1

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Länkar till Milstolpar

Citat från Milstolpar och tips på webbsidor

Allmänt Av gammal vana söker många av oss information på Internet genom att

skriva in ord i sökmotorn Google. Man kan påminna sig om att sedan 2009

har Nationalencyklopedin, www.ne.se, en fri gratisversion på nätet där man

kan söka bland 64 000 korta och kärnfulla artiklar av svenska experter.

Om man som privatperson gör som de flesta bibliotek och skolor och

prenumererar på fullversionen av www.ne.se får man också tillgång till fler

artiklar, längre versioner av artiklarna och versioner med enklare språk.

Dessutom får man tillgång till mer multimedia och en rad tilläggstjänster.

Nationalencyklopedin bör vara en naturlig startpunkt när man söker

fakta på nätet! Eftersom det är lätt att själv hitta i www.ne.se finns det

nästan inga länkar till Nationalencyklopedin i den här länksamlingen.

Exempel på hur man kan använda länksamlingen Det är förstås bara den egna kreativiteten som sätter gränser för hur man kan

använda länksamlingen. Här följer några exempel på användningsområden.

I lärarens lektionsförberedelser

Genom att läsa artiklar och annat kan läraren samla på sig fakta, exempel

och anekdoter att använda i undervisningen.

I klassrummet

Inte minst de många filmsnuttarna och de rörliga kartorna kan visas i

klassrummet för en gemensam upplevelse. De som har tillgång till många

datorer kan låta eleverna själva klicka sig fram på t.ex. interaktiva sidor.

2

Milstolpar/länkar

2010-08-30

I fördjupningsprojekt

Man kan låta eleverna välja olika områden att jobba med. Utgå ifrån

läroboken, använd någon eller några av de länktips som finns. Om man vill

gå vidare kan man be eleverna att själva söka efter ytterligare material. Men

ibland kan det också vara bra att begränsa materialet. Redovisningssätten

kan vara olika: uppsats, utställning, muntlig redovisning eller seminarium.

I läxa

Om man på en lektion låter eleverna läsa ett par sidor i läroboken och någon

fördjupande artikel från länksamlingen, kan eleverna fortsätta hemma och

skriva en kort sammanfattning av det de läst på en halv handskriven A4-

sida. Ytterligare en halv A4-sida ägnas åt elevens egna funderingar som

väckts av texterna. Inlämning sker dagen innan nästa historielektion, så att

läraren kan läsa och bygga nästa lektion kring elevernas föreställningar och

funderingar.

3

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Femtusen år…

(s. 7–14)

s. 10 ”Kvarlevor kan vara föremål av olika slag, som byggnader,

redskap, vapen, möbler och kläder.”

Denna kortfilm från Historiska museet visar allt ifrån utgrävning till

konservering av bronsålderssköldar.

http://www.historiska.se/webb-tv/Historia/Forntid2/Glansande-

gudaoffer/

s. 10

”Men de kvarlevor som historiker är mest intresserade av är

dokument. Det kan vara officiella dokument som kungliga brev,

protokoll…”

Njut av introduktionens bilder av bokhyllor och bläddra sedan

förslagsvis i Tänkeboken från 1520 (du hittar dessa

domstolsprotokoll längst till vänster i menyn längst ner på

skärmen). Förstoringsglaset förstorar inte bara utan kan också

”renskriva” texten! Det hela är producerat av Stockholmskällan:

http://www.stockholmskallan.se/Gamla_biblioteket/flashapplikationen/bookbrow

ser.html

4

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 11

”Den är istället en berättande källa, eftersom den berättar hur

statsministern tolkade händelserna.”

På denna engelskspråkiga sajt finns en stor samling av ögonvittnen

till historien:

http://www.eyewitnesstohistory.com/

s. 11

”Att utöva källkritik är inget konstigt – tvärtom, vi gör det nästan

varje dag.”

Göran Leth och Torsten Thurén använder den klassiska källkritiken

på Internet i denna skrift från Styrelsen för psykologiskt försvar.

http://www.kth.se/polopoly_fs/1.2479!kallkritik_internet.pdf

s. 12

”Men bilder kan ge en felaktig eller ensidig uppfattning om

verkligheten.”

En bild ljuger mer än tusen ord – norska Dagbladet ger exempel på

vilseledande bilder.

http://www.dagbladet.no/dinside/2006/08/11/473646.html

s. 13

”Allt fler historiker inspirerades till att börja undersöka hur

kvinnorna haft det genom tiderna.”

Kvinnoportaler på nätet (Göteborgs universitet):

http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/

På denna engelskspråkiga sajt samlas biografier över framstående

kvinnor:

http://www.distinguishedwomen.com/

5

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 14

”Vi måste vidga våra vyer för att förstå det som sker omkring oss

nu. Därför har ett nytt, mer opartiskt och globalt perspektiv på

historien börjat växa fram…”

Historikern Stefan Eklöf Amirell skriver om ”Den världshistoriska

vändningen” i Historisk Tidskrift:

http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2008-4/pdf/HT_2008-4_647-

669_eklof-amirell.pdf

s. 14

”Genusperspektivet har gett oss nya kunskaper om historien som är

värdefulla för både kvinnor och män. I den här boken ska vi se en

del exempel på det.”

Historikern Ann-Sofie Ohlander har på uppdrag av Delegationen för

jämställdhet i skolan (DEJA) gjort en rapport – ”Kvinnor, män och

jämställdhet i läromedel i historia”. Läs debattartikeln:

http://www.dn.se/debatt/skolamnet-historia-ar-en-strikt-manlig-angelagenhet-

1.1048773 och läs studien:

http://www.regeringen.se/sb/d/12474/a/140086

s. 14

”Därför blir skildringen av det som hänt aldrig färdig, trots att det

som hänt ligger oföränderligt bakom oss.”

Nättidningen Svensk Historia är en nyhetstidning om svensk

historia som uppdateras fem gånger i veckan:

http://www.svenskhistoria.se/default.aspx

Vetenskapsradion Historia är Sveriges radios program om historia

och arkeologi:

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=407

6

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Från början

(s. 15–54)

s. 18

”Därför är det rimligt att anta att också vår människoart uppstod i

Afrika, och som Homo erectus långt tidigare, vandrat ut till resten

av världen därifrån.”

Den brittiske forskaren Stephen Oppenheimer presenterar grafiskt

hur människan kan ha spridit sig över världen:

http://www.bradshawfoundation.com/journey/

En liknande karta från Nationalgeographic:

https://genographic.nationalgeographic.com/genographic/lan/en/atla

s.html

s. 25

”Hövdingen skötte också kontakterna med grannsamhällen och

förde befälet vid väpnade konflikter.”

Charlotta Sjöstedt skrev artikeln ”När uppstod de första krigen?”

som publicerades i tidskriften Populär Historia nr 6, 2003:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=866

s. 29

”…Mesopotamien… Här växte för drygt 6 000 år sedan

högutvecklade samhällen fram med en statlig förvaltning – den

första civilisationen.”

