ens förvärv eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska samtliga utgifter för fö r-

värvet eller tillverkningen medräknas. Detta innebär att t ill förvärvet d irekt hän-

förbara kostnader som transporter, tullavgifter, monteringskostnader och övriga

hanteringskostnader ska inkluderas i anskaffningsvärdet. Indirekta kostnader, i

form av administration och projektering, bör också inräknas i anskaffnin gsvär-

det. Investeringar, som sträcker sig över en längre tid , kan påföras en ränta under

byggnadstiden. Se KRL 6 kap. 3§ samt Rådet för kommunalredovisnings r e-

kommendation nr 11.1.

Årets investeringar och försäljningar av anläggningstillgångar ska ingå i r espek-

tive kontogrupp. För årets investeringar och försäljningar kan särred ovisning ske

genom underkonto

Anläggningstillgång som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastas med

värdeminskning. Avskrivningsbeloppet ska anpassas till lämplig plan med hän-

syn till tillgångens uppskattade nyttjande period. Avskrivnin garna ska påbörjas

vid den tidpunkt då en anläggning tas i bruk. Värd eminskning genom planenlig

avskrivning redovisas som korrektiv post i underindelning inom respektive ko n-

to.

Specifikation av byggnader bör ske i en not till balansräkningen. En särredovis-

ning av mark- och byggnadsvärde för respektive konto rekommenderas där så är

möjligt, eftersom markvärdet inte ska ligga till grund för avskrivningar. I bokslutsstatistiken efterfrågas Mark och byggnader totalt, det vill säga kontogrupp 11. Dessutom

ska kontona 111 och 113 särredovisas. För kontona ska även årets inköp besvaras i statistiken.

111 Byggnader På detta konto redovisas det bokförda värdet för byggnader. Till anskaffning s-

värdet räknas även sådan utrustning som är nödvändig för byggnadens allmän-

na funktion.

För gränsdragning mellan byggnader och byggnadsinventarier gäller följande:

Inventarier räknas som byggnadsinventarier om verksamheten ställer speciella

krav på dessa. Inventarier relaterade till byggnadens allmänna funktion är ej

byggnadsinventarier utan ingår i byggnadsvärdet.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7921 Avskrivning på byggnader

och redovisas som korrektiv post på underkonto. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken

1111 Ingående anskaffningsvärden, byggnader

1112 Årets investering i byggnader, egenproducerade

1113 Årets inköp, byggnader

1115 Årets försäljning, byggnader

1116 Årets utrangeringar, byggnader

1117 Ackumulerade nedskrivningar, byggnader

1118 Investeringsbidrag, byggnader

1119 Ackumulerade avskrivningar, byggnader


51

112 Leasingavtal, byggnader På kontot redovisas finansiella leasingavtal för byggnader som ska tas upp som

tillgång i den mån dessa tillgångar inte redovisas efter tillgångsslag. Ett leasin g-

avtal klassificeras som finansiellt om de ekonomiska fördelarna och riskerna som

hänger ihop med ett ägande av tillgången i allt väsentligt har överförts till lease-

tagaren. För ytterligare information se Rådet för kommunal redovisnings r e-


Operationella leasingavtal balanseras inte utan leasingavgifterna kostnadsförs i

resultaträkningen i den period de avser. Se kontogrupp 62 Hyra/ leasing av a n-

läggningstillgångar.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7922 Avskrivning på leasing avtal

för byggnader och redovisas som korrektiv post på underkonto.

För indelning i underkonton se konto 111.

113 Mark På detta konto redovisas fastighetens markvärde, det vill säga anskaffningsvä r-

det för mark. Markvärdet är inte föremål för avskrivning. Eventuell värdened-

gång justeras via nedskrivning.

För indelning i underkonton se konto 111. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

115 Markanläggningar Med markanläggningar menas på marken uppförda anordningar av permanent

natur samt vissa slag av markarbeten.

Till anskaffningsvärdet för markanläggning räknas:

Markarbeten genom vilka marken görs plan eller fast, såsom rö jning av träd ,

buskar och annat, schaktning av jord och bergsmassor, uppförande av stöd-

murar samt torrläggning av marken.

Olika anordningar såsom vägar och tillfarter, körplaner, parkeringsplatser,

planteringar och dylikt.

Brunnar, källare och tunnlar eller dylikt i den mån de ej vid fastighetstaxe-

ringen är att hänföra till byggnad.

Avskrivningsunderlaget för markanläggningen utgörs i princip av den faktiska

anskaffningskostnaden under den tid fastigheten innehafts.

Utgifter för anläggningar avsedda att användas endast ett fåtal år kostnadsförs

d irekt. En anläggning som är avsedd att användas en tid av endast tre år anses

som tillfällig.


Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7925 Avskrivning på marka n-

läggningar och redovisas som korrektiv post på underkonto.

116 Leasingavtal, pågående nybyggnad På kontot redovisas finansiella leasingavtal för pågående nybyggnad som ska tas

upp som tillgång i den mån dessa tillgångar inte redovisas efter tillgångsslag. Ett

leasingavtal klassificeras som finansiellt om de ekonomiska fördelarna och ris-

kerna som hänger ihop med ett ägande av tillgången i allt väsentligt har över-

förts till leasingtagaren. För ytterligare information se Rådet för kommunal red o-

visnings rekommendation nr 13.1.


resultaträkningen i den period de avser. Se kontogrupp 62 Hyra/ leasing av an-

läggningstillgångar.


52 52

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7926 Avskrivning på leasingavtal

för pågående nybyggnad och redovisas som korrektiv post på underkonto.


117 Pågående till- och ombyggnad Detta konto används för redovisning av utgifter som avser pågående till- eller

ombyggnad av byggnader och som medför en höjning av byggnadsvä rdet (se

även skriften Avskrivningar för landsting och regioner under avsnitt Ny-, till-

och ombyggnad). När byggnadsarbetena avslutats överförs utgiften till konto 111

Byggnader.

Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av landstinget redovisas på konto 126.

118 Pågående nybyggnad Detta konto används för redovisning av utgifter för pågående byggnadsarbeten

vid uppförande av en ny byggnad. När byggnadsarbetena avslutats och byggn a-

den är färdig överförs utgiften till konto 111 Byggnader. Leasing av nybyggnad

kan redovisas på konto 116, Leasingavtal, pågående n ybyggnad.

Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av landstinget redovisas på konto 126.

12 Maskiner och inventarier I denna kontogrupp redovisas anskaffning av maskiner och inventarier som har

en ekonomisk livslängd överstigande tre år och som inte är av ringa värde. I a n-

skaffningsvärdet inräknas alla utgifter fram till den tidpunkt då tillgången är

färd ig att tas i bruk. Även utgifter för värdehöjande förbättringar inräknas i til l-

gångens värde. Se Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 11.1.

Angående hantering av avskrivningar, se anvisningar till kontogrupp 11.

Värdeminskning genom planenlig avskrivning redovisas som korrektiv post i

underindelning inom respektive konto. I bokslutsstatistiken efterfrågas Maskiner och inventarier totalt, det vill säga kontogrupp 12.

120 Pågående arbeten, maskiner och inventarier Detta konto används för redovisning av utgifter för pågående arbeten för mask i-

ner och inventarier. När arbetet är avslutat ska utgiften överföras till r espektive

konto under 12.

121 IT-utrustning

Detta konto visar det bokförda värdet för IT-utrustning.

Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7931 Avskrivning på IT-

utrustning.

1211 Ingående anskaffningsvärden, IT-utrustning

1212 Årets investeringar, IT-utrustning

1215 Årets försäljning, IT-utrustning

1216 Årets utrangeringar, IT-utrustning

1217 Ackumulerade nedskrivningar, IT-utrustning

1218 Investeringsbidrag, IT-utrustning

1219 Ackumulerade avskrivningar, IT-utrustning

122 Medicinteknisk apparatur På detta konto redovisas det bokförda värdet för medicinteknisk appar atur.


53


Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7932 Avskrivning på medicin-

teknisk apparatur. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken

123 Byggnadsinventarier På detta konto redovisas det bokförda värdet för byggnadsinventarier.

För gränsdragning mellan byggnader och byggnadsinventarier gäller följande:

Inventarier räknas som byggnadsinventarier om verksamheten ställer speciella

krav på dessa. Inventarier relaterade till byggnadens allmänna funktion är ej

byggnadsinventarier utan ingår i byggnadsvärdet.


Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7933 Avskrivning på byggnad s-

inventarier.

124 Bilar och andra transportmedel På detta konto redovisas det bokförda värdet för motordrivna fordon, exempel-

vis personbilar, lastbilar och dylikt. I anskaffningsvärdet för personbilar ingår i

de flesta fall även mervärdesskatt.


Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7934 Avskrivning på bilar och

andra transportmedel.

125 Leasingavtal, maskiner och inventarier På kontot redovisas finansiella leasingavtal för maskiner och inventarier som ska

tas upp som tillgång i den mån dessa tillgångar inte redovisas efter til lgångsslag.

Ett leasingavtal klassificeras som finansiellt om de ekonomiska fördelarna och

riskerna som hänger ihop med ett ägande av tillgången i allt väsentligt har öve r-

förts till leasetagaren. För ytterligare information se Rådet för kommunal red o-

visnings rekommend ation nr 13.1.


resultaträkningen i den period de avser. Se kontogrupp 62 Hyra/ leasing av a n-

läggningstillgångar. För indelning i underkonton se konto 121.

Planenliga avskrivningar debiteras u nderkonto 7935 Avskrivning på leasingav-

tal. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken

126 Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av landstinget Detta konto används för redovisning av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på

fastigheter ej ägda av landstinget, då fastighetsägaren, och inte nyttjanderättsh a-

varen, omedelbart blir ägare till det som utförts/ anskaffats.

Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år ska förbättringsutgif-

ten kostnadsföras d irekt om en sådan kostnadsföring in te väsentligt påverkar

bedömningen av verksamhetens resultat och ställning.


Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7936 Avskrivning på förbät t-

ringsutgifter på fastigheter ej ägda av landstinget.

127 Inventarier i annans fastighet På detta konto redovisas det bokförda värdet för byggnads- och markinventarier

samt andra inventarier i annans fastighet.


Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7937 Avskrivning på inv entarier i

annans fastighet.


54 54

128 Konst På kontot redovisas inventarier som utgörs av konstföremål såsom tavlor, skulp-

turer och dylikt. Konst är ej föremål för avskrivning.

1281 Ingående anskaffningsvärden, konst

1282 Årets investeringar, konst

129 Övriga maskiner och inventarier På detta konto redovisas andra maskiner och inventarier än de som omfattas av

kontona 121–128. Hjälpmedel kan redovisas här i de fall de utgör en anläggnings-

tillgång.


Planenliga avskrivningar debiteras underkonto 7939 Avskrivning på övriga m a-

skiner och inventarier. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken

13 Finansiella anläggningstillgångar I denna kontogrupp redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig place r-

ing eller avser långfristiga fordringar. Kortfristiga placeringar redovisas i konto-

grupp 18. Avgörande för om en placering är lång- eller kortfristig är avsikten

med innehavet av placeringen, ska den nyttjas eller innehas stad igvarande. Se

även Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 9.

För nedskrivning av värdet på värdepapper och långfristiga fordringar kredit e-

ras konto 138 Värdereglering av värdepapper och långfristiga fordrin gar och

debiteras konto 8572 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Vid en

återföring av nedskrivning debiteras 138 med 8472 som motkonto.

När det gäller uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar får tillgångar

som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört

värde skrivas upp. Detta under förutsättning att uppskrivning sker till högst det

värde som står i överensstämmelse med god redovisningssed . Observera att en

uppskrivning ej får tas med i resultaträkningen utan ska föras d irekt till posten

eget kapital i balansräkningen. I samband med uppskrivningen ska det lämnas

upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet i not. I bokslutsstatistiken efterfrågas Finansiella anläggningstillgångar totalt, det vill säga kontogrupp

13. Dessutom ska värdepapper, andelar och bostadsrätter totalt, det vill säga konto 131 och 132

samt konto 137, 138 och 139 särredovisas.

131 Aktier, andelar och bostadsrätter (långfristig placering) På detta konto redovisas aktier, andelar och bostadsrätter som innehas stad igv a-

rande.

Aktier och andelar som förvärvats för kortfristig placering redovisas på konto

181. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

132 Obligationer, certifikat och andra värdepapper (långfristig placering)

På detta konto redovisas obligationer, certifikat och andra värdepapper som fö r-

värvats för långfristig placering.

Obligationer och andra värdepapper som förvärvats för kortfristig placering r e-

dovisas på konto 182. Certifikat redovisas på 183.

Kontot kan indelas i underkonton för att särskilja motpart åt enligt följande:

Icke-finansiella företag

Banker


55

Bostadsinstitut

Övriga finansiella företag

Staten (Statsobligationer)

Kommuner/ Landsting

Utlandet Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

137 Långfristiga fordringar Kontot används för redovisning av utlämnade lån (både till anställda och utom-

stående) eller andra fordringar med längre amorteringstid än ett år. Den del som

ska amorteras under nästa räkenskapsår omförs i samband med bokslut till kon-

to 164 Kortfristig del av långfristiga fordringar. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

138 Värdereglering av värdepapper (långfristig placering) och långfristiga fordringar

Värdepapper för långfristig placering och långfristiga fordringar upptas i balan s-

räkningen till anskaffningsvärdet. Vid en värdenedgång ska nedskrivning ske, se

Rådet för kommunal red ovisnings rekommendation nr 9. Kontot krediteras och

debiteras motkonto 8572 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Vid

en värdestegring ska återföring av nedskrivningen göras till maximalt anskaff-

ningsvärdet. Då debiteras 139 med 8472, Återföring av nedskrivning, som mot-

konto.

Konto 139 är ett korrektiv konto till kontona 131–138. Kontot kan med fördel un-

derindelas i underkonton. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

1381 Värdereglering av värdepapper (långfristig placering)

1382 Värdereglering av långfristiga fordringar

139 Bidrag till statlig infrastruktur Kontot används för aktivering av bidrag till statlig infrastruktur med stöd av 2

kap 1§ lagen om vissa kommunala befogenheter samt 5 kap 7§ lagen om kom-

munal redovisning. Upplösningen redovisas på konto 788 Upplösning av aktive-

rat bidrag till statlig infrastruktur. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

Underkonton kan läggas upp enligt nedan.

1391 Ingående beslutat bidrag till statlig infrastruktur

1392 Årets beslutade bidrag till statlig infrastruktur

1399 Ackumulerade upplösningar, bidrag till statlig infrastruktur

14 Förråd med mera I kontogruppen redovisas omsättningstillgångar som förråd och lager. I bokslutsstatistiken efterfrågas Förråd med mera totalt, det vill säga kontogrupp 14.

141 Förråd och lager Kontot används på två olika sätt beroende på om landstinget har löpande förråd -

/ lagerredovisning eller ej. Med ”löpande förråd -/ lagerredovisning” menas så-

dan redovisning där materialförbrukningen löpande redovisas med materialrek-

visitioner vid uttag av material från förråd/ lager eller i samband med faktur e-

ring.


56 56

Om landstinget saknar löpande förråd -/ lagerredovisning, visar lagersaldot det

värde som konstaterats vid den senaste inventeringen (materialinköp bokförs i

kontoklass 5). Vid denna redovisningsmetod är materialförbrukningen ej perio-

d iserad , varför något riktigt resultat för verksamh eten inte kan beräknas utan

lagerinventering eller lagerberäkning. När lagervärdet ändras på grundval av

inventering, ska ändringen redovisas mot kontoklass 5.

Om landstinget har löpande lagerredovisning debiteras konto 141 vid inköp av

varor/ material och krediteras vid uttag ur förråd/ lager (motkonto vid uttag ko n-

toklass 5).

I bokslutet ska förråden inventeras och tas upp till det lägsta av verkligt värde

eller anskaffningsvärde. Eventuella pris- eller kvantitetsd ifferenser regleras på

kontot med motkontering i kontoklass 5.

15 Kundfordringar I kontogruppen redovisas i första hand fordringar som grundar sig på utställda

fakturor. Andra kortfristiga fordringar redovisas i kontogrupp 16 och 17. I bokslutsstatistiken efterfrågas Kundfordringar totalt, det vill säga kontogrupp 15.

