Älgbetesinventering 2018 · Tallstammar LUMSHEDEN, DALARNAS LÄN 2018-06-21 2 2015 2016 2017 2018 14% 25% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Årsskadad tall1,2 –andel tallstammar som skadas

Älgbetesinventering 2018

LUMSHEDEN, DALARNAS LÄN 2018-06-21 1

Kartan visar områdets avgränsning samt det

stickprov av kilometerrutor där inventering i

ungskog har skett. Via detta stickprov görs en

statistisk skattning av bland annat hur många

ungträd som finns i hela området och hur stor

andel av dessa som har viltskador. Trots namnet

skiljer inte Äbin på skador som orsakats av andra

vilda hjortdjur än älg.

Resultaten avser förvaltningsområdet som helhet,

lokala variationer förekommer inom området.

Foto Kenneth Johansson

ÄFO: Lumsheden

Län: Dalarnas län

Skogsstyrelsen ansvarar för metodfrågor, resultatberäkningar, slutsatser och rapportering. Insamling av

fältdata sker via entreprenörer och koordineras av Skogforsk. Inventeringen finansieras av skogsbruket.

Tallstammar


2015 2016 2017 2018

14% 25%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Årsskadad tall1,2 – andel tallstammar

som skadas av vilt per år

2015 2016 2017 2018

76% 83%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Andel Äbinungskog på mager mark som är föryngrad med tall

2015 2016 2017 2018

64% 50%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Alla tallstammar3 utan viltskador

2015 2016 2017 2018

6% 4%

0%

5%

10%

Andel ytor med gynnsamkonkurrensstatus

2015 2016 2017 2018

39% 41%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Andel ytor med förekomst

Sammanfattning -faktaunderlag till älgförvaltningsplaner och älgskötselplaner

Ståndortsanpassning4 RASE5

1 Alla tallstammar över en viss lägsta höjd har

räknats och viltskador som uppkommit det

senaste året har registrerats. 2 I tidigare rapporter redovisas endast skador

som uppkommit under vintern. Värden i tidigare

rapporter kan därför skilja sig från dessa.3 Alla tallstammar utan vare sig årsskada eller

viltskador som uppkommit tidigare år.

5 Högsta individen av rönn/asp/sälg och ek

4 Lämpligt trädslag utifrån markens egenskaper

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 2018


LUMSHEDEN, DALARNAS LÄN 2018-06-21


4

Område och inventeringens omfattning

Län Område Utförare Antal km-rutor som

utgör stickprovet i

området

Antal

inventerade

ungskogar

Antal

inventerade

provytor

Dalarnas län Lumsheden Foran Sverige AB 94 89 459

Foto Michael Ekstrand

Områdets areal fördelat på ägoslag

Areal,

hektar

Vattenareal,

hektar

Landareal,

hektar

Ej skogsmark,

hektar

Skogsmark,

hektar

154 493 10 223 144 270 25 029 119 241


Sommarskador Vinterskador

VårVinterHöstSommar


+ = Årsskada1

1Årsskada = En viltskada som tillkommit under perioden mellan föregående vegetationsperiods start fram till vinterns avslutning. Både vinterskada och sommarskada

innefattas i årsskada. För de stammar som betats under sommaren och sedan återigen under vintern så kallat återbete hänförs endast i kategorin vinterskada

ResultatÄbin, fältinventering



Gulmarkerade uppgifter är viktigt underlag till älgförvaltningsplaner och

till älgskötselplaner

Sommar

Vinter

När inträffade viltskadan på tallstammarna

50%50%

Andel oskadade och viltskadade tallstammar

Viltskadade Oskadade

Skogsstyrelsens ställningstagande för viltskador:

Tall: Högst 5 % (2 % i områden med låg bonitet) av

tallstammarna har årligen uppkomna betesskador orsakade

av hjortdjur. Gäller medelbonitet för det inventerade området.

med låg bonitet avses i detta sammanhang T18 eller lägre.

Med årligt uppkomna betesskador menas de skador som

uppkommit under det senaste året, dvs både från föregående

sommar och från den senaste vintern. Gäller alla tallstammar

i såväl röjda och oröjda bestånd och som registreras i Äbin.

För att möjliggöra att 7 av 10 tallstammar

förblir oskadade när den inventerade ungskogen senare

uppnår 5 meters höjd skulle minst 85 % av tallstammar vara

oskadade av hjortdjur

Gran: Förekomst av betesskador på gran indikerar en

obalans mellan skog och vilt. Skogsstyrelsen betraktar

situationen som allvarlig när andelen gran med årligt

uppkomna betesskador överskrider 1 % enligt Äbin.

