Ljudteknisk ordlista 2010 Ingemar Lindqvist

Den hr ordlistan r den fr svenska sprket hittills mest omfattande fr fackuttryck och freteelser med anknytning till ljudteknik. Den har upprttats med syftet att vara pedagogiskt lttfattlig men naturligtvis krver olika ord och sammanhang olika mtt av frkunskaper hos lsaren. En frklaring fr ordet "audiovisuell" krver t.ex. en mindre komplicerad frklaring n ordet "aliasing". Mlet har varit att listan ska vara till hjlp bde fr den ljudtekniskt oerfarne likvl som fr erfarna ljudtekniker.

Synpunkter och frslag r vlkomna till ingemar@radioarkivet.se

A

AAC = Advanced Audio Coding. Ett ljudkomprimeringsformat fr datorer, en utveckling av mp3-formatet (se d:o) som erbjuder en mer jmn kvalitet n standard mp3.ABSORBENT = akustikskrm fr utdmpning av strande ljudreflexer, ekon, mellan tak, golv och vggar i ett rum eller lokal (se Akustik).A-B STEREO= den vanligaste formen av mikrofonplacering fr stereoupptagning, dr tv mikrofoner placeras p ett visst inbrdes avstnd, frn en halv till tv meter ungefr. Metoden ger en bredare stereobild n t.ex. X-Y (se d:o) men ger oftast stora fasutslckningsproblem.AC = Alternating Current, engelsk benmning fr vxelstrm. Se (motsatsen): DC.ADAPTER = universell benmning p olika slag av omvandlare, t.ex. en konvertering mellan olika typer av kontaktstandarder eller en omvandlare frn ntspnning till DC-spnning.ADRESSERING = benmning p en valmjlighet fr att bestmma till vilken utgng en signal ska sndas, ex.vis p ett mixerbord.A/D ven AD, ADC. Analog till digital omvandling - den frsta lnken i en digital kedja av signalverfring. En AD-omvandlare omrknar spnningsvrdena hos den analoga signalen till digitala binra siffervrden som representerar den analoga signalens styrka vid varje samplingsintervall, bestmd av den valda samplingsfrekvensen (se d:o).AES = Audio Engineering Society, en vrldsfederation grundad 1948 fr att frmja yrkesmn som r involverade i ljudteknisk produktion. Verksamheten syftar till utbildning och standardisering inom ljudtekniken. Har avdelningar i de flesta lnder och sitt hgkvarter i New York.AES/EBU = en digital ljudinterface-standard fr professionell balanserad elektrisk kabelverfring av digital tidsmultiplex 2-kanalig (stereo) audiosignal med 16 bitars kvantisering (i vissa fall upp till 24 bitar) och samplingsfrekvenserna 44,1 eller 48kHz. verfringen sker ver 2-polig ledning plus skrmledare med kontakter av typ XLR-3 (s.k. Cannonkontakt). Signalen har som elektrisk standard en impedans om 110 ohm och en signalspnning frn 3V till 10V t-t. Se ven S/PDIF.AF = Audio Frequency. Synonymt till LF = Low Frequency, och ven p svenska, LgFrekvens = frekvenser inom det hrbara frekvensomrdet = 20Hz - 20.000Hz.AGC = Automatic Gain Control. En elektronikkrets, vanlig i enklare ljudinspelningssystem fr automatiskt reglerad ljudstyrka vid inspelning. En nackdel hos AGC-kretsar r att de aldrig kan vara tillrckligt snabba vid hastiga nivsprng fr att helt undvika fr stark ljudniv p inspelningen. andra sidan kan de aldrig vara tillrckligt lngsamma fr att undvika en upplevelse hos lyssnaren att ljudstyrkan i inspelningen p ett strande stt kontinuerligt ker hiss upp och ned.AIFF (Audio Interchange File Format) = ett okomprimerat ljudformat utvecklat av Apple, en parallell till det mer frekommande WAV-formatet (se d:o) frn Microsoftt.AKUSTIK Varje luftfyllt rum kan betraktas som ett akustiskt svngande system som kan ge resonans vid olika frekvenser. Orgelpipan r ett tydligt exempel p detta fenomen. Boningsrum och andra lokaler kan ha resonanser vid ett flertal olika frekvenser. I mycket sm rum med hrda vggar kan resonanserna bli obehagligt mrkbara och upplevas som skrlliga medan resonanserna hamnar p lgre frekvenser ju strre rummet r och upplevs oftast som mindre besvrande. Vid ringa akustisk dmpning reflekteras ljudet fram och tillbaka mellan rummets vggar, golv och tak. Nr ljudvgorna trffar en vgg kommer en del av ljudet att g igenom vggen och fortplantas till intilliggande rum. En annan del kommer att absorberas av materialet i vggmaterialet och omvandlas till vrme. Ljudenergin som terstr kommer att reflekteras ut i lokalen igen och trffar efterhand ett annat vggavsnitt dr samma sak upprepas. Nr ljudvgen har reflekterats tillrckligt mnga gnger har den frlorat sin energi och har slckts ut. Karaktren hos den efterklang som drvid uppsttt r just det som man kallar rummets, eller salens akustik.AKUSTISK KORTSLUTNING se baffel.AKUSTISK LINS = en srskilt utformad anordning framfr ett hgtalarelement, vanligtvis mellanregister- eller hgtonselement, fr att stadkomma en riktningsspridning av ljudet.AKUSTISK TERKOPPLING = det tjutande ljud som uppstr d ljud frn hgtalaren fngas upp av mikrofonen och genom frstrkningen uppstr s kallad "rundgng", det "rundar".ALAC = Apple Lossless Audio Codec = ett ljudkomprimeringsformat fr datorer utvecklat av Apple fr deras Itunes. Lossless r ett alternativ till mp3, men med mindre frsmring av ljudet. Komprimeringen blir sllan mindre n hlften av det okomprimerade formatet WAV (se d:o). Losslessfiler har ndelsen .m4a.ALGORITM inebr en mycket strukturerad form av datorinstruktioner fr att stadkomma srskilda signalprocesser. Ett dataprogram r en form av algoritm. Olika slag av bitreduktionskodningar r andra exempel.ALIASING = s.k. "vikning", eller "Nyquist-teoremet" (se d:o), d.v.s. den typ av intermodulation (se d:o) som kan uppst om man i ett digitalt verfringssystem frsker verfra signaler med hgre frekvens n halva samplingsfrekvensen. Genom denna effekt kan annars ohrbara frekvenser och HF-strningar vikas ner i det hrbara omrdet och ge otrevliga "spktoner". Aliasing var ett vanligt problem i de frsta CD-spelarna p 1980-talet innan man med versampling (se d:o) kunde avsevrt frbttra filtertekniken i CD-spelarna.AM se AmplitudmoduleringAMPERE = enheten fr elektrisk strm. En ampere = strmmen ver en ledare som totalt har en resistans om ett ohm och spnningsfallet r ett volt frn den ena nden av ledaren till den andra. Uppkallad efter den franske fysikern, matematikern och professorn (1824) Andr Marie Ampre (1775-1836).AMPLIFIER (eng.) frstrkare.AMPLITUD = maximivrde fr en vxelstrmssignalAMPLITUDMODULERING (AM) en ldre moduleringsteknik fr radiosndare dr man lter ljudsignalens styrke- och frekvensvariationer analogt pverka sndarbrvgens styrka. I radiomottagare r lng-, mellan- och kortvgsbanden amplitudmodulerade. Jmfr med Frekvensmodulering (se d:o).ANALOG = motsvarande = verensstmmande = likartad = jmfrlig. I ljudteknisk terminologi anvnds ordet fr att beskriva den konventionella teknik dr vi med hjlp av mikrofoner omvandlar ljudets ondligt varierande luftvibrationer till signaler som i elektrisk form helt motsvarar, r i analogi med, luftsvngningarna och deras styrkor och frekvenser. P samma stt som vxelspnningen frn en mikrofon r analog med lufttrycksvariationerna hos de ljud som mikrofonen fngade upp r frhllandet detsamma hos all annan analog ljudteknisk utrustning. Magnetismen hos ett analogt ljudband varierar analogt med den elektriska signalen frn mikrofonen. Spren i grammofonskivan terger mekaniskt samma styrkevariationer som ljudvgorna hade framfr mikrofonen.Den frmsta orsaken till att vi numera alltmer gr ifrn den analoga ljudtekniken r svrigheten att inom denna teknik skilja ut det nskade ljudet och isolera detta frn strsignaler och annat som kan pverka ljudets renhet och klangfrg. Den analoga ljudsignalen, med sitt frn brjan oftast oerhrt stora dynamikomfng och stora frekvensomfng r mycket lttstrt av olika tekniska omstndigheter. Se ven skordet Digital.ANPASSNING avser oftast anpassning vad gller impedans, t.ex. fr en mikrofons impedansanpassning till en ingng p frstrkare / mixerbord. Mikrofoner frekommer grovt rknat med tv olika slag av impedanser och man brukar vanligtvis bara skilja mellan hgohmiga mikrofoner (cirka 50 kohm) och lgohmiga (200 / 600 ohm). Anpassning freligger om mikrofonens impedans verensstmmer med antingen den ena eller andra typen av ingng.ANSI = American National Standards Institute. En amerikansk standardiseringsorganisation, bildad 1918. Faststller normer fr akustisk apparatur m.m. Kan frvxlas med Microsoft Windows ANSI code pages, som inte r ngra ANSI-standarder.ANTENN = strlningselement fr sndning och mottagning av radiosignaler. Fr att bli effektiv mste antennen bland annat vara utformad och dimensionerad s att resonans uppns med den radiofrekvens man vill mottaga/snda.ANTI-ALIASING-FILTER ett lgpassfilter som fregr AD-omvandlingen fr att frhindra att frekvenser som r hgre n halva samplingsfrekvensen ska passera. Se aliasing.APERTURE. Dmpning av hga frekvenser i sample-and-hold-kretsen vid D/A-omvandling fr att eliminera onskade transientspikar, eller glitchar, som uppstr vid D/A omvandlarens sample-and-hold-switchar. Kallas ven de-glitching.ARMSTRONG, Edwin Howard (1899 - 1954), amerikansk fysiker och en av radioteknikens frgrundsgestalter vid sidan av Guglielmo Marconi, Heinrich Hertz och James Clerk Maxwell. Armstrong utvecklade den typ av FM-radio som idag r den nstan allenardande. De grundlggande principerna fr denna teknik inlmnades och patentsktes 1933. FM-radio innebr att man lter sndarens brvgsfrekvens pverkas analogt av ljudsignalens frekvens- och styrkevariationer. Detta till skillnad mot den ldre AM-tekniken dr man lter ljudsignalens styrke- och frekvensvariationer analogt pverka sndarbrvgens styrka. Frdelen med FM-radio, jmfrt med AM-tekniken, r i frsta hand att strningar lttare kan utslckas p mottagarsidan med ett renare klarare ljud som resultat.ATC Adaptive Transform Coding. Ett bitreduktionssystem.ATF Automatic Track Following. Har till uppgift att automatiskt reglera tracking (sprfljning) i DAT- och Video-8-spelare.ATRAC - Adaptive Transform Acoustic Coding. En bitreduceringsalgoritm framstlld fr MiniDisc. ATRAC har till uppgift att ta bort vissa fr vra ron ohrbara delar i ljudsignalen. Resultatet efter denna kodning r att endast 1/5 av den ursprungliga mngden data terstr, och det r detta som r frutsttningen fr att samma speltid som finns p CD ska kunna rymmas p den betydligt mindre MD-skivan. ATRAC har sedan introduktionen av MiniDisc 1992 vidareutvecklats och ftt allt bttre frmga att ge MD en med CD jmfrbar kvalitet.AUDIO - hela den teknik som relaterar till ljudvgor som r uppfattbara med det mnskliga hrandet, vanligtvis specificerat till frekvensomrdet 20Hz till 20kHz.AUDIOLOGI lran om hrseln.AUDIOMETER apparat fr underskning av hrselfrmgan vid olika tonhjder relativt till olika ljudstyrkor. Resultatet registreras p ett audiogram.AUDIOVISUELL (AV) = ngot som hnfr sig till svl syn- som hrselupplevelse. Audiovisuella hjlpmedel, AV-hjlpmedel anvnds i undervisning fr information frmedlad med kombination av bild och ljud.AUX, AUXILARY (eng) extraingng med linjenivknslighet. I sammanhang med mixerbord r AUX benmning p olika tappningsfunktioner.AVERAGING - medelvrde. En metod fr hantering av fel i digital verfring. Ett saknat eller felaktigt sample erstts av medelvrdet hos omgivande samples.AVMAGNETISERING = en tgrd fr att ta bort s kallad remanens, en onskad permanent magnetism som kan uppst i bandspelartonhuvuden. Apparaten kallas ofta ven defluxer.AVSPELNING - uppspelning, playback av en frut gjord inspelning.AVSPELNINGSFRS = populrt uttryck fr en typ av distorsion som r vanlig frmst vid skivavspelning, dr frsande biljud ofta kan uppfattas p starkare S-ljud och andra starkare diskantljud. Ofta srskilt mrkbart vid lyssning (i stereo) med hrlurar, d S-ljuden kan upptrda lite "fladdrande" mellan ljudkanalerna.