151 Kundfordringar Kontot debiteras för utgående fakturor och krediteras för inbetalningar från ku n-

der och kreditfakturor.

Kontot kan vid behov underindelas i till exempel belånade och osäkra kundfor d-

ringar.

Belånade kundfordringar är sådana kundfordringar som pantförskrivs hos kr e-

d itinstitut vid factoringavtal (belånade fordringar som fortfarande ägs av land s-

tinget).

Skulder till kreditinstitutet i samband med factoringavtalet redovisas på särskilt

konto, 281 Avräkning, factoring.

Observera att försålda kundfordringar vid factoring inte längre är landstingets

egendom och således inte redovisas i balansräkningen. Om factoringföretaget

inte övertagit förlustrisken föreligger dock en ansvarsförbindelse.

Se även FAR SRS RedR nr 6 om redovisning av avtal om försäljning eller belå-

ning av företags kundfordringar (så kallad factoring).

159 Värdereglering av kundfordringar På detta konto krediteras belopp som motsvarar nedskrivning på sådana kun d-

fordringar som inte anses helt säkra och därför kräver speciell bevakning. Samt i-

d igt debiteras konto 735 Kundförluster som motkonto.

Konto 159 är korrektiv konto till konto 151–158. Summan av kontona 151–158 och

konto 159 visar det bokförda värdet av kundfordringar.

När förluster på kundfordringar slutligen konstaterats förs kvarvarande belopp

på konto 151–158 och 159 bort (konto 735 debiteras med det nominella fordrings-

beloppet och krediteras med nedskrivningen).

16 Övriga kortfristiga fordringar I denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga fordringar än kund - och inte-

rimsfordringar, vilka redovisas i kontogrupp 15 respektive 17. Med kor tfristiga

fordringar avses sådana fordringar som förfaller till betalning inom ett år från

bokslutsdagen. I bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga kortfristiga fordringar totalt, det vill säga kontogrupp 16.

Dessutom ska konto 165 samt kortfristiga fordringar hos landstingets koncernföretag särredovi-

sas.


57

161 Fordringar hos anställda På detta konto redovisas fordringar hos anställda, såsom kassaförskott, resefö r-

skott, övriga förskott, lån till anställda och övriga fordringar hos anställda.

164 Kortfristig del av långfristiga fordringar På detta konto redovisas kortfristig del av långfristiga fordringar (fordringar som

redovisas i kontogrupp 13) vilka förfaller till betalning inom ett år.

165 Fordringar hos staten Detta konto används för redovisning av fordringar hos staten avseende bland

annat statsbidragsfordringar och fordringar avseende särskild momskompensa-

tion (6% och 5% respektive 18%) vid köp av ej skattepliktig verksamhet.

Fordringar hos staten för mervärdesskatt redovisas på konto 168 och upplupna

skatteintäkter redovisas på konto 178 och således ej här. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

1655 Avräkning för skatter och avgifter (Skattekonto)

Kontot debiteras vid betalning till skattekontot och krediteras vid återbetalning

från skattekontot och stäms av mot kontoutdrag från skattemyndigh eten.

Kontot debiteras/ krediteras månadsvis vid upprättande av skattedeklaration

med något eller några av kontona 168 Fordran mervärdesskatt, redovisningskon-

to, 265 Moms, redovisningskonto, 271 Personalens källskatt och 273 Sociala avgif-

ter enligt lag och särskild löneskatt som motkonto. Kontot debiteras även vid

inbetalning av preliminärskatt enligt F-Skattsedel.

Kostnadsränta, som beräknas på underskott som uppkommer på skattekontot,

debiteras konto 852 Räntekostnader. Intäktsränta, som beräknas på överskott

som uppkommer på skattekontot krediteras konto 842 Ränteintäkter.

Om saldot på kontot är negativt på balansdagen bör saldot flyttas till underkonto

2875 Avräkning för skatter och avgifter (Skattekonto).

Redovisning av den ingående mervärdesskatten för landstingets skattefria verk-

samheter, så kallad momsersättning, sker på underkonto 1687.

166 Andra kortfristiga fordringar På detta konto redovisas andra kortfristiga fordringar än de som lagts upp på

övriga konton i kontogruppen.

167 Ingående mervärdesskatt På detta konto debiteras avdragsgill ingående mervärdesskatt, dels för skattsky l-

d iga verksamheter, dels för så kallade skattefria verksamheter. Mervä rdesskatten

framgår av inköpsfaktura, avräkningsnota med mera.

Inköp av tjänster från näringsidkare i utlandet och andra förvärv från annat EG-

land sker enligt huvudregeln med omvänd beskattning s.k. förvärvsskatt.. Denna

innebär att köparen beräknar och bokför utgående moms enligt den procentsats

som gäller i köparens land . Om avdragsrätt föreligger för ingående moms b eräk-

nas även denna så kallade förvärvsskatt av köparen.

Vid inköp från land utanför EG påförs införselmoms av tullverket. Avdrag för

momsen får tid igast göras för den redovisningsperiod under vilken den skat t-

skyld ige har tagit emot en av tullverket utfärdad tullräkning.

Landstingen har en särställning i momssystemet. Utöver de krav mervärdeska t-

telagen ställer på redovisning vid omsättning av skattepliktiga varor och tjänster,

gäller av konkurrensskäl en särrutin. Denna innebär att land stingen i princip har

en generell avdragsrätt även för övrig moms. Ingående moms för så kallade ska t-

tefria verksamheter återfås via en särskild ansökan till skattemyndigheten i Jö n-

köping.


58 58

Vid redovisning av moms till skattemyndigheten måste därför moms avseende

skattskyld iga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter

(så kallad momsersättning). Denna uppdelning kan ske på u nderkonto.

Även moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv från andra EG-

länder behöver särskiljas. För att underlätta redovisn ing av moms på momsd e-

klarationen kan en uppdelning på underkonto göras, se nedan:

1671 Ingående mervärdesskatt, skattskyldiga verksamheter

På detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på anskaffningar till

landstingens skattskyldiga verksamheter .

1675 Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till skattskyl-diga verksamheter

På detta konto redovisas ingående moms (så kallad förvärvsskatt) avseende:

varor förvärvade från EG-land

tjänster förvärvade från utlandet

1677 Ingående mervärdesskatt, skattefria verksamheter (Momsersättningen)

På detta underkonto debiteras avdragsgill ingående moms på anskaffningar till

landstingets skattefria verksamheter, så kallad momsersättning.

Denna moms redovisas i rekvisitionen till skattemyndigheten i Jönköping, till-

sammans med annan avdragsgill ingående moms i de skattefria ver ksamheterna.

1678 Beräknad ingående mervärdesskatt på förvärv från utlandet till skattefria verksamheter

På detta konto redovisas ingående moms (så kallad förvärvsskatt) avseend e:

varor förvärvade från EG-land

tjänster förvärvade från utlandet

Denna moms redovisas i rekvisitionen till skattemyndigheten i Jönköping, til l-

sammans med annan avdragsgill ingående moms i de skattefria ver ksamheterna.

1679 Justeringsmoms vid överlåtelse eller ändrad användning av en in-vesteringsvara

På detta konto krediteras det justeringsbelopp som tas upp i ruta 09 på ansökan

om ersättning för mervärdesskatt till Skatteverket Jönköping

168 Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto Kontot används som momsredovisningskonto då landstinget redovisar högre

ingående än utgående moms, det vill säga har en fordran hos staten.

För redovisning av moms till skattemyndigheten måste moms avseende skat t-

skyld iga verksamheter skiljas från moms avseende skattefria verksamheter (så

kallad momsersättning). Denna uppdelning sker på underkonto enligt följande:

1681 Fordran mervärdesskatt, redovisningskonto skattskyldiga verksamheter

Har landstinget vid bokslut en fordran för mervärdesskatt ska (debet -) saldot

överföras från konto 265 till underkonto 1681.

För skattskyld iga verksamheter har landstinget normalt en skatteskuld till staten,

vilken redovisas på konto 265.

1687 Redovisningskonto mervärdesskatt för landstingets skattefria verksamhe-ter (momsersättningen)

Underkontot används för redovisning av den ingående momsen för landstingets

skattefria verksamheter, så kallad momsersättning. Hit förs saldot från under-

konto 1677–1679. Om skuld uppkommer flyttas saldot till ett u nderkonto till 265.


59

169 Värdereglering av övriga kortfristiga fordringar På detta konto krediteras belopp som motsvarar nedskrivning på fordringar som

bedömts som osäkra med konto 738 Förluster på kortfristiga fordringar som

motkonto.

Konto 169 är korrektiv konto till konto 161–166. Summan av kontona 161–166 och

konto 169 visar det bokförda värdet av d iverse kortfristiga fordringar.

Då en förlust har konstaterats förs kvarvarande belopp på kontona 161–166 och

169 bort (konto 738 debiteras med det nominella fordringsbeloppet och kredit e-

ras med nedskrivningen).

17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter I denna kontogrupp redovisas alla periodavgränsningskonton med debetsaldo,

det vill säga interimsfordringar. Gruppen omfattar förutbetalda kostn ader och

upplupna intäkter.

Kontona i denna kontogrupp används vid periodisering av kostnader respektive

intäkter vid årsbokslut eller vid delårsrapporter. Interimskonton debit eras med

de periodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som

motkonto I bokslutsstatistiken efterfrågas Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter totalt, det vill säga

kontogrupp 17.

171 Förutbetalda kostnader Detta konto är ett interimskonto för periodisering av exempelvis räntekostnader,

hyreskostnader, leasingkostnader eller försäkringskostnader som avser en ko m-

mande period . 171 är ett samlingskonto för de förutbetalda kostnader som ej har

eget konto.

172 Upplupna intäkter Detta konto är ett interimskonto för periodisering upplupna, ej debiterade, for d-

ringar, såsom hyresintäkter och räntintäkter, som avser föregående period . 172 är

ett samlingskonto för de upplupna intäkter som ej har eget konto.

178 Upplupna skatteintäkter Detta konto är ett interimskonto för periodisering av skatteintäkter. Kontot deb i-

teras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna ej erhållna skattein täkter, dvs.

en positiv skatteavräkning, med kontona 802 prognos för avräkningslikvid och

803 Justeringspost av skatteintäkter som motkonton. Se Rådet för kommunal r e-

dovisnings rekommendation nr 4.2.

18 Kortfristiga placeringar I denna kontogrupp redovisas kortfristiga placeringar av likvida medel i värd e-

papper. Vid gränsdragningen mot långfristiga placeringar avgör syftet med in-

nehavet av placeringen, ska den brukas eller innehas stadigv arande. Placeringar

som gjorts för långsiktigt innehav redovisas i kontogrupp 13. Se även Rådet för

kommunal redovisnings rekommendation nr 9. I bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga placeringar totalt, det vill säga kontogrupp 18. Dess-

utom ska kontona 181 och 182 särredovisas.

181 Aktier och andelar (kortfristig placering) Kontot används i förekommande fall för aktier och andelar som förvärvats och

som avses att brukas.

Aktier och andelar som förvärvats för långfristig placering redovisas på konto

131. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.


60 60

182 Obligationer och andra värdepapper (kortfristig placering) Kontot används för obligationer och andra värdepapper som förvärvats för kor t-

fristig placering av likvida medel. Köpta obligationer bokförs till anskaffning s-

värde inklusive kurtage och fondstämpel.

Upplupna räntor till bokslutsdagen kan tas upp i balansräkningen som tillgång

under kontogrupp 17 med konto 842 som motkonto.

Obligationer och andra värdepapper som förvärvats för långsiktig placering r e-

dovisas på konto 132.

För underindelning se konto 132. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

183 Certifikat På detta konto redovisas certifikat som förvärvas för kortfristig placering.

Certifikat som förvärvats för långsiktig placering redovisas på konto 132.

För underindelning se konto 132.

189 Värdereglering av kortfristiga placeringar Kontot används vid bokslut om marknadsvärdet för kortfristiga placeringar på

balansdagen skulle understiga anskaffningsvärdet. Kontot krediteras med ned-

skrivningsbeloppet med konto 8571 som motkonto. Vid en återföring av ned-

skrivningen debiteras kontot med 8471 som motkonto.

19 Kassa och bank

I denna kontogrupp redovisas kassa-, plusgiro- och bankinnehav.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Kassa och bank totalt, det vill säga kontogrupp 19. Dessutom ska

kontona 191 och 194 särredovisas.

191 Kassa Kontot används endast för kontanta transaktioner. Hit räknas även erhållna

checkar, postväxlar och postanvisningar som inte insatts på eget ban kkonto. Om

flera separata kassor, till exempel handkassor, förekommer kan särskilda under-

konton läggas upp för dessa. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

192 Plusgiro Kontot används för plusgirotransaktioner. Om flera plusgirokonton förekommer

kan särskilda underkonton läggas upp för varje enskilt plusgirokonto.

193 Checkräkningskonto Kontot avser checkräkningskonto utan kredit. Alternativt kan kontot användas

för checkräkning med kredit i kombination med konto 233, Checkräkningskredit.

Beroende på om checkräkningskrediten utnyttjas eller ej bör, enligt god redovis-

ningssed , redovisningen skifta mellan konto 193 och konto 233. Av praktiska skäl

kan det vara lämpligt att löpande bokföring endast sker på konto 193, trots att

det innebär att kontot kan visa ett minussaldo. I samband med bokslut eller de l-

årsrapport måste dock omföring ske så att u tnyttjad checkkredit redovisas på

konto 233. Ej utnyttjad del av beviljad kredit redovisas i not.

194 Bank (övriga konton) Kontot används för samtliga bankkonton utom checkräkningskonto. Om flera

bankkonton förekommer kan särskilda underkonton läggas upp för dessa. Här

ingår även bankgiro, vid behov kan eget konto för bankgiro läggas upp. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.


61

196 Checkräkningskonto, koncernkonto Kontot är ett gemensamt checkräkningskonto för landstingskoncernen. Kontot

utgör huvudkonto till en grupp underkonton för företagen vars syfte är att

åstadkomma likvid itetsutjämning mellan dessa och landstingen. Det är huvu d-

kontots saldo som är landstingets fordran på eller skuld till banken. Saldon på

underkonton utgör fordran på eller skuld till land stinget och redovisas på konto

166 respektive 284 vid bokslut.

197 Spärrade bankmedel Konto används exempelvis vid domstolsutfall där skadestånd utdömts och där

processen ej är klar ännu.

2. Eget kapital, avsättningar och skulder I denna kontoklass redovisas landstingets eget kapital, avsättningar samt skulder

uppdelade i långfristiga respektive kortfristiga skulder.

Eget kapital omfattar:

Ingående värde

Årets resultat

Avsättningar omfattar:

Avsättningar för pensioner

Avsättningar för särskild löneskatt avseende pensioner

Avsättning till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)

Andra avsättningar

Skulder omfattar:

Långfristiga skulder

Kortfristiga skulder

– Kortfristiga skulder till leverantörer

– Moms och särskilda punktskatter

– Personalens skatter, avgifter och löneavdrag

– Övriga kortfristiga skulder

– Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Gränsdragningen mellan kortfristiga och långfristiga skulder framgår av KRL 5

kap. 2§. Kortfristiga skulder är skulder med en förfallotid inom ett år från b a-

lansdagen. Långfristiga skulder är sådana skulder som förfaller senare än ett år

efter räkenskapsårets u tgång.

Skulder till landstingens koncernföretag ska särredovisas på respektive konto.

Detta kan göras via separat konto, underkonto eller via annan koddel (motpart).

20 Eget kapital I denna kontogrupp redovisas eget kapital. För att visa sambandet mellan resu l-

taträkningen, konto 891 Årets resultat, och balansräkningen specificeras eget k a-

pital i denna kontogrupp i ingående eget kapital och årets resultat (åre ts föränd-

ring). I bokslutsstatistiken efterfrågas Eget kapital totalt, det vill säga kontogrupp 20. Dessutom ska

konto 202 särredovisas.

201 Eget kapital, ingående värde På detta konto redovisas det ingående värdet på eget kapital från föregående år.

202 Årets resultat På detta konto redovisas årets resultat. I samband med bokslutet krediteras ko n-

tot med årets överskott eller debiteras med årets underskott och motkonteras

konto 891 Årets resultat.


