LEVER FARLIGT EN STOR UTMANING JAKTEN PÅ VIRKESVÄRDET · 2019. 1. 14. · Alltså ett verktyg som totalt sett bidrar till ett mer hållbart skogsbruk! Det är bara ett exempel av

LEDER HÅLLBAR UTVECKLING

Nr 1 | 2017

S

KO

GFORSK TESTAR SK

OGFORSK TESTAR

UNIK STUDIE VISAR

DÖD VEDLEVER FARLIGT

BÄTTRE MARKBEREDNING

EN STORUTMANING

VIRKESVÄRDETJAKTEN PÅ

VIRKES-VÄRDESTEST

2016

creo

’’Kvartalstidning från

skogforsk om forskning förframtidens skogsbruk.

issn 2000-8988

Ansvarig utgivareErik Viklund

tel. 018–18 85 [email protected]

Produktionsverker Johansson

Bitzer Productions aB 070–3540977

[email protected]

Art directorJan Reinerstam

Pagarango

Prenumerationinger Karlsson

tel: 070–366 99 [email protected]

TryckGävle offset aB

FsC®-märkt papper

Skogforskuppsala science Park

751 83 uppsalatel. 018–18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

nR 1 | 2017

LEDER HÅLLBAR UTVECKLING

Det är det mest spännande som hänt i branschen på 20 år!

tommy nilsson, sveaskog | SIDAN 12

Foto: Emil GustaFson

2 | Vision | 1 | 2017 LEDER HÅLLBAR UTVECKLING

VISION | innehåll

4 | Claes Löfroth tog guldPrisad för sitt miljöarbete

4 | Klart för 74 ton– på åtta procent av vägarna

5 | Allt dyrare reservdelar– främst på skotarna

5 | Skota ännu smartare– ny film hjälper till

6 | Ny doktor krönt– disputerade på Krönt Vägval

6 | På kurs mot våren– anmäl dig nu!

7 | De spränger gränserna– Skogforsks nya organisation

8 | jobbaiskogen.se– nya tips på nätet!

10 | Sveaskog lyriskaöver utbytesprognoserna

12 | ”Äntligen!”– dags att leverera

14 | Virkesvärdestest 2016Alla är bra. På olika saker.

17 | Jakten på virkesvärdet– enklare med smart mjukvara

20 | Användarna vittnarom BestWay

22 | Skarp kritiknär Bracke säger sitt

23 | Södra svarar24 | Skogforsk kommenterar25 | Svårt effektivisera markbered-

ningen visar ny Skogforsk-stu-die

26 | Död ved lever farligt80 procent skadas eller förstörs

27 | Skogsstyrelsen skärper tonen”Klarar inte frihet under ansvar”

208

22

14

creo

LEDER HÅLLBAR UTVECKLING Vision | 1 | 2017 3

ChaRlottE BEnGtsson | VD skogforsk, stiftelsen skogsbrukets Forskningsinstitut

id årsskiftet påbörjades arbetet inom ramen förSkogforsks nya forsknings- och innovationsstrategi. I fokus står hållbara lösningar för skogsbruket. Menvad är hållbart? Som så ofta finns det inga enkla lös-ningar och entydiga svar på vad som i varje enskilt fall ärmest hållbart. Vi jobbar hela tiden för att hitta svaret med enkombination av breda och djupa kunskaper om skogsbruketshuvudfrågor samt mer samarbete, både internt och externt.

Redan idag samarbetar en stor del av skogssektorn inomramen för Skogforsk. Det är en unik styrka jämfört med andra sek-torer och länder. ”Tillsammans med Skogforsk har vi tagit oss frånvisionen – som nästan utmålats som en utopi – till verklighet”,säger Tommy Nilsson på Sveaskog i det här numret av Vision. I detfallet här handlar det om nyutvecklade digitala verktyg för att görautbytesprognoser. I ett första läge går tanken lätt till de ekono-miska vinster som detta verktyg kan ge. Det är ju bra men vins-terna är större än så. Med utbytesprognoser från skogen kanskogsråvaran utnyttjas på bästa sätt och arbetet för alla inblandadelängs värdekedjorna underlättas. Alltså ett verktyg som totalt settbidrar till ett mer hållbart skogsbruk! Det är bara ett exempel av många. Varje nummer av Vision vittnar om det. Högre bruttovikt för timmerbilar, bättre frön ochplantor som klarar ett varmare klimat, nya metoder som minskarrisken för markskador, sänker avverkningskostnaderna och för-bättrar arbetsmiljön samt smartare naturvård vid avverkning ärbara några exempel på utveckling som blivit möjligt genom sam-arbetet inom Skogforsk.Men vi vill samarbeta med fler. Vi vill att vår kunskap snabbt skaomsättas till praktisk nytta och vi vet att ett nära samarbete medskogsbruket och samhället är en förutsättning för det. Under vårenpågår därför ett arbete för att utöka kretsen av partners. Hör gärnaav dig om vill veta mer om vad ett närmare samarbete med Skog-forsk skulle betyda för din organisation.

För att underlätta dialogenmed externa partners och har viockså genomfört en mindre omorganisation. På sidan sju i det härnumret av Vision ger vi en överblick av delar av den nya organisa-tionen så att du vem eller vilka du kan kontakta när du behöver vårhjälp. Genom att vi inom skogsbranschen jobbar tillsammans medforskning, innovation och kunskapskommunikation skapar vi till-sammans goda förutsättningar för ännu fler hållbara lösningar. Det är vårt fokus framåt!

VISION | leDare

hållBaRa lösninGaR– FRån Vision till VERKliGhEt

Charlotte Bengtsson, vd

V


VISION | nyheter

prisad för sitt kLimatarbeteClaes Löfroth har av För-eningen Skogen tilldelats ut-märkelsen Guldkvisten. hanhar under årtionden varit enstark drivkraft för att öka skogs-sektorns bidrag till ett klimatan-passat samhälle.

Ett hållbart, biodrivet och fos-silfritt samhälle – det är skogssek-torns vision. Ett viktigt områdeför att nå dit är att utveckla deomfattande transporterna avskogsprodukter.Claes Löfroth har som forskare

på Skogforsk under mer än ett

kvartssekel passionerat arbetat föratt minska miljöpåverkan ochsamtidigt sänka kostnaderna förskogsbrukets transporter, framförallt på vägarna men också i sko-gen.– Claes Löfroths forskning bi-

drar till ett klimatanpassat sam-hälle och visar hur viktigt det ärmed drivande och initiativrikapersoner för att nå skogssektornsvision. Hans gärningar bidrarstarkt till skogssektorns visionoch vi tilldelar honom därförGuldkvisten, säger Bengt Ek, vdför Föreningen Skogen.

Claes Löfroth har varit ledandei arbetet för att testa och införa74-tons lastbilar, vilket leder tillminskade utsläpp och sänktatransportkostnader – utan attminska trafiksäkerheten. Claeshar även varit drivande när det

gäller bränslesnål körning, senasti form av aerodynamiska tester avlastbilar.Claes kommer att ta emot Guld-kvisten ur kungens hand den 25april 2017 under Skogsnärings-veckan.

Den första juli kan en del avvägnätet öppnas för lastbilarmed bruttovikten 74 ton.

– Den stora vinnaren är miljön,konstaterar Henrik von Hofstensom leder utvecklingsprojektet.– De här bilarna drar mindre

bränsle per transporterad mängdgods, fortsätter han. Det minskarutsläppen. Dessutom vinner tra-fikmiljön på att färre lastbilarkrävs för att flytta samma mängdgods.

Bara på en del av vägarnaFörslaget i regeringens proposi-tion innebär att den högsta till-låtna bruttovikten för lastbilar iSverige ska höjas från 64 till 74ton den 1 juli. Men regeringen äroroliga för att gods flyttar frånjärnväg och sjöfart till lastbil.Därför blir bara 8 procent av detstatliga vägnätet i fem mindre re-gioner tillgängligt för 74-tonsbi-lar.– Det innebär tyvärr att det

blir svårt att utnyttja fordonen påett bra sätt, menar Henrik vonHofsten. I flera fall når inte detöppnade vägnätet fram till in-dustrierna, så det kommer att be-hövas dispenser. Men frånTrafikverket kommer signaler omatt detta är ett första steg och ut-byggnad av vägnätet kommer attske, oklart hur snabbt.

– Risken är att begränsning-arna innebär att få åkare vågarsatsa på de relativt dyra 74-ton-narna. De får framföras som van-liga 64-tonnare utanför BK4-vägnätet, men de är då överdi-mensionerade och därmed onö-digt dyra, säger Henrik vonHofsten.

Medelväg troligareMen många åkare kan tänka sigen medelväg och köpa en enklarelastbil med ett 42-tons släp, gissarHenrik von Hofsten. Maximalbruttovikt blir då 70 ton till enlägre investering – och därmedett mindre överdimensioneratekipage om man bara kan köra 64ton på största delen av vägnätet.– Den stora förhoppningen nu

är att riksdagen verkligen tar be-slutet under våren så att arbetetmed att skylta upp och så små-ningom utvidga BK4-vägnätetkan komma igång, hoppas Hen-rik von Hofsten. Inte barasvenskt skogsbruk utan mångaandra transportintensiva bran-scher är i stort behov av det.

REGERINGENVILL HA 74 TON– på 8 procent av vägnätet

KontaKta:henrik von hofsten, 070-620 70 36, [email protected]

läs mER: Propositionen om godstranspor-ter (2016/17:112) kan laddas ned (PDF) påregeringen.se

Claes Löfroth testar vindsmartare lastbilar i en vindtunnel.

nyhetsredaktör: Sverker JohAnSSon /BitZER

Foto

: sV

ERK

ER Jo

ha

nss

on

/Bit

ZER

Foto

: sV

ERK

ER Jo

ha

nss

on

/Bit

ZER

LEDER HÅLLBAR UTVECKLING Vision | 1 | 2017 | 5

VISION | NYHETER

Det visar en jämförelse somgjorts av Skogsbrukets tekniskasamverkansgrupp, TSG.Jämförelsen visar att prisök-

ningen varit olika stor för olikamaskintyper – priserna för skotar-komponenter ökade med 15 pro-cent, men skördarkomponenterökade bara tre procent. Även produkter som glykol,

hydraul-, motor- och kedjeolja,märkfärg och smörjfett ingick iundersökningen. Prisökningenpå dessa var i genomsnitt sju pro-cent och det är i huvudsak propy-lenglykol, kedjeolja och central-smörjfett som står för prisök-ningen, medan t ex biohydraul-olja och märkfärg blivit billigare.

