Lung cancer · 1 FORORD Ar 2001 beslutades att sjukv ardsregioner-na i Sverige skulle inf ora ett nationellt kva-litetsregister f or lungcancer. Rapportering av samtliga lungcancerfall

Landstingens och regionernas

nationella samverkansgrupp

inom cancersjukvården

Lungcancer Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2015

Okt 2016

Regionalt cancercentrum, Uppsala Orebro

Akademiska sjukhuset

SE-751 85 UPPSALA

2 Arsrapport fran Nationella Lungcancerregistret 2015

1 FORORD

Ar 2001 beslutades att sjukvardsregioner-na i Sverige skulle infora ett nationellt kva-litetsregister for lungcancer. Rapportering avsamtliga lungcancerfall i landet skulle ske tillrespektive onkologiskt centrum. Kvalitetsre-gistret skulle aven belysa en del bakgrunds-fakta vad galler patienten, utredningsgang,stadieindelning, planerad behandling, studie-deltagande och uppfoljning. I en del regionerfanns aven ett vardprogram kopplat till re-gistret som ska kunna bidra till ett enhetligtomhandertagande av patienter med lungcan-cer. Registret skall aven kunna utgora un-derlag for kvalitetsuppfoljningar och studier.

Vidare ska registret kunna visa pa trenderoch forskjutningar av behandlingsstrategier,uppfoljning och overlevnad samt skillnaderinom Sverige.

I rapporten gors jamforelser ned pa sjukhus-niva. Denna rapport innehaller material franNationella lungcancerregistret ar 2002-2015om inget annat anges.

19 oktober 2016Gunnar Wagenius och Marit Holmqvist forstyrgruppen for Nationella lungcancerregist-ret.

3

INNEHALLSFORTECKNING


1 FORORD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2.1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

2.2 Organisation och styrgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

2.3 Datakvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

2.4 Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

2.5 Forklaring av begrepp och forkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2.6 Vardprocess och standardiserade vardforlopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

2.7 Kvalitetsindikatorer och malnivaer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

2.8 PROM/PREM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

3 RESULTATREDOVISNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3.1 Om registret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3.1.1 Antal fall, tackningsgrad och tidstrender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3.1.2 Inrapporteringshastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.2 Etiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.2.1 Rokning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.3 Utredning/diagnostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

3.3.1 Tumorkarakteristika vid diagnos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

3.4 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

3.4.1 Planerad kirurgi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

3.4.2 Planerad kemoradioterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

3.4.3 Planerad stralbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

3.4.4 Planerad cytostatikabehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

3.4.5 Forsta linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

3.4.6 Andra linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

3.4.7 Tredje linjens cytostatika . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

3.4.8 Ingen planerad aktiv tumorbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

3.5 Vantetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

3.6 Tid fran remissankomst till beslut om behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

3.6.1 Tider i vardkedjan enligt Standardiserat vardforlopp (SVF) . . . . . . . . . . 52

3.6.2 Ankomst av remiss och behandlingsbeslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

3.6.3 Tid fran remissankomst till forsta lakarbesok . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

3.6.4 Tid fran remissankomst till morfologisk diagnos . . . . . . . . . . . . . . . . 58

3.6.5 Tid fran morfologisk diagnos till behandlingsbeslut . . . . . . . . . . . . . . 59

3.6.6 Tid fran behandlingsbeslut till forsta behandling . . . . . . . . . . . . . . . . 60

3.7 Uppfoljningsdata overlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

3.8 Kvalitetsindikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

3.9 Kliniska studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

3.9.1 Multidisciplinar konferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

3.9.2 Diagnos bekraftad med PAD/Cytologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

3.9.3 PET/CT infor planerad start av kurativt syftande terapi . . . . . . . . . . . 68

3.9.4 Planerad kirurgi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

3.9.5 Planerad palliativ thorakal stralbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

3.9.6 Planerad palliativ cytostatikabehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

3.9.7 Vantetid fran remiss till behandlingsbeslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70



4 SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE . . . . . . . . . . . . . . 71

4.1 Utvecklingspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

4.2 Fokusomrade och mal for forbattringsarbete 2016-2017 . . . . . . . . . . . . . . . . 72

5 FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

5

Tabeller

Tabeller

1 Antal fall och tackningsgrad i procent (%) per sjukvardsregion och diagnosar, 2002-2015. 20

2 Antal patienter med uppfoljningsblankett samt tackningsgrad i procent (%), per sjuk-

vardsregion och diagnosar, 2005-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos, per histopatologisk grupp, 2002-2015. . . . 24

4 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for man, per histopatologisk grupp, 2002-2015. 25

5 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for kvinnor, per histopatologisk grupp, 2002-

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

6 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for man, per aldersgrupp, 2002-2015. . . . 25

7 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for kvinnor, per aldersgrupp, 2002-2015. . . 25

8 Fordelning av histopatologisk grupp, per kon, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . 32

9 Fordelning av histopatologisk grupp, per grund for diagnos, 2002-2015. . . . . . . . 32

10 Fordelning av WHO performance status for NSCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2015. 34

11 Fordelning av WHO performance status for SCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2015. 34

12 Fordelning av morfologisk diagnos vid behandlingsbeslut, per planerad behandling,

2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

13 Fordelning av planerad behandling, per typ av lungcancer, 2002-2015. . . . . . . . . 37

14 Planerad kirurgi, kemoterapi och radioterapi, per typ av lungcancer, 2002-2015. . . . 37

15 Andel patienter som planerats for kirurgi, per stadium vid diagnos och typ av lung-

cancer, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

16 Jamforelse mellan planerad och utford kirurgi for patienter med NSCLC, stadium IA-

IIB och WHO performance status 0-2 som har uppfoljningsblankett inrapporterad,

2005-2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

17 Typ av utford kirurgi for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance

status 0-2 som har uppfoljningsblankett inrapporterad, per sjukvardsregion, 2005-2014. 40

18 Andel patienter som planerats for stralbehandling (inkluderar primar stralbehandlling,

primar kemo-radioterapi och stereotaktisk stralbehandling mot primartumor), per sta-

dium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

19 Andel patienter som planerats for cytostatikabehandling, per stadium vid diagnos och

typ av lungcancer, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

20 Forsta, andra och tredje linjens behandling for patienter med stadium IV och WHO

performance status 0-2 som fatt cytostatikabehandling enligt uppfoljningsblanketten,

per sjukvardsregion, 2010-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

21 Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC och SCLC, sta-

dium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient

redovisas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

22 Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV,

WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas. 45

23 Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium IV,

WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas. 46

24 Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC stadium I-IIIA,

WHO 0-2, Kirurgisk behandling, diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination

per patient redovisas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

25 Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium I-IIIB,

WHO 0-2, Kirurgisk behandling, diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination

per patient redovisas. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

26 Andra linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV,

WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013. Forsta behandlingskombination per patient redovisas. 47

27 Andra linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO

0-2, Diagnosar 2010-2013. Forsta behandlingskombination per patient redovisas. . . 47


Figurer

28 Andra linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO


29 Tredje linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV,

WHO 0-2, Diagnosar 2010-2013. Forsta behandlingskombination per patient redovisas. 48

30 Tredje linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO


31 Forskrivning av Bevacizumab, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett

forsta, andra eller tredje preparat i forsta, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . . 48

32 Forskrivning av Gefitinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta,

andra eller tredje preparat i forsta, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . . . . . . 48

33 Forskrivning av Erlotinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta,

andra eller tredje preparat i forsta, andra eller tredje linjen. . . . . . . . . . . . . . . 49

34 Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per aldersgrupp och

typ av lungcancer, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

35 Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling WHO 0-2, per alders-

grupp och typ av lungcancer, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

36 Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per WHO performance

status och typ av lungcancer, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

37 Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per stadium vid dia-

gnos och typ av lungcancer, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Figurer

1 Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret (inkluderar endast fall som

redan ar rapporterade till registret (for fall diagnostiserade 2015 och 2014. . . . . . . 15

2 Aldersstandardiserad incidens av lungcancer i Sverige per 100 000 invanare, per kon,

1970-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

3 Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kon och diagnosar, 2002-2015. . . 21

4 Fordelning av kon for lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-2015. . 21

5 Fordelning av kon for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2013-2015. . . 21

6 Fordelning av aldersgrupp vid diagnos for lungcancerfall registrerade i NLCR, per

sjukhus, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

7 Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR, per aldersgrupp och diagnosar, 2002-2015. 22

8 Fordelning av aldersgrupp for lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

9 Fordelning av aldersgrupp vid diagnos, per kon, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . 22

10 Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret for fall diagnostiserade 2015,

per sjukvardsregion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

11 Andel man och kvinnor i Sverige som roker dagligen, per aldersgrupp, 2014-2015. . . 23

12 Fordelning av rokningsstatus vid diagnos, per sjukhus, 2013-2015. . . . . . . . . . . 24

13 Antal aldrig-rokare bland fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kon och diagno-

sar, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

14 Andel aldrig-rokare bland fall av lungcancer registrerade i NLCR, per kon och diagno-

sar, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

15 Grund for klinisk stadieindelning (utover klinisk undersokning + rontgen) for lungcan-

cerfall registrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

16 Andel patienter dar transthorakal biopsi utgjort grund for klinisk stadieindelning, per

sjukhus, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

17 Fordelning av grund for diagnos for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,

2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

7

Figurer

18 Fordelning av grund for diagnos for lungcancerfall registrerade i NLCR, per diagnosar,

2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

19 Andel patienter med icke-smacellig lungcancer (NSCLC) dar ett epidermal growth

factor receptor (EGFR) mutationstest har genomforts, per sjukhus, 2015. . . . . . . 28

20 Andel aldrig-rokare med adenocarcinom och WHO performance status 0-2 dar ett

epidermal growth factor receptor (EGFR) mutationstest har genomforts, per sjukhus,

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

21 Andel patienter med stadium IV icke-smacellig lungcancer (NSCLC), exklusive skive-

pitel, och WHO performance status 0-2 dar ett epidermal growth factor receptor

(EGFR) mutationstest har genomforts, per sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . 28

22 Fordelning av stadium vid diagnos for NSCLC, per diagnosar, 2002-2015. . . . . . . 30

23 Fordelning av stadium vid diagnos for SCLC, per diagnosar, 2002-2015. . . . . . . . 30

24 Fordelning av stadium vid diagnos for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,

2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

25 Fordelning av stadium vid diagnos, per kon, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . 31

26 Fordelning av stadium vid diagnos for NSCLC, per kon, 2002-2015. . . . . . . . . . 31

27 Fordelning av stadium vid diagnos for SCLC, per kon, 2002-2015. . . . . . . . . . . 31

28 Fordelning av histopatologisk grupp for lungcancerfall registrerade i NLCR, per dia-

gnosar, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

29 Fordelning av cancertyp for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2013-2015. 32

30 Fordelning av histopatologisk grupp for lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjuk-

hus, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

31 Fordelning av WHO performance status for lungcancerfall registrerade i NLCR, per

sjukhus, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

32 Andel patienter som bedomts vid en multidisciplinar konferens infor behandlingsbeslut,

per sjukhus, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

33 Antal patienter som diskuterats pa multidiciplinar konferens, per diagnosar, 2002-2015. 36

34 Andel patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status 0-2 som

planerats for kurativt sytande kirurgi eller stereotaktisk stralbehandling, per diagnosar. 38


planerats for kirurgi eller stereotaktisk stralbehandling, per sjukhus, 2013-2015. . . . 39


planerats for kirurgi, per aldersgrupp, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

37 Andel patienter med stadium IIIA-IIIB och WHO performance status 0-2 som planerats

for primar kemoradioterapi, per sjukhus, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

38 Andel patienter NSCLC som planerats for primar stralbehandling (alla typer av stral-

behandling), per diagnosar, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

39 Andel patienter SCLC som planerats for primar stralbehandling (alla typer av stralbe-

handling), per diagnosar, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

40 Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som planerats for

cytostatikabehandling, per sjukhus, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

41 Andel patienter NSCLC som planerats for primar cytostatikabehandling, per diagnosar,

2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

42 Andel patienter SCLC som planerats for primar cytostatikabehandling, per diagnosar,

2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

43 Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats

for nagon tumorbehandling, per sjukhus, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

44 Antal patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats

for nagon tumorbehandling, per diagnosar, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . 49

45 Andel patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2 som inte planerats

for nagon tumorbehandling, per diagnosar, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . 49


Figurer

46 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsstart, per sjukhus, diagnosar

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

47 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta behandling, diagnosar 2015

53

48 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsstart for de patienter dar lake-

medel ar forsta behandling, per sjukhus, diagnosar 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . 53

49 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsstart for de patienter dar kirurgi

eller radioterapi ar forsta behandling per sjukhus, diagnosar 2015. . . . . . . . . . . 53

50 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, 2013-2015. . . . . . . 54

51 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 2002-

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

52 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukvardsregion,

2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

53 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2013-2015. 54

54 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus och typ av

lungcancer, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

55 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta lakarbesok, 2013-2015. . . . . . . . 56

56 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta lakarbesok, per diagnosperiod, 2002-

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

57 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta lakarbesok, per sjukvardsregion,

2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

58 Antal dagar mellan ankomst av remiss och forsta lakarbesok, per sjukhus, 2013-2015. 57

59 Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, 2013-2015. . . . . . 58

60 Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per diagnosperiod,

2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

61 Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per sjukvardsregion,

2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

62 Antal dagar mellan ankomst av remiss och morfologisk diagnos, per sjukhus, 2013-2015. 58

63 Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, 2013-2015. . . . . . 59

64 Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per diagnosperiod,

2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

65 Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per sjukvardsregion,

2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

66 Antal dagar mellan morfologisk diagnos och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2013-2015. 59

67 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, 2013-2015. . . . . . . . 60

68 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, uppdelat pa man och

kvinnor, 2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

69 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, per sjukvardsregion,

2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

70 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, per sjukhus, 2013-2015. 60

71 Antal dagar mellan behandlingsbeslut och forsta behandling, per sjukvardsregion,

2013-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

72 Overlevnad for patienter med NSCLC, per kon, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . 61

73 Overlevnad for patienter med SCLC, per kon, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . 61

74 Overlevnad for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status

0-2, per planerad kirurgi, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

75 Overlevnad for patienter med NSCLC, stadium IIIA-IIIB och WHO performance status

0-2, per planerad kemoradioterapi, 2007-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

76 Overlevnad for patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per

planerad cytostatikabehandling, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

9

Figurer

77 Overlevnad for patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per ingen

aktiv tumorbehandling, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

78 Overlevnad per typ av lungcancer, 2002-2015.

63

79 Overlevnad for patienter med stadium IA-IIB, per typ av lungcancer, 2002-2015. . . 63

80 Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IIIB, per typ av lungcancer, 2002-2015. . 63

81 Overlevnad for patienter med stadium IV, per typ av lungcancer, 2002-2015. . . . . 63

82 Overlevnad for patienter med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

83 Overlevnad for man med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2015. 64

84 Overlevnad for kvinnor med WHO performance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

85 Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IV och WHO performance status 0-2, per

diagnosperiod, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

86 Overlevnad for patienter med NSCLC, per rokningsstatus vid diagnos, 2002-2015.

65

87 Overlevnad for patienter med SCLC, per rokningsstatus vid diagnos, 2002-2015. . . . 65

88 Overlevnad per stadium vid diagnos, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

89 Overlevnad per WHO performance status, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

90 Overlevnad per sjukvardsregion, 2002-2015.

66

91 Overlevnad for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status

0-2 som planerats for kirurgi, per sjukvardsregion, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . 66

92 Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IIIB och WHO performance status 0-2,

per sjukvardsregion, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

93 Overlevnad for patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2, per

sjukvardsregion, 2002-2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

94 Andel patienter som deltagit i nagon form av strukturerad behandlingsstudie, per

sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

95 Andel patienter som tagits upp pa multidisciplinar konferens infor behandlingsbeslut,

per sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

96 Andel patienter vars diagnos har bekraftats med cytologi/PAD, per sjukhus, 2015. . 68

97 Andel patienter med NSCLC och stadium IB-IIIB som genomgick PET-CT infor pla-

nerad kurativt syftande behandling (kirurgi eller primar kemoradioterapi), per sjukhus,

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68


planerats for kurativt syftande kirurgi eller stereotaktisk stralbehandling, per sjukhus,

2015. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

99 Andel patienter med stadium IIIB-IV och WHO performance status 0-2 som planerats

for torakal stralbehandling i palliativt syfte, per sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . 69

100 Andel patienter med stadium IIIB-IV och WHO performance status 0-2 som planerats

for cytostatikabehandling i palliativt syfte, per sjukhus, 2015. . . . . . . . . . . . . . 70

101 Antal dagar mellan ankomst av remiss och behandlingsbeslut, per sjukhus, 2015. . . 70


2 INLEDNING2.1 Sammanfattning

I svenska lungcancerregistret registreras

flera ledtider, dvs i sjukvardssammanhang

de olika vantetider som uppstar i samband

med att en patient diagnostiseras, utreds och

behandlas. I och med satsningen pa standar-

diserade vardforlopp (SVF), som for lungcan-

cer startade i juni 2016, har det blivit ett

allt storre fokus pa ledtider. Enligt SVF ska

det ta hogst 29 dagar fran det att remissen

har anlant till utredande klinik till dess att

behandlingsbeslut har fattats. Detta mal upp-

nas inte. Nationellt var denna tid 2013-2015 i

median 32 dagar och for att 80% av patien-

terna ska uppna detta mal tar det 60 dagar.

Skillnaden mellan de olika sjukhusen i landet

var stora; mediantiden varierade fran 7 till 47

dagar.

Mellan ar 2002 och 2015 har det inte skett na-

gon forbattring av dessa ledtider. Man maste

dock komma ihag att det under denna tidspe-

riod har inforts flera nya diagnostiska metoder

som har forbattrat utredningen och gett ett

battre underlag for behandlingsbeslut. Bland

annat har undersokning med PET/CT suc-

cessivt okat, nagot som ar helt i linje med

de nationella riktlinjerna for lungcancer som

forordar denna undersokning infor alla be-

handlingar som syftar till att bota patienten.

Detta har dock medfort att utredningarna

idag ar mer komplicerade och tar langre tid,

vilket gor att en oforandrad tidsatgang innan

behandlingsbeslut kan fattas i sjalva verket

maste innebara att processen har effektivise-

rats. Men aven om effektiviseringar har gjorts

sa ar vantetiderna for patienter med lungcan-

cer idag generellt sett for langa.

Lungcancer kan diagnostiseras antingen med

cellprov (cytologi) eller med vavnadsprov (bi-

opsi for histopatologisk undersokning). Tidi-

gare var det viktigaste att kunna skilja mel-

lan smacellig och icke-smacellig lungcancer.

Idag har behandlingen blivit mer specifik och

utredningens betydelse har darfor okat. Dess-

utom har det tillkommit flera nya molekylar-

biologiska tester som kan anvandas for att

styra och individualisera behandlingen. Allt

detta kan idag goras pa histopatologiskt ma-

terial. Aven cytologiskt material (cellprover)

kan anvandas aven om det kan vara mer kom-

plicerat, och da blir dessutom provmangden

mindre varfor det kan vara svart att utfora

alla tester. Av denna orsak ar histopatolo-

giskt material att foredra. Fordelningen mel-

lan dessa olika provtagningsmetoder skiljer

sig mycket mellan olika sjukhus, och dessa

skillnader bor innebara att sjukhusen ser over

sina provtagningsrutiner.

En kvalitetsindikator som patientforeningen

ser som viktig ar om patienter diskuteras pa

multidisciplinar konferens, dvs ett mote dar

lakare fran flera olika specialiteter deltar. Har

ser vi stora skillnader mellan de olika sjuk-

husen. Detta ar en faktor som behover lyftas

fram och studeras mer i detalj. Vad galler

behandling av lungcancer sager de nationel-

la riktlinjerna att patienter med lungcancer i

stadium I-II och i gott allmantillstand (perfor-

mance status) bor erbjudas kurativt syftande

kirurgi, dvs operation som syftar till att bota

patienten. Andelen patienter som genomgar

detta kommer aldrig att kunna bli 100 %,

bland annat pa grund av att manga aven

har andra sjukdomar (sa kallad komorbiditet)

och nedsatta funktioner. Skillnaderna mellan

sjukhusen nar det galler den andel av dessa

patienter som far kurativt syftande kirurgi

kan till viss del bero pa att en del patienter

istallet erbjuds kurativt syftande stereotak-

tisk stralbehandling. Sadan behandling ges

idag pa ett fatal enheter, men detta kan an-

da inte helt forklara de skillnader som ses i

registret.

