Mikael HglundInledningJag har valt att studera Linkpings innerstad, en yta som omfattar 1 km2 begrnsad av Vstra Vgen, Vasavgen, Hamngatan, Lasarettsgatan och Kaserngatan. Det r en yta som innehller svl ttt bebyggda centrala delar, med fretagslokaler och torg, villaomrden med egna tomter och sportanlggningar samt parker och strre grnomrde. Jag har valt den p grund av att just stder knns intressanta fr en framtidsanalys. Med en kande urbanisering utgr stder nu och i framtiden den plats dr flest mnniskor kommer bo och flest problem kommer uppst 80% av vrldens befolkning kommer bo i stder 2050 och 85% av Sveriges befolkning bor i ttorter idag[footnoteRef:1]. Att hitta hllbara lsningar fr stadsplanering och utveckling knns drfr mest aktuellt.

Dessa hllbara lsningar innefattar bland annat en frndrad attityd till klimatet, en fysisk omstrukturereing av stadskrnan och en frndring av livsstil, drfr kommer jag frlita mig p ekonomiska styrmedel som lagar och regler fr att styra konsumenters beteende istllet fr att rkna med att konsumenterna sjlva enligt marknadsprincipen kommer vlja en mer hllbar livsstil.

Backcasting 1 skulle bst kunnas matchas till scenarie Bright Skies[footnoteRef:2] i IEA och Singular Super Champions i dokumentet Introduktion till moment 2 2014, dr gemensamt fr de bda r en snabbt vxande ekonomi eftersom att grnt tnkande och hllbar utveckling blivit ekonomiskt lnsamt och vi ser ocks stora ekonomiska satsningar p forskning och utveckling dr framsteg grs. Man har samtidigt lyckats ta tillvara p mnniskor engagemang i klimat- och miljfrgor och frndrat deras livsstilar.

Backcasting 2 kan bst matchas mot scenariet Clean But not Sparkling i IEAs rapport[footnoteRef:3] och Local Loops i Introduktion till moment 2 2014, vilka pvisar ett lokalstyrt grnt samhlle med bttre attityd mot klimat och milj men med trg ekonomisk utveckling. Vi har allts en hllbar och ren livsmilj men det rder en misstro mot teknologins mjlighet att lsa problem med energifrsrjning och dess frmga att erbjuda miljvnlig industriell produktion. I detta scenario vljer drfr mnga att helt enkelt avst frn att konsumera mer n absolut ndvndigt och till fljd av detta ser vi en stagnation i forskning samt i den ekonomiska tillvxten.

BakgrundLinkpings innerstad str infr en rad problem. En stad har vuxit fram som r isolerad frn omkringliggande ekosystem. Man har skapat ett fldescentrum dr froreningar koncentreras och energi och resurser frbrukas i stora kvaniteter. Drfr r ett de mest centrala problemen en frga om att bygga om stadskrnan gra den renare och helt enkelt mer hllbar. Linkping har ocks ett problem i frgan om jmlikhet, d menar jag frmst den ekonomiska ojmlikheten som r den strsta p 30 r[footnoteRef:4]. Nr mnniskor tjnar mer pengar n ndvndigt tenderar dem att spendera verskottet p lyxkonsumtion - ondiga tjnster eller produkter som nstan alltid r klimatbelastande. Vill man minska Linkpings innerstads ekologiska fotavtryck gller det att finna restriktiva tgrder fr att begrnsa importen och konsumtionen av exotiska varor och produkter, kort sagt klimatbelastande livsstilar.

Innerstaden har ven blivit trafiktt och det skapar problem, dels med froreningar men ocks att allt frre anvnder kollektivtrafik och istllet tar bilen. Man vill ha en stadskrna som r ren, tillgnglig fr fotgngare och cyklister samt grnare[footnoteRef:5]. Fr att frhindra denna utveckling krvs nytnkande i stadsplanering, livsstilsfrndring samt anvndning av ekonomiska styrmedel.

Generellt kan man sga att eftersom att innerstaden r en s hndelsett och fldesintensiv plats finns det mnga olika aspekter att utveckla till 2050. Jag kommer fokusera p effektiviserande tgrder, t.ex. bttre isolering i hus och mindre matsvinn, motverka ondig konsumtion av resurser och energi och infra annorlunda stadsplanering.

SyfteSyftet r att utreda vilken potential Linkpings innerstad har fr en hllbar utveckling och framtid 2050. Jag ska ska svar p den frgan genom tv backcastingscenarier dr jag kommer att upptcka nyckelproblem p vgen till en hllbar stad och se vilka genomgende begrepp, teman och koncept som r terkommande. Eftersom att jag vljer tv ganska skilda vgar till ett och samma ml kommer jag ven kunna jmfra stykor och svagheter i de olika tillvgagngsstten.

