Lokalprogram kulturväven ver 1 med bilagor

Lokalprogram för Kulturväv i Umeåver 1 - 110607

2

Kulturväv Lokalprogram ver 1 - 20110607

innehållsförteckning

Bakgrund sid 3

Generella riktliner sid 4

1 Det fortsatta projekteringsarbetet sid 4

2 Långsiktigt och hållbart

3 Tillgängligt

4 Generellt/flexibelt

5 Jämlikt och rättvist

6 Energieffektivt

7 Driftekonomiskt sid 5

8 Mångfald

9 Användarvänligt och funktionellt

10 Innovativt

11 Tryggt och säkert

12 Kommunikativt och interaktivt

13 Helhet

14 Den fortsatta processen sid 6

15 Bilagor och underlagsmaterial

Lokalprogram sid 7-10

3


Kulturväven lokalprogram - ver 1BakgrundDetta lokalprogram omfattar ca 15000 kvadratmeter av den nya byggnad, kallad Kulturväven, som ska uppföras inom kvarteret Heimdal i Umeå

kommun. Dessa 15 000 kvadratmeter ska enligt avtal hyras ut av byggherren, bolaget Väven i Umeå AB, till Umeå kommun. Lokalprogrammet omfattar inte de övriga ytor som ska ingå i Kulturväven i sin helhet, som har andra hyresgäster än kommunen.

Lokalprogrammet beskriver vilka typer av lokaler som ska byggas och anger vilka krav som ställs på dessa, samt viktiga samband mellan lokalerna. Lokal-programmet bestämmer dock inte vilken verksamhetsutövare som ska bedriva verksamhet i lokalerna. Detta kommer att bestämmas successivt i den verk-samhetsutvecklingsprocess som pågår parallellt.

Lokalprogrammet har utformats utifrån målsättningen att byggnaden Kultur-väv ska vara hållbar ur såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt perspek-tiv.

Kulturväven ska erbjuda lokaler för verksamheter inom tre tematiska områden uppleva, utforska, och skapa. Därutöver ska byggnaden innehålla ytor för möten och service. Byggnadens funktion i sin helhet beskrivs i ett visionsdo-kument (bilaga 1).

Lokalprogrammet baseras på lokalbehovsanalyser riktade till 15 stycken olika verksamheter och visionen som i sin tur baseras på tidigare inriktningsbeslut och de övergripande målen för staden mellan broarna, samt kulturnämndens tidigare utredningar rörande framtidens biblioteket och förutsättningar för ett kulturmötenas hus i området Staden mellan broarna.

Ledord i arbetet har varit: •Långsiktigtochhållbart

•Tillgängligt

•Generellt/flexibelt(samnyttjandeavlokaler,teknikochkompetens)

•Jämställt/Jämlikt

•Energieffektivt

•Driftekonomiskt

•Mångfald

•Användarvänligtochfunktionellt

•Kommunikativtochinteraktivt

•Innovativt

•Tryggtochsäkert

•Helhet

Lokalprogrammet består av två delar varav del 1 är Generella riktlinjer som ska gälla för alla lokaler i byggnaden och del 2 är Lokalprogram som pre-senteras i tabellform. I Lokalprogrammet ingår beskrivningar av rumstyper, med olika egenskaper, önskvärda samband, övergripande tekniska aspekter, aktiviteter och idéer (eller önskemål) om samarbetspartners.

4

Kulturväv Lokalprogram ver 1 - 20110607Del 1 Generella riktlinjer1 Det fortsatta projekteringsarbetetGenerella riktlinjer, myndighetskrav och byggnormer ska följas.Byggherren, bolaget Väven i Umeå AB ska löpande redovisa hur detta uppnås till hyresgästen Umeå kommun, Fastighet.

Umeå kommun har åtagit sig att följa Ålborgdeklarationen och dessa riktlinjer ska användas som vägledning i tillämpliga delar i det fortsatta arbetet. Utöver detta ska följande områden ska särskilt beaktas i den fortsatta projekteringen:

2 Långsiktigt och hållbartUmeå kommuns tekniska anvisningar (bilaga 2) punkt 9. Miljö och hållbarhet, ska tillämpas. I enlighet med dessa anvisningar ska byggherren redovisa hur följande områden har beaktats:

• Byggnadsplacering (Anpassning till omgivning natur, topografi, trafik, be-fintliga byggnader mm) • Energianvändning (Rimligt specifik energianvändning per kvm bruksarea) • Materialval (Miljömässiga/ekologiska aspekter hos byggnad)• Val av tekniska systemlösningar (Smarta tekniska lösningar, samordn-ingsmöjligheter mellan olika system) • Utomhusmiljö (Tillgänglighet, framkomlighet för personer och fordon, ut-formning av ytor för rekreation mm.)• Inomhusmiljö (Ljus, belysning, dagsljus, luftkvalitet mm.)• Säkerhet (Förebygga skador både för person och egendom)

3 TillgängligtKulturväven ska vara tillgänglig för alla, alltid. Kulturväven ska vara inklud-erande för alla oberoende av ålder, etnicitet, kön funktionsnedsättningar, eller social status. Kulturväven ska erbjuda ytor för så många konstarter som möjligt. Kulturväven ska vara den naturliga knutpunkten i Umeå, öppen och tillgänglig för alla.

Det fortsatta arbetet med tillgänglighet ska baseras på följande vägledande dokument:

Umeåkommunshandlingsplanförtillgänglighet,delaktighetochjämlikhetantagenikommunfullmäktige2000-12-18

Riktlinjerförjämställdhetsintegreratpubliktarbete-platspåscenSOU2006:42

Handikappolitisktprogram,antagetavKommunstyrelsen1998,baseratpåFNsstandardregler

För att säkerställa en god tillgänglighet för alla ska även särskild expertkom-petens för tillgänglighetsfrågor anlitas i detaljprojekteringen.

4 Generalitet/flexibilitetAnvändningen av lokalerna ställer höga krav på flexibilitet. Olika verksam-heter kommer att samnyttja lokalerna. Lokalerna ska också så långt som möjligt medge förändring av användning över tid, eftersom verksamhetsutvecklingen förväntas fortsätta även när huset står färdigbyggt. För att detta ska vara möjligt förutsätts att en stor del av lokalerna utformas generella och tillåtande för en flexibel användning. Byggherren ska redovisa hur generalitet och flexibilitet tekniskt och funktionsmässigt kan uppnås.

5 Jämlikhet och social rättvisaDet är av största vikt att lokalernas utformning inte är exkluderande och att alla oberoende av kön, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller social bakgrund kan vistas där på lika villkor. Byggnaden ska upplevas välkomnande på ett sådant sätt att alla kan känna tillhörighet. Särskild expertkompetens för jämställdhetsfrågor ska konsulteras för att säkerställa detta i detaljprojekteringen.

Grunderna för dessa ställningstaganden finns i Aalborgsåtagandets nionde område som beskriver bland annat att; säkra en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbildning, arbetstillfällen, information och kulturell verksamhet, främja social sammanhållning och jämställdhet, förbättra tryg-ghet och säkerhet i lokalsamhället. Som vägledande dokument kan verksamheternas lokalbehovsanalyser använ-

5

Kulturväv Lokalprogram ver 1 - 20110607das.6 EnergieffektivtUmeå kommuns tekniska anvisningar (bilaga 2) punkt 8 Energihushållning ska tillämpas. I enlighet med dessa anvisningar ska byggherren redovisa hur följande områden har beaktats:

• Livscykelkostnad• Energianvändning (Sammhälsbyggnadskontoret fastighet har högre krav på byggnadens maximalt tillåtna specifika användning än Boverkets byggregler.)• Krav på Uvärden för klimatskalet. (Samhälsbyggnadskontoret fastighet ställer minimumkrav på klimatskalets värmegenomgångskoefficient i nybyggnation)• Lufttäthet (lufttäthet kontrolleras genom provtryckning) • Drifttider luftbehandlingsanläggningar (tiden för drift av luftbehandlingsan-läggning ska begränsas så långt som möjligt.) • Dimensionerade temperaturer (Temperatur kopplas till lokalfunktion)

7 DriftekonomisktI strävan att uppnå målen för Kulturväv ska ekonomin tas i beaktning. Loka-lerna ska utformas så att driftkostnaderna kan hållas nere. En hög grad av självbetjäning, överskådlighet och samnyttjande av lokaler ska bidra till detta.

8 MångfaldKulturväven erbjuder lokaler för en mångfald av aktiviteter inom de tematiska områdena skapa, uppleva och utforska, och erbjuder förutsättningar för kon-starter som tillexempel: • Dans • Musik • Litteratur • Konst • Teater • Film

Innehållet ska vara föränderligt över tid och lokalerna i viss mån kunna förän-dras för att kunna svara på framtida behov och önskemål som idag är okända.

Lokalerna måste också vara utformade och placerade på ett sätt som gör det möjligt att många aktiviteter kan pågå i lokalerna samtidigt utan att störa var-andra. Olika zoner, såväl tysta som mer livfulla, ska erbjudas.

Mångfald omfattar också att byggnaden ska kunna erbjuda en mångfald av miljöer där besökaren kan känna sej nyfiken, delaktig och engagerad, eller bara vilja vara.

9 Användarvänligt och funktionellt Lokaler ska utformas så att det är lätt att hitta och orientera sig. De ska vara intuitivt självinstruerande, samtidigt som de också ska inspirera till nya möten och uppmuntra upptäckarglädje och nyfikenhet.Ett viktigt krav för att uppnå en god arbetsmiljö är också att logistiken inom byggnaden ska vara funktionell, rationell och effektiv.

10 InnovativtHela byggnaden och verksamheterna bör ha en hög sk. WOW-faktor, dvs något extra att erbjuda och som besökaren inte kan uppleva någon annanstans. Läget vid älven ger goda förutsättningar att uppfylla det kravet, men också in-novativa lösningar på design, interaktivitet, teknik m.m.

11 Tryggt och säkertKulturväven ska vara en öppen och tillgänglig mötesplats för alla, med hög s.k. ”slinka-in”-faktor. En konsekvens av detta är att det kommer att ställas höga krav på att säkerställa trygghet och säkerhet för alla. I projekteringsarbe-tet ska stor omsorg ägnas åt att skapa en trygg och säker miljö.

12 Kommunikativt och interaktivtKulturväven i Staden mellan broarna ska vara både en fysisk och en virtuell mötesplats. Det fysiska och det virtuella ska stödja och komplettera varandra. Det ställer krav på planeringen för installationer, inredning och utrustning. Några exempel på nya tekniska tillämpningar som nämnts i visioner om fram-tidens bibliotek är digitala tryck-känsliga skärmar, ”intelligenta”, ”talande” väggar och ”tänkande” golv med hjälp av ny projiceringsteknik. Ett gener-ellt krav är att lokalerna ska ha hög inbyggd flexibilitet samt att beslut om

6

Kulturväv Lokalprogram ver 1 - 20110607tekniklösningar tas så sent som möjligt i byggprocessen. Utformning i samråd med experter inom media, formgivning, interaktionsdesign etc. Det ska vara möjligt att sända radio- och TV-sändningar från byggnaden. Företrädare för Sveriges Radio och SVT har sammanställt vad som krävs för detta, se bilaga 3.

13 HelhetHelheten är densamma som visionen; ”Kulturväven, med plats för att skapa utforska och uppleva, ett nytt koncept för Umeås fortsatta utveckling.” Vi-sionen ska drivas av nyfikenhet, delaktighet och engagemang” För att kunna väva ihop en helhet som fungerar mot vår målbild ställs krav på ett aktivt samordnat arbetssätt rörande följande punkter:

13.1 Flöden och samband i byggnaden och på områdetLokalerna ska medge att verksamheten upplevs ”sömlös” och ”sömnlös”. Det ska finnas maximala möjligheter till samnyttjande av resurser mellan verksamheterna. Stora delar av huset ska kunna vara öppet och tillgängligt med liten bemanning. Exempelvis ska delar av huset kunna vara öppna och tillgängliga utan att biblioteket är öppet.

En stor mängd media transporteras dagligen till och från biblioteket. Lastin-tag, vaktmästeri, sorteringsanläggning för återlämnat material och depåbibli-otek ska placeras och utformas så att bästa möjliga logistik och därmed god tillgänglighet och arbetsmiljö uppnås.

Flöden och samband i byggnaden ska utformas i samråd mellan verksamhets-företrädare och arkitekter/projektörer. Exempel på områden som särskilt ska beaktas i detta arbete är:• Samband och flöden mellan olika kulturverksamheter• Samband och flöden mellan kulturverksamheter och kommersiella verksam-heter• Samband och flöden till restauranger och caféer• Entréer och receptionsdiskar• Samband och flöden mellan ute och inne

13.2 Konstnärlig gestaltning Kulturväv kommer att bli en av stadens viktigaste offentliga byggnader och kommunen har en hög ambitionsnivå på konstnärlig gestaltning i projektet. Konstnärlig gestaltning ska bedrivas i en särskild process som samordnas med kommunens konstexpert.

14 Den fortsatta processenDen fortsatta processen med fördjupat programarbete där lokalprogrammet appliceras i byggnaden samt detaljprojektering behöver bedrivas i dialogform mellan byggherren och kommunen för att ett gott resultat ska uppnås. Dialogen ska syfta till att åstadkomma bästa möjliga samband och flöden mel-lan lokaler och verksamheter i byggnaden.

För att säkerställa bästa möjliga resultat bör verksamhetsföreträdare i mindre referensgrupper bistå programarbetet. Referensgruppernas uppgift blir i första hand att bidra med kompetens och erfarenhet inom respektive område.

15 Bilagor och underlagsmaterial

Bilaga1 Vision Kulturväv 2011-06-06

Bilaga2 Umeå kommuns tekniska anvisningar finns på: http://www.umea.se/umeakommun/naringslivocharbete/upphandlingochinkop/upphandlingar/an-visningarinomfastighetsomradet/tekniskaanvisningarfran20110301.4.58cfd09212e54bc646280003938.html

Bilaga3 Sammanställning av önskemål för bygget av Kulturhuset vid älven från SVT och Sveriges Radio

Bilaga4 Lokalbehovsanalys för Stadsbiblioteket ver 2.0

7

Kulturväv Lokalprogram ver 1 - 20110607Lokalprogram - mötas & utforskaLokalprogram Kulturväv - VERSION 6 2011-06-07

VAD vill du göra? VAR vill du göra det? Antal Antal Antal Area m2 VAR ska rummet ligga? Nära annan verksamhet? Hur ska rummet utformas? Egenskaper? VAD behövs i rummet? VEM arrangerar/Funktion, Utrymme, ämnesområde enh./pers kvm rum Dagslj. Mörkt Samband/Anmärkning är huvudman/förhyr

MÖTASVÄNTA entreér 3 besöksräknare, larmbågar Kulturförvaltning/KOLLA infotavlor (taktila & digitala)KONTAKTA grupprum/konferens 4 pers 32 8 8 64 i samband med? eller utspridda? indirektdagsljus ok? Glasat? Mörkläggning? Ljudisolerat presentationsteknisk utrustning BibliotekUMGÅS grupprum/konferens 6 pers 12 10 2 20 " whiteboard Biljettcentrum?TRÄFFAS grupprum/konferens 8 pers 16 15 2 30 " el + data Informationscentrum?PRATA grupprum/konferens 12 pers 24 20 2 40 " inbyggt högtalarsystem KulturreceptionSAMMATRÄDA grupprum/konferens/"klassrum" 25 pers 50 50 2 100 I samband med Barn och Unga uppkopplad mot mediacentral Kulturcentrum?VARA kuddyta 10 10 samband med Barn Kulturverket?MYSA soffhörna 20 5 4 20 samband med barn 5-9, 8-12, 12-17, media barn Gymnasieförvaltning/STROSA tysta/stilla; pausa, chilla, titta 200 1 100 100 utspridda i hela huset, "ensamma" och "tillsammans", akustiskt åtgärdade Lärcentrum?CHILLA aktiva/högljudda; snacka, spela, umgås 200 1 100 100 utspridda i hela huset, "ensamma" och "tillsammans", akustiskt åtgärdade För- och grundskolan

FÖRVARA tot yta MÖTAS 564 484 KommunstyrelsenÄTA MediacenterAMMA/MATA VIP/Very important parents samband med barn, samband med café, tidskrifter etc? StudieförbundSKÖTA/BYTA pentry 10 öppet samband till matplatser micro, H2O, skåpinredning? FöreningarPARKERA (barnvagn) wc + rwc/sköt 2 7 nära kpr och skåp Kulturförvaltning/

matplatser 50 öppet samband till lekyta etc (Hjörring) indirekt ljus ok? Ska kunna ha uppsikt över barn Bibliotekföräldralitteratur + tidskrifter 2 hyllsektioner För- och grundskolanbarnvagnsparkering 15 15 1 15 nära sagorum Idéankläder 10 nära wcskåp/inlåsning? 10 3 typ av skåp? Transparanta dörrar? Särskiljt från övriga skåp? 579 KVM MÖTAS

tot yta VIP 50 45 5 andel %

UTFORSKAVUXNA

LÄRA tot facklitteratur 1285 650 1285 hyllmeter 4 hyllplan, närhet till sökdatorer se kommentar; sittpl+hyllsystem Kulturförvaltning/UPPTÄCKA facklitt. om konst ska finnas nära utställningsytor och nära konstsamling och konstpedagogisk verksamhet BibliotekINFORMERA rikstadstryck 24 9 24 hyllmeter 4 hyllplan, samband med rikstadshörna programverksamhetLÄSA Västerbottenslitteratur 20 7 20 hyllmeter 4 hyllplan Kulturcentrum?LYSSNA sökdatorer/surf? 1 1 15 15 höj- och sänkbara + sittplats, anslutning till släktforskning, skrivare, scanner KonstenhetenTITTA tot lokalsamling/släktforskning 45 22 45 hyllmeter 4 hyllplan, Umeås moderna historia datorer, läsapparater för mikrofilm Kulturverket?SÖKA språkkurser 36 14 36 hyllmeter 4 hyllplan, samband med utlänsk litteratur + språkvetenskap Gymnasieförvaltning/FRÅGA referens vuxen 136 50 136 hyllmeter 4 hyllplan Lärcentrum?PROVA mikrokort, mikrofilm 37 9 37 hyllmeter, 5 hyllplan, koppling till läsapparater För- och grundskolanSTUDERA sökdatorer/surf? 1 1 10 10 höj- och sänkbara + sittplats, anslutning till tidningar IdéanDOKUMENTERA Företagshylla 7 4 7 hyllmeter, 4 hyllplan; exponeringsytor företagsspecifika databaser MediacenterKOMMUNICERA dagstidningar 66 125 bör ligga i anslutning till huvudentre/tidskrifter StudieförbundSLÄKTFORSKA tidskrifter 248 170 bör ligga i anslutning till huvudentre/tidningar FöreningarTÄNKA sökdatorer/mina bibliotek 1 1 15 15 höj- och sänkbara + sittplats NäringslivsservicePEKA sökdatorer/surf? 1 1 30 30 höj- och sänkbara + sittplats skrivare, scanner HandelskammarenMINNAS studieplatser enskilda 50 100 1-2 kvm/pl? Rygg mot vägg

tot yta UTFORSKA/vuxna 1230

PUBLIKT MAGASINmagasin vuxna facklitteratur 2087 175 2087 hyllmetrar Kompaktsystem Kulturförvaltning/magasin vuxna skönlitteratur 1236 100 1236 hyllmetrar BibliotekPeriodika 3061 255 3061 hyllmetraroffentligt tryck 787 70 787 hyllmetrarmagasin barn 252 20 252 hyllmetrarmagasin/Sveriges depåbibliotek 7405 617 7405 hyllmetrarmagasin bokbuss 420 35 420 hyllmetrarmagasin skolbiblioteksservice 479 40 479 hyllmetrar, hyllor anpassade för boklådortot yta UTFORSKA/magasin 1312

