Lärdomar från den gångna programperiodenStockholm 23 oktober 2013

Jan Persson

1. Introduktion

2. 9 st. lärdomar

3. Råd inför kommande programperiod

Agenda

1.Introduktion

2. 9 st. lärdomar

3. Råd inför kommande programperiod

Agenda

Syfte:

Att presentera lärdomar från den nuvarande programperioden

Lyfta fram lyckade modeller/arbetsmetoder som kan överföras till kommande programperiod

Ge råd till utformningen av framtida program

Introduktion

En sammanställning av utvärderingar av 9 av de 13 europeiska territoriella program som Sverige deltar i

December-mars 2013

Sekundärmaterial i form av 20 utvärderingsrapporter

Egna erfarenheter från ÖKS

Introduktion

1. Introduktion

2.9 st. Lärdomar

3. Råd inför kommande programperiod

Agenda

1. Urvalskriterierna

2. Indikatorsystemet

3. Information

4. Stödverksamhet

5. Horisontella kriterier

Nio slutsatser kring:6. Näringslivets

deltagande

7. Gränsöverskridande mervärde

8. Projektpartnerskap

9. Projektens fortlevnad

Urvalskriterierna har uppfattats som för omfattande i vissa program

Förbättrande åtgärder har skett i främst ÖKS

Urvalskriteriet gränsöverskridande mervärde till viss del svårförstått

1. Urvalskriterierna

Indikatorerna mäter utfall och inte effekter – svårigheter att isolera programmens effekt från den allmänna utvecklingen i exempelvis näringslivet

Svårigheter för projektaktörer att förstå indikatorsystemet

Gör det svårt att jämföra projekts framgång

Gemensamma definitioner och utbildning krävs

2. Indikatorsystemet

En sortering av projektportföljen efter delmål ger information om vilka mål som är eftersatta eller har möjlighet att uppfyllas

Informationsinsatser och särskilda utlysningar kan skräddarsys för att säkerställa att delmålen uppfylls

2. Indikatorsystemet

Stödet från projektsekretariat till projektledning har fungerat högst tillfredställande i alla programområden

Initiala problem i ÖKS har åtgärdats

Små organisationer har svårigheter att delta på grund av hög ekonomisk/administrativ börda

Utvärderarna av Central Baltic anser att detta kan lösas genom förskottsutbetalningar likt i Estland-Lettland- och Lettland-Litauen-programmen

Schablonmässiga utbetalningar i procent av total projektbudget

3. Stödstrukturen

Stora informationsinsatser har genomförts men vissa målgrupper nås fortfarande inte av programmen

Näringslivet deltar i många fall i projekten men har sällan i en aktiv roll i projektledningen

Lite tid till uppsökande verksamhet på grund av hög arbetsbörda vid programstart

Större informationsinsatser krävs i nya programområden

Mindre antal projekt i de, för programperioden, nya programområdena

Programmens hemsidor är den viktigaste informationskällan för målgruppen

4. Information

Svårigheter för projektaktörer i merparten av programmen att förstå de horisontella kriterierna

Handläggare lägger mycket tid på att förklara de horisontella kriterierna

Intern utbildning för att säkerställa gemensamma definitioner av de horisontella kriterierna skulle kunna mildra problemen

Anses i vissa program svåra att uppfylla och anses inte relevanta för ett lyckat projektgenomförande av projektledarna

Förklara möjligheterna med att använda de horisontella kriterierna som hävstång för tillväxt

5. Horisontella kriterier

Lågt deltagande av näringslivet i Interreg IV A ÖKS

Försvårar kommersialisering

Försvårar fortlevnad av de projekt där företag förväntas vara resultatmottagare

Skapa efterfrågestyrda projekt som utgår ifrån företagens behov och tydliggör nyttan med deltagande för företagen

Organisationer med nära samarbete med företagen bör involveras

6. Näringslivets deltagande

Hög involvering av näringslivet i Interreg IV A NORD

Inom PO1 är företag aktiva samarbetspartners i 80% av projekten

Ursprungsidén till projekt utvecklas i flera fall genom dialog mellan företag och akademin

”Som man ropar får man svar” -> Medveten satsning på SMEs i PO1

Näringslivsstruktur med få dominerande företag gynnar SMEs deltagande – De stora drar med sig de små

6. Näringslivets deltagande

Svårigheter att skapa hög grad av gränsöverskridande mervärde i de nya geografiska programområdena

7. Gränsöverskridande mervärde

Källa: Kontigo 2012

I Interregprojekt med begränsat gränsöverskridande mervärde är kunskapsspridning över landsgränserna vitalt

7. Gränsöverskridande mervärde

Vad består det gränsöverskridande mervärdet av?

Lösning av gemensamma problem

Komplementaritet  

Kritisk massa  

Nya infallsvinklar

Best practice

7. Gränsöverskridande mervärde

Rätt partners måste ingå:

Rätt mängd partnersPartnerskapen är stundtals svagt förankrade i partnerorganisationerna –> svårt att ”hämta hem” resultatenViktigt att ansökan föregås av en strategi kring vilka partners som bör ingå i projektet

Kräv aktivt ägarskap:

Framgångsrika projekt kräver en god bemanningAktivt ägarskap krävs för fortlevnad av projekten

8. Projektpartnerskap

Fortsättningsprojekt ger fördjupade samarbeten – Vanligt förekommande och möjlighet att fokusera

Utnyttjande av redan befintliga formella samarbeten – Exempel från ÖKS är Öresundskommittén och Den Skandinaviska Arenan

God bemanning – Tydlig framgångsfaktor som observerats i flera rapporter och fallstudier

9. Projektens fortlevnad

Plan för fortlevnad –Hänger ihop med en aktiv kommunikations-strategi

Nytänkande kring fortsatt samarbete – Vilka andra finansieringsformer finns? Ex: Horizon 2020

Tydligt gränsöverskridande mervärde – En naturlig del i att gränsöverskridande permanenta och varaktiga strukturer ska uppstå.

9. Projektens fortlevnad

1. Introduktion

2. 9 st. lärdomar

3. Råd inför kommande programperiod

Agenda

1.Lägg vikt vid analysen!

2.Sätt specifika delmål!

3.Förbättra uppföljningen!

Tre råd vid utformandet av program

En välgjord analys skapar förutsättningar för långsiktiga strategiska satsningar – Exempel från Skåne-Blekinge-programmet (ERUF)

Utgå ifrån de konkreta utmaningar som finns i programgeografin

Analysen som ligger till grund för programmet kan göras mer fokuserad tack vare val av tematiska områden.

Kan identifiera specifika delmål inom de tematiska målen

Vilka är barriärerna för att uppfylla målen och vilka projekt behövs för att överkomma dessa?

Lägg vikt vid analysen!

Exempel på delmål inom prioriteringen Främja hållbar ekonomisk tillväxt i Interreg IV A ÖKS:

“Stärkt utveckling av företag och entreprenörer”

Exempel på delmål inom prioriteringen Utveckling av företag i Interreg IV A Nord:

”Små och medelstora företag utvecklar nya produkter och tjänster inom strategiska områden”

Sätt specifika delmål!

Information om projektens framgång är beroende av inrapportering av projektledarna. – Låg information om projektens bidrag till programmets mål.

Extern utvärdering av projekt förekommer vanligtvis inte. Jmf. med de regionala utvecklingsprogrammen och Europeiska Socialfonden.

On-going evaluation (följeforskning) kan användas för att utvärdera projekten, men även för att säkra ett välfungerande projektgenomförande.

Förbättra uppföljningen!

Tack för er tid!