Ivl Svenska miljöinstitutet ochSkogforsk har skrivit under enavsiktsförklaring för ökat sam-arbete kring hållbart skogs-bruk, råvaruförsörjning ochnyttjande av skogens ekosys-temtjänster.

– IVL och Skogforsk arbetarbåda för att bidra till ett hållbartsamhälle. Båda instituten har enstark näringslivskoppling och enliknande roll att generera tilläm-pad kunskap och tjänster församhällets bästa, säger IVL:s vdTord Svedberg.Den svenska skogen anses vara

en viktig resurs i omställningen

till ett klimatneutralt samhälleoch en biobaserad ekonomi.Omställningen kommer attkräva både mera och effektivareanvändning av skogens råvarorsamtidigt som påverkan på bio-logisk mångfald, miljö och sko-gens övriga ekosystemtjänsterska minimeras.Hur skogens ekosystemtjäns-

ter används kommer att vara enfortsatt mycket viktig fråga därforskning, ökad kunskap ochdialog behövs för avvägningaroch beslut.– För att klara övergången till

bioekonomin krävs nya an-greppssätt. Skogforsk och IVL

kan tillsammans bygga breda,ämnesöverskridande samarbets-projekt som belyser klimatfrågor,bioekonomisk utveckling ochtekniska framsteg, säger Skog-forsks vd Charlotte Bengtsson.Skogforsk och IVL täcker till-

sammans in stora delar av denskogsbaserade bioekonominsförsörjningskedja, från skogs-planta till biobaserade produkteroch material. Samarbetet kom-mer att bestå av gemensammaforskningsprojekt.

Kontakta: Charlotte Bengtsson, 070-510 66 03,[email protected]

”Skota ännu smartare” är en in-struktionsfilm för att effektivi-sera skotningsarbetet och jagatidstjuvarna.

Filmen beskriver skotningen urett helhetsperspektiv och beskri-ver traktförberedelser, skördarensförarbete, samarbete och kom-munikation samt planering ochutförande. Fokus ligger på att mi-nimera mängden onödigt arbete.

Innehåll (32 min):Förberedelser och informationAtt börja på ny traktTomkörning och planeringLastningLastningsteknik och körning med lastAvläggsplatsens utformningSammanfattning

Filmen är producerad av HeurgrenFilm på uppdrag av Skogforsk isamarbete med lettiska LatvijasValsts Mezi och norska Skogkurs.

allt dyrarereServdelar

Skota(ÄNNU)Smartare

Nytt Samarbete SkaPar SamhällSNytta

Beställ dindvd/usb påskogforsk.se!

Priset på reservdelar och komponenter till skogsmaskiner stegmed omkring tio procent mellan 2014 och 2016. Störst är ökningen för skotare, där prisökningen varit 15 procent.

FOTO

: SVERKER JO

HANSSON/BITZER

FOTO

: SVERKER JO

HANSSON/BITZER

creo


VISION | nyheter

ny Doktor kröntGunnar Svenson har vidareut-vecklat systemet krönt vägval,som används för att hitta denbästa vägen och mäta avstån-det från skog till industri – ochhan har dessutom passat på attdisputera.

I sin avhandling har GunnarSvenson vidareutvecklat Kröntvägval så att systemet nu även kanhantera backighet, kurvighet ocholika typer av korsningar när detberäknar den bästa vägen. – Tidsåtgång och bränsleför-

brukning svarar för två tredjede-lar av skogsbrukets transport-kostnader, vilket gör dessa aspek-ter extra intressanta – både för attminska miljöpåverkan och för-bättra lönsamheten, säger Gun-nar Svenson. Avhandlingen visar att körhas-

tigheten påverkas mest av vägenskurvighet och ytjämnhet, medanbränsleförbrukningen främst på-verkas av vägens lutning och vir-kesfordonets bruttovikt. GunnarSvenson har även utvecklat meto-der för att beskriva vägars backig-het och kurvighet utifrån data iNationella vägdatabasen,NVDB.– Nytt är också en metod för

att hantera omöjliga och olagligasvängar i korsningar, säger Gun-

nar Svenson. Den gör det möjligtför systemet att nu också ta hän-syn till den extra tidsåtgång ochbränsleförbrukning som olikatyper av korsningar leder till.

Gunnar Svenson försvarade fram-gångsrikt “Optimized Route Selec-tion for Logging Trucks –Improvements to Calibrated RouteFinder” den 3 februari på SLU iUppsala. Opponent var professorKarl Stampfer, Institute of ForestEngineering, BOKU, Wien, Öster-rike. Gunnar Svenson är jägmäs-

tare och arbetar som biträdandechef för Skogforsks forskningspro-gram Driftsystem.

KontaKta:Gunnar svenson, tel 070-598 85 [email protected]

läs mER:avhandlingen "optimized Route selectionfor logging trucks - improvements to Calibrated Route Finder" kan du ladda nedpå skogforsk.se

Hyggesfritt och tätortsnära26 april, UppsalaVi visar forskningsresultatoch erfarenheter kringskogsskötsel i och nära tä-tortsmiljöer.

Hybridlärk – flugaeller framtid?9 maj, tönnersjöhedenkomplementet till granen –är hybridlärken här för attstanna? Vi tittar närmare påskötsel, virkesutbyte ochekonomi.

Förhandlingsteknik10-11 maj, Umeåen förhandling är lyckadförst när du fått igenomdina viktigaste mål, samti-digt som motparten är nöjdoch kan se dig i ögonen.

Bli spårlös!9/5 Uppsala 10/5 Växjö30/5 Umeå 23/8 Umeå6/9 Uppsala 19/9 Växjöspårlös drivning – är detmöjligt? Ja, det är vi överty-gade om. Nu fortsätterresan mot ett skogsbrukutan allvarliga körskador.

Möt våren på kurs

Anmäl dig på

skogforsk.se!

skogforskbidrar tiLLNäriNgeNsforskNiNg-ageNda

Skogforsk har bidragit till formuleringarna i den nya forskningsagendan. Agendan sammanfattar skogsnäringens övergripande forsknings- och utvecklingsbehov, med siktet inställt på stärkt inriktning och konkurrenskraft för ökat utbud av hållbara, biobaserade produkter och tjänster från hela skogsnäringen.

Foto

: sV

ERK

ER Jo

ha

nss

on

/Bit

ZER

creo


VISION | nyheter

Skogforsk är organiserat i fyraprogram som jobbar medforskning och innovation –Driftsystem, Förädling, Skogs-skötsel och Värdekedjor. Dekommer att jobba tätare till-

sammans och har till sin hjälptvå stödjande processer somska underlätta implemente-ringen av ny kunskap: Skogenssamhällsnyttor och Digitalise-ring.

Driftsystem

Verkar för förbättrad produktivi-tet och skonsamhet. Omfattarteknik, metoder och organisationför skogsbrukets alla operationeroch sortiment.

”Vårt program hanterar80 procent av skogs-brukskostnaden. Så dethandlar om att rationa-lisera verksamhetenmed hjälp av männi-skornas drivkrafter ochteknikens möjligheter.”

PRoGRamChEF: Gert AnderssonBitRäDanDE PRoGRamChEF:Gunnar Svenson

Förädling

Ansvarar för uthållig förädling avskogsträd. Bedriver också FoI föreffektivare operativ förädling ochför effektiv fröproduktion i frö-plantager.

”Vår bas är det natio-nella uppdraget att förvalta och utvecklalandets skogsträdsför-ädling för bättre tillväxtoch riskspridning i dagoch i framtida klimat.”

PRoGRamChEF: bo karlssonBitRäDanDE PRoGRamChEF:Johan Westin

Skogsskötsel

Utvecklar kunskap om skogs-skötsel för olika mål. Program-mets forskning omfattarproduktion, tillväxt, kvalitet,miljöpåverkan, skaderisker ocheffektiv naturvård.

”Vi kommer att jobbabredare och mera inte-grerat över flera forsk-ningsprogram för attutveckla ett skonsam-mare skogsbruk.”

PRoGRamChEF: Isabelle bergkvistBitRäDanDE PRoGRamChEF:karin hjelm

Värdekedjor

Utvecklar teknik, metoder ochsystem för att utifrån marknads-orientering och kundorderstyr-ning optimera värdeutbytet avråvaran från skogen.

”Det gäller att effektivi-sera hela värdekedjan,att tidigt veta vilka pro-dukter som finns ute ibestånden och styramot kundernas efter-frågan.”

PRoGRamChEF: mia Iwarsson WideBitRäDanDE PRoGRamChEF:maria nordström

Digitalisering

Processen tillvaratar digitalise-ringens möjligheter och utvecklarbeslutsstöd, standarder, fjärrana-lysskattningar med mer för etthållbart skogsbruk.

”Dagens stora data-flöden ska omvandlastill smarta beslutstöd.”

PRoCEsslEDaRE: erik Willén

Skogens samhällsnyttor

Inom processen bedrivs forsk-ning och omvärldskommunika-tion för att tydliggöra skogenssamhällsnyttor. Bemannas avsamtliga FoI-program samtKommunikationsavdelningen.

”Vi måste visa hurskogsbruket kan bidraännu mera till sam-hällsnyttan.”

PRoCEsslEDaRE:marie Larsson-Stern

mer GränSöver-SkrIDAnDeForSknInG Skogsbrukets framtidsfrågor är komplexa. nu organiserar sigSkogforsk för att underlätta gränsöverskridande forskning.

skogforsks nyaorganisation:

creo

jobba i Skogen


Så felsöker duskördarensdimensions-mätning

Kalibrering av skördarens mätsystem är grunden för

en bra aptering. Men först måsteman se till att utrustningen fun-gerar. Här är ett felsöknings-schema att följa när skördareninte mäter som den ska:

tips från jobbaiskogen.se4

För mer information, läs handled-ningen Håll måttet! eller beställ fil-men med samma namn. Bäggefinns på skogforsk.se

Fungerar mätsystemets mekaniska delar?

kontroLLerA SärSkILt:

l�diametergivarnas funktionl�mäthjulens konditionl�infästningen för kvistknivar,

matarhjul, givare och mäthjull�glapp i och slipning av kvistknivar

Åtgärda eventuella mekaniska feloch kontrollera sen om mätfeletkvarstår innan du går vidare till steg 2!