BBC visar bilder från Mesopotamien:

http://www.bbc.co.uk/history/ancient/cultures/mesopotamia_gallery

.shtml

7

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 31

”Ett bevis för faraonernas möjlighet att mobiliserar landets

resurser är de tre stora pyramider som reser sig på ökenplatån vid

Giza.”

Klicka dig runt inne i en pyramid! Från PBS.

http://www.pbs.org/wgbh/nova/pyramid/explore/khufuenter.html

s. 46

BILDTEXT. ”Med tiden blev torget Forum Romanum och försågs

med praktfulla byggnader…”

År 80 invigdes Colosseum intill Forum Romanum. Animationen

från BBC visar hur arenan är uppbyggd:

http://www.bbc.co.uk/history/interactive/animations/colosseum/index_em

bed.shtml

s. 49

”Caesar lyckades segra över alla sina motståndare och etablera sig

som diktator, men han mördades 44 f.v.t.”

Allan Klynne skrev artikeln ”Caesar - kungen av Rom” som

publicerades i tidskriften Populär Historia nr 7, 2009:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1658

s. 51

KARTA: ”Romarriket när det var som störst, vid kejsar Trajanus

död 117”

Animerad karta över romarriket (publicerad av Friesian som har

fått ”Britannica Internet Guide Award”):

http://www.friesian.com/images/maps/rome-big.gif

8

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 50

”Dagens England infogades i riket…”

Vindolanda vid Hadrianus mur i England har grävts ut. Bland annat

hittades flera textfragment. https://www.vindolanda.com/

Introduktion till texterna:

http://vindolanda.csad.ox.ac.uk/exhibition/index.shtml

s. 50

BILDTEXT. ”Romarna hade skickliga ingenjörer inom det område

som vi idag kallar väg- och vattenbyggnad.”

Läs om ingenjörer och vardagen i Rom:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1720

Läs om en dag, från morgon till kväll, i en antik stad:

http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=618

Läs om baden i Rom:

http://www.pbs.org/wgbh/nova/lostempires/roman/

s. 51

”Kristendomen blir statsreligion… Den hade börjat som en liten

judisk sekt i Palestina, men spreds sedan runtom i riket.”

Läs om Maria:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=891

Läs om Jesus rättegång:

http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/rattegangen-mot-jesus-holjd-i-

dunkel_406839.svd

9

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Medeltiden

(s. 55–96)

s. 69

BILDTEXT ”En italiensk stad på 1300-talet med bl.a. köpmän,

hantverkare och en skola.”

Läs om stadens stank och doften av världen:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1029

Mer om lukt:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/stank_historia.htm

Mer om att leva på medeltiden:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1026

s. 70

”… faktum är att medeltidens människor använde flera olika

maskiner som underlättade deras arbete och gjorde det mer

produktivt.”

Historikern Dick Harrison skrev denna artikel med rubriken ”Ny

teknik ändrade levnadsvillkoren”:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1027

s. 74

”År 1095 höll påven Urban III (reg. 1088–1099) ett tal där han

utropade ett heligt krig – ett korståg.”

Läs om korstågen och verkligheten bakom Arn-filmerna.

Av: Sören Wibeck.

Publicerad på www.popularhistoria.se, 21 augusti 2008:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=281&template=.p

rint.t

10

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 75

”… korståg. Han uppmanade Europas kristna kungar och stormän

att med militärt våld ta tillbaka Palestina från muslimerna.

Se religionernas utbredning i världen på 90 sekunder (och något om

korstågen):

http://www.mapsofwar.com/images/Religion.swf

s. 81

”Kristendomen kom hit på 1000-talet genom missionärer från

Tyskland och England.”

Hitta en medeltida bild/föremål nära dig! Historiska museet

tillhandahåller fotografier av kyrklig konst.

http://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/

s. 82

”Den svenska staten var länge en bräcklig konstruktion. Olika

hövdingasläkter konkurrerade om kungamakten. Först under andra

hälften av 1200-talet blev det lugnare.”

Läs om Birger Jarl (av historikern Dick Harrison).

Publicerad i Populär Historia nr 1, 2010:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1700

s. 82

”Städer började växa fram på allvar under 1200-talet… Stockholm

och Visby var de största städerna med mellan 6 000 och 7 000

invånare.”

Läs en artikel om kvinnoliv i medeltidens Stockholm.

Av: Gudrun Wessnert

Publicerad i Populär Historia nr 6, 2002:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=778

11

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 89

”När profeten Muhammed dog var en stor del av den Arabiska

halvön vunnen för den nya religionen.”

Läs om profeten Muhammed.

Av: Sören Wibeck

Publicerad på www.popularhistoria.se, 6 februari 2006

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=143

s. 96

”Allt detta vetande samlades, diskuterades och kommenterades.

Araberna blev nyskapande inom medicin, matematik, geografi och

historia.”

Läs mer:

http://muslimheritage.com/topics/default.cfm?ArticleID=851

och

http://www.1001inventions.com/index.cfm?fuseaction=main.viewSection&intSec

tionID=405

12

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Tidigmodern tid

(s. 97–166)

s. 104

”Martin Luther (1483–1546) var präst och professor i den tyska

universitetsstaden Wittenberg. Den 31 oktober 1517 spikade han

upp ett stort plakat…”

Carl Axel Aurelius, teolog vid Linköpings universitet, diskuterar

Martin Luther:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=353

s. 117

”Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung. Han skulle

regera fram till sin död år 1560.”

”Gustav Vasa - revoltören som byggde en nation”

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1519

Historisk tidskrift recenserar två böcker om Gustav Vasa (bläddra

till s. 5 i dokumentet på Internet, s. 337 i den tryckta versionen):

http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2004-2/pdf/HT_2004-2_331-

362_kortrecensioner.pdf

s. 117

”Upproret startade nyåret 1521 i Dalarna. Snart anslöt sig allt fler

adelsmän, och i augusti 1521 valde de upprorsledaren Gustav

Eriksson till Sveriges riksföreståndare…”

Vad är sant om Gustav Vasas äventyr i Dalarna? (Alf Åberg

svarar):

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=12

Historikern Torbjörn Nilsson skriver om äventyren i Dalarna (en

version av texten publicerades senare i boken Guide till Sveriges

historia):

http://www.sub.su.se/national/ttorb1.htm

13

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 124

”Ludvig lät bygga Europas största och vackraste slott ute i

Versailles, sydväst om Paris.”

Klicka dig runt i Versailles:

http://www.french-touch-art.com/en-panorama_versailles.htm

Mer multimedia om Versailles:

http://en.chateauversailles.fr/multimedia/websites-and-

ressources/web-sites

s. 132

”Galilei – forskare, symbol och martyr.”

