Lär mer om EU

3LÄR MER OM EU Internationella programkontoret

Om materialetDet här materialet har tagits fram av Pedagogiskt Centrum GR Utbildning på uppdrag av Internationella Programkontoret.

Projektledare: Sofia ReimerTexter och material: Sofia Reimer, Mats Andersson,

Natalie Lindqvist, Kristoffer Hedram, Ulrik Fostvedt och Fredrik Åkerlind.

Stort tack till referensgruppen bestående av Alexandra Rask, Amie Kronblad, Anders Spännargård, Lars Rask, Malin Lindberg, Mikael Ganea och Therese Persdotter.

FörordDenna lärarhandledning är en del av det utbildnings-material som tagits fram inom ramen för det svenska förvaltningspartnerskapet, ”Lär mer om EU”. Den är framtagen för att passa samhällskunskapsunder-visningen på gymnasiet, men delar av den kan också användas i grundskolans senare årskurser. I fem temaområden finns övningar i olika nivåer; Värdera, Beskriva och förklara, Undersöka, Diskutera och argumentera och Simulera. Användandet av digitala verktyg betonas och har fått ett eget kapitel. Som bilaga till lärarhandledningen finns en uppdaterad version av det uppskattade rollspelet Kollektivet. Internationella programkontoret har sedan 2009 på regeringens uppdrag varit förmedlingsorgan för Sveriges förvaltningspartnerskap. Detta är ett samar-bete mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och den svenska regeringen som syftar till att öka kun-skapen om och engagemanget för EU-frågor i Sverige. Genom det svenska förvaltningspartnerskapet har ett stort antal lärare i samhällskunskap deltagit i kompetensutveckling, lärare och skolledare har besökt EU:s institutioner i Bryssel och Strasbourg och på 125 skolor över hela landet finns nu Skolambassadörer för EU: lärare som utbildats för att inspirera och stödja sina kollegor i arbete med att väcka intresset och höja kunskapsnivån kring EU-frågor i skolan. Lärarhandledningen har tagits fram av Pedagogiskt Centrum, GR utbildning på uppdrag av Internationella programkontoret. Projektansvarig vid Internationella programkontoret har varit Angela Andersson.

Helene Säll Matsson Angela AnderssonAvdelningschef Undervisningsråd

InnehållAnvändArguIde...............................................................................................................4

Koppling.till.styrdokumenten...............................................................................................4

5.teman................................................................................................................................... 5

övningarna.............................................................................................................................. 6

MAKt.&.InFlytAnde.........................................................................................................8

Värdera.......................................................................................................................................................9

Beskriva.och.förklara..............................................................................................................................9

Undersöka................................................................................................................................................ 10

Diskutera.och.argumentera.................................................................................................................12

Simulera.....................................................................................................................................................13

Annat.material.........................................................................................................................................13

eKonoMI.&.hAndel.........................................................................................................14

Värdera......................................................................................................................................................15

Beskriva.och.förklara.............................................................................................................................15

Undersöka.................................................................................................................................................16

Diskutera.och.argumentera.................................................................................................................17

Simulera.................................................................................................................................................... 18

ArbetA.&.studerA........................................................................................................20

Värdera......................................................................................................................................................21

Beskriva.och.förklara.............................................................................................................................21

Undersöka................................................................................................................................................22

Diskutera.och.argumentera................................................................................................................23

Simulera....................................................................................................................................................23

Annat.material....................................................................................................................................... 24

Asyl.&.MIgrAtIon..........................................................................................................26

Värdera.....................................................................................................................................................27

Beskriva.och.förklara............................................................................................................................27

Undersöka............................................................................................................................................... 28

Diskutera.och.argumentera............................................................................................................... 29

Simulera................................................................................................................................................... 30

Annat.material....................................................................................................................................... 30

MIljö.&.hållbAr.utvecKlIng..................................................................................32

Värdera.....................................................................................................................................................33

Beskriva.och.förklara............................................................................................................................33

Undersöka............................................................................................................................................... 34

Diskutera.och.argumentera................................................................................................................35

Simulera....................................................................................................................................................35

Annat.material....................................................................................................................................... 36

ordlIstA............................................................................................................................39

dIgItAlA.verKtyg..........................................................................................................43

AnnAt.MAterIAl.............................................................................................................45

bIlAgA:.KolleKtIvet.–.ett.spel.oM.eu

© Copyright Internationella programkontoret 2012. Materialet får fritt kopieras och användas i utbildningsverksamhet så länge källa anges.

Lär mer om EU – övningar metoder och tips för EU-undervisningGrafisk form/illustrationer och layout: Matador kommunikation ABTryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012

Ma

kt &

infl

yta

nd

eE

kon

om

i & h

an

de

lA

rbe

te &

stu

de

raA

syl &

mig

rati

on

Milj

ö &

hål

lbar

utv

eckl

ing

4 5Internationella programkontoret LÄR MER OM EU LÄR MER OM EU Internationella programkontoret

Här finner du en användarguide för Lär mer om EU. Handledningen som du har i din hand är framför allt framtagen för att passa samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. Men det går även bra att använda sig av vissa övningar i grundskolans senare årskurser.

Lär mer om EU indelad i fem teman – Makt & infly-tande, Ekonomi & handel, Arbeta & studera, Asyl & migration, samt Miljö & hållbar utveckling. Tanken är att du både ska kunna fördjupa dig i ett tema eller välja och vraka bland övningar från alla teman.

Varje tema har fem övningsnivåer – Värdera, Beskriva och förklara, Undersöka, Diskutera och argumentera och Simulera. Dessutom finns till några av temana förslag på annat material som kan vara användbart i samband med det aktuella temat.

I en del av övningarna föreslås användning av digitala verktyg. En mer utförlig förklaring av hur dessa kan användas i undervisning finner du i kapitlet Digitala verktyg.

Fakta

Spelet Kollektivet rekommenderas att användas som en del i din EU-undervisning!

Du hittar Kollektivet som bilaga till lärarhandledningen.

Koppling till styrdokumentenDenna lärarhandledning är i första hand framtagen för att användas i samhällskunskapsundervisning på gymnasiet. Men vissa av övningarna lämpar sig även för undervis-ning i grundskolans senare årskurser.

Samhällskunskap 1De.tydligaste.kopplingarna.till.ämnet.samhällskun-skap.finns.i.följande.centrala.innehåll.i.kurserna.1b,.1a1.och.1a2:• Demokrati och politiska system på lokal och nationell

nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärds-teorier.

AnvändArguIde 5 temanLär mer om EU är tematiskt upplagd, vilket innebär att fokus ligger på EU:s praktiska arbete och inte bara på hur de olika institutionerna fungerar. Att ha kunskap om EU-institutionerna är givetvis centralt för att förstå EU men behöver inte betyda att det är där du börjar. Den kunskapen kan eleverna tillskansa sig på vägen.

Det tematiska upplägget får ibland till följd att de olika delarna är svåra att dela upp i vattentäta skott. Vissa av övningarna kan därför röra sig mellan fler än ett tema.

Makt & inflytande fokuserar framför allt på vilken makt EU-institutionerna har att påverka dess medborgare, medlemsländer och omvärlden - och omvänt – vilka påverkansmöjligheter EU-medborgare och medlemslän-der har att påverka EU:s förda politik. Begreppen mel-lanstatlighet, överstatlighet och utvidgning lyfts fram. Även EU:s syfte och bildandet av unionen behandlas i viss utsträckning.

Ekonomi & handel behandlar EU:s ekonomi ur olika aspekter. Här finns övningar som fokuserar på medlemsav-gifter, euro-samarbetet och bistånd. Även handel inom EU och med tredje land tas upp, och då både ur ett medborgar- och medlemslandsperspektiv. I temat lyfts frågor som rör monopol, konkurrens och den inre marknaden, vilket kan ge en förståelse för den fria rörligheten gällande varor och tjänster. Dessutom behandlas EU:s syfte till viss del.

Arbeta & studera behandlar framför allt den fria rörlig-heten för människor – dess möjligheter och svårigheter - med fokus på möjligheterna för medborgarna i EU:s medlemsländer att arbeta och studera inom unionen. I temat kan du exempelvis hitta övningar riktade mot jämställdhet, diskriminering, arbetskraftsinvandring och ungdomsarbetslöshet.

I temat Asyl & migration fokuseras det också på den fria rörligheten för människor, men ur ett annat perspektiv än i Arbeta och Studera. Här koncentrerar vi oss på hur EU:s öppna gränser ger upphov till en gemensam flyktingpolitik, trafficking och gränsöverskridande säker-hetssamarbeten. Du finner även övningar som handlar om möjligheterna som EU-medborgare och tredjelands-medborgare att resa inom Europa.

I Miljö & hållbar utveckling kan du arbeta med frågor som rör hållbar utveckling både ur ett medborgar-, med-lemslands och EU-perspektiv. Vad kan/bör du göra och vad kan/bör EU göra är de frågor som framför allt lyfts fram. Miljömärkningar, utsläppsrätter och allmänningens dilemma tas upp.

tips vid temaFördjupning

Låt eleverna omvärldsbevaka via Twitter. Flera politiker och organisationer använder Twitter för att nå ut med sina budskap och idéer. Samtidigt är det betydligt lättare att komma i kontakt med en politiker genom twitter än vtia andra kanaler. Välj ut ett antal twittrande personer och/eller organisationer som eleverna får följa. De får då dagsfärska uppdateringar som de kan använda sig av i temaarbetet.

Med hjälp av tjänsten paper.li (www.paper.li) kan eleverna göra digitala tidningar med aktuella händelser från Twitter. Då kan de skapa digitala läromedel om temat som de själva har varit med och tagit fram.

Det.finns.även.kopplingar.till.delar.av.följande.centrala.innehåll:• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbets-

marknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resurs-fördelning utifrån olika förutsättningar.

I.det.centrala.innehållet.finns.det.också.krav.på.att.eleven.arbetar.med.olika.presentationsformer..I.handledningen.finns.övningar.som.gör.att.eleven.kan.träna.detta:• Presentation i olika former och med olika tekniker med

betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

När eleven arbetar med övningarna kommer också många av de färdigheter som återfinns i kunskapskraven att användas. Exempel på detta är att redogöra, jämföra, argumentera och analysera.

Samhällskunskap årskurs 7–9I.samhällskunskap.årskurs.7–9.finns.de.tydligaste.kopplingar.i.följande.centrala.innehåll:• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och

innehåll.• Sveriges politiska system med Europeiska unionen,

riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.


ÖvningarnaVarje tema har fem övningsnivåer – Värdera, Beskriva och förklara, Undersöka, Diskutera och argumentera och Simulera. Alla övningar är utformade som att de läses av eleven. Detta gör att flera av övningarna skulle kunna sät-tas direkt i händerna på eleverna. Emellertid är det inget material för självstudier utan tanken är att undervisande lärare väljer de övningar som passar in i den inriktning och nivå undervisningen kring EU har.

Många av övningarna går med fördel att kombineras med övningar från andra övningsnivåer i samma tema. Då finner du en som guidar dig vidare till den rekom-menderade övningen.

VärderaÖvningarna är framför allt tänkta att användas som en introduktion till temat. De påståenden som du möter här kräver sällan någon större förförståelse. Tanken med Värdera är att eleverna ska starta sin tankeprocess kring EU och det valda temat.

Värderingsövningar kan göras på flera sätt. Ett förslag är fyra hörn-övningar där klassrummets hörn får representera de olika alternativen. Eleverna får välja ett alternativ genom att placera sig där det passar med de egna värderingarna.

En annan form som är bra om man har en stor grupp och/eller ont om tid är använda sig av röda och gröna lappar. Varje elev får en grön och en röd lapp, det går bra med vanliga A4. Läraren läser upp ett påstående och deltagarna håller upp grön om de håller med och röd om de inte håller med. Om man är osäker eller tycker något mitt emellan kan man hålla upp båda lapparna.

Det finns även ett flertal digitala responsverktyg du kan använda dig av. Med verktygen Mentimeter (www.mentimeter.com) eller Socrative (www.socrative.com) kan eleverna i realtid rösta på det förslag de anser mest relevant och rimligt. På en projektor kan klassen se resul-tatet direkt och får då ett fint diskussionsunderlag. En av de stora fördelarna med att arbeta med dessa program är att de är enhetsoberoende, vilket menas att du som lärare kan låta eleverna rösta med hjälp av en mobiltelefon, surfplatta eller dator.

Det finns mängder av olika värderingsövningar och det går att hitta mer information om detta på webben. Viktigt att tänka på oavsett övningsform är att eleverna alltid bör ges möjlighet att motivera sitt ställningstagande.

Beskriva och FörklaraÖvningarna du finner här är av en något enklare karaktär. De fokuserar framför allt på att eleverna ska redogöra för och dra slutsatser kring temats kärna.

I temat Makt & inflytande hittar du allra flest övningar av denna form. Anledningen är att du och dina elever ska

kunna fokusera några få lektioner på EU-undervisning och här finna tillräckligt med underlag för detta.

Flera av övningarna under Beskriva och förklara saknar förslag på presentationsform. Tanken är att under-visande lärare själv väljer den presentationsform som passar henne eller honom och klassen bäst.

UndersökaDessa övningar har mer av en fördjupande karaktär. Här ställs det högre krav på egen faktainsamling och analys av det funna materialet. Bland dessa övningar är ofta olika presentationsformer föreslagna, allt från statistisk analys till nyhetsreportage.

Diskutera och argumenteraHär ska eleven kunna ställa saker mot varandra, göra jämförelser och arbeta med relevanta argument. Det kan handla om diskussioner likväl muntligt eller digitalt som med pennan.

SimuleraHär finner du simuleringsövningar. Varje tema behandlar varsin EU-institution: Europeiska rådet, Europaparla-mentet, Europeiska unionens råd, Kommissionen och lobbyorganisationer i EU. Uppgiften är att simulera hur besluts förbereds och fattas inom ramen för de fem EU-institutionerna. Syftet är att genom upplevelsebaserat lärande öka kunskapen bland eleverna om hur EU-institutionerna arbetar i praktiken. Här får eleverna både göra undersökningar, diskutera och argumentera.