Kvinnohistoriskt museum 3257 KVM UTFORSKA

tot yta 715 30 andel %

UPPLEVALÄSA exponering stor/glasvägg 5 föränderlig , presentera bilder, dikter, fotocollage och filmer uppkopplad mot mediacentral Kulturförvaltning/LYSSNA exponering/utställningsytor 5 25 i samband med olika avdelninga bibliotek och aktivitetsutor uppkopplad mot mediacentral Bibliotek/TITTA Rikstadshörna 5 10 samband med rikstadstryck dator, broshyrmtrl, sittplatser programverksamhetTALA sökdatorer/surf? 1 1 2 2 höj- och sänkbara + sittplats, samband med rikstadshörna Kulturcentrum?LUKTA Barn 0-6, 5-9, 8-12 KonstenhetenKÄNNA Barn 0-6; bilderböcker 50 50 50 hyllmetrar 2 hyllplan i genomsnitt; se bilaga och kommentar se kommentar Kulturverket?INSPIRERA Barn 0-6; bilderböcker, närmagasin 17 7 17 hyllmetrar 2 hyllplan i genomsnitt; se bilaga och kommentar Gymnasieförvaltning/DISKKUTERA Barn 5-9; kapitelböcker + sagor 81 60 81 hyllmetrar 3 hyllplan i genomsnitt, närhet till sökdatorer, grupprum för klassbesök; se bilaga och kommentar se kommentar Lärcentrum?FANTISERA Barn 8-12 år; slukarböcker 137 70 137 hyllmetrar 4 hyllplan i genomsnitt, närhet till sökdatorer, sittpl. för enskild läsning; se bilaga och kommentar se kommentar För- och grundskolanKOMMUNISERA sökdatorer 25 1 25 25 höj- och sänkbara + sittplats, minst 1 i närhet till äppelhylla anpassad till funktionsnedsättningar IdéanKOMMUNISERA surfdatorer 5 1 5 5 höj- och sänkbara + sittplats, närhet till media utskriftsmöjlighet i färg, scanner IdéanASSOCIERA media barn 0-12 år MediacenterINTERAGERA faktaböcker 0-12 år 81 50 81 hyllmetrar 4 hyllplan, exponeringsyta för faktautst. jmfr Umevatoriet, Tom tits StudieförbundEXPONERA ljudböcker 5 5 5 hyllmeter, 3 hyllplan; hur exponera? Samband med soffhörna? FöreningarFÖRENA talböcker barn 48 25 48 hyllmeter, 4 hyllplan exponering av nedladdningVISA Äppelhylla + bok & Daisy barn 24 8 24 hyllmeter, 3 hyllplan; hur exponera? Närhet till servicepunkt barnLÄRA musikcd barn 14 7 14 hyllmeter, 4 hyllplan; hur exponera? Närhet till servicepunkter avlyssningsmöjlighet

film- och data-spel barn 8 2 8 hyllmeterutlänsk litteratur & minoritetsspråk 0-12 116 40 116 hyllmeter 4 hyllplan, samband med vuxenfilm, genre och åldersindelatreferens barn 5 5 5 hyllmeter, 4 hyllplan, närhet till servicepunkt, speciellt utformat för personer med funktionsnedsättningmedia barn och unga 12-17 år exponering som inspirerar och stödjer läslust, broschyrer, informationsmaterialBarn och unga 12-17; skön 176 90 totalt 176 hyllmeter 4 hyllplan;Barn och unga 12-17; fakta 24 16 24 hyllmetrar 4 hyllplan, närhet till tidskrifter och datorer. Samband till media för vuxna t.ex. fantasy och filmTidskrifter 12-17 7 5 7 hyllmeter, 4 hyllplan; hur exponera? Samband med soffhörna?Ljudböcker svenska och engelska 8 5 8 hyllmeter, 4 hyllplan; hur exponera? Samband med soffhörna?utlänsk litteratur 43 20 43 hyllmeter, 4 hyllplan; hur exponera? Samband med soffhörna?biografier 7 5 7 hyllmeter, 4 hyllplan; hur exponera? Samband med soffhörna?rollspel unga 9 5 9 hyllmeter, 4 hyllplan; hur exponera? Nära tv-spel, attraktiv media för alla åldrar!Samisk litteratur barn och unga 5 3 5 hyllmeter, 4 hyllplan, hålls samman med samisk litteratur för vuxna?sökdatorer 5 2 4 8 höj- och sänkbara + sittplats för 2?surfdatorer? 5 2 4 8 höj- och sänkbara + sittplats för 2? Närhet till media utskriftsmöjlighet i färg, scannerlaptopbar 10 1 10 10 kaffeautomat utskriftsmöjlighet i färg, scannermedia vuxnatot skönlitteratur 783 340 783 hyllmeter 4 x 25%, samband till media för unga vissa genre, t.ex. fantasy och filmtot biografier 129 100 129 hyllmeter 4 x 25% tot andra språk än svenska 350 200 350 hyllmeter 4 x 25% Minoritetsspråk inkl samiska för vuxna 76 35 76 hyllmeter 4 hyllplan,västerbottenslitteratur 18 8 18 hyllmeter, 4 hyllplanLjudböcker vuxen 43 11 43 hyllmetrar 5 hyllplantot äppelhylla och lättläst 17 7 17 hyllmeter 3 hyllplan, speciellt utformat för personer med funktionsnedsättning. Närhet till servicepunktfilm vuxen 66 18 66 hyllmeter 5 hyllplan, möjlighet att titta på film enskiltTalböcker vuxen 81 20 81 hyllmeter, 5 hyllplan, genre och åldersindelat, samband med barnfilm datorer nedladdningmusik-cd vuxen 45 15 45 hyllmetrar cd-fack "musikaffär", närhet till servicepunkt och övriga media avlyssningsmöjlighettv-spel vuxen 16 5 16 hyllmeter, nära rollspel, exponeringsmöjlighet, koppling till notsamling möjlighet prova tv-spelBLACK BOX

TITTA sal 400 pers 400 500 nära café, restaurang, foajé1,25 kvm/pl? Akustik för biografvisning, filmduk, videokonferensanläggn.LYSSNA foaje 400 250 kraftig nätuppkoppling +TALA projektionsrum 20 uppkoppling till mediacentral

förråd 20 2K-projektor med 3D-utrustningsidoscen 70 Mediaspelare, ljudanläggningloger 4 40 2 st, á 20 kvm, indirektdagsljus ok?wc/dusch/omkl 2 10 2 st, á 50 kvm, indirektdagsljus ok? 2245 KVM UPPLEVA

tot yta UPPLEVA 2090 155 21 andel %

SKAPA plats för möten, väntan, förberedelse etc bör finnas i anslutning till SKAPASKRIVA skaparverkstad/75 ca 10-20 75 Skaparverkstäder för både mjuka & hårda material, analoga & digitala verktyg, torra & blöta verksamheter, Kulturförvaltning/RITA skaparverkstad/70 70 T.ex. bild, form & design, IT, digital bearbetning, filmproduktion, textil, trä, mat etc Bibliotek/MÅLA skaparverkstad/85 85 behov: H2O, arbetsbänkar, utsug, IT- och redigeringshjälpmedel, bearbetningsmaskiner, skåp och förvaring programverksamhetTECKAN skaparverkstad/50 ca 10-20 50 2 100 ytskikt som klara belastning (tyngd, slitage, vatten, el- och datakraft) KulturcentrumFOTA skaparverkstad/30 ca 10-15 30 2 60 KonstenhetenFILMA verksamhetsförråd 2 18 36 det behövs många låsbara förråd + förvaring för möjlig samnyttjande av många verksamheter KulturverketSKULPTERA IT-lab 45 Gymnasieförvaltning/SJUNGA digital sal /interaktivt klassrum 30 60 1 60 möjlig biosittning? Scen? Skolbio, filmvisning, teater etc; uppkoppling mot mediacentral interaktionstavla, högtalare, LärcentrumDANSA projektionsrum 10 behövs detta eller är ytan ikluderad i salsyta? table top, interaktiv multi touch wall, För- och grundskolanSPELA förråd/teknik/rekvisita ? 20 det behövs många låsbara förråd + förvaring för möjlig samnyttjande av många verksamheter videokonf. IdéanSNICKRA Konstpedagogiskt förråd 150 samband med konstlitteratur, utställningslokal TeaterföreningenSTICKA konstförråd/verkstad 150 internt? Balettakademin/TJATTA gästateljé 50 FolkuniversitetetDESIGNA digital sal / scen? 150 200 nära café; möjlig biosittning? filmvisning, teater? Spelplats för Norrlandsoperan? Animerade dataspel? Onlineappar? se black box+filmprojektor 35 mm SameföreningenSY projektionsrum 15 behövs detta eller är ytan ikluderad i salsyta? MusikskolanBAKA förråd ? 15 det behövs många låsbara förråd + förvaring för möjlig samnyttjande av många verksamheter MusikföreningarLÅNA musikstudios/prova på 4 40 MediacenterLABORERA musikverkstad/ 80 StudieförbundFÖRESTÄLLA musikverkstad/körsal 150 FöreningarLEKA förråd 10 Film i VästerbottenPYSSLA dansstudio 90 90 2 180 "dansgolv" speglar, ljudanläggning etc Folkets BioKLÄTTRA dansstudio 130 130 "dansgolv" speglar, ljudanläggning etcKLIPPA omklädningsrum 75 1 herr, 2 dam/barnAGERA förråd 10KLIPPA programyta, "ljusgården"/utställning 150 programverksamhet, samband med ?REDIGERA omklädningsrum 10 samband med programytaBRODERA hyllor + bord 30

utställning/multifunktionell scen 150förråd 20 samband med utställning, låsbartsmå bord+stolar/pyssel? 10 samband med programytautklädning 5 samband med programytaförråd/rekvisita 10 samband med programytasagorum/teater 60 sagostunder, samling, teater, filmvisning; anpassad sittning sitt-trappa? Ta med glasmosaikfönsterlekyta 20 ? Nyttjas öppen förskola? Nära VIP? Nära barn? Inte bland hyllorna!barnskulptur/klätter? 5 ? Nyttjas öppen förskola? Nära VIP? Nära barn? Kan vara utomhus? 2286 KVM SKAPA

tot yta SKAPA 1270 1016 21 andel %

SERVICE PUBLIK högtalarsystemFRÅGA reception/kulturreception/turistbyrå/infocenter IT, pengar, bokningssystem Kulturförvaltning/BOKA reception 2 20 1 20 vid entré mot Storgatan, tydlighet i "var du frågar/servas om vad?" larmbågar, besöksräknare BibliotekLÅNA back office/reception 5 10 5 50 kunna sköta adm. arbete + ta emot besökare, ljudisolerat kontorsarb.pl. + 2 besöksplatser BiljettcentrumLÄMNA återlämningsautomat 100 utförs i minst 2 plan, ska finnas plats för bokvagnar intill. Belastning golv. Ljudisolering InformationscentrumBESTÄLLA servicepunkter max 2 16 2 32 vid de 2 "näst största" entreérna larmbågar, besöksräknare KulturreceptionLÅSA IN servicepunkter medium 2 12 2 24 barn, vuxna TuristinformationGÅ PÅ TOA servicepunkter mini 2 8 2 16 publikt magasin, tidskrifter MedborgarcenterBETALA publika toaletter 1-2 1,7-5 30 85 10 st rwc + 20 st wc FöreningsbyråINFORMERAS förvaringsboxar 50 ca 200 fack i olika storlek, transparanta KonsumentrådgivningKOPIERA städ 6 18 på varje våningsplan utslagsvask, plats för vagn EnergirådgivningSKRIVA UT tot yta 142 253

SERVICE INTERN ETCarbetsplats säkerhet 1 10säkerhetsskåp 15övervakningscentral 15mediavård 150 god ventilation och ljudisolering. Klippmaskin 1000 kg, pressmaskin 500 kg, och cd/dvd-slip klippmaskin, press, dvd-slipvaktmästeri 50 samband med lastintag, återlämningsautomatverkstad 100uppackningsrum 20närförråd/vaktmästeri 20bokbuss 15x4,5 m, porthöjd min 4 m. inbyggt lastbord. Ramp för bokvagnar. 3-fas, Förvaringsskåp?lastbrygga värmesluss, insprängt lyftbord. Vatten och el.samband med vaktmästeri, SBS och återlämningsautomatinlastning 150 inkl arbetsstation, uppställning lastpallarmiljörum 50 källsortering i fraktioner. Hur många? Komprimator? kärl, komprimatorLokalvård arbetsstation 1 10 data, kontorsarbetsplatsstädcentral 30 tvättmaskingemensam fastighet/service omkl wc, dusch etc 50 närhet till bokbuss och vaktmästeritot yta 220 450

SERVICE / KNOWHOW totalt antal adm arbetsplatser ca 100 exkl backoffice huvudentrearbetsplats max 25 15 25 375 inkl ytor för bokvagn vid arbetsplatsarbetsplats medium 50 10 50 500arbetsplats mini 25 8 25 200lab 1 20serverrum 1 10lunchrum med pentry 1 100vilrum med rwc 25tysta rum/grupprum 6 10 6 60konferensrum 50"andrum"/massage 1 20närservicereturpappersrum 2 20kopiering/skrivare 3 18förråd 3 18postfack 100 20 100 postfackkapprum?låsbara skåp? 50toaletter 7 21dusch- och omkl med rwc 1 10städutrymmen ingår i "husets" se SERVICE PUBLIK 2582 KVM SERVICEtot yta 1350 167 24 andel %

TOTAL LOA YTA 7551 3398 10949 TOTAL LOA YTATOT YTA inkl svällningstal 1,3 9816 4417 14234 TOT YTA * 1,3TOT YTA inkl svällningstal 1,4 10571 4757 15329 TOT YTA * 1,4

HUR många vill vara med?

HUR stort behöver det vara?

HUR många rum?

8

Kulturväv Lokalprogram ver 1 - 20110607Lokalprogram - uppleva

Lokalprogram Kulturväv - VERSION 6 2011-06-07






UTFORSKAVUXNA




















HUR många rum?

9








UTFORSKAVUXNA




















HUR många rum?

Lokalprogram - skapa

10








UTFORSKAVUXNA




















HUR många rum?

Lokalprogram - service

SERVICE 24 %

MÖTAS 5 %

Ovanstående beräkningar är teoretiska och anger behov av yta i kvadratmeter. För att beräkna bruttototalarean fi nns s.k. svällningstal. I detta svällningstal ingår av erfarenhet kommunika-tioner, trapphus, hissar, väggar, ventilationsschakt och övriga ej programskrivna ytor. Svälln-ingstalet kan påverkas av t.ex. våningsantal, samnyttjande och tekniklösningar.

En bedömning är att svällningsfaktorn kommer att ligga mellan 1,3-1,4, vilket innebär att den totala ytan hamnar mellan ca 14 200 - 15300 kvm.

Umeå 2011-06-06

Vision Kulturväv

1. Bakgrund 2011 beslutade näringslivs- och planeringsutskottet att ta fram ett innehåll och lokalprogram för ett framtida kulturhus i området Staden mellan broarna. Denna skrift ska fungera som styrdokument för det fortsatta arbetet med utveckling av den verksamhet som ska bedrivas i huset. Den vision som beskrivs är baserad på tidigare inriktningsbeslut, de övergripande målen för staden mellan broarna och kulturhuvudstad 2014, kulturnämndens beredning samt olika dialogmöten med verksamheter och umebor.

2. Vision “Kulturväv är en plattform för kulturmöten, med verktyg för att skapa, utforska och uppleva, ett nytt koncept för Umeås fortsatta utveckling.” Kulturväven är en mötesplats som stimulerar skapande, kunskap och kreativitet. Det är den naturliga knutpunkten i Umeå, öppen och tillgänglig för alla. Det är en unik plats med en verksamhet som är i ständig rörelse och förändring, byggd på medskapande, tillit och mångfald. Kulturväven är en symbol för gränsöverskridande kulturmöten som driver Umeås utveckling, innovationer och tillväxt långt in i framtiden Kulturväven erbjuder ytor för aktiviteter inom följande tematiska områden:

● Skapa ● Utforska ● Uppleva

Kulturväven ska drivas av:

● Nyfikenhet ● Engagemang ● Delaktighet

3. Mål Målet med Kulturväven är att gynna medborgare, kulturverksamheter i Umeå och regionen, samt att öka attraktiviteten av Umeå som stad. Nedan beskriver vi på vilket sätt: För medborgare och brukare Nya upplevelser och inspiration Medborgarna i Umeå får möjlighet till nya upplevelser och erfarenheter. Detta leder till ökad nyfikenhet, väckta passioner, nya insikter och kunskaper. Ökad tillgänglighet: Kulturella uttryck når nya målgrupper. Genom ökad tillgänglighet och bättre kommunikation når verksamheter ut till fler målgrupper som i sin tur berikar och utvecklar kulturväven. Personlig utveckling Ökade möjligheter till eget skapande och självförverkligande vilket leder till stärkt självförtroende och större framtidstro. För staden Utveckling av det offentliga rummet: Det offentliga rummet i Umeå förnyas genom ett stadsutvecklingsprojekt med en konstnärlig själ. Staden vänds mot älven. Medborgarfokus: En ny attraktiv mötesplats som bidrar till nyfikenhet, kreativitet och fortsatt utveckling av hela staden. För kulturens uttryck och verksamheter Möjlighet till verksamhetsutveckling Kulturväven skapar en lång rad innovativa arbetsformer, metoder och uttrycksformer. Kulturlivet i Umeå stimuleras både på djupet och bredden, såväl i korsvägarna mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden. Ökad tillgänglighet Ökad tillgänglighet genom att erbjuda ett attraktivt centralt läge för alla. Kommunen erbjuder plattformar som alla kan använda. Samordning av personalresurser, lokaler samt kommunikativa mobila och webbaserade-tjänster möjliggör ökad tillgänglighet vilket leder till ökad kundnytta och fler och nöjdare brukare

Ur ett ekonomist perspektiv Möjligheten att ta del av kulturutbudet i Umeå ökar och förbättrar därmed de ekonomiska förutsättningarna för stadens fortsatta utveckling och tillväxt. Möjlighet att samordna lokaler, resurser och marknadsföring håller ner kostnader för verksamheter. Ur ett kommunikativt perspektiv: Kulturväven är en stark avsändare som i sig lockar besökare och aktiva.

Tillgång till modern genomtänkt teknik i lokaler ger ökade möjligheter till god kommunikation. Samordning av kommunikationsinsatser kan bidra till att på ett mera effektivt sätt nå en bredare målgrupp. För norra regionen Hela Sverige och Europa får möjlighet att interagera med Umeå och den nordliga regionen i nya former och får se och uppleva regionens styrkor i ett nytt sken. En förändring sker i synen på Umeå och den nordliga regionen ur ett kultur och stadsutvecklingsperspektiv.

Staden väcker nyfikenhet och lockar turister samt stimulerar kulturutövare, studenter och andra att flytta hit. Det skapar tillväxt i många avseenden och stor utvecklingspotential.

4. Strategi 4.1 Strategi för fördelning av ytor Liksom idrottens infrastruktur som erbjuder öppna arenor som är flexibla och tillgängliga för alla att bruka ska på samma sätt kulturverksamheter erbjudas arenor genom kulturväven. Dessa ytor ska vara sömlösa och flexibla.

Det nya Stadsbiblioteket, utgör med sin verksamhet den största delen av ytan i Kulturväven. Ett kvinnohistoriskt museum på 1000 kvm ska även ingå. De ytor som blir kvar ska utgöra generella ytor. Med flexibla menas att dessa inte ska ha en fast hyresgäst utan att ytorna ska disponeras efter behov. Generella ytor: Ytor som kan ställas om till annan verksamhet är exempelvis:

• Utställningsytor • Black box • Övningslokaler (dans, musik, teater, med mera.)

Specifika ytor: Ytor som är anpassade för en viss verksamhet kan vara:

• Museum, • IT labb • Verkstäder • Digitala salonger • Ateljéer

4.2 Strategi för utveckling av verksamhet. För att kulturvävens vision ska kunna nås måste de verksamheter som ska ingå bidra till målbildens ledord: nyfikenhet, engagemang, och delaktighet. NYFIKENHET Genom nya, gränsöverskridande arbetssätt: Exempel på sådana arbetssätt kan vara att samordna personal och resurser, att delta i gemensamma utvecklingsprojekt, verka nära och i dialog med brukarna samt delta i publika evenemang, aktiveter etc. Genom ständig förnyelse. Verksamheter som ska vara en del av väven ska kunna påvisa ambition för kontinuerlig förnyelse av sin verksamhet. Genom innovativa uttrycksformer Verksamheterna ska arbeta för att vara publika. De ska överraska och ha en hög intressefaktor för besökaren. ENGAGEMANG Genom medskapande

Verksamheterna ska bygga på medskapande och interaktivitet.