Se en animering byggt på Galileis teckningar av solfläckar:

http://galileo.rice.edu/sci/observations/sunspot_drawings.html

s. 141

”Koppar från Falu koppargruva blev en annan viktig inkomstkälla

för staten.” (se även bild s. 140)

Läs mer om Falu koppargruva.

Av: David Dunér.

Publicerad i Populär Historia nr 3, 2009.

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1630

Se en film från gruvan, klicka dig vidare från följande sida:

http://www.falugruva.se/sv/Kopparberget/Lara/

s. 142

”Den andra perioden sträckte sig från 1661 till 1718. Då försökte

Sverige behålla de erövrade områdena…”

Klicka dig igenom slaget vid Lund 1676, då danskarna försökte

återerövra områden ifrån Sverige.

http://www.ts.skane.se/media/slaget-vid-lund

14

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 143

BILDTEXT: ”Tyska protestanter lät göra detta propagandablad

över händelsen. Sveriges kung Gustav II Adolf utmålas som en

tapper riddare…”

Jämför uppslagsboken Nordisk familjebok från början av 1900-talet

med Nationalencyklopedin:

http://runeberg.org/nfbj/0361.html (artikeln börjar i mitten av

högerspalten).

http://www.ne.se/kort/gustav-ii-adolf

Fler versioner: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=80

s. 144

”Hemma i Sverige fick kvinnorna ta över många traditionellt

manliga arbetsuppgifter.”

”När kvinnorna skötte Sverige”

Av: Marie Lindstedt Cronberg

Publicerad i Populär Historia 6/1998

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=261

s. 145

Ӂr 1644 blev Christina regerande drottning, men det visade sig

efter några år att hon hade andra planer.”

Marie Louise Renata Rodén, professor i historia och Christina-

expert, skriver:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1344

Läs utdrag ur historikern Peter Englunds biografi över Christina:

http://www.peterenglund.com/silvermasken.htm

15

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 146

”Hösten 1699 slöt Danmark, Polen och Ryssland ett förbund.

Tillsammans skulle de anfalla Sverige och ta tillbaka de områden

som de förlorat under 1600-talet.”

Under hela det stora nordiska kriget 1700–21, som blev följden av

koalitionen mot Sverige 1699, använde sig alla sidor av pirater i

statlig tjänst – så kallade kapare. Läs om Ingela Gatenhjelm, den

största kapare som funnits i Sverige.

http://www.smb.nu/index.php/militara-artiklar/1700-talet

s. 146

”Den avgörande drabbningen ägde rum 1709 vid Poltava i dagens

Ukraina.”

Om slaget: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1626

Om fångenskapen:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1647

Utdrag ur historikern och författaren Peter Englunds bok om

Poltava:

http://www.peterenglund.com/andrabocker_poltava.htm

s. 147

”Maktens centrum var riksdagen. Den bestämde över skatter och

statsfinanser, den stiftade alla lagar…”

Historieentusiasten Nina Ringbom har skrivit av och översatt delar

av 1734 års lag:

http://www.historiesajten.se/lag.asp

s. 149

”Frihetstidens mest kände forskare är Carl Linnaeus (1707–1778),

adlad under namnet von Linné.”

Uppsala Universitet presenterar Carl von Linné.

http://www.linnaeus.uu.se/online/

16

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 158

BILDTEXT. ”Inkastaden Macchu Picchu byggdes i mitten av

1400-talet upp i Anderna i dagens Peru, ca 2400 meter över havet.

Den upptäcktes aldrig av spanjorerna.”

Klicka på olika ställen på kartan och man får fram 360 graders

panorama-bilder.

http://www.peru-machu-picchu.com/map.php

Film från NationalGeographic:

http://video.nationalgeographic.com/video/player/places/regions-places/south-

america/peru_machupicchu.html

s. 163 BILDTEXT. ”Så här kunde man stuva slavarna på ett skepp för

transporten från Afrika till Amerika. Bilden användes av de

brittiska abolitionisterna som ville skapa opinion mot den

omänskliga hanteringen. I det brittiska väldet förbjöds slavhandeln

1807 och slaveriet 1833.”

Intervju (video) med Dick Harrison om boktriologin Slaveri:

http://www.axess.se/Tv/program.aspx?id=269

Om källor till de äldsta slavsångerna:

http://video.pbs.org/video/1366404875/

s. 164

”Det var privata handelsbolag från de bägge länderna, så kallade

Ostindiska kompanier, som ansvarade för hela verksamheten.”

Läs om det svenska ostindiska kompaniet och studera även äkta

källor.

http://ostindiska.nordiskamuseet.se/

17

Milstolpar/länkar

2010-08-30

De stora omvälvningarna

(s. 167–212)

s. 167

”I Storbritannien inleds industrialiseringen. Den kommer med tiden

att förändra människornas liv i många länder.”

Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, diskuterar

orsakerna till den industriella revolutionen:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=229

Fråga Lund om historia svarar på olika frågor om

industrialiseringen:

http://fragalund.pixe.lth.se/historia/svar.asp?sokstrang=industriella+revolutionen

&amne

s. 169

”Kring 1750 började folkmängden öka mycket snabbare, och den

utvecklingen har fortsatt ända in i vår egen tid.”

Se tabell över världens befolkning genom historien:

http://www.prb.org/Articles/2002/HowManyPeopleHaveEverLivedonEart

h.aspx

En befolkningsklocka av det aktuella läget (klicka t.ex. på ”NOW” för att

nollställa):

http://www.carbon-projects.co.uk/earth_clock.htm

s. 169 BILDTEXT: ”Vinnaren vid Rainhill – George Stephensons lok The

Rocket. Det lyckades komma upp i den svindlande hastigheten av 35

miles i timmen (ca 56 km).”

Gå igenom Stephensons maskin:

http://www.bbc.co.uk/history/british/victorians/launch_ani_rocket.s

html

18

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 173

BILDTEXT: ”En brittisk kolgruva nära Liverpool 1792. Kolet

transporterades i korgar och kärror, men det fanns en ångmaskin för att

pumpa upp vatten ur gruvan.”

Bygg själv ihop The Cornish Beam Engine (1834) som pumpade

vatten ur gruvor i Cornwall.

http://www.bbc.co.uk/history/british/victorians/launch_ani_beam_engine.

shtml

s. 181

”Då fick den amerikanske dövläraren och uppfinnaren Alexander

Graham Bell patent på en apparat… – en telefon.”

Se en skiss ritad av Alexander Graham Bell:

http://memory.loc.gov/ammem/bellhtml/belltelph.html

s. 185

”Det ledde till att kontinentalkongressens medlemmar den 4 juli

1776 undertecknade en självständighetsförklaring.”

Se och läs om självständighetsförklaringen:

http://www.archives.gov/exhibits/charters/declaration.html

s. 187

”Den självskrivne presidentkandidaten var George Washington

(1732–1799)… Den 30 april 1789 svor han presidenteden i New

York.”