Då dessa övningar är ett rollspel krävs förberedelser. För att eleverna ska känna ett ägandeskap över sin roll krävs ofta en längre faktainsamlingsperiod. Detta under-lättar för eleverna att argumentera utifrån sin roll och leva sig in i denna. Allt från några lektioner till flera månaders förberedelser kan vara aktuellt.

Själva simuleringen tar några på varandra följande lektionstimmar till en dag eller flera dagar i anspråk. Det finns ett värde i att alla klär sig formellt, att lokalen som ska användas för debatt möbleras så att det upplevs som en plenisal och att alla (även du som lärare) använder sig av ett formellt språk. Känslan av att befinna sig i en EU-institution blir då starkare, vilket gör upplevelsen mer påtaglig.

En avslutad simulering bör alltid efterföljas av diskus-sion. Under diskussionen kan ni tillsammans resonera över hur resultatet av debatten/förhandlingarna blev och varför det blev så. Ni kan dra paralleller till verklighetens EU och diskutera vad ni kan dra för lärdomar av simule-ringen.


VärDErA.1..EU.som.fredsbevarande.projekt• Det andra världskriget är huvudorsaken till att EU

finns• Tack vare EU-samarbetet har vi haft fred i Europa

sedan andra världskrigetOrganisera som en värderingsövning.

2..Den.politiska.makten• Vembordehamestmakt?

a. Kommunen b. Landstinget/regionen c. Staten d. EU

• Vemharmestmakt?a. Riksdag b. Regering c. Europaparlamentet d. Kommissionen

Organisera som en värderingsövning.

3..Sverige,.EU.och.världen• Hur har Sveriges ställning i världen förändrats

i och med medlemskapet i EU? Organisera som en värderingsövning med följande alternativ: a. Sveriges makt internationellt har ökat genom med-

lemskapet i EU b. Sveriges makt internationellt har minskat genom

medlemskapet i EU c. Eget förslag

4..EU.och.demokratin• EU är en demokratisk organisation• Som medborgare är möjligheterna att påverka EU min-

dre än möjligheterna att påverka riksdag och regering• Inslagen av folkvalda representanter i EU bör ökaOrganisera som en värderingsövning.

MAKt.&.InFlytAnde

BESKriVA Och FÖrKlArA

1.. Varför.bildades.EU?Gör en undersökningDu ska undersöka vad allmänheten anser vara de vikti-gaste orsakerna bakom bildandet av EU. Du har två alternativ på tillvägagångssätt. • Gå ut på skolan eller bland allmänheten och gör en

intervjuundersökning.• Skapa en enkät med Google Docs-Formulär

( www.docs.google.se) och skicka ut denna till de perso-ner du önskar svara på denna. Google kommer spara resultaten för dig och även skapa diagram.

Sammanställ och jämförSammanställ de olika svaren som kommit fram. Jämför dessa med den bild som EU ger själv. Vad visste de inter-vjuade egentligen om detta? Är det viktigt att känna till denna bakgrund?

ArgumenteraBestäm dig för det du anser vara den absolut viktigaste orsaken till att EU bildades. Argumentera för att den är det.

2.. Var.får.du.mest.inflytande?Du har precis börjat på ett nytt jobb. Väl där får du veta att de anställda har stort inflytande på arbetsplatsen. Det finns två grupper, en som lägger alla förslag och en som fattar alla beslut. Det är bara tillåtet att vara med i en grupp och du får inte under den tid du är anställd byta grupp.

Fundera självVilken av grupperna skulle du vilja vara med i och varför?

Diskutera i helklassVilken av grupperna skulle du vilja vara med i och varför?

Undersök• Vem lägger förslag och vem fattar beslut i EU?• Varför fungerar det på detta sätt?• Ser det likadant ut i det svenska statsskicket, riksdag

och regering?

Ma

kt &

infl

yta

nd

e


3.. Hur.går.det.till.när.EU.fattar.beslut?Beskriv kortfattat hur det går till när EU fattar beslut. Beskriv också kortfattat vilken funktion följande instan-ser har i detta:• EU-kommissionen• Regeringen• Riksdagen• Europaparlamentet• Ministerrådet

Undersök• Hur går det till när den beslutade lagen ska införas

i Sverige?

4.. Vad.sysslar.EU.inte.med?EU sysslar med många olika slags frågor. Det finns dock frågor som EU inte ansvarar för. Ta reda på vilka dessa är. Varför tror du att ansvaret för just dessa frågor ligger hos medlemsländerna?

5.. Kan.Sverige.bryta.mot.EU:s.regler?Vad händer om Sverige bryter mot EU:s regler? Hur fung-erar EU-domstolen samt vilken roll har den i detta fall?

6.. MedborgarinitiativetSedan Lissabonfördraget 2010 finns det inom EU något som kallas medborgarinitiativet. Förklara vad detta inne-bär. Har det använts någon gång?

UnDErSÖKA

1.. Att.påverka.politikenFundera själv och antecknaHur skulle du göra om du skulle vilja påverka politiken som vår regering för? Hur skulle du göra om du skulle vilja påverka den politik som förs i EU?

UndersökVilka möjligheter finns det när det gäller möjligheterna för oss medborgare att påverka regeringen och EU? Vilka är skillnaderna?

PåverkaPresentera ett eget förslag på hur medborgarnas infly-tande skulle kunna öka i det svenska politiska systemet eller i EU. Arbeta igenom förslaget så noggrant som möjligt genom att titta på detaljerna, fundera över invändningar, få respons från klasskamrat, lärare eller någon annan. Skicka ditt förslag till någon företrädare för ett politiskt parti i Sverige eller i EU. Kom ihåg att argumentera för förslaget. Analysera svaret.

2.. Vem.bestämmer.egentligen?Riksdagen är det lagstiftande organet i det svenska stats-skicket. Regeringens viktigaste uppgift är att styra riket, det är också härifrån de allra flesta förslag riksdagen ska ta ställning till kommer ifrån. I och med medlemskapet i EU har även regeringen fått en lagstiftande funktion.

Undersök• Hur ser regeringens lagstiftande funktion ut?• Hur har riksdagen arbete förändrats i och med att vi är

med i EU?

AnalyseraHar det skett en maktförskjutning mellan regering och riksdag? Med andra ord har någon fått mer eller mindre makt sedan Sveriges inträde i EU?

3.. Var.ska.besluten.fattas?Börja med att förklara följande begrepp:• Stat• Vad är skillnaden mellan begreppen stat, land och

nation?• Suverän stat• Mellanstatliga relationer• Överstatliga relationer

Undersök• I vilka frågor har EU rätt att fatta överstatliga beslut?• Hur har utvecklingen sett ut under EU:s historia vad

gäller överstatligheten?

• Finns det planer på att föra in fler områden under överstatligheten?

• Vad tycker de politiska partierna om överstatligheten? Kontakta två partier, från de olika blocken, och hör vad de tycker. Efter ”Var ska besluten fattas?” rekommenderas

övning 3 under Diskutera och argumentera!

4.. Får.jag.vara.med?Förutom att länderna måste betala medlemsavgift för att få vara med i EU ställs det en hel del andra krav på de länder som vill vara med i EU.

Fundera självVilka krav anser du vara de viktigaste att ställa för att få vara med i EU?

Undersök• Hur går det till att ansöka om medlemskap?• Vilka krav ställs på det land som vill vara med?• Vilka länder är i dagsläget kandidatländer? • Varför är det svårare för Turkiet att bli medlem än vad det var för Sverige?

DiskuteraHur stort bör EU bli?

5.. Rött.kortDe flesta organisationer reagerar om medlemmarna börjar göra något annat än vad de skrev under när de gick med i organisationen. I slutändan kan det leda till att medlemmar utesluts.

Undersök• Kan medlemsländer bli uteslutna ur EU?• Vad händer om ett medlemsland bryter mot reglerna?

Vilka straff kan landet få?• Flera länder har brutit mot EU:s regler vad gäller

EURO-samarbetet. Två exempel på detta är Italien och Grekland. Vad har de gjort och har de straffats på något sätt av EU?

• I Ungern har den politiska utvecklingen gått åt höger. Det innebär att partier med åsikter långt ute på höger-kanten är de som har den politiska makten. Det finns de som menar att Ungern bryter mot EU:s regler på några områden, bland annat när det gäller tryckfrihe-ten. Ta reda på mer om detta och se om EU reagerat på något sätt.

AnalyseraVarför är det svårt för EU att ta i med hårdhandskarna och bestraffa medlemmarna?

6.. Den.folkvalda.institutionenEU kritiseras ibland för att vara en institution med ett demokratiskt underskott, d.v.s att medborgare upplever det är svårt att påverka EU. Som ett försök till att minska underskottet fick det folkvalda Europaparlamentet i och med Lissabonfördraget mer makt som lagstiftare i EU. Men valdeltagandet till Europaparlamentet är lågt.

Gör en undersökningDu ska undersöka vad allmänheten tycker om deras möjlighet att påverka EU och värdet av europaparla-mentsvalet. • Upplever de att de kan påverka EU? • Röstade de i förra valet? Kommer de rösta i nästa? • Varför? Varför inte?

Du kan göra på två sätt:• Gå ut bland allmänheten och gör en intervjuundersök-

ning.• Skapa en enkät med Google Docs – Formulär

( www.docs.google.se) och skicka ut denna till de perso-ner du önskar svara på denna. Google kommer spara resultaten för dig och även skapa diagram.

Sammanställ och analyseraSammanställ de olika svaren som kommit fram. Kan du se några mönster? Råder det ett demokratisk underskott i EU?

7.. Storebror.ser.dig!?Sverige införde våren 2012 det av EU beslutade datalag-ringsdirektivet. Det finns dock många som är negativa till detta direktiv.

Undersök• Vad innebär datalagringsdirektivet?• Varför har EU beslutat om detta?• Vilka argument för de fram som är för detta?• Vilka argument för de fram som är mot detta?

Kontakta EUTa kontakt med en svensk europaparlamentariker som är för och en som är mot datalagringsdirektivet. Vilka argument för de fram?

Efter ”Storebror ser dig!?” rekommenderas övning 6 under Diskutera och argumentera!

Ma

kt &

infl

yta

nd

e


5.. Med.eller.inte?Det finns ingen politisk enighet om att Sverige bör vara med i EU. Inte heller är den svenska befolkningen överens om detta. Ta reda på vilka argument de som är för respek-tive mot medlemskapet i EU för fram.

Debattera detta i klassrummet, antingen utifrån egen åsikt eller genom att klassen delas i en för och en motsida:a. Sverige ska vara med i EUb. Sverige bör gå ur EU

6.. Datalagring.–.bra.eller.dåligt?. Gör övning 6 under Undersöka först!

Vad tycker du om datalagringsdirektivet? Ta ställning och argumentera för din sak. Gör detta i form av ett twitter flöde under hashtagen #datalagring.

7.. UtvidgningsministerDu har blivit utsedd till utvidgningsminister i Sverige. Du är övertygad om att Turkiet bör bli medlem i EU. Du ska nu hålla ditt första tal inför dina kollegor i EU. Vad ska du säga i Europeiska unionens råd?

Utgå från följande punkter då du skriver ditt tal:• Därför ska Turkiet bli medlem!• Det är bra för Europa på grund av att …• Vilket motstånd finns och vilka argument kan

kollegorna tänkas föra fram?• Var ska du söka stöd?

Gå vidareSkapa en podcast om varför Turkiet ska gå med i EU. Klassen antar olika roller i programmet, men utgår från de tal som innan skrivits. Det finns flera tjänster och program för detta, två väl fungerande är Cinch (www.cinch.fm) och Audacity (www.audacity.sourceforge.net/?lang=sv). Podcasten kan med fördel kan läggas upp på Itunes Store eller liknande för yttre spridning.

DiSKUtErA Och ArgUMEntErA

1.. EU.i.ljuset.av.den.historiska.utvecklingenDet finns ganska tydliga tecken på att stora förändringar, som till exempel östblockets upplösning på 1990-talet, påverkat EU:s utveckling.

Visualisera och diskuteraJämför EU-samarbetet med den historiska utvecklingen. Visualisera händelseförloppet genom att skapa en tids-linje. Verktyget Dipity (www.dipity.com) kan vara till din hjälp.

Diskutera hur det kan hänga ihop, hur viktiga har vissa händelser varit, vilken har varit viktigast och så vidare. Kan förändringar i EU:s organisation kopplas till yttre händelser? Denna diskussion kan föras såväl skriftligt som muntligt.

2.. Sverige.=.EuropaDe finns de som menar att länderna i Europa förenas av något gemensamt; historiskt, kulturellt, religiöst med mera. Ta reda på vad detta kan vara som gör oss européer till någon sorts enhet. Redovisa utifrån övningens rubrik och argumentera för att Sverige = Europa.

Detta kan göras i form av en kortfilm. Mobilkameran kan räcka som teknik. Lägg upp på YouTube (www.youtube.com) eller Vimeo (www.vimeo.com) för yttre spridning.

3.. Mer.eller.mindre.överstatlighet?. Gör övning 3 under Beskriv och förklara först!Skriv en argumenterande debattartikel kring temat överstatlighet i EU. Bestäm dig för om du tycker att den ska öka eller minska och ge konkreta exempel på politik-områden som ska omfattas av överstatliga beslut eller politikområden som ska tas bort.

4.. Påverka.EU!. Gör övning 7 under Beskriv och förklara i temat Makt

& inflytande först! Gör några av övningarna under Beskriv och förklara

först!Temat för övningarna i detta kapitel är makt och infly-

tande. Tänk tillbaka på de övningarna du tidigare gjort.

Arbeta i gruppa) Diskutera i gruppen och lyft fram sådant som har med

makt och inflytande i EU att göra och som ni skulle vilja förändra.

b) Bestäm er för en av de saker ni lyft fram.c) Författa ett medborgarinitiativ kring detta.

SiMUlErA

Europeiska.rådet.–.utrikes-.och.säkerhetspolitikInstitution: Europeiska rådet består av medlemsländernas stats- och regeringschefer samt av Europeiska rådets ord-förande, kommissionens ordförande samt unionens höga representant. Europeiska rådet lägger upp riktlinjerna för EU och beslutar på ett övergripande plan om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Det som Europeiska rådet kommer överens om kallas ”slutsatser”. I Europeiska rådet krävs alltid enhällighet. Europeiska rådet brukar träffas fyra gånger om året. När Europeiska rådet träffas kallas ofta dessa möten för ”toppmöten”.