Genom att berätta Verksamheter i kulturväven ska berätta om sin verksamhet på ett innovativt, interaktivt, och kommunikativt sätt. Genom att lyssna Verksamheterna ska vara öppna och arbeta aktivt med att bjuda in andra verksamheter till dialog för att utvecklas. DELAKTIGHET

För alla Kulturväven ska vara inkluderande för alla oberoende av ålder, etnicitet, kön funktionella hinder, eller social status. För att kvalitetssäkra innehållet ur ett jämställdhetsperspektiv ska samtliga verksamheter i Kulturväven tillämpa de riktlinjer för jämställdhetsintegrerat publikarbete som finns beskrivet i plats på scen SOU 2006:42 (se bilaga X)

För att kvalitetssäkra arbetet med funktionshindrade ska verksamhetsutvecklingen förhålla sig till det handikappilitiska program som antogs i Kommunstyrelsen 1998 Se bilaga X)

Alltid Kulturväven ska vara ”sömnlös” och verksamheter i kulturväven ska sträva efter att vara tillgängligt alla dygnets timmar.

4. 3 Plan för genomförande Visionen kommer att implementeras på följande sätt; Fas 1. Förankringsarbete hos nämnder, utskott och andra beslutande organisationer (maj-juni Inför lokalprogram) Detta arbete innefattar att träffa verksamhetsansvariga i syfte att få inriktningsbeslut. Fas 2. Dialog (Juni-september fördjupat programarbete) 1. Information, till allmänhet, och kulturverksamheter

2. Arbetsmöten med verksamheter för utveckling av lokalprogram. Arbetsmötena sträcker sig framtill oktober då det detaljerade programskedet ska vara fastställt.

Arbetsmötet innefattar uppskattningsvis med tre möten per verksamhet, fördelade på ett gemensamt uppstartsmöten och ytterligare två arbetsmöten med respektive verksamhet.

Dialog Dialogarbetet omfattar såväl intern och extern dialog som kommer att behöva bedrivas genom hela projektet. Med extern dialog menas den information som sprids mot medborgare och brukare av kulturväven. Med intern dialog avses dialog för utveckling av lokaler och verksamheter mot målbild och vision, tillsammans med de verksamheter som ska ingå.

Sammanställning av önskemål för bygget av Kulturhuset vid älven från SVT och Sveriges Radio Uppställningsplats för två (eller fler) tunga lastbilar/bussar intill husvägg. Platsen bör vara exklusiv och inte trafikeras/används allt för mycket av bil, cykel eller gångare. Fordonen ska kunna stå uppställda flera dagar på raken utan att det medför problem för andra. Arbetsytan runt ett fordon är 12 x 5 meter och höjden är 3,7 meter. En eller flera kattluckor för att kunna dra in kablar i huset bör finnas. I anslutning till kattluckorna bör det finnas tillgång till eluttag. För SR behövs för varje inspelningsfordon 3 fas 16 A och vanliga 10 A eluttag. SVT behöver CEE, 16A+32A+63A och Shuko 10A. Alla kattluckor behöver inte vara placerade i gatuplan. En kattlucka på våning 3 i anslutning till restaurangen eller biblioteket kan vara mycket användbar. Då man kan dra kablarna på utsidan fasaden. Någon form av dörr i närheten av inspelningsfordonen vore väldigt bra. Så att man lätt och snabbt kan ta sig mellan huset och fordonen. In och utlastning till/från lokalen genom anpassad port/hiss/transportväg. Från kattluckan skall man kunna ansluta sig till alla ställen där det kan bli aktuellt med uppträdande av något slag. Antingen med kabelkanaler eller fasta förbindelser. För fast förbindelser ser vi gärna att det finns fiberförbindelser och/eller annan ljud/ljus/bild/data-anslutningar. Men även koaxialkablar och vanlig ljudförbindelse över tråd. Cat 5/Cat 6 (Nätverksförbindelse) är också vara användbart. Strategiska anslutningspunkter med ström/fiber/data på olika platser utomhus i området mellan broarna för radio/tv sända evenemang och ljud/ljus -anläggningar. Vi är naturligtvis också gärna med som bollplank till projektet när det gäller detaljutförandet av detta ovan nämnda.

Olle Rönnlund Olof Johansson SVT Umeå SR Västerbotten 070-310 50 77 070 – 180 00 03

1

Ett nytt stadsbibliotek som en del av en kulturväv

i området Staden mellan broarna

Lokalbehovsanalys enligt checklista

Version: 2.0

Version Datum Till vem 0.1 2010-12-08 Projektgruppen 0.2 2011-01-14 Personalmöte 0.3 2011-01-21 IES, IS, LM, ÅS, VN, CS 0.4 2011-01-25 Dialogmöten 0.5 2011-02-11 IES, IS, LM, ÅS, VN, CS 0.6 2011-02-14 Kulturnämnden (muntligt) 1.0 2011-02-16 Projektgruppen 1.1 2011-05-22 IES, IS, MW, ÅS, CS, AL, SJo 2.0 2011-05-25 Projektgruppen

2

Innehållsförteckning 1 INLEDNING........................................................................................................... 3

1.1 Kort historik och nuläge.............................................................................................3 1.2 Verksamhet idag .......................................................................................................4 1.3 Politiska beslut, utredningar, dialogmöten med mera................................................6 1.4 Grundvolym idag och långsiktiga behov....................................................................6

2 OMVÄRLDSANALYS........................................................................................... 7

2.1 Samverkan skapar kulturmöten.................................................................................8 2.2 Idéer om samverkan med andra kommunala verksamheter......................................8 2.3 Idéer om samverkan med andra verksamheter .......................................................10

3 VERKSAMHETSANALYS.................................................................................. 12

3.1 Mål, organisation, arbetssätt ...................................................................................12 3.2 Jämställdhetsperspektiv ..........................................................................................13

4 LOKALBEHOVSANALYS.................................................................................. 13

4.1 Funktioner och utrymmen........................................................................................15 4.2 Installationer, inredning, utrustning..........................................................................19 4.3 Samband.................................................................................................................21 4.4 Medarbetare och yrkeskategorier............................................................................22 4.5 Trafiklösningar och parkering ..................................................................................22 4.6 Tillgänglighet och säkerhet......................................................................................22

5 RISKANALYS ..................................................................................................... 23

5.1 Höga investerings- och driftskostnader ...................................................................23 5.2 Ont om tid................................................................................................................23 5.3 Få besökare ............................................................................................................24 5.4 Låg grad av självbetjäning.......................................................................................24 5.5 Lite magasin ............................................................................................................24 5.6 Bara en del av stadsbiblioteket flyttar......................................................................24 5.7 Arkitektur går före funktion ......................................................................................24

6 BARNKONSEKVENSANALYS.......................................................................... 25 7 BILAGOR............................................................................................................ 27

7.1 Politiska beslut, utredningar och ställningstaganden...............................................27 7.2 Kulturnämndens beredning .....................................................................................29 7.3 Dialogmöten och workshops för medborgare ..........................................................31 7.4 Personalmöten och workshops för medarbetare .....................................................32 7.5 Studieresor ..............................................................................................................33 7.6 Hyllmeter media ......................................................................................................34 7.7 Sittplatser ................................................................................................................36 7.8 Publika datorer ........................................................................................................36

3

1 Inledning Dokumentet följer den struktur som finns angett i fastighetskontorets checklista för lokalbehovsanalyser och ska fungera som ett styrdokument för den fortsatta processen. Relevanta idéer ska även användas vid planeringen av det nya Tegsbiblioteket. Synpunkter och ställningstaganden är gjorda med utgångspunkt i de utredningar1 kulturnämnden tagit fram samt det kulturpolitiska program som fullmäktige antog 2010-08-30.

1.1 Kort historik och nuläge Bibliotekens roll har förändrats; man brukar ibland säga att biblioteken går från transaktion till relation eller att biblioteken idag handlar mindre om media och mer om människor. Nuvarande lokaler är planerade för en verksamhet som inte är databaserad, där den tryckta boken står i centrum och verksamheten domineras av utlån och återlämning. Framtidens bibliotek kommer i högre utsträckning att handla om biblioteket som mötesplats, en plats inte bara för böcker utan även för upplevelser och skapande verksamhet. Att många umebor anser att man inte ska flytta stadsbiblioteket kan man tolka som att stadsbiblioteket fungerar väl på sin nuvarande plats. Man kan också se det som att stadsbiblioteket är mycket mer än en kulturinstitution för umeborna. Det har blivit umebornas eget hus, som man värnar om och vill bestämma över. Det är ett engagemang som bör tas tillvara i den fortsatta processen, bland annat genom att skapa en öppenhet i processen, bjuda in till regelbundna dialogmöten samt genom att tydligt kommunicera syftet med Staden mellan broarna. Kulturväven, som huset ska kallas, i området Staden mellan broarna ska ge nya och bättre förutsättningar för ökad samverkan mellan olika kulturverksamheter. Samverkan som i sin tur kan bidra till en fortsatt utveckling av stadsbiblioteket i enlighet med de visioner som finns. Man skulle, lite tillspetsat, kunna säga att genom att placera stadsbibliotekets verksamhet centralt i området skapar man ett nytt bibliotek, utifrån ett nytt koncept, på en ny plats. Umeå växer med ambitionen att ha 200 000 invånare år 2050. Nedan redovisas några viktiga årtal i stadsbibliotekets historia. Händelser som bland annat speglar strategiska politiska beslut som haft avgörande betydelse för stadsbibliotekets utveckling.

• 1905 Umeås första boksamling Minerva bildas. • 1926 Minerva flyttar till Storgatan 39, där Hovrätten ligger idag. • 1936 Minerva flyttar till den så kallade Smörasken, Storgatan 34. • 1937 Umeå stad övertar Minervas bibliotek. • 1949 bildas Stiftelsen Vetenskapliga biblioteket som organisatoriskt knyts till stadsbiblioteket.

Dess uppgift blir att skapa ett bibliotek som kan motivera att högre utbildningar förläggs till Umeå.

• 1951 kommer erkännandet då Umeå stadsbibliotek får det femte exemplaret av allt svenska tryck.

• 1954 flyttar stadsbiblioteket till Kungsgatan 80. De första, för bibliotek, specialritade lokalerna i Umeå. I planeringen ingår en särskild studiecirkelavdelning med föreläsnings- och utställningslokal.

• 1985 Stadsbiblioteket flyttar till sin nuvarande plats på kvarteret Idun. • 2000 blir stadsbiblioteket platsen för en samrådsprocess om Botniabanan och vägpaketet. • 2002 får stadsbiblioteket en våning till genom en lokalanpassning som innebär att 500 m2

uthyrda kontorsytor omvandlas till publika ytor. • 2005 ersätts stadsbibliotekets utlåningsdisk av självbetjäning där i stort sett alla utlån nu sköts

av besökarna själva. • 2009 görs en ombyggnad för att kunna installera en återlämningsautomat, en investering med

syfte att öka integriteten för medborgarna och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna. • 2010 Frågan om en eventuell flytt av stadsbiblioteket dominerar debatten om att utveckla

området Staden mellan broarna. 1 Att tänka i förväg och röra sig framåt (2008), Utforska, upptäcka, bli inspirerad (2009) och Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats (2010)

4

• 2011 Fullmäktige beslutar att, tillsammans med Baltic gruppen, bilda bolaget Heimdal AB.

1.2 Verksamhet idag Stadsbibliotekets nuvarande centrala läge och den omsorgsfullt gestaltade miljön har haft stor betydelse för ett växande antal besökare. Efter bara några år efter flytten från Kungsgatan, ökade antalet besökare med 40 procent. Idag, 25 år senare, har stadsbiblioteket haft cirka 25 miljoner besökare och man kan bara konstatera att stadsbiblioteket har utvecklats till en av Umeås viktigaste offentliga mötesplatser. Öppethållande. Stadsbiblioteket har idag öppet 56 timmar i veckan. Under vinterhalvåret är det öppet såväl lördagar som söndagar, men är under sommaren stängt på söndagar. Minabibliotek.se, Umeåregionens gemensamma bibliotekswebb, är tillgänglig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Webbplatsen är ett virtuellt bibliotek som samlar e-tjänster, service och mervärden i form av redaktionellt material. Sidan är också en kontaktyta gentemot besökarna och har förutsättningar för att vara ett samarbete mellan dessa och biblioteket. Bidrag till innehållet från besökare och andra utomstående uppmuntras. Barnavdelningen. Här finns böcker, filmer, TV-spel, musik, tidskrifter, serier, böcker på CD och MP3 för alla barn upp till tolv års ålder. För alla med annat modersmål än svenska finns böcker och ljudböcker på cirka 45 olika språk. Här finns också datorer med bibliotekets katalog och internet. En viktig och stor del av bibliotekets verksamhet är att arbeta läsfrämjande för barn, bland annat genom samarbete med förskola och skola. Sagostunder, barnteater, läseklubbar, författarbesök, lovaktiviteter och mycket annat är regelbundet återkommande aktiviteter. Äppelhyllan är till för alla barn som har någon typ av funktionsnedsättning. Här finns tillgängliga och anpassade media med storstil, som lättläst, i punktskrift, på teckenspråk, på TAKK2, på bliss3, på pictogram4, som taktila böcker eller i elektronisk form. UNG. På avdelningen UNG finns faktaböcker, skönlitteratur på svenska och andra språk, tidskrifter, serier, film, TV-spel, musik och rollspelsböcker. Här finns även bokningsbara datorer för att söka och utbyta information samt grupprum för att t.ex. plugga, spela rollspel eller diskutera. UNG vill inspirera till och ge plats för ungas eget skapande. Lyan är en möteslokal som ligger i direkt anslutning till UNG. Lokalen används för läsecirklar, diskussionsgrupper eller mindre workshops. Här finns ett pentry med möjlighet att koka te eller kaffe. Vuxenavdelning. På stadsbiblioteket finns böcker i så kallad svart skrift, tidningar, tidskrifter, språkkurser på CD, CD-ROM.... Större boksamlingar med romaner, lyrik och fackböcker finns på 45 olika språk. Deckare och thrillers är samlade i ett särskilt rum. Talböcker är till för alla som inte kan läsa en tryckt bok. Talböcker för vuxna finns längst in i biblioteket. En markering på golvet visar vägen. I ett rum i anslutning till talböckerna finns ett kontor som är bemannat under kontorstid där man kan få hjälp. Vill man hitta själv kan man låna AudioIndex (ett litet pekdon med tillhörande handdator som läser upp en innehållsbeskrivning för varje bok som man pekar på). Tidningshallen ligger i direkt anslutning till entrén och öppnar redan klockan 8 på morgonen. Det finns idag 66 dagstidningar på 13 språk. Tidningarna sparas i två veckor med undantag för lokalpressen som sparas i sex månader. 500 dagstidningar från mer än 80 olika länder finns tillgängliga via sex tidningsdatorer och databasen PressDisplay. Dessa tidningar finns även tillgängliga hemifrån via så kallad remote access. Tidskrifter. De flesta av Umeå stadsbiblioteks 2 000 tidskrifter finns på övre plan, varav cirka 600 är pågående prenumerationer. Många av dem sparas i magasinet.

2 TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation 3 Bliss: ett bildspråk med symboler istället för ord och bokstäver 4 Pictogram: bilder i svart mot vit bakgrund

5

Lokalhistorisk samling och rum för släktforskning. På stadsbiblioteket finns en lokalhistorisk samling med litteratur från Västerbotten. Det finns också släktforskningsrum med tillgång till datorer, mikrokort och mikrofilm. Samisk hörna. Som ett resultat av att Umeå blivit förvaltningsområde för det samiska språket finns sedan 2010 på Umeå stadsbibliotek en samisk hörna. Verksamheten är utformad i samarbete med Samiskt informationscentrum och Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Här finns bibliotekets samling med samisk litteratur samt två bildskärmar som visar filmer om det samiska kulturarvet. Riksdagshörna. På stadsbiblioteket finns en av Sveriges fyra regionala riksdagshörnor5. Syftet är att föra riksdagens arbete närmare medborgarna och på så sätt stärka demokratin. I riksdagshörnan kan väljare på ett mera avslappnat och naturligt sätt samtala med riksdagsledamöter. Här finns också ett rikligt utbud av informations- och studiematerial. Riksdagshörnans besökare har även tillgång till en dator där man bland annat kan följa riksdagens sammanträden via webb-TV-sändningar. Verksamheten bedrivs i samarbete med Riksdagens informationskontor. Kommunhörnan är en ”genväg” till kommunal information och service. Här finns möjlighet för alla att följa Umeås utveckling, ge synpunkter och få information och service via kommunterminalen. Här presenteras aktuella planer och politiker och tjänstemän finns tillgängliga vid vissa tillfällen. Här finns också kommunens alla blanketter och möjlighet att lämna synpunkter. Erfarenheter från utställningar om Botniabanan och vägpaketet visar att stadsbiblioteket är en plats som ger goda förutsättningar för samhällsinformation och samhällsdialog. Länken är ett rum som är särskilt anpassat för personer med funktionshinder. Där finns en dator utrustade med hård- och mjukvara för dem som behöver extra hjälp. Den särskilt anpassade utrustningen kan bland annat användas till att skriva, redigera, läsa, och skriva ut en text, scanna in ett redan skrivet dokument och få det uppläst (eller med förstorad text själv kunna läsa det) söka i bibliotekets katalog och surfa på internet. Informationsdiskar och reception. Det finns idag en informationsdisk för vuxna och en för barn samt en reception. Medievård Idag finns ett medievårdsrum med arbetsplaster, utrustning (skärmaskiner, pressar och liknande), material, arbetsbord, datorer med mera. Bokbussen, som är en del av närbiblioteksservicen, kör till områden där man har långt till ett bibliotek. På stadsbiblioteket finns bokbussens mediesamling och uppställningsplats samt arbetsrum för bokbussens medarbetare. Vaktmästeri I anslutning till vaktmästeriet finns lastintag och soprum. Sopor hämtas fem dagar i veckan. Skolbiblioteksservice (SBS) är en verksamhet som stadsbiblioteket utför på uppdrag av för- och grundskolenämnden. SBS fungerar som ett komplement till skolbiblioteken inom grundskolan genom att tillhandahålla ett mediebestånd, anpassat efter undervisningens behov och bestående främst av boklådor. Sveriges Depåbibliotek och Informations- och lånecentralen i Umeå. Umeå stadsbibliotek är värd för två nationella uppdrag. Sveriges Depåbibliotek som fungerar som ett centralt, gemensamt uppbyggt, fjärrlånebibliotek för hela Sverige samt Informations- och lånecentralen Umeå (ILS) som förmedlar böcker och dokument till bibliotek i och utanför Sverige. Båda dessa verksamheter har stora samlingar med specialiserad, respektive äldre litteratur, är helt finansierade av statliga medel och förutsätter en direkt närhet till, och samnyttjande av, stadsbibliotekets mediesamling. Arbetsrum

5 Regionala riksdagshörnor finns i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå

6

Idag finns arbetsrum i varierande storlek och fördelade på tre våningsplan. De är enkelrum, dubbelrum och rum för flera personer. Magasin Magasinsutrymmen finns i källarplan, på Umestan samt en tillfällig förhyrning på Västerslätt. I magasinet finns mindre frekventerat material, framför allt litteratur för vuxna samt periodiskt material och en stor mängd offentligt tryck (Svensk Författningssamling, Riksdagstryck, Statens offentliga utredningar, Sveriges officiella statistik med mera). Umeå kultur. I fastigheten finns även en stor del av Umeå kulturs verksamhet, det vill säga reception och administration, konsten, föreningsstödet, kultur för äldre och volontärverksamhet. Fullmäktigesalen med tillhörande grupprum används till personalmöten, konferenser och program arrangerade av stadsbiblioteket. Länsbiblioteket i Västerbotten. Som största bibliotek i länet är stadsbiblioteket en resurs för länets övriga kommunbibliotek. Länsbiblioteket i Västerbotten, som organisatoriskt ligger under Region Västerbotten och med uppdrag att arbeta för en utveckling av den samlade biblioteksverksamheten i länet, har sina lokaler i samma hus som stadsbiblioteket.

1.3 Politiska beslut, utredningar, dialogmöten med mera Arbetet med Staden mellan broarna har en lång historia. En översikt över ett antal relevanta politiska beslut och utredningar redovisas i bilaga 7.1 och 7.2, liksom dialogmöten med medborgare (bilaga 7.3), personalmöten och facklig samverkan (bilaga 7.4) samt studieresor (bilaga 7.5).

