1

Landstingsplan 2009-2011Fastställd av landstingsfullmäktige den 17-18 juni 2008 Budget och resultatprognos den 27 november 2008

3Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, mars 2009

3

Förord 6

Vision 8Verksamhetside 8

Omvärldens påverkan 10Internationell utblick 11

Utvecklingen i länet 11

Hälsoutvecklingen 13

Medicinsk utveckling 13

Utredningar 14

Öppna jämförelser 14

Medarbetare 14

Landstingets utveckling 16Norrbottens väg 16Ökat läns- och medborgarperspektiv 16

Systematisk utveckling 16

Regional utveckling 18

Kultur och utbildning 18

Övergripande inriktning 20Fortsatt demokratiutveckling 20

Medborgardialog 20

Inom landstinget 21

Kommunikation 21

Attraktiv region 22

Regional utveckling 22

Kultur och utbildning 23

Klimat och miljö 23

God hälsa 24

God vård 26

Medarbetare 30

Stark ekonomi 31

Uppföljning av effekter och resultat 32

4 5

Mål 34Attraktiv region 34

Inriktningsmål 34

Mål för regional utveckling 34

Mål för Kultur och utbildning 36

God hälsa 37

Inriktningsmål 39

Delmål 40

God vård 33

Inriktningsmål 39

Delmål 40

Engagerade medarbetare 43

Inriktningsmål 43

Delmål 43

Stark ekonomi 45

Inriktningsmål 45

Delmål 46

Budget och resultatprognos 48Skatter, statsbidrag och utjämning 48

Skatter 48

Utjämning 49

Sammanfattning av intäktsförändringar 50

Ekonomi i balans 51

Finansiella mål 52

Förändringsarbete för en god ekonomisk hushållning 53

Landstingets ekonomi 2008 54

Principer för ramfördelning 54

Förändring av ramar 54

Löne- och priskompensation 54

Läkemedel 55

Riks- och regionsjukvård 55

Tandvård 56

4 5

Ramar 56

Politisk verksamhet 56

Landstinget totalt 57

Resultatprognos 59

Investeringar 60

Upplåning 60

Budget 60

Utdebitering 60

Resultatbudget 60

Finansieringsbudget 61

Balansbudget 62

6 7

FörordLandstingsplanen är ett strategiskt dokument, framtaget av majoritetspartierna i landstinget. Den bygger på vår gemensamma syn på utvecklingen och framtiden för landstinget. Grunden i planen är vår politiska vilja och förmåga att genomföra det program vi gick till val på och den vårdpolitiska strategi som landstingsfullmäktige antagit på initiativ från majoritetspartierna. Landstingsplanen anger den inriktning som landstinget ska ha under de närmaste åren inom landstingets alla verksamhetsområ-den, det vill säga regional utveckling, kultur och utbildning samt hälso- och sjukvård och tandvård.

Vi lever i en kraftig föränderlig värld där vår förmåga att vara flexibla och att se möj-ligheter istället för hot ställs på prov. Sverige är alltmer involverad och beroende av den internationella utvecklingen av ekonomin och just nu finns det en stor osäkerhet vart ekonomin är på väg. Allt fler signaler tyder på att den relativt goda ekonomiska utveckling landstingen haft under de senaste åren nu förändras till det sämre. Vikande skatteunderlag, frysta statsbidrag (ingen uppräkning för 2009) och en negativ befolk-ningsutveckling gör att vi måste ställa in oss på ett kärvare ekonomiskt läge framöver. Vi måste minska våra kostnader. Ett arbete på att åstadkomma detta har redan startat och vi kommer politiskt att följa frågan mycket noga. Vårt mål är en ekonomi i balans, i landstingsplanen fastställt i huvudmålet ”Stark ekonomi”. Det innefattar en god hus-hållning som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet.

Det innebär att vi ska nyttja våra resurser bättre för att kunna behålla och förbättra den höga kvalitet som kännetecknar svensk sjukvård. Internationella jämförelser visar att svensk sjukvård ligger i topp i världen på område efter område. För att behålla den ställningen duger det inte att slå sig till ro med vad vi redan åstadkommit. Därför deltar Norrbottens läns landsting aktivt i det arbete som samordnas inom Sveriges Kommuner och Landsting för att stärka patientsäkerheten och förbättra tillgänglighe-ten. Det ständiga förbättringsarbete som bedrivs i landstinget med stöd i hela organi-sationen från enhetsnivå till landstingsledningsnivå har redan gett utmärkta resultat. Vi kommer under de kommande åren att intensifiera detta arbete – med patientens behov i fokus. De mål som satts upp på nationell nivå när det gäller att minska patientskador-na och öka tillgängligheten till vård ska vi nå och överträffa. Svensk sjukvård ska ligga i topp i världen och sjukvården i Norrbotten ska ligga i topp i Sverige.

Men det räcker inte med att vi tar hand om människor när de insjuknat eller av andra orsaker behöver ta landstingets resurser i anspråk. Det förebyggande arbetet som syftar till god hälsa hos norrbottningarna ger förutsättningar för en effektiv och bra sjukvård i framtiden. I landstingsplanen slår vi fast som mål att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Länets invånare ska må bra och leva ett långt liv. Landstingets folkhälsoarbete ska inriktas på att uppfylla de elva nationella folkhälso-målen. För att nå framgång i folkhälsoarbetet kommer den aktiva samverkan som sker mellan landstinget, kommunerna och andra myndigheter och aktörer att fördjupas.

Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Det regionala företrädar-skapet medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet på länets utveckling. Arbetet syftar till att skapa en hållbar framtid i Norrbotten. För att åstadkomma detta krävs ett tydligt ledarskap, byggd på samverkan med länets kommuner. Norrbotten har

6 7

utmärkta förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av basnäringarna, besöksnä-ringen, energisektorn, testverksamheten, filmsektorn och spetskompetens inom skilda områden. Det visar inte minst de senaste årens mångmiljardsatsningar i länet. Vi måste matcha den utvecklingen med en utbyggd infrastruktur. Ett exempel på det är Norr-botniabanan, som måste komma till stånd.

Ett attraktivt län har också en aktiv, mångfacetterad och levande kultur. Landstingets engagemang och satsningar på kulturområdet har inte bara kommit norrbottningen till godo utan också gett uppmärksamhet nationellt. Norrbotten Big Band och Norrbot-ten NEO är ensembler som är kända långt utanför länets gränser.

Hälso- och sjukvård samt tandvård, regional utveckling och kultur och utbildning är våra tre ben. Alla tre benen måste utvecklas för att vi ska få en stadig grund att stå på för att möta framtiden.

Tillsammans ska vi göra ett bra län bättre.

Kent ÖgrenLandstingsstyrelsens ordförande

8 9

VisionNorrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

VerksamhetsideLandstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottning-arna, genom allmänna politiska val.

Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter.

Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regional-politik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveck-ling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.

8 9

Omvärldens påverkan

10 11

Omvärldens påverkanNationell och internationell utvecklingSamhällsekonomin Den internationella ekonomin utmärks just nu av extra stor osäkerhet omkring hur den amerikanska ekonomin utvecklas och hur omfattande kreditkrisens utbredning blir på de finansiella marknaderna. Den globala konjunkturförsvagningen motverkas emellertid till viss del av fortsatt stark tillväxt i de europeiska och asiatiska tillväxt-marknaderna.

BNP-tillväxten i Sverige dämpades under 2007 och Sveriges Kommuner och landsting bedömer att tillväxten försvagas ytterligare 2008 för att 2009 vända upp när den in-ternationella konjunkturen stärks. Både export och inhemsk efterfrågan bidrar till den förbättrade konjunkturutvecklingen 2009. Sysselsättningen ligger kvar på samma nivå 2008 som i december 2007, vilket betyder att årsgenomsnittet ökar med 1 procent. De kommande åren bedöms antalet arbetade timmar öka något och timlöneökningarna bli något lägre än i tidigare bedömningar.

Landstingens ekonomiDet ekonomiska resultatet för landstingen 2007 blev ett relativt stort överskott. Sveri-ges Kommuner och landsting bedömer att befolkningsutvecklingen och den medicin-tekniska utvecklingen framöver innebär ett betydligt större kostnadstryck i landstingen än i kommunerna. Det ställer höga krav på landstingen att fortsätta förbättringsarbete för att skapa högre kvalitet i vården och finansieringsutrymme för nya behandlings-metoder. Sveriges Kommuner och landsting bedömer trots en kalkylerad återhållsam ökning av kostnaderna att resultatet i landstingen landar på minus 7 miljarder redan 2011.

RegionförstoringSamtliga landsting och en klar majoritet av kommunerna i Norrland har till regeringen ställt sig bakom Ansvarskommitténs förslag till reform av den regionala samhällsor-ganisationen. Förslaget innebär att regionkommuner – direktvalda med egen beskatt-ningsrätt – bildas och får ansvar för regional utveckling samt hälso- och sjukvård. Den statliga styrningen inriktas mot normering och kunskapsstyrning och länsstyrelsens roll renodlas till att endast omfatta tillsyn. Sex till nio län föreslås. Styrningen av hälso- och sjukvården renodlas för att åstadkomma likvärdig och hög kvalitet i vården.

Landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland ansöker om att från och med den 1 januari 2011 tillsammans utgöra en ny regionkommun i enlighet med An-svarskommitténs förslag.

Regionkommunerna föreslås få ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag som bygger vidare på Skåne- och Västra Götalandsmodellen och omfattar ansvar för bland annat regionala utvecklings- och tillväxtprogram, regiontrafikplan för regional trans-portinfrastruktur, utvecklingsanslag, regionala program för strukturfonderna, lokal och regional kollektivtrafik, regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård, kultur-verksam och jämställdhet.

10 11

Ny strukturfondsperiod med fokus på konkurrensförmåga och sysselsättningStrukturfonderna för Norrbotten och Västerbotten består dels av regionala fonden som omfattar 2,2 miljarder kronor i EU-medel som under perioden 2007-2013 ska användas i regionen för att skapa förstärkt konkurrenskraft och sysselsättning. Den sociala fonden omfattar cirka 103 miljoner kronor för de två första åren. De gränsö-verskridande programmen, Interreg Nord, omfattar cirka 320 miljoner kronor för perioden. Nytt för programperioden är också landsbygdsprogrammet som fokuserar på utveckling av landsbygden utifrån ett regionalt perspektiv. Jämfört med tidigare pro-gramperioder ökar det politiska inflytandet då partnerskapet har politikermajoritet.

Den nya programperioden med fokus på konkurrensförmåga och sysselsättning inne-bär ett annat förhållningssätt då Norrbotten jämställs med andra regioner i Centraleu-ropa. Det blir allt viktigare att Norrbotten skaffar sig en stark position och inflytande inom EU och ser till att skapa strategiska allianser med andra regioner.

Strukturfondsprogrammet är positivt för norra Sverige. För att ta tillvara de möjlig-heter som programmet ger är det nödvändigt att säkerställa den offentliga medfinan-sieringen från regionens sida. Det är i sig en betydande utmaning som de offentliga aktörerna ställs inför.

Internationell utblickDen ökade integreringen med EU-området kräver att landstinget löpande aktivt be-vakar och försöker påverkar utvecklingen på europeisk och internationell nivå genom engagemang i olika internationella organisationer.

En möjlig utveckling är även att patienternas valmöjligheter inom hälso- och sjuk-vården på sikt kommer att öka till att omfatta hela EU-området. Beredskap behöver upprätthållas för att möta denna utveckling.

Utvecklingen i länetDe senaste åren har länet varit inne i en fas av stark utveckling och optimism inför framtiden. Omfattande investeringar har skett och sker fortfarande i industriell och kommersiell verksamhet i Malmfälten och Östra Norrbotten och tillväxten är fortsatt stark. Med hänsyn till den allmänna konjunkturavmattning som kan skönjas finns det anledning att noga följa den samhällsekonomiska utvecklingen. Den kommer att vara avgörande för länets framtida utvecklingsmöjligheter. Stagnerar utvecklingen på natio-nell nivå så inträffar även samma sak i länet. På längre sikt är frågan om den positiva utvecklingen som fortfarande sker inom näringslivet och optimismen i länet kan bidra till att stabilisera befolkningsutvecklingen i länet.

Det senaste året minskade åter befolkningen i länet vilket är en allvarlig signal. Avgö-rande för befolkningsutvecklingen är bl a att länets regionala aktörer kan ta vara på utvecklingsmöjligheterna och kraftsamla för länets gemensamma utveckling.

År 2007 minskade länets befolkning med 1 284 invånare. Endast Piteå ökade sin be-folkning medan resterande uppvisade en minskande befolkning. Länet har fortfarande

12 13

ett födelseunderskott och en nettoutflyttning inom Sverige. Befolkningsminskningen har fortsatt under det första kvartalet år 2008.

De ekonomiska antagandena i landstingsplanen utgår från en fortsatt minskning av befolkningen. Bedömningen är att minskningstakten avtar. Detta innebär dock en fortsatt press på landstingets ekonomi.

Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med rikets, vilket innebär att länet har samma demografiska utmaningar som gäller för Sverige som helhet. Befolkningens genomsnittsålder blir efterhand högre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska markant i samband med att de stora års-kullarna från 40-talet lämnar arbetsmarknaden. Variationerna i åldersstruktur är dock betydande mellan kommunerna i länet vilket gör att problembilden variera över tiden.

De senaste 20 årens befolkningsförändring inom länet visar en trend av befolknings-minskning i inlandet och en ökad befolkningskoncentration till kustområdena. Hittills har tillväxten i kustkommunerna inte varit tillräckligt stark för att hindra att länets befolkning minskat. Att skapa tillräcklig utvecklingskraft i kustkommunerna är en angelägen fråga för hela länet.

En fortsatt befolkningsomflyttning inom länet kommer sannolikt också att innebära att inlandskommunerna med följd att detta ställs inför stora utmaningar för att upp-rätthålla den kommunala servicen. På sikt har en fortsatt negativ befolkningsutveckling i inlandet också betydelse för landstingets förmåga att upprätthålla verksamheterna i samma omfattning som för närvarande.

En för länet oroande utveckling är även att fler och fler statliga myndigheter och organ centraliserar sin organisation vilket innebär att länet mister arbetstillfällen vilket i sin tur gör att befolkningsunderlaget minskar ytterligare.