Göran Rystad, professor i historia, berättar om George Washington

och andra amerikanska presidenter:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=541

19

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 188

RUBRIK: ”Den franska revolutionen”

Historisk guide: revolutionens Paris (från tidskriften Världens

Historia)

http://varldenshistoria.se/guider/historisk-guide-revolutionens-paris

s. 190 ”… utfärdade nationalförsamlingen en deklaration om de

mänskliga och medborgerliga rättigheterna… Flera av dessa

tankar känner vi igen från den amerikanska

självständighetsförklaringen.”

Jämför amerikanska och franska deklarationerna med FN:s från

1948:

http://www.sub.su.se/national/k1789a.htm

http://www.archives.gov/exhibits/charters/declaration_transcript.ht

ml

http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=71&m

odule_instance=6

FN:s mänskliga rättigheter kategoriserade:

http://nobelpriskampen.se/2007/demokrati/mr.html

s. 195

”År 1791 gav Olympe de Gouges (1748–1793) ut en Deklaration

om kvinnliga och medborgerliga rättigheter. Där utgick hon ifrån

1789 års Deklaration…”

Längst ner på följande sajt finns en länk till deklarationen:

http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/biografier/gouges.xm

l

Läs mer om Olympe de Gouges:

http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/feministen-som-slogs-in-i-doden-for-

slavarna_249031.svd

20

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 197

KARTA: ”Europas karta efter Wienkongressen.”

Se en animerad karta över Europa runt 1815 (Wienkongressen).

http://www.the-map-as-history.com/demos/tome01/index.php

s. 199 ”Ett slags nationalism fanns på sina hålla redan under medeltiden,

men den moderna nationalismen växte fram på 1800-talet.”

Temasida från Stockholms universitet om svensk nationalism:

http://www.sub.su.se/national/t1800a.htm

Tidskriften Forskning & Framsteg hade i nr 2, 2003, ett

temanummer om nationalism och försvenskning som kallades SÅ

BLEV SVERIGE SVENSKT.

Här finns länkar till artiklarna plus ytterligare två artiklar, varav den

sista handlar om globaliseringens effekter på nationalism och

identitet.

Att bygga en nation (introduktion)

Av: Henrik Höjer

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003

http://www.fof.se/tidning/2003/2/att-bygga-en-nation

Försvenskningen (artikel).

Av: Henrik Höjer

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003

http://www.fof.se/tidning/2003/2/forsvenskningen

1000 år av invandring (faktaruta)

Av: Henrik Höjer

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003

http://www.fof.se/textruta/1-000-ar-av-invandring

21

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Nationen kom efter franska revolutionen (faktaruta)

Av: Henrik Höjer

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003

http://www.fof.se/textruta/nationen-kom-efter-franska-revolutionen

Flaggan – allmänt känd först på 1900-talet (faktaruta)

Av: Henrik Höjer

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003

http://www.fof.se/textruta/allmant-kand-forst-pa-1900-talet

Vallonerna – fanns de? (faktaruta)

Av: Henrik Höjer

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003

http://www.fof.se/textruta/vallonerna-fanns-de

Stormaktstidens lapptäcke (artikel)

Av: Torbjörn Eng

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003

http://www.fof.se/tidning/2003/2/stormaktstidens-lapptacke

Nederlag formar nationer (artikel)

Av: Henrik Höjer

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 2/2003

http://www.fof.se/tidning/2003/2/nederlag-formar-nationer

Ytterligare ett par artiklar:

Sverige blev svenskt först på 1900-talet

Av: Stig Hadenius

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 4/2003

http://www.fof.se/tidning/2003/4/sverige-blev-svenskt-forst-pa-

1900-talet

22

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Nationell identitet under omprövning (om globaliseringens effekter

på nationalism och identitet)

Av: Birgitta Svensson

Publicerad i Forskning & Framsteg nr 1/2008

http://www.fof.se/tidning/2008/1/nationell-identitet-under-

omprovning

s. 208 ”Hans son Oscar I (reg. 1844–1859) var mer liberalt sinnad. Under

hans tidiga regeringstid kom också flera viktiga liberala reformer.”

1834 reste svensken Carl af Forsell till England för att studera

liberalismen. Läs artikeln ”Arg liberal reser till framtidslandet” i

tidskriften Forskning & Framsteg:

http://www.fof.se/tidning/2007/6/arg-liberal-reser-till-

framtidslandet

s. 209

”Skiftesreformerna (se s. 171) började genomföras i Skåne från

1803, men riktig fart på skiftesverksamheten i hela landet blev det

först 1827.”

Se en bild av principen för skiftesreformen på detta frimärke från

1982 (klicka på frimärket för större bild):

http://service.posten.se/stamps/stamp_txt/F1982010.asp

Läs mer om skiftesreformerna här:

http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=865

Ytterligare en bild av ett skifte samt ett protokoll:

http://www.brittstromback.se/Rishems/indexxqprotokskifte.htm

23

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Människorna i industrisamhället

s. 213–248

s. 217 ”I stället blev vetenskapen allt viktigare för teknikutvecklingen.

Forskare gav den teoretiska bakgrunden till nya produkter.”

Den excentriske Carles Babbage (1791–1871) var ett snille som

konstruerade den första programstyrda räknemaskinen – en

föregångare till datorn. Läs mer i en artikel av Hans Uno Bengtsson,

docent i teoretisk fysik:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=98

Läs här om den första programmeraren:

http://www.computerhistory.org/babbage/adalovelace/

s. 219 ”Precis som tåget ett halvsekel tidigare skapade bilen en

efterfrågan på nya saker och färdigheter. Den satte i gång en ny

utveckling som efterhand förändrade hela samhället.

Transportrevolutionen fortsatte.”

En del i transportrevolutionen blev flygets utveckling.

Flygets historia – om bröderna Wright

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=878

Källmaterial kring bröderna Wright:

http://www.loc.gov/teachers/classroommaterials/primarysourcesets/

flight/

Olika multimediapresentationer om flygets historia och bröderna

Wright från Discovery Channel:

http://dsc.discovery.com/convergence/wright/wright.html

24

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 220 ”Där fick man elektriskt ljus när två uppfinnare oberoende av

varandra konstruerade glödlampan 1878 – 1880. Det var

amerikanen Thomas Alva Edison och engelsmannen Joseph Wilson

Swan.”

Edison tog år 1877 patent på en fonograf – en apparat som kunde

spela in ljud. På 1920-talet slogs fonografens rullar ut av

grammofonskivan. Hör tidiga svenska fonografinspelningar:

http://www.slba.se/SLBA/FONOGRAF/index.htm

s. 232

”De hygieniska förhållandena blev bättre under seklets andra hälft,

men fortfarande fanns inga badrum, och man fick länge bära in

vatten och bära ut slask.”

Läs om badrummets historia:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1690

s. 234 ”Om hon så småningom träffade en trevlig man kunde de slå ihop

sina tillgångar och gifta sig.”