B

BAFFEL = en trplatta eller liknande platta dr man genom ett hl monterar ett hgtalarelement istllet fr att montera hgtalarelementet i en lda. Baffeln har, liksom hgtalarldor, funktionen att hindra ljudvgorna frn hgtalarkonens framsida att "smita tillbaka frbi kanten" till hgtalarkonens baksida, vilket annars skulle gra att ljudvgorna frn konens respektive sidor skulle motverka varandra, vilket brukar benmnas "akustisk kortslutning".BALANSERAD ledning. En effektiv metod fr strningsfri (frmst brumfri) verfring av signaler mellan ljudapparater. Den r nstan allenardande inom professionell ljudteknik och har sin frmsta frdel vid signalverfring p stora avstnd. Principen bygger p anvndning av skrmad 2-ledarkabel dr den ena ledaren har signal som gr i motfas (180 grader) till den andra ledaren. Skrmen har i detta fall den enda uppgiften att vara just allena skrm! Signalen som verfrs finns allts endast mellan de tv innerledarna i kabeln. Eventuella strflt som kan omge kabeln p dess vg kommer i frsta hand att pverka de signalbrande ledarna med lika fas, men eftersom principen bygger p att nyttosignalen verfrs med motsatt fas i respektive ledare kommer strningarna att utslckas nr signalen tas emot av det differentiala balanserade ingngssteget p den apparat som signalen skickas till. Motsatsen r obalanserad ledning, dr signalen verfrs genom en skrmad enkelledare, en teknik som r nstan allenardande inom HiFi-tekniken och fungerar i de flesta fall tillrckligt bra fr verfringar p korta avstnd (hgst 10 meter).BANDBREDD, det frekvensomrde som ett system kan verfra utan dmpning under ett specificerat vrde, vanligtvis normerat till hgst 3dB dmpning.BANDBRUS = brusniv hos ett ljudband som har spelats in men utan att pfras ngon insignal. Ett fabriksnytt aldrig inspelat band har i regel ett svagare brus n ett band inspelat med "tystnad".BANDHASTIGHET = angivelse av hastigheten som tonbandet lper frbi magnethuvuderna p en bandspelare. Hastigheterna anges antingen i antal centimeter respektive tum per sekund och standarden brjar med den hgsta som endast har frekommit p professionella bandspelare : 76 cm/sek resp 30 tum/sek. Alla vriga hastigheter r stegvisa halveringar nedt, vilket i sin tur innebr en frdubbling av speltid p samma bandlngd : 38 cm/sek resp 15 tum/sek - 19 cm/sek resp 7 tum/sek - 9,5 cm/sek resp 3 tum/sek - 4,75 cm/sek resp 1 7/8 tum/sek. ven lgre bandhastigheter frekommer.BANDMIKROFON, en typ av dynamisk mikrofon (se d:o). I bandmikrofonen bestr membranet av ett korrugerat (veckat) band av aluminiumfolie. Genom korrugeringen bildar bandet sjlvt bde fjdrande upphngning och membran som ltt vibrerar fljsamt efter ljudvgorna. Dessutom bildar bandet, som r monterat mellan polerna i ett magnetgap, ven en motsvarighet till talspolen, vars elektriska svngningar tas upp i var ytternde av aluminiumbandet. Bandmikrofonen ger i allmnhet mycket fina prestanda men har ofta visat sig vara en bde mtlig och relativt tung konstruktion i praktisk anvndning.BANDPASSFILTER, ett filter som lter frekvenser inom ett utvalt frekvensomrde passera men dmpar frekvenser under och ver detta frekvensomrde.BASREFLEX, en hgtalarldeprincip med noggrannt dimensionerad, frekvensavstmd ldvolym, och med en lika noggrannt dimensionerad och frekvensavstmd basreflexppning (port) dr hgtalarelementets baktstrlning leds ut p ett stt s att ljudvgorna frn hgtalarelementets fram- och baksidor samverkar. En rtt dimensionerad basreflexhgtalare har hgre verkningsgrad och lgre grnsfrekvens n en sluten hgtalarlda med samma bestyckning av hgtalarelement.BATTERI innebr att ett flertal likartade enheter frenas med varandra i samverkan. Noga uttryckt bestr ett batteri alltid av minst tv seriekopplade celler, men i vardagligt tal kallar vi oftast ven enstaka celler fr batteri. Batterier har den grundlggande egenskapen att de kan omvandla en kemisk energi till en elektrisk energi. Batteriets vsentliga bestndsdelar r anoden, katoden och elektrolyten. Materialen till dessa bestndsdelar r valda efter sina frmgor att antingen avge eller attrahera elektroner, vilket r frutsttningen fr att ngon elektricitet ska kunna alstras i batteriet. Batterier frekommer som icke laddbara fr engngsbruk eller som laddbara ackumulatorer. Ackumulatorer har den egenskapen att de kan mottaga elektrisk energi utifrn och omvandla och lagra denna som en kemisk energi fr att sedan terigen kunna omvandla den lagrade kemiska energin till elektrisk energi.BELL, Alexander Graham (1847-1922) . Skotskfdd amerikan som uppfann telefonen. Den frsta demonstrationen av elektrisk verfring av mnskligt tal med hjlp av hans apparatur skedde 1876. Bell uppfann ven audiometern, ett tidigt hrselhjlpmedel, och han vidareutvecklade Edisons fonograf.BERR - burst error rate. Anger hur mnga felaktiga block i fljd en digitalsignal innehller.BIAS = olika slag av extra tillfrd frspnning fr att bilda en nedre grns, ett "golv" t den signal som skall verfras. Inom ljudtekniken avses mestadels den p svenska kallade frmagnetisering som frekommer inom bandspelartekniken. Bandspelarens inspelningshuvud mste under inspelning tillfras ett svagt konstant magnetflt. Detta bildas av att inspelningshuvudet frses med en hgfrekvent (ofta 100kHz) signal som bildar en brvg utver den ljudsignal som man vill spela in. Denna bias ger en nollpunkt, ett "golv" eller en "trskelniv", som mste finnas fr att rtt arbetspunkt ska uppst hos det anvnda inspelningsbandet. Det r kritiskt hur stor denna frmagnetisering r. Den krver noggrann injustering - "trimning" - och skiljer sig ngot mellan olika ljudband. Med fr stark bias fr man t.ex. frsvagad diskanttergivning men vid fr svag bias uppstr verdriven diskant och frhjd distorsion.BINAURAL (konsthuvudstereo), ett stt att arrangera mikrofoner i syfte att efterlikna vra hrselorgans stt att uppleva riktverkan hos ljud. Tekniken gr ut p att montera in mikrofoner innanfr vra ytterron, eller vanligare, inuti ett konsthuvud. Vid lyssning av binauralt gjorda inspelningar r det ndvndigt att lyssningen sker ver hrlurar. D ger denna teknik ofta en spektakulr upplevelse av kthet och dimension hos inspelningen. Den binaurala inspelningstekniken har en frvnansvrt gammal bakgrund. Det var Mr. Bartlett Jones frn Chicago som redan 1927 anskte om patent fr ett konsthuvud fr stereoljudinspelning. Se Stereo.BINR. Ett frhllande dr det endast finns tv motsatta storlekar, tv lgen, p ett vrde. I det binra rknesystemet finns bara tv baser representerade med antingen en etta eller en nolla. Jmfr detta med det decimala talsystemet, dr basen r tio (ental, tiotal, hundratal o.s.v.).BIT - frkortning fr BInary digiT. Den minsta mngden av en digital information. En bit kan representera endast tv lgen fr denna information, nrvaro eller frnvaro, till eller frn, hg eller lg - eller som det oftast uttrycks, en etta eller nolla.BITSTREAM - s.k. en-bitsteknik. Varje sample motsvaras av den tid det tar att ladda upp och ladda ur en knd kapacitans ver en knd resistans. En frenklad och relativt billig teknik fr D/A-omvandling. Kallas ven pulsdensitetsteknik eller Delta/Zigma-omvandling.BLER - block error rate. Anger antalet felaktiga block per sekund hos en digital signal.BLOCK - digitala ljuddata grupperas i block fr verfring eller lagring.BNC en typ av standardiserad koaxialkontakt med tv versioner anpassade antingen fr 50 eller 75 ohms impedans. Kontakttypen r uppkallad efter mannen som ursprungligen konstruerade densamma BNC = Baby Neill Concelman.BPM = (eng.) Beats Per Minute / taktslag per minut i musik.BRR Bit Rate Reduction. Bitreducering.BRUM entonig lgfrekvensstrning, vanligtvis hrrrande frn ntfrekvensen 50Hz eller frn vertoner till denna frekvens. Orsak till brum finns ofta i felaktiga signalsladdar.BRUS signalstrning med odefinierbar frekvens, oftast ett vsande strljud.BRUSFORMNING - (eng. dithering / noise shaping). En teknik dr man kan minska distorsionen p svaga signaler genom att avsiktligt lgga till brus till signalen, ofta mycket noga avvgt brus vad gller frekvensspektra och styrka. Se ven versampling.BYPASS en anordning som gr att man kan koppla signalen frbi, inte igenom, en enhet. Ofta frekommer en bypass-omkopplare vid t.ex. filter, bas/diskantreglage, fr att koppla signalen s att den inte pverkas av dessa filter.BYTE - en grupp av tta bit (word) som tillsammans bildar en digital information.

