Låt oss titta lite mer i detalj vad de olika länderna hade för strävan och mål med sin politik

Kartan är från perioden 1882 - 1914 och beskriver kolonisationen. De rosa områdena tillhör Storbritannien och de blåa tillhör Frankrike

Låt oss titta lite mer i detalj vad de olika länderna hade för strävan och mål med sin politik.

Imperialismens epokImperialismens epok

Koloniseringen av Afrika

Storbritanniens politik gick ut på att skapa en sammanhängande koloni från Kapstaden till Kairo. Idén gick ut på att med hjälp av järnväg föra upp råvaror från Afrikas inland till Kairo för att sedan forsla dem vidare via skepp.

Frankrikes ambition var att skapa en sammanhängande kolonisation mellan väst till öst.


Redan 1884 hade Tyskland lagt sig i striden genom att sammankalla de nya stormakterna till ett möte, den s.k. Berlinkongressen.

Det nybildade landet med dess starke rikskansler Bismarck ville lägga sig i kolonisationspolitiken. Under slutet av 1800 – talet lyckades Tyskland ta ett antal kolonier i Afrika.


Konflikterna

Redan i inledningen av Storbritanniens kolonisationsförsök. I södra Afrika var holländska bönder bosatta. Dessa s.k. boer bjöd hört motstånd och stridigheterna mellan dessa bönder och den engelska staten kulminerande i det boerkriget 1899 - 1902

Men redan innan detta krig hade förhoppningarna om den sammanhållande kolonin grusats för Storbritanniens del.


Konflikterna

Vad hände då med Frankrikes och Englands ambitioner?

Man kan ju tänka sig att deras olika målsättningar krockade. Jo, men det blev ingen öppen konflikt.

I byn Fashoda träffades 1898 franska och brittiska soldater. För att undvika stridigheter valde fransmännen att ge vika.

Fashoda 1898Varför gav sig

fransmännen?Minns ni att Tyskland

enades 1871 i krig mot Frankrike?

Eftersom den starka staten Tyskland var i konflikt med landet vågade inte fransmännen riskera att få fler ovänner

Varför gav sig fransmännen?

Minns ni att Tyskland enades 1871 i krig mot Frankrike?

Eftersom den starka staten Tyskland var i konflikt med landet vågade inte fransmännen riskera att få fler ovänner

Bilden är från den engelska tidskriften Punsch, år 1898Bilden är från den engelska tidskriften Punsch, år 1898

Krigen i AfrikaKrigen i Afrika• Med tanke på Europas tekniska överlägsenhet

var utgången i de flesta krig mot den inhemska befolkningen given.

• Ett exempel är slaget vid Omdurman i Sudan då 11 000 afrikaner dog medan 438 engelsmän fick sätta livet till.

• I Afrika utfördes också folkmord, exempelvis i Kongo.

• Landet Abbesinien (idag Etiopien) lyckades dock att bekämpa en italiensk invasion och därmed behålla sin självständighet.

• Med tanke på Europas tekniska överlägsenhet var utgången i de flesta krig mot den inhemska befolkningen given.

• Ett exempel är slaget vid Omdurman i Sudan då 11 000 afrikaner dog medan 438 engelsmän fick sätta livet till.

• I Afrika utfördes också folkmord, exempelvis i Kongo.

• Landet Abbesinien (idag Etiopien) lyckades dock att bekämpa en italiensk invasion och därmed behålla sin självständighet.

Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern

Mellanöstern är, nu som då, ett område där många mäktiga intressen har kolliderat.

Anledningarna är flera:

1. Handelsvägar. Om Storbritannien vill undvika att åka runt Afrika för att nå Indien måste de ta vägen via Suezkanalen. Kanalen byggdes färdigt 1867 av ett bolag där Frankrike och England ägde aktierna




2. Tillgången till isfri hamn. För Rysslands del blev det viktigt att kunna få ut sin flotta på Medelhavet. För att kunna göra det krävdes kontroll över Bosporen och Dardanellerna. Konflikten mellan Turkiet och Ryssland har bl.a. sin grund i detta.




3. Råvaror. Den industriella revolutionen hade skapat efterfrågan på råvaror. I takt med att levnadsstandarden ökade i väst och att förbränningsmotorn uppfanns och producerades i stor skala blev oljan viktig.


Mellanöstern är, nu som då, ett område där många mäktiga intressen har kolliderat. I området kolliderade en mängd intressen:

Tyskland ville bygga järnväg genom Turkiet och ända till Bagdad.

