Ljus i Öster #4 2015

1

#4 MAJ 2015 LJUS I ÖSTER

Fann frihet i Kristus

Mission bland lyxbåtar och sommarälskare

IRMA GÅR VIDARE 10 GODA INSATSER UNDER ÅRET KOVAL OCH RADIOGLÄDJEN

12vitryska elever vill ut i mission

LJUS I ÖSTER I EN NY TID

STOR FÖRFÖLJELSE I KINA

TPå plats i

Montenegro

2

Ibland är det bra att skakas om lite. För mig hände det senast för några veckor sedan. Sista helgen

i april arrangerade Ljus i Öster en inspirationshelg tillsammans med Furuhöjdskyrkan i Alunda. Vi hade bjudit in en av våra kontakter från Kaukasien, pastor Ruslan. Han är ledare för unga kristna församlingar i ett av Kaukasiens mest explosiva områden. Ett område med ständiga terrorattacker, där invånarna tillhör mellan 35-40 olika etniska grupper där den stora majoriteten är musli-mer.

Där är det ingen lekskola att vara kristen. De cirka 600 kristna i det aktu-ella området drabbas inte bara av hot om våld, utan kan bli ordentligt miss-handlade, förskjutna från familj och släkt och till och med dödade. Det är den här realiteten den kristna försam-lingen lever med i det området.

För snart Fem år sedan skrev vi om mordet på pastor Artur Sulejmanov. I princip avrättades han utanför den kyrka han varit med att grunda och då fortfarande ledde. Han var ledaren för den unga församlingsrörelsen som växte fram och som Ruslan nu är en av ledarna för. Artur hade fått ta emot många hot under de år han varit en kristen och levde med vetskapen om att livet kunde ta slut fort. Vi var nog ganska många som var oroliga efter mordet på Artur och undrade vad det skulle få för konsekvenser för den unga och lite bräckliga församlings- rörelsen.

Nu lyssnade vi till Ruslan fem år efter mordet på Artur. Han berättade att det är klart att de troende kände sig otroligt nedtryckta, nästan till-intetgjorda, av det som hände Artur. Han hade haft en fadersroll för dem. Ruslan berättade hur de hade burit in Arturs kropp i kyrkan och lagt honom inne på hans kontor. Det fanns ett stort ingångshål vid tinningen och man ville inte tro att det var sant att han faktiskt låg död framför dem. Alla bad och man önskade att Artur skulle komma tillbaka till livet.

De närmaste åren efter händelsen var en tuff tid och alla blev mycket mer på sin vakt. Man kollade om det fanns någon bomb apterad under bilen eller slängde en blick över axeln för att se om någon förföljde. Det skapade natur-

ligtvis en rädsla. Men det födde också fram en ny generation av ledare som lever med samma vetskap som Artur levt med, att livet kan ta slut i morgon.

På ett annat ställe i Kaukasien scannar säkerhetspolisen av en församlingslokal med bombdetektor före gudstjänsten. Man kontrollerar så att det inte finns bomber utplacerade eftersom församlingen har fått ta emot flera hot.

Jag tar många saker för självklara. Jag tittar inte under min bil med speg-lar varje gång jag ska starta den för att se om det finns en bomb där. Jag fun-derar inte över om det kan vara brev-bomber när jag öppnar ett kuvert. Varje morgon promenerar jag i godan ro till kontoret utan att fundera över om det kan finnas krypskyttar som väntar på mig längs vägen. Inte heller står det en grupp arga män utanför min bostad för att misshandla mig på grund av det jag arbetar med.

För en hel del av de nationella mis-sionärer Ljus i Öster stöder är säker-hetssituationen totalt annorlunda jäm-fört med den vi lever under i Sverige.Ljus i Öster stöder många nationella missionärer som lever under svår för-följelse. Vi gör det på olika sätt. Vi tror att det är en viktig del av vår kallelse och vårt uppdrag. För min egen del tror jag att det är en handling som ”Guds änglar klap-par i händerna åt” för att låna ett uttryck från Astrid Lindgren.

Be För dem som förföljer er! Det är en kärlekshand-ling som Jesus uppmanar oss till och som Ruslan berättade om att de lever i!

Med varma hälsningar och önskan om Guds välsignelse!

LEDARE

Hans LindstrandMissionsledare [email protected]

Inte modlösa trots mordLjus i Öster är en allkristen mission som grundades 1903. Genom nationella medarbetare arbetar vi för att nå onådda folkgrupper i framförallt forna Sovjetunionen, Turkiet, Kina och Mongoliet. Eftersom många i området lever under förföljelse, arbetar Ljus i Öster också med att främja religi-onsfrihet, både på strukturell och individuell nivå.

Ljus i Östers verksamhet och räken-skaper granskas av auktoriserad revisor och Svensk Insamlingskon-troll.

Om gåvor ges till specifika ändamål och insamlingsbehovet blir fyllt, eller ligger utanför våra projekt, förbehåller vi oss rätten att använda dem för andra närliggande ända-mål.

Tidningen Ljus i ÖsterISSN 0345-7265Ansvarig utgivare: Hans LindstrandRedaktion: Albin Larsson och Åke LagerFrivillig pren.avgift: 150 kr/årUpplaga: 15 500Tryck: Kontorsrutin AB, Örebro

Hemvärnsgatan 8, 171 54 SolnaTelefon: 08-564 840 40E-post: [email protected]: www.ljusioster.se Bankgirogåvor: 900-3625(om du vill lämna meddelande)Bankgiro: 900-1918 (för OCR-inbetalning)Bankgiro fakturor: 154-1002Plusgiro: 90 03 62-5 (om du vill lämna meddelande)Plusgiro: 90 01 91-8 (för OCR-inbetalning)Bankkonto: 6160-668657782Swish: 123 900 36 25Bankkonto i Finland: IBAN: FI0938100000003958,BIC: SWEDFIHH (Swedbank)Giro i Norge: 3000.16.85569 (via PYM)Swiftadress (betalningar från utlandet): HANDSESS IBAN: SE29 6000 0000 0006 6865 7782Org. nr: 802003-0972

Till de onådda. För de förföljda.

Omslagsbilden: Kristina Vrubliaska-ité i Litauen hittade friheten i Kristus i stället för i ritualer.

FOTO: ÅKE LAGER

Ljus i Öster nr 4 l maj 2015

3

INNEHÅLL #4 2015

Vitryssar missionerar

4 I Vitryssland har missionsintres-set bland landets unga ökat

de senaste åren. Internet och nya böcker är troligen två av orsakerna.

På plats i Montenegro

6Ljus i Öster har besökt det lilla och till stora delar oevangelise-

rade landet Montenegro. Där mötte vi ett pionjärteam.

Nybliven pingstvän

14 Kristina växte upp som kato-lik, men det var först när hon

kom i kontakt med pingströrelsen som hon fann det hon sökte.

Också i detta nummer2 Ledare: Inte modlösa12 Ljus i Öster: Närmaste åren16 Ljus i Öster: 10 goda insatser18 Artikel: Tortyr i Uzbekistan24 Livsberättelsen: Koval minns

HALLÅ DÄR

Svårt att ta av sig glasögonen

Jag besökte nyligen Monte-negro och spenderade några dagar där med ett pionjär-

team i staden Kotor. Montenegro tillhör de europeiska länder med minst antal evangeliskt kristna och jag förstod tidigt under besö-ket att just det faktumet innebär stora utmaningar. Teamets syd-afrikanske ledare Phil har erfa-renhet av församlingsplantering i hemlandet, men han insåg snabbt att de arbetsmetoder han an-vänt där inte fungerar här. Flera gånger under våra dagar tillsam-mans sa Phil att han så gärna önskade att han kunde ta sig in i en montenegrinsk hjärna för att förstå hur de tänker.