C

CARDIOID, se karaktristik.CAV Constant Angular Velocity. En disk vars rotationshastighet (varvtal) r konstant. Gller fr hrddiskar, disketter och grammofoner. Jmfr med motsatsen; CLV - se dito.CCD = en speciell typ av transistorer som r ljusknsliga. Varje transistor motsvarar en bildpunkt. Nr ljuset faller in p CCD:n genom linsen pverkas transistorerna olika beroende p ljuset. Signalen, som r analog, gr sedan vidare till en ADC (Analog to Digital Converter) som omvandlar signalen binrt till ettor och nollor. Processen benmns "kvantifierande", allts att varje ljuspuls fr ett matematiskt vrde. Slutligen gr signalen vidare till en DSP (Digital Signal Processor), som konverterar vrdena frn ADC:n till en bild. Hur bra bildkvalitn blir beror till stor del p de hr kretsarna; hur mnga transistorer CCD:n r uppbyggd av och hur mnga CCD:er som samarbetar, hur snabb ADC:n r och hur avancerad DSP:n r.CCIR = tonkorrigeringskurva fr bandspelare. Identisk med IEC-kurvan. Standardiseringsorganisationen CCIR = Comit Consultatif International des Radiocommunications (fra) - Consultative Committee International Radio (eng.). En avdelning inom den Internationella Teleunionen (ITU) vars uppgift r att ta fram regelverk och standarder som rr verfring av radiosignaler, med termen "radio" i dess vidaste betydelse ven fr omrdena television och telefoni. CCIR har hgkvarter i Geneve, Schweiz.CD = Compact Disc. Inregistrerat varumrke fr det r 1982 av Sony och Philips i samarbete framtagna optiska systemet fr skivor. Att det blev ett samarbete mellan dessa i andra sammanhang konkurrerande varumrken var ingen tillfllighet. Sony hade ett stort frsprng nr det gllde know-how om digitalljud. Philips sin sida hade lng erfarenhet av optisk lagring och lsning p skiva frn sitt dtida LaserVision-system (fr video). Kostnaderna att forska fram CD-systemet sgs ha uppgtt till cirka 16 miljarder SEK. CD-skivans popularitet fick dock en trg start och det var frst r 1987 som CD-spelarna ndde ett genombrott. Det ret sldes nmligen samma antal CD-spelare som antalet skivspelare fr vinyl. Vid fabrikationen av skivan formsprutas den smlta polykarbonatplasten med hgt tryck mot en stamper, en nickelmatris. Plasten kyls av och resultatet r en skiva som p sin ena sida har det frn stampern ingjutna spret av pits (gropar) som r sjlva inspelningen. Spret har mikroskopiska egenskaper - det tgr cirka en halv miljon pits fr att beskriva en sekunds musik - ett mnskligt hrstr som ligger lngs med sprriktningen p skivan r s tjockt att det tcker 30 spr p CD-skivan. Varianter p CD-skiva finns i form av CD-I (Interactive, multimedia), CD-R (Recordable - inspelningsbar men ej raderbar), CD-RW (Re-Writable - inspelningsbar och raderbar), CD-V (Video fr video och CD-ljud enligt MPEG-1), CD-ROM (Reed Only Memory fr datalagring).Inom CD-tekniken frekommer ett flertal olika standarder specificerade av Philips i en serie bcker dr namnen p de olika standarderna anspelar p frgen p bckernas prmar. Red book r den vanligaste CD-standarden fr vanliga audioinspelningar, benmnd CD-DA. Orange book avser standard fr inspelbara CD-skivor (CD-R) fr ljudinspelning, bilder (Photo-CD) eller datalagring. Yellow book r standard fr CD-ROM fr lagring av datainformation av olika slag. Bcker, stillbilder och ven rrliga bilder med enklare ljud. Green book r standard fr interaktiv CD fr rrliga bilder och spel. Se ven DVD.CDS = Cinema Digital Sound. Digitalt ljud fr biograffilm, dr ljudet lagras som en optisk kod direkt p filmremsan.CIRC = Cross Interleaved Reed-Solomon Code. Standardiserad felkorrigeringsalgoritm i CD, DAT och MD.CLOCK - se word clock.CLV Constant linear Velocity. En disk som varierar sin rotationshastighet fr att uppn konstant sprhastighet. Oavsett var p skivan avlsning / inregistrering sker s r sprhastigheten densamma. Anvnds i CD och MD-systemen. Jmfr med motsatsen; CAV se dito.CMRR, se Common Mode Rejection Rate.COAXIAL kabel, se koaxialkabel.COMMON MODE REJECTION RATE (CMRR), anger i antal dB frmgan hos en ingngsfrstrkare eller utgngsfrstrkare i ett balanserat signalverfringssystem att utslcka signaler (strningar) som har lika fas i bde hot respektive cold ledare. Se Balanserad ledning.CONSUMER synonym beteckning fr det av Philips och Sony i samarbete utvecklade interface-formatet S/PDIF (se d:o)CROSS TALK, verhrning av audioinformation frn nra angrnsande ljudkanaler p grund av bristande kanalseparation, se d:o.CUE, medhrning fr avlyssning p bandspelare under snabbspolning fr att lttare hitta mellan olika avsnitt i ett inspelat band. I mixerbord frekommer uttrycket cue som anger frlyssning fr kontroll av inkommande ljud i en kanal utan att dra upp dess regel. Ett annat uttryck fr samma sak r Foldback.CURIE-punkten r benmningen fr den temperaturpunkt, cirka 180 C, vid vilken ferromagnetiska material frlorar sin spontana magnetiska polarisering. Efter nedkylning kommer det ferromagnetiska materialet att permanent behlla det magnetiska status som fanns nr temperaturen lg vid Curie-punkten. Detta status kan drefter endast frndras om kombinationen av hetta (180 C ) och magnetism freligger. r en frutsttning fr hela den teknik som rr inspelning p Magneto-Optiska (MO) och MD-skivor. Uppkallad efter den polsk-franske kemisten, fysikern och professorn vid Sorbonne (1909) och nobelpristagaren i fysik (1903) och nobelpristagaren i kemi (1911) - Marie Curie (1867-1934). Hon var upptckare av tv grundmnen, radium och polonium.

