Embed Size (px)
Citation preview
Lunds universitet
Uttag 2018-06-21
Nyheter
Zebra stripes: Another theory to explain their purpose bites the dust HorseTalk.co.nz 2018-06-20 23:21 2
150 éves tudományos vita végére tettek most pontot az ELTE kutatói Hvg.hu 2018-06-20 07:02 4
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Landskrona Posten 2018-06-20 6
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Helsingborgs Dagblad 2018-06-20 7
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Sydsvenskan 2018-06-20 8
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Nordvästra SkånesTidningar
2018-06-20 9
Régóta tartó tudományos vita végére tettek pontot a magyarok Origo.hu 2018-06-19 15:44 10
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Sydsvenskan Premium 2018-06-19 12:09 12
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Helsingborgs DagbladPremium
2018-06-19 08:08 13
Zebra stripes: Another theory to explain their purpose bitesthe dust HorseTalk.co.nz. 2018-06-20 23:21 Horsetalk.co.nz Spread the word The experimental setup, showing the arrangement of the six barrels and themeteorological station (centre) used to monitor weather conditions.
The barrels were on wooden holders which held them 10 cm above the ground. Photo: Gábor Horváth The mysteriouspurpose of zebra stripes is back in the news, with a novel study exploring whether the striking black-and-white patternhas a role in regulating body temperature.
Gábor Horváth and her colleagues, writing in the journal Scientific reports , said there were up to 18 theories for thepossible functions of zebra stripes, one of which is to cool the animal.
Others propose that the stripes deter predators, either through camouflage or by causing visual confusion. Furthertheories suggest they have a role in social interactions or thwart the attack of biting flies.
The researchers, most of them based at Eötvös Loránd University in Budapest, Hungary, conducted a field experimentto investigate whether thermoregulation might be a primary role of the stripes.
According to the hypothesis of thermoregulation, upwelling air streams may form over the warmer black stripeswhich are replaced by cooler air from the adjacent white stripes with downwelling air flows.
Consequently, convective air eddies might build up above periodic patterns of black and white stripes. In principle,such eddies might cool the zebra body in sunshine by transporting warm air away over the black stripes, and/oraccelerating the evaporation of sweat on the zebra skin.
For their experiment, a zebra body was modelled by water-filled metal barrels, which were covered with horse, cattleand zebra hides, and with various black, white, grey and striped patterns.
The barrels were installed in the open air on a horse farm in northern Hungary for four months while their coretemperature was measured continuously.
A zebra in its natural habitat. Photo: File Using thermography, the temperature distributions of the barrel surfaceswere compared to those of living zebras.
The sunlit zebra-striped barrels reproduced well the surface temperature characteristics of sunlit zebras, the studyteam reported.
However, there were no significant core temperature differences between the striped and plain grey model (which hada similar average whiteness to the black-and-white striped model), even on many hot days, independent of the airtemperature and wind speed.
The zebra-striped coats did not keep the body cooler than grey coats, they concluded – a finding which challenges thehypothesis of a thermoregulatory role of zebra stripes.
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 2 av 13
“Even if stripe-induced convective eddies might have formed above our striped barrels in sunshine, their cooling effectwas not reflected in the core temperature, which was predominantly governed by the average whiteness of the hidecovering the barrel shell, that is by the net amount of sunlight absorbed by the hide,” they said.
The core temperature was always the highest in the black-covered barrel, they reported, and was always the lowest inthe white-covered barrel.
The core temperature of the barrels covered by zebra-striped and uniformly grey hides was between that of the white-and black-covered barrels.
“All these experimental findings provide evidence against the hypothesis of cooling effect of zebra stripes, becausestriped coats do not keep the core temperature of the body any cooler than homogeneous grey coats with a similaraverage whiteness.”
The study comprised Horváth, Ádám Pereszlényi, Dénes Száz and Imre M. Jánosi, all from Eötvös Loránd University;András Barta, from Estrato Research and Development Ltd; Balázs Gerics, from the University of Veterinary Medicinein Budapest; and Susanne Åkesson, from Lund University in Sweden.
Experimental evidence that stripes do not cool zebras Gábor Horváth, Ádám Pereszlényi, Dénes Száz, András Barta,Imre M. Jánosi, Balázs Gerics & Susanne Åkesson Scientific Reports , volume 8, Article number: 9351 (2018)https://doi.org/10.1038/s41598-018-27637-1
The study, published under a Creative Commons License , can be read here .
© HorseTalk.co.nz
Alla artiklar är skyddade av upphovsrättslagen. Artiklar får ej distribueras utanför den egna organisationen utan godkännande från Retriever eller den
enskilde utgivaren.
Se webartikeln på http://ret.nu/81YjQOYa
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 3 av 13
150 éves tudományos vita végére tettek most pontot az ELTEkutatói Hvg.hu. 2018-06-20 07:02 Charles Darwin és Alfred Wallace 1870-es évekbeli vitája óta nem tudják a tudósok, hogy milyen evolúciós előnyeszármazik a zebráknak a fekete-fehér csíkos mintázatukból.