Demografiska förändringar handlar om mer än ekonomi. Ändringar i en befolknings ålderstruktur och sociala sammansättning utgör en central faktor bakom historiska förändringar. Människors behov, kapacitet, erfarenheter och intressen förändras över livscykeln. Ett samhälle med många barn fungerar annorlunda än ett samhälle med många gamla, och ett samhälle som domineras av ung arbetskraft har andra karaktäris-tika än ett samhälle med övervägande medelålders.

Vilka frågor som aktualiseras och aktörer som dominerar innebär att villkoren för po-litik och institutionsbyggande förändras och med detta även utformningen av lösning-arna.

12 13

HälsoutvecklingenDe flesta hälsoindikatorer pekar mot en fortsatt förbättring av den svenska folkhälsan. Medellivslängden fortsätter att öka och i Norrbotten lever kvinnorna nu till drygt 81 år och männen till knappt 77 år vilket är något kortare än i landet som helhet. Även återstående livslängd för de som är 65 år ökar, vilket innebär 20 år för kvinnor och 17 år för männen. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon dramatisk förändring av denna utveckling de närmaste åren.

Män har fortfarande en betydande överdödlighet i olyckor men också i en rad sjuk-domar som kan behandlas framgångsrikt inom hälso- och sjukvården. Vidare tas män in på sjukhus betydligt oftare än kvinnor i diagnoser som både kan förebyggas och behandlas inom den öppna vården. Kvinnor har däremot avsevärt högre självrappor-terad sjuklighet än män och gör fler läkarbesök. I samtliga åldersgrupper rapporterar kvinnor mer ängslan, oro och ångest än män, och det är särskilt oroande att den psy-kiska ohälsan bland unga kvinnor fortsätter att öka.

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar fortsätter att sjunka och dödligheten i cancer mins-kar. Alkoholkonsumtionen ökar inte längre men framför allt bland de yngre förekom-mer ett omfattande, riskfyllt intensivdrickande. En ökning av användningen av droger kan iakttas liksom förekomsten av blandmissbruk. Rökning fortsätter att minska medan snusandet ökar. Nästan varannan norrbottning är överviktig eller fet – bland dem alltfler barn och ungdomar. Detta är särskilt oroande med tanke på de följdsjuk-domar som fetma kan orsaka.

Medicinsk utvecklingDen medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av den globala metodsprid-ningen. Denna utveckling innebär för patienten mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och därmed möjlighet till bättre behandlingsresultat, färre och kortare sjukskrivningar och en bättre livskvalitet.

Framförallt pekas tre områden ut som kommer att få stor framtida betydelse:

• Medicinsk genetik och molekylärbiologi som bland annat inräknar området DNA- teknik med möjligheter att ”skräddarsy” mediciner men även förutse risker för sjuk- domar.

• Läkemedel och teknisk innovation med förbättringar inom kirurgin, nya och för- bättrade laboratorieutrustningar, nya biologiska tester och aktivare läkemedel mot exempelvis cancer, diabetes, immunbristsjukdomar och virussjukdomar.

• Informationsteknologi och telemedicin som förbättrar tillgången till databaser, tillgång till medicinsk expertis på distans, information om patienten i ett samlat datasystem men också information till patienten om sjukdomar, behandlingar och vårdalternativ. Landstinget följer med i denna utveckling och medverkar i genom- förandet av den nationella IT-strategin som syftar till att underlätta informationsut- bytet mellan vårdgivare.

14 15

UtredningarPå nationell nivå pågår ett antal utredningar som på såväl kort som lång sikt kommer att påverka landstinget. Det gäller blad annat följande utredningar:

• Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen, med direktiv som även omfattar hälso- och sjukvården, som lämnat förslag till en ny lag (LOV) som kan användas av kommuner och landsting som överväger att införa vårdvalsmodeller i stället för att använda sig av lagen om offentlig upphandling.

• Patientens rätt, som har föreslagit att de ska bli obligatoriskt för landstinget att införa vårdvalsmodeller med fri etableringsrätt inom primrävården

Därutöver finns ytterligare utredningar som tangerar de tidigare angivna, t ex möjligheter för företagshälsovården att utföra primärvårdsuppdrag, utredningen om införande av en rehabiliteringsgaranti samt regeringens förslag om att införa fri ersättningsetablering för läkare och sjukgymnaster.

Öppna jämförelserDet kommer i framtiden att bli allt vanligare med öppna jämförelser av resultat mellan landsting och mellan enskilda verksamheter. Syftet är att kunna jämföra skillnader i bl a kvalitet, effektivitet och produktivitet för att stimulera fortsatt förbättringsarbete. Landstinget deltar aktivt i utvecklingen av öppna jämförelser.

I det arbetet sker också ett arbete för att underlätta nyttjandet av information i de na-tionella kvalitetsregistren. Parallellt med det nationella arbetet sker även en process där allt fler verksamheter inom landstinget ansluter sig till relevanta nationella kvalitetsre-gister i syfte att öka möjligheterna till nationella jämförelser.

Medarbetare Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att öka. Landstinget måste kunna och ska hävda sig som en god arbetsgivare för att kunna rekrytera personer med rätt kompetens till verksamheten och därmed underlätta kompetensväxlingen.

Grundläggande för framgång är en god attraktionskraft som arbetsgivare. Nöjda med-arbetare och studenter är en förutsättning för att kunna rekrytera nya. Det krävs även en kontinuerlig dialog med gymnasieskolor, universitet och högskolor för att utforma och dimensionera utbildningar för yrken inom landstingskommunal sektor. Inte minst är det betydelsefullt att utbildningarna lockar både män och kvinnor.

Antalet platser på läkarutbildningen har utökats och den största ökningen sker vid Umeå universitet. För att klara utbildningsåtagandet kommer delar av utbildningen att regionaliseras till sjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. De första studen-terna i den regionaliserade utbildningen kommer att tas emot vårterminen 2011 och detta ställer krav på ökad formell kompetens i form av disputerade läkare som kan verka som lektorer under utbildningen. Landstinget kommer att aktivt verka för en ytterligare utökning av utbildningsplatser på läkarlinjen och tandläkarlinjen vid Umeå universitet.

14 15

landstingets utveckling

16 17

Landstingets utvecklingNorrbottens vägSedan slutet av 1990-talet har arbete bedrivits för att nå långsiktig balans mellan eko-nomi och verksamhet. Arbetet inleddes med en översyn av länets hälso- och sjukvård. Uppdraget var att ta fram förslag till långsiktiga och hållbara lösningar för framtidens sjukvård. Parallellt med det arbetet genomfördes en översyn av nära nog alla verksam-heter, inklusive den politiska organisationen och driftsorganisationen.

Ökat läns- och medborgarperspektivDen 1 januari 2001 förändrades landstingets politiska organisation och från den 1 juni samma år förändrades även driftsorganisationen. Syftet med dessa förändringar var att åstadkomma en effektivare styrning av verksamheterna i ett länsperspektiv.

Inom den politiska organisationen har inriktningen varit att etablera en förändrad roll för de förtroendevalda. De ska i allt högre grad arbeta med ett tydligt befolknings- och behovsperspektiv och förmedla medborgarnas behov till landstingsfullmäktige.

Genom fullmäktigeberedningarnas arbete har denna tyngdpunktsförskjutning fått ett tydligt genomslag och fullmäktiges roll är att utifrån en analys av olika behov formu-lera krav på vad landstingets olika verksamheter ska uppnå. Successivt ökas lands-tingsfullmäktiges kunskap kring olika medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och andra tjänster. När god kunskap om befolkningens behov finns kan väl grundade prioriteringar mellan olika grupper göras.

Systematisk utvecklingSedan den nuvarande organisationen infördes har arbetet fortsatt med att åstadkomma balans mellan ekonomi och verksamhet. Inledningsvis skedde förändringar främst ge-nom krav på ekonomisk restriktivitet och genomförande av vissa strukturförändringar. Kostnadsreduktioner och strukturarbetet har på de senaste åren kompletterats med att åstadkomma effektiviseringar genom ett fortlöpande inre sytematiskt och kunskapsba-serat förbättringsarbete på bred front.

Inom verksamheterna koncentrerades insatserna till att börja med till serviceområdet inom vilket omfattande kostnadsreduceringar genomfördes bl a genom inre föränd-ringar men även genom att pröva alternativa driftsformer. Kostnadsreduceringar genomfördes inledningsvis även inom områdena kultur, utbildning och folktandvård.

De senaste årens åtgärder har i huvudsak vidtagits inom hälso- och sjukvårdsområdet. Primärvården är numera en gemensam organisation i länet, vilket ger goda förutsätt-ningar för en samordnad utveckling av verksamheten. En modell för resursfördelning har införts som i grunden bygger på att basuppdraget för primärvården beskrivits och att vårdcentralerna får resurser med hänsyn tagen till befolkningsunderlaget och ålderssammansättningen i upptagningsområdet. Vissa vårdcentraler har dessutom till-läggsuppdrag i form av bl a röntgenverksamhet och ambulanssjukvård. Vårdcentraler i extrem glesbygd har även tillgång till observationsplatser. Modellen är föremål för regelbunden anpassning och översyn för att svara mot medborgarnas behov.

16 17

Det har också fattats beslut som inneburit förändringar i sjukvårdens organisation och struktur. Exempel på detta är att förlossningsverksamheten koncentrerats till sjukhu-sen i Sunderbyn och Gällivare, där det finns omedelbar tillgång till barnklinik. Verk-samheten inom vuxenpsykiatrin har förändrats genom utveckling av öppnare vårdfor-mer som innebär att slutenvårdsplatser har avvecklats.

Inom områdena allmänkirurgi/urologi samt ortopedi har betydande verksamhets-förändringar genomförts. Inom de opererande specialiteterna har länskliniker införts inom flera verksamheter. Förändringarna innebär att akut och planerad verksamhet så långt som möjligt skiljs åt för att den planerade verksamheten ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Ytterligare motiv för förändringarna har varit att höja kvaliteten i verksamheterna samt att bidra till att underlätta kompetensförsörjningen.

Vid Kalix sjukhus har ett centrum för planerad verksamhet inom allmänkirurgi/uro-logi bildats och ett motsvarande centrum för planerad ortopedi har bildats vid Piteå älvdals sjukhus. Dessa förändringar har bidragit till att antalet planerade operationer inom dessa områden ökat väsentligt.

I syfte att utveckla och effektivisera det akuta omhändertagandet har IVAK-enheter etablerats vid sjukhusen i Kalix, Piteå och Kiruna. Detta innebär att en verksamhets-mässig och lokalmässig integration sker av ambulanssjukvård, akutmottagning och intensivvård vid sjukhusen. IVAK-verksamheten vid Gällivare sjukhus har stått modell för den utvecklingen i länet.

Inom de internmedicinska specialiteterna har antalet vårdplatser minskat successivt. Denna utveckling har även berört den opererande verksamheten. Inom det intern-medicinska området har vidare insatser genomförts för att förbättra diagnostik och behandling av bl a patienter med stroke, patienter med reumatiska sjukdomar och patienter i palliativ vård. Vidare har hemtagning från universitetssjukhuset i Umeå av behandling av patienter med blodsjukdomar samt kranskärlssjukdom, PCI, genom-förts. Behandlingsöverenskommelser används mer systematiskt av personalen i såväl primärvården som den specialiserade vården bl a inom områdena KOL/astma, reuma-tologi och diabetes.

Dialysverksamheten har utökats i betydande omfattning genom etablering av en dia-lysenheter vid Piteå älvdals sjukhus och Kalix sjukhus. Etableringarna leder till bättre tillgänglighet till och ökad kvalitet i dialysvården i länet En länsstrategi för fortsatt utveckling av njursjukvården i ett länsperspektiv har också lagts fast huvudinriktningen i strategin är att öka de förebyggande insatserna för att undvika att befolkningen drab-bas av sjukdom som i sin förlängning leder till behov av mer kvalificerad njursjukvård och slutligen till dialysbehandling.

Ytterligare exempel på utvecklingsarbeten som syftar till att förbättra kvalitet och resursutnyttjande är inrättande av länsfunktion inom logopedi samt införandet av en samlad ledning för barnsjukvården i malmfälten, Lapplands barnklinik.

Remissflöden till den högspecialiserade vården har setts över systematiskt vilket med-fört att kompetensnivån i den egna verksamheten har höjts och resurser inom länet har kunnat användas effektivare.

18 19

Övriga exempel på förändringar i syfte att förbättra verksamheterna är införande av digitaliserad radiologi, vilket förbättrar kvalitet och säkerhet för patienterna samtidigt som samverkansmöjligheterna inom länet ökar. Digitaliserad diktering har införts bred på bred front vilket gör att dokumentation av vårdarbetet kan effektiviseras genom att resurserna i länet används flexiblare.

För att stödja den verksamhetsutveckling som skett har betydande såväl ny- som om-byggnationer och andra anpassningar av lokaler skett på många håll i länet. Samtidigt har lokaler också byggts om för externa hyresgäster.

Huvudinriktningen för de genomförda verksamhetsförändringarna inom hälso- och sjukvården och folktandvården är att utveckla verksamheterna så att de lever upp till att vara tillgängliga, säkra, evidensbaserade, kvalitativt likvärdiga, effektiva och jämlika. Fokuseringen på dessa områden har successivt ökat.

Parallellt med angivna förändringar har arbete pågått för att förverkliga intentionerna i den av riksdagen beslutade nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården som haft fokus på att stärka primärvården, vården för äldre och vården för psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade.

Betydande såväl permanenta som tillfälliga insatser har genomförts för att nå en lång-siktigt god tillgänglighet till hälso- och sjukvården i länet och för att i det kortsiktiga perspektivet uppfylla vårdgarantin. Resultaten av dessa insatser är genomgående goda med i många fall radikalt förbättrad tillgänglighet. Inom vuxenpsykiatrin intensifiera-des utvecklingsarbetet från år 2005 i samverkan med kommunerna genom att ett antal projektarbeten inleddes med stöd av de s k Milton-pengarna.

Regional utveckling Inom området regional utveckling har landstinget varit aktivt pådrivande för att stärka länets arbete med de regionala utvecklingsfrågorna. Landstinget har under en längre period verkat för att ett direktvalt regionfullmäktige ska kunna bildas.

Om Ansvarskommitténs förslag genomförs innebär detta en stor förändring för lands-tinget som då upphör som egen organisation för att uppgå i en regionkommun. För att bevaka länets och norrbottningarnas intressen i en kommande process så krävs ett aktivt agerande av både politiker och tjänstemän. Aktiva insatser behöver göras för att öka medborgarnas kunskap om och förståelse för frågan om regionutvidgningen.

