M i l j ö n i F i n l a n d 666sv - core.ac.uk · Edita Prima Ab Helsingfors 2004. Miljöministeriet 3 ... M. Nykarleby, Kanäs ... kraftverk som byggs på havet kommer att växa

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

666sv666sv666sv666sv666svM i l j ö n i F i n l a n d

HELSINGFORS 2004

M I L J Ö M I N I S T E R I E T

Miljöministeriet – Mellersta Österbottens förbund – Österbottens förbund –Norra Österbottens förbund – Lapplands förbund

Områden i Kvarken ochBottenviken som lämpar sig

för vindkraftsproduktion

2 Miljön i Finland 666sv○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Publikationen finns tillgänglig på internet:http://www.miljo.fi/publikationer

Miljön i Finland 666svMiljöministeriet

Markanvändningsavdelningen

Ombrytning: Ainoliisa MiettinenPärmbild: Korsnäs. Hannu Vallas/Diabox Oy

ISSN 1238-7312ISBN 952-11-1862-8

ISBN 952-11-1863-6 (PDF)

Edita Prima Ab

Helsingfors 2004

3Miljöministeriet ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Förord○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Vindkraft är en av de energiformer som växer snabbast i världen. Intresset förvindkraftsproduktionen håller på och ökar även i Finland, där de bästa möjlig-heterna till att utnyttja vindkraften är på kusten och på havsområdet.

Denna publikation avser en utredning i vilken man kartlade lämpliga områ-den för vindkraftsproduktion på kust- och havsområden i Kvarken och Botten-viken. Detaljnivån på utredningen har anpassats till noggrannheten för land-skapsplaneringen.

I utredningen har man beaktat såväl de tekniska och ekonomiska möjlighe-terna som miljöaspekterna. Målsättningen är att arbetet skulle fungera som ut-gångspunkt för den landskapsplanering som berör vindkraftsproduktionen påområdena och för övrig markanvändningsplanering samt som grundkartlägg-ning över möjligheterna att utnyttja områdena för vindkraftsproduktion. Avsik-ten med utredningen är att för sin del även främja uppnåendet av de riksomfat-tande målsättningarna för områdesanvändningen.

Utredningen har bearbetats som ett gemensamt projekt av miljöministeriet,Mellersta Österbottens, Österbottens, Norra Österbottens samt Lapplands för-bund. Till arbetets styrgrupp har hört överingenjör Antti Irjala (miljöministeriet)i egenskap av ordförande, överinspektör Markus Alapassi (miljöministeriet),planläggningsdirektör Saini Heikkuri-Alborzi (Österbottens förbund), natur-skyddschef Eero Kaakinen (Norra Österbottens miljöcentral), överinspektörJorma Keva (miljöministeriet), områdesplanerare Gerhard Lindell (MellerstaÖsterbottens förbund), chefen för samhällsteknik Erkki Partala (Norra Öster-bottens förbund), planeringsdirektör Voitto Tiensuu (Lapplands förbund) samtområdesanvändningsdirektör Päiviö Tokola från (Västra Finlands miljöcentral).

Definieringen av teknisk-ekonomiskt potentiella områden har utarbetats avdiplomingenjör Esa Holttinen (Electrowatt-Ekono). I arbetet har deltagit tekn.dr Esa Eranti (Eranti Engineering), som specialist på offshore- och arktisk tek-nik. De övriga delarna av utredningen har utarbetats av Sigma Oy, där arkitektJouni Laitinen och FK Hannu Tikkanen har ansvarat för arbetet. Platsinforma-tionsutredningen utarbetad av planerare Lena Hallin vid Finlands miljöcentralhar fungerat som central basinformation för utredningen. Man har kompletteratuppgifterna över områden under arbetet med en enkät som man sänt till olikamyndigheter, sakkunniga samt föreningar.

Utredningen som låtit utföras av miljöministeriet och landskapsförbundenär den första kartläggningen i Finland av förutsättningarna för vindkraftsbyg-gande som avser ett så omfattande område. Miljöministeriet hoppas att utred-ningen främjar vindkraftsetablering som ett led i utnyttjandet av förnyelsebaraenergikällor.

Helsingfors i december 2004

RegionplaneringsrådetUlla Koski


Innehåll○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Förord .......................................................................................................... 3

1 Inledning ............................................................................................. 7

2 Utredningens olika skeden ................................................................ 8

3 Utredningsmaterial .......................................................................... 103.1 Utgångslägen ............................................................................................ 103.2 Expertförfrågan ......................................................................................... 103.3 Terrängutredningar ................................................................................... 11

4 Bedömningskriterierna vid den tekniskekonomiskagranskningen .................................................................................... 124.1 Centrala gränsdragningar ....................................................................... 124.2 Vindkraftverkens storlek och kostnader ............................................ 134.3 Andra investeringskostnader ................................................................ 134.4 Produktion och förlust ........................................................................... 144.5 Produktionskostnader ............................................................................. 14

5 Miljöundersökningens bedömningskriterier ................................... 165.1 Utredda inverkningar och jämförelsekriterier för

områdens lämplighet .............................................................................. 165.2 Inverkningar på landskapet och kulturarvet .................................... 195.3 Inverkningar på naturmiljön ................................................................ 225.4 Inverkan på boendetrivseln och rekreationsområden .................... 245.5 Inverkan på fiskeri och turism ............................................................. 285.6 Trafiken och försvarsmaktens verksamhet ......................................... 29

6 Lämpligheten av olika kustområden för vindkraftproduktion ...... 326.1 Området mellan Torneå och Brahestad ............................................... 326.2 Området mellan Brahestad och Karleby ............................................. 336.3 Området mellan Karleby och Vasa ....................................................... 346.4 Området söder om Vasa .......................................................................... 34

7 Lämpliga områden för fortsatt planering ...................................... 36

8 Objektbeskrivningar ......................................................................... 411. Röyttä i Torneå .......................................................................................... 412. Simo-Kuivaniemi, Maakrunni grund ................................................. 453. Kemi-Simo Möyly grund ....................................................................... 494. Simo-Ii, Pitkämatala................................................................................ 52A. Simo skärgård ........................................................................................... 55B. Kuivaniemi, Vattunki uddspets ........................................................... 56C. Ii, Laitakari ................................................................................................ 58


5. Simo-Kuivaniemi, Maakrunni östra del ............................................ 606. Ii, Suurhiekka........................................................................................... 627. Karlö, Pohjamatala .................................................................................. 668. Karlö, Pallonen......................................................................................... 699. Karlö, Välikelmi ....................................................................................... 7110. Karlö, Seljänsuu grund .......................................................................... 74D. Haukipudas, Nimettömän matala ....................................................... 77E. Haukipudas, Kotakari ............................................................................ 80F. Oulunsalo-Karlö ...................................................................................... 82G. Siikajoki, Varessäikkä ............................................................................ 85H. Siikajoki, Tauvo ....................................................................................... 87I. Brahestad, Lapaluoto .............................................................................. 8911. Brahestad, Ulkonahkiainen .................................................................. 9112. Brahestad, Maanahkiainen .................................................................... 93J. Kalajoki, Rahja ......................................................................................... 9613. Kalajoki, Kallat ........................................................................................ 9814. Lohtaja, Ykskivi ..................................................................................... 10115. Karleby, Santapankki ........................................................................... 105K. Karleby, Yxpila industriområde ......................................................... 109L. Larsmo, Fränsviken ................................................................................ 11016. Jakobstad, Storgrund ............................................................................. 112M. Nykarleby, Kanäs .................................................................................... 11617. Korsholm, Maxmo, Mickelsörarna ...................................................... 117N. Korsholm, Replot ................................................................................... 12018. Replot, Utgrynnan ................................................................................. 122O. Malax, Bergö ............................................................................................ 125P. Korsnäs, Södra Björkön ........................................................................ 12819. Kusten utanför Korsnäs ........................................................................ 12920. Kusten utanför Kaskö ........................................................................... 13321. Sideby i Kristinestad ............................................................................ 135Q. Kristinestad, Sideby fastland ............................................................. 139

Litteratur ................................................................................................. 141

Bilaga 1. De instanser som svarat på den förfrågan som anslötsig till utredningen .................................................................................. 142

Presentationsblad ................................................................................... 143



Inledning

I statsrådets klimatpolitiska redogörelse till riksdagen, Nationell klimatstrategi(SRR 1/2001 rd) konstateras att man kommer att förverkliga handlingsplanen förförnybara energikällornas främjande för att minska på växthusutsläppen. Enligtdetta program borde det i Finland år 2010 finnas sammanlagt 500 MW vindkraft.Statsrådet har tagit ställning till vindkraftsbyggandets förutsättningar i de riks-omfattande målen för områdesplanering. Enligt beslutet (30.11.2000) skall “Ilandskapsplaneringen ... för kust- och fjällområdenas del anges vilka områdensom bäst lämpar sig för utbyggnad av vindkraft. Vindkraftverken skall i förstahand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk.”

Utvecklingen av vindkraftstekniken har varit mycket snabb. Anläggningar-nas storlek kommer troligen att fortsätta växa, speciellt två megawatts vind-kraftverk som byggs på havet kommer att växa till ca fem megawatts och ävendärutöver. När anläggningarnas storlek växer kan man placera vindkraft påstörre vattendjup och i svårare isförhållanden.

Vindkraftsproduktionen förutsätter en sammanjämkning av de tekniska ochekonomiska möjligheterna, olika former av områdesanvändning samt miljövär-den.

Målsättningen med denna utredning har varit att finna områden som urekonomiskt perspektiv är förmånliga för vindkraftsetablering men som samti-digt orsakar minst miljöolägenheter. Utanför studien har redan i inledningsske-det lämnats de områden som uppskattats vara de känsligaste såsom skyddsom-råden, landskapsområden samt närområdena till tätt bosatta stränder.

Den teknisk-ekonomiska förmånlighetsjämförelsen har gjorts för sådanahavsområden vart det är möjligt att placera en vindkraftspark på minst 100 MW.

Av de teknisk-ekonomiska faktorerna har man kartlagt vindomständighe-ter, bottenförhållanden (såsom vattendjup, variationer i vattendjup, bottenka-raktär), anslutningsmöjligheter till existerande infrastruktur (kraftlinjer), denexisterande infrastrukturen som tjänar genomförandet av byggnadsarbetenaoch service samt lokala våg- och isförhållanden.

Föremålet för miljöstudien i den teknisk-ekonomiska undersökningen harvarit 21 områden belägna i havet samt 17 mindre, partiellt på markområdenbelägna, objekt. I miljöstudien har man undersökt konsekvenserna av en vind-kraftsetablering för landskaps- och kulturarvet, naturmiljön, boendetrivseln ochfritidsbruket, turism- och fiskerinäringen, sjöfarten och flygtrafiken samt för-svarsmaktens verksamhet.

De områden som tillhör Natura 2000-nätverket har avgränsats ur utredning-en. Möjligheten att använda områden, som hör till Natura 2000-nätverket ellerär belägna i närheten av dessa, till vindkraftproduktion beror främst på denaturvärden, för vars skydd området har tillfogats Natura 2000-nätverket.Utnyttjandet av vindkraft på dessa områden är möjligt förutsatt att det inte påett betydande sätt försämrar de naturvärden på basis av vilka området har tagitsmed i Natura 2000-nätverket.

1○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○


Utredningens olika skeden2○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Arbetet har framskridit i etapper från en allmän granskning av stora områdentill detaljrikare granskning av avgränsade områden. Utredningen har gjorts medhjälp av eliminerande och jämförande metoder enligt tabell 1.

De mest betydelsefulla avgränsningar som är anknutna till valet av deområden som tas med i granskningen har gjorts redan i arbetets inledning. Dådefinierades också de centrala målsättningarna varvid man tog i beaktandeteknisk-ekonomiska aspekter samt miljösynpunkter. Målsättningen med utred-ningen har varit att hitta de för vindkraftproduktionen ekonomiskt förmånligas-te och till sina miljöinverkningar lindrigaste områden. Enligt målsättningarnahar man redan i inledningsfasen uteslutit de allra känsligaste områden, såsomskyddsområden, värdefulla landskapsområden samt bebodda strandpartiersnärområden. I utredningen har man valt att endast granska vida havsområden,som befinner sig utanför stora industriområden. Dessutom har man värderatmindre områden, vilka delvis befinner sig på markområden, som landskapsför-bunden, kommunerna och energibolagen har föreslagit.

I följande fas har man undersökt och klassificerat områdens lämplighet förvindkraftproduktion utgående från ekonomisktekniska faktorer och miljökon-sekvenser (kapitel 4 och 5). En tekniskekonomisk lönsamhetsberäkning har gjortsenbart över utsträckta områden som är belägna på havet.

I samband med definieringen av lämplighet har man allmänt granskat möj-ligheterna att förhindra de negativa inverkningarna, genom att utreda ifall änd-ringar på områdens avgränsning, kapacitet och kraftverksformation kan påver-ka områdets lämplighet.

På basis av utredningen har man avfattat objektbeskrivningarna, i vilka manskildrar med hjälp av kartor, fotografier och text de centrala inverkningarna ochgrunderna för klassificeringen.

I kapitlet Sammanfattning och rekommendationer har man definierat deområden som lämpar sig för fortsatt planering. Man har även definierat centralainverkningsområden och områdesvis beräknat behoven av avgränsnings- ochkapacitetsändringar.


Tabell 1. Skedena vid utredningen och definierandet av områdenas lämplighet

UTGÅNGSPUNKTERNA DEFINIERAS SAMT EN INLEDANDE ANALYSFörutsättningar sett ur tekniskt, ekonomiskt och miljöperspektiv

Tekniskt otillämpliga områdenOmråden med speciella naturvärden (skyddsom-råden, områden i naturskyddsprogram, Natura

områden, områdesreserveringar i planer).

OLÄMPLIGA OMRÅDEN GALLRAS

MÖJLIGA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFTSPARKPå granskningsområdet begränsades tydliga områdeshelheter som

uppfyller proportioner för vindkraftsparker

TEKNISK-EKONOMISK LÄMPLIGHETSKLASSIFICERINGFrån alternativa områden undersöktes i allmänna drag:

• Kraftverkets anslutningsmöjligheter till det nuvarande nätet(elnätets närhet och lämplighet, anknytningsbehov)

• Möjliga positioner av servicevägar och hamnplatser• Vindförhållanden och produktionskalkyleringar

• Bebyggandet av markgrunden och vattenområdets djup• Isförhållanden till offshore kraftverk

• Infrastruktur• Vägförbindelser (till kusten)

OMRÅDENA JÄMFÖRS OCH TILLÄMPLIGHETEN KLASSIFICERASPÅ BASIS AV MILJÖINVERKNINGAR

Jämförelse av de alternativa områdena med hjälp av tidigare definierade jämförelsekriterier

INVERKNINGAR SOM BÖR GRANSKAS• Landskap och kulturarv

• Naturmiljön• Bosättning och rekreationsanvändning

• Näringsgrenar (fiske och turism)• Trafiken

• Övriga markanvändningsformer (försvarsmakten)

INVERKNINGARNA JÄMFÖRS OCH MÖJLIGHETERATT MINSKA OLÄGENHETERNA UNDERSÖKS

BESKRIVNING AV OMRÅDETAllmän kartbeskrivning samt text

SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER

SAMMANSTÄLLNING AV UTREDNINGEN


Utredningsmaterial

3.1 Utgångslägen

Som utgångsmaterial i arbetet har använts numeriska lägenhetsdata som sam-manställts av Finlands miljöcentral, de sjökort och det elnätsverksmaterial somupphovsmännen har i sin besittning samt våg-, is- och grundområdesuppgifterfrån tidigare projekt. I inledningsfasen har uppgifterna kompletterats med lä-genhetsdata från museiverket och landskapsförbunden.

3○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Tabell 2. Den centrala utgångsinformationen för utredningen.

MATERIAL KÄLLA

Vinden/blåsigheten Finlands miljöcentral (SYKE) och Electrowatt-Ekono

Information om djupheten Sjöfartsverket och Finlands miljöcentral (SYKE)

Tekniska nätverk och vindkraftverk Finlands miljöcentral (SYKE) och VTT

Farleder för fartyg och småbåtar, fyrar Sjöfartsverket (Sjökort)

Tätortsområden/Industriområden Finlands miljöcentral (SYKE)

Fritidsbosättning Finlands miljöcentral (SYKE)

Rekreationsområden Landskapsförbunden

Försvarsmaktens skydds- och Sjökortenfarozoner

Flygfälten och deras skyddsområden Finlands miljöcentral (SYKE) och Lantmäteri-verket

Natura-områden, skyddsprogram, Finlands miljöcentral (SYKE)skyddsområden

Internationellt (IBA) och riks- Finlands miljöcentral (SYKE)omfattande värdefulla (FINIBA)fågelområden

Värdefulla landskapsområden Landskapsförbunden, Finlands miljöcentral(SYKE)

Riksomfattande betydelsefulla Museiverketkulturhistoriska miljöer

Förhistoriska fornminnen Museiverket

Vrakfynd Museiverket

Sjöfartsverkets historiskt värdefulla Museiverketbyggnader

Övrig markanvändning Landskapsförbunden

3.2 Expertförfrågan

I den teknisk-ekonomiska utredningen intervjuades följande sakkunniga för attprecisera utgångsmaterialet: Håkan Knip/Bottniska vikens sjöfartsdistrikt (bot-tenkvalitén på de olika områdena) och Erkki Lahti/YIT-Rakennus Oy (maskin-alternativen vid vattenbyggnadsarbetena samt kostnaderna för grundläggning-en och kabelarbeten vid olika bottentyper).


Vid miljögranskningen erhölls tilläggsinformation genom skriftliga förfrågning-ar riktade till sakkunniga. Med hjälp av förfrågan försökte man få centrala in-stansers synpunkter på vindkraftverkens inverkningar samt opublicerad infor-mation över lokala förhållanden (tabell 3).

Instanser som besvarat förfrågan finns presenterade i bilaga 1.

3.3 Terrängutredningar

Ovannämnda uppgifter har granskats och kompletterats med terrängbesök iallmänna drag. När man rört sig i terrängen har man samlat bildmaterial specielltför bedömning och åskådliggörande av inverkningar på landskapet. Till fotogra-feringsplatser har man valt objekt, som utifrån grundmaterialet har bedömt tillkritiska.

SAKKUNNIGA

Ornitologiska föreningar• Suupohjan Lintutieteellinen Yhdistys ry • Merenkurkun Lintutieteellinen

Yhdistys ry • Keski-Pohjanmaan Lintutieteellinen

Yhdistys ry,• Pohjois-Pohjanmaan Lintutieteellinen

Yhdistys ry• Kemin Lintuharrastajat Xenus ry• BirdLife Finland

Havsörns arbetsgrupp

Regionala TE-centraler:• Österbottens TE-central• Norra Österbottens TE-central• Lapplands TE-central

Fiskeföreningarnas förbund• Pohjanmaan kalastuseurojen liitto• Österbottens Fiskarförbund rfFinlands Yrkesfiskares förbund

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet

Forststyrelsen• Västra Finland• Österbotten-Kajanaland• Centralenheten för naturskydd

Havsforskningsinstitutet

Kommunerna

Försvarsmakten

Sjöfartsverket

Luftfartsverket

Teleoperatörer

Gränsbevakningsväsendet

ÄRENDEN

• Olika flyttfåglars flyttvägar (ledlinjer) på kusten och observeradefåglars maximiantal per dygn samt en uppskattning över total-mängden fåglar som flyger via området

• De mest betydelsefulla rast- och matplatser• De mest betydelsefulla häckningsområden

• Havsörnarnas övervintringsområden och anhopningsområdenunder flyttningstiden

• Flyttningsvägar samt• Häckningsrevirens antal vid närheten av jämförelseområden

• De fasta fångstredskapens (ryssja) tillståndsställen på utredningsom-rådet samt i dess närhet

• De mest betydelsefulla fångstfiskarnas lekplatser på jämförelseom-råden och i dess närhet

• Fångstplatserna på jämförelseområdena och i dess närhet(trålplatser, ryssje- och nätfångstställen)

• De mest betydelsefulla fångstfiskarnas lekplatser på jämförelseom-rådena och i dess närhet

• Jämförelseområdenas betydelse för sälarnas mat- och viloplatser

• De allmänna vattenområdenas gränser• Synpunkter på projektet av ägarna till vattenområden• Andra potentiella projekt som placeras på jämförelseområdena

(marktäkt el.dyl.)• Skyddszonernas nödvändighet runtom skyddsområdena

• Särdragen för havsnaturen och undersökningspunkter påjämförelseområdena och i dess närhet

• Förekomsten av känsliga jordanvändningsformer på jämförelseområ-dena, vilka man inte har presenterat i basuppgifterna (t.ex. denlokala rekreationen och turismverksamheten, strändernas framtidamarkanvändning)

• Övningsområdenas skyddszoner (Vattaja, flygmakternashavsövningsområden)

• Farledernas och säkerhetsanläggningarnas skyddszoner och inver-kan på placeringen av anläggningarna samt inverkan på dentrådlösa informationen

• Beaktande av flygtrafikens inverkan på planeringen

• Vindkraftens inverkan på den trådlösa informationen, placeringenav basstationer

• De av helikoptertrafiken fastställda begränsningar på placeringen avvindkraftverken

Tabell 3. Miljögranskningens sakkunniga och information som man frågat.


Bedömningskriterierna vidden tekniskekonomiskagranskningen44.1 Centrala gränsdragningar

Vid placeringen av vindkraftverken har teknisk-ekonomiska aspekter en centralroll samt miljövärdena på placeringsområdet och annan markanvändning. Om-rådets teknisk-ekonomiska lämplighet och förmånlighet påverkas i första handföljande aspekter, vilka kartlades grovt för alla identifierade objekt:• Vindförhållanden• Grundförhållanden (djup, variationer i djupet, bottenkvalitet)• En anslutning till den nuvarande kraftinfrastrukturen• Den redan existerande infrastrukturen som betjänar genomförandet av bygg-

nadsarbeten och underhållet• Oceanografi, lokala våg- och isförhållanden

Förverkligandet och förmånligheten av områdets bankar har i grova dragbedömts utifrån de ovannämnda aspekterna. Dessutom har man i de teknisk-ekonomiska granskningarna tagit preliminärt i beaktande också de s.k. allmäntgodkända inverkningar: de ikraftvarande skyddsområden (SYKE:s material),avståndet till strandlinje, som är bebyggd eller som flitigt används för rekrea-tion, farleder osv.

I arbetet har man endast granskat så stora bankområden som möjliggörbyggandet av en vindkraftpark på minst 100 MW. Mindre bankar än dessa ärtroligen inte ekonomiskt gynnsamma enligt tidigare gjorda teknisk-ekonomiskautredningar.

Objektens ekonomi (investeringar och driftskostnader, produktionskalkyle-ringar osv.) har grovt granskats, man har klassificerat områden i första klass ochandra klass. Egentliga investerings- och driftskostnadsberäkningar för de olikaområdena har inte presenterats i den här rapporten. Produktionskalkyleringarhar grovt presenterats områdesvis på basen den genomsnittliga vindhastighe-ten.

Den teknisk-ekonomiska jämförelsen har gjorts enbart för havsområden.Området har tagits med i granskningen ifall den har fyllt följande kriterier:

• Uppskattad genomsnittlig vindhastighet minst 7,5 m/s på 50 m höjd,• Maximalt vattendjup 20 m,• Läge utanför skyddsområdesreserveringar,• På området ryms åtminstone vindkraftverk motsvarande 100 MW (arealen

över 10 km2),• Avstånd till bebyggd strand minst 5-8 km

Man har dragit ner på minimiavstånden på områden som placeras i närhetenav industri- och hamnområden (Torneå, Brahestad, Karleby). Dessutom över-vägde man enskilt varje plats på basis av hur många områden man kunde finnai regionen, som uppfyllde kraven.

För att jämföra och klassificera objekten i förhållande till varandra har mangjort grova lönsamhetsgranskningar. Målsättningen var att utgående från pro-duktionskostnader identifiera de primära objekten samt att i stora drag få framde mest förmånliga och minst förmånliga objekten med tanke på produktions-kostnaderna. Kostnaderna har uppskattats enligt prisnivån och den tillgängligatekniken år 2003. På en längre sikt (efter år 2010) kan objektens förmånlighets-

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○


ordning ändras p.g.a. den tekniska utveckling-en, med anledning av att man då har mera erfa-renheter vad gäller byggandet och användning-en av vindkraftverk samt till följd av nya inno-vationer.

4.2 Vindkraftverkens storlekoch kostnader

Vindkraftverk på 2 MW som redan nu finns påmarknaden har inte enligt tidigare utredningarangetts som den mest kostnadseffektiva storle-ken gällande vindkraftsprojekt på havet – i allafall inte på Kvarken området. En världsomfat-tande utveckling favoriserar nuförtiden klartstörre kraftverk, t.o.m. enheter på 5 MW. Detlönar sig inte att i denna utredning bara granskaden typ som nu för tillfället finns på marknaden, eftersom tidsrymden för pla-neringen är så pass lång och den tekniska utvecklingen i sin tur är så snabb. Åandra sidan är de tekniska och ekonomiska aspekterna för kraftverk av storleks-klassen 5 MW och över fortfarande förenade med en sådan mängd osäkerhets-moment att denna anläggningstyp inte föreföll förnuftig att använda som ut-gångspunkt för kartläggningen av kostnader.

Man beslöt att utarbeta granskningarna utifrån information över belastning,effekt och kostnad för 3 MW anläggningar.

Man kan ändå förutse att i praktiken kommer största delen av de områdensom har granskats i utredningen att tas med i investeringsbedömningen först islutet av detta decennium, då 5 MW stora och eventuellt ännu större vindkraft-verk redan torde vara i bruk. På vindmöllornas höjd påverkar landskapets formpå byggnadsplatsen och i dess närhet. Om man bygger 3 MW vindkraftverk påland är tornets höjd ungefär 90 m och det enskilda rotorbladets längd ungefär45 m. Till havs, där det råder fördelaktigare vindförhållanden är höjden för 5MW stora kraftverk endast lite högre (ca 100 m), varvid rotorbladets längd ärungefär 58 m. (källa: WinWind Oy).

De beräknade enhetskostnaderna (inkl. transport och grundande) för vind-kraftverk på 3 MW grundar sig på lämplighetsutredningen över offshore-vind-parken i Björneborg. Då man bygger stora vindparker, dvs. när man gör storaramavtal med leverantören, räknade man med att få ner anskaffningspriset med5-10 %. Också uppläggandet/grundandet ansåg man vara 10-20 % billigare istora projekt. Å andra sidan beräknade man att uppläggandet/grundandet isvåra förhållanden (långt avstånd till fastlandet, sjögången osv.) medför til-läggskostnader på 0-20 %.

4.3 Andra investeringskostnader

Sjökabelpriset och installationskostnader på de olika vattendjupen och för olikabottenförhållanden är uppskattade utifrån den preliminära lämplighetsutred-ningen för Björneborg offshore-vindparken. Man uppskattade att kabelns en-hetspris i svåra förhållanden är 1,7 gånger dyrare jämfört med lätta förhållan-den. För en 110 kV kabelförbindelse uppskattades överföringskapaciteten vara150-200 MW. När man bygger större vindparker än dessa så ansåg man detmöjligt att bygga samtidigt flera parallella överföringsförbindelser samt reser-vera sig för kommande utvidgningar också i samband med grundinvesteringar

Bild 1. För tillfället planeraskraftverk på 3 MW tillFinland. Illustrationsbildenär från det planeradekraftverket i Riutunkarii Oulunsalo.


i marina elstationer. På detta sätt uppskattade man kunna spara 10 % i kostnaderför elnätsinvesteringar.

Man har förmodat att grunden kommer att byggas, beroende på bottenkva-litet och vattendjup, endera som grund byggd på pålar eller grund byggd påmarken utan sockel. Dessa prisberäkningar baserar sig på den ovannämndaBjörneborg utredningen. Vid 15-20 meters vattendjup beräknades grundarbe-tets enhetspris var nästan tre gånger högre än vid under 10 meters djup. Vidsvåra förhållanden torde tilläggskostnaderna vara 10-50 % högre beroende påplatsen.

Kostnaderna för projektets planering och ledning har uppskattats i storadrag beroende på områdets storlek och tekniska svårighetsgrad. Dessa kostna-der utgör endast 1-2 % av helhetsinvesteringarna varvid deras betydelse täcksav beräkningens felmarginal.

4.4 Produktion och förlust

Produktionsberäkningarna gjordes utifrån de grovt estimerade vindmedelhas-tigheterna och vindkraftverkens kapacitetsdiagram samt på basis av de förverk-ligade produktionssiffrorna för vindkraftverk på land. De skuggningsförlustersom vindparkerna förorsakar har grovt estimerats utgående från parkens stor-lek och den förmodade distansen mellan anläggningarna. Förlusterna som berorpå driftsavbrott har också de beräknats enligt vindparkens storlek och service-avståndet. Stora vindparker torde delvis kompensera långa serviceavstånd ef-tersom det i samband med stora vindparksinvesteringar är möjligt att görastörre investeringar på serviceutrustning och -organisation än i ett mindre pro-jekt.

Förlusterna vid överföringen av el (från vindparkerna till fastlandet) har vidjämförelse med ovannämnda förluster visat sig vara små och därför kan debetraktas som obetydliga med anledning av noggranhetsgraden för kostnads-kartläggningen.

4.5 Produktionskostnader

Utifrån tidigare presenterade kostnads- och produktionsberäkningar har manräknat ut en grov produktionskostnadsuppskattning för varje objekt enligt for-melnh = (Ci + Com)* I/e, varCi = Investeringskostnadernas annuitetsfaktorCom = Årliga drifts- och uppehållskostnader i förhållande till investerings-

kostnaderI = Kostnader för investeringen som helhete = Beräknad energiproduktion

Eftersom både kostnads- och produktionsberäkningarna är förenade med be-tydliga osäkerhetsmoment, har man inte i rapporten funnit det rationellt attpresentera de uppskattade produktionskostnaderna. I stället har man utvecklatett enkelt poängsättningssystem där objekten ställs i förmånlighetsordning. Tillobjektet med de billigaste produktionskostnaderna har man gett indextalet 100.Övriga objekt har fått ett större indextal så att indexet beskriver objektets beräk-nade produktionskostnader i förhållande till det förmånligaste objektet. Dettabetyder att ett objekt med ett ekonomiskt indextal på 130 har 30 % högre pro-duktionskostnader än det objekt som uppskattats vara förmånligast.

Den verkliga lönsamhetsberäkningen bör göras för vart och ett projekt som


Bild 2. Utredningsområdet och de möjliga vindkraftsverksområdena på basis av den teknisk-ekonomiska jämförelsen.

en del av lämplighetsutredningen, då projektets storlek och tidtabell, den till-tänkta storleken på anläggningen och andra ramvillkor har klarnat.


Miljöundersökningensbedömningskriterier5○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

5.1 Utredda inverkningar och jämförelsekriterier förområdens lämplighet

Miljöinverkningarna för vindkraftproduktionen speciellt på fastlandet har ut-retts i stor utsträckning i länder som är föregångare inom vindkraften, såsomTyskland och Danmark och förhållandevis omfattande också i Sverige (t.ex.SOU 1999). I Finland är antalet större utredningar hittills få. Däremot har manföretagit en rad projektspecifika miljöutredningar. Även en konsekvensbedöm-ning enligt MKB-lagen har gjorts i Karlebynejden. (Pohjolan Voima 2002).

En av miljöministeriet utsedd arbetsgrupp har beskrivit vindkraftverkenscentrala inverkningar och tillämpningen av miljölagstiftning på vindkraftseta-blering. (Miljölagstiftningen tillämpad på vindkraftsetablering, Arbetsgrupps-betänkande, Miljön i Finland 584sv). En noggrannare beskrivning av inverk-ningarna har gjorts i form av litteraturstudier på uppdrag av arbetsgruppen(Koistinen 2002, Nöjd Finlands miljöcentral 2002, Weckman 2002). Konsekvens-bedömningens noggrannhet och metoder har presenterats i landskapsplane-ringen också i Nylands förbunds vindkraftsutredning (Nylands förbund ochElektrowatt-Ekono 2002).