Det påminde mig om hur svårt det kan vara att ta av sig sina kulturella och erfarenhetsbaserade glasögon. De sitter så naturligt på näsbenet att vi ibland har svårt att ens märka att vi har dem på oss. Ändå är det genom dem som vi

läser av allt omkring oss och gör våra bedömningar. Men så ibland få vi en ny erfarenhet eller möts av en annan verklighet och då krävs det både mod och ödmjukhet för att förändra och förnya sitt sinne och sina tankar. Phil, Ksenja och Aleks visade mig att de är beredda att ta på sig montenegrinska glas- ögon och det gav mig hopp om att de med Guds ledning kommer att hitta vägar till det montenegrinska folkets hjärtan.

I detta nummer får ni också möta Kristina Vrubliaskaité från Litauen som beskriver sin tros resa som en resa från ritualer till frihet. Rauli Lehtonen ger en inblick i Ljus i Östers vision och ni får en smak av vår inspirationshelg i Alunda. Håll till godo!

Albin LarssonRedaktör

8

14

»VI SOM KYRKA ÄR ENGAGERADE I MÅNGA SOCIALA PROJEKT OCH NU BÖRJAR STATEN SE DE PRAKTISKA VINNINGARNA AV VÅRT ARBETE.«

4

maj 2015 l Ljus i Öster nr 4

[email protected]

Irma Jansson, Örebro, som avgick i samband med årsmötet efter att ha suttit sex år i Ljus i Östers styrelse. Hon har dessutom suttit i styrelsen under fyra år vid tidigare tillfälle.

Hur uppstod ditt mis-sionsintresse?

– Intresset för mis-sion startade på allvar då jag var i Frankrike med Operation Mis-sion under en månad det sista sommarlovet på gymnasiet och därefter under två år på reseteam i Mellanöstern. När jag kom hem visste jag att detta var min kallelse och för den behövdes utbild-ning. Jag började på Örebro Missions-skola, där jag också mötte min man Göran som har ett djupt engagemang för mission.

Vilka uttryck fick detta intresse?

– Under utbildningstiden började jag resa som ”bibelsmugglare” för i Ljus i Öster. Jag blev också allt mer indragen i Evangeliska Frikyrkans arbete, bland annat i dess styrelse, vilket gav mig god insyn i missionsarbete. Göran och jag fick en kallelse av en kyrka i Central-afrikanska Republiken och vi jobbade där i fem år tillsammans. Efter 28 år i olika tjänster på EFK började jag för sju år sedan som pastor i Immanuelskyrkan och på anstalten Kumla, men mitt mis-sionsintresse är livslångt.

Varför valde du att engagera dig i styrel-sen för Ljus i Öster?

– Under mina år i Mellanöstern såg jag tydligt hur viktigt Guds Ord är för människor som inte nåtts av evangeliet, liksom för kristna som lever som trängda minoriteter. Ljus i Öster bärs av visionen att både stödja de kristna som finns i öst och att evangeliet ska förkunnas bland alla folk. I båda dessa uppgifter har Bibeln och kristen litteratur en central roll i Ljus i Östers arbete. Jag uppskattar också Ljus i Östers arbete för förföljda kristna och att det är en ekumenisk och gedigen mission med stort förtroende. Efter cirka tio år i styrelsen lämnar jag nu den, men är tacksam till Gud för allt jag fått lära mig och alla starka och engage-rade människor jag har mött.

4Ljus i Öster nr 4 l maj 2015

5Ljus i Öster nr 4 l maj 2015 maj 2015 l Ljus i Öster nr 4

6Ljus i Öster nr 2 l februari 2015

Sydafrika + Vitryss landYMontenegroMONTENEGRO Av Montenegros drygt 600 000 invånare är endast cirka 150 personer evangeliskt kristna. Här, i den lilla kuststaden Kotor, planterar en sydafrikan och ett vitryskt par en församling. Under en helg i slutet av april besökte Ljus i Öster arbetet för att ta reda på hur pionjärmission bedrivs i ett land där många aldrig hört talas om de goda nyheterna. FOTO: DOLLAR PHOTO

7februari 2015 l Ljus i Öster nr 2

Sydafrika + Vitryss landYMontenegro


Vi har knappt hunnit landa innan samta-let om svårnådda montenegriner är i full gång.

– Jag har planterat flera kyrkor i Sydafrika och trodde jag kunde köra samma koncept här, men där har jag fått tänka om, säger Phil i taxin på väg från flygplatsen mot turistparadiset Kotor.

Vårsolen lyser starkt och om bara några veck-or kommer Kotorbukten vara full av lyxiga båtar och turister från hela värl-den. Sedan 2013 har Phil och paret Kulesh bedrivit missionsarbete här.

– Det är ett tufft folk att nå. Jag vet inte varför, men det är svårt att leda dessa människor till tro. Om det inte hade varit för Gud, hade jag inte varit kvar, säger Phil.

Eftersom Phil tidigt upptäckte att de metoder han använt i Sydafrika inte fungerade i Montene-gro, har Guds ledning varit avgörande för arbe-tets utformande. När team kommer på besök och undrar vad de ska göra, frågar Phil alltid vad de upplever att Gud vill att de ska göra.

– Vi är alla skapade olika, med olika gåvor. Gud kanske leder dem att göra något som han inte har lett mig till, säger Phil.

Kaféet i gamla stan är ett tydligt exempel på hur Gud har lett arbetet. Via ett irländskt par som kom till tro under semestern, fick pionjärteamet tillgång till en lokal där hundratals turister pas-serar varje dag. När team kommer delar de ofta ut biblar och bjuder på fika där.

Biblarna som delas ut har en historia i sig. En dag när Phil satt och funderade på att ta fram ett enkelt traktat på montenegrinska, hörde en person helt apropå av sig och berättade om ett förråd i

Montenegro med 80 000 Gideo-nitbiblar. Det tog inte lång tid innan Phil och Aleks packat en hyrbil full med biblar och åkt lan-det runt för att dela ut dem. Se-dan dess har de gjort flera sådana resor och bland annat delat ut på skolor, sjukhus och fängelser.- Jag vet att människor blivit kristna genom att läsa dem. Se-

dan finns det de som har ringt och varit arga, be-rättar Phil.

Det är söndag förmiddag. Vi promenerar de fem kilometerna längs med strandpromenaden in till centrum. Phil hejar glatt på kypare, affärsmän och pensionärer. Vi slår oss ner vid ett av stadens många kaféer för att prata om deras lilla försam-lingsgemenskap som är i ständig förändring på grund av turister som kommer och går. I perioder

MONTENEGRO 24 000 biblar har hittills delats ut. Nästan 60 000 återstår att distribuera. Phil Smythe och paret Aleks och Ksenja Kulesh saknar inte arbetsuppgifter. Trots det är de noga med att arbetet får ske i Guds takt, efter hans vilja.

Biblar till hela folket

TEXT OCH FOTO: ALBIN LARSSON

MONTENEGRO

»VI ÄR ALLA SKAPADE OLIKA, MED OLIKA GÅVOR. GUD KANSKE LEDER DEM ATT GÖRA NÅGOT SOM HAN INTE HAR LETT MIG TILL.«

MONTENEGROInvånare: 625 000Huvudstad: PodgoricaGeografi: Domineras av berg. Montenegro betyder ”svarta berget”.Religion: Majoriteten tillhör ortodoxa kyrkan, även om det finns stora muslimska grupper i södra och östra Montenegro.Politik: Deklarerade sin själv-ständighet från unionen Serbien och Montenegro 2006.

KÄLLA: WIKIPEDIA

Kotor befinner sig på UNESCO:s världsarvslista. Ksenja, Aleks och Phil har många planer för sommaren.

9maj 2015 l Ljus i Öster nr 4Ljus i Öster nr 4 l maj 2015

har de haft flera hemgrupper igång, just nu inga. Ända sedan starten har söndagens gudstjänstfi-

rande varit en hörnpelare i församlingsgemenska-pen. För Phil är det viktigt att gudstjänsten firas på en offentlig plats och därför hyr de in sig i ett av stadens många hotell.

– Om vi skulle hålla till i våra hem tror folk att vi är en sekt. Jag vill göra det enkelt för människor att hitta oss, säger han.