MetodJag kommer anvnda mig av backcasting, SMB (strategisk miljbedmning), MKB (miljkonsekvensbeskrivning) GIS (geografiska informationssystem) fr att ge en komplett bild av ett framtida scenario, de olika vgarna dit och deras konsekvenser. Mina analyser genom SMB och MKB vvs i stora delar in i texten, men varje backcast-scenarie avslutas med en analys enligt MKB.

Backcasting r ett vida anvnt begrepp nr man gr framtidsprognoser. Det r praktiskt och anvndbart eftersom det p ett realistiskt och lttverskdligt stt pvisar framtida val och mjligheter.

SMB visar om ngot behvs gras och i s fall varfr. Denna metod tar ocks upp var frndringarna sker och sledes vilka miljkonsekvenser som ngonting, t.ex. en vg, kan tnkas ha, och vilka miljkonsekvenserna blir av att inte ha den.

MKB tar upp hur omrdet behver utformas fr att leva upp till miljml och krav. Vilka miljkonsekvenser kan vi frvnta oss av t.ex. en vgdragning, vilka konsekvenser kan vi frvnta oss av alternativa vdragningar, eller att erstta den planerade vgen med ett grnomrde? Vad kan vi gra fr att minska effekterna p miljn?

GIS kommer ge bra understd fr att konkretisera mnga nyckelbegrepp jag kommer att anvnda mig av; inkomstklyftor i staden, utslppstthet, konsumptionsmnster (livsstilar), grnomrden och till exempel visa tnkbara arealer fr stadsodling.

VisionVid r 2050 r Linkpings stadskrna helt sjlvfrsrjande p el och energi fr uppvrmning. Staden tervinner allt som kan tervinnas, resten brnns fr att ge vrme. Hushllsavfall rtas och blir till biogas och biogdsel. Vr energikonsumtion r mycket lgre och energimssigt frsrjer vi oss p biogas som vi tillverkar och andra frnybara energikllor.

Nstan all mat som konsumeras odlas i omkringliggande vxthus eller bondgrdar, dr man kan erstta den vanliga kosten med vxtbaserad nrproducerad sdan. De flesta ter uteslutande vegetariskt eller veganskt fr att minimera energifrbrukningen och det ekologiska fotavtrycket.

Vi har en lngsiktig hllbar ekonomi som vrdestter och har inkorporerat mnniskors hlsa, biologisk mngfald, miljfroreningar och frbrukningstakten p naturtillgngar i de ekonomiska rkenskaperna. Mnga vljer att g ner i arbetstid och har drfr mer fritid, man spenderar allt mer tid med familj och vnner och gnar sig t rekreation eller ideellt arbete.

Vi har ett mer jmstllt samhlle, dels mellan samhllsklasser men ocks mellan knen. Detta mjliggrs p grund av infrda konsumtionskvoter och hgre pris p klimatbelastande produkter, genom vilka det blir omjligt att verkonsumera. En omfrdelande ekonomisk politik sker, dr man strvar efter att alla individer ska ha samma villkor och frutsttningar och ha en lika hg inkomst.

All nyproduktion av bostder sker enligt strikta milj- och klimatpolitiska ml, dr de nya husen r extremt energisnla. I denna process har man frttat innerstaden fr att gra den mer effektiv, vilket innebr att fler mnniskor kan bo p mindre yta och det medfr frre transporter.

Vgar, parkeringar och vriga ytor kopplade till bilism minskar och frsvinner i takt med att stadskrnan blir bilfri. Trafiken omdiregeras istllet till omkringliggande infrastruktur. Tjnstetrafik och en fossilneutral kollektivtrafik r de enda fordonen som tillts operera i innerstaden.

GISDenna bild visar min valda plats och vilka frndringar jag frestller mig fr den. Det rda inrigade omrdet r allts min valda plats, som beskrivs i inledningen. De grna flten utan svart ram visar var jag har tnkt mig att man kan uteslutande skulle kunna odla eftersom de idag bestr av grsmattor. De grna ytorna med svart ram visar befintliga grnomrden som borde komineras som plats fr rekreation samt stadsodling. De lila ytorna visar yor dr det tidigare legat strre vgar, som ska anvndas fr odling. De orangea ytprna med ram visar nutida bebyggelse, och som jag tnker mig br frttas. Det gula omrdet med ram visar ett nuvarande villkvarter som efter en frttning blir ondig. Den br ersttas med antingen nya odlingsarealer eller energisnla hus. De gula och orangea ytorna visar platsen fr ett utomhusbad (tinnerbcksbadet) och simhall respektive Folkungavallen. Bda dessa ytor utgr viktiga platser fr utvandet av sport och andra utomhusaktiviteter. Backcast 1, Bright Skies - vgen ditEnergi och avfallr 2015 str fjrrvrme frn avfallsfrbrnning i tekniska verken fr strax ver 80% av stadskrnans uppvrmning[footnoteRef:6]. Mellan 2015-2025 kar fjrrvrmen sin marknadsandel ngot medans elvrmen minskar. Fjrrvrmeleveranserna minskar dock uppskattningsvis mellan 3-10% [footnoteRef:7], men det r frmst p grund av effektiviseringstgrder som gett minskade vrmebehov[footnoteRef:8].

