Ålands framtida tillväxt – möjligheter och utmaningar … · 2020-02-04 · 2000-2004 2005-2009 2010-2016 Åland Kajanaland Mellersta Österbotten Österbotten Nyland HELA

UTR

ED

NIN

GSB

YR

Å

OC

H

STA

TISTI

K

ÅLA

ND

S

Ålands framtida tillväxt – möjligheter och utmaningar

i ljuset av megatrender

28.1.2020Jouko Kinnunen ÅSUB

Hur kan man beskriva en livskraftig region?

• Låg arbetslöshet

• Befolkningen och ekonomin växer

• Hög investeringstakt

• Attraktiv – erbjuder en trygg och trivsam levnadsmiljö medoffentliga tjänster av hög kvalitet

• Välmående befolkning – hälsa, livslängd etc

• Resilient - söker efter ett bakslag nya lösningar

• Smart - satsar på sina styrkor och kombinerar olikapolicynivåer och -områden till en välfungerande helhet

• Hanterar tekniska utvecklingen på ett bra sätt

• Tar hållbarhetsutmaningarna på allvar

Rapportens struktur i grova drag

• Diskussion om olika källor och möjligheter för tillväxt

• Analys av Ålands tillväxthistoria under 2000-talet

• Genomgång av megatrenderna

• Avrapportering av enkätsvaren från företagen & gruppdiskussionerna

• Diskussion om regionala utvecklingsstrategier – offentliga sektorns roll och policyverktyg – offentliga sektorns enkätsvar & gruppdiskussion

• Framtidsscenarier: tillväxt och hållbarhet

Vad är ekonomisk tillväxt på kort sikt?

Privatkonsumtion

Offentligkonsumtion

NettoexportOff. & privata

investeringarBNP

Vad är ekonomisk tillväxt på lång sikt?

Arbetets produktivitet

Sysselsatt arbetskraft

BNP

Olika möjligheter för tillväxt

• Hemmamarknaden växer – befolkning, arbetskraft, inkomster, konsumtion

• Ökad export

• Offentlig efterfrågan

• Investeringar

• Ökad produktivitet

Hur mår Ålands ekonomi idag?

90

100

110

120

130

140

150

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Ind

ex: 2

00

0 =

10

0Sverige

Finland

Åland

Källa: ÅSUB, SC, SCB. Egna beräkningar. För 2017-18 preliminära uppgifter för Åland. Prognos för åren 2019-2020.

Prognos/preliminär

BNP-utveckling

BNP per capita, euro i löpande priser

På Åland har BNP och hushållens inkomster haft olika tillväxttakter

Disp. Inkomster 1,8% / år

BNP 0,7% / år

Tillväxt i näringslivets förädlingsvärde 2008-

2016, milj. euro i 2016-års priser

-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80

Sjöfart

Personliga tjänster

Livsmedelsindustri

Primärnäringar

Bygg

Övrig transport

Handel

Hotell & restaurang

Vatten, gas, el, värme, avlopp

Övrig industri

Företagstjänster

Finans och försäkring

Näringslivets reella tillväxt 2008-2016 enligt

företagens personalstyrka år 2008, procent

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

70

80

0-9 personer 10-49 personer 50+ personer

Omsättning

Löner

Sysselsättning

Förädlingsvärde

Årlig produktivitetstillväxt, procent, hela ekonomin

-0,50

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

2000-2008 2008-2016/2018 2000-2016/2018

Europeiska union 28 länder

Finland

Sverige

Åland (fram till 2016)