Uppdrag: Ni ska simulera ett ”toppmöte” mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer. På dagord-ningen står att Europeiska rådet ska försöka enas kring slutsats med en gemensam hållning i en aktuell utrikes- eller säkerhetspolitisk fråga (vilken fråga väljs av läraren). Denna slutsats kommer därefter vara något som Europe-iska unionens råd (medlemsländernas utrikesministrar) ska förhålla sig till i sitt framtida arbete.

Genomförande: Klassen delas in i varsitt land (alterna-tivt att några delar på ett land). Dessa ska nu representera varsin stats- eller regeringschef i Europeiska rådet. Stats- och regeringscheferna har i uppgift att undersöka sina länders ståndpunkt i frågan.

Därefter samlas alla i plenum och ska genom diskussion komma överens om en slutsats som alla länder kan stå bakom. Varje land tilldelas några minuter att muntligt framföra sitt lands inställning. Därpå följer förhandlingar där Europeiska rådets ordförande (läraren) fördelar ordet. Regerings- och statscheferna författar under förhandlingarna slutsatsförslag som de sedan kan rösta om. För att slutsats-förslag ska bli gällande krävs alla länder röstar för det.

Tips: Ni kan läsa mer om Europeiska rådet och dess aktuella arbete på www.european-council.europa.eu

AnnAt MAtEriAl

www.levandehistoria.se Forum för levande historia har tagit fram ett pedagogiskt material kallat Den livsfarliga historien. Det handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. Materialet inkluderar övningar samt tre upplevelsebaserade spel på temat - ”En by som alla andra”, ”I skuggan av ett krig – Iriaz” och ”I skuggan av ett krig – Kazor”. Detta kan fungera bra som underlag för undervisning och diskus-sion kring syftet och bakgrunden till EU.

Ma

kt &

infl

yta

nd

e


VärDErA.1.. Medlemsavgiften• Sverige betalar för mycket i avgift till EU och får för

lite tillbaka• Det mest rättvisa systemet är att alla länder betalar

lika mycket i medlemsavgiftOrganisera som en värderingsövning.

2.. Maten.vi.äter• Svensk mat är säkrast• Svensk mat är miljövänligast• Mat producerad i EU är säkrare än mat producerad

utanför EUOrganisera som en värderingsövning.

3.. Euron• Sverige bör införa euro som valuta• Euron har gjort att det blivit dyrare• Euron gör det lättare för länder och människor i

Europa att handla med varandra• Det är eurons fel att länder i Europa drabbats av

finanskrisOrganisera som en värderingsövning.

4.. Biståndet• Sverige bör ge mer bistånd till utvecklingsländer• Sveriges bistånd bör delas ut av EUOrganisera som en värderingsövning.

eKonoMI..&.hAndel

BESKriVA Och FÖrKlArA.1.. Vad.kostar.det?Om du vill vara medlem i en organisation är det för det mesta inte gratis men medlemskapet kan också medföra att du får något för pengarna. På samma sätt är det att vara medlem i EU.

Undersök• Vad kostar det Sverige per år att vara med i EU och

hur mycket får vi tillbaka?• Vilka länder betalar mest och vilka betalar minst?• Vilka länder får mest tillbaka från EU och vilka får

minst?• Vad händer om ett land inte betalar medlemsavgiften?

Använd Excel eller Google Docs – Spreadsheats (www.docs.google) för att arbeta med datan. Här kan ett obegränsat antal personer föra in data som sedan kan bearbetas.

FörklaraDärför betalar vissa länder mer och andra länder min-dre i medlemsavgift.

2.. EU:s.utgifter.och.inkomsterVad består EU:s utgifter och inkomster av? Vem kon-trollerar EU:s pengar samt hur går detta till?

3.. SystembolagetFörklara följande begrepp:• Fri konkurrens• Monopol• Oligopol

UndersökKonkurrensreglerna inom EU syftar framför allt till att undvika monopolsituationer men trots det har system-bolagets monopol godkänts av EU.• Vilka är orsakerna till att Sverige kan ha kvar sitt

monopol?Det finns de i Sverige som vill avskaffa monopolet och det finns de som vill behålla det. • Vilka argument för de fram som är för respektive

mot monopolet?

�Efter ”Systembolaget” rekommenderas övning 2 under Diskutera och argumentera!

Eko

no

mi &

ha

nd

el


4.. Den.inre.marknadenTa reda på vad som menas med den inre marknaden och varför den är central för det europeiska samarbetet.

5.. EuronEuron är en del av EMU, det ekonomiska och monetära samarbetet. Detta samarbete består av tre etapper, vilka är etapperna och vad innebär de? Varför är Sverige inte med i etapp 3?

För att kunna delta fullt ut i EMU- samarbetet måste länderna uppfylla kraven i stabilitetspakten. Vilka är kraven? Flera länder har under senare år haft svårt att leva upp till dessa krav, till exempel Grekland och Italien. Hur har EU reagerat på detta?

�Efter ”Euron” rekommenderas övning 5 under Undersöka!

�Efter ”Euron” rekommenderas övning 1 under Diskutera och argumentera!

4.. TullarTullfriheten mellan medlemmarna i EU är en av grundbultarna i det europeiska samarbetet. Mot resten av världen har EU däremot tullar av olika slag.

Undersök• Hur ser EU:s regler ut vad gäller tullar?• Vad är GSP en förkortning av? Vad är syftet med

GSP?

5.. Kronan.vs..Euron2003 genomfördes en folkomröstning i Sverige ifall vi skulle införa euro som valuta. Nej-sidan vann.

UndersökKontakta representanter från Sveriges riksdagspartier och undersök vad de anser om euron respektive kronan.• Borde vi införa euro som valuta i Sverige? Varför,

varför inte?• Borde vi genomföra en ny folkomröstning? Varför,

varför inte? Presentera deras åsikter och argument i form av en nyhetsartikel.


1.. Krona.eller.Euro?Gör övning 5 under Beskriv och förklara först!Skriv en insändare till en tidning för eller mot ett svenskt medlemskap i EURO-samarbetet.

Håll en diskussion i klassrummet kring temat: för eller mot ett svenskt medlemskap i EURO-samarbetet? Dela klassen i två och låt dem förbereda sig. Organisera klassrummet som det engelska underhuset och debat-tera.

2.. Monopol.eller.inte?Gör övning 3 under Beskriv och förklara först!Ta ställning till om du är för eller mot det svenska monopolet på försäljning av alkohol. Argumentera för din ståndpunkt. Gör detta i form av ett twitterflöde under hashtagen #systembolaget

3.. Bistånd.via.EU.eller.direkt.från.Sverige?.Gör övning 3 under Undersök först!Är det bättre och effektivare om Sverige själv sköter sitt bistånd än att det går via EU. Ta ställning och argumentera. Gör detta i form av ett twitterflöde under hashtagen #bistånd

4.. Påverka.EU!.�Gör övning 7 under Beskriv och förklara i kapitlet

Makt & inflytande först!�Gör några av övningarna under Beskriv och förklara

först!Temat för övningarna i detta kapitel är ekonomi och handel. Tänk tillbaka på de övningarna du tidigare gjort.

Arbeta i gruppa) Diskutera i gruppen och lyft fram sådant som har

med ekonomi och handel i EU att göra och som ni skulle vilja förändra.


UnDErSÖKA.1.. Varifrån.kommer.maten?.UndersökBesök en livsmedelsbutik och undersök varifrån varorna kommer. Försök att avgränsa genom att välja en produkt av något slag som kött, sylt, choklad, ost och så vidare. • Vilka ursprungsländer dominerar? • Hur är varorna som kommer från ett EU-land märkta?

Finns det skillnader gentemot varor från andra områden?

• Ta reda på vad Cassis de Dijon-principen är och vilken betydelse den haft. Varför omfattas inte det svenska snuset av denna princip?

2.. Ett.fredsbevarande.EU?Ett av syftena med det europeiska samarbetet var att knyta Tyskland och Frankrike samman för att förhindra fler krig. Fred skulle uppnås med hjälp av ekonomiskt samarbete.

Undersök• Finns det andra exempel på ekonomiskt samarbete

som lett till fred?• Det finns de som menar att två västerländska demo-

kratier aldrig krigat mot varandra. Stämmer det och är i så fall västerländsk demokrati en garant för fred?

3.. BiståndspolitikDu arbetar för en frivilligorganisation som arbetar med olika biståndsprojekt. Du har fått i uppgift att undersöka hur biståndspolitiken ser ut i EU och dess medlemsländer. Tanken är att du ska publicera fakta på frivilligorganisationens hemsida.

Undersök• Hur fungerar EU:s biståndspolitik? • Vilka olika former har biståndet?• Vilka är det som får ta emot biståndet?• Hur mycket av det svenska biståndet går via EU och

hur mycket kommer direkt från Sverige?Presentera i form av ett informationsmaterial lämpligt för webben.

�Efter ”Biståndspolitik” rekommenderas övning 3 under Diskutera och argumentera!

Eko

no

mi &

ha

nd

el


5.. BiståndsministerDu har blivit utsedd till biståndsminister i Sverige. Du är övertygad om att biståndet till fattiga länder från EU bör öka. Du ska nu hålla ditt första tal inför dina kol-legor i EU. Vad ska du säga?Utgå från följande punkter då du skriver ditt tal:• Varför är detta viktigt?• Hur ska detta genomföras? Vilka förslag har du?• Kommer det att kosta pengar och i så fall var ska de

tas ifrån?• Vilket motstånd finns och vilka argument kan de

tänkas föra fram?• Var ska du söka stöd?

Gå vidareSkapa en podcast om varför biståndet till fattiga länder från EU bör öka. Klassen antar olika roller i program-met, men utgår från de tal som innan skrivits. Det finns flera tjänster och program för detta, två väl fungerande är Cinch (www.cinch.fm) och Audacity (www.audacity.sourceforge.net/?lang=sv). Podcasten kan med fördel läggas upp på Itunes Store eller liknande för yttre spridning.

SiMUlErA

Europaparlamentet.–.internationell.handel.&.tullar.Institution: Europaparlamentet är europeiska unionens folkvalda församling. Europaparlamentet ska representera närmare en halv miljard människor som lever i de 27 med-lemsländerna. I Europaparlamentet finns 754 ledamöter och dessa väljs i allmänna val vart femte år. Ledamöterna är uppdelade i sju politiska grupper, dessa utgår från ideologisk ståndpunkt och inte från vilken nation ledamöterna tillhör. Mellan sammanträdena arbetar parlamentarikerna i parti-grupperna och i Europaparlamentets olika utskott.

Europaparlamentet delar den beslutande makten med Europeiska unionens råd, och tillsammans antar eller ändrar de EU-kommissionens förslag till beslut. För att Europa-parlamentet ska ta beslut krävs enkel majoritet.

Uppdrag: Ni är ledamöter i utskottet för internationell handel och ska ha utskottsförhandlingar. Ledamöterna i utskottet ska ge ett betänkande angående EU:s tullar mot tredje land. Betänkandet ska senare läggas fram för alla ledamöter i Europaparlamentet.

Genomförande: Klassen delas in i de sju olika partigrup-perna. Dela klassen jämnt över grupperna. De partigrupper som finns (2012) är:

• Europeiska folkpartiets grupp• Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och

demokrater i Europaparlamentet• Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa• Gruppen Europeiska konservativa och reformister• Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen• Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster• Gruppen Frihet och demokrati i Europa

Undersök hur er partigrupp ser på internationell handel och tullar till tredje land. Gör efterforskningar och låt samla ihop argument som stödjer partigruppens inställning.

Därefter samlas ni för utskottsförhandlingar. Ledamö-terna presenterar då respektive partigrupps inställning i tur och ordning. Därefter öppnas debatten fri. Utskottsordfö-randen (läraren) leder förhandlingarna och fördelar ordet mellan ledamöterna.

Målet är att ledamöterna ska formulera ett betänkande (en gemensam text) om utskottets inställning gällande EU:s internationella handel och tullar. Då betänkandet ska presen-teras för Europaparlamentet är det viktigt att mer än hälften av ledamöterna står bakom det, då parlamentet beslutar med enkel majoritet.

Röstning: Ta reda på det aktuella antalet ledamöter för varje partigrupp i Europaparlamentet. I parlamentet har varje ledamot en röst. Så ju fler ledamöter partigrupper har, ju fler röster har partigruppen bakom sig i utskottsförhand-lingarna.

Eko

no

mi &

ha

nd

el


VärDErA

1.. Arbeta.utomlands• Det svåraste med att arbeta utomlands är:

a. Språket b. Kulturen c. Den sociala situationen, vänner och familj d. Annat


2.. Gemensam.arbetsmarknad• Genom det svenska medlemskapet i EU får jag ökade

möjligheter att få jobb• Det är viktigt att medlemsländerna har likadana regel-

verk om minimilön och anställningsvillkorOrganisera som en värderingsövning.

3.. Ungdomsarbetslöshet• Sänk lönerna för ungdomar så att företagen vill anställa • Sänk pensionsåldern så att ungdomar får lättare att

komma ut på arbetsmarknadenOrganisera som en värderingsövning.

4.. Diskriminering.på.jobbet• Kvinnor har samma möjlighet att bli chefer som män• Personer med annan härkomst än svensk bör kvoteras

in på arbetsmarknaden• Arbetsgivaravgiften för personer med annan härkomst

än svensk bör sänkas så att de lättare kan ta sig in på arbetsmarknaden



1.. De.fyra.friheterna.De fyra friheterna är en av de viktigaste principerna inom EU.

Ta reda på• Vad innebär de fyra friheterna?• Varför är de viktiga?• Vad är syftet med dem?• Vilken av friheterna har varit svårast att få att fungera?

Varför är det så?

2.. Kan.du.studera.var.som.helst?I framtiden vill du kanske plugga utomlands. Frågan blir då hur det fungerar.

BeskrivTänk dig att du fått i uppgift skriva ett informationsblad om möjligheterna att studera på universitet i ett annat EU-land. Ta reda på vad som gäller för att genomföra det och beskriv detta kortfattat i form av ett informationsblad.

3.. Kan.du.arbeta.var.som.helst?När du är klar med din utbildning och ska börja arbeta kanske du vill göra det i ett annat EU-land. Frågan blir då hur det fungerar.