Kultur och utbildningDe senaste åren har insikten om kultur och utbildningsfrågornas stora betydelse för länets attraktionskraft ökat. Förutom att vara bas för besöks- och turistnäring har kulturen fått allt större del i arbetet med norrbottningarnas hälsa, både i förebyggande och rehabiliterande delar. Länskulturinstitutionernas pedagogiska arbete i hela länet har uppmärksammats på nationell nivå, liksom den höga kvaliteten på verksamheterna. T ex inom musikområdet har landstinget idag flera av landets spetskompetenser.

18 19

Övergripande inriktning

20 21

Övergripande inriktningI avsnittet anges den övergripande inriktning inom de områden som är centrala för den politiska styrningen av landstinget samt för utförandet av landstingets verksam-heter. Den angivna inriktningen utgör i sin tur underlag för de övergripande mål som anges i kommande kapitel i landstingsplanen.

Fortsatt demokratiutvecklingNorrbottningarnas engagemang och demokratiska inflytande är av avgörande betydel-se för den politiska organisationen. Förtroendevalda ska i möten med medborgarna ta till vara deras idéer, kunskaper och erfarenheter för att styra landstingets verksamheter.

MedborgardialogFör att demokratin ska leva och utvecklas krävs att medborgarna också mellan valen känner sig delaktiga i samhället och de beslut som fattas. Demokratin måste ständigt erövras och förnyas i takt med att samhället förändras. De förtroendevaldas legitimi-tet mäts till stor del i hur verksamheterna uppfyller medborgarnas behov. Det ställer i sin tur stora krav på att tjänstemannaorganisationen är lyhörd för det demokratiska systemet.

Landstinget ska aktivt arbeta för att dialogen med medborgarna kontinuerligt utveck-las och förbättras. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för arbetet bland landstingets förtroendevalda och det är viktigt att dialogen är systematisk och kontinu-erlig.

Syfte med medborgardialogen är att:

• Öka tilliten till landstingets samtliga verksamheter och deras demokratiska styrning.

• Öka medborgarnas möjligheter till delaktighet.

• Få kunskap, ge kunskap och säkerställa en behovsstyrd vård.

• Få återkoppling från medborgarna.

• Ge återkoppling till medborgarna.

Fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I samtliga beredningars uppdrag ingår att lyssna till och föra dialog med medborgarna. Tillsammans med övrig kunskap om medborgar-nas behov ska beredningarna presentera en behovsbild till landstingsfullmäktige. Arbe-tet inom fullmäktiges beredningar skapar förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. Arbetssättet ger kunniga förtroendevalda som har god kontakt med medborgarna.

Arbetsformerna ska ständigt utvecklas för att få fler involverade i utbytet. Förutom den dialog som fullmäktiges beredningar för har även styrelsen utvecklat den demo-kratiska processen och träffar nu regelbundet företrädare för kommuner, företag och organisationer i länet. I viss utsträckning möter styrelsen även medborgare, men dialo-gen med dessa är främst ett uppdrag för fullmäktiges beredningar.

20 21

Inom landstingetGenom att skapa vitalare sammanträden ska fullmäktige bli det forum dit debatt, övergripande beslut och politiskt intresse fokuseras. Fullmäktiges demokratiutskott är en del av denna process med uppdrag att driva landstingets inre demokratiutveckling för att skapa förutsättningar för ökat engagemang och tillgänglighet i landstingspoliti-ken. Arbetet bör fokuseras på landstingets politiska arbetsformer och beslutsprocess i ett större och vidare sammanhang. Utskottet ansvarar även för de utbildningar som genomförs för förtroendevalda.

Ett angeläget område är att utveckla landstingsfullmäktiges roll som det övergripande och strategiska organet inom landstinget. Denna roll för fullmäktige kan uppnås ge-nom att ta initiativ till tematiska diskussioner i viktiga övergripande frågor utan kopp-ling till de för dagen aktuella landstingsfrågorna. Demokratiutskottet, och i egentligen partierna har en nyckelroll i arbetet med att utveckla landstingsfullmäktiges roll och i att skapa ett konstruktivt och förtroendefullt arbete i fullmäktigeförsamlingen.

KommunikationLandstingets kommunikation med medborgarna ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för innehållet i och drivkrafterna bakom landstingets utveckling över tiden. Kommunikationen är också viktig för verksamheternas inre arbete och för en-skilda medarbetares utveckling och delaktighet. Kommunikation är också ett medel för att styra och leda verksamheten och grunden för en tydlig profilering av verksamheten.

Inriktningen är att:

• Öka användningen av moderna kommunikationsmedel- och metoder för att nå en ömsesidig dialog med medborgare, brukare och patienter.

• Fortsätta att utveckla den externa informationen i landstingets kanaler till medbor - gare och patienter.

• I ökad omfattning göra landstingets information tillgänglig på främmande språk inklusive minoritetsspråken.

• Öka chefernas förståelse för kommunikationens roll för att nå verksamhetens mål.

22 23

Attraktiv region

Regional utveckling Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Det regionala företrä-darskapet medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med länets utveckling. Delaktighet är en förutsättning för att kunna samla regionen kring viktiga prioriteringar. Ett tydligt regionalt företrädarskap, byggt på samverkan med länets kommuner, är en förutsättning för att kunna hävda regionens intressen i konkur-rens med andra regioner. För den regionala utvecklingen är samverkan med bl Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan i Piteå viktigt liksom stöd till forsknings- och utvecklingsarbete. I arbetet med att utveckla regionen ska samverkan även sökas med den sociala ekonomin.

Det regionala utvecklingsarbetet syftar till att skapa en hållbar framtid i Norrbotte. Det nya Norrbotten är en förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa. Med hållbar utveckling avses de tre ömsesidigt beroende delarna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Av särskild vikt är unga människors villkor, ökad jämställdhet, mångfald och integration.

Länets attraktiva livsmiljöer ska vidareutvecklas så att människor både kan och vill bo på olika platser i länet samtidigt som länet är ett attraktivt besöksmål. En stark ekono-misk tillväxt ska stimuleras så att människor och företag kan fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga.

Varje del av Norrbotten har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Tillväxt skapas utifrån länets tillgångar – hårda såväl som mjuka – och växlas upp med hjälp av entreprenörskap och innovationskraft. Det handlar om människors grundläggande värderingar och attityder till förändring och utveckling, samt aktörer-nas förmåga till samhandling.

Förnyelsearbete stärks när olika perspektiv möts – kvinnors och mäns erfarenheter, unga människors och äldres, glesbygd och storstad, nya svenskar och minoritetsgrup-per. I landstingets arbete med regional utveckling är olika erfarenheter och perspektiv en tillgång som ska tas till vara. Det ställer krav på nya lösningar, nya arbetsformer och samarbete i nya konstellationer. Insatserna för den regionala utvecklingen behöver in-tensifieras när det gäller att skapa möjligheter för unga kvinnor att stanna kvar i länet.Allt utvecklingsarbete bygger på människors lika värde och individuella/kulturella olik-heter. Därför bör arbetet för ökad öppenhet att acceptera olikheter intensifieras.

Det internationella perspektivet är lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella och en förutsättning för att Norrbotten ska vara en attraktiv och kon-kurrenskraftig region. Starka strategiska allianser skapas genom internationellt utbyte och samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner. Utbyte med andra länder har även stor betydelse för kompetens- och verksamhetsut-veckling inom landstingets samtliga verksamheter.

I utvecklingen av landstingets regionala uppdrag och genomförande av verksamhe-terna är det särskilt angeläget att beakta barnens och de funktionshindrades behov.

22 23

Därför ska i alla verksamheter insatserna intensifieras när det gäller att tillämpa och leva upp till åtagandena i FN´s barnkonvention samt att möta de funktionshindrades behov vid kontakter med landstingets verksamheter. Särskild uppmärksamhet ska riktas på att göra landstingets lokaler tillgängliga för funktionshindrade.

Kultur och utbildningEtt aktivt och brett kulturutbud för alla generationer, både att delta i och att ta del av är viktigt för norrbottningarnas välfärd och välbefinnande. Ett rikt kulturliv, en aktiv fritid och en levande kulturmiljö medverkar till en regions attraktivitet vid företags-etableringar, skapar arbetstillfällen och påverkar när människor väljer bosättningsort. Inom turismen tillhandahåller kulturområdet upplevelser och besöksmål. Kultur är även en hälsobefrämjande och rehabiliterande faktor. Kultur i dess många former är en betydelsefull del av den regionala utvecklingen och därmed också en faktor för tillväxten. För en positiv bild av Norrbotten i Sverige och Europa är kulturen en av de viktigaste aktiviteterna.

Landstingets arbete med kultur och fritid innebär både drift av kulturinstitutioner som en del av landets och länets kulturinfrastruktur, stöd till föreningar, folkbildning och organisationer samt till avgränsade projekt. Sammantaget bidrar detta till att göra Norrbotten attraktivare och ge både länsinvånare och besökare möjligheter till en rikare fritid, arbetstillfällen inom den kreativa sektorn och en bättre hälsa.

Landstinget driver på kommunernas uppdrag gymnasiets naturbruksprogram i länet vid två naturbruksskolor. De ger grundutbildning för arbete inom länets basnäringar med tillhörande områden och utgör därmed också en faktor för tillväxt och syssel-sättning i Norrbotten. Landstinget samverkar även i övrigt med kommunerna kring gymnasieskolans framtida utveckling.

Klimat och miljöKlimatförändringarna utgör både på global och lokal nivå allvarliga hot mot män-niskors liv och hälsa. Landstinget ska som stor arbetsgivare och som regional aktör vidta åtgärder för att minska sin och andra organisationers inverkan på det globala klimatet. En god livsmiljö är en viktig välfärds- och attraktionsfaktor för Norrbotten och en förutsättning för god hälsa. Därför är miljöarbetet en viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete. I sitt miljöarbete ska landstinget förverkliga miljöpolicyn och de regionala miljömålen som följer intentionerna om en hållbar utveckling, d v s där grundtanken är att trygga goda levnadsbetingelser i vid mening för nästa generation.

Landstinget ska som regional aktör enligt miljöpolicyn fokusera på insatser inom hu-vudområdena energi, transporter och produkter och i linje med nationella och regio-nala miljömål verka för

• Ett hållbart och bärkraftigt samhälle.

• God hälsa.

• God bebyggd miljö.

• Giftfria och friska miljöer med ett rikt växt- och djurliv.

• Utveckling av uthålliga och förnybara energikällor i länet.

24 25

Landstingets verksamheter förbrukar resurser och orsakar miljöpåverkan. Därför ska alla verksamheter och alla medarbetare bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att:

• Bedriva ett aktivt miljöarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar.

• Effektivisera processer för att minska resursanvändningen.

• Använda förnybara energikällor och naturresurser.

• Välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga belastning på miljön

• Så lång möjligt använda kollektiva färdmedel och nyttja modern kommunikations- teknik för att minska resandet.

• Utarbeta tydliga och mätbara mål för miljöarbeet som årligen följs upp i alla verk- samheter där landstinget är engagerat.

Landstinget ska med iakttagande av gällande lagstiftning öka användningen av ekolo-giska och närproducerade livsmedel i sin verksamhet.

God hälsa En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv utveckling i länet och ger bättre förutsättningar för en effektiv och bra sjukvård i framtiden.

Riksdagen har pekat ut elva målområden för inriktningen av folkhälsoarbetet. Lands-tingets folkhälsoarbete ska följa dessa och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjuk-vårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folk-hälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Kommunerna och landstinget har i samverkan antagit en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Den utgör en gemensam plattform och inspirationskälla med syfte att hälsoaspekter ska vägas in i beslut på alla nivåer. Strategin ligger till grund för ett fortlöpande målinriktat arbete i länet.

Hälso- och sjukvården har i uppdrag att lindra och bota sjukdomar samt att förebygga ohälsa. Dagens sjukvård är starkt inriktad på den första delen – att hjälpa dem som redan blivit sjuka. För att i framtiden kunna ge den bästa sjukvården till alla på lika villkor måste vården arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Hälso- och sjukvården ska vid sina möten med patienter eller anhöriga i större ut-sträckning systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande eller sjukdomsförebyg-gande aspekter i hela vårdkedjan. Det innebär att verksamheten i det vardagliga mötet med patienter eller anhöriga, oavsett stadium av sjukdom, stödjer den process som ger individen möjlighet till en bättre hälsa och livskvalitet. Förutom i det direkta mötet, kan stöd till individen även ges med hjälp av ny teknik, t ex via Internet eller på annat sätt på distans.

Stöd inom detta område behöver också riktas till landstingets medarbetare för att öka deras insikt och kunskap inom området och därmed öka deras förmåga att på ett tro-värdigt sätt arbeta med frågorna i relation med patienterna.

24 25

Insatserna ska i första hand riktas till de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan positivt, d v s stimulera till ökad motion och goda kostvanor samt att minska rökandet och undvika missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. Insatser är även viktiga för att säkerställa en trygg och säker sexualitet. Resultatet av den befolkningsenkät som genomfördes 2006 pekar på en oroande utveckling av övervikt och fetma samt ungdomars psykiska hälsa, alkoholvanor och tobaksbruk. De fyra norrlandstingen har därför gemensamt bestämt att prioritera insatser för en bättre utveckling inom dessa strategiska områden.

Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Barns och ungdomars hälsa är därför särskilt viktig i det förebyggande arbetet. En väl fungerande samverkan med vårdgrannar, i första hand kommunerna, är av stor vikt i det arbetet.

Även den sekundära preventionen är viktig; d v s att hjälpa de som drabbats av sjuk-dom att leva ett så bra liv som möjligt, att kanske kunna undvika medicinering, men också att förebygga ytterligare insjuknanden och/eller komplikationer. Detta ska ske som en naturlig del i vård och behandling inom hälso- och sjukvården och tandvården.

Insatserna för att minska och på sikt eliminera mäns våld mot kvinnor ska fortsätta med utgångspunkt från det program som tidigare fastställts. Uppmärksamhet ska särskilt riktas mot barn i familjer där våld förekommer liksom mot barn som själva blir utsatta för våld och/eller övergrepp. Uppmärksamhet ska även riktas på barn som le-ver tillsammans med föräldrar som är psykiskt sjuka och/eller som har missbrukspro-blem. Likaså ska uppmärksamheten öka avseende förekomsten av hedersrelaterat våld.

Kopplingen mellan kultur och en god hälsa är numera fastställd och i det arbetet ska landstinget bidra både med stöd till projekt och verksamheter, samt arbeta med att finna arbetsmetoder, där kulturen är ett viktigt verktyg i rehabilitering och folkhälsoar-bete.