Elfrsrjning sker genom frnybara resurser ssom lokala vindkraftverk, vattenkraft frn Stngn, privata solpaneler, biomassa frn industriella organiska avfall, rtat avloppsslam och hushllsavfall men ocks frn tekniskt utvecklade och mindre krnkraftverk[footnoteRef:9]- man rr sig frn fossila brnslen mot uteslutande frnybara. Ett exempel p hur mycket energi som faktiskt kan sparas ges av det faktum att hlften av alla totala kostnader under ett hus livslngd r driftskostnader fr el, vrme, varmvatten. Idag kan 70-80 av uppvrmningskostnaden fr en bostad sparas genom att vlja ett klimatsmart hus[footnoteRef:10], som redan brjat byggas p vissa platser i Linkpings kommun.

Man kommer fortstta att uteslutande bygga klimatsmarta hus och forska vidare p hur man ytterligare kan utveckla dem. All nybebyggelse kommer allts vara maximalt energisnl och drfr spara samhllet mycket energi och i frlngningen pengar. Mellan ren 2025-2050 kommer anvndningen av fossila brnslen fr el och energi vara helt ersatt av frnybara kllor och fjrrvrme.

ProduktionEftersom att 98% av den genom foder tillfrda energin till en ko gr frlorad[footnoteRef:11] och ungefr samma siffror gller fr vriga kttproducerande djur, ter invnarna nstan inget ktt. De som nd vljer att gra detta hller sig till vissa hlso- och klimatkvoter[footnoteRef:12]. P grund av den energislsande framstllningsprocessen konsumeras mejeriprodukter inte heller lika utbrett som idag, d man satt ett pris p det ekologiska fotavtrycket som varan faktiskt har. Av ett hushlls totala energikonsumtion gr 50% till maten (transport, handel, konservering, emballage)[footnoteRef:13] drfr blir frgan om vad vi ter och var det r producerat extremt viktig i en grn ekonomi och ett hllbart samhlle. Man har flertalet nrproducerade vxtbaserade proteinalternativ till ktt[footnoteRef:14] som odlas i moderna vxthus som anlagts i nra anslutning till staden, det frsta brjade byggas r 2014[footnoteRef:15].

Dessa vxthus frses med koldioxid frn tekniska verken, den frhjda koldioxidhalten gr att vxternas fotosyntes effektiviseras och plantorna vxer bttre. Denna koldioxid r en restprodukt frn framstllningen av biogas. Vxthuset vrms ocks upp av den spillvrme som terstr efter leveranser av fjrrvrme i staden. Spillvrmen och koldioxiden r tv resurser som annars inte hade tagits tillvara p. I vrigt odlar mnniskor mycket egna livsmedel i stadsodlingar, som anlagts p tak, fria oanvndbara ytor och husfasader som br upp hngande odlingar.

De produkter som produceras och konsumeras hller vldigt hg kvalitet. Det rder ingen slit och slng-attityd, teknik ssom mobiltelefoner, hushllsapparater och datorer hller nu mycket lngre eftersom vissa effektivitetsbestmmelser och livslngdsregler infrts.

StadsplaneringParkeringar och parkeringshus har frsvunnit fr att ge plats fr ny energieffektiv bebyggelse eller grnomrden som aller, boulevarder eller stadsodlingar, denna frndring har ocks gjort stadskrnan renare. Man bygger en luftig stadskrna vilket innebr att man bygger hga hus som r vldigt kompakta i byggnadsstrukturen men man bygger dock inte ttt, vilket undviks genom att anlgga platser fr grnomrden och rekreationsytor mellan husen. P detta stt effektiviserar man stadskrnan genom att skapa en nod dr flden av olika slag centraliseras varor, livsformer, handel. Man sparar allts in mycket av de ondiga transportstrckor som uppstr d man anlgger ett handelscentrum utanfr en stadskrna (t.ex. Tornby-omrdet utanfr Linkping). Man frsker ocks bygga grna blten ekologiska korridorer som lper frn stadskrnans centrum och ut vilket mjliggr en koppling med omkringliggande ekosystem.