BeskrivTänk dig att du har fått i uppgift att skriva en guide som beskriver vad som gäller om du vill arbeta i ett annat EU-land. Ta reda på vad som gäller och beskriv detta kortfattat. Detta kan antigen redovisas skriftligt, i digital form, som en film eller liknande.

4.. Att.rösta.i.EU-landDu har bosatt dig i ett annat EU-land för att arbeta. Val-dagen till Europaparlamentet börjar närma sig. Ta reda på om du får rösta i fler än ett land.

5.. Diskriminering.Både i EU:s fördrag och EU:s stadga fastställs de medborg-liga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som alla

ArbetA..&.studerA

Arb

eta

& s

tud

era


som bor i unionen har. Detta är en viktig grundbult för EU. Dessa rättigheter skyddar bland annat mot diskriminering.

Ta reda på• Vad är diskriminering på arbetsmarknaden enligt EU?• Skiljer sig EU:s regelverk om diskriminering på arbets-

marknaden från våra svenska lagar om diskriminering?

Diskutera i grupp• Kan ni komma på och beskriva exempel på situationer

där diskriminering kan förekomma i skolan eller på en arbetsplats?

UnDErSÖKA

1.. LavaldomenEn konflikt i Vaxholm 2004 satte EU:s regler på prov vad gäller fri rörlighet. Sverige hamnade i EU-domstolen med något som kom att kallas Lavaldomen.

Undersök• Vad det var som hände i Vaxholm?• Vilka konsekvenser fick domen för Sverige och den

svenska arbetsmarknaden?• Har detta påverkat EU:s regler på något sätt?�Efter ”Lavaldomen” rekommenderas övning 1 under

Diskutera och argumentera!

2.. Lön.och.könKvinnor och män tjänar inte lika mycket, inte ens för samma arbete. Inom EU tjänar kvinnor i genomsnitt 15 % mindre än vad männen gör (2012). I en del av medlems-länderna är skillnaderna ännu större.

Undersök och fundera• Hur ser de dagsaktuella siffrorna i EU och i Sverige ut

när det gäller kvinnors löner i förhållande till mäns?• Hur ser utvecklingen ut om vi jämför med hur det såg

ut för 10 år sedan?• I vilket land inom EU är skillnaderna störst? Försök att

förklara vad det kan bero på.• Vilka kan konsekvenserna bli om skillnaderna är

mycket stora?• Vad gör EU åt detta?• Vad tycker du att EU borde göra?

Gå vidareSpela in en film ”Lön och kön” som belyser könsskillna-der i samhället. Denna kan läggas upp på en gemensam plattform, till exempel Youtube (www.youtube.com) eller Vimeo (www.vimeo.se).

3.. Hur.jämställt.är.Sverige?Vi har nog uppfattningen att vi är bäst i EU, ja kanske i världen, på jämställdhet. Men är det verkligen så?

UndersökFör att göra denna undersökning fullständig kan klassen delas in i olika grupper som täcker alla de 27 medlemslän-derna.• Hur mäts jämställdhet? Om det finns flera metoder

måste klassen komma överens om en gemensam för att kunna jämföra de olika länderna.

• Undersök valt land med hjälp av metoden.Presentera resultatet gemensamt i form av ett bildspel, en tidning eller liknande.


1.. Billig.arbetskraft.�Gör övning 1 under Undersök först!Diskutera för- och nackdelar med den fria rörligheten av arbetskraft. Kommer billigare arbetskraft att konkurrera ut den svenska arbetskraften? Lyft fram positiva såväl som negativa aspekter. Diskutera detta i form av ett twitter flöde under hashtagen #arbetskraft.

2.. Påverka.EU!.�Gör övning 7 under Beskriv och förklara i temat Makt

och inflytande först!�Gör några av övningarna under Beskriv och förklara

först!Temat för övningarna i detta kapitel är att arbeta och studera inom EU. Tänk tillbaka på de övningarna du tidigare gjort.

I gruppa) Diskutera i gruppen och lyft fram sådant som har med

arbetsmarknad och studiemöjligheter i EU att göra och som ni skulle vilja förändra.


3.. JämställdhetsministerDu har blivit utsedd till jämställdhetsminister i Sverige. Du är övertygad om att jämställdhet vad gäller löner är en mycket viktig fråga som bör prioriteras av EU. Du ska nu hålla ditt första tal inför dina kollegor i EU. Vad ska du säga?

Utgå från följande punkter då du skriver ditt tal:• Varför är detta viktigt?• Hur ska detta genomföras? Vilka förslag har du?• Kommer det att kosta pengar och i så fall var ska de tas

ifrån?• Vilket motstånd finns och vilka argument kan motstån-

darna tänkas föra fram?• Var ska du söka stöd?

Gå vidareSkapa en podcast om varför jämställdhet gällande löner bör prioriteras av EU. Klassen antar olika roller i program-met, men utgår från de tal som innan skrivits. Det finns flera tjänster och program för detta, två väl fungerande är Cinch (www.cinch.fm) och Audacity (www.audacity.sourceforge.net/?lang=sv). Podcasten kan med fördel läggas upp på Itunes Store eller liknande för yttre spridning.

SiMUlErA

Europeiska.unionens.råd.–.ungdomsarbetslöshetInstitution: Europeiska unionens råd brukar kallas för ”Rådet” eller ”Ministerrådet” och består av ministrar från EU-länderna. Rådets uppgift är bland annat att stifta lagar och samordna EU-politiken. Rådet och Europapar-lamentet beslutar tillsammans om de EU-lagar som kom-missionen föreslår. Vilka ministrar som sammanträder beror på vilket politikområde det gäller.

Uppdrag: Ni kommer att spela arbetsmarknads-ministrar från EU:s medlemsländer. Er uppgift är att simulera hur beslut förbereds och fattas inom ramen för Europeiska unionens råd. Rådet har fått in ett förslag från kommissionen som ministrarna ska besluta om. Förslaget gäller hur ett arbete på EU-nivå kan sänka ungdomsarbetslösheten i medlemsländerna. Frågan är vad ministrarna tycker att EU ska göra?

Europeiska unionens råd ska nu hålla en riktlinje-debatt, alltså en diskussion om vilken inställning EU ska ha i frågan. Ministrarna ska dela med sig av sina erfaren-heter och vad som kan göras åt problemet på EU-nivå men också på nationell nivå. De diskuterar möjligheterna och utmaningarna för att försöka enas i en gemensam ståndpunkt.

Genomförande: Dela upp klassen i en arbetsmark-nadsminister per EU-land (alternativt att några delar på ett land). Ministrarna ska nu ta reda på sina länders ståndpunkt i frågan. Gör efterforskningar och samla ihop argument som stödjer ländernas inställning.

Därefter samlas klassen i plenum och ett möte i Minis-terrådet inleds, med en ordförande (läraren) som delar ut ordet och ser till att alla ministrar kommer till tals. Målet är att arbetsmarknadsministrarna ska försöka enas kring gemensamma riktlinjer när det gäller ungdomsarbetslös-hetsåtgärder. Låt ministrarna författa riktlinjeförslag som de sedan kan rösta om. Det krävs en kvalificerad majoritet (se nedan) för att ett riktlinjeförslag ska bli gällande.

Röstning: Ministerrådet fattar sitt beslut med kvalifice-rad majoritet. Ju större folkmängd ett land har, desto fler röster har det. Men röstantalet viktas, så att de mindre länderna är något överrepresenterade. Så här många röster har de olika länderna i ministerrådet.

Från 2014 införs ett nytt system med så kallad dubbel majoritet. Det kommer då att krävas två majoriteter: dels en majoritet av länderna, dels en majoritet av EU:s befolkning. Minst 15 länder (55 procent) måste stödja ett förslag och de måste utgöra minst 65 procent av EU:s befolkning.

DUBBEL MAJORITET

Arb

eta

& s

tud

era


• Frankrike, Italien, Storbritannien och Tyskland: 29• Polen och Spanien: 27• Rumänien: 14• Nederländerna: 13• Belgien, Grekland, Portugal, Tjeckien och Ungern: 12• Sverige, Bulgarien och Österrike: 10• Danmark, Finland, Irland, Litauen och Slovakien: 7• Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg och Slovenien: 4• Malta: 3Totalt: 345. Minst 255 av de 345 rösterna krävs för att uppnå en kvalificerad majoritet. Dessutom måste länderna som röstar ja representera 62 % av EU:s totala befolkning.

Tips: Här kan du simulera en röstning i Europeiska unionens råd http://www.consilium.europa.eu/council/voting-calculator?lang=sv&cmsid=1690

AnnAt MAtEriAl

Europeiska.kommissionen.–.Sysselsättning,..socialpolitik.och.inkluderingNyheter, evenemang och artiklar från Europeiska kommissionens ”sysselsättning, socialpolitik och inklu-dering” finner du på http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=sv&catId=370. Här kan du bland annat läsa om likabehandling och rätten att söka arbete.

Fackligt.i.EUwww.fackligt.euFackligt i EU är en nyhetssajt som är upprättad av fackliga Brysselkontoret. Brysselkontoret bevakar samarbetet i EU åt LO, TCO och SACO. Fackliga brysselkontoret bevakar löntagarnas intressen.

Migrationsverketwww.migrationsverket.seMigrationsverket har en mängd olika faktablad. Dock ej särskilt anpassade för skolor, lärare eller elever. Migra-tionsverket har informationsmaterial som rör den fria rörligheten och EU:s arbetsmarknad.

Arb

eta

& s

tud

era


VärDErA

1.. EU-fortet• Det borde inte finnas gränser, människor ska fritt få

röra sig som de vill• EU har gjort det svårare för människor i nöd utanför

Europa att komma hit• Det rika EU har ett stort ansvar när det gäller att hjälpa

människor i nöd från områden utanför EUOrganisera som en värderingsövning.

2.. Vem.äger.landet?• De som är födda i ett land har större rätt till det än de

som flyttat dit• Alla som bor i ett land måste omfattas av samma regler,

det kan inte finnas skillnader• Ens rättigheter i samhället ska kunna dras in om man

begår ett grovt brottOrganisera som en värderingsövning.

3.. Trafficking• EU:s öppna gränser har gjort det lättare för de som

organiserar trafficking att bedriva sin verksamhet• Straffen för traffickingbrott bör bli hårdare• Det största ansvaret för att trafficking finns har

personen som köper deras tjänster• Det största ansvaret för att trafficking finns har de som

organiserar denna verksamhet• Det största ansvaret för att trafficking finns har politi-

kerna som inte lägger nog stora resurser på att bekämpa det



1.. En.resa.i.EuropaDu har bestämt dig för att göra en resa genom hela EU. Frågan är vad du måste ha med dig. Ordna en karta över EU och planera din resa. Det är bil som gäller i detta fall. Bestäm startpunkt, resrutt och målgång.• Vilka handlingar behöver du – pass, visum och så

vidare?• Vilka valutor behöver du ha med dig?• Om du skulle vilja tala med alla du träffar på deras

modersmål, hur många språk skulle du då behöva kunna tala?

2.. Vem.är.flykting?• Vem är flykting enligt EU?• Förklara begreppen asyl och migration. • Vem bestämmer i denna fråga, medlemsländerna eller

EU?• Om du var flykting, till vilket land skulle du bege dig?

Varför just dit?• Var i landet skulle du bosätta dig – på landet, i en stad

och så vidare?

3.. Tredje.landTänk dig att du har en kompis från ett land utanför EU, en så kallad tredjelandsmedborgare. Om denna kompis skulle komma och hälsa på dig vilka regler skulle då gälla för henne eller honom?• Vilka papper skulle behövas?• Hur länge skulle kompisen kunna stanna?• Skulle ni kunna resa tillsammans inom EU? Vad skulle

krävas i så fall?• Hur ser du själv på dessa regler?Redovisa detta i form av ett informationsmaterial som riktar sig de som är i samma situation som din kompis. Du kan göra ett mer traditionellt material i pappersform eller ett webbaserat.

Asyl.&..MIgrAtIon

Asy

l & m

igra

tio

n


UnDErSÖKA

1.. UtvisadeFrankrike utvisade sommaren 2010 romer tillbaka till sina hemländer. Kan länder göra så när den fria rörligheten är en av grundprinciperna i EU-samarbetet?

Undersök• Hade Frankrike EU-rätten på sin sida? Vilka regler

gäller egentligen vid fall som detta?• Har EU reagerat på de franska åtgärderna?• Var det en tillfällighet att det var just romer som

utvisades?

2.. Söka.asylUndersök hur EU:s asylpolitik ser ut. • Måste länderna följa dessa regler eller får de ha egna?

Vad innebär första asyllandsprincipen? Vad är syftet med den samt vilka konsekvenser får den?

Tänk dig att en familj kommer till ett EU från ett utom-europeiskt land. De har kommit hit för att söka asyl. Familjen har kommit till Italien, men vill helst bosätta sig i Sverige. • Är det möjligt för familjen att söka asyl i Sverige?• Om någon i familjen blir sjuk, har de rätt till vård? • Barnen i familjen behöver gå i skolan, får de det?

3.. EU.vs.USA• USA är ett stort immigrationsland. Många människor

söker sig dit. Hur ser USA:s asylpolitik ut? Jämför den med EU:s.

�Efter ”EU vs USA” rekommenderas övning 1 under Diskutera och argumentera!

4.. Var.ska.flyktingar.bosätta.sig?UNHCR har ett program som kallas vidarebosättning. Det syftar till att ge flyktingar permanent skydd och en möjlighet att starta ett nytt liv.• Vad är UNHCR för en organisation? Vilka är deras

mål?• Vad innebär det vidarebosättningsprogram som EU

nyligen beslutade om?

5.. Slaveriet.är.väl.avskaffat?Det finns belägg för att det aldrig har funnits så många människor som lever under slavliknande förhållanden som just i dag. Ett allvarligt problem är det som kallas traffick-ing och som är ett stort problem i många av EU:s länder.

Undersök• I vilka länder inom EU är prostitution lagligt?• Vad menas med trafficking?• Vad är skillnaden mellan trafficking och prostitution?• Från vilka länder kommer de människor som tvingas in

i detta?• Vilket brott begår de som organiserar detta?• Hur arbetar EU för att minska och stoppa trafficking?