Az egyik lehetséges felvetés szerint a zebracsíkok fölött kialakuló légörvények hűtik az állat testét. Az ELTETermészettudoményi Kar, az Állatorvostudományi Egyetem és a svéd Lundi Egyetem kutatói a Scientific Reportsfolyóiratban most megjelent cikkükben cáfolták ezt a feltételezést.
Az ELTE közleménye felidézi: az eddig született hipotézisek egyike szerint napsütésben a zebracsíkok fölöttperiodikus konvektív légörvények alakulnak ki a fekete és fehér csíkok eltérő hőmérséklete miatt, melyek hűtik azállatok testét. E fizikailag reálisnak tűnő és ezért eddig sokak által elfogadott, de műig kísérletileg nem ellenőrzöttfeltételezést tesztelték az ELTE Természettudományi Kar – Horváth Gábor, Jánosi Imre, Pereszlényi Ádám, SzázDénes, Barta András –, az Állatorvostudományi Egyetem – Gerics Balázs – és a svéd Lundi Egyetem – SusanneÅkesson – kutatói. A Scientific Reports folyóiratban Experimental evidence that stripes do not cool zebras címmelpublikált cikkükben cáfolták, hogy a zebracsíkoknak hűtő hatása lenne, amivel egy régi szakmai vitát döntöttek el.
A zebracsíkok rejtélyes szerepére felállított 18 hipotézis négy csoportba sorolható. Vagyis a csíkok a ragadozók ellennyújtanak vizuális védelmet, beleértve a rejtőzködést és a vizuális megtévesztést; elősegítik a szociáliskölcsönhatásokat; a vérszívó rovarok (cecelegyek és bögölyök) elleni vizuális védelmet látják el; valamint atesthőmérsékletet szabályozzák a hűtés által.
A 4. hipotézis fizikai alapja volna, hogy napsütésben a sötétebb és ezért melegebb csíkok fölött felszálló, míg avilágosabb és ezért hidegebb csíkok fölött leszálló légáramlat alakul ki, így a periodikus légörvények hűthetik atestfelületet. A 3. hipotézist Horváth Gábor és kollégái korábban már igazolták magyarországi terepkísérletekkel. Atudósok ugyanis kimutatták, hogy a zebracsíkok védenek a vérszívó bögölyök ellen, mivel a csíkos vagy foltosmintázatok vizuálisan kevésbé vonzóak e rovarok számára, mint az egységes színűek.
A 2017 nyarán folyó hordós terepkísérlet elrendezése 6 különböző állatbőrrel bevont, vízzel telt fémhordóval, melyekmaghőmérsékletét folyamatosan, 5 percenként mérték, egy meteorológiai állomás pedig egyfolytában regisztrálta ameteorológiai paramétereket.
© ELTE
A 2016 és 2017 nyarán Simon István gödi lovas tanyáján (Szálender tanya) folytatott több hónapos terepkísérletben(1. ábra) Horváth Gábor és kutatócsoportja lovak, szarvasmarhák és zebrák testének termodinamikai modelljeitvizsgálta: 60 literes, vízzel töltött fémhordókat vontak be fekete, fehér és szürke lovak és szarvasmarhák kikészítettbőrével, valamint egy-egy mesterséges (fekete és fehér marhabőrcsíkokból összevart) csíkos és valódi zebrabőrrel. Ehordókat a nyári hónapokban árnyékmentes területre helyezték, miközben a hordók vizének maghőmérsékletét 5percenként folyamatosan mérték digitális hőmérőkkel. Regisztrálták továbbá a napsütötte hordókat borító bőrökfényvisszaverési spektrumát, egy hőkamerával pedig e bőrök hőmérsékletének napközbeni változását is rögzítették.Mindeközben egy automatikus meteorológiai állomás 5 percenként folyamatosan regisztrálta a léghőmérsékletet, aszélsebességet és a csapadékmennyiséget. Erről korábban egy rövid videós beszámoló is készült.
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 4 av 13
[embedded content]
A magyar-svéd kutatócsapat terepi mérési eredményeinek kiértékelése után kiderült, hogy mindig a fekete bőrrelburkolt hordó maghőmérséklete volt a legmagasabb, a fehér bőrrel borított hordóé a legalacsonyabb, a homogénszürke és zebracsíkos hordók maghőmérséklete pedig e két szélsőérték közé esett. Ami egyértelműen eldöntötte azebracsíkok hűtő hatásáról folytatott régi polémiát, az pedig az az eredmény volt, hogy
a zebracsíkos és a szürke hordók maghőmérsékletei között nem volt szignifikáns különbség,
függetlenül a léghőmérséklettől és szélsebességtől. Ugyanis, ha a zebracsíkok fölött kialakuló konvektív légörvényekjelentősen hűtötték volna a csíkos hordókat, akkor azok maghőmérsékletének szignifikánsan kisebbnek kellett volnalennie a szürke hordókénál. A szürke hordók megközelítően ugyanannyi napfényt nyeltek el, mint a csíkos hordók,mivel az előbbiek szürkeségi foka – amit a hordóról visszavert fény intenzitásspektrumának integrálásával határoztakmeg a fehér hordóhoz viszonyítva – közel megegyezett az utóbbiak átlagos szürkeségi fokával. Ha tehát a feltételezettkonvektív légörvények bizonyos meteorológiai viszonyok között ki is alakulnak a zebracsíkok fölött, ezen örvényekhűtő hatása minimális, és nem képes kompenzálni (hűteni) a zebrabőr fekete csíkjainak nagy fényelnyeléséből eredőmelegítő hatását – közölték az ELTE kutatói.