1.4 Grundvolym idag och långsiktiga behov Yta. Umeå kultur disponerar idag c:a 7 000 m2 i den nuvarande fastigheten, varav stadsbibliotekets publika yta utgör c:a 3 500 m2,, kontor 2 100 m2 och magasin 1 550 m2. Till de 7 000 m2 som nämns ovan kommer 500 m2 magasin som Sveriges depåbibliotek disponerar i stadsbibliotekets källare samt drygt 400 m2 i företagsparken Umestan. Depåbibliotekets tillväxttakt är under en tioårsperiod uppskattad till cirka 400 m2 . Stadsbibliotekets långsiktiga behov påverkas av vilka ytor som kan samnyttjas med andra verksamheter. När stadsbiblioteket flyttade från Kungsgatan ökade ytan med drygt 4 000 m2 eller 200 procent. Jämförelser med andra biblioteks behovsanalyser. Ett sätt att bedöma det långsiktiga ytbehovet är att göra jämförelser med andra bibliotek. Behovsanalysen för en om- och tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek resulterade i en bedömning att det skulle behövas väsentligt mycket mer yta och många fler sitttplatser. Samlingarna skulle däremot kunna minskas. En annan jämförelse som kan nämnas är Århus (c:a 300 000 invånare), Danmark där man bygger ett nytt så kallat Mediaspace. Byggnaden kommer att vara på sammanlagt 28 000 m2, men där en del av ytan ska hyras ut till verksamheter som bidrar till husets vision. På så sätt säkerställer man möjlighet för framtida utveckling. Ytterligare en jämförelse är det nya kulturhuset i Helsingör, Kulturvarvet som invigdes 2010-10-10. Nettoytan är cirka 7 000 m2 i en kommun med cirka 50 000 invånare. Undervisningsministeriet i Finland rekommenderar en ”nyttoareal” på 100 m2 per 1 000 invånare, vilket för Umeås del skulle motsvara ett behov av cirka 10 000 m2. Hyreskostnad. Den sammanlagda årshyran uppgår idag till 10 miljoner kronor vilket blir en genomsnittlig kostnad på cirka 1 400 kr/m2 och år. Hyreskostnaden är dock differentierad, beroende på vilket våningsplan det gäller och vilka ombyggnationer som gjorts under åren.

7

Media. Stadsbibliotekets samlingar uppgår till cirka 350 000 volymer. Det motsvarar i hyllmeter cirka en mil medier. Antal volymer och hyllmeter finns specificerade i bilaga 7.6. Tillväxttakten för framför allt offentligt tryck och periodika är idag omfattande. En medieplanering6 är påbörjad och kommer att ge riktlinjer för framtida tillväxtbehov, vad som ska sparas i magasin och vad som ska stå i öppna hyllor. I slutet av 2011 kommer en bedömning av framtida volymer att kunna göras. Sitt- och studieplatser. I stadsbiblioteket finns idag totalt cirka 300 sittplatser, fördelade på 150 fåtöljer, ett hundratal sittplatser vid bord, ett trettiotal enkla pallar samt 15 solitära stolar. Det finns fyra bokningsbara grupprum med tillsammans 26 sittplatser. Platserna är i biblioteket fördelade så att flest sittplatser finns i anslutning till facklitteratur för vuxna. Till program- och utställningsverksamhet används Ljusgården som rymmer ett 60-tal sittplatser och Sagorummet med cirka 40 platser. En detaljerad förteckning över sittplatser finns i bilaga 7.7. Det framtida behovet av sittplatser bedöms vara tredubbelt och med en jämnare fördelning mellan besökarna så att de tillgodoser såväl barn, unga och vuxna besökares behov samt med en större flexibilitet i utformningen av grupprum. Publika datorer. I biblioteket finns ett femtiotal publika datorer som är specificerade i bilaga 7.8. Bedömningen är att behovet av publika datorer kommer att öka. Funktioner som informationssökning, släktforskning och tidningsläsning blir allt mer baserade på digital teknik. Grupprum och datasalar med tillgång till scanner, bildredigeringsprogram med mera kommer att behövas. Besökare. Umeå har ett väl utbyggt nät av närbibliotek och de flesta umebor har cykelavstånd (2 km) till minst ett bibliotek. En utredning som gjordes 2006 visar att hälften av alla som bor i närbibliotekens geografiska ansvarsområde använder stadsbiblioteket som ”sitt” bibliotek. Eventuella förändringar i nuvarande struktur, som till exempel att det blir fler eller färre närbibliotek, kommer att påverka stadsbibliotekets besöksutveckling. 2010 var antalet fysiska besökare 780 000 och antalet besökare på webbplatsen Minabibliotek.se 660 000. I takt med att allt fler tjänster erbjuds virtuellt kommer antalet besökare att öka på webben. Hur besöksutvecklingen för det fysiska biblioteket kommer att bli är beroende av hur attraktivt området Staden mellan broarna blir.

2 Omvärldsanalys Det byggs och planeras för många nya bibliotek runt om i Europa, och många med vattenläge. I Oslo planerar man för nya lokaler för Deichmanska biblioteket i Björvika nära det nya operahuset, i Helsingfors planerar man för ett nytt centrumbibliotek i Hölöviken och i Århus byggs ett nytt ”urban media space” nere vid det inre hamnområdet. Birmingham bygger ett nytt bibliotek i centrum. Barcelona har under tio år byggt nya och utvecklat befintliga bibliotek. Gemensamt för många är att besluten om att bygga nya bibliotek ingår som delar av större stadsutvecklingsprojekt. Det finns stora likheter i hur man ser på framtidens bibliotek och vilka funktioner ett nytt bibliotek ska ha. Kort kan det beskrivas så här:

• Bibliotek ska ha ett centralt läge, vara öppna och tillgängliga. • Bibliotek ska utformas så att de kommunicerar att de är en plats för kunskap och kulturella

upplevelser, med stor hänsyn till människors behov och önskemål. • Bibliotek ska stödja det formella och informella lärandet bland annat genom att tillhandahålla

en lärande miljö med teknik och handledning som stödjer olika inlärningsstilar. • Bibliotek ska ge förutsättningar för eget skapande, planerade och spontana möten samt

erfarenhetsutbyte. • Bibliotek ska inte bara förmedla media utan även annan samhällsservice och hjälp i vardagen. • Samtidigt som man planerar och bygger det fysiska biblioteket planerar och utvecklar man det

virtuella. En fråga många ställer sig är var kommer framtidens virtuella bibliotek att finnas? Svaret blir att det kommer att finnas på många olika ställen; i datorn, hemma, i telefonen, på arbetsplatsen, i läsplattan, på caféer...

6 Medieplanering är en metod för att kvalitetssäkra bibliotekens förvärv och beståndsvård

8

2.1 Samverkan skapar kulturmöten Kulturmöten har varit det övergripande temat för arbetet med Staden mellan broarna. Det gäller för såväl stråket längs älven (från skateparken till konstnärligt campus) som för de enskilda byggnaderna. Det är framför allt människorna som bestämmer en mötesplats attraktionskraft. En mötesplats som lockar många olika slags människor bidrar också till en ökad förståelse mellan människor. I kulturnämndens utredning Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats, är en slutsats att det finns goda möjligheter till ökad samverkan genom att geografiskt samla några institutioner, föreningar, organisationer och företag på en ny plats. En samlad lokallösning innebär att man samlar kreativitet som i sin tur ger goda förutsättningar för att, genom ökat samarbete, utveckla en än mer attraktiv verksamhet. Valet av verksamheter som tillsammans ska bilda en kulturväv i Staden mellan broarna bör göras så att man tillsammans bildar en mångfald kompetenser som kompletterar varandra så att bredd och kvalitet på servicen till besökarna ökar. I utredningen Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats görs ett försök att presentera kulturella verksamheter i ett nytt koncept där innehåll och samverkan står i fokus. Med inspiration från Åke E. Anderssons visioner om ”k-samhället” grupperades olika aktiviteter i ”kluster” som till exempel kultur, kunskap, kreativitet, know-how, kommunikation, kompetens, kommersiell och kulinarisk. Stadsbiblioteket är en så pass stor enskild verksamhet att det troligtvis kommer att utgöra kärnan i en kulturväv och kompletteras med aktörer från föreningsliv, studieförbund, universitet och andra kommunala verksamheter. Möjligheten till nya lösningar som bidrar till integration och samverkan mellan offentliga, ideella och kommersiella verksamheter bör ha hög prioritet. En förutsättning för att nå nya grupper, klara ett ökat öppethållande och få inspiration till nyskapande utveckling är att det finns samverkanspartners som kan vara med och utveckla stadsbibliotekets verksamhet. Det bör vara verksamheter som bidrar till att göra såväl hus som område mångfacetterat och välbesökt samt har möjlighet att medfinansiera driften. Samnyttjande av grupprum, utställnings- och programlokaler samt personalrum är exempel på lokaler som stadsbiblioteket kan samnyttja med andra verksamheter. Tekniska resurser, marknadsföring samt kompetens är andra exempel. Ambitionen i de utredningar som kulturnämnden tagit fram har inte bara varit lokalsamordning utan även verksamhetssamordning. Det ska vara ”sömlöst”, det vill säga integrerat och gränsöverskridande. Det ska även vara ”sömnlöst”, det vill säga öppet nästan jämnt, eller 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, året om. Det ställer stora krav på nytänkande både vad gäller arbetssätt och lokallösningar. En ökad samverkan kan leda till att gränserna mellan privat och offentlig verksamhet förändras och möjligheten till samfinansiering ökar. En relevant fråga som ställdes på ett dialogmöte var; Ska det vara mer av samma, eller mer av annat? Det spontana svaret är mer av annat, men det behövs kompletterande utredningar och fördjupade analyser på vilka verksamheter som tillsammans ska bilda ett kulturmötenas hus inom Staden mellan broarna. Stadsbibliotekets framtida utveckling påverkas av graden av integration med andra verksamheter. De exempel på samverkanspartners som nämns nedan ska ses som idéer utifrån ett biblioteksperspektiv.

2.2 Idéer om samverkan med andra kommunala verksamheter Barn och unga är en lagstadgad7 prioriterad målgrupp för biblioteken. Barnen är viktiga för Umeås framtid och Sverige har ratificerat FNs barnkonvention. Kulturcentrum för barn och unga, Kulturverket, Idéan och Umeå Musikskola är exempel på kommunala verksamheter med barn och unga som målgrupp och med potential att komplettera stadsbibliotekets nuvarande verksamhet, och tvärtom. En etablering i kulturmötenas hus av dessa

7 Bibliotekslagen SFS 1996:1596, uppdaterad SFS 2004:1261

9

verksamheter är av stor betydelse för att stadsbiblioteket ska kunna utveckla mer skapande verksamhet för barn och unga. Kulturcentrum för barn och unga erbjuder verksamhet med teatergrupper, skapande verkstäder, kulturpedagogiska projekt, utbildning för pedagoger och Skapande lördagar. Här finns en teatergardrob, där man kan klä ut sig till vad man vill. Förskolan filmar och Förskolan animerar är ett samarbete med MediaCenter och Film i Västerbotten med syfte att ge barn möjlighet att utforska sin omvärld med hjälp av digital teknik samt visa barns perspektiv på sin omvärld. Kulturverket har på ett innovativt och framgångsrikt sätt tagit tillvara ungas kreativitet, ökat ungas delaktighet i kulturlivet och utvecklat estetiska lärprocesser i skolan. Vad berättar bilden och Vad en bild berättar är två exempel på samarbete mellan Kulturverket och bibliotek med syfte att utveckla nya arbetssätt för att stimulera barns läsande och skrivande. Idéan, för- och grundskolans utvecklingscentrum arbetar med pedagogisk och kulturpedagogisk kompetensutveckling och erbjuder teoretisk fortbildning genom föreläsningar, seminarier och konferenser med interna och externa föreläsare, samt praktisk estetisk fortbildning i bild, form, drama, ord, musik, ljud, rytm och rörelse. Kurserna riktar sig i huvudsak till personal i förskola och skola. Idéan har också utvecklat ett dokumentationscentrum, ett ”bibliotek” av genomförda kurser, projekt, pedagogiska program, evenemang med mera. Umeå Musikskolas ambition är att utveckla ett personligt och lustfyllt musicerande på olika nivåer. Undervisningen bedrivs instrumentalt och vokalt av pedagoger och vänder sig till barn och unga upp till gymnasiet. En utredning om kulturgaranti pågår med syfte att undersöka möjligheten att erbjuda alla barn och unga möjlighet till skapande verksamhet genom att samordna kommunens kulturpedagogiska resurser. Ett exempel på möjligt framtida samarbete skulle kunna vara musikskolans kurser i småbarnsmusik och baby rytmik och stadsbibliotekets babybokprat. Kanske skulle också musikskolans instrumentuthyrning kunna knytas till kulturväven i Staden mellan broarna? Umeå gymnasieskola och VIVA resurs. Att stödja såväl det formella som det informella lärandet samt bidra till personlig utveckling är en allt viktigare uppgift för biblioteken. Att veta hur man skaffar ny kunskap, att kunna orientera sig i ett stort och växande informationsflöde förutsätter tillgång till olika informationskällor, men också informationskompetens och pedagogisk handledning. Umeå gymnasieskola har utarbetat en uppmärksammad webbplats med syfte att stärka elevers informationskompetens, Infokoll. Bland annat har tematiska arbeten genomförts där eleverna fått praktisera informationssökning och källkritik och en hemsida har skapats som stöd i frågor som rör informationsökning, källkritik och upphovsrätt. En intressant utvecklingsfråga skulle vara att, utveckla mötes- och studieplatser (fysiskt och virtuellt) med pedagogisk handledning som stöd till nya former av lärande, medskapande och samarbete. Lokalmässigt kan ett samarbete omfatta tillgång till tysta rum för självstudier samt bokningsbara rum som ger förutsättningar även för samverkan med studieförbund och föreningar. Förutom lokaler behövs tillgång till teknik och handledning samt inlärningsmiljöer som stödjer olika inlärningssätt. Inspiration finns att hämta bland annat på Malmö lärcentrum vid Malmö stadsbibliotek. Föreningsbyrån. Dialogmötena har visat att det finns en mängd idéer bland Umeås kulturutövare. Flera har dock vittnat om att det ibland är svårt att veta hur man kan ta en idé från tanke till handling. Många föreningar arbetar i projekt och efterlyser kvalificerad rådgivning om hur man till exempel kan söka pengar. Föreningsbyrån handlägger bidragsansökningar från Umeås mer än 700 föreningar, förmedlar lokaler och ger råd och stöd i allehanda frågor. Ett projektkontor skulle vara ett ovärderligt stöd för många och en naturlig samverkanspartner för stadsbiblioteket. Kaospiloterna i Århus är ett intressant exempel. Umeå volontärcenter med Volontärförmedlingen. Umeå är en av världens bredbandstätaste kommuner, men tillgång till bredband är ingen garanti för att i vardagen kunna använda datorer och

10

Internet. Det finns ett starkt samband mellan internetanvändning och socioekonomiska villkor8. Åldern har starkast inverkan, därefter inkomst och utbildning. Den digitala klyftan har blivit ett begrepp. Många behöver personlig hjälp med datorutrustning och programvara. Skulle Umeå volontärcenter kunna vara en samarbetspart i dessa frågor? Träffpunkt@lasipalatsi i Helsingfors erbjuder gruppundervisning i användning av datorer och internet, klubbträffar med olika teman om datoranvändning, vägledning för seniorer med mera. Det finns även andra exempel på problem i vardagen där man behöver hjälp. På biblioteket Garaget i Malmö kan man låna en symaskin och även få hjälp med hur man byter blixtlås. Kommunalt informationskontor. En förutsättning för att kunna delta i demokratiska processer är att ha tillgång till aktuell samhällsinformation och ibland även personlig handledning. På stadsbiblioteket finns en kommunal hörna med information i aktuella frågor. Verksamheten har stor potential att utvecklas såväl fysiskt som virtuellt och i nära samarbete med andra kommunala förvaltningar samt Turistbyrån, konsument- och energirådgivning. Enligt ett fullmäktigebeslut från 2000-12-18 ska det ”med högsta prioritet” inrättas ett centrum med kompetens och möjlighet att tillhandahålla kommunal information till alla medborgare. Frågan är om den prioriteringen kvarstår. NorrlandsOperan, Midgårdsskolan och Kommunala musikskolan. I Umeås kulturprofil har musiken en stark ställning. Många flyttar till Umeå för studier och saknar då möjlighet att öva på sitt musikinstrument hemma. Ett nytt stadsbibliotek bör stödja Umeås musikprofil genom att ha mindre musikrum (med tillgång till piano) och med möjlighet att öva och kanske även spela in och redigera sin musik. NorrlandsOperan har en bred verksamhet med symfoniorkester, opera, dans, musik och samtida konst. Midgårdsskolan är Umeås kultur- och mediegymnasium med högskoleförberedande program. En utredning om den kommunala musikskolan pågår. Biblioteket Sello i Esbo samt Bibliotek 10 i Helsingfors är bra exempel.

2.3 Idéer om samverkan med andra verksamheter Umeå universitet och Västerbottens museum. Umeå är en kommun med stor demografisk rörlighet. En majoritet av Umeås befolkning är inflyttade från andra platser. Att fånga dessa nya (och givetvis även ”gamla”) umebors engagemang är en viktig förutsättning för Umeås fortsatta utveckling. Att få tillgång till Umeås moderna historia kan ge kunskaper och insikter som ökar möjligheten att vara med och delta och påverka. I Umeås ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad 2014 lyfter man fram vikten av demokratiska processer vid stadsplanering. Designhögskolan vid Umeå universitet har fått i uppdrag att, tillsammans med kommunen, utveckla den demokratiska dialogen och medborgarinformationen i stadsplaneringsprocesserna. Syftet är att utveckla interaktiv information och medborgardialog. Ett lokalhistoriskt centrum, med interaktiva databaser och utställningar tillsammans med stadsbibliotekets lokalhistoriska samlingar kan utvecklas till att bli en plats där umebor kan ta del av Umeås moderna historia. Tillsammans med stadsledningskontoret, Umeå universitet och Västerbottens museum kan ett aktivitetscentrum för demokratiska processer och dialoger i aktuella planeringsfrågor skapas. Goda erfarenheter finns från Botniabanans verksamhet i stadsbibliotekets entré där informations- och samrådsmöten fördes under hela utbyggnadstiden. Ett bra underlag finns i forskningsprojektet Umeå kommuns historia 1950 – 2000 som påbörjades 2008. Projektet är finansierat av Umeå kommun och utförs av Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet i samarbete med HumLab, Umeå stadsarkiv, Västerbottens museum, Designhögskolan samt Stadshistoriska institutet, Stockholms universitet. Inspirerande exempel är den digitala kartan och luftballongen på Århus stadsbibliotek. Demografiska databasen (DDB) och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet (DAUM). Ett samarbete med Demografiska databsen (DDB) vid Umeå universitet samt Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) skulle ge möjlighet att komplettera det topografiska och personhistoriska materialet i stadsbibliotekets lokalsamling. Sverige har befolkningsregister som