Ryssland hade intresse av att ta sig ner till Bosporen via Balkan.

Landet hade också intresse av Persien (Iran) med tanke på den olja som där finns.

Som tidigare nämnts hade Storbritannien intresse av att behålla kontrollen över Suezkanalen.

Vidare hade landet oljeintressen i Persien, som de kunde bevaka via Indien.

P.g.a. Kap-Kairolinjen ville Storbritannien bibehålla sitt inflytande över Nordafrika

Frankrike hade, som tidigare nämnts, aktier i Suezbolaget, samt efter hand, också ett intresse i regionen p.g.a. oljan.

Indien

Tidigare i kursen har vi talat om industrialiseringen

Stundtals brukar följande resonemang dyka upp angående relationen mellan industrialisering och imperialism:

Industrialisering

Jakt efter råvaror och nya

marknader

Hög efterfrågan på råvaror, behov av

nya marknader

Imperialism

Man kan diskutera om det alltid är industrialiseringen som indirekt varit en orsak till imperialismen, men i Indiens fall finns det fog för att så är fallet.

IndienSå här fungerade handeln:

StorbritannienIndien

Bomull, te, vete

Exempelvis bomullstyger

Notera att detta är råvaror.

Notera att detta är förädlade varor.

IndienSå här fungerade handeln:

StorbritannienIndien

Det finns alltså ett ojämlikt förhållande –

ett beroende!

Storbritannien var storkonsumenter av råvaror och kan därför samtidigt sätta priserna. Samtidigt kunde de ta ut stora vinster för sin förädling

Det var t.o.m. så att Storbritannien försökte hindra Indien från att själva förädla sina varor.

Utvecklingen i Indien

Från början av den brittiska kolonisationen styrdes Indien genom företag, som såg till att dominera

den indiska ekonomin.

Ett stort uppror, det s.k. Sepoysupproret, utbröt. Det startade som ett myteri bland indiskfödda legoknektar som tagit tjänst hos britterna, men upproret stred sig.

Den brittiska staten svarade hårdhänt och efter ett antal stridigheter tog regeringen i

London över styrelsen av kolonin.

Resten av Asien

Storbritannien använde Indien som en ”språngbräda” för att kolonisera andra delar av Asien.

Exempel på detta är Persien, som tidigare tagits upp.

Ett stort mål för Storbritannien var dock att öppna handeln med Kina.

Hur skulle Storbritannien nå Kina från Indien?

Hur skulle Storbritannien nå Kina från Indien?

Burma och Malajstaterna blev mycket viktiga för

Storbritannien att behärska.

Burma och Malajstaterna blev mycket viktiga för

Storbritannien att behärska.

KinaHandeln med Kina hade bedrivits under många år. Det var dock Kina som dikterade villkoren. Kineserna var inte intresserade av de varor som

européerna hade att erbjuda, utan betalningen måste ske i silver.

För att öppna handeln med Kina började engelsmännen under mitten av 1800-talet sälja opium till Kina.

Den kejserliga makten ville inte acceptera detta, utan förbjöd opiumhandeln.

Storbritannien seglade till Kina med stora kanonbåtar och började beskjuta de kinesiska träbåtarna – Opiumkriget hade börjat.

Handeln med Kina hade bedrivits under många år. Det var dock Kina som dikterade villkoren. Kineserna var inte intresserade av de varor som

européerna hade att erbjuda, utan betalningen måste ske i silver.

För att öppna handeln med Kina började engelsmännen under mitten av 1800-talet sälja opium till Kina.

Den kejserliga makten ville inte acceptera detta, utan förbjöd opiumhandeln.

Storbritannien seglade till Kina med stora kanonbåtar och började beskjuta de kinesiska träbåtarna – Opiumkriget hade börjat.

Opiumkrigen 1839-42, 1856-1860

• Kriget ledde till att Hong Kong överlämnades till Storbritannien.

• Genom Hong Kong bedrevs handeln med Europa.

• 1997 gick kontraktet ut och provinsen lämnades över till Kina.

• Kriget ledde till att Hong Kong överlämnades till Storbritannien.

• Genom Hong Kong bedrevs handeln med Europa.

• 1997 gick kontraktet ut och provinsen lämnades över till Kina.

Reaktioner i KinaFlertalet uppror drabbade landet. En

del av dem var en direkt följd av det västliga inflytandet.

Flertalet uppror drabbade landet. En del av dem var en direkt följd av

det västliga inflytandet.

Taipingupproret var egentligen en reaktion mot fattigdom och orättvisa i

landet.