Församlingen i Kotor är inte pionjärteamets enda. 6 mil från Kotor ligger kuststaden Bar och där finns en liten, evangeliskt kristen gemenskap som Phil och teamet leder. Efter att den serbiska pastorn, som tidigare ledde församlingen, ham-nat i personliga svårigheter blev pionjärteamet erbjudna att ta över ledarskapet. Även där möts de till gudstjänst i ett hotell och målet är att ha möten där varje söndag framöver.

Den här söndagen är det 10 personer som hittat till hotellet i Kotor. En person från Bar, två lo-kalbor, två amerikaner, två svenskar och så teamet själva. Lovsång och predikan följs av gemenskap i hotellets lobby.

Phil har många drömmar för framtiden. En av dem är att erbjuda Kotors barn kristen undervisning.

– Människor här saknar de kristna grunderna. Missionsarbete är långsiktigt arbete och där är kristen undervisning ett av de bästa verktygen att nå ett folk.

HALLÅ DÄR

Marko, född och uppvuxen i Mon-tenegro. Bor granne med Phil, Aleks och Ksenja. Vad jobbar du med?

– Jag är i turist-näringen. Jag ordnar utflykter, transporter och så vidare.

Hur skulle du beskriva Montene-gro?

– Det är det förlovade landet, ett gömt paradis. Det investeras mycket pengar här.

Hur skulle du beskriva Kotor?– Det är en vacker plats. Det är en

liten grupp människor som bor här, så alla känner varandra. Jag vet vad grannen åt till lunch. Det har såklart både sina för- och nackdelar.

Hur skulle du beskriva montenegri-nerna?

– Det är ett stolt och ärligt folk. Samtidigt är vi montenegriner lata. Vi arbetar ungefär sex månader om året och vill bara ha chefspositioner. Varje år kommer det 25 000 serber hit och arbetar som servitörer, barnvakter och så vidare. Genetiskt är vi världens näst längsta folk efter masajerna.

Är montenegrinerna religiösa?– Inte särskilt. De flesta går i kyrkan

någon gång om året.

Tror du på Gud?– Jag har aldrig sett Gud, men jag tror

på honom. Jag respekterar alla religio-ner och det viktiga är att göra gott mot varandra.

Be förlFler medarbetare till pionjärteamet.

lAtt människor som får ett Nya testamente och läser

det får möta Jesus.lEtt gott verk för det team från Ljus i Öster

som besöker Montenegro i slutet av juni.

Det bor cirka 13 500 människor i Kotor, men på sommaren är staden full av turister.

Lokalbefolkningen tar gärna fram metspöet.

Gideonitbiblar på montenegrinska.

Här i Gamla stan har pionjärteamet fått tillgång till en lokal där de kan dela ut biblar och bjuda på fika.


MONTENEGRO Efter en livskris i början av 2000-talet är den ryska mäklaren Victoria idag en del av för-samlingsgemenskapen i Bar. Hur hon hamnade där vet hon knappt själv.

Året är 2002 och Victoria har under flera månader arbetat i det ryska konsulatet i Belgien och ska äntli-

gen tillbaka hem till Ryssland för att träffa sin familj. Väl hemma får hon beskedet att hennes make har dött och Victoria kastas

ner i de mörkaste av tankar. Samtidigt ra-sar hennes personliga ekonomi och hon tvingas sälja sina dyrt inköpta barnkläder från Belgien genom tidningsannonser.

– En kvinna som gick i en pingstkyrka hörde av sig och bad att få kläderna gratis eftersom hon inte hade råd att köpa dem. Jag skickade två lådor med kläder till hen-ne och kvinnan bjöd då in mig till kyrkan och frågade om hon fick be för mig.

Det krävdes inte många besök i den ny-startade kyrkan i Moskva innan Victoria

blivit kristen. En dag satt hon och pratade med en väninna om framtidsplaner.

– Plötsligt hör jag mig själv säga att man kanske skulle åka till Montenegro. Trots att jag inte hade en tanke på att åka dit.

Efter den konversationen släppte Vic-toria tanken på Montenegro men vänin-nan tjatade om att de skulle åka, så till slut gav de sig iväg på en semesterresa.

– När vi kom ut ur tunneln som går mellan Podgorica och Bar, hör jag mig själv säga att där uppe på kullen ska jag

Ryska Victorias möte med Jesus ledde henne hela vägen till Montenegro

MONTENEGRO

2003. Phil Smythe har varit med om en fruktansvärd bilolycka, där 5 personer om-kommit och han själv mirakulöst överlevt.

I sjukhussängen talar Gud till Phil om att ha en nära, förtrolig relation med honom. Ett avgörande tilltal i Phils liv. Samma år går en 20-årig Aleks på vitrysk bibelskola, men känner att den kunskap han får inte riktigt tillfredställer honom.

Innan vi fortsätter historien, låt oss backa ban-det några år.

Phil Smyhte växer upp med en alkoholiserad och frånva-rande far. 1975 gifter han sig ung, men äktenskapet är ska-kigt eftersom han själv har pro-blem med alkoholen.

En dag frågar han sin chef på elbolaget varför han är så glad och får till svar att ”jag har Jesus”. Phil bestämmer sig för att be Gud att visa sig och i en våningssäng kommer den helige Ande över honom så att han gråter och skrattar om vartan-nat. Phils liv förändras radikalt vilket hans fru inte riktigt kan hantera och skiljer sig. Phil gifter sig senare med sin nuvarande fru Tanya och de startar en kristen camping i ett våldsdrabbat område. Ett år senare startar Phil upp ett företag som snabbt

växer och har stora ekonomiska framgångar. Han tar flygcerifikat och flyger mellan de olika lokal-kontoren i landet. Och så, 2003 inträffar olyckan som ska visa sig ge livet en ny riktning.

Aleks Kulesh växer upp med en styvfar som inte behandlar Aleks och hans bror väl. När styvfadern av sina affärspartners blir inbjuden till en pingst-kyrka, får Aleks följa med. Som 15-åring, under ett ungdomsmöte i huvudstaden Minsk, inser han

att Jesus faktiskt dött för just honom och tar beslu-tet att bli kristen. Pastorn i den lokala pingstförsam-lingen betyder mycket för Aleks de kommande åren och efter att ha slutat sko-

lan går han en bibelskola. Aleks är inte helt nöjd med skolan och söker sig vidare till musikhögsko-lan där han går fyra år. Men Aleks är fortfarande inte nöjd med livet och när pastorn berättar att han vill starta en missionsbibelskola (i samarbete med Ljus i Öster) hakar Aleks på. Praktiken går till Montenegro.

Olyckan och tilltalet om en nära Gudsrela-tion 2003 leder till att Phil förutom att vara före-

MONTENEGRO Ett ungt vitryskt par och en medelålders sydafrikansk man finner varandra i lilla Montenegro. Hur gick det till?

Mötet på flygplatsen blev starten på vänskap


15 Så gammal var Aleks när han tog emot Jesus på ett ungdomdsmöte.

REGERINGAR SAMARBETARDet är inte bara Phil, Aleks och Ksenja som har ett vitryskt-sydafrikanskt samarbete. Även ländernas regeringarna har under många år samarbetat och håller just nu på att utveckla detaljerna i framtida ekono-miska förbindelser.

KÄLLA: BELARUS NEWS

11maj 2015 l Ljus i Öster nr 4Ljus i Öster nr 4 l maj 2015

Ryska Victorias möte med Jesus ledde henne hela vägen till Montenegro ha mitt hus. Och där bor jag nu, skrattar Victoria.

Det tog dock några år innan den slut-giltiga flytten gjordes 2006. Under de två första åren hittade Victoria ingen kyrka att gå till men 2008 fick hon reda på att en serbisk pastor med sin familj flyttat in i samma område ett år tidigare. Både hon och pastorsfamiljen hade bett om att möta likasinnade.

– En kvinna donerade sedan ett hus till oss och under flera år möttes vi där som församling.

Förra året tog Phil över pastorsrollen och nu möts de istället i ett hotell. Victoria ar-betar även i Montenegro som fastighets-mäklare och ser som sin största uppgift att stötta församlingsplanteringen ekono-miskt. Förutom via de fyra ryska, kristna teve-kanalerna hon kan se på i hemmet, är Phil den som ger henne undervisning.

