Lågaffektivt bemötande i skolan - Pedagogisk Psykologipedagogiskpsykologi.se/wp-content/uploads/2019/08/... · •”Enligt facket har personalen tidigare handlat direkt om en elev

Lågaffektivt bemötande i skolan 2019-08-13

www.pedagogiskpsykologi.se 1

Leg. psykolog David Franzén

Hantera, utvärdera och förändra beteendeproblem

Lågaffektivt bemötande i skolan

Plan för dagen

09:00–10:15 Grunderna i lågaffektivt bemötandeFyra vanliga missförstånd att undvika

10:15-10:45 Fikapaus

10:45-11:40 Diskussion i mindre grupper

11:40-12:00 Återsamling, sammanfattning, utvärdering



Lågaffektivt bemötande

1

Grundläggande begrepp, principer och metoder

Varför lära sig lågaffektivt bemötande?

• Beteendeproblem är vanligt förekommande i skolan• Beteendeproblem stjäl tid från undervisning• Skolan saknar ofta utbildning och metoder för att förstå och jobba med beteendeproblem

• Lågaffektivt bemötande ger en bra uppsättning grundläggande strategier för hantera beteende-problem på ett systematiskt och strukturerat sätt



Skolans värdegrund

•Människolivets okränkbarhet• Individens frihet och integritet• Alla människors lika värde• Jämställdhet• Solidaritet mellan människor

1 kap. §5 skollagen

Vad säger Skolverket om värdegrund?

• Värdegrundsuppdraget ska inte betraktas som separat från kunskapsuppdraget – de utgör tillsammans syftet med utbildningen, enligt skollagen.

• Viktigt att som personal konkretisera:• ”När jobbar vi med dessa värden? Vad gör vi då? • Hur kan vi se till att dessa värden rent praktiskt

genomsyrar både undervisning, raster, vårt bemötande och hela skoldagen?”



Perspektiven om, genom och för

LÄRA OM

LÄRA GENOM

LÄRAFÖR

Lära om: Demokrati,mänskliga rättigheter,jämställdhet, kränkande behandling m.m.

Lära genom: Dessa värden skagenomsyra allt vigör i skolan, t exvårt bemötandeav elever medbeteendeproblem.

Lära för: barn och elever utvecklar förmågor som behövs för att aktivt kunna medverka i demokratin. Till exempel att öva en kritiskt tänkande ochdelaktighet.

Lydnadskultur kontra ansvarskultur

Lydnadskultur Ansvarskultur

Hierarki som bygger på fruktan Auktoritet som bygger på förtroende och tillit

Krav på lydnad och disciplin Samtal, deltagande, samförstånd

Lära ut – kunna utantill Lära in – förstå

Värderande attityd Undersökande attityd

Källa: Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning: teori och praktik, Lars Svedberg (2016)



Varifrån kommer lågaffektivt bemötande?•Andrew McDonnell, psykolog i England, börjar under 1990-talet utveckla det vi idag kallar lågaffektivt bemötande (på engelska low-arousal approach).• Bo Hejlskov Elvén, psykolog som arbetat mest med att lära ut och sprida lågaffektivt bemötande i Sverige.

Andrew McDonnell

Bo Hejlskov Elvén

Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande är…

• En samling principer och metoder för att hantera problemskapande beteende på etiskt försvarbart sätt.

• Lägger stor tonvikt vid mänskliga rättigheter, autonomi och ett humanistiskt synsätt.



Vad är problemskapande beteende?

Problemskapande beteende är…

• Beteende som leder till problem§Slåss, sparkas, kasta saker,

skadegörelse, självskadebeteende,skolka…

•Uttryck för bristande förmåga/färdighet

När sker problemskapande beteende?

• Problemskapande beteende uppstår när de krav/förväntningar som finns i en given situation överstiger personens förmåga att hantera dem på ett adaptivt sätt.

• Kontexten påverkar vad vi tolkar som problem och inte. Ex: Att slåss.

FörmågaKrav



När sker problemskapande beteende?

• Att inte klara av att möta de krav och förväntningar som finns i en situation leder ofta till hög stressoch starka känslor (affekt).

• Om känslostyrkan blir tillräckligt hög blir leder det ofta till att vi tappar vår självkontroll.