62 62

Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

22 Avsättningar I denna kontogrupp redovisas landstingets avsättningar. Avsättningar ska göras

för samtliga ekonomiska förpliktelser, i förhållande till tredje man, som är hä n-

förliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är

säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tid-

punkt då de ska infrias.

Av störst praktisk betydelse här är avsättningar för pensionsförpliktelser, lön e-

skatt för pensionsavsättningen samt avsättningar till LÖF. Men även andra fö r-

pliktelser redovisas här såsom till storleken tvistiga skulder eller riskfyllda åt a-

ganden. En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före år 1998

ska inte tas upp som avsättning eller skuld utan redovisas som en ansvarsförbin-

delse inom linjen. I bokslutsstatistiken efterfrågas Avsättningar totalt, det vill säga kontogrupp 22. Dessutom ska

konto 221 och 222 särredovisas.

221 Avsättningar för pensioner På detta konto redovisas pensionsförmåner intjänade från och med 1998. Förm å-

ner intjänade före 1998 ska däremot redovisas som en ansvarsförbindelse inom

linjen.

Förändringen avser årets intjänade pensionsrättigheter samt värdesäkring av den

skuld som upparbetats från och med 1998 (det vill säga bruttoökningen av pen-

sionsavsättningen) minus utbetalda pensioner under året gällande pensioner som

intjänats 1998 eller senare.

På kontot redovisas även särskild avtalspension och visstidspension tecknade

både före och efter 1998 i enlighet med rekommendation nr 2.1 2006 från Rådet i

kommunal redovisning.

I samband med bokslutet konteras förändringen av den faktiska pensionsavsät t-

ningen på konto 221 efter uppgift från KPA (Kommunsektorns Pension AB) eller

motsvarande. Motkontering görs dels på konto 442 Förändring av pensionsa v-

sättning för intjänade pensioner under året, dels på underkonto 8591 Räntedel i

årets pensionskostnad för värdesäkringen.

Samtliga pensionsförmåner som finns upptagna under detta konto ska specifice-

ras i not i balansräkningen enligt rekommendation nr 2.1 från Rådet. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

222 Avsättning för särskild löneskatt avseende pensioner På detta konto redovisas den särskilda löneskatt som utgår på pensionsavsät t-

ningar från och med 1998. Enligt rekommendation kan denna löneskatt även r e-

dovisas inkluderad under avsättningar för pensioner på konto 221. Separat red o-

visning är dock att föredra.

Motkontering görs dels på konto 453 under Löneskatt på förändring av pen-

sionsavsättning, dels på konto 8592 Räntedel i årets löneskattekostnad . Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

223 Avsättning till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)

På detta konto redovisas landstingets premieskuld till LÖF avseende framtida

utbetalningar av skadeersättningar till patienter. Förändringen av skulden red o-

visas på underkonto 7311 och årets premieutbetalning redovisas på underkonto

7312.


63

229 Andra avsättningar På kontot redovisas övriga avsättningar för vilka några särskilda konton inte

lagts upp inom kontogruppen.

23 Långfristiga skulder I denna kontogrupp redovisas landstingets samtliga långfristiga skulder, det vill

säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från balansd agen. I bokslutsstatistiken efterfrågas Långfristiga skulder totalt, det vill säga kontogrupp 23 samt skul-

der till koncernföretag. Dessutom ska kontona 233, 235, 236, 237 och 238 särredovisas.

232 Långfristig förutbetald intäkt På detta konto redovisas förutbetalt investeringsbidrag. Investeringsbidraget

intäktsförs på konto 386 Investeringsbidrag i takt med investeringens nyttjande

och förbrukning. Kortfristig del kan redovisas på underkonto till konto 299 Övr i-

ga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Kontot kan underindelas för

särredovisning av olika slag av anläggningstillgångar. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

233 Checkräkningskredit Detta konto används för checkkonto med kredit, under förutsättning att beviljad

kredit är långfristig. Här avses avtal med kreditinstitut om lån upp till visst b e-

lopp i form av checkräkningskredit. (För checkräkningskonto utan kredit an-

vänds konto 193). Om någon del av kreditbeloppet ska amorteras inom det nä r-

maste året, ska denna del redovisas som kortfristig skuld , konto 285.

Kreditavtalet är formellt av kortfristig natur, men eftersom sådana avtal för det

mesta förnyas, eventuellt med viss amorterin g, betraktas checkräkningskrediten

som en långfristig kredit.

Beroende på om checkräkningskrediten utnyttjas eller ej bör, enligt god redovis-

ningssed , redovisningen skifta mellan konto 193 Checkräkningskonto och konto

233 Checkräkningskredit. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att löpande

bokföring endast sker på kontot 193, trots att det innebär att kontot kan visa ett

minussaldo. I samband med bokslut eller delårsrapport måste dock omföring ske

så att utnyttjad checkräkningskredit redovisas på konto 233. Ej utnyttjad del av

beviljad kredit redovisas i not. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

234 Byggnadskreditiv På detta konto redovisas byggnadskreditiv – kredit som lämnas för uppförande

av byggnad. Säkerheten för krediten utgörs av inteckning i fastigheten.

235 Lån i banker och kreditinstitut Här redovisas långfristiga låneskulder i svensk valuta till banker, hypoteksinst i-

tut, kreditaktiebolag, försäkringsinstitut och dylikt.

Långfristiga lån i utländsk valuta redovisas på konto 238. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

236 Skulder till närstående företag På detta konto redovisas långfristiga skulder till koncernföretag och andra nä r-

stående företag. Kontot kan underindelas vid behov. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

237 Långfristig leasingskuld Här redovisas anskaffningsvärdet minskat med gjorda amorteringar på leasin g-

skulden.


64 64


238 Långfristiga lån i utländsk valuta Här redovisas långfristiga lån från utländska långivare samt lån från svenska

banker i u tländsk valuta.

Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs, om denna är högre

än kursen vid skuldens uppkomst. Långfristiga skulder som uppskrivits i tid ig a-

re bokslut kan nedskrivas, dock inte under ursprungskursen. Är balansdagens

kurs lägre än kursen vid skuldens uppkomst, får omräkning enligt balansdagens

kurs ske endast om orealiserad kursvinst kan avräknas mot orealiserad kursfö r-

lust och sådan avräkning står i överensstämmelse med god redovisningssed .

Se även anvisningarna till konto 848 Valutakursvinster och 858 Valutakursförlu s-

ter. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

239 Övriga långfristiga skulder Detta konto används för andra långfristiga skulder än de som omfattas av kont o-

na 231–238.

24 Kortfristiga skulder till leverantörer I denna kontogrupp redovisas skulder som grundar sig på landstingets inköp s-

transaktioner.

Leverantörsskulder till landstingets koncernföretag ska kunna särskiljas antingen

genom separat konto eller underindelning av konto. Alternativt kan annan kod-

del (motpart) u tnyttjas. I bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga skulder totalt, exklusive kontogrupp 29 Upplupna

kostnader och förutbetalda intäkter, det vill säga kontogrupp 24–28. Dessutom ska konto 241

särredovisas.

241 Leverantörsskulder På detta konto redovisas landstingets samtliga leverantörsskulder. Kontot kred i-

teras vid mottagande av leverantörsfakturor och debiteras vid betalning av des-

sa.

Alternativt kan olika konton läggas upp för olika slag av leverantörsskulder med

början från och med konto 241.

Observera att dröjsmålsränta på leverantörsskulder redovisas (debiteras) på ko n-

to 855. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

26 Moms och särskilda punktskatter I denna kontogrupp redovisas den utgående moms som landstinget är redovis-

ningsskyldig för enligt lagen om mervärdesskatt (ML). Redovisningsskyld igh e-

ten för utgående moms inträder normalt (enligt god redovisningssed) vid tid-

punkten för bokföring av utgående faktura eller motsvarande handling. I bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga skulder totalt, exklusive kontogrupp 29 Upplupna

kostnader och förutbetalda intäkter, det vill säga kontogrupp 24–28.

Konto 261–263 krediteras med belopp för utgående moms, uppdelade på aktuella

procentsatser av beskattningsvärdet för olika varor och tjänster.

Skatt på frivilliga inträden ska redovisas i en särskild mervärdeskattedeklaration.

Det kan även vara motiverat att lägga upp särskilda underkonton för skatt på

egna uttag, om sådana förekommer.

Även beräknad moms på tjänsteförvärv från utlandet och varuförvärv från EG-

länder behöver särskiljas i förekommande fall. För att underlätta red ovisning av


65

moms på momsdeklarationen sker i så fall en ytterligare uppdelning på under-

konto enligt följande:

261 Utgående mervärdesskatt, 25 % Kontot krediteras med beloppet för den utgående moms som beräknats till 25 %

av beskattningsvärdet.

2611 Utgående mervärdesskatt på försäljning inom Sverige, 25 %

2612 Utgående mervärdesskatt på egna uttag, 25 %

2614 Beräknad utgående mervärdesskatt på tjänsteförvärv från utlandet, 25 %

2615 Beräknad utgående mervärdesskatt på varuförvärv från andra EG-länder, 25 %


av beskattningsvärdet. Kontot kan vid behov underin delas, se konto 261.


av beskattningsvärdet. Kontot kan vid behov underindelas, se konto 261.

265 Mervärdesskatt, redovisningskonto Kontot används som redovisningskonto för moms när utgående moms överstiger

ingående moms, det vill säga landstinget har en skuld till staten.

För skattskyld iga verksamheter har landstinget normalt en skatteskuld till staten.

Vid varje redovisningsperiod krediteras kontot med saldot från kontona 261–263

och debiteras med saldot från underkonto 1671 och 1675.

Landstinget har normalt en fordran på staten avseende momsersättning, vilken

redovisas på underkonto 1687.

Kontot kan vid behov underindelas.

266 Särskilda punktskatter Kontot används för olika typer av varuskatter. Här redovisas till exempel r e-

klamskatt.

27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Denna kontogrupp omfattar konton för anställdas skatter, sociala avgifter samt

löneavdragskonton, som till exempel införsel. I bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga skulder totalt, exklusive kontogrupp 29 Upplupna

kostnader och förutbetalda intäkter, det vill säga kontogrupp 24–28.

271 Personalens källskatt Kontot används som avräkningskonto för de anställdas källska tter.

Kontot krediteras med de anställdas källskatteavdrag i samband med löneutb e-

talningar och debiteras med de belopp som inbetalas i samband med uppbörd s-

deklaration till skattemyndigheten.

273 Sociala avgifter enligt lag mm Kontot används för löpande red ovisning av de lagstadgade sociala avgifterna

och särskild löneskatt som ska betalas under den efterföljande m ånaden.

Upplupna sociala avgifter enligt lag redovisas på konto 293. Alternativt kan kon-

to 293 även användas för den löpande redovisningen.

Konto kan vid behov underindelas.


66 66

274 Avtalsförsäkringar Detta konto används för avtalsförsäkringar som kommer att betalas in i en efte r-

följande månad såsom avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid

arbetsskada (TFA) och tjänstegrupplivförsäkring (TGL). Kontot krediteras för

dragna försäkringspremier och debiteras vid inbetalning av dessa premier till

försäkringsbolag.

Upplupna avtalsförsäkringar redovisas på konto 294.

275 Införsel Kontot krediteras för gjorda införselavdrag och debiteras för de belopp som re-

dovisas till kronofogdemyndigheten.

279 Övriga löneavdrag På detta konto redovisas övriga löneavdrag för vilka särskilda konton ej lagts

upp i denna kontogrupp. Här ingår bland annat personalens fackföreningsavgif-

ter och lönsparande.

28 Övriga kortfristiga skulder I denna kontogrupp redovisas andra kortfristiga skulder än leverantörsskulder,

interimsskulder, mervärdesskatteskulder och personalskatteskulder, i den mån

särskilda konton inte lagts upp i kontogrupp 24–27, 29. I bokslutsstatistiken efterfrågas Kortfristiga skulder totalt, exklusive kontogrupp 29 Upplupna

kostnader och förutbetalda intäkter, det vill säga kontogrupp 24–28. Dessutom ska kontona 281,

283, 284, 286 och 287 särredovisas. För konto 284 Kortfristiga låneskulder efterfrågas även skuld

till koncernföretag.

281 Avräkning, factoring Detta konto används för redovisning av skuld till kreditinstitut, som belånat

landstingets kundfordringar (factoring). Här krediteras lånebelopp, e rhållna från

kreditinstitut, och debiteras de betaln ingar som kunderna fullgör till detta. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

282 Skulder till anställda På detta konto redovisas löneskulder till personal som är förfallna till betalning

men ej betalda på bokslutsdagen. Kontot kan vid behov underindela s.

283 Kortfristig del av leasingskuld Här redovisas den del av leasingskulden som ska amorteras under året. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

284 Kortfristiga låneskulder På detta konto redovisas kortfristiga låneskulder, till exempel kortfristiga bank-

och reverslån.

Kortfristig del av långfristiga skulder redovisas på konto 285. Kortfristiga lån i

utländsk valuta redovisas på konto 286. Kortfristiga låneskulder efterfrågas dels totalt, dels till koncernföretagen, i bokslutsstatistiken.

285 Kortfristig del av långfristiga skulder Detta konto används för kortfristig del av långfristiga skulder som redovisas i

kontogrupp 23. Med kortfristig del menas att skulden ska amorteras inom ett år

från balansdagen.

286 Kortfristiga lån i utländsk valuta Här redovisas kortfristiga lån från utländska långivare samt kortfristiga lån från

svenska banker i utländsk valuta.


67

Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs, om denna är högre

än kursen vid skuldens uppkomst. Se även anvisningarna till konto 848 Valuta-

kursvinster och 858 Valutakursförluster. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

287 Skulder till staten Detta konto används för redovisning av skulder till staten avseende bland annat

statsbidragsskulder.

Skuld till staten för mervärdesskatt redovisas på konto 265 och förutbetalda skat-

teintäkter redovisas på konto 298 och således ej här. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

2875 Avräkning för skatter och avgifter (Skattekonto)

Kontot används vid negativt saldo på skattekontot. Se konteringsinstruktionerna

till underkonto 1655 Avräkning för skatter och avgifter.

288 Deponerade medel På detta konto redovisas deponerade medel.

289 Övriga kortfristiga skulder Detta konto används för andra kortfristiga skulder än de som omfattas av kont o-

na 281–288, för vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp. Kontot

kan vid behov underindelas.

29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter I denna kontogrupp samlas alla periodavgränsningskonton med kreditsaldo, det

vill säga interimsskulder. Gruppen omfattar upplupna kostnader och förutbetal-

da intäkter vid tidpunkten för bokslutet.

Kontona i denna grupp används vid periodisering av intäkter respektive kostn a-

der vid årsbokslut eller vid delårsrapport. Interimskonton krediteras med de

periodiserade beloppen med respektive kostnads- eller intäktskonto som mot-

konto. I bokslutsstatistiken efterfrågas Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter totalt, det vill säga

kontogrupp 29. Dessutom ska konto 292och 296 särredovisas.

291 Upplupna löner Detta konto är ett interimskonto för periodisering av lönekostnader. Kontot kr e-

d iteras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna, ännu ej utbetalda löner med

konto i kontogrupp 40 som motkonto.

De löneskulder som här redovisas avser inarbetade löner som ännu ej utbet alats

vid bokslutstidpunkten.

Upplupna löner kan vid behov underindelas i till exempel retroaktiva löner, ej

kompenserad övertid .

Upplupna sociala avgifter enligt lag redovisas på konto 293.

292 Upplupna semesterlöner Detta konto är interimskonto för periodisering av semesterlöner. Upplupna se-

mesterlöner konteras med konto 411 som motkonto.

Sociala avgifter för semesterlöneskulden redovisas under konto 293. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

293 Upplupna sociala avgifter enligt lag mm På detta konto redovisas upplupna förfallna sociala avgifter avseende dels lag-

stadgade arbetsgivaravgifter (se anvisningar till konto 451), dels lön eskatt som

beräknas på löner (se anvisningar till konto 453), pensioner och ersättningar eller


68 68

fastställda förmånsvärden. I samband med bokslutet krediteras kontot även för

beräknade upplupna sociala avgifter som avser periodiserade löner och semes-

terlöner, det vill säga sådana up plupna kostnader som redovisas som skuld på

kontona 291 och 292.