11

2 INLEDNING

2.2 Organisation och styrgrupp

Centralt personuppgiftsansvaig myndighet

for Nationella lungcancerregistret (NLCR) ar

Uppsala lans landsting. Det nationella stod-

teamet finns pa RCC Uppsala Orebro. Ar-

betet i NLCR leds av en styrgrupp dar en

onkolog och en lunglakare fran varje region

ingar. De regionala processledarna for lung-

cancer ingar alla i styrgruppen. Dessutom in-

gar patientrepresentant, registerskoterska, ko-

ordinator, stodteamsrepresentanter. Forteck-

ning over styrgruppsmedlemmarna finns pa

www.rccuppsalaorebro.se

Stockholm-Gotlandsregionen

Gunnar Wagenius (ordforande) Simon Ekman

Onkologikliniken Onkologikliniken

Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset

Solna Solna

Stockholm Stockholm

Hanna Carstens Anna Ojdal Boden

Onkologikliniken Lung-och allergikliniken

Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska UniversitetssjukhusetHud-

dinge

Solna Huddinge

Stockholm Stockholm

Uppsala-Orebroregionen

Kristina Lamberg Stefan Bergstrom

Lung- och allergikliniken Onkologikliniken

Akademiska sjukhuset Gavle sjukhus

Uppsala Gavle

Johan Botling

Klinisk patologi/molekylar patologi


Uppsala

Sydostra regionen

Anders Vikstrom Magnus Kentsson (suppleant)

Lungmedicinska kliniken Medicinkliniken

Universitetssjukhuset Lanssjukhuset Ryhov

Linkoping Jonkoping

Sodra regionen

Maria Planck Sven-Borje Ewers

Onkologikliniken Onkologiska kliniken

Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset

Lund Lund


2.2 Organisation och styrgrupp

Vastra regionen

Bengt Bergman Andreas Hallqvist

Lungmedicinska kliniken Jubileumskliniken

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Goteborg Goteborg

Mona Gillerud Fredrik Enlund

Lungmedicinska kliniken Genanalys och cytogenetik

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Goteborg Goteborg

Norra regionen

Annelie Behndig Mikael Johansson

Lung- och allergikliniken Onkologiska kliniken

Norrlands Universitetssjukhus Norrlands Universitetssjukhus

Umea Umea

Per Fransson

Institutionen for omvardnad

Umea Universitet

Umea

Stockholm-Gotlandsregionen

Jacob Jaras Ingrid Mansson

Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland

Stockholm Stockholm

Uppsala-Orebroregionen

Marit Holmqvist Karin Olsson

Regionalt cancercentrum Uppsala-Orebro Regionalt cancercentrum Uppsala-Orebro

Uppsala Uppsala

Lena Eddelid-Stromberg

Regionalt cancercentrum Uppsala-Orebro

Uppsala

Sydostra regionen

Johan Rosell Cecilia Holtstrom

Regionalt cancercentrum Sydost Regionalt cancercentrum Sydost

Linkoping Linkoping

13

2 INLEDNING

Sodra regionen

Stefan Peterson Ann-Sofie Allansson

Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Syd

Lund Lund

Vastra regionen

Leyla Nunez Susanne Amsler-Nordin

Regionalt cancercentrum Vast Regionalt cancercentrum Vast

Goteborg Goteborg

Norra regionen

Bjorn Tavelin Katarina Ornkloo

Regionalt cancercentrum Norr Regionalt cancercentrum Norr

Umea Umea


2.3 Datakvalitet

2.3 Datakvalitet

Inrapporteringshastigheten for registret

har okat med aren. Idag ar narmare halften

av patienterna inrapporterade efter drygt tre

manader raknat fran diagnos. Registrerings-

blanketten har inte kunnat skickas in utan da-

tum for behandlingsstart varfor ocksa tiden

till multidisciplinar konferens och vantetiden

till behandlingsstart ar inbakad i fordrojning-

en, vilket i normalfallet utgor en av de tre ma-

naderna. Da det galler de enskilda variabler-

na sa har ett valideringsprojekt precis nyligen

avslutats. Projektet har sett over flera dimen-

sioner sasom inrapporteringshastighet, tack-

ningsgrad och validering. Validering har skett

genom reabstraktion, en metod att utvarde-

ra validitet och som innefattar en oberoende

genomgang av information fran grundkallan

(patientjournaler), i forekommande fall kod-

ning av denna, samt jamforelser av abstrahe-

rad och kodad information mot kalldata. Det

overgripande syftet har varit att bedoma grad

av overensstammelse mellan journaldata och

inrapporterade data. En rapport kring valide-

ringsprojektet har precis (sept 2016) samman-

stalls.

0 3 6 9 12

Antal månader från diagnos

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NLC

R

20152014

45.0%

73.8%

95.7%

Figur 1. Inrapporteringshastighet till Nationella lungcancerregistret for fall diagnostiserade 2015 och 2014. Figuren visar

for givet antal manader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret.

15

2 INLEDNING

2.4 Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi)

Antalet fall som diagnostiserats med lung-

cancer har okat kraftigt sedan registreringen

i Cancerregistret startade 1958. Sedan mitten

av 80-talet har insjuknandefrekvensen (inci-

dens) bland man minskat men har nu lagt

sig pa en plata. Insjuknandefrekvensen bland

kvinnor har dock okat kraftigt. Lungcancer

ar idag nastan lika vanligt bland kvinnor som

bland man, och bland de som ar yngre an

70 ar ar lungcancer vanligare bland kvinnor.

2015 diagnosticerades drygt 3900 fall.

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

År

0

20

40

60

80

Åld

erss

tand

ardi

sera

d in

cide

ns p

er 1

00 0

00 in

våna

re

MänKvinnor

Figur 2. Aldersstandardiserad incidens av lungcancer i Sverige per 100 000 invanare, per kon, 1970-2013.

Aldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige ar 2000.

Kalla: Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se.


2.5 Forklaring av begrepp och forkortningar

2.5 Forklaring av begrepp och forkortningar

CT Computerized Tomographic scanning – datortomografi – Dator-

styrd skiktrontgen for avbildning av inre organ.

EBUS Endobronchial Ultrasound – endobronkiellt ultraljud - Undersok-

ningsmetod som anvands for diagnostik av centrala och perifera

lungforandringar. Via ett flexibelt bronkoskop for man ner en liten

ultraljudsprobe. Nar forandringen lokaliserats kan provtagning ske

med hjalp av sma nalar.

EGFR Epidermal Growth Factor Receptor – Receptor pa cellytan som

bland annat stimulerar celltillvaxt. Mutationer i genen for denna

receptor kan leda till okontrollerad tillvaxt. Det finns malstyrd be-

handling som ar effektiv for manga patienter med dessa mutationer.

ICD International Classification of Diseases – Kodnings- och klassifika-

tionssystem for sjukdomar.

MR Magnetisk Resonanstomografi - En stralningsfri undersokningsme-

tod som med hjalp av datorteknik anvander magnetfalt och radio-

teknik for att avbilda kroppen i olika skikt.

NLCR Nationella lungcancerregistret – Kvalitetsregister for lungcancer.

NSCLC Non Small Cell Lung Cancer – icke smacellig lungcancer – NSCLC

ar den vanligast forekommande huvudtypen av lungcancer (ca 80%

av alla fall). Det finns flera undertyper av icke smacellig lungcancer,

dar adenocarcinom ar den vanligaste. En annan typ ar skivepitel-

cancer.

PAD Patologisk Anatomisk Diagnos – Diagnos som patologen kommer

fram till efter en mikroskopisk undersokning av vavnadsprov.

PET Positronemissionstomografi – Undersokningsmetod dar man tillfor

sma mangder av en biologisk substans, t ex glukos, som ar bundet

till ett radioaktivt amne, en positronstralande isotop. Med hjalp

av en PET-kamera registreras sedan isotopens stralning. Eftersom

maligna forandringar behover mer glukos an normala vavnader kan

man med PET se hur isotopen ansamlas i cancertumorer.

RT Radiotherapy – Stralbehandling.

SCLC Small Cell Lung Cancer – smacellig lungcancer - Den andra av

lungcancersjukdomens tva huvudtyper (knappt 15 % av alla fall).

UL Ultraljud – Undersokningsmetod dar man anvander sig av hogfre-

kventa ljudvagor for att avbilda inre organ. Ultraljud ar ocksa till

hjalp nar cellprov skall tas fran en misstankt forandring. Med ult-

raljud kontrollerar man att spetsen pa provtagningsnalen verkligen

kommer in i forandringen, se EBUS.

17

2 INLEDNING

2.6 Vardprocess och standardiserade vard-

forlopp

Den viktigaste orsaken till den generellt dali-

ga prognosen ar att flertalet fall av lungcan-

cer upptacks i sent skede. Botande behand-

ling kan dock erbjudas i tidiga skeden. Ca

15 % med tidigt tumorstadium (stadium I

och II) kan opereras, och flertalet (55-60 %)

av dessa blir botade. I ytterligare ca 15 %

med lokoregionalt begransad sjukdom (stadi-

um III) ges fulldos stralbehandling i kombi-

nation med cytostatika med ett kurativt syf-

te. Har ar dock aterfallsrisken storre, framfor

allt pa grund av mer avancerat tumorstadium,

och tumorfri langtidsoverlevnad uppnas hos

ca 15 % av behandlade patienter. Hos majo-

riteten av patienter som har spridd sjukdom

vid diagnos (stadium IV) ges cancerlakeme-

del, som kan bromsa sjukdomsforloppet och

lindra symtom. Palliativ stralbehandling kan

har ocksa vara ett behandlingsalternativ. Hos

ca 15 % av alla patienter med lungcancer,

dar daligt allmantillstand eller andra sjukdo-

mar forsvarar tumorspecifik behandling, ges

enbart palliativ vard. Omfattningen av ut-

redningen som ligger till grund for behand-

lingsbeslut varierar beroende pa behandlings-

potential. Hos patienter dar nagon form av

kurativ behandling ar tankbar gors en mer

omfattande utredning for att faststalla tumor-

stadium och funktionsstatus. En arbetsgrupp

har tagit fram ett underlag till standardiserat

vardforlopp for lungcancer som har inforts un-

der 2016. Den tid som kommer att omfattas av

det standardiserade vardforloppet inleds med

den tidpunkt da beslut om valgrundad miss-

tanke om lungcancer fattas. Detta definieras

som den tidpunkt da remiss skrivs till utre-

dande klinik, antingen efter ett rontgensvar

dar man misstanker en lungtumor, eller om

patienten uppvisar vissa symptom. Den bort-

re tidpunkten i vardforloppet ar det datum da

behandlingen inleds. Den totala tiden for det-

ta skall hogst vara 44 dagar for stralbehand-

ling och kirurgi, 40 dagar for lakemedelsbe-

handling och 30 dagar om ingen tumorspeci-

fik behandling ska ges (best supportive care).

Dessa tider kommer att foljas med hjalp av

lungcancerregistret och redovisas on-line med

mojlighet till jamforelser mellan olika varden-

heter.

2.7 Kvalitetsindikatorer och malnivaer

Svenska lungcancerregistret redovisar fle-

ra kvalitetsindikatorer. De sammanfattas dels

i denna rapport i kapitel 3.8 och dels pa inter-

net i en modul, ”koll pa laget” dar man direkt,

on-line i INCA-portalen kan fa en uppfattning

om hur den egna kliniken foljer de olika kvali-

tetsindikatorerna. Varje indikator har tre olika

malnivaer, en hog, en mellan och en lag ni-

va. Man far pa detta satt en uppfattning om

maluppfyllelsen pa kliniken i forhallande till

de olika gransnivaerna.

De kvalitetsindikatorer som redovisas ar:

� Andel patienter med PET infor kurativ

behandling (kirurgi, SBRT, kemoradio-

terapi)

� Andel patienter med NSCLC och utford

EGFR-analys

� Andel patienter med behandlingsbeslut

som diskuterats i multidisciplinar kon-

ferens

� Andel patienter med stadium I och II

och PS 0-1 som planeras for kirurgi

� Andel patienter med stadium III och PS

0-1 som planeras for kemoradioterapi

� Andel patienter med stadium IV och

PS 0-2 som planeras for kemotera-

pi/lakemedelsbehandling


2.8 PROM/PREM

2.8 PROM/PREM

Det svenska lungcancerregistret registre-

rar Patient Reported Outcome Measure

(PROM) for alla patienter som opereras. Mat-

ningen utfors med hjalp av en enkat (QlQ30)

som besvaras fore operationen samt 6 och 12

manader efter operationen. Anledningen till

att denna grupp valdes ut var att det ar en

valdefinierad grupp som opereras pa sju en-

heter i Sverige. Vidare ar livskvalitet i ett in-

ternationell perspektiv endast studerat i en

begransad omfattning for denna grupp. Det

innebar en unik mojlighet att fa ett popula-

tionsbaserat underlag for denna patientgrupp.

Inga data finns annu analyserade men en ar-

betsgrupp for att analysera dessa data ar bil-

dad.

19

3 RESULTATREDOVISNING


3.1 Om registret

3.1.1 Antal fall, tackningsgrad och tidstrender

Tackningsgraden i lungcancerregistret

jamfort med den obligatoriska cancerregistre-

ringen ar hog, totalt sett 96 %. Det finns

dock regionvisa skillnader i tackningsgraden

(Tabell 1). Dessa skillnader har uppmarksam-

mats vid redovisningar fran registret, liksom

den lagre tackningsgraden for uppfoljnings-

blanketten (Tabell 2). Det sistnamnda har

medfort att registreringsrutinerna for uppfolj-

ningen har andrats till att bli handelsestyrd

istallet for kopplad till 1-arsuppfoljning fran

och med 1 januari 2014.

Tabell 1. Antal fall och tackningsgrad i procent (%) per sjukvardsregion och diagnosar, 2002-2015.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-

OrebroSydostra Sodra Vastra Norra Totalt

Diagnosar

2002 454 (87) 640 (98) 277 (98) 522 (93) 465 (100) 257 (100) 2615 (95)

2003 609 (92) 669 (99) 309 (99) 602 (93) 518 (100) 243 (99) 2950 (96)

2004 658 (95) 683 (97) 333 (99) 693 (98) 624 (100) 266 (100) 3257 (98)

2005 627 (91) 708 (97) 376 (99) 722 (93) 634 (100) 250 (99) 3317 (96)

2006 609 (88) 688 (94) 329 (98) 627 (88) 610 (100) 293 (100) 3156 (93)

2007 672 (90) 762 (98) 333 (91) 616 (85) 569 (100) 251 (100) 3203 (93)

2008 623 (89) 761 (94) 342 (92) 639 (93) 630 (100) 311 (100) 3306 (94)

2009 774 (96) 809 (95) 341 (90) 724 (96) 645 (100) 327 (99) 3620 (96)

2010 783 (97) 833 (100) 412 (98) 781 (100) 572 (100) 306 (99) 3687 (99)

2011 803 (98) 819 (99) 362 (97) 816 (98) 635 (100) 338 (99) 3773 (99)

2012 800 (96) 774 (99) 379 (96) 796 (98) 641 (100) 311 (99) 3701 (98)

2013 772 (97) 835 (99) 382 (94) 840 (99) 627 (100) 268 (99) 3724 (98)

2014 840 (95) 830 (98) 427 (96) 746 (90) 689 (100) 314 (98) 3846 (96)

2015 861 (89) 807 (96) 399 (91) 735 (89) 708 (99) 352 (96) 3862 (93)

Totalt 9885 (93) 10618 (97) 5001 (95) 9859 (94) 8567 (99) 4087 (99) 48017 (96)

Tabell 2. Antal patienter med uppfoljningsblankett samt tackningsgrad i procent (%), per sjukvardsregion och diagno-

sar, 2005-2013.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Diagnosar

2005 109 (17) 429 (61) 316 (84) 431 (60) 270 (43) 200 (80) 1755 (53)

2006 73 (12) 393 (57) 293 (89) 449 (72) 575 (94) 265 (90) 2048 (65)

2007 43 (6) 385 (51) 284 (85) 521 (85) 563 (99) 222 (88) 2018 (63)

2008 369 (59) 592 (78) 328 (96) 615 (96) 630 (100) 300 (96) 2834 (86)

2009 375 (48) 802 (99) 318 (93) 681 (94) 644 (100) 316 (97) 3136 (87)

2010 481 (61) 829 (100) 357 (87) 746 (96) 572 (100) 300 (98) 3285 (89)

2011 660 (82) 810 (99) 314 (87) 691 (85) 633 (100) 335 (99) 3443 (91)

2012 766 (96) 754 (97) 286 (75) 686 (86) 639 (100) 301 (97) 3432 (93)

2013 703 (91) 755 (90) 283 (74) 723 (86) 622 (99) 254 (95) 3340 (90)


3.1 Om registret

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

500

1000

1500

2000

Ant

al fa

ll

MänKvinnor

Figur 3. Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR,

per kon och diagnosar, 2002-2015.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

MänKvinnor

Figur 4. Fordelning av kon for lungcancerfall registrera-

de i NLCR, per diagnosar, 2002-2015.

Sjukhuset i Arvika Lindesbergs lasarett

Visby lasarett Sjukhuset i Gävle

Skånes universitetssjukhus − Lund Karolinska universitetssjukhuset − Solna

Östersunds sjukhus Kärnsjukhuset i Skövde

Västmanlands sjukhus Västerås Helsingsborgs lasarett

Blekingesjukhuset − Karlshamn Centralsjukhuset i Karlstad

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Danderyds sjukhus

Hallands sjukhus Halmstad Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås RIKET

Universitetssjukhuset i Linköping Falu lasarett

Sunderby sjukhus Universitetssjukhuset Örebro

Länssjukhuset Ryhov Blekingesjukhuset − Karlskrona

Akademiska sjukhuset Centralsjukhuset Kristianstad

Norrlands universitetssjukhus Umeå Mälarsjukhuset

Länssjukhuset i Kalmar Lasarettet Trelleborg

Länssjukhuset i Sundsvall Norra Älvsborgs Länssjukhus

Västerviks sjukhus Höglandssjukhuset

Skånes universitetssjukhus − Malmö Lasarettet i Ystad

Centrallasarettet Växjö Södersjukhuset Ljungby lasarett

Lycksele lasarett Kungälvs sjukhus

Övriga

Procent

0 20 40 60 80 100

61383

424578

1257166299325464

51315848

78365

1041314

11432620351297310210103435319247284229129210353

6584

157163185

14786

19

Antal fall

MänKvinnor

Figur 5. Fordelning av kon for lungcancerfall registrera-

de i NLCR, per sjukhus, 2013-2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett,

Nykopings lasarett, Pitea alvdals sjukhus, Sjukhuset i Bollnas, Sjukhuset i Hudiksvall,

Sjukhuset i Torsby, Skelleftea lasarett, Solleftea sjukhus, Varbergs sjukhus, Angelholms

sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

RIKET Övriga

Östersunds sjukhus Västmanlands sjukhus Västerås

Västerviks sjukhus Visby lasarett

Universitetssjukhuset Örebro Universitetssjukhuset i Linköping

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Södersjukhuset

Sunderby sjukhus Skånes universitetssjukhus − Malmö

Skånes universitetssjukhus − Lund Sjukhuset i Gävle Sjukhuset i Arvika

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Norrlands universitetssjukhus Umeå

Norra Älvsborgs Länssjukhus Mälarsjukhuset

Länssjukhuset Ryhov Länssjukhuset i Sundsvall

Länssjukhuset i Kalmar Lycksele lasarett Ljungby lasarett

Lindesbergs lasarett Lasarettet Trelleborg

Lasarettet i Ystad Kärnsjukhuset i Skövde

Kungälvs sjukhus Karolinska universitetssjukhuset − Solna

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Höglandssjukhuset

Helsingsborgs lasarett Hallands sjukhus Halmstad

Falu lasarett Danderyds sjukhus

Centralsjukhuset Kristianstad Centralsjukhuset i Karlstad

Centrallasarettet Växjö Blekingesjukhuset − Karlskrona Blekingesjukhuset − Karlshamn


Procent

0 20 40 60 80 100

1143219

166325

6583

310620314

14297157578424

6848247353284210210229

87

13129163299

612571041

84464365351

78319315185103

51435

Antal fall

<5050−5960−6970−7980+

Figur 6. Fordelning av aldersgrupp vid diagnos for lung-

cancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,

2013-2015.





21


2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

500

1000

1500

Ant

al fa

ll

<5050−5960−6970−7980+

Figur 7. Antal fall av lungcancer registrerade i NLCR,

per aldersgrupp och diagnosar, 2002-2015.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

Pro

cent

<5050−5960−6970−7980+

Figur 8. Fordelning av aldersgrupp for lungcancerfall re-

gistrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-2015.

<40 40−49 50−59 60−69 70−79 80−89 90+

Ålder vid diagnos

Pro

cent

0

10

20

30

40MänKvinnor

Ålder Män Kvinnor Totalt<40 148 131 27940−49 496 700 119650−59 2617 3242 585960−69 7934 7997 1593170−79 9262 7723 1698580−89 4020 3334 735490+ 206 207 413Totalt 24683 23334 48017

Figur 9. Fordelning av aldersgrupp vid diagnos, per kon,

2002-2015.


3.2 Etiologi

3.1.2 Inrapporteringshastighet

0 3 6 9 12 15 18

Antal månader från diagnos

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

) in

rapp

orte

rade

till

NLC

R

Stockholm−GotlandUppsala−ÖrebroSydöstraSödraVästraNorra

Figur 10. Inrapporteringshastighet till Nationella lung-

cancerregistret (inkluderar endast fall som re-

dan ar rapporterade till registret) for fall dia-

gnostiserade 2015, per sjukvardsregion. Figu-

ren visar for givet antal manader efter diagnos

den kumulativa andelen fall som har rapporte-

rats in till registret.

3.2 Etiologi

3.2.1 Rokning

Man i Sverige har minskat sin rokning sedan

slutet av 1960-talet, medan kvinnor rokte som

mest i borjan av 1980-talet. Enligt matning-

ar fran 2014-2015 ligger konen nu dock gans-

ka lika med 11.0 % dagligrokare bland kvin-

nor och 11.6 % bland man (16 ar och ald-

re). Figur 11 illustrerar andelen rokare bland

man och kvinnor uppdelat pa aldersgrupper

ar 2014-2015. I en folkhalsopolitisk rapport

2011 gjordes en analys av tobaksbrukets ut-

veckling mellan 2004 och 2009. Den visar att

rokningen har minskat i alla grupper i samhal-

let, men att skillnaden mellan socioekonomis-

ka grupper har okat. Det finns aven regionala

skillnader i landet med lagst andel dagligro-

kare i Vasterbottens lan (8 % kvinnor, 9 %

man) och hogst i Blekinge och Sodermanland

bland kvinnor (16 %) och i Kalmar lan och

Skane bland man (13 %).

Sam

tliga

16+

år

16−

24

25−

34

35−

44

45−

54

55−

64

65−

74

75−

84

85+

Pro

cent

0

5

10

15

20

Figur 11. Andel man och kvinnor i Sverige som roker

dagligen, per aldersgrupp, 2014-2015.

Kalla: SCB, Undersokningarna av levandsforhallanden (ULF/SILC).