De av landstinget prioriterade områdena i arbetet med att förverkliga den folkhälso-politiska strategin kan sammanfattas i följande tabell (enligt den åldersindelning som strategin anger):

Barn och ungdom Vuxna Äldre

Psykisk hälsa Övervikt och fetma Övervikt, fetma, undervikt

Övervikt och fetma Tobaksbruk Fallskador

Tobaksbruk, alkohol, nar-kotika och dopning

Kulturens bidrag till god livskvalitet

Kulturens bidrag till god livskvalitet

Sexuellt överförbara infektioner(särskilt klamy-dia)

Aborter

Kulturens bidrag till god livskvalitet

26 27

UtvecklingsområdeI syfte att stärka det förebyggande och folkhälsopolitiska arbetet i länet avser lands-tinget att inom befintlig samverkan på lokal nivå i länet öka fokus på genomförandet av den gemensamma folkhälsopolitiska strategin.

God vård

Grundläggande synsätt

Hälso- och sjukvården ska vara offentligt finansierad och offentligt styrd. Landstingets uppgift är att bidra till en god hälsa och att erbjuda en hälso- och sjukvård samt tand-vård som har sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov och som har tillgäng-liga resurser som sin begränsning. Utgångspunkten för insatserna inom hälso- och sjukvården ska vara ett tydligt patientperspektiv och patienternas behov ska tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om prioriteringar. Vid uppföljning av hälso- och sjukvårdens insatser ska uppnådda resultat i ett patientperspektiv vara i fokus

Män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbe-hov tillfredsställda genom att evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder används. Verksamheterna ska ta till sig och använda evidensbaserad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män och vad detta innebär för vilka metoder som är verksamma och framgångsrika för behandling av kvinnor respektive män. Hälso- och sjukvården ska också ges på jämlika villkor oavsett individens socioekonomiska situa-tion, etniska bakgrund, religiösa tillhörighet eller sexuella läggning.

UtvecklingsstrategierVerksamheterna inom hälso- och sjukvården och tandvården ska som utvecklings-strategi tillämpa ett uthålligt kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete för att, ur ett patientperspektiv, förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Öppna jämförelser inom och mellan verksamheter ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbe-tet. Resultaten från medicinska kvalitetsregister ska också systematiskt nyttjas.

För att nå målet om en god vård ska landstinget aktivt medverka i framtagandet av nationella riktlinjer samt i systematisk form införa nya medicinska metoder. Ett sam-manhållet ledningssystem för att upprätthålla en god kvalitet och patientsäkerhet ska utgå från Socialstyrelsens föreskrifter och även beakta andra viktiga källor på området. Ett viktigt led i att nå en kvalitativt god och patientsäker vård är att aktivt arbeta för att minska variation i praxis inom och mellan verksamheter. Dessa insatser syftar till att erbjuda länets medborgare tillgång till en likvärdig vård.

God tillgänglighet är en trovärdighetsfråga i förhållande till medborgare och patienter. Hälso- och sjukvården ska som miniminivå uppfylla den nationella vårdgarantin inom samtliga verksamhetsområden. Även när det gäller undersökningar som i dagsläget inte omfattas av vårdgarantin är inriktningen att vårdgarantins tillgänglighetskrav ska uppfyllas. På sikt ska alla verksamheter arbeta för att nå en betydligt bättre tillgänglig-het. I förlängningen ska verksamheten bedrivas så att patienterna ges möjlighet att själva välja tid för besök, undersökning och behandling.

En god vård kännetecknas även av att resurserna anpassas till de faktiska behoven.

26 27

Aktivt arbete med att anpassa bemanningen till varierande behov över tiden på kort och lång sikt är väsentligt för att åstadkomma goda vårdresultat. Nyttjandet av perso-nalen ska planeras så att gällande lagstiftning iakttas med målet att en god arbetsmiljö ska uppnås.

I takt med att verksamheten utvecklas så behöver även stödsystemen utvecklas. Särskilt angeläget är det att det är de förändrade behoven inom hälso- och sjukvården som styr utvecklingen av IT-stödet till verksamheterna. Fortsatta insatser ska göras för att skapa en infrastruktur för ökat nyttjande av distansöverbryggande teknik som ger grund för att utveckla IT-stödet till verksamheterna. IT-utvecklingen i landstinget ska även ske i linje med den nationella IT-strategin och nyttja de investeringar som gjorts i länsnätet Lumiora via IT Norrbotten.

Vårdpolitisk inriktning

Hälso- och sjukvården i länet har speciella förutsättningar. En relativt liten befolk-ning bor i ett län som utgör en fjärdedel av Sveriges yta. Befolkningen blir allt äldre och inom länet finns en tydlig tendens att särskilt inlandskommunerna står inför en situation med en allt äldre befolkning som har behov av ökade insatser från hälso- och sjukvården. Det är landstingets uppgift att, i samverkan med kommunerna, under dessa förutsättningar säker-ställa en god hälso- och sjukvård för hela länets befolkning.

Utmaningen är att utifrån behov ha förmåga att erbjuda en likvärdig hälso- och sjukvård för alla medborgare både avseende akuta och planerade insatser. Samtidigt ska högt prioriterade vårdbehov hos äldre och multisjuka patienter tillgodoses, liksom behoven hos patienter med cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, stroke, diabetes eller demens. Till detta kommer att det även måste finnas förmåga att successivt införa nya medicinska metoder, behandlingar och läkemedel, som ofta är kostnadskrävande. Samtidigt är det lika viktig att kontinuerligt utmönstra gamla förle-gade metoder.

För att klara utmaningarna är det nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser flexibelt och optimalt. Möjligheterna att ställa de samlade vårdresurserna i länet till patienternas förfogande ska utnyttjas maximalt och samverkan i ett länsperspektiv ska stärkas. Det verksamhetsmässiga innehållet vid vårdcentralerna och inom sjukhusen ska vara föremål för kontinuerlig diskussion för att säkerställa att verksamheterna kan bedrivas med hög kvalitet, att kompetensförsörjningen kan säkerställas och att ekono-min kan klaras.

Angelägna utvecklingsområden

I detta avsnitt anges områden av särskild vikt att utveckla i det korta perspektivet. Av-snittet kan ses som de konkreta politiska prioriteringarna för inledningen av planperio-dens tre år.

• Barns och ungdomars hälsa ska sättas i ökat fokus. Det gäller särskilt insatser för att förebygga att barn och unga drabbas av övervikt liksom av psykisk ohälsa. Upp- märksamhet ska även riktas mot ungdomar som har anorektiska problem. I detta arbete är samverkan med kommunernas socialtjänst och skolhälsovården angelägen.

• Patientsäkerheten ska sättas i fokus på bred front i syfte att radikalt minska antalet

28 29

vårdskador. Landstinget ska medverka i den nationella satsningen för ökad patient - säkerhet.

• Verksamheterna ska delta i alla relevanta kvalitetsregister i syfte att använda re- sultaten för att förebygga vårdskador och för att göra jämförelser med motsvarande verksamheter i övriga landet.

• Bemötandet inom hälso- och sjukvården ska förbättras. Alla som söker hjälp i landstingets hälso- och sjukvård ska bemötas med respekt och värdighet. Med respekt för behovs- och solidaritetsprinciperna ska förståelsen för att det är individen och individens behov som ska vara i centrum öka bland landstingets anställda. Kompetensen behöver öka inom hälso- och sjukvården när det gälller bemötande av personer med homo-, bi- och transsexuelläggning.

• Kroniskt sjuka och äldre patienter med sammansatta vårdbehov är särskilt utsatta i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Deras behov av kontinuitet och av plane- rade och samordnade vård- och behandlingsinsatser ska tillgodoses bättre. Möjlig- heterna att samla berörda specialistkompetenser tillsammans med individen för att bedöma och tillgodose dennes behov ska förbättras. Vidare ska verksamheten ut- vecklas så att en sammanhållen vårdkedja för dessa patientgrupper säkerställs.

• Det är naturligt att individer efter en genomgången svår sjukdom har behov av stöd under kortare och längre perioder. Det är svårt att dra en gräns för när hälso- och sjukvårdens insatser ska upphöra och andra instanser, t ex patientföreningar ska ta över ansvaret för stöd till individen. Därför ska former utvecklas för att stärka samverkan mellan hälso- och sjukvården och patientföreningarna när det gäller att utforma stödet till individer efter en akut sjukdomsperiod.

• Utvecklings- och förbättringsarbetet ska fortsätta inom områdena njursjukvård, palliativ vård, demensvård, vuxen- och barnpsykiatri, habilitering för barn och vuxna samt samverkan med kommunerna. Insatser ska även göras för att förbättra stödet till anhöriga.

• Vidare ska samverkan förbättras mellan verksamheterna inom den specialiserade vården och mellan den specialiserade verksamheten på sjukhusen samt primärvår- den och den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske med ett uttalat patientfokus.

• De möjligheter som den medicinska och tekniska utvecklingen möjliggör ska tas till vara. Det innebär bl a att verksamheten i allt högre grad ska utföras i öppen vård och att distansöverbryggande teknik, t ex videokonferens i vård- och behandlingsar- betet, ska utvecklas och nyttjas. Möjligheterna att göra specialistkompetens tillgäng- lig i länets perifera delar med stöd av distansöverbryggande teknik ska prövas.

• Den akuta verksamheten ska koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna.

• För att säkerställa tillgänglighet, säkerhet och god kvalitet är det också angeläget att säkerställa en genomarbetad och förankrad process för introduktion av nya behandlingsmetoder/tekniker och nya läkemedel.

• Landstinget ska följa den nationella utvecklingen avseende införande av vårdvalsys-

28 29

tem och självt utreda förutsättningarna för införande av aktivt patientval inom pri- märvården med utgångspunkt från att säkerställa en väl fungerande i primärvård i hela länet.

• Arbetet med att bedriva en jämställd vård ska intensifieras. I det arbetet ska hänsyn tas till att kvinnor och män ibland har samma och ibland olika behov och förutsätt- ningar i mötet med hälso- och sjukvården. Olikheter i behov kan bero på biologiska skillnader mellan könen men också bero på föreställningar som är socialt betingade. Studier pekar på att felaktigt medicinskt agerande ibland orsakas av såväl medvetna som omedvetna föreställningar som utgår från föreställningar om kön. Detta har betydelse för såväl diagnostik som behandling och därmed för patientsäkerheten för både kvinnor och män.

Primärvård Primärvården utgör den första linjens sjukvård och ska svara för befolkningens behov av basal hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser. I det ingår även att svara för ba-sala insatser avseende psykisk hälsa.

Primärvårdens basuppdrag är att ansvara för läkarmottagning samt distriktssköters-kemottagning liksom mödra- och barnhälsovård. I uppdraget för primärvården ingår även ett aktivt förebyggande uppdrag i enlighet med de folkhälsopolitiska målen och den folkhälsopolitiska strategi som landstinget och kommunerna gemensamt tagit fram.

Primärvården ska vara tillgänglig i hela länet och kunna svara för ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Vissa vårdcentraler i extrem glesbygd har tillgång till observationsplatser. I uppdraget för vissa vårdcentraler ingår även att ansvara för driften av ambulansverksamheten i området liksom att vissa vårdcentraler har tillgång till basal röntgenverksamhet. Primärvården ska även säkerställa tillgång till planerade vårdinsatser i extrem glesbygd.

Primärvården ska bedrivas effektivt och med tillgång till sådan kompetens att antalet patienter som hänvisas till den specialiserade vården minimeras. För att tillgodose detta behöver primärvårdens kompetensprofil breddas. Särskilt angeläget är att tillgo-dose behovet av barnhälsovårdspsykologer.

Samverkan med såväl den specialiserade vården som den kommunala hälso- och sjukvården ska förbättras. Samverkan med kommunerna bör även utvecklas avseende det verksamhetsmässiga perspektivet avseende familjecentraler. I det ingår även att gemensamt med kommunerna utveckla stödet till mammor i samband med och efter graviditeten. Förutsättningarna för samverkan med kommunerna för att i extrem gles-bygd öka tryggheten vid akuta sjukdomstillstånd ska prövas.

Specialiserad vårdDen specialiserade vården vid länets fem sjukhus ska erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Alla sjukhus ska också ha tillgång till intern-medicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, rehabilitering och palliativ vård. Tillgång ska finnas till paramedicinska resurser (sjukgymnaster, arbetsterapeuter m fl) samt resurser för diagnostik och service. Utöver dessa områden är verksamhe-

30 31

ten vid sjukhusen profilerad inom olika områden för att erbjuda länets patienter hög tillgänglighet och hög kvalitet för mer specialiserade vårdbehov.

För de enskilda sjukhusen betyder det:

• Sunderby sjukhus är länssjukhus för Norrbotten och har en bred profil av specia- liteter. Vid sjukhuset bedrivs såväl akut som planerad verksamhet inom befintliga specialistområden. Verksamheterna vid Sunderby sjukhus utgör även ett kompe- tenscentrum för länets hälso- och sjukvård och har därigenom ett särskilt ansvar för kunskapsinhämtning samt kompetensförmedling till såväl den övriga specialise- rade vården som till primärvården.

• Piteå älvdals sjukhus utgör centrum för planerad ortopedi avseende höft- och knä- ledsoperationer för kustområdet. Vid sjukhuset bedrivs också dialysverksamhet.

• Kalix sjukhus utgör basen för planerad allmänkirurgi/urologi för kustområdet. Vid sjukhuset bedrivs även dialysverksamhet

• Gällivare sjukhus utgör centrum för ortopedisk verksamhet och gynekologisk slut - envård i malmfälten. Sjukhuset fungerar som förstärkt länsdelssjukhus i malmfälten.

• Kiruna sjukhus har akut och planerad verksamhet dagtid inom området allmänki- rurgi. Den planerade konsultverksamheten vid sjukhuset ska utvecklas.

FolktandvårdBefolkningens behov är grunden för landstingets planering av tandvården. Folk-tandvården ska förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda sjukdomar och andra besvär i munhålan. I samverkan med hälso- och sjukvården ska patienter som löper ökad risk att drabbas av försämrad munhälsa av sociala, medicinska eller livsstilsskäl särskilt uppmärksammas.

Folktandvårdens verksamhet ska, som en del av hälso- och sjukvården, säkerställa ett vårdutbud som ger befolkningen tillgång till tillgänglig, säker, kvalitativt likvärdig, evidensbaserad och effektiv tandvård utifrån vårdbehov samtidigt som goda förut-sättningar skapas att trygga en långsiktig personalförsörjning och en god ekonomisk hushållning. För att tillgodose hela befolkningens behov av tandvård ska folktandvår-den vara tillgänglig i länets samtliga kommuner.