Källor: Eurostat, Statistikcentralen

Nya och nedlagda samt nettotillväxt av antalet företag,

procent av företagsbeståndet

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

Kymmenedalen

Södra Karelen

Kajanaland

Södra Savolax

Päijänne-Tavastland

Södra Österbotten

Satakunta

Mellersta Österbotten

Norra Savolax

Lappland

Egentliga Tavastland

Norra Karelen

Birkaland

Egentliga Finland

Finland totalt

Mellersta Finland

Österbotten

Åland

Norra Österbotten

Nyland

Nettotillväxt

NedlagdaföretagNya företag

Hushållens skuldsättning, i procent av

disponibla inkomsten

0

25

50

75

100

125

150

175

200

225

250

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

%

Samtliga bostadshushåll Bostadshushåll med skulder

Utländska investeringarper region

Regionalt innovationsindex RIS 2019

The Regional innovation scoreboard (RIS) is a regional

extension of the European innovation scoreboard, assessing

the innovation performance of European regions on a limited

number of indicators. The RIS 2019 covers 238 regions

across 23 EU countries, Norway, Serbia, and Switzerland. In

addition, Cyprus, Estonia, Latvia, Luxembourg, and Malta are

included at country level.

In the spotlight

NEW Regional innovation scoreboard tool

Display region profiles, compare performance scores, and test

correlations!

The RIS 2019 is a comparative assessment of regional innovation

based on the European innovation scoreboard methodology, using

18 of the latter’s 27 indicators. In provides a more detailed

breakdown of performance groups with contextual data that can

be used to analyse and compare structural economic, business

and socio-demographic structure differences between regions.

The new scoreboard confirms that Europe's most innovative

regions are located in the most innovative countries. The most

innovative region in the EU is Helsinki-Uusimaa, Finland, followed

Stockholm, Sweden and Hovedstaden, Denmark. The overall most

innovative region in Europe is Zϋrich in Switzerland. Some

regional innovative hubs exist also in moderate innovator

countries: Prague in Czechia, Crete in Greece, and Friuli-Venezia

Giulia in Italy.

https://ec.europa.eu/growth/industry/innovation/facts-figures/scoreboards_en

https://interactivetool.eu/RIS/index.html

FoU utgifter på Åland vs. övriga Finland, euro per capita

Source: Statistikcentralen i Finland

Ålands innovationsaktiviteter jämfört

med EU och Finland

0 50 100 150 200 250

FoU inom offentlig sektor

Patentansökningar

Vetenskapliga publikationer

FouU inom näringslivet

Livslångt lärande

I relation till EU

I relation till Finland

Sysselsättning inomhögteknologiska branscher

Privata sektorns investeringarindex medel 2000-2004 = 100 , löpande priser

80

100

120

140

160

180

200

2000-2004 2005-2009 2010-2016

Åland

Kajanaland

Mellersta Österbotten

Österbotten

Nyland

HELA LANDET

Norra Österbotten

Egentliga Finland

Olika sätt att höja ekonomins produktivitet

• MAKROPERSPEKTIV

• Höjning i humankapitalets kvalitet

• Högre kapitalintensitet / sysselsatt

• Höjningar i totalproduktivitet = teknisk utveckling, innovationer etc.

• Gynnsam strukturförändring i ekonomin – produktivabranscher växer, mindre produktiva minskar

• MIKROPERSPEKTIV

• Produktivitetshöjningar i existerande företag

• Kreativ förstörelse = ineffektiva företag läggs ned, nyaeffektivare grundas

Högproduktiva näringarFörädlingsvärde €/arbetad timme i 2016-års priser

Lågproduktiva näringarFörädlingsvärde €/arbetad timme i 2016-års priser

Flyttningsnetto efter kön 2001-2018

-200

0

200

400

600

800

1 000

1 200

Finland Sverige + Norden Övr. världen

Personer

In-/utflyttningsland

Kvinnor Män

Vi har ett underskott på yngre kvinnor

-400

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

500

600

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Kvinnoöverskott, alla åldersgrupper Kvinnoöverskott, 20-34 år

Unga kvinnors utflyttningsbenägenhet är högre

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95

Män Kvinnor

31% av 20-åriga kvinnor flyttar ut

Procent av åldersgruppen

I inflyttningen är unga kvinnors andel också högre

0%

1%

1%

2%

2%

3%

3%

4%

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95

Män Kvinnor

3% av alla inflyttade är 25-åriga kvinnor

Procent av inflyttade

Befolkning och sysselsättning efter födelseort

31.12.2017, procent

63,8

81,5

2,4

19,0

83,1

3,6

17,2

73,9

8,0

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Befolkningsandel Sysselsättningstal Arbetslöshetstal