- Jag är väldigt tacksam för församling-en och för Phil. Han har lärt mig mycket och gett mig nya uppenbarelser kring vad bibeln lär.


tagare även blir pastor, startar en församling och öppnar flera kristna skolor. 2006 blir han erbjuden att åka på segelsemester med en vän från Kroatien till Montenegro. När de styr in i Kotorbukten får Phil ett tilltal om att han ska gå ut i hela världen. 2008 upphör hans affärsverksamhet och samma år gör han flera kortare resor till Montenegro. 2010 får han kontakt med pingstkyrkan i huvudstaden Podgorica och i januari 2012 bestämmer sig hela familjen för att flytta till Montenegro. Bara Phil lyckas dock få visa, vilket har lett till att familjen sedan dess lever på två olika kontinenter.

Samma år, 2012, kommer Aleks tillbaka från praktiken frustrerad över kulturkrockarna i Mon-tenegro. Samtidigt är det något som berör honom med landet och när ledarskapet i vitryska pingstunionen frågar om han vill åka tillbaks, tackar han ja. När Aleks landar på flyplatsen står en medel-ålders sydafrikan där för att hämta upp honom.

Sedan dess har de båda hängt ihop och numera även Ksenja sedan hon och Aleks gift sig.

- Jag är här för att hjälpa Phil. Han har lärt mig väldigt mycket och öppnat upp bibeln för mig, sä-ger Aleks.

- Jag är kallad hit till Kotor och jag är glad att få lärjungaträna Aleks. Jag är inte här för att skapa ett nytt samfund, utan för att bygga Guds rike, sä-ger Phil.

Montenegros flagga antogs år 2000 och har en symbol av en dubbelörn och ett lejon i centrum.

Aleks och Phil har utvecklat en vänskap som de båda är mycket tacksamma för.

Ryska Victoria har bott i kuststaden Bar sedan 2006 där hon är engagerad i församlingen.

12

Till de onådda. För de förföljda.LJUS I ÖSTER

traditioner. Därför är det av yttersta vikt även för Ljus i Öster att vi som missionsorganisa-tion kan ge allt det stöd som våra samarbets-partners behöver för att förkunna evangeliet till alla etniska grupper och därmed slutföra missionsuppdraget.

Vid sidan av den etniska aspekten finns det emellertid även en territoriell dimension i evangeliets utbredning. För Paulus var det en ”ära att inte förkunna evangelium där Kristi namn redan var känt” (Rom. 15:20). Han ville inte heller bygga på en grund som var lagd av någon annan. Därför är det av yttersta vikt för Ljus i Östers samarbetskyrkor i öst att även sprida det glada budskapet om Jesus till obrut-na områden, där evangeliet inte fått fotfäste.

Det bästa exemplet utgör de 29 000 (kanske fler) orterna i enbart Ryssland, som saknar både protestantiska, katolska och ortodoxa kyrkor. I Kina är antalet ännu betydligt större, men även i centrala och östra delarna av vårt Europa finns tusentals med orter, där kristna församlingar eller arbetare helt saknas. De stora frågorna för oss är: Vad kan vi göra för dem som ännu inte har hört? Vem kan vi sända? Hur kan vi frigöra mer resurser till att plantera nya församlingar?

under den senaste tiden har den politiska situationen förändrats dramatiskt i flera av våra målområden. Man kan säga att den evangeliska rörelsen har fått en mer be-gränsad rörelsefrihet i de flesta länderna i OSS. När spänningsfälten ökat i det politiska spelet mellan öst och väst har den protes-tantiska rörelsens felaktigt identifierats som en ”trojansk häst” för västliga intressen. Rörelsen anses utnyttjas för att infiltrera den slaviska kulturen för att sedan användas som en språngbräda i det politiska spelet mot makthavarna i öst.

Detta har bland annat lett till att flera ukrainska missionärer nu fått återvända från Ryssland tillbaka till Ukraina, då miss-tänksamheten mot dem i den eskalerande politiska krisen mellan länderna försämrat ett fortsatt samarbete. Därför vidgar nu den ukrainska baptist- och pingstunionen sin verksamhet till Balkan, Centraleuropa och flera av Europas storstäder, där de slaviska invånarnas antal hela tiden ökar.

Redan för ett par år sedan påbörjade Ljus i Öster insatserna i det området tillsam-

Rauli Lehtonen är ansvarig för Ljus i Östers missionsavdel-ning och ger här en bild av de utmaningar och möjligheter som Ljus i Öster har framför sig de närmaste åren. TEXT: RAULI LEHTONEN

Det finns över 60 officiella språk i Kina och OSS (Oberoende Staters Samvälde) som ännu saknar en bibelöversättning. Av

1 000 etniska grupper i Kina och Ryssland kom-mer omkring 100 snart inte längre att finnas kvar om utvecklingen fortsätter i samma rikt-ning. Bara i Ryssland dör över 100 000 männ-iskor årligen av narkotikamissbruk, 50 000 barn lämnar sina hem för att fly ut på gatan och i OSS och Nordkorea förföljs tiotusentals kristna på grund av sin tro. Detta är några av de stora utmaningarna Ljus i Öster kommer att prioritera under de kommande åren.

under den senaste 25-årsperioden har det funnits utomordentliga möjligheter att utbreda evangeliet i forna Sovjetunionen. Det har varit en tid av öppenhet och omdaning, som lett till att tusentals av Rysslands 158 000 tätorter fått sina första kristna kyrkor. Under samma tidsperiod har antalet kristna i Kina troligen fördubblats och tjugotalet nya språk har fått tillgång till hela Bibeln på sitt eget modersmål i de områden där ateismen och kommunis-men tecknat konturerna för samhället. Sedan 1989, då flera av våra målområden öppnades för evangelium, har våra gåvogivare varit med och underhållit över 1 000 missionärer. Det är ett stort glädjeämne.

Flera av de nationella arbetarna har fått betyda mycket för missionsinsatserna i öst under det senaste kvartseklet och många folkgrupper har fått nationella kyrkor med regelbundna gudstjänster på sina språk – trots problem med förföljelser. Några exempel på detta är: adzjarer, avarer, jakuter, bosnjaker, kazaker (i Kina), karakalpaker, komier, tadzji-ker, tuviner, turkar (i östra Turkiet), udmurter och uigurer. En del av dessa folk och språk saknar dock ännu hela Bibeln och självutbre-dande kyrkor. Därför behöver flera av dem ännu stöd från trossyskonen utifrån.

VId sIn sIsta tid med lärjungarna fick Jesus frågan om tecknet för hans återkomst och för tidens slut. Bland det sista han nämnde var att ”budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan skall slutet komma.” Grundtextens ord för folk, ”ta ethne” och ”etnos”, syftar till etniska grupper. Utifrån ett socialt perspek-tiv kan detta grundord för folk relateras till människor med samma språk, kultur och

Ljus i Öster nr 4 l maj 2015

13

Till de onådda. För de förföljda.

mans med våra partners från Vitryssland och nu tyder allt på att även flera ukrainska missionärskandidater har fått länder som Bosnien, Kroatien, Montenegro, Polen, Serbien och Tjeckien på sitt hjärta. Ljus i Öster vill vara med och stödja våra partners insatser i detta område, eftersom flera av Europas mest onådda folkgrupper finns i Östeuropa. Detta kommer att ske i samarbete med kyrkor i regionen, samt med svenska församlingar, som har ett intresse för området. Men även Kaukasien, det turkiska bältet och norra Iran har blivit allt viktigare för våra partners.

enlIgt nya undersöknIngar, som publicerats av International Society for Human Rights, är

80 procent av alla dem som idag drabbas av religiös förföljelse i världen kristna. Den dystra rapporten från institutet tyder på att blodiga självmordsaktioner mot kyrkor och kristna, ofta genomförda av fanatiska jihadister, blir allt fler. En stor del av världens flyktingar lämnar i dag sina hemländer av den enkla anledningen att de är utsatta för förföljelse på grund av sin kristna tro.