En ny tandvårdsförsäkring träder i kraft den 1 juli 2008.

MedarbetareLandstingets viktigaste resurs är medarbetarna. De ska inom ramen för sin anställning bidra till att den egna verksamhetens mål uppnås samt se sitt bidrag i verksamheten i ett landstingsperspektiv. Det är medarbetarnas vilja och förmåga till lärande och för-nyelse som har den största betydelsen för verksamhetens utveckling och förbättrade resultat.

Landstinget som arbetsgivare förfogar över ett antal olika styr- och ledningsverktyg för att arbeta strategiskt; systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning, ledar- och medarbetarskap och individuell lönesättning. En framgångsfaktor för utvecklingen av verksamheten är god samverkan med landstingets medarbetare och deras fackliga

30 31

organisationer. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt att det inte förekommer diskriminering har betydelse för verksamhetens resultat.

För att skapa attraktiva arbetsplatser, upprätthålla och utveckla medarbetarnas engage-mang, finns ett antal områden som är särskilt betydelsefulla:

• Arbetsmiljön på arbetsplatsen ska bidra till att bibehålla medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Detta innebär att arbetsorganisation, anställningsförhållanden och arbetstider ska vara sådana att de främjar en god hälsa. Arbetsmiljön inom landstinget ska präglas av hänsyn till kvinnors och mäns villkor inom arbetslivet. Heltidstjänstgöring ska vara en rättighet och deltidsarbete en möjlighet för landstingets anställda. Rätten till heltidsarbete innebär dock att medarbetarna måste acceptera att verka flexibelt inom och mellan olika verksamheter. I samverkan ska arbetsgivare och arbetstagare systematiskt förbättra arbetsmiljön och medarbetares arbetstillfredsställelse.

• Kompetensförsörjning, kunskapsöverföring och kunskapsväxling är strategiskt viktigt mot bakgrund av kommande pensionsavgångar. Landstinget ska skapa förutsättningar för att generationsskiftet sker på ett sådant sätt att det gynnar verksamheten. Insatserna för personalförsörjning och kompetensutveckling ska präglas av långsiktighet och betraktas som investeringar för framtiden. Utifrån verk- samhetens behov och angelägna utvecklingsområden ska medarbetarna uppmuntras till insatser inom FOU-området och forskningsmeriterade medarbetares kompetens ska tas till vara systematiskt. Medarbetarna ska också uppmuntras att öka sina kunskaper och kompetens i att bedriva ett lärandestyrt, systematiskt förbättringsar - bete. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska bedrivas med god kvalitet.

• Ledarskapet är en nyckelfaktor både då det gäller att engagera medarbetarna och för att öka frisknärvaron. Landstingets chefer ska i sitt ledarskap vara tydliga och i dia- log med medarbetarna bidra till att skapa en arbetsorganisation som ger möjlighet till utveckling, inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Ledaren har idag en mer tydlig roll som samordnare inspiratör och vägvisare. Det handlar om att tillsammans leda mot tydliga mål kopplade till resultat.

• Lönebildningsprocessen är viktig för såväl arbetsgivaren som medarbetare. En väl fungerande process bidrar till att personalförsörjningen tryggas på kort och lång sikt. Genom lönesättning ska landstinget premiera medarbetare som bidrar till effektivitets-, produktivitets- och kvalitets förbättringar. Detta sker genom att tydliggöra och förstärka det positiva sambandet mellan lön, motivation och arbetsresultat.

Stark ekonomiLandstingets verksamhet ska kännetecknas av god hushållning. Det innebär att verk-samheten vare sig ekonomiskt eller verksamhetsmässigt kan vara mer omfattande än de intäkter landstinget får genom skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter. En grundläggande förutsättning är att verksamhetens nettokostnad inte får öka mer än tillväxten i skatteintäkter och statsbidrag/utjämning. För att skapa utrymme för nya metoder måste fortsatt fokus ligga på kontinuerligt förbättringsarbete och bättre hus-hållning med befintliga resurser. Nya behov måste i ökad grad lösas genom omdispo-nering. Begreppet god hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv.

32 33

Landstingets finansiella ställning och dess utveckling reglerar de ekonomiska ramarna för den verksamhet som ska bedrivas. Verksamhetsperspektivet speglar landstingets förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

Landstinget ska uppnå och behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den beslutar om och själv konsumerar. Resultatet ska därför vara tillräckligt stort för att nuvarande servicekapacitet ska kunna garanteras även för nästkommande gene-ration (brukare/skattebetalare) utan att dessa ska behöva betala högre skatt för samma service. Landstingets resultat påverkas även av omvärlden i form av tillväxtprognoser, konjunktur, förändringar i statsbidrag och utjämning m m. För att undvika akuta åtgär-der när någon eller flera av dessa faktorer förändras behöver landstingets ekonomiska resultat vara ett överskott av tillräcklig storlek.

Uppföljning av effekter och resultatAlla verksamheter inom landstinget ska följas upp med avseende på effekter och re-sultat. I den mån relevanta metoder och mått saknas för denna uppföljning ska sådana utvecklas. Uppföljningen ska successivt utvecklas så att könsuppdelade uppgifter i alla relevanta sammanhang kan redovisas.

För att veta att landstingets verksamheter går i riktning mot de övergripande kraven krävs ett uthålligt arbete med att successivt förbättra uppföljningen av effekter och resultat. Nyttjande av kvalitetsregister är en del av detta men även landstingets interna uppföljningssystem ska nyttjas och utvecklas ytterligare.

32 33

mål

34 35

Mål I detta avsnitt redovisas de inriktningsmål, delmål och strategier som gäller för lands-tingets verksamheter. De högt ställda målen utgår från landstingets vision, verksam-hetsidé och den politiska inriktningen.

Alla landstingets verksamheter ska vid planering och genomförande av de konkreta aktiviteterna beakta att de arbetar för och uppnår jämställdhet mellan kvinnor och män, att de nationella minoriteternas intressen tas till vara samt lanstingets miljöpolicy förverkligas i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Åtgärder ska vidtas för att förbättra tillgängligheten till landstingets lokaler för medborgare, brukare och patienter.

Landstinget ska efterleva och tillämpa konventionerna om de mänskliga rättigheterna med speciellt fokus på barnkonventionen. Kunskapen om och innebörden av att arbeta för att förverkliga konventionerna ska genom aktiva insatser öka bland såväl förtroendevalda som landstingets anställda.

Attraktiv regionInriktningsmålNorrbotten ska vara ett attraktivt län för alla.

Norrbottningarna ska känna stolthet och engagemang för sitt län och kunna vara del-aktiga i den regionala utvecklingen.

Landstinget ska som det enda folkvalda organet på regional nivå bidra till detta genom att delta i den regionala utvecklingen och ta ett ansvar för kulturområdet.

Mål för regional utvecklingLandstingets regionala utvecklingsansvar har sin grund i dess roll som enda folkvalda organ på regional nivå. Ytterst är målet att bidra till bättre förutsättningar för en attraktiv region med tillväxt och välfärd i alla delar av länet. Arbetet ska utgå från en helhetssyn baserad på hållbar utveckling, ökad jämställdhet, mångfald och integration.

Det regionala utvecklingsarbetet skapar resultat när det sker i samverkan mellan flera utvecklingsområden och olika aktörer med ansvar för regionens utveckling och i sam-klang med den lokala utvecklingen, den nationella utvecklingen och EU:s struktur- och regionalpolitik. Internationellt engagemang ska skapa förutsättningar för en attraktiv och konkurrenskraft region. Det internationella perspektivet ska vara lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella och har sin utgångspunkt i de ökade möjligheterna för information, kunskap, kapital och personer att röra sig över nations-gränserna.

Delmål

• Attraktiva livsmiljöer

• Ett välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet.

• Ett tydligt regionalt företrädarskap.

34 35

StrategierDelmålen kan endast nås i en bred och god samverkan med andra aktörer i och utan-för länet. Öppenhet, mångfald, långsiktig hållbarhet och unga människors perspektiv är nyckelord i det arbetet liksom jämställdheten mellan kvinnor och män. Landstingets del är att

• Stödja utvecklingen av det regionala företrädarskapet. Ett starkt och tydligt regio- nalt företrädarskap är avgörande för regional konkurrenskraft och en väl funger- ande regional nivå.

• Arbeta för nya perspektiv är en viktig del i arbetet med att skapa förändringsbe- nägenhet och förändringskraft. Regional förnyelse och utveckling kräver ett brett engagemang.

• Involvera unga människor. Ungdomar är en resurs för länets utveckling och viktiga för Norrbottens framtida tillväxt och välfärd.

• Samarbeta med andra regionala utvecklingsaktörer. Människors förmåga till samver- kan och förnyelse är avgörande för regionens utveckling.

• Positionera Norrbotten nationellt och internationellt. Ett aktivt förhållningssätt till omvärlden är nödvändigt för att säkra en regional utveckling.

• Arbeta för väl fungerande infrastruktur där ett samverkande transportsystem bestående av järnvägar, sjöfart, flyg och vägar tillsammans utgör grunden för regional utveckling och ger god tillgänglighet.

• Stärka tillväxtområden, kluster och innovationssystem för ökad regional konkur- renskraft.

• Arbeta för klimat, miljö och hållbar energiförsörjning som viktiga faktorer för det norrbottniska näringslivet och för länets konkurrensförutsättningar.

• Äga och styra landstingets bolag. Den verksamhet som drivs i bolagsform ska vara stöd för landstingets uppdrag att ge medborgarna en god livssituation.

• Stödja regionala utvecklingsprojekt som är förutsättningsskapande och fokuserar på strategiska insatser

Uppföljning

• Attraktiva livsmiljöer mäts och följs upp med indikatorerna befolkningsutveckling, lönesumma, rörlighet, regionförstoring samt mediaanalyser.

• Ett välmående och dynamiskt näringsliv mäts och följs upp med indikatorerna specialiseringsindex, branschfördelning, kunskapsnivå i företagen och nyföre- tagande. Jämförelse med motsvarande indikationer på nationell nivå ska göras.

• Ett tydligt regionalt företrädarskap mäts och följs upp utifrån landstingets samver- kan inom länet samt arbete med strategiska allianser, vänregioner, EU-samarbeten m.m., samt representation på ledande poster i internationella organisationer.

36 37

Mål för Kultur och utbildningLänets invånare ska ha tillgång till ett rikt och brett kulturutbud och fritidsaktiviteter, väl fördelat över och tillgängligt för alla i hela länet. Kultur för barn och ungdom ska prioriteras.

Kulturen ska bidra till bilden av Norrbotten som ett attraktivt län och bidra till en positiv bild av Norrbotten utanför länets gränser. Landstinget ska möta jord- och skogsnäringarnas rekryteringsbehov genom att i samverkan med länets kommuner tillhandahålla god utbildning inom gymnasieskolans naturbruksprogram.

Delmål

• Landstingets kulturutbud och –stöd ska rikta sig till samtliga kommuner och utfor - mas i god samverkan med lokala aktörer. Stödet ska fördelas på samtliga konst- former.

• Varje kulturinstitution ska ha verksamhet riktad till barn och ungdom.

• Kulturinstitutionerna och övriga verksamheter ska vara en aktiv del av länets mark- nadsföring.

• Landstinget ska på uppdrag av länets kommuner ansvara för gymnasieskolans naturbruksprogram för att säkerställa kompetensförsörjningen inom näringsområ- dena.

StrategierLandstinget ska

• Ansvara för en god kulturinfrastruktur i länet med länskulturinstitutionerna och olika stödformer som bas.

• Ha en god samverkan med andra aktörer i länet och landet inom kulturområdet.

• Stödja föreningsliv, folkbildning och organisationer och därmed ge möjlighet till ett livslångt lärande och en aktiv fritid.

• Ha en kulturproduktion som riktar sig både till det egna länet och till publik utanför länsgränserna.

• Arbeta med kultur och hälsa som ett arbetsområde.

• Genom utbildningar och projekt bidra till att belysa aktuella frågeställningar i sam- hället och skapa arenor för debatt och kunskap.

• Naturbruksskolorna ska hålla hög kvalitet med god internkontroll. God samverkan med näringen är en förutsättning

36 37

Mått Mål NulägeAntal kulturföretagare i länet

Öka antal egna kulturföre-ta-gare i länet

Inventering ska göras

Andel elever som lämnar naturbruksutbildningarna med godkända betyg

90 procent 95 procent våren 2007

Avgångsresultat för natur-brukseleverna

Öka anställningsbarheten hos eleverna inom natur-bruksprogrammet- avgångsresultat högre än riket

Sammanvägt betyg 14,5 år 2006 för Norrbotten och 14,0 i riket

Antal utarbetade certifie-ringar

Öka antalet certifieringar i naturbruksprogrammet i samverkan med näring-arna

Finns delvis

God hälsa

InriktningsmålNorrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv. Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsan och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa.

Landstingets folkhälsoarbete ska inriktas på att uppfylla de elva nationella folkhälso-målen och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, levnadsvanor och miljöer som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman har landstinget ett stort ansvar att aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. En stor del av arbetet består i att förverkliga länets folkhälsopolitiska strategi, d v s

- stödja barns och ungdomars positiva utveckling

- bidra till ekonomisk och social trygghet och hälsosamma miljöer för vuxna

- bidra till att äldre har ett aktivt och tryggt liv

Dessutom ska samtliga landstingsverksamheter systematiskt integrera relevanta hälso-främjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet. Uppföljning ska ske med hjälp av ett urval indikatorer med möjlighet till jämförelser nationellt och över tid.

38 39

Strategier

• Aktivt samverka med kommuner och andra myndigheter och aktörer i länet.

• Verka för att befolkningen har kunskap om vad som ger god hälsa.

• Sammanställa och sprida statistik och underlag som beskriver hälsans utveckling i länet, och använda denna kunskap i förbättringsarbetet.

• Landstinget ska i egen verksamhet, genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till god hälsa.

• Landstinget ska arbeta med kultur och hälsa som ett arbetsområde.

• Verka för en jämställd och jämlik hälsa.

• Verka för att förebygga olycksfall och fallolyckor.