A napsütötte zebracsíkok fölött kialakuló légáramlásokat Horváth Gábor és kutatócsoportja jelenleg a Biológiai FizikaTanszék Környezetoptika Laboratóriumában folyó Schlieren-mérésekkel vizsgálja annak kiderítése érdekében, hogymilyen körülmények között alakulhatnak ki egyáltalán a régóta feltételezett periodikus konvektív légörvények, és hatényleg kialakulnak, akkor mennyire ellenállóak a szélnek. Hiszen napsütésben a terepen szinte állandóak a helyiszelek, melyek elfújhatják e légörvényeket, valamint a zebrák mozgása sem kedvez az örvények keletkezésének ésfennmaradásának.
A hasonló alapkutatások látszólag csak a „megszállott” tudósok számára érdekesek. Fontos azonban tudatosítani,hogy az emberiség tudáskincsének bővítése mellett minden megalapozott állítás egy-egy újabb fegyvertény lehet azáltudományos szélhámosságok ellen is. Ha majd például reklámokban kínálnak zebracsíkos ruházatot vagytetőcserepeket, akkor legalább az evolúcióra nem hivatkozhatnak, hogy „tudományosan igazolt módon a zebrák is ígyhűtik magukat", mert mint kiderült, ez nem így van! Ugyanakkor a zebracsíkos ruha a bögölyök ellen kiválóan véd –tette hozzá Horváth Gábor.
A szakember és kollégái különleges kutatásaikért 2016-ban a fizikai tudományok kategóriában Ig Nobel-díjat isátvehettek.
© Hvg.hu
Alla artiklar är skyddade av upphovsrättslagen. Artiklar får ej distribueras utanför den egna organisationen utan godkännande från Retriever eller den
enskilde utgivaren.
Se webartikeln på http://ret.nu/eLgnGC00
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 5 av 13
A7
NYHETERONSDAG 20 JUNI 2018
HD 180620 E1 A7
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare■ Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare. Det visar biologen Susanne Åkesson i sitt nya expe-riment. Därmed stärks hennes egen teori om vitsen med zebrans rän-der. Och den kommer till nytta nästa gång du går ut i naturen.
Minsta barn känner till att zebran är randig, men inte ens vuxna vet varför.
Bara inom forskarvärlden finns arton teorier – om kamouflage, social prestige, avskräckning, kroppstemperatur och annat.
Den äldsta teorin sågades redan 1871, när Charles Darwin slog fast att ränderna inte är till för att zebran ska kunna dölja sig i högt gräs.
De zebror som lever i lågt gräs klarar sig precis lika bra eller dåligt mot lejon som de andra, konstaterade Darwin.
Nu har biologen Susanne Åkesson och hennes forskargrupp lyckats utesluta ännu en teori om zebrans ränder: att den raffinerade kombinationen av svart och vitt hjälper zebran att hålla sig sval i det afrikanska solgasset.
Susanne Åkesson är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Den randiga förklaring som hon nu har testat lyder så här:
– När solen lyser på zebran blir de svarta ränderna varmare än de vita. Då kan man tänka sig en stigande luftström ovanför den svarta ytan, som för med sig näraliggande luft från den vita ytan. Resultatet skulle bli att det skapas en roterande luftström närmast zebrans hud.
En svalkande fläkt, trodde forskaren som lanserade denna teori.
Men den håller inte, visar Susanne Åkesson i den studie som nu publiceras i tidskriften Scientific Reports.
– Vi fyllde oljefat med vatten, målade några och klädde andra med djurhud av olika slag: svart, vit, brun, grå och randig. Så mätte vi hur temperaturen inne i faten påverkades av solskenet.
Precis som väntat steg temperaturen mest i kärlet med svart yta och minst i det vita.
– Däremot gav det randiga mönstret ingen temperatursänkning. Det fungerade väldigt likt en grå yta, säger Susanne Åkesson.
Hon har egentligen inte alls zebror som huvud
ämne, utan forskar om hur flytt fåglar navigerar. De använder polariserat ljus från solen, där alla vågrörelser rör sig i samma plan.
När solljus träffar en svart yta blir det linjärt polariserat längs horisonten när det studsar tillbaka. Ljuset som träffar en vit yta blir inte polariserat.
Även insekter dras till polariserat ljus. De lockas alltså mer till svart än vitt.
Efter en studie om hur detta påverkar hästar belönades Susanne Åkesson, den ungerske fysikern Gábor Horváth och deras med
arbetare 2016 med det alternativa Nobelpriset Ig Nobel Prize.