Är skördaren korrekt inställd?

kontroLLerA SärSkILt:

l�trycket på kvistknivar och mat-arhjul per diameterklass

l�eventuella pulseringar av trycket– trycknivå, pulstid, aktiverade diametrar

l�trycket på mäthjulet

Åtgärda eventuella felaktiga inställ-ningar och kontrollera sen om mät-felet kvarstår innan du går vidare tillsteg 3!

Är mätsystemet väl kalibrerat?

l�kvarstår en systematisk avvikelseefter steg 1 och 2?

l�samla tillräckligt underlag för kalibrering i alla diameterklasser

l�kalibrera hellre i mindre steg änmed en stor förändring

Kalibrera och kontrollera mätningen.Kvarstår mätfelet, kontakta din ser-vicelämnare.

mekAnISkA FeL1

InStäLLnInGAr2

kALIbrerInG3

Jobba i skogen – en del av Skogforsks webb – riktar sig till dig som sysslarmed skörd och virkestransport . Här hittar du artiklar, tips, praktiska exempel, kalkylverktyg, filmer och checklistor om praktiskt drivningsarbete.

1

Foto

: sV

ERK

ER Jo

ha

nss

on

/Bit

ZER

creo


Under de senaste20 åren har hu-vuddelen avskogsvårdsarbetetoutsourcats tillskogsvårdsföretag.

Ledarna i företagen är vanligtvismycket erfarna och skickligaskogsvårdare, men många har be-gränsad erfarenhet av att leda ut-vecklingsarbete.För att förbättra det arbetet har

Skogforsk utarbetat kronan –ett skräddarsytt utbildningskon-cept inom företagsutvecklingsom utgår ifrån entreprenörernasvardag. Kursen vänder sig tillskogsvårdsföretagare med an-ställd personal som vet vad sombehöver förändras, men som villförbättra sin förmåga att leda ut-vecklingen.

Tidsbrist för utvecklingI filmen får vi möta Ivo Krsek somdriver Alfa Skogsservice i Smålandmed 120 anställda. Han har ge-nomgått utbildningen under test-fasen och vittnar här om sinaerfarenheter. Han berättar ävenom utmaningarna i vardagen,med tidsbrist och svårigheter attlägga tid och fokus på frågor avmer strategisk karaktär.Alla utbildningsmoment i

kronan utgår från deltagarnasverklighet. Utbildningspassenvarvas därför med faktiskt ut-vecklingsarbete i det egna företa-get, hela tiden under coachningav handledare.

Kontakta Skogforsk om du är intresserad av att gå en KRONAN-utbildning!

Genom att planera skotningenminskar du riskerna för avbrottoch att behöva köra på fuktigamarker och orsaka markskador. I det här klippet ges några enklatips som kan underlätta ditt ar-bete.

Valet av sågkedja påverkar skör-darens effektivitet. I ett test avstandardkedjor kapade den bästakedjan sex procent snabbare änövriga. Men allra bäst kapade enprofessionellt omslipad kedja.Det skiljer i effektivitet mellan

olika sågkedjor. Så pass mycketatt det påverkar effektivitet ochbränsleförbrukning hos skördarevisar en jämförelse som Skog-forsk gjort. I studien testades fa-briksnya kedjor av modellerna:

Carlton B8Stihl RMHStihl RMHSOregon 18HX

Allra snabbast kapade StihlRMHS, sex procent snabbareoch med sju procent mindreenergiåtgång än övriga. Testetsövriga tre kedjor hade väldigt likatestresultat.

Omslipad kedja allra snabbastI studien testades även en Carl-ton B8-kedja som slipats om en-ligt den senaste tekniken avLjusdals sliptjänst. Den omsli-pade kedjan kapade nio procentsnabbare och med tio procentmindre energiåtgång än den fa-briksnya kedjan av samma mo-dell.

WEBB-TVSe filmen på

jobbaiskogen.se

WEBB-TVSe filmen på

jobbaiskogen.se

Skota ännu smartare: att börja på ny trakt

kronan på verket

Viktigt att välja rätt kedja

Skogforsksrigg för kedjetester.

2 3

4

Klippet är ett avflera avsnitt ur fil-men ”Skota ännusmartare” på jobba-iskogen.se. Hela fil-men finns att köpapå skogforsk.se!

Foto

: sK

oG

FoR

sK

creo


UTBYTESPROGNOSER

Sveaskog hoppas snart kunnastyra avverkningsresurserna till debestånd som passar bäst in i leve-ransplanerna. Och industrikun-derna kan planeraproduktionen bättrenär de med stor sä-kerhet vet vilka vo-lymer ochdimensioner som ärpå väg in.– Dessutom kan både

vi och våra kunder spara mycketpengar på effektivare planering ochmindre lager, säger Christer Ran-vald på Sveaskog i Kalix, som an-svarar för testerna. Vi haregentligen inte räknat på poten-tialen, men den är givetvis stor.Och införandet av prognosverk-tyget i våra affärssystem är en re-lativt låg investering för att fångaden förbättringen.

Testat 944 objektTillsammans med Skogforsk harSveaskog gjort utbytesberäk-ningar på 944 avverkningsobjekt,där skogsdata från registren förfi-nas genom att analyseras mot laser-data och skördardata. I de inledande testerna har

Sveaskog fokuserat på prognoserför de stora flödena. Men tankenär att på sikt jobba med produkt-instruktioner som destineras tillenskilda industrikunder, detskulle höja värdet på prognosernaför både Sveaskog och kunderna.

Vilka är utmaningarna nu?– Att ta hänsyn till verksamhetenunder införandet är nyckeln tillframgång, det visar tidigare erfa-renheter, konstaterar ChristerRanvald. Vi har faktiskt en utma-

ning i att vi själva är lyriska överresultaten. Men vi är ganska välförberedda för ett införande, ef-tersom vi bygger in prognosin-

strumentet i vårt nyaaffärssystem.

Fast ännu finnsdet finns några pus-selbitar kvar attlägga bland annat

för att kvalitetssäkraanvändningen, menar

Christer Ranvald:– När vi väl kör flödesplane-

ringen live så måste schemalägg-ningen och utbytesprognosernafortlöpande uppdateras om vitvingas omdisponera mellan ob-jekten för att det till exempel blirförfall eller tuffa snöförhållanden.Dessutom finns det en hel del

felkällor i driften som Sveaskoglöpande identifierar och lär sighantera under testerna.– I vissa objekt är en areal pla-

nerad men en annan areal avver-kad. Maskinerna kan underarbetet tvingas lämna objektet föratt hugga virke som saknas vid enindustri. Ibland stämmer integränserna och skogen vi avver-kade var klenare än beräknat.Eller så var det för brant i ensluttning, så att den delen av ob-jektet aldrig höggs. När det gällermera schablonartade arealbortfalli form av impediment och skydds-zoner så räknar Skogforsk på detjust nu. – Men den största utmaningen

är faktiskt att få ner andelen ma-skiner med krånglande GPS:er.Förnärvarande har vi cirka 25procent bortfall, varav det mestahandlar om konfigurering avmjukvara. Bland det mera ovan-

”Viktigt att jobba med de mjuka frågorna”

250,00

200,00

150,00

100,00

50,00

0,00Befintligprognos

ImputeringLaserdata

ImputeringSkördardata

Utfall

■ BV ■ LM ■ GM ■ GT ■ BM ■ TT

Medelvärden (m³fub/ha)

Sveaskog inför nu Skogforsks utbytesprognoser somförutsäger vilka produkter som faller ut i en avverkning.Och de mjuka personalfrågorna kräver lika stor insatssom tekniken. Text och foto: Sverker JohaNSSoN /BITZER

stor test av utbytes-prognoser

liga fanns en maskin vars GPS varvattenskadad och visade ett parhundra meter fel.

Mjuka frågor viktiga– Här är det viktigt att jobba medde mjuka frågorna för att blibättre, de tenderar att glömmasbort ibland. Vi kommer att be-höva jobba med alla inblandadeför att se över teknik och meto-der, hitta fel på maskiner, få inuppdaterade planer och avvikel-serapportering. Att återkoppla re-sultaten hela vägen till planerarnaär en viktig faktor för bättre pro-gnoser.– Och så måste vi se till att alla

skördare börjar köra med kom-munikationsstandarden Stan-ForD2010. Idag är det ungefär

hälften som har den i maski-nerna, men det är nog ändå enganska lågt hängande frukt.

Staplarna visar hur Sveaskogs befintliga prognoser stegvis förfinasmed imputering av först laserdata och sedan skördardata. Skillna-den mot det verkliga utfallet förbättras avsevärt.

Så bra är prognoserna

Christer Ranvald, Sveaskog.

FOTO

: SVEA

SKOG

creo


Skördardata

Databas Imputering

Stam-generering

Sortiments-prognos

Apterings-simulering

Produkt-utfall

Objektsdata

■

1 2 3

3 |UTBYTESPROGNOSsortimentsutfallet för de fem valdaytorna summeras direkt – alterna-tivt så kan en stambank baserad påberäkningsytornas stammar ska-pas. apteringssimulering visar vadden innehåller för sortiment samtvolymer med kvalitetsfel. medel-värden av sortimentsutfallen frånberäkningsytorna överförs till pro-gnosytan. prognosytorna summe-ras ihop och sortimentsutfalletredovisas för hela objektet.

1 | BERÄKNINGSYTORHistoriska skördardata delas in imindre områden (men minst 0,5 ha)baserat på övre höjd. de kallas be-räkningsytor och fångar variationeninom ett objekt.

2 | IMPUTERINGskogsdata från prognos- och be-räkningsytorna jämförs. de beräk-ningsytor i skogarna runt omkringsom är mest lika det aktuella av-verkningsobjektetsanvänds för attbeskriva skogen som ska avverkas.Normalt väljs de fem beräknings-ytor som är mest lika den som skaavverkas.

Så funkardet!

creo


kommentar

– Det finns förstås en stor kraft i hela bran-schen runt den här frågan. Men vi känner attvi har legat i framkant i det här arbetet, och dåkänns det extra bra att kunna få kvitto på attsatsningen har varit rätt. Det som är så fint äratt det skapar nyttor och mervärden i alla led –från de enskilda skogsägarna till oss som storaleverantörer och sedan vidare till kun-derna…och inte minst kundernas kunder.