Delmål

Mått Mål NulägeSjälvskattad hälsa Bäst i Sverige år 2020 Kvinnor 63 % (bäst 73%)

Män 68 % (bäst 75 %) Hälsobokslut 2008 Förbättringar jäzmfört

med 2007Hälsobokslut 2007

Självskattad hälsa bland

ungdomar

95 % av både flickor och pojkar mår bra år 2010

Bland elever årskurs 1 gymnasiet i länet, 2007:

87 % bland flickor

93 % bland pojkar

Metoder tillämpas för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initia-tiv i arbetet för sin egen hälsa.

Metoder tillämpas i minst 75% av landstingets verk-samheter med patientmö-ten år 2009

50 % år 2007

Tobaksbruk bland ungdomar

En halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker eller snusar

Bland elever årskurs 1 gymnasiet i länet 2007:11 % röker minst en gångi veckan bland pojkarna och lika många bland flickorna, 25 % av pojkarna och 9 % av flickorna snu-sar minst en gång i veckan

Rökande spädbarnsföräl-drar

En tobaksfri livsstart från år 2014

År 2007, Norrbotten:6,8 % av mammor och9 % av pappor till barn8 månader

38 39

Övervikt Andelen 4-åringar med övervikt/fetma ska minska med 50 % fram till år 2012.

19 % av flickorna och 13 % av pojkarna bland 4-åringar i Norrbotten var överviktiga, år 2007

Andelen med övervikt och fetma bland vuxna norrbottningar ska vara den lägsta i Sverige år 2018.

Fetma i Norrbotten, 2006: Män 15 % (bäst 10 %) Kvinnor 13 % (bäst 9 %) Övervikt i Norrbotten, 2006:Män 45 % (bäst 40 %)Kvinnor 29 % (bäst 24 %)

Nya fall av klamydia Konstaterande fall av klamydia i fem-årsklasser mellan 15-29 år ska, oav-sett kön, understiga 20 fall per 1000 inv, år 2009.

Högsta antal fall av klamy-dia per 1000 inv i ålders-klasser om fem år är 27, år 2007.

Riskabla alkoholvanor bland ungdomar.

Halvera andelen ungdo-mar med riskabla alkohol-vanor till år 2018.

27 % av män och 28 % av kvinnorna mellan 16 och 24 år i Norrbotten hade riskabla alkoholvanor år 2006.

Fallskador, äldre Minst sju av kommunerna i länet ska finnas med bland de 25 % kommu-ner i landet som uppvisar minst fallskador bland 80 år eller äldre år 2014.

Tre av 14 kommuner finns med bland de 25% kom-muner med minst fallska-dor bland 80 år eller äldre, år 2006.

God vård

Inriktningsmål

Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå.

I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som kan vara lätt-tare för patienten att bedöma, t ex bemötande och information om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger med hänsyn till patienten hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhetens resurser används på ett för patienterna och norrbottningarna effektivt sätt och att verksamhe-ten grundar sig på evidensbaserad kunskap.

40 41

Delmål

Patientfokuserad vårdVården ska ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten.

Strategier

• Ge individuellt anpassad information om hälsotillståndet och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.

Mått Mål Nuläge Norrbotten i jämförelse med andra i Vårdbarome-tern

Bland de tre bästa Bland de fem bästa 2007

Patienterna ska vara nöj-da/mycket nöjda med sitt besök (sammanfattande betyg)

90 procent av patienterna ger betyg 4 eller 5 i sam-manfattande bedömning i den landstingsgemensam-ma patientenkäten

Börjat med gemensam enkät hösten 2007

Tillgänglig vårdVarje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvården som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov.

Långsiktigt ska en avancerad tillgänglighet uppnås och i det korta perspektivet ska som en miniminivå vårdgarantin uppfyllas inom samtliga verksamheter. Patienterna ska även på sikt ges möjlighet att själva välja besöks-, undersöknings- och behandlingsti-der.

Strategier

• Utveckling och införande av ändamålsenliga vårdprocesser som bygger på balans mellan in- respektive utflöde. Mått Mål Nuläge Andel som fått kontakt med primärvård per telefon samma dag

100 procent 94 procent 2007

Andel som fått tid till läkare i primärvård inom sju dagar

100 procent 90 procent 2007

Andel som väntat på besök/behandling inom specialiserad vård längre än 90 dagar

0 procent 37 procent på besök och 15 procent på be-handling 31 december 2007

Andel utförda behandlingar inom 90 dagar inom specialise-rad vård

100 procent

40 41

Andel planerande nybesök enligt avancerad tillgänglighet: 3 dagar för primärvård 14 dagar för specialiserad vård

Påbörja uppföljningPåbörja uppföljning

Saknas26 procent inom de opererande verksamhe-terna 2007

Säker vårdMålet är att eliminera förekomsten av vårdskador. Till utgången av år 2009 är målet att halvera antalet vårdskador jämfört med antalet år 2007.

Strategi

• Identifiera omfattningen och typ av förekommande vårdskador.

• Identifiera risker för patientskador och arbeta förebyggande före att förhindra att skador inträffar.

• Aktiv medverkan i nationellt arbete för att minska antalet vårdskador.

Mått Mål Nuläge Andel vårdrelaterade antibiotikabehandlade infektioner av samtliga vårdtillfällen i sluten vård

Högst 5 procent vid utgång-en av 2009

Riksgenomsnitt 10 pro-cent (antagande)

Antal anmälda respektive ersatta ärenden till LÖF

Samtliga enheter ska, inom sin speclalitet, ligga under riksgenomsnittet

Anmälda 320 och ersatta 161 år 2007

Antal fallskador inom hälso- och sjukvård

Inga fallskador Påbörja mätning

Antal trycksår Inga trycksår ska uppstå under vårdtiden

Påbörja mätning

Följsamhet till läkemedels-kommitténs kriterier för säker vård

Uppnå alla mål per divi-sion/verksamhetsområde

Påbörja mätning

Andel patienter som åter-inläggs akut inom 30 dagar för samma hälsoproblem

Max 10 procent Påbörja mätning

Evidensbaserad vårdVården ska bygga på vetenskap och dokumenterad beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.

Strategi

• Skapa fungerande rutiner och systematik för spridning och användning av SBU- rapporter och andra evidensbaserade kunskapsunderlag.

42 43

• Verksamheten omprövar kontinuerligt befintliga metoder och tar till sig nya veten- skapligt säkerställda metoder.

• Utforma system och rutiner för att införa nya och avveckla inaktuella metoder.

Mått Mål Nuläge Medicinska resultat i Öppna jämförelser

Förbättra läget jämfört med rapporten 2007

58 procent gröna och gula värden i rapporten

Följsamhet till läkemedels-kommitténs kriterier för evidensbaserad vård

Uppnå alla mål per divi-sion/verksamhetsområde

Påbörja mätning

Andel patienter som är registrerade i nationella diabetesregistret (NDR)

100 procent Påbörja mätning

Kvalitativt likvärdig och jämlik vård Erbjuda kvalitativt likvärdig vård samt tillhandahålla och fördela vården på jämlika villkor.

Strategi

• Använda information från kvalitetsregister i arbetet med att kontinuerlig förbättra verksamhetens resultat.

• Sprida kunskap om uppnådda resultat för att engagera medarbetare i och för för- bättringsarbeten.

Mått Mål Nuläge Frekvens av medverkan Rapportering till alla rele-

vanta kvalitetsregisterPåbörja mätning

Vårdstatistik Alla relevant uppdelas per kön

Påbörja mätning

Effektiv vårdTillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamhet och ekonomi.

Hälso- och sjukvården ska bidra till en ekologisk hållbar utveckling genom att hushålla med resurser och välja miljövänliga alternativ.

Strategi

• Utifrån bedömt behov erbjuda vård på bästa omhändertagandenivå.

• Förbättra samverkan internt inom landstinget och externt med kommunerna och andra vårdgrannar.

• Genomföra verksamheten med en ändamålsenlig struktur.

42 43

Mått Mål Nuläge Sjukvårdsnettokostnad per invånare och verksamhets-område i relation till för-väntad kostnad (beräknat i utjämningssystemet)

Kostnaden ska vara högst i nivå med förväntad kostnad, d v s 100

102,8 år 2006 för hälso- och sjukvård exkl tandvård och läkemedel inom förmånen

Kostnad per DRG 1,0 exklusive ytterfall i sluten-vård

Kostnaden per poäng ska inte överstiga kost-naden i KPP-databasen för läns- och länsdels-sjukhus i riket

Poängkostnad 2006:34 175 kr KPP-databasen39 097 kr Gällivare sjukhus36 630 kr Kalix sjukhus43 696 kr Kiruna sjukhus34 754 kr Sunderby sjukhus36 590 kr Piteå sjukhus

Följsamhet till läkemedels-kommitténs kriterier för kostnadseffektiv läkeme-delsförskrivning

Uppnå alla mål per division/verksamhets-område

Påbörja mätning

Engagerade medarbetareInriktningsmålLandstingets medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls.

Detta förutsätter att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheterna och är motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt att de har en helhetssyn och förstå-else för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete. Varje medarbetare ska ges förutsättningar för att känna sig sedd och att individens kompetens och erfarenhet ska tas till vara. Landstinget ska också erbjuda alla medarbetare utvecklingsmöjligheter som bidrar till ökat engagemang och arbetsglädje inom nuvarande arbetsuppgifter, men som också stimulerar viljan att ta ansvar för nya områden.

Utvecklings- och samverkansavtalets intentioner ska genomsyra alla verksamheter. Jämställda villkor ska råda mellan kvinnor och män.

Delmål

ArbetstillfredsställelseMedarbetarna är motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet och har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete.

44 45

Strategi

• Kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare om verksamhetens syfte, mål och behov.

Mått Mål NulägeArbetstillfredsställelse Bestäms utifrån medarbe-

tarundersökningens resultat 2008

Enkät 2008

Frisknärvaro – SjukfrånvaroLandstinget ska bedriva ett förebyggande arbete för att främja hälsa samt arbeta för ett effektivt rehabiliteringsarbete för snabb återgång i arbete. Arbetsgivaren har genom landstingets chefer ansvar att, i samverkan med de anställda, verka för arbetsplatsernas arbetsmiljö och därmed enskilda medarbetares hälsa.

Strategi

• Förebyggande arbete för att främja hälsa.

• Effektivt rehabiliteringsarbete för snabb återgång i arbete.

• Arbetsmiljöfrågor ska ha en central plats i samtliga medarbetarforum så som t ex vid arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal.

Mått Mål NulägeFrisknärvaro 1) 75 procent 72 procent (2007) Sjukfrånvaro 2) 5,1 procent 6 procent (2007)

1) Andel medarbetare som har högst fem dagars sjukfrånvaro under senaste tolvmånadersperioden

2) Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden

LedarskapEtt gott ledarskap präglas av engagerade, synliga och tydliga chefer som i samverkan med medarbetarna uppnår verksamhetens mål samt skapar hälsosamma arbetsplatser. Landstingets chefer ska ha förmåga att leda, inspirera och utveckla medarbetarna samt att ta till vara medarbetarnas kompetens.

Strategi

• Systematiskt arbete för att långsiktigt skapa goda rekryteringsmöjlighe-ter.

• Bygga upp långsiktiga och hållbara chefs- och ledarutvecklingsinsatser.

Mått Mål NulägeLedarskap Bestäms utifrån medarbe-

tarundersökningens resultat 2008

Enkät 2008

44 45

Kompetens- och personalförsörjningSystematisk kompetens- och personalförsörjning är en investering. Landstinget ska rekrytera och behålla kompetent personal för att uppnå verksamhetens mål på kort och lång sikt. Landstinget ska erbjuda attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser, intressanta och utvecklande arbetsuppgifter och goda anställningsvillkor. Landstinget ska, i samarbete med universitetet och gymnasieskolan, erbjuda verksamhetsförlagd utbildning av god kvalitet.

Strategi

• Marknadsföring av landstinget, internt och externt.

• Kompetensutveckling kopplad till verksamhetens behov och individens intresse ska erbjudas strukturerat.

• Förbättring av strukturen för och organisationen av den verksamhetsförlagda ut bildningen.

• För att uppnå kompetensväxling ska ny kunskap, forskning, utveckling samt det dagliga lärandet ge grund för förändring och förbättring av verksamheten.

Mått Mål NulägeAndel studenter som anser att det stämmer helt och hållet samt ganska bra att de kunnat uppnå kursmålen under sina VFU-kurser

70 procent Påbörja mätning

Kompetens Bestäms utifrån medarbe-tarundersökningens resultat 2008

Enkät 2008

Stark ekonomi

InriktningsmålLandstinget ska ha en god hushållning både ur ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv för att behålla en stark ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet.

Strategi

• Verksamheten ska drivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt med fortsatt verk- samhetsutveckling kombinerad med vardagsrationaliseringar och effektivisering.

• Verksamhetsprocesserna ska ha fokus på hög kvalitet och effektivitet.

• Verksamheterna ska utföras i en ändamålsenlig struktur.

46 47

DelmålPositivt resultatLandstingets långsiktiga mål är att ha ett positivt resultat på minst 2 procent av verk-samhetens nettokostnad.

Nettokostnadsandel av skatteintäkterVerksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ska vara högst 98.

Likviditet Landstinget ska ha en likviditetsreserv på lägst 10 av nettokostnaderna. När likvidite-ten överstiger målet kan överskottet avsättas till pensionsfonden.

Mått Mål Nuläge Positivt resultat, mkr Minst 2 procent av verk-

samhetens nettokostnad 15 mkr 2007

Verksamhetens nettokostnads-andel av skatt och statsbidrag, %

98 procent 101 procent 2007

Likviditet, 10 procent av netto-kostnaderna, mkr

630 mkr 664 mkr 2007

46 47

Budget Och resultatprOgnOs

48 49

Budget och resultatprognosHur landstingets ekonomi kommer att utvecklas och vilka ekonomiska förut-sättning-ar landstinget har för att tillgodose medborgarnas behov beror i huvudsak på; befolk-ningsutvecklingen i länet, samhällsekonomins tillväxt, statens transfereringar i form av statsbidrag och utjämningssystem och landstingets förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna.

Skatter, statsbidrag och utjämningSkatterDen internationella konjunkturavmattningen som inleddes mot slutet av 2007 och fortsatte under första halvåret 2008 har nu fördjupats till följd av den finansiella oron. Turbulensen på de finansiella marknaderna har fortsatt och förstärkts och resulterat i börsras och konkurshot.

Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att tillväxten i Sverige dämpas i år och nästa år. Efterfrågan bedöms åter ta fart mot slutet av nästa år när optimismen sakta återvänder till företag och hushåll. Trots den expansiva finanspolitiken försvagas arbetsmarknaden ytterligare nästa år och BNP-tillväxten fortsätter att dämpas. Först 2010 tar tillväxten fart och ökar med tre procent.