FörmågaKrav

• Barn som ofta hamnar i situationer som leder till problembeteende har ofta svårigheter med:

o Språk och kommunikationo Känsloregleringo Impulskontrollo Flexibilitet och anpassningsförmågao Sociala färdigheter

Vanliga svårigheter vid beteendeproblem



Affektutbrottsmodellen

Upptrappning Nedtrappning Vardag

KAOS

Käns

lost

yrka

Trigger

Ingen självkontroll

Självkontroll

Vardag

Affektutbrottsmodellen

Upptrappning Nedtrappning Vardag

KAOS

Käns

lost

yrka

Trigger

Vardag

Ingen självkontroll

Självkontroll



Vad händer i hjärnan?

Logiska/tänkande hjärnan – Neocortexhögre kognitiva funktioner, språk,logiskt tänkande, planering m.m.

Känslohjärnan – Limbiska systemet, känslor, minnesfunktioner m.m.

Reptilhjärnan – Hjärnstammen och mitthjärnan, överlevnad, andning, sömn/vakenhet, kroppstemperatur m.m.

Vad händer i hjärnan?

• I en situation där vi upplever stress och krav som överstiger våra förmågor aktiveras känslohjärnans och reptilhjärnans överlevnadsinstinkter:

KAMP FLYKT FRYS

• Ju högre stress desto sämre tillgång till våra högre kognitiva funktioner. Agerar därför mer impulsivt utan eftertanke.



Grundläggande synsätt

”Människor gör rätt om de kan”

– Ross W. Greene.

Tre grundläggande principer

1 Ansvarsprincipen• ”Den som tar ansvar kan påverka”.• Vi måste hålla fokus på sådant som vi faktiskt

kan påverka – vårt eget bemötande, vad vi vuxna gör, osv.

2 Kontrollprincipen• ”Man måste ha kontroll över sig själv för att kunna

samarbeta med andra.”• Därför behöver vi använda strategier som hjälper både oss

och eleverna att behålla och återfå självkontroll.



Tre grundläggande principer

3 Principen om affektsmitta• Känslor är väldigt ”smittsamma”. • Viktigt att vara medveten om

i vårt bemötande för att:• minska risken att bidra med negativ affektsmitta och ökad stressi en redan stressfylld situation • kunna använda positiv affektsmitta på ett

strategiskt sätt, t ex att ”smitta” av sig känslor som nyfikenhet, glädje och intresse.

• Ni fick lära er många exempel på praktiska metoder för att hantera problemskapande beteende. T ex:

1 Affektreglering. Att använda avstånd, positionering, ögonkontakt, miljöombyte m.m. på ett strategiskt sätt.

2 Avledning. Vilken typ av avledning man använder beror många olika faktorer (kontexten, elevens ålder, om situationen är farlig/ofarligt m.m.). Hjälpa barnet byta fokus, presentera något nytt, byta uppgift/miljö, visa påschema/bildstöd, använda humor (om relationen är god).

3 Kravanpassning. Överblick. Tajming. Delaktighet, m.m.

Tre kategorier av metoder



Diskussion – 5-10 min

•Hur har du arbetat med lågaffektivt bemötande under vårterminen? Kan du ge några exempel?

• Vad skulle du vilja utveckla och bli bättre på i hanteringen av problemskapande beteendeunder höstterminen?

Fyra vanliga missförstånd

2

och klargöranden om lågaffektivt bemötande



Bemötande är en laddad fråga

• Beteendeproblem i skolan är ofta en väldigt laddad fråga, såväl i media som bland personal

• Debatten är ofta polariserad, snarare än nyanserad

• ”Variationen bland svenska skolor är så stor att det som sägs är alltid giltigt någonstans, någon gång.” (Ulf P. Lundgren, tidigare Skolverksdirektör)

• Vi måste se till vår egen skola, våra egna möjligheter och begränsningar – vad vi kan göra och påverka.

4 vanliga missförstånd

”Lågaffektivt bemötande handlar om att…”

1. Inte göra någonting när det uppstår en konflikt2. Aldrig visa känslor3. Släppa alla krav och förväntningar4. Förändra elevens beteende (men fungerar inte)



Missförstånd #1: Icke-agerande

MISSFÖRSTÅND KLARGÖRANDE

• ”Lågaffektivt bemötande handlar om att inte göra någonting när det uppstår en konflikt.”