Vindkraftproduktionen är energiproduktion förenlig med principen omhållbar utveckling. Elpriset består av fasta och rörliga kostnader. Emedan elkon-sumtionen varierar strävar man till maximera användningen av de produktions-former som till de rörliga kostnaderna är de förmånligaste (vatten, vind- ochkärnkraft). Produktionsformer med större rörliga kostnader (kol- och oljekon-dens samt gasturbin) strävar man att använda endast till att klara av konsum-tionstopparna. Ifall det byggs mera vatten-, vind- och kärnkraft och elkonsum-tionen bibehålls på nuvarande nivå, så förblir de till sina rörliga kostnader dyrakondensatanläggningars och gasturbiners användningstider kortare och vilket

Bild 3. Rörliga produktions-kostnader och produktions-kapacitet för olika energi-produktionsformer.

Nordiska elpriset

rörliga produktionskostnader(•/MWh)

vattenkraft vin

dkr

aft

kärnkraft

impo

rt

kol-kondens

CHP

förbrukning

olje

kon

den

s

gast

urbi

ner

pro-duktions-kapacitet(TWh/a)

vattenkraftens variationsintervall


resulterar i minskade helhetsutsläpp för elsystemet. Byggandet av vindkraftminskar därför för sin del elproduktionens utsläpp.

Konsekvenserna av vindkraftsetablering kan vara (Miljölagstiftningen til-lämpad på vindkraftsetablering, Arbetsgruppsbetänkande 2002).• globala miljökonsekvenser (minskade utsläpp på annat håll)• landskapspåverkan och påverkan på kulturmiljön• arkeologiska och historiska konsekvenser• ekologiska konsekvenser• submarina och hydrologiska konsekvenser• påverkan på kommunikationssystem (telekommunikation)• bullerpåverkan• verkningar för näringarna och den lokala ekonomin• inverkan på områdesanvändningen (bosättning, rekreation, trafik, försvar-

smakten)Utredningens huvudpunkt är lagd på vindkraftverkens inverkan på miljö-

faktorer för känsliga områden och kartläggningen av formerna av områdesan-vändning. Bedömningen är utförd som en estimering av den sannolika förekom-sten av skadliga inverkningar. Ifall det på inverkningsområdet förekommer fak-torer som är känsliga för ändringar är också möjligheten att det förekommerskadliga inverkningar större.

Objektet för utredningen är de 21 potentiella havsområden som har utpekatsi den teknisk-ekonomiska granskningen. Alla förutom ett av områdena är beläg-na ute på det öppna havet ett flertal kilometer från fastlandet. Dessutom har mangranskat 17 mindre objekt på kusten som de olika landskapsförbunden föresla-git. Gränserna och produktionspotentialen för dessa områden har definierats ilandskapsförbunden.

På områdens lämplighet inverkar både tidigare nämnda teknisk-ekonomis-ka faktorer såväl som betydelsen av vindkraftsetableringens konsekvenser. Iutredningen har man koncentrerat sig på bedömningen av sådana faktorer övervilka man har fått uppgifter, som man kunnat använda i jämförelserna, från deinformationskällor man använt. (tabell 4).

På basis av den information som finns att tillgå och p.g.a. av de granskadeområdens särdrag och deras lämplighet har man i bedömningen av områdenslämplighet och i inbördes jämförelsen beaktat möjliga inverkningar på följandefaktorer:• Landskaps- och kulturarv• Naturmiljön• Boendetrivseln och rekreationsanvändningen• Näringslivet (turism och fiske)• Trafiken (sjöfarten och flygtrafiken)• Försvarsmaktens verksamhet

Förutom de granskade faktorerna kan vindkraftverken förorsaka inverk-ningar också på andra sätt såväl direkt som indirekt. Faktorer som man inte idetta skede av granskningen tagit i beaktande men som man i projektspecifikagranskningar måste beakta är bl.a. de inverkningar som byggandet av elkablaroch -linjer samt nya vägar kan orsaka samt konsekvenserna för den submarinanaturen.

Centrala orsaker till avgränsningarna:• det finns inte tillgång till tillräckligt med jämförbar information beträffande

en del av inverkningsobjekten såsom botten- och vattenekosystemets käns-lighet och kraftverkens inverkningar

• i detta skede är det inte möjligt att uppskatta inverkningarna av de tekniskalösningar som klarnar först i projektplaneringen (t.ex. placeringen av vägar-na och kraftledningarna)Ytterligare osäkerhetsfaktorer för jämförelsen uppstår av att granskninga-


rna har utarbetats i allmänna drag samt bristen på noggrannare terräng- etc.utredningar. T.ex. en mera tillförlitlig utredning över inverkningarna på flyttfåg-larna skulle kräva detaljrikare utredningar över fåglarnas flyttrutter och sam-lingsplatser som grund för granskningen, än det materialet man haft tillgång till.

P.g.a. granskningens allmänna karaktär har man i utredningen följt en försik-tig linje så att en sannolik förekomst av skadliga inverkningar har minskat pålämpligheten för vindkraftbygge. Trots denna linje är det möjligt att det i sam-band med de projektspecifika utredningarna uppkommer nya aspekter som för-svagar enskilda områdens lämplighet för vindkraftbygge. Å andra sidan kanprojektspecifika inventeringar visa att en “precisionsplacering” av kraftverken

Tabell 4. I utredningen granskade centrala inverkningsobjekt och inverkningsmekanismer samt klassificerings-kriterier.

Indirekta inverkningar

Grumligare vatten, enförsämring av livsmil-jön, t.ex. genom änd-ring av näringstillgång-ar

Förändring av landska-pet, en förändring avvärdet på fritidsbostä-der och rekreation-sområden

En förändring och för-skingring av fiskarnaslevnadsmiljö

En minskning av natu-rens attraktivitet (ne-gat.), förändring avområdets image (po-sit. eller negat.), kraft-verkens värde i formav sevärdhet (posit.)

Synligheten av säker-hetsanläggningar, enökning av olycksfalls-risken

Centrala klassificerings-kriterier

Etablering på känsligalandskapstyper eller påvärdefulla landskapsområ-den eller på kulturhisto-riska objekt

Etablering på känsliga na-turtyper, hotade artersförekomstplatser ellerfåglarnas flyttrutter

Betydelsen av landskapsför-ändringen på bosättnings-och rekreationsområden,bosättningens mängd på in-verkningsområdet

Etablering på ryssje-,trål-, och nätfiskeområ-den samt på viktiga lek-områden

Landskapsförändringarnasinverkan på havsutsiktersom är viktiga för turis-men.

En etablering i närhetenav farleder, hamnar ochfyrar

En etablering i närhetenav flygfält eller sjöbevak-ningsstation er

En etablering på faroom-rådet för försvarsmakt-ens skjutområden

Inverkningsobjekt

Landskaps- ochkulturarv

Naturmiljön

Boendetrivselnoch rekreations-användning

NäringsgrenarFiskeri

Turism

TrafikenSjöfarten

Flygtrafiken

Försvarsmaktensverksamhet

Inverkningarnas orsaker

Tekniska, massiva kon-struktioner, jordtransport,rotorbladens rörelse

Höga konstruktioner, rota-tionen av rotorerna, bul-ler, sjöfarten, kraftverkensoch elkablarnas, -linjernasbyggande

Tekniska, massiva kon-struktioner, jordtransport,rotorbladens rörelse, is-bildning på rotorbladen

Kraftverk, kablar, störningförorsakade av byggandet

Inverkningarna på land-skapet

Strukturer, störningar or-sakade av byggandet ochservicetrafiken.

Höga konstruktioner

Höga konstruktioner, ser-vicetrafiken

Inverkningar

Direkta inverkningar

Förändring av natur- ochkulturlandskapRisker för värdefulla ob-jekt (t.ex. vrak)

Sammanstötningen förfåglarna, en ändring avflyttrutten, förstöring avarter och livsmiljöer

Buller, reflexioner, ner-fallande is, hinderinverk-ningarna

Hinderinverkningar påplacering av fångstred-skap

Kollisionsrisken, hinder-inverkningar

Hinderinverkningar,kollisionsrisken

Hinderinverkningar


möjliggör etablering på områden som i den allmänna granskningen förefallitsom olämpliga områden. Som exempel kan nämnas Lapaluoto i Brahestad (seobjektbeskrivning I) där en noggrannare miljöundersökning (ABB Oy 2002)visade att man med hjälp av noggrann planering effektivt kan förhindra skadligakonsekvenser för naturmiljön.

Även etablering på Natura-områden är möjligt förutsatt att det inte märk-bart minskar på de naturvärden som har varit grund för att området har blivittagen med i Natura-nätverket.

Klassificeringsskala samt poängtering

Jämförelseområdena har klassificerats enligt varje komponent i fem klasser enligtlämplighet för vindkraftsetablering:1. bra2. relativt bra3. med reservationer4. relativt dålig5. dålig eller lämpar sig inte

Klassificeringskriterierna har formats sådana att en kommensurabel jämfö-relse är möjlig trots divergerande lokala förhållanden och variationer i kvalite-ten på de uppgifter som funnits till hands samt avvikelser i inverkningsobjekten.Varje komponent är till sitt värde av samma storleksklass och kan redan i sig visaatt området lämpar sig dåligt för vindkraft.

Granskningsområdet placeras i helhetsjämförelsen i den sämsta lämplig-hetsklassen ifall området för en komponents del har visat sig dåligt lämpad förvindkraftsetablering. För varje lämplighetsklass har man framlagt urvalsgrun-der på vilken klassificeringen i huvudsak är baserad.

Utsträckningen av området som framförts i den teknisk-ekonomiska gransk-ningen är i de flesta fall mera omfattande än de presenterade kapacitetvärdena,och de kommer sannolikt inte att uppfyllas som sådana i ett enda projekt. Ennoggrannare placering av kraftverken bestäms i den mera detaljerade plane-ringen.

I de flesta fall kan man undvika eller lindra de skadliga verkningarna genomatt minska på den eftersträvade kapaciteten och koncentrera byggandet till enbegränsad del av det tilltänkta området. Ifall en justering av utsträckningen avområdet har förefallit möjlig utan att produktionspotentialen lämnat under denekonomiska lönsamheten, har området placerats i klassen “område som medreservationer lämpar sig för vindkraftproduktion”. Avgränsningar och andraförändringar som skulle förbättra lämpligheten för etablering på området harinte specificerats noggrannare.

5.2 Inverkningar på landskapet och kulturarvet

De visuella inverkningarna anses som en av de mest betydande konsekvensernaförorsakade av vindkraftsetableringen. Utsträckningen av vindkraftverkensvisuella verkningsområde samt landskapets toleransnivå har centrala inverk-ningar på de förändringar som vindkraftsetableringen medför.

Visuellt verkningsområde

Förutom väderfaktorerna inverkar avståndet, kraftverkens storlek, antal ochplacering samt i mindre utsträckning också rotorbladens antal och hastighet påstrukturernas synlighet.

I den här utredningen har man använt följande visuella påverkanszoner förkraftverken:


Närzon 0-5 km Vindkraftverken dominerar landskapet.

Mellanzon 5-10 km Vindkraftverken är väl synligt, men deras storlek är svåratt definiera utan jämförelse till byggnader eller andra land-märken.

Fjärrzon 10-20 km Vindkraftverken syns tydligt, men landskapets övrigaelement dämpar dess dominans.

Yttre fjärrzon > 20 km Vindkraftverken ter sig små i den fjärran horisonten ochlandskapets övriga element inverkas så, att det är svårt attskilja vindkraftverket från dem.

Zonindelningen är anpassad enligt utredningar gjorda i Danmark (Miljö- ogEnergiministeriet 1996), men zonindelningen är en aning bredare på grund av enstörre kraftverksdimension.

Landskapets toleransnivå

Landskapets visuella ömtålighet inverkar märkbart på landskapsförändringensbetydelse, dvs. hur förändringen upplevs. När landskapets toleransförmågaöverskrids får landskapet en industriell karaktär och den förnimmas som “vind-kraftslandskap”. Generellt sett (Weckman 2002) kan konstateras att ju klarareoch enhetligare ett landskaps helhetsnatur är desto lättare kan landskapet taemot nya element. En mera splittrad, småskaligare skärgårdslandskap har ensvagare toleransförmåga i motsatts med öppna kustområden med sammansattavidsträckta, glesa landskapselement.

Hur man upplever förändringen påverkas av landskapets naturtillstånd ochdess tidsmässiga karaktär. Kraftverken passar bättre in i den moderna byggdalandskapsbilden än i närheten av kulturhistoriskt värdefulla objekt eller objekti naturtillstånd.

Miljöer som förekommer på kraftverkens inverkningsområde har på basisav kartgranskningar delats i tre grupper enligt landskapets toleransförmåga (sebild 4).

Kulturhistoriska värden ger landskapet tidsperspektiv. Kraftverken anpassarsig bättre till nutida än till “patinerade” kulturlandskap. Mest utrymme krävergamla fyrar som i århundraden har härskat omgivningens landskap. Stora, enligtmåtten mångfaldiga kraftverk kväver lätt dessa historiska objekts värde. Upp-gifterna över värdefulla områden och objekt, inklusive vrak och andra subma-rina objekt, baserar sig på museiverkets databaser.

Kraftverkens visuella inverkningsområden samt landskapets toleransnivåhar tagits i beaktande när områdenas lämplighet för vindkraftbygge har klassi-ficerats enligt följande:

Miljöer med Industriområden samt stora hamnar samt fullständigt öppna och utprägladelandskaplig tolerans sträckor på kusten, exempelvis Brahestad-Oulunsalo.

Miljöer med tämligen Bebyggda stränder och fiskehamnar, nuvarande vindkraftsobjekt. Kuststräckortolerant landskap utan öar eller med ett fåtal öar samt tämligen utpräglade sträckor på kusten,

exempelvis Uleåborg-Kuivaniemi.

Miljöer med känsligt Skärgård, värdefulla landskapsområden och kulturhistoriskt värdefulla objekt,landskap såsom närmiljön till historiska fyrar, t.ex. Tankar, Maakalla, Mickelsörarna.


Bild 4. Landskapets toleransförmåga och kulturhistoriska värden på utredningsområdet.


Landskapsfaktorerna inverkade i granskningarna mest centralt på områdetslämplighet för vindkraft. Av 38 undersökta områden placerade sig 10 i klasserna1 eller 2 (lämpar sig dåligt eller ganska dåligt för vindkraftområde) och dessarekommenderas inte till vindkraftområde p.g.a. en sannolik förekomst av bety-dande landskapsinverkningar (bild 4). Dessa områden befinner sig antingen pålandskapsmässigt känsliga skärgårdsområden eller i närheten av områden förvärdefulla landskaps- och kulturhistoriska objekt.

5.3 Inverkningar på naturmiljön

Vindkraftverkens inverkningar på naturmiljön är både direkta och indirekta.Fåglar törnar i varierande mån mot föremål som är högre än omgivningen.Uppförandet av kraftverk och kraftlinjer förändrar livsmiljön. Sannolikheten attdet förekommer skadliga inverkningar påverkas främst av livsmiljöns känslig-het för förändringar samt mängden fåglar som flyger över området. Den eko-logiska toleransförmågan för olika miljöer är i den här utredningen indelad i treklasser på motsvarande sätt som i landskapsgranskningen.

Lämpar sig bra förvindkraftsetablering

Lämpar sig relativt braför vindkraftsetablering

Lämpar sig med reser-vationer

Lämpar sig relativtdåligt

Lämpar sig dåligt (ellerinte alls) för vindkrafts-etablering

På området mellan kraftverken finns inte landskapligt känsliga miljöer. Kraft-verksformationen täcker inte havsutsikten som öppnar sig från stranden på ett do-minerande sätt (omfattar under 50-70 grader av havsutsikten).

På närområdet intill kraftverken finns inte landskapligt känsliga miljöer. Kraftverkentäcker inte havsutsikten som öppnar sig från stranden på ett dominerande sätt ellerkraftverken placerar sig på befintliga industri-, hamn eller vindkraftverksområden.

Genom att minska kapaciteten och områdets omfattning så är den lämplig ellertämligen lämplig för vindkraftsetablering.

I närheten av vindkraftverken finns landskapsmässigt känsliga miljöer eller kraft-verken omvandlar vida strandpartiers havsutsikt till vindkraftslandskap.

I närheten av vindkraftverken finns landskapsmässigt känsliga miljöer och kraft-verken omvandlar vida strandpartiers havsutsikt till vindkraftslandskap.

Miljöer med toleransför-måga

Miljöer med tämlig tole-ransförmåga

Känsliga miljöer

Bebyggda områden, industriområden, hamnar, invallningar m.fl.

Vattenområden som är djupare än strandzonen (sublitoralen) samt ekonomisko-gar efter successionens förstadier.

Strandzonen (från strandlund till vattenväxtlighetszon) skyddsområden eller om-råden ämnade för att skyddas samt nationellt eller internationellt viktiga fågelom-råden eller Östersjökustens mest betydande centra för flyttfåglar.

Förutom dessa har man behandlat, som känsliga miljöer, naturtyper som ärskyddade enligt olika lagar eller som är särskilt viktiga naturtyper samt före-komstplatserna för utrotningshotade arter. För de submarina områdenas del harman i samband med konsekvensbedömningarna för fisket beaktat viktiga fort-plantningsområden för fiskar (se kapitlet om inverkningar på näringsgrenar).

Fåglarnas kollisionsrisk med vindkraftverk har konstaterats vara ganskaliten i jämförelse med kraftlinjer, master eller höga byggnader (Koistinen 2002).Uppgifter över erfarenheter på havsområden i Finland finns inte överhuvudta-get. Kollisionsrisken ökar i dåliga väderförhållanden. Till speciella riskgrupperhör stora rovfåglar som använder torn som observationsplatser samt vattenfåg-lar och vadare som i dåliga väderförhållanden flyger på låg höjd.

I jämförelsen av områden har man beaktat koncentreringen av fåglarnasflygrutter till Bottenvikens centrala delar samt till Bottenhavets nordliga delar.Uppgifterna grundar sig på utlåtanden från lokala ornitologiska föreningar.


Bild 5. Särdragen för naturmiljön på utredningsområdet samt klassificeringen av objekten.


Av områdena klassificerades sju som dåliga eller relativt dåliga för vindkraft-bygge. Dessa områden var belägna på områden som enligt ovannämnda krite-rier klassificerats som känsliga miljöer. I nästan alla fall fylldes kriterierna tillföjdav flera variabler. Ifall man hade kännedom om mildrande faktorer räckte detinte att ett kriterum uppfylldes för att utesluta området från vidare planering.T.ex. etablering på fåglarnas flyttrutter ansågs inte vara en uteslutande faktor,ifall områdets omfång möjliggjorde byggande av kraftverksformationer som ärmöjliga att väja. För närapå vartannat område har inverkningarna på naturmiljönsatt gränser för placeringen av kraftverken (klassificeringen: lämpligt med re-servationer).

5.4 Inverkan på boendetrivseln och rekreationsområden

Vindkraftverken kan på många sätt påverka människans livsmiljö och trivsel. Decentrala konsekvenserna är:• Ändringar i landskapet• Buller som kraftverken förorsakar kustens (fritids)bosättning• Olycksrisken (fara för vatten- och lufttrafiken)• Reflektioner/blinkningsinverkningar för (fritids)bosättningen då solen

ligger lågt• Försvårat rekreationsbruk

I vissa väderleksförhållanden kan rotorbladen få isbeläggning. Även kraft-verk och servicevägar på rekreationsområden kan begränsa användningen avdessa. Emedan det är fråga om kraftverk belägna på kusten, riktar sig konse-kvenserna för trivsamheten närmast på fritidsbosättning och rekreationsområ-den. Stadigvarande bosättning förekommer endast i närheten av några av om-rådena i jämförelsen.

Stränderna vid inverkningsområdena för kraftverken (belägna på när- ochmellanområden, utsikten i riktning mot kraftverksområdena) har klassificeratsi fyra kategorier utgående från tätheten för fritidsbosättningen.• Tät fritidsbosättning

fritidsbostäder > 8 st/ trandkilometer• Relativt tät fritidsbosättning

fritidsbostäder 4-8 st/strandkilometer

Generellt kan konstateras att flyttningsrutterna för vattenfåglar, som följer kusten,samt landfåglarna är mest koncentrerad till öppna strandpartier när skärgårdeni sin tur får flyttningsfronten att bli bredare. Dagrovfåglarnas flyttningskon-centration kan observeras på våren i Kvarken samt mellan Siikajoki och Karlö.

På basis av de inverkningar som riktar sig på naturmiljön har områdenindelats i följande lämplighetsklasser:


Relativt lämpligt förvindkraftsetablering




På kraftverksområdet eller i dess närhet (under 2 km) existerar inte känsliga natur-miljöer.

På kraftverksområdet eller i dess närhet är andelen av känsliga miljöer mycket li-ten och inverkningarna på dessa kan sannolikt undvikas genom lämplig place-ring av vindkraftverken.

Genom att minska kapasiteten och områdets omfattning passar området bra ellerrelativt bra för vindkraftbygge eller inverkningarna på känsliga miljöer kan sanno-likt undvikas genom lämplig placering av vindkraftverken.

Området är beläget delvis på känsliga naturmiljö och orsakar sannolikt skadligamiljökonsekvenser.

Kraftverksområdet är i sin helhet beläget på känslig naturmiljö med sannolika be-tydande skadliga miljökonsekvenser som påföljd.


• Gles fritidsbosättningfritidsbostäder < 4 st/strandkilometer

• Ingen fritidsbosättningUppgifter över rekreationsområden har fåtts från region-, landskaps- och

generalplaner.Vindkraftverkets ljud kommer från rotorbladens rörelse samt driftljudet

från vindturbinmotorerna. På basis av forskning och riktvärden för buller börljudstyrkan vid det närmaste av objekten som kan störas inte överskrida 40 dB(A) gränsen. I praktiken betyder detta ett avstånd på några hundra meter.

På basis av inverkningarna riktade på boendetrivsel och rekreation harområden delats i följande lämplighetsklasser:

Lämpar sig bra för vind-kraftsetablering


Lämpar sig med reserva-tioner

Lämpar sig relativt dåligt


På kraftverkens visuella verkningsområde (när- och mellanområdet) finns intefast eller fritidsbosättning och inte heller rekreationsområden. Vidare får kraft-verken inte täcka en betydande del av strändernas havsutsikt.

På när- eller mellanområdet finns fast eller fritidsbosättning i liten skala ellervindkraftverken täcker inte en betydande del av strändernas havsutsikt, eller debefintliga funktionerna minskar märkbart på de förändringar som vindkrafts-etableringen innebär för nuläget.

Genom minskning av kapaciteten och arealen lämpar sig området bra eller rela-tivt bra för vindkraftsetablering.

På kraftverksområdets mellanområde finns tät eller ganska tät fast eller fritids-bosättning eller viktiga rekreationsområden, av vilkas havsutsikt området täckeren betydande del .

På närområdet till kraftverken finns nästan överallt tät eller relativt tät fast ellerfritidsbosättning eller viktiga rekreationsområden vars havsutsikt ändras tillvindkraftslandskap eller på kraftverkens bullerområde finns fast eller fritidsbo-sättning.

Förutom några områden på fastlandet och öarna förblir avståndet till bosätt-ningen på jämförelseområdena så stort att några buller- eller isproblem inteexisterar. Tyngdpunkt på jämförelsen har därför lagts på analysen av landskaps-inverkningarnas noterbarhet, på hur mycket fritidsbosättning som finns på kraft-verkens visuella verkningsområde (när- eller mellanområdet på under 10 kilo-meters avstånd från kraftverken), speciellt på de strandavsnitt, där havs- ellerskärgårdslandskapet i naturligt tillstånd skulle förändras till vindkraftverks-landskap.

Minskningen av boendetrivseln har på fyra områden (områdena E, P, 16 och20) ansetts vara så betydande att man inte rekommenderat en omfattande vind-kraftsetablering (bild 6) och på 21 av områdena har man ansett att inverkning-arna på trivseln styr placeringen av vindkraftverken.


Bild 6. Strändernas byggnadstäthet, viktiga rekreationsområden samt lämplighetsklassificering.


Bild 7. Turistmål samt fiskeområden på utredningsområdet samt lämplighetsklassificeringen för de jämförda områdena.


5.5 Inverkan på fiskeri och turism

Vindkraftverken kan möjligen påverka fiskerinäringen genom ändringar i fisk-beståndet och genom att fisket försvåras. Anläggningen av grunden för tornenoch samt kabelarbetena medför en tillfällig förskingring av fiskarna till följd avdet grumligare vattnet och trafiken. Inverkningar kan orsakas också med anled-ning av förändringar i livsmiljön. Den servicetrafik som vindkraftverken for-drar är ganska liten och den har inga märkbara konsekvenser. Bruket av kraft-verken hindrar inte fiske i närheten av strukturerna, möjligheten till trålfiske påområdet kan däremot begränsas och i dåliga väderförhållanden kan kollisions-risken i viss mån öka. Också havskabeln begränsar fiskandet. Bottentrålningeller användning av fiskeutrustning som är försedd med ankare, såsom botten-nät, är inte tillåtet vid kablarna. Trålfiske bedrivs till stor del på vattendjup över20 meter men det finns några trålningsplatser i användning på de sandbottnadegrynnorna i Bottenvikens norra delar.

De viktigaste fiskeområdena och områden för fiskarnas fortplantering togman reda på genom enkät till fiskerihushållningsföreningarna och från TE-centralerna. Svaren som man fick på basen av förfrågningarna avvek någotberoende på område. Från Norra-Österbottens och Lapplands TE-centraler(Kalajoki-Torneå) fick man uppgifter gällande viktiga ryssjeområden och trålfis-keområden på lägre vattendjup (< 20 m). Från områdena för Österbottens ochMellersta-Österbottens förbund (Kristinestad-Himango) fick man dessutomuppgifter gällande hushållsfiskets fortplantningsområden samt om nätfiskeom-råden. I Bottenviken har betydelsen av nätfiskeområdena generellt klassifice-rats i två klasser på basen av distansen till fångstplatserna. Såsom viktiga fiske-riområden har ansets de grynnor som är belägna under 10 km från kusten medanmer avlägsna grynnor har klassificerats som mindre viktiga.

Förutom fiskerinäringen har man i utredningen behandlat kraftverkenspotentiella inverkningar på turismen, genom att värdera landskapsförändring-ens effekt på attraktiviteten av de befintliga turistmålen. Kraftverken har upp-skattats ha skadliga inverkningar på turismen, ifall konstruktionerna förändrarde betydande naturlandskap som utgör grunden för turistmålens attraktivitet..Hiekkasärkät vid Kalajoki är ett exempel på ett sådant objekt, där de centralafaktorerna för attraktiviteten förutom servicen grundar sig på naturelementensand och hav.

Vindkraftverken kan också ha betydande positiva inverkningar på turis-men. Vindkraften kan ses som en framtida energiform förenlig med principenom hållbar utveckling. En omfattande vindkraftpark kan också tack vare sittnyhetsvärde och sin massiva skepnad fungera som en intressant sevärdhet. Närvindkraftparkerna blir allmännare så minskar sannolikt denna sevärdhetska-raktär. Möjligheterna att utnyttja vindkraftverken som turistmål varierar bero-ende på området. De bästa förutsättningarna har objekt, som redan nu harskapat en image som vindkraftpark såsom Vattung i Kuivaniemi eller om det påområdet annars finns turismverksamhet som är anknyten till havet och kraftver-ken passar relativt bra in i landskapet.


Lämpar sig bra för vind-kraftsetablering


Lämpar sig med reserva-tioner

Lämpar sig ganska då-ligt


Inga betydande fiskeområden eller fortplantningsområden för hushållsfiske är be-lägna på kraftverksområdet eller i dess närhet. På kraftverkens visuella inverk-ningsområde finns ingen turistverksamhet.

Kraftverksområdet är delvis beläget på fiskeområde eller på fortplantningsområ-den för fiskar eller turistverksamhet som tillgodogör sig havsnaturen eller havs-landskap är beläget på kraftverkens visuella verkningsområde, men förändringar-na är med anledningen av deras ringa skala inte betydande.

Området är till största delen beläget på viktiga områden för fiske eller på fortplant-ningsområden för fiskar eller verksamheten kan relativt märkbart ändra på sådanhavsutsikt som är viktig för turismen, men förändringarna är sannolikt möjliga attförhindra genom lämplig placering av kraftverken.

Kraftverksområdet placeras till största delen på områden som är viktiga för fiskeoch fiskarnas fortplantning och ändrar på strändernas naturenliga havsutsikt,som är viktig för turismen, mot ett mera tekniskt havslandskap.

Kraftverksområdet placeras till största delen på områden viktiga för fiske eller fis-karnas fortplantning och ändrar de för turismen viktiga strändernas naturenligahavsutsikt till en utsikt med mer vindkraftskaraktär.

Använd klassificering:

Inverkningarna på fisket kan inte i sig självt utesluta vindkraften eftersom olä-genheterna för fisket begränsas främst till byggnadstiden och olägenheterna ärmöjliga att förhindra genom en noggrannare placering. Inverkningar på närings-livet av endast två av jämförelseområdena (objekt 13 och 16, kusten utanförHiekkasärkät och kusten utanför Jakobstad) har ansetts så betydande att områ-dena inte lämpar sig för för vindkraftsetablering. Bägge områden har betydan-de, turism som stöder sig på havslandskapet och det historiska kulturlandskapetsamt är också viktiga fiskeriområden. På åtta av områdena har man ansett fis-kerinäringen ställa gränser för placeringen av vindkraftverken och antalet kraft-verk.

5.6 Trafiken och försvarsmaktens verksamhet

Vindkraftverken ute på havet kan främst inverka på vatten- och lufttrafiken.Flygsäkerhetsförfattningarna förutsätter tillräckliga skyddsdistanser mellanflygfält och höga konstruktioner. Inga konstruktioner får överskrida flygfältenshöjdnormer. Före man bygger höga strukturer måste man begära utlåtandeenligt luftfartslagen från luftfartsverket. Författningarna sätter krav också påbyggnadernas utmärkning. Förutom flygfälten måste man ta i beaktande gräns-bevakningens och livräddningsmyndigheternas behov för helikoptertrafiken,bl.a. genom att lämna tillräckliga skyddsavstånd runt landningsplatserna. Detviktigt att vindkraftsverk inte placeras på havssidan i närheten av sjöbevak-ningsstationerna och ej heller på stranden i den omedelbara närheten av sjöbe-vakningsstationer. Kraftverken utgör en flygsäkerhetsrisk och försvårar gräns-bevakningens- och livräddningsverksamhetens arbete speciellt i dåliga väder-förhållanden. (Utlåtande av staben för bevakningsflygdivisionen 10.2.2003)

Med anledning av säkerheten för sjöfarten måste man speciellt ta i beaktan-de synligheten av farledernas säkerhetsanläggningar såsom randmärken, linje-tavlor, ledfyrar och fyrar. Vid närheten av kusten måste man också beakta säker-heten för båttrafiken utanför farlederna. Kraftverken utgör nya hinder och ökarolycksfallsrisken i dåliga väderförhållanden. Kollisionsrisken med kraftverkenkan minskas genom markeringstekniska lösningar.

I närheten av försvarsmaktens övningsområden måste man ta ibeaktandeskyddsavstånden till faroområdet. På området för utredningen har försvar-smakten verksamhet Vattaja i Lochteå, vilket är av riksomfattande betydelse.







Förutom de på kartorna märkta faroområdena kräver målflygningsverksamhe-ten, som sker på låg höjd, ett bredare skyddsområde för obehindrad inflygningän vad farozonen är. Förutom Vattaja har luftstridskraften ett övningsområdeför luftmålskjutning utanför Uleåborg. De flyghöjder som bör följas på vind-kraftsområden är dock så höga att kraftverken inte har någon större betydelseur synvinkeln för flygsäkerhet och de egentliga skjutningarna sker längre ut tillhavs.

Den ovannämnda bedömningen baserar sig på muntliga och skriftliga utlå-tanden från luftfartsverket, försvarsmakten, gränsbevakningen samt från sjö-fartsdistriktet.

Jämförda områden som inverkar på trafiken och försvarsmakten har klas-sificerats enligt följande:

Av utredningsområden har fyra konstaterats vara belägna på områden som ärså centrala för trafiken och försvarsmaktens verksamhet att en vidsträkt vind-kraftsetablering inte är rekommendabel. (områden F, J, 13 och 14). Oulunsalosvindkraftområde (F) ligger på flygfältets landningsområde samt i närheten avbåtfarlederna och de kan förhindra utvecklandet av trafikförbindelserna tillKarlö. Vindkraftverken på Rahja i Kalajoki stör sjöbevakningens helikoptertrafikoch kraftverken utanför Kalajoki (13) och Lochteå (14) stör skjutområdets verk-samhet på Vattaja i Lochteå.