SKL bedömer att skatteunderlaget 2007 och 2008 växer med 5,6 respektive 5,5 procent i årstakt. Därefter beräknas ökningstakten minska till 3,2 procent 2009 och därefter öka till 3,9 år 2010.

Det råder dock stor osäkerhet kring skatteunderlagets tillväxt p g a den pågående finanskrisen. Vissa bedömare t o m prognostiserar en nolltillväxt i Sverige 2009 vilket ger konsekvenser på skatteunderlagets tillväxt och följaktligen på landstingets skattein-komster. Även prognosen för arbetslöshet uppvisar skillnader i bedömning där värsta scenariot ligger på en arbetslöshet på över 8 procent 2010.

Justering av utdebiteringNorrbottens läns landsting har uppvisat negativa resultat före finansnetto sedan 2001.

Ett stort antal åtgärder har vidtagits för att reducera kostnadsökningarna samtidigt som landstinget tappat årliga intäkter i storleksordningen 200 mkr främst p g a föränd-ringar i skatteutjämningssystemet sedan 2001. Den befolkningsminskning som länet haft de senaste 10 åren innebär dessutom förlorade skatteintäkter och statsbidrag på ytterligare 270 mkr.

Resultatprognosen i Landstingsplan 2009-2011 som antogs av Landstingsfullmäktige i juni 2008 och prognosen i delårsrapport per augusti 2008 visar ett underskott på drygt 200 mkr 2008 samt drygt 330 mkr 2009.

För att förstärka landstingets resultat fr o m 2009 höjs utdebiteringen med 98 öre till

48 49

10:40 fr o m 2009. Skattehöjningen i sig räcker inte till för att långsiktigt nå en eko-nomi i balans utan kostnadsreduceringar på drygt 300 mkr krävs i landstingets verk-samhet.

UtjämningNuvarande utjämningssystem som trädde ikraft fr o m 2005 innehåller bidrag för inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandetillägg samt regleringsbidrag/-avgift. Införandebidraget för landstingets del upphör från och med år 2011. Syftet med det sk införandebidraget är att lindra effekten av bidragsminsk-ningen genom att dela upp reduceringen över ett antal år. Konsekvensen blir dock en intäktsförlust på 125 mkr per år fr o m 2011.

Landstingets kostnadsutjämning förändrades från och med 2008 med dels en ny mo-dell för strukturellt betingade löneskillnader, dels genom att modellen för hälso- och sjukvård uppdaterades. Totalt innebar detta en minskad kostnadsutjämning på 41 mkr jämfört med 2007. År 2009 beräknas utjämningen öka med 5 mkr, främst beroende på att andelen vårdtunga grupper ökat i landstinget.

Regleringsbidraget påverkas av de eventuella satsningar regeringen gör samt effekter av finansieringsprincipen mellan staten och landstingen. Inga obundna medel tillförs landstingen vilket innebär att en större andel av anslaget tas i anspråk av inkomstut-jämningen, vilket innebär en urholkning av det generella statsbidraget på ca 14 mkr för Norrbottens läns landsting. Enligt finansieringsprincipen ökas bidraget dels med 4 mkr för att det nationella vaccinationsprogrammet utökas med pneumokockvaccina-tion dels med kompensation för förhöjt grundavdrag för pensionärer. Bidraget mins-kas p g a minskade reseavdrag som påverkar skatteunderlaget positivt. Sänkningen av arbetsgivaravgiften med en procentenhet påverkar inte bidraget.

Regeringen har gett direktiv till en parlamentarisk utredning som ska se över utjäm-ningssystemet. Arbetet ska vara klart senast 30 april 2011. Utredningen ska:

• Utreda alternativa metoder för inkomstutjämning

• Pröva ändringar i skattebasen

• Utreda hur man ska undanröja tillväxthämmade faktorer och stärka incitament för tillväxt

• Se över hanteringen av skatteväxling mellan kommuner och landsting

• Se över kostnadsutjämningen och strukturbidraget

• Se över vilka specialdestinerade statsbidrag som kan bli generella.

• Hantera betänkandet deluppföljning 2 av den kommunala utjämningen som presen- terades hösten 2007

50 51

Sammanfattning av intäktsförändringarProcentuell förändring från föregående år om inte annat anges.

2007 2008 2009 2010 2011Utdebitering kr/skattekrona 9,42 9,42 10,40 10,40 10,40

Skatteunderlagsutveckling, riket enligt Sveriges kommuner och landsting, oktober 2008

5,6 5,5 3,2 3,9 4,7

Antal invånare per 1 novem-ber året innan

251 884 250 674 249 702 248 936 247 793

Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos är underlag för bedöm-ning av nivån på skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsbidrag.

Utfall Prog-nos

Plan

2007 2008 2009 2010 2011Landstingsskatt 3 762 3 993 4 593 4 664 4 832

Del- och slutavräkning 84 -33 -59

Summa skatt 3 846 3 960 4 534 4 664 4 832

Inkomstutjämning 492 529 498 511 535

Kostnadsutjämningsbidrag 273 232 237 236 235

Strukturbidrag 219 218 218 218 216

Införandebidrag 66 49 32 15

Regleringsavgift/bidrag 26 24 29 20 1

Bidrag för läkemedelsförmå-nen 638 636 636 636 636

Statsbidrag för minskning av sjukfrånvaro, fast del

11 10 - - -

Statsbidrag för minskning av sjukfrånvaro, rörlig del

42 31 - - -

Summa statsbidrag och utjämning 1 767 1 729 1 650 1 636 1 623Summa skatt, statsbidrag och utjämning 5 613 5 689 6 184 6 300 6 455Förändring, procent 3,1 1,4 8,7 1,9 2,5

50 51

Ekonomi i balansLandstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.

I årsprognosen per augusti 2008 bedöms det justerade resultatet bli -202 mkr, vilket ska regleras senast i budget 2011. Skattehöjningen gör att 77 mkr av underskottet kan regleras år 2009.

Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr:

Balanskravsresultat 2004 2005 2006 2007 Prognos 2008

Prognos 2009

Ingående resultat 0 -8 0 0 0 -188

Resultat enligt re-sultaträkningen

-54 17 8 15 -202 77

Avgår realisations-vinster

-1 - -1 -1 -

Synnerliga skäl, omstrukturerings-kostnader

47 14 8 6 -

Synnerliga skäl, ned-skrivning av värde-papper

14

Justerat resultat -8 31 15 20 -188 77

Utgående resultat -8 0 0 0 -188 -111

52 53

Finansiella målEkonomi i balans, d v s ett nollresultat, är inte detsamma som god ekonomisk hus-hållning. För att ha en god ekonomisk hushållning behöver landstingets ekonomiska ställning vara robust inom ett antal områden.

De finansiella målen som fastställts gäller det totala resultatet, nettokostnadsandelen av skatter och statsbidrag, storlek på likviditeten, betalningsberedskap uttryckt i dagar samt graden av lånebelastning.

Finansiella mål och utfall de två senaste åren. Finansiella mått och mål 2005 2006 2007 Prognos

2008Resultat, 2 procent av nettokostnader, mkr

17 8 15 -202

Nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag, procent

101 101 101 104

Likviditet, 10 procent av nettokostnaden, mkr

683Mål 527

702Mål 548

664Mål 570

632Mål 584

Betalningsberedskap i dagar 47 47 43 39

Positivt resultatFör att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning krävs ett positivt resultat som är tillräckligt stort för att långsiktigt konsolidera ekonomin. Det s k balanskravet anger endast en lägsta godtagbar nivå för resultatet ett enskilt år.

Vid bedömning av en rimlig resultatnivå har hänsyn tagits till följande:

• Avskrivningar på historiska anskaffningsvärden säkerställer inte möjligheten till reinvesteringar, därför bör en beräkning göras av återanskaffningsvärden för att kunna beräkna en långsiktig nivå.

• Det egna kapitalet behöver inflationssäkras.

• Resultatet bör täcka ökningen av hela pensionsåtagandet, d v s även för den del som är intjänad t o m 1997 och redovisas som ansvarsförbindelse.

2007 2008 2009 2010 2011Avskrivningar (nuvärden) 48 48 48 48 48

Pensionsåtaganden 248 98 149 62 45

Underlag resultatmål 296 146 197 110 93

2 procent av skatt, utjämning och statsbidrag

112 114 124 126 128

Med ovanstående som grund samt tumregeln att 2 procent av skatt och statsbidrag ska redovisas som överskott ska landstingets långsiktiga resultatmål vara ett resultat på 120 mkr.

52 53

Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrivelse till regeringen angett att det är önskvärt med en översyn görs i Lagen om kommunal redovisning som reglerar hante-ringen av pensionskostnaderna (blandmodellen). En översyn bör också göras av det s k balanskravet.

Nettokostnadsandel av skatteintäkterEtt annat sätt att uttrycka en god ekonomisk hushållning är att mäta verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. För att uppnå god ekonomisk hushållning ska högst 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag använ-das för att finansiera den löpande verksamheten.

Likviditet För att klara tillfälliga svängningar i ekonomin ska landstinget ha en likviditetsreserv på lägst tio procent av nettokostnaderna. Med likviditet avses i huvudsak behållningen på landstingets koncernkonton. I likviditeten exkluderas de långsiktiga placeringarna vars främsta syfte är att reservera medel för framtida pensionsutbetalningar.

År 1997 avsattes 650 mkr och 2005 avsattes 100 mkr för pensioner. Dessa medel har ökat i värde och hade vid månadsskiftet september/oktober 2008 ett marknadsvärde på 1 298 mkr. Landstingets pensionsskuld uppgår till ca 5 800 mkr och växer fortlö-pande, därför bör årliga avsättningar för de framtida pensionsåtagandena göras när likviditetsmålet nåtts.

Förändringsarbete för en god ekonomisk hushållningFör att nå de finansiella målen krävs att verksamheten drivs ändamålsenligt och kost-nadseffektivt med en fortsatt verksamhetsutveckling kombinerad med vardagsrationa-liseringar och effektivisering i en ändamålsenlig struktur.

Ändamålsenligt (rätt saker görs)

• Tydliga och mätbara mål.

• Rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger svar på om avvikelser finns mot uppställda mål.

• Resultatanalyser, för rätt prestationer till rätt kvalitet i förhållande till fastställda mål.

Hög kostnadseffektivitet (saker görs rätt)

• Effektivt nyttjande av befintlig verksamhetskapacitet.

• Effektivt nyttjande av lokaler och utrustning.

- Nyttjande av egna lokaler optimeras.

- Investeringsbeslut föregås alltid av nyttoeffektbedömning, d v s vilka krav på för ändring i arbetssätt, rutiner och metoder som erfordras.

• Tillgång till kompetent personal, konkurrenskraftiga anställningsvillkor samt syste- matiskt arbetsmiljöarbete.

54 55

• Utvecklings- och kvalitetsarbete som leder till förbättringar och effektivisering.

• Hållbar hushållning med energi och material.

Landstingets ekonomi 2008 Årsprognosen pekar på ett underskott på 202 mkr. Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 236 mkr, vilket är 184 mkr sämre än föregående år.

Divisionernas och de gemensamma verksamheternas prognoser pekar på ett un-derskott på 164 mkr, vilket är en förbättring med 17 mkr jämfört med 2007. Detta förutsätter dock att divisionerna vidtar kraftfulla åtgärder under hösten för att minska kostnadsökningarna. Om inte divisionerna lyckas med detta kommer underskottet att bli större.

Principer för ramfördelningLandstingsfullmäktige fördelar skatteintäkter och statsbidrag och utjämning till divi-sionerna samt till landstingsstyrelsen för de gemensamma kostnaderna. Fördelningen av ramarna till divisionerna baseras på en historisk fördelning. Under målavsnittet beskrivs vilka krav verksamheten har under perioden. De ekonomiska ramarna är den yttersta begränsningen för vilken verksamhet som kan bedrivas.I divisionsplaner konkretiseras målen och verksamheternas åtaganden. Divisionspla-nerna fastställs av landstingsdirektören.

Utgångspunkten för divisionernas resurser år 2009 är divisionsbudgetarna för 2008. Dessa förändras enligt principerna i följande avsnitt.

Förändring av ramarI samband med organisationsförändringen 2001 fördelades budgetramarna till de nya divisionerna genom att överföra berörda verksamheters internbudgetar. Det innebar att sjukhusvården, främst de nya divisionerna Opererande specialiteter och Medicinska specialiteter fick för låga budgetramar.

Dessa divisioner tillförs nu ökat landstingsbidrag, 100 mkr till division Opererande specialiteter och 52 mkr till Medicinska specialiteter, för att dels kompensera för låga budgetramar fr o m 2001, dels för verksamhetsförändringar som inträffat från 2001 och framåt.

Divisionerna Opererande specialiteter respektive Medicinska specialiteter uppvisar i bokslut 2007 negativa resultat på 125 respektive 65 mkr. Det innebär ett fortsatt krav på kostnadsreducering för dessa divisioner, trots ramökning, för att klara en ekonomi i balans. Ett arbete har påbörjats för att i första hand inte försämra 2007 års resultat samt att under 2009 nå en ekonomi i balans d v s ett 0-resultat i bägge divisioner.

Löne- och priskompensationVerksamheten kompenseras för kostnadsökningar till följd av löneavtal när revisions-förhandlingarna är klara. Reserv för kommande löneavtalsökningar finns bland ge-mensamma intäkter och kostnader. Kompensation för förväntade prisökningar tillförs divisionerna.

54 55

Effekter av avtalsförändringar med större ekonomiska konsekvenser under perioden ska behandlas av landstingsstyrelsen.

Landstingsinterna intäkter och kostnader för laboratorieanalyser samt lokaler uppräk-nas inte inför 2009.

Procentuell uppräkning av anslag enligt nedan: 2008 2009 2010 2011

Prisindex, i genomsnitt i LP november 3,9 3,1 3,3 3,3

LäkemedelAvtalet med staten om statsbidrag för läkemedelsförmånen gäller för 2008. Landsting-en erhåller 21,6 miljarder kronor vilket är 100 mkr mer än 2007. Per invånare ökade bi-draget, men på grund av den minskande befolkningen är statsbidraget för Norrbotten 2 mkr lägre 2008 jämfört med 2007. Regeringen förslår oförändrat statsbidrag 2009.