23


Blekingesjukhuset − Karlskrona Ljungby lasarett

Sjukhuset i Arvika Länssjukhuset Ryhov

Centralsjukhuset i Karlstad Norrlands universitetssjukhus Umeå

Akademiska sjukhuset Centrallasarettet Växjö

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Centralsjukhuset Kristianstad

Universitetssjukhuset i Linköping Hallands sjukhus Halmstad

Lasarettet Trelleborg Lasarettet i Ystad

Skånes universitetssjukhus − Malmö Kärnsjukhuset i Skövde

Östersunds sjukhus Södersjukhuset

RIKET Länssjukhuset i Sundsvall

Universitetssjukhuset Örebro Norra Älvsborgs Länssjukhus

Skånes universitetssjukhus − Lund Falu lasarett

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västmanlands sjukhus Västerås

Sunderby sjukhus Västerviks sjukhus

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Mälarsjukhuset

Länssjukhuset i Kalmar Helsingsborgs lasarett

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Lindesbergs lasarett

Sjukhuset i Gävle Övriga

Danderyds sjukhus Kungälvs sjukhus

Höglandssjukhuset Visby lasarett

Blekingesjukhuset − Karlshamn Lycksele lasarett

Procent

0 20 40 60 80 100

10376

208309246432183

1246318617365129162157290166

1211295

206307350573351838319294

65312283229463990

13421

1978

6818351

7

Antal fall

RökareF.d. rökareAldrig rökare

Figur 12. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos, per sjukhus, 2013-2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Gallivare sjukhus, Karlskoga lasarett, Nykopings lasarett, Pitea alvdals sjukhus, Sjukhuset i Bollnas, Sjukhuset i Hudiksvall, Sjukhuset i

Torsby, Skelleftea lasarett, Solleftea sjukhus, Varbergs sjukhus, Angelholms sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

Rokare = daglig rokning under minst ett ar

F.d. rokare = rokfri i mer an ett ar

Aldrig rokare = Aldrig rokt eller endast festrokt

Tabell 3. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos, per histopatologisk grupp, 2002-2015.

Rokare F.d. rokareAldrig

rokare

Uppgift

saknasTotalt

Histopatologi

Skivepitel 4755 (50) 4259 (44) 386 (4) 184 (2) 9584

Smacellig 4050 (61) 2296 (34) 179 (3) 131 (2) 6656

Adenocarcinom 8500 (40) 9201 (43) 3183 (15) 412 (2) 21296

Storcellig/lagt diff. icke-smacellig 2621 (49) 2191 (41) 411 (8) 135 (3) 5358

Adenoskvamos 180 (44) 180 (44) 41 (10) 11 (3) 412

Pleomorfa/sarkomatosa inslag 68 (43) 56 (36) 30 (19) 3 (2) 157

Carcinoid 158 (18) 322 (36) 407 (45) 12 (1) 899

Spottkorteltyp 6 (20) 12 (40) 11 (37) 1 (3) 30

Oklassificerad cancer 472 (42) 463 (41) 145 (13) 44 (4) 1124

Cytologisk/histologisk diagnos foreligger ej 990 (41) 1055 (44) 252 (11) 102 (4) 2399

Uppgift saknas 50 (49) 33 (32) 10 (10) 9 (9) 102

Totalt 21850 (46) 20068 (42) 5055 (11) 1044 (2) 48017


3.2 Etiologi

Tabell 4. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for man, per histopatologisk grupp, 2002-2015.


rokare

Uppgift

saknasTotalt

Histopatologi

Skivepitel 2929 (48) 2947 (48) 147 (2) 114 (2) 6137

Smacellig 1854 (56) 1316 (40) 74 (2) 67 (2) 3311

Adenocarcinom 3782 (38) 4825 (49) 1033 (10) 202 (2) 9842


Adenoskvamos 99 (42) 111 (47) 17 (7) 7 (3) 234


Carcinoid 61 (19) 118 (37) 133 (42) 5 (2) 317

Spottkorteltyp 2 (17) 6 (50) 3 (25) 1 (8) 12



Uppgift saknas 24 (39) 30 (48) 3 (5) 5 (8) 62

Totalt 10863 (44) 11584 (47) 1705 (7) 531 (2) 24683

Tabell 5. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for kvinnor, per histopatologisk grupp, 2002-2015.


rokare

Uppgift

saknasTotalt

Histopatologi

Skivepitel 1826 (53) 1312 (38) 239 (7) 70 (2) 3447

Smacellig 2196 (66) 980 (29) 105 (3) 64 (2) 3345

Adenocarcinom 4718 (41) 4376 (38) 2150 (19) 210 (2) 11454


Adenoskvamos 81 (46) 69 (39) 24 (13) 4 (2) 178


Carcinoid 97 (17) 204 (35) 274 (47) 7 (1) 582

Spottkorteltyp 4 (22) 6 (33) 8 (44) 0 (0) 18



Uppgift saknas 26 (65) 3 (8) 7 (18) 4 (10) 40

Totalt 10987 (47) 8484 (36) 3350 (14) 513 (2) 23334

Tabell 6. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for man, per aldersgrupp, 2002-2015.


rokare

Uppgift

saknasTotalt

Alder vid diagnos

<40 29 (20) 16 (11) 99 (67) 4 (3) 148

40-49 270 (54) 94 (19) 122 (25) 10 (2) 496

50-59 1688 (65) 688 (26) 189 (7) 52 (2) 2617

60-69 4233 (53) 3173 (40) 374 (5) 154 (2) 7934

70-79 3628 (39) 4943 (53) 515 (6) 176 (2) 9262

80-89 988 (25) 2532 (63) 377 (9) 123 (3) 4020

90+ 27 (13) 138 (67) 29 (14) 12 (6) 206

Totalt 10863 (44) 11584 (47) 1705 (7) 531 (2) 24683

Tabell 7. Fordelning av rokningsstatus vid diagnos for kvinnor, per aldersgrupp, 2002-2015.


rokare

Uppgift

saknasTotalt

Alder vid diagnos

<40 31 (24) 19 (15) 80 (61) 1 (1) 131

40-49 394 (56) 132 (19) 160 (23) 14 (2) 700

50-59 2042 (63) 817 (25) 318 (10) 65 (2) 3242

60-69 4335 (54) 2829 (35) 713 (9) 120 (2) 7997

70-79 3254 (42) 3225 (42) 1079 (14) 165 (2) 7723

80-89 908 (27) 1399 (42) 902 (27) 125 (4) 3334

90+ 23 (11) 63 (30) 98 (47) 23 (11) 207

Totalt 10987 (47) 8484 (36) 3350 (14) 513 (2) 23334

25


2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

100

200

300

Ant

al fa

ll

MänKvinnor

Figur 13. Antal aldrig-rokare bland fall av lungcancer

registrerade i NLCR, per kon och diagnosar,

2002-2015.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

5

10

15

20

Pro

cent

MänKvinnor

Figur 14. Andel aldrig-rokare bland fall av lungcancer

registrerade i NLCR, per kon och diagnosar,

2002-2015.

3.3 Utredning/diagnostik

Symtom som hosta, smarta eller andfadd-

het bor gora att man uppsoker sin lakare for

en bedomning. Forutom klinisk undersokning

hos lakare, inte sallan distriktslakare, gors pa

de flesta patienter en lungrontgen. Om den-

na visar att man har en forandring i lungan

brukar nasta led i utredningen vara undersok-

ning av brostkorgen med datortomografi, CT

thorax. Denna undersokning ger oftast mer

detaljerad information an vanlig lungrontgen

och bor aven omfatta ovre delen av buken for

att man ska se om spridning till lever och/eller

binjurar skett. Data fran det Nationella lung-

cancerregistret visar att undersokning med

datortomografi har okat under de senaste 10

aren. Ar 2002 undersoktes cirka 90 % av pa-

tienterna med denna metodik, men ar 2010

genomgick nastintill alla patienter (mer an 95

%) CT thorax. Pa ca 90 % av patienterna

utfordes aven undersokning av ovre delen av

buken (Figur 15).

Om lakaren efter undersokningen misstanker

att man har lungcancer bor man fa en remiss

till narmaste utredande klinik, oftast lungkli-

nik. Nar lungkliniken eller utredande medi-

cinklinik har fatt remissen brukar patienten

kallas for fortsatt utredning for att sakerstal-

la vilken sorts cancer som patienten har. En

av dessa undersokningar ar bronkoskopi. Den

innebar att lakaren for ner ett bojligt ror, ett

bronkoskop, i luftroren. Bronkoskopet over-

for bilder till en bildskarm sa att lakaren kan

studera luftroren och se om det finns nagon

tumor. Lakaren kan ocksa ta prover genom

bronkoskopet. Dessa vavnadsprover (biopsi-

er) eller cellprover undersoks mikroskopiskt,

och man kan da faststalla typen av cancer,

vilket har stor betydelse for valet av behand-

ling. Med bronkoskopi ar det svart att fa bra

vavnadsprover fran tumorer perifert i lungan,

och darfor har andelen bronkoskopier mins-

kat i Sverige (Figur 15) och andra metoder

tillkommit som komplement.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

BronkoskopiEBUSCT thoraxMediastinoskopiUL/CT övre bukTransthorakal biopsiPETAnnat

Figur 15. Grund for klinisk stadieindelning (utover klinisk

undersokning + rontgen) for lungcancerfall re-

gistrerade i NLCR, per diagnosar, 2002-2015.



En annan metod for att ta prover fran

tumorer ar transthorakal biopsi (rontgenledd

punktion genom brostkorgsvaggen in i lung-

an). Med denna metod far man tillgang till

en hel tumorbit, och kan da gora ett flertal

undersokningar for att karakterisera tumoren.

Andelen patienter som genomgar denna un-

dersokning har okat (Figur 15) men spridning-

en mellan lanen ar stor (Figur 16). Vid flera

sjukhus har mer an 90 % histologisk diagnos,

medan siffran for for andra sjukhus kan va-

ra lagre an 20 % (Figur 17). Med den snabba

utvecklingen inom patologin och immunhisto-

kemin ges stora mojligheter att med ytterliga-

re vavnadsprover precisera tumortypen, vilket

innebar att tillgang till tumormaterial for oli-

ka undersokningar blir alltmer betydelsefullt.

Flera nya lakemedel paverkar olika cellulara

forandringar hos tumorcellerna, och for att

finna lampliga patienter for mer malstyrd be-

handling blir det allt viktigare att i detalj ka-

rakterisera tumoren. I ett internationellt per-

spektiv ar vi i Sverige bra pa att fa en klar di-

agnos, endast cirka 5 % av patienterna saknar

histopatologisk eller cytologisk diagnos (Figur

18).

Sjukhuset i Arvika Kungälvs sjukhus

Södersjukhuset Höglandssjukhuset

Universitetssjukhuset i Linköping Blekingesjukhuset − Karlshamn

Lycksele lasarett Länssjukhuset Ryhov

Skånes universitetssjukhus − Lund Västerviks sjukhus

Skånes universitetssjukhus − Malmö Kärnsjukhuset i Skövde

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Sahlgrenska Universitetssjukhuset Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

Övriga Centrallasarettet Växjö

Lasarettet Trelleborg Norrlands universitetssjukhus Umeå

Helsingsborgs lasarett Blekingesjukhuset − Karlskrona

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Visby lasarett

Lasarettet i Ystad RIKET

Ljungby lasarett Norra Älvsborgs Länssjukhus Centralsjukhuset Kristianstad

Mälarsjukhuset Centralsjukhuset i Karlstad

Universitetssjukhuset Örebro Akademiska sjukhuset

Sunderby sjukhus Falu lasarett

Länssjukhuset i Kalmar Östersunds sjukhus

Hallands sjukhus Halmstad Länssjukhuset i Sundsvall

Västmanlands sjukhus Västerås Danderyds sjukhus

Sjukhuset i Gävle Lindesbergs lasarett

Procent

0 20 40 60 80 100

66

1484

62051

8210578

65157299

1041848314

19185129247464103

125783

16311432

7353319284315310435297351229166365210325

78424

13

Antal fall

Figur 16. Andel patienter dar transthorakal biopsi ut-

gjort grund for klinisk stadieindelning, per

sjukhus, 2013-2015.





Sjukhuset i Arvika Centrallasarettet Växjö

Södersjukhuset Lycksele lasarett

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Kungälvs sjukhus

Centralsjukhuset i Karlstad Norrlands universitetssjukhus Umeå

Blekingesjukhuset − Karlskrona Skånes universitetssjukhus − Malmö

Lasarettet Trelleborg Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Kärnsjukhuset i Skövde

Centralsjukhuset Kristianstad Länssjukhuset Ryhov

Lasarettet i Ystad Helsingsborgs lasarett

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Övriga RIKET

Visby lasarett Ljungby lasarett

Universitetssjukhuset i Linköping Skånes universitetssjukhus − Lund

Hallands sjukhus Halmstad Blekingesjukhuset − Karlshamn

Akademiska sjukhuset Västerviks sjukhus

Lindesbergs lasarett Höglandssjukhuset

Norra Älvsborgs Länssjukhus Länssjukhuset i Kalmar

Universitetssjukhuset Örebro Östersunds sjukhus

Västmanlands sjukhus Västerås Länssjukhuset i Sundsvall

Falu lasarett Sjukhuset i Gävle Sunderby sjukhus

Danderyds sjukhus Mälarsjukhuset

Procent

0 20 40 60 80 100

6185

148

12566

315247103157129314

1041299319210163464846

1911428

837

620578365

51435

651384

353229310166325210351424296

78284

Antal fall

PADCytologiKlinisk undersökning

Figur 17. Fordelning av grund for diagnos for lungcan-

cerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2013-

2015.





2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

Klinisk undersökningCytologiPADUppgift saknas

Figur 18. Fordelning av grund for diagnos for lungcan-

cerfall registrerade i NLCR, per diagnosar,

2002-2015.

27


De nya lakemedelssubstanserna har med-

fort att molekylara tester kan goras pa vav-

nadsmaterialet i diagnostiskt syfte for att av-

gora om patienten ar lamplig for mer malstyrd

behandling. Ett av dessa tester ar EGFR (epi-

dermal growth factor receptor) mutationstest.

Detta gors i riket pa knappt 60 % av patien-

terna, men med en mycket stor spridning –

fran 0 % till 80 % av patienterna (Figur 19).

Aven for den delmangd av patienterna, dar

man ofta ar ense om att det kan vara aktu-

ellt med malstyrd behandling, ar spridningen

stor, fran knappt 60 % till upp drygt 90 %

(Figur 20).

Södersjukhuset

Blekingesjukhuset − Karlshamn

Höglandssjukhuset

Danderyds sjukhus

Länssjukhuset Ryhov

Länssjukhuset i Sundsvall

Karolinska universitetssjukhuset − Solna

Norrlands universitetssjukhus Umeå

Centralsjukhuset Kristianstad

Universitetssjukhuset i Linköping

Norra Älvsborgs Länssjukhus

Hallands sjukhus Halmstad

Helsingsborgs lasarett

Falu lasarett

RIKET

Sunderby sjukhus

Centrallasarettet Växjö

Lasarettet i Ystad

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Sjukhuset i Gävle

Blekingesjukhuset − Karlskrona

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Centralsjukhuset i Karlstad

Mälarsjukhuset

Skånes universitetssjukhus − Lund

Västerviks sjukhus


Övriga

Västmanlands sjukhus Västerås

Visby lasarett

Universitetssjukhuset Örebro

Länssjukhuset i Kalmar

Kärnsjukhuset i Skövde

Lasarettet Trelleborg

Östersunds sjukhus

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

Procent

0 20 40 60 80 100

5

11

32

40

46

71

328

63

69

176

90

107

121

108

2852

79

45

40

280

91

17

227

78

48

163

10

100

11

92

16

82

30

57

24

43

52

Antal fall

Figur 19. Andel patienter med icke-smacellig lungcancer

(NSCLC) dar ett epidermal growth factor re-

ceptor (EGFR) mutationstest har genomforts,

per sjukhus, 2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Kungalvs sjukhus, Lindesbergs

lasarett, Ljungby lasarett, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Skelleftea lasarett) har

grupperats till ”Ovriga”.






Sjukhuset i Gävle

RIKET


Övriga





Sunderby sjukhus





Procent

0 20 40 60 80 100

29

8

9

30

17

5

243

6

46

8

10

17

9

8

8

17

8

8

Antal fall

Figur 20. Andel aldrig-rokare med adenocarcinom och

WHO performance status 0-2 dar ett epider-

mal growth factor receptor (EGFR) mutations-

test har genomforts, per sjukhus, 2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn,

Blekingesjukhuset - Karlskrona, Centrallasarettet Vaxjo, Centralsjukhuset i Karlstad,

Centralsjukhuset Kristianstad, Danderyds sjukhus, Falu lasarett, Hoglandssjukhuset,

Lasarettet i Ystad, Lasarettet Trelleborg, Lanssjukhuset i Kalmar, Lanssjukhuset i

Sundsvall, Malarsjukhuset, Universitetssjukhuset Orebro, Visby lasarett, Vasterviks

sjukhus, Ostersunds sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.




Övriga

Visby lasarett


Danderyds sjukhus



Sjukhuset i Gävle




Höglandssjukhuset



Sunderby sjukhus


RIKET

Lasarettet i Ystad




Falu lasarett





Mälarsjukhuset


Östersunds sjukhus


Procent

0 20 40 60 80 100

20

33

8

12

9

24

15

20

46

33

23

16

108

12

16

13

32

105

969

10

31

37

16

40

33

43

75

29

10

24

17

59

Antal fall

Figur 21. Andel patienter med stadium IV icke-smacellig

lungcancer (NSCLC), exklusive skivepitel, och

WHO performance status 0-2 dar ett epider-

mal growth factor receptor (EGFR) mutations-

test har genomforts, per sjukhus, 2015.


Lasarettet Trelleborg, Lindesbergs lasarett, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika,

Vasterviks sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.



Hos vissa lungcancerpatienter kan tumo-

rer eller forstorade lymfkortlar sitta centralt

inom brostkorgen och darfor vara svara att ta

prov fran. Endobronkiellt ultraljud (EBUS)

ar en relativt ny metod som anvands for att

diagnostisera centrala lungforandringar och

misstankt tumorengagerade lymfkortlar. Me-

toden innebar att man via ett flexibelt bron-

koskop for ner ett smalt matinstrument, en

sa kallad ultraljudsprob. Nar forandringen

har lokaliserats kan man med hjalp av nalar

genomfora provtagningen. Denna undersok-

ningsmetod har okat over aren (fig 15)

29


3.3.1 Tumorkarakteristika vid diagnos

I de nationella riktlinjerna for lungcan-

cer prioriteras undersokning med PET/CT

(dvs positronemissionstomografi i kombina-

tion med datortomografi) hogt, och andelen

patienter som genomgar sadan undersokning

har okat kraftigt sedan 2008 (Figur 15). Den-

na undersokning hjalper ofta lakaren att gora

en battre och sakrare stadieindelning, vilket

sannolikt ar en av forklaringarna till att sta-

dium IV okar och att stadium IIIB minskat

under 2002-2015 (Figur 22 och 23). Den plots-

liga och kraftiga minskningen av stadium II-

IB respektive okningen av stadium IV ar 2010

beror med storsta sannolikhet pa att stadie-

indelningen andrades detta ar. Forandringen

bestod framfor allt av att patienter med po-

sitiv pleuravatska, som tidigare hade klassi-

ficerades som stadium IIIB, da borjade klas-

sificeras som stadium IV. Hos patienter med

NSCLC ar drygt 50 % av patienterna i sta-

dium IV nar diagnosen stalls, dvs de har da

en spridd sjukdom (Figur 22). For SCLC ar

motsvarande siffra drygt 70 % (Figur 23). Sta-

diefordelningen ar generellt mycket lika over

landet, men andelen patienter i stadium IA-

IB varierar fran mycket laga varden upp till 20

% (Figur 24). Konsfordelningen for olika sta-

dier av lungcancer nar diagnosen stalls ar nu-

mera utjamnad, bade totalt (Figur 25), men

aven uppdelat pa icke-smacellig lungcancer,

NSCLC (Figur 26), och smacellig lungcancer,

SCLC (Figur 27).

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

20

40

60

Pro

cent

IAIBIIAIIBIIIAIIIBIV

Figur 22. Fordelning av stadium vid diagnos for NSCLC,

per diagnosar, 2002-2015.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

20

40

60

80

Pro

cent


Figur 23. Fordelning av stadium vid diagnos for SCLC,


Lycksele lasarett Kungälvs sjukhus

Visby lasarett Södersjukhuset

Lindesbergs lasarett Höglandssjukhuset

Blekingesjukhuset − Karlshamn Västerviks sjukhus

Övriga Blekingesjukhuset − Karlskrona

Danderyds sjukhus Hallands sjukhus Halmstad

Falu lasarett Kärnsjukhuset i Skövde Länssjukhuset i Kalmar

Länssjukhuset Ryhov Centralsjukhuset Kristianstad

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Östersunds sjukhus

Skånes universitetssjukhus − Malmö Norrlands universitetssjukhus Umeå

Norra Älvsborgs Länssjukhus Sunderby sjukhus Sjukhuset i Gävle Sjukhuset i Arvika

Centralsjukhuset i Karlstad Helsingsborgs lasarett Centrallasarettet Växjö

RIKET Mälarsjukhuset

Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Västmanlands sjukhus Västerås

Universitetssjukhuset Örebro Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lasarettet i Ystad Karolinska universitetssjukhuset − Solna

Lasarettet Trelleborg Skånes universitetssjukhus − Lund

Akademiska sjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping

Länssjukhuset i Sundsvall Ljungby lasarett

Procent

0 20 40 60 80 100

86

83131282516517

10276

356351297229206315314165157238353276422

6314450182

11328283

1032324308847163

1252127577435619209

6

Antal fall

IIIIIIIV

Figur 24. Fordelning av stadium vid diagnos for lungcan-

cerfall registrerade i NLCR, per sjukhus, 2013-

2015.