• Lågaffektivt bemötande handlar om att aktivt anpassa sitt bemötande och de strategier man använder, för att hjälpa eleven återfå sin självkontroll.

• I motsats till att göra ingenting använder man metoder som stabiliserar och lugnar situationer – istället för öka graden av stress, konflikt och konfrontation.


• Exempel på artikel om icke-agerandesom startade ett mediadrev, feb. 2019.

• Hjulsta grundskola i Stockholm.

• Skyddsombudet Irene Ziverts uppger lågaffektivt bemötande som den enda tänkbara anledningen till att anmälningar om hot och våld ökat explosionsartat på Hjulsta-skolan.

Artikel i tidningen Skolvärlden,21 februari 2019




Artikel i tidningen Skolvärlden,21 februari 2019

• Hur har skolan arbetat?

• ”Enligt facket har personalen tidigare handlat direkt om en elev exempelvis har agerat hotfullt. Men med de nya rutinerna ska personalen undvika att ta någon konflikt – och i stället bara gå därifrån och be elevens mentor ringa hem till föräldrarna.” Det här är inte

lågaffektivt bemötande

Missförstånd #2: Aldrig visa känslor


• ”Lågaffektivt bemötande handlar om att aldrig visa känslor och aldrig höja rösten.”

• Lågaffektivt bemötande handlar om att bli mer medveten om när och hur man som vuxen uttrycker sina känslor,och på vilka sätt ens röstläge, kroppsspråk och annat kan påverka en situation där affektnivån redan är hög.

• Varje gång det finns en risk för våld kan vi antingen öka eller minska risken den med våra egna handlingar.




• Artikel i Skolvärldenav ITK-pedagogSara Bruun i Höör.

• Hon skriver: ”Missförstånd runt vadlågaffektivt bemötandeinnebär har blivit enkatastrof för svenskskola…”


• Artikeln beskriver en lärare som hamnar i konflikt med en elev, blir arg, ryter ifrån och i efterhand får höra av sina kollegor att: ”Om du bara varit lågaffektiv så hade allt löst sig”. Sara blir irriterad…

• Samtidigt verkar hon medveten om att föreställningen om man aldrig får visa känslor om man arbetar med lågaffektivt bemötande är ett missförstånd. Hon skriver…

Sara Bruun, ITK-pedagog i Höör.




• ”Det fungerar inte att hela tiden gå runt i ditt klassrum med mjuka filttofflor och prata vänligt med eleverna. Det är inte heller tanken bakom begreppet lågaffektivt bemötande.”

• ”Min uppfattning är att vissa personer endast har gjort en quick-fix och bara läst och plockat ut vissa delarav det som bland andra Bo Hejlskov Elvén förespråkar runt lågaffektivt bemötande…”


• Det centrala att komma ihåg:Ø Vi måste kunna skilja på krissituation och vardag. Ø I en krissituation – när eleven tappat sin

självkontroll och befinner sig i ”kaosfasen” –jobbar vi dock under andra förutsättningar. I en sådan situation behöver vi vara mer strategiska avseende när och hur vi uttrycker känslor. Viktigt attkunna behålla vår egen självkontroll under stress.

Ø I vardagen i skolan är tydlighet, gränser, struktur och förutsägbarhet bra och rekommenderat.



”Lågaffektivt bemötande har kört i diket”

[…] hypen just nu är att allt ska vara lågaffektivt och det är universallösningen på alla skolans problem…”

Sara Bruun, ITK-pedagog i Höör.

En del i ett systematiskt kvalitetsarbete

• Lågaffektivt bemötande är lika lite som någon annan enskild metod en ”universallösning” mot problem i skolan.

• Det behöver ingå som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete, där flera olika insatser (på individ-, grupp-och organisationsnivå) samverkar/kompletterar varandra.

• Ett sätt att arbeta för detta är genom att använda modellen”Hantera, utvärdera, förändra”



Lågaffektivtbemötande

Hantera, utvärdera, förändra

Missförstånd #3: Släppa alla krav


• ”Lågaffektivt bemötande handlar om att släppa allakrav och förväntningar.”