Konto 293 kan användas både i samband med bokslutsarbete och vid löpande

redovisning. Alternativt används 273 för den löpande redovisningen.

Kontot kan av praktiska skäl underindelas enligt följande:

2931 Upplupna sociala avgifter

2933 Upplupen löneskatt

294 Upplupna avtalsförsäkringar Detta konto är ett interimskonto för periodisering av bland annat AGS, TFA och

TGL.

Kontot krediteras för upplupna ännu ej betalda avgifter, med konto 457, Avtals-

försäkringar, som motkonto.

296 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd ålderspension På detta konto redovisas de upplupna kostnader som landstinget har för de ind i-

viduellt valda pensions- och fondförsäkringarna. Motdebitering görs på under-

konto 4411 Avgiftsbestämd ålderspension i KAP-KL. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

297 Upplupna pensionskostnader, försäkringsavgifter och -lösningar

På detta konto redovisas de upplupna kostnader som landstinget har för försä k-

ringsavgifter för särskilt tecknade pensionsförsäkringar, försäkringslö sningar för

pensioner samt kombinationsläkarnas pensioner.

298 Förutbetalda skatteintäkter Detta konto är ett interimskonto för periodisering av skatteintäkter. Kontot kred i-

teras vid räkenskapsperiodens slut för förutbetalda skatteintäkter, dvs. en neg a-

tiv skatteavräkning, med kontona 802 Prognos på avräkningslikvid och 803 Ju-

steringspost av skatteintäkter som motkonton. Se Rådet för kommunal redovis-

nings rekommendation nr4.2.

299 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter På detta konto redovisas övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter för

vilka särskilda konton ej lagts upp i denna kontogrupp. Kortfristig del av föru t-

betalda investeringsbidrag kan redovisas på underkonto.

3. Verksamhetens intäkter I kontoklass 3 redovisas de bruttointäkter som återfinns under rubriken Ver k-

samhetens intäkter i landstingets resultaträkning. Till kontoklass 3 räknas inte

skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag, finansiella intäkter och extr a-

ord inära intäkter utan dessa redovisas i kontoklass 8.

Kontoklassen omfattar fyra grupper av intäkter:

Huvudintäkter

Sidointäkter

Erhållna bidrag

Övriga intäkter

Huvudintäkterna, som omfattar patientavgifter samt försäljning av verksamheter

inom hälso- och sjukvård och regional utveckling, redovisas i kontogrupperna

30–33. Här redovisas de bruttointäkter som avser landstingets huvudsakliga

verksamhet.


69

Sidointäkterna redovisas i kontogrupperna 35–37 och omfattar bruttointäkter av

försäljning av tjänster och material/ varor, som inte utgör landstingets huvudsa k-

liga verksamhet, men som ändå betraktas som ett led i dess verksamhet.

Erhållna bidrag i kontogrupp 38 omfattar specialdestinerade statsbidrag och öv-

riga bidrag som erhålls i understödjande syfte utan d irekt krav på motprestation.

Övriga intäkter i kontogrupp 39 omfattar intäkter som inte kan hänföras till

ovanstående grupper. Här redovisas bland annat realisationsvinster från försälj-

ning av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

I bokslutsstatistiken krävs redovisning av intäkter och kostnader uppdelat på

område/ delområde enligt Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI

2000, samt motpart. Motpart kan tas fram via underkonto eller via annan koddel.

Alternativt kan motpart tas fram via reskontra. Motparterna redovisas och defi-

nieras i bilaga 2. Områdena och delområdena framgår av bilaga 3.

30 Patientavgifter och andra avgifter I denna kontogrupp redovisas patientavgifter i öppen och sluten vård , hemsju k-

vård samt tandvård . Här redovisas även intäkter i form av avgifter enligt av

fullmäktige fastställd avgift för tjänster och service, som lämnas t ill landstingets

invånare. I bokslutsstatistiken efterfrågas Patientavgifter och andra avgifter totalt, det vill säga kontogrupp

30. Dessutom ska kontona 301, 303, 304, 305 och 308 särredovisas.

301 Patientavgifter, öppen vård På detta konto redovisas patientavgifter vid den öppna vården. Här ingår bland

annat dagsjukvård . Patientavgifter vid hemsjukvård redovisas under konto 305. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

303 Patientavgifter, sluten vård På detta konto redovisas patientavgifter vid den slutna vården. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

304 Patientavgifter, tandvård På detta konto redovisas patientavgifter för tandvård . Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

305 Patientavgifter, hemsjukvård med mera På detta konto redovisas patientavgifter vid hemsjukvård och eventuella övriga

patientavgifter som inte är hänförliga till kontona 301–304. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

308 Övriga avgifter På detta konto redovisas intäkter i form av avgifter som i normalfallet är fas t-

ställda av fullmäktige för tjänster och service, som lämnas till landstingets inv å-

nare. Här redovisas till exempel avgift för färd tjänst, inackordering, familjerå d-

givning. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

31 Försäljning av hälso- och sjukvård, exklusive tand-vård

I denna kontogrupp redovisas intäkter från försäljning av hälso- och sjukvård ,

exklusive tandvård , i landstingens huvudverksamhet. Den försäljning som red o-

visas här är försäljning av hela sjukvårdstjänster som till exempel försäljning av


70 70

regionsjukvård och högspecialiserad vård . Här redovisas även intäkter från

kommunerna för färd igbehandlade patienter.

Den del där landstinget säljer vård till staten för asylsökande t ex ersättning

landstinget begär av staten för vård över 100 000 kr samt ersättningar för hälso-

undersökningar redovisas här.

Försäljning av enstaka tjänster som till exempel laboratorietjänster och röntgen-

tjänster redovisas under 35 Försäljning av medicinska tjänster. I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av hälso- och sjukvård totalt, det vill säga kontogrupp

31.

32 Försäljning av tandvård I denna kontogrupp redovisas intäkter från försäljning av tandvård . I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av tandvård totalt, det vill säga kontogrupp 32. Dess-

utom ska konto 321 särredovisas.

321 Tandvårdsersättningar från försäkringskassan På detta konto redovisas de tandvårdsersättningar som landstinget får från fö r-

säkringskassan. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

329 Övrig försäljning av tandvård På detta konto redovisas all annan försäljning av tandvård än ersättningen från

försäkringskassan.

33 Försäljning inom regional utveckling I denna kontogrupp redovisas intäkter från försäljning av landstingets verksa m-

heter inom regional utveckling. Här redovisas bland annat försäljning av utbild-

ningsverksamhet. I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av regional utveckling totalt, det vill säga kontogrupp

33.

35 Försäljning av medicinska tjänster I denna kontogrupp redovisas intäkter för medicinska tjänster. I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av tjänster totalt, det vill säga kontogrupperna 35–36.

Dessutom ska kontona 351 och 353 särredovisas.

351 Försäljning av laboratorietjänster På detta konto redovisas försäljning av laboratorietjänster. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

352 Försäljning av röntgentjänster På detta konto redovisas försäljning av röntgentjänster.

353 Försäljning av medicintekniska tjänster På detta konto redovisas försäljning av medicintekniska tjänster. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

359 Övrig försäljning av medicinska tjänster På detta konto redovisas övriga medicinska tjänster för vilka särskilda konton ej

har lagts upp inom denna kontogrupp.


71

36 Försäljning av andra tjänster I denna kontogrupp redovisas intäkter för andra tjänster än medicinska tjänster.

Här redovisas bl a försäljning av kosttjänst, blodplasma mm I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av tjänster totalt, det vill säga kontogrupperna 35–36.

Dessutom ska konto 364 särredovisas.

361 Försäljning av fastighetsservice På detta konto redovisas försäljning av fastighetsservice.

362 Försäljning av transporttjänster På detta konto redovisas försäljning av transporttjänster.

363 Försäljning av IT-tjänster På detta konto redovisas försäljning av IT-tjänster.

364 Uthyrning av lokaler På detta konto redovisas intäkter från uthyrning av lokaler. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

369 Övrig försäljning av tjänster På detta konto redovisas övriga tjänster för vilka särskilda konton ej har lagts

upp inom denna kontogrupp.

37 Försäljning av material och varor I denna kontogrupp redovisas landstingets försäljning av material och varor. I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäljning av material och varor totalt, det vill säga kontogrupp

37.

38 Erhållna bidrag I denna kontogrupp redovisas specialdestinerade statsbidrag och andra bidrag

som landstinget erhåller. Ett bidrag kan definieras och avgränsas gentemot övr i-

ga kontogrupper genom att det är bidragsgivaren som bestämmer omfattningen

av bidraget. Det föreligger inget egentligt affärsförhållande mellan bidragsgivare

och landstinget.

Bidrag inom skatteutjämningen och generella statsbidrag redovisas inte här utan

i kontogrupp 82 och 83 I bokslutsstatistiken efterfrågas Erhållna bidrag totalt, det vill säga kontogrupp 38. Dessutom ska

kontona 381, 382, 383, 384 och 389 särredovisas.

381 Specialdestinerade statsbidrag På detta konto redovisas verksamhetsanknutna intäkter i form av bidrag från

staten.

Här redovisas bl a ALF-medel och bidrag för asylsökande. Den del där land s-

tinget säljer vård till staten för asylsökande redovisas som såld vård t ex den er-

sättning landstinget begär av staten för vård över 100 000 kr. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

382 Personalanknutna statsbidrag På detta konto redovisas de personalanknutna statsbidrag landstinget erhåller

från bland annat Arbetsförmedlingen (AF).

För att kunna göra analyser av personalkostnaden bör kontot underindelas i

kostnadsreducerande bidrag till exempel bidrag från AF för vikarier som ersätter

personal i utbildning och icke kostnadsreducerande bidrag. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.


72 72

383 Momsbidrag vid köp av ej skattepliktig verksamhet Här redovisas det bidrag (6% och 5% respektive 18%) som landstinget erhåller

för köp av ej skattepliktig verksamhet. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

386 Investeringsbidrag På detta konto redovisas bidrag till investeringar i anläggningstillgångar. Bidrag

krediteras konto 232 Långfristig förutbetald intäkt. Intäktsföringen görs sedan i

takt med investeringens nyttjande och förbrukning med konto 232 som motkon-

to. Den förutbetalda intäkten kan alternativt delas upp i en långfristig och en

kortfristig del. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

388 EU-bidrag (ej investeringsbidrag) På detta konto redovisas bidrag från EU. Här redovisas de EU-bidrag som tillfal-

ler det egna landstinget. Om ett landsting ingår i ett projekt som annan huvu d-

man driver och är redovisningsskyldig för så ska landstingets insatser bokföras

som såld tjänst.

389 Övriga bidrag På detta konto redovisas andra erhållna bidrag än ovan specificerade bidrag. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

39 Övriga intäkter I denna kontogrupp redovisas övriga intäkter som inte kan hänföras till ovanst å-

ende grupper av intäkter. Under övriga intäkter redovisas vin ster vid försäljning

av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar redovisas på konto 843. I bokslutsstatistiken efterfrågas Övrig intäkter totalt, det vill säga kontogrupp 39. Dessutom ska

summan av kontona 396, 397 och 398 särredovisas.

396 Vinst vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar Kontot krediteras för vinst (försäljningsintäkt minskat med tillgångens bokförda

värde) vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar, det vill säga om för-

säljningsbeloppet/ ersättningen för avyttrad anläggningstillgång överstiger bo k-

fört värde. Underkonto kan indelas i försäljningspris och bokfört värde.

Observera att kvittning av realisationsvinst och realisationsförlust inte får ske.

Förlust vid avyttring samt utrangering redovisas i kontogrupp 78.

En anläggningstillgång upphör att redovisas som tillgång i samband med att den

avyttras eller när den slutgiltigt tas ur bruk och det bedöms att den inte kommer

att betinga något värde i samband med en framtida avyttring. Vinst vid avyttring

redovisas i rörelseresultatet med det belopp som u tgör skillnaden mellan vad

som erhålls för tillgången och dess redovisade värde. Se även Rådet för komm u-

nal redovisnings rekommendation nr 11.1.

Om säljaren vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar

ger köparen en räntefri eller subventionerad kredit ska räntesubventionen bea k-

tas när realisationsresultatet fastställs.

För att underlätta framtagande av finansieringsanalys bör underkontona delas

upp på försäljningspris respektive bokfört värde. Summan av kontona 396, 397 och 398 efterfrågas i bokslutsstatistiken.

3961 Försäljningspris vid vinst vid försäljning av immateriella anläggningstill-gångar


73

På detta underkonto redovisas försäljnin gspriset i de fall försäljningsintäkten för

tillgången överstiger det bokförda värdet.

3962 Bokfört värde vid vinst vid försäljning av immateriella anläggningstill-gångar

På detta underkonto redovisas det bokförda värdet i de fall försäljningsintäkten

för avyttrad tillgång överstiger bokfört värde.

397 Vinst vid avyttring av mark och byggnader Kontot krediteras för vinst (försäljningsintäkt minskat med tillgångens bokförda

värde och momsjustering) vid avyttring av mark och byggnader, det vill säga om

försäljningsbeloppet/ ersättningen för avyttrad tillgång överst iger bokfört värde.

För ytterligare information se konto 396. Summan av kontona 396, 397 och 398 efterfrågas i bokslutsstatistiken.

3971 Försäljningspris vid vinst vid försäljning av mark och byggnader

På detta underkonto redovisas försäljningspriset i de fall försäljningsintäkten för


3972 Bokfört värde vid vinst vid försäljning av mark och byggnader



3974 Momsjustering vid vinst vid försäljning av byggnader

På detta underkonto debiteras momsjustering vid försäljning av byggnad. Mot-

konto är 1679 Justeringsbelopp vid överlåtelse eller ändrad användning av en

investeringsvara.

398 Vinst vid avyttring av maskiner och inventarier Kontot krediteras för vinst (försäljningsintäkt minskat med tillgångens bokförda

värde och momsjustering) vid avyttring av maskiner och inventarier, det vill

säga om försäljningsbeloppet/ ersättningen för avyttrad tillgång överstiger bo k-

fört värde. För ytterligare information se konto 396. Summan av kontona 396, 397 och 398 efterfrågas i bokslutsstatistiken.

3981 Försäljningspris vid vinst vid försäljning av maskiner och inventarier



3982 Bokfört värde vid vinst vid försäljning av maskiner och inventarier



3984 Momsjustering vid vinst vid försäljning av maskiner och inventarier

På detta underkonto debiteras momsjustering vid försäljning av maskiner och

inventarier. Motkonto är 1679 Justeringsbelopp vid överlåtelse eller ändrad an-

vändning av en investeringsvara.

4. Kostnader för personal och förtroendevalda I denna kontoklass redovisas samtliga kostnader för landstingets personal och

förtroendevalda. Med landstingets personal menas både anställd och tidigare

anställd (pensionerad) personal och av landstinget beroende uppdragstagare,

som enligt lagstiftning om sociala avgifter likställs med anställda.

Kostnader för personal omfattar följande huvudområden av kostnader:

Lön arbetad tid

Lön ej arbetad tid

Kostnadsersättningar och naturaförmåner

Pensionskostnader


74 74

Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal

Övriga personalkostnader

Kontona kan vid behov underindelas ytterligare efter personalkategori. Altern a-

tivt kan en annan koddel användas.

Lön i bokslutsstatistiken definieras som kontogrupperna 40, 41 och 43, där kon-

togrupp 43 ska exkludera de skattefria ersättningarna.






40 Lön arbetad tid I denna kontogrupp redovisas bruttolöner och arvoden som avser ersättningar

för utfört arbete i landstingets verksamhet. Här redovisas även arvoden till fö r-

troendevalda.

Kontona i kontogrupp 40 bör underindelas i tid lön (mån, tim etc.) och tilläggslön

(ob, övertid , jour och beredskap).

Utbetalningar av lön och ersättningar som utgår till anställda som inte är d irekt

kopplade till det ord inarie arbetet (till exempel semesterlön, sjuklön och dylikt)

redovisas i kontogrupp 41. Summan av kontogrupp 40, 41 samt 43 (kontogrupp 43 anges exklusive skattefria ersättningar)

efterfrågas i bokslutsstatistiken.