Hur stor framgång är det här?– Det här är det mest spännande som hänt ibranschen på 20 år, jag ser stora möjligheteratt både effektivisera våra flöden och styradem rätt. Och kunderna kommer i sin tur attskapa stora mervärden, det är jag övertygadom. Självklart hoppas vi att en del av den po-tentialen kan återföras till oss.– Men potentialen varierar förstås beroende

på kund. Vi har ett antal kunder som redan ärväldigt intresserade av att titta på vad vi kangöra av det här. De ser potentialerna och villjobba vidare tillsammans med oss för att skapaanvändbara lösningar.

Kan man sätta ett monetärt värde på den härinnovationen?– Det är nog ganska svårt, för potentialenberor väldigt mycket på vad de enskilda aktö-rerna kan se för värden i det här. Men det ärstora värden, det är de stora talens lag. Vi kom-

mer dessutom att bli allt bättre på att hanterastora datamängder och göra goda prognoser.

Vad blir utmaningen nu?– Utmaningen är som alltid att få det att funkai praktiken. För vår del är utbytesprognosernaen del av ett projekt där vi ersätter affärs- ochleveranssystemet VALS med ett nytt affärssys-tem. Utmaningen är också att tillsammansmed industrikunderna formulera mål – att be-döma vilka värden det genererar och göra enbra kalkyl om hur vi ska nyttja den här kun-skapen. – Men det är så uppenbara uppsidor och

det finns inget motstånd i organisationerna,alla tycker det är bra. Risken är snarare att viblir bländade av möjligheterna, det är viktigtatt nyttja detta till sådant som skapar mervär-den och inte bara är spännande.– Och som sagt, mycket fundamenta finns

redan på plats. Vi behöver t.ex. inte ändra ar-betssätt – vi har redan infört ett arbetssätt sombygger på att produktprognoserna i det nya affärssystemet kan stödja oss fullt

ut. Det ger oss möjligheten att mycket snabbtbli precisare i leveranserna.

Vad ser du för kommande innovationssteg?– Vi har kunder med röntgen i intaget på såg-verken och ett rimligt steg som vi redan börjatskissa på är hur de data kan knytas till utfallen

via spårbarhetskomponenter, så att vi ännubättre kan förutse vilka objekt som har kun-dönskemålen.

Ökar det här kundkraven ytterligare?– Att vara flexibel är ett honnörsord, men detbästa är ju att vi med framförhållning kanfånga in de variationer som finns. Om vi fårnya kundönskemål eller om drivningsförhål-landen eller svaga vägar sätter streck för våraplaner – ja, då har vi snart kunskap om vad vifaktiskt kan hitta det som kunderna behöver.– De får då leveransen de behöver, men det

är också så att vi själva kan göra mindre kost-samma omställningar. Vi blir dessutommindre beroende av stora lager i skogen ochpå industrin, när vi kan ställa om snabbare.

tommy NiLssoN, sVeaskog:

– Äntligen! Det har varit ett slit. Vi har lagt ned stora resurser på att ha rättmätning i skördarna, välfungerande datakommunikation och bra disciplin ivardagssysslorna. Men vi har haft duktiga människor i organisationen somhela tiden trott på detta och inte tappat sugen…och nu får vi alltså se uppsi-dan av allt detta nötande. Tillsammans med Skogforsk har vi tagit oss frånvisionen – som nästan utmålats som en utopi – till verklighet.

text och foto: Sverker JohAnSSon /BitZER

tommy Nilsson, chef för sveaskogs stab skogsbruksamt styrelseledamot i skogforsk.

ÄNTLIGEN!

”Det mest spännande som hänt i branschen på 20 år”

creo


Nazmul Bhuyian.Har utvecklathpryield som analyserar skördardataoch beskriver hur skogen egentligenser ut.

Erik Willén. Jobbar med hur vi mäterden stående skogen med laserdata,flygbilder, satelitdata och data manu-ellt insamlat i fält.

Jon Söderberg utreder hur objektplanerade för avverkning bäst kopp-las ihop med redan avverkade områ-den

John Arlinger. simulerings- ochstandardexpert, ansvarig för att skapastambanker av skördarstatistik och si-

mulera dem för att visa sortimentsut-fallet. John fixar även kommunikationenmellan systemen genom att utvecklastanford (standard för skogsmaski-ner) och forestand (standard för stå-ende skog).

Ingemar Eriksson, forbis. Harbyggt skogforsk egen databas däralla delar testas. idag har skogforsk40.000.000 träd där.

Johan J Möller. projektansvarig medsynpunkter på det mesta – från hurett träd ska mätas till hur utbytet skasimuleras utifrån olika skador, kvistaroch prislistor. Han försöker ocksåhålla ihop hela kedjan.

Skogforsks prognosteam

Utveckling av komponenter som ska kunna skapa framtidens system för ut-bytesprognoser utvecklas av ett helt team forskare på Skogforsk tillsam-mans med skogsföretagen. Du hittar deras kontaktuppgifter påskogforsk.se

creo


maria Nordström ansvarar för skogforsks virkesvärdestester.

VirkeSVärDeSteSt | 2016

”ALLA ÄR BRA–men på olika saker”

John Deere mätte bäst. Ponsse orsakade minst dubbskador. Komatsu och Rottne-Dasa harkommit längst i införandet av den nya kommunikationsstandarden. Det är några av resulta-ten från Skogforsks virkesvärdestest, där fyra stora skördarsystem testats i slutavverkning.

text: AnnA FrAnCk | Foto: Sverker JohAnSSon /BitZER samt SkoGForSk

S

KO

GFORSK TESTAR SK

OGFORSK TESTAR


– Det är verkligen glädjande att se att utveck-lingen går framåt. Testerna visar att alla systemkan fungera bra. Men de är bra på olika saker,säger Maria Nordström, forskare på Skogforskoch övergripande ansvarig för testet. Generelltsett hade vi en mycket bra apteringsgrad pånästan 99 procent. Men det finns också potential till förbättring, vi hittade blandannat en hel del kapsprickor.

Mätningen blir bättreSkördarna har använt i princip samma systemför längd- och diametermätning sedan 80-talet. Trots det har Skogforsks virkesvärdestes-ter visat på stadiga förbättringar över åren.– John Deeres system var bäst när det gäller

mätningen i år. Men alla skördare har blivitbättre. En avgörande anledning är sannoliktatt man har fått en ökad förståelse för hur vik-tigt det är att mäta rätt för att kunna göra rättprodukter i skogen. Det har gett fokus på attfå mätningen att fungera. Men det kan bliännu bättre, särskilt diametermätningen, sägerMaria Nordström.

Modernare kommunikationI en del i testet bedöms hur långt man kommitmed implementeringen av den nya standar-den för hantering av data till och från skogs-maskinerna. – Komatsu har kommit väldigt långt i im-

plementeringen av StanForD 2010. ÄvenRottne-Dasa och John Deere är långt framme,medan Ponsse har lite kvar att göra, menarMaria Nordström.

Ännu mycket kapsprickorEtt problem som fortfarande lever kvar är av-verkningsskadorna. Närmare hälften av stock-arna hade kapsprickor i rotändarna. Resultatetvarierade mycket mellan maskinerna. Komatsuvar sämst med över 60 procent kapsprickor,jämfört med Ponsse som bara hade hälften såmycket.– Det är väldigt viktigt att vi inte har

kapsprickor redan i skogen. För att få uthögsta möjliga utbyte av varje stock vill manha en så liten extra säkerhetsmarginal som detbara går. Finns det kapsprickor blir det svårareatt krympa marginalen. Då får man inte ut detman behöver, vilket ger en sämre ekonomi förindustrin och i förlängningen drabbar detockså skogsägarna, som får sämre betalt, sägerMaria Nordström.Men det finns sätt att minska problemen.

Ett är att maskinföraren kapar de grövsta ochmest värdefulla stockarna med stöd mot enstubbe, en sten eller mot marken. Ett annat äratt förbättra styrningen av skördarens kapen-het, vilket till exempel Ponsse satsat särskilt på.Det finns också intressant ny teknik, som tillexempel det nya svärdet V-Cut. Det ger ett v-format sågsnitt, som enligt Skogforsks studierkan sänka andelen kapsprickor till en sjättedeloch dessutom koncentrerar sprickorna tillstockarnas kanter.

Dubb- och barkskadorÄven dubbskadorna var betydande på vissahåll. För Rottne hade 34 procent av stockarnaett inträngningsdjup på över sju mm.

– Enligt mätbestämmelserna får max femprocent av stockarna ha dubbskador som ärdjupare än sju mm. Djupa dubbskador ökarrisken att man inte kan använda hela stocken,till exempel på grund av blånad, säger MariaNordström.John Deere, som hamnade i topp på mät-

ningen, hade betydligt mer barkskador än öv-riga maskiner.– Det kan delvis bero på att man höjt

trycken på kvistknivarna för att mäta bra. Detgäller att hitta en bra avvägning, säger MariaNordström.

Väl förberedda En positiv överraskning med årets test var attalla medverkande var så väl förberedda. – Tidigare var det inte ovanligt att vi måste

skjuta upp starten på grund av justeringar påplats. Men nu hade alla maskiner rätt inställ-ningar redan från början, så allt fungeradesom det skulle när vi körde igång testen, sägerMaria Nordström.

Om vi summerar testet, vem blir den slutgil-tiga vinnaren?– Tanken är inte att utse någon vinnare. Det är att driva utvecklingen framåt tillsammansmed maskintillverkarna, till nytta för helaskogsbruket. Genom att göra kontinuerligatester kan se vi hur det såg ut tidigare, var vistår nu och vad vi behöver göra framåt. Jagtycker att resultatet ger oss en bra bild av läget,säger Maria Nordström.

de fyra största maskintillverkarna deltog i Virkesvärdestest 2016.

rottne h21, aggregat EGs706, styrsystem Dasa Forester h70

Ponsse Scorpion king, aggregath7, styrsystem opti7

S

KO

GFORSK TESTAR SK

OGFORSK TESTAR

S

KO

GFORSK TESTAR SK

OGFORSK TESTAR

komatsu 931XC, aggregat C144,styrsystem maxi Xplorer

S

KO

GFORSK TESTAR SK

OGFORSK TESTAR

John Deere 1270G, aggregate h415,styrsystem timbermatic h-12

S

KO

GFORSK TESTAR SK

OGFORSK TESTAR


VirkeSVärDeSteSt | 2016

Virkesvärdestestet är skogforsksåterkommande utvärdering av ettantal funktioner hos skördare i slut-avverkning. testerna genomförs isamarbete med medlemmarna istanForD-gruppen. För att ge rätt-visa och jämförbara förhållandentestas alla deltagande system på

samma avverkningsobjekt under enbegränsad tidsperiod. Fokus i testetligger på skördare avsedda för slut-avverkning och innefattar mätnog-grannhet, aptering, tillrednings-skador samt systemfunktioner base-rade på stanForD 2010. under detsenaste testet mättes även kaptider.