Procent

Åland Finland Utlandet

Befolkning och sysselsättning efter språk 31.12.2017,

procent

87,281,8

2,94,7

77,6

6,08,1

67,7

11,3

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Befolkningsandel Sysselsättningstal Arbetslöshetstal

Procent

Svenska Finska Övrigt

Det relativa sysselsättningstalet år 2017, 15-64-åringar

78,8

70,0

76,9

66,4 67,6

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Åland Finland Sverige Euro-området EU

Procent

Det relativa arbetslöshetstalet år 2017, 15-74 åringar

3,7

8,6

6,7

9,1

7,6

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Åland Finland Sverige Euro-området EU

Procent

Fyra megatrender av hög relevans

• Teknisk utveckling

• Klimatförändring och klimatpolitik

• Förändrad befolkningsstruktur – förändringar i kundbeteende

• Global omfördelning av ekonomisk makt

Teknisk utveckling

• Automatisering, maskininlärning, 3D-printning etc. förväntas orsaka stora omvälvningar i företagens hela värdekedjor, men risk för prispress och nya konkurrenter

• Stora möjligheter till effektiviseringar

• I dag står teknik- och telekombolag, försäkringsbolag ochbanker, detaljhandeln, tillverkningsindustrin samt transport och logistik för merparten av investeringarna i AI

• AI och automatisering förväntas bli störst i just de branscher som dominerar det åländska näringslivet

Digitaliseringens betydelse för näringslivet

15%

19%

20%

22%

25%

27%

28%

29%

33%

35%

39%

41%

49%

63%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Konkurrenter längre hunna med digitalisering

Digitalisering har ökat lönsamheten

Ökat försäljningen på Åland

Fått nya konkurrenter

Brister i digitalt kunnande

Nya produkter tack vare digitalisering

Bland första att utnyttja digitala lösningar

Digitalisering minskat personal

Försäljningen utanför Åland ökat

Tydliga mål för IT

Vet mer om kunder

Personal medverkar aktivt

Digitalisering ersatt arbetsresor

Digitalisering en stor del av strategin

Företagen om digitalisering:andel företag som anser att under de närmaste 5 åren ser en…

Ökad roll för datoriserad och autom. produktion Ökad automatisering av företagets administration

Offentliga sektorn om digitalisering

3%

10%

20%

23%

23%

25%

31%

37%

38%

42%

75%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Digitalisering har lett till personalminskning

Vi vet mer om kunder tack vare digitalisering

Aktiva med nya lösningar i digitala media

Det finns brister i personalens digitalt kunnande

Digitalisering har ersatt en del av resandet

Har tydliga IT-mål

Vi har blivit mer effektiva tack vare digitalisering

Vi är bland första med digitalisering

Våra kollegor är längre hunna med digitalisering

Nya tjänster genom digitalisering

Digitalisering allt viktigare del i verksamheten

Offentlig sektor om digitalisering #1

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

LR och hälso-och sjukvård

Skolor Kommuner Staten Offentlig sektortotalt

Vi är bland de första med digitalisering

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Våra kollegor längre hunna med digitalisering

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Digitalisering allt viktigare

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Brister i personalens digitala kunnande

Ej viktat Viktat

Procent av svarande som samtycker delvis eller helt

Offentlig sektor om digitalisering #2

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Aktiva med nya lösningar i digitala media

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Digitalisering har ersatt en del av resandet

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Vi erbjuder nya tjänster genom digitalisering

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Vi vet mer om våra kunder digitalt

Ej viktat Viktat


Rundabordskommentarer om teknisk utveckling

• Företagen

• I första hand nya möjligheter till effektivisering, rekrytering, databaserad business, minskat personalbehov

• Nya tekniken sprids långsammare – måste vara beprövad

• Risk för ny konkurrens

• Rädsla för felinvesteringar

• Integritetsfrågor hindrar utvecklingen

• Offentlig sektor

• Möjlighet för kvalitetsförbättringar i offentliga tjänster

• Kan vara en dellösning för personalbrist

• Stora möjligheter inom utbildningsväsendet (i synnerhet över grundskolenivå)

• Ledarskap inom offentliga sektorns digitalisering?