Deras teori om att zebrans ränder är ett effektivt skydd mot bitande insekter väckte stor internationell uppmärksamhet, även om stödet från forskarvärlden inte var hundraprocentigt.
– Men hittills står sig vår idé. Ränderna är ett optiskt skydd. Inte emot lejon, utan mot bromsar och andra bitande insekter som kan orsaka svårläkta sår och sprida sjukdomar, säger Susanne Åkesson.
Det fina är att även människor har glädje av detta.
– Den optiska fysiken gäller för alla ytor. Man ska alltså inte klä sig i enfärgat svart när man går ut i naturen, för då drar man fler insekter till sig. Välj ljusa kläder – gärna mönstrade i randigt eller prickigt.
TEXT: DANIEL RYDÉNdaniel.ryden @hd.se
Varför är zebran randig? Nya försök avfärdar teorin om att det randiga mönstret ger svalka.
VETENSKAP
”Ränderna är ett optiskt skydd. Inte emot lejon, utan mot brom-sar och andra bitande insek-ter.”Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet.
Försöken utfördes på en gård i norra Ungern.
FOTO
: GÁ
BOR H
ORVÁTH
FOTO
: DA
NIEL RYD
ÉN
FOTO
: RICCARD
O G
AN
GA
LE
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Landskrona Posten. 2018-06-20. Sida: 7 DANIEL RYDÉN Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare.Det visar biologen Susan...
©Bonnier
Alla artiklar är skyddade enligt upphovsrättslagen. Om inte annat
följer av gällande avtalslicens får artiklar inte vidaredistribueras,
kopieras, överföras till något annat medium eller översättas uten
särskilt medgivande från rättighetsägaren. eller artikelförfattaren.
Utgivare: Pia Rehnquist. Databasens namn: Pia Rehnquist /
Landskrona Posten / retriever-info.com
Läs hela artikeln på http://ret.nu/9P4C6hFu
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 6 av 13
A7
NYHETERONSDAG 20 JUNI 2018
HD 180620 E1 A7
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare■ Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare. Det visar biologen Susanne Åkesson i sitt nya expe-riment. Därmed stärks hennes egen teori om vitsen med zebrans rän-der. Och den kommer till nytta nästa gång du går ut i naturen.
Minsta barn känner till att zebran är randig, men inte ens vuxna vet varför.
Bara inom forskarvärlden finns arton teorier – om kamouflage, social prestige, avskräckning, kroppstemperatur och annat.
Den äldsta teorin sågades redan 1871, när Charles Darwin slog fast att ränderna inte är till för att zebran ska kunna dölja sig i högt gräs.
De zebror som lever i lågt gräs klarar sig precis lika bra eller dåligt mot lejon som de andra, konstaterade Darwin.
Nu har biologen Susanne Åkesson och hennes forskargrupp lyckats utesluta ännu en teori om zebrans ränder: att den raffinerade kombinationen av svart och vitt hjälper zebran att hålla sig sval i det afrikanska solgasset.
Susanne Åkesson är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Den randiga förklaring som hon nu har testat lyder så här:
– När solen lyser på zebran blir de svarta ränderna varmare än de vita. Då kan man tänka sig en stigande luftström ovanför den svarta ytan, som för med sig näraliggande luft från den vita ytan. Resultatet skulle bli att det skapas en roterande luftström närmast zebrans hud.
En svalkande fläkt, trodde forskaren som lanserade denna teori.
Men den håller inte, visar Susanne Åkesson i den studie som nu publiceras i tidskriften Scientific Reports.
– Vi fyllde oljefat med vatten, målade några och klädde andra med djurhud av olika slag: svart, vit, brun, grå och randig. Så mätte vi hur temperaturen inne i faten påverkades av solskenet.
Precis som väntat steg temperaturen mest i kärlet med svart yta och minst i det vita.
– Däremot gav det randiga mönstret ingen temperatursänkning. Det fungerade väldigt likt en grå yta, säger Susanne Åkesson.
Hon har egentligen inte alls zebror som huvud
ämne, utan forskar om hur flytt fåglar navigerar. De använder polariserat ljus från solen, där alla vågrörelser rör sig i samma plan.
När solljus träffar en svart yta blir det linjärt polariserat längs horisonten när det studsar tillbaka. Ljuset som träffar en vit yta blir inte polariserat.
Även insekter dras till polariserat ljus. De lockas alltså mer till svart än vitt.
Efter en studie om hur detta påverkar hästar belönades Susanne Åkesson, den ungerske fysikern Gábor Horváth och deras med
arbetare 2016 med det alternativa Nobelpriset Ig Nobel Prize.
Deras teori om att zebrans ränder är ett effektivt skydd mot bitande insekter väckte stor internationell uppmärksamhet, även om stödet från forskarvärlden inte var hundraprocentigt.
– Men hittills står sig vår idé. Ränderna är ett optiskt skydd. Inte emot lejon, utan mot bromsar och andra bitande insekter som kan orsaka svårläkta sår och sprida sjukdomar, säger Susanne Åkesson.