41 Lön ej arbetad tid I denna kontogrupp redovisas bruttolöner till anställda som inte d irekt kan

kopplas till det ord inarie arbetet eller den löpande produktionen. I kontogruppen

redovisas semesterlön, sjuklön, lön vid tjänstled ighet, skattepliktig personala v-

veckling, avgångsvederlag med mera. Summan av kontogrupp 40, 41 samt 43 (kontogrupp 43 anges exklusive skattefria ersättningar)

efterfrågas i bokslutsstatistiken. Dessutom ska konto 412 särredovisas.

411 Intjänande av semester På detta konto redovisas intjänad semester alternativt utbetald semesterlön i de

fall semestern ej periodiseras löpande över året. På särskilt underkonto kan upp-

lupna semesterlöner redovisas, det vill säga semesterlöneskuld . Underkontot

används i så fall för att redovisa de belopp med vilket ändring skett av semeste r-

löneskulden.

Kontot kan underindelas enligt följande:

Intjänad semester alternativt utbetald semesterlön

Förändring av semesterlöneskulden

412 Sjuklön På detta konto redovisas sjuklön till anställda. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

419 Övriga kostnader ej arbetad tid På detta konto redovisas övriga kostnader för lön ej arbetad tid för vilka särskil-

da konton ej lagts upp inom kontogruppen.

Kontot kan underindelas ytterligare. Exempel på övriga underindelningar kan

vara lön vid fackligt arbete, förtroendeuppdrag.


75

43 Kostnadsersättningar och naturaförmåner I denna kontogrupp redovisas landstingets kostnader för kostnadsersättningar

och naturaförmåner till anställda, i den mån dessa kostnader kan särr edovisas.

Här redovisas individuellt utgående ersättningar utöver lön. Ersättningar till

arbetstagaren för kostnader som uppstår eller beräknas uppstå i anställningen

ingår också. Sådana ersättningar kan vara skattefria inom av Skatteverket fas t-

ställda gränser. För överskjutande belopp ska källskatt dras och sociala avgifter

betalas.

Kontogruppen kan även användas för redovisning av Skatteverkets förmånsvär-

den när dessa ligger till grund för automatiska beräkningar av sociala avgifter.

Till denna kontogrupp räknas dock inte pensionsutbetalningar och vissa andra

speciella kostnader avseende personal. Summan av kontogrupp 40, 41 samt 43 (kontogrupp 43 anges exklusive skattefria ersättningar)

efterfrågas i bokslutsstatistiken. Därför krävs en särredovisning av de skattefria och de skatteplik-

tiga kostnadsersättningarna (traktamenten, bilersättningar, övriga kostnadsersättningar).

431 Traktamenten Kontot används för schablonmässigt beräknade ersättningar för kost vid tjänst e-

resa. Kontot underindelas enligt nedan.

4311 Traktamenten, skattefria

4312 Traktamenten, skattepliktiga Underkontona efterfrågas i bokslutsstatistiken.

432 Bilersättningar På detta konto redovisas ersättning för användande av egen bil i tjänsten. Kontot

underindelas enligt nedan.

4321 Bilersättningar, skattefria

4322 Bilersättningar, skattepliktiga Underkontona efterfrågas i bokslutsstatistiken.

433 Naturaförmåner till anställda På detta konto redovisas kostnader för fri bostad , fria eller subventionerade må l-

tider, fria resor till och från arbetsplatsen, fria eller subventionerade a rbetskläder,

fri bil, fri hälso- och sjukvård med mera.

434 Förmånsvärden av naturaförmåner till anställda På detta konto redovisas fastställda förmånsvärden för vilka sociala avgifter ska

erläggas. Kontot underindelas efter behov.

435 Andra ersättningar På detta konto redovisas ersättningar som till exempel ersättningar för förslag s-

verksamhet, uppfinningar, ersättningar eller bidrag till arbetstagare för inköp

eller tvätt av arbetskläder. Vid behov kan kontot delas upp på olika typer av e r-

sättningar.

439 Övriga kostnadsersättningar På detta konto redovisas övriga kostnadsersättningar för vilka egna konton ej

lagts upp inom kontogruppen. Kontot underindelas enligt nedan.

4391 Övriga kostnadsersättningar, skattefria

4392 Övriga kostnadsersättningar, skattepliktiga

4397 Trängselskatt, skattefri


76 76

På detta konto redovisas trängselskatt (i Stockholm) i de fall landstinget ersätter

anställda som i tjänsten kör med privata bilar. Se Skatteverkets information.

Kostnader för landstingets egna bilar redovisas på konto 766.

44 Pensionskostnader I denna kontogrupp redovisas arbetsgivarens kostnader för avtalspensioner samt

kostnad som uppstår till följd av pensionsavsättningens förändring. Här redov i-

sas även utbetalningar till individuella pensions- och fondförsäkringskonton. I bokslutsstatistiken efterfrågas Pensionskostnader totalt, det vill säga kontogrupp 44. Dessutom

ska underkonto 4411 samt konto 442, 445 och 446 särredovisas.

441 Pensionsförsäkringsavgifter På kontot redovisas försäkringsavgifter för avtalspensioner. Försäkringsavgifte r-

na kan avse såväl kollektivt som särskilt tecknade pensionsförsäkringar.

4411 Avgiftsbestämd ålderspension i KAP-KL

På detta underkonto redovisas försäkringsavgifter för kollektivt tecknade pen-

sions- och fondförsäkringar som tillkommit genom kollektivavtal mellan arbets-

givare och arbetstagare.

Här redovisas sålunda den kostnad landstinget har för de individuellt valda pen-

sions- och fondförsäkringarna. Motkreditering sker på konto 296 Upplupna pen-

sionskostnader, avgiftsbestämd ålderspension eftersom utbetalningen görs i

mars nästkommande år enligt avtal. I samband med utbetalning ska äv en löne-

skatt betalas. Löneskatten redovisas på konto 453 med 2933 som motkonto innan

utbetalningen sker. Underkontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

4413 Försäkringsavgifter för särskilt tecknade pensionsförsäkringar

På detta underkonto redovisas försäkringsavgifter som tillkommit genom särskilt

avtal mellan arbetsgivare och en individuell arbetstagare. I samband med utb e-

talning ska även löneskatt betalas. Löneskatten redovisas på konto 453.

4414 Försäkringslösningar för förmånsbestämd ålderspension, FÅP

På detta underkonto redovisas de premier landstinget erlägger till försäkringsb o-

lag i de fall särskilda avtal slutits med företag om försäkringslösningar avseende

den förmånsbestämda ålderspensionen, FÅP. Här redovisas både löpande utb e-

talningar som görs på nyintjänad FÅP men även engångsbelopp vid överföring

av hela den upparbetade FÅP’en. Löneskatten redovisas på konto 453.

4415 Försäkringslösningar för pensioner intjänade före 1998

På detta underkonto redovisas de premier landstinget erlägger till försä kringsbo-

lag i de fall särskilda avtal slutits med företag om försäkringslösningar avseende

de pensionsförmåner anställda intjänat före år 1998. Dessa utbetalningar kan u t-

göra hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Löneskatten redov isas på konto 453.

442 Förändring av pensionsavsättning På kontot redovisas nettoförändringen av pensionsavsättningen i balansräknin g-

en. Med förändring av pensionsavsättning avses såväl aktuella som utfästa fra m-

tida pensioner. Ökning av pensionsavsättningen utgör en kostnad och debiteras

detta konto med konto 221 Avsättningar för pensioner som motkonto. Pension s-

utbetalningar avseende pensioner intjänade från och med 1998 minskar pen-

sionsavsättningen. Utbetalningarna redovisas på konto 445.

Kontot innefattar särskild avtalspension och visstidspension tecknade både före

och efter 1998 i enlighet med rekommendation nr 2.1 2006 från Rådet för kom-

munal redovisning.


77

I samband med bokslutet krediteras förändringen av den faktiska pensionsa v-

sättningen konto 221 efter uppgift från pensionsadministratören. Motdebitering

görs, dels på detta konto för intjänade pensioner under året, dels på underkonto

8591 Räntedel i årets pensionskostnad , för värdesäkringen av avsättningen för

pensioner. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

444 Pensionskostnad för kombinationsläkare På kontot redovisas pensionskostnaderna för de läkare som delar sin tjänst me l-

lan landstinget och universitetet. Universitetet vidarefakturerar landstingets a n-

del av pensionskostnaden.

445 Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade från och med 1998

På detta konto redovisas av landstinget utbetalda pensionsförmåner, till tid igare

anställda, som intjänats från och med räkenskapsåret 1998. Här redov isas också

särskild avtalspension och visstidspension tecknade både före och efter 1998. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

446 Pensionsutbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade till och med 1997

På detta konto redovisas av landstinget utbetalda pensionsförmåner, till tid igare

anställda, som intjänats till och med räkenskapsåret 1997 (pensionsutbetalningar

enligt äldre ordning). Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

447 Förvaltningsavgifter På detta konto redovisas förvaltningsavgifter för pensioner.

449 Övriga pensionskostnader På detta konto kan t ex sådana kostnader som ädelregleringen redovisas.

45 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal I denna kontogrupp redovisas lagstadgade arbetsgivaravgifter och andra sociala

avgifter enligt avtal. I bokslutsstatistiken efterfrågas Sociala och andra avgifter totalt, det vill säga kontogrupp 45.

451 Sociala avgifter enligt lag På detta konto redovisas de lagstadgade arbetsgivaravgifter som landstinget b e-

talar till skattemyndigheten enligt uppbördsdeklaration. De omfattar avgifter för

ATP, folkpension, sjukförsäkring, arbetsmarknadsavgift, arbetsskadeavgift och

allmän löneavgift.

Arbetsgivaravgiften beräknas enligt gällande procentsats och utgår på lönen och

ersättningar till den anställda. Även på förmåner som till exempel bil, bostad ,

måltider etc. utgår arbetsgivaravgift vilken beräknas på fastställda schablonvär-

den. Detta gäller även kostnadsersättningar som överstiger skattefri nivå.

Kontot debiteras med konto 273 som motkonto alternativt för upplupna sociala

avgifter med konto 293 som motkonto.

Kontot kan underindelas i:

Arbetsgivaravgifter, löner och skattepliktiga ersättningar

Arbetsgivaravgifter, förmånsvärden

Arbetsgivaravgifter, förändring av semesterlöneskulden och upplupna löner


78 78

453 Löneskatt Särskild löneskatt utgår på utbetalda pensioner och avgångsförmåner. Den sär-

skilda löneskatten ska periodiseras på samma sätt som intjänandet av pensionen.

Löneskatt utgår också vid utbetalning till avgiftsbestämd ålderspension inom

KAP-KL samt vid utbetalning till försäkringsbolag som ombesörjer pensionsfö r-

säkring eller till pensionsstiftelse som förvaltar medlen (konto 441).

Kontot debiteras med 273 som motkonto alternativt för upplupna avgifter med

konto 293 eller konto 222 som motkonto.

Kontot kan underindelas i:

Löneskatt för utbetalda pensioner (motkonto 293)

Löneskatt på avgångsförmåner enligt AGF-KL (motkonto 293)

Löneskatt på avgiftsbestämd ålderspension i KAP-KL (motkonto 293)

Löneskatt på förändring av pensionsavsättning (motkonto 222)

Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad redovisas på detta konto t o m år 2009,

för att från år 2010 redovisas på konto 8592

Löneskatt på pensionsförsäkring

Löneskatt på övrigt, t ex AFA-försäkringar Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

457 Avtalsförsäkringar På detta konto redovisas arbetsgivarens avgifter för avtalsförsäkringar som till

exempel premie till avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS), premie till trygghetsfö r-

säkringen vid arbetsskada (TFA) och premie till tjänstegrupplivförsäkringen

(TGL).

Kontot debiteras för upplupna avgifter med konto 294 som motkonto.

459 Övriga sociala avgifter Kontot används för övriga sociala avgifter för vilka särskilda konton ej lagts upp

inom kontogruppen.

46 Övriga personalkostnader I denna kontogrupp redovisas kostnader för utbildning, hälso- och sjukvård samt

övrig personalsocial verksamhet. Observera att man i denna kontogrupp inte ska

redovisa löner eller ersättningar till arbetstagare eller andra kostnader för indiv i-

duellt utgående förmåner och naturaförmåner. I bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga personalkostnader totalt, det vill säga kontogrupp 46.


461 Utbildning På detta konto redovisas externa avgifter för personalens kurser, utbildning och

konferenser. Externa kostnader vid interna kurser såsom arvoden till utomståen-

de lärare, kostnader för hyrda hjälpmedel och dylikt redovisas här. Övriga kost-

nader i samband med utbildningen, som till exempel resekostnader, redovisas

inte här utan på sina respektive konton, i den mån en uppdelning är möjlig.

462 Hälso- och sjukvård På detta konto redovisas arbetsgivarens kostnader för hälso- och sjukvård . Kon-

tot kan vid behov underindelas i till exempel sjukvårdsmaterial, läk emedel och

vaccin, läkarvårdsersättningar, hälsokontroller, avgifter till företagshälsovård ,

rehabilitering.

463 Personalrepresentation På detta konto redovisas representation för anställda i samband med arbetsplat s-

träffar, informationsmöten, personalfester med mera. Även gåvor som utgör per-


79

sonalkostnad bokförs här. För information om indelning av representation i a v-

dragsgill och ej avdragsgill se Skatteverkets hemsida.

464 Personalrekrytering På detta konto redovisas kostnader i samband med rekrytering av personal så-

som: resor till anställningsintervjuer, bidrag för uppehälle i samband med rekr y-

tering, kostnader för språkundervisning före anställning, kostnader för anställ-

ningsannonser, arvoden till rekryteringskonsulter med mera.

465 Personalavveckling På detta konto redovisas eventuella merkostnader som kan uppkomma i sam-

band med avveckling av personal. Löner och beskattningsbara ersättningar och

garantipensioner ska dock inte redovisas här.

466 Friskvård och fritidsverksamhet På detta konto redovisas arbetsgivarens kostnader för anställdas fritids - och

friskvårdsaktiviteter.

468 Lånedator Här redovisas kostnaderna för leasin g av IT-utrustning som leasas till personalen

för privat bruk, så kallad lånedator. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

469 Övriga personalkostnader Här redovisas övriga kostnader i personalvårdande syfte, till exempel barntil l-

syn, intressekonto, personaltidning, uppvaktningar och andra personalsociala

eller personalbefrämjande åtgärder.

5. Kostnader för köpt verksamhet, inköp av material och varor samt bidrag I kontoklass 5 redovisas kostnader för kärnverksamhet såsom köp av verksa m-

het, verksamhetsanknutna tjänster samt inköp av material och varor som land s-

tinget använder i sin huvudsakliga verksamhet. I denna kontoklass redovisas

även lämnade bidrag.

Inköp av varor och material till förråd redovisas i denna kontoklass. (Jämför kon-

togrupp 14 Förråd med mera.)






50–54 Köp av verksamhet I dessa kontogrupper redovisas kostnader för köpt verksamhet till landstingens

huvudsakliga verksamhet. Här ingår köp av hälso- och sjukvård och regional

utveckling. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

55 Verksamhetsanknutna tjänster I denna kontogrupp ingår verksamhetsanknutna tjänster såsom köp av laborat o-

rie-, röntgen- och ambulanstjänster med mera.

Här redovisas även kostnader för inhyrd personal från personaluthyrningsför e-

tag och liknande, dosdispensering och köpt patientkost.


80 80

I bokslutsstatistiken efterfrågas Verksamhetsanknutna tjänster totalt, det vill säga kontogrupp 55.


555 Inhyrd personal för verksamhetsanknutna tjänster På detta konto redovisas kostnader för inhyrd personal från personaluthyrning s-

företag eller liknande för att täcka tillfällig personalbrist. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

558 Dosdispensering (utanför läkemedelsförmånen) Här redovisas kostnader för tjänsten dosdispensering. Denna tjänst ligger utanför

läkemedelsförmånen. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

56 Läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt materi-al

I denna kontogrupp redovisas kostnader för läkemedel, sjukvårdsartiklar och

medicinskt material. I bokslutsstatistiken efterfrågas Läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material totalt, det

vill säga kontogrupp 56. Dessutom ska konto 561 och underkonto 5611, 5612, 5613, 5615 och

5631 särredovisas.

561 Läkemedel med mera På detta konto redovisas kostnader för läkemedel, förbrukningsartiklar kopplade

till läkemedelskonsumtion samt speciallivsmedel. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken. Dessutom efterfrågas alla underkonton till läkemedel.