D

D/A (ven DA, DAC) Digital till analog omvandling - den sista lnken i en digital kedja av signalverfring. En DA-omvandlare konverterar den serie av digitala binra siffervrden som representerar den analoga signalens stndiga spnningsvxlingar vid varje samplingsintervall, bestmd av den valda samplingsfrekvensen.DAB (Digital Audio Broadcasting). Digital ljudradio med nstintill CD-kvalitet. NRSC (National Radio Systems Committee) anser att detta ska bli framtidens digitala rundradiosystem. Den strsta skillnaden jmfrt med vanlig analog FM-radio, dr varje programkanal snds p egen sndarfrekvens, r att man i DAB kan snda ett flertal programkanaler i en s kallad ensemble ver ett knippe frekvenser. Man anvnder en bitreduceringsalgoritm kallad Coded Orthogonal Frequency Division Multiplex, som reducerar datamngden till cirka en femtedel, 80%. Datastrmmen som snds ut frdelas ver ett antal brvgor tillsammans med en felrttande kod vilket slutligen resulterar i en signal med stor strtlighet. Frutom sjlva programljudet kan ocks annan intressant information sndas med DAB ssom text, grafik eller till och med rrlig videoinformation. I en DAB-ensemble ingr ven en gemensam meddelandekanal fr t.ex. trafikinformation. Denna informationskanal kan lyssnaren sjlv vlja att aktivera eller avaktivera.DAC se D/ADAT (Digital Audio Tape). Digital kassettbandspelare fr en speciell typ av bandkassetter som innehller ett 3,81 mm brett band av metal-typ. Standarden faststlldes i augusti 1986 av EIAJ (se d:o) och bygger bland annat p att tonhuvudena sitter p en roterande trumma, 30mm diameter med varvtalet 2000 RPM och att bandet transporteras frbi dessa huvuden med den mycket lngsamma hastigheten av 8,15mm/sekund. Genom den mekaniska uppbyggnaden lnar DAT-spelaren ider frn videobandspelarnas vrld, fast i miniatyriserad form. Nr det gller signalhantering s r slktskapet med CD-spelarna tydlig.DATAKOMPRESSION, se kompressiondB / deciBel mttenhet uppkallad efter upphovsmannen Alexander Graham Bell. Vrt hrselsinne bestr till det yttre av vra ron, men nnu viktigare r de processer som sker inne i vr hjrna fr att sortera och bearbeta de signaler som kommer frn vra ron. Det svagaste ljud ett friskt ra kan uppfatta vid det som kallas hrseltrskeln har en styrka av en tjugo-milliontedel av en Pa (20 Pa), vilket r ungefr en 5 000 000 000-del av de normala ljudstyrkor vi omges av till vardags. Tryckfrndringen vid hrseltrskeln r faktiskt s liten att nr den stadkommer en inbuktning av vr trumhinna motsvarar denna rrelse diametern av en vtemolekyl.Om vi skulle mta ljud i enheten Pascal skulle vi f otympligt stora tal att handskas med. Drfr anvnder vi en helt annan skala - deciBel eller dB-skalan. Denna verensstmmer bttre med den mnskliga hrselns stt att reagera logaritmiskt p ljudstyrkefrndringar. deciBel i sig r inget fast vrde ssom t.ex volt eller ampere. Med dB anges enbart hur ett uppmtt vrde frhller sig i jmfrelse med en standardiserad referensniv. Mnga olika slag av sdana referensniver finns. Hr fljer ngra:dBA, akustisk ljudniv med referensen satt vid vad som brukar kallas hrseltrskeln, allts det svagaste ljud en mnniska normalt kan uppfatta, dr 0 dBA motsvarar 20 Pa. Referensen dBA r framfrallt mycket vanlig vid bullermtningar.dBf, anger antenningngsknslighet fr en radiomottagare.dBFS, anger antal deciBel i frhllande till digital absolut toppniv dr 0 dBFS r full utstyrning (alla bitar=1).dBm, absolut effektniv med referensen 0dBm=1milliwatt ver 600 Ohms last. Under denna frutsttning motsvarar 0 dBm spnningsvrdet 0,775V.dBr, relativ effektniv relativt till en annan punkt i en verfringskedja. Frekommer i sammanhang dr man vill jmfra tv olika signalniver med varandra.dBspl (spl = sound pressure level), motsvarar dBA.dBu, absolut spnningsniv med referensen 0 dBu = 0,775 V. Liknar referensen dBm, men till skillnad mot dBm frutstts hr inget betrffande impedansen, lasten. Detta r den oftast frekommande referensen vid mtningar inom professionell ljudteknik.dBV, absolut spnningsniv med referensen 0 dBV=1 Volt. Frekommer som referens endast inom konsument-HiFi.dBW, absolut effektniv med referensen 0 dBW=1 Watt.dBW/m, anger en hgtalares knslighet. Anger ljudtryck i dB per watt inmatad elektrisk effekt, mtt p 1 meters avstnd framfr hgtalaren.dBx, varumrke fr ett analogt brusreducerings-system.DB-9. Ett 9-poligt kontaktdon, ven kallad 9-polig D-sub, som vanligtvis anvnds fr RS-232 seriell verfring, eller fr RS 422 seriell dataverfring.DB-25. Ett 25-poligt kontaktdon, ven kallad 25-polig D-sub, som vanligtvis anvnds fr RS-232 seriell verfring.DC = Direct Current, engelsk benmning fr likstrm. Se (motsatsen): AC.DCC (Digital Compact Cassette) utvecklades och introducerades i samarbete mellan hollndska Philips och japanska Matsushita 1991, och var tnkt att bli den naturliga eftertrdaren till den vanliga analoga ljudkassetten, ursprungligen skapad och introducerad av Philips 1963. DCC var lnge en hrd konkurrent till MD-systemet och ansgs i de tidigaste ren ha en bttre ljudkvalitet n dtida MD. I den massiva reklamsatsningen frn Philips framhlls kompatibliteten med de vanliga kassetterna eftersom DCC-spelarna kunde spela upp inspelningar frn sdana ocks. Detta sades vara en frdel, inte minst jmfrt med MD, men d DCC inte kunde gra inspelningar analogt p den gamla typen av kassett s var kompatibliteten av alltfr tveksamt vrde. DCC hade, till skillnad mot t.ex. DAT stationrt tonhuvud. Till skillnad mot MD hade man en bitreduktion om 4:1 i sin bitreduktionsmetod som kallades PASC (Precision Adaptive Subband Coding). Matsushita drog sig s smningom ur detta projekt (1995), och detta, tillsammans med framgngarna fr MiniDisc-systemet, som s smningom gav samma eller bttre ljudkvalitet, blev ndastten mot DCC. ven Philips avslutade (1999) alla satsningar p DCC-systemet.DE-EMFASIS - se pre-emfasis.DE-ESSER, en frekvensberoende form av dynamiklimiter som med mycket snabb attacktid begrnsar diskanten d en frinstlld niv hos diskantenergin i programsignalen verskrids.DEFLUXER se avmagnetisering.DEGLITCHER en s.k. sample-and-hold-krets i en D/A-omvandlare. Sample-and-hold-kretsen har till uppgift att lsa av och hlla det avlsta vrdet stabilt under omvandlarens insvngnings och utsvngningsfrlopp, vilket annars skulle ge upphov till strningar (glitch).DELAY, en apparat som har till uppgift att tidsfrdrja ljudsignalen.DELNINGSFILTER - en enhet som har till uppgift att dela upp frekvensspektrat i tv eller fler delar fr att avpassa signalerna fr bashgtalare och hgtalare fr de hgre frekvenserna. Delningsfilter kan vara aktiva dr frekvenserna delas upp med elektronisk filterapparatur, eller (oftare) passiva filter dr delningen sker med hjlp av en kombination av spolar och kondensatorer.DELNINGSFREKVENS - uppgift om vilka frekvenser som valts fr uppdelningen i delningsfiltret fr hgtalaresystemet.DIGITAL ljudteknik innebr att de ursprungliga analoga ljudsignalernas ondligt varierande vgmnster omvandlas och beskrivs med enbart binra siffervrden bestende av de tv motsatsfrhllandena - ett eller noll / svart eller vitt / nrvaro eller frnvaro, eller vad vi nu fredrar att kalla dessa tv motsatta vrden. Grundprinciperna till det digitala ljudet faststlldes s tidigt som 1937 av Alec Reeves vid International Western Electronics i Paris. Redan p den tiden kunde man teoretiskt se frdelarna hos denna teknik, dr lagringsmediet ( skivan eller bandet ) inte lngre kan frga signalens egenskaper med avseende p brus, svaj, distorsion, frekvensgng, etc. Genom digital signalbehandling av de frn brjan analoga signalerna kan man f en total kontroll och reducera behovet av intrimning och efterjusteringar hos ljudsystemet. Den valda digitala formen och dess i frvg definierade ramar ger i fortsttningen full kontroll av systemets begrnsningar. Den valda samplingsfrekvensen t.ex. har den avgrande betydelsen fr den vre grnsfrekvensen fr det ljud man ska kunna verfra. De digitala ordens bitantal och den valda typen av kvantisering avgr i sin tur grnserna fr hur stora dynamiska frlopp man vill att systemet ska kunna terge.Alec Reeves grundforskning var inte praktiskt tillmpbar med de tekniska frutsttningar som stod till buds p den tiden. Den frsta frutsttningen fr den fortsatta utvecklingen var tillkomsten av transistorn 1948. Under slutet av 1950-talet inleddes frsk att praktiskt tillmpa digitala ljudverfringar. I det hr tidiga stadiet handlade det frst och frmst om att frska dra frdelar ur den digitala tekniken fr att stadkomma frbttringar p telefontrafiken. Det skulle dock drja en bit in p 1960-talet innan ngra egentliga resultat av frsken kunde ns. Den digitala ljudtekniken har sedan ftt en avgrande betydelse inom den moderna telefonkommunikationens vrld, inte minst idag i vra sm mobiltelefoner som inte hade kunnat stadkommas med den gamla analogtekniken. nd r det frmst fr dess frdelar i olika HiFi-sammanhang som vi idag vrdestter det digitala ljudet. Vgen dit har dock varit mycket lng. I slutet av 1960-talet inledde ett flertal rundradiobolag, framfrallt japanska NHK och brittiska BBC med flera att experimentera med PCM-kodad ljudinspelning. De frsta resultaten nddes hos japanska Denon 1972 i samarbete med NHK. Mot slutet av 70-talet brjade Sony att marknadsfra sitt PCM1630-system som innebar att mjligheterna till digital inspelning och hrdvara fr detta spreds till mnga inspelningsstudior vrlden runt. Lagringsmedium fr 1630-systemet var U-Matic videokassetter. En enklare variant p detta system var det av EIAJ standardiserade PCM-F1-systemet med 14, alternativt 16 bitar och den udda samplingsfrekvensen 44,056kHz. ven detta system var avsett att kombineras med videobandspelare som medium. De hr externa processorerna med sina tillkopplade videobandspelare var dock mycket obekvma att anvnda fr ljudinspelning men de gav en ljudkvalitet jmfrbar med den senare tillkomna CD-tekniken.Det riktigt stora genombrottet fr den digitala ljudtekniken kom frst i oktober 1982 med Compact Disc, CD. Denna fr sin tid oerhrt hgteknologiska landvinning hade stadkommits genom samarbete mellan japanska Sony och hollndska Philips. Genom CD-skivan uppnddes i ett slag en dittills overtrffad ljudtergivning, frn studiomikrofonen till hemmastereons hgtalare. Med tillkomsten av CD-skivan har ansprken p god ljudtergivning hjts. Man anvnder numera ofta uttryck som "CD-kvalitet" och menar d inte enbart CD-skivan, utan en mycket hg ljudteknisk standard i strsta allmnhet.DIN - Deutsche Industrie Norm, avser ett under 60- och 70-talen mycket omfattande standardiseringsarbete frn Deutsches Institut fr Normung. Inte minst inom ljudtekniken har det frekommit standardiseringar, DIN-normer.DIN, p senare tid en frekommande benmning fr Digital Input digital ingng. Motsatsen r DOUT.DIN UNLOCK ett felmeddelande som frekommer p displayen vid anvndning av digital ingng (DIN). Innebr att den digitala ingngen inte mottager ngon signal som den kan lsa sina PLL-kretsar (Phase Locked Loop) p. Man kan ocks uttrycka det s, att den inte mottager ngon klocksignal. Normalt rttar det hela till sig om en lmplig digital signal kopplas till apparatens ingng.DIOD r den enklaste formen av halvledarkomponent. Dioden kan beskrivas som en elektrisk ventil, eftersom dess grundlggande egenskap r att den kan leda strm i endast en riktning (framriktningen) men blockerar strmmen i den andra riktningen (sprriktningen) - drav benmningen halvledare (semiconductor). Alla dioder har den grundegenskapen men de kan framstllas och avpassas fr att tjna mnga olika syften, som zenerdioder fr spnningsstabilisering, kapacitansdioder i kanalskningskretsar fr radio / TV, och dioder fr olika optiska applikationer, som t.ex. lysdioder. Se ven skorden LED, Laser och Transistor.DISTORSION - en onskad frndring av signalernas vgformer nr de passerar en ljudapparat. Distorsion frekommer oftast som s.k. harmonisk distorsion, ven kallad klirr, som innebr att onskade vertoner, som inte fanns i den ursprungliga signalen, alstras av ofullkomligheter i ljudanlggningen. En form av harmonisk distorsion r intermodulation (IM-distorsion) som avser en form av frvrngning som uppstr nr tv eller flera toner i kombination med varandra bildar nya strtoner vars frekvens r summan och/eller skillnaden av de ursprungliga tonerna i signalen. En srskilt obehaglig form av harmonisk distorsion r s.k. tredjetonsdistorsion, som avser de onskade vertoner vars frekvens r 3 gnger hgre n grundtonen hos den ursprungliga signalen. Ofta anges distorsion som THD; Total Harmonisk Distorsion, som ger ett summerat vrde av harmonisk distorsion. Distorsion anges vanligtvis i procentuell storlek i frhllande till grundtonen, men det frekommer ven att styrkefrhllandet hos THD+N (THD plus brus) anges i dB. Se ven klippning.DITHERING, ven kallad brusformning (se d:o).DOLBY - varumrke fr Dolby Laboratories, England och USA. Fretaget och namnet r synonymt fr analoga brusreduktionssystem som Dolby A, B, C, S och SR, som bygger p olika slag av sinnrika frekvensberoende kompandersystem vars syfte var att minska brus hos analog bandinspelning. Namnet Dolby frekommer numera ven hos mnga former av kodningssystem, bland annat fr surroundljud fr film och man har ven haft en framtrdande roll vid forskningsarbetet bakom MD-systemets ATRAC. Fretaget grundades 1967 av den amerikanskfdde, men sedan 1961 i England bosatte, elektronikingenjren Ray M. Dolby, som ven r bermd fr att ha ingtt i det team av forskningsingenjrer hos amerikanska Ampex som i det tidiga 1960-talet konstruerade vrldens frsta fungerande videobandspelare.DOLBY AC-3, en kodningsteknik fr lagring och verfring av en eller flera kanaler av ljud.DOLBY DIGITAL, ett digitalt ljudformat som anvnder sig av Dolby AC-3 fr biografljud, DVD-video och digitala sndningar. En Dolby Digital datastrm kan ven innehlla information fr hur konsumentdekodrar ska konfigurera ljudet fr att passa olika system.DOLBY DIGITAL (AC-3) - system fr bioljud. Kallas ven AC-3. Signalen lagras digitalt p antingen en DVD- eller LaserDisk-skiva och innehller sammanlagt sex kanaler: hger och vnster fram, hger och vnster bak, center samt en srskild kanal fr djupbasen. Den senare har allts inte fullt frekvensomfng ock kallas drfr i vissa sammanhang fr en ".1"-kanal. Dolby Digital har formatet 5.1. Det krvs en dekoder fr att kunna spela upp de sex kanalerna och denna finns i moderna surroundfrstrkare eller DVD-spelare.DOLBY PRO LOGIC. ldre analogt bioljudsystem. Ljudspret till filmen innehller fyra kanaler (hger och vnster fram, center samt bakkanal) som kodas s att den kan verfras via tv kanaler. De tv kanalerna lagras sedan p en videokassett eller snds ut via en stereosignal i TV-utsndningen. Det krvs en Pro-Logic-dekoder fr att omvandla signalen till de ursprungliga fyra kanalerna, och denna dekoder finns i alla nyare surroundfrstrkare.DOLBY SURROUND r en konsumentversion av det analoga Dolby Stereo multikanalsfilmformatet.Det mjliggr att ett stereospr kan innehlla fyra kanaler ljudinformation (vnster, center, hger ochsurround).DOLBY SURROUND PRO LOGIC dekodningsstandard fr Dolby Surround som terfinns i miljontalshemvideosystem.DOPNING = en avsiktligt tillfrd orenhet som tillfrs en halvledarkristall. Genom detta stadkoms en kning av mngden ledande elektroner (N-typ av halvledare) eller en kning av mngden ledande hl (P-typ av halvledare). Dopning r av avgrande betydelse fr de egenskaper man uppnr vid tillverkning av transistorer eller dioder.DOPPLEREFFEKTEN - en akustisk effekt vi upplever nr en ljudklla befinner sig i rrelse i hg hastighet s att avstndet antingen minskar, varvid man fr intryck av att tonhjden kar. Motsatt effekt uppstr nr ljudkllan avlgsnar sig, d upplevelsen blir att tonhjden minskar. Den vanligaste upplevelsen av dopplereffekten fr vi nr vi hr sirenerna frn ett utryckningsfordon i hg hastighet.DROPOUT, korta signalbortfall, ett vanligt problem frmst vid anvndning av bandspelare (kan ven frekomma hos CD). Orsakas exempelvis av smuts- eller dammpartiklar eller dliga bandskarvar eller defekter hos bandets magnetiska skikt.DSP Digital Sound Processor. En dataprocessor som specialanpassats fr att utfra olika frndringar hos en digitaliserad audiosignal. Ett vanligt anvndningsomrde r t.ex. olika EQ (se D:o)DTRS - Digital Tape Recording System - varumrke fr det av Tascam utvecklade DA-88, som r ett idag mycket frekommande digitalt mngkanalinspelningssystem.DTS = Digital Theatre System. Bioljudsystem med sex (5.1) kanaler och konkurrent till Dolby Digital (se d:o). Anses som ngot bttre n Dolby Digital eftersom ljudet lagras med mer information. Endast ett ftal DVD-skivor finns med DTS-ljud.DVD (Digital Versatile Disc) r ett skivmedium som bygger p samma teknik som CD-skivan och med skivor som har samma fysiska mtt som CD-skivan, men som kan lagra upp till sju gnger strre mngd data n CD. Liksom hos CD-skivan finns icke inspelbara DVD men ven inspelningsbara fr engngsbrnning (DVD-R, DVD+R) eller fr upprepad brnning (DVD-RW, DVD+RW).DYNAMIK - frhllandet mellan den strsta och minsta signal ett ljudsystem kan terge. Begrnsas av bruset fr svaga signaler och distorsionen fr starka signaler. Frvxlas ofta med termen signal-brus-frhllande (eng. S/N, signal-to-noise ratio), vilket avser frhllandet mellan maximal signal och brus i den verfrda signalen, utan hnsyn till huruvida det tekniska ljudsystemets fulla potential har utnyttjats. Bde fr dynamik och fr signal-brus-frhllande anges vrdet i enheten deciBel.DYNAMISK MIKROFON. En mikrofonprincip som bygger p att en spole av koppartrd r fastsatt p ett membran. Trdspolen kan rra sig fritt i ett kraftigt magnetflt och nr membranet utstts fr ljudvgor kommer detta att rra sig, och drmed kommer ven trdspolen att rra sig i magnetfltet. Den vxelspnning som d induceras i spolen r en elektrisk motsvarighet, analogi, till ljudvgorna.DMPFAKTOR kallas kvoten mellan belastningsimpedansen och en frstrkarutgngs inre motstnd. Generellt anses en hg dmpfaktor (ver 20) ge frutsttningar fr god transienttergivning.