• Finska staten viktig aktör

Klimatförändring och klimatpolitik

• Ökad produktivitet och förändrade förutsättningar för jord- och skogsbruket

• Efterfrågan på bioenergi växer

• Stormar kan bli mer frekventa – försäkringsbransch, sjöfartskogsbruk, insfrastrukturtjänster

• Strängare myndighetskrav för näringslivet -ålandsspecifika åtgärder?

• Omställning av offentliga sektorns egen verksamhet?

Hållbarhetkraven som utmaning och möjlighet

LR

Skolor

Kommuner

Staten

Offentlig sektor

0%

20%

40%

60%

80%

100%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Som

mö

jligh

et

Som utmaning

Ökade hållbarhetskrav


Offentliga sektorn om hållbarhetsarbete

7%

10%

12%

48%

60%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Våra kollegor i motsvarande verksamheter är längre hunna medmiljötänkande

Hållbarhetskraven har lett till väsentliga ändringar i vårt arbete

Vi har ännu inte beaktat klimatpåverkan i vår verksamhet

Vi ställer miljökrav på våra leverantörer

Olika kulturell bakgrund inom personalen är en möjlighet

Mer om den offentliga sektorns hållbarhetsarbete

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

LR och hälso- ochsjukvård


Kollegor längre hunna med miljötänkande

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Hållbarhetskraven har lett till väsentliga ändringar

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Har ej beaktat klimatpåverkan

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Ställer miljökrav för leverantörer

Ej viktat Viktat


Om hållbarhetstänkande hos företagen

6%

6%

10%

30%

30%

32%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Konkurrenter längre hunna med miljöarbete

Fler som jobbar på distans

Inte beaktat klimatpåverkann

Ställer miljökrav till leverantörer

Olika kulturella bakgrund rikedom

Hållbarhetskraven lett till förändringar

Företagen om klimatförändring & hållbarhetsfrågorAndelen företag som anser att:

Kunder vill få mer information om produkters miljöpåverkanFörändringar i väder och klimat är en möjlighet

Rundabordsdiskussioner om klimat- och hållbarhetsfrågor

• Företagen

• Stark oro för Östersjöns tillstånd – påverkar attraktivitet, rekrytering, besöksnäringen och passagerartrafiken

• Striktare regler och normer samt tydligare prioriteringar efterlyses för att få fart på hållbara lösningar - andra aktörer ser dessa som en risk

• Hållbarhetsfokus kan gynna Åland

• Näringspolitiken som verktyg i hållbarhetsarbete


• Klimatförändringen ingen större hot – kraven på omställning oroar

• Omställning och anpassning har redan påbörjats

• Investeringsbehoven kan vara omfattande

Förändrad befolkningsstruktur –fler utmaningar än

möjligheter?

• Åldrande befolkning - större andel äldre kunder

• Den yngre generationens attityder till heltidsarbete, ägande och familjebildning

• Ökad oro för nivå och finansiering av framtida pensioner

• Växande inkomstskillnader?

• Bland andra kommer handeln, finanssektorn, besöksnäringen och personliga tjänster känna av förändringen

• Ny aktivism hos medborgarna?