8 World Internet Institute. Svenskarna och Internet (2009)

11

sträcker sig ända från 1700-talet, de bästa i världen enligt många. DDB har flera högkvalitativa forskningsregister och befolkningsdatabaser som har haft stor betydelse när det gäller att generera banbrytande forskning om bland annat människors livsvillkor och hälsa samt sociala, demografiska och ekonomiska förändringar i ett långt tidsperspektiv. DAUM ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Arkivet har till uppgift att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn i Norrbottens och Västerbottens län. Västerbottens museum och berättarantikvarien. Bibliotek och berättelser, såväl muntliga som nedskrivna, hör intimt samman. Att förmedla kultur (skönlitteratur) och inspirera till läsning ingår i bibliotekens grundläggande uppdrag. I de dialogträffar som genomförts inom ramen för kulturhuvudstadsarbetet har önskemål om ett berättarnas hus förts fram. Det ligger nära till hands att se att ett nytt stadsbibliotek också blir en mötesplats för det muntliga berättandet. Det är önskvärt att en sådan verksamhet utformas i samarbete med berättarantikvarien vid Västerbottens museum och samordnas med museets förnyelseprogram som bland annat innebär ett fördjupat samarbete med kommunbiblioteken i länet. Litterär turism i norr. Att resa i och med litteraturen är att finna nya platser. Litterär turism i norr är namnet på ett EU-finansierat projekt i Norr- och Västerbotten. Projektets syfte är bland annat att ”stärka, utveckla och marknadsföra starka varumärken med litterära anknytningar i länen, att nationellt och internationellt marknadsföra samt profilera länen kulturturistiskt, att stärka samt utveckla litteraturbranschen i länet. En folder som beskriver litterära platser som till exempel Sara Lidmans hus i Missenträsk har getts ut. Studieförbund, lokala bokhandlare och föreningar. Det finns ett etablerat samarbete med studieförbund, lokala bokhandlare och föreningar som kan fördjupas och utvecklas. Arrangemang, utställningar, sagostunder, bok- och skrivarcirklar, skrivarverkstäder, kurser i serieskapande och manga, rollspelsgrupper är några exempel på samarbete som sker idag. HumLab. Biblioteken är ett av få ställen där amatörer och professionella kan mötas på samma arena. En kreativ verkstad, för fritt skapande i olika former, kan väcka nyfikenhet och lust att pröva nya uttrycksformer. Ett digitalt laboratorium, med möjlighet att lära sig mer om sociala medier och andra dialog- och kommunikationsformer, att lära sig använda digitala hjälpmedel och att använda sina kunskaper och befintlig teknik för att skapa digitala resurser och uttryck, till exempel dataspel skulle bidra till att bredda stadsbibliotekets verksamhet. Resultatet kan visas upp, alternativt komma till konkret användning, på Minabibliotek.se. HumLab, vid Umeå universitet, är en innovativ mötesplats för humaniora, kultur och informationsteknik och en intressant samverkanspart. Bibliotek 10 i Helsingfors är ett inspirerande exempel. Svensk Form Botnia och Design Västerbotten. Umeås profil som kultur- och kunskapsstad har, förutom strategiska satsningar på en institutionell struktur med bland andra stadsbibliotek, Umeå Folkets Hus och NorrlandsOperan, skapats av många väl kända personer med anknytning till Umeå. Dessa personer skulle kunna bidra till att ge en personlig bild av Umeå kommun. Porträtten av kända stockholmare som möter alla som anländer på Arlanda, terminal 5, kan inspirera. Det skulle till exempel kunna ske i samarbete med Svensk Form Botnia eller Design Västerbotten. Svensk Form Botnia är en förening som vill presentera design på ett nytt sätt, bland annat genom att sammanföra olika former för kultur. Design Västerbotten ägs av ALMI Företagspartner Nord AB och finansieras även med EU-medel, samt av aktörer inom näringsliv och offentlig sektor. Man har bland annat etablerat ett av Sveriges största regionala designcenter på Designhögskolan och skulle kunna bidra till att skapa ett sammanhängande stråk till Konstnärligt campus. Umeå Teaterförening och NorrlandsOperan. Idag sker biljettförsäljning på flera olika ställen. Staden mellan broarna kanske kan bli platsen för en samordnad biljettförsäljning där man även får kompletterande information eller ”smakprov” på föreställningar. Umevatoriet på Umestans företagspark, är en intressant samarbetspart för biblioteket. Upptäckarglädje, variation och aktivitet är nyckelord för verksamheten som vänder sig till såväl stora som små. Verksamheten är tvärvetenskaplig och bygger på samverkan som bidrar till ett ökat

12

intresse för naturvetenskap och teknik. Ett samarbete, i form av mindre samlingar av media i aktuella ämnen, finns idag mellan stadsbiblioteket och Umevatoriet och har potential att utvecklas. Butiker, caféer, restauranger. Ett bibliotek fungerar som en katalysator för omkringliggande kvarter och skapar underlag för butiker, restauranger och caféer i området (i Amsterdam betalar till och med restaurangen provision på sin försäljning till biblioteket). Stadsbiblioteket kan, genom ett centralt läge i området Staden mellan broarna, skapa goda möjligheter för en ökad samverkan inte bara med föreningar och organisationer utan även med företag. Tillsammans kan man bidra till ett ökat underlag för respektive verksamhet, samtidigt som man ökar tillgängligheten. Det finns intressanta exempel där bibliotek och hotell samarbetar och bok-, pappers-, och musikhandel är kommersiella verksamheter med liknande utbud som biblioteket. Caféer, och restauranger bidrar till att skapa en attraktiv mötesplats. Det är viktigt att säkerställa att det finns en variation vad gäller menyer och priser så att det även passar barnfamiljer. Det ska även vara möjlighet att äta och fika med medhavd mat. Kreativa kontor. Att erbjuda tillfälliga kreativa kontorslokaler, med inspiration från Träffpunkt@lasipalatsi i Helsingfors kan vara ett koncept som bidrar till företagsutveckling. Dans och loppis. Exempel på möten där kulturen berikar både kropp och själ är sällskapsdans (tango, salsa, lindy hop, bugg, gammeldans…) som bland annat arrangeras av Ersboda Folkets hus. Till sist ett mer otraditionellt exempel på kulturmöten som lockar allt fler besökare; loppis.

3 Verksamhetsanalys

3.1 Mål, organisation, arbetssätt En förutsättning för att kunna arbeta fram ett nytt koncept, där olika kulturverksamheter samverkar på ett integrerat och gränsöverskridande sätt är gemensamma mål, visioner och värderingar. En genomlysning av hur, och var, de verksamheter som tillsammans ska bilda kulturmötenas hus, arbetar idag bör göras. Vilka mål finns? Vilka resurser är avsatta? Vilka resultat når man? Syftet är att få en gemensam bild av hur väl den verksamhet som bedrivs idag stämmer överens med de inriktningsmål och visioner som ska gälla för Staden mellan broarna och vilka förbättringar som behöver göras. Mål. Fullmäktige har fastställt att biblioteksverksamheten är en prioriterad verksamhet som ska erbjuda såväl fysiska som virtuella tjänster samt att barnkulturen ska utveckla och erbjuda skapande verksamhet och kulturella upplevelser för alla barn och unga, i skol- och närmiljön. Bibliotekens strategi för att nå målet är att samverka med andra aktörer som stimulerar barns och ungas läslust samt uppmärksamma föräldrar på det viktiga sambandet mellan läsning och språkutveckling. Organisation. Erfarenheter från andra kulturhus är behovet av att samordna öppettider och anställningsvillkor samt värdet av en gemensam ledning för hela huset. Arbetssätt. Inom biblioteksverksamheten pågår en utredning om ett förändrat arbetssätt. Syftet är att förstärka servicen till medborgarna och se över bemanning. Övergången till ett bibliotek byggt på ett nytt koncept kräver kompetensutveckling, rekrytering av annan kompetens samt samverkan med andra aktörer. Det fysiska och det virtuella ska gå ”hand i hand”, stödja och komplettera varandra. Informations- och kommunikationsteknik kan bidra till att nya tjänster utvecklas, att det fysiska rummet blir mer tillgängligt samt att fler tjänster blir tillgängliga hemifrån. Minabibliotek.se, Umeåregionens gemensamma bibliotekswebb, är en uppmärksammad innovativ och informativ webbplats. Den framtida utvecklingen handlar om att fortsätta utveckla och implementera fler av bibliotekens bastjänster på webben. Det kan till exempel handla om att använda podcasts och video i större utsträckning för att till exempel exponera (lokalt producerad) musik, video, konst med mera. Det kan också vara att utforma fler funktioner för interaktion och dialog. En fysisk plattform för att skapa egna boktips, alternativt annat material till webben i form av text, film och ljud

13

bör finnas i det nya biblioteket. Allra helst en anpassad för barn och en annan anpassad för unga/vuxna. Ett alternativ till att använda fokusgrupper (där deltagarna ofta har svårt att formulera innovativa visioner) kan en metod för brukarcentrerad design användas. Det innebär bland annat att man observerar människors beteenden för att kunna identifiera tendenser som sedan bildar underlag för utveckling av innovativa idéer och arkitektoniska lösningar. Metoden kan bidra till att utforma ett bibliotek för framtiden som både uppfyller brukarnas omedelbara krav, men också behov som inte är kända. Det säkerställer även att byggnaden inte blir en spegelbild av nutidens bibliotek utan ett bibliotek som kan möta framtidens behov.

3.2 Jämställdhetsperspektiv En vision för biblioteksverksamheten i Umeå kommun är att bibliotekens tjänster ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. En beskrivning av stadsbiblioteket enligt den så kallade 3R-metoden visar: Representation. Av totalt 62 medarbetare är 84 % kvinnor och 16 % män. Bibliotekets ledning består av fyra kvinnor och två män. Resurser. 52 % av stadsbibliotekens budget går till personal och 9 % till media. Ambitionen är att inköp av media ska göras könsneutralt, men med stor hänsyn till efterfrågan. Realia. Kvinnor lånar fler böcker än män 63 procent av utlånen under 2010 gjordes av kvinnor och 31 procent av män. 6 procent lånades av institutioner. 2010 erbjöd stadsbiblioteket 133 program för vuxna som besöktes av sammanlagt 1 900 personer varav 63 procent var kvinnor och 37 procent män. 136 program riktade sig till barn och unga och besöktes av sammanlagt 1 901 personer varav 58 procent var flickor och 42 procent pojkar. Analysen visar på ett behov av riktade lässtimulerande insatser samt profilerade inköp och arrangemang till män och pojkar. En undersökning som genomfördes 20109 visar att 59 procent av de tillfrågade hade besökt något bibliotek i Umeå kommun under det senaste året. Av de tillfrågade kvinnorna var det 68 procent som besökt biblioteket medan motsvarande siffra för männen var 50 procent. Nationella undersökningar10 visar att biblioteksbesöken bland kortutbildade har minskat från 60 procent till 36 procent (motsvarande siffra för långutbildade är från 85 procent till 70 procent) och tyder på ökande sociala skillnader. Utbildning har, enligt SOM-institutets utredning, betydligt större betydelse för besöksfrekvensen än kön. Ett jämställdhetsperspektiv för biblioteken är att devisen ”några behöver mer för att få lika mycket” ska vara vägledande när biblioteken riktar uppmärksamhet och fördelar resurser till olika målgrupper. För biblioteken, som demokratiska institutioner, är det av största vikt att lokalernas utformning inte är exkluderande. För- och grundskolan, Samhällsbyggnadskontoret / Fastighet och Samhällsbyggnadskontoret / Miljö- och Hälsoskydd har i samarbete med White arkitekter Umeå och WSP Samhällsbyggnad Umeå arbetat fram ett lokalprogram11 för byggande av förskolor. Lokalprogrammet är baserat på förskolans kärnvärden; hållbar utveckling, solidaritet, demokrati, genus, ansvar och jämlikhet. Det vore värdefullt om motsvarande kan göras för bibliotek. Hur ska lokaler och webbplats utformas för att stödja kunskap och lärande, för att erbjuda kulturella upplevelser, för att ge inspiration och bidra till utveckling, för att stärka demokrati och informationsfrihet samt för att upplevas som en ”fristad” som erbjuder gemenskap?

4 Lokalbehovsanalys Vilka andra verksamheter som ska bilda kulturväven inom Staden mellan broarna påverkar stadsbibliotekets lokalbehovsanalys. Generella kvalitetskriterier på bibliotekslokaler är utarbetade av IFLA12 (International Federation of Library Associations and Organisations). 9 Umeåopinionen 2010 10 Svensk höst. SOM institutets undersökning 2008 11 Funktionsprogram förskola 100621 12 The Top Ten Qualities of Good Library Space. Library Building Guidelines : Developments & Reflections, Andrew Mc Donald. Utgiven av IFLA (International Federation of Library Associations and institutions)

14

En fri tolkning, med anpassning till de förutsättningar som gäller för Umeå, ställer följande generella krav. Bibliotekets lokaler ska vara:

• Funktionella. Lokalerna ska utformas så att även de som inte är vana biblioteksbesökare har lätt för att hitta och orientera sig i lokalerna. Professor Bengt Palmgren vid Designhögskolan vid Umeå Universitet har myntat begreppet att bibliotek ska utformas så att de är ”intuitivt självinstruerande”.

• Flexibla. Biblioteksbyggnader måste ha en hög flexibilitet som kan svara på framtida, idag okända, behov och önskemål. Flera aktiviteter ska kunna pågå samtidigt och lokalerna ska kunna ändras över tid. En förutsättning är en inredning som ger möjlighet att nyttja rummen till skiftande funktioner samt att skapa rum i rummet. Olika zoner med såväl tysta som mer livfulla miljöer ska erbjudas. Ventilation och ljussättning ska kunna anpassas efter behov och det antal personer som nyttjar rummet.

• Tillgängliga. Kraven på tillgänglighet är utförligt beskrivet i ett eget avsnitt (4.6 Tillgänglighet och säkerhet).

• Varierade. Biblioteken ska erbjuda olika media, en varierad miljö för såväl kulturella upplevelser som för möten, studier och samtal. Lokaler för utställningar, programverksamhet och skapande verksamhet. Det fysiska och det virtuella ska spegla varandra.

• Interaktiva. Arkitektur och disposition av rum ska stimulera till nyfikenhet och medskapande. Informations- och lånediskar, grupprum och rum för program och utställningar kan, om de utformas på rätt sätt, bli baspositioner för interaktivitet. Det som saknas idag är plats för mer experimenterande aktiviteter.

• Föredömliga. Bibliotek ska vara föredömliga som offentliga rum. Bibliotek ska ha en tydlig identitet som tillgängliga och neutrala mötesplatser som upplevs välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller social bakgrund. Val av material och möbler ska bidra till en miljö där alla känner sig välkomna. Ett biblioteksbesök ska vara en kulturupplevelse i sig själv.

• Hållbara. Ett bibliotek för framtiden ska bidra till en hållbar utveckling. Det gäller inte bara klimat och miljö i den fysiska byggnaden utan alla relevanta områden som nämns i Ålborgdeklarationen; till exempel ”Styrning och förvaltning”, ”Naturliga gemensamma nyttigheter”, ”Jämlikhet och social rättvisa”…

• Trygga och säkra. Biblioteket ska vara en trygg och säker plats för alla att vara i. Det ställer krav på både utformning och bemanning av lokalerna.

• Driftsekonomiska. Lokalerna måste utformas så att driftskostnaderna kan hållas nere. En hög grad av självbetjäning, överskådlighet och samnyttjande av lokaler kan bidra till detta.

• Anpassade för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Allt fler av bibliotekens bastjänster kan göras via webben. De fysiska lokalerna ska vara utrustade med informations- och kommunikationsteknik som gör samlingar och tjänster mer tillgängliga.

• WOW- factor. Byggnaden bör ha en så kallad wow-faktor, erbjuda något extra, överraska. Läget vid älven ger goda förutsättningar för att kunna uppfylla det kravet.

Barnen är viktiga för Umeås framtid och utformningen av funktioner och utrymmen bör utformas i enlighet med barnkonventionen. Svensk Biblioteksförening har utformat rekommendationer På barns och ungdomars villkor som bygger på FNs barnkonvention. Det innebär att bibliotek ska utformas så att de:

• Utgår från barns och ungas egna behov. Barnperspektivet ska vara utgångspunkten för planeringen av ett nytt bibliotek. Barns och ungdomars egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna påverka denna och de ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig i biblioteket.

• Bidar till barns personlighetsutveckling. Biblioteket ska bidra till att stärka barns och ungdomars personlighetsutveckling, liksom deras utveckling till aktiva, demokratiska samhällsmedborgare.

• Utgör en fristad och mötesplats. Biblioteket ska vara en fristad och mötesplats för barn och ungdomar, där de möts med respekt av engagerade och kunniga vuxna. ”Biblioteket ska vara ett roligt ställe där det händer saker.”

15

• Erbjuder ett rikt och varierat utbud media. I biblioteket ska finnas ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier som speglar världen ur ett barn och ungdomsperspektiv. Anpassade medier ska erbjudas barn och ungdomar som behöver det.

• Är tillgängliga. Bibliotekets verksamhet, lokaler och information ska vara tillgängliga för barn och ungdomar med funktionshinder.

• Ger överblick. Barn och ungdomar ska ges vana att använda bibliotek och redskap för att orientera sig i en svåröverskådlig och gränsöverskridande medievärld.

• Erbjuder komplement. Biblioteket ska erbjuda komplement och alternativ till utbudet i lokalsamhället.

• Ingår i ett nätverk. Biblioteket ska vara en del av samhällets nätverk för barn och ungdomar när det gäller språkutveckling, kulturarv, kulturupplevelser och eget skapande.

• Stödjer ett livslångt lärande. Biblioteket ska tillsammans med föräldrar, barnhälsovård, förskola och skola lägga grunden till det livslånga lärandet och hjälpa barn och ungdomar att skapa sammanhang i tillvaron.

• Stimulerar nyfikenhet och läslust. Biblioteket ska stimulera till nyfikenhet och läslust. För muntligt berättande, upplevelseläsning och för barns och ungdomars eget kunskapssökande ska biblioteket vara ledande. Biblioteket ska vara aktivt och uppsökande.

• Är resursstarka. Barns och ungdomars användande av biblioteket ska inte begränsas av ekonomiska hinder.

• Upplevas som angelägna. Biblioteket ska vara en angelägenhet för alla barn och ungdomar.

4.1 Funktioner och utrymmen Barnens plats i biblioteket. Barns behov av vägledning och personlig service ska prioriteras. Barn har ett stort behov av lugn och trygghet och biblioteket ska vara trivsamt och fungera som en ”tredje plats” mellan hemmet och skolan. Samtidigt ska biblioteket vara ett tillåtande ställe som speglar samhällets mångfald och där alla barn känner sig accepterade. Barnbiblioteket består i sig av olika delar då barns behov är olika beroende på ålder. De allra minsta barnen ska ha utrymmen och faciliteter anpassade särskilt till deras behov. Lågstadiebarn och mellanstadiebarnen har behov av annan exponering och indelning. Ungdomarnas önskemål och behov är helt annorlunda. Barn 0-6 år. Barn under 6 år kommer alltid tillsammans med föräldrar, syskon, pedagoger, mor- eller farföräldrar. Barnvagnar, kläder, ”spring i benen-utrymmen” och barnanpassad exponering kräver stora ytor. Lek och pysselavdelning i mindre skala stödjer barnens eget spontanskapande. Soffor, små bord, mysiga, anpassade möbler som ska passa både små barn och vuxna. Små barns läslust och inspiration väcks bland annat genom igenkänning, fantasi och lek. Utsmyckning av känd barnbokskonstnär, gärna i form av skultur ger barnen igenkänning och något att längta efter och förknippa med läsupplevelser och biblioteksbesök. Barn 5-9 år. Kapitelböcker för barns eget läsande, högläsning, nybörjarläsning möter behov hos skolklasser, föräldrar och barnen själva. Det kräver orientering som barnen i första hand ska förstå. Närhet till sökdatorer, sittplatser för enskild läsning, föräldrar och barnplatser. Grupprum för samlingar av klasser och större grupper. Barn 8- 12 år. Kapitelböcker för bokslukaråldern, tweens. Större behov av att hitta själv både vad gäller skönlitteraturen samt faktaböcker, serier och andra medier. Närhet till sökdatorer, sittplatser för enskild läsning. Utrymme mellan bokhyllor för hela klasser. Barn 0 – 12 år. Faktaavdelning som stödjer flera gruppers behov, från småbarnsfakta upp till enklare faktaböcker som stödjer barns nyfikenhet och kunskapsinhämtande. Kompletterar ofta skolans ”forskningsinriktade” arbetssätt. Barn och unga 12- 17 år. Mysiga läsplatser bland hyllorna med enskilda sittplatser och mindre grupper. Utbud och exponering av medier ska vara inbjudande och inspirera till läslust. Plats för tidskrifter, datorer, skönlitteratur och en mindre faktaavdelning som är anpassad till målgruppen.