Taipingupproret var egentligen en reaktion mot fattigdom och orättvisa i

landet.

Den kinesiska kejsaren lyckades stävja upproret genom att ta hjälp från

europeiska legoknektar

Den kinesiska kejsaren lyckades stävja upproret genom att ta hjälp från

europeiska legoknektar

Folket i Kina reagerar starkt ,samtidigt som ledningen i

landet tvingas anpassa sig efter den europeiska övermakten.

Folket i Kina reagerar starkt ,samtidigt som ledningen i

landet tvingas anpassa sig efter den europeiska övermakten.

Boxarupproret 1899 var riktat mot det europeiska inflytandet i

landet. Många européer blev dödade, men upproret kuvades.

Boxarupproret 1899 var riktat mot det europeiska inflytandet i

landet. Många européer blev dödade, men upproret kuvades.

Det gamla kinesiska imperiet höll på att falla sönder i uppror och

kolonisationsförsök.

Koloniseringen av Kina

• Det var dock inte bara Storbritannien som ville kolonisera Kina.

• Både Ryssland och Japan försökte få del av detta gigantiska rike.

• Låt oss först titta på Ryssland.

• Det var dock inte bara Storbritannien som ville kolonisera Kina.

• Både Ryssland och Japan försökte få del av detta gigantiska rike.

• Låt oss först titta på Ryssland.

Ryssland hade erövrat centralasiatiska områden, som idag heter exempelvis

Uzbekistan, Kazakhstan och Turkmeniskstan

Ryssland hade erövrat centralasiatiska områden, som idag heter exempelvis

Uzbekistan, Kazakhstan och Turkmeniskstan

Via dessa områden kunde Ryssland nå det oljerika

Persien, samt via Afghanistan hota det brittiska

Indien.

Via dessa områden kunde Ryssland nå det oljerika

Persien, samt via Afghanistan hota det brittiska

Indien.

Konflikten mellan dessa områden skapade osämja mellan England och Ryssland. Sviterna av denna konflikt

lever Irans och Afghanistans folk med än idag.

Konflikten mellan dessa områden skapade osämja mellan England och Ryssland. Sviterna av denna konflikt

lever Irans och Afghanistans folk med än idag.

Ryssland var väldigt intresserad av

kolonisationen av Kina.

Ryssland var väldigt intresserad av

kolonisationen av Kina.

I slutet av 1800 – talet tog Ryssland detta område från Kina och grundade staden Vladivostok, som betyder ”porten till öster”

I slutet av 1800 – talet tog Ryssland detta område från Kina och grundade staden Vladivostok, som betyder ”porten till öster”

Detta tillsammans med byggandet av Transsibiriska järnvägen syftade till att

möjliggöra en kolonisering av Kina.

Detta tillsammans med byggandet av Transsibiriska järnvägen syftade till att

möjliggöra en kolonisering av Kina.

Japan• Landet var mycket intresserat av att kolonisera Kina. • Japan var från mitten av 1800 – talet ett samhälle som

utifrån ett europeiskt perspektiv kan betraktas som medeltida.

• 1853 pressade USA landet till handel genom att hota med anfall.

• 50 år senare kunde Japan göra anspråk på egna kolonier.

• Landet hade gått från att vara ett efterblivet land till att vara en modern och militärt stark stat.

• Vad hände?

• Landet var mycket intresserat av att kolonisera Kina. • Japan var från mitten av 1800 – talet ett samhälle som

utifrån ett europeiskt perspektiv kan betraktas som medeltida.

• 1853 pressade USA landet till handel genom att hota med anfall.

• 50 år senare kunde Japan göra anspråk på egna kolonier.

• Landet hade gått från att vara ett efterblivet land till att vara en modern och militärt stark stat.

• Vad hände?

JapanDen sociala strukturen i landet såg ut på följande vis fram till slutet

av 1800-talet.

Shogun var ledare för militärmakten och sålunda landets egentliga ledare.

Underställda honom var adeln.

Längst ner befann sig bönderna.

Detta ”skikt” tog upp skatt…

…medan detta ”skikt” betalade

all skatt.

Japan• Vi har tidigare lärt oss att ett system med en stark

jordägande klass och en livegen bondeklass kallas för ”feodalism”. Titta gärna på ppt-presentationen om ”epokerna” för en repetition.

• Var då Japan ett feodalt samhälle?• Ja till stora delar. Det skall dock tillfogas att bönderna i

Japan under denna period inte var livegna. • Den japanska kejsaren hade i praktiken bara en

symbolisk makt, eftersom adeln behärskade jorden och Shogunen kontrollerade militären.