Linkpings stadskrna r helt fri frn personbilar[footnoteRef:16], allt kan dock ns genom att resa med kollektivtrafiken som kommer att ha en transportflotta helt driven av biogas[footnoteRef:17]. Denna gas utvinns ur rtat organiskt avfall en naturlig restprodukt frn Linkpings hushll och industri, jordbruk. Detta avfall sorteras i Grna psen, som urskiljs i sophanteringen p tekniska verken och deponeras i en biogasanlggning dr rtningsprocessen tar vid. Denna pse fyller ocks en viktig roll som gonppnare, mnga inser hur mycket mat de faktiskt slnger och kommer sledes omprioritera kring matinkp och liknande fr att inte verkonsumera och d behva slnga samtidigt som matsvinnet minskar utgr denna tervinst allts ven en ideologisk kraft, fr att driva p en ny medvetenhet kring klimat och milj.

Byggnader lagrar mycket vrme och kar temperaturen i en stad. Drfr blir det frdelaktigt att ta in mer grnska i stadsbilden. Man fr d samtidigt in mer avdunstad vtska (restprodult efter fotosyntes), som snker temperaturen, kar luftkvaliteten och gr staden tligare mot vrmebljor. Ett frslag r d att brja plantera det skallade Gingko-trdet[footnoteRef:18] lngs tungt trafikerade bilvgar eller omrden med hg koldioxhalt. Trdet trivs i sdana extrema miljer och kommer drfr rena luften och tillfra grnska till stadsbilden. Trd lngs en gata snker temperaturen med 3 grader[footnoteRef:19] celsius.

Lagar och reglerEtt vanligt orosmoment nr man pratar om omstllning till ett hllbart samhlle r frgan om tillvxt. Men faktum r att genom att gra samhllet mer jmstllt kan man dels ka tillvxten men ocks lgga grunden fr ett hllbart samhlle fr alla invnare[footnoteRef:20] [footnoteRef:21]. Frmgenheter omfrdelats med hjlp av ekonomiska styrmedel ssom konsumtionsregler och koldioxidkvoter. verkonsumtion blir drfr omjlig[footnoteRef:22] i den nya ekonomin, man tvingas betala det riktiga priset fr det man vljer att kpa.

Koldioxidskatten samt en konsumtionskvot reglerar till exempel sdant som bostadsstorlek, importerad klimatbelastande mat, vilka varor ett fretag vljer att producera, anvndandet av brnslekrvande fordon och konsumtion i allmnhet. Denna tilldelade kvot fr konsumenter, fretag och stater sjlva bestmma ver och frdela enligt egna preferenser. Nr det gller individer regleras dessa bestmmelser p samma stt som pengarna p ett bankkonto - nr man konsumerat sin andel gr det inte att vertrassera vrdet. Stater och fretag kan handla med sina tilldelade andelar, p detta stt motiveras producenter och konsumenter att producera och konsumera produker och tjnster med lgre miljbelastning.

Livssval och vardagsvanorVra livsstilar r starkt frknippade med konsumtion, vilket i sin tur bestmmer vilka flden som sker in och ut ur samhllet. Vill man reglera dessa flden mste man inse att livsstilar handlar om val och vanor, och formar (och r formade av) hela vr sociala, ekonomiska, tekniska, kulturella kontext. Den r ocks frknippad med vrderingar, rutiner och utbildning, identitet.[footnoteRef:23]

Fr att frndra mnniskors livsstilar till mer hllbara fokuserar man drfr p bredare samhllsgrupper, sociala normer och vanor istllet fr att koncetrera sig p individens val. Istllet fr att fokusera p enskilda beteenden inriktar man sig p att frndra hela livsstilar, kulturer och vrderingar. Frn att ha fokuserat p auktoritr handledning till att brja med gemensam samhllelig kooperation[footnoteRef:24].

Om man lyckas med detta kommer mnniskor omprioriterar sina behov och begr. Genom utbildning och upplysning har mnniskor sjlva insett att de visseligen har vissa basbehov som mste tillgodoses, men att deras begr r sekundra och man blir d beredd att offra mer fr en hllbar livsstil[footnoteRef:25]. De nya livsstilarna kommer sledes vara inriktade p att uppfylla behoven som en mnniska har, inte stilla ett omttligt begr som skapas genom marknadsfring eller liknande.

Mnniskors vardagsval och vardagsvanor har frndrats drastiskt vid denna punkt, mnga vljer att jobba mycket mindre och kan gna mer tid t familj, vnner och hobbys. Man uppskattar fritid och gnar sig t intressen, utbildning och ideellt arbete i sitt bostadsomrde.

EkonomiDefinitionen av en blomstrande ekonomi heter ofta stndig tillvxt, att behandla naturrserurser som ondliga och att tillfrlita sig p att de naturliga kolsnkor som finns idag kommer att inkapsla den extra koldioxid som tillfrs atmosfren. Vrldens tillvxt har mjliggjorts av en konstakt kande produktivitet som dock skett p bekostnad av rent prismssigt undervrderade naturresurser och ett ignorerat ekosystem/milj[footnoteRef:26].