Även på flertalet andra områden skulle kraftverksområdena placeras i när-heten av farlederna eller i närheten av säkerhetsanläggningar, men nackdelarnakan troligtvis minskas genom en lämplig placering av vindkraftverken.

På kraftverksområdet eller i dess närhet finns inte fartygs- eller båtfarleder. Kraft-verken försämrar inte synligheten av säkerhetsanläggningarna och ligger inte påskyddsområden för flygtrafik.

Kraftverksområdet angränsar till fartygs- och båtfarleder men p.g.a. att området äromfattande är det möjligt att placera kraftverken så att inte synligheten av säker-hetsanläggningarnas försämras.

Inom området finns fartygs- eller båtfarleder eller området är beläget nära skydd-sområden för flyg- eller helikopterlandningsfält. Genom att minska på områdetsomfång och kapacitet lämpar sig området bra eller relativt bra för vindkraftbygge.

Inom området finns fartygs- eller båtfarleder och kraftverken kunde möjligen för-sämra synligheten av säkerhetsanläggningarna för farleder eller så är området del-vis placerat på skyddsområden för flyg- eller helikopterlandningsfält.

Kraftverksområdet är beläget på skyddsområden för flyg- eller helikopterland-ningsfält eller på farozonen för försvarsmaktens skjutläger eller så försämrar kraft-verken sannolikt synligheten av säkerhetsanläggningarna för farleder.


Bild 8. Centrala trafik- och säkerhetsfaktorer som inverkar på vindkraftverkens placering och lämplighetsklassificeringen av dejämförda områdena.


Lämpligheten av olikakustområden förvindkraftproduktion6○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Den totala ytan för områden som man har identifierat att teknisk-ekonomisktlämpar sig för byggande av vindkraft är dryga 1000 km2, vilket är ca 2 % av dentotala ytan för havsområdet innanför gränserna för Finlands territorialvatten(ca 52 680 km2).

Helhetspotentialen för de granskade vidsträckta områdena på havsområdetär över 28 TWh (tabell 5), vilket utgör ungefär en tredjedel av Finlands nuvaran-de elförbrukning. Därmed är det klart att byggandet av havsvindkraft i Finlandinte begränsas av existensen av tekniskt lämpliga områden utan främst av eko-nomiska skäl samt möjligheterna att integrera vindkraftproduktionen till el- ochproduktionssystemen.

Det granskade området kan grovt indelas i fyra lika stora områden somdock geografiskt sätt avviker från varandra. 1) områden norr om Brahestad, 2)områden mellan Brahestad och Karleby, 3) området från Karleby till Vasa, 4)områden söder om Vasa.

Tabell 5. Helhetspotentialen för objekt placerade till havs, som man granskati denna utredning.

Byggnadspotential MW Produktionspotential TWh/a

Torneå-Brahestad 5400 (54 %) 15,4 (55 %)

Brahestad-Karleby 850 (9 %) 2,5 (9 %)

Karleby-Vasa 1250 (13 %) 3,2 (11 %)

Vasa-Kristinestad 2500 (25 %) 7,1 (25 %)

Sammanlagt 10000 (100 %) 28,2 (100 %)

6.1 Området mellan Torneå och Brahestad

Bortsett från Korsnäs så finns alla teknisk-ekonomiskt potentiella och förmån-liga objekt på havsområdet som sträcker sig från Brahestad till Torneå. Strand-linjens riktning är förmånlig med tanke på de viktigaste vindriktningarna (sydoch sydväst), vilket medför att vindförhållandena är ypperliga redan i kustensomedelbara närhet. Bankerna är på detta område vida och oftast till grundtopo-grafin jämna. Huvudjordarten är sand/grus vilket gör att grundarbetena ochdragningen av kablarna blir förmånligare och lättare att genomföra. De lågaområdena möjliggör förverkligandet av stora projekt varvid också områdensom finns lite längre bort från stranden kan utnyttjas till rimliga helhetskostna-der.

De potentiella områdenas vidsträckthet och stora antal ger spelrum ocksåför allmänt godkännande: ett tillräckligt avstånd till bosättningen och strandzo-nen samt vindkraftprojektets centralisering till några vida helheter är på denhärdelen av kusten målsättningar som är lätta att uppnå.

En stark kraftöverföringsinfra finns längs strandlinjen. På Kemi-Torneå om-rådet samt i Uleåborg och Brahestad området finns rikligt med energi-intensiv


basindustri samt kraftproduktion som betjänar industrin. Vattenkraftproduk-tionen i Kemijoki, Ijoki och Uleälv stöder bra vindkraften i nätet. Norr omTorneå mot Sverige finns goda överföringsförbindelser (2 x 400 kV + 220 kV).Bottenvikens ända bildar en båge runt potentiella vindkraftområden. Därför ärdet möjligt att förena områden på många olika punkter till nätverket och endistribution av vindkraftparkernas varierande effektproduktion kan inmatas tillett utsträckt område som har stor förbrukning. En förlängning av 110 kV nätetfrån Brahestad till Siikajoki och/eller från Oulunsalo till Karlö kunde förbättravindkraftbyggets möjligheter i området runt Karlö.

Centraliseringen av industrin i Torneå, Kemi, Uleåborg och Brahestad samtstorhamnarna möjliggör ett mera kostnadseffektivt byggande och underhåll avhavsvindkraftprojekten. Bottenvikens industrikluster av basmetallindustri, me-kanisk verkstadsindustri och eltekniskindustri kan få betydande underleveran-ser och entreprenader av vindparksprojekten. Lotsstationerna och fiskehamna-rna på området kan utnyttjas för mindre servicearbeten av vindparkerna, åt-minstone utanför vintersäsongen. Utanför Torneå och/eller Brahestad i skyddav is- och vågbelastningen, kunde man förverkliga ett offshore pilotprojekt, tillsin utsträckning 50-150 MW, genom vilket man skulle skapa beredskap att för-verkliga omfattande projekt i mer utmanande förhållanden.

Ytterligare tekniskt möjliga och förmånliga områden går att utpeka närmarestrandlinjen. Därför kunde byggpotentialen av vindkraftverk, endast genomteknisk synvinkel sett, vara betydligt större än vad som ovan presenterats.Emedan det på denna del av kusten finns avsevärt mera potential än det troligenär meningsfullt att förverkliga inom ramarna för de teknisk-ekonomiska be-gränsningarna, är det meningsfullt att i huvudsak utgå från ett minimiavståndpå 5 - 10 km till öarna och fastlandet för att minska de skadliga miljöinverkning-arna.

6.2 Området mellan Brahestad och Karleby

Från Brahestad söderut smalnar zonen av grynnor avgörande. Strandlinjen är iviss mån oförmånligt riktad, emedan vinden kommer i riktning från fastlandeti den för vindkraftsproduktionen viktiga sydsektorn. Å andra sidan så förbätt-ras situationen av en i nära på obefintlig skärgårdszon. De potentiella vindkraft-sområdena utgörs av submarina förlängningar av kustens smala sand- ochmoränåsar. Dessa är lämpligt riktade med tanke på vinden, i riktning vinkelrättut från strandlinjen (sydost till nordväst).

Det är inte lika lätt att, med tanke på de skadliga inverkningarna, uppnå etttillräckligt avstånd till kusten som vid Bottenviken. Smalheten och riktningenvinkelrätt mot kusten av de potentiella vindkraftområdena är däremot förmån-ligt ur landskaplig synvinkel.

Linjerna för 110 kV och 220 kV är belägna relativt nära stranden. Förutomindustrierna och hamnarna i Brahestad och Karleby finns det även en relativt brahamn och mekanisk verkstad tillhörande den tunga industrin i Rahja i Kalajoki,vilka kan utnyttjas för entreprenader och försörjning av vindparkerna.

Elförbrukningen är relativt anspråkslös förutom i områdets ändpunkter,men det samma kommer att gälla även för vindkraftproduktionen. Den på områdetproducerade vindkraftsefekten på högst några hundra megawatt torde sjunkalätt i elsystemet utan några större problem.

Kusten utanför Brahestad (Lapaluoto-Maanahkiainen) och industriområdeti Karleby är med anledning av det korta avståndet till infrastruktur och derelativt goda byggnads- och serviceförhållandena intressanta “träningsobjekt”.Ett utbrett utnyttjandet av Sandbanken i Karleby försvåras av närheten till strand-bosättningen, den livliga rekreationsanvändningen och skyddsintressen samt


längre bort även av försvarsmaktens verksamhet. De begränsningar som Vattajaskjutområde ställer förhindrar också en vidsträckt användning av havsområdetmellan Kalajoki och Lochteå för vindkraftproduktion.

6.3 Området mellan Karleby och Vasa

Området är i sin helhet svårt med tanke på vindkraftsetablering. Kustlinjen ärmycket oförmånligt riktad, emedan vinden i de för vindkraftproduktionen vik-tiga syd-, sydväst- och delvis också västsektorerna, kommer från fastlandetseller från den sönderskurna skärgårdens riktning. Utanför kusten ligger enskärgårdszon, vilket ytterligare försämrar situationen. Utanför skärgårdszonensamt på de strandområden där det inte finns skärgård (Nykarleby-Jakobstad)blir vattnet fort djupt, och det medför att områdena som tekniskt sätt är lämpligaför havsvindkraft är för små och/eller för nära stranden. Bottnet består i huvud-sak av stenar och på många ställen finns enorma flyttblock. På grundare områdenförsvårar steniga grynnor transporten och monteringen av anläggningarna. Grun-darbetena är dyra och kräver ställvis mycket “skräddarsydd” planering förvarje objekt. På området kring Karleby och Jakobstad finns några sand-/grus-åsar där byggandet är betydligt lättare och förmånligare.

Med tanke på de landskapliga inverkningarna så är det ej lika lätt som vidändan av Bottenviken att uppnå tillräckliga avstånd till den bebyggda kusten ochskärgården.

Linjerna för 110 kV och 220 kV på fastlandet ligger relativt nära stranden,men då strandzonen på sina ställen till och med är 30 km bred och de potentiellavindkraftsområden ligger utanför zonen, blir avstånden till elinfrastrukturen påmånga ställen ohjälpligt långa. En dragning av kablarna i splittrad och stenigterräng är problematisk med tanke på utrustningen, kostnaderna och tidtabel-len.

Förutom Karleby, Jakobstad och Vasa industrier och hamnar så kunde manockså utnyttja det rikliga antalet fiskehamnar på området för mindre servicear-beten i vindparkerna.

Elförbrukningen är relativt liten förutom i industristäderna, men detta gäl-ler också för vindkraftsproduktionen. Den på området producerade vindkraftse-fekten på högst några hundra megawatt torde sjunka lätt i elsystemet utan någrastörre problem.

Ifall man fortsätter 110 kV linjen till Replot, kan Utgrynnan, som är belägeni djupfarleden mellan Replot och Vasa, bilda ett intressant område med tanke påvindkraftsetablering. Av områdets andra objekt kunde Storgrund utanför Ja-kobstad utgöra ett tekniskt sett potentiellt objekt, men det korta avståndet tillfastlandet ökar risken för skadliga inverkningar och gör det svårare att erhållaett godkännande av allmänheten för vindkraften.

6.4 Området söder om Vasa

Detta område lider delvis av samma problem som ovannämnda. Strandlinjensriktning är klart förmånligare, speciellt söder om Korsnäs. Strandzonens breddvarierar, vilket även gäller för djupförhållandena och bottenkvaliteten. Områ-dets norra delar är i huvudsak stenig jord, vars block är stora. I söder finnsområden med sand- och grusbotten, men också klippor, där byggandet är betyd-ligt dyrare.

Med anledning av konsekvenserna för landskapet och fågelfaunan är detinte lätt att uppnå ett tillräckligt avstånd till bosättningen på kusten och skärgår-den med undantag för den stora grynnan utanför Korsnäs och Närpes.


Linjen för 110 kV ligger i Korsnäs relativt nära stranden. I Vasa, Kaskö ochKristinestad är kraftöverförings-, industri- och sjötrafikinfrastrukturen stark.Dessutom kunde man också utnyttja det rikliga antalet fiskehamnar på områdetför mindre servicearbeten i vindparkerna.

Elförbrukningen är relativt liten förutom i industristäderna. Utanför Kors-näs-Närpes området kunde det första skedet (100-200 MW) troligtvis intregerasi nätet för 110 kV. Områdets storlek (utrymme för 2000 MW) möjliggör storastamnätsinvesteringar i fortsättningsskedet. Behovet av reservkapasitet och dekostnader som förorsakas av detta måste värderas separat.

Av de övriga objekten på området skulle kusten utanför Kristinestad varatekniskt potentiell, men det korta avståndet till fastlandet från områdets sydligadelar gör det svårare att erhålla ett godkännande av allmänheten för vindkraf-ten.

Sammafattning av den teknisk-ekonomiska bedömningen

De områden som värderats till sina produktionskostnader som de förmånligasteär presenterade i nedanstående tabell, börjande från norr (tabell 6)

Tabell 7. De till produktionskostnaderna förmånligaste områdena (lönsam-hetsindex under 115).

nr för området Namn Helhetspotential

4 Pitkämatala 1000 MW

6 Suurhiekka 1000 MW

10 Seljänsuu grund 500 MW

12 Lapaluoto-Maanahkiainen 200 MW

19 Kusten utanför Korsnäs 2000 MW

De områden som beräknats till nästan lika förmånliga (lönsamhetsindex 115-120) finns beskrivna i följande tabell, räknat från norr till söder.

Tabell 8. Områden som till sina produktionskostnader är de näst förmånligas-te (lönsamhetsindex 115-120 )

nr för området Namn Helhetspotential

2 Maakrunni grund 1200 MW

7 Pohjanmatala 1000 MW

11 Ulkonahkiainen 200 MW

13 Välimatala-Ulkokalla 200 MW

14 Ohtakari-Ykskivi 250 MW

Ulkonahkiainen är inte realistiskt att förverkliga utan ett föregående genomför-ande av projektet Lapaluoto-Maanahkiainen.


Lämpliga områden för fortsattplanering7○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Områden som är lämpliga för fortsatt planering på basis av utredningen är objektdär det inte förekommer uteslutande faktorer gällande vindkraftsetablering förnågon av de granskade inverkningarnas del (dvs. de kategoriserades inte tillklasserna: lämpar sig dåligt eller relativt dåligt för vindkraftsbyggande). Av 38områden som analyserades placerade sig 10 objekt i kritiska klasser enligt land-skapsinverkningar, 8 objekt i kritiska klasser på basis av naturmiljöinverkningar,4 objekt i kritiska klasser med anledning av trivseln samt trafiken och försvar-smakten och 2 objekt i klasser kritiska på basis av verkningar på näringslivet.

De ur miljösynvinkel minst kontroversiella vindkraftsområdena av de om-råden som ur teknisk-ekonomisk synvinkel är potentiella är de områden somligger långt ute på havet. Långa avstånd från kritiska objekt lindrar märkbart deskadliga inverkningarna (känsliga kustremsor ur synvinkeln för landskap ochnaturmiljö samt de av människan aktivt utnyttjade områdena). Till de områdensom medför minst risker hör de breda grynnorna belägna på Bottenvikens norradel, vilka visade sig vara de förmånligaste områdena även i den teknisk-ekono-miska granskningen (områdena 4, 6, 7, 9-12). Bottenviken är klart det mest potentiellaområdet för den i framtiden tilltänkta vidsträckta vindkraftsetableringen. Utöver deprimära objekten existerar ett rikligt tekniskt potential i havsområdena i Botten-vikens, men elnätets och elsystemets förmåga att anpassa sig till såhär omfattan-de vindkraftproduktion på ett geoografiskt relativt begränsat område begrän-sar etableringsmöjligheterna.

I Kvarken förefaller det motiverat att koncentrera sig på en noggrannareutredning av det vidaste och till omständigheterna mest lämpade området samtutreda områdets etableringsmöjligheter inom de begränsningar som elnätver-ket ställer. Områdets vidsträckthet möjliggör också planering av olika kraft-verksformationer och skyddszoner i närheten av känsliga områden. Andra om-råden i Kvarken är klart svårare att förverkliga, förutom möjligen grynnorna isödra Kristinestad.

Ett heltäckande bebyggande av stora områden, som ligger nära in på var-andra, är nödvändigtvis inte ekonomiskt meningsfullt, emedan investeringar istamnäts och reservkapacitet försämrar produktionens lönsamhet. Offshore-etablering blir aktuellt tidigast vid slutet av årtiondet med anledning av detstora investeringsbehovet och för att man ej har erfarenhet av förhållandena påFinlands öppna havsområden. En nödvändig förutsättning för utnyttjandet avde vidsträckta grund som ligger längre från fastlandet är att man, åtminstone inågon utsträckning, övar byggande och underhåll av offshore-vindkraftverk irelativt enkla naturförhållanden och med bistånd av en stark industriell infra-struktur.

Av mindre “övningsobjekt” nära kusten rekommenderas Röyttä hamn iTorneå i Bottenvikens norra del, området utanför Vatunki i Kuivaniemi samtområdet utanför Brahestad för fortsatt planering.

Möjligheten att utvidga vindkraftsetableringen till det närliggande havsom-rådet gör Brahestad och Kuivaniemi mer intressanta. Det är eventuellt möjligtmed tanke på konsekvenserna att bygga även utanför Laitakari i Ii och Tauvo.En koncentrering av byggandet till större enheter är att föredra. Fortsatt utred-ning skulle löna sig med avseende på lämpligheten av grundet Niemetön i Hau-


kipudas, där man speciell skall uppmärksamma konsekvenserna för den subma-rina naturen och fågelfaunan.

Till de områden som bäst kan förverkligas på land eller på invallningar hörindustriområdena i Karleby och Torneå. Även objekten på fastlandet vid Replot,Bergö och Sideby, där kraftverken skulle placeras bakom den känsligaste strand-zonen vad avser naturmiljön, landskapet och boendetrivseln, förefaller varaområden som är relativt lämpliga för vindkraftsbyggande.

Kapaciteten för de de lämpliga områdena räknat utgående från teknisk-ekonomiska utgångspunkter är ungefär 7600 MW. På vissa objekt ställer miljö-synpunkterna tryck på att man centraliserar byggnadsarealen till de delar avområdet som medför mindre skadliga inverkningar. När man beaktat möjligabegränsningar är byggnadskapaciteten på området ca 5400 MW, av vilket denärmaste “övningsobjekten” på fastlandet utgör ca 400 MW (tabell 9). Summanär betydande, emedan t.ex. enligt Handlingsplan för förnybara energikällor(HIM 1999) avses det i Finland år 2010 finnas vindkraft för sammanlagt 500 MW.


naturmiljö

3

3

3

3

1

2

2

3

3

2

4

2

2

3

3

2

3

4

3

4

5

3

4

4

4

4

4

5

3

3

3

1/4

4

4

2

4

3

3

Tabell 8. En sammanfattning av inverkningarna på områdena.

Använd skala: 1= lämpar sig inte eller lämpar sig dåligt för vindkraftbygggande, 2 = lämpar sig relativt dåligt,3 = med reservation, 4 = lämpar sig relativt bra, 5 = lämpar sig bra.

*) för Sandbankens del utanför Karleby, där lämpligheten för vindkraftsetablering minskas av olika faktorer beroendepå delen ifråga av granskningsområdet, har man seprarat angivit lämpligheten för områdets södra och norra del.

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

0

P

Q

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

Simo

Vatunki

Laitakari

Nimetön

Kotakari

Oulunsalo

Varessäikkä

Tauvo

Lapaluoto

Rahja

Yxpila

Fränsviken

Kanäs

Replot

Bergö

Södra Björkön

Sideby

Röyttä

Maakrunni

Möyly

Pitkämatala

Maakrunni E

Suurhiekka

Pohjamatala

Pallonen

Välikelmi

Seljänsuu

Nahkiainen

Maanahkiainen

Kallat

Ykskivi

Sandbanken*

Storgrund

Mickelsörarna

Utgrynnan

Korsnäs

Kaskö

Sideby

land-

skap

2

4

3

4

1

3

3

4

3

2

4

2

2

3

3

2

3

3

3

5

4

2

4

3

3

3

4

5

3

2

4

2/5

2

2

3

3

2

3

trivsel

3

3

3

4

1

4

4

4

3

4

4

3

3

4

3

2

3

3

3

4

5

3

5

3

3

3

3

5

3

3

4

3/4

2

3

4

3

2

3

näring-

ar

4

4

3

5

4

4

4

4

5

4

5

5

5

5

4

5

5

3

3

5

4

3

4

4

4

3

4

5

3

2

4

3/4

2

4

4

4

4

3

trafik och

försvars-

makten

3

3

3

5

3

2

3

3

3

2

5

5

5

4

5

5

4

3

5

5

5

5

5

5

3

3

5

4

5

1

1

4/1

4

4

5

5

4

4

Sammandrag

Enligt den

mest kritiska

faktorn

2

3

3

3

1

2

2

3

3

2

4

2

2

3

3

2

3

3

3

4

4

2

4

3

3

3

3

4

3

1

1

1/1

2

2

2

3

2

3

Teknisk-

ekonomisk

klassificering

4

4

2

5

4

5

4

2

4

5

4

5

4

4

4

4

2

2

5

2

4

Områdenrekom-

menderadeför fortsattplanering

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Område


Tabell 9. Områden som enligt utredningen är lämpliga för fortsatt planering och de centrala egen-skaperna för dessa.

* = inom parentes anges en uppskattning om kapaciteten då man beaktat ändringen av avgränsningen för området

Om-råde

B

C

D

H

I

K

N

O

Q

1

2

4

6

7

9

10

11

12

19

21

Kommun

Kuivaniemi

Ii

Haukipudas

Siikajoki

Brahestad

Karleby

Korsholm

Malax

Kristinestad

Torneå

Simo,Kuivaniemi

Simo, Kuiva-niemi, Ii

II, Haukipu-das Karlö,Haukipudas

Karlö

Karlö

Brahestad

Brahestad

Korsnäs,Närpes

Kristinestad

Namn

Vatunki

Laitakari

Nimetön

Tauvo

Lapaluoto

Yxpila

Replot

Bergö

Sideby fastland

Röyttä

Maakrunnigrund

Pitkämatala

Suurhiekka

Pohjamatala

Välikelmi

Seljänsuu

Ulkonahkiainen

Maanahkiainen

Korsnäsinedusta

Sideby

Summa

Yta

km2

6

8

15

13

10

3

9

2

5

24

125

240

130

80

60

90

50

80

420

65

1435

Kapacitet

MW*

30

20 (10)

300 (100)

15

30 (20)

15

15

15

15

150 (30-50)

1200 (500)

1000

1000

500 (200-300)

300 (100-200)

500

200

200 (100)

2000 (1500)

100 (40-80)

7600 (5400)

Kraftverk

7-10

5-10

50-100

5-8

10-15

5-10

5-8

5-8

5-8

30-50

200-300

200-300

200-300

100-150

60-100

100-200

40-70

40-70

400-700

80-130

Centrala inverkningsobjekt

Inverkningar på fritidsbosättningen ochrekreationsområden, fisket samt båt-trafiken vid kusten.

Landskapsinverkningar på landskapsom-rådet, bosättningen, strandnaturen ochfisket i Iijoki-deltat.

Inverkningar på Natura-områden, fågel-faunan samt den submarina naturen.

Inverkningar på flyttfåglar, strandnaturenoch ryssjefisket.

Inverkningar på skärgårdslandskapet,strandnaturen, fritidsbosättningen samtpå sjöbevakningsstationens helikopter-trafik.

Inverkningar på flyttfåglar och landska-pet.

Inverkningar på skärgårdslandskapet,naturtyper enligt naturskyddslagen ochfågelfaunan.

Inverkningar på skärgårdslandskapet, få-gelfaunan, skyddade naturtyper och bo-endetrivseln.

Inverkningar på skärgårds- och insjö-landskapet, flyttfåglarna och fritidsbo-sättningen.

Landskapsinverkningar på Bottenvikensnationalpark och Haparanda skärgård.Inverkningar på laxfångsten och laxensstigning i Torne älv.

Landskapsinverkningar på landskapsom-rådet i Simo skärgård. Inverkningar påNatura-området inom området och idess närhet samt på fisket.

Inverkningar på submarin natur, trålfis-ket och Krunni landskapsområde.

Inverkningar på submarin natur, trålfis-ket och Karlö landskapsområde

Inverkningar på Karlö landskapsområ-de, fritidsbosättningen och trålfisket.

Inverkningar på Karlö landskapsområ-de, Marjaniemi turist- och rekreations-område samt på fisket vid kusten.

Inverkningar på Karlö landskapsområ-de och Tauvo udd samt trålfisket.

Inverkningar på sjöfarten.

Inverkningar på landskapet ochbosättningen, fågelfaunan och på fisketvid kusten.

Inverkningar på landskapet, flyttfåglarna,bosättningen och fiskeriet.

Inverkningar på landskapet, Sidebyskulturhistoriska värden, flyttfåglarna ochbosättningen.

Ändring av områdesgräns/behovatt minska på kapaciteten

Man koncentrerar sig på att ut-reda möjligheten till en park påhavet och lämnar strandzonen inuläge.

Lämpar sig för ett litet tillbygge(2-3 st. kraftverk) i närheten avde nuvarande kraftverken varvidstrandzonen lämnar i naturtill-stånd.

Man lämnar tillräckliga skyddszo-ner mot Natura-områdena ocheventuella anhopningsområdenför fåglar.

Rekommenderas att strandzonenlämnas i naturtillstånd.

Rekommenderas att byggandetkoncentreras i anslutning tillhamnen och på fastlandet.

Bosättningen och naturtyperskyddade enligt olika lagar be-gränsar arealen som är lämpligför byggande.

Bosättningen och naturtyperskyddade enligt olika lagar be-gränsar arealen som är lämpligför byggande.

Genom att undvika de mestkänsliga områdena kan man lind-ra på de negativa inverkningarna.

Rekommenderas att områdetminskas och byggandet koncen-treras till industriområdets när-het.

De känsliga objekten förutsättertillräckliga skyddszoner. Områdetsmellersta del utanför Vattunkiudd verkar vara förmånligast.

Landskapsinverkningarna kan lind-ras genom att begränsa byggan-det till en del av området.

Rekommenderas att byggandetbegränsas till ett mindre områ-de på objektets yttre delar.

För att lindra på landskapsinverk-ningarna är de mest lämpliga om-rådena för byggande belägna påobjektets yttre delar.

Rekommenderas att byggandetkoncentreras till områdets yttredelar.

Genom att centrera byggandetkan man förhindra skadligainverkningar.

Genom att centrera byggandetkan man förhindra skadligainverkningar.


Bild 9. Områden som är lämpliga för fortsatt planering på basis av denna utredning.


8○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Användlämplighetsskalavid bedömningenav inverkningarna

Området

Lämpar sig bra förvindkraftsbyggande

Lämpar sig relativtbra förvindkraftsbyggande

Lämpar sig medreservationer förvindkraftsbyggande

Lämpar sig relativtdåligt förvindkraftsbyggande

Lämpar sig inte ellerlämpar sig dåligt förvindkraftsbyggande

1. Röyttä i Torneå

30-50 kraftverk

Teknis-ekonomisk grankning

Läge

Utanför Torneå i riktning sydost och syd från Röyttä industri- och hamnområde,till nordväst från Bottenvikens nationalpark.

Grunförhållanden

Djupet huvudsakligen under 10 m, mest moränbotten, nära strandlinjen finnsstenjord.

Oceanografi, våg- och isförhållanden

Området och öarna, grynnorna, sandbankarna och de låga grundena stabiliseraristäcket och minskar vågbelastningen. Skyddat läge.

Potentiell produktion

Den uppskattade toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan användbar-hets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 2300 h/a. Vindförhållanden iklass med förmånliga strandområden.

Kapacitet

På området kan byggas vindkraftverk i 150 MW klassen. Närheten till infra-struktur gör att området är intressant som “övningsplats” innan man genomförde mer avlägsna vidsträckta områdena som till sina förhållanden är mer utma-nande.

Avståndet till stranden

Avståndet till fastlandet från närmaste vindkraftverken är 4-6 km, med undan-tag för Röyttä-Selle industriområde 0-2 km.

Anslutning till elnätverket

I närheten av 110 kV och 400 kV elstationer.

Synpunkter på servicen och försörjningen

Området är litet, men beläget nära stranden och serviceinfrastrukturen. Dettastabiliserar inverkningarna av områdets begränsade storlek och förbättrar pådetta sätt områdets lönsamhet. I hamnarna i Torneå och Ajos kan man ocksåutföra flyttning av tunga komponenter och serviceutrustning. Också i byggnads-skedet kan man anlita de närbelägna metall- och verkstadsindustrierna samthamnarna.

Allmänt intryck

Ett intressant objekt med lätta byggnadsförhållanden och nära liggande infra-struktur. Vindförhållandena är inte lockande. Lönsamhetsindexet förblir på ni-vån 125-130 p.g.a. den något sämre produktionen.

Objektbeskrivningar


Bedömning av inverkningar

Landskapet och kulturarvet

Kraftverksområdet är beläget ur landskaplig synvinkel mellan två helt olikaobjekt, Röyttä industriområde och Bottenvikens nationalpark. Områdets norradel är beläget på ett mycket tolerant storindustriområde och södra delen i när-heten av den landskapligt ömtåliga skärgården. I närheten av kraftverken (< 5km) finns ett tiotal landskapsmässigt viktiga öar både på Sveriges och Finlandssidor. Skärgårdens landskapliga ömtålighet ökas av nationalparkens status samtde kulturhistoriska värdena, vilka tar sig uttryck bl.a. i form av öppna – halvöpp-na vårdbiotoper på de nära liggande öarna. Vindkraftsparken i närheten av denstora nationalparken inverkar betydligt på nationalparkens landskapsbild så attvyn från flera av parkens många öar ändras till vindkraftslandskap. På motsva-rande sätt ändras också den vy av ett havslandskap i naturtillstånd mot natio-nalparken som öppnar sig från skärgården mellan Torneå och Kemi. På avsnittetTorneå–Kemi finns det flertalet submarina arkeologiska objekt, såsom skepps-vrak, men det finns inte uppgifter om sådana på utredningsområdet.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindkraftproduktion. Områdena i när-heten av industriområdet lämpar sig relativt bra för byggande av några vindkraft-verk, medan områdets södra delar lämpar sig dåligt för byggande av en vidsträcktvindkraftspark.

Naturmiljön

Områdets södra-sydöstra del gränsar till Bottenvikens nationalpark. Pajukari-Uksei-Alkukarinlahti som är ett Natura-område och som finns på 3-5 km avståndfrån områdets norra del är ett betydande område bl.a som häckningsområde förfåglar. Sveriges närmaste skyddsområde, Torne-Furö ligger på fyra kilometersavstånd. P.g.a. distansen påverkar inte vindkraftverken naturvärdena för dessa


objekt. Byggandet i närheten av nationalparkens vatten förorsakar störningarunder byggnadstiden bl.a. i form av grumligare vatten, men effekterna tordeförbli ringa. Det finns inte ömtåliga häckningskär på parkområdet eller i dessnärhet. Byggandet i närheten av Natura-området kan dock kräva en konse-kvensbedömning med avseende på Natura-området enligt naturvårdslagen. Påområdet finns inte heller speciella anhopningområden för vatten- eller andrafåglars likt de på strandavsnittet söder om Uleåborg.

Lämplighet: lämpar sig relativt bra för vindkraftsbyggande.

Boendetrivsel och rekreation

Det finns relativt lite fritidsbosättningsområden i närområdena till vindkraft-verken (under 5 km). På 3-4 km:s avstånd finns det enstaka semesterbostäder påöar både på Finlands och Sveriges sida. Tät fritidsbosättning (ca 40 villor) finnsKoivuluoto udd på 2-3 km:s avstånd, intill industriområdet samt på ungefär 10km:s avstånd på Selkäsaari utanför Kemi. De mest betydande rekreationsområd-ena utgörs av Bottenvikens nationalpark samt några öar på Sveriges sida. ÖarnaPajukari och Kuusiluoto, som i regionplanen har visats till rekreationsområden,har ett mindre rekreationsvärde. Effekterna av etablering i närheten av industri-området torde förbli små, medan kraftverk mellan villorna och skärgårdsområ-det i naturtillstånd gör landskapsbilden mera orolig, vilket också har en inverkanpå trivseln. Rotorljudet hörs i vissa förhållanden till de närbelägna öarna. Land-skapsbilden ändras också sett från Kemi-hållet, men inverkningarna torde förblirelativt små p.g.a. avståndet och i och med att kraftverken ligger i samma syn-riktning som fabrikerna.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande..