Företagen om förändrad befolningsstruktur/konsumtionsbeteendeAndel företag som anser att:

Åldrande befolkning är en möjlighet för företaget Åldrande befolkning är ett hot för företaget

Företagen om marknader och kundbeteende

4%

22%

24%

28%

30%

35%

37%

44%

62%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

En del konsumtenter väljer miljövänligare produkter änvåra

Produktionsförhållanden hos leverantörerer intresserar

Låga priser viktigare än kvalitet

Mer info om miljöpåverkan efterfrågas

Förändringar i kundbeteendet till vår fördel

Inköp via internet allt viktigare

Etisk hållbarhet viktig för kunder

Nya produktegenskaper efterfrågas

Vi arbetar med vår image i sociala medier

Konsumenternas aktivism

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Bygg

Livsmedels-industri


Hotell & restaurang

Primärnäringar

Handel

Hela näringslivet

Företagstjänster

Vatten, gas, el, värme,…

Transport

Övrig industri


Våra kunder är måna om att vår produktion är etisk hållbar

0% 20% 40% 60% 80% 100%


Bygg



Livsmedels-industri

Primärnäringar

Hotell & restaurang

Handel

Hela näringslivet

Transport

Företagstjänster

Övrig industri

Våra kunder är intresserade av produktionsförhållanden hos våra underleverantörer

Åldrande befolkning som utmaning och möjlighet för offentlig sektor

LRSkolor

Kommuner

Staten

Offentlig sektor

0%

20%

40%

60%

80%

100%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Som

mö

jligh

et

Som utmaning

Åldrande


Åsikter om serviceanvändarnas preferenser och aktivism

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Modernisering efterfrågad

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Mer miljöinformation efterfrågad

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Info om etisk hållbarhet efterfrågad

Ej viktat Viktat

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%



Info om produktionsförhåll. hos leverantörer

Ej viktat Viktat


Rundabordsdiskussioner om befolkningsförändringar

& konsumentbeteende

• Företagen

• Oro över framtida (brist på) befolkningstillväxt och att frågan inte prioriteras tillräckligt

• Ålands attraktivitet viktigt

• De äldre en lojalare kundgrupp, pressar inte till snabb teknologisk utveckling och innovation

• Måste vara flexiblare för locka unga


• Urbaniseringens motreaktion en möjlighet för Åland

• Lugn och trygghet, internationalisering, utbud av aktiviteter attraktionsfaktorer

• Ökat antal äldre en möjlighet – tillgängligheten av offentliga tjänster måste jobbas med

Global omfördelning av ekonomisk makt

• Tillväxten och beslutsfattandet äger rum på marknadenlångt borta från oss

• Vi och våra närområden borde rikta omexportansträngningarna till Asien, Latinamerika och Afrika

• Kommer Europa att bli akterseglat?

• Vilken påverkan kan den här trenden att ha på Åland?

• Kräver den här megatrenden åtgärder från offentligasektorn?

Företag som anser att de jobbar ungefär som idag om fem år

1%

3%

9%

9%

11%

17%

19%

26%

29%

30%

35%

52%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%



Transport


Livsmedelsindustri

Företagstjänster

Hela näringslivet

Bygg

Hotell & restaurang

Handel

Primärnäringar

Övrig industri

Var finns de nya marknaderna?andel företag som anser att:

Om 5 år har vi ökat verksamheten/försäljningenpå Åland

Om 5 år har vi ökat verksamheten/försäljningenutanför Åland

Företag som anser att skattegränsen är det främsta

hindret för utvecklingen av verksamheten

1,4 %

3,0 %

0,5 %

13,6 %

8,1 %

2,7 %

0,0 %

2,0 %

4,0 %

6,0 %

8,0 %

10,0 %

12,0 %

14,0 %

16,0 %

Övrig industri Handel Hela näringslivet

Viktat Oviktat

Rundabordsdiskussioner om global

omfördelning av ekonomisk makt• Företagen

• Utgör inget större hot – Åland alltid varit ekonomiskt perifert belägen

• Vissa negativa indirekta effekter för kapitalmarknaden

• Många hinder för export till öst och syd men även möjligheter

• Möjligheter i små segment som globala företag lämnar tomma

• Nordiska bolags höga förtroende i öst en fördel för Åland


• En möjlighet för åländska företag

• Utbildning har en viktig roll – främja studenternas rörlighet –internationellt giltiga utbildningar

Politikens roll i tillväxtfrämjande• Smart specialisering – prioritera satsningarna i samarbete

med näringsliv, offentlig sektor och utbildning

• Forskning och utveckling, innovationsarbete – Ålands roll?