16

Unga vuxna 15-25. Många medier tilltalar unga såväl som vuxna och gränserna är flytande. Det ska vara enkelt att ”glida över” och hitta sina intressezoner. Attraktiva medier för blandade åldrar kan vara fantasy, serier, skräck, tv-spel, rollspel, musik med mera. Very Important Parents. Med inspiration från Hjörring i Danmark bör ett särskilt VIP-område finnas, där VIP står för Very Important Parents. Här ska finnas möjlighet att värma och äta medhavd mat samt att amma och sköta små barn. Spontanlek och pyssel. Det ska finnas en yta för de mindre barnen som ger möjlighet till spontanlek och enklare former av aktiviteter. Här ska finnas bord, stolar, förvaring samt yta som inte är dedicerad till något särskilt, allt utformat utifrån funktionsmått som passar barn. Gärna en utklädningsgarderob som knyter an till kända barnboksfigurer. Sagorum. Ett sagorum, tillräckligt stort för att fungera som samlingslokal och samtidigt litet så att det känns mysigt och stämningsfullt. Ett flexibelt (ljus, ljud, storlek) rum som rymmer nuvarande verksamhet med sagostunder, söndagsstunder, bokprat, författarbesök med mera. Med möjlighet till anpassad sittning. Kanske med en låg och bekväm ”sitt-trappa” och med möjlighet att utöka antalet sittplatser med hjälp av kuddar, madrasser och fällbara stolar. Rummet ska också fungera som en liten biosalong där barns egna filmer kan visas. Gruppsamtalsrum för UNGA. En motsvarighet till Lyan, det vill säga mindre grupprum med sköna stolar, egen toalett och ett litet pentry med låsbart skåp. Rummet ska fungera för mindre grupper vid boksamtal, läseklubbar, rollspelsträffar och dylikt men får inte ge en känsla av studiemiljö. Det ska finnas ett litet förråd i anslutning för möjlighet till förvaring, Eget skapande och experiment. Ytor ska finnas där man kan experimentera, bjuda in till eget skapande eller påverka. Till exempel musikstudios, IT-lab, rum för rollspel och TV-spel, skaparverkstad. Olika zoner. Ett starkt önskemål från de dialogmöten som genomförts är att erbjuda olika ”zoner”. Efterfrågan på tysta rum är stor. Samtidigt ska mer aktiva och högljudda aktiviteter kunna pågå utan att störa. Mötesplatser. I brukarundersökningar är det bara hälften som anger ”låna/återlämna bok” som anledning till besöket på Stadsbiblioteket. Det är istället bibliotekets roll som icke kommersiell mötesplats och ett ställe för återhämtning och avkoppling som bekräftas. 40 procent av de tillfrågade anger ”ta en paus”, ”strosa” och ”träffa folk” som skäl till sitt biblioteksbesök. Det här är tecken på att biblioteken skapar sociala mönster där kontakt och möten är centrala inslag. Det ska därför finnas öppna ytor för spontana möten och samtal eller möjlighet att vara ensam tillsammans med andra. De mötesplatser som skapas måste ha en tillåtande attityd för alla åldrar. Möteslokaler ska finnas i olika storlek för möten. Studiemiljö. Det behövs olika studieplatser, grupprum i olika storlekar och utbildningslokaler med IT-stöd för att biblioteket bland annat ska kunna arbeta aktivt med att motverka den digitala klyften. Grupprummen ska gå att boka hemifrån och kunna användas av andra verksamheter under tider då biblioteket inte behöver dem. Programlokaler. Ljusgården fungerar idag både som program och utställningslokal, vilket inte är optimalt då det ofta lett till ”krockar”. Ett särskilt rum (eller flera) som kan anpassas i storlek och möblering för programverksamhet för såväl barn som vuxna behövs. I nära anslutning ska det finnas förråd för stolar, hyllor bord med mera för program- och utställningsverksamhet. Utställningslokaler som ger förutsättningar för såväl professionella som mer amatörmässiga utställningar. Barn och unga ska erbjudas en arena där de kan uttrycka sina egna åsikter och visa upp sina intressen och sitt eget skapande. I anslutning till utställningslokalen ska det finnas ett låsbart utrymme där utställare kan ställa värdefulla saker. Media. Biblioteksrummet ska vara lätt att överblicka och orientera sig i. Bibliotekets bestånd består i allt högre grad av en variation av olika medietyper, i olika format och utformning. Oavsett form ska de

17

kunna förvaras och exponeras på ett tillgängligt och attraktivt sätt. Detta kräver olika hyllor och exponeringsmöbler. Vissa typer av media, som till exempel dagstidningar, ska kunna vara tillgängliga även utanför ordinarie öppettid. Allt fler internationella dagstidningar erbjuds som e-media och kräver tillgång till internetdatorer. Digitala tjänster. Tillgång till internet, databaser och andra e-tjänster ska finnas via ett stort utbud av datorer som ska vara såväl bokningsbara som icke bokningsbara. För att kunna fånga in besökare med i princip obefintlig teknisk erfarenhet behövs en dator som upplevs enklare att använda av denna grupp, en dator som kanske är utrustad med touch screen-skärm istället för mus. Trådlöst nät ska finnas för allmänheten. Magasin. Bibliotekens mediesamlingar är basen för bibliotekens service och tjänster. Bibliotekens utbud består, i motsats till bokhandelns, av såväl aktuella titlar som äldre titlar som inte längre går att köpa. Biblioteken måste säkerställa en rik och varierad mediesamling som är långsiktigt värdefull och attraktiv för att möta behov och önskemål hos nuvarande besökare samt för att locka nya besökare. Samlingarna i magasin är av lika värde som de som står i öppna hyllor. Placering ska kunna ske i publika kompakthyllor, i vanliga hyllor och som skyltning. Entréerna till biblioteket ska vara tydliga, välkomnande och tillgängliga. I entrén ska de verksamheter som finns i biblioteket visualiseras. Såväl digitala som taktila orienteringstavlor ska finnas samt stora digitala informationstavlor som informerar om aktuella händelser. De ska utformas så att man snabbt får en överblick som gör det lätt att orientera sig i rummet. Den problematik som flera entréer kan skapa måste ägnas stor omsorg så att den lösning man väljer stödjer en hög grad av självbetjäning och inte leder till krav på ökad bemanning, fler larmsystem och därmed högre investerings- och driftskostnader. Utlån och återlämning. Den fysiska miljön ska stödja en hög grad av självbetjäning och ge förutsättningar för förändrad verksamhet. En lokallösning i flera plan kräver fler diskar och därmed ökad bemanning och högre driftskostnad. Låna och återlämna samt hämta reserverade media är funktioner där ambitionen är att de ska skötas så gott som helt och hållet genom självbetjäning. Bemanning krävs för lån av vissa media, till exempel TV-spel och låne- och återlämningsautomater behöver tillsyn. I anslutning till dessa funktioner ska det även finnas en plats för att själv kunna hämta reserverade media. Möjlighet att återlämna böcker bör finnas även under de tider då biblioteket är stängt. Reception. I direkt anslutning till bibliotekets huvudentré bör det finnas en reception som ger ett första personligt bemötande. I receptionen ska man kunna få hjälp med att skaffa lånekort, betala förseningsavgifter, hjälp att orientera sig i biblioteket. Servicepunkter. I anslutning till bibliotekets olika delar ska det finnas servicepunkter där man kan få vägledning, information och hjälp att hitta i bibliotekets samlingar. Andra servicepunkter är platser för besökare att kopiera, skriva ut eller scanna dokument. Här ska det vara möjligt att få kunskaper i hur man tar del av de tjänster som finns och kommer att finnas på Minabibliotek.se i framtiden. I nuläget skulle det kunna handla om att få assistans i hur man laddar ner e-böcker. Servicepunkten bör utformas för att även kunna fånga in besökare med begränsad teknisk erfarenhet. Det bör även finnas möjlighet att kunna se på instruktionsfilmer på digitala skärmar, kanske vid obemannade servicepunkter. Fasaden ska visualisera verksamheterna som finns i byggnaden. Kanske också en form av kreativ besöksräknare? Garderober, kapprum, förvaringsboxar. Biblioteket tar emot många grupper från skola och förskola. Plats för att ta emot klasser och förskolebarn behövs. Gärna en låsbar barnvagnsparkering.

18

Toaletter. Många, rena och avgiftsfria toaletter är efterfrågade i publika miljöer. Stadsbiblioteket har aldrig någonsin fått så många klagomål i en och samma fråga som när fastighetskontoret höjde priset för ett toalettbesök på stadsbiblioteket, från en krona till fem kronor. I Newcastles nyinvigda bibliotek finns 40 offentliga toaletter, som inte kostar något att använda. Personalrum och pentry bör vara väl tilltagna, och erbjuda en trevlig och avstressande miljö. Om personalrummet är placerat långt från de publika lokalerna kan det behöva kompletteras med ett mindre personal/fikarum. Arbetsrum. Utformningen av arbetsplatserna växlar beroende på arbetsuppgifternas art. Därför bör det finnas både större och mindre rum, gärna med en flexibel planlösning och möblering. Vissa arbetsuppgifter kräver större utrymme, med plats för media, vagnar och utrustning. Andra kräver avskildhet för koncentration. Arbetsgrupper kan behöva sitta tillsammans i ett lite större rum. Ett vilrum ska finnas. Arbetsrummen bör finnas nära de offentliga ytorna. En särskild omsorg krävs vid utformningen så att man skapar en öppenhet samtidigt som man värnar om medarbetarnas integritet. I direkt anslutning till redaktionens arbetsrum ska det finnas en studio; ett mindre rum med effektiv ljudisolering och ljuddämpning för att kunna spela in ”prator”, med utrymme för intervjuer som filmas, plats för redigering av bild, rörlig bild och ljud. Detta rum skulle också kunna fungera som avskild arbetsplats vid behov. En arbetsplats för aviseringar, med tillgång till skrivare, dator, utrymme för bokvagnar, ska finnas i direkt anslutning till hyllor för hämtning av reserverade media. Medievård. Stadsbibliotekets medievård har under många år varit detsamma som bokbinderi, det vill säga inbindning och reparation av medier tryckta på papper. Idag ser mediebeståndet, och därmed även medievården, annorlunda ut. Iordningställande av nytt material, vård och ombindning av gamla böcker, hantering av CD- och DVD-skivor, flerkomponentsverk (bok med CD/DVD), böcker som mottas i digital form för att omvandlas till pappersböcker etc. Verksamheten ställer särskilda krav på lokalernas utformning, bland annat:

• Stora arbetsytor. • God luftväxling (ev. utsug) och bra ljus. • God ljudisolering (vissa maskiner bullrar såsom CD/DVD-slip och klippmaskin) • Möjlighet att stänga in bullrande maskiner i ett separat, isolerat apparatrum. • Tillräcklig hållfasthet i golv för att bära upp de tyngre maskinerna. (klippmaskin ca 1.000 kg,

hydraulisk pressmaskin ca 500 kg) • Separata arbetsrum bör undvikas, hellre ett mindre ”kontorslandskap” för effektivt utnyttjande

av gemensamma resurser. Bör dock inte blandas med annan verksamhet då störande ljud, lukter, damm och annat oundvikligen uppstår.

Bokbuss. Uppställningsplats för bokbussen med en längd på minst 15 meter, bredd minst 4,5 meter och porthöjd minst 4 meter. Från lastbryggan (med inbyggt lyftbord) ska det finnas en ramp som används till att köra in och ut med bokvagnar. Det ska också finnas förvaringsskåp i direkt anslutning till uppställningsplatsen. Uppställningsplatsen ska utformas med genomfart så att man inte behöver backa ut. Vaktmästeriet ska ha ett uppackningsrum, verkstad för enklare reparationer (idag cirka 100 m2) samt närförråd för kontorsmaterial. Post och varumottagningar. En mängd olika transporter och varor passerar stadsbiblioteket varje dag

• Postförsändelser kommer fyra gånger per dag och cirka 200 brev skickas varje dag. Antalet brev som skickas kommer att minska i takt med att e-postaviseringar ökar.

• Tre gånger per dag kommer försändelser från busstationen och med olika budfirmor. Flera leveranser sker på pallar.

19

• Boklådor från andra bibliotek i Umeåregionen kommer fyra gånger per vecka, några lastas om och skickas vidare. Transporter till och från universitetsbiblioteket sker en till två gånger per vecka.

• Teaterrekvisita och utställningar ställer stora krav på ytor för mottagning, uppackning och tillfällig förvaring.

Säkerhetsutrymme. Förvaringsutrymme för material som kräver brand- och stöldskydd, t ex särskilt värdefullt material eller så kallade rara böcker. Lastbryggan ska ha värmesluss och ”insprängt” lyftbord. Lastbryggan ska alltid vara tillgänglig för att lasta och lossa gods (idag går det inte om bokbussen står inne). Där ska även finnas tillgång till vatten och el. Soputrymme. Stadsbiblioteket har stora volymer med brännbara sopor. Soputrymmet ska utformas så att det stödjer källsortering.

4.2 Installationer, inredning, utrustning Kulturväven i Staden mellan broarna ska vara både en fysisk och en virtuell mötesplats som stödjer och kompletterar varandra. Det ställer stora krav på planeringen för installationer, inredning och utrustning. Samtidigt är det i stort sett omöjligt att förutse den framtida utvecklingen. Några exempel på nya tekniska tillämpningar som nämnts i visioner om framtidens bibliotek är digitala tryck-känsliga skärmar, ”intelligenta”, ”talande” väggar och ”tänkande” golv med hjälp av ny projiceringsteknik. Ett generellt krav är att lokalerna ska ha hög inbyggd flexibilitet samt att beslut om tekniklösningar tas så sent som möjligt i byggprocessen. E-medier och talböcker. Det bör finnas en eller flera laddningsstationer för den som vill ladda hem en e-bok till sin mobil, läsplatta eller annan hårdvara. Detta gäller också talböcker där utvecklingen går mot att berättigade låntagare kan ladda ner böcker direkt på biblioteket från TPB:s katalog. Dolly-projektet prövar möjligheten för talbokslåntagare att själv kunna ladda ner talböcker direkt från sitt lokala folkbiblioteks webbkatalog via lånekortet. Det ska finnas plats för en mediajukebox med brett utbud av e-resurser. Hyllor och bokstöd. Bokhyllor och bokstöd ska vara utformade så att de uppfyller höga ergonomiska krav samt gör det lätt att hitta. Hyllorna ska vara olika utformade utifrån vilket slags media som ska förvaras och exponeras. Hyllsektionerna får inte vara för breda och böcker ska, oavsett storlek kunna stå tillsammans, sida vid sida. Hyllorna ska vara försedda med hjul för mesta möjliga flexibilitet. Hyllornas olika höjd och utformning bidrar till att underlätta för låntagaren att hitta i biblioteket. Tidskrifter kan med fördel exponeras i bordshöjd. Belysning och ljussättning ska finnas för såväl orientering i lokalen och bland hyllorna. Den ska också upplevas som stämningsskapande. Direkt solljus kan skada både böcker och digitala informationsbärare. Större fönster, bör förses med någon form av UV-filter. Ljud. Såväl tysta som mer livaktiga zoner ska finnas i biblioteket. Bra ljudakustik bidrar till att skapa olika stämningar i lokalen och underlättar för besökarna att hitta platser där var och en utifrån sina behov känner sig väl tillrätta. Hissar (och dörrar) ska vara anpassade till bokvagnar och klara lastpallars storlek och tyngd (cirka 1 000 kilo). Trådlöst och trådbundet. Idag bygger vi ut den trådlösa tekniken, men möjligheter måste finnas att även kunna använda trådbunden teknik. Kontakter. Framtiden kommer att innebära en fortsatt stark utveckling av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som i sin tur kommer att leda till fortsatt förändrade kultur- och informationsvanor. Redan idag innebär den ökande användningen av bärbara datorer att bristen på elkontakter är besvärande.

20

Placeringen av elkontakterna måste också anpassas till behoven så till vida att det vid sittplatser, informationspunkter, laddningstationer etc finns tillgång till ett flertal eluttag, alltså där det kan antas att besökare kommer att vilja plugga in sin dator, läsplatta eller dylikt. Högtalarsystem ska finnas med möjlighet att annonsera aktuella aktiviteter, ”borttappade” barn samt möjlighet att informera vid eventuellt utrymningsbehov. Besöksräknare måste finnas vid samtliga entréer. Larm. Böcker och annat material i biblioteket är larmat. När det lånas ut avaktiveras larmet. Larmbågar som besökarna ska passera igenom måste finnas vid bibliotekets samtliga utgångar. I närheten av larmbågarna ska det finnas bemanning. Om lokalerna har flera utgångar försvåras bevakningen. Trefas eluttag (16 ampere), tillgång till nätverksuttag och inbyggd luftkompressor ska finnas i direkt anslutning till bokbussens uppställningsplats. Vatten och avlopp. Golvet i bokbussens uppställningsplats ska vara anpassat för att klara kraftig snösmältning och grus som ramlar av bussen samt möjlighet till lättare avspolning. Toalett och tvättställ ska finns i direkt anslutning till bokbussens uppställningsplats samt i vaktmästeriet. Golvbrunnar ska finnas på alla toaletter för att minska konsekvenserna vid översvämningar på grund av stopp i tvättställ. Ventilation. Medievården ställer särskilda krav bland annat på god luftväxling, eventuellt med särskild utsug. Medievården kräver även särskilt god ljudisolering då vissa maskiner (CD/DVD-slip och klippmaskin) har ett högt buller) Luftfuktighet. Många av de skador som uppstått på äldre material i nuvarande magasin, beror på den låga luftfuktigheten. Även de relativt stora variationerna i temperatur under året bidrar till att öka risken för torkskador. Den torra luften förstör olika material i bokband samt gör att papper bryts ner. Även nyare material skulle må bättre av en mer kontrollerad temperatur och luftfuktighet. Golv. Val av golv ska göras så att det stödjer en god arbetsmiljö. Medievården kräver ett golv som klarar att bära upp de tyngre maskinerna. (klippmaskin ca 1.000 kg, hydraulisk pressmaskin ca 500 kg). Sagorum. Ett önskemål är att EvaMia Sjölins glasmosaikfönster ska följa med till det nya stadsbiblioteket. Återlämningsautomat. Återlämningsautomaten har idag två intag och 34 sorteringsfack och tar cirka 100 kvadratmeter i anspråk. Intagen ska vara placerade så att de kan nyttjas dygnet runt och kräver noggrann planering för optimal logistik och säkerhet. Fler intag och fler sorteringsfack kan komma att behövas och därmed även en större yta. I direkt anslutning till återlämningsautomaten ska det finnas plats för bokvagnar med böcker som nyligen blivit återlämnade. Det rum där återlämningsautomaten står ska vara ljudisolerat så att det inte stör verksamheter i närheten. Automaten ställer särskilda krav på golvets utformning som är specificerade av leverantören. Digitala kartor och taktila orienteringsskyltar. Flyttbar teknik och tekniklösningar för mobiltelefoner ska nyttjas i stor utsträckning. Det handlar till exempel om att ge stöd för att enkelt kunna hitta och orientera sig i huset. Digitala kartor ska finnas tillgängliga på många platser i huset och som mobila applikationer till mobiltelefoner. Olika tekniklösningar ska även ge kompletterande information om utställningar, program eller andra aktuella händelser. De ska också erbjuda tjänster för att boka biljetter, betala avgifter med mera. Förutom all information som idag presenteras på Minabibliotek.se bör det finnas en evenemangskalender och möjlighet att ta del av menyer för caféer och restauranger. Digitala skärmar. För att uppfylla ambitionen att det fysiska och virtuella ska spegla varandra bör det finnas digitala skärmar som är anpassade efter plats. Det kan handla om att exponera till exempel boktips i anslutning till placeringen av den fysiska boken eller att visa upp ett urval av aktuella

21

arrangemang på lämplig plats. På webbplatsen bör det i sin tur finnas en digital karta som kan leda besökarna rätt i biblioteket. Vidare kan ett digitalt spel, till exempel ett bokmemory på Minabibliotek.se:s barnsidor, ha sin fysiska motsvarighet och vice versa. Presentationsteknik. I samtliga utrymmen som avsätts för program och utställningsverksamhet ska det finnas teknik för presentationer och möjlighet att skärma av ljus. Pedagogiska, webbaserade verktyg ska erbjudas. Teknik för inflytande. Huset ska ha ett teknikstöd för umebornas inflytande. Det ska gå att påverka både på plats, via webben eller mobilen. Digital skyltning. Ett system för digital skylning på bokhyllornas gavlar skulle göra det enkelt att skylta om så snart rummets funktioner ändras. Projicering av bilder. Det ska finnas möjlighet att använda väggar, markyta, entréer med mera för att visa upp de verksamheter som finns i huset. Det kan till exempel vara att skapa möjlighet att projicera bilder på väggar, golv och tak.

4.3 Samband ”Sömlöst” och ”Sömnlöst”. Lokalutformningen ska ge maximala möjligheter till samnyttjande av resurser med andra verksamheter. Stora delar av huset ska kunna vara öppet och tillgängligt med liten bemanning. Delar av huset ska kunna vara öppna och tillgängliga utan att biblioteket är öppet. Åldersintegrerat men med anpassade ”zoner”. Åldersgrupper ska blandas, men funktioner hållas samman. Erbjuda ”zoner” anpassade för olika aktiviteter; läsa, söka, mötas, leka, studera… Sagorum och barnvagnsparkering barnverksamhet. Plats behövs för barnvagnar i direkt anslutning till sagorum och barnverksamhet. Tidningar, tidskrifter nära entré och café. Tidningar och tidskrifter bör hållas samman, nära entrén och i anslutning till ett café. Nya och otraditionella samarbetsformer mellan bibliotek och kommersiella verksamheter ska prövas. Det kan till exempel vara att, som i Kolding i Danmark, där biblioteket och hotellet skapat ett gemensamt tidningsrum och café. Talböcker. Talböckernas placering bör tänkas igenom. Den nuvarande placeringen längst in i biblioteket för ett media som i stor utsträckning används av synskadade är inte bra. Program och utställningslokal med närföråd. Ett förråd för program- och utställningsverksamhet ska finnas nära den yta som avsätts till program- och utställningar. Toalett med skötrum vid barn och VIP. Toaletterna ska placeras så att de inte hindrar en eventuell framtida lokalanpassning. De behöver inte ligga inne i biblioteksrummet, med undantag för en toalett med skötrum i direkt anslutning till barnmedia. Det bör även finnas ett nära samband med området Very Important Parents. SBS lokaler ska placeras så att det är lätt för besökande pedagoger att hitta. Konstförrådet i närheten av utställningslokal och konstlitteratur. Konstförrådet kan med fördel placeras i närheten av utställningslokalen. Arbetsplatserna ska ligga i närheten av de publika ytorna. Medievårdens arbetsrum bör dock inte blandas med annan verksamhet på grund av störande ljud, lukter och damm. Studieplatser med ryggen mot en vägg. För att säkerställa en hög integritet ska flertalet enskilda studieplatser placeras så att man sitter med ryggen mot en vägg. Grupprum / möteslokal med egen ingång. Släktforskningen används flitigt av föreningar och önskemål finns att ha tillgång till lokalerna även då biblioteket är stängt. Lokalen ska vara utformad så att den även passar för kursverksamhet.