Lars Adaktusson hävdade redan förra året i en debattartikel, som publicerades i Dagens Nyheter att var elfte minut, sju dagar i veckan, 365 dagar om året, dödas en person till följd av sin kristna tro. I 139 av världens länder förne-kas sammanlagt tvåhundra miljoner kristna den religionsfrihet, som garanteras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Flera av våra kristna trossyskon bor i dessa länder. Därför vill vi fortsätta att stå vid deras sida, dessa kristna som är beredda att betala ett pris för sin övertygelse. Ljus i Öster kommer att fortsätta sin långa tradition från sovjettiden och stödja dem som förföljs för Kristi namns skull i Centralasien, Kaukasien och i de slaviska områdena. De behöver vår hjälp nu, mer än kanske någonsin tidigare.

maj 2015 l Ljus i Öster nr 4Ljus i Öster nr 4 l maj 2015


LITAUEN

När Kristina Vrubliaskaité var liten tog hennes mamma med sig henne till ka-tolska kyrkan. Som tonåring gick hon

i kyrkan nästan varje vecka, biktade sig och tog nattvarden.

– Jag biktade mig ofta. Jag ville vara en duktig flicka, men jag var en notorisk lögnare och mitt förhållande till min mamma var allt annat än pro-blemfritt.

– Jag ville ju att Gud skulle acceptera mig, men jag tröttnade på att gå till prästen och bikta mig. Vad var meningen med det om jag inte förändra-des. En gång när jag biktade mig satt jag och grät över mina tillkortakommanden. Då blev prästen konfunderad, men gav mig som vanligt några böner jag skulle be.

Hon knäböjde vid alta-ret och bad bönerna. Hon grät och lättade sitt hjärta för Gud, och efter det kände hon sig lättad och förlåten, bör-dan lyftes av. Kristina nästan flög ut från kyrkan och undrade varför det var så annorlunda den här gången.

– Jag var verkligen ledsen över mitt sätt att handla och ville verkligen ha förlåtelse. Men det var inte bikten och bönerna jag bett som betydde något, det var min attityd. Jag fick på något sätt direktkontakt med Gud och han förlät mig.

Efter det kände Kristina det som om bikten och prästen var överflödig så hon slutade gå på bikt. Däremot fortsatte hon att ta nattvarden.

Det här skedde i de övre tonåren. När hon se-dan började på universitetet slutade hon nästan helt gå i kyrkan och relationen till Gud gick lite på sparlåga, för att då och då flamma upp.

– Jag höll på att bli klar med mina studier till

psykolog år 2001. Framtiden skrämde mig. Vad hade jag att lita på? Jobb? Tänk om jag inte trivs med det? Vänner? Jag hade smärtsamma erfaren-heter av vänner som svikit. Familj? Jag kom från en brusten familj, där mina föräldrar inte kunnat hålla ihop. Barn? Förhållandet mellan mig och min mamma hade ju varit en katastrof.

– Jag hade inget att luta mig mot, allt var insta-bilt. Det var som om mattan drogs bort under mina fötter. Då kom en tanke in i mitt huvud: ”Det enda stabila är Gud”! Jag började tacka Gud, men jag kände ju honom inte. ”Presentera dig, Gud”, bad jag.

Hon fortsatte sina studier med en masters-utbildning i huvudstaden Vilnius. Där fick hon

kontakt med en evangelisk studentorganisation. De arrangerade en konsert med ett kristet rockband.

– Jag gick dit och blev lite överraskad. De spelade verkli-gen rock och inte pop som de flesta litauiska ”rockband”.

Efter konserten började Kristina gå på samlingar där man studerade Bi-beln och talade engelska.

– Fast det var att få tala engelska som var hu-vudskälet. Bibeln hade jag aldrig läst och var inte så intresserad av heller, men när jag öppnade den stod det klart för mig att den innehöll sanningen.

Efter det började Kristina söka efter en försam-ling och hon bad Gud om ledning. Den lutherska kyrkan ordnade en konsert med det kristna rock-band Kristina tyckte om. Efter det gick hon till biblioteket och läste vad Luther hade skrivit.

– Whaoh! Det var frihet från ritualer och fång-enskap. Jag älskade det.

Kristina började regelbundet gå i den luth-erska kyrkan. Hon reste på ungdomskonferenser,

LITAUEN Från ritualer till frihet. Så beskriver Kristina Vrubliaskaité det som hänt i hennes liv. Hon bor i det katolska Litauen, men har blivit pingstvän och är mycket engagerad i församlingens barn- och ungdomsarbete.

Katoliken som blev pingstvän

TEXT OCH FOTO: ÅKE LAGER

»JAG GICK DIT OCH BLEV LITE ÖVERRAS-KAD. DE SPELADE VERK-LIGEN ROCK OCH INTE POP SOM DE FLESTA LITAUISKA ROCKBAND.«

LITAUENl Huvudstad Vilniusl Drygt 3 miljoner invånarel Självständigt 1990l Medlem i EU sedan 2004l 84 % litauer, 6,6 % polacker, 5,8 % ryssarl 77 % katoliker, 4 % ortodoxa, 0,6 % evangelikaler

KÄLLA: WIKIPEDIA


till och med utomlands. Hon längtade efter mer och det ledde henne till en katolsk, karismatisk Alpha-grupp där hon började tala i tungor. I hennes lutherska kyrka ifrågasatte de emellertid tungotalet.

Hon träffade två av medlemmarna i rockban-det och fick reda på att de var med i en pingst-kyrka så hon gick dit en söndag.

– Där kände jag mig fri, det var inte så stelt och folk talade i tungor. Men jag kände ju inte folk där, utan mina vänner fanns i lutherska kyrkan. Därför gick jag till lutherska kyrkan på söndag förmiddag och till pingstkyrkan på eftermiddagen under en tid.

Sedan kände Kristina att hon behövde välja och då blev det pingstkyrkan, inte minst för att hon ville döpa sig som vuxen. Det gjorde hon somma-ren 2006.

– Vattendopet blev för mig som en vigsel med Jesus. Vi hade ju redan en lång historia ihop.

När hon sedan berättar vad som hänt sedan dess förstår jag att det kanske inte alltid har varit lätt. Idag har hon sin egen psykologmottagning, men är på fritiden kassör och administratör i för-samlingen och har jobbat mycket med ungdomar, bland annat på barnhem.

– Även om min mamma var oroad över att jag gått med i en ”sekt” blev jag lite som ”familjens präst”. Vid de stora högtiderna fick jag alltid läsa ur Bibeln. Jag läste bland annat om att acceptera Jesus, men det verkade inte som om de förstod nå-got. Jag bad och sa åt Gud att han fick göra jobbet.

Det dröjde bara några månader så började hen-nes bror och svägerska gå till en evangelisk kyrka och två år senare döptes hennes mamma.

Enligt 2001 års folkräkning var 57,8 % av Vilnius cirka 540 000 invånare litauer. 18,7 % var polacker och 14 procent var ryssar.

1950 togs skulpturerna på Vilnius katedral ner, men återfördes 1997. Kristina Vrubliaskaité upplevde vattendopet som en vigsel med Jesus.

l Huvudstad Vilniusl Drygt 3 miljoner invånarel Självständigt 1990l Medlem i EU sedan 2004l 84 % litauer, 6,6 % polacker, 5,8 % ryssarl 77 % katoliker, 4 % ortodoxa, 0,6 % evangelikaler

KÄLLA: WIKIPEDIA


LJUS I ÖSTER

Gripande årsmöteshelg

10 goda insatser Ljus i Öster gjort under 2014.Tack alla gåvogivare för ert stöd!

– När vår pastor Artur hade blivit mördad frågade min fyraåriga dot-ter: ”Vem dödade farbror Artur?” Vad svarar man då så att man inte bygger in ett framtida hat i henne? Jag sa inte att det förmodligen var muslimska terrorister utan svarade att det var människor som inte känner Jesus. Sedan bad hon: ”Jesus, välsigna dem som dödade Artur så att de får lära känna dig så att de inte vill döda fler.”

