LäroplansteoriLäroplansteoriJonas GustafssonJonas GustafssonSKL, Lärarhögskolan i StockholmSKL, Lärarhögskolan i Stockholmjonas.gustafsson@lhs.sejonas.gustafsson@lhs.sewww.jongus.sewww.jongus.se30 januari 200630 januari 2006

Föreläsningens syfteFöreläsningens syfte

Erbjuda en översikt över den Erbjuda en översikt över den svenska skolans utvecklingsvenska skolans utveckling

Introducera begreppet Introducera begreppet läroplansteoriläroplansteori

Diskutera relationen skola – Diskutera relationen skola – samhällsutvecklingsamhällsutveckling

Föreläsningens Föreläsningens poängerpoänger Sega strukturer, lite förändring Sega strukturer, lite förändring

över tidöver tid Omfattande historiskt arvOmfattande historiskt arv Skolan och förskolan utsätts för Skolan och förskolan utsätts för

stort förändringstryckstort förändringstryck Konkurrerande intressen om Konkurrerande intressen om

skolans roll och funktionskolans roll och funktion

Några inslag i Några inslag i tänkandettänkandet För vem eller vilka är utbildningen För vem eller vilka är utbildningen

till?till? Urval av kunskaper. Vad är viktigt?Urval av kunskaper. Vad är viktigt? Vem bestämmer över Vem bestämmer över

utbildningen? Stat - kyrka - lärare - utbildningen? Stat - kyrka - lärare - föräldrar - näringsliv - eleverföräldrar - näringsliv - elever

Föreställningar om vad utveckling Föreställningar om vad utveckling och inlärning äroch inlärning är

Några ideer om Några ideer om skolans uppgifterskolans uppgifter

Några ideer om Några ideer om skolans uppgifterskolans uppgifter ArbetslivetArbetslivet

Några ideer om Några ideer om skolans uppgifterskolans uppgifter ArbetslivetArbetslivet AllmänbildningAllmänbildning

Några ideer om Några ideer om skolans uppgifterskolans uppgifter ArbetslivetArbetslivet AllmänbildningAllmänbildning PersonlighetsutvecklingPersonlighetsutveckling

Några ideer om Några ideer om skolans uppgifterskolans uppgifter ArbetslivetArbetslivet AllmänbildningAllmänbildning PersonlighetsutvecklingPersonlighetsutveckling Fostra demokratiska medborgareFostra demokratiska medborgare

Läroplanens tre nivåerLäroplanens tre nivåer

1.1. Hur värderingar, kunskaper och Hur värderingar, kunskaper och erfarenheter väljs ut och erfarenheter väljs ut och organiserasorganiseras

2.2. Hur styrs utbildning?Hur styrs utbildning?

3.3. Hur materialiseras läroplanen?Hur materialiseras läroplanen?

(Lundgren, 1989)(Lundgren, 1989)

Skolans fem (?) Skolans fem (?) perioderperioder Antiken - ca 1820 (1840)Antiken - ca 1820 (1840) Ca 1840 - ca 1900Ca 1840 - ca 1900 1900 - 19451900 - 1945 1945 - 19701945 - 1970 1970 ff1970 ff

I: Antiken - ca 1820 I: Antiken - ca 1820 (1840)(1840) Skola och utbildning - av ett fåtal Skola och utbildning - av ett fåtal

för ett fåtalför ett fåtal Utbildning främst för statens Utbildning främst för statens

behovbehov

Utbildning för ett fåtalUtbildning för ett fåtal

Antikens stadsstaterAntikens stadsstater Kyrkans behov av prästerKyrkans behov av präster Den moderna statens behov av Den moderna statens behov av

tjänstemän ( fr. ca 1500 e Kr) tjänstemän ( fr. ca 1500 e Kr) – präster (teologisk fakultet)präster (teologisk fakultet)– jurister (juridisk fakultet)jurister (juridisk fakultet)– läkare (medicinsk fakultet)läkare (medicinsk fakultet)– lärare (filosofisk fakultet)lärare (filosofisk fakultet)

Några exempel på Några exempel på kyrkans inflytande i kyrkans inflytande i SverigeSverige