• Väldefinierat ägande och ledning av innovationsprocessen (ERUF & ESF)

• Utbildningsväsendet – relevans för näringslivet

• Samarbete med närregioner (och övriga EU)

• Södra Österbottens exempel – EPANET-nätverket

Klimatpolitik och tillväxt

Elanskaffning 1995-2018 (GWh)

0

50

100

150

200

250

300

350

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

GWh

Import Sverige Import Finland Olja Vindkraft Bioenergi

Utsläpp av CO2 från elproduktion, ton

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

TOTAL CO2 ton, inklusive import TOTAL CO2 ton, utan import

Källa: ÅSUB statistik & beräkningar.

Utsläpp av CO2 från försäljning av

oljeprodukter på Åland, ton

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

Tung eldningsolja,ton CO2

Lätt eldningsolja,ton CO2

Diesel, ton CO2

Bensin, ton CO2

Luftutsläpp av olika gaser på Åland 2015

enligt produktionsprincipen, ton

Bransch, institution

Fossil

koldioxid

(CO2)

Biogen

koldioxid

(CO2-bio)

Dikväveoxid

(N2O)

Metan

(CH4)

Svaveldioxid

(SO2)

Kvävedioxid

(Lustgas,

NO2)

Kolmonoxid

(CO)

Koldioxid-

ekvivalenter

Åkerodling 6 172 3 159 60 497 3 25 77 36 448

Djurhållning 3 830 1 960 37 308 2 16 48 22 617

Trädgårdsproduktion 4 583 2 346 44 369 3 19 57 27 066

Skogsbruk och jakt 406 9 0 0 0 1 9 410

Fiske och vattenbruk 7 223 287 0 0 - 121 19 7 298

Livsmedelsindustri 1 148 222 0 0 4 3 2 1 161

Övrig industri 6 812 2 833 4 0 16 18 15 7 892

Vatten och el 6 731 56 910 4 278 30 71 83 14 957

Bygg 6 213 494 0 0 0 38 36 6 262

Handel 541 148 0 0 0 2 2 548

Hotell o rest. 54 20 1 0 0 0 0 239

Övrig transport 38 463 2 648 1 5 7 161 71 38 898

Passagerarsjöfart 393 453 31 627 10 56 143 4 628 3 269 397 812

Fraktsjöfart 130 188 10 013 3 16 96 1 987 447 131 576

Företagstjänster 5 366 1 083 0 1 1 22 79 5 422

Offentlig administration 3 868 592 0 0 1 19 58 3 911

Utbildning 271 86 0 0 0 1 2 275

Hälso- och sjukvård 892 235 0 0 0 3 5 903

Övrig service 1 758 383 0 0 0 7 7 1 775

Hushåll 45 724 42 577 2 50 13 137 1 602 47 450

Totalt 663 694 157 634 167 1 582 320 7 277 5 886 752 920

663694663 694

663694393 453

Grundproblemet med hållbara val:

det är dyrare att vara miljövänlig

Prisskillnad

Miljövänliga

alternativ

Traditionella

bränslen

Källa: Sipilä et al. 2018

Lösningen: miljövänliga alternativ måste bli

ekonomiskt konkurrenskraftiga – exempel på insatser

• Högre beskattning av fossila bränslen

• Minskade utsläppskvoter – högre kvotpris för utsläpp

• Slopade subventioner för ”smutsig” energi

• Minimerade elskatter – skatta inte miljövänlig energi

• Kommersialisering av ny teknik – resurser för teknologiutveckling

• Teknologin möjliggör effektivare användning av energi

• Prissignaler som sporrar till miljövänlighet

Hållbara konsumtionsmönster

Vad krävs för att stöpa om vår ekonomi i en

klimatvänlig form?