• Ungefär samma maktförhållande mellan adel och kung fanns i medeltidens Europa.

• Vi har tidigare lärt oss att ett system med en stark jordägande klass och en livegen bondeklass kallas för ”feodalism”. Titta gärna på ppt-presentationen om ”epokerna” för en repetition.

• Var då Japan ett feodalt samhälle?• Ja till stora delar. Det skall dock tillfogas att bönderna i

Japan under denna period inte var livegna. • Den japanska kejsaren hade i praktiken bara en

symbolisk makt, eftersom adeln behärskade jorden och Shogunen kontrollerade militären.

• Ungefär samma maktförhållande mellan adel och kung fanns i medeltidens Europa.

JapanUSA hotade detta

underutvecklade land 1853

USA hotade detta underutvecklade land

1853

Shogunregeringen gav vika och slöt avtal med

flera länder.

Shogunregeringen gav vika och slöt avtal med

flera länder.

I landet kom en grupp yngre adelsmän att göra uppror mot Shogunregeringen 1867. De

ansåg att landet agerat förrädiskt

I landet kom en grupp yngre adelsmän att göra uppror mot Shogunregeringen 1867. De

ansåg att landet agerat förrädiskt

De nya makthavarna kom att skapa en centralstyrd stat, som

kom att reformera hela det gamla samhället, i synnerhet militären.

De nya makthavarna kom att skapa en centralstyrd stat, som

kom att reformera hela det gamla samhället, i synnerhet militären.

Perioden kallas ibland för ”det

japanska undret.”

Moderniseringen av landets militär har skildrats i filmen ”Den

siste samurajen”.

Tillbaka till KinaTvå makter började nu slåss om att få kolonisera det stora Kina

JapanRyssland

Ett gammalt tsarstyrt rike som hade visat världen att de hade muskler

genom att kolonisera delar av centralasien, mot…

…ett nyligen moderniserat land som nu var angeläget att visa omvärlden vilken

modern stat de hade lyckats bli.

Rysk – japanska kriget 1904 – 1905.

Till omvärldens stora förvåning vann Japan kriget.

Detta bevisade att ett icke –europeiskt land snabbt kunde ta sig upp till den tekniska nivån som krävdes för att lyckas med kolonisationsprojektet.

Kriget ledde till att militären fick en mycket stark roll i det japanska samhället, något som

kom att ha betydelse för 1900-talets historia.

Varför lyckades Japan men inte Kina?

1. Bönderna i Kina var fattigare och kunde därför inte modernisera jordbruket.

2. Den kinesiska överklassen var ovillig att lämna ifrån sig sin makt.

Notera att Kina fortfarande håller fast vid en auktoritär samhällsmodell, medan det har blivit en anda i Japan att hela tiden förändra sig och hänga med i det nya.

USA

• USA drev på stormakterna för att få Kina till att bedriva ”den öppna dörrens politik”.

• Detta innebar att Kina skulle stå öppen för handel med alla, mot att de inte blev koloniserade.

Överlag verkade USA, mer eller mindre, ointresserade av kolonialpolitik under 1800 – talet. Troligtvis beroende på att landet under denna tid höll på att

kolonisera västern.

Ideologisk kom istället USA att ställa sig skeptisk till kolonialpolitiken.

USA1823 antog landet den s.k.

”Monroedoktrinen”.1823 antog landet den s.k.

”Monroedoktrinen”.

Med doktrin menas ett

utrikespolitiskt förhållningssätt, d.v.s. hur landet

kommer att agera gentemot omvärlden

Doktrinen innebar två avgörande saker.

Doktrinen innebar två avgörande saker.

1. Landet skall inte lägga sig i europeiska konflikter

1. Landet skall inte lägga sig i europeiska konflikter

2. Landet skall inte tillåta någon inblandning i

amerikanska angelägenheter.

2. Landet skall inte tillåta någon inblandning i

amerikanska angelägenheter.

USA• I praktiken innebar Monroe – doktrinen att USA kom att

engagera sig i Sydamerika. • Denna del av Amerika hade tidigare tillhört främst

Portugal och Spanien, men under Napoleonkrigen kom många länder bli självständiga.

• I kriget mot Spanien (1898) kom USA:s engagemang i Sydamerika befästas, genom att Kuba, som i teorin blev självständigt, kom att bli inhysa en bas för USA:s militära styrkor. (Guantanamo)

• Monroedoktrinen fanns fram till 1947. I praktiken hade USA då redan övergivit den, genom sitt deltagande i första och andra världskriget.