Virkesvärdestest 2016 genomför-des under hösten i ett grovt, grando-minerat bestånd i österbybruk inorra uppland med BillerudKorsnässom markvärd. Syfte:syftet med virkesvärdestestetär dels att stötta maskin- och system-tillverkare i deras utvecklingsarbete,

dels att stötta användare av skördaregenom att studera de viktigaste sys-temen på den svenska marknaden.

Om Skogforsks virkesvärdestest

En rapport med det fullständiga resultatet kommer inom kort attpubliceras på skogforsk.se.

Testets olika delarl�utvärdering av skör-

daraggregatets längd-och diametermätning

l�utvärdering av före-komst av tillrednings-skador (kapsprickor,oönskat barkavskav,dubbskador)

l��mätning av kaptiderl�utvärdering av

systemfunktionerför produktionsstyr-ning

l�Värde- och fördel-ningsaptering

l�massavedsapteringl�Flerträdshantering

peter sundlöf, Ponsse:

”Chans att testa sina maskiner”

– Det är ett bra initiativ,som ger en chans att fåmaskinerna utvärderade.man får reda på var manligger och var man harkonkurrenterna. att tes-terna görs under sammaförutsättningar gör detextra intressant, sägerPeter sundlöf, produkttekniker på Ponsse.

och resultatet blev ungefär som han förväntat sig. – Det stämde ganska bra med vad vi trodde. Det

var några saker vi hade hoppats mer på. men iblandhänder saker som man inte kan påverka.

Vid nästa test om fem år tror han att resultaten harförbättrats ytterligare.

– Det ska bli intressant att se om någon ny teknikhar kommit till eller om vi fortsätter förfina den teknikvi jobbar med i dag. Jag vet inte exakt vad R&D hållerpå med och inte heller vad konkurrenterna gör.

per Nordahl, BillerudKorsnäs:

”Direkt överförbart till produktionen”

BillerudKorsnäs var värdför det senaste virkesvär-destestet. Bolaget anseratt både själva testet ochvärdskapet fungerat bra.

– Vi vill alltid ställa uppnär det kan vara till hjälpför oss i vår verksamhet.nyttan är att se hur väl ma-skinerna mäter. Det är direkt överförbart till produk-tionen, säger Per nordahl, funktionsansvarig föravverkning på BillerudKorsnäs.

han var med vid skogforsks konferens ViRKE16och fick då ta del av preliminära testresultat.

– Jag tycker det ser bra ut. ser jag framåt är detmöjligen det här med att kapsprickorna skulle kunnaminskas. Kan ny teknik utvecklas eller kan exempel-vis det nya V-Cut-svärdet bli något? nu väntar vi indet slutgiltiga resultatet.

annelie persson, Komatsu Forest:

”Viktig input i vårt utvecklingsarbete”

annelie Persson, press-ansvarig på Komatsu Forest, berättar att de kontinuerligt arbetar medtester för att förbättra ochutveckla sina produkter.Resultatet från skogforsksvirkesvärdestest är ett vik-tigt bidrag till det arbetet.

– Virkesvärdestestet visade både mycket bra re-sultat, men också områden med utvecklingspoten-tial. Ett problem vi såg i just det här testet var att vihade en hög andel kapsprickor. Det är ett resultatsom vi så klart inte är nöjda med. Därför försöker vinu hitta orsaken till det.

uppföljning av massavedsaptering var en ny del itestet. Den fungerade på Komatsus skördare, meninte hos de andra tillverkarna.

– Vi har arbetat för att optimera apteringen utifrånde önskemål och krav som kunderna ställer. Då ärdet roligt att se att utvecklingsarbetet ger så bra resultat!

Vad blir nästa steg i utvecklingen? – Det talas mycket om beröringsfri teknik i bran-schen. Kanske det skulle kunna vara något.

3 röster om testet

Skogforsks Björn Hannrup mäter kaptider.

S

KO

GFORSK TESTAR SK

OGFORSK TESTAR

Foto

: sK

oG

FoR

sK

ÖKA VIRKESVÄRDET!

John arlinger trorpå feedback i fält. t

VirkeSVärDe

Med Skogforsks nya mjukvara ”Virkes-värde” får skogsbruket bättre koll på vik-tiga nyckeltal som mätnoggrannhet,apteringsgrad och inte minst andelenmanuella kap, som idag ger stora förlus-ter i värdekedjan – upp till åtta kronorper kubikmeter!

text: AnnA FrAnCk och Sverker JohAnSSonFoto: emIL GUStAFSSon och Sverker JohAnSSon

Minska de manuella kapen


VirkeSVärDe


– Medvetenheten är inte så storom vad manuella kap kan kosta.Men när förarna får se nyckelta-len framför sig blir det tydligt förde allra flesta, säger John Ar-linger, forskare på Skogforsk.– I ett normalt bestånd bör

andelen manuella kap ligga påomkring tio procent, fortsätterhan. Det kan förstås skilja en delberoende på hur beståndet ser utoch vilket trädslag det handlarom. I ett bestånd med röta ellerkrokiga träd ska andelen manu-ella kap ligga betydligt högre ochi fina bestånd behövs knapptnågra manuella kap.Trots det gör vissa förare be-

tydligt fler manuella kap än så.Det är inte helt ovanligt med upp

till 60 procent manuella kap.Andra förare är extrema åt andrahållet – i samma typ av skog. Deföljer skördardatorns förslag tillpunkt och pricka. – Vissa förare ser fel överallt,

medan andra aldrig ser några fel.Med det här programmet vill vi fåförare som aldrig gör manuella kapatt se att man ibland behöver göradet. Medan den som gör det förofta måste förstå att sågen klararvissa småfel, säger John Arlinger. När längderna blir fel ger det

stora förluster. Särskilt för indust-risågverken, som inte säljer storakvantiteter på bulkmarknaden,utan planerar och styr produktio-nen mot strikta kundorder. Felak-tigt virke innebär stora problem,

– Jag tycker att det är ett braverktyg, säger Jonas Hemmings-son på VMF Syd. I dag är det ot-roligt viktigt att industrin får rättlängder och dimensioner. Men ti-digare fanns ingen möjlighet attanalysera skördardata för att få enuppfattning om hur apteringensåg ut. Då var det mest kvalitetervi pratade om. Det var ganskasvårt att fokusera på längdönske-mål och fördelning när vi intehade något program som stöd.

Slut på gissningarnaDet fanns till exempel ingen möj-lighet att gå igenom andelen ma-nuella kap kopplat till längdut-fallet. Det enda sättet var att fråga

förarna. Och deras gissningar gavinte alltid en korrekt bild av verk-ligheten.– Vissa har ingen aning om

hur mycket manuella kap de gör.Virkesvärdesprogrammet är ettbra pedagogiskt hjälpmedel attanalysera det, tycker Jonas Hem-mingsson.

Väldigt intressantNär han kommer ut till skördarfö-rarna och visar programmet förförsta gången brukar responsen va-riera. Vissa tycker att det är spän-nande, andra är mer skeptiska.– En typisk första reaktion är:

”Nej, nu kan de kontrollera ännumer av vad jag gör”. Men det

brukar ändra sig när de ser vadprogrammet innehåller och attdet faktiskt är väldigt intressant!

Åker medDe nyckeltal som Jonas Hem-mingsson brukar ägna mest tid åtatt gå igenom med skördarföra-ren är timmerandel, manuellakap och stamfelsved. – Beståndsegenskaperna styr

till stor del vilka möjligheter detfinns att följa prislistan, menarhan. Men ibland kortar förarenstockarna utan att det egentligenfinns en orsak. Jag brukar åkamed i skördaren för att se hur ap-teringsdatorn jobbar mot prislis-tan. För stockar som ligger på

jonas hemmingsson, vmf syd:

uppföljning och mätningskontrollblir allt viktigare, och särskilt dåskördarna på vissa håll idag an-vänds för vederlagsmätning. Dågår redovisningen av virkesaffä-ren och betalningen till skogsäga-ren snabbare, men för attsäkerställa mätningen måste skör-darens mätsystem kontrollerasoch kalibreras. Bolagens egna

mätningar följs upp av en obero-ende revisor.

För några år sedan ställde an-vändarna frågan om VmF:s revi-sorer kunde göra ännu meranytta, när de ändå var på plats.skogforsk tog fram en metodmed nyckeltal baserade på skör-darnas produktionsdata, som re-visorerna enkelt kunde titta på.

”ETT BRA VERKTYG”

Virkesvärde ger grönt, gult eller rött ljus för de nyckeltal som är viktiga att följa i driften.

Vid uppföljningen kapas också trissorför att undersöka om det finnskapsprickor.

Om Virkesvärde

då man bland annat tvingas fyllapå beställningarna med finarekvaliteter för att kunna uppfyllakundönskemålen. Dessutom stårman där med oönskade längdersom är svåra att sälja till rätt pris.

Stora förlusterEtt överslag från Skogforsk visaratt det kan handla om så mycketsom åtta kronor per kubikmetersom kan gå förlorade i värdeked-jan från skog till färdig vara, närde manuella kapen blir förmånga.

Enkelt att ta medVirkesmätningsföreningarnas(VMF) revisorer och skogsbru-kets tjänstemän bygger in Virkes-värde i sina system och göranalyser på kontoret, men tarockså med sig programmet ut på

sina fältkontroller för att gå ige-nom viktiga nyckeltal med entre-prenörerna och deras förare.Programmet är också till stor

nytta i den dagliga driften. – Det installeras i skördarna, så

att förarna själva kan gå in ochkolla hur de ligger till. Det blir

John arlinger, forskare på skogforsk.

Foto

ER

iK V

iKlu

nD

creo


robert Fries, virkesspecialist påSCA, sitter precis och jobbar medSkogforsks virkesvärdesprogram,när VISION ringer upp honom. – Jag har det framför mig nu. Jag

tycker om det. Det är ett bra analys-program och pedagogiskt. Egentli-gen är väl inte programmet i signågot nytt. Skogforsk har plockatihop delar från olika program ochsamlat dem i ett enda gränssnitt.Man har också gjort det mer använ-darvänligt och överskådligt. Detblir betydligt enklare när man harallt i ett program.