Har EU större resurser för att bedriva detta arbete än vad Sverige har?

• Finns det ett samarbete inom EU när det gäller polisi-ärt arbete och i så fall hur ser det ut?

Du kan välja att redovisa som ett nyhetsreportage i text, radio eller rörlig bild.

�Efter ”Slaveriet är väl avskaffat?” rekommenderas övning 2 under Diskutera och argumentera!


1.. Asylpolitik.�Gör övning 3 under Undersöka först!Vem tycker du har den bästa asylpolitiken, EU eller USA? Skriv en debattartikel lämpad för en svensk dagstidning där du för denna diskussion.

2.. EU-polisen.�Gör övning 5 under Undersöka först!I USA är polisarbetet en fråga för delstaterna. Det inne-bär att polisen i Texas inte har rätt att verka i Kalifornien. För att kunna bekämpa brott som rör sig över och mellan delstatsgränserna finns en speciell styrka, FBI. Skulle det vara bra om EU hade något liknande? Undersök detta, ta ställning och argumentera för eller mot.

3.. Påverka.EU!.�Gör övning 7 under Beskriv och förklara i temat Makt &

inflytande först!�Gör några av övningarna under Beskriv och förklara

först!Temat för övningarna i detta kapitel är att asyl- och migra tionspolitik. Tänk tillbaka på de övningarna du tidigare gjort.


asyl och migration i EU att göra och som ni skulle vilja förändra.


4.. JustitieministerDu har blivit utsedd till justitieminister i Sverige. Du anser att en av de viktigaste frågorna för EU är att komma till rätta med och förhindra är trafficking. Du ska nu hålla ditt första tal inför dina kollegor i EU. Vad ska du säga?Utgå från följande punkter då du skriver ditt tal:• Varför är det viktigt att motarbeta trafficking?• Hur ska detta genomföras? Vilka förslag har du? Ska

EU ha en egen polis likt FBI i USA?• Fungerar detta med EU:s nuvarande lagstiftning?• Kommer det att kosta pengar och i så fall var ska de tas

ifrån?• Vilket motstånd finns och vilka argument kan mot-

ståndarna tänkas föra fram?• Var ska du söka stöd?

Gå vidareSkapa en podcast om hur EU kan komma tillrätta med och förhindra trafficking. Klassen antar olika roller i programmet, men utgår från de tal som innan skrivits. Det finns flera tjänster och program för detta, två väl fungerande är Cinch (www.cinch.fm) och Audacity (www.audacity.sourceforge.net/?lang=sv). Podcasten kan med fördel läggas upp på Itunes Store eller liknande för yttre spridning.

Asy

l & m

igra

tio

n


SiMUlErA

EU-kommissionen.–.asylpolitikInstitution: Kommissionen lägger fram förslag till den lagstiftning som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (”Rådet” eller ”Ministerrådet”) beslutar om. Kommissionen består av en ledamot från varje med-lemsland. Kommissionärerna representerar inte sitt eget hemland utan alla medlemsländers intressen.

Kommissionärerna ansvarar för ett/flera politikområ-den och utses på en femårsperiod. En gång i veckan möts de kommissionärer som ansvarar för ett visst politikom-råde för att besluta om lagförslag och diskutera den poli-tiska utvecklingen inom EU. Arbetet i EU-kommissionen leds av ordföranden och mötena är inte öppna. Varje kommissionär har ett kabinett till sin hjälp bestående av ett tiotal personer.

Uppdrag: Kommissionen ska i det här avseendet disku-tera hur flyktingarna kan fördelas mer inom EU:s med-lemsländer. Det har nämligen skett stora naturkatastrofer runt om i världen vilket tvingar människor att lämna sina hemländer och söka bostad och trygghet någon annan-stans. De tusentals människor som är på resande fot söker sig till Europa. De asylsökande fördelar sig däremot inte jämnt över de 27 EU-länderna. På grund av deras geogra-fiska läge och begränsade storlek får Cypern och Malta ta hand om en oproportionerligt stor andel. Detsamma gäl-ler för Sverige som har en mer öppen politik, vilket gjort landet till förstahandsval för en del flyktingar.

Genomförande: Varje person i klassen får i uppgift att som kommissionär undersöka var sitt land (alternativt att några delar på ett land genom att bilda ett kabinett). Kommissionärerna ska lägga fram förslag på hur flykting-frågan kan lösas att det blir bäst för alla medlemsländer. Kommissionärerna kan lista för-och nackdelar med olika förslag samt utreda hur nuvarande situation ser ut och vad som kan göras annorlunda. Kom ihåg att kommis-sionärerna är politiskt obundna och hela tiden har EU:s bästa i åtanke.

Varje kommissionär tilldelas några minuter att muntligt framföra sitt undersökta lands inställning och förutsättningar. Därpå följer förhandlingar/diskussioner där ordföranden (läraren) fördelar ordet. För att ett förslag ska gå igenom krävs enkel majoritet, vilket röstas fram via handuppräckning. Om ett förslag röstas fram kommer det senare att presenteras för Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

Tips:• Fundera på om Europeiska flyktingfondens arbete kan

vara till hjälp i att diskutera den här frågan.• Fundera även på vad Europeiska migrationsnätverket

(European Migration Network, EMN) säger om detta.

AnnAt MAtEriAl

Amnesty.Internationalwww.amnesty.seAmnesty International arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter. På deras hemsida återfinns mycket material i form av artiklar och liknande som rör EU och mänskliga rättigheter. Amnesty levererar viss kritik mot EU och skriver om unionens ansvar för att värna om och arbeta för mänskliga rättigheter när det gäller asylpolitik och diskriminering. Amnesty har även ett digitalt under-visningsmaterial som behandlar asylfrågan. Du hittar det på www.mittiblandoss.se.

Migrationsverketwww.migrationsverket.seMigrationsverket har en mängd olika faktablad som inte alltid är anpassade för lärare eller elever. Här finns kortfattade faktablad om Dublinkonventionen och Schengenavtalet, vilket kan vara mycket användbart för undervisningen om EU ur ett asylperspektiv. Migrations-verket har även informationsmaterial som rör den fria rörligheten och EU:s arbetsmarknad.

Asy

l & m

igra

tio

n


VärDErA

1.. Att.konsumera.eller.inte?• Vad är det som i första hand avgör vilken vara du väljer?

Organisera som en värderingsövning med följande alternativ: a) Pris b) Märke c) Kvalitet d) Ekologisk e) Arbetsförhållanden vid tillverkning f) Eget förslag

2.. Konsumtion.och.hållbarhet• Jag är beredd att minska min egen konsumtion för att

skona miljön• Jag är beredd att äta mindre kött för att skona miljön• Jag är beredd att resa mindre med flyg för att skona

miljön• Jag är beredd att betala mer för att de som tillverkar

varor ska få en lön som går att leva påOrganisera som en värderingsövning.

3.. Miljöpolitik• De rika länderna måste ta ett större ansvar för att

komma till rätta med miljöproblemen. Det är de som har huvudansvaret för att vi har ett problem

• Det borde vara hårdare straff för de som begår miljö-brott

• Vi som lever idag har ett ansvar för miljön för de kom-mande generationerna

• Lagstiftning är det bästa sättet att minska miljöförstö-ringen

• Ekonomiska styrmedel är det bästa sättet att minska miljöförstöringen. Till exempel att se till att priset på bensin är så högt att färre människor kör bil

• Vi måste acceptera att vi inte klarar av att bevara alla arter

• Vi måste börja anpassa det svenska samhället till de nya förhållanden som kommer att råda i och med klimat-förändringarna



1.. Hållbar.utveckling• Vad är hållbar utveckling?• Vilka argument finns det för att det sätt vi lever på idag

inte är hållbart?• Hur ser EU på hållbar utveckling?• Vad gör EU för att vi ska få till stånd en hållbar utveck-

ling?

2.. Gemensam.märkningIdag finns det många olika märkningar av varor och tjäns-ter. Det vanligaste är att de handlar om att produkterna är miljövänliga eller att de som producerar varorna får en skälig ersättning. Besök en livsmedelsbutik och leta efter varor som bär en märkning. Vilka märkningar finns?

Ta reda på• Vilka är de vanligaste märkningarna på svenska varor?• Hur ser EU:s märkning ut?

Diskutera• Vilka är orsakerna till att varor märks?• Är det bra med märkning av varor?• Kan vi lita på dessa märkningar?

3..Vad.skapar.hållbar.utveckling?�Gör övning 1 under Beskriva och förklara först!Fundera kring det du vet om hållbar utveckling. • Vad är hållbar utveckling?• Vad skapar hållbar utveckling?• Hur skulle hållbar utveckling kunna mätas? • Kan de tre delarna – miljö, ekonomi och social hållbar-

het – hänga samman?• Är någon del viktigare än någon annan?Ta hjälp av verktyget Gapminder (www.gapminder.com) där du kan synliggöra och förstå statistik, göra jämförel-ser och tolka olika samband. Se om du kan hitta några intressanta samband eller icke-samband bland EU:s medlemsländer när det gäller hållbar utveckling. Använd dig av verktyget och presentera dina resultat för klassen.

MIljö.&.hållbAr.utvecKlIng

Milj

ö &

hål

lbar

utv

eckl

ing


UnDErSÖK

1.. Allmänningens.dilemmaFörklara vad allmänningens dilemma innebär. Varför är den viktig för många i arbetet med frågor som rör hållbar utveckling? Har EU:s miljöpolitik någon utgångspunkt i detta dilemma?

2.. UtsläppsrätterInom EU handlas det med utsläppsrätter. Undersök hur detta fungerar. Finns det en politisk enighet om att detta är bra?

Kontakta EUUndersök hur de svenska politiska partierna ser på detta. Ta kontakt med två svenska europaparlamentariker som har olika ståndpunkt kring utsläppsrätter. Vilka argu-ment för de fram?

�Efter ”Utsläppsrätter” rekommenderas övning 2 under Diskutera och argumentera!

3.. Är.EU.en.miljöbov?Undersök hur stor del av världens koldioxidutsläpp EU står för? Hur ser det ut om du räknar per capita, det vill säga miljöbelastning per person?

4.. Europa.2020Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi för åren fram till 2020 med målet att EU ska bli en smart och hållbar ekonomi för alla.

Ta reda på• Vad är huvudprioriteringarna i Europa 2020?• Hur ska EU och medlemsländerna nå Europa 2020?

UndersökVälj fyra länder i Europa och undersök vilka mål de har satt upp för att nå Europa 2020. Vilka har högst satta mål? Vilka har lägst? Analysera vad detta kan bero på.

5.. Vad.är.du.beredd.att.göra?För att minska klimatpåverkan kanske vi alla måste dra vårt strå till stacken genom att förändra vårt beteende. Frågan är vad du är beredd att göra. Vad kan du tänka dig att förändra? Plocka ut tre saker som du definitivt kan tänka dig att förändra samt en som du inte kan tänka dig:• Äta mindre nötkött• Slå av all el som står på standby• Släcka all belysning i rum som du inte är i• Sluta torka tvätt i torktumlare• Duscha högst 5 minuter åt gången varannan dag• Sluta flyga• Bara välja ekologiska produkter• Åka kollektivt så ofta det går• Sänka temperaturen i hemmet• Handla närproducerad mat trots att den är dyrare• Välja bort bil

Arbeta i gruppPresentera era resultat och diskutera er fram till tre gemensamma förändringar. Vilken av dem skulle ni kunna förändra just nu? Försök att följa de tre ni val under två veckor, återsamlas och reflektera kring hur det gått.

UndersökOm alla innevånare i EU skulle göra som ni, hur skulle det minska miljöpåverkan?

Gå vidareGör en undersökning ute på stan eller i skolan. Presentera de punkter ni kommit överens om och ta reda på hur många som skulle kunna tänka sig att följa dessa. Gör detta i form av en statistisk undersökning i någon form.


1.. EU:s.ansvarBör EU ta ett större ansvar för den globala miljöpolitiken? Ta reda på mer kring detta, ta ställning själv och argumentera för din ståndpunkt. Gör detta i form av en ledare likt dem som finns i dagstidningarna. Det kan vara bra att också läsa ett par ledare för att skaffa sig kunskap om formen.

2.. Utsläppsrätter.�Gör övning 2 under Undersöka först!Vad tycker du själv om detta system? Argumentera för eller mot. Gör detta i form av ett twitterflöde under hash-tagen #utsläppsrätter

3.. Påverka.EU!.�Gör övning 7 under Beskriv och förklara i tema Makt &

inflytande först!�Gör några av övningarna under Beskriv och förklara

först!Temat för övningarna i detta kapitel är miljö och hållbar utvecklig. Tänk tillbaka på de övningarna du tidigare gjort.


miljö och hållbar utvecklig i EU att göra och som ni skulle vilja förändra.


4.. HållbarhetsministerDu har blivit utsedd till hållbarhetsminister i Sverige. Du anser att en av de viktigaste frågorna för EU är att arbeta med och mot en hållbar utveckling. Du ska nu hålla ditt första tal inför dina kollegor i EU. Vad ska du säga?Utgå från följande punkter då du skriver ditt tal:• Vad vill du förändra?• Hur ska det gå till?• Var ska pengarna tas ifrån?• Vilka kan vara för respektive mot dina förslag?

Gå vidareSkapa en podcast om hur EU kan arbeta med hållbar utveckling. Klassen antar olika roller i programmet, men utgår från de tal som innan skrivits. Det finns flera tjäns-ter och program för detta, två väl fungerande är Cinch (www.cinch.fm) och Audacity (www.audacity.sourceforge.net/?lang=sv). Podcasten kan med fördel läggas upp på Itunes Store eller liknande för yttre spridning.

SiMUlErA

Lobbyorganisationer.–.hållbar.utvecklingInstitution: I Bryssel finns det många lobbyorganisationer samlade. Organisationerna försöker påverka EU att ta den riktning som de själva anser vara den bästa, så kall-lad lobbying. Bland annat driver de kampanjer och har informella möten med ansvariga tjänstemän eller poli-tiker. Dessutom samlas deras åsikter in formellt av EU-kommissionen. EU-kommissionen vill nämligen se vad organisationerna tycker innan de tar fram ett förslag på ett direktiv eller förordning. Lobbyorganisationerna kan dels lämna in skriftliga förslag och kommentarer genom så kallade öppna samråd, och dels muntligt framföra sina tankar genom så kallade dialoger.