Drfr behvs en reform av hela det ekonomiska systemet. Jag vill infra termer som genuint sparande[footnoteRef:27] och grn nettonationalprodukt[footnoteRef:28]. Det r tv termer jag vill anvnda mig av fr att definierade vad jag vill uppn med en omstllning av ekonomin samt lgga grunden fr en hllbar ekonomisk utveckling. Det genuina sparandet r en av de faktorer som utgr en grn nettonationalprodukt. Ett positivt mtt p det genuina sparandet visar att konsumtionsvrdet r lgre n nettonationalprodukten. Det betyder att det inte kan frekomma ngon verkonsumtion i samhllet, man konsumerar och frbrukar inom de ekonomiska ramarna[footnoteRef:29].

Om konsumtionsvrdet blir hgre n nettonationalprodukten, snks BNP och det pverkar vlfrden negativt och den grna nettonationalprodukten frsvagas. Detta kan ske d individer vljer klimatbelastande produkter eller nr ett samhlle vljer att snabbt utvinna stora mngder av en naturresurs. De individuella ekologiska fotavtrycken och fretagens exploaterande och potentiellt frgiftande aktivitet kommer vara tv faktorer som snker BNP drfr kommer lnder och stder vilja strva efter en hllbar utveckling och i frlgningen en grnare ekonomi. En omfrdelning av frmgenhet kommer ske eftersom inkomstskillnaderna utjmnas av denna ekonomiska politik samt de lagar och regler kring konsumtion som nmnts innan. Hlsofrmjande eller uppmuntrade aktiviteter understds genom ekonomisk subsidering, p detta stt kan priset p grnsaker och frukt minska och priset p ktt och mejerivaror, alkohol och cigaretter ka med beskattning och allmnhetens hlsa frmjas. Kostnader fr sjukvrd av olika slag gr ocks ned i takt med att stadskrnan blir grnare och renare mnniskor mr bttre och lider av frre symptom kopplade till luftfroreningar.

Ekonomin i stadskrnan bygger till stor del p den stora tjnstesektorn men ocks p ett kunskapskapital med klimat- och miljforskning. Staden har ocks blivit ett kunskapscenter med stort humant, finansiellt och socialt kapital. I mnga avseenden r Linkping ett frskslabb dr man testar olika ider fr en hllbar stad, med biogasanlggningen, fjrrvrmeproduktionen ochde urbana vxthusen. I en vrld med kande krav p en hllbar livsmilj kommer allts mnga lsningar fr ohllbara stadskrnor kunna finnas hr. Kunskapskapitalet lockar allts, speciellt eftersom Linkpings Universitet attraherar mnga mnniskor att studera. Vi ser d, enligt definitionen p en grn nettonationalinkomst, en tillvxt i innerstaden eftersom utbildning hjlper mnniskor gra livsval som leder till en hllbar livsstil.

SammanfattningIndivider i rika lnder r ofta stressade och arbetar lnga timmar, med frsmrade sociala band och hlsa som en fljd. Mindre fritid i kombination med en hgre inkomst kan resultera i en hgre konsumtion, dr hushll kper tidssparande men energikrvande apparater, ter ofta p restaurang och kper mycket leksaker till barnen fr att kompensera fr bristen p kvalitetstid.

Drfr kommer den nya ekonomin ta hnsyn till miljn, hlsa, livskvalitet, utbildning, samhllelig utveckling, levnadsstandard och biologisk mngfald. Med ett sdant ekonomiskt system balanseras tillvxt, profit och konsumtion. Detta kan ta bort fokus frn materiell-rikedom och ka engagemanget i miljn, sin egen och andras livskvalitet.[footnoteRef:30]

Med den nya grnare stadskrnan, en mer hlsosam och utbildad befolkning och en omvrderande omstllningsekonomi kommer dels innerstadens biodiversitet ka, vilket enligt den grna nettonationalprodukten innebr en tillvxt, samtidigt som det utkade kunskapskapitalet innebr ett mer jmstllt och ekonomiskt stabilare samhlle. Det sker ocks effektiviserande arbetsinsatser p ett flertal fronter samt forskning som innebr en hg sysselsttningsrad i samhllet.

Enligt en miljkonsekvensbeskrivning mste Linkpings innerstad omformas helt fr att leva upp till miljml och krav. Drfr blir en ttare, grnare och bilfri stadskrna ett viktigt moment. Vad blir d effekterna av att inte gra staden grnare och bilfri? Vi fr en smre mende befolkning och hg utslppstthet i innerstaden, samtidigt som den biologiska mngfalden minskar speciellt om vi vljer att expandera staden p bredden och d ta ny mark i ansprk fr byggnation. Om vi kan f mnniskor i innerstaden att vlja kollektivtrafik istllet fr sin egen privata bil, kan samhllet dels spara pengar p utslpp och f en renare stad, men ocks lgga pengarna fr produktionen eller importen av bilarna p andra saker, som t.ex. forskning och utveckling.