Det fina är att även människor har glädje av detta.
– Den optiska fysiken gäller för alla ytor. Man ska alltså inte klä sig i enfärgat svart när man går ut i naturen, för då drar man fler insekter till sig. Välj ljusa kläder – gärna mönstrade i randigt eller prickigt.
TEXT: DANIEL RYDÉNdaniel.ryden @hd.se
Varför är zebran randig? Nya försök avfärdar teorin om att det randiga mönstret ger svalka.
VETENSKAP
”Ränderna är ett optiskt skydd. Inte emot lejon, utan mot brom-sar och andra bitande insek-ter.”Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet.
Försöken utfördes på en gård i norra Ungern.
FOTO
: GÁ
BOR H
ORVÁTH
FOTO
: DA
NIEL RYD
ÉN
FOTO
: RICCARD
O G
AN
GA
LE
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Helsingborgs Dagblad. 2018-06-20. Sida: 7 TEXT: DANIEL RYDÉN Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare.Det visar biologen Susan...
©Bonnier
Alla artiklar är skyddade enligt upphovsrättslagen. Om inte annat
följer av gällande avtalslicens får artiklar inte vidaredistribueras,
kopieras, överföras till något annat medium eller översättas uten
särskilt medgivande från rättighetsägaren. eller artikelförfattaren.
Utgivare: Pia Rehnquist. Databasens namn: Pia Rehnquist /
Helsingborgs Dagblad / retriever-info.com
Läs hela artikeln på http://ret.nu/DxvnTOnM
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 7 av 13
A9
NYHETER
Onsdag 20 juni 2018
SDS 180620 E4 A9
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare■ Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare. Det visar biologen Susanne Åkesson i sitt nya expe-riment. Därmed stärks hennes egen teori om vitsen med zebrans rän-der. Och den kommer till nytta nästa gång du går ut i naturen.
Minsta barn känner till att zebran är randig, men inte ens vuxna vet varför.
Bara inom forskarvärlden finns arton teorier – om kamouflage, social prestige, avskräckning, kroppstemperatur och annat.
Den äldsta teorin sågades redan 1871, när Charles Darwin slog fast att ränderna inte är till för att zebran ska kunna dölja sig i högt gräs.
De zebror som lever i lågt gräs klarar sig precis lika bra eller dåligt mot lejon som de andra, konstaterade Darwin.
Nu har biologen Susanne Åkesson och hennes forskargrupp lyckats utesluta ännu en teori om zebrans ränder: att den raffinerade kombinationen av svart och vitt hjälper zebran att hålla sig sval i det afrikanska solgasset.
Susanne Åkesson är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Den randiga förklaring som hon nu har testat lyder så här:
– När solen lyser på zebran blir de svarta ränderna varmare än de vita. Då kan man tänka sig en stigande luftström ovanför den svarta ytan, som för med sig näraliggande luft från den vita ytan. Resultatet skulle bli att det skapas en roterande luftström närmast zebrans hud.
En svalkande fläkt, trodde forskaren som lanserade denna teori.
Men den håller inte, visar Susanne Åkesson i den studie som nu publiceras i tidskriften Scientific Reports.
– Vi fyllde oljefat med vatten, målade några och klädde andra med djurhud av olika slag: svart, vit, brun, grå och randig. Så mätte vi hur temperaturen inne i faten påverkades av solskenet.
Precis som väntat steg temperaturen mest i kärlet med svart yta och minst i det vita.
– Däremot gav det randiga mönstret ingen temperatursänkning. Det fungerade väldigt likt en grå yta, säger Susanne Åkesson.
Hon har egentligen inte alls zebror som huvud
ämne, utan forskar om hur flytt fåglar navigerar. De använder polariserat ljus från solen, där alla vågrörelser rör sig i samma plan.
När solljus träffar en svart yta blir det linjärt polariserat längs horisonten när det studsar tillbaka. Ljuset som träffar en vit yta blir inte polariserat.
Även insekter dras till polariserat ljus. De lockas alltså mer till svart än vitt.
Efter en studie om hur detta påverkar hästar belönades Susanne Åkesson, den ungerske fysikern Gábor Horváth och deras med
arbetare 2016 med det alternativa Nobelpriset Ig Nobel Prize.
Deras teori om att zebrans ränder är ett effektivt skydd mot bitande insekter väckte stor internationell uppmärksamhet, även om stödet från forskarvärlden inte var hundraprocentigt.
– Men hittills står sig vår idé. Ränderna är ett optiskt skydd. Inte emot lejon, utan mot bromsar och andra bitande insekter som kan orsaka svårläkta sår och sprida sjukdomar, säger Susanne Åkesson.
Det fina är att även människor har glädje av detta.
– Den optiska fysiken gäller för alla ytor. Man ska alltså inte klä sig i enfärgat svart när man går ut i naturen, för då drar man fler insekter till sig. Välj ljusa kläder – gärna mönstrade i randigt eller prickigt.
TEXT: DANIEL RYDÉNdaniel.ryden @sydsvenskan.se
Varför är zebran randig? Nya försök avfärdar teorin om att det randiga mönstret ger svalka.