Uppdrag: Kommissionen lägger vartannat år fram en rapport om en gemensam strategi för hållbar utveckling i EU och medlemsstaterna. Rapporten innehåller framtida prioriteringar, riktlinjer och åtgärder. Ni ska representera ett urval av de lobbyorganisationer som befinner sig i Bryssel. Genom öppna samråd och dialog ska lobbyorga-nisationerna ge förslag till hur EU:s strategi för hållbar utveckling ska utformas.

Genomförande: Klassen delas in sex olika organisationer som utför lobbying för att påverka EU:s politik.

• Lobbyorganisationen för miljö• Lobbyorganisationen för konsumenter• Lobbyorganisationen för bönder och jordbruk• Lobbyorganisationen för företag och handel• Lobbyorganisationen för fackföreningar• Lobbyorganisationen för utvecklingsfrågor

Er uppgift är att genom öppna samråd och dialog ge förslag till hur EU:s strategi för hållbar utveckling ska se ut. Börja med att undersöka och fundera över hur just er lobbyorganisation önskar att strategin ska utformas. Hur vill er lobbyorganisation att EU:s och medlemsländernas framtida arbete gällande hållbar utveckling ska se ut? Ta även fram ett namn på er lobbyorganisation.

Därefter ska varje lobbyorganisation sammanställa dessa önskningar och författa ett dokument som kan skickas in till EU-kommissionen för det ”öppna sam-rådet”.

När alla grupper har författat ett dokument för det öppna samrådet kallar EU-kommissionen organisatio-nerna för en ”dialog” gällande EU:s strategi för hållbar utveckling. Alla organisationer samlas då i plenum. En tjänsteman från EU-kommissionen (läraren) är på plats för att leda dialogen och fördela ordet mellan lobbyorga-nisationerna. Först får alla lobbyorganisationer i tur och ordning framföra sin syn på hållbar utveckling och vilken politik EU bör föra. Därefter öppnas debatten fri mellan

Milj

ö &

hål

lbar

utv

eckl

ing


intresseorganisationerna. Det är viktigt att komma med övertygande argument så EU-kommissionen lyssnar till er.

Tips: Låt er inspireras av de lobbyorganisationer som är verksamma i Bryssel när ni undersöker och utformar er organisations inställning till strategin för hållbar utveck-ling. Här är förslag på lobbyorganisationer som skulle kunna användas som underlag. Givetvis finns det flera andra organisationer att inspireras av också. • Lobbyorganisationen för miljö: Friends of the Earth

Europe (www.foeeurope.org)• Lobbyorganisationen för konsumenter: BEUC – The

European Consumers’ Organisation (www.beuc.org)• Intresseorganisation för bönder och jordbruk:

Copa-Cogeca (www.copa-cogeca.be)• Intresseorganisation för företag och handel:

Eurocommerce (www.eurocommerce.be)• Intresseorganisation för fackföreningar: ETUC –

European Trade Union Confederation (www.etuc.org)• Intresseorganisation för utvecklingsfrågor: Concord

(www.concord.se).

AnnAt MAtEriAl

Greenpeace,.Sverigewww.greenpeace.org/sweden/seGreenpeace är en oberoende miljöorganisation som driver kampanjer i olika miljöfrågor. Bland annat uppmärksam-mas klimatförändringar och marina frågor. På hemsidan finner du artiklar gällande detta.

Milj

ö &

hål

lbar

utv

eckl

ing


Absolutmajoritet, eller majoritet innebär mer än 50 % av alla röster, oberoende av hur många som röstar. Detta för-farande används inte så ofta inom EU, oftast sker röstning med kvalificerad majoritet eller enhällighet.

Agenda, termen betyder ”vad som ska göras”. Oftast är det samma sak som ”dagordning”. Politiker använder ibland termen när de menar ”det som vi vill uppnå”. Uttrycket används inte specifikt för EU, utan för politik i stort.

Amsterdamfördraget, undertecknades av EU:s 15 med-lemsstater och trädde i kraft 1999. Amsterdamfördraget innebär en överenskommelse om förändringar av tidigare existerande fördrag och har inte någon självständig betydelse.

Asylpolitik, EU har en gemensam asylpolitik. Beslut inom asylpolitiken fattas i huvudsak med kvalificerad majoritet (se kvalificerad majoritet). Europeiska unionens råd beslutar om gemensamma definitioner och regler för att återsända asylsökande.

Beslut, bindande överenskommelser. En rättsakt som antas antingen av Europeiska unionens råd, av Europe-iska unionens råd och Europaparlamentet tillsammans eller av EU-kommissionen.

CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP eller GJP) infördes 1960 för att trygga EU:s tillgång till livs-medel till överkomliga priser. Jordbruket är fortfarande en av EU-samarbetets största frågor.

CassisdeDijon-principen, kallas också principen om ömsesidigt erkännande. Det innebär att en vara som är lagligt framställd eller säljs inom ett EU-land kan säljas i de andra EU-länderna.

CE-märkning, är en märkning på produkter eller förpackningar som betyder att varan uppfyller EU:s säkerhets-, hälso-, och miljökrav, oberoende av var produkten är tillverkad. När en vara fått en EC-märkning ges denna fritt tillträde till det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Direktiv, bindande bestämmelser. I ett direktiv anger EU vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till. Direktiven används för att harmonisera lagstiftningen i medlemsländerna, bl.a. för att den inre marknaden ska fungera.

Dublinförordningen,förordning som reglerar vilken medlemsstat inom EU som i första hand ansvarar för att handlägga ansökan om asyl.

EEG,Europeiskaekonomiskagemenskapen,bildades 1958 och var ett samarbete mellan unionens ursprungliga sex medlemmar och syftade till ekonomiskt samarbete.

EEG har idag ersatta av den inre marknaden (se inre marknad).

EESK,EuropeiskaEkonomiskaochSocialakommit-tén, Europeiska unionens institution inrättat 1957 för att upprätthålla kontakter mellan EU:s institutioner (se EU-institutioner) och se till olika ekonomiska och sociala intressen i medlemsländerna.

EFTA,European Free Trade Association,’Den europeiska frihandelssammanslutningen’, bildades 1960. Det är en mellanstatlig organisation för frihandel och ekonomisk integration mellan fyra länder: Island, Lichtenstein, Norge och Österrike.

EG, 1958–1993 förkortning för Europeiska gemenskaperna, samlingsbenämning på de tre västeuropeiska samarbets-organisationerna Europeiska kol- och stålgemenskapen (”Kol- och stålgemenskapen”, EKSG), Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) samt Europeiska kärn-energigemenskapen (EURATOM).

EG-domstolen, Europeiska gemenskapernas domstol. EU-domstolens huvudsakliga uppgift är att tolka EU-ländernas gemensamma regelverk och att döma i tvister mellan medlemsländer och EU:s institutioner om hur EU-rätten ska tillämpas. Domstolen ska garantera att de gemensamma reglerna följs. EU-domstolen ligger i Luxemburg.

EMU,EU:s ekonomiska och monetära union. Syftet är en samordning av medlemsländernas ekonomiska politik och även till viss del en gemensam penning- och valutapolitik.

Enhällighet, innebär att alla parter måste vara överens för att ett beslut ska kunna fattas. Beslut som fattas inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kräver enhällighet.

Euro,Europeiska valutaunionen, gemensam valuta för de länder som ingår i euroområdet. Infördes 1999.

Europa, en världsdel med 43 självständiga stater.

Europakonventionen,även kallad Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. En överenskommelse slu-ten 1950 mellan Europarådets (ej att förväxla med Europe-iska unionens råd eller Europeiska rådet) medlemsstater. EU har förklarat sig följa denna.

Europaparlamentet, europeiska unionens folkvalda församling. Europaparlamentet ska representera närmare en halv miljard människor som lever i de 27 medlemslän-derna. Omkring 375 miljoner av dessa är berättigade att delta i valet av ledamöter i parlamentet.

Europeiskintegration, med integration avses arbetet med att ena europeiska länder och folk. Inom EU betyder

ordlIstA.


det att länderna förenar sina resurser och fattar gemen-samma beslut. Det gemensamma beslutsfattandet sker genom ett samspel mellan EU-institutionerna.

EuropeiskaCentralbanken(ECB), gemensam valu-tabank för de länder som ingår i euroområdet. ECB planerar och utformar penningpolitiken i den europeiska unionen.

Europeiskakommissionen, för fram förslag till beslut om nya lagar och har en central roll i EU:s beslutsproces-ser. Främsta initiativtagare till ny lagstiftning och som förhandlingspart till Ministerrådet och Europaparlamen-tet. Arbetar för att främja unionens intressen. Ländernas regeringar utser kommissionärerna.

Europeiskakol-ochstålgemenskapen, EKSG bildades 1951 och utgjorde grunden till dagens EU. Det var ett samarbetsavtal mellan unionens sex ursprungliga med-lemmar. Genom EKSG upprättades en gemenskap för att säkra fri rörlighet för kol och stål samt fri tillgång till produktionskällorna. Fördraget varade i femtio år.

EuropeiskakärnenergigemenskapenEURATOM, bilda-des 1958 och är EU-ländernas kärnenergiorganisation.

Europeiskförsvars-ochsäkerhetspolitik(ESDP),är en utveckling av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik inom EU.

Europeiskaombudsmannen, utreder klagomål om miss-förhållanden i EU:s institutioner och övriga organ.

Europeiskarådet, består av medlemsländernas stats- och regeringschefer samt av sin egen ordförande och kom-missionens ordförande. EU:s breda prioriteringar och riktlinjer fastställs av Europeiska rådet.

Europeiskaunionen, även kallad EU, samarbete mellan 27 medlemsstater. Samarbetet regleras i ett antal fördrag. Det första trädde i kraft 1952.

Europeiskaunionensråd, även kallat Ministerrådet eller Rådet, är EU:s främsta lagstiftande organ (inte att förväxla med Europarådet eller Europeiska rådet) och delar i ökande utsträckning beslutsmakten med Europa-parlamentet. Ministerrådet har inga fasta ledamöter, utan består av en minister från varje EU-land. Vilka ministrar som sammanträder beror på vilket politikområde det gäller. Om det t.ex. ska diskuteras miljöfrågor är det mil-jöministrarna som träffas. Varje EU-land är ordförande i en sexmånadersperiod.

Europol, Europeiska polisbyrån, placerad i Haag, organisa-tion för polisiärt samarbete inom EU, inrättad 1992 och motverkar organiserad, gränsöverskridande brottslighet.

EU-institutioner, politiskt system i EU där de olika institutionerna har olika uppgifter. Institutionerna består av: Europeiska rådet, Europaparlamentet, EU-kommissionen, Europeiska unionens råd, EG-domstolen och revisionsrätten som granskar EUs finanser.

EU-rätt, EU:s lagstiftning är indelad i primärrätt och sekundärrätt. Fördragen (primärrätten) utgör grunden för all EU:s verksamhet. Fördragen anger hur befogenheterna fördelas mellan unionen och medlemsstaterna, och fastställer de europeiska institutionernas befogenheter. Sekundärrätten omfattar förordningar, direktiv och beslut och bygger på fördragens mål och principer.

Federalism,allmänt sett innebär federalism ett styrelse-skick där flera delstater utgör en enhet och ändå är självständiga i fråga om sina inre angelägenheter. De personer som förespråkar ett sådant system kallas ofta för ”federalister”. En del av debatten om EU:s framtid gäller frågan om EU bör bli mer ”federalt” eller inte.

Frontex, European Agency for the Management of Ope-rational Cooperation at the External Borders, Europeiska unionens gränsbevakningsmyndighet. Frontex bildades 2004.

Fyrafriheter, Ett av de viktigaste målen EU har uppnått är skapandet av ett gränslöst område av 1) människor, 2) varor, 3) tjänster och 4) pengar kan röra sig fritt. Denna fyrfaldiga rörelsefrihet kallas ibland ”de fyra friheterna”.

Fördrag, konvention, benämning på en internationell överenskommelse sluten mellan två eller flera stater och underkastad internationell rätt. Inom EU är det ett bindande avtal mellan två medlemsstater. EU-fördragen innehåller mål, regler och beslutsförfaranden som EU har att förhålla sig till.

Förordning, antas gemensamt av Europeiska unionens råd och Europaparlamentet eller endast av EU-kommissi-onen och är allmän och bindande till alla sina delar.

Gemensamutrikes-ochsäkerhetspolitik(GUSP), mellanstatligt samarbete inom Europeiska unionen (EU). Samarbetet syftar till att skydda unionens gemensamma värden och grundläggande intressen, bevara freden och stärka unionens säkerhet, utveckla och befästa demo-kratin.

GSP(generellapreferenssystem) används för att styrka ursprung för varor som importeras från utvecklingslän-der. Utvecklingsländer kan dra fördel av EU:s så kallade generella preferenssystem (GSP) som bland annat ger tullförmåner och ska stimulera en hållbar utveckling.

Grannskapspolitik, EU:s grannskapspolitik syftar till att upprätta särskilda förbindelser med EU:s grannländer i öster, i södra Kaukasus och söder om Medelhavet, som inte kan bli medlemmar i EU. Huvudsyftet med grann-skapspolitiken är att främja demokrati, frihet, välstånd, säkerhet och stabilitet.

GUSP,se gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Harmonisering, term som i EU-sammanhang syftar på ändring av nationell lagstiftning så att den överensstäm-mer med EU:s regelverk.

Högarepresentanten, unionens höga representant leder EUs gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (EU’s ”utrikesminister”). Det är det europeiska rådet som väljer ut denne med godkännande från Kommissionens ordfö-rande. Förfarandet sker genom kvalificerad majoritet.

Inremarknad,benämning på EU-ländernas gemen-samma marknad med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital (de fyra friheterna).

Integration, samordnande eller sammanförande till en helhet. Begreppet används bland annat för ett fördjupat ekonomiskt eller politiskt samarbete mellan länder, till exempel EU-samarbetet.

Kandidatland, ett land som har fått sin medlemsansökan till EU godkänd av ministerrådet efter att rådet har hört kommissionen och fått Europaparlamentets samtycke.