Nykopings lasarett, Pitea alvdals sjukhus, Sjukhuset i Hudiksvall, Sjukhuset i Torsby,

Skelleftea lasarett, Solleftea sjukhus, Varbergs sjukhus, Angelholms sjukhus) har




IA IB IIA IIB IIIA IIIB IV Saknas

Stadium vid diagnos

Pro

cent

0

10

20

30

40

50MänKvinnor

Stadium Män Kvinnor TotaltIA 2034 2815 4849IB 1868 1664 3532IIA 486 452 938IIB 917 777 1694IIIA 2199 2033 4232IIIB 4195 3520 7715IV 12471 11658 24129Saknas 513 415 928Totalt 24683 23334 48017

Figur 25. Fordelning av stadium vid diagnos, per kon,

2002-2015.


Stadium vid diagnos

Pro

cent

0

10

20

30

40

50MänKvinnor


Figur 26. Fordelning av stadium vid diagnos for NSCLC,

per kon, 2002-2015.


Stadium vid diagnos

Pro

cent

0

10

20

30

40

50

60

70MänKvinnor


Figur 27. Fordelning av stadium vid diagnos for SCLC,

per kon, 2002-2015.

Den vavnadstyp som fas fram via den

histologiska/cytologiska undersokningen av

tumoren har stor betydelse for vilken behand-

ling som kan bli aktuell. Tabell 8 och 9, samt

figur 28, visar fordelningen mellan olika histo-

patologiska grupper. Siffrorna ar likartade,

men om PAD (patologisk anatomisk diagnos)

fran vavnadsprover finns ar andelen SCLC 4

% hogre an vid cytologisk diagnos, som stalls

med hjalp av cellprover. I landet som helhet

skiljer sig fordelningen mellan de stora hu-

vudgrupperna mycket litet. Andelen SCLC

ar 10-20 %, medan den andel som varken ar

SCLC eller NSCLC ar storre pa vissa sjukhus

(Figur 29). Andelen skivepitelcancer ar storre

hos man an hos kvinnor, medan andelen ade-

nocarcinom ar storre hos kvinnor (Tabell 8).

Den storsta forandring som skett under de

senaste artiondena ar att andelen adenocar-

cinom stadigt okat och nu narmar sig 50 %

av de histopatologiska grupperna (Figur 28).

Samtidigt har andelen skivepitelcancer mins-

kat. Andelen smacellig cancer har varit rela-

tivt konstant. En intressant iakttagelse ar att

respektive andel av de olika histopatologiska

typerna varierar stort mellan olika sjukhus i

landet. Andelen adenocarcinom varierar t ex

fran 20 % anda upp till drygt 60 % (Figur

30).

31


Tabell 8. Fordelning av histopatologisk grupp, per kon, 2002-2015.

Man Kvinnor Totalt

Histopatologi

Skivepitel 6137 (25) 3447 (15) 9584 (20)

Smacellig 3311 (13) 3345 (14) 6656 (14)

Adenocarcinom 9842 (40) 11454 (49) 21296 (44)

Storcellig/lagt diff. icke-smacellig 2911 (12) 2447 (10) 5358 (11)

Adenoskvamos 234 (1) 178 (1) 412 (1)

Pleomorfa/sarkomatosa inslag 82 (0) 75 (0) 157 (0)

Carcinoid 317 (1) 582 (2) 899 (2)

Spottkorteltyp 12 (0) 18 (0) 30 (0)

Oklassificerad cancer 612 (2) 512 (2) 1124 (2)

Cytologisk/histologisk diagnos foreligger ej 1163 (5) 1236 (5) 2399 (5)

Uppgift saknas 62 (0) 40 (0) 102 (0)

Totalt 24683 (100) 23334 (100) 48017 (100)

Tabell 9. Fordelning av histopatologisk grupp, per grund for diagnos, 2002-2015.

Klinisk un-

dersokningCytologi PAD

Uppgift

saknasTotalt

Histopatologi

Skivepitel 8 (0) 3094 (19) 6446 (22) 36 (23) 9584 (20)

Smacellig 10 (0) 2015 (12) 4613 (16) 18 (11) 6656 (14)

Adenocarcinom 7 (0) 7776 (47) 13454 (46) 59 (38) 21296 (44)

Storcellig/lagt diff. icke-smacellig 6 (0) 2677 (16) 2654 (9) 21 (13) 5358 (11)

Adenoskvamos 0 (0) 56 (0) 356 (1) 0 (0) 412 (1)

Pleomorfa/sarkomatosa inslag 0 (0) 29 (0) 127 (0) 1 (1) 157 (0)

Carcinoid 5 (0) 93 (1) 797 (3) 4 (3) 899 (2)

Spottkorteltyp 0 (0) 4 (0) 26 (0) 0 (0) 30 (0)

Oklassificerad cancer 20 (1) 629 (4) 469 (2) 6 (4) 1124 (2)

Cytologisk/histologisk diagnos foreligger ej 2253 (97) 62 (0) 82 (0) 2 (1) 2399 (5)

Uppgift saknas 3 (0) 36 (0) 53 (0) 10 (6) 102 (0)

Totalt 2312 (100) 16471 (100) 29077 (100) 157 (100) 48017 (100)

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Pro

cent

AdenocarcinomSkivepitelSmåcelligStorcelligCyto/hist finns ejAnnan

Figur 28. Fordelning av histopatologisk grupp for lung-

cancerfall registrerade i NLCR, per diagnosar,

2002-2015.

Kungälvs sjukhus Sjukhuset i Arvika

Ljungby lasarett Lycksele lasarett

Lasarettet i Ystad Övriga

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Centrallasarettet Växjö

Lasarettet Trelleborg Blekingesjukhuset − Karlshamn

Visby lasarett Akademiska sjukhuset

Kärnsjukhuset i Skövde Centralsjukhuset Kristianstad

Helsingsborgs lasarett Östersunds sjukhus

Sjukhuset i Gävle Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Länssjukhuset Ryhov Västerviks sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Södersjukhuset

Universitetssjukhuset Örebro RIKET

Falu lasarett Skånes universitetssjukhus − Lund

Mälarsjukhuset Norra Älvsborgs Länssjukhus

Karolinska universitetssjukhuset − Solna Sunderby sjukhus

Blekingesjukhuset − Karlskrona Hallands sjukhus Halmstad

Länssjukhuset i Sundsvall Höglandssjukhuset Danderyds sjukhus

Norrlands universitetssjukhus Umeå Universitetssjukhuset i Linköping

Länssjukhuset i Kalmar Lindesbergs lasarett

Västmanlands sjukhus Västerås Centralsjukhuset i Karlstad

Skånes universitetssjukhus − Malmö

Procent

0 20 40 60 80 100

5678

16319

314185129

5183

435299319464166424

1041210

65847

14310

11428351578284353

1257296103365210

8478

247620229

13325314157

Antal fall

NSCLCSCLCAnnan

Figur 29. Fordelning av cancertyp for lungcancerfall re-

gistrerade i NLCR, per sjukhus, 2013-2015.







Sjukhuset i Arvika Södersjukhuset

Lycksele lasarett Lasarettet Trelleborg

Skånes universitetssjukhus − Malmö Blekingesjukhuset − Karlshamn

Västerviks sjukhus Kungälvs sjukhus

Centralsjukhuset Kristianstad Blekingesjukhuset − Karlskrona

Kärnsjukhuset i Skövde Ljungby lasarett

Sjukhuset i Gävle Länssjukhuset i Kalmar

Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås Helsingsborgs lasarett

Visby lasarett Höglandssjukhuset

Skånes universitetssjukhus − Lund Falu lasarett


Mälarsjukhuset Sunderby sjukhus

Länssjukhuset i Sundsvall Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Länssjukhuset Ryhov Östersunds sjukhus

RIKET Universitetssjukhuset Örebro

Centrallasarettet Växjö Västmanlands sjukhus Västerås

Lindesbergs lasarett Hallands sjukhus Halmstad

Norrlands universitetssjukhus Umeå Norra Älvsborgs Länssjukhus

Akademiska sjukhuset Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Universitetssjukhuset i Linköping Karolinska universitetssjukhuset − Solna

Danderyds sjukhus Centralsjukhuset i Karlstad

Procent

0 20 40 60 80 100

614

8129157

5165

5319103299

7424229314464

8384

578351163

19284296210847210166

11428310185325

13365247353435

1041620

125778

314

Antal fall

AdenocarcinomSkivepitelSmåcelligStorcelligCyto/hist finns ejAnnan

Figur 30. Fordelning av histopatologisk grupp for lung-

cancerfall registrerade i NLCR, per sjukhus,

2013-2015.





Forutom lungcancerns stadium och histo-

patologiska typ har patientens allmantillstand

betydelse for vilken behandling som ska val-

jas. Ett satt att mata allmantillstandet ar

gradering enligt WHO performance status

(WHO 0-4) dar WHO 0 ar individer som kan-

ner sig friska. Performance status praglas av

patientens tumorstadium, men trots spridd

cancersjukdom (stadium 4) ar ungefar 70 %

av patienterna i riket WHO 0-2 (Figur 31, Ta-

bell 10 och 11). Den geografiska spridningen

ar dock stor, andelen patienter med WHO 0-

2 varierar mellan olika sjukhus och pa vissa

sjukhus ar den andelen drygt 90%. (Figur 31).

Performance status WHO 0-2 brukar i allman-

het innebara att patienterna har mojlighet att

erhalla cytostatikabehandling.

Södersjukhuset Sjukhuset i Arvika

Lycksele lasarett Blekingesjukhuset − Karlshamn

Lindesbergs lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

Centralsjukhuset Kristianstad Länssjukhuset Ryhov

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Höglandssjukhuset Västerviks sjukhus

Kärnsjukhuset i Skövde Norra Älvsborgs Länssjukhus

Falu lasarett Norrlands universitetssjukhus Umeå

Universitetssjukhuset Örebro Helsingsborgs lasarett

Centralsjukhuset i Karlstad Mälarsjukhuset

Länssjukhuset i Sundsvall Visby lasarett

Universitetssjukhuset i Linköping Skånes universitetssjukhus − Malmö

Akademiska sjukhuset Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus Sjukhuset i Gävle

Danderyds sjukhus Västmanlands sjukhus Västerås Blekingesjukhuset − Karlskrona

Lasarettet Trelleborg RIKET

Skånes universitetssjukhus − Lund Hallands sjukhus Halmstad

Ljungby lasarett Länssjukhuset i Kalmar


Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge Centrallasarettet Växjö


Procent

0 20 40 60 80 100

966

5012

302308201818

7863

290345348241297459297278188

80604151427163268416

54317101121

11002554348

7220150

161005

1771227

Antal fall

WHO 0WHO 1WHO 2WHO 3WHO 4

Figur 31. Fordelning av WHO performance status for

lungcancerfall registrerade i NLCR, per sjuk-

hus, 2013-2015.


Kungalvs sjukhus, Nykopings lasarett, Pitea alvdals sjukhus, Sjukhuset i Bollnas,

Sjukhuset i Hudiksvall, Sjukhuset i Torsby, Skelleftea lasarett, Varbergs sjukhus) har


33


Tabell 10. Fordelning av WHO performance status for NSCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2015.

WHO 0 WHO 1 WHO 2 WHO 3 WHO 4Uppgift

saknasTotalt

Stadium

IA 1901 (50) 1447 (38) 304 (8) 65 (2) 11 (0) 46 (1) 3774

IB 1083 (35) 1366 (45) 393 (13) 112 (4) 40 (1) 70 (2) 3064

IIA 310 (39) 337 (42) 101 (13) 32 (4) 3 (0) 16 (2) 799

IIB 379 (26) 666 (45) 252 (17) 113 (8) 29 (2) 44 (3) 1483

IIIA 921 (26) 1562 (45) 630 (18) 251 (7) 60 (2) 70 (2) 3494

IIIB 1007 (17) 2422 (40) 1392 (23) 736 (12) 259 (4) 197 (3) 6013

IV 2282 (12) 6342 (34) 4770 (26) 3271 (18) 1208 (6) 798 (4) 18671

Uppgift saknas 78 (12) 117 (18) 127 (20) 113 (18) 60 (9) 138 (22) 633

Totalt 7961 (21) 14259 (38) 7969 (21) 4693 (12) 1670 (4) 1379 (4) 37931

Tabell 11. Fordelning av WHO performance status for SCLC, per stadium vid diagnos, 2002-2015.

WHO 0 WHO 1 WHO 2 WHO 3 WHO 4Uppgift

saknasTotalt

Stadium

IA 44 (44) 36 (36) 15 (15) 2 (2) 0 (0) 2 (2) 99

IB 29 (27) 39 (37) 25 (24) 9 (8) 0 (0) 4 (4) 106

IIA 19 (35) 22 (40) 9 (16) 4 (7) 1 (2) 0 (0) 55

IIB 14 (16) 46 (51) 18 (20) 6 (7) 3 (3) 3 (3) 90

IIIA 126 (24) 246 (47) 101 (19) 39 (7) 4 (1) 8 (2) 524

IIIB 206 (15) 564 (40) 365 (26) 164 (12) 58 (4) 42 (3) 1399

IV 385 (9) 1254 (30) 1214 (29) 834 (20) 324 (8) 233 (5) 4244

Uppgift saknas 15 (11) 40 (29) 27 (19) 24 (17) 9 (6) 24 (17) 139

Totalt 838 (13) 2247 (34) 1774 (27) 1082 (16) 399 (6) 316 (5) 6656


3.4 Behandling

3.4 Behandling

Den tumoraktiva behandlingen av lung-

cancer kan grovt delas in enligt foljande: Lo-

kaliserad sjukdom, dvs icke spridd cancer som

ar begransad till en liten del av lungan, be-

handlas med kurativt syftande kirurgi eller

stralbehandling. Lokalt avancerad sjukdom,

som engagerar en storre del av lungan, be-

handlas med en kombination av kurativt syf-

tande stralbehandling och cytostatika. Gene-

raliserad sjukdom, dvs lungcancer som spridit

sig och bildat metastaser, behandlas med cy-

tostatika och/eller stralbehandling med pal-

liativt (lindrande) syfte. Alla patienter ska

dessutom fa basta symtomlindrande behand-

ling, och for en liten del av patienterna ar

detta den enda terapi som kan erbjudas. En

tydlig tendens under det senaste artiondet ar

att alltfler kan erbjudas en tumoraktiv be-

handling. Det kan till stor del forklaras av

att det har utvecklats nya tumorspecifika la-

kemedel som har battre effekt men samtidigt

lindrigare biverkningar. Aven okad kunskap

om hur man hanterar behandlingsorsakade

komplikationer har bidragit. Idag far cirka 90

% av patienterna nagon form av tumoraktiv

behandling. Denna siffra kan och ska inte bli

100 %, eftersom en del av patienterna inte

har ett allmantillstand som tillater sadan be-

handling. En viktig variabel som beskriver

detta ar patientens performance status enligt

WHO. Denna gradering av allmantillstandet

ar ocksa ar en viktig bakgrundsvariabel som i

vissa fall kan forklara skillnader i behandling-

en inom olika delar av landet.

Diagnosen ar inte alltid helt faststalld in-

nan behandlingen inleds (Tabell 12). Detta ar

vanligast vid kirurgi; 43 % av patienterna har

inte sakerstalld histopatologisk diagnos vid

ingreppet. Detta kan forklaras med att det

ar det kirurgiska ingreppet som aven blir det

diagnostiska i de fall dar man har en mycket

stark misstanke om cancer men de tidigare

utforda undersokningarna inte kan verifiera

diagnosen. Detsamma galler for sma perifera

forandringar, da man ofta avstar fran dia-

gnostiska forsok eftersom man bedomer att

kirurgi bor goras oavsett resultat av ett di-

agnostiskt ingrepp. Utifran registerdata har

vi ingen kunskap om behandlingsresultatet

vid kirurgi paverkas av om diagnosen ar fast-

stalld innan det kirurgiska ingreppet. Det vore

onskvart att undersoka detta, men en svarig-

het ar att man da ocksa maste ta hansyn till

utfallet for patienter som opereras men dar

nagon cancerdiagnos inte kan faststallas, och

dessa patienter registreras inte i Lungcancer-

registret. Det ar mojligt att man kan fa en

viss uppfattning om detta genom att lanka

lungcancerregistret med Thor (det nationella

thoraxkirurgiska registret).

Nar man valjer att avsta fran aktiv tumor-

behandling, liksom nar man enbart planerar

att ge stralbehandling av en metastas, ar det

rimligt att behandling kan starta utan att

man har en faststalld diagnos. Det ar mer

svarforklarat hur man kan inleda cytostatika-

behandling och till och med cytostatika i kom-

bination med stralbehandling utan att forst

ha faststallt atminstone att det ar en cancer.

Helst bor ocksa tumortypen vara faststalld,

eftersom val av preparat vid cytostatikabe-

handlingen till stor del styrs av tumortypen.

Enligt registerdata ar detta okant i cirka 3 %

av fallen. Nyligen (sept 2016) blev en valide-

ring av lungcancerregistret fardig. Da vi nu

kan analysera data fran valideringen kommer

vi forhoppningsvis fa veta om detta ar resul-

tatet av en systematisk felregistrering eller

om det faktiskt forhaller sig pa detta satt.

Om det senare ar fallet maste data brytas

ner pa enheter for att se om detta ar nagot

som skiljer sig t ex mellan stora respektive

sma enheter eller om det finns en geografisk

skillnad som maste atgardas med diagnostiska

utbildningsinsatser.

Av de patienter som diagnostiseras med icke-

smacellig lungcancer och som bedoms aktuella

for aktiv behandling planeras 19 % for kirur-

gi, 54 % for cytostatikabehandling och 23 %

for stralbehandling. Av de som har smacel-

lig lungcancer far 85 % cytostatikabehandling

och 23 % stralbehandling, medan endast nag-

ra fa procent genomgar kirurgi. I dessa fall

har troligtvis diagnosen faststallts efter in-

greppet (Tabell 14). Det ska dock framhallas

35


att dessa data galler for planerad behandling

och inte for given behandling. Det ar framfor

allt tva orsaker till att data for given behand-

ling inte redovisas. Dels ar tackningsgraden

for uppfoljningsblanketten mycket varierande

mellan olika sjukhus och regioner (Tabell 2).

Dels redovisar uppfoljningsblanketten bara

vilken behandlingstyp som man borjar med

samt vilka behandlingsmodaliteter som se-

dan ges, men inte nagon ordning for dessa

(med undantag av ordningen for cytostatika-

behandlingar). Nagra datum for in- och utsat-

tande av behandling eller for tumorprogress

redovisas inte, varfor behandlingseffekter blir

nast intill omojliga att utvardera. Under 2013

gjordes ett omfattande arbete for att forandra

uppfoljningsblanketten sa att den ska kunna

anvandas for att folja upp effekter av olika ty-

per av behandling som satts in i olika skeden

av tumorsjukdomen (inklusive in- och utsatt-

ningsdatum samt datum for progress for varje

given behandling). Pa sa satt kan registret

hjalpa oss att faststalla om nya behandlings-

principer ger de effekter som man onskar. Var

forhoppning ar ocksa att den nya blanketten

ska oka intresset for att snabbt fora in da-

ta i registret, eftersom de som gor detta ”pa

kopet” far tillgang till en lungonkologisk be-

handlingsoversikt som kommer att vara till

stor hjalp i den kliniska vardagen. Den nya

uppfoljningsblanketten galler sedan 2014.

Södersjukhuset Blekingesjukhuset − Karlshamn

Ljungby lasarett Lycksele lasarett

Övriga Lasarettet i Ystad

Skånes universitetssjukhus − Malmö Länssjukhuset i Kalmar

Östersunds sjukhus Visby lasarett

Länssjukhuset i Sundsvall Norra Älvsborgs Länssjukhus

Skånes universitetssjukhus − Lund Kärnsjukhuset i Skövde

Lasarettet Trelleborg Södra Älvsborgs Sjukhus − Borås

Blekingesjukhuset − Karlskrona Sunderby sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västerviks sjukhus

Norrlands universitetssjukhus Umeå Falu lasarett

Lindesbergs lasarett RIKET

Akademiska sjukhuset Centrallasarettet Växjö

Centralsjukhuset Kristianstad Helsingsborgs lasarett

Västmanlands sjukhus Västerås Länssjukhuset Ryhov

Sjukhuset i Arvika Höglandssjukhuset

Universitetssjukhuset i Linköping Universitetssjukhuset Örebro

Sjukhuset i Gävle Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge

Mälarsjukhuset Danderyds sjukhus

Centralsjukhuset i Karlstad Hallands sjukhus Halmstad


Procent

0 20 40 60 80 100

950

76

17148151220163

80188345554289121303101271820

63242348

1111032

427177308459317202

679

605300417

1010278

55298348

1239

Antal fall

Figur 32. Andel patienter som bedomts vid en multidi-

sciplinar konferens infor behandlingsbeslut, per

sjukhus, 2013-2015.


Kungalvs sjukhus, Nykopings lasarett, Pitea alvdals sjukhus, Sjukhuset i Bollnas,

Sjukhuset i Torsby, Skelleftea lasarett, Varbergs sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pro

cent

Figur 33. Antal patienter som diskuterats pa multidi-

ciplinar konferens, per diagnosar, 2002-2015.


3.4 Behandling

Tabell 12. Fordelning av morfologisk diagnos vid behandlingsbeslut, per planerad behandling, 2002-2015.