De flesta ögon var tårögda när Ruslan från Kaukasien under vår inspirationshelg i samband med årsmötet i Alunda berättade om de förhållanden han arbetar under. Han berättade hur det i detta

oroliga, muslimska hörn av Ryssland ständigt sker terrordåd, men hur de evangeliskt kristna ändå drivs av en oerhörd kärlek att berätta om Jesus för muslimerna. Du får läsa mer om Ruslan och hans verksamhet i kommande nummer av Ljus i Öster.

Själva årsmötesförhandlingarna bjöd inte på några överraskningar. Styrel-sen omvaldes så när som på Irma Jansson som nu avgick efter sammanlagt tio år i styrelsen (se sid 3). Årsmötet präglades av tacksamhet och ödmjukhet över det förtroende som Ljus i Öster åtnjuter, senast bevisat genom att man fått ta emot en stor gåva från en nedlagd stiftelse som ger oss möjligheter till extrasatsningar de kommande fem åren.

1. Vi avsatte en miljon kronor extra för att hjälpa flyktingar från östra Ukraina. Församlingar både i Ukraina och Ryssland har ställt upp med nödhjälp, låtit flyktingar bo i kyrkor, lägergårdar, rehab och i med-lemmarnas hem.

2. Vi understödde 269 nationella medarbetare. De flesta av dessa finns i Centralasien och Kina/Mongoliet. Merparten av dem jobbar med evangeliserande och församlingsgrun-dande arbete.

3. Vi betalade sändningstid för Kanal Hayat, den kristna dygnet-runt-kanalen som sänder på turkiska, azerbajdzjanska, turkmenska och numera även uzbekiska.

4. FFF, Förbön för förföljda, och hemsidan www.persecuted.se, har bidragit till att engagera människor att be för, och skriva brev till, förföljda och fängslade kristna.

5. Vi var med och arrangerade fem missionsbibelskolor på olika håll för att förbereda människor att bli församlingsplanterare bland onådda folkgrupper.

6. Vi prioriterar barn och ungdom och har därför understött arbete på barnhem, sommarläger, utbildning av ledare, litteratur för barn och ungdomar samt understöd till medarbetare som arbe-tar bland barn och ungdom.

7. Vi har bekostat bibelöversättning samt tryckning och distribution av biblar och bibeldelar samt övrig kristen litteratur.

8. Den ryskspråkiga tidningen Ljus i Öster ökade utgivningen från två till fyra nummer per år.

9. Vi hade besök av pionjärmissionären Bruce Olson som i flertalet samlingar inspirerade till kulturellt anpassad pionjärmission.

10. Vi har hjälpt romer på plats i Ukraina, Ungern, Bulgarien och Georgien.

Innan han reste hem bad delar av äldstekåren i Furu-höjdskyrkan i Alunda om beskydd för Ruslan.


LJUS I ÖSTER

MÖTEN MED LJUS I ÖSTER

Se www.ljusioster.se för uppdaterat mötesschema.

Fredag 22 maj 19.00 Umeå Ersboda Folkets Hus - Vassilij Jevtjik och Staffan Edin

Lördag 23 maj 18.00 Norsjö Pingstkyrkan - Jevtjik och Edin

Söndag 24 maj 11.00 Skellefteå EFS-kyrkan - Jevtjik och Edin

Söndag 24 maj 15.00 Skellefteå Pingstkyrkan - Jevtjik och Edin

12-21 juni Nyhemsveckan Träffa oss i vår monter

Onsdag 24 juni 17.00 Almesåkra Svenska kyrkan - Hans Lindstrand

25-28 juni Värnamo Arken - Monter på Israels Vänners konfe-rens. Torsd 25 juni kl 19.00 talar Eva Wa-namo om judarnas situation i östra Europa och f d Sovjet.

27-28 juni Gråbo Missionskyrkan - Lörd 19.00 och sönd 11.00 Rauli Lehtonen och Lars Narin

2-5 juli Gullbrannafestivalen Träffa oss i vår monter

22 och 23 juli Jönköping Idrottshuset - Seminarium på Oas rörelsens sommarmöte 15.00-16.30 med Lars Narin. ”Husförsamlingsrörelsen och minoriteterna i Kina”.

6-9 aug Frizonfestivalen, Torp Träffa oss i vår monter

7-9 aug Alunda, Roslagskonferensen Ljus i Öster medverkar och berättar om vad som händer i Kina och genom kinesiska missionärer

Ur årsredovisningen för Ljus i ÖsterResultaträkning (belopp i tkr) 2014 2013

IntäkterGåvor 30 100* 17 780Nettoomsättning 562 430Övriga verksamhetsintäkter 180 152Summa intäkter 30 842 18 362

KostnaderPersonalkostnader – 5 311 – 4 898Produktion, tryck och transport – 1 521 – 1 447Direkta projektbidrag – 7 437 – 7 633Övriga externa kostnader – 1 966 –1 997Övriga verksamhetskostnader – 688 – 659Avskrivningar – 151 – 153Summa kostnader - 17 074 – 16 787

Verksamhetsresultat 13 768 1 575

Resultat av finansiella posterValutavinster och liknande resultatposter 46 45Valutakursförluster och liknande resultatposter – 53 – 15Försäljning av värdepapper och liknande - 127 -Summa resultat från finansiella poster - 134 30

Årets vinst 13 634 1 605

Förändring av ändamålsbestämda medelÅrets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) 13 634 1 605Utnyttjande av ändamålsbestämda medel/fonderingar från tidigare år 2 386 175Reservering av ändamålsbestämda medel/fonderingar som erhållits men inte utnyttjats under året - 16 682* - 270

Kvarstående belopp för året/balanserat kapital - 662 1 510

*Huvudorsaken till att vi fått så mycket mer i gåvor jämfört med under förra året är den gåva på drygt 16,6 miljoner kronor från en nedlagd stiftelse som vi berätta-de om i förra numret. Dessa medel är avsatta för bestämda ändamål, att utnyttjas under de kommande fem åren.

Du kan gratis beställa årsredovisning med fullständig resultat- och balansräkning från Ljus i Öster, 08-564 840 40

Har du någonsin fått ett kvitto med texten ”Tack för ditt besök. Gud välsigne dig.” när du köpt korv med mos? Det får du på macken i Alunda. När den skulle läggas ner tog Furuhöjdskyrkan över den och nu kan folk tanka bilen, köpa snabbmat och fika samt handla secondhand på macken, som ligger vid den stora genomfartsvägen. Nu har de haft sin ”missionsstation” sedan i januari och det har lett till många samtal med människor som inte brukar sätta sin fot i kyrkan.

Bensinstation blev ”missionsstation”


Yun välsignade fienderFINLAND/SVERIGE ”Bless Your Ene-mies Tour” (Välsigna dina fiender-turnén) var namnet på den mötesturné som Broder Yun genomförde i USA i mars. Ljus i Öster har haft ett par mötesturnéer med Broder Yun tidigare utan att något liknande, spek-takulärt namn på dem.

Den 4-13 september genomför Ljus i Öster ytterligare en turné med Broder Yun, landsflyktig kines som är talesman för Till-baka till Jerusalem-rörelsen. Denna gång börjar vi i de svensktalande delarna av Öst-erbotten i Finland och fortsätter sedan ned-för Norrlandskusten. Detaljerat program i nästa tidning.

RYSSLAND Den oppositionelle rysk-ortodoxe prästen Gleb Jakunin är död. Han blev 80 år gammal. Han var en företrädare för mänskliga rättighe-ter och religionsfrihet och blev också invald i duman.

Då hade han under en kort tid tillgång till statsarkiven och fann då tydliga bevis för det

täta samarbetet mellan KGB och de ryska ortodoxa kyrkoledarna.

Redan 1975 hade han skrivit till Kyr-kornas världsråd och påtalat bristen på frihet och kopplingen mellan regering-en och den rysk-ortodoxa kyrkans le-darskap. Han grundade en organisation för religionsfrihet, men dömdes då till

fem års fäng-else.