5611 Läkemedel inom läkemedelsförmånen (öppen vård)

5612 Förbrukningsartiklar inom läkemedelsförmånen (öppen vård), inkl moms

Här redovisas endast förbrukningsartiklar inom förmånen och således ej egen-

upphandlade förbrukningsartiklar.

5613 Speciallivsmedel inom läkemedelsförmånen (öppen vård), inkl moms

5615 Läkemedel med mera (utanför läkemedelsförmånen)

Här redovisas de läkemedelskostnader lanstinget har för uttag av läkemedel från

Apoteket på rekvisition oavsett om det används inom öppen eller sluten vård .

5619 Läkemedelsrabatter mm

Här redovisas de rabatter landstinget erhållit vid köp av läkemedel o dy.

563 Sjukvårdsartiklar och medicinskt material På detta konto redovisas kostnader för sjukvårdsartiklar och medicinskt m aterial.

Här redovisas till exempel laboratoriematerial, medicinsk gas, material för rad io-

logi och röntgen, kirurgiska tandvårdsmaterial, blod och blodplasma. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken. Dessutom ska underkonto 5631 särredovisas.

5631 Inkontinensartiklar

På detta konto redovisas kostnader för inkontinensartiklar. Underkontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

57 Material och varor I denna kontogrupp redovisas kostnader för inköp av material och varor som är

verksamhetsnära. I bokslutsstatistiken efterfrågas Material och varor totalt, det vill säga kontogrupp 57. Dessutom

ska konto 572 särredovisas.


81

571 Tekniska hjälpmedel för handikappade I denna kontogrupp redovisas kostnader för tekniska hjälpmedel för handika p-

pade.

572 Livsmedel och övriga råvaror I denna kontogrupp redovisas kostnader för livsmedel och övriga råvaror som

till exempel råvaror för patientkost och naturbruk. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

573 Rengörings- och hygienmaterial I denna kontogrupp redovisas utrustning och material för rengöring och sterilisa-

tion med mera.

58 Lämnade bidrag I denna kontogrupp redovisas bidrag till enskilda personer, företag, föreningar

med flera. Med bidrag avses en ersättning som lämnas i understödjande syfte.

Bidrag kan lämnas utan d irekt krav på motprestation. Motprestation kan dock

förekomma, exempelvis som underlag för bedömning av bidragets storlek. Det

avgörande vid klassificeringen är om betalningen är av understödjande karaktär

eller ej.

Ersättningar som svarar mot utförd verksamhet , där avtal eller liknande finns

som reglerar motprestationen, redovisas istället som köp av verksamhet, kont o-

grupperna 50–54. I bokslutsstatistiken efterfrågas Lämnade bidrag totalt, det vill säga kontogrupp 58.

6 & 7 Övriga verksamhetskostnader I kontoklasserna 6 och 7 redovisas alla övriga verksamhetskostnader.






60 Lokal- och fastighetskostnader I denna kontogrupp redovisas kostnader för lokal- och markhyror för landsting-

ets verksamhet. Här redovisas även kostnader för fastighetsservice avseende så-

väl förhyrda lokaler som egna fastigheter. Kostnader för egen personal som arb e-

tar med fastighetsservice redovisas däremot i kontoklass 4.

Kontona kan underindelas i egna respektive hyrda lokaler. I bokslutsstatistiken efterfrågas Lokal- och fastighetskostnader totalt, det vill säga kontogrupp 60.

Dessutom ska kontona 601 och 607 särredovisas.

601 Lokalhyror På detta konto redovisas hyreskostnader för hyrda lokaler. Som hyra redovisas

det av fastighetsägaren debiterade beloppet, bestående av grundhyra och de h y-

restillägg som ingår i hyresbeloppet, exempelvis vatten och avlopp, bränsle med

mera. Även hyreskostnader för garage och parkeringsplatser redovisas här.

Kostnader för el som kan särskiljas redovisas däremot på konto 631. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.


82 82

602 Markhyror På detta konto redovisas kostnader för hyra/ arrende av mark. Här redovisas

också tomträttsavgäld i det fall landstinget inte har äganderätt till den mark på

vilken byggnaden står.

605 Lokaltillbehör På detta konto redovisas kostnader för sådana förbrukningsinventarier som hör

till lokalen och kan betraktas som lokaltillbehör, det vill säga är nödvändiga för

att göra lokalen allmänt användbar för den där bedrivna verksamheten. Till så-

dana lokaltillbehör räknas till exempel fast tak- eller väggarmatur för belysning,

persienner, gard iner, fasta mattor, fasta klädhängare och dylikt. Däremot räknas

inte möbler eller andra liknande inventarier till lokaltillbehör.

606 Fastighetsservice På detta konto redovisas kostnader för fastighetsservice. Här redovisas kostnader

för sophämtning och sotning för fastigheter där landstinget bedriver verksamhet.

På detta konto redovisas även kostnader för städning, fönsterputsning och hygi-

en för fastigheter och lokaler. Om lokalvårdare däremot är anställd hos land s-

tinget redovisas deras löner i kontoklass 4.

Vid behov kan underkonton läggas upp för till exempel sophämtning, sotning

och städning.

607 Reparation och underhåll av fastigheter och lokaler På detta konto redovisas kostnader för reparationer och underhåll av fastigheter

och lokaler. Här redovisas även sådana reparationer av hyrda lokaler som ej b e-

talas av hyresvärden. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

609 Övriga lokalkostnader På kontot redovisas lokalkostnader för vilka speciella konton ej lagts upp i kon-

togruppen. Här redovisas till exempel fastighetsskatt.

62 Hyra/leasing av anläggningstillgångar I denna kontogrupp redovisas kostnader för den lösegendom som landstinget

hyr/ leasar av utomstående och till vilken landstinget inte har äganderätt. Sam t-

liga kostnader för hyra och operationell leasing redovisas i denna kontogrupp

förutom leasing av bilar och andra transportmedel, v ilka redovisas i kontogrupp

66. För definition av operationell leasing se Rådet för kommunal redovisnings

rekommendation nr 13.1. De som önskar skilja på korttidshyra och leasing kan

använda särskilda underkonton.

Finansiell leasing redovisas i kontoklass 1-2. I bokslutsstatistiken efterfrågas Hyra av anläggningstillgångar totalt, det vill säga kontogrupp 62.

621 Hyra/leasing av IT-utrustning På detta konto redovisas kostnader för hyra/ leasing av IT-utrustning som t ex

PC och server.

622 Hyra/leasing av medicinteknisk apparatur På detta konto redovisas samtliga kostnader för den medicintekniska apparatur

som landstinget hyr/ leasar av utomstående och till vilka landstinget inte har

äganderätt.


83

629 Hyra/leasing övriga anläggningstillgångar Här redovisas hyra och leasingkostnader för övriga anläggningstillgångar som

inte återfinns i annan kontoindelning, till exempel kontorsutrustning och tele-

fonväxel.

63 Energi med mera I denna kontogrupp redovisas landstingets kostnader för energi, bränsle och va t-

ten för driften. I bokslutsstatistiken efterfrågas Energi med mera totalt, det vill säga kontogrupp 63.

631 El På detta konto redovisas kostnader för elektrisk energi till landstingets verksa m-

het. Kostnader för elektrisk belysning som ingår som en del i lokalhyra redov isas

på konto 601 Lokalhyror.

632 Gas (ledningsburen) På detta konto redovisas kostnader för gas till landstingets verksamhet.

633 Eldningsolja På detta konto redovisas kostnader för eldningsolja till landstingets verksamhet.

636 Fjärrkyla På detta konto redovisas kostnader för fjärrkyla till landstingets verksamhet.

637 Fjärrvärme På detta konto redovisas kostnader för fjärrvärme till landstingets verksamhet.

638 Vatten och avlopp På detta konto redovisas kostnader för vatten och avlopp till landstingets v erk-

samhet. Den vattenavgift som ingår i hyresbeloppet vid hyrda lokaler bokförs

som hyra på konto 601.

639 Övriga energikostnader På detta konto redovisas energikostnader för vilka särskilda konton ej har lagts

upp i kontogruppen.

64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterieal I denna kontogrupp redovisas inköp av förbrukningsinventarier och förbru k-

ningsmateriel. Till inventarier i denna kontogrupp räknas korttidsinventarier och

inventarier av mindre värde. . Här redovisas bland annat IT-program, IT-

material, kontorssaker, köks- och tvättutrustning och arbetskläder/ skyddskläder.

För att inventarier ska gå under benämningen korttidsinventarier ska de ha en

livslängd på högst tre år. Vägledning kan hämtas från Rådet för kommunal r e-

dovisnings Information om korttidsinventarier och inventarier av min dre värde.

Observera att följande grupper av inventarier och material inte redovisas i denna

kontogrupp:

Förbrukningsinventarier som räknas till lokaltillbehör redovisas på konto

605.

Förbrukningsmaterial som enbart används för städning av lokaler redovisas

på konto 606 Fastighetsservice.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Förbrukningsinventarier och förbrukningsmateriel totalt, det vill

säga kontogrupp 64.


84 84

641 Förbrukningsinventarier På detta konto redovisas kostnader för förbrukningsinventarier som inte redov i-

sas i kontogrupp 60. Med förbrukningsinventarier avses dels korttidsinventarier

och dels inventarier av mindre värde.

642 IT-program På kontot redovisas kostnader för programvaruinköp, framförallt standardpr o-

gram, som innehas med nyttjanderätt och ej äganderätt och som inte aktiverats i

konto 121. Här redovisas även licensavgifter, programhyror och underhållsavgif-

ter.

643 IT-material På detta konto redovisas kostnader för förbrukningsmateriel som används till

landstingets egen IT-utrustning. Sådant materiel kan vara disketter, färgpatroner,

kablar med mera.

645 Kontorsmaterial På detta konto redovisas kostnader för förbrukningsinventarier till kontorsä n-

damål av obetydligt värde. Här ingår även förbrukningsmateriel som används

för kontorsarbete, såsom hålslag, häftapparater, linjaler, mallar, pärmar, tid -

skriftssamlare, mappar, stämplar, skrivpapper, block, pennor, tejp och etiketter.

646 Förbrukningsmateriel På detta konto redovisas kostnader för förbrukningsmateriel av allmän karaktär

och materiel med mycket kort varaktighet eller obetydligt värde. Hit hör bland

annat glödlampor, el-proppar, sladdar.

Observera att detta konto inte används för förbrukningsmateriel som används

för städning (konto 606).

647 Trycksaker På detta konto redovisas kostnader för alla slags trycksaker, såsom blanketter,

brevpapper, kuvert, kartotekskort, kvittenser med mera. På detta konto redovisas

även kostnader för produktion av sådana trycksaker, till exempel klichékostn a-

der.

Kostnader för informationsbroschyrer, reklamtrycksaker och liknande redovisas

på konto 693.

648 Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmaterial På detta konto redovisas arbets- och skyddskläder, som föreskrivs enligt arbetar-

skyddslagen eller krävs för särskilda produktionsförhållanden samt skyddsmate-

rial för arbetarskydd. Hit hör olika slags klädespersedlar, skor, handskar,

skyddsglasögon, skyddsmasker och dylikt. På detta konto redovisas även arb e-

tarskyddsmaterial.

65 Reparation och underhåll I denna kontogrupp redovisas kostnader för reparation och underhåll av inven-

tarier och annan utrustning. Däremot redovisas reparation och underhåll av bilar

och andra transportmedel på konto 663 och reparation och underhåll av fastigh e-

ter och lokaler på konto 607. I bokslutsstatistiken efterfrågas Reparation och underhåll totalt, det vill säga kontogrupp 65.

651 Reparation och underhåll av IT-utrustning På detta konto redovisas reparation och underhåll av IT-utrustning såsom PC

och servrar. Här redovisas kostnader för serviceavtal.


85

652 Reparation och underhåll av medicinteknisk apparatur På detta konto redovisas reparation och underhåll av medicinteknisk apparatur.

655 Reparation och underhåll av inventarier På detta konto redovisas reparation och underhåll av inventarier som inte r edo-

visas på övriga konton.

658 Tvätt och underhåll av arbetskläder och andra textilier På detta konto redovisas tvätt och underhåll av arbetskläder och andra textilier.

659 Övriga kostnader för reparation och underhåll På kontot redovisas sådana kostnader för reparation och underhåll för vilka sär-

skilda konton ej har lagts upp inom kontogruppen.

66 Kostnader för transportmedel I denna kontogrupp redovisas kostnader för landstingets egna, hyrda eller leasa-

de transportmedel, såsom bilar, lastbilar, truckar med mera, som används i verk-

samheten. Kostnader för transportmedel omfattar följande slag: drivmedel, fo r-

donsskatt, fordonsförsäkring, reparationer, reservdelar och tillbehör, besik t-

ningskostnader och leasingkostnader.

Observera att transportkostnader som avser inköp av anläggningstillgångar re-

dovisas i anskaffningskostnaden till respektive inköp i kontoklass 1. A vskrivning

på egna transportmedel redovisas inte i denna kontogrupp utan tillsammans

med andra avskrivningar, i kontoklass 1 och 7.

Observera att garagehyra och hyra av parkeringsplats redovisas som hyreskost-

nad , konto 601.

Vid behov att särredovisa olika typer av transportmedel eller transportmedel

som används för olika ändamål kan flera konton inom kontogruppen läggas upp

eller indelning i underkonton göras. I bokslutsstatistiken efterfrågas Kostnader för transportmedel totalt, det vill säga kontogrupp 66.

661 Drivmedel för bilar och andra transportmedel På detta konto redovisas kostnaderna för drivmedel och smörjoljor till landstin g-

ets bilar och andra transportmedel.

662 Försäkring och skatt för bilar och andra transportmedel På detta konto redovisas kostnader för försäkring och skatt för landstingets bilar

och andra transportmedel.

663 Reparationer och underhåll av bilar och andra transportmedel På detta konto redovisas reparationer och underhåll av landstingets bilar och

andra transportmedel.

664 Hyra/leasing av bilar och andra transportmedel På detta konto redovisas hyra och leasing av bilar och andra transportmedel.

669 Övriga kostnader för bilar och andra transportmedel På detta konto redovisas övriga kostnader för landstingets bilar och andra tran s-

portmedel som inte redovisas på särskilda konton.

67 Transporter och frakter I denna kontogrupp redovisas kostnader för transporter och resor, som ej utförs

med egna eller hyrda transportmedel. Till transportkostnader räknas även de

särskilda kostnader som är förenade med transporter, till exempel transportfö r-

säkringar.


86 86

I bokslutsstatistiken efterfrågas Transporter och frakter totalt, det vill säga kontogrupp 67. Dess-

utom ska kontona 671 och 672 särredovisas.

671 Patienttransporter På detta konto redovisas kostnader för patienttransporter, som ej utförs med

egna eller hyrda transportmedel, då inskrivna patienter flyttas mellan olika vår d-

inrättningar. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

672 Sjukresor På detta konto redovisas kostnader för sjukresor som ej utförs med egna eller

hyrda transportmedel. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

679 Övriga transporter och frakter På detta konto redovisas övriga kostnader för transporter och frakter, som inte

avser transport av patienter.

68 Resekostnader På detta konto redovisas kostnader i samband med anställdas resor i tjänsten,

som landstinget reglerar med kontokortsföretag, transportföretag eller resebyrå

enligt på landstinget ställda fakturor. Här redovisas även resekostnader i sa m-

band med utbildningar och dylikt.

Även kostnader som anställda har i samband med tjänsteresa, vilka styrkts med

till landstinget överlämnade verifikationer, ska bokföras här.

Traktamenten och bilersättningar utgör kostnadsersättningar och bokförs i kon-

toklass 4. I bokslutsstatistiken efterfrågas Resekostnader totalt, det vill säga kontogrupp 68.

681 Biljetter På detta konto redovisas kostnader för biljettköp, t ex tåg- och flygbiljetter samt

kostnader för lokala resor med buss och taxi.

683 Kost och logi, Sverige På detta konto redovisas kostnader för kost och logi inom Sverige.

684 Kost och logi, utlandet På detta konto redovisas kostnader för kost och logi i utlandet.

689 Övriga resekostnader På detta konto redovisas övriga resekostnader för vilka särskilda konton ej har

lagts upp inom kontogruppen.