Prisnivån på befintliga läkemedel utvecklas långsammare är övriga priser, men kostna-derna ökar dock vilket beror på nya dyra läkemedel och nya behandlingsprinciper. Det gäller både för läkemedel på recept och för läkemedel i verksamheten.

Kostnaderna för läkemedel, både läkemedel inom förmånen samt läkemedel i verk-samheten, ökade för landstinget med drygt 4 procent eller 34 mkr 2007 jämfört med 2006. Kostnadsökningen januari-augusti 2008 är 4,5 procent och i årsprognosen för år 2008 antas en kostnadsökning på 4,7 procent, men ökningstakten varierar mycket mellan divisionerna.

I budget för 2009 avsätts en del av prisuppräkningen för kostnadsökningar till nya läkemedel.

Riks- och regionsjukvårdLandstinget köper högspecialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet framförallt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Vård utanför regionen köps bl a från Akade-miska sjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.

Kostnaderna för regionsjukvården ökade 1,2 procent 2007 sedan 2006. Prisökningen var 5,2 procent men samtidigt minskade volymen köpt vård med motsvarande 10 mkr främst inom sluten vård. Ett par orsaker var att kompetensen inom prematurvård för-bättrats i Sunderbyn och att patienter inom neurorehab kan tas hem tidigare för vård i Sunderbyn. I årsprognosen för 2008 antas att riks- och regionsjukvården kommer att kosta 385 mkr vilket är en ökning med 4,9 procent jämfört med 2007.

Enligt avtalet för regionsjukvården beräknas prisökningen enligt landstingsprisindex exklusive läkemedel plus 0,1 procent. Landstingsprisindex för 2009 beräknas till 3,2 procent. Slutliga indexet för 2007 blev 0,4 procent lägre än vad som beräknades i regionavtalet varför differensen ska avräknas i uppräkningen för 2009. Ökningen blir därför 2,9 procent, vilket ramarna till divisionerna räknas upp med för 2009 jämfört med budget 2008.

56 57

TandvårdFör finansiering av Folktandvårdens och den privata tandvårdens åtaganden avseende barn- och ungdomstandvård anslås 62,5 mkr till landstingsstyrelsen. Det är 1,5 mkr lägre än 2008 på grund av färre antal barn och ungdomar.

Ersättning per barn och år för 3–19 år är 1 321 kr till både division Folktandvård och privata tandläkare, oförändrat jämfört med 2008.

Riksdagen har beslutat om en tandvårdsreform som genomförs fr o m 1 juli 2008. I den flyttas fokus från åtgärder till diagnoser, medborgarna får tandvårdscheck mm. Samtidigt införs en referensprislista som styr hur en ny tandvårdstaxa ska byggas upp.

Ingen förändring av taxan som landstingsfullmäktige beslutade om i juni 2008 görs.

Ramar

Politisk verksamhetRamar för 2009 (mkr):

Utfall 2007 2008 prognos augusti

2009 Förändring exkl pris-förändring jämfört med

2008

Verksamhet Budget avv

Netto-kost-

nad

Budget avvi-kelse

Netto-kost-

nad

Ram 2009 2010 2011

Landstings-fullmäktige

0,7 4,2 0,6 4,4 5,2

Demokrati-utskottet

0,0 0,2 0,0 0,2 0,2

Landstings-revisionen

0,0 6,4 0,0 6,7 7,0

Program- beredningen *

0,4 0,6 0,4 0,8 1,0

Regionala- beredningen *

0,3 0,5 0,2 0,8 0,9

Hälso- och sjukvårds- beredningar ;

- Nord * 0,4 0,4 0,3 0,5 0,9

- Öst * 0,4 0,5 0,3 0,6 0,9

- Mitt * 0,3 0,8 0,4 0,7 1,1

- Syd * 0,4 0,5 0,4 0,5 1,0

Landstings- styrelsen

0,0 9,2 -0,9 9,7 9,1

Norrstyrelsen - 0,8 1,7 1,7 1,7 0,4

56 57

Patientnämnden 0,0 0,1 0,0 0,2 0,2

Partistöd 0,0 9,7 0,0 9,8 10,2

Politisk verksamhet

2,9 33,1 1,7 35,7 39,4 1,7 1,7 0,4

* varav 0,150 mkr i omkostnadsram, i ramen för programberedningen ingår också 0,3 mkr för verksamhetsgruppen. Beredningarnas budgetar förutsätter att alla leda-möter är yrkesverksamma.

Landstinget totalt

Ramar för 2009 (mkr):

Utfall 2007 2008 prognos augusti

2009 Förändring exkl prisförändring jämfört

med 2008

Verksamhet Bud-get avv

Netto-kostnad

Bud-get avv

Netto-kostnad

Ram* 2009 2010 2011

Primärvård -11,5 1 283,2 0 1 285,9 1 309,7 4,4 4,4 4,4

Opererande specialiteter

-124,5 1 275,9 -125,0 1 322,0 1 316,2 103,5 103,5 103,5

Medicinska spe-cialiteter

-64,9 1 556,9 -64,5 1 637,1 1 650,3 54,7 54,7 54,7

Vuxenpsykiatri 4,4 311,6 5,5 322,9 331,2

Diagnostik 3,5 207,0 0,0 220,6 225,2 3,4 4,2 4,,2

Folktandvård 17,0 72,2 4,9 90,5 98,0

Kultur och utbild-ning

3,7 84,9 1,0 91,1 95,2 2,0 2,0 2,0

Service -21,1 320,0 0,3 302,4 308,9 -1,9 -1,9 -1,9

Länsteknik -13,0 127,0 0,0 139,4 140,5 -0,5 -0,5 -0,5

Summa divisioner -206,4 5 238,7 -177,8 5 411,9 5 475,2 165,6 166,4 166,4

Politisk verksam-het

2,9 33,1 1,5 35,0 39,4 1,7 1,7 0,4

Kommunikationer 0,0 56,0 1,7 57,4 57,5 -1,6 9,4 8,4

Näringspolitik 1,5 26,5 0,0 47,2 58,5 11,1 7,3 5,4

Landstingsgemen-samt övrigt **

49,9 178,6 30,5 197,0 247,7 21,6 13,4 9,7

Varav anslag som förändras:

- Barntandvård 0,6 61,0 0,4 63,6 62,5 -1,5 -1,5 -1,5

- Projekt skanning av journaler

0,0 4,9 0,0 5,9 10,3 4,4 -5,9 -5,9

- Stipendium bäs-ta för-bättrings-/- Utvecklingsarbete

- - 0,1 0,1 0,1 0,1

58 59

- Kvalitetsutveck-ling

2,0 1,0 1,0 1,0

- Läkarutbildning 8,8 8,8 10,0 10,0

- VAS utvecklings-plan

7,3 7,3 8,2 4,5

- Patientförsäk-ringen

0,0 23,9 26,0 1,5 1,5 1,5

Landstingsgemen-samt, personal

3,2 12,8 1,3 14,7 16,2

LD med stab och sekretariat

2,7 42,0 1,8 43,4 46,5 0,5 0,5 0,5

Gemensamma avskrivningar

17,0 49,5 9,0 56,0 65,0

Gemensamma intäkter och kost-nader

-9,8 27,3 -19,7 62,1 156,6

Underliggande resultat

-39,0 0,0 -46

Verksamhetens nettokostnad

-139,0 5 664,5 -190,7 5 924,7 6 116,6 198,9 198,7 190,8

*Ram betyder budget för nettokostnaden (landstingsbidrag) per division/verksamhet.** Inklusive ram för folkhälsa 2 mkr, jämställdhet 1 mkr och samordningsförbund 1 mkr

Landstingsstyrelsen bemyndigas att fördela anslaget till kommunikationer, näringspoli-tik och landstingsgemensamt övrigt samt att besluta om budgettekniska förändringar.

Specifikation av förändringar exklusive prisförändringar:

• Division Primärvård; ökning 4,0 mkr för pneumokockvaccin, 0,3 mkr för personal och bilar samt 0,1 mkr för helåreffekt tvättkostnader.

• Division Opererande specialiteter; ökning 100 mkr för ekonomi balans, 0,8 mkr för helårseffekt tvättkostnader, 2,5 mkr för utökad bemanning i helikopter samt kost i Kiruna 0,3 mkr. Minskning med 0,1 mkr personal.

• Division Medicinska specialiteter; ökning 52 mkr för ekonomi i balans, 0,7 mkr för helårseffekt tvättkostnader samt 2,0 mkr kost i Kiruna och Pi-teå.

• Division Vuxenpsykiatri; ökning 0,05 mkr för helårseffekt tvättkostnader.

• Division Diagnostik; ökning 0,06 mkr för helårseffekt tvättkostnader, AT-läkare 3,3 mkr (både fler utbildningsplatser och längre tjänstgöringstid). År 2010 ytterligare ökning avseende AT-läkare.

• Division Folktandvård; ökning 0,02 mkr för helårseffekt tvättkostnader.

• Division Kultur och utbildning; ökning 2,0 mkr för teater.

• Division Service; ökning 0,8 mkr för andningshjälpmedel, 0,1 mkr för telefoni samt 0,02 mkr för tvättkostnader. Minskning kost i Kiruna och Piteå 2,2 mkr, informa- tion 0,5 mkr, bilar 0,1 mkr

58 59

• Länsteknik; ökning 0,4 mkr för administration. Minskning 0,8 för andningshjälpme- del och 0,1 mkr för telefoni.

• Kommunikationer; ändrad finansiering av kollektivtrafiken, kostnader för tågtrafi- ken är landstingets ansvar, beräknad kostnad 2010 är 11 mkr. Anslag för tågtrafik som avsattes 2008 tas bort under 2009. Ökad ram för Norrbottniabanan 1 mkr 2009 och 2010.

• Regional utveckling; minskning energiprojekt 1,8 mkr, ökning regionala utvecklings- medel 10 mkr, Internet Bay 0,6 mkr, Invest in Norrbotten 1,0 mkr, Teknikens hus 1,0 mkr, Almi 0,1 mkr, North Sweden 0,1 mkr samt 0,1 mkr för medlemskap i Cen- trum för Riskanalys och Riskhantering vid Luleå tekniska universitet.

• LD med sekretariat och staber; ökning med 0,5 mkr information.

Landstingsgemensamt övrigt, förändringarna specificeras i tabellen ovan.

ResultatprognosResultatprognosen grundar sig på antagandena ovan och SKL:s uppräkningsfaktorer (mkr).

Utfall 2007

Prognos 2008 Budget

2009 2010 2011

Verksamhetens intäkter 757 719 719 722 725

Verksamhetens kostnader -6 197 -6 401 -6 584 -6 817 -7 045

Avskrivningar -225 -243 -252 -242 -242

Verksamhetens nettokostnad -5 665 -5 925 -6 117 -6 337 -6 562

Skatteintäkter 3 846 3 960 4 534 4 664 4 832

Generella statsbidrag och utjämning 1 767 1 729 1 650 1 636 1 623

Resultat före finansiella poster -52 -236 67 -37 -107

Finansiella intäkter 102 71 71 70 70

Finansiella kostnader -35 -37 -61 -52 -56

Årets resultat 15 -202 77 -19 -93

Behov av intäktsökning/kostnads-reducering

82 213

Resultat 158 -202 77 63 120

60 61

Utveckling av nettokostnader respektive skatt, statsbidrag och utjämning: 2007 2008 2009 2010 2011

Nettokostnadsutveckling, procent 3,3 4,6 3,2 3,6 3,5

Utveckling skatt, statsbidrag och utjämning, procent

3,1 1,4 8,7 1,9 2,5

- Varav skatt 4,8 3,0 14,5 2,9 3,6

- Varav utjämning och statsbidrag -0,1 -2,1 -4,6 -0,8 -0,8

Investeringar För planperioden 2009-2011 är investeringsramen 265 mkr inklusive investeringar för externa hyresgäster. Ökningen avser främst investeringar i Sunderby sjukhus.Landstingsstyrelsen bemyndigas att besluta om investeringar upp till denna nivå.

UpplåningLandstingsstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån upp till 500 mkr under perio-den.

BudgetUtdebiteringUtdebiteringen för 2009 är 10,40 kr per skattekrona.

ResultatbudgetDe totala intäkterna och kostnaderna ger följande resultatbudget för landstinget (mkr):

Landstinget

Verksamhetens intäkter 719

Verksamhetens kostnader -6 584

Avskrivningar -252

Verksamhetens nettokostnad -6 117

Skatteintäkter 4 534

Generella statsbidrag och utjämning 1 650

Resultat före finansiella poster 67

Finansiella intäkter 71

Finansiella kostnader -61

Årets resultat 77

60 61

FinansieringsbudgetFinansieringsbudget för landstinget med utfall 2007 samt prognos 2008-2011 (mkr):

2007 2008 2009 2010 2011

Den löpande verksamheten

Årets resultat 15 -202 77 63 120

Justering för

- Avskrivningar 225 243 252 242 242

- Gjorda avsättningar och långfristiga skulder 110 115 107 114 115

- Ianspråktagna avsättningar/långfristiga skulder -8 -10 -11 -16 -20

- Pensionsfond (Kortfristiga placeringar) -72 -60 -60 -60 -60

- Ökn/minskn kortfristiga fordringar och skulder -44 58 70 -20 -59

Verksamhetsnetto 226 144 435 323 338

Investeringar

Inköp av materiella anläggningstillgångar -269 -200 -265 -265 -265

Investeringsbidrag 4

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3

Inköp av finansiella anläggningstillgångar -15

Investeringsnetto -262 -215 -265 -265 -265

Finansiering

Minskning långfristiga fordringar - - - - -

Finansieringsnetto 0 0 0 0 0

Förändring av likvida medel -36 -71 170 58 73

Likvida medel vid årets början 745 709 638 808 866

Likvida medel vid årets slut 709 638 808 866 939

Likvida medel vid årets slut om kostnadsreduceringar 2010 och 2011 inte fullföljs

784 571

62

BalansbudgetBalansbudget för landstinget 2009, om inga åtgärder vidtas, samt årsprognos 2008, utfall 2007 (mkr):

2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar 2 117 2 076 2 104

Omsättningstillgångar 2 472 2 470 2 700

Summa tillgångar 4 589 4 560 4 804

Skulder och eget kapital

Eget kapital 2 427 2 225 2 302

Varav årets resultat 15 -202 77

Avsättningar 915 1 027 1 123

Långfristiga skulder 2 3 3

Kortfristiga skulder 1 245 1 305 1 376

Summa skulder och eget kapital 4 589 4 560 4 804

Soliditet, procent 53 49 48

62

64www.nll.se