Klosterskolor (under medeltiden) - Klosterskolor (under medeltiden) - enkla skolor för fattiga barnenkla skolor för fattiga barn

Katedralskolor (1600-talet) - i Katedralskolor (1600-talet) - i stiftstäderna, förberedelse för högre stiftstäderna, förberedelse för högre teologiska studierteologiska studier

Stark kyrklig kontroll av Stark kyrklig kontroll av folkundervisningen sedan 1600-taletfolkundervisningen sedan 1600-talet

II: Ca 1840 - 1900II: Ca 1840 - 1900

Folkundervisning Folkundervisning institutionaliserasinstitutionaliseras

Folkskolestadga i Sverige fr. 1842Folkskolestadga i Sverige fr. 1842 Lärarutbildning börjar organiserasLärarutbildning börjar organiseras Idén om det unika barnet Idén om det unika barnet

(Rousseau, Fröbel)(Rousseau, Fröbel)

Parallellskolesystemet Parallellskolesystemet 1800-tal1800-tal FolkundervisniFolkundervisni

ng - folkskolang - folkskola Läsning, räkning, Läsning, räkning,

skrivningskrivning Kristendom, Kristendom,

kyrkosång, kyrkosång, hembygdskunskahembygdskunskapp

Moralisk fostranMoralisk fostran

LäroverkLäroverk LatinLatin RealiaRealia Moderna språkModerna språk MatematikMatematik MusikMusik StudentexamenStudentexamen FormalbildningFormalbildning

Innan den egentliga sångöfningen börjas, iakttages följande:Innan den egentliga sångöfningen börjas, iakttages följande:Undersökes hvilka av skolbarnen som ega anlag för sång. Denna Undersökes hvilka av skolbarnen som ega anlag för sång. Denna

undersökning sker på detta sätt, att läraren, som intagit plats undersökning sker på detta sätt, att läraren, som intagit plats vid sångtaflan, framkallar ett barn i sänder, och låter det sjunga vid sångtaflan, framkallar ett barn i sänder, och låter det sjunga några af mellantonerne, t.e.x. 1,2,3,4,5. kan barnet någorlunda några af mellantonerne, t.e.x. 1,2,3,4,5. kan barnet någorlunda rent träffa dessa eller dylikt föresjungna toner, anses det ega rent träffa dessa eller dylikt föresjungna toner, anses det ega sångröst.sångröst.

[…][…]

Denna senare regel bör innefatta ett bestämt förbud för dem, som Denna senare regel bör innefatta ett bestämt förbud för dem, som sakna sångröst, att försöka deltaga i sång, hvilket förbud med sakna sångröst, att försöka deltaga i sång, hvilket förbud med största stränghet bör tillämpas, ty hvad är odrägligare, än att största stränghet bör tillämpas, ty hvad är odrägligare, än att höra en melodi accompanjerad af dessa brutala, omusikaliska höra en melodi accompanjerad af dessa brutala, omusikaliska ljud, hvilka kunna i synnerhet vid den allmänna gudstjänsten ljud, hvilka kunna i synnerhet vid den allmänna gudstjänsten kunna tyvärr vara ganska talrika.kunna tyvärr vara ganska talrika.

CP Hultstedt, 1851: CP Hultstedt, 1851: Sånglära för Sånglära för folkskolorfolkskolor

De hårda och mjuka De hårda och mjuka vokalernavokalerna

Uti skolan, uti skolan bör man Uti skolan, uti skolan bör man gärna gå.gärna gå.

Vara flitig bör man, Vara flitig bör man,

aldrig nånsin hör manaldrig nånsin hör man

att den late, att den late något lära att den late, att den late något lära få!få!

Vers 2…Vers 2…

De vokaler hårda, mjuka,De vokaler hårda, mjuka,

lär dig skilja på.lär dig skilja på.

Fem utav dem finnes,Fem utav dem finnes,

Ständigt det du minnes.Ständigt det du minnes.

Glöm dem icke, glöm dem icke,Glöm dem icke, glöm dem icke,

det går illa då!det går illa då!