22

Lastbrygga nära vaktmästeri, SBS och återlämningsautomat. En stor volym media kommer med transport från andra bibliotek. Transportintaget ska vara trafiksäkert för förbipasserande som går eller cyklar. Vaktmästeri och lastbrygga ska ligga i direkt anslutning till varandra. De ska också ligga i direkt anslutning till återlämningsautomaten så att transportvagnar inte behöver dras genom publika utrymmen utan att böcker kan återlämnas direkt från de backar som levererats. I direkt anslutning till lastbryggan ska det finnas ett utrymme för tillfällig uppställning av lastpallar (till exempel under den tid en utställning pågår). Vagnar med nyss återlämnade media ska ha en placering så att de inte inkräktar på besökares kommunikationsstråk Bokbussens uppställningsplats nära närmagasin och lastutrymme. Bokbussens uppställningsplats ska placeras med närhet till lastutrymme och bokbussens närmagasin med de samlingar man hela tiden fyller på med inför körningar Bokbussen ska inte behöva flyttas för att andra fordon ska kunna lasta annat gods.

4.4 Medarbetare och yrkeskategorier På stadsbiblioteket finns idag c:a 67 medarbetare fördelade på följande yrkeskategorier:

• 25 biblioteksassistenter • 27 bibliotekarier • 5 enhetschefer • 3 vaktmästare / tekniker • 3 webbredaktörer • 2 bokbusschaufförer • 1 webbmaster • 1 bibliotekschef

Många yrkesroller står inför stora förändringar. Förmågan att kunna arbeta projekt- och processorienterat i nya nätverk blir allt viktigare. Andra exempel på kompetenser som kommer att efterfrågas är förmågan att använda multimedial teknik, att kunna analysera, arrangera, marknadsföra och producera. Det finns olika sätt att tillföra nya eller andra kompetenser; rekrytering, kompetensutveckling eller samverkan med andra är tre exempel.

4.5 Trafiklösningar och parkering Stadsbiblioteket är Umeås mest besökta institution. Det ställs därför särskilt stora krav på tillgänglighet med såväl kollektiva som enskilda trafiklösningar. Många i Umeå väljer cykel som främsta kommunikationsmedel och det är därför viktigt att det finns väl fungerande gång- cykelvägar till och från biblioteket. Stadsbiblioteket är även en resurs för samtliga folkbibliotek inom Umeåregionen med dagliga bokleveranser till och från biblioteken i Umeåregionen. I-, ur- och omlastning måste kunna ske effektivt. En särskild lösning krävs även för bokbussen.

4.6 Tillgänglighet och säkerhet I en demokrati är yttrande- och informationsfrihet grundläggande rättigheter. Biblioteken bygger på dessa rättigheter samt värderingar om allas rätt till kunskap och kulturella upplevelser. Att biblioteken bedöms viktiga för demokratin innebär att tillgängligheten till lokaler, service och tjänster måste vara i världsklass. De riktlinjer och tips som Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, fastställer ska följas. Bibliotekens tillgänglighet kan beskrivas utifrån olika perspektiv; fysisk tillgänglighet, tillgängliga och anpassade media, öppethållande samt geografisk tillgänglighet. Fysisk tillgänglighet. Den fysiska tillgängligheten handlar om att det till exempel ska finnas ramp, hiss, dörröppnare och handikapparkering. Alla ytor ska utformas för rullstolsburna besökare, hörslingor ska vara installerade (och fungerande) i samtliga lokaler, ledstråk ska markeras som stöd för personer med nedsatt syn med mera, med mera. I direkt anslutning till entrén ska det finnas

23

parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning, en plats där färdtjänst och taxi kan stanna, fasta, jämna gångvägar utan kanter eller branta lutningar. Utformningen av den fysiska tillgängligheten ska också vara anpassad utifrån att många och tunga böcker transporteras på bokvagnar. Trösklar får inte förekomma. Tillgängliga och anpassade media. Lokalerna ska också utformas med stor hänsyn till att bibliotekets media är tillgängliga för alla. Biblioteken har särskilda samlingar med anpassade media till exempel med storstil, som lättläst, i punktskrift, på teckenspråk, på TAKK13, på bliss14, på pictogram15, som taktila böcker eller i elektronisk form. Synsvagas tillgång till bibliotekens tjänster är förbättrad med hjälp av AudioIndex – det talande biblioteket. Stadsbiblioteket erbjuder även media på de språk som förutom svenska är mest förekommande i Umeå. Större boksamlingar med romaner, lyrik och fackböcker för både barn och vuxna finns på 45 olika språk och inköpen grundas på aktuell befolkningsstatistik. Som låntagare på Umeåregionens bibliotek kan man också, samma dag som tidningarna kommer ut, kostnadsfritt läsa mer än 500 olika dagstidningar från drygt 80 länder via dagstidningsdatabasen PressDisplay. Bibliotekens låneregler finns att läsa på ett tiotal olika språk16. Även icke svenskspråkiga besökare ska kunna orientera sig i lokalerna. Orienteringsskyltar ska därför finnas på svenska, engelska samt de minoritetsspråk som Umeå har ett särskilt ansvar för (samiska och finska). Öppethållande. Hög tillgänglighet handlar också om att erbjuda attraktiva öppettider, att utveckla fler tjänster på webben, att utöka biblioteksrummet genom att införliva den yttre närmiljön samt erbjuda bibliotekstjänster i andra miljöer (i samarbete med idrottsföreningar, på barnavårdscentraler…). Geografisk tillgänglighet. En central och väl synlig placering i byggnaden är viktigt, en transparens mellan ute och inne, samt en visuell identitet som binder samman den fysiska byggnaden med det virtuella biblioteket; Minabibliotek.se. Läget vid älven, med närheten till såväl Storgatan som Rådhusparken, kopplingen till Hamnmagasinet, Konstnärligt campus och Skateparken, är en potential som måste tas till vara för inomhus- och utomhusaktiviteter året runt. En entré från Storgatan är viktigt ur ett tillgänglighetsperspektiv och planeringen för det fysiska och det virtuella måste gå hand i hand. Säkerhet. En konsekvens av att stadsbiblioteket är en öppen och tillgänglig mötesplats är att allt fler personer med missbruksproblem besöker stadsbiblioteket och kan uppträda både störande och hotfullt. För att säkerställa en trygg miljö för såväl besökare som medarbetare har stadsbiblioteket sedan 1997 väktare. I samband med planeringen för ett nytt bibliotek bör stor omsorg läggas vid att utforma miljön så att den bidrar till att skapa en trygg och säker miljö.

5 Riskanalys

5.1 Höga investerings- och driftskostnader Staden mellan broarna är ett stort åtagande. De investerings- och driftkostnader som nämnts går inte att klara inom nuvarande budgetram. Det behövs en ekonomisk kalkyl över vad det kommer att kosta verksamheterna, ett ställningstagande av hur det ska finansieras och en beskrivning av vilka ekonomiska konsekvenser det får. Om driftskostnaderna påtagligt ökar, utan att verksamheterna kompenseras, blir de ekonomiska konsekvenserna alltför stora för att kunna motivera ett stadsbibliotek som en del av ett kulturmötenas hus inom Staden mellan broarna.

5.2 Ont om tid Tidsplanen är knapp och det finns idag inga beslut om vilka andra verksamheter som ska ingå. Risken är att tiden blir allt för knapp för att uppnå det ”sömlösa” eller gränslösa samarbete som önskas. Det finns även en risk att den korta planeringstiden negativt påverkar möjligheterna att skapa

13 TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation 14 Bliss: ett bildspråk med symboler istället för ord och bokstäver 15 Pictogram: bilder i svart mot vit bakgrund 16 Arabiska, engelska, finska, franska, kurdiska, persiska, ryska, spanska, tyska och svenska.

24

förutsättningar för dialog med såväl medborgare som medarbetare. Högt ställda förväntningar som inte blir infriade kan leda till missnöje och en känsla av antiklimax om man inte lyckas klargöra vilka mål och förutsättningar som gäller. Tid och resurser måste avsättas så att det finns förutsättningar att ta fram de underlag som krävs.

5.3 Få besökare Det är av största vikt att de verksamheter som väljs att ingå i Staden mellan broarna är publika verksamheter som bidrar till den inriktning som Näringslivs- och planeringsutskottet (NP) 2007-11-06 angav som en inriktning för det fortsatta arbetet:

”Ge förutsättningar för en spännande mångfald av kultur, attraktiva allmänna ytor, småskalig handel, serveringar och annat som bidrar till att området är befolkat, tryggt och levande året runt”.

Stadsbiblioteket har i genomsnitt 2 500 besökare per dag, men klarar inte att ensam uppfylla NPs inriktning utan behöver stöd av andra verksamheter som lockar många besökare.

5.4 Låg grad av självbetjäning Samnyttjande av lokaler och andra resurser ger inte alltid de ekonomiska fördelar man skulle önska. Om utformningen av de nya lokalerna inte stödjer en hög grad av självservice, en mångfald av verksamheter, kombinerat med en trygghet för besökare och medarbetare, kommer driftskostnaderna för bemanning att öka, möjligheten att driva en kostnadseffektiv utveckling minska och service och öppethållande inte att kunna upprätthållas. Utformningen av stadsbibliotekets lokaler inom byggnaden måste göras så att de stödjer en hög grad av självbetjäning och erbjuder en öppen och trygg miljö för besökare och medarbetare.

5.5 Lite magasin Bibliotek ska, till skillnad från bokhandeln, erbjuda en mediasamling som är attraktiv och efterfrågad under många år. Alla bibliotek behöver dock inte ha allt. Närbiblioteken har aktuella samlingar som är anpassade för de behov och önskemål som finns inom sina respektive geografiska ansvarsområden. Det största biblioteket, stadsbiblioteket, ska däremot tillhandahålla även mer lågfrekvent media. För att minska lokalbehovet ska stora volymer placeras i kompakthyllor i magasin. Det måste finnas en förståelse för att stadsbibliotekets magasin inte är detsamma som förråd, eller arkiv, utan en aktiv, men något mindre frekvent, del av biblioteket som ska vara publikt tillgänglig.

5.6 Bara en del av stadsbiblioteket flyttar I debatten om stadsbiblioteket som en del av Staden mellan broarna har det framförts synpunkter om att det bara ska gälla en del av stadsbibliotekets nuvarande verksamhet. Tidigare fanns en ”hierarki” där stadsbiblioteket var, inte bara ett bibliotek i stadens centrum, utan även ”huvudbibliotek” med kringliggande filialer. Idag utformar vi bibliotek mer utifrån profiler för det närområde de servar och stadsbiblioteket som en resurs för hela Umeå. Om inte hela stadsbibliotekets nuvarande verksamhet ska bli en del av Staden mellan broarna måste man tänka nytt. Alternativet blir då att skapa ett centrumbibliotek som en del av ett kulturmötenas hus och som profileras till ett bibliotek med aktuellt och högfrekvent material, en verksamhet i samspel med andra och med fokus på innovativ och skapande verksamhetsutveckling. En konsekvens blir då att söka en annan lokalisering för stadsbiblioteks stora volymer. En sådan lösning kanske också skulle kunna bidra till en annan stadsdels utveckling, men kräver noggrann utredning och konsekvensbeskrivning. Kriterier för en sådan lokalisering bör vara bra trafiklösningar, framtida stabil befolkningstillväxt samt möjlighet till driftsekonomiska lokallösningar.

5.7 Arkitektur går före funktion God arkitektur står sig, men om bibliotek blir arkitektoniska monument är risken stor att arkitekturen hämmar verksamhetens utveckling. Ett exempel på detta kan vara Alvar Aaltos klassiska biblioteksbyggnad i Rovaniemi som byggdes i mitten av 1960-talet och anses vara en av Aaltos vackraste byggnader. Lokalen har dock stora begränsningarna vad gäller möjligheten att kunna utveckla självservice och göra anpassningar för en bättre arbetsmiljö. Förutsättningarna för ett nytt

25

stadsbibliotek är det hus som Snöhetta ritat på uppdrag av Balticgruppen. Den fortsatta processen kommer att ställa stora krav på lyhördhet från arkitekternas sida så att byggnaden uppfyller den höga ambitionsnivå, vad gäller såväl form som funktion, som Umeå har för sin framtida biblioteksverksamhet.

6 Barnkonsekvensanalys Bibliotekens verksamhet för barn och unga är omfattande. I biblioteken finns ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier som speglar världen ur ett barns perspektiv. Genom att stimulera nyfikenhet och läslust samt genom att uppmuntra och ge plats för eget skapande bidrar biblioteken till att stärka barns och ungas personlighetsutveckling. På bibliotek ska barn känna sig trygga. I planeringen för ett nytt stadsbibliotek måste det finnas både ett barnperspektiv (vuxnas tolkning av vad barn behöver) och ett barns perspektiv (barns egna åsikter och önskemål). Barn har få arenor där de kan framföra sina åsikter och/eller få publik för sitt skapande. Mer specificerade krav finns inarbetat i respektive avsnitt. Anpassade funktionsmått och möblering som tar hänsyn till olika åldrar ökar tillgängligheten för barn. Tillgång till mikrovågsugn, en avskild plats för amning, en lekfull utemiljö i direkt anslutning är exempel som ökar värdet för barnfamiljer. Barnkonventionen I avsnitt 4 Lokalbehovsanalys finns mer specificerade skrivningar, bland annat om de krav som barnkonventionen ställer. Nedan redovisas bibliotekens bidrag till några relevanta artiklar i barnkonventionen. Artikel 17 C: ”Massmediers roll: Uppmuntra spridning av barnböcker”: Bibliotekens utbud av barn- och ungdomslitteratur är anpassat till barns och ungas olika nivåer av läsutveckling, från enkel pekbok till avancerad ungdomsbok. Sedan år 2000 pågår ett arbete, med stöd från Statens kulturråd, som kallas ABC-droppar – Läslust för livet. Syftet är att:

• Bidra till en god läsmiljö och en språkstimlans i hemmet. • Stödja det läsfrämjande arbetet för att öka barns och ungas läslust och språkliga • förmåga. • Stärka barns och ungas kulturella identitet genom att utveckla bibliotekens medieutbud • till barn och unga med annat modersmål än svenska.

Detta görs bland annat genom:

• Att alla nyfödda barn får De små barnens bok som gåva från biblioteket. Boken delas ut vid besök på vårdcentralen (detta för att även barn vars föräldrar inte besöker biblioteken ska få tillgång till boken).

• Att alla 3-åringar får ett presentkort på en bilderbok i samband med treårskontrollen och boken hämtas sedan på biblioteket.

• Att alla 6-åringar får Barnets andra bok i samband med ett besök på biblioteket. • Att skolklasser får återkommande inbjudningar att besöka sitt närbibliotek. • Att köpa in litteratur på andra språk till elever i grundskoleålder. • Att erbjuda bokpåsar med barnböcker som föräldrar kan låna hem från förskolan. • Att samarbeta med familjecentraler genom att tillhandahålla bokpåsar från biblioteket som

föräldrar kan låna vid besök på familjecentralen samt genom att erbjuda visningar av biblioteket för grupper från familjecentralen.

Ett annat exempel där biblioteken samarbetar med en förening är Bokbundisar, ett läsfrämjande projekt som riktar sig till barn och ungdomar av olika etniska bakgrund. Projektet syftar till att inspirera barn och unga att såväl läsa böcker som att skriva och illustrera egna berättelser. Projektet drivs av föreningen Kulturstorm med ekonomiskt stöd från bland andra Allmänna Arvsfonden, Kulturrådet, Stiftelsen Framtidens Kultur och Kungliga vetenskapsakademien. Artikel 23: ”Handikappade barn”:

26

Alla barn behöver böcker, men alla böcker passar inte alla barn. Många läser med ögonen medan andra läser med öronen eller fingrarna. På biblioteken finns särskilda Äppelhyllor med anpassade media för, och om, barn med olika funktionsnedsättningar. Böcker som väcker läsglädje men som också ger stöd och inspiration till vuxna. Det är till exempel sagor, berättelser och barnprogram på teckenspråk och på TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och inlästa böcker på CD eller CD-ROM (Daisy) som kan läsas med eller utan den tryckta boken bredvid. Den som inte ser kan läsa med fingrarna. Taktila böcker kan vara bilder gjorda i olika material, punktskriftsböcker och interfolierade böcker (en vanlig bilderbok med ett plastblad med punktskrift inlagt så att den som ser och den som inte ser kan läsa samma bok). Det finns böcker skrivna på bliss, ett bildspråk med symboler istället för ord och bokstäver, för dem som inte har ett talspråk. Det finns också böcker med pictogram; bilder i svart mot vit bakgrund som gör så att orden blir lättare att förstå. Talböcker från Tal- och Punktskriftsbiblioteket kan laddas ner. Penicillin hjälper inte barn med sen språkutveckling eller inlärningsvårigheter, men högläsning med en vuxen fungerar. På Minabibliotek.se finns bokrecept i ett flertal ämnen, bland andra ”färger”, ”kompisar”, ”känslor” och ”motsatsord”. Syftet är att inspirera till att på, ett lustfyllt sätt, stödja barn som har svårigheter med sin språkutveckling. Äppelkassar är sagopåsar som biblioteken erbjuder i olika ämnen. Förutom böcker innehåller de flesta även dockor och inplastade blad med piktogram och tecken. Bokprat för Bolla är ett arrangemang för personer med intellektuella funktionsnedsättningar med tilläggshandikapp. För att sprida metoden har en dokumentärfilm spelats in och distribuerats på DVD i samarbete med socialtjänsten. Artikel 31: ”Vila och fritid”: Biblioteken erbjuder en lugn och trygg miljö med vuxennärvaro. Biblioteken arbetar också aktivt med att erbjuda aktiviteter som är meningsskapande och medskapande på fritiden. Det handlar om allt från sagostunder, läseklubbar, skrivarverkstäder, manga och serieskapande till tävlingar, utställningar, rollspelsgrupper, lovaktiviteter och mycket mer. Fördelning av resurser Några siffror som visar relationen mellan Umeås befolkningsstruktur och bibliotekens verksamhet:

• 20 % av Umeås befolkning är under 18 år. • 50 % av alla utlån i Umeå är barn och ungdomsmedia. • 40 % av närbibliotekens och kommundelarnas biblioteks medieanslag avsätts till inköp av

barn- och ungdomsmedia. • 29 % av Umeås totala mediebestånd är media som riktar sig till barn och unga. • 28 % av alla nya böcker som köps in är litteratur för barn och unga (45 % om man bara räknar

skönlitteraturen).

27

7 Bilagor

7.1 Politiska beslut, utredningar och ställningstaganden Arbetet med Staden mellan broarna har en lång historia. En översikt över ett antal relevanta politiska beslut och utredningar redovisas här. • 1989. En första idé till Staden mellan broarna väcks av Margot Wikström och Marie-Louise

Rönnmark i en motion till fullmäktige och en arkitekttävling genomförs. • 1991. Fullmäktige antar ett program för framtida utformning av Stranden mellan broarna. • 1998. En fördjupad översiktsplan för Centrala Stan antas. Beslutet innebär bland annat att

huvudinriktningen (från 1991) fortfarande ska vara vägledande för framtida utnyttjande av området. Detaljutformning och tid för genomförande skulle dock prövas etappvis och med beaktande av eventuellt nya förutsättningar.