Näringsgrenarna

Av de näringar som idkas torde kraftverken inverka främst på fisket och turis-men. Vattenområden mellan Torneå och Kemi är viktiga ryssjefiskeområden. Endel av de havslaxar som stiger i Torne älv simmar genom kraftverksområdet.Under byggnadstiden grumlas vattnet och fiskemöjligheterna försämras tillfäl-ligt. Man kan troligen förebygga uppkomsten av permanenta betydande konse-kvenser genom en lämplig placering av vindkraftverken samt genom val avbyggnadtidpunkt. Genom inverkningar på landskap och rekreation kan byggan-det också inverka på turismbranschen i form av att dragningskraften för skärgår-den minskar. Nuförtiden idkas turismen i ganska liten skala på området. Manordnar småbåtskryssningar till den svenska sidan till skyddsområdet på Torne-Furö samt beställningsresor till Bottenvikens nationalpark.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande.

Trafiken och försvarsmaktens verksamhet

Området gränsar sig till Torneå fartygsfarled och på området ligger Kemi-Tor-neå båtfarled samt båtfarleden som leder till Koivuluodonletto fiskehamn och tillden östra delen av deltat för Torneå älv. Båttrafiken är relativt livlig på områdetockså utanför farlederna. Kraftverken är troligen möjliga att placera så att far-ledernas säkerhetsanläggningar inte blir försvårare att observera, och det gör attinverkningarna på båttrafiken torde bli lindriga. Båttrafiken från Torneå tillnationalparken störs något i synnerhet under byggnadsskedet. Kraftverken ökarockså kollisionsrisken i dåliga synförhållanden.

Områdets nordöstra ligger på skyddsområdet ägnat för landningen på Kemiflygfält, vilket kan ställa specialkrav på markeringen av kraftverken. Gränsbe-vakningens helikoptrar trafikerar genom Torneå. En av landningsplateserna fördessa utgörs av den närbelägna sjöbevakningsstationen. Inverkningarna på he-likoptertrafiken torde förbli tämligen små p.g.a. av att helikoptrarna inte närmar


Bild 11. I Torneå har vind-kraftverken också land-skapliga inverkningar somsträcker sig över gränserna.Här syns skydds- och re-kreationsområdet på Torne-Furö i Haparanda. Till vän-ster syns Röyttä hamn vartavståndet är 4 km.

Bild 10. Vähähuituri är ettav natinalparkens mestkända utfärdsplatser.Illustrationen beskriverplaceringen av kraftverken.

sig landningsstället från kraftverkens håll med anledning av de höga fabrikernaoch hamnkonstruktionerna i samma riktning.



Landskapsmässiga inverkningar påBottenvikens nationalpark och Hapar-anda skärgård samt på laxens stigningoch fångst i Torne älv.

Observationer

Området nära fabrikerna och hamnen läm-par sig väl medan området vid nationalpar-ken lämpar sig relativt dåligt för vindkrafts-byggande. Det är skäl att koncentrera byg-gandet i närheten av industriområdet.

Sammanfattning över lämplighet

Lämpar sig för Lämpar sig förvindkraftsbyggande fortsatt planering

Teknisk-ekonomisk granskning Relativt bra

Analys av inverkningar Med reservationerJa


2. Simo-Kuivaniemi, Maakrunni grund

200-300 kraftverk


Läge

Utanför Simo och Kuivaniemi från Maakrunni norrut och nordväst.

Grunförhållanden

Djup i huvudsak 10-15 m, sand-/grusbotten.


Området och öarna, klipporna, sandbankerna och grunden på södra- och syd-västliga sidan stabiliserar istäcket och minskar på vågbelastningen. Relativt skyd-dat läge.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 2800 h/a, (varierandemellan 2500-3000 h/a på olika delar av området).

Kapacitet

På området kan etableras vindkraft i en omfattning på 1200 MW. Om det medavseende på landskapsinverkningar räcker med ett “skyddsavstånd” på 5 km tillstranden, är den produktionspotentialen närmare 2000 MW. Om ett avstånd på10 km till stranden förutsätts torde etableringsmöjligheterna ligga under 1000MW.


Avståndet till fastlandet från den närmaste vindkraftanläggningen är i denhärrapporten 8 km, med undantag för spetsen på Vatunginnokka varifrån det ärungefär 5 km. Till Simo skärgård är avståndet några kilometer.


Avståndet till Simo och Kuivaniemi 110 kV elstationer är ungefär 15 km. Ifall detpå området byggs mera är några hundra megawatt borde man utreda möjlighe-terna att ansluta sig till en elspänning på 400 kV (alternativa anslutningspunkteri Torneå, Kemi och Ii, avståndet 35-40 km).

Synpunkter på servicen och försörjningen

Området är vidsträckt, vilket gör att man kan utveckla en stark serviceorgani-sation. Detta ger jämvikt åt de långa serviceavståndens inverkan genom att höjapå användningen av anläggningarna och på detta sätt förbättra lönsamheten. Denärmaste servicehamnarna utgörs av Vatunginnokka (5 km) där det sedan tidi-gare finns serviceverksamhet för vindkraft, samt Ajos (15 km) där man kanutföra flyttning av tunga komponenter och serviceinventarier.

Allmänt intryck

Ett utmärkt objekt p.g.a. sin vidsträckthet och för sina relativt lätta byggnads-förhållanden. Vindförhållandena är inte riktigt i toppklass. Lönsamhetsindex115-120.



Området är beläget utanför Simo-Kuivaniemi över 3-5 km från stranden och frånde stora öarna utanför Simo. Inne på området lämnar några skär och på västra


sidan några parklika öar. Till Tiurasenkrunni är det ungefär 1 km och till Maakrunnica 2 km. Kraftverken har stora landskapliga inverkningar p.g.a. kraftverksom-rådets vidsträckthet och volym samt närheten till fastlandet och orienteringenlängs stranden. På mellanområdet (avstånd under 10 km) finns ca 50 km strändersom gör att den öppna havsutsikten i naturtillstånd omformas till ett vindkrafts-landskap. Förändringen är kanske störst på skärgårdsområdet utanför Simo.Skärgårdens splittring, naturtillstånd samt förekomsten av kulturhistoriska objektgör att landskapsområdet är landskapsmässigt känsligt. Inverkningarna påstrandpartiet söder om Vattunki udd på Kuivaniemi är lindrigare p.g.a. avstån-det (över 8 km) och för att landskapstoleransen är större då landskapet äröppnare. Vattunki udds lämplighet som vindkraftsområde stärks av de befint-liga kraftverken och fiskehamnsverksamheten. De natursköna och kulturhisto-riskt värdefulla öarna som är belägna långt utanför fastlandet och i vilkas när-miljö kraftverken placeras, stärker i någon mån havsområdets landskapligakänslighet. Det är möjligt att minska på de landskapliga inverkningarna genomatt minska på kraftverkens antal och genom att koncentrera kraftverkens place-ring.


Naturmiljön

Runt området finns flera viktiga objekt med tanke på naturmiljön. Ett skärtillhörande Natura-området Öarna i Bottenviken ligger på området och på väs-tra sidan på under 1 km avstånd ligger 2 öar. Söderut ligger Krunni naturskydds-område och på östra sidan på ungefär 3 km avstånd finns Natura-områdena iSimo skärgård. Till Krunni naturskyddsområde hör också förutom öarna denärbelägna vattenområdena. Skyddsområdena minskar på de områden som ärlämpade för vindkraft, men med anledning av områdets vidsträckthet är det


sannolikt möjligt att bygga tiotal vindkraftverk, utan betydande negativa in-verkningar på naturskyddsobjekten.

De arktiska och nordliga vattenfåglarnas flyttning till Bottenviken sker norrom Uleåborg iform av en relativt bred front och det finns inga klara flyttning-scentreringar vilket gör kollisionsrisken på området relativt liten.

Lämplighet: lämpar sig med reservation för ett vidsträckt vindkraftsbyggande.

Boendetrivseln och rekreationsanvändningen

På det visuella inverkningsområdet finns tiotals kilometer glest bebyggd fri-tidsbosättning, från vilka vindkraftverken täcker en stor del av havsutsikten,varvid det naturliga landskapet förändras till vindkraftslandskap. Inverkning-arnas relevans påverkas betydligt av kraftverkens antal och placering. Genomatt minska och avgränsa byggnadsområdet kan man lindra på inverkningarna.

Lämplighet: Lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande.

Näringsgrenar

Det finns inga speciella värden för fiskeriet på området, men p.g.a. av områdetsvidsträckthet är även inverkningsområdet på fiskeriet brett. I närheten av områdetbedrivs yrkesmässig fiskeodling och ryssjefiske. Viktiga områden för ryssjefiskei synnerhet vattenområdena utanför Vattunki udd och Laitakari. Närheten tillfastlandet gör att det på området troligtvis även fiskas mycket med nät. Byggan-de på havsområdet förorsakar störningar/skador främst under byggnadstidendå vatten blir grumligt, men inverkningarna torde inte vara märkbara. Vind-parksområdenas kraftverk och servicearbeten försvårar fisket.

Turism i närheten av området idkas på Vattunki i Kuivaniemi, där det isamband med hamnen finns turismbetjäning, såsom restaurang, gästbåtsplatseroch husbilsplatser. Vindkraftverken kommer antagligen inte att ha någon skad-lig inverkan på turismbranschen, snarare tvärtom då de nya kraftverken stärkerområdets image som vindkraftpark.



Inverkningarna på sjötrafiken torde förbli små. Mellan vindkraftsområdet ochfastlandet finns Uleåborg-Kemi strandfarled som används av båtfarare, vind-kraftverken har ingen betydande inverkan på detta.

Genom kraftverksområdet kör lite trafik i riktning mot det öppna havetfrämst till semesterbostäderna på några öar samt till trålfångstplatser för ström-ming på öppna havet. Försvarsmakten eller gränsbevakningen har ingen verk-samhet på området som störs av vindkraften.

Lämplighet: Lämpar sig bra till vindkraftsbyggande.


Landskapliga inverkningar på land-skapsområdet i Simo skärgård. Inverk-ningar inom området samt på naturvär-dena i de närbelägna Natura-områdenaoch på det lokala fiskeriet.

Observationer

Med tanke på fortsatt planering verkarområdets mittersta delar på Vatunginniemi som de mest förmånliga.






Bild 13. Möyly i Simo, Natu-ra-objekt som finns inomvindkraftsområdet.

Bild 12. Illustrationsbild frånVattunki fiskehamn väster-ut.


3. Kemi-Simo Möyly grund

40-60 kraftverk


Läge

Utanför Kemi och Simo 15-20 km från Ajos söderut.

Grunförhållanden

Djupet i huvudsak 10-15 m men också relativt många under 10 m och över 15 mdjupa områden. Bottentopografin mycket icke-homogen. Sand-/grusbotten.


Området finns långt ute på öppna havet och på området finns inte element somskulle stabilisera isfälten. Stora belastningar av isvallar och vågor, kabelproblemmed anknytning till isvallar.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 3100 h/a.

Kapacitet:

På området kan p.g.a. sin lilla skala och osammanhängande struktur etablerasvindkraft högst i en omfattning av skalan 200 MW.

Avståndet till stranden:

Till fastlandet från närmaste vindkraftverk är det 15 km (Ajos).


Avståndet till Veitsiluoto 110 kV elstation ungefär 20 km.

Synpunkter gällande service och försörjning:

Området är litet och långt från stranden vilket försämrar objektets lönsamhetmärkbart. Användbarheten förblir liten och servicekostnaderna blir lätt för sto-ra.

Allmänt intryck:

Inget bra objekt p.g.a. småskalighet och de svåra byggnadsförhållandena. Vind-förhållandena ypperliga. Lönsamhetsindexet över 150.



Kraftverken placeras långt ute på det öppna havet, 15 km sydväst om Ajos,ungefär 3 km söder om Möyly skär som hör till Bottenvikens nationalpark. Somen följd av de långa avstånden förblir de landskapliga inverkningar små. Påområdets sydostliga del på ett avstånd på 10 km ligger Krunni naturskyddsom-råde, vilket är ett värdefullt område både landskapligt sett och för de kulturhis-toriska värdena som anknyter sjöfarten och fiskeriet. Selkäsarvi som utgör en delav Bottenvikens nationalpark är en betydande ö sett ur landskaplig och historisksynvinkel. Avståndet till ön är ungefär 10 km. Museiverket har inte kännedomom några submarina arkeologiska fynd.

Lämplighet: lämpar sig bra för vindkraftsbyggande.

Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. På området eller på havsområ-det i dess närhet (under 2 km) finns inte betydande fågelskär eller känsliga


områden. Till närmaste skär (Möyly) är det ca 3 km. Skäret är på sommaren somen viktig viloplats för sälarna. Skäret och närområdet tillhör det år 2001 grun-dade sälskyddsområdet. Det finns inte tillräcklig information om hur sälarnaslevnadsförhållanden påverkas av kraftverken ute till havs, men det är möjligt attdet orsakas konsekvenser för sälarna speciellt under byggnadstiden, då detförekommer buller, vattnet blir grumligt och fiskbeståndet förskärras. De skad-liga inverkningarna kan troligen minskas genom att begränsa byggnadsområdeti norr. Kraftverksfältet kan också inverka positivt på sälarna i och med att isfältetbinds. Kraftverken fungerar likt de yttre grynnornaoch förhindrar packisen frånatt förflytta sig. Detta kan öka mänden fast is som är lämplig för sälarnas avkom-ma.

Havskabeln kan troligen utan märkbara skador dras genom kraftverksom-rådet och industriområdet vid Ajos eftersom däremellan inte ligger några bety-dande skydds- eller fågelområden.

Genom granskningsområdet flyttar speciellt arktiska vattenfåglar, men flytt-ningen är inte så koncentrerad som i Kalajoki och Brahestad p.g.a. att Karlö ochändan av Bottenviken spjälker flyttrutterna.

Lämplighet: lämpar sig relativt bra för ett omfattande vindkraftsbyggande.


Med anledning av de långa avstånden till bosättningen och rekreationen tordeinverkningarna förbli små. Ulkokrunni som finns på ett avstånd på 10 km an-vänds under sommaren av forskare och övervakare, men är under andra tiderobebodd. Kraftverken ligger i synriktningen när man betraktar dem från Ulko-krunni varvid de enbart bildar en smal sektor i havsutsikten. Den landskapligainverkan är större på öarna som finns i de södra delarna av Bottenvikens natio-


Bild 14. Selkäsarvi, den när-maste ön i norr (avstånd10 km) hör till Bottenvikensnationalpark.

nalpark, av vilka Selkäkarvo utgörett populärt rekreations- och intro-duktionsobjekt, p.g.a. servicenivånsamt natur- och kulturvärdena. Le-den av kraftverks placeras på en sek-tor av ungefär 70 grader av havsut-sikten sett från öns historiskt vär-defulla fiskeby som finns på södradelen och utsikten ändras till merateknisk riktning. Av de havsutsik-ter som öppnas från fritidsbosätt-ningsområdet på fastlandet påver-kas främst utsikten från Karsikko-niemi i Simo som ligger 15 km nord-ost om kraftverksområdet. Kraftverken bildar i en sektor på ca 45 grader iutsikten från uddarna och de närbelägna öarna. Inverkningarna på trivseln tor-de sannolikt inte vara betydande i de ovannämnda objekten p.g.a. de 10-20 kmlånga avstånden.


Näringsgrenar

Området har ingen större betydelse som trålfiskeområde. P.g.a. av de långaavstånden är nät- och ryssjefisket på de låga områdena mycket liten och det göratt inverkningarna förblir små.



Inverkningarna på havstrafiken förblir små. Kemi-Torneå fartygsled spjälkerområdet och Kemi-Uleåborg strandfarled tangerar området. Synligheten avrandlanternorna vid farledernas sidor och fyrarna torde ställa gränser för pla-ceringen av kraftverken i närheten av farlederna. P.g.a. av områdets vidsträckt-het är det dock möjligt att bygga kraftverk utan att det förekommer skadligainverkningar. Försvarsmakten eller gränsbevakningen har ingen sådan verk-samhet på området som skulle inverka skadligt på kraftverkens verksamhet.




Som en följd av de långa avstånden tillöarna och fastlandet förblir de skadligainverkningarna på öarna och fastlandetsmå.

Observationer

För miljökonsekvensernas del skulle om-rådet lämpa sig relativt väl för ett mycketomfattande vindkraftsbyggande, menområdets lilla skala och svåra bygg-nadsförhållanden försämrar den tek-nisk-ekonomiska lämpligheten.


Teknisk-ekonomisk granskning Relativt dåligt

Analys av inverkningar Relativt braNej


4. Simo-Ii, Pitkämatala

200-300 kratftverk

Teknisk-ekonomisk granskning

Läge

På Kemi, Simo och Ii kommuners område ca 25 km från Ajos söderut och ca 30km från Ii västerut. Knappa 10 km från Ulkokrunni till väster.

Grundförhållanden

Djupet i huvudsak 10-15 m, områden som är under 10 m eller över 15 m djupafnns det ca 10 % av bådadera. Ställvis till topografin kraftigt varierande sand-/grusbotten.


Isförhållanden svåra. Sjögången ofta mycket kraftig vilket försvårar både byg-gande och service.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 3400 h/a. (varierandemellan 3200-3500 h/a på områdets olika delar).

Kapacitet

På området kan etableras ca 1000 MW vindkraft.


Avståndet till fastlandet från närmaste vindkraftverken över 20 km, till Ulko-krunni 6-7 km.

Anslutning till elnätverket:

Avståndet till Torneå, Kemi och Ii elstationer 30-35 km. P.g.a. av de långa avstån-den måste det på området byggas mera än några hundra megawatt för attprojektet skall vara lönsamt. Därför borde man utreda möjligheten att anslutasig till linjer för 400 kV (alternativt Torneå, Kemi eller Ii, avstånd ca 50 km).

Synpunkter på service och försörjning

Området är vidsträckt, vilket gör att man kan utveckla en stark serviceorgani-sation för att betjäna vindkraftparken. Detta avväger inverkningarna av delånga serviceavstånden och förbättrar på detta sätt lönsamheten. De närmasteservicehamnarna utgörs av Vatunginnokka (30 km) där det sedan tidigare finnsserviceverksamhet för vindkraftverk, samt Ajos (25 km) där man kan utföraförflyttningar även av tunga komponentern och serviceinventarier.

Allmänt intryck:

Ett bra objekt p.g.a. av sin vidsträckthet och för sina vindförhållanden. Besvär-liga byggnadsförhållanden och långa avstånd. Lönsam endast ifall att man byg-ger en mycket omfattnade vindkraftspark. Då borde man grundligt utredaanslutningsmöjligheterna till elnätet. Lönsamhetsindex 110-115.

Bedömning av inverkningarna


Kraftverken skulle placeras långt på det öppna havet 20-25 km från fastlandetvästerut och 10 km från Ulkokrunni västerut samt ca 30 km norr om Karlö. Somen följd av de långa avstånde förblir de landskapliga inverkningarna mycket


små. På områdets östra del, på ca 7 km avstånd ligger Krunni naturskyddsom-råde, vilket har klassificerats som ett på landskapsnivå betydande landskapsom-råde med anledning av värden som anknyter till landskapet samt för de kultur-historiska värdena som anknyter sjöfarten och fiskeriet. En stor vindkraftsparkförändrar havsutsikterna vid Ulkokrunnis västra strand, men det öppna havs-landskapets vidsträckthet minskar på inverkningarna. Museiverket har intekännedom om några submarina arkeologiska fynd.


Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. På området eller i dess närhet(under 2 km) finns inga betydande fågelskär eller känsliga områden. Strandzo-nen nära området hör till Natura-området på Karlös norra strand och räknas somett internationellt betydande fågelområde. På områdets sydostliga del mednärmaste avstånd på 2 km finns några öar som hör till Natura-området Öarna iBottenviken med anledning av de sandbankarna som är belägna på området.Vidare i anknytning till samma område ligger det nationellt betydelsefulla fågel-området Haukipudas rikkärr-Santapankki som bildas av sandbankar och devattenområden som omger dessa. Detta utgör ett område var flertalet hotadefågelarter häckar och hotade havsfåglar rastar. 5-15 km öster om det etablering-sområdet ligger skyddsområdet vid Krunni ögrupp, vilket hör till Natura 2000-området samt är ett internationellt betydande fågelområde (IBA). Med anled-ning av områdets vidsträckthet kan vindkraftparken förverkligas så att det inteförekommer betydande inverkningar på Natura- och IBA-områdenas naturvär-den. Naturmiljön kan dock ställa gränser för bl.a. placeringen av kabeln.

Genom granskningsområdet flyttar speciellt arktiska vattenfåglar, men flytt-ningen är inte så centrerad som i Kalajoki och Brahestad, vilket är en följd av attKarlö har en uppdelande verkan på flyttrutterna. I synnerhet rutterna för vissastörre andfåglar såsom svanar och gäss går i huvudsak öster om området.

Lämplighet: lämpar sig bra för omfattande vindkraftsbyggande.


Som en följd av de långa avstånden förblir inverkningarna på bosättningen ochrekreationen små. Den enda större ön på 10 km radie, Ulkokrunni, bosätts påsommrarna av forskare men är i övrigt obebodd. Inverkningarna på den ställvistäta fritidsbosättningen på fastlandet förebyggs av de långa avstånden.


Näringsgrenar

Som en följd av de långa avstånden är områdets betydelse för nät- och ryssjefis-ket små. Det trålfiske som bedrivs på området kan begränsas av att kraftverkenbyggs på området. Inverkningarnas betydelse minskas av att det finns motsva-rande områden att tillgå i närheten.



Inverkningarna på havstrafiken förblir små. Området tangerar Kemi-Torneåfartygsfarled i norr. Randlanternorna och fyrarnas synlighet torde sätta gränserför hur nära farlederna vindkraftverken kan placeras. Områdets vidsträckthetgör att det är möjligt att bygga kraftverken så att några skadliga inverkningarinte förekommer. Försvarsmakten eller gränsbevakningen har ingen verksam-het som skulle kunna störas av vindkraften på området.




Inverkningar på den submarina växlig-heten, trålfisket och Krunni landskaps-område.

Observationer

Lönsam enbart ifall man bygger en syn-nerligen omfattande vindkraftspark.



Teknisk-ekonomisk granskning Bra

Analys av inverkningar Relativt braJa


A. Simo skärgård

7-12 kraftverk


Landskap

Kraftverken placerar sig i den landskapligt känsliga skärgårdens yttredelar ochpå den öppna havszonen, delvis på området för ett landskapsområde med riks-omfattande betydelse. Landskapsområdets värde består av kulturlandskapetvid Simo samt av naturlandskapet i skärgården. Skärgården karaktäriseras avlåglänta ängsöar på de inre områdena samt de yttersta moränöarna. Speciellt deyttersta öarna med omnejd, vars landskapliga värde karakteriseras av en små-skalighet, ändrar betydligt karaktär till följd av en vindkraftsetablering.

Lämplighet: Lämpar sig relativt dåligt för ett omfattande vindkraftsbyggande. Bäst läm-par sig de öar på 2-3 km avstånd, vars användning för vindkraftsetablering det lönar sigatt utreda t.ex. i samband med en fortsatt planering av områdena B och 2.

Naturmiljön

På kraftverksområdet finns öar i naturtillstånd samt olika naturtyper typiska förlandhöjningskusten. Skadliga inverkningar på naturmiljön förekommer specielltunder byggnadstiden på strandzonen och mindre öar. De högre moränöarna ochhavsområdet bakom strandzonen torde lämpa sig bättre för byggande. I närhe-ten av området (under 3 km) ligger tio öar som hör till Natura-området Öarnai Bottenviken, och dessa är viktiga för fågelfaunan och växtligheten. Byggandeav kraftverken och ellinjen till öarna inverkar på Natura-områdens naturvärden.För de flyttande vattenfåglarna torde inte kraftverksområdet medföra någonsynnerligen märkbar risk. De arktiska och nordliga vattenfåglarnas flyttning iBottenviken sker som en rätt bred front norr om Uleåborg utan några klaraflyttanhopningar vilket även gör kollisionsrisken på området liten.

Lämplighet: Lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. Det mest lämpligabyggnadsområdet är den yttre området, som ligger bakom det grunda strandpartiet,där byggandet kan förverkligas med bottengrund.


På kraftverksområdet ligger några öar med fritidsbosättning, på närområdet(under 5 km) finns gles fritidsbosättning i Simo skärgård och medeltät fritids-bosättning i Kuivaniemi på Ryöskari udd och i Vatunki. Kraftverken gör attlandskapet på många ställen ändrar från skärgård och havsutsikt i naturtillståndtill mera vindkraftlikt landskap. Vid etablering på öarna kan rotorljudet bäraåtminstone till några villor. De skadliga inverkningarna på trivseln kan lindrasgenom att man bygger kraftverken på områdets västra del varvid inverkning-arna på skärgården blir mindre.


Näringsgrenar

På området idkas närmast fiske för husbehov och fritidsfiske med nät. Inverk-ningarna på fisket är sannolikt inte betydande ifall byggandet kan genomförasutan omfattande invallningar. Turismverksamhet idkas ungefär 6 km i sydostligriktning vid Kuivaniemi i Vatunki, där det för närvarande finns 7 vindkraftverk.I anslutning till hamnen finns tjänster för turism, bl.a. restaurang, gästbåt- ochhusbilsplatser. De nya kraftverken torde inte ha några skadliga inverkningar påpå turismverksamheten.




Båtfarleden mellan Kemi och Uleåborg samt en båtfarled som grenar sig till Simoligger på kraftverksområdet. Det torde finnas möjlighet att bygga kraftverkenså att båttrafiken är möjlig på området trots kraftverken, men båttrafikens kravminskar på det lämpliga byggnadsområdets areal. Försvarsmakten eller gräns-bevakningen har ingen verksamhet på området som störs av vindkraftverk.



B. Kuivaniemi, Vattunki uddspets

7 kraftverk

Bedömning av inverkningarnaLandskap

Kraftverken placerar sig landskapligt sett på ett tolerant öppet strandområde.De små öarna och uddarna på fastlandet ger landskapet en något småskaligkaraktär. Toleransen ökar i och med att kraftverken placeras bland de nuvarandesju kraftverken samt i den byggda landskapsbilden som karaktäriseras av fiske-och gästbåtshamnar. Av de nuvarande kraftverken ligger fyra på hamnområdetoch tre på en närbelägen ö. Speciellt de kraftverk som man byggt utan invallningoch som reser sig rakt upp ur havet passar väl in i utsikten som öppnas frånfiskehamnen. De kraftverk som förverkligas genom invallning ändrar avsevärtmer på landskapsbilden. Det är önskvärt att de nya kraftverken, p.g.a. sin stor-lek, byggs på ett skilt område t.ex. i grupper om 3-4 ut till havs, i det öppnalandskapet. De nya kraftverken som byggs på udden är klart större än de befint-liga kraftverken och uddens trädbestånd, vilket tydligare påverkar landskapet.

Områdets lämplighet för byggande ökas också av möjligheten för utvidg-ning till det närbelägna offshorevindparksområdet.

Lämplighet: Lämpar sig relativt bra för vindkrafstbyggande. Det mest lämpliga bygg-nadsområdet är området, som ligger ytter om det låga strandpartiet, där byggandetkan förverkligas med bottengrund.

Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små i synnerhet om man bygger utetill havs. På området eller i dess nära omnejd (under 2 km) ligger inga betydandefågelskär eller känsliga områden. De arktiska och nordliga sjöfåglarnas flyttningpå Bottenviken sker norr om Uleåborg i en rätt bred front varför det inte exis-terar några klara anhopningsområden vilket gör kollisionrisken på området ärliten. Om man bygger kraftverk på spetsen av Vattunki udd eller om man invallarde låga strandområdena kan detta medföra betydande inverkningar som skulle


Inverkningar på landskapsområdetoch naturmiljön i Simo skärgård.

Observationer

Havsområdet på 2-3 km avstånd från deyttersta öarna lämpar sig bäst för etable-ring. Dess användning som vindkrafts-område lönar sig att utreda t.ex. i sam-band med en fortsatt planering områdenaB och 2.


Analys av inverkningar Relativt dåligt Nej


fordra noggrannare inventeringar. Skador på naturmiljön kan skyddas genomatt man bygger kraftverk längre utåt från stränderna utan invallningar.

Lämplighet: Lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. De yttersta om-rådena lämpar sig bra för vindkraftsbyggande medan strandzonen lämpar sig relativtdåligt. Det mest lämpliga byggnadsområdet är området, som ligger i utkanten av detlåga strandpartiet, där byggandet kan förverkligas med bottengrund.


På närområdet till kraftverket ligger en fiskehamn, simstrand samt medeltätfritidsbosättning och en naturstig. De nya stora kraftverken ökar på antaletstrandområden där villornas havslandskap i naturtillstånd ändras till vindkraft-landskap. De nuvarande kraftverken (7 st) mildrar på kontrasten i förhållandetill nuläget. Om man bygger på land kan det minska på uddens lämplighet förrekreation.


Näringsgrenar

På området idkas fiske för husbehov och fritidsfiske samt yrkesmässig fiskeod-ling och ryssjefiske.

Byggandet på havsområdet medför närmast olägenheter under byggnads-tiden genom att vattnet blir grumligt, men inverkningarna är inte sannoliktmärkbara, ifall att byggandet kan utföras utan större invallningar. I anslutningtill hamnen finns tjänster för turism, bl.a. restaurang, gästbåt- och husbilsplatser.De nya kraftverken torde inte ha några skadliga inverkningar på på turismverk-samheten.

De nya kraftverken stärker områdets image som vindkraftspark.

Lämplighet: lämpar sig relativt bra för vindkraftsbyggande. I synnerhet olägenheternaför fisket borde undersökas.

Trafiken och försvarsmakten

På kraftverksområdet ligger en fiskehamn samt skyddshamnar med båtfarlederpå bägge sidor om Vattunki udd. I närheten av området finns dessutom strand-farleden mellan Kemi och Uleåborg. Kraftverken torde kunna byggas så att detär möjligt att färdas med båt på området trots kraftverken. Båttrafiken krav

Bild 15. Vatunki fiskehamnoch en del av de nuvarandevindkraftverken.


minskar på arealen av det lämpliga byggnadsområdet. Försvarsmakten ellergränsbevakningen har inte verksamhet på området som skulle störas av vind-kraftverken.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande


Inverkningar på strandmiljön, fritids-bosättningen, båtfarandet och fisket.

Observationer

Områdets yttersta del lämpar sig relativt välmedan områdena nära stranden lämpar sigmed reservationer/relativt dåligt för vind-kraftsbyggande. Kuivaniemi kommun harplanerat en etablering av ca 20 - 30 kraftverkutanför Vatunki. Området kan lämpa sig förett så stort vindkraftsbyggande.





C. Ii, Laitakari

7 kraftverk



Kraftverken placerar sig landskapligt på ett ganska tolerant öppet strandavsnitt.De små öarna och uddarna på fastlandet minskar något på landskapets skala. Denuvarande vindkraftverket möjliggör framförallt placeringen av lika stora vind-kraftverk i närheten. Större vindkraftverk lämpar sig bättre i den byggda miljönpå Vatunginnokka. Emedan stranden är grundtorde vindkraftsetablering påstrandzonen förutsätta invallningar som stör närmiljön. Vindkraftverken påver-kar även havsutsikten från Hiuki och Pauhu uddspetsar, vilka hör till Iijokilandskapsområde som betydelse för landskapet och som ligger på ett avstånd påca 2 km.

Lämplighet: Lämpar sig med reservationer för vindkraftsetablering. Lämpar sig rela-tivt väl för byggande av några mindre nya vindkraftverk. Etablering av stora vind-kraftverk rekommenderas i stället att göras i anslutning till Vatunginnokka.

Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små i synnerhet om man bygger utetill havs. På området eller i dess nära omnejd (under 2 km) ligger inga betydandefågelskär eller känsliga områden. De arktiska och nordliga sjöfåglarnas flyttningpå Bottenviken sker norr om Uleåborg i en rätt bred front varför det inte exis-terar några klara anhopningsområden vilket gör kollisionrisken på området ärliten. Om man bygger kraftverk på spetsen av Vattunki udd eller om man invallarde låga strandområdena kan detta medföra betydande inverkningar som skullefordra noggrannare inventeringar. Skador på naturmiljön kan skyddas genomatt man bygger kraftverk längre utåt från stränderna utan invallningar.