• Lågaffektivt bemötande handlar om att anpassa krav och förväntningar till individens förutsättningar, så att det blir möjligt för dem att lyckas.

• Varierar med dagsform och över tid• ”Pedagogik handlar om att få människor

att göra det som det annars inte skulle göra, frivilligt” (Bo Hejlskov Elvén)



Missförstånd #4: ”Förändra elevens beteende”


• ”Lågaffektivt bemötande handlar om att förändra elevens beteende. Men det fungerar inte!”

• Lågaffektivt bemötande handlar om hantering – inte förändring. En minskning i beteendeproblem uppstår ofta som en biverkning när man använder dessa metoderna, men det är inte dess primära mål eller syfte.

• Eleven har rätt att vara den de är.• Ledord: Anpassa, stödja, kompensera.

Två huvudspår inom modern psykologi

Förenklat kan man säga det finns två huvudspår inom modern psykologi kring hur man arbetar med att hantera och förändra problemskapande beteenden:

1. Ändra på individen och deras beteende. Vilket inom sjukvården kallas behandling (t ex genom psykoterapi, medicinering eller habilitering).

2. Ändra på omgivningen – förhållningssätt, kompetens, krav och förväntningar. Med andra ord bemötande. Att ta ansvar och hjälpa varje individ på deras funktionsnivå.



Vad gör vi efter pausen?

3

Diskussion i mindre grupper.

Välj ett av följande områden att diskutera

1. Gör en plan för höstterminens arbete med beteendeproblem i skolan: Var är vi nu? Vad är 2-3 mål vi vill uppnå under höstterminen 2019? Hur ska vi nå dem?Hur ofta ska vi göra avstämningar och utvärdera arbetet?

2. Tänk ut ett fall, en pedagogiskt utmaning, som du skulle vilja lyfta och diskutera med kollegorna. Hur kan man förstå ärendet utifrån principerna, metoderna och synsättet inom lågaffektivt bemötande?



Fikapaus!

Börjar igen kl 10:45.

Återsamling kl 11:40.

Fråga din rektor om du har frågor kring grupp och lokal

Sammanfattning ochutvärdering

4



Vad har vi pratat om idag?

• Värdegrund• Lydnadskultur kontra ansvarskultur• Varifrån kommerlågaffektivt bemötande?•Definitioner av grundläggande begrepp• Affektutbrottsmodellen

• Våra ”3 olika hjärnor”• Tre principer (ansvar, kontroll, affektsmitta)• Tre metoder (avledning, affektreglering, kravanpassning)• 4 vanliga missförstånd att undvika

Utvärdering via din mobiltelefon

• Två korta frågor om vad ni tar med er från idag och från diskussionstiden med era kollegor.

1. Vad tar du med dig från dagens föreläsning?

2. Vad är det viktigaste du tar med dig från diskussionen med dina kollegor?



Avslutande reflektioner

• Utmaningen att skapa trygghet och studiero, ordning och reda, behöver ses som ett delat ansvar och gemensamt uppdrag för all personal på skolan. Alltför ofta lämnas pedagogerna ensamma med den uppgiften och de ofta omöjliga valen mellan vad en elev behöver kontra resten av klassen behöver.• Organisatoriska förutsättningar är A och O. Vi kan ha hur

bra verktyg och metoder som helst, men om förutsättningar, i form av tid, personal och resurser, saknas spelar det ingen roll. Vad kan ni göra utifrån era förutsättningar?

Avslutande reflektioner

• Skolans värdegrund ska omsättas praktisk alla delar skolans verksamhet och därmed också i hur vi bemöter eleverna.

• Lågaffektivt bemötande är lika lite som någon annan enskild metod en ”universallösning” mot problem i skolan. Det behöver ingå som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete, där flera olika insatser (på individ-, grupp-och organisationsnivå) samverkar/kompletterar varandra.



Kom ihåg: Hantera, utvärdera, förändra

Åhörarkopior kan laddas ner här:www.pedagogiskpsykologi.se/material

Documents

Lågaffektivt bemötande i skolan - Pedagogisk Psykologipedagogiskpsykologi.se/wp-content/uploads/2019/08/... · •”Enligt facket har personalen tidigare handlat direkt om en elev