VETENSKAP
” Ränderna är ett optiskt skydd. Inte emot lejon, utan mot bromsar och andra bitande insekter.”Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet.
Försöken utfördes på en gård i norra Ungern.
FOTO
: GÁ
BOR H
ORVÁTH
FOTO
: DA
NIEL RYD
ÉN
FOTO
: RICCAR
DO
GA
NG
ALE/A
P
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Sydsvenskan. 2018-06-20. Sida: 9 DANIEL RYDÉN Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare.Det visar biologen Susan...
©Bonnier
Alla artiklar är skyddade enligt upphovsrättslagen. Om inte annat
följer av gällande avtalslicens får artiklar inte vidaredistribueras,
kopieras, överföras till något annat medium eller översättas uten
särskilt medgivande från rättighetsägaren. eller artikelförfattaren.
Utgivare: Pia Rehnquist. Databasens namn: Pia Rehnquist /
Sydsvenskan / retriever-info.com
Läs hela artikeln på http://ret.nu/vHN40DXD
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 8 av 13
A7
NYHETERONSDAG 20 JUNI 2018
HD 180620 E1 A7
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare■ Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare. Det visar biologen Susanne Åkesson i sitt nya expe-riment. Därmed stärks hennes egen teori om vitsen med zebrans rän-der. Och den kommer till nytta nästa gång du går ut i naturen.
Minsta barn känner till att zebran är randig, men inte ens vuxna vet varför.
Bara inom forskarvärlden finns arton teorier – om kamouflage, social prestige, avskräckning, kroppstemperatur och annat.
Den äldsta teorin sågades redan 1871, när Charles Darwin slog fast att ränderna inte är till för att zebran ska kunna dölja sig i högt gräs.
De zebror som lever i lågt gräs klarar sig precis lika bra eller dåligt mot lejon som de andra, konstaterade Darwin.
Nu har biologen Susanne Åkesson och hennes forskargrupp lyckats utesluta ännu en teori om zebrans ränder: att den raffinerade kombinationen av svart och vitt hjälper zebran att hålla sig sval i det afrikanska solgasset.
Susanne Åkesson är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Den randiga förklaring som hon nu har testat lyder så här:
– När solen lyser på zebran blir de svarta ränderna varmare än de vita. Då kan man tänka sig en stigande luftström ovanför den svarta ytan, som för med sig näraliggande luft från den vita ytan. Resultatet skulle bli att det skapas en roterande luftström närmast zebrans hud.
En svalkande fläkt, trodde forskaren som lanserade denna teori.
Men den håller inte, visar Susanne Åkesson i den studie som nu publiceras i tidskriften Scientific Reports.
– Vi fyllde oljefat med vatten, målade några och klädde andra med djurhud av olika slag: svart, vit, brun, grå och randig. Så mätte vi hur temperaturen inne i faten påverkades av solskenet.
Precis som väntat steg temperaturen mest i kärlet med svart yta och minst i det vita.
– Däremot gav det randiga mönstret ingen temperatursänkning. Det fungerade väldigt likt en grå yta, säger Susanne Åkesson.
Hon har egentligen inte alls zebror som huvud
ämne, utan forskar om hur flytt fåglar navigerar. De använder polariserat ljus från solen, där alla vågrörelser rör sig i samma plan.
När solljus träffar en svart yta blir det linjärt polariserat längs horisonten när det studsar tillbaka. Ljuset som träffar en vit yta blir inte polariserat.
Även insekter dras till polariserat ljus. De lockas alltså mer till svart än vitt.
Efter en studie om hur detta påverkar hästar belönades Susanne Åkesson, den ungerske fysikern Gábor Horváth och deras med
arbetare 2016 med det alternativa Nobelpriset Ig Nobel Prize.
Deras teori om att zebrans ränder är ett effektivt skydd mot bitande insekter väckte stor internationell uppmärksamhet, även om stödet från forskarvärlden inte var hundraprocentigt.
– Men hittills står sig vår idé. Ränderna är ett optiskt skydd. Inte emot lejon, utan mot bromsar och andra bitande insekter som kan orsaka svårläkta sår och sprida sjukdomar, säger Susanne Åkesson.
Det fina är att även människor har glädje av detta.
– Den optiska fysiken gäller för alla ytor. Man ska alltså inte klä sig i enfärgat svart när man går ut i naturen, för då drar man fler insekter till sig. Välj ljusa kläder – gärna mönstrade i randigt eller prickigt.
TEXT: DANIEL RYDÉNdaniel.ryden @hd.se
Varför är zebran randig? Nya försök avfärdar teorin om att det randiga mönstret ger svalka.
VETENSKAP
”Ränderna är ett optiskt skydd. Inte emot lejon, utan mot brom-sar och andra bitande insek-ter.”Susanne Åkesson, professor vid Lunds universitet.
Försöken utfördes på en gård i norra Ungern.