Lämplighet: lämpar sig relativt väl för ringa vindkraftsetablering, rekommendabelt äratt man koncentrerar byggandet ute till havs eller anknytning till Vatunginnokka.


Boendetrivslen ochrekreationsanvändningen

I närhet av kraftverken ligger en fis-kehamn samt gles fritidsbosättning.Landskapsstörningarna torde för-bli små eftersom man reserveratendast en liten del av den öppnastrandens landskapsbild och p.g.a.att det på området finns ett befint-ligt kraftverk. Buller- och säkerhets-faktorer begränsar omfattningen avområde på land som är lämpligt.

Lämplighet: lämpar sig med reserva-tioner bra för vindkraftsbyggande.

Näringsgrenar

På området idkas fritidsfiske ochfiske för husbehov samt ryssjefiske.Etableringen på havsområdet medför närmast olägenheter under byggnadsti-den i form av att vattnet blir grumligt. Inverkningarna är sannolikt inte märk-bara ifall att byggandet kan utföras utan större invallningar.



Kraftverksområdet angränsar till fiskehamnsfarleden och strandfarleden mel-lan Uleåborg och Kemi. Kraftverken torde kunna byggas så att båtfarandet ärmöjligt på området trots kraftverken. Kraftverken torde kunna byggas så att detär möjligt att färdas med båt på området trots kraftverken. Båttrafiken kravminskar på arealen av det lämpliga byggnadsområdet. Försvarsmakten ellergränsbevakningen har inte verksamhet på området som skulle störas av vind-kraftverken.


Bild 16. Laitakari fiskehamnoch det nuvarande kraft-verket.


Inverkningar på strandmiljön, land-skapet, fritidsbosättningen, båtfaran-det och fisket.

Observationer

Istället för att bygga på stranden är det attrekommendera att man koncentrerar byg-gandet ute till havs eller i anslutning tillVatunginnokka.



Analys av inverkningar Med reservationer Ja


5. Simo-Kuivaniemi, Maakrunni östra del

50-80 kraftverk


Läge

Utanför Ii från Maakrunni i nordostlig riktning, österut och sydost.

Grundförhållanden

Djupet i huvudsak 5-10 m, topografiskt homogen sand-/grusbotten.


På området och utanför ligger öar, grynnor, sandbankar och grunda områdensom stabiliserar istäcket och dämpar vågorna. Relativt skyddat läge.



Kapacitet

På området kan byggas vindkraft i omfattningen ca 250 MW.


Från fastlandet till närmaste vindkraft ca 8 km.


Avstånd till Raasakka 110 kV elstation i Ii ca 10-15 km.



Området är litet, men avståndet till stranden är på motsvarande sätt också kort.Av närmaste servicehamnar ligger Vatunginnokka på 10 km avstånd där detsedan tidigare finns serviceverksamhet för vindkraftverk.

Allmänt intryck

Som objekt medelmåttig. Vindförhållandena inte i toppklass. Lönsamhetsindex125-130.



Området finns utanför Ii mellan Maakrunni och fastlandet. Till fastlandet är det8-10 km, till Maakrunni 1 km och till öarna vid landskapsområdet vid Iijokideltatungefär 3 km. Vindkraftverksområdets omfång samt närheten till fastlandet ochriktningen parallellt med stranden gör att vindkraftverken har klara landskap-liga inverkningar. På det visuella verkningsområdet (under 10 km) finns på ensträcka av ca 30 km ställvis tät bebyggd strand med fritidsbostäder. Nya vind-kraftverk medför att det nuvarande naturenliga och öppna havslandskapet blirmera vindkraftlikt. Förändringen är kanske mest betydande vid det landskaps-område som bildas av skärgården utanför Ii. Skärgårdens splittring och natur-tillstånd gör området landskapligt känsligt. Inverkningarna på norra strandpar-tiet vid Laitakari udd i Ii är mindre till följd av avståndet (över 8 km) och för attlandskapets tolerans är bättre med anledning av det öppna landskapet. Havsom-rådets landskapliga ömtålighet ökar som en följd av att kraftverken placeras inärheten av Krunni öar som är ligger långt utanför kusten och som är fullständigti naturtillstånd.

Lämplighet: lämpar sig relativt dåligt som vindkraftområde.

Naturmiljön

Kraftverksområdet gränsar till Krunni naturskyddsområde. Området är ettNatura-område samt tillhör de internationellt betydande fågelområdena. Eta-blering av vindkraftverk nära skyddsområdet medför troligen störningar förfåglarna och den submarina naturen under byggnadstiden. Inverkningarna kanförebyggas genom att minska på antalet kraftverk och genom att inskränka ellerflytta byggnadsområdet längre österut. Natura-området vid Iijoki deltat påver-kas inte märkbart p.g.a. det långa avståndet (över 5 km).

De arktiska och nordliga ssjöfåglarnas flyttning på Bottenviken sker norr omUleåborgs på en rätt bred front utan några klara anhopningsområden vilket görkollisionsrisken på området liten. Risken lindras även av att vindkraftsformatio-nen är parallell med flyttrutten.



På det visuella verkningsområdet finns tiotals kilometer glest såväl som tättbebyggd strand med fritidsbostäder. Från dessas riktning sett täcker vindkraft-verken en betydande del av havsutsikten. Man kan reducera betydelsen avinverkningarna t.ex. genom att minska på de bebyggda kraftverkens antal ochbygga dem på ett led, vilket torde minska på den landskapliga oroligheten.


Näringsgrenar

På området finns inte speciella värden med anknytning till fisket. På grund avområdets omfång är också inverkningen på fiskert ganska stor. Området ochhavsområdet mellan fastlandet är viktigt med tanke på ryssjefiske.


I Olhava norr om Ii finns Seljänperä campingområde vilket är beläget på detvisuella inverkningsområdet. Havsutsikten som öppnas från campingområdetsstrand påverkas av de nordligare anläggningar i kraftverksleden. Områdetsdragningskraft påverkas troligen inte märkbart p.g.a. det långa avståndet (över10 km).


Trafik och försvarsmaktens verksamhet

Inverkningarna på havstrafiken torde förbli små. Mellan vindkraftområdet ochfastlandet finns en strandfarled som används av båtfarare. Denna påverkas intemärkbart av vindkraftsetableringen. Försvarsmakten eller gränsbevakningenhar inte verksamhet på området som skulle störas av vindkraftverken.

Lämplighet: lämpar sig väl för vindkraftsbyggande.

6. Ii, Suurhiekka

200-300 kraftverk


Läge

I Iis och Haukipudas kommuner 20-25 km från fastlandet västerut och 15-20 kmfrån Karlö norrut. Knappa 10 km från Ulkokrunni i sydvästlig riktning.

Grundförhållanden

Stora enhetliga under 10 m djupa områden (ca 80 % av totalarealen). Topogra-fiskt mycket homogent sand-/grusbotten.


Is- och vågförhållandena är inte lika svåra som i Pitkämatala.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 3300 h/a. (Varierar mellan3000-3500 h/a beroende på del av området.)

Kapacitet

På området kan byggas ca 1000 MW vindkraft.


Avståndet från närmaste vindkraftanläggning till fastlandet är över 20 km, tillKarlös norra strand ca 15 km, till Ulkokrunni närmare 10 km.


Inverkningar på Krunni naturskydds-område, fritidsbosättningen och fisket.

Observationer

Det lönar sig att koncentrera vindkrafts-etableringen till mer förmånliga objekt inärheten.




Analys av inverkningar Relativt dåligtNej



Avståndet till Martinniemi i Haukipudas 110 kV elstation är 25 km, till Raassakka35 km och till Veitsiluoto närmare 40 km. Som en följd av de långa avståndenborde det på området byggas flera än några hundra megawatt för att projektetskall vara lönsamt. Detta gör att man borde utreda möjligheterna att ansluta sigtill 400 kV spänning (alternativa anslutningspunkter är Ii ca 45 km och Kempeleca 50 km) eller till 220 kV linjen (Leväsuo ca 40 km).

Synpunkter gällande service och försörjning

Området är stort varvid det finns möjligheter till att utveckla en stark servicerganisation för att tjäna vindparken. Detta balanserar inverkningarna av delånga serviceavstånden och förbättrar därmed lönsamheten för dessa objekt. Denärmaste servicehamnarna på fastlandet är Laitakari, Praava, Martinniemi, Vir-piniemi och Pateniemi (alla på ett avstånd på ca 25 km), dessutom Marjaniemi iKarlö (dryga 20 km).

Allmänt intryck

Ett bra objekt p.g.a. sitt omfång, byggnadsförhållanden och vindförhållanden.Långa avstånd. Lönsam enbart ifall att man bygger en stor vindpark. I så fallborde man grundligt utreda anslutningen till nätet. Lönsamhetsindex 100, enligtvår bedömning det förmånligaste av alla bedömda objekten.



Kraftverken placeras långt ut på det öppna havet 20-25 km från fastlandet väs-terut och 15-20 km norr om Karlö. Karlö har i sin helhet klassificerats som ettriksomfattande betydande landskapsområde. Området täcker högst en ca 40graders sektor av landskapet. Karlös norra strand befinner sig i naturtillståndoch karaktäriseras av öppet hav, sandmark och några fiskestugor. Etableringenskulle förändra lanskapet i mera teknisk riktning. P.g.a. av de långa avståndenär inverkningarna inte så betydande som i objektet Pohjamatala. Krunni natur-skyddsområde som är beläget dryga 7 km på områdets östra sida är vidareklassificerat som landskapligt betydande landskapsområde med anledning avdess landskapliga värden samt de kulturhistoriska värdena anknytna till sjöfartoch fiskeri. Den vindkraftpark som placeras rätt nära förändrar speciellt havs-utsikterna på västra stranden vid Ulkokrunni. Museiverket har inte kännedomom några submarina arkeologiska fynd.

Lämplighet: lämpar sig relativt bra för byggande av vindkraftspark.

Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. På området och på dess närbe-lägna havsområde (under 2 km) finns inga betydande fågelskär eller känsligaområden. Närmast området ligger strandzonen vid Karlö som tillhör Natura-området på norra stranden och dessutom räknas till de internationellt betydan-de fågelområdena. På områdets sydöstra del som närmast på 2 km håll liggersandbankar tillhörande Natura-området Öarna i Bottenviken. Vidare i anknyt-ning till samma område ligger det nationellt betydelsefulla fågelområdet Hau-kipudas rikkärr-Santapankki som består av de ovannämnda sanbankarna samtde omkringliggande vattenområdena. Detta utgör ett område var flertalet ho-tade fågelarter häckar och hotade havsfåglar rastar. Vindkraftparken torde kunnaförverkligas utan att några betydande konsekvenser orsakas naturvärdena påNatura- och IBA-områdena, men naturmiljön kan ställa begränsningar bl.a. förplaceringen av kabeln. Tilläfljd av områdets omfattning är det vid behov möjligtatt öka avståndet till skyddsområdena.


Genom det undersökta området flyttar speciellt arktiska vattenfåglar, men flytt-ningen är inte så koncentrerad som i Kalajoki och Brahestad p.g.a. att Karlöspjälker flyttningsvägarna. Speciellt flyttvägarna för stora andfåglar, såsom svanaroch gäss går i huvudsak öster om området.

Havsbottnet på området består till stor del av sand, vilket underlättar gräv-ningen av elkabeln och återställandet av linjen till följd av skadorna från bygg-nadstiden.



Inverkningarna på bosättningen och rekreationen förblir små p.g.a. de långaavstånden. Den enda större ön inom 10 km, Ulkokrunni, används under somma-ren av forskare, men är under andra tider obebodd. Inverkningarna på denställvis täta fritidsbosättningen på fastlandet lindras av det långa avståndet


(över 20 km). Den oenhetliga strandlinjen och omfånget av vindkraftområdetkan göra att det finns strandpartier och fritidsbosättning på området där kraft-verken täcker en stor del av den havsutsikt som avgränsas av uddarna och öarna.


Näringsgrenar

Området ligger delvis på området för trålfiske av strömming norr om Karlö.Områdets betydelse som nät- och ryssjefiskeområde torde vara ganska litenp.g.a. de långa avstånden. Kraftverken begränsar trålfisket speciellt under bygg-nadstiden med anledningen av att fiskarna drivs bort och för att kraftverkenutgör ett hinder. Betydelsen av inverkningarna mildras av att det finns mångamotsvarande områden i regionen.



Inverkningarna på havstrafiken förblir små. Området ligger långt bort, över 5km från farleder och farledsljusen. Vidare är båttrafiken utanför farlederna litenpå området p.g.a. avståndet till kusten. Försvarsmakten eller gränsbevakningenhar inte verksamhet på området som skulle störas av vindkraftverken.



Inverkningar på submarina naturen,landskapsområdet vid Karlö och trål-fisket.

Observationer

Ett av de alternativ för offshore-vindkraft-verk på Bottenviksområdet och i hela Fin-land som i första hand borde utredas.


Ja



Analys av inverkningar Relativt bra


7. Karlö, Pohjamatala

100-150 kraftverk

Teknisk-ekonomisk granskningLäge

Ligger i Haukipudas och Karlö kommuner ungefär 20 km från fastlandet väs-terut och dryga 10 km från Karlö norrut.

Grundförhållanden

I huvudsak 10-15 m djupa områden (ca 70 % av totalarealen). Topografiskt settställvis icke-homogen sand-/grusbotten.


Isförhållanden och sjögången inte lika svåra som i Pitkämatala.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 2900 h/a. Karlö skuggarvindkraften i sydlig riktning.

Kapacitet



Avståndet från närmaste vindkraftverk till fastlandet ca 20 km, till Karlös norrastrand 8 km.

Anslutning till elnätet

Avståndet till 110 kV elstationen i Martiniemi i Haukipudas ca 25 km och ännulängre till andra stationer. Förverkligandet av området är troligen möjligt förstnär 110 kV nätet i något skede sträcker sig till Karlö (Hailuoto) eller om det förSuurhiekka eller andra motsvarande områden förverkligas vidsträckta kraft-nätsentreprenader.


Förverkligandet av området beror även i denna utsträckning på genomföran-det av de andra objektens i närområdet. Den närmaste servicehamnen finns iMarjaniemi i Karlö (ca 15 km).

Allmänt intryck

Ett relativt bra objekt p.g.a. sitt omfång samt byggnads- och vindförhållanden.Långa avstånd. Lönsamhetsindex 115-120.



Kraftverken placeras på det öppna havet knappa 10 km norr om Karlö. Tillnärmaste fastland, Virpiniemi i Haukipudas, är avståndet ca 20 km. Karlö hari sin helhet klassificerats som ett landskapsområde av riksomfattande betydel-se. Inom 10 km:s avstånd på det visuella verkningsområdet ligger det ca 15 kmav Karlös strandlinje. Området täcker högst en 70-80 graders sektor av landska-pet. Detta ändrar på den i naturtillstånd varande Karlös norra strand somkaraktäriseras av öppet hav, sandmark och några fiskestugor till mera vind-kraftslikt. Inverkningarnas betydelse beror väsentligt på byggandets omfångoch avstånd. De inverkningar som påverkar Virpiniemi lindras av det långaavståndet och att placeringen är parallell med synriktningen. Därför täcker


området en under 20 graders sektor sett från Virpiniemi. Museiverket har intekännedom om några submarina arkeologiska fynd.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindparksbyggande.

Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. På området och i dess närhet(under 2 km) finns inga betydande fågelskär eller känsliga områden. Strandzo-nen nära området hör till Karlös norra strand som i sin tur hör till Natura-området och vidare också till de internationellt betydande fågelområdena. Påområdets östra del med ett avstånd på 5 km finns sandbankar som hör tillNatura-området Öarna i Bottenviken. Dessutom ligger Haukipudas rikkärr-Santapankki på 2 km:s avstånd. Detta är ett nationellt betydande fågelområdesom utgör många utrotningshotade fågelarters häcknings- och sjöfåglars vilo-plats. Vindkraftparken torde kunna förverkligas så att inga betydande konse-kvenser orsakas naturvärdena på Natura- och IBA-områdena, men naturmiljönkan ställa begränsningar bl.a. vid placeringen av kabeln.

Genom granskningsområdet flyttar speciellt arktiska fågelarter. Flyttning-en är dock inte lika samlad som i Kalajoki och Brahestad, vilket är en följd av attKarlö har tudelande inverkningar på flyttvägarna. Speciellt flyttvägarna förstora andfåglar – såsom svanar och gäss – samt dagrovfåglar, går i huvudsaköster om området. I vissa väderförhållanden kan dessa arter dock i måttligamängder flytta genom området. Karlös markgrund och havsbotten är i huvud-sak sand, vilket underlättar grävningen av elkabeln och återställandet av linjenefter byggnadsskedet.

Lämplighet: lämpar sig relativt bra för ett stort vindkraftsbyggande.


En stor vindkraftpark ändrar det öppna havslandskapet vid Karlös nordvästrastrand. På det visuella inverkningsområdet finns gles fritidsbosättning samtfiskestugorna på Hietaniemi och Keskiniemi som har kulturhistoriskt värde.Från en del villor sett så kan kraftverken täcka en betydande del av havsutsikten.Avståndet på 7 km dämpar störningseffekterna, men vindkraftområdets om-fång förändrar ohjälpligt landskapets natur. Byggandet av kraftverken på över10 km avstånd från fastlandet och i en tät formation lindrar märkbart på inverk-ningarna.


Näringsgrenar

Området ligger delvis på den del norr om Karlö där det idkas strömmingstrål-fiske. Områdets betydelse som nät- och ryssjefiskeområdet är ganska små p.g.a.de långa avstånden. Kraftverken begränsar trålfisket speciellt under byggnads-tiden med anledning av att fiskarna drivs bort och kraftverken utgör ett hinder.Inverkningarnas betydelse minskar av att det finns många motsvarande områ-den i regionen.



Området ligger parallellt med fartygsfarleden till Uleåborgs på dess norra del.Farledernas belysning och fyrarnas synlighet sätter gränser för kraftverkensplacering nära farleden, men områdets omfång gör att kraftverken kan byggasså att några betydande inverkningar inte förekommer. Försvarsmakten ellergränsbevakningen har inte verksamhet på området som skulle störas av vind-kraftverken.




Inverkningar på Karlö landskapsområ-de och fritidsbosättningen samt trålfis-keriet.

Observationer

För att lindra de landskapliga inverk-ningarna är områdets yttersta delar demest lämpliga byggnadsområdena. Föratt Suurhiekka området som finns bred-vid är klart mera potentiell och större, för-skjuts genomförandet av detta objektlångt i framtiden.






8. Karlö, Pallonen

60-100 kraftverk


Läge

I Karlö kommun 5-10 km i nordväst.

Grundförhållanden

Hälften under 10 m djupa och hälften 10-15 m djupa områden. Topografiskthomogent sand-/grusbotten.


Isförhållandena och sjögången inte lika svåra som på Pitkämatala.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 2900 h/a. Karlö skuggarvind från syd och sydost.

Kapacitet



Till stranden i Karlö som minst ca 5 km.


Etablering på området är troligtvis meningsfullt först när 110 kV nätet i någotskede utvidgas till Karlö eller om det på Suurhiekka eller andra närliggandeområden genomförs omfattande kraftnätsentreprenader.


Etablering på området i detta skede är beroende av genomförandet av andraobjekt på närområdet. Närmaste servicehamn är Marjaniemi i Karlö (under 10km).

Allmänt intryck

Ett relativt bra objekt med anledning av byggnads- och vindförhållandena. Litetområde. Lönsamhetsindex 130-135. Inte det vindkraftområde i Bottenviken somi första hand borde utredas.



Kraftverken finns på det öppna havet, 5 km från Karlö i nordvästlig riktning, påett tolerant öppet strandområde. Karlö har i sin helhet klassificerats som ettlandskapsområde av riksomfattande betydelse. Avståndet till Marjaniemi i Kar-lö är ca 6 km och till fastlandet, Virpiniemi i Haukipudas är det över 30 km. Påmellanområdet (avstånd 5-10 km) finns det ca 15-20 km av Karlös strandlinje.Området täcker högst en 40 graders sektor av landskapet. Detta ändrar på deni naturtillstånd varande Karlös västra strand som karaktäriseras av öppet hav imera teknisk riktning. Kraftverksområdet försämrar värdet av det värdefullaKarlö landskapsområde på västra stranden. Värdet av detta område grundar sigpå Marjaniemis havsanknutna kulturarv och den naturenliga havsutsikten somkaraktäriseras av öppen sandmark. Inverkningarna är inte lika betydande sompå Välikelmi området p.g.a. områdets form och med anledningen av att dess


areal är mindre. Inverkningarna som riktar sig på närmiljön vid Marjaniemifiskehamn minskas av de moderna hamnstrukturerna och vindkraftverken somfinns på den nuvarande vågbrytaren. Omfattningen av inverkningarnas påver-kas väsentligen av byggandets omfång och avstånd. Museiverket har inte kän-nedom om några submarina arkeologiska fynd.


Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön förblir små. På området och i dess närhet (under2 km) finns inga fågelskär eller känsliga områden. Området nära strandzonenhör till Karlös norra strand som i sin tur hör till Natura-området och vidare tillett internationellt betydande fågelområde (anhopningsområdet i Uleåborgsre-gionen). Vindparken kan ha inverkningar på Natura-området närmast underbyggnadstiden bl.a. genom att vattnet blir grumligt. Skyddsområdena ställerbegränsningar även för placeringen av kabeln. Genom området flyttar specielltarktiska fågelarter, men flyttningen är inte lika koncentrerad som i Kalajoki ochBrahestad, vilket är en följd av att Karlö har tudelande inverkningar på flyttvä-garna. Speciellt flyttvägarna för stora andfåglar – såsom svanar och gäss – samtdagrovfåglar, går i huvudsak öster om området. I vissa väderförhållanden kandessa arter dock i måttliga mängder flytta genom området.

Markgrunden i Karlö och havsbottnen är i huvudsak av sand, vilket under-lättar grävningen av elkabeln och återställandet av linjen efter byggnadstiden.



En stor vindkraftpark ändrar måttligt på det öppna havslandskapet vid Karlösnordvästra strand. På det visuella inverkningsområdet finns gles fritidsbosätt-ning samt Marjaniemi fiskeby och fiskehamn. Från några villor sett kan kraftver-ken ändra märkbart på en del av havsutsikten. Avståndet på över 5 km dämparstörningseffekterna, men kraftverksområdets omfång ändrar ohjälpligt på land-skapets karaktär. Om man bygger kraftverken på över 10 km avstånd från fast-landet och som en tät samling kan inverkningarna lindras betydligt.


Näringsgrenar

Nät- och ryssjefiskeriet är ganska livligt i närheten av Marjaniemi fiskehamn ochär livligare än på andra liknande ställen. Den största delen av fiskeriet torde skenärmare Karlö. Kraftverken begränsar trålfisket speciellt under byggnadstidendelvis för att fiskarna drivs bort och för att kraftverken utgör ett hinder. Turismpå kraftverkens visuella verkningsområde idkas på Marjaniemi i Karlö, där detbl.a. finns en gästbåtshamn. Från Marjaniemi campingplats syns kraftverkenbara delvis och de befintliga kraftverken i hamnen minskar på inverkningarna.



På området finns inga farleder för fartyg, men farlederna till Uleåborg omgerområdet i sin helhet. Farledernas randmärken och fyrarna torde ställa begräns-ningar för placeringen av kraftverken. Försvarsmakten eller gränsbevakningenhar ingen verksamhet på området som störs av vindkraftverken.



9. Karlö, Välikelmi

60-100 kraftverk


Läge

I Karlö kommun ungefär 10 km från Marjaniemi i västlig och nordvästlig rikt-ning.

Grundförhållanden

Hälften under 10 m djupa och hälften 10-15 m djupa områden. Topografisktförhållandevis homogen sand-/grusbotten.


Isförhållanden och sjögången svåra men inte lika svåra som i Pitkämatala. Påområdet och i dess närhet finns sandbankar och grunda ställen.



Kapacitet


Avstånd till stranden

Till Karlö strand som kortast ungefär 8 km.


Etablering på området är meningsfullt ifall 110 kV nätet i något skede sträckersig till Karlö eller om det på Seljänsuu eller på områden i dess närhet genomförsen utvidgning av nätet som möjliggör att också detta område kan ansluta sig tillnätet.


Etablering på området beror också i detta avseende på hur objekten på närom-rådet genomförs. Närmaste servicehamn finns i Marjaniemi i Karlö (under 10km).

Allmänt intryck

Ett förhållandevis intressant objekt p.g.a. byggnads- och vindförhållandena.Relativt litet område med långa avstånd. Lönsamhetsindex 120-125. Lönsamhe-ten skulle förbättras om 110 kV nätet skulle sträcka sig från fastlandet till Karlö.



Analys av inverkningar Med reservationerNej


Inverkningarna på sjöfarten och Karlölandskapsområde.

Observationer

Suurhiekka område är klart mera potenti-ellt och mer omfattande.





Kraftverken placerar sig på det öppna havet 8 km väster om Karlö, på ett relativttolerant öppet strandområde. Karlö är i sin helhet klassificerat som ett land-skapsområde av riksomfattande betydelse. Avståndet till Marjaniemi i Karlö ärca 8 km och till fastlandet, Tauvo i Siikajoki är det 18 km. På mellanområdet dvs.på under 10 km:s avstånd finns 15 km strandlinje. Området täcker maximalt en90 graders sektor av landskapet. Detta ändrar på den i naturtillstånd varandeKarlös västra strand som karaktäriseras av öppet hav till mera vindparkslikt.Kraftverksområdet försämrar värdet av det värdefulla Karlö landskapsområdepå västra stranden, som grundar sig bl.a. på Marjaniemi havsanknutna kulturarvoch den i naturenliga havsutsikten som karaktäriseras av öppen sandmark. In-verkningar riktade på närmiljön för Marjaniemi fiskehamn minskas av de mo-derna hamnstrukturerna och vindkraftverken som finns på den nuvarande våg-brytaren. Inverkningarnas betydelse beror väsentligen på byggandets omfång.Museiverket har inte kännedom om några submarina arkeologiska fynd. Områ-det torde lämpa sig relativt bra för byggande av en vindkraftspark som ärmindre än den framlagda och som ligger längre bort från Karlö.


Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. På området och i dess närhet(under 2 km) finns inga betydande fågelskär eller känsliga områden. Genomområdet flyttar i synnerhet arktiska vattenfåglar, men flyttningen är inte lika


koncentrerad som i Kalajoki och Brahestad, vilket är en följd av att Karlö hartudelande inverkningar på flyttvägarna. Speciellt flyttvägarna för stora andfåg-lar – såsom svanar och gäss – samt dagrovfåglar, går i huvudsak öster om om-rådet. I vissa väderförhållanden kan dessa arter dock i måttliga mängder flyttagenom området.




En stor vindkraftpark ändrar märkbart på det öppna havslandskapet vid Karlösvästra strand. På det visuella inverkningsområdet finns gles fritidsbosättning,en campingplats samt Marjaniemi fiskeby och fiskehamn. Från några fritidsbo-städer sett kan kraftverken täcka havsutsikten nästan helt och den öppna havs-utsikten på hela strandpartiet gör att kraftverken blir mera dominerande. Ettganska långt avstånd (över 8 km) dämpar störningseffekten, men kraftverksom-rådets omfång ändrar ohjälpligt på landskapets karaktär. Om man bygger kraft-verken på över 10 km avstånd från fastlandet och som en tät samling kan inverk-ningarna lindras betydligt.


Näringsgrenar

Nät- och ryssjefiskeriet är ganska livligt i närheten av Marjaniemi fiskehamn ochär livligare än på andra liknande ställen. Den största delen av fiskeriet torde skenärmare Karlö. Turism idkas på Marjaniemi i Karlö, där det bl.a. finns en cam-pingplats och en gästbåthamn. Kraftverken ändrar havsutsikten på camping-platsens strand till mera vindkraft-likt, vilket kan ha en inverkan påområdets dragningskraft. Om manbygger kraftverken på över 10 kmavstånd från fastlandet och som entät samling kan inverkningarna lind-ras betydligt.

Lämplighet: lämpar sig med reserva-tioner för vindkraftsbyggande.

Trafiken och försvarsmaktensverksamhet

Inverkningarna på sjötrafiken ärrelativt små. Genom södra delen avområdet färdas små fartyg (djupgå-

Bild 17. Bildmontage frånMarjaniemi västerut.

Bild 18. Marjaniemi fiskeby.


ende under 4 m) till Marjaniemi samt till Uleåborg vilket ställer krav på place-ringen av kraftverken i söder. Kraftverken inverkar också på synligheten avMarjaniemi fyren från farleden som finns väster om området. Avståndet till Pölläflygfält för mindre plan på Karlö är ca 15 km, vilket inte torde ha någon inverkanpå kraftverkens placering. Försvarsmakten eller gränsbevakningen har ingenverksamhet på området som störs av vindkraftverken.


10. Karlö, Seljänsuu grund

100-200 kraftverk


Läge

I Karlö och Siikajoki kommuner ca 10 km från Tauvoniemi i nordvästlig riktningoch ca 10 km från Karlö sydväst.

Grundförhållanden

Ungefär 50 % av området är under 10 m djupt. Till topografin mycket homogensandbotten.


Isförhållanden och sjögången ganska utmanande.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 3100 h/a (ibland mellan2800-330 h/a beroende på del av området).

Kapacitet

Om det för landskapsinverkningarnas del räcker att “skyddsavståndet” till stran-den är 5 km, så är den genomförbara potentialen närmare 1000 MW, om mandäremot kräver 10 km:s avstånd till stranden, blir byggnadsmöjligheterna under500 MW.


Avståndet till Tauvonniemi och Karlö sydvästra strand är 8 km från de närmastevindkraftverken beräknat med den områdesavgränsning som man använt i ut-redningen.


Inverkningar på Karlö landskapsom-råde och fritidsbosättningen samt påtrålfiskeriet.

Observationer

De möjliga skadliga verkningarna skullelindras av en etablering av kraftverken påöver 10 km avstånd från fastlandet ochsom en tät samling. Området Seljänmata-la som ligger söderut är klart mera poten-tiellt och mer omfattande.







Avstånd till Brahestads 110 kV elstationer 20 - 25 km. 220 kV och 400 kV nätetsannolikt för långt borta. Med anledning av det långa avståndet borde det påområdet byggas minst några hundra megawatt för att projektet skall vara lön-samt.

Synpunkter på service och försörjning:

Området är stort vilket gör att man kan utveckla en stark serviceorganisationsom tjänar vindkraftsparken. Detta väger upp de långa serviceavståndens inver-kan genom att lyfta anläggningarnas användbarhet och förbättra objektets lön-samhet. Från Marjaniemi i Karlö och från Tauvo i Siikajoki är serviceavståndetca 10 km. I Lapaluoto i Brahestad dit det är ca 20 km kan man utföra förflyttningav tunga komponenter och serviceutrustning.

Allmänt intryck:

Ett bra objekt med anledning av dess omfång samt grund- och vindförhållanden.Isförhållanden och sjögången är utmanande. Lönsam ifall man bygger en storvindpark. I så fall borde man grundligt undersöka anslutning till nätet. Lönsam-hetsindexet 110-115, hör därför till ett av de fem förmånligaste objekten.



Kraftverken placeras ute på det öppna havet med ett avstånd på minst 8 km tillKarlö och Tauvo i Siikajoki, landskapligt sett på ett ganska tolerant öppet strand-område. Karlö är i sin helhet klassificerad som landskapsområde av riksomfat-tande betydelse. Till Marjaniemi i Karlö är det ca 11 km. På det visuella verkning-sområdet mellan Karlö och fastlandet finns relativt mycket strandlinje (över 30km på < 10 km avstånd). Från Tauvo och Pöllä i Karlö syns kraftverksområdetmest, i form av en sektor på 55 grader, vilket innebär en relativ ändring avhavslandskapet. Kraftverksområdet minskar därmed på värdet av Karlö värde-fulla landskapsområde, som grundar sig på bl.a. Sunikari fiskehamns kulturhis-toriska värden samt havs- och strandutsikten i naturtillstånd som karaktäriserasav öppen sandmark. På grund av det långa avståndet och för att det finns rikligtmed motsvarande landskap på Karlö så torde man inte anse effekten vara såbetydande. Kraftverken inverkar inte betydande på fjärrlandskapet sett frånfastlandet eller fartygsfarleden och ej heller betydande på närlandskapet tillKarlös strandområden. Det finns inte vrak eller andra submarina arkeologiskafynd på området som man skulle ha kännedom om.