• 2000. En förnyad studie av området inleds. En enkät genomförs som leder fram till en målsättning som kan sammanfattas i att området ska utvecklas för att kunna erbjuda mötesplatser, aktiviteter och upplevelser för alla, och dessutom under alla årstider.

• 2001. Illustrationsskisser tas fram som beskriver målsättningen och fungerar som diskussionsunderlag i samtal med berörda fastighetsägare. Ett samarbetsavtal tecknas mellan Umeå kommun och Balticgruppen med målsättning att Staden mellan broarna ska bli ett av de mest besökta områdena i centrala Umeå.

• 2003. Umeå kommun och Balticgruppen tecknar, i samband med Balticgruppens förvärv av Tullkammaren, ett avtal om att samarbeta i projektets första etapp, det vill säga i området från Broparken i väster till och med Trädgård i norr i öst. I avtalet anges bland anat en målsättning att skapa en attraktiv offentlig miljö tillsammans med kommersiellt bärkraftiga verksamheter av olika slag.

• 2004. Balticgruppen anlitar sex arkitektkontor med världsrenommé17 att presentera visionära förslag på gestaltning och innehåll i området. Syftet var att få en idémässig belysning av området som helhet. Man ville även få presenterat hur ett hotell och konferensanläggning skulle kunna spela en central roll i utvecklingen av området. Ett högt hotell på en konstgjord ö i älven var en spektakulär och omdebatterad del av det vinnande förslaget från det norska arkitektkontoret Snöhetta.

• 2005. Snöhetta får i uppdrag av Balticgruppen att undersöka möjligheten att placera ett nytt badhus i området.

• 2007. I underlag till verksamhetsplan 2008 identifierade kulturförvaltningen, Umeå Fritid och samhällsbyggnadskontoret ett antal gemensamma utvecklingsområden, bland annat ett kulturens centrum som kan inrymma ett nytt stadsbibliotek, utställningslokaler och en mindre scen för kulturarrangemang.

• 2007-11-06 tog näringslivs- och planeringsutskottet ett beslut om inriktningen för den fortsatta planeringen för Staden mellan broarna, bland annat att ”ge förutsättningar för en spännande mångfald av kultur, attraktiva allmänna ytor, småskalig handel, serveringar och annat som bidrar till att området är befolkat, tryggt och levande året runt” samt att ”inom projektets ram utreda förutsättningarna för ett eventuellt nytt kulturens centrum inom eller i anslutning till området”.

• 2008-01-28 svarade Lennart Holmlund på en interpellation från Rättvisepartiet socialisterna om en flytt av stadsbiblioteket var önskvärd. Svaret i korthet var att det är viktigt att säkra en lösning för stadsbiblioteket som är långsiktigt funktionell, kostnadseffektiv och som motsvarar de kulturpolitiska ambitioner och mål som Umeå har. En eventuell flytt måste bygga på att det är umeborna som vinner. En utveckling av stadskärnan är viktig och kräver en förmåga till helhetssyn och att man inte ställer olika verksamheter mot varandra.

• 2008. White arkitekter får i uppdrag av Umeå kommun att göra fördjupningar som bland annat resulterar i ett koncept indelat i fyra teman; Ung och aktiv (så mycket mer än bara ett hamnmagasin), Liv och lust (aktivitetsområde med puls och gott fotarbete), Rådhusparken

17 Kristian Gullichsen (Gullichsen Vormala Arkkitehdit, Helsingfors), Henning Larsen (Henning Larsen Tegnestue A/S, Köpenhamn), PLOT I/S Arkitekter (Köpenhamn), Snöhetta A/S (Oslo), Niels Torp (Niels Torp A/S Arkitekter MNAL, Oslo), Gert Wingårdh (Wingårdh Arkitektkontor AB,Göteborg)

28

(förädling av en populär klassiker) samt Lugn och ro (lummig stillhet med fika och guppande ekor).

• 2008-10-13. Nyfikenhet och passion – medskapandets konst är titeln på Umeås ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad 2014. Umeås satsning på 2014 ska vara en hävstång för kommunens långsiktiga kulturdrivna utvecklingsplan.

• 2010-08-25. Balticgruppen presenterar en idéskiss, Kulturväv, av Snöhetta med bland annat ett nytt hotell och ett kulturens hus med verksamheter som bibliotek, scener och mötesplatser. Idéskissen bildar underlag för Balticgruppens ansökan om ändring av detaljplan för att göra det möjligt att förverkliga visionerna för området.

• 2010-08-30. Fullmäktige fastställer ett kulturpolitiskt program för Umeå kommun. Programmet ska vara ”en hävstång för en långsiktig och strategisk hållbar utvecklingsplan för hela Umeå kommun och sträcka sig bortom år 2014”.

• 2010-12-21. Näringslivs- och planeringsutskottet beslutar bland annat att uppdra till Utvecklingsavdelningen, Umeå Kultur och Fastighet, fortsätta arbetet med innehåll och lokalprogram. Utgångspunkten är 18 500 m2 och med ett innehåll baserat på ett nytt bibliotek.

• 2011-01-31. Fullmäktige beslutar att, tillsammans med Balticgruppen, bilda bolaget Heimdal AB.

29

7.2 Kulturnämndens beredning Kulturnämnden har behandlat ärendet Staden mellan broarna på ett tiotal möten och beslutat om två fördjupade utredningar om framtidens bibliotek:

• 2008-01-31 Information. Björn Johansson, Stadsledningskontoret (SLK). • 2008-04-10 Tema bibliotek. Information om presidiets beslut att ta fram ett underlag om vilka

funktioner och vilka målgrupper ett bibliotek för framtiden ska planera för. • 2008-05-20 Att tänka i förväg och röra sig framåt. Ett underlag för att tänka strategiskt kring

Umeås biblioteksverksamhet. Utredningen konstaterade bland annat att bibliotek i framtiden ska agera nyskapande genom att samarbeta med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag samt finnas på en plats som kan locka nya målgrupper.

• 2008-08-26 Kulturnämnden ger kulturförvaltningen i uppdrag att gå vidare i arbetet med att ta fram ett underlag för ett stadsbibliotek för framtiden, där såväl samverkans- som innehålls- och lokaliseringsfrågor ska beaktas.

• 2008-10-22. Kulturnämnden får information om Staden mellan broarna av Björn Johansson, Stadsledningskontoret.

• 2009-02-02 Kulturnämnden beslutade att ge kulturförvaltningen i uppdrag att, i enlighet med näringslivs- och planeringsutskottets inriktningsbeslut, utreda förutsättningarna för ett eventuellt nytt kulturens centrum inom eller i anslutning till Staden mellan broarna. Kulturnämnden behandlar en utredning angående etableringen av en kulturbiograf i gamla Royal. Utredningen visar bland annat att såväl Folkets Bio som Folkets Hus och Parker är intresserade av att driva filmverksamhet i Umeå med fokus på kvalitetsfilm och filmkulturella arrangemang

• 2009-04-20 Staden mellan broarna – information. Maria Olsson, White arkitekter AB. • 2009-09-16 Rapport/information. Charlotte Lundkvist, Kulturförvaltningen • 2009-09-16 Kurser och konferenser: ”Ung och aktiv”. • 2009-11-19 Kulturnämnden får information av ungdomsombuden Ida Östensson och Rebecka

Jakobsson om Ung och aktiv inom Staden mellan broarna. • 2009-12-15 Rapporten Utforska Upptäcka Bli inspirerad presenteras för kulturnämnden.

Rapporten ger en beskrivning av kriterier för framtidens bibliotek, bland annat utifrån forskning om hur man definierar bibliotekens roll i samhället som kulturcentrum, kunskapscentrum, informationscentrum och socialt centrum. Rapporten redogör även för kvalitetskriterier för biblioteksbyggnader samt en holländsk analys av framtidens bibliotek utifrån ett tioårsperspektiv.

• 2010-01-21 Kulturmötenas hus inom staden mellan broarna. Arbetsmöte • 2010-02-08 Kulturnämnd med tema ”Kulturmötenas hus” • 2010-01-21. Kulturnämnden har ett arbetsmöte om kulturmötenas hus inom Staden mellan

broarna. • 2010-02-08. Kulturnämnd med tema kulturmötenas hus. En fråga som diskuterades var

ekonomin med frågeställningar som vilka kostnader ett kulturmötenas hus kommer att generera och hur klara investerings- och driftskostnader? Flera betonade vikten av att kunna tillgodose behovet av möteslokaler även i stadsdelarna. Några konstaterade att det redan finns många kulturhus och en fråga som väcktes var om andra, idag funktionella verksamhetslokaler, riskerar att slås ut om ett kulturmötenas hus i Staden mellan broarna blir verklighet? En kartläggning över vilka lokalbehov som föreligger efterfrågades. Vilken typ av lokaler behövs? Vilka finns redan idag? I diskussionerna lyftes också de fördelar som finns med stadsbibliotekets nuvarande läge. En fundering var om det vore bättre att använda de hus som finns idag för befintliga verksamheter och ”bygga nytt för nytt?” Risken för ”tvättstugekonflikter” mellan olika verksamheter nämndes, liksom frågan om det kommer att vara klart till 2014. I diskussionen framkom också bilden av att Staden mellan broarna kan ge förutsättningar för ett växande kulturliv. Någon citerade Charles Landry; ”Tidigare byggdes städer för bilar och logistik, idag bygger man för människor och mötesplatser”. Att samla och blanda olika verksamheter i gemensamma och anpassade lokaler är inte bara bra för ekonomin utan kan också ge kreativa synergieffekter där 1+1=3. Att ”skapa en knutpunkt” som blandar generationer och kompletterar det fysiska med det virtuella kan bidra till en öppenhet för nya

30

möten och spontankultur. Verksamheter av prova-på-karaktär efterlystes. Flera av kulturnämndens ledamöter betonade också att processen, med dialog med många, är viktig.

• 2010-04-19. Rapporten Det ska vara så stort så att alla som vill kan komma in får plats presenteras för kulturnämnden. Rapporten beskriver förutsättningarna för ett eventuellt kulturens centrum inom eller i anslutning till området Staden mellan broarna. En slutsats som redovisas i rapporten är att det finns goda möjligheter till ökad samverkan genom att geografiskt samla några institutioner, föreningar, organisationer och företag på en ny plats. I rapporten görs ett försök att presentera kulturella verksamheter i ett nytt koncept där innehåll och samverkan står i fokus.

• 2011-02-14. Kulturnämndens utbildningsdag med bland annat information om stadsbibliotekets lokalbehovsanalys.

31

7.3 Dialogmöten och workshops för medborgare Ett flertal öppna dialogmöten har genomförts. Mötena har annonserats i dagstidningar och på www.umea.se. Varje möte har inletts med att kulturnämndens ordförande presenterat uppdraget om Staden mellan broarna och följts av en föreläsning av en inbjuden person. Vid varje tillfälle har deltagarna kunnat diskutera och ge synpunkter. De möten som genomförts är:

• 2009-11-19. Kulturnämndens dialogmöte. Mer än bara byggnad med Ulf Nordfjell, landskapsarkitekt

• 2009-11-30. Kulturnämndens dialogmöte. Nytt hus – nya möjligheter med Eric Sjöström, chef för Kulturhuset i Stockholm

• 2009-12-14. Kulturnämndens dialogmöte. Samiskt kulturcentrum – kulturell mötesplats med Michael Lindblad, ordförande Umeå Sameförening

• 2010-01-20. Kulturmöten med kulturlivet i Umeå. En workshop om Staden mellan broarna under ledning av White arkitekter

• 2010-02-16. Kulturnämndens dialogmöte. Sinnen och smak med Per och Lars Åkerlund, DUÅ.

• 2010-03-01. Kulturnämndens dialogmöte. Unga, tillsammans med ungdomsombuden och Umeå Fritid

• 2010-03-02. Kulturnämndens dialogmöte Senior, tillsammans med Kultur för seniorer. • 2010-03-08 Filmens utveckling. En workshop genomfördes med bland andra Stig-Roland

Rask, KK-stiftelsen, Rickard Gramfors, projektledare Digitala Hus, Folkets Hus och Parker och Marit Kapla, konstnärlig ledare, Göteborgs filmfestival.

32

7.4 Personalmöten och workshops för medarbetare • 2007-03-30. Blir det ett nytt Stadsbibliotek? Medverkan: Tomas Wennström, kulturnämndens

ordförande • 2007-04-27. Varför nytt Stadsbibliotek just nu? • 2007-10-05. Presentation av Näringslivs- och planeringsutskottets beslut om

utredningsuppdrag till Kulturnämnden 2007-08-21. • 2007-11-02. Framtidens bibliotek; Ny bokbuss. Nytt Ålidhemsbibliotek. Nytt Tegsbibliotek?

Nytt Stadsbibliotek? • 2009-11-27. Hållplats för kulturaktörer, Temadag för medarbetare på kulturförvaltningen. • 2008-02-29. Stadsutveckling Umeå. Medverkan: Björn Johansson, mark- och

exploateringschef, Stadsledningskontoret. • 2008-04-11. Framtidens bibliotek: trender i framtiden • 2008-09-05. Vad säger kulturnämnden om framtidens bibliotek? • 2008-12-19. Det kundorienterade biblioteket. Workshop med Petra Trobäck Sjöwall,

butiksutvecklare, IKEA. • 2009-02-27. Presentation av Kulturnämndens beslut (2009-02-02) om utredningsuppdrag

”utreda förutsättningar för ett eventuellt nytt kulturens centrum inom eller i anslutning till området”.

• 2009-08-26. Hur ser biblioteken ut om fem år? Hur ser medborgarnas behov av bibliotek ut om fem år?

• 2009-09-09. Idéa Stores – bibliotek för framtiden. Inspirationsföreläsning av Sergio Dogliani • 2009-10-09. Ung och aktiv i Staden mellan broarna. Medverkan: Ida Östensson,

ungdomsombud. • 2009-10-19. Multimediahuset i Århus. Medborgar- och medarbetarprocess. Medverkan: Marie

Östergård, projektledare • 2009-12-03. Presentation av rapporten Utforska, Upptäcka, Bli inspirerad • 2010-03-05. Presentation av idéer om kulturmöten inom Staden mellan broarna • 2010-11-26. Förvaltningsdag om Umeås framtida utveckling med bland annat presentation av

översiktsplan Umeå kommun (Carl Arnö), Snöhettas idéskiss Kulturväv (Fredrik Lindegren) samt omvärld och inspiration (Ulf Boman, Kairos Future).

• 2011-01-14. Personalmöte för bibliotekets personal. Information om det aktuella läget. • 2011-01-17. Extra personalmöte för dem som inte kunde vara med 2011-01-14. • 2011-01-25. Dialogmöte med frågorna: Vad tycker du har fungerat bra i nuvarande lokaler?

Vad är viktigt att ändra på? • 2011-01-26. Dialogmöte med frågorna: Vad tycker du har fungerat bra i nuvarande lokaler?

Vad är viktigt att ändra på?

33

7.5 Studieresor • 2007-05-22 Förvaltningsresa till Luleå. En förvaltningsdag avsattes för att ge möjlighet för

samtliga medarbetare att på plats studera Luleås nyinvigda kulturhus. Huset som är på 14 000 m2 rymmer stadsbibliotek, konsthall, stor och liten konsertsal, multifunktionella foajéer samt kafé och restaurang.

• 2009-09-28–30 London, Gateshead och Newcastle. Studieresa för förvaltningsledningen med besök bland annat på Idéa Stores (bibliotek) i London, The Baltic (konstmuseum) och The Sage (konserthus) i Gateshead samt The Amber (konstnärskollektiv för dokumentär film och fotografi) och det nyinvigda stadsbiblioteket i Newcastle.

• 2009-11-23–25 Århus och Hjörring, Danmark. En studieresa till Århus och Hjörring med representanter från kulturnämnden, de fackliga organisationerna DIK och SKTF, medarbetare och förvaltningsledning. Syftet var att studera hur Århus arbetat med sitt stadsutvecklingsprojekt och Hjörrings planering för ett nytt bibliotek i ett köpcentrum.

• 2010-02-03–05 Nacka, Helsingfors och Esbo. Studieresa till Dieselverkstaden i Nacka med bibliotek, svart låda för teater, länsmuseifunktion, Friskis & Svettis, klätterverkstad, galleri och Svensk Filmindustri/SF. I Helsingfors presenterades Helsingfors planer på ett nytt stadsbibliotek. Ett besök gjordes även på Entressebiblioteket i ett nybyggt köpcentrum i Esbo samt till Bibliotek 10 som profilerat sig på musik och IT och där man kan få hjälp med att producera film, musik, radio med mera (Bibliotek 10 har utvecklats med ekonomiskt stöd från Bill och Melinda Gates Foundation). På Kulturfabriken Korjaamo, som brukar nämnas som ett gott exempel på det som kalls offentligt och privat partnerskap, fördes en diskussion om finansiering av kulturverksamheter.

• 2010-11-30—12-02. Bibliotekets ledningsgrupp. Idé och erfarenhetsutbyte om framtidens bibliotek med besök på biblioteket Garaget i Malmö, Malmö stadsbibliotek och Helsingörs nyinvigda bibliotek.

34

7.6 Hyllmeter media18 Område Hyllmeter UTFORSKA Media för vuxna Facklitteratur 1285 Referens 135 Riksdagstryck 24 Språkkurser 36

Lokalsamling + släktforskning 45 Tidskrifter 248 Dagstidningar 118 Företagshylla 7 Mikrokort 36 Summa 1934 UPPLEVA Media barn 0 – 6 år Bilderböcker 50 Bilderböcker, närmagasin 17 Summa 67 Media barn 5 – 9 år Hcf kapitelböcker + sagor 81 Summa 81 Media barn 8 – 12 år Hcg kapitelböcker + tidskrifter + serier 137 Summa 137 Media barn 0 – 12 år Faktaböcker 0 – 12 år 81 Ljudböcker 5 Talböcker barn 48 Äppelhylla + bok & daisy 24 Cd-musik 14 Film och dataspel 8 Utländsk litteratur o minoritetsspråk 0 – 12 år 116 Referens 5 Summa 302

18 Särskilda ytor för exponering av media ej inräknad

35

Media barn och unga 12 – 17 år Ung fakta 24 Ung skön + serier 176 Tidskrifter 7 Ljudböcker, svenska + engelska 8 Utländsk litteratur 43 Biografier 7 Rollspel 9 Summa 274 Samisk litteratur, barn och ung 5 Media vuxna Skönlitteratur + serier 783 Biografier 129 Utländsk litteratur 350 Minoritetsspråk inkl samiska för vuxna 76 Västerbottenslitteratur 18 Ljudböcker 43 Äppelhylla + lättläst 17 Film 66 Talböcker 81 Cd-musik 45 TV-spel 16 Summa 1624 Magasin Facklitteratur 2087 Skönlitteratur 1236 Periodika 3061 Offentligt tryck 787 Barn 252 Sveriges depåbibliotek 7405 Bokbussen inkl närmagasin 420 Skolbiblioteksservice inkl närmagasin 479 Summa 15727 Totalt 20151

36

7.7 Sittplatser �

Avdelning Pallar Stolar

Stolar vid bord

Fåtölj, karmstol

Barnavdelningen 2 13 13 Ungavdelningen 5 4 9 Vuxenavdelningen 13 10 20 64 Tidningshall 2 4 23 Tidskriftsavdelning 36 Studieplatser 21 Släktforskning 21 Foajé, reception 15 2 Grupprum, vuxen 17 Grupprum, ung 19 4

Summa 33 14 119 151 317 �

7.8 Publika datorer Det finns idag sammanlagt 48 datorer som kan användas av besökarna på stadsbiblioteket. 16 st (10 på vuxenavdelningen, 4 på ungavdelningen, 2 på barnavdelningen) är datorer med internetuppkoppling och Microsoft Office programvaror installerade. De kan bokas upp till 2 timmar per tillfälle. 2 st är "snabbinternetdatorer" i entrén. De kan användas högst 10 minuter åt gången. 6 st finns i tidningshallen och kan användas för att läsa tidningar på Internet. 13 st finns runt om i biblioteket kan användas för att söka i bibliotekets katalog och på bibliotekets webbplats minabibliotek.se. Där finns också åtkomst till de betaldatabaser som biblioteket har abonnemang på. 1 st finns i Länken, ett rum med en dator som är anpassad för personer med funktionshinder. 9 st finns i släktforskningsavdelningen och kan användas till att söka i de databaser med släktforskningsmaterial som biblioteket har tillgång till. 1 st finns i anslutning till Riksdagshörnan. Den kan man bl a använda till att följa riksdagens sammanträden via webb-tvsändningar.

Documents

Lokalprogram kulturväven ver 1 med bilagor