Årsskada, viltskadade stammar det senaste året

Trädslag Andel, % Medelfel, %

Tall 25 % 3,3 %

Gran 0,2 % 0,2 %

Tallstammar utan viltskador

50 % av tallstammarna i äbinungskogarna är oskadade


FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, ÄBIN 2015-2018

Tallstammar med årsskada

År 2015 2016 2017 2018Flerårs-

medeltal1

Andel,

%14 % 25 % 19 %

1 Flerårsmedeltal beräknas utifrån en sammanläggning av grunddata för de senaste årens inventeringar (flerårsmedeltalet kan därför skilja sig

från medelvärdet av ovan angivna stapelvärden).

Oskadade tallstammar

År 2015 2016 2017 2018Flerårs-

medeltal1

Andel,

%64 % 50 % 58 %

2015 2016 2017 2018

14% 25%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Årsskadad tall – andel tallstammar somskadas av vilt per år

2015 2016 2017 2018

64% 50%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Andel tallstammar utan viltskador


Ståndorter för tall. Andra trädslag

bör endast utgöra ett ringa inslag.

Ståndorter lämpliga för gran, tall och löv.

I barrdominerade områden bör tall

utgöra ett betydande inslag.

Ståndorter som lämpar sig bäst

för gran och löv (ädellöv i delar

av landet).

Äbinungskog (ha) 1 344 3 707 90

Skogsstyrelsens

ställningstagande:

• Trädslag väljs utifrån

ståndortsförhållanden

• Utpräglade tallmarker

föryngras inte med gran

• På marker som passar

både för tall och gran

föryngras minst en

fjärdedel med tall


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Magra marker Mellanmarker Bördiga marker

Ande

l av s

tåndort

en

Tall

Gran

Björk

Lärk

Contorta

Övrigt

Ingen åtgärd/ejbestämbart


Rönn

Sälg

Asp

Ek

1endast RASE-stammar högre än 3 decimeter har registrerats

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, ÄBIN 2018

Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek = RASE1

Andel av inventerade

provytor, %

2015 2016 2017 2018

RASE, andel provytor med förekomst 39 % 41 %

Gynnsam konkurrensstatus för RASE av de

inventerade provytorna där RASE förekommer15 % 9 %

Gynnsam konkurrensstatus 6 % 4 %

Ogynnsam konkurrensstatus och obetade 2 % 2 %

Ogynnsam konkurrensstatus och betade 31 % 36 %

Saknar RASE som är högre än 3 dm 61 % 59 %



Ungskogens

trädslagssammansättning

TrädslagStammar

per ha

Tall 1 130

Gran 618

Björk 1 443

Övriga produktionsträdslag 1

RASE (rönn, asp, sälg, ek) 202

Totalt 3 394

Tall33%

Gran18%

Björk43%

Övriga produktionsträdslag

0%

RASE (rönn, asp, sälg, ek)

6%

RASE baseras på områden inventerade från 2018


Illustration: Jarl Holmström

Röjning

26%

74%

Röjda

Inte röjda

Beståndsmedelhöjd,

dm

Antal

inventerade

provytor, st.

Andelen provytor

som röjts, %

23 459 26 %

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, ÄBIN 2018


SKOGSSTYRELSENS SLUTSATSER

Skogsstyrelsens slutsatser gällande skador på tall

• Andel årsskadade tallar är i intervallet 10-20 % vilket innebär en svår skadenivå och kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att minska skadenivån.

• Andelen oskadade tallar är i intervallet 50-70 % vilket innebär en svår skadenivå. Viltskador har ackumulerats under flera år och kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att framgent möjliggöra att 7 av 10 tallstammar är oskadda när framtida ungskogar uppnår 5 meter höjd.


för Lumsheden, Dalarnas län

* Baserat på årsmedelvärden (bild 7)

Skogsstyrelsens slutsatser gällande ståndortsanpassning

• På svaga marker är ståndortsanpassningen godtagbar.

• Mer än en fjärdedel av den mark som är lämplig för både tall och gran har återbeskogats med tall, vilket innebär en godtagbar ståndortsanpassning


för Lumsheden, Dalarnas län

LUMSHEDEN, DALARNAS LÄN 2018-06-21

Foto Åke Sjöström

15

Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på

www.skogsstyrelsen.se/abin

Foto Åke Sjöström

Documents

Älgbetesinventering 2018 · Tallstammar LUMSHEDEN, DALARNAS LÄN 2018-06-21 2 2015 2016 2017 2018 14% 25% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Årsskadad tall1,2 –andel tallstammar som skadas