Lämplighet: lämpar sig relativt bra för omfattande vindkraftspark.

Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. På området eller i dess närom-råde (under 2 km) finns inga betydande fågelskär eller känsliga områden. Ge-nom området flyttar främst arktiska vattenfåglar, men flyttningen är inte såkoncentrerad som i Kalajoki och Brahestad, vilket är en följd av att Karlö hartudelande inverkningar på flyttvägarna. Speciellt flyttvägarna för stora andfåg-lar – såsom svanar och gäss – samt dagrovfåglar, går i huvudsak öster om om-rådet. I vissa väderförhållanden kan dessa arter dock i måttliga mängder flyttagenom området.


Lämplighet: lämpar sig relativt bra för ett stort vindkraftsbyggande.



En stor vindpark ändrar märkbart på det öppna havslandskapet på Karlös syd-västra strand och på fritidsbostadsområdet på Tauvo i Siikajoki. På det visuellaverkningsområdet finns gles till tät fritidsbosättning samt Mustaletto fiskehamn.Från några villor sett kan vindkraftverken täcka havsutsikten nästan helt. Ettrelativt långt avstånd (över 8 km) dämpar störningarna. Det är rekommendabeltatt man bygger vindkraftverken på över 10 km:s avstånd från fastlandet.


Näringsgrenar

Området finns på Rautakallio-Seljänsuu-Tauvo trålfiskeområdet och begränsarfiskeriet speciellt under byggnadstiden med anledning av att fiskarna drivs bortoch för att kraftverken utgör ett hinder. De ersättande områdenas riklighet förtrålfiske minskar på betydelsen av inverkningarna. För andra former av fiskesåsom nät- och ryssjefiske har området en mindre betydelse. Turism idkas påvindkraftsverkets visuella verkningsområde i Marjaniemi i Karlö. Inverkan påområdets dragningskraft är ringa med anledningen av det långa avståndet ochför att området utgör en tämligen liten del av den vida havsutsikten.



Inverkningarna på sjötrafiken är små. På området finns inte farleder för vatten-trafik. Det lämnar utrymme för båttrafik utanför farlederna mellan utredning-sområdet och Karlö. Pöllä flygfält för mindre flyg på Karlö ligger som närmastpå ca 10 km:s avstånd vilket kan medföra ett behov av tilläggsbeteckningar påkraftverken. Försvarsmakten eller gränsbevakningen har ingen verksamhet påområdet som störs av vindkraftverken.


Bild 19. Traditionella fiske-stugor på Mustaletto iKarlö.





Landskapliga inverkningar på land-skapsområdet i Karlö samt Tauvo udd.Inverkningar på trålfiskeriet.

Observationer

För att lindra på de landskapliga inverk-ningarna borde man föredra de ytterstadelarna av områdena. Teknisk-ekonomisksett är området lönsamt endast ifall attman bygger en stor vindpark.



D. Haukipudas, Nimettömän matala

50-100 kraftverk



Kraftverken placeras på det öppna havet dryga 10 km från Virpiniemi västerut.Till Karlös landskapsområde av riksomfattande betydelse är det ca 14 km och tillnärmaste stora ö Röyttä utanför Ii och till Satakari samt till Hoikka-Hiue utanförVirpiniemi 8-10 km. På området och i dess närhet (avstånd under 5 km) finns etttiotal sandbankar och skär som stiger upp några meter från havet. De grundaöarna och de relativt långa avstånden gör att områdets när/mellanområde till sinkaraktär utgör ett tolerant öppet havslandskap. På fjärrområdet (avstånd 10-20km) ligger Karlö landskapsområde av riksomfattande betydelse samt öarna ut-anför Röyttä och Virpiniemi. Åt Virpiniemi hållet lindras inverkningarna av av-ståndet och smalheten av kraftverksformationen (10-15 grader). Den landskap-liga förändringen är störst på Karlös östra strand, där kraftverken syns som en35 grader bred sektor, vilket ändrar den öppna havsutsikten i en teknisk rikt-ning. Förändringarna är inte speciellt betydande p.g.a. av det långa avståndetoch det öppna havslandskapet. Museiverket har inte kännedom om några sub-marina arkeologiska fynd på området eller i dess närhet.



Naturmiljön

På kraftverksområdet och på det närbelägna havsområdet (under 2 km) finnssandbankarna som hör till Natura-området Öarna i Bottenviken. Öarna är vik-tiga fågelhäckningsområden. Där häckar bl.a. den enda stora populationen inorra Bottenviken av den utrotningshotade skräntärnan. Förutom som häck-ningsplats är de grunda områdena också viktiga för sjöfåglarna som rast- ochruggningsområden. Hela kraftverksområdet hör till fågelområdet HaukiputaanLetot-Santapankki som är av riksomfattande betydelse. Fågelöarna begränsardet område som är lämpligt för kraftverken i norr och söder. Byggande i närhe-ten av Natura-området torde förutsätta en Natura-bedömning enligt naturvård-slagen. På området förekommer fågelarter enligt direktivet även bl.a. av natur-typen sublitorala sandbankar, på vilka byggandet kan inverka speciellt underbyggnadstiden, bl.a. genom att vatten blir grumligt. Betydelsen av de inverk-ningar som förekommer under byggnadstiden påverkas centralt av den bygg-nadsteknik som används speciellt på grunderna i den södra delen av området.Ifall byggandet begränsas till ett djup (3-4 m) som båtparken fordrar så förblirinverkningarna på den submarina naturen relativt små. Byggande på 0,5-1 me-ters djup förutsätter större anläggningsarbeten och möjligen invallningar, vilketmedför mer betydande inverkningar.

Genom utredningsområdet flyttar främst arktiska vattenfåglar, men flytt-ningen är inte koncentrerad såsom i Kalajoki och Brahestad, vilket är en följd avatt Karlö har tudelande inverkningar på flyttvägarna. I vissa väderförhållandenkan det flytta en måttlig mängd fåglar.

Markgrunden på området samt i dess närhet är i huvudsak av sand, vilketunderlättar grävningen av elkabeln och återställandet av linjen efter byggnads-tiden.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för ett omfattande vindkraftsbyggande.


Inverkningarna som berör boendetrivseln och rekreationen torde förbli små.Avståndet till fritidsbosättning är över 10 km både i riktningen Karlö samtfastlandet. Mest finns det villor på Virpiniemi men inverkningarna som minskarpå trivseln torde förbli relativt små p.g.a. det långa avståndet och för vindkrafts-formationen är parallell med synriktningen. Som bredast är vindkraftformatio-nen på strandområdena med fritidsbosättning i Karlö och Ii (ca 35 graders sek-tor). På grund av avståndet kommer havslandskapet ej heller att ändras till meravindkraftslikt på dessa strandpartier. Men vindkraftsetableringen kan påverkautsikten från de semesterbostäder som har vyn mot vindkraftsområdet så attlandskapet blir mera oroligt. De inverkningar som påverkar Röyttä i Ii, som ärett attraktivt objekt för båtfarare, minskas märkbart av hamnoch övrig verk-samhet som finns på öns östra strand.

Lämplighet: lämpar sig relativt väl för vindkraftsbyggande.

Näringsgrenar

Området ligger delvis på området för trålfiske av strömming som ligger norr omKarlö. P.g.a. av de långa avstånden och de grunda vattnen torde områdets be-tydelse som nät- och ryssjefiskeområden vara relativt ringa. Kraftverken be-gränsar trålfisket i de djupare områdena speciellt under byggnadstiden delvisför att fiskarna drivs bort och för att kraftverken utgör ett hinder. Betydelsen avinverkningarna begränsas av att det finns rikligt med motsvarande områden iregionen. Inverkningar på turismen förblir små p.g.a. de långa avstånden och detringa näringslivet på det visuella verkningsområdet.




Inverkningarna på trafiken förblir små. På området finns inte farleder och tra-fiken utanför farlederna är ringa p.g.a. det grunda vattnet. Försvarsmakten ochgränsbevakningen har ingen verksamhet på området som störs av vindkraftver-ken.



Inverkningar på submarina naturen,naturtyperna på Natura-området samtfågelfaunan.

Observationer

Inverkningarna på Natura-området kanminimeras genom att man bygger kraft-verken tillräckligt långt från skären.





E. Haukipudas, Kotakari

30-60 kraftverk


Landskap

Kraftverken placeras i den landskapligt känsliga, ganska splittrade skärgårdenmellan två stora öar och flera mindre skär. Kraftverken ändrar märkbart bådepå skärgårdens närlandskap, som befinner sig i naturligt tillstånd, och fjärrland-skapet i synnerhet sett från Kiviniemi-Virpiniemi. Etableringen skulle även för-utsätta invallningar, som skulle synas i närlandskapet, och servicevägar. Sett frånUleåborgs centrum och Nallikari placeras kraftverksleden parallellt med syn-riktningen varvid ändringen av landskapet blir avsevärt mindre.

Lämplighet: lämpar sig dåligt för vindkraftsbyggande.

Naturmiljön

Kraftverken förorsakar betydande skador på naturmiljön. Kraftverksområdetligger till största delen på strandzonen som karakteriseras av skär och mindreöar. I zonen förekommer på många ställen naturtyper och -arter som befinner sigtämligen i naturtillstånd och som är typiska för primärsuccesionsskedet. Områ-det är i sin helhet på det internationellt viktiga anhopningsområdet för fåglar iUleåborg regionen (IBA) samt angränsar till fågelområdet av nationell betydelseHaukipudas rikkärr-Santapankki (FINIBA) och Natura-området Öarna i Botten-viken. Byggandet av kraftverken, användningen och service av dessa samt deinvallningar och vägar som de förutsätter ändrar märkbart på kraftverksområ-dets naturtillstånd och kan även påverka arternas levnadsförhållanden på detnärbelägna skyddsområdet. De arktiska vattenfåglarna som använder flyttrut-ten söder om Karlö samt delvis även de svanar och övriga vattenfåglar somrastar på samlingsområdet flyger via utredningsområdet eller flyttar från dessnärhet.



På kraftverksområdet finns gles fritidsbosättning och på närområdet tät fritids-bosättning samt stadigvarande bosättning mellan Kiviniemi och Virpiniemi samtKello fiskehamn och en badstrand. Kraftverken och andra byggnader ändrarmärkbart på fritidsbostädernas närlandskap på öarna samt på den relativt natu-renliga havsutsikten från Kellonlahti strand. En del av fritidsbostäderna påöarna kan också ligga på bullerområdet för kraftverken.


Näringsgrenar och annan markanvändning

På området idkas fiske för husbehov och fritidsfiske, vilka kan orsakas olägen-heter främst under byggnadstiden. På kraftverkens visuella verkningsområdeidkas turism i Uleåborg och Kello. Kraftverken ändrar ganska lite på havsutsik-ten i riktningen Uleåborg, varvid förändringen inte torde har betydande skad-liga effekter.



Området gränsar till skyddsområdet för flygfältet i Oulunsalo. Virpiniemi sjö-bevakningsstation ligger på ca 3 km avstånd från området. Stationens landnings-fält används av helikoptrarna för gränsbevakningens flyggrupper. Byggandet


på området är sannolikt möjligt trots nämnda faktorer, men säkerhetssynpunkte-rna för flygtrafiken kan medföra bestämmelser om maximihöjd och bemärkningför kraftverken.



Inverkningar på strandnaturen, land-skapet, bosättningen, flygtrafiken ochfågelfaunan.

Observationer

Utredningsområdet ligger på ett områdesom på flera olika sätt är känsligt för för-ändringar.



Analys av inverkningar Dåligt Nej


F. Oulunsalo-Karlö

30-50 kraftverk

Landskapet

Kraftverken finns på ett ur landskapssynpunkt tolerant öppet och låglänt strand-parti, där det inte finns öar och höjdskillnader som tillför landskapet småskalig-het. Karlö har klassificerats som ett landskapsområde av riksomfattande bety-delse. Lämpligheten försämras av de låga stränderna, vilket torde medföralandskapliga störningar tillföljd av invallningar för kraftverken nära stränder-na. De landskapliga förändringarna minskas av de nuvarande kraftverken somfinns på invallningsvägen och i fiskehamnen samt av hamnen. Både i ändan avOulunsalo och av Riutunkari karaktäriseras närlandskapet av färjfästena. Vind-kraftslederna ändrar vidsträckt på fjärrlandskap för Karlö. Eftersom området ärbeläget i “famnen” som bildas mellan Karlö och kusten blir det visuella inverk-ningsområdet vidsträckt. De stora strukturerna urskiljs tydligt i fjärrlandskapetfrån fem kommuners stränder. Exempelvis havslandskapet vid Nallikari cam-pingområde i Uleåborg blir mer oroligt p.g.a. kraftverksleden. Känsligheten förlandskapliga förändringar kan orsaka restriktioner gällande storleken för kraft-verken. I landskapet lämpar sig kanske bäst en bågformad vindkraftsformation,med ungefär 20 små – medelstora vindkraftverk, som förenar uddarna på färj-ledens norra sida eller några vindkraftverk på stranden i närheten av de nuva-rande kraftverken.


Naturmiljön

Kraftverken kan medföra skador på naturmiljön främst i fråga om fågelfaunan.Utredningsområdet placerar sig med tanke på fåglarna på ett riskabelt område,anhopningsområdet för Uleåborg regionen (IBA). De låga vattenområdena mellanKarlö och Oulunsalo är ett av de viktigaste rastningsområdena för svanarna iFinland. Många fågelgrupperingars flyttvägar går över Karlös södra del. Dearktiska vattenfåglarna som använder flyttrutten söder om Karlö samt delvisäven de svanar och övriga vattenfåglar som rastar i omgivningen av Karlö, flygervia utredningsområdet eller flyttar från dess närhet.

Kollisionsrisken kan förebyggas genom att man bygger kraftverksområdeti ett led vinkelrätt mot flyttrutten så att den är enkel att passera.

Kraftverken medför inga betydande inverkningar på de skydds- och Natu-ra-områden som finns i närheten förutom den enskilda kobben på Jussinmatala.

Lämplighet: lämpar sig relativt dåligt för vindkraftsbyggande.


Huikku och Riutunkari fiskehamnar finns på utredningsområdet. Vidare finnsdet tät fritidsbosättning på närområdet i Santonen på Karlö och på Oulunsalosvästra strand. Till norra delen av Oulunsalo har man planerat fritidsbosättningsamt rekreationsverksamhet. Alla dessa strandområden är i andra riktningar änmot kraftverksområdet. Med anledning av detta samt på grund av den storamåttskalan för landskapselementen och de nuvarande vindkraftverken gör attinverkningarna förblir relativt små.


Näringsgrenar

På området idkas fiske för husbruk samt fritidsfiske. Störningar för fisket kanförebyggas genom att bygga kraftverksleden i närheten av färjleden. På kraft-verkets visuella verkningsområde idkas turism i Karlö och Uleåborg. Dessutom


har man planerat turismtjänster i närheten av kraftverksområdet i den norradelen av Oulunsalos. Kraftverken ändrar klart på utsiktens karaktär sett frånbåde Nallikari campingplats och Karlö färja, men ändringen torde inte ha bety-dande skadliga effekter på områdets attraktivitet. Förändringen av landskaps-bilden på Nallinkari campingplats reduceras av de nuvarande vindkraftverken.Åtminstone i begynnelseskedet torde kraftverksleden öka attraktiviteten avRiutunkari som en destination för dagsutflykter.



Området är i sin helhet på skyddsområdet för Oulunsalo flygfält. Detta kanpåverka maximihöjden samt bemärkningssättet (t.ex. effektivare belysning ochfärgsättning) för kraftverken.

Kraftverksområdet kan också påverka utvecklingen av trafikförbindelsernamellan Oulunsalo och Karlö. Båttrafiken är ganska livlig på området. Färjledernasamt farlederna för båtar ställer gränser för placeringen av kraftverken. Försvar-


smakten eller gränsbevakningen har ingen verksamhet på området som störs avvindkraftverken.


Bild 20. Bildmontage frånKarlö färja sett mot Uleå-borg.


Inverkningar på strandmiljön, land-skapet, båttrafiken, fågelfaunan.

Observationer

Istället för att bygga ut till havs så skulledet vara att rekommendera tilläggsbyg-gande i närheten av redan befintligakraftverk.





G. Siikajoki, Varessäikkä

4-7 kraftverk


Landskap

Kraftverken finns på ett landskapligt tolerant öppet och lågt beläget strandparti,där det inte finns öar och höjdskillnader som skulle tillföra småskalighet. På ca2 km avstånd ligger Karlö som har klassificerats som ett landskapsområde avriksomfattande betydelse. Lämpligheten försämras av de låga stränderna, vilkatorde föranleda att man bygger invallningar för de kraftverk som placeras närastränderna, vilket i sin tur tillför landskapliga olägenheter. Eventuella invall-ningar passar dåligt in i landskapsbilden speciellt på områdets södra del där detpå stranden förekommer vårdbiotoper (betesmarker). Den landskapliga för-ändringen jämfört med nuläget minskar med anledning av de nuvarande fiske-hamnarna och de två vindkraftverken som ligger på invallningsvägen.

Lämplighet: Lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. De yttre områ-dena lämpar sig relativt bra medan områdena i närheten av kusten lämpar sig rela-tivt dåligt för vindkraftsbyggande. Det lämpligaste byggnadsområdet är den yttre de-len bakom det grunda strandavsnittet.

Naturmiljön

Av naturmiljön är det främst fågelfaunan och den övriga strandnaturen sompåverkas negativt av kraftverken. Utredningsområdet placerar sig med tanke påfåglarna på ett riskabelt område, anhopningsområdet för Uleåborg regionen(IBA). Även Tauvo udd ligger längs flyttrutten för flera fågelgrupper. Genomgranskningsområdet eller i dess närhet flyttar arktiska vattenfåglar som använ-der södra flyttrutten vid Karlö samt svanar och dagrovfåglar som rastar i när-heten av Karlö. Strandområdena samt Vareskari är dessutom viktiga häckning-sområden för fåglar. Områdets södra del där stranden används som betesmar-ker är till sin flora betydande. Olägenheterna för naturmiljön kan förebyggasgenom att bygga kraftverken längre ut från stranden, utan invallningar ochparallellt med fåglarnas flyttrutt.



I närheten av kraftverken finns en fiskehamn och gles strandbyggnation. Medanledning av att områdesreserveringen enbart utgör en liten del av strandensöppna landskap samt av de nuvarande kraftverken (2 st.) torde inverkningarförbli relativt små.


Näringsgrenar

På området idkas ryssjefiske samt fiske för husbruk och fritidsfiske. Trålfiskerietbedrivs längre ut från Rautakallio och Tauvo. Större skador för fiskstammen ochfiskeriet kan orsakas av de eventuella invallningarna som under byggnadstidengör att vattnet blir grumligt och kan förändra vattnets flödesförhållanden. Ska-dorna torde förbli ringa ifall byggandet av kraftverken sker ute till havs.



Området innefattar Varessäikkä fiskehamn och området gränsar till farleden förbåtar söder om Karlö. Vid placeringen av kraftverken måste man ta i beaktande


farledernas säkerhetsanläggningar och hamnens verksamhet. Båttrafiken kanbli tillfälligt störd under byggnadstiden. Kraftverken gör att båtolycksfallsris-ken i dåliga väderförhållanden kan öka. Försvarsmakten eller gränsbevakning-en har ingen verksamhet på området som störs av vindkraftverken.



Inverkningar på strandmiljön, land-skapet, fågelfaunan, bosättningen, båt-trafiken och fiskeriet.

Observationer

Områdets kapacitet är relativt liten.





H. Siikajoki, Tauvo

5-8 kraftverk


Landskap

Kraftverken finns på ett landskapligt tolerant öppet och lågt beläget strandparti,där det inte finns öar och höjdskillnader som skulle tillföra småskalighet. Lämp-ligheten försämras av de låga stränderna, vilket skulle förutsätta byggandet avinvallningar som i sin tur skulle vara störande för landskapet. En kraftverksledsom följer fastlandets strandlinje eller en kraftverksled parallell med uddenlämpar sig på området. Avståndet till landskapsområdet vid Karlö är över 10 kmoch till landskapsområdet vid Siikajoki deltat över 5 km. Den landskapliga för-ändringen i förhållande till nuläget lindras av de redan två befintliga kraftver-ken.

Lämplighet: Lämpar sig relativt bra för vindkraftsbyggande. Det lämpligaste byggnads-området är den yttre delen bakom det grunda strandavsnittet.

Naturmiljön

Av naturmiljön är det främst fågelfaunan som påverkas negativt av kraftverkenGranskningsområdets placering medför att området blir riskfyllt för fåglarna.De områden som är nära stranden på granskningsområdet hör till det interna-tionellt värdefulla anhopningsområdet för Uleåborgsregionen (IBA). Även Tau-vo udd ligger längs flyttrutten för flera fågelgrupper. Genom granskningsom-rådet eller i dess närhet flyttar främst arktiska vattenfåglar samt svanarna somvilar i omgivningen kring Karlö. I vissa vindförhållanden kan dagrovfåglarnaoch gäss, som vanligen har en flyttrutt längre österut, flytta genom området.

I synnerhet kraftverken som ligger nära stranden orsakar olägenheter för defåglar som rastar och strandzonens natur, i synnerhet om etableringen förutsät-ter byggande av vägar. Invallningarna ändrar också på flödesförhållandena ochtorde påverka strändernas naturförhållanden på närområdet genom föränd-ringar i erosionen och sedimenteringen av sanden.

Olägenheterna för naturmiljön kan förebyggas genom att man bygger på deyttersta delarna utan invallningar och genom att uppföra sådana formationersom fåglarna lätt kan runda eller flyga igenom.



I närheten av kraftverken finns en fiskehamn, badstrand samt gles fritidsbosätt-ning. Områdesreserveringen utgör en liten del av området, landskapet vid stran-den är öppet och på badstranden finns två kraftverk (2 st.) vilket medför attinverkningar torde förbli relativt ringa.


Näringsgrenar

På området idkas ryssjefiskeri samt fiske för husbruk och fritidsfiske, medantrålfiskeriet i sin tur sker längre ut. Större skador för fiskstammen och fiskerietkan orsakas av de eventuella invallningarna som under byggnadstiden gör attvattnet blir grumligt och kan förändra vattnets flödesförhållanden. Skadornatorde förbli ringa ifall byggandet av kraftverken sker ute till havs.



Farleden för båtar söder om Karlö går genom området. Byggandet av kraftver-


ken på båda sidorna om farleden stör båttrafiken, speciellt under byggnadsti-den, men en lämplig placering av kraftverken och farleden möjliggör en båttrafikgenom området. Försvarsmakten eller gränsbevakningen har ingen verksamhetpå området som störs av vindkraftverken.


Bild 21. Tauvo badstrandefter att de eventuella nyakraftverken har byggts(5 längst ut).


Inverkningar på strandnaturen samtpå båttrafiken, fågelfaunan och fiskeri-et.

Observationer

Områdets yttersta del lämpar sig med re-servationer och strandens närmaste delrelativt dåligt för vindkraftsbyggande.





I. Brahestad, Lapaluoto

10-15 kraftverk


Landskap

Kraftverksområdet finns i södra delen av Brahestads skärgård, utanför Lapa-luoto hamn. Landskapligt sett så passar kraftverken bäst på områdets norra del,i närheten av hamnkonstruktionerna. Kraftverken som byggs på områdets södradel ändrar på landskapet i Kuljunniemi, klippområdet i Kallioniemi som är avriksomfattande betydelse, Siniluoto samt öarnas närlandskap. Området gränsartill det betydande landskapsområdet vid Meriraahe, men kraftverken placerasfrån landskapsområdet sett i närheten av Lapaluoto hamn, vilket lindrar på delandskapliga effekterna.

Lämplighet: Lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. Det lämpligastebyggnadsområdet är områdena i närheten av hamnen.

Naturmiljön

Området finns delvis på området för strandskyddsprogrammet. Betydandenaturvärden (bl.a. utrotningshotade växtarter) förekommer åtminstone på Ku-ljunniemi och på öarna utanför udden. Områdets södra del är betydelsefull ocksåför vattenfåglarna, t.ex. i form av rastningsplats för svanarna. Kraftverken samtvägarna, invallningar och trafiken som föranleds av dessa ändrar på områdetskaraktär från förhållandevis naturenligt till ett bebyggt område. De lämpligasteområdena för etablering, med tanke på naturförhållandena är hamnområdetsamt invallningarna vid Kuljunlahti. Området ligger också på flyttrutten förstora vattenfåglar. Framförallt de svanar som vilar i Karlö regionen flyttar längsen tämligen smal kustremsa utanför Brahestad. Genom en noggrann placeringav kraftverken kan skador förebyggas genom att man tar i beaktande bl.a. deutrotningshotade växtarternas förekomstområden.

Lämplighet: Lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. Områdets södradel och öarna lämpar sig förutom invallningsvägen relativt dåligt och hamnområdet isin tur relativt bra för vindkraftsbyggande.


På kraftverksområdet finns några fritidsbostäder, en fiskehamn söder om Ku-ljunlahti samt hamnen i Lapaluoto. På kraftverkets närområde (under 5 km)ligger ett tiotal fritidsbostäder. Kraftverkens visuella verkningsområde minskasav närheten till fastlandet. Vindraftverken placeras från fritidsbostäderna sett iett öppet skärgårds- eller havslandskap bara i enstaka fall. Den vy som öppnarsig från några fritidsbostäder och från fiskehamnen ändras betydande av kraft-verken. Även de öar som är i tämligen liten rekreationsanvändning påverkas avvindkraftverken såsom också Kuljuniemi närområde.


Näringsgrenar

Inverkningarna på näringsgrenarna torde förbli små. På området idkas närmastsmåskaligt fiske för husbruk och fritidsfiske. Vägarna och strukturerna över-täcker en mindre mängd skogsmark.



Områdets norra del utgör ett område för vattentrafik i delgeneralplanen förBrahestads skärgård. I planen har man gjort en reservation för att området kan


ändras till djuphamn. Ifall det sker en utvidgning så lämpar sig hamnområdet välför vindkraftsbyggande, men etableringen torde vara möjlig först när hamnenutvidgas. I närheten av området finns en sjöbevakningsstation, där landnings-fältet används av gränsbevakningens helikoptrar. Helikoptertrafiken förutsät-ter att tillräckliga skyddszoner lämnas i landningsriktningen vilket begränsaromfånget av de områden som lämpar sig för vindkraft speciellt på havet.


Bild 22. Letonnokkastrandlund.



Inverkningar på strandmiljön, land-skapet, fritidsbosättningen och rekrea-tionsanvändningen.

Observationer

Områdets södra del och öarna som hörtill strandskyddsprogrammet lämpar sig inuläget relativt dåligt för vindkraftsbyg-gande medan hamnområdet lämpar sigväl för vindkraftsbyggande. Byggandet avdjuphamnen ökar på områdets lämplig-het för vindkraftsbyggande.




11. Brahestad, Ulkonahkiainen

40-70 kraftverk


Läge

Utanför Brahestad dryga 20 km från Lapaluoto till väster och sydväst.

Grundförhållanden

I huvudsak 10-15 m djupt, men också ganska rikligt med områden som är under10 och över 15 m djupa. Bottentopografin mycket icke-homogen. Bottnen ärstenig.


Området finns på det öppna havet och det saknas stabiliserande element förisfälten. Branta variationer i djupet. Stora belastningar av isvallar och vågor.Kabelsättningen i bottnen är ställvis problematisk.



Kapacitet

P.g.a. områdets småskalighet och fragmentering kan man troligen bygga ca 200MW vindkraft.


Avståndet från närmaste vindkraftanläggning till fastlandet är över 15 km (Han-hikivi vid Pyhäjoki).


Avståndet till Lapaluoto 110 kV elstation över 20 km. Dragning av kabeln tillfastlandet kan vara utmanande och dyrt.


Området är relativt litet och ligger på det öppna havet, vilket kan försämraområdets lönsamhet. P.g.a. svåra botten- och väderförhållanden kan använd-barheten förbli låg medan servicekostnaderna lätt kan bli höga. Å andra sidanmöjliggör infrastrukturen vid Lapaluoto hamn en flyttning av även tunga kom-ponenter och serviceutrustning. Etablering på området kommer till prövningförst i fall man genomför området vid Maanahkiainen som ligger närmare Bra-hestad.

Övrigt

Obs. Materialet över djupet från Finlands miljöcentral stämmer inte på det härområdet. Enligt sjökortet finns det avsevärt fler områden med ett djup under 20m. Områdets avgränsning är därför ungefärlig.

Allmänt intryck

Inget vidare objekt p.g.a. den lilla skalan och de svåra byggnadsförhållandena.Vindförhållanden är i toppklass. Lönsamhetsindex 115 - 120, vilket gör att objek-tet som sådant är intressant.


Landskap

De landskapliga effekterna på området är mycket små. På fastlandet och på de


närmaste öarna finns ganska tät fritidsbosättning samt rekreationsområden till-hörande Brahestad, men det långa avståndet (ca 15 km) minskar på effekterna.I närlandskapet finns fyren Nahkiainen. Kraftverken ändrar helt på utsikten avfyren och havet emedan fyren lämnar i skuggan av de stora kraftverken. Den1956 uppförda fyrens betydelse för på kustlandskapet är dock ringa.


Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön förblir små. I närområdet och i riktning motfastlandet finns inga betydande häckningsområden för sjöfåglars eller andraskyddsområden. En del av sjöfåglarna som flyttar via Bottniska viken flyttargenom området, men största delen av fåglarna flyger genom strandzonen somligger mellan fastlandet och området.


Boendetrivseln

De närmaste villorna befinner sig på ca 15 km avstånd. Vindkraftverken långt ihorisonten ändrar på det marina landskapet, men inverkan är ganska liten p.g.a.avståndet och den smala sektorn av utsikten (max 30 grader).


Näringsgrenar

Ulkonahkiainens betydelse som ryssje- och nätfiskeområde är ganska liten, p.g.a.de långa avstånden till fiskehamnarna. Området har heller ingen särskild bety-delse som tråldragningsplats. P.g.a. dessa orsaker förblir inverkningarna påfiskeriet små.



Kraftverken kan ha en inverkan på sjöfarten. De höga kraftverken runt fyren vidNahkiainen hindrar sikten både dag- och nattid. Å andra sidan kan de högakraftverksstolparna med sin belysning visa grundet vid Nahkiainen kanske meraeffektivt än fyren och då förblir effekterna på sjöfarten små. Försvarsmakteneller gränsbevakningen har ingen verksamhet på området som störs av vind-kraftverken.






Inverkan på sjöfarten.

Observationer

Lämpar sig med tanke på inverkningarnaväl för vindkraftsbyggande, men genom-förandet är teknisk-ekonomiskt sätt för-nuftigt först ifall områdena närmarestranden byggs först.



12. Brahestad, Maanahkiainen

40-70 kraftverk


Läge

Utanför Brahestad ca 5-25 km från Lapaluoto till sydväst.

Grundförhållanden

I huvudsak 10-15 m djupt, men också i viss mån under 10 m och över 15 m djupaområden. Bottentopografin mycket icke-homogen. Bottnen är stenig.


På områdets östra del finns stabiliserande element för isfältet, men i de västradelarna är is- och vågförhållandena besvärliga. Branta variationer i djupet. Storabelastningar av isvallar och vågor i de yttersta delarna av området.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 3000-3100 h/a beroende påområdets avgränsning.

Kapacitet

Man kan på området till följd av dess fragmentering sannolikt bygga enbart ca


200 MW vindkraft, fastän det på basis av arealen skulle förefalla finnas potentialför mycket mera.


Avståndet till fastlandet från närmaste vindkraftanläggning vid Brahestad ärendast några kilometer. Ett så kort avstånd har beräknats möjligt att genomföraeftersom landskapet vid de södra delarna av Brahestad präglas av Rautaruukkisindustri- och hamnområden. Vindkraftsparkens avstånd från stranden växer julängre bort man kommer från industrikoncentrationen, i Pyhäjoki är det redani klass med 7-10 km.

Anslutning till elnätet

Avståndet till Lapaluoto 110 kV elstation under 10 km. Dragning av kabeln ärställvis utmanande.


Den starka offshore-infrastrukturen vid Lapaluoto hamn möjliggör en flyttningav även tunga komponenter och serviceutrustning. Serviceavståndet är kort.