Diagnos fore

behandlings-

beslut

Ej diagnos

fore behand-

lingsbeslut

Tidsuppgift

saknasTotalt

Planerad behandling

Enbart kirurgi 3593 (55) 2838 (43) 134 (2) 6565

Kirurgi + kemo 910 (70) 381 (29) 13 (1) 1304

Kemo/radio 5807 (97) 127 (2) 45 (1) 5979

Kemo/radio + RT metastas 725 (92) 56 (7) 9 (1) 790

Enbart kemo 14149 (97) 231 (2) 151 (1) 14531

Kemo + RT metastas 3233 (89) 342 (9) 45 (1) 3620

Enbart RT primartumor 2736 (83) 122 (4) 440 (13) 3298

Enbart RT metastas 1338 (75) 296 (17) 156 (9) 1790

Ovriga kombinationer 930 (87) 106 (10) 27 (3) 1063

Ingen tumorbehandling 4852 (78) 279 (4) 1107 (18) 6238

Uppgift saknas 1029 (36) 49 (2) 1761 (62) 2839

Totalt 39302 (82) 4827 (10) 3888 (8) 48017

Tabell 13. Fordelning av planerad behandling, per typ av lungcancer, 2002-2015.

NSCLC SCLC Ovriga Totalt

Planerad behandling

Enbart kirurgi 5650 (15) 63 (1) 852 (25) 6565 (14)

Kirurgi + kemo 1244 (3) 39 (1) 21 (1) 1304 (3)

Kemo/radio 4631 (12) 1279 (19) 69 (2) 5979 (12)

Kemo/radio + RT metastas 662 (2) 120 (2) 8 (0) 790 (2)

Enbart kemo 10688 (28) 3668 (55) 175 (5) 14531 (30)

Kemo + RT metastas 3070 (8) 502 (8) 48 (1) 3620 (8)

Enbart RT primartumor 2793 (7) 49 (1) 456 (13) 3298 (7)

Enbart RT metastas 1559 (4) 70 (1) 161 (5) 1790 (4)

Ovriga kombinationer 982 (3) 29 (0) 52 (2) 1063 (2)

Ingen tumorbehandling 4723 (12) 522 (8) 993 (29) 6238 (13)

Uppgift saknas 1929 (5) 315 (5) 595 (17) 2839 (6)

Totalt 37931 (100) 6656 (100) 3430 (100) 48017 (100)

Tabell 14. Planerad kirurgi, kemoterapi och radioterapi, per typ av lungcancer, 2002-2015.

NSCLC SCLC AnnanUppgift

saknasTotalt

Kirurgi

Ja 7270 (19) 118 (2) 868 (26) 16 (16) 8272 (17)

Nej 29551 (78) 6256 (94) 2236 (67) 70 (69) 38113 (79)

Uppgift saknas 1110 (3) 282 (4) 224 (7) 16 (16) 1632 (3)

Kemo

Ja 20602 (54) 5622 (84) 290 (9) 38 (37) 26552 (55)

Nej 16133 (43) 772 (12) 2808 (84) 46 (45) 19759 (41)

Uppgift saknas 1196 (3) 262 (4) 230 (7) 18 (18) 1706 (4)

RT primartumor

Ja 8793 (23) 1467 (22) 549 (16) 17 (17) 10826 (23)

Nej 27957 (74) 4900 (74) 2553 (77) 67 (66) 35477 (74)

Uppgift saknas 1181 (3) 289 (4) 226 (7) 18 (18) 1714 (4)

RT metastas

Ja 5760 (15) 704 (11) 228 (7) 13 (13) 6705 (14)

Nej 21574 (57) 4482 (67) 1690 (51) 70 (69) 27816 (58)

Uppgift saknas 10597 (28) 1470 (22) 1410 (42) 19 (19) 13496 (28)

37


3.4.1 Planerad kirurgi

Vi har valt att analysera de patienter i sta-

dium I-II som skulle ha en mojlighet att ge-

nomga kirurgi, dvs de som har ett perfor-

mance status motsvarande 0-2 (Figur 35).

Vi har saledes uteslutit patienter med daligt

allmantillstand. Trots att man har ett gott

allmantillstand kan det givetvis finnas and-

ra orsaker, som t ex hjart-karlsjukdom, dalig

lungfunktion eller andra komplicerande sjuk-

domar, som leder till bedomningen att kirurgi

inte ar mojlig. Siffran kommer aldrig, och ska

inte heller, bli 100 %. Data visar att det finns

stora skillnader mellan de olika lanen nar det

galler andelen patienter for vilka man primar-

planerar operation, andelen varierar mellan

55 % och 90 %.

En orsak till detta kan vara skillnader mel-

lan lan och regioner nar det galler i vilken

utstrackning man anvander sig av kurativt

syftande stereotaktisk stralbehandling. Detta

ar ett mycket bra behandlingsalternativ for de

aldsta patienterna och for de som pa grund av

att de aven har andra sjukdomar ar mindre

lampade for kirurgisk atgard. Vi vet att an-

delen patienter for vilka behandlingsbeslutet

blir kirurgi minskar med okande alder (Figur

36). Detta beror med storsta sannolikhet pa

att aven andra sjukdomar som kan forsva-

ra en operation okar med aldern, men kan

mojligen ocksa forklaras av en mer utbredd

anvandning av stereotaktisk stralbehandling

for dessa? Eller ar det sa att man valjer bort

kurativt syftande behandling atminstone del-

vis beroende pa patientens alder?

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Pro

cent

KirurgiStereotaktisk strålbehandling

Figur 34. Andel patienter med NSCLC, stadium IA-IIB

och WHO performance status 0-2 som plane-

rats for kurativt sytande kirurgi eller stereotak-

tisk stralbehandling, per diagnosar.


3.4 Behandling

Övriga





Västerviks sjukhus

Visby lasarett


Mälarsjukhuset



Falu lasarett







Sjukhuset i Gävle


RIKET






Danderyds sjukhus

Sunderby sjukhus


Östersunds sjukhus




Lasarettet i Ystad

Höglandssjukhuset


Procent

0 20 40 60 80 100

7

38

61

19

67

5

10

35

62

55

44

61

64

115

273

70

34

171

69

42

2255

29

160

47

58

144

9

56

29

31

218

78

51

25

10

8

Antal fall




rats for kirurgi eller stereotaktisk stralbehand-

ling, per sjukhus, 2013-2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Lindesbergs lasarett, Ljungby lasarett,

Nykopings lasarett, Sjukhuset i Arvika) har grupperats till ”Ovriga”.

<40 40−49 50−59 60−69 70−79 80−89 90+ Totalt

Ålder vid diagnos

Pro

cent

0

20

40

60

80

100



rats for kirurgi, per aldersgrupp, 2013-2015.

39


Tabell 15. Andel patienter som planerats for kirurgi, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer, 2002-2015.

NSCLC SCLC Samtliga

Kirurgi Totalt Kirurgi Totalt Kirurgi Totalt

Stadium vid diagnos

IA 2947 (78) 3757 49 (50) 98 3549 (74) 4817

IB 2061 (68) 3023 24 (23) 104 2268 (65) 3485

IIA 541 (69) 785 12 (22) 55 602 (65) 922

IIB 704 (49) 1451 3 (3) 89 746 (45) 1653

IIIA 549 (16) 3430 10 (2) 518 581 (14) 4147

IIIB 177 (3) 5865 6 (0) 1362 191 (3) 7507

IV 238 (1) 17981 12 (0) 4029 266 (1) 23073

Uppgift saknas 53 (10) 529 2 (2) 119 69 (9) 781

Totalt 7270 (20) 36821 118 (2) 6374 8272 (18) 46385

Tabell 16. Jamforelse mellan planerad och utford kirurgi for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO perfor-

mance status 0-2 som har uppfoljningsblankett inrapporterad, 2005-2014.

Kirurgi

utford

Kirurgi ej

utfordTotalt

Planerad kirurgi

Ja 3057 (97) 87 (3) 3144

Nej 41 (4) 1102 (96) 1143

Totalt 3098 (72) 1189 (28) 4287

Tabell 17. Typ av utford kirurgi for patienter med NSCLC, stadium IA-IIB och WHO performance status 0-2 som har

uppfoljningsblankett inrapporterad, per sjukvardsregion, 2005-2014.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Typ av kirurgi

Pulmektomi 27 (6) 42 (7) 39 (10) 59 (9) 83 (13) 25 (8) 275 (9)

Lobektomi/bilobektomi 403 (87) 493 (84) 294 (74) 547 (79) 537 (83) 276 (89) 2550 (82)

Kil-/segmentresektion 28 (6) 45 (8) 58 (15) 82 (12) 24 (4) 7 (2) 244 (8)

Explorativ thorakotomi 2 (0) 3 (1) 3 (1) 2 (0) 3 (0) 1 (0) 14 (0)

Uppgift saknas 4 (1) 5 (1) 4 (1) 0 (0) 0 (0) 2 (1) 15 (0)

Totalt 464 (100) 588 (100) 398 (100) 690 (100) 647 (100) 311 (100) 3098 (100)


3.4 Behandling

3.4.2 Planerad kemoradioterapi

Kemoradioterapi, stralbehandling i kombina-

tion med cytostatika ar den rekommenderade

behandlingen for patienter med lokalt avance-

rad sjukdom (Figur 37). Aven har har vi valt

att utesluta patienterna med samst allman-

tillstand. Andelen patienter som planerades

fa denna rekommenderade behandling var an-

markningsvart lag och varierade kraftigt mel-

lan olika sjukhus. Den storsta forklaringen till

detta ar att den stadieindelning som gallde in-

nan 2010 inkluderade en del patienter, de med

malign pleuravatska, i stadium III. Rekom-

menderad behandling for dessa var dock inte

kombinationsbehandling utan enbart cytosta-

tikabehandling. I den nya stadieindelningen

tillhor dessa patienter stadium IV. En annan

forklaring till skillnaderna ar att den beslu-

tade cytostatikabehandlingen i vissa delar av

landet registreras i registreringsblanketten,

men den totala kombinationsbehandlingen

registreras slutligen pa uppfoljningsblanket-

ten. De data som nu redovisas ar hamtade

fran registreringsblanketten.

En mojlighet till forbattring ar att fortyd-

liga definitionen av vad som ska raknas till

denna behandlingstyp. I manualen till regi-

streringsblanketten anges att kurativt syftan-

de kemoradioterapi ”avser kurativt syftande

behandling dar cytostatika givits i anslutning

till stralbehandling”, samt att det galler forsta

linjens behandling och att stralbehandlingen

ska vara riktad mot primartumoren. I defini-

tionen anger man varken vilka straldoser som

kravs for att behandlingen ska definieras un-

der detta begrepp, eller i hur nara anslutning

stralbehandlingen maste ges i forhallande till

kemoterapin. Med den nya uppfoljningsblan-

ketten finns bra forutsattningar att battre

definiera denna typ av behandling och aven

att studera utfall beroende pa preparatval och

straldoser. Skillnader i tolkningar av vad som

raknas som ”kurativt syftande kemoradiote-

rapi” kan delvis forklara de stora skillnaderna

vi ser mellan olika sjukhus.

Höglandssjukhuset










Falu lasarett


Västerviks sjukhus

Övriga



Lasarettet i Ystad



RIKET

Danderyds sjukhus

Östersunds sjukhus

Sunderby sjukhus






Sjukhuset i Gävle

Mälarsjukhuset




Visby lasarett



Procent

0 20 40 60 80 100

15

34

17

68

70

16

69

31

40

44

65

40

19

3

57

213

25

39

26

1963

7

30

56

59

73

110

25

116

74

45

64

49

170

14

130

50

Antal fall

Figur 37. Andel patienter med stadium IIIA-IIIB och

WHO performance status 0-2 som planerats

for primar kemoradioterapi, per sjukhus, 2013-

2015.


Varbergs sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

41


3.4.3 Planerad stralbehandling

Stralbehandling kan ges i flera olika situa-

tioner. Den kan dels ges som kurativt syf-

tande behandling mot tumorer i stadium IA

och IB. Dessa patienter planeras normalt sett

for kirurgisk behandling, men en del av dessa

kan inte genomga en sadan omfattande be-

handling pa grund av andra samtidiga sjuk-

domar sasom nedsatt lungfunktion eller all-

varlig hjart-karlsjukdom. Dessa kan nu erbju-

das precisionsstralbehandling (SBRT), en be-

handling som ges med intention att kurera pa-

tienten. Det vi kan se ar att det ar 18 % re-

spektive 21 % av patienterna i stadium IA och

IB NSCLC som far stralbehandling. Flera av

dessa kunde tidigare inte komma ifraga for en

kurativt syftande behandling vilket de alltsa

kan gora idag. For patienter i lite mer avance-

rade stadier brukar stralbehandlingen kombi-

neras med cytostatikabehandling, en behand-

ling som framfor allt i stadium III lyfts fram i

de nationella riktlinjerna for lungcancer. Att

inte alla ar planerade for den behandlingen

beror till storsta delen pa den tidigare stadi-

eindelningen av lungcancer pa sa satt att pa-

tienter med tumorceller i pleuravatska klassi-

ficerades i stadium III men behandlades som

patienter i stadium IV, dvs med cytostatika.

I den nya stadieindelningen ar dessa tumorer

klassificerade i stadium IV. Patienter i stadi-

um IV och en del i stadium IIIB har fatt pal-

liativ stralbehandling mot primartumoren.

Tabell 18. Andel patienter som planerats for stralbehandling (inkluderar primar stralbehandlling, primar kemo-

radioterapi och stereotaktisk stralbehandling mot primartumor), per stadium vid diagnos och typ av lung-

cancer, 2002-2015.

NSCLC SCLC Samtliga

Stral-

behandlingTotalt

Stral-

behandlingTotalt

Stral-

behandlingTotalt

Stadium vid diagnos

IA 672 (18) 3736 40 (41) 97 1011 (21) 4792

IB 638 (21) 3006 53 (51) 103 763 (22) 3467

IIA 180 (23) 783 29 (53) 55 221 (24) 919

IIB 470 (33) 1443 47 (53) 89 540 (33) 1645

IIIA 1963 (57) 3424 314 (61) 517 2317 (56) 4140

IIIB 2532 (43) 5859 663 (49) 1361 3241 (43) 7500

IV 2212 (12) 17959 272 (7) 4026 2549 (11) 23048

Uppgift saknas 112 (21) 526 47 (40) 117 168 (22) 776

Totalt 8779 (24) 36736 1465 (23) 6365 10810 (23) 46287


3.4 Behandling

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

Pro

cent

Figur 38. Andel patienter NSCLC som planerats for pri-

mar stralbehandling (alla typer av stralbehand-

ling), per diagnosar, 2002-2015.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

Pro

cent

Figur 39. Andel patienter SCLC som planerats for primar

stralbehandling (alla typer av stralbehandling),


3.4.4 Planerad cytostatikabehandling

Patienter i stadium IV och performance status

0-2 rekommenderas idag cytostatikabehand-

ling. I riket som helhet far 80 % av patien-

terna denna behandling (Figur 40). Det kan

givetvis finnas orsaker till att cytostatikabe-

handlingen inte gar att genomfora, och siffran

bor mot den bakgrunden aldrig bli 100 %.

Övriga

Västerviks sjukhus






Mälarsjukhuset






RIKET

Lasarettet i Ystad



Sunderby sjukhus





Falu lasarett



Höglandssjukhuset

Östersunds sjukhus

Visby lasarett



Danderyds sjukhus

Sjukhuset i Gävle





Lindesbergs lasarett

Procent

0 20 40 60 80 100

7

24

206

113

86

281

170

101

75

103

89

429

137

4276

57

507

122

110

110

88

73

114

156

198

37

37

66

39

60

175

26

187

113

114

17

44

5

Antal fall

Figur 40. Andel patienter med stadium IV och WHO per-

formance status 0-2 som planerats for cytosta-

tikabehandling, per sjukhus, 2013-2015.


Kungalvs sjukhus, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Hudiksvall) har


43


Tabell 19. Andel patienter som planerats for cytostatikabehandling, per stadium vid diagnos och typ av lungcancer,

2002-2015.

NSCLC SCLC Samtliga

Cytostatika Totalt Cytostatika Totalt Cytostatika Totalt

Stadium vid diagnos

IA 264 (7) 3732 59 (61) 97 347 (7) 4788

IB 751 (25) 2995 93 (89) 104 857 (25) 3457

IIA 287 (37) 783 45 (82) 55 338 (37) 918

IIB 611 (42) 1443 78 (88) 89 702 (43) 1645

IIIA 2427 (71) 3419 493 (95) 518 2947 (71) 4136

IIIB 4150 (71) 5862 1291 (94) 1370 5486 (73) 7513

IV 11887 (66) 17964 3463 (86) 4041 15543 (67) 23065

Uppgift saknas 211 (40) 523 100 (83) 120 318 (41) 775

Totalt 20588 (56) 36721 5622 (88) 6394 26538 (57) 46297

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pro

cent

Figur 41. Andel patienter NSCLC som planerats for

primar cytostatikabehandling, per diagnosar,

2002-2015.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Pro

cent

Figur 42. Andel patienter SCLC som planerats for primar

cytostatikabehandling, per diagnosar, 2002-

2015.

Tabell 20. Forsta, andra och tredje linjens behandling for patienter med stadium IV och WHO performance status 0-2

som fatt cytostatikabehandling enligt uppfoljningsblanketten, per sjukvardsregion, 2010-2013.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Forsta linjen

Ja 847 (100) 1004 (100) 341 (99) 817 (99) 806 (100) 395 (100) 4210 (100)

Nej 2 (0) 4 (0) 3 (1) 8 (1) 0 (0) 1 (0) 18 (0)

Totalt 849 (100) 1008 (100) 344 (100) 825 (100) 806 (100) 396 (100) 4228 (100)

Andra linjen

Ja 371 (44) 426 (42) 138 (40) 376 (46) 327 (41) 188 (48) 1826 (43)

Nej 476 (56) 578 (58) 203 (60) 441 (54) 478 (59) 207 (52) 2383 (57)

Totalt 847 (100) 1004 (100) 341 (100) 817 (100) 805 (100) 395 (100) 4209 (100)

Tredje linjen

Ja 133 (36) 144 (34) 37 (27) 153 (41) 103 (31) 63 (34) 633 (35)

Nej 237 (64) 281 (66) 101 (73) 223 (59) 224 (69) 125 (66) 1191 (65)

Totalt 370 (100) 425 (100) 138 (100) 376 (100) 327 (100) 188 (100) 1824 (100)


3.4 Behandling

3.4.5 Forsta linjens cytostatika

Tabell 21. Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC och SCLC, stadium IV, WHO 0-2,

Diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 5 (1) 1 (0) 0 (0) 2 (0) 0 (0) 0 (0) 8 (0)

Cisplatin/Docetaxel 8 (1) 3 (0) 0 (0) 2 (0) 7 (1) 1 (0) 21 (0)

Cisplatin/Etoposid 1 (0) 2 (0) 1 (0) 13 (2) 1 (0) 1 (0) 19 (0)

Cisplatin/Gemcitabin 0 (0) 0 (0) 3 (1) 8 (1) 0 (0) 0 (0) 11 (0)

Cisplatin/Pemetrexed 24 (3) 49 (5) 30 (9) 123 (15) 59 (7) 8 (2) 293 (7)

Cisplatin/Vinorelbin 1 (0) 3 (0) 0 (0) 10 (1) 7 (1) 4 (1) 25 (1)

Docetaxel 4 (0) 20 (2) 0 (0) 2 (0) 0 (0) 1 (0) 27 (1)

Docetaxel/Karboplatin 0 (0) 11 (1) 1 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 12 (0)

Erlotinib 45 (5) 34 (3) 16 (5) 12 (1) 12 (1) 11 (3) 130 (3)

Etoposid 9 (1) 3 (0) 0 (0) 2 (0) 1 (0) 2 (1) 17 (0)

Etoposid/Karboplatin 176 (21) 150 (15) 56 (16) 140 (17) 96 (12) 89 (23) 707 (17)

Etoposidfosfat/Karboplatin 0 (0) 28 (3) 0 (0) 0 (0) 1 (0) 0 (0) 29 (1)

Gefitinib 10 (1) 19 (2) 6 (2) 16 (2) 6 (1) 1 (0) 58 (1)

Gemcitabin 3 (0) 9 (1) 3 (1) 9 (1) 0 (0) 0 (0) 24 (1)

Gemcitabin/Karboplatin 409 (48) 174 (17) 49 (14) 143 (18) 16 (2) 0 (0) 791 (19)

Irinotekan/Karboplatin 4 (0) 4 (0) 5 (1) 0 (0) 52 (6) 1 (0) 66 (2)

Karboplatin 4 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 2 (0) 1 (0) 7 (0)

Karboplatin/Annat 0 (0) 0 (0) 1 (0) 3 (0) 0 (0) 8 (2) 12 (0)

Karboplatin/Bevacizumab 1 (0) 5 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 3 (1) 9 (0)

Karboplatin/Paklitaxel 4 (0) 35 (3) 12 (4) 0 (0) 5 (1) 1 (0) 57 (1)

Karboplatin/Pemetrexed 88 (10) 108 (11) 131 (38) 205 (25) 69 (9) 41 (10) 642 (15)

Karboplatin/Vinkristin 0 (0) 4 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 2 (1) 6 (0)

Karboplatin/Vinorelbin 13 (2) 296 (29) 2 (1) 104 (13) 454 (56) 206 (52) 1075 (26)

Pemetrexed 7 (1) 6 (1) 4 (1) 2 (0) 1 (0) 6 (2) 26 (1)

Pemetrexed/Bevacizumab 2 (0) 1 (0) 9 (3) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 12 (0)

Studieprep 2 (0) 0 (0) 2 (1) 2 (0) 1 (0) 0 (0) 7 (0)

Uppgift saknas 5 (1) 21 (2) 8 (2) 1 (0) 7 (1) 4 (1) 46 (1)

Vinorelbin 12 (1) 6 (1) 1 (0) 6 (1) 1 (0) 0 (0) 26 (1)

Ovriga 10 (1) 12 (1) 1 (0) 12 (1) 8 (1) 4 (1) 47 (1)

Totalt 847 (100) 1004 (100) 341 (100) 817 (100) 806 (100) 395 (100) 4210 (100)

Tabell 22. Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar

2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat





Docetaxel 3 (0) 19 (2) 0 (0) 2 (0) 0 (0) 1 (0) 25 (1)