• Globalt investeringsbehov: årligen 2 780 miljarder euro under de kommande 15-20 åren (IPCC 2018)

• Per varje invånare på planeten ger det ett investeringsbehov på c 370 euro/år

• Om Åland skulle delta med sin befolkningsandel skulle det betyda ca 11 miljoner euro/ år

• Vi kommer till ungefär till samma siffror om man ”översätter” nationella studiers scenarier till Ålands nivå

Snabb modellanalys

• Klimatpolitiken ökar ekonomins investeringar

• Klimatinvesteringarna minskar utsläpp men ökar inte

produktionskapaciteten – ett pessimistiskt antagande!

• Energianvändningen blir dyrare hela tiden – pessimistiskt igen!

• Hushållens sparande ökar och finansierar

klimatinvesteringarna

Tre scenarier och ekonomins tillväxttakt – med

och utan mer stringent klimatpolitik

Utan

klimatpolitik

Med

klimatpolitik

Basscenario 1,4 % 1,3 %

Tillväxt 2,3 % 2,1 %

Avmattning 0,9 % 0,8 %

ÅRLIG BNP-TILLVÄXT

BNP-utvecklingen utan respektive med klimatåtgärder –

klimatpolitiken kostar en tiondels procent av den årliga tillväxtenMilj. euro

Källa: ÅSUBs modellkalkyler

1 200

1 300

1 400

1 500

1 600

1 700

1 800

1 900

2 000

2 100

2 200

2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039

Tillväxt

Klimatpolitik - tillväxt

Basscenario

Klimatpolitik - bas

Avmattning

Klimatpolitik -avmattning

Klimatinvesteringar, miljoner euro i 2015-års priser

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

2019 2023 2027 2031 2035 2039

Klimatpolitik - tillväxt

Klimatpolitik - bas

Klimatpolitik - avmattning

Milj. euro

Utsläppen av CO2-ekvivalenter, ton

enligt produktionsprincipen

Källor: ÅSUBs modellkalkyler, LUKE, ÅSUBs beräkningar.

Klimatpolitikens kostnad – hushållens

konsumtionsmöjligheter minskar

Källa: ÅSUBs modellkalkyler

Några slutsatser om klimatpolitik

• Klimatpolitikens kostnader är relativt små i jämförelse med framtida tillväxtmöjligheter

• Klimatmålen är nåbara med teknologisk utveckling & konsekvent klimatpolitik – på alla nivåer

• Ekonomins omställning tar fart när incitamenten är de rätta

• De presenterade scenarierna antar en relativt kostsam omställning – nationella studier har kommit fram till lägre ekonomiska kostnader

Vem gör vad i klimatpolitiken?

• Offentlig sektor• Rättar till incitamenten - skatter och subventioner

• Regler & krav – t ex bränslens sammansättning, energieffektivitet etc

• Minskar klimatpolitikens fördelningseffekter

• Företagen

• reagerar på signalerna från politik och konsumenter -> investerar i miljövänligare teknik

• Konsumenterna• Sporrar företagen att erbjuda miljövänliga konsumtionsalternativ

• Tänker på sin konsumtion

• Investerar i miljövänliga fonder & företag

• Finansierar de framtida investeringarna – på ett eller annat sätt!

Övriga policyrekommendationer

• Främja och marknadsför ”den goda vardagen” på Åland

• Samhällstjänster till enskilda: utbildning, vård, boende etc.

• Offentliga tjänster till företag

• Regler och krav – kundperspektiv: det skall vara lätt att flytta till Åland & etablera en verksamhet på Åland

• Stöd till investeringar i innovationer & internationalisering

• Förändringsledarskap inom offentlig sektor: digitalisering & hållbarhet, utbildning, regionala utvecklingsstrategier

• Utbildningens centrala roll: relevanta färdigheter för unga, livslångt lärande för alla – utbildning för kvinnodominerade yrken

• Stöd för mer jämlik arbetsmarknad

www.asub.axwww.facebook.com/AASUB

Tack för visat intresse!

Documents

Ålands framtida tillväxt – möjligheter och utmaningar … · 2020-02-04 · 2000-2004 2005-2009 2010-2016 Åland Kajanaland Mellersta Österbotten Österbotten Nyland HELA