När en de-legation med ortodoxa le-dare kom till Finland 1981 ville en grupp kristna, med Johan Can-delin i spetsen, mana till förbön för Ja-kunin genom en insändare i tidningen Kotimaa, som dock vägrade publicera den. Istället blev det startskottet för organisationen Martyrkyrkans vänner som varje år delar ut ett Pro Fide-pris. En av dem som fått det är Gleb Jakunin.

TEXT: ÅKE LAGER

Förkämpe för religionsfrihet död

RYSSLAND Sammanlagt 4 700 perso-ner såg föreställningarna av ”Tänd ett ljus”-musikalen som spelades på en scen i Moskva under den ryska julen. Med symfoniorkester och välkända sångare framfördes julens budskap. Som avslutning på varje föreställning förklarade pastor Ivan Borisjevskij i den arrangerande församlingen julens budskap: ”Jesus föddes för att frälsa oss och det är möjligt för var och en att låta Jesus födas i ens hjärta”.

4 700 såg kristen musikal i Moskva

UKRAINA En pastor som besökt det krigsdrabbade området i östra Ukraina kom tillbaka med positiva rapporter från staden Debaltsevo där det varit hårda stri-der: ”Staden är nästan helt förstörd, men mitt bland ruinerna står bönehuset oska-dat. Nu har de troende kommit tillbaka, ingen av dem har stupat och det kommer dubbelt så många människor till kyrkan som tidigare.”

Positivt besked från ukrainsk krigszon UZBEKISTAN Människorättsorga-

nisationen Amnesty kritiserar USA och Europa för att bortse från de grova övergrepp som sker i Uzbe-kistan.

I rapporten ”Secrets and Lies: Forced confessions under torture in Uzbekistan” beskriver Amnesty

hur tortyr och misshandel spelar en central roll i Uzbekistans rätts-system. Polis och säkerhetsstyrkor använder tortyr för att tvinga fram ”bekännelser”, för att skrämma hela familjer och för att kräva ut mutor. Regeringen slår till mot varje grupp som uppfattas som ett hot mot den nationella säkerheten.

- Det är skamligt att så många regeringar, däribland USA, blundar för den vidriga tortyren, av rädsla för att störa en allierad i ”kriget mot terroris-men”. Andra regeringar, som Tyskland, verkar mer intresserade av affärsmöjlig-heter, säger Johan Dalhuisen, chef för

Amnesty Internationals Europa- och Centralasienavdelning.

Amnestys rapport bygger på 60 inter-vjuer som gjorts mellan 2013- 2015. I rapporten finns uppgifter om vad-derade, ljudisolerade tortyrceller som används av den hemliga polisen och underjordiska tortyrceller på polissta-tioner. Polisen använder vidriga tortyr-metoder som kvävning, elchocker och

nekande av sömn, vatten och mat. Ofta är det andra fångar som utses att enskilt eller i grupp utföra misshandel. De som utsätts för tortyr kommer från olika

delar i samhället, alltifrån regeringskri-tiker, religiösa grupper, migrantarbetare till affärsmän. Även offrens familjer drabbas.

Även om tortyr strider mot lagen i Uzbekistan är det mycket sällan någon straffas. Av 336 anmälningar om tortyr har bara 23 lett till åtal och sex av dem gått vidare till rättegång.

TEXT: AMNESTY OCH ALBIN LARSSON

Amnesty fördömer Uzbekistans tortyr

19maj 2015 l Ljus i Öster nr 4

KINA Organisationen China Aid hävdar i sin årliga rapport att myndigheternas brott mot religionsfriheten i Kina under förra året var de värsta under det senaste decenniet.

Enligt deras beräkningar blev det drygt 150 procent värre under förra året. De har bedömt sex

olika kategorier, och den som ökat mest är ”antalet dömda”, till 1 274 stycken år 2014.

Under 2014 har ChinaAid dokumen-terat 572 händelser av religionsförföljelse i vilka 17 884 personer blev förföljda eller trakasserade på grund av sin tro. Det är en 300-procentig ökning från året före.

Det som är relativt nytt är att det inte enbart är husförsamlingar som förföljs. I ett flertal fall har även statligt godkända Tre-självkyrkor råkat illa ut.

I provinsen Zheijang har myndighe-terna varit synnerligen nitiska i att förfölja de kristna. Under förra året fick 425 kyr-kor meddelande om att de skulle rivas helt

eller åtminstone få sina kors nedmonte-rade. Många protesterade mot detta ge-nom att försöka hindra myndigheterna att verkställa sina beslut.

Yashongkyrkan organiserade ett sys-tem för att vakta korset dag och natt. Detta ledde till att fem personer i kyrkan fängslades, men också till att korset inte monterades ned. Nu har tre av de fängs-lade frisläppts. En av dessa fängslades när han hindrade en tjänsteman från att riva korset och de två andra när de ville för-handla med myndigheterna. Den offici-ella åtalspunkten för alla var att ”de samlat

en folkskara för att störa den allmänna ordningen”.

Enligt ChinaAid har ett 30-tal kyrkor ri-vits, 422 kors har tagits ner och över 300 kristna har arresterats i samband med att de försökt försvara sina kyrkor. 150 per-soner ska också ha skadats i liknande in-cidenter.

ChinaAid påpekar att dessa siffror gäl-ler fall som de fått kännedom om. De tror att mörkertalet kan vara stort. Många för-samlingar, speciellt på landsbygden, har inte velat berätta om förföljelse för att inte riskera ytterligare svårigheter.

En församling som utstått långvarig förföljelse är Shouwang-kyrkan i Beijing. Efter att ha blivit av med sin lokal har de i fyra år, trots förbud, hållit gudstjänster utomhus. Nu har myndigheterna börjat fängsla medlemmar som deltar i mötena, fem dagar första gången och sju till tio da-gar om de grips en andra eller tredje gång.

TEXT: ÅKE LAGER

2014 - svårt förföljelseår i Kina

KINA För en tid sedan fick släktingar be-sked om att biskopen i den underjordiska katolska kyrkan, Shi Enxiang, hade avli-dit i fängelset. Han arresterades i april 2001 och har sedan dess hållits fängslad på hemlig ort utan rättegång, skriver uca-news.com. Familjen har upprepade gånger bett om uppdateringar kring hans hälsa, utan att ha fått några svar förrän de nu fick dödsbudet.

Biskop Shi Enxiang var född 1921. Han arresterades första gången 1954 och satt sedan fängslad från och till under res-ten av sitt liv.

Katolsk biskop dog i kinesiskt fängelse

* Kök och matsal för 150 pers.* Mötes- & konferensutrymmen* Mediastudio* Naturskönt område, naturstigar* Olika evenemang & konserter

www.frankmangscenter.fi

Besök eller ordna Er resa till förnyade Frank Mangs Center! Kom på något av våra många olika evenemang! Vi står även till förfogande för Ert evenemang och tillsammans med Er skräddarsyr vi evenemang, konferens, konsert eller fest! Vi har stora som små mötes- och konferensutrymmen.

Allt till Er belåtenhet enligt Era egna önskemål!

NärpesFinland

CenterEn historisk och allkristen mötesplats!

Sanjiang-kyrkan i Wenzhou rivs


BÖCKER

Församlingar, bönegrupper och liknande erhåller mängd- rabatter. Kontakta Per Andersson, 08-56 48 40 40

Hemligt möte i Samarkand

Antal ex:..................... á 149 kronor

En kristen läser Koranen

Antal ex:....................... á 99 kronor

Den sista kamassen

Antal ex:..................... á 149 kronor

Namn och postadress: (TEXTA TYDLIGT!)

.............................................................................................

.............................................................................................

.............................................................................................

E-post: ..................................................................................

Namnteckning:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ev pren.nr:. . . . . . . . . . . . . . . . . .

SvarspostKundnr: 20188626171 08 Solna

Frankeras ej.Mottagaren

betalar portot.

En barnbok om att varakristen i Centralasien

99:-

Det finns ett ökat intresse att sätta sig in i Koranens läror, men en ovan läsare kan uppleva den som ostrukturerad och svårtill-gänglig. Den här boken kan hjäl-pa dig att bekanta dig med en del av Koranens personer, händelser och läror ur ett kristet perspektiv.