E

EBU (European Broadcasting Union). En samorganisation fr vsteuropeiska rundradio- och televisionsbolag (i fortsttningen kallade radiofretag), grundad i engelska Torquay i februari 1950 och syftande till att bland annat faststlla olika tekniska standarder. EBU r vrldens strsta yrkesverksmssiga sammanslutning av nationella radiofretag med 72 aktiva medlemmar i 52 lnder i Europa, norra Afrika och Mellanstern. Det europeiska utsndningsomrdet strcker sig frn vstligaste Europa till och med vstra Ryssland, Turkiet, Libanon, Jordanien och Israel. Lnderna i Afrika r Algeriet, Marocko, Tunisien, Libyen och Egypten. Fr anslutning till EBU mste radiofretagen ven vara anslutna till Internationella Telekommunikations-Unionen. Frn 1993 skedde ett samgende med OIRT - den tidigare steuropeiska organisationen fr rundradiofretag. Ett av de mer spektakulra sammanhangen dr vi knner igen EBU r det sedan 1956 rligen terkommande evenemanget European Song Contest.EDISON, Thomas Alva (1847-1931) amerikan som uppfann fonografen (1877) och drmed blev grundare till Det Inspelade Ljudet. Edison r bermd fr mnga andra uppfinningar, bl.a. gldlampan (1879). Han bidrog till telegrafins, telefonins och filmteknikens utveckling.EFFEKT = elektrisk arbetsmngd, eller energi per sekund. Se skord Watt.EFFEKTIVVRDE, se RMSEFM - Eight to Fourteen Modulation. Kanalkod fr CD och MD. 8 databitar representeras av 14 kanalbitar.EIA (Electronic Industries Alliance) En organisation som grundades 1924 och som tillvaratar hemelektronikfabrikanternas intressen och medverkar vid faststllande av olika tekniska standarder.EIAJ - Electronics Industries Association of Japan. Medverkade bland annat till att stta en mycket tidig form av japansk standard fr digital ljudinspelning dr videoband anvndes som media under det tidiga 80-talet. Standarden freskrev bland annat 14 bitar (i vissa fall 16 bitar) och en samplingsfrekvens om 44,056kHz.EKO - reflexion av ett ljud. Efterklang och eko r varianter p samma fenomen. Medan eko innebr distinkta upprepningar av ett ljud innebr efterklang en mera diffus och kontinuerligt dmpad terklang av ett ljud. Se ven Akustik. Frutom det naturliga akustiska ekot frekommer inom ljudproduktion speciella effektenheter som efterliknar det naturliga ekot eller som kan stadkomma efterklang av mera artificiellt slag fr att uppn olika effektfulla klanger.ELECTRETMIKROFON. En mikrofon vars principiella funktionsstt liknar en kondensatormikrofon (se d:o). Skillnaden gentemot kondensatormikrofonen r att electretmikrofonen har en permanent elektrisk laddning (polarisering) som eliminerar behovet av en externt tillfrd polariseringsspnning. Dock finns, precis som hos kondensatormikrofonen ven hos electretmikrofonen ett behov av internt frstrkarsteg, vilket krver att drivspnning tillfrs utifrn via mikrofonens sladd. Elektretmikrofoner ger i allmnhet mycket god valuta fr pengarna, de har oftast en mycket rak frekvensgng men r mer brusiga n kondensatormikrofoner och framfrallt jmfrt med dynamiska (se d:o) mikrofoner.ELEKTRON r en elementarpartikel med en negativ laddning (-) vars motsats r positron som har samma egenskaper som elektronen men motsatt laddning (+). Neutronen har ingen elektrisk laddning, den r neutral.EQ (equalization) - en avsiktligt stadkommen ojmnhet i en frekvenskurva fr att ka eller minska styrkan hos ett eller flera frekvensavsnitt i det hrbara omrdet. I vissa fall har eq stadkommits fr att bttre tillgodose olika sikter om hur ljud br lta. Oftast sker detta med hjlp av en equalizer (se d:o). I andra fall sker eq enligt strikt normerade frekvenskurvor, ssom vid t.ex pre-emfasis eller motsatsen, de-emfasis (se Preemfasis).EQUALIZER (EQ), en mer eller mindre komplicerad form av tonkurve-kontroll. Frn ett enkelt filter till bas/diskant-kontroll till oktavfilter eller tersfilter. Se grafisk equalizer, respektive parametrisk equalizer.EXPANSION innebr motsatsen till kompression (se d:o). Vid expansion frstrks starka signaler medan svaga signaler dmpas vilket medfr att dynamiken kas. Expansion utnyttjas ofta i olika former av brusreduceringar och d alltid i kombination med kompression. I en Dolby typ A, B, C, S och SR, i DBX, m.fl., lter man signalen i samband med inspelning genomg en kompression, fr att drefter vid avspelning lta signalen passera en expansion. Slutresultatet blir att framfrallt bandbruset kommer att gra sig mindre mrkbart.

F

FADER - ett frn engelskan verfrt uttryck fr mixerbordets skjutreglar med vilka man manvrerar styrkefrhallandena fr respektive ljudkanal.FANTOMMATNING (eng. phantom powering). En metod att distribuera en DC-spnning frn en mikrofonfrstrkares ingng, via den balanserade mikrofonkabeln fram till mikrofonen. Anvnd fr att spnningsfrsrja kondensatormikrofoner (se d:o). Den vanligaste DC-spnningen fr fantom-matning r 48v.FASLGE = tidsfrhllanden fr vxelstrmmar. Strmmar och spnningar ligger i fas nr de nr sina maximum- eller minimumlgen samtidigt.FELKORRIGERING ett stt att frebygga mot fel, d det kan hnda att ngon etta eller nollatappas bort eller blir av osker valr nr bitstrmmen sparas p disk eller skickas ivg i en kabel.Drfr lgger man ofta in ngra kontrollbitar med jmna mellanrum i bitstrmmen. Kontrollbitarna hjlper uppspelningsprogrammet att upptcka fel p bitstrmmen. Om det finns tillrckligt mngakontrollbitar s kan de till och med anvndas fr att reparera och helt terstlla fel i bitstrmmen.FERRIT ett mycket hrt magnetiskt material som inte har elektrisk ledningsfrmga. Ferrit anvnds bland annat som material till transformatorkrnor.FLAC = Free Lossless Audio Codec. Ett digitalt ljud-fil-format fr bit-komprimerad lagring av ljud, utan att ngon information gr frlorad.FLETCHER-MUNSON - namnen p de tv forskare som mtte upp och dokumenterade kurvor fr den tmligen olinjra frekvensgngen hos det mnskliga hrandet. De pvisade dessutom att frekvensgngen hos det mnskliga hrandet varierar beroende p ljudets styrka. rats strsta knslighet ligger vid tonomrdet 3 - 5kHz. Vid mycket lga frekvenser har vr hrsel betydligt mindre knslighet vilket medfr att vi frskonas frn mnga ljud som alstras i vr egen kropp och som vi annars skulle stras av som ett stndigt bullerljud frn frmst vrt eget hjrta och cirkulationen i vrt blodsystem.FLUTTER - benmning p mer hastiga dallrande svaj i bandspelare eller skivspelare.FREKVENS = antal i frhllande till tid hos ett med jmna mellanrum repeterat skeende. Tonhjd kan anges i frekvens. Ju hgre frekvensen r desto hgre r ocks tonhjden. Anges i enheten Hertz (Hz) som i sin tur anger antalet svngningar per sekund. 1 Hz = 1 svngning per sekund, 1kHz (kiloHertz) = ett tusen svngningar per sekund, 1 MHz (megaHertz) = en miljon svngningar per sekund. Se Hertz.FREKVENSGNG - en angivelse av hur pass opverkat av frekvensndringar styrkefrhllandet / verkningsgraden r i en ljudapparat. Nr styrkefrhllandet r mycket lika ver hela det nskade frekvensspektrat brukar det kallas "rak" frekvensgng.FREKVENSMODULERING (FM) = en moduleringsteknik fr radiosndare dr man lter ljudsignalens styrke- och frekvensvariationer analogt pverka sndarbrvgens frekvens. Jmfr med Amplitudmodulering.FREKVENSOMFNG - ocks kallad bandbredd och r en angivelse av den hgsta och lgsta frekvensen i en signalverfring eller i en apparat. Vid angivelse av frekvensomfnget mste ocks anges storleken p hur stor avvikelse som finns i styrkefrhllandet i den verfrda signalen, oftast en styrkeavvikelse p hgst 3dB.FULLRANGE, en term som r vanlig nr man talar om filter fr hgtalare. Nr man talar om fullrange menar man vanligen full bandbredd, vanligen 20Hz - 20 000HzFULL SCALE, se dBFS.FYSIOLOGISK VOLYMKONTROLL, se Loudness.FRMAGNETISERING - se bias.

G

GAIN - frn engelskan verfrd benmning p en kontroll fr ndring av signalstyrka.GRAFISK EQUALIZER, en tonkontroll p vilken varje frekvensband (oftast fast uppdelat i oktaver eller i ters) representeras med ett vertikalt monterat skjutreglage s att positionerna fr varje reglage grafiskt ungefrligt visar den erhllna frekvenskurvan. Se equalizer.GRANULATIONSBRUS, en hrbar frvrngning av signalen som ett resultat frn kvantiseringsfel. En tgrd mot granulationsbruset r att tillfra dithering-brus (se d:o).GRUNDTON kallas frsta och sista (ttonde) tonen i varje tonarts skala, liksom lgsta tonen i ett ackord. Inom ljudtekniken anses oftast grundtonen vara frsta deltonen varefter fljer andra, tredje o.s.v. vertonerna. Se vertoner.

H

HAAS-EFFEKTEN, ven kallad tidsskillnadseffekten, r en av de tv viktigaste faktorerna fr vr frmga att uppfatta riktningen hos olika ljud. I de fall ljud nr vrt vnstra och hgra ra precis samtidigt och med samma ljudsintensitet kommer vi att uppfatta att detta ljud kommer rakt framifrn. Om vi istllet tidsfrdrjer ljudsignalen som nr det ena rat men fortfarande med exakt samma ljudstyrka som ljudet som nr vrt andra ra, kommer vrt hrselsinne att uppfatta det som om ljudet kommer frn den sida som det frstnmnda rat r vnt t. Se ven Stereo.HALVLEDARE, material vilkas elektriska ledningsfrmga ligger mellan den hga hos metaller och den mycket lga hos isolatorer som glas och keramiska material. Ledningsfrmgan hos halvledare kan pverkas genom dopning (se dito). Vanliga halvledare i transistorer och andra elektroniska komponenter r frmst kisel, men tidigare ven selen och germanium.HARMONIC - engelskans uttryck fr vertoner - harmonisk.HARMONISK DISTORSION - klirr. Se Distorsion.HARMONIZER - en effektapparat som ger en tonhjdsfrndrad pverkan. Utsignalen kan pverkas s att tonhjden p apparatens utgng r en annan n den ursprungliga.HEADROOM anger den marginal i signalstyrka som man har valt som en gardering mot pltsliga, alltfr starka, signalniver som annars skulle medfra klippning (se d:o) i det ljudsystem man arbetar med.HERTZ (Hz) - enheten fr frekvens, som anger antalet svngningar per sekund. Br namnet efter den tyske fysikern och professorn (1889) Heinrich Rudolf Hertz (1857-1894), som var den frste som praktiskt lyckades stadkomma radiovgor (1888) och som pvisade att de fljde samma lagar som ljusets vgor ifrga om rtlinjig utbredning. nd ledde hans experiment inte direkt till ngot praktiskt nyttjande av radiovgorna. Han betvivlade dessutom sjlv att de Herzska vgorna, som de kom att kallas, skulle kunna anvndas fr kommunikation av meddelanden. Detta blev dock mjligt genom andra forskares, frmst Guglielmo Marconis (se d:o) arbeten. r 1899 sndes det allra frsta trdlsa morsetelegrammet ver Engelska kanalen, men detta genombrott fick Hertz sjlv aldrig uppleva eftersom han dog ung, endast 36 r gammal, p Nyrsdagen 1894.HF frkortning fr hgfrekvens (eller High Frequency). Anger vanligtvis frekvenser ver det hrbara omrdet 20kHz.HIGH FIDELITY Hi-Fi - ett begrepp eller i praktiken en mer reklambetonad term fr klassning av en ljudanlggnings frmga till naturtrogen tergivning. Mnga frsk har gjorts fr att faststlla vilka krav som ska stllas p ljudutrustning fr att high fidelity ska anses vara uppntt. Framfrallt kom de s.k. DIN-normerna (med beteckningen DIN 45 500) p 1960-talet som redan frn brjan var avsedda att betraktas som minimumkrav. Dr talades om ett frekvensomfng p 40-16 000Hz, en dynamik om 50 dB och en uteffekt om minst 2x6 Watt, bland annat. De hr kraven ansgs redan nr de var nya som alltfr blygsamma och fick aldrig ngon egentlig acceptans.HGPASSFILTER, ett filter som lter frekvenser som r hgre n en specificerad frekvens passera obehindrat medan frekvenser under denna dmpas.HGSPNNING, frfattningsenligt en elektrisk spnning som verstiger 250V.HGTALARE och deras funktionsprincip br stora likheter med mikrofoner. Medan mikrofoner har uppgiften att omvandla de omgivande luftvibrationernas akustiska energi till elektrisk energi r funktionen den omvnda fr hgtalaren, dr elektrisk energi omvandlas tillbaka till akustisk energi. Hgtalare finns av olika slag med olika funktionsprinciper. Den vanligaste r den elektrodynamiska hgtalaren. P denna har man ett membran som ofta r tillverkat av pappers- eller plastmaterial och format svagt koniskt. P konen sitter monterad en spole av koppartrd (talspolen) som kan rra sig fritt i ett kraftigt magnetgap. Nr vi matar denna spole med en vxelstrmsignal kommer spolen att dra hgtalarens membran fram och tillbaka s att konens mekaniska svngningar r i analogi med signalens elektriska svngningar. Talspolens impedans hos en hgtalare r mycket frekvensberoende, eftersom den dels utgr en elektrisk induktiv krets och dels ett mekaniskt svngande, fjdrande upphngt, mer eller mindre lttrrligt system. Hgtalarkonen med sin kopparspole har dessutom en inte alldeles frsumbar tyngd som inverkar p hgtalarens mjlighet att terge transienter (se d:o) med det tunga systemets ngot frdrjda reaktion p snabba insvngningsfrlopp, och drefter en viss over shoot p utsvngningen. Som om detta inte vore nog, s har den dynamiska hgtalaren en mycket skral verkningsgrad.Trots alla brister har den dynamiska hgtalaren hngt med oss, nda frn de frsta radioapparaterna p 1920-30-talen och in i vra dagar. Mnga frsk har gjorts fr att stadkomma hgtalare med annan och bttre funktionsprincip. Den bsta hittills r den elektrostatiska hgtalaren som, bortsett frn den svaga bastergivningen, har uppvisat mycket goda frdelar, som bttre transienttergivning kombinerat med en rakare frekvenskurva. Nackdelarna med de elektrostatiska hgtalarna har varit ett hgt pris, stor mtlighet fr pverkan frn luftmiljn i rummet, dlig verkningsgrad och, som sagt, svag bastergivning.Oavsett hgtalarens funktionsprincip blir de ljudliga resultaten frn dem alltid i hg grad pverkade av de akustiska egenskaperna i det rum dr hgtalaren ska st, och ven var i rummet hgtalaren placeras.