Läs om kärlekens förutsättningar och olika former i det förflutna.

Riksarkivet presenterar källmaterial:

http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=13555

25

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 236 BILDTEXT ”En frukthandlare i Manchester. Foto från ca 1900.”

Bilden visar bl.a. två barn och avsnittet handlar om livsvillkor i

olika samhällsklasser. Läs olika skildringar om hur det var att vara

ung förr. Riksarkivet presenterar källmaterial – dagboksutdrag från

Ida och Karl som hade olika livsvillkor (klicka på ”Med egna ord”):

http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=13555

Läs en fingerad dialog mellan Ellen Nilsson, född 1902, och hennes

barnbarnsbarn. Pedagogiska lektionstips finns också runt berättelsen

(från ”Terra Scaniae”):

http://www.ts.skane.se/pedagogiska_resurser/ellen-ett-statarbarns-

historia

s. 238 ”Störst genomslag fick utvecklingsläran, som lades fram 1859 av

den engelske biologen Charles Darwin (1809 – 1882).”

Fyllig sajt om Charles Darwin:

http://darwin-online.org.uk/

s. 241

”Under andra hälften av 1800-talet blev Sveriges ekonomiska

utveckling en näst intill sagolik framgångsberättelse.”

Professor Hans Rosling framför med entusiasm och fascinerande

statistik Sveriges dramatiska utveckling under 1800-talet och

framåt.

http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-1-health-money-sex-

in-sweden/

Jämför två valfria år mellan år 1800 och 2005 (statistiken bygger på

en doktorsavhandling): http://www.historia.se/jamforelsear.htm

26

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 248

”Under tiden 1840 – 1914 gav sig 1 miljon människor av från

Sverige.”

”Bland pigor, utvandrare och vanliga döda i 1800-talets Sverige.

Historiska problem i digitala källor” – så kallas ett arbetsmaterial

utgivet av Demografiska databasen, Umeå universitet:

http://www.ddb.umu.se/material/undervisningsmaterial/

Använd kyrkböcker för både släktforskning och insikt i människors

livsvillkor:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=598

http://www.ninaz.com/mikro/html/180.html

27

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Demokrati och imperialism

s. 249–292

s. 255 ”John Stuart Mill (1806 – 1873), en av de viktigaste liberala

tänkarna i Storbritannien, gav 1869 ut boken The Subjection of

Women.”

McMaster University (Kanada) har på Internet publicerat första

kapitlet av John Stuart Mills The Subjection of Women:

http://socserv2.socsci.mcmaster.ca/~econ/ugcm/3ll3/mill/women.ht

m

s. 255

”Och från 1850- till 1880-talet genomfördes viktiga förändringar i

många länder. Kvinnor fick tillträde till utbildningar och yrken som

varit stängda för dem.”

År 1873 öppnades de svenska universiteten för båda könen. Läs om

motståndet:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=580

s. 256 ”Karl Marx (1818 – 1883) var en av 1800-talets största

samhällsforskare och tänkare. Tillsammans med sin vän och

medarbetare Friedrich Engels (1820 – 1895) utarbetade han

marxismen, en socialistisk lära som skilde sig väldigt mycket från

den utopiska socialismen.”

David Wästerfors, doktor i sociologi, skriver om Karl Marx:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=291

28

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 277 BILDTEXT ”Storstrejken 1909 slutade med nederlag för

arbetarna.”

Mer om storstrejken 1909 :

http://www.ne.se/kort/storstrejken-1909

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=325

http://www.naringslivshistoria.se/Global/Pdf/Tidskriften/2009/2009

_no4.pdf

http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/herman3.html

s. 279 ”På slottets borggård höll kungen ett tal till de samlade

demonstranterna och kritiserade regeringens försvarspolitik. I det

läget bestämde sig Staaff och hans regering för att avgå i protest.

Det var sista gången en svensk kung helt öppet försökte påverka

regeringens politik.”

Mer om Borggårdstalet 1914:

http://www.ne.se/kort/borgg%C3%A5rdskrisen

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=576

s. 280 ”Från 1860-talet och framåt ökade möjligheterna för kvinnor att

arbeta utanför hemmet. Och tack vare näringsfriheten från 1864

kunde kvinnor även starta egna företag.”

Läs om kvinnor som drev företag, i två nummer av tidskriften

Företagsminnen:

http://www.naringslivshistoria.se/Global/Pdf/Tidskriften/2009_No1

_lowres.pdf

http://www.naringslivshistoria.se/Global/Pdf/Tidskriften/2009/2009

_no4.pdf

29

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 282 ”Efter bitvis hårda förhandlingar kunde man på hösten 1905 enas

om villkoren för unionsupplösningen.”

Texter och källmaterial om unionsupplösningen 1905 mellan

Sverige och Norge. Sajten är producerad av Riksarkivet i Sverige

och Nasjonalbiblioteket i Norge.

http://www.nb.no/baser/1905/

s. 292

Karta. ”I mitten av 1890-talet var stora delar av Afrika och Asien

uppdelade mellan europeiska stormakter.”

Animerad karta över det brittiska kolonialväldet:

http://www.the-map-as-history.com/demos/tome05/index.php

Om drottning Victoria:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1260

Om det brittiska väldet:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1258

30

Milstolpar/länkar

2010-08-30

De stora krigen

s. 293–340

s. 296

”Men i stället utlöste mordet första världskriget – det dittills största

kriget i världshistorien. Hur gick det till?”

”Det första världskriget - var det verkligen oundvikligt?”

En essä om orsakerna och konsekvenserna av det första

världskriget, författad av historikern och författaren Peter Englund.

http://www.peterenglund.com/textarkiv/om_1vk.htm

s. 297 ”Längs denna västfront pågick under fyra år ett tröstlöst

utnötningskrig med miljoner stupade.”

Slaget vid Somme filmat i olika versioner. Från historikern Peter

Englunds blogg:

http://peterenglund.wordpress.com/2008/10/26/bild-och-verklighet/

s. 297

Karta: Västfronten

Animerad karta över första världskriget. (kartan har granskats av

”French Ministry of National Education”). Tryck på fullskärms-

knappen.

http://www.the-map-as-history.com/demos/tome06/index.php

Animerade kartor från PBS.

http://www.pbs.org/greatwar/maps/index.html

31

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 310 ”Lenin dog 1924. Vem skulle ta över som partiets och landets

ledare? Efter några års maktkamp blev det Josef Stalin (vid makten

1927 – 1953), en man med mycket hårda nypor.”

En artikel om Stalin av journalisten och författaren Nicklas

Sennerteg:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=818

s. 311

”De bönder som protesterade sattes i arbetsläger för omskolning,

tillsammans med andra som kritiserade kommuniststyret.”