Kvalificeradmajoritet, kvalificerad majoritet är när ett beslut stöds av 55 % av medlemsstaterna innefattande åtminstone 15 stater, som samtidigt representerar åtmins-tone 65 % av unionens befolkning.

Köpenhamnskriterierna, innebär villkor som ett land måste uppfylla för att kunna bli medlem i EU, bland annat respekt för mänskliga rättigheter och en fung-erande marknadsekonomi.

Lavaldomen,2007 dömde EU-domstolen att den blockad som bland annat fackförbundet Byggnads satt upp mot det lettiska byggbolaget Laval stred mot EU:s fördrags-regler om fri rörlighet för tjänster.

Lissabonfördraget, trädde i kraft 1 december 2009. Ändrar beslut från unionsfördraget (Maastrichtfördra-get, 1993) och fördraget om Europeiska Gemenskapen (Romfördraget, 1958). Fördraget har inneburit mer makt åt Europaparlamentet i form av större beslutandemakt. Dessutom har EU fått en mer enad roll i dess utrikespo-litik. Nu kan även medlemsländerna be kommissionen ompröva beslut.

Maastrichtfördraget, även kallat unionsfördraget och EU-fördraget, trädde i kraft 1993. Ett avtal kring samarbetet inom den Europeiska unionen. Bakgrunden var önskemål om att bygga ut EU med en ekonomisk och politisk union. I och med att fördraget trädde i kraft bytte EG namn till EU.

Medbeslutandeproceduren, numera kallat ordinarie lag-stiftningsförfarandet. Det betyder att ingen EU-institution med beslutanderätt (Europaparlamentet eller Europeiska unionens råd) enskilt kan besluta om lagstiftning utan de andra institutionernas medhåll.

Medborgare, ett juridiskt bindande förhållande som kan uppstå mellan en stat och en individ (medborgare.) Enligt lagen blir personer medborgare antingen automatiskt, t.ex. vid födelse, eller efter anmälan/ansökan. Som medborgare i ett EU-land är du också unionsmedborgare.

Som medborgare i ett EU-land får du bl.a. rösta i Europe-iska parlamentsvalet och resa fritt inom unionen.

Medborgarinitiativ,genom Lissabonfördraget och fr.o.m. 1 april 2012 kan en miljon medborgare från minst sju EU-länder genom namnteckning uppmana kommis-sionen att lägga fram ett förslag. Detta kallas rätten till medborgarinitiativ.

Mellanstatlighet, ett begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organ som flera länder deltar i. Mellanstat-lighet innebär bland annat att beslutsmakten stannar hos medlemsländerna och att enhällighet krävs för beslut.

Ministerrådet, se Europeiska unionens råd.

Mänskligarättigheter, EU bygger på värderingar som människovärde, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstats-principen och respekt för de mänskliga rättigheterna. De finns inskrivna i EU-fördraget.

Nicefördraget, trädde i kraft 2003, och syftade till att underlätta utvidgningen av Europeiska unionen, under-lätta samarbete effektivare samarbete och reformering av EU:s institutioner i syfte att underlätta för nästa EU-utvidgning.

Ordförandeskap,EU:s 27 medlemsländer turas halvårsvis om att vara ordförande i EU:s ministerråd och leda EU-arbetet framåt.

Ordinarielagstiftningsförfarande, innebär att Euro-paparlamentet ingriper som medbeslutare vid sidan av Europeiska unionens råd. Dessa två institutioner blir alltså jämställda när det kommer till beslutsmakt.

Ratifikation,eller ratificering, en medlemsstats godkän-nande av en tidigare framförhandlad överenskommelse i EU. Det innebär vanligtvis att varje medlemsstats natio-nella parlament måste godkänna nya förslag.

Rekommendationer, rättsakter som utfärdas av minister-rådet och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande.

Romfördraget, Fördraget om upprättande av Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (engelska EEC), undertecknat i Rom 1957 av representanter för Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna.

Rådet, se Europeiska unionens råd.

Schengensamarbetet,tillkom 1985. Avtalet handlar om att avveckla kontroller vid nationsgränser. 26 länder ingår i Schengensamarbetet, däribland Sverige.

Slutsats, när Europeiska rådet diskuterar en fråga och de kommer överens om en åsikt kallas denna åsikt för slutsats.

Tredjeland, ett land som inte är medlem i EU.

Tullunionen,tullunionen omfattar EU-länderna, Andorra, Monaco, Turkiet och San Marino. Färöarna,


Grönland och de nordafrikanska enklaverna Ceuta och Melilla ingår inte i tullunionen. Europeiska unionens råd beslutar om internationella handelsavtal för unionens räkning. EU-kommissionen sköter förhandlingarna om avtalen enligt instruktioner från Europeiska unionens råd.

Utvidgning, på 1950-talet inleddes EU-samarbetet med enbart sex medlemsländer. Nu har EU 27 medlemmar. När nya EU-medlemmar tas in talas det om en ”utvidg-ning”

Ömsesidigterkännande,se Cassis de Dijon-principen.

Överstatlighet, begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organisationer som flera länder deltar i. Över-statlighet innebär bland annat att ett beslut kan fattas utan att samtliga medlemsländer står bakom det (det vill säga majoritetsbeslut). Det innebär också att makt över-förts från medlemsländerna till organ vars medlemmar inte representerar de enskilda länderna utan företräder ett gemenskapsintresse, till exempel Europeiska kommis-sionen (jämför mellanstatlighet).

Öppnasamråd,EU-kommissionen publicerar dokument för att få in synpunkter på vilken politik EU ska bedriva. Både aktörer som direkt berörs av förslagen och allmän-heten kan komma med synpunkter under dessa så kallade öppna samråd.

Audacitywww.audacity.sourceforge.net/?lang=svVad? Ett program för att spela in, redigera och trimma ljudfiler. Det går att använda inbyggd mikrofon i datorn eller ansluta externa mikrofoner.

Använda hur? Använd som ett verktyg för att doku-mentera, sprida eller redigera olika ljudklipp. Det går att importera många olika ljudformat vilket gör att du kan redigera ljud som ska användas i olika sammanhang. I programmet kan du redigera och trimma så att en ljudfil passar in i andra sammanhang, till exempel att klippa ut bitar av tal eller musik.

Fungerar som ett verktyg för att dokumentera inter-vjuer och samtal och kan fungera som dokumentation av elevernas egna tankar i projekt som de jobbar med. Går även utmärkt att spela in ljudinstruktioner som du vill dela med andra personer. Att producera podcasts, d.v.s. ljudfiler som kan publiceras och distribueras via Internet, är ett utmärkt sätt att göra elever och lärares tankar tillgängliga för fler.

cinchwww.cinch.fmVad? En applikation för att dela med sig av upplevelser via sociala medier. Den fungerar så att det finns en enkelhet i att dela på Facebook, Twitter, RSS-flöden och liknande.

Använda hur? Via widget, app eller dator kan du spela in för att sedan dela med andra. Ett verktyg som använder flödet i sociala medier för att sprida information. Det går att lägga till både text och bilder men är framförallt ett snabbt sätt att dela i existerande kanaler som Facebook och Twitter.

Dipitywww.dipity.comVad? Tidslinjer med olika innehåll som kan kom-menteras och följas vi nätet. Visualisera tidsförlopp och skeenden på en tidslinje som går att visa via en webbläsare. Skapa olika punkter och se hur de kronolo-giskt hänger ihop i tiden. Går att välja olika upplösning vilket möjliggör skapandet av tidslinjer även för väldigt snabba förlopp. Gratisversion ger möjlighet till att skapa tre tidslinjer med maximalt 150 händelser, och det finns möjlighet att köpa till mer funktionalitet i flera olika nivåer. Tidslinjerna går att bädda in på en mängd olika sociala medier.

Använda hur? Använd som ett sätt att dokumentera skeenden i historien. Visa vad andra har skapat kring olika händelser och använd som ett underlag för diskus-sioner. Låt eleverna skapa olika projekt som redovisas på tidslinjer vilka finns tillgängliga för många samtidigt som läraren har en dokumentation av elevens uppfattning om ämnet.

gapminderwww.gapminder.orgVad? Tidsserieanalys- och statistikverktyg för att visa på globala trender och inbördes relationer. Genom grafisk representation av bubblor i olika färg och storlek skapas kraftfullt visuella bilder av hur skeenden hänger ihop över tid. Via Gapminder sammanställs statistiskt material från olika källor på ett sätt som ger en annan förståelse än genom traditionella tabeller och grafer.

Använda hur? Skapa egna diagram eller utnyttja det som andra publicerat för att kunna föra diskussioner och erfarenhetsutbyten. Baserat på fakta ges en bild av världen och hur det förändrats över tid. Källorna är inter-nationella statistikdatabaser som OECD, Världsbanken, FN och liknande. Det mesta är skrivet på engelska men det finns en svensk sektion med tips och verktyg med något mindre funktionalitet.

google docswww.docs.google.comVad? Kontorsprogram för att skriva, presentera, skapa formulär, kalkylblad.

Använda hur? Genom att programmen körs via webbläsaren och på nätet eller offline kräver det endast ett användarkonto. Det finns funktioner att dela ut och skriva tillsammans i samma dokument synkront. I for-mulärfunktionen skapas enkäter som kan skickas ut via e-post som sedan sammanställs och presenters i diagram och tabeller. Enkelheten i att dela dokument är idéen och styrkan med verktyget.

Mentimeterwww.mentimeter.comVad? Skapa interaktiva frågeformulär som besvaras via telefoner eller datorer som har tillgång till Internet. Fungerar som mentometrar där svaren syns direkt på en speciell webbsida. Enda kravet på teknik är att kunna surfa till en viss sida för att kunna lämna sitt svar.

dIgItAlA.verKtyg


Använda hur? Skapa frågor som deltagarna kan svara på i realtid eller vid ett senare tillfälle. Gör frågesport, flervalstester, uppföljning och utvärdering. Låt eleverna skapa egna frågor som sedan fungerar som dokumenta-tion och underlag för hur de förstått innehållet. Förbered frågor till eleverna som de svarar på när lektionen är slut för att du som lärare skall kunna ta del av hur de tänkte och förstod det som gåtts igenom och för att kunna pla-nera nästa lektion. Mentimeter ger ett anonymt svar från individen men det ger en bild av hur gruppen resonerar.

Socrativewww.socrative.comVad? Interaktivitet mellan lärare och grupper av elever via smartphone eller dator. Ett digitalt responssystem med mycket funktionalitet. Kräver att man installerar widget eller app men det finns många möjligheter till uppfölj-ning och olika typer av respons.

Använda hur? Skapa tester, spel, snabbfrågor. Jobba med utvärdering och uppföljning av hur eleverna upplevt lektionen i så kallade exit tickets. Använd för återkopp-ling och dokumentation av hur elever har uppfattat innehåll och upplägg. Följ elevernas tankar kring ämnet genom att återkommande ställa frågor som kan samman-ställas i rapporter. Låt eleverna rösta på de inspel som klassen gör för att fokusera och följa lärandet. Ett verktyg som stödjer bedömning för lärande genom sin mångsidig-het och anpassningsmöjlighet.

twitterwww.twitter.comVad? Mikroblogg på max 140 tecken. Dela det som sker just nu med andra twitter-användare eller på ett flöde via en webbsida. Det som postas är publikt och andra kan ta del av det.

Använda hur? Följ andras tankar. Prenumerera på ett antal flöden för att följa hur andra tänker och vad de upplever. Finns möjligheter att läsa vad auktoriteter inom olika områden tycker och tänker. Skapa egna flöden kring era projekt, 140 tecken ställer krav på precision och planering av sina tankar. Det blir en dokumentation som kan följas via en gemensam hashtag och kommenteras av flera personer.

Youtubewww.youtube.comVad? Socialt nätverk för att dela filmer av olika slag. Fokus på socialt nätverk och tillgänglighet, väl känt och använt.

Använda hur? Allt som passar att dokumentera med ljud och bild. Skapa hur-gör-man filmer, dela instruktio-ner till deltagare, fånga det som sker just nu. Genom att skapa konton går det att göra egna kanaler som det går att prenumerera på. Bädda in på webbsidor och sociala medier. Fokus på filmer kortare än 10 minuter.

Vimeowww.vimeo.comVad? Plattform för att dela videofilmer med fokus på film. Renare gränssnitt än YouTube och har fokus på att få ut budskapet i filmen snarare än att snabbt dela.

Använda hur? Allt som passar att dokumentera med ljud och bild. Skapa hur-gör-man filmer, dela instruk-tioner till deltagare, fånga det som sker just nu. Kan skapa innehåll som bara nås via lösenord. Enklare och mer avskalat i upplevelsen när man söker och tittar på innehållet. Går att bädda in på olika webbsidor och social medier.

Myndigheter och offentliga organisationerHär nedan listas ett antal av de statliga och kommunala myndigheter och verk som lärare och elever kan tänkas komma i kontakt med i undervisningen om EU. Många av dessa myndigheter och verk har material direkt avsett för undervisning, medan andra endast har informations-material som kan tänkas vara användbart i detta syfte.

Europa.Direktwww.ec.europa.eu/sverige/eu_service/eu_close_you/europe_direct/index_sv.htmEuropa Direkt är en del av Europeiska kommissionen och arbetar med att svara på allmänhetens frågor och sprida information om EU i Sverige. Europa Direkt har inget eget tryckt material, men kan förse intresserade personer med EU-trycksaker, bland annat Europa på 12 lektioner, och EU-upplysningens material. Det finns även ett antal kontor runt om i landet. Dessa har egna hemsidor vars innehåll varierar något. Europa Direkt jobbar i första hand gentemot allmänheten, men kan förse lärare med klassuppsättningar av olika broschyrer och informations-artiklar.

Europeiska.Kommissionen.i.Sverigewww.ec.europa.eu/sverigeEU-kommissionen medverkar bland annat vid olika lärardagar och seminarier samt arrangerar studieresor till Bryssel i fortbildningssyfte för lärare. De uppmärksam-mar också den Europeiska språkdagen: www.sprakdagen.nu.

Kommissionen har en mängd publikationer som går att ladda ner. Materialet finns både som pdf-filer och i tryckt version. Exempel på material är Europa på väg-serien, som behandlar olika EU-sakfrågor, och Europa på 12 lektioner.