I

IC - Integrated Circuit - en miniatyriserad halvledarkrets stadkommen p en enda kiselbricka.IEC (International Electrotechnical Commission) En Europeisk organisation med hgkvarter i Geneve, Schweiz. Har varit drivande i mnga internationella standardiseringar som bland annat har rrt ljudtekniken.IMPEDANS - ett mtt p en elektrisk krets eller apparat och dess egenskap att motst eller anpassa sig till en pfrd vxelspnning. Impedans r den komplexa summan av resistans och reaktans och anges med symbolen Z och i vrdet ohm. Impedans r ett vxelstrmsteknikens motsvarighet till resistans men till skillnad mot resistans r impedans alltid frekvensberoende och endast relevant i vxelstrmsteknik. I praktiken handlar impedans om hur anpassad en induktiv komponent r till den elektriska krets till vilken den r tnkt att kopplas. En hgtalare t.ex. mste genom sin impedans vara anpassad till en frstrkares utgng. Om det system som sammankopplats har dlig impedansanpassning blir resultatet prestandafrluster, frmst i form av frsmrad verkningsgrad och i vrre fall i olika slag av frvrngning av signalen.INDUKTANS, benmning fr en elektrisk komponent och ett mtt p en spoles egenskap att motstta sig frndringar i en plagd strm. Induktanser anvnds nstan uteslutande inom vxelstrmsteknik, men fr att enklast beskriva effekten av en induktans brjar vi med likstrmmen. Likstrm kan utan hinder passera en induktans eftersom induktansspolen som mest kan utgra en relativt lgohmig resistans fr likstrmmen. Likstrm som passerar en induktansspole kommer dremot att ge upphov till ett magnetflt som ltt kan konstateras om man hller induktansspolen i nrheten av en kompassnl. Lter man istllet en vxelstrm passera induktansspolen mste det alstrade magnetfltet hela tiden vxla riktning i samma takt som vxelstrmmen vxlar riktning. Magnetfltet kommer d att strva efter att motverka strmvxlingarna. Ju kraftigare magnetflt som alstras i spolen desto starkare motverkas vxelstrmmen och denna motverkande effekt kommer dessutom att ka ju hgre frekvens vxelstrmmen fr. Det r just denna egenhet som utnyttjas hos induktanser. De frekommer i form av drosslar eller spolar i svngningskretsar och resonanskretsar fr att selektera fram eller dmpa vissa frekvenser. De betecknas med symbolen L, och vrdet p induktanser anges i enheten Henry (H). Hos induktanser r ven Q-vrdet - ocks kallat godhetstalet - av intresse. Se ven Q-vrde.INTERFACE - grnssnitt. Enhet som ansluts fr att bilda vergng mellan tv olika system s att dessa ska kunna tolka varandras programsprk.INTERLEAVE - infoga. Ingr som ett led i felkorrektionen i t.ex. CD-, DAT- och MD-tekniken, dr man frflyttar och blandar de enskilda digitala bitarna i ett flertal digitala ord med varandra s att de sprids tidsmssigt. Genom denna metod kommer drop-outs (signalbortfall) eller strningar att frdelas i betydligt mindre portioner ver ett betydligt strre antal ord och p s vis lttare och rttare kunna korrigeras.INTERMODULATION - IM-distorsion. Se Distorsion.INTERPOLERING - berkning. Ingr i felkorrektionssystem i t.ex CD-, DAT- och MD-tekniken som en metod att terskapa felaktiga eller frlorade data.ISO (International Standards Organization) Grundades 1947 i Geneve, Schweiz och har medlemmar frn ver 90 lnder. ISO r aktiv och stder framtagande av internationella standarder. Iso har vi ven frn det grekiska ordet "isos", som betyder "lika". Drav frekommer uttryck ssom isobar (lika tryck), isometrisk (lika lngd), o.s.v.

J

JITTER r en benmning fr tidsfluktuationer hos en signal. Inom digital signalverfring kan sdana tidsfluktuationer uppst t.ex. genom att s.k. stende vgor i kabeln resulterar i lptidsfel och gr signalen diffus. Sdan diffusion kan resultera i svrigheter att exakt tidsbestmma pulsernas flanker, allts vergngarna frn hg till lg och vice v(sa. Dessa flanker och deras inbrdes tidsfrhllanden har avgrande betydelse fr att D/A-omvandlingen ska kunna ske korrekt. I praktisk anvndning av DAT, CD eller MD elimineras jitterproblem genom att klockfrekvensen i signalen efter kabelverfring alltid terskapas i PLL-kretsar och buffertminnen (RAM) och efter buffertminnet klockas ut med frekvensen frn en kvartslst klockfrekvens. Skulle s stora jitterfel uppst att dessa kretsar inte kan eliminera dem s innebr det att de verhuvudtaget inte heller kan lsa in sig p den inkommande klockfrekvensen vilket resulterar i att muting intrder.

K

KANALSEPARATION (eng cross talk) anger i antal dB hur vl separerade och fria frn verhrning ljudkanalerna r.KARAKTRISTIK beskriver hur knslig en mikrofon r fr ljud rakt framifrn och hur mycket som ljud frn andra riktningar undertrycks. De vanligaste karaktristikerna r kula = klotformad = omnidirectional = lika knslig fr ljud oavsett riktning, njure = cardioid = knsligast fr ljud som kommer rakt framifrn, super-cardioid r en nnu mer riktad mikrofon och shot gun-mikrofoner fngar upp ljud p avstnd och anvnds framfrallt fr TV- och filmljud, och tta = lika knslig fr ljud som kommer framifrn eller bakifrn. Se ven Proximity.KLIPPNING (eng. clipping) en onskad effekt som ns i de fall man frsker verfra signaler med hgre amplitud, styrka, n ljudsystemet r avpassat fr. Vid grafisk presentation, t.ex. med hjlp av ett oscilloscop, kan man se att vgformernas toppar blivit tillplattade eller avklippta. Drav namnet.KOAXIAL-kabel. En kabel speciellt anpassad fr att verfra hgfrekvenssignaler. Kabeln bestr fysiskt av en central enkelledare omgiven av ett tjockare lager av isolation, tckt med en relativt tt skrmstrumpa. Skrmen skyddar innerledaren mot elektromagnetiska hgfrekvensstrningar men ger vid lgfrekvens endast skydd mot statiska strflt. Koaxialkablar knnetecknas av att man vid tillverkningen, genom att vlja kabelns dimensioner fr innerledare respektive skrm och tillverkningsmaterial fr den isolation som finns mellan dessa ledare, har uppntt en definierad hgfrekvensimpedans, till skillnad mot vanlig enkel skrmad sladd dr impedansen r mer diffus och av liten betydelse. Mest frekommande impedanser hos koaxialkablar r 50 eller 75 ohm.KOLKORNSMIKROFON, den enklaste formen av mikrofon. Bestr av en burk fylld med kolpulver vilken har frslutits med ett membran. Nr membranet utstts fr ljudvgor kommer membranet i sin tur att utstta kolpulvret fr ett varierande mekaniskt tryck. Kolkornens sammanlagda resistans kommer drvid att variera analogt med ljudvgorna. Denna typ av mikrofon hade stor betydelse i forna dagars telefonapparater men r numera frpassad till musernas vrld.KOMPATIBEL (lat.) = utvxelbar, fljsam, anpassningsbar till en standard.KOMPRESSION frekommer i olika tekniska former. Den mest traditionella formen av kompression r dynamisk kompression, dr det dynamiska omfnget reduceras s att de frn brjan svaga ljudsignalerna frstrks samtidigt som starka signaler dmpas. Vanlig framfrallt som effektapparat i radiosammanhang, dr man vill stadkomma ett "ttare" sound. Dynamisk kompression kan i mildare omfattning ven vara anvndbar i mer serisa sammanhang - en konsert med symfoniorkester kan t.ex. ha en akustisk dynamik p ver 100dB! Det r i de flesta fall praktiskt helt otnkbart att terge hela detta stora dynamikomfng i ett vanligt bostadsrum. Se ven expansion.En helt annan typ av kompression r den data-kompression som anvnds i ATRAC-systemet i MD-spelare och i MP3-spelare. Dessa former av kompression frndrar inte det dynamiska omfnget utan r datatekniska algoritmer dr man p ett mycket intelligent stt utnyttjar vissa av vrt hrselsinnes bristande frmgor fr att minska mngden av databitar fr att beskriva ljudet.KONDENSATOR - en passiv elektrisk komponent som utmrker sig genom sin kapacitans; sin frmga att lagra elektriska laddningar. En kondensator bestr principiellt av tv metallplattor, ofta i praktiken i form av metalliserade folier som r tskilda av mellanliggande isolerande material (dielektrikum), ofta i form av olika slags plastfolier. Genom denna isolering kan inte likstrm passera men vxelstrm kan passera mellan metallskikten genom att den mellan skikten uppstende elektriska laddningen kommer att pendla mellan dessa. Det finns en betydelsefull relation mellan vxelstrmmens frekvens och kondensatorns kapacitans; ju hgre frekvensen r, desto mindre kapacitans krvs fr att en viss mngd energi ska kunna passera genom kondensatorn. Kapacitans anges i enheten Farad, uppkallad efter den engelske fysikern och professorn (1827) Michael Faraday (1791 - 1867).KONDENSATORMIKROFON. En mikrofonkonstruktion dr principen bygger p att ett elektriskt ledande membran r monterat mycket nra men elektriskt isolerat framfr en metallplatta. Nr membranet utstts fr ljudtryck kommer det att vibrera i takt med ljudvibrationerna och drmed kommer ven den kondensator som bildas av membranet och den bakomvarande metallplattan, att f en till ljudvibrationerna analogt varierande kapacitans. Fr att utvinna ngon elektrisk signal ur denna konstruktion mste man ven pfra en elektrisk laddning (polarisering) mellan membran och metallplatta. Fr att kondensatormikrofoner ska kunna anvndas praktiskt mste de ven ha ett enkelt frstrkarsteg inbyggt i mikrofonkapselns omedelbara nrhet fr impedans-anpassning. Fr polariseringen, och fr drivning av detta frstrkarsteg, r det ndvndigt med extern strmfrsrjning till kondensatormikrofoner. Se ven elektretmikrofon.

KOPIERINGSEFFEKT - en effekt som onskat uppstr hos magnertband vid lngvarig lagring, d det magnetiska mnster som ljudinspelningen bestr av smittar av sig till de nrmast intilliggande bandvarven i bandspolen. Resultatet kan hras genom att starkare ljudutbrott ibland kan uppfattas i inspelningen redan innan de egentligen skulle kommit i inspelningen.KULA, se karaktristik.KVANTISERING - en process i samband med AD-omvandlingen dr man efter samplingen (se d:o) avrundar de samplade analoga signalvrdenas niver till vissa frutbestmda fasta nivlgen eller fack. Ju fler antal kvantiseringsniver desto strre precision kan signalernas nivlgen terges med. Nackdelen med ett stort antal kvantiseringsniver r att mngden data som ska verfras ocks kas. Hur stort antal dessa niver har bestms av storleken p det binra ordet, d.v.s. antalet bitar fr varje sampel. Vid kvantisering med 16 bitar r antalet niver 65536 och det teoretiska signal/brusfrthllandet 96dB.