”Stenkoll”Han anser inte att mjukvaran i sinnuvarande form vänder sig tillskogsmaskinförare, utan ser detmer som ett analysprogram för ar-betsledare och entreprenörer. Föratt maskinförarna också ska få ta delav nyckeltalen håller SCA på att ut-veckla en ny applikation som dekallar Stenkoll, där en stor del avfunktionaliteten från virkesvärdes-programmet ingår. – Man skulle kunna säga att det

blir en förlängning av programmet.Stenkoll kommer att ge oss enmycket högre medvetenhet om hur

alla maskiner ligger till och det kom-mer definitivt att höja virkesvärdet.

Viktigt verktygNär det nya systemet lanseras kanförarna sitta ute i skogsmaskinernaoch följa upp i mobiltelefonen hurde presterat under en tidsperiod. – Tidigare utvärderingssystem

har gjorts för såna som mig, som sit-ter på kontoret. Det tycker inte jagär rätt. Det är ju de i maskinen somgör jobbet. Det är viktigt att de harett bra verktyg för att utvärdera hurde lyckats. Här kan de på en gångse om de klarat sina mål och hur dekan bli ännu bättre, konstaterar Ro-bert Fries.

Man beslutade också att utvecklaett program, som på ett överskåd-ligt sätt visar nyckeltalen och somrevisorerna kan ta med sig ut tillförarna. Sedan dess har programmet ut-

vecklats, utvärderats och testats imånga versioner. Skogforsk serprogrammet som ett viktigt verk-tyg för feedback till förare menäven som ett sätt att demonstreravad man kan göra med skördar-

data. Förhoppningsvis byggsmycket av funktionaliteten in i fö-retagens olika system. Vissa delarfinns redan i SDC:s system.

”Virkesvärde" har finansierats avde flesta av Skogforsks intressen-ter och en stor del av Norgesskogsföretag. De har i dag rätt attanvända programmet. Övriga fårköpa licenser och intäkterna gårtill vidareutveckling.

Robert Fries, SCA Skog

gränsen går vi sedan ut och kon-trollmäter, det skapar en trygghethos maskinföraren.Jonas Hemmingsson medver-

kade även i testerna av Virkes-värde under utvecklingsfasen. – Då handlade det mest om att

testa hur det funkade och be-döma vad som behövde utveck-las. Det har varit intressant, medmånga turer fram och tillbaka.Men efter ett stort antal uppdate-ringar börjar det nu se riktigt braut. I stort sett är det klart nu. – Men det kommer att ta tid

innan man hittar rätt nivå pånyckeltalen, som varierar en delberoende på geografi och be-ståndsegenskaper. På VMF Sydhar vi använt programmet konti-nuerligt i samband med fältbesökunder hela 2016 och allt fler ma-skinlag har det installerat i skör-darna.

leonard hultgren, skördarförarepå mkP-dunberg, coachas avJonas hemmingsson.

allt vanligare på sikt, tror John Arlinger. Och man kanske kan ut-veckla gränssnittet så att förarenfår en konkret tankeställare, till exempel ”I dag har du gjortmånga manuella kap” eller ”I daghar du fått väldigt mycket massa-ved, har du jobbat rätt?”. Vi vet averfarenhet att man annars tenderaratt gå tillbaka till sitt vanliga bete-endemönster efter några veckor.

Ett komplementMen han är noga med att påpekaatt programmet inte får ses somden enda kvalitetsuppföljningen,utan som ett komplement tillfältbesöken. – Vi behöver fortfarande åka

ut i skogen och titta. Vissa orsa-ker till felen syns bara ute i fält.Information och diskussion omtill exempel krökregler och in-

dustrins aktuella önskemål ärnödvändigt för att kunna skapabra kvalitet på skogens produk-ter. Och sådana diskussioner börman ha minst ett par gånger perår ute vid skördaren.

Nu då?Programmet är färdigt att använ-das, men det finns idéer om hurdet kan förbättras ytterligare. För att hålla utvecklingsarbetetlevande görs avstämningar ett pargånger om året, där Skogforskoch branschen utvärderar hurmjukvaran används.– Det kan bli så att företagen

vill lägga till funktioner. Ettannat scenario är att flertalet väl-jer att implementera funktio-nerna i sina befintliga IT-systemoch nöjer sig med det. Vi får heltenkelt se, säger John Arlinger.

”GER MYCKET HÖGREMEDVETENHET”

robert fries, sca skog:


beStway

Fast någon vinter är det inte att tala om.Jag, Mellanskogs inspektor Ove Sö-derkvist och skogsentreprenörenUlf Westin på Arkwest AB följeren lång basväg som går längstraktens ena långsida, uppe påen stenig moränbacke. Därifrångår kortare stickvägar ned moten långsträckt tallmyr. Och längstbort på trakten, ute på en bredudde som spränger in i myren, jobbarOlle Engblom i sin skördare.

Måste tänka till–Man måste ändå tänka till lite när man får ettsådant här planeringsförslag, menar Olle Eng-blom och pekar över udden från sin hytt. Försla-get är att basvägen ligger mitt på udden.Eftersom man vill kunna köra slag från basvägenned mot myrkanterna så har jag lagt allt virke påena sidan för att inte blockera maskinen.– Sedan har jag dubblat tillbaka med en

basväg längs med den första och lagt virketmellan basvägarna, där jag lade virket från detförsta stråket. Så allt virke ligger i mitten avudden, med en basväg på varje sida och sedankan man köra stråk ned mot myrkanterna åtvarje håll från basstråken.– Jag ser ju stora fördelar med att kunna få

en snabb start på trakten genom att ha braförslag att utgå från, säger Ulf Westin.En nyckel till god lönsamhet är justatt snabbt komma igång menockså att göra ett snabbt avslut.Och med Bestway så får vi det,för ett bra grundförslag minskarockså ”städningen” på trakten,att man i samband med avslutan-det tvingas plocka någon del som

inte låg så bra till under själva avverk-ningen.

Även i gallring! – Dessutom är förslaget från Bestway ett braunderlag för kommunikationen med förarna ilaget. Så jag är väldigt positiv till det här. Vihar testat det i gallring också, och där tyckerjag det ger en väldigt bra vägledning. Där hardu ju lite sämre överblick, så kartförslagen ärännu viktigare där. Man får förstås tänka efterhur man ska hugga vägarna så att man inteblockerar sitt arbete med virke. Men här finnsen stor potential!Ove Söderkvist håller med, han leder pro-

jektet på Mellanskog och är nöjd: – Ja, våra erfarenheter är väldigt goda i det

här första steget, det här ger riktigt bra vägled-ning och en värdefull grund för planeringen.

– Vi kör Bestway på kontoretinnan vi åker ut och planerartrakten. Och om vi inte stöter pånågot i fält som ändrar förutsätt-ningarna för var till exempel av-lägget ska ligga – eller omen hänsynsyta hamnar ”ivägen” – så fungerardet bra. Planeringenblir effektivare närman har ett första för-slag att utgå från, sägerMats Karlsson.– I och med att mjukvaran an-

vänder skanningsdata och mark-fuktighetskartan identifieras

branta slänter och fuktiga områ-den som hinder av Bestway,men ytstrukturen syns inte.Så blockighet kan ställa tilldet, man kan tvingasflytta på avläggen. – Därför är det vikti-

gaste förändringsförslagetatt kunna ha Bestway i en

handenhet, så att vi kan göra ju-steringar i fält och låta systemetge oss ett nytt kalkylförslag när vi

stöter på hinder eller ändrade för-utsättningar som vi inte sett pårummet. Allt annat planerings-underlag har vi ju mobilt idag, såden här typen av mjukvara måsteintegreras i vårt vanliga system.– Ett plus är att systemet räk-

nar ut ett skotningsavstånd, ochdet verkar stämma riktigt bra.Det är ett objektivt avstånd somräknas med samma metod varjegång, så det skulle kunna använ-

"Vi vill ha Bestway i en handenhet,så att vi kan göra justeringar i fält."

Test på Billerud-Korsnäs

Så tyckerförarna om Bestway

mats karlsson, billerudkorsnäs i mora

TVÅ PLANERARE TYCKER TILL

Mellanskogs inspektorer och entreprenörer testar just nu beslutstödet Bestway och vision besökte Mojsjön, en vintertrakt utanför Ockelbo somplanerats med den nya mjukvaran för smartare drivning.

text och foto: Sverker JohAnSSon /BitZER

Ulf Westin och ovesöderkvist diskuterar driv-ningstaktik.

”FUNKAR BRA ÄVEN I GALLRING!”


das som bortsättnings- och er-sättningsunderlag.– Vi har testat närmare 30

trakter och Bestway gav oss godaförslag, särskilt bra blev det upptill 5-6 hektar, tycker Axel Eriks-son. Men när man under plane-ringen inser att man måste flyttapå avlägg så krävs ibland ganskastora förändringar av hur flödenaska gå på trakten.– Så det behövs en ”Gör-om-

knapp”, och då är det inte läge attsitta i bilen med datorn, utan detmåste vara integrerat i våra fält-system. Särskilt när vi står inför

större trakter på 30-40 hektarmed flera delområden och av-lägg, så måste vi ha möjlighet attgöra förändringar under självaplaneringen, när man har enannan överblick och kan kollaupp saker direkt i fält. – Hittills har vi bara testat sys-

temet på Bergviks marker, som viförvaltar. Köptrakterna är litemer komplicerade, ofta är detmycket mer restriktioner när

markägaren har särskilda önske-mål. Så får vi testa de enskildaskogsägarnas trakter i nästa steg. – Men nöten som måste

knäckas är alltså hur man placerarut avläggen – ett eller flera – pårätt ställe. I nuläget är det lätt attinoptimera hela resultatet genomatt man själv lägger avlägget påett dåligt ställe.

axel eriksson, billerudkorsnäs i gävle

"Nöten som måste knäckas ärhur vi placerar ut avläggen!"

”Man måste ändå tänka tilllite när man får ett sådanthär planeringsförslag”

Bestway är beslutstödet som med data om terräng,gränser och avlägg ger planeraren ett för-slag på hur basvägarna bör placeras påbästa sätt.