69 Information och PR I bokslutsstatistiken efterfrågas Information och pr totalt, det vill säga kontogrupp 69.

691 Annonsering På detta konto redovisas kostnader för informations- och reklamannonser, omfat-

tande kostnader både för framställning och införande i dagspress, pop ulärpress,

fackpress, kataloger, program och så vidare. Kontot används inte för platsannon-

ser, dessa redovisas på konto 464 Personalrekrytering.

693 Information och reklam På detta konto redovisas kostnader för framställning och extern distribution av

informations- och reklambroschyrer, kataloger och liknande trycksaker.


87

694 Utställningar och mässor På detta konto redovisas kostnader i samband med deltagande och anordnande

av utställningar och mässor, omfattande kostnader för lokal, monterhyra, mater i-

al med mera.

699 Övriga kostnader för information och PR På kontot redovisas kostnader för information och PR för vilka några särskilda

konton ej har lagts upp inom kontogruppen.

70 Representation och övriga försäljningskostnader I bokslutsstatistiken efterfrågas Representation och övriga försäljningskostnader totalt, det vill

säga kontogrupp 70.

707 Representation På detta konto redovisas sådan representation som har d irekt samband med

landstingets verksamhet, det vill säga representation i samband med affärsfö r-

handlingar och liknande. Representationskostnader som debiteras detta konto

ska ingå som ett naturligt led i förhandlingar det vill säga vara ett uttryck för

sedvanlig gästvänlighet i form av värdskap vid inledande av affärsförhandlingar,

under förhandlingar eller som avslutning av dessa. De kostnader som här kan

förekomma kan avse mat, dryck, hotellrum, teaterbiljetter, biljetter till sporteve-

nemang och dylikt. Vid momsavdrag gäller en beloppsgräns som uppgår till

maximalt belopp/ person. Detta betyder att överskjutande moms skall bokföras

som kostnad . För ytterligare info se Skatteverkets hemsida.

(www.skatteverket.se)

Representation som huvudsakligen riktar sig till landstingets anställda redovisas

på konto 463.

72 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran I denna kontogrupp redovisas landstingets allmänna kommunikationskostnader,

det vill säga kostnader för tele- och IT-kommunikation samt postbefordran. I bokslutsstatistiken efterfrågas Tele och post totalt, det vill säga kontogrupp 72.

721 Tele- och IT-kommunikation På detta konto redovisas kostnader för inträdes-, abonnemangs- och utnyttjande-

avgifter för telefonväxel, kostnader för telefonsamtal, fax, telex och så vidare. Här

redovisas även telekostnader vid dataöverföring via hyrda ledningar och via

allmänt kommunikationsnätverk för vilka kostnaderna debiteras separat. Dessa

kostnader omfattar inträdesavgifter, abonnemangsavgifter, trafikavgifter, hyra

för modem med mera.

Kontot kan underindelas.

725 Postbefordran På detta konto redovisas kostnader för postbefordran i samband med extern d is-

tribution av brev som till exempel frankeringsavgifter, frimärken, paketporto,

postförskottsavgifter.

Observera att portokostnader som avser varudistribution inte debiteras detta

konto utan konto 679 Övriga transporter och frakter.

73 Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader I denna kontogrupp redovisas dels kostnader för försäkringspremier som land s-

tinget betalar till försäkringsbolag för att skydda sig mot vissa oförutsebara hä n-


88 88

delser, dels kostnader för förluster på kortfristiga fordringar i samband med

landstingets verksamhet som landstinget står för. I bokslutsstatistiken efterfrågas Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader totalt, det vill säga

kontogrupp 73. Dessutom ska kontona 731, 735 och 738 särredovisas.

731 Försäkringspremier På detta konto redovisas försäkringspremier som landstinget betalar till försä k-

ringsbolag omfattande brand -, avbrotts- inbrotts-, vattenskade-, maskin-, an-

svars-, stöldförsäkringar etc.

På detta konto redovisas även patientförsäkringen i LÖF (Landstingens Ömses i-

d iga Försäkringsbolag). Landstingen betalar en premie avseende årets skadere-

glering. Dessutom har landstingen en premieskuld till LÖF avseende framtida

utbetalningar av skadeersättningar. I samband med bokslutet lämnar LÖF up p-

gift om förändringen av premieskulden. Förändringen konteras enligt nedan och

motkonteras underkonto 223.

På detta konto redovisas ej försäkringar för anställda, kontogrupp 45. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

7311 Förändring av premieskuld till LÖF

På detta konto redovisas den kostnad som landstinget har för förändringar i

skulden för oreglerade skador.

7312 Årets premie till LÖF

På detta konto redovisas årets utbetalningar.

732 Självrisker På detta konto redovisas kostnader för självrisker vid uppkommen skada.

735 Kundförluster På detta konto redovisas landstingets kostnader i samband med att vissa kunder

inte betalar sina avgifter, det vill säga förluster på kundfordringar i kontogrupp

15. En konstaterad kundförlust är alltid odiskutabel medan befarade kundförlu s-

ter alltid måste grundas på en bedömning. Detta gäller särskilt då avgifterna är

mervärdesskattepliktiga och en konflikt kan uppstå mellan företagsekonomiska

och skattemässiga värderingar.

Konstaterade kundförluster redovisas på detta konto med motbokning i kont o-

grupp 15. Eventuellt momsbelopp ska reduceras och debiteras konto 261–263.

Om en kundförlust befaras debiteras detta konto, 735, med konto 159 Värdere-

glering kundfordringar som motkonto. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

737 Larm och bevakning På detta konto redovisas kostnader för larm och bevakning av lokaler.

738 Förluster på kortfristiga fordringar Kontot används när en förlust på kortfristiga fordringar i kontogrupp 16 kan

befaras eller konstateras. Kontot debiteras för befarad förlust med konto 169 som

motkonto.

Då förlusten slutligen konstaterats debiteras konto 738 för fordringens nominella

belopp och berört konto 161–166 krediteras. Samtid igt återförs tid igare reserve-

ring genom att konto 169 debiteras och konto 738 krediteras.

Vid förlust på långfristiga fordringar används konto 8572 Nedskrivning av finan-

siella anläggningstillgångar. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.


89

739 Övriga riskkostnader Kontot används för övriga riskkostnader för vilka några särskilda konton inte

lagts upp inom kontogruppen. Här redovisas ersättning till patienter för utebliv-

na operationer.

75 Övriga tjänster I denna kontogrupp redovisas kostnader för diverse främmande tjänster som ej

avser köp av verksamhet. Tjänster som redovisas i denna kontogrupp kan vara

av varierande slag: mätningskostnader, ritnings- och kopieringskostnader, data-

behandlingskostnader, konsultarvoden för speciella utredningar med mera. I bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga tjänster totalt, det vill säga kontogrupp 75.

753 Redovisnings- och revisionstjänster På detta konto redovisas kostnader för bokföringshjälp (redovisningsbyrå eller

redovisningskonsult/ revisor). Utöver bokföringskostnader redovisas här även

kostnader för extern hjälp med bokslut, årsredovisning samt budgetering och

kalkylering.

Kostnader för arvoden till förtroendevalda revisorer redovisas i kon togrupp 40.

754 IT-tjänster På detta konto redovisas kostnader för IT-konsulter och andra IT-tjänster. Här

redovisas avgifter för nationellt IT-samarbete, befolkningsregister från Skattever-

ket och informationstjänster som Profdoc link.

Observera att hyreskostnader (leasing) för IT-utrustning bokförs på konto 621

och att utgifter för egna IT-program bokförs på konto 642.

755 Konsultarvoden för speciella utredningar På detta konto redovisas konsultarvoden för speciella konsultationer och utred-

ningar över tekniska, administrativa, ekonomiska och skattefrågor med mera.

Kontot används inte för konsultarvoden som avser personalrekrytering (konto

464).

759 Övriga främmande tjänster På detta konto redovisas övriga främmande tjänster.

76 Övriga kostnader I denna kontogrupp redovisas övriga kostnader av olika slag som inte kan place-

ras i kontogrupperna 60–75. Hit hör tillsynsavgifter, kostnader för tidningar, tid -

skrifter och facklitteratur med mera. I bokslutsstatistiken efterfrågas Övriga kostnader totalt, det vill säga kontogrupp 76.

765 Tillsynsavgifter myndigheter På detta konto redovisas miljöavgifter och liknande avgifter som landstinget b e-

talar till myndigheter gällande kontroll och tillsyn över landstingets tillämpning

av fastställda regler, till exempel hanter ing av miljöfarligt avfall.

766 Trängselskatt På detta konto redovisas landstingets kostnader för trängselskatt för sina egna

bilar. För ersättning till personal som kör egen bil se 4397.

767 Tidningar, tidskrifter, facklitteratur På detta konto redovisas kostnader för prenumerationer och inköp av tidningar,

tidskrifter och facklitteratur.


90 90

768 Föreningsavgifter På detta konto redovisas medlemsavgifter till intresseorganisationer och

branschorganisationer.

769 Diverse övriga kostnader På kontot redovisas d iverse övriga kostnader för vilka särskilda konton ej lagts

upp i kontogruppen.

77 Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av anläggningstillgångar

Kontot används för nedskrivning och återföring av nedskrivning av immateriella

och materiella anläggningstillgångar. Nedskrivningar och återföringar redovisas

i resultaträkningen i posten Avskrivningar. Om posterna är mycket stora kan

dessa läggas som en egen rad under Avskrivningar (KRL 6 kap 5§).

Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av finansiella anläggningstill-

gångar redovisas inte här utan tillsammans med övriga finansiella poster i kon-

toklass 8. I bokslutsstatistiken efterfrågas Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar totalt, det vill

säga kontogrupp 77. Dessutom ska kontona 771 och 776 särredovisas.

771 Nedskrivning av anläggningstillgångar På detta konto redovisas nedskrivning av immateriella och materiella anläg g-

ningstillgångar. Har en anläggningstillgång vid räkenskapsårets utgång ett lägre

värde än redovisat värde ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om

värdenedgången kan antas vara bestående enligt KRL 6 kap 5 §. Nedskrivningen

debiteras detta konto och krediteras respektive anläggningstillgångs värder e-

gleringskonto. Vid behov kan kontot u nderindelas. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

776 Återföring av nedskrivning av anläggningstillgångar På detta konto redovisas återföring av nedskrivning av immateriella och mater i-

ella anläggningstillgångar.

Återföring av nedskrivningen ska göras om skälen för nedskrivnin gen fallit bort.

Vid behov kan kontot underindelas. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

78 Förlust vid avyttring och utrangering av anlägg-ningstillgångar, upplösning av aktiverat bidrag till statlig infrastruktur

I denna kontogrupp redovisas sådana kostnader som ska påverka verksamhetens

kostnader i form av förlust vid avyttring och utrangering av anläggningstill-

gångar, liksom upplösning av aktiverat bidrag till statlig infrastruktur. I kont o-

gruppen redovisas förluster vid avyttring och utrangering av anläggningstill-

gångar som ingår i kontogrupperna 10, 11 och 12. Observera att kvittning av rea-

lisationsvinst och realisationsförlust ej får ske. Vinster vid avyt tring redovisas på

konto 397.

En anläggningstillgång upphör att redovisas som tillgång i samband med att den

avyttras eller när den slutgiltigt tas ur bruk och det bedöms att den inte kommer

att betinga något värde i samband med en framtida avyttring. Vinst eller förlust

vid avyttring eller utrangering redovisas i rörelseresultatet med det belopp som

utgör skillnaden mellan vad som erhålls för tillgången och dess redovisade värde


91

inkl eventuell momsjustering. Se även Rådet för kommunal redovisnings r e-


Om säljaren vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgång ar

ger köparen en räntefri eller subventionerad kredit ska räntesubventionen bea k-

tas när realisationsresultatet fastställs.

För att underlätta framtagande av finansieringsanalys bör kontona delas upp på

försäljningspris respektive bokfört värde.

Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar redovisas på konto 853. I bokslutsstatistiken efterfrågas Förlust vid avyttring av anläggningstillgångar totalt, det vill säga

kontogrupp 78.

781 Förlust vid avyttring och utrangering av immateriella anlägg-ningstillgångar

Kontot debiteras för förlust vid avyttring och utrangering av immateriella a n-

läggningstillgångar, det vill säga om försäljningsbeloppet/ ersättningen underst i-

ger tillgångens bokförda värde.

7811 Försäljningspris vid förlust vid försäljning av immateriella anläggnings-tillgångar


tillgången understiger det bokförda värdet.

7812 Bokfört värde vid förlust vid försäljning av immateriella anläggningstill-gångar


för avyttrad tillgång understiger bokfört värde.

7813 Bokfört värde vi utrangering av immateriella anläggningstillgångar

På detta underkonto redovisas det bokförda värdet vid utrangering.

782 Förlust vid avyttring och utrangering av byggnader och mark Kontot debiteras för förlust vid avyttring och utrangering av mark och byggn a-

der, det vill säga om försäljningsbeloppet/ ersättningen understiger tillgångens

bokförda värde och momsjustering.

7821 Försäljningspris vid förlust vid försäljning av byggnader och mark


avyttrad tillgång understiger det bokförda värdet.

7822 Bokfört värde vid förlust vid försäljning av byggnader och mark


för avyttrad tillgång understiger bokfört värde. 7823 Bokfört värde vi utrangering av byggnader och mark

På detta underkonto redovisas det bokförda värdet vid utrangering.

7824 Momsjustering vid förlust vid försäljning av byggnader

På detta underkonto debiteras momsjustering vid försäljning av byggnad. Mot-

konto är 1679 Justeringsbelopp vid överlåtelse eller ändrad användning av en

investeringsvara.

783 Förlust vid avyttring och utrangering av maskiner och inven-tarier

Kontot debiteras för förlust vid avyttring och utrangering av maskiner och inven-

tarier, det vill säga om försäljningsbeloppet/ ersättningen understiger tillgångens

bokförda värde och momsjustering.

7831 Försäljningspris vid förlust vid försäljning av maskiner och inventarier


tillgången understiger det bokförda värdet.


92 92

7832 Bokfört värde vid förlust vid försäljning av maskiner och inventarier


för avyttrad tillgång understiger bokfört värde.

7833 Bokfört värde vid utrangering av maskiner och inventarier

På detta underkonto redovisas d et bokförda värdet vid utrangering.

7834 Momsjustering vid förlust vid försäljning av maskiner och inventarier

På detta underkonto debiteras momsjustering vid försäljning av maskiner och

inventarier. Motkonto är 1679 Justeringsbelopp vid överlåtelse eller ändrad an-

vändning av en investeringsvara.

788 Upplösning av aktiverat bidrag till statlig infrastruktur Upplösningen (kostnadsföringen) av bidrag till statlig infrastruktur (konto 139)

redovisas på detta konto. Motkontering 1399. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

79 Avskrivningar I denna kontogrupp redovisas avskrivningar på anläggningstillgångar som ingår

i kontogrupperna 10, 11 och 12. I bokslutsstatistiken efterfrågas Avskrivningar totalt, det vill säga kontogrupp 79.

791 Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar På detta konto redovisas avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar,

det vill säga tillgångar som redovisas i kontogrupp 10.

792 Avskrivning på byggnader och markanläggningar På detta konto redovisas avskrivningar på byggnader, det vill säga tillgångar

som omfattas av kontogrupp 11. Följande underindelning kan användas.

7921 Avskrivning på byggnader

7922 Avskrivning på leasingavtal för byggnader

7925 Avskrivning på markanläggningar

7926 Avskrivning på leasingavtal för pågående nybyggnad

793 Avskrivning på maskiner och inventarier På detta konto redovisas avskrivningar på maskiner, utrustning och inventarier,

det vill säga anläggningstillgångar som omfattas av kontogrupp 12. Kontot kan

underindelas enligt följande:

7931 Avskrivning på IT-utrustning

7932 Avskrivning på medicinteknisk apparatur

7933 Avskrivning på byggnadsinventarier

7934 Avskrivning på bilar och andra transportmedel

7935 Avskrivning på leasingavtal för maskiner och inventarier

7936 Avskrivning på förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av landstinget

7937 Avskrivning på inventarier i annans fastighet

7939 Avskrivning på övriga maskiner och inventarier

8. Intäkter och kostnader utanför verksamhetsresultat I kontoklass 8 redovisas resultaträkningens intäkter och kostnader efter verk-

samhetens nettokostnader. Här ingår poster i resultatsteg 2 och 3.