Peter Englunds förord till boken GULAG av Anne Applebaum:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/omgulag.htm

Mer av Englund:

http://www.peterenglund.com/andrabocker_nollpunktentext1.htm

Historieprofessorn Klas-Göran Karlsson om GULAG:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=237’

s. 313 ”Nazistpartiet var ett av de många små högerpartier som bildades.

Adolf Hitler (reg. 1933 – 1945) blev partiets ledare 1921.”

Läs Karl Christian Lammers långa artikel om Adolf Hitler i

Nationalencyklopedin (prenumeration krävs):

http://www.ne.se/lang/adolf-hitler

Bengt Liljegren har skrivit en bok om Hitler och också en

artikelserie:

DEL 1: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1216

DEL 2: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1180

DEL 3: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1194

DEL 4: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1228

32

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 319 RUBRIK: Andra världskriget

En riktig guldgruva är denna interaktiva sida från History Channel.

Sidan börjar som en klickbar världskarta, klicka dig fram till

animerade kartor, bilder, flygplansstatistik m.m.

http://www.history.com/topics/world-war-ii/interactives/inside-

wwii-interactive

s. 319

”Egentligen var det först vid årsskiftet 1941/1942 som de smälte

samman till ett världsomfattande krig.”

Animerad karta över när andra världskriget blev globalt

(kartan har granskats av ”French Ministry of National Education”)

Glöm inte att trycka på fullskärmsknappen.

http://www.the-map-as-history.com/demos/tome08/03-

world_war_II_1941_1942_demo.php

s. 321 ” ’På marsch mot öster’ – omslag av den franske konstnären Paul

Ordner till skämttidningen Le Rire (skrattet) den 4 augusti 1939.”

Samlingar som visar propagandaposters.

Tidningen LIFE: http://www.life.com/image/84295579/in-

gallery/27932

Holocaust Memorial Museum: http://www.ushmm.org/propaganda/

University of Washington, innehåller även posters från första

världskriget:

http://content.lib.washington.edu/postersweb/index.html

33

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 322

”Tyska framgångar. Tyskarnas angrepp på Polen var mycket

framgångsrikt…”

Flera animerade kartor över andra världskriget från BBC:

http://www.bbc.co.uk/history/interactive/animations/#worldwars

Animerade kartorn från av United States Holocaust Memorial

Museum:

http://www.ushmm.org/museum/exhibit/focus/maps/

s. 323 ”Efter segern i Polen vände sig tyskarna västerut. I april 1940

ockuperade de Danmark och Norge.”

Karta med förklaringar om Nazitysklands anfall på Danmark och

Norge 1940 (från tidskriften Världens Historia).

http://varldenshistoria.se/sites/historienet.dk/files/attach/Narvikkort

_SV2.pdf

s. 324 BILDTEXT:”Pearl Harbor på eftermiddagen den 7 december

1941. Till höger har slagskeppet Oklahoma kapsejsat. Slagskeppet

Maryland till vänster är nästan helt oskadat, men i bakgrunden står

flera fartyg i brand.”

En färgfilm (längd 1.49 min) om Pearl Harbor och Roosevelts tal.

Från HistoryChannel, filmen tar en stund att ladda.

http://www.history.com/topics/world-war-ii/videos#attack-pearl-harbor

NationalGeographics multimediasajt om Pearl Harbor:

http://plasma.nationalgeographic.com/pearlharbor/

34

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 325 ”Då sänkte amerikanska flygplan fyra japanska hangarfartyg i

slaget vid Midway, som var en militärt viktig atoll väster om

Hawaii. Det blev vändpunkten i kriget i Östasien, även om det

skulle dröja tre år innan Japan kapitulerade.”

En film (längd 2.30 min) om slaget vid Midway från

HistoryChannel. Filmen tar en liten stund att ladda.

http://www.history.com/topics/world-war-ii/videos#battle-at-

midway

s. 326 ”På sommaren 1942 fortsatte den tyska offensiven i Sovjetunionen,

nu för att ockupera oljekällorna i Kaukasusområdet. Men på hösten

blev en av de tyska arméerna omringade vid Stalingrad.”

En färgfilm (längd 2.21 min) från HistoryChannel som skildrar

slaget vid Stalingrad från början till slutet. Filmen tar en liten stund

att ladda.

http://www.history.com/topics/world-war-ii/media#world-war-ii-battle-of-

stalingrad

s. 326 ”På hösten 1942 besegrades tyskarna definitivt av brittiska styrkor

vid den lilla egyptiska orten el-Alamein. I maj nästa år lämnade

tyskarna Nordafrika.”

Introduktion till kriget i Nordafrika (film från HistoryChannel,

längd 1.41, filmen tar en stund att ladda):

http://www.history.com/topics/world-war-ii/videos#north-africa-

campaign

Slaget vid el-Alamein (film från HowStuffWorks, längd 1.13 min)

http://videos.howstuffworks.com/hsw/16675-after-pearl-harbor-battle-at-el-

alamein-video.htm

35

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 326 ”Den 6 juni 1944, ’D-day’, landsteg britter och amerikaner i

Normandie i Frankrike och började marschen mot Tyskland.”

Multimediasida om invasion vid Normandie. Från Encyclopeaedia

Britannica.

http://www.britannica.com/dday/browse?browseId=237190

s. 327 ”De japanska soldaterna kämpade ibland till sista man, och

amerikanerna förlorade många soldater.”

Mörkhyade män och kvinnor fanns i USA:s armé under andra

världskriget och deltog i kriget både i Europa och Stilla havet.

http://www.historyplace.com/unitedstates/aframerwar/index.html

s. 327 ”I början av augusti 1945 fällde amerikanska bombplan

atombomber över två japanska städer, Hiroshima och Nagasaki.”

Atombomb över Hiroshima (BBC):

http://www.youtube.com/watch?v=VvzDSnQCh6c&feature=SeriesPlayList&p=D7F1A06

CE1780AD5

Atombomb över Nagasaki (BBC)

http://www.youtube.com/watch?v=ncq_Wye43TM&feature=chann

el

Diskussionen kring att fälla atombomberna över Japan:

http://www.nuclearfiles.org/menu/educators/study-guides/history_decision-to-

drop-bomb.htm

36

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 328 ”Redan under första världskriget hade civilbefolkningens vardag

påverkats på många sätt i de krigförande länderna. Staten tog ett

fast grepp om samhällsekonomin, företagen måste ställa om till

krigsproduktion och kvinnor fick ta över de inkallade männens

arbeten. Man införde också ransonering av varor som det blev brist

på.

Samma saker hände under andra världskriget…”

Kvinnor i krigsindustrin (posters):

http://www.history.com/photos/women-factory-workers-of-world-

war-ii

Kvinnor i krigsindustrin (intervjuade kvinnor minns). Brown

University (USA):

http://www.stg.brown.edu/projects/WWII_Women/

s. 328 ”Redan 1937 bombade Japan kinesiska städer. Hösten 1940

drabbades London och andra brittiska styrkor av tyska bombanfall.