DiskussionDet r dock inte troligt att vi kommer n den uppstllda visionen p detta stt, i alla fall inte till 2050. Den bygger till stor del p att befolkningen okritiskt accepterar helt nya livsstilar. Det r orimligt att frlita sig p att en stor del av Linkpings befolkning vill och kan bli vegetarianer eller veganer. Det r ocks svrt att frutsp hur den framtida teknologiska utvecklingen ser ut, och vilka konsekvenser som uppstr nr man tillmpar den. Att frutstta att det i framtiden gr att frlita sig p nya tekniskt avancerade och skra krnkraftverk stller jag mig skeptisk till. De freslagna konsumtionskvoterna som innefatter sdant som bostadsstorlek och lyxkonsumtion kommer sannerligen ocks mta stor kritik frn befolkningen. Vr ekonomi bygger till stor del p att skapa eller tillgodose behov och begr hos mnniskor, s att de ska vilja konsumera det som produceras. Att anta en mjuk och problemfri omstllning till en grn ekonomi blir drfr orimlig.

Enligt mig blir drfr backcast 1 inte en trolig vg till att uppn den uppstllda visionen. Mnga problem och hinder kommer troligtvis inte ha en linjr lsningsprocess, flertalet kommer frmodligen uppst p vgen till ett hllbart samhlle 2050.

Backcast 2, Clean but not sparkling - vgen ditEnergi och avfallI nulget frses 80% av Linkpings innerstad med fjrrvrme fr uppvrmning. Mlet till 2050 r att ka denna andel maximalt utan klimatbelastande utbyggnadad av fjrrvrmentet. Man vill ocks begrnsa mnniskors energianvndning genom att frbjuda privata hushllsapparater som tvtt och diskmaskiner, och istllet hnvisa till allmnna tvttstugor och manuell diskning.

Man bygger allts inte ut energintet ytterligare, men erstter den fossila brnslen med frnybara alternativ och frsker utveckla den lokala kunskapen och tillmpa befintliga teknologier p ett eget stt. I vrigt utvecklas nuvarande energiteknik men inte i lika snabb utstrckning som i den frsta backcasten. Man frlitar sig p en minskad energianvndning eftersom nya livsstilar tvingar fram en minskande marknad. Varmvattenanvndningen begrnsas ocks genom att gra anvndningen dyrare man fr nu betala fr det man anvnder.

ProduktionProduktionen avstannar, speciellt i Linkpings industriella omrden. Det sker p grund av att mnniskor i allmnhet vljer att inte jobba i det man anser vara en klimatbelastande industri. Man vljer att konsumera tjnster istllet fr varor och resurser, vilket ytterligare pskyndar en minskning av produktionen men mildrar belastningen p miljn och klimatet. Istllet fr att importera saker s tillverkar man mnga vardagsredskap och verktyg sjlva, eller lnar frn en offentlig verktygsbank. Man resonerar som s att ekonomin inte ska hllas igng av konsumtion utan av hllbara produkter som framstlls enligt lokala preferenser. Alla bostder som byggs kommer, precis som i backcast 1, vara s energisnla och effektiva som mjligt och fljer en regional mall fr hur man br bygga.

StadsplaneringLinkpings stadskrna planeras utifrn cyklisters och fotgngares behov. Man frbjuder privat biltrafik[footnoteRef:31], utkar kollektivtrafiken med en fossilneutral transportflotta och vljer att anvnda sig av t.ex. stngn fr att transportera varor. Man utnyttjar allts de naturliga transportstrckorna som finns. Man gr inga drastiska frndringar i stadens struktur utan lter bilvgar, parkeringshus och andra ytor kopplade till trafik sjlvd i takt med den minskande bilismen och de konverteras av invnarna till ytor fr stadsodling, rekreation eller grnomrden. Detta tillter man fr att inte dra igng stora byggnadsprojekt, man vill spara energi, men ocks fr att lta en demokratisk lokal opinion stta agendan fr frndring.

Lagar och reglerHga brnsleskatter tvingar fram en minskning av bilkning samt bilkp verlag. Mnniskors liv r hrt reglerade av nya priskningar, vilket gr en klimatbelastande livsstil omjlig. Mnga av de lagar och regler som tas i bruk kommer frn EU eller Sveriges regering, men mycket utrymme ges fr lokal specialisering av teknologi och problemlsning[footnoteRef:32]. Man tar hnsyn till de bestmmelser och rekommendationer som kommer frn hgre orter men frsker nd centralisera den egna bestmmande makten. Beslut rrande Linkpings innerstad fattas till exempel uteslutande i kommunen, eftersom man anser att man hr har strst vetskap och erfarenhet om vad som br gras och hur framtidens stadskrna br utvecklas.