Annat

Områdets öst- och sydgränser bestäms främst utgående från landskapliga fak-torer. Beroende på dessa måste områdets potential bedömas på nytt.

Allmänt intryck

Brahestads industri- och hamninfrastruktur gör att byggande och service avobjektet blir kostnadseffektivt. Ett bra men utmanande “övningsområde” innanman börjar bygga på vida låga områden längre från stranden. Lönsamhetsindexunder 110.


Landskap

Kraftverksområdet finns på det öppna havet 2-15 kilometer från närmaste ö ochfastlandet. Kusten söder om Brahestad är p.g.a. sin tämligen öppna strandlinjeav relativt tolerant landskapstyp. Med anledning av att området är utbrett ochligger relativt nära stranden förekommer det ohjälpligen inverkningar på land-skapet. Konsekvenserna koncentreras till områdets norra del på avsnittet mellanPiehinki och Siniluoto, på det område som är parallell med kusten. En kraftverks-formation som täcker hela området skulle ändra havslandskapet till mera vind-kraftslikt. Områdets omfång möjliggör att man bygger vindkraften i en land-skapligt harmonisk formation av en eller två led eller att kraftverken koncentre-ras. Inverkningarna på landskapsområdet för Brahestads skärgård, som land-skapligt är känsligare, lindras av ett avstånd på över 5 km och av att området ärparallellt med kusten.


Naturmiljön

Områdets nordöstra del gränsar till den del av Brahestad skärgård som hör tillstrandskyddsprogrammet. Inom ett avstånd på 2 km från områdets norra delfinns skär i naturtillstånd vilka har bl.a. värden för fågelfaunan, men med anled-ning av distansen torde inverkningarna på de häckande fåglarna förbli små. Helaområdet ligger dessutom på de arktiska vattenfåglarnas flyttväg genom Botten-viken. Bredden av flyttleden är som smalast på området mellan Kalajoki-Pyhä-joki där det inte finns några öar varefter den delar sig norr om Brahestad på bådasidor om Karlö. Framförallt de områden som är nära stranden ligger även på destörre sjöfåglarnas såsom svanarnas och gässens flyttväg. Kollisionsrisken torde


kunna lindras ge-nom att kraftverkenplaceras så att de ärlätta att flyga ige-nom eller passera.

Lämplighet: lämparsig med reservatio-ner för vindkrafts-byggande.


På strandområdet mellan Pyhäjoki och Brahestad finns flera tätt bebyggda om-råden med fritidshus. På närområdet (under 5 km) finns tiotals fritidsbostädersamt öar ämnade för rekreationsanvändning. Kraftverken placerar sig på en vidsektor i havsutsikten för dessa. Inverkningarna kan förebyggas bl.a. genom attminska på området 2- 3 kilometer från nordöster eller genom att bygga kraftver-ken i 1-2 enhetliga linjer eller som en koncentrerad grupp längre ut på havet.


Näringsgrenar

Området mellan stranden och Maanahkiainen är ett tämligen viktigt ryssjefiske-riområde. På Maanahkiainen idkas också trålfiskeri. En stor del av nätfiskettorde bedrivas på de grunda områdena mellan kusten och utredningsområdet.En vindkraftpark försvårar i viss mån fiskeriverksamheten. I synnerhet i sam-band med byggnadsskedet försvåras fiskeriet och vidare är det möjligt att fis-karna temporärt drivs bort.



Den 8 m breda farleden i Brahestad och fyren som byggdes på 1950-talet finnsi närheten av den norra gränsen, men kraftverken försämrar inte fyrens ellerandra säkerhetsanläggningars synlighet till farleden. Inverkningarna på vatten-trafiken förblir ringa. Försvarsmakten eller gränsbevakningen har ingen verk-samhet på området som störs av vindkraftverken.


Bild 23. Bildmontage frånSiniluoto västerut.





Inverkningar på landskapetoch bosättningen, fågelfau-nan och kustfiskeriet.

Observationer

Området är teknisk-ekonomiskt sätt ett av de mestpotentiella alternativen för etablering av offshore-vind-kraft i Bottenviken och i hela Finland. Med avseendepå inverkningarna så lämpar sig området i sin helhetmed reservationer för vindkraftproduktion. I sambandmed den fortsatta planeringen går det sannolikt inomområdet att hitta relativt stora områden som lämparsig bra eller relativt bra för vindkraftproduktion.



J. Kalajoki, Rahja

3-5 vindkraftverk


Landskap

Området ligger i sin helhet på ett värdefullt landskapsområde. Inom närområdet(avstånd under 5 km) ligger de nordliga delarna av Natura-området i Rahjaskärgård. Förutom naturvärdena är skärgården ett mycket betydande objektsåväl landskapsmässigt som med avseende på rekreationsfunktionerna. Objek-tet är värdefullt speciellt för sina obebodda stränder och för den naturenligaskärgården. Naturtillståndet och den splittrade karaktären av skärgården görområdet känsligt för landskapliga förändringar. De nuvarande vindkraftverkeninverkar störande på landskapsbilden i den nordliga delen.

Kraftverken ändrar också på campingområdets fjärrlandskap vid Hiekkasär-kät i Kalajoki. Ändringen är trots allt inte så betydande eftersom kraftverken ärplacerade vid sidan om den normala synriktningen och bakom dem finns skogoch hamnstrukturer.

Det finns lite objekt på områden som till närmiljön eller de kulturhistoriskavärdena skulle vara betydande och det är möjligt att bygga kraftverken så attinverkningarna förblir ringa.

Lämplighet: lämpar sig relativt dåligt för stora vindkraftverk.

Naturmiljön

På området finns vad gäller naturvärden olämpliga objekt för byggande såsomPauhanlahti samt vissa öar och strandobjekt, men med bra planering kan bety-dande störningar förhindras.

Området ligger delvis på ett internationellt betydande IBA klassificeratområde i Rahja. I områdets närhet (ca 2 km) finns bl.a. Kapelinranta, vilket är enav södra Bottenvikens mest betydande rastningsplatser för svanar.

Lämplighet: lämpar sig relativt dåligt för stora vindkraftverk.

Boendetrivseln

Kraftverken ligger i ett fåtal fall i närheten av områdena för fritidsbostäder ochför det mesta finns hamnstrukturer eller skog mellan bosättningen och kraftver-ken. Det är möjligt att bygga kvarnarna så att det inte finns någon bosättning påbullerområdet.

Lämplighetsklass: lämpar sig relativt bra för några (2-3) kraftverk..

Näringsgrenar

På området finns några traditionella ryssjefiskeområden samt en farled till fis-kehamnen, men störningarna kan undvikas genom en lämplig placering av kraft-verken.

Lämplighet: lämpar sig relativt bra för vindkraftsbyggande


På området finns båt- och fartygsfarleder till Rahja fiskehamn och industriham-nen, men det är möjligt att placera kraftverken så att några störningar inteförekommer för vattentrafiken. På området finns också sjöbevakningsstation,vars landningsfält används av gränsbevakningens helikoptrar. Helikoptertrafi-ken förutsätter att man lämnar tillräckliga skyddszoner mot landningsriktning-arna vilket avsevärt gränsar omfattningen av de lämpliga områdena.



Bild 25. Ön Ämmä i Rahjaskärgård, ett av skären somhör till det internationelltbetydande fågelområdet.

Bild 24. Bildmontage frånRahja fiskehamn norrut.


Inverkningar på strandnaturen, skär-gårdslandskapet vid Rahja, flygtrafi-ken och fiskeriet.

Observationer

Kapaciteten för området är relativt liten.





13. Kalajoki, Kallat

40-70 kraftverk (3-5 MW/kraftverk)


Läge

Utanför Kalajoki ca 10 km från Rahja till nordväst.

Bottenförhållanden

I huvudsak 10-15 m djupa områden, men också i viss mån områden med ett djupunder 10 m och över 15 m. Bottentopografin icke-homogen. Bottnen ställvisstenig, ställvis av sand.


Områdets öar, klippor och skär stabiliserar isfältet och krossar vågorna i vissmån, men is- och vågförhållandena kan trots detta vara besvärliga speciellt påområdets sydvästra del.




Kapacitet

Om man enbart beaktar de tekniska aspekterna kunde man troligtvis bygga ca200 MW vindkraft, men tillföljd av övriga aspekterna torde området falla bortfrån listan av genomförbara objekt.


Avstånd från närmaste vindkraftanläggning till fastlandet 5-6 km och till Rahjaskärgård endast några kilometer. Till Hiekkasärkät i Kalajoki ungefär 8 km.


Avstånd till Kalajoki 110 kV elstation över 20 km.


I Rahja hamn finn en stark industri- och hamninfrastruktur som möjliggör enflyttning av tunga komponenter och serviceutrustning. Serviceavståndet är kort.

Allmänt intryck

Närheten till Rahja industri- och hamninfrastruktur och de goda vindförhållan-dena gör objektet intressant ur teknisk synvinkel.


Landskap

Området är beläget delvis på ett landskapsmässigt värdefullt område och inärheten av Kalla som är kulturhistoriskt värdefulla. Stora kraftverk belägna inärheten av öarna (under 5 km) ändrar betydligt på objektets landskapsmässigaoch kulturhistoriska värden. Beträffande landskapet är det möjligt att bygga påområdets södra del.

Kraftverken i nordväst-sydostlig riktning utgör sett från campingområdetvid Hiekkasärkät en ca 40 graders sektor på det öppna havslandskapet. Kraft-verken, som befinner sig på ett 7-17 km avstånd gör utsikten mer orolig.


Naturmiljön

En del av kraftverken skulle placeras i närheten av det internationellt viktigafågelområdet (IBA). Maasääri vid Kalla är en av Bottenvikens viktigaste häck-ningsplatser för havsfåglar. Ett tillräckligt avstånd (över 2 km) gör olägenhete-rna för de häckande fåglarna mindre.

Vindkraftsformationen som är placerad vinkelrätt mot kustlinjen skulle pla-cera sig mot de arktiska havsfåglarnas flyttväg. Kollisionsrisken med vindkraft-verken är enligt utredningen tämligen liten, men sporadiska kollisioner är möj-liga speciellt i dåliga väderförhållanden.


Boendetrivseln

Kvarnarna som placeras i närheten av Kalla skulle försämra boendetrivseln genomen förändring av landskapsbilden och eventuell bullerinverkan.


Näringsgrenar

På längre sikt skulle en stor vindkraftpark genom de landskapliga förändring-arna inverka på attraktiviteten för campingplatsen vid Hiekkasärkät. Områdetscentrala landskapliga dragningskraft bygger på naturmiljön, sanddynerna ochdet öppna havslandskapet. Den breda vindkraftparken ändrar på detta natur-landskap i mera teknisk riktning. I början då det finns lite av motsvarande


projekt kan dragningskraften öka men på längre sikt kan det möjligen inverkanegativt. Kraftverken ändrar också betydligt på attraktiviteten av den marinanaturen vid ögruppen Kalla vilken grundar sig på den traditionella fiskerikultu-ren.

Området är beläget på ett viktigt nät- och ryssjefiskeområde samt delvis påett trålfiskeområde. På Kallankari sträcker sig fiskeritraditionen flera hundra årtillbaka i tiden. Vindkraftparken försvårar till en viss del fiskerifunktionerna.Störningarna i synnerhet under byggnadsskedet stör fiskeriet på området ochdriver sannolikt temporärt bort fiskarna till annat område.



Områdets södra del gränsar till hamnfarleden till Rahja i Kalajoki. Det är möjligtatt placera kraftverken så att det inte uppstår skadliga effekter för fartygstrafi-ken. Kraftverken kan möjligtvis störa båttrafiken till ögruppen Kalla. Undervinterhalvåret torde kraftverken binda istäcket och på det sättet underlätta attdet bildas fast is på området, vilket gör trafiken till öarna lättare.

Den stora vindkraftparken i närheten av faroområdet för Vattaja övnings-område förhindrar delvis den målflygningsverksamhet som sker på låg höjd.Det är troligtvis också sannolikt att det i framtiden finns behov att förstora detfaroområdet som behövs för skjutning, varvid kraftverken skulle utgöra etthinder för verksamhetsförändringen (Flygvapnet skriftligen).

Lämplighet: området lämpar sig inte för vindkraftproduktion.

Bild 26. Bildmontage frånHiekkasärkät västerut.


Inverkningar på landskapet vid ögrup-pen Kalla och på kulturarvet, fiskeriet,turismen vid Hiekkasärkät och för-svarsmaktens verksamhet.

Observationer

Objektet är beläget på ett område som påmånga sätt är känsligt.




Analys av inverkningar Lämpar sig inteNej


14. Lohtaja, Ykskivi



Läge:

Utanför Lochteå, dryga 10 km från Vattaja till nordväst, över 15 km från Maa-kalla till sydväst.

Bottenförhållanden:

Djupet i huvudsak 10-15 m. Bottentopografin ställvis icke-homogen. Botten hu-vudsakligen av sand, delvis morän. (fortsättning på åsbildningen vid Vattaja ochOhtakari)

Oceanografi, våg- och isförhållanden:

Is- och vågförhållandena svåra speciellt på områdets sydvästra rand, där densnabbt stigande botten orsakar packning av isvallarna samt stora lokala vågbe-lastningar.

Potentiell produktion:


Kapacitet:

På området kunde man möjligtvis bygga ca 250 MW vindkraft, beroende på detkortaste tillåtna avståndet till Ohtakari.

Avstånd till stranden:

Avståndet till Ohtakari från närmaste vindkraftanläggning 5-6 km och till fast-landet 7-8 km.


Avstånd till Lochteå 110 kV elstation dryga 15 km och till Himango elstation över20 km.

Bild 27. Skjul och stugorvid Maakalla fiskeby.



I Rahja (20 km) och i Karleby (30 km) finns en stark industri- och hamninfrastruk-tur som möjliggör en flyttning av de tunga komponenterna och serviceutrust-ningen. Serviceavstånd till Pohjoissatama i Himango (normal service åtminstoneutanför vinterhalvåret) under 15 km.

Allmänt intryck:

Objekt med vindförhållanden av högsta kvalitet vars byggande och servicekunde stödas på industri- och hamninfrastruktur i Rahja eller Karleby. Lönsam-hetsindex 115 - 120. Det mest potentiella objektet från Brahestad söderut och frånVasa norrut. Tekniskt sätt utmanande men ändå ett av de alternativen som iförsta hand borde utredas för offshore-vindkraftverk i Bottenviken.


Landskap

Objektet är beläget på det öppna havet mellan två betydande landskapsområ-den. Vattajas stora sandstränder och ön Ohtakari och skärgård vid Alaviirre somligger nära udden har klassificerats som landskapsmässigt eller kulturhistorisktbetydande områden. De landskapliga inverkningarna på ovannämnda objektförblir små p.g.a. avståndet (över 5 km) och områdets riktning. Kraftverkenskulle placeras i en eller två rader från kusten. I havsutsikten från Ohtakari ö synskraftverken på en sektor under 20 grader. Det är troligtvis möjligt att placerakraftverken så att de inte kommer att ändra på öns södra landskapsbild, där denkulturhistoriskt betydande fiskarbyn finns. Vindkraftsparken skulle täcka enbredare vy från de västra delarna av Rahja skärgård (ca 45 grader). Inverkning-arna på skärgårdsvyn lindras av det över 12 km långa avståndet. De landskap-liga inverkningarna torde förbli tämligen ringa. Det är möjligt att ytterligarelindra inverkningarna även genom att koncentrera byggandet till områdets yttredelar.


Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön förblir små. I närheten av området (under 5 km)finns inte fågelskär eller andra objekt som innehar naturvärden. Områdetsmarkgrund och kvaliteten på botten är till stor del sand, vilket underlättargrävningen av elkabeln och återställandet efter byggnadsskedet.

Av naturmiljön är det främst fågelfaunan som påverkas negativt av kraftver-ken. Vindkraftsformationen som ligger vinkelrätt mot kustlinjen skulle varaplacerad mot de arktiska vattenfåglarnas flyttväg som har konstaterats vararelativt koncentrerat framförallt på det öppna strandpartiet i Bottenvikensmellersta del. Kraftverksleden kommer sannolikt att ändra på flyttbeteendetgenom att dela på rutterna så att de skulle gå både närmare och längre frånfastlandet. Kollisionsrisken med vindkraftverken är enligt utredningen tämli-gen små men sporadiska kollisioner är möjliga speciellt i dåliga väderförhållan-den. Kollisionsrisken är möjlig att lindra genom att man lämnar öppningar iformationen att fungera som rutter för fåglarna.



Ohtakari ö och Vattaja udds norra strand utgör rekreations- och fritidsbosätt-ningsobjekt för Lochteå kommun. På ön finns en båthamn, ett tiotal fritidsbostä-der och församlingens lägergård samt på Vattaja udd kommunens badstrand.Inverkningarna på boendetrivseln förblir troligtvis små beroende på de ringalandskapliga förändringarna och p.g.a. att de ovannämnda funktionerna till


största delen är belägna på öns södra del varvid Vattaja udd fungerar som skyddmot insyn.

Kraftverken ändrar mest på det öppna havslandskapet sett från några fri-tidsbostäder och lägergården på öns norra del. Tät fritidsbosättning är belägetpå det visuella verkningsområdet också i Eteläniemi i Himango och i Himanka-kylä. Det relativt långa avståndet 10-15 km och landskapets öppenhet gör attinverkningarna sannolikt inte är så betydande. Det är möjligt att minska påinverkningarna genom att bygga på områdets yttersta delar.


Näringsgrenar

På Ohtakari ö och på Vattaja udd idkas småskalig turism. Eftersom inverkning-arna på landskapet och trivseln är lindriga kommer kraftverken troligen inte attmedföra avsevärda inverkningar på områdets turism, vad avser attraktiviteten.

Vattnet nära Vattaja udd är viktiga nät- och ryssjefiskefångstplatser. Största


delen av fiskeriet koncentreras till vattnen kring Ohtakari, varvid kraftverkensom ligger på 5-15 km avstånd sannolikt inte stör fiskeriet på området.



På området eller i dess närhet finns inte farleder och vattentrafiken är övrigt liteni närheten av området varvid inverkningarna på vattentrafiken förblir små.

Området är i sin helhet beläget på faroområdet för Vattaja övningsområdevilket försvårar speciellt målflygningsverksamheten på låg höjd. Kraftverkeninverkar möjligtvis också betydande på verksamheten vid Vattaja skjutområdeoch försämrar dess utvecklingsmöjligheter. (Försvarsmakten skriftligen).

Lämplighet: området lämpar sig inte för vindkraftsbyggande.

Bild 28. Sett från bad-stranden vid Vattaja uddskyddas utsikten av kraft-verken med anledning avOhtakari ö.



Analys av inverkningar Lämpar sig inteNej


Inverkningar på fritidsbosättningenvid Ohtakari ö, flyttfåglarna, fiskerietoch försvarsmaktens verksamhet.

Observationer

Försvarsmaktens verksamhet är den cen-tralaste faktorn som minskar områdetslämplighet för vindkraftsetablering.



15. Karleby, Santapankki



Läge

Utanför Karleby ca 5 km från Yxpila till nordväst och endast ett par kilometerfrån Trullö.

Bottenförhållanden

Djupet varierar från ca 5 meter till 15 meter. Bottentopografin i södra delarnajämn, i norra delarna ställvis mycket icke-homogen. Botten i de lägsta södradelarna i huvudsak sand, i de norra delarna i huvudsak morän.


Området är mycket skyddat förutom de norra delarna. Vid rådande vindförhål-landen krossar öarna och de grunda områdena vågorna och stabiliserar istäcket.



Kapacitet

På området kunde man troligtvis bygga ca 350 MW vindkraft, beroende på detkortaste tillåtna avståndet till Trullö.


Avståndet till Trullö från närmaste vindkraftverk bara 2-3 km och till Karlebycentrum 7-8 km.


Avstånd till Yxpila 110 kV elstation ca 10 km.


Karleby har en stark industri- och hamninfrastruktur som möjliggör förflyttningav tyngre komponenter och serviceutrustning.

Övrigt

Pohjolan Voima har för en del av området utfört ett stort antal miljö- och tekniskautredningar. Nämnda utredningar har avgränsats till under 10 m djupa vatten-områden, vilket gör att området i den här utredningen är mycket mer omfattan-de.

Allmänt intryck

Skyddat objekt, vars byggande och service kunde hänföras till industri- ochhamninfrastruktur i Karleby. Vindförhållandena är dock förhållandevis anspråks-lösa. Lönsamhetsindex 125-130, varför det som objekt är medelmåttigt. Redanutförda utredningar, lätta naturförhållanden samt närheten till infrastrukturentalar för området som “övningsobjekt” före förverkligandet av områden somfinns längre bort från stranden och är större och mera utmanande.


Landskap

Objektet befinner sig på det öppna havet utanför Karleby kusten på en åsforma-tion, som sträcker sig ut mot havet mellan Kelviå och Larsmo skärgårdar. Södradelen är beläget på ett värdefullt landskapsområde. I närheten av den södra


delen av området (under 5 km) finns gles skärgård som karaktäriseras av skärutan trädbestånd och enskilda skogsbevuxna öar samt de norra delarna av Trullöudd. Områdets norra delar är belägna på det öppna havet nordost om Karlebyfyr som är uppförd på ett grund. På havsområdet utanför Karleby präglas starktav den historiska och moderna sjöfartens. Området gränsar i väster till djupfar-leden som är avgränsad med randmärken och bojor. Distansen till Yxpila hamnär ca 7 km. Inom en radie på 10 km finns två fyrar som är i bruk samt två gamlafyrar och två historiska fyrar. Tankar fyrö är det kulturhistoriskt och landskap-ligt sett värdefullaste objektet på området och är beläget ca 4 km väster omområdet. De storskaliga kraftverken inverkar på det marina arvet genom attminska på den historiska fyrens betydelse som en dominerande fokuspunkt påområdet. Trullögrundet som finns på områdets östra del (avstånd 1 km) ärbetydande för sina vårdbiotoper. Öns landskapliga tolerans ökas av den över100 år gamla fyren av betong som har tagits ur bruk.

Med anledning av den byggda miljön och den öppna landskapsbilden ärhavsområdet utanför Karleby relativt tolerant jämfört med grannkommunernasLarsmo och Kelviå skärgårdar vilka är i naturtillstånd och splittrade. De norradelarna av området, som är belägna på det öppna havet, lämpar sig bra medande södra delarna lämpar sig sämre för vindkraftsbyggande. De södra öarnaslämplighet försämras av inverkningar riktade på de ovannämnda öarna samt avinverkningar som påverkar stadsbilden, av vilka speciellt måste uppmärksam-mas de havsvyer som öppnar sig från stadssundets mynning och från viken vidGamla hamn.

I den MKB-utredning som Pohjola Voima gjort (PVO 2002) konstaterades attområdena Sandbanken och Gredens lämpar sig ur landskaplig synvinkel förbyggande av vindkraftspark.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. Områdets norra dellämpar sig väl och södra delarna relativt dåligt för byggande.

Naturmiljön

De mest betydande inverkningar på naturmiljön är troligtvis inverkningar påfågelfaunan och de naturvärden som Natura-områdena grundar sig på. Områ-dets södra del befinner sig på Natura-området för Karleby-Kelviå skärgård samtpå ett internationellt betydande fågelområde. Kraftverken skulle etableras näs-tan helt på naturtypen sublitorala sandbankar. På området finns ett fågelskär ochpå ytterligare två stycken ligger på närdistans (under 2 km). På skären häckar

Bild 29. Tankar fyr har do-minerat havslandskapetoch guidat fartygen till Kar-leby i över 100 år. Alltidhar inte ens fyren kunnatförhindra olyckor. Detta på-minner M/S Marieborgsvrak vid Kallskäret om. Sto-ra kraftverk skulle ändraavsevärt på den kulturhis-toriska ön.


bl.a. utrotningshotade arter så-som sillmåsar och skräntärnor.Genom att placera kraftverkenoch havskablarna på tillräckligtavstånd från häckningsplatsernakan man sannolikt förebygga deskadliga effekterna på häckandefåglar. Inverkningarna på natur-typerna och vattenlevande orga-nismer kan förebyggas genom attkoncentrera byggandet till deyttersta delarna.

På områdets norra delar kaninverkningar förekomma främstpå flyttfåglarna. Vindkraftsfor-mationen som ligger vinkelrättmot kustlinjen skulle vara placerad mot de arktiska vattenfåglarnas flyttrutt somhar konstaterats vara relativt koncentrerad framförallt på det öppna strandpar-tiet i Bottenvikens mellersta del. På Tankar fågelstation som finns i närheten harman under bästa dagar observerat ca 10 000 flyttande vattenfåglar och gäss.Kollisionsrisken med vindkraftverken är enligt utredningen tämligen liten mensporadiska kollisioner är möjliga speciellt i dåliga väderförhållanden. Kollisions-risken kan lindras genom att man lämnar öppningar i formationen att fungerasom rutter för fåglarna.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. Områdets norradelar lämpar sig relativt väl medan de södra delarna lämpar sig relativt dåligt företablering.


Karleby skärgård är ett betydande rekreationsobjekt. I närheten av området(under 5 km) finns ett flertal kända besöksobjekt för båtfarare. Tankar ö är denmest betydande av dessa med sin fina båthamn, stugor och mångsidiga sevärd-heter. Observatörer av havsutsikten kommer också ofta till fiskehamnen vidTrullö udd. Av de områden som ligger på mellanområdet (5-10 km) utgör vikenvid Gamla hamn det mest betydande. Omkring detta finns rikligt med bosätt-ning, fritidsbostäder samt rekreations- och turismverksamhet. Det finns rikligtmed fritidsbosättning inom verkningsområdet även på Trullö udd. Speciellt dekraftverk som byggs på områdets södra del kommer att ändra havsutsikten frånde ovannämnda objekten och ändrar det traditionella sjöfartslandskapet till ettvindkraftslandskap. Ändringen är inte så betydande som den vore i en skärgårdi naturtillstånd men områdets användare kommer troligen att uppleva ändring-en som negativ. Störningarna kan minskas genom att man bygger på områdetsnorra del eller genom att man i övrigt tar i beaktande de vyer som öppnar sig frånde känsligaste objekten.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. Områdets norradel lämpar sig väl medan den södra delen lämpar sig med reservationer för byggan-de.

Näringsgrenar

Turism- och servicenäringsgrenar som bygger på havsutsikt och havet idkas iganska stor grad på kraftverkens inverkningsområde. På viken vid Gamla hamnfinns övernattnings- och restaurangtjänster, campingområde och ungdomscen-ter. Tankar ö är ett viktigt objekt för turism. Byggandet på områdets södra delkommer mest att påverka havsutsikten som är viktigt för de ovannämnda verk-

Bild 30. Strukturer som hörtill sjöfarten samt fartygenökar på den landskapligatoleransen för kusten utan-för Karleby. Bild från Trullöfiskehamn mot Tankar.


samheterna. Ändringarna kommer troligen inte att medföra negativa inverk-ningar eftersom området har en tämligen bra landskaplig tolerans. Karleby stadhar framhävt projektets betydelse vid skapandet av en positiv image och som enny turistattraktion. Av områden som utretts har Karleby de bästa förutsättning-arna att utnyttja vindkraftsparken som ett turistobjekt. Åtminstone i början avprojektet kommer kraftverken troligen att öka på områdets attraktionskraft,ifall andra motsvarande objekt inte förekommer i närheten. De yttre delarna avområdet kommer att synas även till Ohtakari och Vattajanniemi i Lochteå. Kraft-verken kommer troligen inte att medföra betydande inverkningar på dessaområden, p.g.a. det över 20 km långa avståndet och den smala synsektorn på ca20 grader.

Kraftverksområdet är också ett viktigt område för fiskeri och fiskebestånd.Speciellt områdets södra del som innefattar ett stort lågt område är ett viktigtområde för nät- och dragfiske. Kraftverken hindrar inte fiskeriet på områdetmen försämrar fiskerimöjligheterna framförallt under byggnadstiden.

Lämplighet: lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande. Områdets norradel lämpar sig väl medan den södra delen lämpar sig med reservationer för byggan-de.


Området avgränsas till Karleby djupfarled, men kraftverken är tillföljd av om-rådets omfattning möjliga att placera så att fartygstrafiken inte förorsakas fara.Båttrafiken på området är med undantag för fiskebåtar ganska liten. Kraftver-ken ökar risken för olycksfall för fiskebåtarna speciellt på områdets södra del.

Kraftverken inverkar också på myndigheternas helikoptertrafik. Strukture-rna försvårar helikoptrarnas landning på Karleby sjöbevakningsstation i dåligaväderförhållanden men p.g.a. distansen (över 5 km) torde inverkningarna intevara så betydande.

Områdets norra del ligger på faroområdet för Vattaja övningsområde ochförsvårar i synnerhet målflygverksamheten på låg höjd. Kraftverken kan möj-ligtvis inverka betydande på verksamheten vid Vattaja skjutområde och försäm-ra dess utvecklingsmöjligheter. (Flygvapnet skriftligen).

Lämplighet: området lämpar sig med reservationer för vindkraftproduktion. Områ-dets norra del lämpar sig dåligt medan den södra delen lämpar sig relativt bra förvindkraftsbyggande.


Inverkningar på landskapet, fiskeriet,naturvärdena som ligger till grund förNatura-områdena, fågelfaunan och fis-keriet.

Observationer

Områdets norra del lämpar sig dåligt förvindkraftproduktion p.g.a. placeringenpå faroområdet för Vattaja övningsområ-de medan den södra delen lämpar sig då-ligt med anledning av de naturvärdensom ligger till grund för Natura-områdetsamt landskapsvärden.



Teknisk-ekonomisk granskning Relativt brara

Analys av inverkningar DåligtNej


K. Karleby, Yxpila industriområde



Landskap

Objektet är beläget på det omfattande industriområdet vid Yxpila, på bebyggdainvallningar eller i havet i deras närhet. På en del av området är det möjligt attförverkliga kraftverken först i samband med planerade utvidgningar av indu-stri- och hamnfunktionerna. Området gränsar till Karleby-Kelviå värdefulla land-skapsområde, men områdets landskapliga tolerans är mycket bra med anled-ning av de existerande industri- och hamnbyggnaderna, de nuvarande två vind-kraftverken samt den öppna landskapsbilden.


Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. På områdets nordöstra del medett avstånd på ca 2 km ligger Natura-området Rummelö-Harrbåda som är bl.a.ett betydande rastområde för sjöfåglar. Mellan kraftverken och Natura-områdetfinns industri- och hamnfunktioner och kraftverken har sannolikt ingen inver-kan på de häckande arterna och naturtyperna. Kraftverken ökar i någon månkollisionsrisken för de flyttande svanarna. Mängden vattenfåglar som flyttarfrån områdets närhet är klart mindre än de ute till havs.


Boendetrivseln och rekreationsanvändning

I närheten av området (under 5 km) finns fritidsbostäder på Öja udd mittemotYxpila vik. Även Munsö udd som har reserverats för rekreationsändamål i land-skapsplanen ligger i Öja. Kraftverken är till största delen belägna i närheten avindustri- och hamnbyggnaderna vilket gör att de landskapliga inverkningarnaförblir små. Kraftverken utvidgar till en del det bebyggda områdets omfång mothavet vilket resulterar i landskapliga förändringar för en del av fritidshusen vidändan av Yxpilaviken och Kaustarviken. De närmaste fritidsbostäderna i vikenligger ca två kilometer från området. Det är också möjligt att en blinkningseffekttillföljd av rotorerna i vissa belysningsförhållanden utsträcker sig till de närmas-te fritidshusen.


Bild 31. Utkanterna av la-gerområdena för hamnenoch industrin lämpar sigbra för vindkraftproduktionmed tanke på natur- ochlandskapsinverkningarna.


Näringsgrenar

På området finns inga sådana näringsgrenar som märkbart skulle påverkas avvindkraftverken. Fritidsfiske med nät kan temporärt förhindras under bygg-nadstiden av vindkraftanläggningar ut till havs.



Området avgränsar till Karleby djupfarled och ligger på ett område för hamn-och lagerfunktioner. Dessa verksamhetsformer är områdets huvudsakliga an-vändningsformer och vindkraftsetableringen borde anpassas till dessa. Vid pla-ceringen av vindkraftverken borde men ta i beaktande möjliga utvidgningsbe-hov för industrin samt försvarsmaktens synpunkter gällande användningsmöj-ligheterna av den s.k. bombön. Ett betydande tillbygge är möjligt först när denplanerade utvidgningen av industriområdet vid Kemira och djuphamnen ge-nomförs.