I slutet av 1942 hade den amerikanska krigsindustrin nått full

kapacitet. Då tillverkades så många bombplan att de allierade

kunde utföra flygräder med 500 – 1000 bombplan mot tyska och

japanska städer.”

Europa i ruiner, ett bildspel med 7 färgbilder publicerade av

HistoryChannel:

http://www.history.com/photos/world-war-ii-damage-and-

destruction

37

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 330 BILDTEXT: ”I januari 1945 kom ryska trupper fram till det

nazistiska förintelselägret Auschwitz i södra Polen.”

United States Holocaust Memorial Museum om Auschwitz:

http://www.ushmm.org/wlc/en/media_nm.php?ModuleId=1000518

9&MediaId=3371

Multimedia från BBC:

http://www.bbc.co.uk/history/worldwars/genocide/launch_ani_ausc

hwitz_map.shtml

Fler multimediapresentationer:

http://www.ushmm.org/museum/exhibit/focus/maps/

http://www.the-map-as-history.com/demos/tome08/05a-

final_solution_holocaust_demo.php

Bildspel från HistoryChannel (12 bilder, mestadels nutida bilder):

http://www.history.com/topics/world-war-ii/photos#holocaust-

concentration-camps

De överlevde förintelsen. Videoinspelningar från YadVashem.

http://www.youtube.com/user/YadVashem#g/c/DB4EEE2E01DFE0

13

Myndigheten Forum för levande historia:

http://www.levandehistoria.se/

Gratis skrift …om detta må ni berätta… (ny, uppdaterad version

2009):

http://www.levandehistoria.se/omdettamaniberatta

s. 333 RUBRIK: Sverige under världskrigen

På denna sida kan man se tidiga filmer från Sverige, bland annat

journalfilm och reklam. Webbsajten är ett gemensamt projekt

mellan Sveriges Television och Statens ljud- och bildarkiv.

http://www.slba.se/journaldigital/menu.htm

38

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 333 ”På våren 1917 blev det stora demonstrationer mot regerings

politik…”

Historikern Gunnela Björk skriver om ”Sverige i uppror” 1917–

1918:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1330

s. 335 ”I Ådalen sköts 1931 fyra demonstranter och en åskådare ihjäl av

soldater som inkallats för att hjälpa polisen.”

Transportarbetarförbundets medlemstidning intervjuar Roger

Johanssons om dennes doktorsavhandling om Ådalen 1931 och om

historiebruk.

http://www.transport.se/home/trp2/tidn/home.nsf/pages/405DD2A5AACD4FE0C

1257180002BA2D4

39

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Tre världar

s. 341–406

s. 343 ”USA:s president John F. Kennedy avslöjar i ett direktsänt tv-tal att

Sovjetunionen har byggt avfyringsramper för kärnvapenbärande

missiler på Cuba. Sovjetiska fartyg är på väg dit med missiler i

lasten.”

En artikel om Cubakrisen av historikern och författaren Peter

Englund: http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm

Missiltekniken och annat förde också ut Sovjet och USA i en

kapplöpning om rymden som medförde risker och olyckor. Läs mer

i denna artikel:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=318Månlandninge

n

1969 – text och bilder:

http://www.historyplace.com/unitedstates/apollo11/index.html

s. 349 ”Sydvietnam utvecklades snart till en anti-kommunistisk diktatur,

och på 1960-talet blev det öppet krig mellan Nord- och Sydvietnam.

Då ingrep USA på Sydvietnams sida.”

Lars Ericson, docent i militärhistoria, skriver om Vietnamkriget:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=284

Historikern Peter Englund om Vietnamkriget:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/skrotletarna.htm

Tidslinje och ordlista om Vietnamkriget från SVT:

http://svt.se/2.25723/1.379301/ordlista_for_vietnamkriget

Om krigets rötter i den koloniala konflikten:

http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=43&vid=1000

40

Milstolpar/länkar

2010-08-30

Protesterna mot Vietnamkriget:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1002

Klicka på knappen ”Slide Show (20 photos)” för att se ett bildspel

om Vietnamkriget från Historyplace:

http://www.historyplace.com/unitedstates/vietnam/index.html

s. 352 RUBRIK: ”Palestinakonflikten”

"En balanserad och överskådlig bild av konfliktens historia och

nutid." så beskev Upsala Nya Tidning Sören Wibecks bok Ett land

två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia (2009). I denna artikel

tecknar Wibeck konfliktens historia:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=300

Sune Persson, som skrivit boken Palestinakonflikten, skriver i

denna artikel om krigen från 1948 och framåt.

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1676

Få en inblick i vilka som styrt i Mellanöstern på 90 sekunder.

http://www.mapsofwar.com/images/EMPIRE17.swf

s. 357 ”Reagan och Gorbatjov träffades i fyra toppmöten mellan 1985 och

1988.”

Efter Reagans och Gorbatjovs toppmöte 1986, frågar man folk på

stan vad de tror om världsfreden:

http://svtplay.se/v/1370996/efter_toppmotet_reagan_-

_gorbatjov_1986

41

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 371 ”Washington 28 augusti 1963. Martin Luther King Jr vid Lincoln

Memorial. Hundratusentals demonstranter har kommit för att

lyssna på hans tal.”

King’s berömda tal ”I have a dream” från 1963. Webbsidan

innehåller video av den mest berömda biten av talet, men på samma

sida kan man också höra (och läsa) talet i sin helhet:

http://www.americanrhetoric.com/speeches/mlkihaveadream.htm

s. 372 ”Omkring 1970 började också feminismen bli mer radikal än

tidigare. Eftersom perioden från mitten av 1800-talet till ca 1950

brukar kallas feminismens första våg kom det nya intresset för

feministiska frågor att kallas för feminismens andra våg.”

Anita Goldman skrev i december 2009 på kultursidan i Expressen

en recension av boken When everything changed. The amazing

journey of american women from 1960 to the present av Gail

Collins.

http://www.expressen.se/kultur/1.1816991/gail-collins-when-

everything-changed

P-pillret lanseras i USA. 3 minuter video från HistoryChannel:

http://www.history.com/topics/womens-history-month/videos#the-pill-begins-

sexual-revolution

Stor sajt om kvinnorörelsen under 1960- och 70-talen. Publiceras av

Göteborgs universitet.

http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/

s. 376 ”Kontrollen av medborgarna var fortfarande lika hård som före

kriget.”

Humor mot Sovjet:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=306

Sovjetisk propagandaposters från 1917 till Kalla kriget:

http://www.russianarchives.com/gallery/posters/index.html

42

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 383 ”För Östtyskland blev förändringarna störst. Sedan 1961 hade en

mur gått rakt igenom staden Berlin. Den hade blivit en symbol för

Europas delning i öst och väst. Nu öppnades muren och släktingar

och vänner som inte sett varandra på 28 år fick åter mötas.”