För den som har kontakt med muslimer är denna bok ett bra hjälpmedel för att fördjupa den egna kunskapen.

I Hemligt möte i Samarkand tar författaren Åke Olofsson med oss hem till 12-årige Karim i sta-den Samarkand i Uzbekistan. Karim lever där med sin familj som i stor hemlighet delar ut biblar till nyfikna vänner och bekanta. I Sverige lever Agnes, som får höra talas om hur de kristna har det i Uzbekistan och bestämmer sig för att göra något åt saken. Boken är en varm berättelse om mod, vänskap och bibelgömmor.

Du kan även beställa från vår webbshop: www.ljusioster.se

149:-

OBS! Porto inklude-rat i alla priser.

Inspireras av hur evangeliet når ut till jordens yt-tersta gräns. Rauli Lehtonen delar med sig av många års erfarenhet i missionens tjänst.

149:-


Kontakt med muslimer? Missionshistoria

21maj 2015 l Ljus i Öster nr 4

Sänd lösningen till Ljus i Öster, Hemvärnsg 8, 171 54 Solna och märk kuvertet ”Korsord” (OBS! Inga andra meddelanden kan lämnas i kuvertet)

Namn och postadress:

.....................................................................

.....................................................................

....................................................................

....................................................................

Lös korsordet och vinn den nya boken ”Mirakler i KGB:s skugga”!

Vi delar ut två böcker till de rätta lösningar vi drar först. Lösningen måste vara oss tillhanda senast den 15 juli.

KORSORD


Gunnars Tråd ABTörestorp, 330 33 HillerstorpTel 0370-37 33 00Fax 0370-37 33 10e-mail: [email protected]

Rundtråd1,5–16,0 mmPå spole eller fixlängdPlattvalsad trådtj 1,5–6,0 mmbredd 8–50 mmPå spole eller fixlängdMed hål, radieklipp eller urklipp

BÄSTA DUSCHKOMFORTBÄSTA DUSCHKOMFORT

vill tillgodose företagens sociala rum som entreér, kontor, lunchrum mm med vackra prylar och skapa en varm och krea-tiv plats för anställda och gäster.

Eric Hanson är formgivaren och som älskar att skapa och formge utifrån ledorden äkta och ärliga material, återbruk och hantverk med ett konstnärligt uttryck.

artklart (fd erix), Kulla Ginkalunda, 511 56 Kinna. www.artklart.com

Assars Industri AB Box 20, 330 33 Hillerstorp

Tel: 0370-37 33 30, fax 0370-37 33 40www.assars.se

FÖLJ OSS I SOCIALA MEDIERtwitter.com/ljusiosterfacebook.com/ljusiosterKolla även in hemsidan www.ljusioster.se

Tel:0393-201 00Fax:0393-201 95Lökeryd560 13 HOK www.ltemballage.se

Tel: 0370-37 32 90 Fax: 0370-221 00E-mail: [email protected]

perewert.se

Till vem skulle vi gå?En guide till nutidsmänniskan och religionerna

Ny bok av Per Ewert

Bornelingswww.bornelings.se0380-41815, 23077

- Böcker- Vykort- Smycken- Presenter- Almanackor


Tidningen Ljus i Öster skickas ut gratis till dig som anmält att du vill ha den. För den som ändå vill ge ett bidrag har vi en frivillig prenumerationsavgift. Den är på 150 kronor och du får naturligtvis gärna betala in den. Det hjälper oss att satsa ännu mer på mission.

Så fungerar din prenumeration

Nya Hjälmseryd, 570 01 Rörvik

Beställningar [email protected] + 358- 50-4689678

Till MorSalo, B: Öppen famn. En bok om föräldraskap. 180 SEK

Salo V & B, Den Kära Leken. Om kärlek, sex och äktenskap. 150 SEK

Salo B, Fri från press och tristess. Ett vidare perspektiv på stress och utmattning. 150 SEK

Mer info – se vår hemsida: www.vibosa.fi

1

#4 MAJ 2015 LJUS I ÖSTER

Fann frihet i Kristus

Mission bland

lyxbåtar och

sommarälskare

IRMA GÅR VIDARE 10 GODA INSATSER UNDER ÅRET KOVAL OCH RADIOGLÄDJEN

12vitryska elever

vill ut i mission

LJUS I ÖSTER I EN NY TID

STOR FÖRFÖLJELSE I KINA

TPå plats i

Montenegro


24

”Radion var vår livlina”

SIBIRIEN För några år sedan fick Ljus i Öster ärva en gammal sommarstuga. Där fanns en radio apparat som kom att hamna på mitt kontor.

När vi för en tid sedan hade besök av Mi-chail Koval från Sibirien och han tittade in på mitt kontor blev han alldeles stum

och fick något glasartat i blicken.– Vad tänker du på, Michail? frågade jag.– Är det din radio? replikerade han och kunde

inte slita ögonen från den gamla radioapparaten, av en typ som var så ultramodern på 1950- och 60-talet att den till och med hade P 3.

– Tja, det är väl Ljus i Östers radio, sa jag och funderade på vad som skulle komma härnäst från honom.

Han började berätta att det i hans barndom i Ukraina, fanns en liknande radio hos en kristen vän. Den radion var guld värd i dåvarande Sovjet-unionen.

– Vi hade ingen bibel hemma eftersom kommu-nistregimen jagade sådan farlig litteratur. Det var en enorm brist på biblar de åren. Men jag minns hur vi samlades runt radion och rattade in rätt frekvens för att lyssna till IBRA:s radiosändningar med Earl Pöysti. Han undervisade oss och det var de sändningarna som höll oss igång. Vi anteck-nade varje ord som sades och anteckningarna gick sedan runt i församlingen. Det var enormt viktiga sändningar som höll hela församlingar vid liv.

– Lyssnade vi inte på IBRA så var det Voice of America, Trans World Radio eller Radio Free

Europe vi lyssnade på. Radion var vårt andnings-hål.

– Kommunisterna gjorde allt de kunde för att störa radiosignalerna så att vi inte skulle kunna lyssna på IBRA och andra sändare. För det mesta lyckades programmen ändå nå oss och det är nog så att kristna idag inte förstår vilken viktig livlina de kristna radiosändingarna utgjorde och det går inte att tillräckligt uppskatta hur mycket personer som till exempel Earl Pöysti betydde för oss, be-rättade Michail.

När möjligheterna senare öppnade sig blev han en del av den ukrainska missionsvågen. 21 år gammal flyttade han till Sibirien där han nu är pastor och församlingsgrundare i Ulan Ude, hu-vudstaden i den ryska, men tibetan-buddhistiska, delrepubliken Burjatien vid Bajkalsjön.

Tänk att den gamla utslitna radio som står på mitt kontor kunde väcka alla dess minnen till liv. Idag tänker vi inte så mycket på radiosänd-ningar som ett medel för att nå ut, men i olika delar av världen spelar radion fortfarande en stor roll. Radions tid är inte helt förbi, även om teve och Internet har tagit över radions roll i stor ut-sträckning. Ljus i Öster satsar idag på teve i den turkiskspråkiga delen av världen, bland annat i samarbete med IBRA. Vi får ofta höra berättelser om hur dessa sändningar är lika viktiga för en-skilda troende som radiosändningarna var under sovjettiden.

TEXT: HANS LINDSTRAND FOTO: ÅKE LAGER

LIVSBERÄTTELSE

Michail Koval blev alldeles stum när han återsåg “barndomens radioapparat” och mindes de kristna radiopro-grammen med Earl Pöysti.

EARL PÖYSTI

Earl Pöysti var under 50 år radiomissionär på ryska. Han hade en fin-landssvensk pappa och en rysk mamma och föd-des i Sibirien 1920. Sedan bodde familjen, som var missionärer, i Helsingfors och Kina innan de bosatte sig i USA. Där började Earl sända lokalradio för ryska immigranter innan han blev ”hela Sovjets radio-predikant” genom kort-vågssändningar. Under en period bodde han med sin tiobarnsfamilj i Stock-holm, där några av barnen blivit kvar. Han avled 2010, 89 år gammal.

Documents

Ljus i Öster #4 2015