Livsval och vardagsvanorMnniskor vljer en livsstil dr dem inte verkonsumerar, man r beredd att dra ned p vldigt mnga vardagliga bekvmligheter. Man fredrar att konsumera grnare produkter och tjnster framfr mer miljbelastande. Det rder en konsensus om att mnga problem lses bst genom lokala anpassningar[footnoteRef:33]. Drfr har det vxt fram ett yrkesmssigt specialiserat samhlle dr utbildningar, konsumtion och livsstilar kretsar kring den lokala cirkulra ekonomin.

Man vljer att utbilda sig till ngot som har lokal anknytning, i Linkpings fall till exempel ngot som har med biogasproduktion eller grn stadsplanering att gra. Alla ges tillgng till allmnna bilpoolar om man nskar att ta sig utanfr staden. Mjligheter att flyga r kraftigt begrnsade d priset gtt upp radikalt. Samma sak fr livsmedelskonsumtion som i backcast 1 gller hr. Man gr det nstan omjligt fr mnniskor att kpa ktt genom att kraftigt hja priset och erbjuder lokalt producerade alternativ till importerad mat.

Man erbjuder mnniskor tillgng till offentliga verkstder, tvttstugor och kk fr att minska konsumtionen av hushllsapparater och energi men samtidigt fra mnniskor nrmare varandra och strka den lokala gemenskapen.

EkonomiEkonomin stagnerar hr eftersom konsumtionen minskar radikalt. Mycket av den investerbara vinsten i samhllet slussas in i forskning och utveckling samt nedrustande tgrder. Den gngse uppfattningen r att mnga av vrldens kriser inte kan lsas med nya teknologiska medel, eller att snabba teknologiska utvecklingar oftast resulterar i konsekvenser fr miljn och klimatet[footnoteRef:34]. Drfr r man inte lika beredd att anvnda sig av t.ex. solpaneler, fr att det krvs mycket miljgifter (arsenider) i tillverkningen eller batterier eftersom vi har bristande kunskap med att hantera tervinningen och miljgifterna frn produktionen av dessa batterier fr elbilar.

SammanfattningDenna backcast beskriver en innerstad som r lokalt och regionalt centrerad. Man anser att man sjlv besitter den kunskap som krvs fr att lsa de problem som uppstr. Importen av varor har minskat eftersom man tillverkar mycket av det man konsumerar sjlv och en ny hantverkmssig lokal professionalism uppstr.

Man lever i en mycket renare milj eftersom bilismen och industrin kraftigt minskat, med ekonomiska konsekvenser som fljd. Naturen gr sitt terintg i staden och man lter den ta ver gamla ytor som inte lngre anvnds. Hr spenderar mnniskor sin fritid och odlar livsmedel.

DiskussionDenna plan fr Linkping kommer frmodligen mta alla de krav som finns p hllbar utveckling, men med den snabbt krympande ekonomin kommer andra problem uppst. Det r svrt att frestlla sig exakt vad som skulle ske om detta tillvgagngsstt tillmpades. Mnga individer skulle frmodligen ha vldigt svrt att helt lgga om sina livsstilar, kanske skulle sociala oroligheter utbryta som ett svar p alla nya hrda krav som stlls.

Befolkningen borde i regel vara instlld p att sdana drastiska tgrder som beskrivs i backcast 2 kan tnkas tas i bruk, men frgan r hur den allmnna opinionen skulle mta dem. Mnga knner redan idag att mycket toppstyrs frn EU eller Stockholmscentrerade beslutsorgan, kanske skulle samma knslor uppst mot den egna kommunen i takt med att kraven kar och mnniskor vnder sig bort frn den styrande makten vilket kan f grava konsekvenser.

De minskade anslagen till forskning och utveckling r ocks ett ngot oroande steg i processen. Frmodligen kommer ett nytt samhlle krva nya teknologier och tankar kring hur man bst br tackla klimat- och miljproblem, speciellt med tanke p hur man i detta scenarie fokuserar p lokala och regionala problem. Linkping mste drfr utvecklas rent kunskapsmssigt nr det gller att anpassa befintlig teknologi och forskning p de egna problemen. De problem man str infr hr r en verklighet ocks p andra platser, jag tror det finns stor lrdom och kunskap att finna i ett gemensamt globalt samarbete. Drfr vore det oyckligt om man slt sig mot omvrlden och koncentrerade sig fr mycket p den egna utvecklingen.

Om man gr en miljkonsekvensbeskrivning av det som skulle ske med frndringen av stadskrnan skulle man se att den biologiska mngfalden kar och utslppen minskar. Eftersom man inte bygger mycket nytt finns det lite utrymme fr giftiga utslpp eller framtida problem med ny teknik. Det skulle dock vara svrt att styra mnniskors egna initiativ, och den lokalt centrerade makten som utgr frn folket skulle kunna resultera i att mnga agerar p eget bevg och orsakar problem.