FOTO
: GÁ
BOR H
ORVÁTH
FOTO
: DA
NIEL RYD
ÉN
FOTO
: RICCARD
O G
AN
GA
LE
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Nordvästra Skånes Tidningar. 2018-06-20. Sida: 7 DANIEL RYDÉN Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare.Det visar biologen Susan...
©Bonnier
Alla artiklar är skyddade enligt upphovsrättslagen. Om inte annat
följer av gällande avtalslicens får artiklar inte vidaredistribueras,
kopieras, överföras till något annat medium eller översättas uten
särskilt medgivande från rättighetsägaren. eller artikelförfattaren.
Utgivare: Pia Rehnquist. Databasens namn: Pia Rehnquist /
Nordvästra Skånes Tidningar / retriever-info.com
Läs hela artikeln på http://ret.nu/ixto6NAp
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 9 av 13
Régóta tartó tudományos vita végére tettek pontot amagyarok Origo.hu. 2018-06-19 15:44 A zebrák mintázatának funkciói régóta foglalkoztatják a kutatókat. Az eddig született hipotézisek egyike szerint anapsütésben a zebracsíkok fölött, a fekete és fehér csíkok eltérő hőmérséklete miatt kialakuló légörvények hűtik azállat testét.
Az ELTE Természettudományi Kar, az Állatorvostudományi Egyetem és a svéd Lundi Egyetem kutatói a ScientificReports folyóiratban most megjelent cikkükben cáfolták ezt a tényt.
Darwin (1871) és Wallace (1879) híres vitája óta foglalkoztatják a kutatókat a zebrák csíkos mintázatának lehetségesfunkciói. Az eddig született hipotézisek egyike szerint napsütésben a zebracsíkok fölött periodikus konvektívlégörvények alakulnak ki a fekete és fehér csíkok eltérő hőmérséklete miatt, mely örvények hűtik a zebrák testét. Efizikailag reálisnak tűnő és ezért eddig sokak által elfogadott, de máig kísérletileg nem ellenőrzött feltételezésttesztelték az ELTE Természettudoményi Kar (Horváth Gábor, Jánosi Imre, Pereszlényi Ádám, Száz Dénes, BartaAndrás), az Állatorvostudományi Egyetem (Gerics Balázs) és a svéd Lundi Egyetem (Susanne Åkesson) kutatói. AScientific Reports folyóiratban most megjelent, " Experimental evidence that stripes do not cool zebras " címűcikkükben cáfolták, hogy a zebracsíkoknak hűtő hatása lenne, amivel egy régi szakmai vitát döntöttek el.
A zebracsíkok rejtélyes szerepére felállított 18 hipotézis négy csoportba sorolható:
ragadozók elleni vizuális védelem, beleértve a rejtőzködést és a vizuális megtévesztést,
szociális kölcsönhatások elősegítése,
vérszívó rovarok (cecelegyek és bögölyök) elleni vizuális védelem,
testhőmérséklet szabályozása hűtés által.
A 4. hipotézis fizikai alapja volna, hogy napsütésben a sötétebb és ezért melegebb csíkok fölött felszálló légáramlatalakul ki, míg a világosabb és ezért hidegebb csíkok fölött leszállóak, így a periodikus légörvények hűthetik atestfelületet. A 3. hipotézist Horváth Gábor és kollégái korábban már igazolták magyarországi terepkísérletekkel.Kimutatták, hogy a zebracsíkok védenek a vérszívó bögölyök ellen, mivel a csíkos vagy foltos mintázatok vizuálisankevésbé vonzóak e rovarok számára, mint az egységes színűek.
A kísérlet
2016 és 2017 nyarán Simon István gödi lovas tanyáján (Szálender tanya) folytatott több hónapos terepkísérletbenHorváth Gábor és kutatócsoportja vizsgálta lovak, szarvasmarhák és zebrák testének termodinamikai modelljeit: 60literes, vízzel töltött fémhordókat vontak be fekete, fehér és szürke lovak és szarvasmarhák kikészített bőrével,valamint egy-egy mesterséges (fekete és fehér marhabőrcsíkokból összevart) csíkos és valódi zebrabőrrel.
E hordókat a nyári hónapokban árnyékmentes területre helyezték, miközben a hordók vizének maghőmérsékletét 5percenként folyamatosan mérték digitális hőmérőkkel. Regisztrálták továbbá a napsütötte hordókat borító bőrökfényvisszaverési spektrumát, egy hőkamerával pedig e bőrök hőmérsékletének napközbeni változását is rögzítették.
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 10 av 13
Mindeközben egy automatikus meteorológiai állomás 5 percenként folyamatosan regisztrálta a léghőmérsékletet, aszélsebességet és a csapadékmennyiséget.