Det engelskspråkiga Teachers’ corner erbjuder på EU-material avsett för elever från 9 år och uppåt: www.europa.eu/teachers-corner. Bland annat finns här färdiga lektionsplaneringar med olika EU-teman. De finns enbart tillgängliga på engelska men kan, med viss översättning, användas av svenska lärare.

Europaparlamentet.i.Sverigewww.europaparlamentet.seParlamentet erbjuder nedladdningsbart och kostnadsfritt beställningsmaterial med övningsuppgifter och CD-skivor med frågesport samt olika typer av faktablad.

Ett intressant material är seriealbumet Sjukt Vatten som handlar om EU:s lagstiftningsprocess. Ett annat användbart material är Från förslag till lag – så fattar

EU beslut, som genom filmsekvenser och powerpoint-presentationer visar hur medbeslutandeförfarandet går till. Utöver nedladdningsbart material och trycksaker erbjuder Parlamentets informationskontor även EU på schemat; kompetensutveckling för lärare, skolledare och bibliotekarier på olika orter runtom i landet. På parla-mentets hemsida finns även ”EP-live” med podcasts och webb-TV.

Europeiska.Ungdomsportalenwww.europa.eu/youthInformationssajt om saker som berör unga i Europa. På ungdomsportalen hittar du information om att bo, stu-dera och arbeta i andra europeiska länder. Informationen är uppdelad i 8 huvudområden, men du kan också söka på något av de 31 länderna. Portalen finns på 25 språk. Du kan också säga vad du tycker genom att delta i diskus-sionsforum på portalen.

EU-upplysningenwww.eu-upplysningen.seEU-upplysningens har Riksdagens uppdrag att informera om EU. EU-upplysningen har en mängd material som går att beställa eller ladda ner från deras hemsida. Materialet omfattar såväl tryckta informationsblad och häften som en drygt 50-sidig lärarhandledning med en omfattande mängd tematiskt ordnade arbetsuppgifter av varierande svårighetsgrad och omfattning. Hos EU-upplysningen finns även EU-resan, ett digitalt spel där elever kan undersöka hur mycket de vet om EU och dess medlems-länder. EU-resan hittar du på: www.eu-upplysningen.se/Eu-resan

EUR-LEXwww.eur-lex.europa.eu/sv/index.htmEUR-LEX är en sökdatabas för EU-beslut. På EUR-Lex hittar du EU-lagstiftning och andra offentliga dokument. Här finns dokument från 1951 och framåt. Sammanlagt rör det sig om cirka 2 815 000 texter. Data- basen uppdateras dagligen och varje år tillkommer omkring 12 000 dokument.

Europabarometernwww.ec.europa.eu/public_opinionEU-kommissionen genomför regelbundna opinions-undersökningar i medlemsländerna för att få bättre underlag för beslutsfattande och hjälp med att utvärdera det arbete EU som utför. Med hjälp av opinionsunder-sökningarna kan man göra jämförelser både mellan olika EU-länder och med genomsnittet i alla medlemsländer.

AnnAt.MAterIAl


De ämnen som tas upp är sådana som berör EU-med-borgarna – utvidgning, sociala frågor, kultur, folkhälsa, IT, miljö, försvar etc. De personer som intervjuas väljs ut slumpmässigt, och resultaten av opinionsundersökning-arna publiceras som s.k. Eurobarometer-rapporter.

EuroparlTVwww.europarltv.europa.eu/svEuroparlTV är Europaparlamentets webb-tv. Syftet är att informera om vad parlamentet gör och hur ledamöterna utformar politiken och antar de lagar som påverkar vardagen för människor i hela unionen. EuroparlTV:s utbud delas in i tre huvudkanaler för olika målgrupper: Parlamentets nyheter, De ungas parlament och Upptäck parlamentet.

Eurostatwww.epp.eurostat.ec.europa.euEurostat är Europeiska unionens eget statistikkontor. De sammanställer statistik som är jämförbar på EU-nivå och kan användas som underlag för unionens politiska beslut. Med hjälp av statistiken kan jämförelser mellan olika EU-länder göras.

Internationella.Programkontoretwww.programkontoret.seInternationella programkontoret, IPK, är en statlig myndighet för utbildningsområdet som stödjer bland annat skolor, universitet, företag och organisationer samt enskilda individer att delta i internationellt samarbete. Samarbetet rör ett brett fält, från utbildning och kompe-tensutveckling till praktik och studier. Det ovan nämnda e-Twinning är ett av IPK: s internationella samarbetspro-jekt som ger elever och lärare möjlighet att med digitala samarbetsformer öka internationaliseringen i skolan. Det lämpar sig utmärkt för ett ämnesövergripande arbetssätt. Målet är samarbete över gränserna utan resor men med kvalitet, resultat och kursplanens mål i fokus. Med hjälp av e-Twinning kan elever och lärare komma i kontakt med andra EU-länder, ta del av och samarbeta om liknande frågor och utvidga sina perspektiv. Inom ramen för IPK:s verksamhet ryms även olika utbytes- och prak-tikprogram för ungdomar, genom bland annat Comenius och Leonardo da Vinci- programmen.

Lär.mer.om.EUwww.eukunskap.seLär mer om EU är/var en kommunikationsinsats riktad till utbildningsområdet som Sveriges regering, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen stod bakom. Samarbetet sträckte sig mellan 2009–2012 och uppdraget att genomföra detta hade Internatio-nella Programkontoret. Här kan du finna information och länkar som kan vara relevant i EU-undervisningen.

Dessutom finns här kontaktinformation till utbildade EU-skolambassadörer, d.v.s lärare i grundskola och gymnasium som genomgått en utbildning i hur skol-personal kan inspireras och stöttas i arbetet med att undervisa om EU och Europa.

Pedagogiskt.Centrum.www.pedagogisktcentrum.sePedagogiskt Centrum tillhör Göteborgsregionens Kom-munalförbund. Inom utbildningsområdet arbetar de bland annat med upplevelsebaserat lärande. På deras speldatabas www.grul.se hittar du en mängd olika spel och simuleringar samt handledningar till dessa. Bland annat finns här de populära Kollektivet och Här eller där som låter elever och lärare ta del av EU ur ett interaktivt perspektiv. Materialet lämpar sig väl för både introduk-tioner och fördjupningar i olika EU-frågor. Pedagogiskt Centrum genomför även EU-rollspel där i grundskolans senare år samt på gymnasiet där Ministerrådet simuleras.

PLOTEUS.(Portal.on.Learning.Opportunities.Throughout.Europe)www.ec.europa.eu/ploteusPLOTEUS är till för att hjälpa studenter, arbetssökande, yrkesverksamma, föräldrar, studie- och yrkesvägledare samt lärare att hitta information om studier i Europa. PLOTEUS utvecklades som svar på slutsatserna från Europeiska rådets möten i Lissabon och Stockholm (mars 2000 respektive mars 2001), som gav Europeiska kommis-sionen och medlemsländerna uppdraget att producera en europeisk webbservice för information om möjligheter till arbete och utbildning. Avsikten med PLOTEUS, precis som med dess motsvarighet EURES, är att göra verklighet av rätten till fri rörlighet för Europas medborgare, genom att erbjuda nödvändig information.

Publikationsbyrånwww.publications.europa.eu/index_sv.htmPublikationsbyrån är EU:s förlag och ger ut EU:s officiella publikationer. Här finns en mängd olika kostnadsfria trycksaker som enklast kan fås från bland annat det lokala Europa Direkt-kontoret. Bland annat finns en kortfattad guide till EU:s olika institutioner, en guide till EU:s strategi för hållbar utveckling och Europa på väg-serien som behandlar ett flertal olika aspekter av EU och Europa, så som klimatfrågor, utrikespolitik, budget.

Regeringenwww.regeringen.se/euRegeringskansliets hemsida bjuder på en hel del material som finns tillgängligt både i elektronisk form och i tryck, vilket går att beställa eller hämta från ett lokalt Europa Direkt-kontor. Information om den svenska regeringens

hållning i olika sakfrågor och ren faktainformation om exempelvis Lissabonfördraget finns tillgänglig. Regeringen erbjuder också elektronisk prenumeration på veckobrev från Bryssel och nyhetsbevakning inom 17 olika områden, bland annat EU-nyheter. Dessutom finns det en film och lärarhandledning om klimatfrågan, Från Kyoto till Köpenhamn, på Regeringskansliets hemsida.

SIEPS.–.Svenska.institutet.för.europapolitiska.studierwww.sieps.seSvenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) forskar och gör analyser om utvecklingen av EU och Sveriges europapolitik. Institutet gör analyser och underlag tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige och bidra till en allsidig belysning av aktuella europapolitiska frågor. Deras forskning är främst intressant för lärare som vill fördjupa kunskapen om olika aspekter av EU. De ger även ut ett nyhetsbrev.

Sveriges.Kommuner.och.Landstingwww.skl.seHar en mängd publikationer som rör EU ur olika inter-nationella, regionala och kommunala perspektiv. Dessa finns både som pdf-filer och som trycksaker vilka kan beställas mot en mindre kostnad. Här saknas ett renodlat skolinriktat material.

Tillväxtverketwww.tillvaxtverket.seTillväxtverket är en statlig myndighet som arbetar för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrens-kraftigt näringsliv i alla delar av landet. På Tillväxtverkets hemsida finns en stor sektion som behandlar EU och olika tillväxtprogram. Materialet är i första hand riktat till företag och näringsliv, men även lärare kan använda delar av det i sin EU-undervisning.

UngdomsstyrelsenUngdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd, fördelar statsbidrag till integrations-, jämställdhets-, folkrörelse- och minoritetsprojekt. Genom projektet Ung och Aktiv i Europa har elever och skolor möjlighet att söka bidrag för interna-tionella utbyten. Via Ungdomsstyrelsen nås också Eurodesk som erbjuder möjligheter till jobb, studier och utbyten.

Utbildningsradionwww.ur.seUtbildningsradions hemsida erbjuder lärare och elever en mängd EU-relaterat utbildningsmaterial och hand-ledningar samt färdiga lektionstips. På hemsidan ligger mycket aktuellt material som strömmande webb-tv. En

del av materialet ligger uppe under sex månader, annat finns där permanent. Hemsidan är uppbyggd i olika por-taler, som riktar sig till barn, ungdomar och pedagoger. Mediebiblioteket ger möjlighet att söka efter specifika klipp som kan visas i webb-tv. UR:s material finns också att låna på DVD och video från landets mediecentraler.

Oberoende organisationer och föreningarHär nedan listas ett urval av oberoende organisationer och föreningar som lärare och elever kan tänkas komma i kontakt med i undervisningen om EU. Somliga av dessa instanser har material direkt avsett för undervisning, medan andra endast har informationsmaterial som kan tänkas vara användbart i undervisningen.

8.sidorwww.8sidor.se8 sidor ges ut av Centrum för lättläst och ger dagsaktuell nyhetsbevakning på ett lättläst och överskådligt sätt. På hemsidan finner du artiklar om EU.

EU.Observerhttp://euobserver.com/EU Observer är en gratis, politiskt oberoende, dagligt uppdaterad nättidning som publicerar EU-nyheter. Tidningen publicerar nyheter från EU-länder och från EU:s institutioner. EU Observer publiceras på engelska och är ett bra verktyg för lärare som önskar hålla sig upp-daterade med aktuella EU-nyheter. Den kan mycket väl användas av elever för nyhetsbevakning i undervisningen.

Europaportalenwww.europaportalen.seEuropaportalen är webbtidningen om EU och Europa. Europaportalen bevakar dagligen Europa från Stockholm och Bryssel. Temaartiklar ska göra det lättare att förstå den stundtals svårbegripliga EU-politiken, där hittar du allt som har skrivits på temat inklusive länkar till andra tidningar. På hemsidan finns aktuella EU-nyheter, statis-tik, debattinlägg och en mängd annan information som kan vara användbar för både lärare och elever. Ni kan även skriva egna artiklar på MittEuropa eller ställa videofrågor till beslutsfattare i EU på YouEurope.

Svenskt.näringslivSvenskt Näringsliv har utvecklat ett eget utbildningsmate-rial om EU, Det nya Europa, som är framtaget tillsammans med 200 gymnasielärare. Utbildningsmaterialet är från 2007 och innefattar ett magasin, en lärarhandledning med förslag till lektionsupplägg och ett häfte med övningar och kan laddas ned från hemsidan. www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/article21610.ece.

Lär mer om eu är ett utbildningmaterial som är framtaget för att passa samhällskunskaps-undervisningen på gymnasiet, och till viss del grundskolans senare årskurser. Det är en prak-tisk lärarhandledning, med tips på övningar, diskussionsämnen och fördjupning. Allt indelat i fem teman: Makt & inflytande, Ekonomi & handel, Arbeta & studera, Asyl och migration, och Miljö & hållbar utveckling.

Lärarhandledningen har tagits fram av Pedagogiskt Centrum, GR utbildning på uppdrag av Internationella programkontoret.

internationella programkontoretInternationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet genom att ge förutsättningar för människor att delta i interna-tionellt utbyte och samarbete. Genom myndighetens program och aktiviteter kan skolor, universitet, företag, organisationer och enskilda individer delta i allt från internationella samarbetsprojekt till praktik och studier utomlands. Internationella programkontoret kan ge det stöd som behövs, ekonomiskt och erfarenhetsmässigt, för att kunna komma igång.

Pedagogiskt centrum gr UtbildningPedagogiskt Centrum vid GR Utbildning är en del av Göteborgsregionens Kommunalför-bund och en ledande aktör inom skolutvecklingsfrågor. Med ett unikt fokus på informations- och kommunikationsteknologi (IKT), upplevelsebaserat lärande och entreprenörskap i skolan möter Pedagogiskt Centrum dagligen både elever och pedagogisk personal i samtliga skolformer och utför utbildnings- och utvecklingsinsatser runtom i landet. Pedagogiskt Centrum har mångårig erfarenhet av EU-undervisning genom upplevelsebaserade aktivite-ter, metodutveckling och kompetensutvecklingsinsatser.

Läs mer på www.pedagogisktcentrum.se.

Internationella programkontoret för utbildningsområdetBox 220 07, 104 22 StockholmTel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 [email protected] www.programkontoret.se

Documents

Lär mer om EU