Jag ser drfr backcast 2 som ett orimligt scenarie. Det r orovckande att lta ekonomin krympa fr mycket. Idag har vi visserligen en ohllbar konsumtionsinriktad ekonomi som drivs p av klimatbelastande produkter och tjnster, men istllet fr att bromsa den med hrda regler och krav borde man strva efter en lngsiktig och hllbar ekonomi. Man borde hitta en mer balanserad vg mellan regler och alternativ.

Kommentar1.0 (2015-01-09) Jag kommer implementera GIS i texten fr att stdja de argument jag haft om inkomstskillnader, utslppstthet osv. som nmns i Metod. Jag kommer ven utveckla mina resonemang i Diskussion fr bda texterna. Frmodligen ven utveckla min backcast fr scenarie 2.

1.1 (2015-01-12) Eftersom att mina nedladdade lager/informationsdata inte gick att implementera gjorde jag en enkel GIS-bild som simpelt beskriver den valda platsen och lite av det jag pratar om i visionen. [1: Biologisk mngfald i Sverige, monitor 22 & naturvrdsverket. Claes Bernes, sid. 247] [2: http://reaccess.epu.ntua.gr/LinkClick.aspx?fileticket=L1hQEQ9qMN4%3D&tabid=580&mid=1094 s. 90] [3: http://reaccess.epu.ntua.gr/LinkClick.aspx?fileticket=L1hQEQ9qMN4%3D&tabid=580&mid=1094 s. 65] [4: http://www.oecd.org/els/soc/Focus-Inequality-and-Growth-2014.pdf s. 1] [5: http://www.linkoping.se/Bygga-bo/Planer-och-projekt/Stadsutvecklingsprojekt/C-Linkoping/] [6: Linkping_till2025_fjrrvrme_all_vrme_el_slutversion] [7: Linkping_till2025_fjrrvrme_all_vrme_el_slutversion s. 29] [8: Linkping_till2025_fjrrvrme_all_vrme_el_slutversion s. 1] [9: IEA (2003) Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable Future sid. 77] [10: http://www.linkoping.se/Global/Bygga%20och%20bo/Energi%20och%20s%C3%A4kerhet/Startsida/bygg_och_bo_energismart.pdf?epslanguage=sv] [11: http://foodpharmacy.se/2014/12/skall-man-ata-kott-eller-inte/] [12: http://foodpharmacy.se/2014/12/skall-man-ata-kott-eller-inte/] [13: Naturvrdsverket Boverket 2000 Tema Miljml s. 9] [14: http://www.baljvaxtakademin.se/home/kalendarium/dokument/Svensk_sojaodling_nulage_och_framtid_Fredrik_Fogelberg_2010.pdf] [15: http://www.corren.se/nyheter/linkoping/vaxthus-pa-hojden-far-gront-ljus-7566386.aspx] [16: IEA (2003) Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable Future sid. 93] [17: http://www.tekniskaverken.se/sb/biogas/index.xml] [18: http://fof.se/tidning/2014/9/artikel/levande-fossil-ginkgotradet-trivs-i-storstaden] [19: http://www.svtplay.se/video/2577441/naturopolis/avsnitt-3] [20: http://www.dn.se/ekonomi/storsta-inkomstklyftorna-pa-30-ar/] [21: http://www.oecd.org/els/soc/Focus-Inequality-and-Growth-2014.pdf] [22: Att mta vlfrd och hllbar utveckling 2010 s. 104] [23: Spread 2013 Sustainable lifestyles p. 24] [24: Quist et al 2013 Pathways transitions and Backcasting for SD (.pdf) s. 41] [25: IEA (2003) Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable Future sid. 90 & s. 17] [26: Spread 2013 Sustainable lifestyles p. 15] [27: Mter hllbar utveckling i ekonomiska termer, tillfrsel av miljgifter och utvinning av olja pverkar t.ex. denna faktor negativt. Hgre biologisk mngfald och starkare kolsnkor pverkar den positivt. Att mta vlfrd och hllbar utveckling 2010 spec. kap 5] [28: Att mta vlfrd och hllbar utveckling 2010 s. 104] [29: Att mta vlfrd och hllbar utveckling 2010 sid. 104] [30: Spread 2013 Sustainable lifestyles p. 15] [31: IEA (2003) Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable Future sid. 68] [32: Introduktion till moment 2 2014 s. 9] [33: IEA (2003) Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable Future sid. 66] [34: http://reaccess.epu.ntua.gr/LinkClick.aspx?fileticket=L1hQEQ9qMN4%3D&tabid=580&mid=1094 s. 65]

13Hllbara Livsmiljer 2050, Fltstudie