Erlotinib 44 (7) 34 (4) 16 (6) 12 (2) 12 (2) 11 (4) 129 (4)


Gefitinib 10 (2) 19 (2) 6 (2) 15 (2) 6 (1) 1 (0) 57 (2)

Gemcitabin 3 (0) 9 (1) 3 (1) 8 (1) 0 (0) 0 (0) 23 (1)


Karboplatin/Annat 0 (0) 0 (0) 1 (0) 3 (0) 0 (0) 6 (2) 10 (0)

Karboplatin/Bevacizumab 1 (0) 5 (1) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 3 (1) 9 (0)



Karboplatin/Vinkristin 0 (0) 4 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (0) 5 (0)


Pemetrexed 7 (1) 6 (1) 4 (1) 2 (0) 1 (0) 6 (2) 26 (1)

Pemetrexed/Bevacizumab 2 (0) 1 (0) 9 (3) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 12 (0)

Studieprep 2 (0) 0 (0) 2 (1) 2 (0) 0 (0) 0 (0) 6 (0)

Uppgift saknas 5 (1) 15 (2) 7 (2) 1 (0) 4 (1) 4 (1) 36 (1)

Vinorelbin 12 (2) 6 (1) 1 (0) 6 (1) 1 (0) 0 (0) 26 (1)

Ovriga 10 (2) 11 (1) 1 (0) 12 (2) 11 (2) 2 (1) 47 (1)

Totalt 650 (100) 803 (100) 280 (100) 657 (100) 647 (100) 301 (100) 3338 (100)

45


Tabell 23. Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar

2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat


Etoposid 8 (4) 2 (1) 0 (0) 2 (1) 1 (1) 2 (2) 15 (2)




Karboplatin 4 (2) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (1) 5 (1)


Uppgift saknas 0 (0) 5 (3) 1 (2) 0 (0) 2 (1) 0 (0) 8 (1)

Ovriga 2 (1) 6 (3) 0 (0) 4 (3) 2 (1) 5 (5) 19 (2)

Totalt 184 (100) 185 (100) 58 (100) 148 (100) 152 (100) 94 (100) 821 (100)

Tabell 24. Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC stadium I-IIIA, WHO 0-2, Kirurgisk

behandling, diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat











Uppgift saknas 16 (12) 28 (18) 10 (22) 30 (30) 24 (26) 1 (3) 109 (20)

Ovriga 7 (5) 8 (5) 1 (2) 4 (4) 1 (1) 1 (3) 22 (4)

Totalt 134 (100) 154 (100) 46 (100) 101 (100) 94 (100) 29 (100) 558 (100)

Tabell 25. Forsta linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium I-IIIB, WHO 0-2, Kirurgisk

behandling, diagnosar 2010-2013 Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat




Uppgift saknas 5 (9) 6 (12) 6 (38) 5 (16) 10 (20) 3 (19) 35 (16)

Ovriga 6 (11) 2 (4) 0 (0) 0 (0) 1 (2) 1 (6) 10 (5)

Totalt 53 (100) 51 (100) 16 (100) 32 (100) 49 (100) 16 (100) 217 (100)


3.4 Behandling

3.4.6 Andra linjens cytostatika

Tabell 26. Andra linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar

2010-2013. Forsta behandlingskombination per patient redovisas.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 5 (2) 3 (1) 3 (3) 3 (1) 2 (1) 3 (2) 19 (1)

Bevacizumab 0 (0) 3 (1) 1 (1) 1 (0) 0 (0) 5 (3) 10 (1)


Docetaxel 152 (52) 77 (22) 19 (17) 66 (22) 74 (27) 35 (23) 423 (29)

Docetaxel/Studieprep. 1 (0) 2 (1) 3 (3) 1 (0) 0 (0) 0 (0) 7 (0)

Erlotinib 27 (9) 96 (27) 62 (54) 88 (30) 53 (20) 34 (23) 360 (24)


Gefitinib 4 (1) 13 (4) 0 (0) 11 (4) 1 (0) 3 (2) 32 (2)

Gemcitabin 0 (0) 10 (3) 0 (0) 14 (5) 1 (0) 0 (0) 25 (2)





Paklitaxel 5 (2) 0 (0) 1 (1) 11 (4) 0 (0) 1 (1) 18 (1)

Pemetrexed 23 (8) 69 (19) 10 (9) 35 (12) 118 (44) 42 (28) 297 (20)

Vinorelbin 12 (4) 4 (1) 1 (1) 7 (2) 2 (1) 1 (1) 27 (2)

Ovriga 4 (1) 8 (2) 6 (5) 11 (4) 2 (1) 3 (2) 34 (2)

Totalt 293 (100) 354 (100) 114 (100) 297 (100) 271 (100) 149 (100) 1478 (100)

Tabell 27. Andra linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 0 (0) 1 (2) 0 (0) 4 (6) 1 (2) 1 (3) 7 (2)

Doxorubicin/Vinkristin 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 8 (21) 8 (2)

Etoposid 4 (6) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (2) 1 (3) 6 (2)




Topotekan 4 (6) 28 (43) 15 (71) 34 (47) 23 (42) 10 (26) 114 (35)

Ovriga 4 (6) 4 (6) 0 (0) 3 (4) 4 (7) 8 (21) 23 (7)

Totalt 71 (100) 65 (100) 21 (100) 72 (100) 55 (100) 39 (100) 323 (100)

Tabell 28. Andra linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 0 (0) 1 (2) 0 (0) 4 (6) 1 (2) 1 (3) 7 (2)

Doxorubicin/Vinkristin 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 8 (21) 8 (2)

Etoposid 4 (6) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (2) 1 (3) 6 (2)




Topotekan 4 (6) 28 (43) 15 (71) 34 (47) 23 (42) 10 (26) 114 (35)

Ovriga 4 (6) 4 (6) 0 (0) 3 (4) 4 (7) 8 (21) 23 (7)

Totalt 71 (100) 65 (100) 21 (100) 72 (100) 55 (100) 39 (100) 323 (100)

47


3.4.7 Tredje linjens cytostatika

Tabell 29. Tredje linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for NSCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 4 (4) 4 (3) 0 (0) 7 (6) 3 (3) 3 (6) 21 (4)

Docetaxel 31 (27) 32 (25) 11 (33) 17 (13) 19 (22) 8 (17) 118 (22)

Erlotinib 11 (10) 38 (30) 12 (36) 30 (24) 27 (31) 16 (33) 134 (25)

Gefitinib 4 (4) 4 (3) 2 (6) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 11 (2)

Gemcitabin 1 (1) 7 (6) 0 (0) 6 (5) 3 (3) 2 (4) 19 (4)




Paklitaxel 0 (0) 1 (1) 0 (0) 8 (6) 0 (0) 0 (0) 9 (2)

Pemetrexed 17 (15) 16 (13) 1 (3) 9 (7) 6 (7) 9 (19) 58 (11)

Studieprep 5 (4) 1 (1) 0 (0) 1 (1) 1 (1) 0 (0) 8 (1)

Uppgift saknas 1 (1) 3 (2) 1 (3) 2 (2) 7 (8) 1 (2) 15 (3)

Vinorelbin 15 (13) 1 (1) 0 (0) 15 (12) 2 (2) 0 (0) 33 (6)

Ovriga 6 (5) 4 (3) 4 (12) 4 (3) 3 (3) 2 (4) 23 (4)

Totalt 114 (100) 126 (100) 33 (100) 127 (100) 88 (100) 48 (100) 536 (100)

Tabell 30. Tredje linjens forsta kombination av cytostatikabehandling for SCLC stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Annat 2 (12) 2 (13) 0 (0) 3 (12) 1 (7) 0 (0) 8 (9)

Cyklofosfamid/Doxorubicin 0 (0) 3 (20) 0 (0) 1 (4) 0 (0) 2 (13) 6 (7)

Cyklofosfamid/Vinkristin 0 (0) 1 (7) 1 (25) 4 (17) 3 (21) 0 (0) 9 (10)



Topotekan 7 (44) 4 (27) 0 (0) 7 (29) 4 (29) 9 (60) 31 (35)

Uppgift saknas 0 (0) 0 (0) 1 (25) 4 (17) 0 (0) 1 (7) 6 (7)

Ovriga 2 (12) 5 (33) 1 (25) 3 (12) 3 (21) 2 (13) 16 (18)

Totalt 16 (100) 15 (100) 4 (100) 24 (100) 14 (100) 15 (100) 88 (100)

Tabell 31. Forskrivning av Bevacizumab, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta, andra eller tredje

preparat i forsta, andra eller tredje linjen.

Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Bevacizumab 13 (3) 34 (7) 15 (9) 3 (1) 2 (1) 16 (8) 83 (4)

Ej Bevacizumab 486 (97) 436 (93) 147 (91) 391 (99) 389 (99) 178 (92) 2027 (96)

Totalt 499 (100) 470 (100) 162 (100) 394 (100) 391 (100) 194 (100) 2110 (100)

Tabell 32. Forskrivning av Gefitinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta, andra eller tredje


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Gefitinib 1 (0) 10 (2) 4 (2) 11 (3) 8 (2) 3 (2) 37 (2)

Ej Gefitinib 498 (100) 460 (98) 158 (98) 383 (97) 383 (98) 191 (98) 2073 (98)

Totalt 499 (100) 470 (100) 162 (100) 394 (100) 391 (100) 194 (100) 2110 (100)


3.4 Behandling

Tabell 33. Forskrivning av Erlotinib, stadium IV, WHO 0-2, Diagnosar 2012-2013, oavsett forsta, andra eller tredje


Stockholm-

Gotland

Uppsala-


Preparat

Erlotinib 40 (8) 73 (16) 40 (25) 47 (12) 43 (11) 28 (14) 271 (13)

Ej Erlotinib 459 (92) 397 (84) 122 (75) 347 (88) 348 (89) 166 (86) 1839 (87)

Totalt 499 (100) 470 (100) 162 (100) 394 (100) 391 (100) 194 (100) 2110 (100)

3.4.8 Ingen planerad aktiv tumorbehand-

ling

Andelen patienter i performance status 0-2

dar ingen aktiv behandling planerades har

minskat under tiden 2002-2015. Det kan finnas

manga orsaker till detta, t ex att fler har fatt

palliativ stralbehandling och att fler har fatt

behandling med nya biologiska lakemedel.

Övriga







Östersunds sjukhus








Höglandssjukhuset

Lasarettet i Ystad

RIKET







Västerviks sjukhus

Falu lasarett

Danderyds sjukhus

Sunderby sjukhus



Mälarsjukhuset

Sjukhuset i Gävle

Visby lasarett





Procent

0 20 40 60 80 100

7

170

112

137

110

86

175

66

75

17

280

88

198

73

37

37

57

4271

60

506

103

88

114

429

24

156

26

109

113

122

101

187

39

114

206

5

44

Antal fall

Figur 43. Andel patienter med stadium IV och WHO per-

formance status 0-2 som inte planerats for na-

gon tumorbehandling, per sjukhus, 2013-2015.


Kungalvs sjukhus, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Hudiksvall) har


2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

20

40

60

80

100

Ant

al fa

ll

Figur 44. Antal patienter med stadium IV och WHO

performance status 0-2 som inte planerats for

nagon tumorbehandling, per diagnosar, 2002-

2015.

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Diagnosår

0

2

4

6

8

10

Pro

cent

Figur 45. Andel patienter med stadium IV och WHO

performance status 0-2 som inte planerats for

nagon tumorbehandling, per diagnosar, 2002-

2015.

49


Tabell 34. Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per aldersgrupp och typ av lungcancer,

2002-2015.

NSCLC SCLC Samtliga

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Alder vid diagnos

<40 1 (1) 149 0 (0) 17 2 (1) 276

40-49 25 (3) 910 3 (2) 151 29 (2) 1173

50-59 234 (5) 4605 28 (3) 857 285 (5) 5719

60-69 864 (7) 12418 133 (6) 2282 1108 (7) 15335

70-79 1767 (14) 12802 192 (8) 2281 2272 (14) 15973

80-89 1688 (34) 4908 160 (22) 737 2328 (36) 6391

90+ 144 (69) 210 6 (38) 16 214 (69) 311

Totalt 4723 (13) 36002 522 (8) 6341 6238 (14) 45178

Tabell 35. Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling WHO 0-2, per aldersgrupp och typ av

lungcancer, 2002-2015.

NSCLC SCLC Samtliga

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Alder vid diagnos

<40 0 (0) 141 0 (0) 17 1 (0) 266

40-49 10 (1) 828 1 (1) 135 12 (1) 1072

50-59 59 (1) 4120 7 (1) 734 73 (1) 5078

60-69 192 (2) 10873 17 (1) 1839 232 (2) 13213

70-79 448 (4) 10361 26 (2) 1647 533 (4) 12560

80-89 542 (16) 3335 21 (5) 454 692 (17) 4134

90+ 48 (46) 104 2 (29) 7 70 (47) 148

Totalt 1299 (4) 29762 74 (2) 4833 1613 (4) 36471


3.4 Behandling

Tabell 36. Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per WHO performance status och typ av

lungcancer, 2002-2015.

NSCLC SCLC Samtliga

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

WHO performance status

WHO 0 86 (1) 7906 10 (1) 835 114 (1) 9498

WHO 1 390 (3) 14114 16 (1) 2234 471 (3) 17014

WHO 2 823 (11) 7742 48 (3) 1764 1028 (10) 9959

WHO 3 2049 (48) 4290 175 (17) 1059 2610 (44) 5886

WHO 4 1243 (82) 1508 263 (69) 381 1839 (82) 2253

Uppgift saknas 132 (30) 442 10 (15) 68 176 (31) 568

Totalt 4723 (13) 36002 522 (8) 6341 6238 (14) 45178

Tabell 37. Andel patienter som inte planerats for nagon tumorbehandling, per stadium vid diagnos och typ av lung-

cancer, 2002-2015.

NSCLC SCLC Samtliga

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Ingen

behandlingTotalt

Stadium vid diagnos

IA 53 (1) 3689 0 (0) 98 88 (2) 4678

IB 168 (6) 2950 2 (2) 104 228 (7) 3372

IIA 9 (1) 751 0 (0) 53 16 (2) 875

IIB 83 (6) 1389 4 (5) 86 100 (6) 1559

IIIA 171 (5) 3247 6 (1) 508 220 (6) 3872

IIIB 726 (13) 5541 43 (3) 1346 897 (13) 7094

IV 3368 (19) 17965 460 (11) 4036 4469 (19) 23053

Uppgift saknas 145 (31) 470 7 (6) 110 220 (33) 675

Totalt 4723 (13) 36002 522 (8) 6341 6238 (14) 45178

51


3.5 Vantetider

Enligt riktlinjerna i de standardiserade

vardforlopp (SVF) som borjade galla juni

2016 galler foljande: Fran det att remiss an-

kommit ska det forsta lakarbesoket pa lung-

klinik ske inom 6 dagar. Fran forsta besok till

behandlingsbeslut ska det ga mindre an 23 da-

gar, och inom mindre an 10 dagar fran besoket

ska en CT-undersokning (datortomografi) va-

ra utford. Detta innebar att for 80 % av pati-

enterna ska det ta hogst 29 dagar fran det att

remissen anlant till dess att behandlingsbeslut

har fattats. Tiden fran behandlingsbeslut till

behandlingsstart ska vara hogst 10 dagar om

cytostatika ska ges och hogst 14 dagar om pa-

tienten ska opereras eller fa stralbehandling.

Ur Nationella lungcancerregistret kan vi idag

inte fa fram alla dessa uppgifter, men val upp-

gifter om tiden fran det att remissen ankom

till kliniken till diagnosdatum samt tills dess

att beslut fattats om behandling. Medianti-

den fran det att remissen ankom tills dess att

beslut fattats om behandling var 30 dagar ar

2010-2012. Om denna tid bryts ned i mind-

re delar visar det sig att tiden fran remiss

till provtagningsdatum ar langre an tiden fran

provtagningsdatum till behandlingsbeslut.

3.6 Tid fran remissankomst till beslut om

behandling

I rekommendationerna fran Svenska Lungcan-

cerstudiegruppen ska denna tid vara hogst 28

dagar for 80 % av patienterna. Nationellt ar

denna tid ar 2010-2012 hela 60 dagar. Me-

diantiden fran remiss till behandlingsbeslut

for samtliga patienter var 30 dagar, och det

fanns stora skillnader mellan de olika sjuk-

husen; mediantiden varierade fran 13.5 dagar

till 62 dagar (Figur 53). Mellan ar 2002 och

2012 har det inte skett nagon tidsmassig for-

battring (Figur 51). Man maste dock komma

ihag att det under denna tidsperiod har in-

forts flera nya diagnostiska metoder som har

forbattrat utredningen och gett ett battre un-

derlag for behandlingsbeslut. Detta har dock

medfort att utredningarna idag ar mer kom-

plicerade och tar langre tid vilket gor att en

oforandrad tidsatgang innan behandlingsbe-

slut kan fattas i sjalva verket maste innebara

att processen for ovrigt har effektiviserats.

For smacellig lungcancer ar utredningstiden

snabbare och har finns det flera lan som

uppnar rekommendationen pa 28 dagar for

80 % av patienterna (Figur 54). Det finns

ocksa skillnader mellan de tidiga tumorerna,

dar behandlingen vanligtvis ar kurativ ki-

rurgi, och de mer avancerade tumorerna dar

behandlingen antingen ar kurativt syftande

kombinationsbehandling med cytostatika och

stralbehandling eller palliativ cytostatikabe-

handling. Behandlingsbeslut fattas tidigare

vid de mer avancerade tumorerna. Detta be-

ror med mycket stor sakerhet pa att miss-

tankta tumorforandringar ibland kan foljas

och kontrolleras med rontgen under lang tid

innan diagnosen kan sakerstallas.

3.6.1 Tider i vardkedjan enligt Standardi-

serat vardforlopp (SVF)

0 20 40 60 80 120

Median samt 20:e och 80:e percentilen (dagar)

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median





Lasarettet i Ystad

Danderyds sjukhus



Höglandssjukhuset






RIKET

Sunderby sjukhus

Mälarsjukhuset





Sjukhuset i Gävle

Visby lasarett









Östersunds sjukhus

Västerviks sjukhus


Falu lasarett

Övriga

39

58

122

5

57

45

208

202

36

112

298

75

385

68

3708

113

58

91

364

123

17

136

25

61

24

100

75

96

105

158

95

69

19

129

126

14

57

48.5

47.5

46

43

42

41

39.5

39.5

39

38.5

38

38

36

35

35

35

34

33

33

33

32.5

31

31

30.5

29.5

29

28

27

27

27

26

24

24

20

19

Figur 46. Antal dagar mellan ankomst av remiss och be-

handlingsstart, per sjukhus, diagnosar 2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Sodersjukhuset, Sjukhuset i Arvika,

Ljungby lasarett, Kungalvs sjukhus, Lycksele lasarett) har grupperats till ”Ovriga”.


3.6 Tid fran remissankomst till beslut om behandling

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

Figur 47. Antal dagar mellan ankomst av remiss och

forsta behandling

0 20 60 100 140


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median


Mälarsjukhuset

Övriga





Lasarettet i Ystad

Höglandssjukhuset







Östersunds sjukhus

RIKET


Sunderby sjukhus



Sjukhuset i Gävle



Danderyds sjukhus

Visby lasarett



Västerviks sjukhus





Falu lasarett


15

13

5

55

112

47

25

18

16

14

49

35

31

13

25

22

1369

31

57

146

118

52

30

79

19

13

38

41

7

40

43

62

21

67

10

59

49

46

41

40.5

40

39

39

37

37

36

34

33

33

32

31.5

30

30

29

28

28

27.5

27.5

27

27

26

26

26

24

24

24

23

20

20

14.5


handlingsstart for de patienter dar lakemedel ar

forsta behandling, per sjukhus, diagnosar 2015


Kungalvs sjukhus, Lycksele lasarett) har grupperats till ”Ovriga”.

0 20 60 100 140


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median


Höglandssjukhuset

Danderyds sjukhus



Sunderby sjukhus

Lasarettet i Ystad


Övriga






RIKET





Östersunds sjukhus




Sjukhuset i Gävle




Mälarsjukhuset



Falu lasarett

16

6

16

37

19

35

28

20

15

46

163

28

29

97

1300

86

45

19

102

24

32

38

144

34

27

27

47

19

38

21

42

99

73.5

71

70

65

59

56.5

56

55

54

53

52

50

48

47

45

45

45

44.5

43

43

40.5

40

39

38

38

33

31

31

27

24


handlingsstart for de patienter dar kirurgi eller

radioterapi ar forsta behandling per sjukhus,

diagnosar 2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Visby lasarett, Lindesbergs lasarett,

Vasterviks sjukhus, Blekingesjukhuset - Karlshamn, Blekingesjukhuset - Karlskrona,

Ljungby lasarett, Kungalvs sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

53


3.6.2 Ankomst av remiss och behandlings-

beslut

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

44.4%


handlingsbeslut, 2013-2015. Figuren visar for

givet antal dagar efter ankomst av remiss den

kumulativa andelen fall dar behandlingsbeslut

har tagits.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

2011−20152002−2010


behandlingsbeslut, per diagnosperiod, 2002-

2015. Figuren visar for givet antal dagar efter

ankomst av remiss den kumulativa andelen fall

dar behandlingsbeslut har tagits.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)






dar behandlingsbeslut har tagits.