Kontoklassen har indelats i följande grupper:


93

Skatteintäkter

Bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag

Avgifter i utjämningen

Finansiella intäkter och kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader

Årets resultat

80 Skatteintäkter I denna kontogrupp samlas skatteintäkter baserade på landstingets eget skatt e-

underlag. Här redovisas de månatliga utbetalningarna, prognosen för avräk-

ningslikviden och justeringsposten för prognosen. Periodisering ska göras enligt

Rådets rekommendation nr.4.2. I bokslutsstatistiken efterfrågas Skatteintäkter totalt, det vill säga kontogrupp 80. Dessutom ska

kontona 801, 802 och 803 särredovisas.

801 Preliminära månatliga skatteinbetalningar På detta konto redovisas skatteintäkter som löpande kommer landstinget tillg o-

do under inkomståret. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

802 Prognos för avräkningslikvid På detta konto redovisas prognosen för avräkningslikviden. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

803 Justeringspost av skatteintäkter På detta konto redovisas d ifferensen mellan prognosen av avräkningslikviden för

föregående år och den faktiska avräkningen för samma år. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

809 Övriga skatter Här redovisas övriga skatteintäkter för vilka särskilt konto inte lagts upp i denna

kontogrupp.

82 Bidrag från utjämningen och generella statliga bi-drag

I denna kontogrupp redovisas bidrag i skatteutjämningssystemet som infördes år

2005. Utjämningen beräknas dels för skillnader i skattekraft (inkomstu tjämning),

dels för skillnader i strukturella förhållanden (kostnadsutjämning). Landsting

vars skattekraft är lägre än den av staten garanterade nivån får ett inkomstu t-

jämningsbidrag av staten. Dessutom får de landsting som har sämre strukturella

förutsättningar än riksgenomsnittet ett kostnadsutjämningsbidrag från staten

Ett landsting kan samtidigt få ett bidrag och betala en avgift inom systemet. Bi-

dragen ska särredovisas på separata konton i d enna kontogrupp medan avgifter-

na redovisas i kontogrupp 83, Avgifter till staten.

Särskilda införanderegler tillämpas för åren 2005-2011.

Utjämningssystemet ska bruttoredovisas. I bokslutsstatistiken efterfrågas Bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag totalt, det

vill säga kontogrupp 82. Dessutom ska kontona 821, 822, 823, 824, 825, 828 och 829 särredovi-

sas. .

821 Inkomstutjämningsbidrag Här redovisas det bidrag som utbetalas till de landsting som har ett eget skatt e-

underlag som understiger d en garanterade nivån i inkomstutjämningen.


94 94


822 Strukturbidrag På detta konto redovisas det strukturbidrag som ingår i utjämningssystemet. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

823 Införandebidrag På detta konto redovisas det införandebidrag som ingår i utjämningssystemet. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

824 Regleringsbidrag På detta konto redovisas det regleringsbidrag som staten betalar ut. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

825 Kostnadsutjämningsbidrag På detta konto redovisas det kostnadsutjämningsbidrag som ingår i utjämning s-

systemet. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

828 Bidrag för läkemedelsförmånen På detta konto redovisas den ersättning landstinget erhåller av staten för läk e-

medelsförmånen. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

829 Generella bidrag från staten På detta konto redovisas förekommande generella bidrag från staten som ligger

utanför utjämningssystemet. Här redovisas bl a bidrag för minskad sju kfrånvaro. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

83 Avgifter i utjämningen I denna kontogrupp redovisas avgifter i skatteutjämningssystemet som infördes

år 2005. Utjämningen beräknas dels för skillnader i skattekraft (inkomstutjäm-

ning), dels för skillnader i strukturella förhållanden (kostnadsutjämning). Land s-

ting vars skattekraft är högre än den av staten garanterade nivån betalar en in-

komstutjämningsavgift till staten. Dessu tom betalar de landsting som har bättre

strukturella förhållanden än riksgenomsnittet en kostnadsutjämningsavgift till

staten.

Ett landsting kan samtidigt få ett bidrag och betala en avgift inom systemet. A v-

gifterna ska särredovisas på separata konton i denna kontogrupp medan bidr a-

gen redovisas i kontogrupp 82.

Utjämningssystemet ska bruttoredovisa, i bokslutsstatistiken.

I bokslutsstatistiken efterfrågas Avgifter i utjämningen totalt, det vill säga kontogrupp 83. Dessut-

om ska kontona 831, 834 och 835 särredovisas.

831 Inkomstutjämningsavgift På detta konto redovisas den avgift som landsting betalar som har ett eget skat-

teunderlag som överstiger den garanterade nivån i inkomstutjämningen. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

834 Regleringsavgift På detta konto redovisas den regleringsavgift som staten tar in. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.


95

835 Kostnadsutjämningsavgift På detta konto redovisas den kostnadsutjämningsavgift som ingår i utjämning s-

systemet. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

84 Finansiella intäkter I denna kontogrupp redovisas dels utdelning på aktier och andelar, dels räntein-

täkter på likvida medel, kundfordringar, lånefordringar med mera.

Här redovisas även vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, åte r-

föring av nedskrivning av finansiella tillgångar och valutakursvinster. I bokslutsstatistiken efterfrågas Finansiella intäkter totalt, det vill säga kontogrupp 84. Dessutom

ska kontona 841, 842, 843, 845, 847, 848 och 849 särredovisas.

841 Utdelning på aktier och andelar På detta konto redovisas utdelning på aktier och andelar. Om både aktier i utom-

stående företag och koncernföretag förekommer, bör kontot underindelas, alte r-

nativt utnyttjas annan koddel för motpart. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

842 Ränteintäkter På detta konto redovisas ränteintäkter avseende banktillgodohavanden, lån e-

fordringar, obligationer med mera.

Ränteintäkter på kundfordringar redovisas inte på detta konto utan särredovisas

på konto 845. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

843 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar På detta konto redovisas vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar.

Kontot används i samband med bokslut i de fall försäljningsintäkten för avyttrad

anläggningstillgång överstiger det bokförda värdet. Vid försäljning krediteras

försäljningsintäkten detta konto. Kontot debiteras, vid försäljningstillfället eller

vid bokslut, med det bokförda värdet.

För att underlätta framtagande av finansieringsanalys bör kontot delas upp på



Förlust vid avyttring redovisas på konto 853.

Vinst vid avyttring av obligationer och andra värdepapper som utgör omsät t-

ningstillgång redovisas på konto 849. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

845 Ränteintäkter på kundfordringar På detta konto redovisas erhållna dröjsmålsräntor på kundfordringar.


847 Återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar På detta konto redovisas återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar.

Återföring av nedskrivningen ska göras om skälen för nedskrivningen fallit bort.

Nedskrivning av finansiella tillgångar redovisas på konto 857. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8471 Återföring av nedskrivningar av finansiella omsättningstillgångar

8472 Återföring av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar


96 96

848 Valutakursvinster På detta konto redovisas sådana differenser som uppstår vid omräkning av u t-

ländsk valuta till svenska kronor på grund av att kursen på den utländska valu-

tan under kredittiden stigit (vid fordringar) eller sjunkit (vid skulder). Kontot

används löpande för realiserade kursvinster av finansiell karaktär, det vill säga

kursvinster som avser upplånade eller u tlånade medel när betalning ska ske i

utländsk valuta.

När det gäller orealiserade valutakursvinster har man hittills tillämpat värd e-

ringsprinciper för fordringar och skulder i utländsk valuta som grundar sig på

lägsta värdets princip för fordringar och högsta värdets princip för skulder. Detta

har inneburit att orealiserade kursvinster inte ska redovisas men att hänsyn ska

tas till orealiserade kursförluster. Redovisning av enbart orealiserade kursförlu s-

ter kan ge en missvisande bild av resultat och ställning och vara ett uttryck för en

överdriven försiktighet. Orealiserade kursvinster får därför avräknas mot oreali-

serade kursförluster om lånen är upptagna i flera valutor i syfte att minska risken

för kursförluster. En överskjutande vinst får vid kvittning inte ingå i resu ltatet. Se

KRL 6 kap. 9§.

Se även anvisningar till konto 858 Valutakursförluster, konto 286 Kortfristiga lån

i utländsk valuta samt 238 Långfristiga lån i utländsk valuta. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8481 Realiserade valutakursvinster

8482 Orealiserade valutakursvinster

849 Övriga finansiella intäkter På detta konto redovisas landstingets finansiella intäkter för vilka särskilda ko n-

ton ej lagts upp i denna kontogrupp. Här redovisas till exempel vinst vid avyt t-

ring av obligationer och andra värdepapper som utgör omsät tningstillgång.

Vinst vid avyttring av värdepapper som utgör anläggningstillgång redovisas på

konto 843. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

85 Finansiella kostnader I denna kontogrupp redovisas landstingets räntekostnader för kort - och långfris-

tig upplåning samt utnyttjande av krediter. Även kostnader för upptagande av

nya lån, till exempel utländska lån, liksom löpande kostnader för dessa lån red o-

visas i denna kontogrupp.

Här redovisas också bland annat förlust vid avyttring av finansiella anläggning s-

tillgångar, nedskrivning av finansiella tillgångar och valutakursförlu ster. I bokslutsstatistiken efterfrågas Finansiella kostnader totalt, det vill säga kontogrupp 85. Dessut-

om ska kontona 852, 853, 855, 857, 858 och 859 särredovisas.

852 Räntekostnader På detta konto redovisas låneräntor på kort- och långfristig upplåning och ränte-

kostnader som avser landstingets kreditutnyttjande som ränta på checkräkning s-

kredit med mera. Kreditavgifter i samband med checkräkningskredit behandlas

som räntekostnader.

Räntekostnader på leverantörsskulder redovisas inte på detta konto utan på kon-

to 855. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.


97

853 Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar På detta konto redovisas förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgån g-

ar. Kontot används i samband med bokslut i de fall försäljningsintäkten för a v-

yttrad anläggningstillgång understiger det bokförda värdet. Vid försäljning kr e-

d iteras försäljningsintäkten detta konto. Kontot debiteras, vid försäljningstillfället

eller vid bokslut, med det bokförda värdet.

För att underlätta framtagande av finansieringsanalys bör kontot delas upp på



Vinst vid avyttring redovisas på konto 843. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

855 Räntekostnader för leverantörsskulder På detta konto redovisas utbetalda dröjsmålsräntor som avser leverantörssku l-

der. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

856 Bankkostnader På detta konto redovisas sådana avgifter och provisioner till banker som avser

bankers tjänster i samband med betalningsförmedling, valutatransaktioner med

mera.

857 Nedskrivningar av finansiella tillgångar På detta konto redovisas nedskrivning av finansiella tillgångar.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgån g-

en har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är best å-

ende. En finansiell omsättningstillgång ska redovisas enligt lägsta värdes princip.

Nedskrivningen debiteras detta konto och krediteras respektive anläggningstil l-

gångs värderegleringskonto. Vid behov kan kontot underindelas.

Återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar redovisas på konto 847. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8571 Nedskrivningar av finansiella omsättningstillgångar

8572 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

858 Valutakursförluster På detta konto redovisas sådana differenser som uppstår vid omräkning av u t-

ländsk valuta till svenska kronor på grund av att kursen på den utländska valu-

tan under kredittiden sjunkit (vid fordringar) eller stigit (vid skulder). Kontot

används för kursförluster av finansiell karaktär, det vill säga för kursförluster

som avser upplånade eller utlånade medel i utländsk valuta. Kursförluster bok-

förs när de realiserats eller vid bokslut om kursförluster kan konstateras utifrån

balansdagens kurs.

Enligt KRL 6 kap. 9 § ska skulder i utländsk valuta omräknas enligt balansdagens

kurs om denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. Kvit tning av orealise-

rade kursförluster mot orealiserade kursvinster får ske om lånen är upptagna i

flera valutor i syfte att minska risken för kursförluster. Se även anvisningar till

konto 848 Valutakursvinster, konto 286 Kortfristiga lån i utländsk valuta sa mt

238 Långfristiga lån i utländsk valuta. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8581 Realiserade valutakursförluster

8582 Orealiserade valutakursförluster


98 98

859 Övriga finansiella kostnader På detta konto redovisas landstingets finansiella kostnader för vilka särskilda

konton ej lagts upp i denna kontogrupp. Här redovisas till exempel förlust vid

avyttring av obligationer och andra värdepapper som utgör omsättningstillgång.

Förlust vid avyttring av värdepapper som utgör anläggningstillgång redovisas

på konto 853.

Här redovisas även räntedelen i årets pensions- och löneskattekostnad och ränte-

del på leasingskulden. Ytterligare indelning i underkonton kan göras. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8591 Räntedel i årets pensionskostnad

På detta konto redovisas den del av den blandmodellens pensionskostnader som

definieras som räntekostnad . Denna del av ökningen utgör en kostnad som deb i-

teras detta konto med konto 221 Avsättningar för pensioner som motkonto. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8592 Räntedel i årets löneskattekostnad

På detta konto redovisas den del av löneskatten som hänförs till värdesäkringen

av pensionsavsättningen vilken debiterats konto 8591, räntedel i åreta pension s-

kostnad . Kostnaden för räntedel i årets löneskattekostnad debiteras detta konto

med konto 222 Avsättning för särskild löneskatt avseende pensioner som mot-

konto. Kontot efterfrågas i bokslutsstatistiken.

8595 Räntedel på leasingskuld

Här redovisas räntekostnaden på leasingskulden.

87 Extraordinära intäkter I denna kontogrupp redovisas intäkter som ligger utanför landstingets ord inarie

verksamhet och som är sällsynta och samtid igt uppgår till väsentliga b elopp. För

att en intäkt ska klassificeras som extraordinär ska följande tre kriterier samtid igt

vara uppfyllda.

Händelsen eller transaktionen som ger upphov till intäkten saknar klart sam-

band med landstingets ord inarie verksamhet.

Händelsen eller transaktionen är av sådan typ att den inte kan förväntas in-

träffa ofta eller regelbundet.

Intäkten uppgår till ett väsentligt belopp.

Extraordinära intäkter ska specificeras till storlek och sin art i not. Kvittning får

inte ske mellan extraordinära intäkter och kostnader. I bokslutsstatistiken efterfrågas Extraordinära intäkter totalt, det vill säga kontogrupp 87.

871 Extraordinära intäkter Kontot används för redovisning av extraordinära intäkter. Eftersom extraordin ä-

ra intäkter enligt reglerna ska specificeras kan särskilda underkonton läggas upp

vid behov.

88 Extraordinära kostnader I denna kontogrupp redovisas kostnader som ligger utanför landstingets ord ina-

rie verksamhet och som är sällsynta och samtid igt uppgår till väsentliga belopp.

För att en kostnad ska klassificeras som extraordinär ska följande tre kriterier

samtid igt vara uppfyllda.

Händelsen eller transaktionen som ger upphov till kostnaden saknar klart

samband med landstingens ord inarie verksamhet.


99

Händelsen eller transaktionen är av sådan typ att den inte kan förväntas in-

träffa ofta eller regelbundet.

Kostnaden uppgår till ett väsentligt belopp.

Extraordinära kostnader ska specificeras till storlek och sin art i not. Kvittning får

inte ske mellan extraordinära kostnader och intäkter. I bokslutsstatistiken efterfrågas Extraordinära kostnader totalt, det vill säga kontogrupp 88.

881 Extraordinära kostnader Kontot används för redovisning av extraordinära kostnader. Eftersom extraord i-

nära kostnader enligt reglerna ska specificeras kan särskilda underkonton läggas

upp vid behov.

89 Årets resultat I denna kontogrupp redovisas årets resultat (förändringen av eget kapital). Här

redovisas skillnaden mellan samtliga bokförda intäkter och kostnader. I bokslutsstatistiken efterfrågas Årets resultat totalt, det vill säga kontogrupp 89.

891 Årets resultat På detta konto redovisas saldot av samtliga intäkter och kostnader. Bokföring en

på kontot sker i samband med bokslutet med motbokning på eget kapital i b a-

lansräkningen, konto 202 Årets resultat.

Documents

L RS Handbok Uppdat 20110127