K

KANALSEPARATION (eng cross talk) anger i antal dB hur vl separerade och fria frn verhrning ljudkanalerna r.KARAKTRISTIK beskriver hur knslig en mikrofon r fr ljud rakt framifrn och hur mycket som ljud frn andra riktningar undertrycks. De vanligaste karaktristikerna r kula = klotformad = omnidirectional = lika knslig fr ljud oavsett riktning, njure = cardioid = knsligast fr ljud som kommer rakt framifrn, super-cardioid r en nnu mer riktad mikrofon och shot gun-mikrofoner fngar upp ljud p avstnd och anvnds framfrallt fr TV- och filmljud, och tta = lika knslig fr ljud som kommer framifrn eller bakifrn. Se ven Proximity.KLIPPNING (eng. clipping) en onskad effekt som ns i de fall man frsker verfra signaler med hgre amplitud, styrka, n ljudsystemet r avpassat fr. Vid grafisk presentation, t.ex. med hjlp av ett oscilloscop, kan man se att vgformernas toppar blivit tillplattade eller avklippta. Drav namnet.KOAXIAL-kabel. En kabel speciellt anpassad fr att verfra hgfrekvenssignaler. Kabeln bestr fysiskt av en central enkelledare omgiven av ett tjockare lager av isolation, tckt med en relativt tt skrmstrumpa. Skrmen skyddar innerledaren mot elektromagnetiska hgfrekvensstrningar men ger vid lgfrekvens endast skydd mot statiska strflt. Koaxialkablar knnetecknas av att man vid tillverkningen, genom att vlja kabelns dimensioner fr innerledare respektive skrm och tillverkningsmaterial fr den isolation som finns mellan dessa ledare, har uppntt en definierad hgfrekvensimpedans, till skillnad mot vanlig enkel skrmad sladd dr impedansen r mer diffus och av liten betydelse. Mest frekommande impedanser hos koaxialkablar r 50 eller 75 ohm.KOLKORNSMIKROFON, den enklaste formen av mikrofon. Bestr av en burk fylld med kolpulver vilken har frslutits med ett membran. Nr membranet utstts fr ljudvgor kommer membranet i sin tur att utstta kolpulvret fr ett varierande mekaniskt tryck. Kolkornens sammanlagda resistans kommer drvid att variera analogt med ljudvgorna. Denna typ av mikrofon hade stor betydelse i forna dagars telefonapparater men r numera frpassad till musernas vrld.KOMPATIBEL (lat.) = utvxelbar, fljsam, anpassningsbar till en standard.KOMPRESSION frekommer i olika tekniska former. Den mest traditionella formen av kompression r dynamisk kompression, dr det dynamiska omfnget reduceras s att de frn brjan svaga ljudsignalerna frstrks samtidigt som starka signaler dmpas. Vanlig framfrallt som effektapparat i radiosammanhang, dr man vill stadkomma ett "ttare" sound. Dynamisk kompression kan i mildare omfattning ven vara anvndbar i mer serisa sammanhang - en konsert med symfoniorkester kan t.ex. ha en akustisk dynamik p ver 100dB! Det r i de flesta fall praktiskt helt otnkbart att terge hela detta stora dynamikomfng i ett vanligt bostadsrum. Se ven expansion.En helt annan typ av kompression r den data-kompression som anvnds i ATRAC-systemet i MD-spelare och i MP3-spelare. Dessa former av kompression frndrar inte det dynamiska omfnget utan r datatekniska algoritmer dr man p ett mycket intelligent stt utnyttjar vissa av vrt hrselsinnes bristande frmgor fr att minska mngden av databitar fr att beskriva ljudet.KONDENSATOR - en passiv elektrisk komponent som utmrker sig genom sin kapacitans; sin frmga att lagra elektriska laddningar. En kondensator bestr principiellt av tv metallplattor, ofta i praktiken i form av metalliserade folier som r tskilda av mellanliggande isolerande material (dielektrikum), ofta i form av olika slags plastfolier. Genom denna isolering kan inte likstrm passera men vxelstrm kan passera mellan metallskikten genom att den mellan skikten uppstende elektriska laddningen kommer att pendla mellan dessa. Det finns en betydelsefull relation mellan vxelstrmmens frekvens och kondensatorns kapacitans; ju hgre frekvensen r, desto mindre kapacitans krvs fr att en viss mngd energi ska kunna passera genom kondensatorn. Kapacitans anges i enheten Farad, uppkallad efter den engelske fysikern och professorn (1827) Michael Faraday (1791 - 1867).KONDENSATORMIKROFON. En mikrofonkonstruktion dr principen bygger p att ett elektriskt ledande membran r monterat mycket nra men elektriskt isolerat framfr en metallplatta. Nr membranet utstts fr ljudtryck kommer det att vibrera i takt med ljudvibrationerna och drmed kommer ven den kondensator som bildas av membranet och den bakomvarande metallplattan, att f en till ljudvibrationerna analogt varierande kapacitans. Fr att utvinna ngon elektrisk signal ur denna konstruktion mste man ven pfra en elektrisk laddning (polarisering) mellan membran och metallplatta. Fr att kondensatormikrofoner ska kunna anvndas praktiskt mste de ven ha ett enkelt frstrkarsteg inbyggt i mikrofonkapselns omedelbara nrhet fr impedans-anpassning. Fr polariseringen, och fr drivning av detta frstrkarsteg, r det ndvndigt med extern strmfrsrjning till kondensatormikrofoner. Se ven elektretmikrofon.KOPIERINGSEFFEKT - en effekt som onskat uppstr hos magnertband vid lngvarig lagring, d det magnetiska mnster som ljudinspelningen bestr av smittar av sig till de nrmast intilliggande bandvarven i bandspolen. Resultatet kan hras genom att starkare ljudutbrott ibland kan uppfattas i inspelningen redan innan de egentligen skulle kommit i inspelningen.KULA, se karaktristik.KVANTISERING - en process i samband med AD-omvandlingen dr man efter samplingen (se d:o) avrundar de samplade analoga signalvrdenas niver till vissa frutbestmda fasta nivlgen eller fack. Ju fler antal kvantiseringsniver desto strre precision kan signalernas nivlgen terges med. Nackdelen med ett stort antal kvantiseringsniver r att mngden data som ska verfras ocks kas. Hur stort antal dessa niver har bestms av storleken p det binra ordet, d.v.s. antalet bitar fr varje sampel. Vid kvantisering med 16 bitar r antalet niver 65536 och det teoretiska signal/brusfrthllandet 96dB.

L

LASER (Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation). Lasern uppfanns av professor Charles Townes med hjlp av A L Schalow vid Columbia-Universitetet. Den frsta fungerande lasern stadkoms av Teodor Mejman 1960. Den var en gasurladdningslaser och emitterade synligt ljus. Professor Charles Townes mottog 1963 nobelpriset fr sitt arbete. Via tillkomsten av lysdioden - LED (1960), frde utvecklingen vidare till halvledarlasern (1962), som idag terfinns i den optiska pickupen i alla CD- och MD-spelare. Denna snder vid avspelningen ut en mikroskopiskt smal ljusstrle mot skivans reflekterande, metalliserade skikt som sedan reflekteras tillbaka in i pickupen dr denna returnerande ljusstrle via ett prisma nr en ljusknslig halvledarsensor som omvandlar ljuset till en elektrisk digital signal.LCD (Liquid Crystal Display) - flytande kristall-display. En display (teckenfnster) med numerisk och grafisk information som bildas genom ett material vars kristaller ndrar riktning, och drmed synbarligen svartnar nr det utstts fr ett elektriskt flt. Denna typ av display r vanlig framfrallt i batteridrivna applikationer (inte minst i armbandsur) dr man har nytta av den nstan obefintliga strmfrbrukningen i denna typ av display.LEADER, en bandtyp som i produktion ofta anvndes vid redigering av ljudband fr att tydligt tskilja olika avsnitt i en bandinspelning. Leadertape var plastband med samma dimension som inspelningsband, men utan magnetskikt och drmed totalt tysta i inspelningen. Leadertapen fanns i transparent utfrande eller med olika frger. Frgerna valdes ofta noga d de fljde vissa bestmmelser om kodning och innebrd. Populra benmningar var "gultejp" o.s.v.LEAD IN. Informationen p en CD / MD-skiva r placerad p tre olika distinkta omrden p skivan. Skivan spelas inifrn och utt mot periferin. Lngst in finns ett smalt omrde med spr fr TOC / UTOC (se d:o) som ger information om start- respektive stopp-tider fr alla track index p skivan. Drefter kommer PROGRAM AREA som innehller den inspelade audio-informationen. Ytterst p skivan finns sedan LEAD OUT, som r ett spromrde som r till fr att hindra lasern att komma till oinspelat omrde under skningen p skivan.LEAD OUT se skord LEAD IN.LED (Light Emitting Diode) En typ av halvledare, diod, som utsnder ljus nr den utstts fr spnning i "framriktningen". Uppfanns 1960 av J.W. Allen och P.E. Gibbons i England. Lysdioder finns med det aktiva materialet bestende av galliumarsenid (GaAs) och som avger ljus i skalan infrartt till rtt, galliumarsenidfosfid (GaAsP) som ger rtt till gult ljus och galliumfosfid (GaP), som ger grnt till blgrnt ljus. Att tillverka lysdioder ven fr grundfrgen bltt r ett sedan lnge efterstrvat ml, men det har medfrt stora svrigheter. Det frekommer numera sdana, tillverkade av kiselkarbid (SiC), men de r n s lnge mycket dyrbara och har lg verkningsgrad. Lysdioder har alltmer kommit att erstta gldlampor i funktioner som indikering och kontroll-lampa. Lysdioder erbjuder frdelar som lgre effektfrbrukning och en avsevrt bttre livslngd - i princip kan man sga att lysdioder har evigt liv.LF frkortning fr lgfrekvens (eller Low Frequency). Kan i ett hgtalarsystem ange bashgtalaren, men anger i de flesta andra sammanhang frekvenser upp till 20kHz.LIMITER, en frstrkare vars utsignal r automatiskt dmpad vid en i frvg bestmd vre grnsniv. Effekten av en limiter pminner om en kompressor (se kompression) ven om det inte r samma effekt som nskas. En limiter anvnds i frsta hand fr att skydda mot verraskande ljudstyrkefrndringar, mot verstyrning, medan en kompressor anvnds fr att uppn en minskning av signalens dynamik.LINEBOX - en liten apparat fr impedansomvandling vid kopplingar mellan mixeringng och musikinstrument.LINJENIV, avser oftast den i professionella sammanhang vanligaste nivn som refereras som 0dB, men motsvaras mer korrekt uttryckt av +4dBu (=1,234volt). Motsatsen utgrs av den betydligt svagare niv som gller vid anpassning till mikrofoner.LITIUM-JON-BATTERI. Litium, grundmne (Li) vars frmsta egenskap r att det r den lttaste av alla metaller och verhuvudtaget det lttaste av alla fasta material. Litium har i tidigare decennier mest frekommit som tillsats i tenn- eller blylegeringar fr att frbttra hrdheten hos dessa metaller. Vid det sena 1970-talet brjade litium komma till anvndning som elektrod i icke laddbara batterier. Redan i detta utfrande knnetecknades litiumbatteriet av sin hga polspning och stora energimngd i frhllande till batteriets relativt lga vikt. Mycket forskningsarbete krvdes under 1980- och 90-talen fr att stadkomma en laddningsbar variant p litiumbatteriet. I sina tidigaste versioner var de laddbara litiumbatterierna vdligt oskra genom att litiumelektroden under laddning hastigt kunde n en s hg temperaturstegring att batterierna drigenom ltt kunde explodera. Fr att ka skerheten vergick man till att anvnda icke-metallisk joniserad litiumoxid som katod (-) och en kolblandning som anod (+). Skerheten kade men fortfarande krver LiIon-batterier srskilda tgrder fr att frhindra verladdning men ocks fr att frhindra att batterierna blir alltfr urladdade, vilket kan permanent frstra batteriet. Drfr r varje battericell utrustad med sin egen individuella regler-elektronik fr att knna av och begrnsa toppar hos spnningar, strmmar och temperatur under laddning och urladdning. Utrustade p detta stt r LiIon-batterier lika skra att anvnda som andra batterier och ger smtt fantastiska egenskaper: De har ingen minneseffekt. Vid samma yttre storlek ger LiIon ungefr 50% mer energi n NiMH och vid samma vikt ger LiIon cirka 80% hgre energi n NiMH. LiIon klarar cirka 500-800 upladdningar och har mycket liten sjlvurladdning - cirka 10% per mnad jmfrt med 30% fr NiMH-batteriet. Den relativt hga cellspnningen hos LiIon-batteriet - 3,6V - ger ocks frdelar. NiCd och NiMH mste oftast arrangeras som seriekopplade celler fr att n tillrckligt hg spnning vilket ger resultatet att det alltid blir den av cellerna som har smst kapacitet som kommer att stta grnsen fr batteriets totala livslngd. LiIon-batterier med sin hgre cellspnning motsvarar ungefr tre seriekopplade celler av NiCd eller NiMH-typ och kan genom detta oftast rcka till som en enda cell och drmed undviks seriekopplingens nackdelar.LITZ-TRD, ett stt att anordna en elektrisk ledare s att den bestr av ett stort antal mycket tunna, individuellt emaljerade och drigenom individuellt isolerade koppartrdar. Denna typ av ledare har mest frekommit i induktansspolar, dr de har givit frdel fr att minska virvelstrmmar. De har de ven blivit mycket vanliga som ledare i hrlurskablar och mikrofonkablar, dr man drar nytta av lirztrdens stora flexibilitet.LJUD som vi uppfattar med vra ron bestr av komplexa lufttrycksvibrationer av stndigt varierande styrka och frekvens. Fr att kunna verfra denna luftiga energi till ngonting som elektroniska ljudapparater kan gra ngot av mste luftvibrationerna frst omvandlas till elektriska signaler i en mikrofon. Mikrofonen r ett utmrkt exempel p en energiomvandlare, som allts omvandlar en form av energi till en annan form av energi, och de r ndvndiga vid all inspelning av levande ljud.LJUDHASTIGHET r cirka 340m/s i luften och1500 m/s i vatten.LO-CUT, ett filter som dmpar de lgre basfrekvenserna. Ofta frekommande i mikrofoningngssteg fr kompensation av proximityeffekten (se d:o).LOUDNESS - en finess som finns p de flesta stereofrstrkare. Den anpassar frstrkarens tonkurva till vr hrsels minskade knslighet fr bas- och diskantljud vid lga ljudstyrkor. Denna kompensation sker genom att vid lga volympdrag automatiskt lta bas och diskant terges mer betonat n mellanregistret. Se Fletcher/Munson.LGPASSFILTER, ett filter som lter frekvenser under en specificerad grnsfrekvens passera men dmpar frekvenser ver grnsfrekvensen.