Olle Engblom följer Best-ways förslag (röda basvä-gen). På udden i sydöst(vid fingret) lägger handubbla basstråk med vir-ket i mitten för att inteblockera körningen.


Vision har bett Klas-Håkan Ljungberg, VDför Bracke, att ge tillverkarens bild av förut-sättningarna att jobba med produktutvecklinginom skogsvårdsbranschen. – Det gäller att skogsägarna på allvar börja

ställa krav på modern utrustning och kunnigaförare, konstaterar han. Först då kan manuppnå bättre och skonsammare resultat!Men Brackes uppfattning är att kostnaden i

praktiken fortfarande är högsta prioritet påmånga håll i branschen – på bekostnad av kva-liteten.– Många gånger är det kostnaden för mark-

beredningen just i stunden som styr. Men detär förstås kvalitet man bör betala för, tyckerjag...det är ju överlevande plantor och tillväxtman betalar för! Och lyckas man med det såblir kostnaden lägre på längre sikt.

Låg investeringsviljaDet säljs idag ungefär åtta markberedare omåret, men med en avskrivningstid på rimliga10 år borde det säljas det dubbla, tyckerBracke. Och då gärna annat än harvar.– Man väljer fortfarande markberedning,

inte markberedningsmetod. Med höglägg-ningen får du en betydligt mindre markpåver-kan och ett bättre planteringsställe. Enomvänd torva med mineraljordstäckning gerbetydligt bättre överlevnad och tillväxt än attplantera i ett harvspår.– Södra har till exempel med hjälp av SLU

jämfört högläggande planteringsmaskinermed harvarna, och ser att överlevnaden eftertre år är 95 procent i högen och bara 70 pro-cent i spåren efter harven. Och med konven-tionell högläggning kan man nå liknanderesultat som planteringsmaskinen, tror vi.Om du har rätt är det märkligt att vi har en närmast obefintlig andel högläggare i södraSverige?– Ja, och det har i grunden mest att göra medlogistiken runt beställning och framförhåll-ningen. För att en entreprenör ska kunna in-vestera i bra grejor så behöver han ha ettkontrakt på många objekt – och få dem i godtid, så att han kan göra en rationell planering. – Och då får man också förare som kör

större volymer, de får mera rutin och dessu-tom kan entreprenören investera i deras kom-petensutveckling så att resultatet i slutändenblir bättre än idag – på alla plan.I norra Sverige jobbar de stora företagen betydligt mera med modernare utrustning.Vad är skillnaden?– Först ska sägas att det är lättare att föryngra isödra Sverige, men man har mer problem medkonkurrerande växtlighet och snytbagge. Dåvill många ha ett brett harvspår, trots de andranackdelarna. Och man har även instruktionenatt plantera mitt i harvspåret, fast en hög medmineraljordstäckning ger samma skydd. Sådet handlar främst om en kultur hos bestäl-larna.

Den moderna markberedningstekniken är skonsammare, ger högre överlevnad, bättre tillväxt och är effektivareän den gamla. Ändå är det ett åldrande bestånd markberedare som vänder på torvorna i vårt avlånga land. De flesta är harvar och en mycket stor del av dem är mellan 15–30 år. text och foto: Sverker JohAnSSon | [email protected]

SKOGSÄGARNA Klas-Håkan Ljungberg, Bracke:

måste ställa krav””

l�harvar 15-30 år

l�harvar 0-15 år

l�högläggare 0-15 år

l högläggare 15-25 år

l�Planteringsmaskin

Gräns högläggare (ungefärlig)

Det är tunt med modern mark-beredningstekniki södra Sverige.

creo


markbereDning

En annan sak – ju mer mark du stör, desto merkonkurrerande lövuppslag. Finns det argu-mentet på marknaden?– Nej, inte än. Tänket finns i Finland och harslagit an hos forskare och staber. Men visst börman tänka hela skogsvårdskedjan fram till för-sta gallring, inklusive de röjningskostnadersom uppstår.

Oro för badwillMen trots att branschen har en bit kvar till attanvända rätt metod på rätt ställe, så talas detnu i branschens staber oroligt om nya krav.Det ska vara snyggt också. – Fast det ger inga avtryck i praktiken, man

kör på med det man har. I södra Sverige är dehär tankarna starkast, men återigen – det är därman har högst andel harvar. Man sätter sinaförhoppningar till ny teknik, men det tarmånga år innan den finns på marknaden ochtill dess får man nog leva med oron för badwill.Det vore effektivare att välja befintlig teknik.Kanske anses det helt enkelt vara för liten skill-nad på gamla harvar och den nya tekniken?– Nja, det är främst en kunskapsfråga och enkostnadsfråga. Och bekvämligheten – detfinns lokala aktörer som kör väldigt få hektarper år. Man känner dem, det är bara att skrikatill så kommer de. När plantorna står på avläg-get måste de ju i backen!

Hur ska ny teknik slå igenom?Inversmarkberedning och andra nya metoderär det som ska ge bättre föryngringskvalitetoch rädda skogsbrukets anseende. Skogforsk

har med bland annat anslag från den strate-giska satsningen utvecklat en midjemonteradkontinuerligt framryckande variant medsmeknamnet Kovesen. Men vad säger att denkommer att användas, när ny teknik imple-menteras så långsamt redan idag? – Återigen – beställaren måste ställa krav.

Men är det verkligen skogsägaren som be-stämmer metod eller är det virkesköparen? Men finns den kunskapen då?– I staberna finns kunskapen, men i fält är detkostnaden som styr. Markberedningen följermed på köpet i virkesaffären. Då är det svårtför ny teknik att nå ut.Men ännu är det långt till inversmarkbered-

ning i praktiken, menar Klas-Håkan Ljungberg:– Invers görs idag med grävmaskin och med

specialmaskinen ”Kicken” på renbetesmark.Kovesen klarar ännu inte det på normal skogs-mark. Det är en kontinuerlig omvänd torva,ingen dålig markberedning i sig, men en kost-nadseffektiv invers på skogsmark finns inte än.Vi jobbar på det tillsammans med Skogforsk.Vad kan ni själva göra för att övertyga markna-den då?– Högläggaren har utvecklats till en ännubättre produkt under de senaste åren och ihöstas sålde vi faktiskt en första maskin till enentreprenör i södra Småland. Det kanske ärgenombrottet?

”att skapa optimala planterings-punkter med skonsamma metoderpå ett kostnadseffektivt sätt.” såformulerar skogsbruket sin visionför framtidens markberedning.Den utvecklingen bedrivs i skog-forsks skogsvårdstek-niska samverkansgrupp (stsG)bestående av Bergvik, holmen,norra skogsägarna, sCa, sveas-kog, och södra samt skogforsk.

tidigare skötselforskning visaratt inversmetoden ger god över-levnad och tillväxt. Dessutom ska-pas inte gropar, högar eller fåror imineraljorden utan tekniken läm-nar en slät markyta efter sig.

Det ger både optimala förhållan-den för plantorna och en skonsam,

miljövänligare markberedning. metoden används redan idag

med till exempel aggregatet Karl-oskar som monteras på en gräv-maskin. men det finns idag ingenkontinuerligt framryckande invers-metod med samma effektivitetsom en harv eller högläggare.

Därför har skogsbruket ochskogforsk under flera år satsat be-tydande resurser i ett gemensamtteknikutvecklingsprojekt.

– om det lyckas kommer denskonsammare markberednings-tekniken att bli den nya standard-metoden för markberedning ochdelvis ersätta harven och högläg-garen, säger magnus Peterssonsom är teknikchef vid södra skog.

– skogforsks idéer behöver vi-dareutvecklas, fortsätter magnusPetersson. och vi är beredda attaktivt stödja den utvecklingen, förskonsamheten blir snabbt allt vikti-gare för oss. Vi behöver därför entillverkare som är villig att ta sig anprojektet, och med stöd av oss ut-veckla idéerna till en färdig pro-dukt. Vi ser fram mot en sådanlösning.Hur ser du på att Bracke efterlyseren offensivare introduktion av nyteknik?

– Det ligger helt klart i linje medvår strategi, säger magnus Peters-son. under vår senaste upphand-ling av skogsvårdstjänster har vifört diskussioner med markbered-

ningsföretagen om vilken utrust-ning man erbjuder – och då pre-mierat de som vill utveckla sittföretag och satsa på modern ut-rustning. några av de entreprenö-rer vi kommer att samarbeta medsatsar nu också på ny utrustningoch vi kommer också att kunna er-bjuda både harv och högläggningpå flera verksamhetsområden. Visatsar dessutom på långsiktiga af-färssamarbeten med tillsvidareav-tal och det tror vi kan geincitament för fler att satsa på ny,effektivare teknik.

klas-Håkan Ljungberg, Vd på bracke systems ab.

södra skog:

”Vi premierar entreprenörer som vill utveckla markberedningen”

Foto

: sö

DR

a s

Ko

G


markbereDning

KommeNtAr”brackes syn på utvecklingen av mark-beredning är svår att invända emot. Det finns tre grundläggande motiv för att utveckla och implementera ny mark-beredningsteknik:

l��Fler planteringspunkter av hög kvalitet.l��mindre miljöpåverkan.l��skapa underlag för utveckling av dragen

maskinell plantering (30 år gamla erfaren-heter är fortfarande ett spöke för den ut-vecklingen).

om utvecklingen sedan resulterar i en per-fekt invers, överkörda tilltryckta tiltor eller enblandning av dessa är förmodligen inte avgö-rande. men planteringspunkterna måste fin-nas där och hygget får inte se ut som ettslagfält efteråt. att så lite ansträngningar görsför att förbättra det sistnämnda är lite märkligtsett i relation till allt det arbete som läggs nedpå att klara drivningen utan markskador, medvisioner om ett spårlöst skogsbruk.

idag betraktas markberedning, planteringoch röjning som separata processer – intesom integrerade delar i beståndsanlägg-ningskedjan. men det är sannolikt så att braoch skonsam markberedning ger lägre plan-terings- och röjningskostnader – och därige-nom lägre totalkostnader förbeståndsanläggning. Det indikerar i alla fallfinska studier. Vi undersöker nu om dettaäven gäller för svenskt skogsbruk och i så fallunder vilka förutsättningar.

hittills har inte markberedning funnits såtydligt på miljörörelsens agenda, men myn-digheterna har vaknat i frågan och om bran-schen inte själva agerar – och då speciellt tartill sig miljöaspekten – tror jag att vi riskeraratt ställas inför hårda politiska beslut inom ensnar framtid. En osäkerhet om markbered-ningens framtid skulle dessutom resultera ien våt filt över entreprenörernas investe-ringsvilja när det gäller ny teknik, vilket i sigdrastiskt skulle hämma intresset från tillver-karnas sida.

måste verkligen introduktionen av nymarkberedningsteknik hamna i samma lång-bänk som utvecklingen av icke-kemiskasnytbaggeskydd? Jag hoppas inte det.”