• I praktiken innebar Monroe – doktrinen att USA kom att engagera sig i Sydamerika.

• Denna del av Amerika hade tidigare tillhört främst Portugal och Spanien, men under Napoleonkrigen kom många länder bli självständiga.

• I kriget mot Spanien (1898) kom USA:s engagemang i Sydamerika befästas, genom att Kuba, som i teorin blev självständigt, kom att bli inhysa en bas för USA:s militära styrkor. (Guantanamo)

• Monroedoktrinen fanns fram till 1947. I praktiken hade USA då redan övergivit den, genom sitt deltagande i första och andra världskriget.

Imperialismens drivkrafter1. Ekonomiska orsaker.

Industrialiseringen Välfärdsökning (människor får det bättre ställt).

Leder till

Människor ställer högre krav på materiell

standard, vilket leder till ökad industrialisering

1. Jakt på råvaror.

2. Jakt på nya marknader.

Men imperialismens epok startade ju

under en lågkonjunktur, då det

inte borde finnas några ökade krav på

industrin. Hur kan detta hänga ihop?

Landet tar kolonier.

Imperialismens drivkrafterFör att förstå logiken bör man se det utifrån en konkurrenssituation:

Nation 1 Nation 2

För att skydda den egna industrin var det, under denna period, vanligt att bygga upp skyddstullar.För att skydda den egna industrin var det, under denna period, vanligt att bygga upp skyddstullar.

Utifrån detta perspektiv kan jakten på kolonier ses som ett sätt att skydda sin egen ekonomi, d.v.s.

att se till att ta råvaror och marknader innan någon annan gjorde det.

Utifrån detta perspektiv kan jakten på kolonier ses som ett sätt att skydda sin egen ekonomi, d.v.s.

att se till att ta råvaror och marknader innan någon annan gjorde det.

Imperialismens drivkrafter2. Politiska drivkrafter: Imperialismen som ett sätt

att överbrygga inre motsättningar.

Interna problem i de olika länderna, ex.:

Klass-motsättningar

LågkonjunkturLegitimitetsbeho

v för nya härskare

Kolonialismen var ett sätt att förhålla sig till något utanför landet.

Kolonialismen var ett sätt att förhålla sig till något utanför landet.

Genom detta kom landets sammanhållning att stärkas och de inre problemen kom i skymundan

Genom detta kom landets sammanhållning att stärkas och de inre problemen kom i skymundan

I detta fall handlade det om att ta kolonier…

I detta fall handlade det om att ta kolonier…

…men sammanhållningen kan också stärkas genom

att föra krig .

…men sammanhållningen kan också stärkas genom

att föra krig .

Notera att detta fenomen, som kallas ”socialimperialism”,

mycket väl kan kombineras med en

nationalistisk ideologi.

Imperialismens drivkrafter3. Rasismen

Rasismen var under denna tid en vetenskap. Det ansågs vara rätt att

föreställa sig att människor kunde delas

upp i olika raser som hade olika egenskaper.

Rasismen var under denna tid en vetenskap. Det ansågs vara rätt att

föreställa sig att människor kunde delas

upp i olika raser som hade olika egenskaper.

1859 kom Charles Darwin ut med boken ”Om

arternas ursprung”, där det hävdades att de arter med bäst anpassningsförmåga

kom att överleva.

1859 kom Charles Darwin ut med boken ”Om

arternas ursprung”, där det hävdades att de arter med bäst anpassningsförmåga

kom att överleva.

När dessa tankar kom att kombineras växte föreställningen fram om att vissa ”raser” har bättre förutsättningar än andra, d.v.s. att de skall härska över andra ”raser”. Detta kallas för

”socialdarwinism”.

När dessa tankar kom att kombineras växte föreställningen fram om att vissa ”raser” har bättre förutsättningar än andra, d.v.s. att de skall härska över andra ”raser”. Detta kallas för

”socialdarwinism”.

Denna mycket obehagliga ideologi

användes för att försvara och driva på

koloniseringen.

Slutsatser

• Epoken har stor betydelse för den hätska konkurrens som byggdes upp mellan stormakterna och som kulminerade i en rad krig.

• Ideologiernas utveckling under denna period är också viktiga att beakta om man skall förstå hur det, till synes så civiliserade Europa, kunde hamna i barbariets mörker.

• Slutligen bör många av dagens konflikter förstås utifrån denna epok. Världen bär med sig imperialismen än idag.

Documents

Låt oss titta lite mer i detalj vad de olika länderna hade för strävan och mål med sin politik