0 20 40 60 80 100


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median

Höglandssjukhuset








Lasarettet i Ystad




Danderyds sjukhus

Mälarsjukhuset



Visby lasarett



Sunderby sjukhus

RIKET

Sjukhuset i Gävle







Östersunds sjukhus

Västerviks sjukhus






Ljungby lasarett

Falu lasarett

Sjukhuset i Arvika

Övriga

Lycksele lasarett

Södersjukhuset

75

10

218

819

317

345

121

187

148

605

302

553

55

277

201

1232

80

1010

177

270

10984

411

348

101

151

241

289

49

163

63

289

427

295

308

459

7

348

6

16

6

5

47

46.5

45.5

41

40

39

39

38

38

36

36

36

36

35

35

35

33

33

33

32.5

32

30

30

30

28

28

28

28

27

27

26

26

25

25

22

19

19

17.5

17

13

7


handlingsbeslut, per sjukhus, 2013-2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Karlskoga lasarett, Nykopings

lasarett, Sjukhuset i Bollnas, Sjukhuset i Torsby, Kungalvs sjukhus, Varbergs sjukhus,

Gallivare sjukhus, Pitea alvdals sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.



0 20 40 60 80 100 120


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall(NSCLC)

Median(NSCLC)

Höglandssjukhuset






Danderyds sjukhus


Lasarettet i Ystad

Visby lasarett




Sunderby sjukhus



RIKET

Mälarsjukhuset





Sjukhuset i Gävle





Östersunds sjukhus





Västerviks sjukhus


Övriga

Falu lasarett

63

183

640

280

270

157

48

93

101

62

217

155

446

221

508

1001

8735

224

132

788

37

286

315

83

219

201

322

124

232

133

231

252

51

346

34

280

53

50

43

42.5

42

42

42

41

41

40

40

40

39

37

36

36

35

35

35

34

34

33.5

33

33

32

30

30

29.5

29

29

28

27.5

27

25

23

21

SCLCNSCLC


handlingsbeslut, per sjukhus och typ av lung-

cancer, 2013-2015.


Kungalvs sjukhus, Lindesbergs lasarett, Ljungby lasarett, Lycksele lasarett, Nykopings

lasarett, Pitea alvdals sjukhus, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby, Sodersjukhuset,

Varbergs sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

55


3.6.3 Tid fran remissankomst till forsta

lakarbesok

Detta avser tiden fran det att remissen an-

lander till utredande klinik till tiden for det

forsta mottagningsbesoket. Det ar en tid som

klinikerna styr over helt och hallet och som

till stor del beror pa hur remisshanteringen

ar organiserad. Det ar ocksa en tid som bor

kunna forkortas utan att extra resurser till-

fors kliniken, det ar mer en fraga om att se

over rutinerna. Analysen visar att det for 20

% av patienterna i landet som helhet tar strax

over tva veckor fran remissankomst till nybe-

sok, och pa flera enheter ar vantetiden annu

langre. Givetvis kan de skillnader som finns

mellan olika sjukhus bero pa olika rutiner, t

ex om patienterna ska ha genomgatt olika un-

dersokningar innan nybesoket. Men aven om

man tar hansyn till detta bor denna ledtid ses

over.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)


forsta lakarbesok, 2013-2015. Figuren visar for

givet antal dagar efter ankomst av remiss den

kumulativa andelen fall dar forsta lakarbesok

har skett.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

2011−20152002−2010


forsta lakarbesok, per diagnospeiod, 2002-



dar forsta lakarbesok har skett.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)



forsta lakarbesok, per sjukvardsregion, 2013-



dar forsta lakarbesok har skett.



0 20 40


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median





Mälarsjukhuset

Sjukhuset i Gävle



Höglandssjukhuset

RIKET







Sunderby sjukhus





Lasarettet i Ystad






Östersunds sjukhus


Falu lasarett



Västerviks sjukhus

Visby lasarett

Danderyds sjukhus

Övriga

Södersjukhuset

Sjukhuset i Arvika

Lycksele lasarett

Ljungby lasarett


Kungälvs sjukhus

1025

620

1237

577

283

415

157

845

81

11330

246

228

365

304

300

314

296

210

206

185

435

160

325

351

298

319

50

166

129

351

103

464

65

83

77

17

6

6

8

7

11

5

14

12

12

11

10

9

8

8

8

7

7

7

7

7

6

6

6

6

6

6

6

5.5

5

5

4

4

3.5

3

3

3

3

2

1

1

1

0

0

0

0

0

0

0


forsta lakarbesok, per sjukhus, 2013-2015.


lasarett, Sjukhuset i Bollnas, Sjukhuset i Hudiksvall, Sjukhuset i Torsby, Angelholms

sjukhus, Varbergs sjukhus, Gallivare sjukhus, Pitea alvdals sjukhus, Solleftea sjukhus) har


57


3.6.4 Tid fran remissankomst till morfolo-

gisk diagnos

Denna tid innefattar saval vantetiden till fors-

ta mottagningsbesok som den utredning som

ska sakerstalla den morfologiska diagnosen.

Den innefattar saledes aven de resurser som

patologerna har. Det finns i vart land en gene-

rell brist pa patologresurser och det kan dar-

for orsaka en stor del av denna ledtid. For

80 % av patienterna ar vantetiden hogst 42

dagar, men 20 % far alltsa vanta annu langre.

Aven for denna ledtid, som ar en delmangd av

tiden fran remissankomst till behandlingsbe-

slut, finns lansvisa skillnader, skillnader mel-

lan typ av tumor och skillnad i handlaggnings-

tider for lokaliserad sjukdom och avancerad

sjukdom.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)


morfologisk diagnos, 2013-2015. Figuren visar

for givet antal dagar efter ankomst av remiss

den kumulativa andelen fall dar morfologisk di-

agnos har stallts.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

2011−20152002−2010


morfologisk diagnos, per diagnosperiod, 2002-



dar morfologisk diagnos har stallts.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)



morfologisk diagnos, per diagnosperiod, 2013-



dar morfologisk diagnos har stallts.

0 20 40 60 80


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median


Mälarsjukhuset




Höglandssjukhuset










RIKET

Sjukhuset i Gävle

Lasarettet i Ystad









Visby lasarett


Ljungby lasarett


Danderyds sjukhus

Västerviks sjukhus

Sunderby sjukhus


Falu lasarett


Östersunds sjukhus

Övriga

Södersjukhuset

Lycksele lasarett

11

277

114

319

983

80

301

549

796

336

1190

282

228

582

178

10805

405

147

303

103

391

152

200

206

280

352

81

245

7

51

74

65

294

277

337

413

161

22

6

7

27

24

23.5

23

23

21.5

21

21

21

21

21

20

20

19.5

19

18

18

18

18

18

18

17

16

16

15

14

13

13

13

13

12.5

11

11

11

11

10

9

7.5

3.5

3


morfologisk diagnos, per sjukhus, 2013-2015.


lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Hudiksvall, Sjukhuset i Torsby, Angelholms

sjukhus, Kungalvs sjukhus, Varbergs sjukhus, Gallivare sjukhus, Pitea alvdals sjukhus,

Solleftea sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.



3.6.5 Tid fran morfologisk diagnos till be-

handlingsbeslut

I denna tid innefattas bland annat hur be-

handlingsbeslut administreras, hur ofta multi-

disciplinar rond halls eller om kompletterande

undersokningar, t ex PET/CT, behover ge-

nomforas. Har foreligger ocksa lansvisa skill-

nader, aven om de inte ar sa uttalade.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

Figur 63. Antal dagar mellan morfologisk diagnos och

behandlingsbeslut, 2013-2015. Figuren visar

for givet antal dagar efter morfologisk diagnos

den kumulativa andelen fall dar behandlings-

beslut har tagits.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

2011−20152002−2010



2015. Figuren visar for givet antal dagar ef-

ter morfologisk diagnos den kumulativa ande-

len fall dar behandlingsbeslut har tagits.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)




2015. Figuren visar for givet antal dagar ef-

ter morfologisk diagnos den kumulativa ande-

len fall dar behandlingsbeslut har tagits.

0 20 40 60


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median

Danderyds sjukhus

Höglandssjukhuset

Övriga


Visby lasarett


Östersunds sjukhus


Västerviks sjukhus


Sunderby sjukhus



Lycksele lasarett

Lasarettet i Ystad








RIKET






Sjukhuset i Gävle


Södersjukhuset

Mälarsjukhuset




Falu lasarett




Ljungby lasarett

54

76

19

219

78

771

158

188

63

272

270

530

329

5

135

570

241

191

269

337

49

409

10487

1173

146

272

101

311

403

388

6

271

111

955

11

335

170

296

298

7

20.5

20

18

18

15.5

15

14.5

14.5

14

14

14

14

14

14

14

13

13

13

13

13

13

12

11

11

10

10

10

9

9

9

8.5

8

8

8

7

7

7

6

4

2


behandlingsbeslut, per sjukhus, 2013-2015.


lasarett, Sjukhuset i Arvika, Sjukhuset i Torsby, Kungalvs sjukhus, Varbergs sjukhus,

Gallivare sjukhus, Pitea alvdals sjukhus, Skelleftea lasarett) har grupperats till ”Ovriga”.

59


3.6.6 Tid fran behandlingsbeslut till forsta

behandling

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

Figur 67. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och fors-

ta behandling, 2013-2015.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

MänKvinnor


ta behandling, uppdelat pa man och kvinnor,

2013-2015.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)



ta behandling, per diagnosperiod, 2013-2015.

0 20 40 60


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median





Mälarsjukhuset




Danderyds sjukhus


Västerviks sjukhus

Höglandssjukhuset


RIKET







Sjukhuset i Gävle


Lasarettet i Ystad





Sunderby sjukhus




Östersunds sjukhus



Falu lasarett

Visby lasarett

Övriga

98

116

118

1035

193

520

646

765

40

485

48

57

291

8669

199

252

158

166

253

214

325

151

117

250

248

41

363

243

185

83

6

136

192

304

291

65

15

21.5

21

20.5

20

19

17

17

17

16.5

16

15.5

15

15

14

14

14

14

14

13

12

12

12

10

10

9

9

9

8

8

8

7.5

7

7

7

7

5

4


ta behandling, per sjukhus, 2013-2015.


lasarett, Sjukhuset i Arvika, Ljungby lasarett, Kungalvs sjukhus, Varbergs sjukhus,

Gallivare sjukhus, Lycksele lasarett, Pitea alvdals sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Antal dagar

0

20

40

60

80

100

Kum

ulat

iv a

ndel

(%

)

KirurgiKurativt syftande radioterapiRadioterapiKemoterapi/systemterapiAnnan tumörbehandlingRadioterapi mot fjärrmetastas


ta behandling, uppdelat pa typ av forsta be-

handling, 2013-2015.


3.7 Uppfoljningsdata overlevnad


Kvinnor har battre overlevnad an man,

detta trots att de har en nagot storre andel

tumorer som klassificeras i stadium IV nar

diagnosen stalls. Vid en jamforelse mellan

icke-smacellig och smacellig lungcancer har

den icke-smacelliga typen en battre overlev-

nad (Figur 78). Detta beror troligen framfor

allt pa att den formen har en lagre andel pa-

tienter i stadium IV vid diagnos och en hogre

andel patienter i de tidiga stadierna. Det ar

dock ingen vasentlig skillnad i overlevnad om

man jamfor stadium for stadium i stadium

III och IV, dvs de stadier som omfattar cir-

ka 80 % av patienterna. (Figur 80 och 81).

I de tidiga stadierna, stadium I och II, finns

det dock en skillnad som troligtvis beror pa

att patienter med icke-smacellig lungcancer

genomgar operation (Figur 79). Om man ser

till rokvanor sa har aldrig-rokarna en nagot

battre prognos (Figur 86 87). Att skillnaden

inte ar storre kan mojligen bero pa att aldrig-

rokarna ar proportionellt sett vanligare i de

allra hogsta aldrarna.

Figur 88 visar att lungcancersjukdomens sta-

dium nar diagnosen stalls har stor betydelse

for patienternas overlevnad. Stadium IIA in-

kluderar sa pass fa patienter (1 % av total-

materialet) att dessa siffror blir mer osakra.

En annan stark prognosfaktor ar performance

status (Figur 89). Men den ar ocksa starkt

kopplad till stadium, eftersom det bland pati-

enter med hogre stadium finns en hogre andel

patienter med daligt performance status. Per-

formance status ar dock en viktig faktor att

beakta vid overlevnadsanalyser. I jamforelse

mellan olika regioner har vi valt att inkludera

patienter med WHO performance status 0-2,

dvs de som kan komma ifraga for behandling.

I de analyser som avser behandlingsintensitet

ser man att aktiv behandling leder till battre

resultat. Dock far man beakta att det kan

finnas andra bakomliggande orsaker an per-

formancestatus, t ex andra sjukdomar, som

gor att patienten inte kan komma ifraga for

aktiv behandling. Detta galler framfor allt

kirurgi vid de tidiga stadierna. Under senare

ar har dock precisionsstralbehandling intro-

ducerats, och det kan vara ett alternativ till

kirurgi for patienter med exempelvis dalig

lungfunktion. Detta kommer att studeras mer

ingaende i framtida rapporter. Det finns vis-

sa skillnader mellan regionerna. Aven om vi

har uteslutit de sjukaste patienterna kan det

finnas andra bakgrundsfaktorer, t ex alders-

sammansattning, som kan paverka utfallet

av dessa analyser. Overlevnad for samtliga

patienter med WHO performance status 0-2

ar nagot hogre diagnosperioden 2007-2015 i

jamforelse med 2002-2006 (Figur 82).

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

MänKvinnor

No. at risk

Män 19756 7247 3889 2584 1860 1385

Kvinnor 18069 8079 4727 3229 2387 1795

Figur 72. Overlevnad for patienter med NSCLC, per kon,

2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

MänKvinnor

No. at risk

Män 3289 882 302 179 117 90

Kvinnor 3335 1109 454 253 182 135

Figur 73. Overlevnad for patienter med SCLC, per kon,

2002-2015.

61


0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0Ö

verle

vnad

Planerad kirurgiEj planerad kirurgi

No. at risk

Planerad... 6175 5387 4276 3374 2730 2159

Ej plane... 2342 1483 850 540 337 227

Figur 74. Overlevnad for patienter med NSCLC, stadium

IA-IIB och WHO performance status 0-2, per

planerad kirurgi, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

Planerad kemoradioterapiEj planerad kemoradioterapi

No. at risk

Planerad... 1967 1225 615 376 233 147

Ej plane... 2983 1365 631 347 212 145

Figur 75. Overlevnad for patienter med NSCLC, stadi-

um IIIA-IIIB och WHO performance status 0-

2, per planerad kemoradioterapi, 2007-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

Planerad cytostatikabehandlingEj planerad cytostatikabehandling

No. at risk

Planerad... 13942 4216 1331 591 315 169

Ej plane... 2628 548 215 118 66 44

Figur 76. Overlevnad for patienter med stadium IV och

WHO performance status 0-2, per planerad cy-

tostatikabehandling, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

Ingen planerad tumörbehandlingPlanerad aktiv tumörbehandling

No. at risk

Ingen pl... 998 190 63 27 10 7

Planerad... 15579 4576 1485 683 372 207


WHO performance status 0-2, per ingen aktiv

tumorbehandling, 2002-2015.



0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

NSCLCSCLC

No. at risk

NSCLC 37825 15326 8616 5813 4247 3180

SCLC 6624 1991 756 432 299 225

Figur 78. Overlevnad per typ av lungcancer, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

NSCLCSCLC

No. at risk

NSCLC 9110 7065 5246 3996 3128 2432

SCLC 350 241 136 94 70 53

Figur 79. Overlevnad for patienter med stadium IA-IIB,

per typ av lungcancer, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

NSCLCSCLC

No. at risk

NSCLC 9491 4033 1928 1163 760 542

SCLC 1921 911 418 236 172 132

Figur 80. Overlevnad for patienter med stadium IIIA-

IIIB, per typ av lungcancer, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

NSCLCSCLC

No. at risk

NSCLC 18597 4055 1352 602 317 170

SCLC 4216 798 185 89 50 34

Figur 81. Overlevnad for patienter med stadium IV, per

typ av lungcancer, 2002-2015.

63


0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0Ö

verle

vnad

2002−20062007−2015

No. at risk

2002−2006 11329 5288 3083 2360 1978 1720

2007−2015 25716 12924 7158 4628 3187 2178

Figur 82. Overlevnad for patienter med WHO perfor-

mance status 0-2, per diagnosperiod, 2002-

2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

2002−20062007−2015

No. at risk

2002−2006 6121 2630 1445 1086 892 769

2007−2015 12526 5780 3039 1945 1304 881

Figur 83. Overlevnad for man med WHO performance

status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

2002−20062007−2015

No. at risk

2002−2006 5208 2658 1638 1274 1086 951

2007−2015 13190 7144 4119 2683 1883 1297

Figur 84. Overlevnad for kvinnor med WHO performan-

ce status 0-2, per diagnosperiod, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

2002−20062007−2015

No. at risk

2002−2006 8195 2832 1151 699 493 393

2007−2015 18207 6862 2762 1428 835 507

Figur 85. Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IV

och WHO performance status 0-2, per dia-

gnosperiod, 2002-2015.



0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad


No. at risk

Rökare 16558 6472 3733 2591 1971 1499

F.d. rök... 16303 6681 3629 2421 1708 1270

Aldrig r... 4183 1941 1118 714 497 354

Figur 86. Overlevnad for patienter med NSCLC, per rok-

ningsstatus vid diagnos, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad


No. at risk

Rökare 4031 1284 480 273 185 139

F.d. rök... 2285 623 236 134 97 75

Aldrig r... 178 57 31 20 12 7

Figur 87. Overlevnad for patienter med SCLC, per rok-

ningsstatus vid diagnos, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad


No. at riskIA 4847 4244 3401 2694 2161 1680IB 3528 2644 1934 1490 1195 975IIA 937 707 462 299 200 125IIB 1689 1009 601 424 312 234IIIA 4230 2235 1134 688 446 313IIIB 7698 2870 1293 771 528 391IV 24022 5036 1619 739 398 223

Figur 88. Overlevnad per stadium vid diagnos, 2002-

2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad

WHO 0WHO 1WHO 2WHO 3WHO 4

No. at risk

WHO 0 9569 6976 4610 3404 2636 2049

WHO 1 17201 8747 4677 3058 2195 1640

WHO 2 10275 2489 954 526 334 209

WHO 3 6456 512 181 90 52 29

WHO 4 2465 59 20 10 8 7

Figur 89. Overlevnad per WHO performance status,

2002-2015.

65


0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0Ö

verle

vnad


No. at riskStockhol... 9856 4137 2402 1668 1249 928

Uppsala−... 10588 4038 2176 1442 1040 772

Sydöstra 4995 2082 1174 807 594 455

Södra 9843 3937 2231 1530 1121 857

Västra 8510 3236 1733 1154 842 651

Norra 4079 1577 862 590 459 334

Figur 90. Overlevnad per sjukvardsregion, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad



Uppsala−... 1211 1051 836 633 498 388

Sydöstra 753 661 520 413 338 264

Södra 1360 1170 935 745 602 471

Västra 1011 882 684 546 436 359

Norra 546 474 375 299 247 195

Figur 91. Overlevnad for patienter med NSCLC, stadi-

um IA-IIB och WHO performance status 0-2

som planerats for kirurgi, per sjukvardsregion,

2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad



Uppsala−... 2337 1164 542 317 209 153

Sydöstra 1033 536 258 150 98 74

Södra 2062 1032 476 280 182 138

Västra 1665 869 419 249 167 122

Norra 755 359 178 100 76 50

Figur 92. Overlevnad for patienter med stadium IIIA-IIIB

och WHO performance status 0-2, per sjuk-

vardsregion, 2002-2015.

0 1 2 3 4 5

År efter diagnos

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Öve

rlevn

ad



Uppsala−... 3522 967 291 147 85 50

Sydöstra 1629 501 162 74 32 19

Södra 3406 971 348 163 87 52

Västra 2998 864 262 104 55 29

Norra 1462 400 118 55 31 12


WHO performance status 0-2, per sjukvards-

region, 2002-2015.


3.8 Kvalitetsindikatorer

3.8 Kvalitetsindikatorer

Vi har i styrgruppen for registret tagit

fram nagra kvalitetsindikatorer som vi har

sett som sarskilt betydelsefulla nar det galler

diagnostik och behandling. Manga av dessa

overensstammer med de nationella riktlinjer

som publicerades i mars 2011. Registret ger

oss darfor en mojlighet att studera hur de nya

riktlinjerna tas emot och infors i kliniken.

3.9 Kliniska studier

I denna redovisning visas antalet patienter

som inkluderas i nagon klinisk studie i sam-

band med diagnos och behandlingsbeslut.

Detta ger inte den totala bilden eftersom pa-

tienterna kan inkluderas i studier i ett senare

skede av behandlingen, eller om de far recidiv

av sin sjukdom. I samband med den initiala

diagnosen ar det en lag andel patienter som

inkluderas i studier med en variation fran 0 %

till 10 % (Figur 94).

Övriga

Östersunds sjukhus


Visby lasarett



Sunderby sjukhus






Höglandssjukhuset


Falu lasarett

Danderyds sjukhus









RIKET



Sjukhuset i Gävle

Mälarsjukhuset





Västerviks sjukhus

Lasarettet i Ystad


Procent

0 5 10 15 20

15

69

118

25

100

91

113

112

68

75

58

6

35

123

126

44

60

24

17

106

92

364

158

384

3700

39

75

137

58

199

128

208

101

19

57

296

Antal fall

Figur 94. Andel patienter som deltagit i nagon form av

strukturerad behandlingsstudie, per sjukhus,

2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Kungalvs sjukhus, Ljungby lasarett,

Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Skelleftea lasarett, Sodersjukhuset) har grupperats

till ”Ovriga”.

3.9.1 Multidisciplinar konferens

Detta ar en kvalitetsindikator som patientfor-

eningen lyfter fram. Har ser vi stora skillnader

mellan de olika sjukhusen (Figur 95). Kunska-

pen om hur denna variabel korrelerar till me-

dicinska resultat ar dock liten nar det galler

lungcancer. Tidigare ar har vi jamfort lans-

vis ettarsoverlevnad med frekvensen multidi-

sciplinar konferens och da snarast funnit en

negativ korrelation. For denna variabel ar det

darfor viktigt att vi studerar vilka patient-

grupper som det ar viktigt att vi diskuterar

multidisciplinart.