III: 1900 - 1945III: 1900 - 1945

Utbildning länkad till teknisk och Utbildning länkad till teknisk och ekonomisk utvecklingekonomisk utveckling

Modern infrastruktur (telefoni, Modern infrastruktur (telefoni, järnvägar, vägar, radio, järnvägar, vägar, radio, biografer…)biografer…)

Yrkesutbildningar (lärarutbildning, Yrkesutbildningar (lärarutbildning, ingenjörsutbildning m.fl)ingenjörsutbildning m.fl)

Idén om Barnet får spridningIdén om Barnet får spridning

IV: 1945 - 1970IV: 1945 - 1970

UtbildningsexplosionUtbildningsexplosion ””Sputnikeffekten” 1956Sputnikeffekten” 1956 Enhetsskola - grundskolan - införsEnhetsskola - grundskolan - införs Stark koppling till arbetsmarknadens Stark koppling till arbetsmarknadens

behovbehov Den amerikanska progressivismenDen amerikanska progressivismen LekLekskolaskola, för, förskolaskola i liten skala, i liten skala,

expanderarexpanderar

Pedagogisk Pedagogisk progressivism progressivism Swedish style (ca 1940-1990)Swedish style (ca 1940-1990)

IndividualiseringIndividualisering NyttaNytta Vetenskaplig grund - psykologiVetenskaplig grund - psykologi Den moderna utvecklingspsykologin Den moderna utvecklingspsykologin

(Piaget) i.o.m. (Piaget) i.o.m. Barnstugeutredningen 1968Barnstugeutredningen 1968

Demokratiska värdenDemokratiska värden

V: 1970 - ffV: 1970 - ff

Krympande offentlig ekonomiKrympande offentlig ekonomi Energikrisen 1973Energikrisen 1973 Diskussion om tillväxtens gränserDiskussion om tillväxtens gränser Allmän utbyggnad av förskolanAllmän utbyggnad av förskolan

Den sv. skolan på Den sv. skolan på 1980-talet1980-talet Stark central styrningStark central styrning Omfattande regelverkOmfattande regelverk Insikt att den centralstyrda skolan Insikt att den centralstyrda skolan

inte motsvarade förväntningarnainte motsvarade förväntningarna Arbetsmarknadens snabba Arbetsmarknadens snabba

förändringförändring Kontinuerliga utbildnings- och Kontinuerliga utbildnings- och

fortbildningsbehovfortbildningsbehov

1990 - ff1990 - ff

Från regelstyrning till mål-Från regelstyrning till mål-resultatstyrningresultatstyrning

DecentraliseringDecentralisering Ökat intresse för friskolorÖkat intresse för friskolor Ökat inflytande för föräldrar och Ökat inflytande för föräldrar och

elever (kundorientering?)elever (kundorientering?) UtbildningsmarknadUtbildningsmarknad Livslångt lärandeLivslångt lärande

Reformerna under 1990-Reformerna under 1990-talettalet

Kommunal skola Kommunal skola Skolan och förskolan ska styras av Skolan och förskolan ska styras av

uttalade måluttalade mål Lärare och rektorer genomför ett Lärare och rektorer genomför ett

uppdraguppdrag Utvärdering och uppföljningUtvärdering och uppföljning Fristående skolor ska styras av Fristående skolor ska styras av

samma läroplan som kommunalasamma läroplan som kommunala

AnsvarsfördelningAnsvarsfördelning

Staten:Staten: anger mål, anger mål,

värdegrund och värdegrund och ekonomiska ramarekonomiska ramar

Följer upp och Följer upp och utvärderar (SV)utvärderar (SV)

Kommun / Kommun / huvudman:huvudman:

Anger kommunala Anger kommunala mål och strategier, mål och strategier, fördelar pengarfördelar pengar

Rektor och lärare:Rektor och lärare: Tolkar uppdraget Tolkar uppdraget

och målenoch målen Ser till att de Ser till att de

uppfyllsuppfylls

Diskussion om Diskussion om kunskapsbegreppetkunskapsbegreppet Bildning versus målrationalitetBildning versus målrationalitet Lärande (resp. ut- och inlärning)Lärande (resp. ut- och inlärning) Information versus kunskapInformation versus kunskap Kunskapens många dimensioner Kunskapens många dimensioner

och mätbarhetoch mätbarhet

LäroplansteoriLäroplansteori

Skolans ”ordnande princip”Skolans ”ordnande princip” Principer och idéer om skolans Principer och idéer om skolans

styrningstyrning Hur förverkligas intentionerna Hur förverkligas intentionerna

med skolan?med skolan?