Markberedning med Kovesen – vad händer nu?skogforsks arbete med testaggregatet Kovesen fortsätter. med stöd av strategiska satsningen har planteringspunkternas antal och kvalitet jämförtsmed harv och högläggare för olika marktyper. även teknisk utveckling pågår för att ytterligare minimera markpåverkan. Diskussioner pågår medtillverkare om att fortsätta denna utveckling.

Lars-göran sundblad är skogforsks expert påmarkberedningsfrågor.

Strategiska satsningen på

skonsam markberedning

Invers.det är det här skogsbruket vill ha – en på ytan nästan omärklig markberedning, där mineraljorden hamnarovanpå markens förna.

creo


Ett helhetsperspektiv på bestånds-anläggningskedjan är kostnadsef-fektivt, men ställer höga krav påplaneringen och att man byter tillentreprenörer som kan leverera rätttjänster. Fast det kan i sin tur slåsönder etablerade affärsnätverk ochförsvåra virkesköpen.

Det visar en intervjustudie från Skogforskmed representanter för ett skogsföretag och enstörre skogsvårdsentreprenör.Dagens skogsbruk strävar efter lägsta möj-

liga kostnad för varje skogsvårdsmoment istäl-let för att se till den totala kostnaden för attanlägga ett nytt bestånd. Det innebär mångagånger att kostnadspressen i kedjans olika län-kar –markberedning, plantering och röjning –leder till en högre totalkostnad, eftersom utfö-randet i varje länk av kedjan påverkar resultatoch kostnad i senare steg.Långa tidsperspektiv är nödvändiga för att

arbeta med ett helhetsperspektiv i beståndsan-läggningskedjan. Det ställer hårda krav på pla-neringen i en ofta redan ansträngdverksamhet.Det kan också kräva kontrakt med andra

entreprenörer än idag – sådana som kan han-tera hela kedjan, dessutom med optimala me-toder och rätt teknik. Men här finns en starkmotkraft, konstaterar Helena Gålnander påSkogforsk som leder projektet:– Skogstjänstemännen som beställer tjäns-

terna oroar sig för att man i omställningentappar relationerna med sina lokala entrepre-nörer som anses vara mera engagerade, habättre lokala nätverk och – framför allt – oftamedverkar i virkesanskaffningen.– Det här är en hög tröskel att ta sig över för

en organisation när virkesanskaffningen harhögsta prioritet och skogsvården istället harden lägsta status i verksamheten.

Skogsvårdens status är låg jämförtmed till exempel virkesköp, och lågprioritering leder tillen kort planerings-horisont.

Det finns en oro föratt ta in andra entre-prenörer än de lokala, som även bidrar med nätverk ibygden och hjälpertill med den hög-prioriterade virkes-anskaffningen.

Lokalt finns sällantillgång till rätt kompetenser ochtekniska resurser,till exempel olikamarkberednings-aggregat för olikamarktyper.

Upphandling, pla-nering samt ekono-misk styrning ochredovisning är inteanpassad för en helhetssyn.

hinder

skogforsks studie visar:

Helena Gålnander: ”Harven är billig – menger ofta höga röjnings-kostnader.”

Svårt att introducera

NY TEKNIK FÖRMARKBEREDNING

4

creo

Skogforsk har tittat närmare på hur gamlalågor i tallbestånden i försöksområdet kringEffaråsen väster om Mora klarat sig genomdrivningen och därefter vid markberedningen.– Det är en viktig studie, för det finns

egentligen bara en sådan undersökning sedantidigare, berättar Jan Weslien som är natur-vårdsexpert vid Skogforsk. Det är en finsk stu-die gjord på torvmark, som dessutom fått endel kritik för att marktypen inte är representa-tivt för merparten av de hyggen som markbe-reds i Sverige

Unik studieMen att följa lågorna genom hela kedjan påvanlig skogsmark har ingen gjort förut. Ochdet visade sig att de i stor utsträckning skadats,först vid avverkningen och skotningen, ochdärefter vid markberedningen, som utfördesmed harv på den blockiga moränen.

De flesta lågor skadasVid studien bedömdes den skadade andel av

mantelytan på de äldre lågorna, som redanfanns i de gamla tallbestånden. Undersök-ningen gjordes på sex fasta provytor, omfat-tande en hektar per provyta. Av de 115undersökta lågorna var drygt hälften oskadadeefter avverkning – efter markberedningen varbara en tredjedel oskadade. Dessutom var 32 av de 115 lågorna skyd-

dade av hänsynsytor och de lågorna förblev iprincip oskadade både under drivning ochmarkberedning. Bland de oskyddade lågornautanför hänsynsytorna var ca 80 % skadadeoch bland dessa hade de flesta mer än halvamantelytan skadad

Kräver andra åtgärder– Vår bedömning är att det är svårt att mark-bereda sådana här marker skonsamt med harvom man ska skapa tillräckligt många bra plan-teringspunkter, konstaterar Jan Weslien. Re-kommendationen är att undvika harvning påmarker där det finns mycket lågor. Man kanockså aktivt skydda ansamlingar av lågor

genom att ställa hänsynsträd eller högstubbarrunt dem.

Svårt att undvika– Det syntes att maskinförarna har ansträngtsig för att undvika köra sönder lågor på mångaställen, säger Skogforsks Per Westerfelt, somutförde fältarbetet. Men de här gamla skogarnahar en hög densitet av lågor och har man kravpå sig att få tillräckligt med planteringspunkterså blir det svårt att undvika skador.– Många lågor har legat på samma plats i

mer än hundra år och är viktiga bl.a för mångahotade vedsvampar som ofta finns på lågansundersida i kontakt med marken. Det saknas


Vid modernt skogsbruk försöker man behålla så mycket död ved som möj-ligt. Men hur klarar sig egentligen den döda veden genom alla skogsbruks-åtgärder? Ganska dåligt, har det visat sig.

text och foto: Sverker JohAnSSon | [email protected]

SLÅR HÅRTMOT DÖD VED

Drivning och markberedning

80 procentav lågorna skadade

Jan Weslien: "sådan här skog verkar vara svår att mark-bereda på ett skonsamt sätt.

markbereDning


Att ta fram en skonsammaremarkbered-ningsmetod kan bli viktigt snabbare änskogsbruket tidigare trott. Skogsstyrelsen ärbekymrad över hur branschen tolkar tan-ken om återhållsamhet i skogsvårdslagen.– Vi vill komma till rätta med onödigt

aggressiv markberedning, och i ett förstasteg diskutera ihop oss med branschen omhur markberedningens påverkan skamätas, säger Jonas Bergquist. Om vi ochbranschen mäter på olika sätt uppstår lättmissförstånd, och det vill vi undvika.Anledningen till den nya uppföljningen

är de omfattande reaktioner som når myn-digheten via främst privatpersoner, som ifrågasätter hur hyggena ser ut efter enmarkberedning.

Brukar övervåld?– Man tycker att det brukas övervåld ochpå alltför många objekt är vi benägna atthålla med. Det är ibland en mycket storandel av marken som påverkas drastiskt,trots att lagen förespråkar återhållsamhet.Dessutom har vi idag begränsade möjlig-heter att reglera detta inom skogsvård-slagstiftningen, säger Jonas Bergquist ochfortsätter:– Det finns aktuella rättsfall som visar

hur problematiskt det är att driva fall avuppenbart övervåld vid markberedning.

En del av problemet består i att man kanbeskriva en markberedning på väldigtolika sätt och lagstiftning måste vara tydligför att vara rättssäker.

Klarar inte branschen sin frihet under ansvar?– Det finns alltför många som missbrukarden friheten och det ser tyvärr ut som omen tydligare reglering kan komma att blinödvändig. En sådan parameter kan varahur stor del av ytan som får påverkas ochhur mycket, och att vi resonerar oss framtill en lämplig gräns. I första hand vill vidock att branschen använder en gemen-sam standard inom sin egen uppföljning.Varje gång som vi måste ta den rättsligavägen är ett misslyckande.

skogsstyrelsen skärper tonen:

Skogsstyrelsen planerar att inleda uppföljningar av hur skogsbruketsmarkberedning påverkar miljön. Det var budskapet när myndighe-tens skötselexpert Jonas Bergquist talade på Skogforsks konferensPlantans Dagar i Sundsvall.

” Alltför många klarar intefrihet under ansvar”

undersökningar hur svamparna påverkas närlågan flyttas, men troligen är det bäst att låtaden ligga i samma läge som den haft underlång tid.

Kan bara bli färre?– Sådana här lågor skapas inte heller längre ivåra produktionsskogar, menar Jan Weslien.Träden växer inte tillräckligt långsamt för attfå den hårda, feta texturen som denna dödaved har. Det är bl.a. därför som vi katat tallar iEffaråsen, för att på konstlad väg skapa denhär vedtypen som kanske kan ge de långlivadetorrträd, högstubbar och lågor som vissa arterkräver.

i hänsynsytorna skyddas den döda veden frånbåde drivning och markberedning.

Per Westerfelt: "maskinförarna har ansträngt sig för attinte köra sönder lågorna. ändå är det mesta skadat."

Varje år kommer fem ton frö in till Skogforsks fröservice. Där behandlas fröna så att kvaliteten höjs. Det ger mindre miljöpå-verkan, bättre arbetsmiljö för plantörerna och ökar tillgången till förnybar råvara. Så bidrar Skogforsks fröservice till ett mer håll-bart skogsbruk till nytta för samhället.

Vill du veta mer om hur du kan bidra till ökad hållbarhet genom att använda våra resultat?

skogforsk.se/hållbarhet

Frön till ett hållbart samhälle

Foto: Calle Bredberg

Documents

LEVER FARLIGT EN STOR UTMANING JAKTEN PÅ VIRKESVÄRDET · 2019. 1. 14. · Alltså ett verktyg som totalt sett bidrar till ett mer hållbart skogsbruk! Det är bara ett exempel av