Berlinmurens historia:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1627

Berlinmuren 25 år. Inslag från Sveriges Television:

http://svtplay.se/v/1392888/oppet_arkiv/rapport__25_ar_efter_mure

ns_tillkomst

Berlinmurens fall av historikern Peter Englund:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/berlinmurfall.htm

Det historiska nyhetsdygnet. Lyssna på de första 2.35 min av

Sveriges Radios nyhetssändning:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=9051

&artikel=3103703

Berlinmuren: vid nyårsfirandet 1989/90 spelades den passande låten

”Looking for freedom” av David Hasselhof. Läs om bakgrunden

och se även video och upplev stämningen.

http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/magazine/3465301.stm

http://www.youtube.com/watch?v=0zXiClnK8oE

s. 397 ”Det blev stora förändringar i Sverige under den gyllene eran

mellan 1945 och 1973. Den goda ekonomiska tillväxten gjorde att

man steg för steg kunde börja bygga upp ett välfärdssamhälle…”

Om rekordåret 1967 i Välfärdssverige skriver Göran Hägg (docent i

litteraturvetenskap och som bl.a. skrivit boken Välfärdsåren) i

denna artikel:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=188

43

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 397 ”Därför blev årtiondena efter kriget en gyllene era för Sverige, med

en god ekonomisk tillväxt och en levnadsstandard i internationell

toppklass.”

TV:n kom till Sverige under 1950-talets andra hälft. Se dessa råd

inför TV-tittandet i televisionens barndom (den 1 januari 1958):

http://svtplay.se/v/1371554/rad_infor_tv-tittandet

s. 401 ”Å ena sidan stiftades lagar som gav kvinnor och män samma

rättigheter i arbetslivet, å andra sidan kom sociala förmåner som

gjorde det möjligt för kvinnor att stanna hemma.”

En artikel om hemmafruarna och det moderna samhället:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=54&vid=250

Husmödrar på gränsen till yrkesarbete. Tre kvinnor med olika

åsikter intervjuades 1953 (radio, 5 minuter, publicerat av Sveriges

Radio):

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=2350&artik

el=2196261&sida=4

44

Milstolpar/länkar

2010-08-30

En enda värld

s. 407–428

s. 407

”Den östeuropeiska kommunismens fall 1989 – 1991 har skapat en

helt ny situation, både ekonomiskt och politiskt.”

En aspekt av den politiska sidan är att antalet demokratier ökat i

världen. Se demokratins historia på 90 sekunder:

http://www.mapsofwar.com/images/Democracy.swf

s. 410 ”Avtalet innebar i praktiken att Jugoslavien upphörde att existera.

Liknande konflikter har uppstått i f.d. Sovjetunionen. När unionen

upplöstes blev de femton delrepublikerna självständiga stater.”

Nya länder i efterdyningarna av kalla krigets slut. Sovjet,

Östeuropa, Jugoslavien, EU-medlemskap m.m. Animerad karta:

http://www.the-map-as-history.com/demos/tome04/index.php

s. 413 ”Misstankarna riktades direkt mot Usama bin Ladin (f. 1957), en

radikal islamist från Saudiarabien, och hans organisation al-

Qaida.”

”Under efterkrigstiden, fram till och med 1970-talet, antog de flesta

människor i västvärlden att religionen aldrig mer skulle spela någon

större roll i världshändelserna.” Så börjar en artikel med rubriken

Fundamentalism – motstånd mot det moderna av Henrik Höjer i

tidskriften Forskning & Framsteg från 2004:

http://www.fof.se/tidning/2004/4/fundamentalism-motstand-mot-

det-moderna

45

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 414

”Palestinafrågan…”(se även s. 352)

Få en inblick i vilka som styrt i Mellanöstern på 90 sekunder.

http://www.mapsofwar.com/images/EMPIRE17.swf

s. 415 ”Alla konflikter i olika delar av världen kan ge en känsla av

bottenlöst elände. Men på flera håll präglas politiken i stället av

samarbete och förståelse.”

1900-talets krig – använd denna interaktiva karta för att på ett

överskådligt sätt se 1900-talets krig (publicerad av Nobelstiftelsen)

http://nobelprize.org/educational_games/peace/conflictmap/

Sveriges Radio P1:s program Konflikt tar upp nutida konflikter:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?ProgramId=1300&grupp

=9035

s. 418 ” ’De asiatiska tigrarnas’ ekonomiska framsteg under 1970- och

1980-talen (se s. 393) fick stor uppmärksamhet i omvärlden. Under

1990-talet följde allt fler länder i Asien deras modell. Miljoner

människor kunde glädja sig åt en växande ekonomi som gett dem ett

bättre liv.”

Professor Hans Rosling slår med entusiasm och fascinerande

statistik hål på myter och felaktiga föreställningar om tredje

världen.

http://www.gapminder.org/videos/ted-talks/hans-rosling-ted-2006-debunking-myths-

about-the-third-world/

46

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 419 ”…datortillverkningen är lika sofistikerad i Asien som någon

annanstans.”

Dokumentärfilm om datorns historia:

http://topdocumentaryfilms.com/the-machine-that-changed-the-

world/

En text om datorns historia:

http://www.e.kth.se/~e97_fne/datorhistoria/

Den svenska IT-historien – bakom denna fylliga sajt står

Dataföreningen, Tekniska museet och KTH.

http://ithistoria.se/

Centrum för näringslivshistoria och Telefonaktiebolaget LM

Ericson står bakom denna sajt om Ericsons historia:

http://www.ericssonhistory.com/Default.aspx?epslanguage=EN

s. 420 ”I Indien finns många unga, välutbildade människor som har gjort

landet till en viktig knutpunkt i det globala IT-samhället. Detta har

skapat oro i västvärlden. Nu är det inte längre enklare

industriprodukter som flyttas ut, utan också mycket kvalificerade

arbeten.”

Fredrik Härén talar om kunskap, kreativitet och global konkurrens.

http://www.dn.se/insidan/han-soker-kreativitetens-vasen-1.586164

s. 421

”Så länge vi människor har funnit har vi påverkat vår livsmiljö.”

”Människan och miljöns förändring” av historikerna Sverker Sörlin

och Anders Öckerman. Publicerad i Populär Historia 1/1998:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=332

47

Milstolpar/länkar

2010-08-30

s. 425 ”Sverige går med i EU”

EU-valet 1994. Morgonen efter drabbade miljöpartisten Per

Gahrton från nej-sidan och moderatledaren Carl Bildt från ja-sidan

samman i en radiodebatt.

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=1019

9&artikel=912462

s. 428

”Invandringen till Sverige har fortsatt, framför allt genom att

flyktingar sökt sig hit från kriser i olika delar av världen.”

En artikel av Dick Harrison om invandringen till Sverige:

http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1653

Karta från New York Times som visar migranter i världen:

http://www.nytimes.com/ref/world/20070622_CAPEVERDE_GRAPHIC.

html#