M

MADI - Multichannel Audio Digital Interface. Mngkanal-interface som bygger vidare p AES/EBU-formatet (se d:o). Medger verfring av 56 kanaler i en coaxialkabel eller via fiberoptik.MADI - Multichannel Audio Digital Interface. Mngkanal-interface som bygger vidare p AES/EBU-formatet (se d:o). Medger verfring av 56 kanaler i en coaxialkabel eller via fiberoptik.MAGNETO-OPTISK (MO - Magneto-Optical). En inspelningsbar termo-magneto-optisk disc som kan raderas och spelas in obegrnsat antal gnger. Med den magneto-optiska inspelningstekniken anvnds en kombination av magnetisk inspelning och laserljus. Det magnetiska, inspelningsbara skiktet p MO-skivan bestr av ett lager av terbium, jrn och kobolt. Styrkan hos det magnetiska fltet som anvnds vid inspelning r bara cirka en tiondel av den styrka som normalt skulle behvas fr att pverka orienteringen av de magnetiska partiklarna i skiktet. Genom att detta magnetflt pfrs i kombination med en laserstrle som upphettar magnetskiktet till den s.k. curie-punkten (se d:o) frlorar materialet i skiktet sin magnetiska motstndskraft mot den pfrda magnetiseringen. Laserstrlen som anvnds har mikroskopisk storlek och drigenom uppns ven en mikroskopisk pverkan av ytan p magnetskiktet - en mikroskopisk precision och en informationstthet av ett slag som inte r mjlig att n vid annan form av magnetisk inspelningsteknik. Efter laserns och magnetfltets pverkan av de magnetiska egenskaperna p denna lilla flck s svalnar materialet av naturliga skl och drmed s fryses ocks tillstndet i det magnetiska skiktet. Till skillnad mot annan typ av magnetisk inspelningsteknik kan den information som lagras p en MO-skiva aldrig raderas enbart genom att utstta det inspelade mediet fr kraftiga magnetflt. Fr att kunna radera inspelningen krvs alltid kombinationen av lasern som upphettar till curie-punkten - och magnetfltet!Vid avspelningen av MO-skivan utnyttjas det frhllandet att de vid inspelningen uppkomna magnetiska flckarna p skivan ven ger frndringar i hur polariserat laserljus vrids s att det fr olika vinkel nr det reflekteras frn de pverkade flckarna p skivan. Denna vridning ger ven som resultat att ljusintensiteten varierar beroende p om ljuset reflekteras frn en magnetisk flck eller magnetiskt opverkat mellanrum mellan dessa flckar. Intensiteten som lasern belyser skivytan med r vid avspelningen bara cirka tiondelen s stark som vid inspelningen och drmed undviks den upphettning som sker vid inspelningen, och drmed skras att inspelningen frblir opverkad vid avspelningen och ven efter ett obegrnsat antal avspelningar.MARCONI, Guglielmo (1874-1937), italiensk fysiker, uppfinnare, nobelpristagare (1909), markis (1929), brukar kallas radioteknikens fader. I september 1895 nddes den frsta strre milstolpen i hans experiment d han lyckades n 2,5 km rckvidd fr trdls verfring av morsesignaler. Till en brjan mtte han dlig frstelse fr sina forskningsresultat i sitt hemland Italien. Han flyttade drfr 1896 till England och inlmnade samma r en patentanskan p trdls telegrafi. r 1899 hade han utvecklat tekniken ytterligare och snde framgngsrikt det frsta morsetelegrammet ver Engelska kanalen. Radioteknikens fdelse brukar sttas till ret 1901, d han den 12 december genomfrde det verkliga eldprovet fr den nya tekniken, d han svagt men nd klart uppfattbart verfrde den telegrafiska signalen S ver Atlanten frn hans egen sndarstation i Cornwall och med mottagarstationen p New Foundland. Den frsta radiostationen i USA fr mer reguljr telegramverfring upprttade Marconi vid Cape Cod. r 1904 brjade radiotelegrafisk utrustning av Marconis typ att tas i bruk p strre fartyg, och i samband med Titanics undergng 1912 tillmttes denna typ av utrustning en nrmast legendomsusad betydelse fr rddningsinsatserna, vilket i sin tur ledde till att starkt kade skerhetskrav restes fr att fartyg skulle utrustas med radiotelegrafiska anlggningar.MASH - Multi stAge noise SHaping. Metod fr D/A-omvandling med enbits-teknik (bit-stream) i kombination med flera steg av brusformning efter varandra. Metoden mste alltid ske i kombination med versampling, vanligtvis med 64X.MASKERINGSEFFEKTEN (eng. Masking) r ett fenomen i vrt hrselsinnes ofullkomlighet att uppfatta vissa ljud om de r omgivna av andra ljud med ngot lgre styrka men med nraliggande frekvens.MAXWELL, James Clerk (1831-79), skotsk fysiker, professor (1871) som 1873 framlade den epokgrande teorin om elektromagnetiska flt, dr han var den frste som frklarade ljuset som en elektromagnetisk vgrrelse. James Clerk Maxwells teoretiska och matematiska forskning pvisade mjligheten fr radiovgor. Se ven skorden Hertz och Marconi.MD (MiniDisc) Varumrke fr det av Sony framtagna och 1992 introducerade digitala ljudinspelnings-systemet. Det var d precis tio r efter introduktionen av CDn, som hade brutit igenom som en eftertrdare till den ldre vinylskivan. Att konsumenterna uppskattade kvalitetsvinsten med CD-skivan kunde ven utlsas av att frsljningen av ljudkassetter var i nedgng. En eftertrdare till den gamla kassetten var drfr nskvrd. I frstone sattes frhoppningarna till CD-R-skivan som introducerades 1989 och som, liksom CD-skivan, hade tillkommit genom samarbete mellan Sony och Philips. ven om CD-skivan var vldigt kompakt jmfrt med sin fretrdare Lp-skivan var CDn inte alls ngon hit p den portabla Walkman-marknad dr kassetten visade sina frdelar genom kompakt format och ringa pverkan av skakningar och vibrationer. Till en brjan frskte Sony introducera ett nedbantat CD-format, en CD-single med diametern 80mm vars speltid uppgick till max 22 minuter. En frdel med att CD-singlen hade mindre diameter n den konventionella CDn var att man fick minskad risk fr avlsningsfel frorsakade av skevheter i skivan jmfrt med en skiva med strre diameter. En liten skiva gr inte lika stora slngar - den vobblar i mindre grad n en strre skiva. Sony marknadsfrde en mycket liten Walkmanapparat avsedd just fr dessa CD-singlar, men genom att den inte alls kunde spela fullformats CD-skivor blev den en frsljningsflopp.Den magneto-optiska (MO) skivinspelningsteknologin hade anvnts som datalagringssystem i flera r, inte minst hade Sony sjlva varit mycket delaktiga i denna utveckling. Tekniken hade redan uppvisat stor tillfrlitlighet som lagringsmedium innan introduktionen av MiniDisc-systemet. MiniDiscen r en inspelningsbar magneto-optisk skiva med en lagringskapacitet p 140mb, bara 64 mm i diameter, inkapslad i ett skyddande fyrkantigt plasthlje som r 7x6,75cm. I MD-systemet ingr en dataredutionsteknologi kallad ATRAC (se d:o) och ett skakminne som gr att spelningen kan ske ostrt i portabel anvndning ven om spelaren skulle bli omruskad under joggingrundan.MD-DATA var ett datalagringssystem som anvnde discar med samma utseende som MD-audio-discar, men systemet krvde nd speciella discar som inte var kompatibla med MD-audio. Detta datalagringssystem blev dessvrre ett misslyckande fr Sony och det r sedan flera r nedlagt. Mjligen blev det en flopp drfr att MiniDisc bara kan rymma en datamngd av 140MB, vilket r vldigt lite jmfrt med CD-R som kan hlla 650MB eller mer. MD-DATA-discar frekommer numera som media fr de speciella multikanal-MD-spelare som anvnds inom musikbranschen.MIC ATTENUATOR. (mic att, pad), dmpsats fre mikrofoningngssteget. Minskar ingngsknsligheten med vanligtvis 20dB, som skydd mot verstyrning.MIDI - Musical Instrument Digital Interface. En internationell standard fr kommunikation mellan synthesizers, andra datorbaserade elektroniska instrument och datorbaserade ljudbearbetande apparater, som sequencerprogram fr datorer med Midi, som ven fljer denna standard.MINNESEFFEKTEN (memory effect) frekommer hos NiCd-batterier och i mer osker omfattning ven hos NiMH-batterier. Fenomenet upptcktes ffg hos NiCd-batterier som anvndes i en rymdfarkost som cirkulerade runt mnen. Batterierna fick sin laddning frn solcellerna nr farkosten befann sig i solljus. Nr sedan farkosten frdades i skugga utnyttjades batterierna som reservkraft. Laddning / urladdning skedde drmed absolut regelbundet med exakt samma uttag av samma antal procent av kapaciteten hos batterierna. S smningom konstaterades att det inte lngre gick att f full kapacitet ur batterierna.Frst sedan man utsatte batteriet fr full urladdning och drefter fullstndig laddning ngra gnger gick det att ter f batteriet till sin fulla kapacitet. Metoden brukar kallas att rekonditionera batteriet. Fr att ta bort eventuell minneseffekt kan man lta batteriet ladda ur sig helt till lgst 1 volt per cell. Detta stadkommes enklast och skrast genom att utnyttja den low voltage sensor som portabla CD- eller MD-spelare har inbyggda. Apparaten kan sttas i funktionen repeat s att spelaren fortstter att spela utan ngra avbrott. Nr apparaten knner av att batterispnningen blivit fr lg stnger den automatiskt av sig. Drefter ska man ge batteriet full laddning enligt apparatens bruksanvisning. Metoden ska dock inte tillmpas oftare n hgst ngon gng varannan mnad eftersom den vid verdriven anvndning tr p det begrnsade antalet laddningscykler hos batteriet. Metoden kan ocks i olyckliga fall faktiskt pskynda den effekt som beskrivs i nsta stycke.Ett annat proble