Läroplansteori…Läroplansteori…

Handlar alltså om den politiska Handlar alltså om den politiska nivån – hur utbildningspolitik nivån – hur utbildningspolitik formuleras och utövasformuleras och utövas

Handlar om den didaktiska nivån – Handlar om den didaktiska nivån – hur undervisning bedrivs, innehåll hur undervisning bedrivs, innehåll väljs ut och organiseras etc.väljs ut och organiseras etc.

Handlar om Handlar om relationenrelationen mellan mellan dessa nivåerdessa nivåer

Klassisk kodKlassisk kod RealistiskRealistisk MoraliskMoralisk RationellRationell

Kunskap är Kunskap är insikt i de givna insikt i de givna (gudomligt (gudomligt inspirerade) inspirerade) historiska historiska sanningarnasanningarna

Kunskap är insikt Kunskap är insikt om naturlagar och om naturlagar och den naturliga den naturliga ordningen. Naturen ordningen. Naturen som ordnande som ordnande principprincip

Kunskap är Kunskap är övertagande av övertagande av och respekt för de och respekt för de regler som gäller i regler som gäller i samhälletsamhället

Kunskap är en Kunskap är en aktiv process, aktiv process, erövring av egen erövring av egen förståelseförståelse

Kunskap vinnes Kunskap vinnes genom studier genom studier av klassiska av klassiska texter texter

Systematiska Systematiska undersökningar av undersökningar av naturens ordning, naturens ordning, som leder till som leder till förståelse för förståelse för naturlagar och naturlagar och andra principerandra principer

Genom tillägnan Genom tillägnan av moraliskt av moraliskt lämpliga studier lämpliga studier och verksamheteroch verksamheter

Genom egen Genom egen verksamhet som verksamhet som syftar till att lösa syftar till att lösa problemproblem

Trivium – de Trivium – de ämnen som ämnen som slipar slipar insiktsförmåganinsiktsförmågan

NaturvetenskapNaturvetenskap Läsning, skrivning, Läsning, skrivning, hembygdskunskap, hembygdskunskap, sångsång

Nytta – de Nytta – de ämnen/områden ämnen/områden som motsvarar som motsvarar identifiearade identifiearade behovbehov

LäroverkLäroverk Läroverk, realskolaLäroverk, realskola FolkskolaFolkskola Grundskola Grundskola

Några frågorNågra frågor

Skolans uppdragSkolans uppdrag– Den enda platsen där ”alla möter Den enda platsen där ”alla möter

alla”?alla”?– Skilda krav och förväntningar på Skilda krav och förväntningar på

skolanskolan– Sverige som ”kunskapsnation”?Sverige som ”kunskapsnation”?– Kunskapens halveringstid Kunskapens halveringstid – Omöjligt förutse yrkesbanorOmöjligt förutse yrkesbanor

Skolans styrningSkolans styrning

Hur styra en decentraliserad Hur styra en decentraliserad skola?skola?

Jämlikhet – likvärdighet – rättvisa?Jämlikhet – likvärdighet – rättvisa? Utvärdering / uppföljning?Utvärdering / uppföljning? Ska staten öht styra skolan?Ska staten öht styra skolan?

Hur materialiseras Hur materialiseras undervisningundervisning UtbildningsmarknadUtbildningsmarknad Skolans MGN?Skolans MGN? Digitalisering av information Digitalisering av information

medför nya medför nya kunskapskonceptioner?kunskapskonceptioner?

Skolan som kunskapsmiljö eller Skolan som kunskapsmiljö eller som social miljö?som social miljö?

Tack för mig!Tack för mig!