Södersjukhuset


Övriga

Östersunds sjukhus

Lasarettet i Ystad




Visby lasarett

Falu lasarett



Sunderby sjukhus






Västerviks sjukhus



RIKET





Höglandssjukhuset

Sjukhuset i Gävle




Mälarsjukhuset





Danderyds sjukhus

Procent

0 20 40 60 80 100

5

17

11

69

57

58

112

75

25

126

39

24

113

105

208

91

75

61

19

129

298

3724

68

95

6

158

38

137

202

100

364

58

122

100

123

391

45

Antal fall

Figur 95. Andel patienter som tagits upp pa multidisci-

plinar konferens infor behandlingsbeslut, per

sjukhus, 2015.


Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Skelleftea lasarett) har grupperats till ”Ovriga”.

67


3.9.2 Diagnos bekraftad med PAD/Cytologi

Har ser vi relativt stor samstammighet inom

landet med resultat over 90 % (Figur 96). De

sjukhus som nar upp till 100 % har troligen en

underrapportering av kliniskt diagnostiserade

lungcancrar. Malnivan for denna kvalitetsin-

dikator bor vara 90-95 %.


Lasarettet i Ystad





Övriga






Danderyds sjukhus


RIKET

Falu lasarett

Östersunds sjukhus




Sjukhuset i Gävle




Västerviks sjukhus

Visby lasarett


Södersjukhuset

Sunderby sjukhus


Mälarsjukhuset




Höglandssjukhuset



Procent

0 20 40 60 80 100

40

62

100

133

96

111

13

160

70

305

207

375

61

61

3862

129

70

124

394

215

140

114

130

107

19

26

103

8

118

77

61

84

62

6

40

24

17

Antal fall

Figur 96. Andel patienter vars diagnos har bekraftats

med cytologi/PAD, per sjukhus, 2015.


Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika, Skelleftea lasarett, Angelholms sjukhus) har


3.9.3 PET/CT infor planerad start av ku-

rativt syftande terapi

PET/CT, dvs undersokning med positrone-

missionstomografi i kombination med datorto-

mografi, ar en viktig undersokning for att for-

battra mojligheterna till saval korrekt diagnos

som stadieindelning. Metoden ar ocksa an-

vandbar for att underlatta behandlingsplane-

ringen vid kurativt syftande stralbehandling.

Har ser vi stora skillnader inom landet, vil-

ket kan forklaras av att tillgangligheten va-

rierar mellan olika sjukhus (Figur 97). Meto-

den innebar dock en sadan kvalitetsforbatt-

ring vid beslut om behandling att den alltid

bor genomforas infor beslut om kurativt syf-

tande behandling. Undantaget ar stadium IA-

tumorer dar behovet av detta beslutsstod inte

ar lika stort.

Mälarsjukhuset











Falu lasarett

RIKET





Övriga

Östersunds sjukhus



Sunderby sjukhus

Sjukhuset i Gävle





Lasarettet i Ystad


Danderyds sjukhus

Procent

0 20 40 60 80 100

13

5

12

13

8

40

22

16

81

17

18

18

635

21

46

80

54

16

12

15

21

21

24

10

10

13

8

5

10

6

Antal fall

Figur 97. Andel patienter med NSCLC och stadium IB-

IIIB som genomgick PET-CT infor planerad

kurativt syftande behandling (kirurgi eller pri-

mar kemoradioterapi), per sjukhus, 2015.


Blekingesjukhuset - Karlskrona, Hoglandssjukhuset, Visby lasarett, Vasterviks sjukhus)

har grupperats till ”Ovriga”.


3.9 Kliniska studier

3.9.4 Planerad kirurgi

Kirurgi ar den rekommenderade behandlingen

vid lokaliserad sjukdom. I figur 98 har vi in-

kluderat de patienter som skulle kunna kom-

ma ifraga for kirurgi, dvs patienter med tu-

morstadium I-II och performance status 0-2.

Det finns dock patienter som pa grund av att

de aven har andra sjukdomar eller nedsatta

funktioner inte kan genomga ett kirurgiskt in-

grepp. For dessa patienter kan kurativt syf-

tande stereotaktisk stralbehandling vara ett

mycket tilltalande alternativ. Det skulle dar-

for kunna vara mer rattvisande att har redovi-

sa summan av de som planeras for kirurgi och

de som planeras for stereotaktisk stralbehand-

ling. Malnivan bor vara 95 %, och detta blir

darfor en viktig kvalitetsindikator att studera

de narmaste aren.



Mälarsjukhuset



Falu lasarett


Visby lasarett











RIKET




Övriga

Danderyds sjukhus



Sunderby sjukhus

Östersunds sjukhus


Sjukhuset i Gävle


Lasarettet i Ystad

Procent

0 20 40 60 80 100

5

12

10

13

13

24

34

5

26

16

57

101

12

12

19

19

19

27

778

35

14

54

8

8

56

21

22

11

17

23

70

15

Antal fall




rats for kurativt syftande kirurgi eller stereo-

taktisk stralbehandling, per sjukhus, 2015.


Hoglandssjukhuset, Ljungby lasarett, Vasterviks sjukhus) har grupperats till ”Ovriga”.

3.9.5 Planerad palliativ thorakal stralbe-

handling

Vid spridd sjukdom, och ibland aven vid loko-

regionalt avancerad sjukdom, ar det ofta an-

gelaget att som forsta atgard se till att lindra

de lokala symtom som tumoren ger upphov

till. Det kan exempelvis vara smartande me-

tastaser eller upphostning av blod. Palliativ

thorakal stralbehandling valjs som primarbe-

handling i varierande utstrackning, vilket kan

ha olika orsaker. Det finns anledning att mer

ingaende analysera orsakerna till denna vari-

ation. Det ar rimligt att anta att en del pati-

enter bor planeras for denna behandling pri-

mart, men andelen bor inte heller vara for stor

for da kan det betyda att man har en alltfor

uppgiven installning till behandling. Det vik-

tiga maste dessutom vara att man ger palli-

ativ stralbehandling vid korrekt tidpunkt un-

der patientens sjukdomstid, inte att det ar en

behandling som ar primarplanerad.

Övriga

Falu lasarett

Sjukhuset i Gävle




Danderyds sjukhus

Höglandssjukhuset










Visby lasarett

Mälarsjukhuset

Lasarettet i Ystad


RIKET

Sunderby sjukhus



Östersunds sjukhus






Västerviks sjukhus




Procent

0 20 40 60 80 100

5

69

65

183

73

167

24

19

27

27

52

50

8

45

52

34

31

12

24

18

12

1700

61

81

80

31

26

40

52

46

49

9

132

11

85

Antal fall

Figur 99. Andel patienter med stadium IIIB-IV och


for torakal stralbehandling i palliativt syfte, per

sjukhus, 2015.


lasarett, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika) har grupperats till ”Ovriga”.

69


3.9.6 Planerad palliativ cytostatikabe-

handling

For patienter i stadium IV ar det idag klart

visat att palliativ cytostatikabehandling saval

forlanger overlevnad som forbattrar livskvali-

teten. Det ar framfor allt det senare som ar

orsaken till att denna behandling erbjuds pa-

tienter med avancerad lungcancer.

Mälarsjukhuset





Lasarettet i Ystad





Sunderby sjukhus



Östersunds sjukhus

RIKET

Höglandssjukhuset



Falu lasarett



Danderyds sjukhus


Västerviks sjukhus


Sjukhuset i Gävle

Visby lasarett





Övriga




Procent

0 20 40 60 80 100

24

34

49

184

85

18

52

50

52

27

61

81

132

31

1703

19

46

167

69

31

80

24

26

9

27

65

12

52

45

40

73

7

11

12

8

Antal fall

Figur 100. Andel patienter med stadium IIIB-IV och


for cytostatikabehandling i palliativt syfte,

per sjukhus, 2015.


lasarett, Lycksele lasarett, Sjukhuset i Arvika) har grupperats till ”Ovriga”.

3.9.7 Vantetid fran remiss till behand-

lingsbeslut

Enligt de nyligen startade standardiserade

vardforloppen (SVF) ska vantetiden fran re-

miss till behandlingsbeslut var hogst 29 dagar.

Nationellt uppnaddes detta mal for 44

0 20 40 60 80 120


●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

●

Antal fall Median





Lasarettet i Ystad

Danderyds sjukhus



Höglandssjukhuset






RIKET

Sunderby sjukhus

Mälarsjukhuset





Sjukhuset i Gävle

Visby lasarett









Östersunds sjukhus

Västerviks sjukhus


Falu lasarett

Övriga

39

58

122

5

57

45

208

202

36

112

298

75

385

68

3708

113

58

91

364

123

17

136

25

61

24

100

75

96

105

158

95

69

19

129

126

14

57

48.5

47.5

46

43

42

41

39.5

39.5

39

38.5

38

38

36

35

35

35

34

33

33

33

32.5

31

31

30.5

29.5

29

28

27

27

27

26

24

24

20

19


behandlingsbeslut, per sjukhus, 2015.

Sjukhus som till figuren bidrog med farre an 5 fall (Sodersjukhuset, Sjukhuset i Arvika,

Ljungby lasarett, Kungalvs sjukhus, Lycksele lasarett) har grupperats till ”Ovriga”.


4 SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE4.1 Utvecklingspunkter

I svenska lungcancerregistret registreras

flera ledtider, dvs i sjukvardssammanhang de

olika vantetider som uppstar i samband med

att en patient diagnostiseras, utreds och be-

handlas. Enligt de nyligen inforda standardi-

serade vardforloppen ska det ta hogst 29 da-

gar fran det att remissen har anlant till dess

att behandlingsbeslut fattas. Nationellt upp-

naddes detta mal for 44% av patienterna. Me-

diantiden var 35 dagar med stora skillnader

mellan de olika sjukhusen, 20 till 57 dagar.

Detta innebar forstas ocksa att for halften av

patienterna tar det langre tid an dessa dagar. I

och med satsningen pa standardiserade vard-

forlopp, som for lungcancers del startade i juni

2016, kommer det att bli ett allt storre fokus

pa ledtider. Det ar av storsta vikt att detta

omrade utvecklas. Mellan ar 2002 och 2015

har det inte skett nagon forbattring av dessa

ledtider. Man maste dock komma ihag att det

under denna tidsperiod har inforts flera nya

diagnostiska metoder som har forbattrat ut-

redningen och gett ett battre underlag for be-

handlingsbeslut. Bland annat har undersok-

ning med PET/CT successivt okat, nagot som

ar helt i linje med de nationella riktlinjerna

for lungcancer som forordar denna undersok-

ning infor alla behandlingar som syftar till

att bota patienten. Detta har dock medfort

att utredningarna idag ar mer komplicerade

och tar langre tid, vilket gor att en oforand-

rad tidsatgang innan behandlingsbeslut kan

fattas i sjalva verket maste innebara att pro-

cessen har effektiviserats. Men aven om effek-

tiviseringar har gjorts sa ar vantetiderna for

patienter med lungcancer idag generellt sett

for langa. Lungcancer kan diagnostiseras an-

tingen med cellprov (cytologi) eller med vav-

nadsprov (biopsi for histopatologisk undersok-

ning). Tidigare var det viktigaste att kun-

na skilja mellan smacellig och icke-smacellig

lungcancer. Idag har behandlingen blivit mer

specifik och utredningens betydelse har darfor

okat. Dessutom har det tillkommit flera nya

molekylarbiologiska tester som kan anvandas

for att styra och individualisera behandlingen.

Allt detta kan idag goras pa histopatologiskt

material. Aven cytologiskt material (cellpro-

ver) kan anvandas aven om det kan vara mer

komplicerat, och da blir dessutom provmang-

den mindre varfor det kan vara svart att utfo-

ra alla tester. Av denna orsak ar histopatolo-

giskt material att foredra. Fordelningen mel-

lan dessa olika provtagningsmetoder skiljer sig

mycket mellan olika sjukhus, och dessa skill-

nader bor innebara att sjukhusen ser over si-

na provtagningsrutiner. En kvalitetsindikator

som patientforeningen ser som viktig ar om

patienter diskuteras pa multidisciplinar kon-

ferens, dvs ett mote dar lakare fran flera olika

specialiteter deltar. Har ser vi stora skillnader

mellan de olika sjukhusen. Detta ar en faktor

som behover lyftas fram och studeras mer i

detalj. Vad galler behandling av lungcancer

sager de nationella riktlinjerna att patienter

med lungcancer i stadium I-II och i gott all-

mantillstand (performance status) bor erbju-

das kurativt syftande kirurgi, dvs operation

som syftar till att bota patienten. Andelen

patienter som genomgar detta kommer aldrig

att kunna bli 100 %, bland annat pa grund

av att manga aven har andra sjukdomar (sa

kallad komorbiditet) och nedsatta funktioner.

Skillnaderna mellan sjukhusen nar det galler

den andel av dessa patienter som far kura-

tivt syftande kirurgi kan till viss del bero pa

att en del patienter istallet erbjuds kurativt

syftande stereotaktisk stralbehandling. Sadan

behandling ges idag pa ett fatal enheter, men

detta kan anda inte helt forklara de skillna-

der som ses i registret. Utveckling Mesothe-

liom, en tumor som utgar fran lungsacken,

ar en ovanlig tumorsjukdom som diagnostice-

ras hos c:a 100 individer varje ar. Mesotheli-

om och lungcancer utreds och behandlas pa

samma enheter. Lungcancer vet vi idag myc-

ket om, men kunskapslaget kring mesotheli-

om ar mindre utvecklat, mycket pa grund av

att det ar valdigt fa som diagnosticeras per

klinik och att inget register finns for den suk-

domen. Vi kommer darfor att infora en spe-

ciell, sjalvstandig, modul i lungcancerregist-

ret dar mesotheliom ska registreras pa samma

satt som lungcancer. Denna modul ska byggas

71

4 SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE

upp under 2016 och kommer att kunna ge en

samlad bild over utredning och behandling av

mesotheliom. Svenska lungcancerregistret har

tillfort en del nya variabler for att registret ska

vara harmoniserat med de ledtider som ska

matas inom SVF. Under 2016 har en ny mo-

dul eller forskningsportal utvecklats som lig-

ger under lungcancerregistret. Modulen inne-

haller dels en klinisk del och dels en del med

molekylarpatologiska data som inrapporteras

av patologerna. Den kliniska delen ska inklu-

dera alla patienter som behandlats med nya

lakemedel inom gruppen ALK-hammare. Re-

gistreringen ske mycket mer detaljerat an for

andra lakemedel och cytostatika framfor allt

da det galler biverkningar. I den molekylarpa-

tologiska delen registreras tumorens alla mu-

tationer. Denna modul er vi som en mycket

viktig del som koller att ha en mycket stor

betydelse for registret som helhet. Vidare har

det under 2016 inletts ett arbete for att ut-

veckla en stralbehandlingsmodul med en mer

detaljerad registrering av stralbehandlingsda-

ta.

4.2 Fokusomrade och mal for forbattringsarbete 2016-2017

Det viktigaste med ett kvalitetsregister ar

att inrapporterade data kan komma patienter-

na tillgodo. Svenska lungcancerregistret kom-

mer under 2016-2017 att fokusera pa tva om-

raden som ar viktiga for patienterna; vanteti-

der och nationella skillnader da det galler ut-

redning och behandling. For att hoja kvalite-

ten pa sjalva registret kommer en satsning att

goras pa vidareutveckling av modulerna for

ALK-lakemedel och molekylarpatologi samt

inforandet av nya moduler for stralbehandling

och mesotheliom.

Satsningen pa standardiserade vardfor-

lopp (SVF) kommer att innebara att ett myc-

ket starkt fokus kommer att ligga pa att for-

battra och forkorta vantetiderna for patien-

terna. For lungcancer har de standardiserade

vardforloppen borjat galla under varen 2016.

Har kan svenska lungcancerregistret spela en

mycket viktig roll for att utvardera denna

satsning. Den viktigaste tiden att mata ar ti-

den fran det att beslut om valgrundad miss-

tanke pa lungcancer tas, dvs da remiss skrivs

till utredande klinik, till behandlingen startar.

Under detta tidsforlopp finns det aven flera

deltider som ar tidssatta, t ex tid till nybesok

pa utredande klinik och tid fran provtagning

till diagnos finns tillgangliga. De flesta av des-

sa tider tider har registrerats i svenska lung-

cancerregistret och en del datum har tillforts.

Ett annat viktigt fokusomrade for att forbatt-

ra for patienterna ar att folja upp de skillnader

som finns inom landet da det galler grund-

laggande delar inom utredning och behand-

ling. Detta galler bland annat andel av pati-

enterna som utreds med PET/CT innan kura-

tivt syftande behandling, andel av patienterna

som diskuteras pa multidisciplinar konferens

innan beslut om behandling tas tillsammans

med patienten och andelen patienter som ge-

nomgar kurativt syftande kirurgi. Malet med

detta arbete ar att medvetandegora eventu-

ella skillnader i handlaggandet av patienter

med lungcancer for att darigenom kunna upp-

na en mer jamlik vard. Forbattringsarbetet

med satsningen pa utveckling av nya modu-

ler ser vi som en mojlighet att hoja kvaliteten

pa alla delar av registret genom att data fran

de olika delarna kan befrukta varandra. Det-

ta genom att bland annat medvetandegora bi-

verkningspanoramat for olika behandlingar pa

nationell, populationsbaserad bas, vilket kom-

mer att kunna vara betydelsefullt for patien-

terna med lungcancer.


5 FORSKNING

Referenser[1] Berglund A, Holmberg L, Tishelman C, Wagenius G, Eaker S, Lambe M.: Social inequalities

in non-small cell lung cancer management and survival: a population-based study in central

Sweden. Thorax. 2010 Apr;65(4):327-33

[2] Myrdal G, Lamberg K, Lambe M, Stahle E, Wagenius G, Holmberg L.: Regional diffe-

rences in treatment and outcome in non-small cell lung cancer: a population-based study

(Sweden). Lung Cancer. 2009 Jan;63(1):16-22

[3] Walters S, Maringe C, Coleman MP, Peake MD, Butler J, Young N, Bergstrom S, Hanna

L, Jakobsen E, Kolbeck K, Sundstrøm S, Engholm G, Gavin A, Gjerstorff ML, Hatcher J,

Johannesen TB, Linklater KM, McGahan CE, Steward J, Tracey E, Turner D, Richards

MA, Rachet B; ICBP Module 1 Working Group: Lung cancer survival and stage at dia-

gnosis in Australia, Canada, Denmark, Norway, Sweden and the UK: a population-based

study, 2004-2007. Thorax. 2013 Jun;68(6):551-6

[4] Edlund K, et al : CD99 is a novel prognostic stromal marker in non-small cell lung cancer.

Int J Cancer. 2012 Nov 15;131(10):2264-73

[5] Botling J, Edlund K, Lohr M, Hellwig B, Holmberg L, Lambe M, Berglund A, Ekman

S, Bergqvist M, Ponten F, Konig A, Fernandes O, Karlsson M, Helenius G, Karlsson C,

Rahnenfuhrer J, Hengstler JG, Micke P.:Biomarker discovery in non-small cell lung cancer:

integrating gene expression profiling, meta-analysis, and tissue microarray validation. Clin

Cancer Res. 2013 Jan 1;19(1):194-204.

[6] Lamberg, K., Wagenius, G., Berglund, A.: Lungcancer i Uppsala/Orebroregionen

1995–2006. Hygiea (117), 68 (abstr 8), 2008

[7] Karimi, A., Lambe, M., Wagenius, G.: Lungcancer okar bland aldrig-rokare. Lakaresallska-

pets Riksstama 2010.

[8] Stephanie Mindus, Kenbugul Jatta, Goran Elmberger et al.: ALK-EML4-testing in non-

small cell lung cancer. Experiences from Karolinska University Hospital in Sweden. World

Lung Cancer Conference, Sidney, 2013

[9] Gunnar Hillerdal, Karl Kolbeck, Susan Kamareji et al.: Investigating suspected lung cancer:

fast track in Stockholm. World Lung Cancer Conference, Sidney, 2013.

[10] Mindus, S, Kenbugul J, Elmberger, G, Kolbeck, K.: The clinical importance of EGFR-

testing in non-small cell lung cancer: Three year experience from Karolinska University

Hospital in Sweden. World Lung Cancer Conference, Sidney 2013

[11] Bjorkestrand H, Berglund A, Wagenius G.: Kirurgi vid smacellig lungcancer? Data fran

svenska lungcancerregistret. Onkologidagarna Eskilstuna 17-21 mars 2014.

[12] Holgersson G, Bergqvist M, Koyi H, Berglund A, Lambe M, Bergstrom S.: Vantetider i

lungcancervarden - Patientlotsar gav snabbare flode. Lakartidningen. 2015 Jun 2;112.

[13] Tendler, S., Holmqvist, M., Wagenius, G., Lewensohn, R., Viktorsson, K., Lambe, M., De

Petris, L.: The influence of educational level on survival in small-cell lung cancer (SCLC);

a population-based study. Am Soc of Clinical Oncology, Chicago, 2016.

[14] Salomon Tendler, Marit Holmqvist, Gunnar Wagenius, Rolf Lewensohn, Kristina Viktors-

son, Mats Lambe, Luigi De Petris.: Living status and outcome in small-cell lung cancer

(SCLC): a population-based study. World Lung Cancer Conference, Wien 2016

73

Referenser

[15] Berglund, A., Lambe, M., Stahle, E., Wagenius, G.: Surgery in limited disease small cell

lung cancer – a nationwide population-based cohort study (Submitted to Lung Cancer)


Documents

Lung cancer · 1 FORORD Ar 2001 beslutades att sjukv ardsregioner-na i Sverige skulle inf ora ett nationellt kva-litetsregister f or lungcancer. Rapportering av samtliga lungcancerfall