A 2017 nyarán folyó hordós terepkísérlet elrendezése 6 különböző állatbőrrel bevont, vízzel telt fémhordóval, melyekmaghőmérsékletét folyamatosan, 5 percenként mérték, egy meteorológiai állomás pedig egyfolytában regisztrálta ameteorológiai paramétereket Forrás: ELTE Az eredmények
A terepi mérési eredmények kiértékelése után kiderült, hogy mindig a fekete bőrrel burkolt hordó maghőmérsékletevolt a legmagasabb, a fehér bőrrel borított hordóé a legalacsonyabb, a homogén szürke és zebracsíkos hordókmaghőmérséklete pedig e két szélsőérték közé esett. Ami egyértelműen eldöntötte a zebracsíkok hűtő hatásárólfolytatott régi polémiát, azon eredmény volt, hogy a zebracsíkos és a szürke hordók maghőmérsékletei között nemvolt szignifikáns különbség, függetlenül a léghőmérséklettől és szélsebességtől. Ugyanis, ha a zebracsíkok fölöttkialakuló konvektív légörvények jelentősen hűtötték volna a csíkos hordókat, akkor azok maghőmérsékleténekszignifikánsan kisebbnek kellett volna lennie a szürke hordókénál. A szürke hordók megközelítően ugyanannyinapfényt nyeltek el, mint a csíkos hordók, mivel az előbbiek szürkeségi foka – amit a hordóról visszavert fényintenzitásspektrumának integrálásával határoztak meg a fehér hordóhoz viszonyítva – közel megegyezett az utóbbiakátlagos szürkeségi fokával. Ha tehát a feltételezett konvektív légörvények bizonyos meteorológiai viszonyok között kiis alakulnak a zebracsíkok fölött, ezen örvények hűtő hatása minimális és nem képes kompenzálni (hűteni) a zebrabőrfekete csíkjainak nagy fényelnyeléséből eredő melegítő hatását.
Az áltudományok elleni fegyverként is használható a felfedezés
Az NKFIH K-123930 (Zebracsíkok termofiziológiai vizsgálata: új magyarázat a zebracsíkok szerepére) kutatásipályázat keretében a napsütötte zebracsíkok fölött kialakuló légáramlásokat Horváth Gábor és kutatócsoportjajelenleg a Biológiai Fizika Tanszék Környezetoptika Laboratóriumában folyó Schlieren-mérésekkel vizsgálja annakkiderítése érdekében, hogy milyen körülmények között alakulhatnak ki egyáltalán a régóta feltételezett periodikuskonvektív légörvények, és ha tényleg kialakulnak, akkor mennyire ellenállóak a szélnek. Hiszen napsütésben a terepenszinte állandóak a helyi szelek, melyek elfújhatják e légörvényeket, valamint a zebrák mozgása sem kedvez ezenörvények keletkezésének és fennmaradásának.
Zebrák a dél-afrikai Elan remészetvédelmi parkban Forrás: Elter Tamás
A hasonló alapkutatások látszólag csak a "megszállott" tudósok számára érdekesek. Fontos azonban tudatosítani,hogy az emberiség tudáskincsének bővítése mellett minden megalapozott állítás egy-egy újabb fegyvertény lehet azáltudományos szélhámosságok ellen is. Ha majd például reklámokban kínálnak zebracsíkos ruházatot vagytetőcserepeket, akkor legalább az evolúcióra nem hivatkozhatnak, hogy "tudományosan igazolt módon a zebrák is ígyhűtik magukat". Mert mint kiderült, nem! Ugyanakkor a zebracsíkos ruha a bögölyök ellen kiválóan véd.
Forrás
© Origo.hu
Alla artiklar är skyddade av upphovsrättslagen. Artiklar får ej distribueras utanför den egna organisationen utan godkännande från Retriever eller den
enskilde utgivaren.
Se webartikeln på http://ret.nu/DQAsf6l9
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 11 av 13
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Sydsvenskan Premium. 2018-06-19 12:09 Daniel Rydén Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare.Det visar biologen Susanne...
©Bonnier
Alla artiklar är skyddade enligt upphovsrättslagen. Om inte annat
följer av gällande avtalslicens får artiklar inte vidaredistribueras,
kopieras, överföras till något annat medium eller översättas uten
särskilt medgivande från rättighetsägaren.
Se webartikeln på http://ret.nu/g3l1niYL
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 12 av 13
Sanningen om zebrans ränder rycker närmare Helsingborgs Dagblad Premium. 2018-06-19 08:08 Daniel Rydén Nu är det klarlagt: Ränderna gör inte zebran svalare.Det visar biologen Susanne...
©Bonnier
Alla artiklar är skyddade enligt upphovsrättslagen. Om inte annat
följer av gällande avtalslicens får artiklar inte vidaredistribueras,
kopieras, överföras till något annat medium eller översättas uten
särskilt medgivande från rättighetsägaren.
Se webartikeln på http://ret.nu/UcMonbDC
Nyheter - Lunds universitet Uttag 2018-06-21
Sida 13 av 13
![moon.vn online-OT11... · Câu 27 [164910]: Dân 2,24 lít khí NH3 di qua ông dung luqng du bôt Cuo nung nóng thu duqc chât rän X và khí Y. Khôi luong chât rän X giåm](https://img.pdfslide.tips/doc/110x75/5dd0b282d6be591ccb6240e5/moonvn-online-ot11-cu-27-164910-dn-224-lt-kh-nh3-di-qua-ng-dung.jpg)