L. Larsmo, Fränsviken


Landskap

Området finns på Larsmo fastland på ett klippområde som stiger ca 15-20 meterfrån havet. På områdets norra del finns Larsmo skärgård som till karaktären ärlandskapligt känsligt. Kraftverken ändrar på det tämligen naturliga och småska-liga skärgårdsområdets mellersta del i mera bebyggd riktning. Det landskapligainverkningsområdet mot söder förblir litet p.g.a. att det på området inte finnshöga utsiktsplatser och p.g.a. det skogsbevuxna landskapstillståndet. Kraftver-ken ändrar också på närlandskapet för det landskapligt betydande klippområ-det.


Naturmiljön

Kraftverken är placerade på ett klippområde som karaktäriseras av martallar,vilket enligt skogslagen utgör en livsmiljö som är särskilt viktig för skogarnasmångfald. Byggandet är troligen möjligt på så sätt att man tar i beaktande att deutrotningshotade arternas livsmiljö inte riskeras, men byggandet splittrar klipp-områdets enhetlighet och försämrar kvaliteten på livsmiljön. Det sannolikt intenågra skadliga inverkningar på den närbelägna glon som enligt vattenlagen ärskyddad.



Inverkningar på fritidsbosättningen.

Observationer

Byggandet av flera kraftverk är möjligtförst när utvidgningsplanerna för ham-nen och industriverksamheterna har ge-nomförts.



Analys av inverkningar Relativt bra Ja



Kraftverkens inverkan på boendetrivseln torde förbli små. På närområdet (un-der 5 km) finns det tät fritidsbosättning, men områdets placering bakom i skogs-dungen bakom strandlinjen minskar märkbart på effekterna. Sådana fritidsbo-städer vars utsikt i huvudsak skulle öppna sig mot kraftverken finns det troligenlite av. Blinkningseffekten samt bullerstörningar torde förekomma i viss mängd.De närmaste villorna samt Fränsvikens båthamn finns på ca 200 meters avstånd.Inverkningarna kan man förebygga genom att lämna tillräckligt med avstånd tillkraftverken.



Näringsgrenar

Kraftverken har troligen ingen skadlig effekt på näringsgrenarna. På verkning-sområdet finns inte turism eller motsvarande verksamhet.



Kraftverken har ingen skadlig inverkan på trafiken och försvarsmaktens verk-samhet.


16. Jakobstad, Storgrund



Läge:

Utanför Jakobstad ca 3 km från Mässkär västerut.

Bottenförhållanden:

Djupet i huvudsak 10-15 m. Bottentopografin förhållandevis homogen. Bottneni huvudsak sand, delvis stenig.


Området är relativt skyddat, förutom från den västra sidan, som är utmanande.

Potentiell produktion:


Kapacitet:

På området kunde man troligen bygga ca 150 MW vindkraft, beroende på detkortaste tillåtna avståndet till stranden.

Avstånd till stranden:

Avstånd från närmaste vindkraftanläggning till stranden 4-5 km.


Avstånd till Jakobstad 110 kV elstation dryga 10 km och till Nykarleby elstationknappa 20 km.


I Jakobstad finns en stark industri- och hamninfrastruktur som möjliggör en


Inverkningar på skärgårdslandskapet.

Observationer

I stället för att splittra vindkraftproduk-tionen vore det bättre att koncentrera dentill större vindkraftsparker.





flyttning av tunga komponenter och serviceutrustning. Serviceavståndet är ca 10km.

Allmänt intryck:

Lönsamhetsindex 120-125. Inte speciellt intressant objekt.


Landskap

Området finns på det öppna havet utanför Jakobstad. Öster- och nordost omområdet ligger Larsmo skärgård som är att betrakta som landskapligt känsligtoch söder ut finns Ådö udd som är mer tolerant och till landskapsbilden meröppen. Öarna i närområdet återspeglar sjöfartens och fiskeriets traditionellakulturspår, bl.a. Mässkär fyr, fyren vid Kallan och fiskebyn på Öuran. De storakraftverken på 1-5 km avstånd ändrar den historiska landskapsbilden märkbarti modernare riktning. Inverkningarna lindras av de nya randmärkena på farle-den samt helikopterlandningsplattformen. Kraftverken ändrar även på skärgår-den längre norrut, som befinner sig tämligen i naturtillstånd, i mera tekniskriktning.


Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. Området gränsar till Natura-och FINIBA-områdena i Larsmo skärgård. I närheten av området (under 2 km)finns två fågelskär, som man borde ta i beaktande när man bygger så att någraolägenheter inte uppstår. Genom området flyttar vattenfåglar, men flyttningenär inte så koncentrerad som i norr eftersom flyttningen skingras av inverkning-arna av skärgårdarna i Kvarken och Larsmo. Kollisionsrisken med vindkraftan-läggningarna är enligt utredningen tämligen liten, men sammanstötningar kantrots allt uppstå speciellt i dåliga väderförhållanden. Kollisionsrisken är möjligatt reducera genom att bygga kraftverken i linje med kustlinjen.



Jakobstad-Larsmo skärgård är ett betydande rekreationsobjekt. I närheten avkraftverksområdet (under 5 km) finns ett antal populära objekt för båtfarare. Avdessa är Mässkär ö den mest betydande tack vare sin fina båthamn, fritidsbostä-derna, servicen och de mångsidiga sevärdheterna. En annan känd rekreations-plats är Öuran med sin fiskeby, naturstig och de mångsidiga sevärdheterna. Påmellanområdet (5-10 km) ligger dessutom de nordliga delarna av Nykarlebyskärgård, där Soklothällan ligger närmast vindkraftområdet. Denna är medanledning av sina kultursevärdheter och landskapet är ett populärt rekreations-objekt. Det attraktivaste objekt på fastlandet är Ådö udd med anledning avfiskehamnen och klipporna på norra spetsen. På det visuella inverkningsområ-det (under 10 km) finns mycket fritidsbosättning förutom vid ovannämndafiskebaser även i Jakobstads södra del och i Larsmo skärgård. Kraftverkenändrar på havsutsikten till vindkraftslikt på många håll både från stränderna förrekreationsändamål och från stränderna för fritidsbostäder. Betydelsen av änd-ringarna kan lindras genom val av formation och placering av kraftverken.


Näringsgrenar

Turism- och servicenäringsgrenar som bygger på havsutsikt och havet idkas påkraftverkens verkningsområde ganska mycket. De viktigaste turismformerna ärskärgårdskryssningar med traditionella fartyg samt inkvarterings- och café-


verksamhet i Mässkär. Byggandet ändrar på traditionella och naturliga havsut-sikter vilket kan inverka negativt på attraktiviteten för objekten.

Kraftverksområdet är också ett viktigt nät- och ryssjefiskeområde samt ettviktigt fortplantningsområde för fiskar.



Området delas av farleden till Jakobstad och kraftverken placeras utanför Jakob-stadsfyr och fyren Kallan. Fyrarna och farledernas andra säkerhetsanläggningarsätter gränser för placeringen av kraftverken, vilket gör den tilltänkta bygg-nadsytan mindre. Båttrafiken på området, med undantag för fiskerifartygen, ärganska liten då största delen av båttrafiken placeras närmare kusten. Fiskeribå-tarnas haveririsk i dåliga väderförhållanden ökar en aning p.g.a. av kraftverken.

Bild 32. Havsarv utanförJakobstad; illustrationsbildöver vindkraftverken i när-heten av Öurans fiskarbyoch fyren Kallan.

Bild 33. Stranden vid re-kreations- och turistönMässkär.



Inverkningar på landskapet och kul-turarvet, fiskeriet och turismen.

Observationer

P.g.a. den lilla skalan på området är detteknisk-ekonomiskt sett inte ett särskiltförmånligt objekt. Tillföljd av den närbe-lägna varierande och mångsidiga skär-gården skulle de skadliga inverkningar-na sannolikt vara betydande.



Teknisk-ekonomisk granskning Relativt väl


Försvarsmakten eller gränsbevakningen har verksamhet som skulle störas avvindkraftverken.

Lämlighet: lämpar sig relativt bra för vindkraftsbyggande.


M. Nykarleby, Kanäs



Landskap

Området utgörs av ett klippområde som stiger ca 15-20 meter från havet på östrastranden vid Oravais bukt. Kraftverkens närområde är landskapsmässigt rela-tivt tolerant, ett vattenområde med ett fåtal öar och skogsmark. Den del avmellanområdet (5-10 km) som är beläget ute på havet är nästan i sin helhetlandskapligt känslig skärgård som karaktäriseras av öar med klippstränder.Områdets landskapliga betydelse framhävs av de höga klippbildningarna. I dettidigare Vasa län har det gjorts inventeringar av värdefulla klippområden på fyrahavsstrandsområden varav tre finns i Oravais skärgård (Finlands miljöcentral1996). Kraftverken ändrar skärgårdsområdet som till sin landskapsbild är i na-turtillstånd och splittrad i mera byggd riktning. Det landskapliga inverk-ningsområdet mot öster förblir litet p.g.a. att det på området inte finns högapunkter i terrängen och p.g.a. det skogsbevuxna landskapstillståndet. Kraftver-ken ändrar också på närmiljön för det landskapligt betydande klippområdet.


Naturmiljön

Kraftverken är placerade på ett klippområde som karaktäriseras av martallar,vilket enligt skogslagen utgör en livsmiljö som är särskilt viktig för skogarnasmångfald. Byggandet är troligen möjligt utan att de utrotningshotade arternaslivsmiljö inte riskeras, men byggandet splittrar klippområdets enhetlighet ochförsämrar kvaliteten på livsmiljön.



Vindkraftverkens inverkningar på boendetrivseln torde förbli små. På närom-rådet (under 5 km) finns det rikligt med semesterbostäder och också permanentbosättning. Områdets läge på fastlandet bakom strandzonen minskar märkbartpå inverkningarna. Det finns troligen ganska lite sådana fritidsbostäder varshuvudutsikt är riktad mot kraftverken. Blinkningseffekten samt bullerstörning-ar torde förekomma i någon mån. De närmaste villorna samt den lilla oljehamneni Kanäs finns på ca 200 meters avstånd från kraftverken.


Näringsgrenar

Kraftverken har sannolikt ingen skadlig inverkan på näringsgrenarna. På in-verkningsområdet finns ingen turism eller motsvarande verksamhet.



Kraftverken har ingen skadlig inverkan på trafiken och försvarsmaktens verk-samhet.




Området lämpar sig relativt dåligt för vindkraftsbyggande.

17. Korsholm, Maxmo, Mickelsörarna

Kraftverk (3-5 MW/kraftverk)


Läge

Området är beläget norr om Mickelsörarna på Korsholm, Maxmo och Nykarlebykommuners områden.


Inverkningar på skärgårdslandskapetoch fritidsbosättningen.

Observationer

Istället för att splittra vore det bättre attkoncentrera vindkraftsproduktionen tillstörre vindkraftsparker.




Grundförhållanden:

Djup i huvudsak 10-15 m, men också förhållandevis mycket under 10 m och över15 m djupa områden. Grundtopografin mycket icke-homogen. Botten består avblockjord, där det troligen finns mycket stora flyttblock och möjligen klippblott-ningar.


Branta variationer i djupet förorsakar såväl isvallsbildningar som stora lokalavågbelastningar vid nordliga och västliga vindar.


Den uppskattande toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan använd-barhets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 2800 h/a. Mickelsörarnaskuggar från söder och sydväst.

Kapacitet

På området kan p.g.a. sin fragmenterade karaktär byggas högst ca 500 MWvindkraft, trots att arealen skulle tillåta mycket mera.

Avstånd till strande

Avstånd från fastlandet till närmaste vindkraftanläggning ca 8 km och till när-maste bosatta öarna 3-4 km. På Mickelsörarna finns det ingen bosättning.


Avstånd till närmaste 110 kV elstation (Oravais, Maxmo) över 25 km. Dragningav kabeln försvåras speciellt av svåra grundförhållanden och kraftiga variatio-ner i djupet.


Området ligger långt från hamnar vilket försvagar märkbart på objektets lön-samhet. Användbarheten förblir låg och servicekostnaderna blir lätt höga.

Allmänt intryck:

Avlägset objekt. Lönsamhetsindex över 150, enligt vår bedömning är objektetdet olönsammaste av alla.


Landskap

Området finns på det öppna havet utanför Nykarleby och Korsholm skärgård.Sydost och syd om området finns landskapsmässigt känsliga skärgårdsområ-den, Mickelsörarna samt de norra delarna av Oravais skärgård. Kraftverkenändrar utbrett på dessa skärgårdars naturliga landskapsbild. Betydande kultur-historiska objekt finns det lite av på närområdet. Det mest betydande är denenskilda ön Ritgrundet sydväst om området, där bl.a. finns en gammal lotssta-tion och fyr. Kraftverken placeras minst på ett avstånd på 3 km från ön, menp.g.a. att kraftverksformationen är placerad i utsiktsriktningen torde inverk-ningarna förbli tämligen små. Norr om Mickelsörarna finns ett fartygsvrak somman borde ta i beaktande när man planerar placeringen av kraftverken ochhavskabeln.


Naturmiljön

Inverkningarna på naturmiljön torde förbli små. Området gränsar till sina södradelar till Natura-området Kvarkens skärgård och till det internationellt bety-dande fågelområdet (IBA). Byggande i närheten av Natura-området förutsätter


att man uppgör en Natura-bedömning enligt naturvårdslagen. Områdets om-fång torde möjliggöra ett tillräckligt avstånd till Natura-området. Fågelskär inärheten av området finns det några av men skadorna är möjliga att förebyggagenom att lämna tillräckliga skyddszoner. Genom området flyttar vattenfåglar,men eftersom skärgården splittrar flyttrutten är flyttningen inte så koncentre-rad som på Bottenhavet eller i Bottenvikens mellersta öppna strandpartier.



Båda skärgårdarna är betydande rekreationsobjekt. I närheten av vindkraftom-rådet (under 5 km) finns ett flertal populära objekt för båtlivet. Kummelskär somfinns på Mickelsörarnas norra del är den mest betydande p.g.a. sin goda hamnoch serviceutbudet. Ett populärt besöksobjekt för båtfarare är också Ritgrundetsom ligger mellan Björkö och Mickelsörarna samt Storljusens naturhamn i norradelen av Oravais skärgård. Antalet fritidsbostäder på kraftverkens visuella in-verkningsområde är ganska litet. De flesta fritidsbostäderna finns på uddenKantlax i Nykarleby, ca 6 km från området, men inverkningarna i den riktningenlindras av att öarna i närheten fungerar som skydd för insyn och av att kraftver-ken är placerade i synriktning. Kraftverken ändrar lokalt den naturenliga havs-utsikten till en vindkraftsutsikt både på stränder för rekreation och för fritids-bostäder. Förändringens betydelse kan lindras genom modellen och placeringenav kraftverksformationen.


Näringsgrenar

Det finns begränsat med turism- och servicenäringsgrenar som bygger på havs-utsikten på inverkningsområdet. På Kummelskär på Mickelsörarna bedrivs in-kvarterings- och restaurangverksamhet i den gamla sjöbevakningsstationen. Tillskärgården ordnas också enligt charterkryssningar med småbåtar.

På kraftverksområdet idkas nätfiske, men med anledning av de långa av-stånden till fiskehamnarna har området ingen speciell betydelse för fiskerinä-ringen.


Bild 34. På Boskäret iMickelsörarna framträderdet marina arvet i form avstenhögar som forna sjöfa-rare staplat samt som bo-sättningslämningar.



På området finns inte farleder. Genom området trafikerar närmast de båtfarareoch fiskare som söker sig till Mickelsörarnas skyddshamn. Försvarsmakten ellergränsbevakningen har ingen störande verksamhet på vindkraftsområdet.


N. Korsholm, Replot


Landskap

Området är beläget på de västra delarna av största ön Replot, norr om SödraVallgrund. Området karaktäriseras av mycket blockrika moränkullar samt av ettantal träsk och små insjöar mellan formationerna samt av myrsänkor. Eftersomområdets inre landskap är fragmenterat och växlande är området ganska käns-ligt för förändringar. De mest betydande landskapliga inverkningarna gränsarsig till kraftverkens omedelbara närhet. Inverkningarna på områdets inre delarlindras av nuvarande ändringar i naturtillståndet, framförallt flertalet vägar tillfritidshus. Byggnadsområdets närregion (avstånd under 5 km) utgörs av ettlandskapligt relativt tolerant kustområde med ett fåtal öar. Landskapligt känsligspilttrad skärgård finns söder om området och på mellanområdet (5-10 km) ävenpå nordöstra sidan. Inverkningarna på dessa skärgårdsområden lindras av attöarna fungerar som skydd för insyn och av att vindkraftverken är placerade iriktningen bort från skärgården. Avståndet till det värdefulla landskapsområ-det på Björköby är över 10 km och största delen av området är i ett visuelltskuggområde. Kraftverken torde synas till den norra delen av Revöfjärdens inrevik som finns på landskapsområdet. Inverkningarna torde förbli lindriga p.g.a.avståndet och för att vindkraftverken utgör en liten del av landskapsbilden.


Naturmiljön

Betydelsen av inverkningarna på naturmiljön är beroende närmast av kvalitetenav de naturtyper och de arter som förekommer på områdena för kraftverken,behövliga servicevägar och kraftlinjen. På området finns ett antal mindre träskoch våtmarker som åtminstone till en del är skyddade naturtyper enligt vatten-lagen, skogslagen och naturvårdslagen. Dessa är åtminstone inte potentiellabyggnadsställen för kraftverken. Genom noggrann inventering och planering ärdet sannolikt att kraftverken kan placeras så att inga betydande skadliga inverk-ningar förekommer. Vid noggrannare planering måste man ta i beaktande bl.a.kvaliteten för havsörnens livsmiljö, våtmarkerna samt naturvärdena för Natura-området i norr. Kraftverken kan även ha en inverkan på flyttfåglarna. Genom


Inverkningar på skärgårdslandskapetoch kulturarvet.

Observationer

Lämpar sig dåligt för vindkraftsetable-ring p.g.a. det avlägsna läget, de svårabyggnadsförhållandena och närheten avMickelsörarna.






Kvarken flyttar rikligt med rovfåglar, sjöfåglar och tranor i riktning Bottenvikenoch Sverige. Till följd av skärgårdens omfång framskrider flyttningen som enbred front jämfört med öppna kustområden.



Inverkningarna på boendetrivseln torde förbli små. Fritidsbosättningen är täteller medeltät speciellt på Replot huvudö, men kraftverken inverkar sannoliktinte på boendetrivseln. Kraftverken placeras bakom området för fritidsbosätt-ning, bakom den skyddande skogen och utanför bullerområdet. Inverkningarnapå trivseln kan i synnerhet beröra de närliggande skärgårdsområdena söder ochnordväst om kraftverksområdet, vars öppna vyer kan bli oroligare från enskildafritidsbostäder.

Lämplighet: lämpar sig relativt bra för vindkraftsbyggande

Näringsgrenar

Det finns inte turism och servicegrenar som bygger på havs- och vårdbiotoperpå inverkningsområdet.




Inverkningarna på trafiken förblir små. Transport- och resningsutrustningenkan förutsätta att vägarna förbättras. Vallgrund sjöbevakningsstation som liggerpå 6 km avstånd från området fungerar som landningsställe för myndigheternashelikoptrar (främst gränsbevakningens). Inverkningarna på helikoptertrafikentorde förbli tämligen ringa med anledningen av att kraftverken inte ligger påden huvudsakliga inflygningsriktningen.


18. Replot, Utgrynnan



Läge

Området är beläget nordväst om Replot i Korsholm kommun, över 10 km frånValsörarna i sydvästlig riktning.

Grundförhållanden

Djupet i huvudsak 10-15 m, men också relativt mycket under 10 m djupa områ-den. Bottentopografin mycket icke-homogen, men inte så besvärlig som påMickelsörarna. Botten består av blockjord där det sannolikt finns flyttblock.


På nästan alla håll finns det splittrad skärgård (Norrskär m.fl.) som begränsarvåg- och isbelastningar. Branta djuphetsvariationer kan lokalt förorsaka teknis-ka problem.



Kapacitet

På området kan byggas ca 250 MW vindkraft. Tekniskt skulle det finnas merapotential men skyddsområdena begränsar utvidgningsmöjligheterna.


Avståndet från fastlandet till närmaste vindkraftanläggning är över 30 km ochtill Replots nordvästra delar 8 km.


Avstånd till närmaste 110 kV elstation (Vasklot) t.o.m. ungefär 40 km. Dragning-en av kabeln försvåras av mycket svåra grundförhållanden och djupet som va-


Inverkningar på skärgårdslandskapet,fritidsbosättningen och fågelfaunan.

Observationer






rierar kraftigt. Förverkligandet av objektet kommer sannolikt i fråga enbart ifallen 110 kV elstation etableras i Replot.


Området är långt från hamnar vilket märkbart försämrar på objektets lönsam-het. Användbarheten förblir lätt låg medan servicekostnaderna blir höga. Denservicehamn som ligger närmast är Klobbskat på Replot (över 10 km avstånd),men lastningen av stora komponenter och arbetsmaskiner måste ske i Vasa.

Allmänt intryck

Svåra byggförhållanden. Avlägset objekt. Lönsamhetsindex över 135. Lämplig-heten förbättras ifall den planerade 110 kV kraftlinjen till Replot genomförs.


Landskap

Ett stort objekt som finns på öppna havet nordväst om Replot, norra och österom Utgrynnan. På kraftverkens visuella inverkningsområde finns ett flertalseparata ögrupper. På närzonen ligger Björkögrundets ögrupp i öster samt skä-ren vid Utgrynnan i väster. På mellanzonen (avstånd under 10 km) finns delarav Replot huvudö samt Valsörarnas ögrupp i nordost. Till Björköbys värdefullalandskapsområde och Norrskär ögrupp är avståndet ca 10 km. De ovannämndaögrupperna bildar tillsammans med andra objekt i Kvarken en mycket värdefullnatur- och kulturlandskapshelhet, vilken har föreslagits bli ett världsarvsobjekt.Kraftverken ändrar med varierande på havsutsikten som öppnad sig från denovannämnda skärgården. Inverkningarna är mest betydande på Björkögrun-dets skyddsområde där skärgården är speciellt småskalig och dit kraftverksfor-mationen en 70 graders sektor av utsikten på 5-15 km avstånd. För andra objektförblir inverkningarna lindrigare p.g.a. distansen och för att kraftverken täckeren mindre del av havsutsikten.


Naturmiljön

Runt området finns ett antal skyddsområden; i norr Medelkallans sälskyddsom-råde, i väster och öster Utgrynnan och Valsörarna som hör till Natura-områdetKvarkens skärgård. Hela kraftverksområdet hör dessutom till Kvarkens inter-nationellt värdefulla fågelområde (IBA-område). Inverkningarna på Utgryn-nans värdefulla fågelskär kan förebyggas genom att man lämnar en tillräckligskyddszon och genom att tidsbestämma byggandet så att det inte sker underfåglarnas häckningstider. Sälarna påverkas eventuellt genom att det under bygg-nadstiden inte finns tillräckligt med fiskar samt av att de störs av båt- ochfartygstrafiken. Vad gäller flyttfåglarna torde kraftverksområdet placeras på enrelativt bra plats. Genom Kvarken flyttar rikligt med rovfåglar, sjöfåglar ochtranor i riktning Bottenviken och Sverige. Till följd av skärgårdens omfångframskrider flyttningen som en bred front jämfört med öppna kustområden. Delåga ställena är också viktiga rastplatser för flyttande sjöfåglar. Risken för kol-lisioner med vindkraftverken är ganska liten, men sammanstötningar är trotsallt möjliga i dåliga väderförhållanden. Områdets omfång och kraftverkens antalökar på riskerna, men dessa kan minskas genom att lämna öppningar för flytt-fåglarna i kraftverksformationerna och genom att koncentrera byggandet tillområdets södra del.




Områdets betydelse som rekreationsområde är med anledning av de öppnahavsförhållandena relativt liten. Rörligheten på Valsörarnas ögrupp har dessut-om begränsats med anledning av naturskyddet. Fritidsbosättning på kraftverk-ens inverkningsområde finns på de nordvästliga delarna av Replot och Björköby.Det relativt långa avståndet från Björköby till kraftverken (12-20 km) samt kraft-verkformationens smalhet sett från Replot minskar på de landskapliga föränd-ringarna, men den havsvy som öppnar sig från villorna blir ställvis oroligare.


Bild 35. Landskapet påhavsstranden påminner omLappland. Udden Klobbskatär p.g.a. sitt karga landskap,fiskehamn och service ettpopulärt besöksobjekt.


Näringsgrenar

Turism- och servicenäringsgrenar idkas i Klobbskat, som är beläget på den nord-västra udden av Replot, och där finns båthamn, café samt inkvarteringsutrym-men. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 6 km. Från Klobbskat sett så placerarsig kraftverken på den öppna, ganska toleranta havsutsikten som en ca 45 gra-ders sektor, i form av led som är parallella med synriktningen. P.g.a. dessaorsaker har kraftverken inga betydande negativa inverkningar på naturmiljönsdragningskraft.

De stora grunda områdena har en betydelse också för fiskeriet. Speciellt denärmaste områdena runt Replot är relativt viktiga nät- och ryssjefiskeområden,medan trålfiskeriet koncentreras utanför området. Kraftverken försvårar fiske-riet under byggnadstiden genom att fiskarna drivs bort och på grund av hinder-verkan.



Inverkningarna på båttrafiken torde förbli små. På området finns inte båt- ellerfartygsfarleder och båttrafiken utanför farlederna är med undantag för fiskeri-båtarna liten. Kraftverken försämrar synligheten för fyren vid Utgrynnan spe-ciellt för båtar som trafikerar från norr till söder. Nuförtiden är fyrarnas bety-delse för navigeringen för fartygstrafiken ringa och inverkningarna förblir små.






O. Malax, Bergö


Landskap

Området består av Granö udd som hör till Bergö samt av Yttergrund och Ytter-båda som är belägna i närheten. Granö udd karaktäriseras av svagt sluttandemoränformationer samt av myrsvackor mellan dessa. På objektets när- ochmellanområde finns i väster och norr landskapligt känslig splittrad skärgård inaturtillstånd. Kraftverkens landskapliga inverkningar lindras av den befintligavindkraftsparken på Bredskär (avstånd under 2 km), men de betydligt högrekraftverken kommer att kontrollera skärgårdens vyer.


Naturmiljön

Betydelsen av inverkningarna på naturmiljön är beroende närmast av kvaliteten


Inverkningar på skärgårdslandskapetoch fågelfaunan.

Observationer

Området är inte teknisk-ekonomiskt settgenomförbart ifall 110 kV nätet inte utvid-gas till Replot. Också begränsningarnamed anledning av naturmiljön och land-skapet för placeringen av kraftverken samtantalet minskar på områdets lämplighet.


av de naturtyper och de arter som förekommer på områdena för kraftverken,behövliga servicevägar och kraftlinjen. En del av de små träsken och våtmarke-rna som finns på området är möjligen skyddade naturtyper enligt vattenlageneller naturvårdslagen. Dessa utgör dock inte de potentiella byggnadsobjekten.Genom en noggrann inventering och planering kan man sannolikt placera kraft-verken så att några betydande skadliga inverkningar inte förekommer. Vid dennoggrannare planeringen borde man uppmärksamma bl.a. kvaliteten på havsör-narnas livsmiljö och flyttfåglarna. Genom Kvarken flyttar rikligt med rovfåglar,sjöfåglar och tranor i riktning Bottenviken och Sverige. Till följd av skärgårdensomfång framskrider flyttningen som en bred front jämfört med öppna kustom-råden.




Inverkningarna på boendetrivseln torde förbli små. Fritidsbosättningen är täteller medeltät speciellt på de närbelägna öarna, men på boendetrivseln inverkarkraftverken troligen inte märkbart då kvarnarna placerar sig bakom fritidsbo-sättningsområdet, bakom den skyddande skogen. Inverkningar på trivseln tor-de förekomma främst på närbelägna öar väst- och nordväst om kraftverken varsvyer kan bli oroligare. På öarna Yttergrundet och Bodan kan en del av villornabefinna sig på kraftverkens bullerområde. Skadliga inverkningar är möjliga attminska genom att koncentrera byggandet till Granö udd.


Näringsgrenar

Det finns många på Bergö som idkar turism- och servicenäringsgrenar somanknyter till havet och vårdbiotoper. De nya kraftverken kan stärka områdetskaraktär och dragningskraft som vindkraftspark. Å andra sidan kan kraftverkenförsämra den attraktivitet som bygger på naturfriden.



Inverkningarna på trafiken förblir små och begränsas till de tillfälliga störning-arna på vägtrafiken som orsakas av den massiva monterings- och transportut-rustningen.



Bild 36. De befintliga vind-kraftverken (bildens högrasida) lindrar de landskapli-ga inverkningarna som denya vindkraftverken påBergö medför.





Observationer



P. Korsnäs, Södra Björkön


Landskap

Objektet finns på västra delen av Södra Björkö. Kraftverken placeras i de yttredelarna av Korsnäs skärgård, som landskapligt är relativt känsliga. Kraftverkenoch en eventuell kraftlinje ändrar skärgårdslandskapet, som är förhållandevisorört, i mera bebyggd riktning på ett vidsträckt område.


Naturmiljön

Området befinner sig delvis på Natura-området Närpes skärgård. Byggande påden västra stranden ändrar sannolikt betydligt på de naturvärden som ligger tillgrund för Natura-området. Byggande på öns mellersta delar är sannolikt möjligtså att inga betydande växtlighetstyper äventyras. Kraftverken skulle inverka påfågelfaunan i form av en märkbar försämring av kvaliteten för havsörnens livs-miljö. Vindkraftsleden som är parallell med kusten kommer troligen inte att habetydande inverkan på flyttfåglarna.



Södra Björkö och den närbelägna skärgården är ur lokalt perspektiv ett viktigtrekreationsområde. Det finns rikligt med fritidsbosättning i närområdet. Öarnafungerar delvis som sikthinder men landskapsbilden ändrar på många ställenskärgårdslandskapet till ett vindkraftslandskap.


Näringsgrenar

De skadliga inverkningarna på näringsgrenarna förblir små. På närområdetidkas inte turism och byggandet på öarna inverkar inte på fiskeriet.


Bild 37. Södra Björkös nor-ra spets där det finns hav-tornsbuskar och vårdbioto-per.



Kraftverken har varken inverkningar på trafiken eller försvarsmaktens verk-samhet.





Observationer

Kapaciteten för området är relativt liten.



19. Kusten utanför Korsnäs



Läge

På Korsnäs och Närpes kommuners områden 10-20 km från fastlandet västerut.Knappa 15 km från Bergö i sydvästlig riktning.

Grundförhållanden

Omfattande under 10 m djupa områden, dessutom rikligt med 10-15 m djupaområden (ca 60 % av helhetsarealen). Topografiskt sett finns det i de södradelarna en mycket homogen sand-/grusbotten, annars stenigt. Ställvis finns detflyttblock.


På områdets västra gräns råder det utmanande förhållanden, inåt fastlandetinga märkbara svårigheter.


Den uppskattade toppanvändningstiden för vindkraftverken (utan användbar-hets-, överförings- och andra förluster) i medeltal 3000 h/a (varierar mellan2700-3300 h/a beroende på del av området).

Kapacitet

På området kan byggas ca 2000 MW vindkraft, om man förutsätter att “skydd-savståndet” till fastlandet p.g.a. landskapliga inverkningar fastställs till ca 8 km.Ifall det insisterade avståndet är mindre eller större blir områdets kapacitet imotsvarande mängd aningen större eller mindre.


Avståndet till fastlandet från närmaste vindkraftanläggning är med denna gräns-dragning 8 km, till sydvästra stranden på Bergö ca 15 km samt 5 km till Harvungövästra strand.


Avstånd till Korsnäs 110 kV elstation dryga 15 km och från områdets södra delca 20 km till Närpes 110 kV elstation. Terrängen som består av blockjord kan


ställvis avsevärt försvåra dragningen av kabeln. Om man på området tänktbygga mera än några hundra megawatt borde man utreda möjligheterna attansluta sig till 400 kV spänning. Linjen för 400 kV borde dras från t.ex. Östermark(Teuva) som ligger på ca 40 km avstånd. En stor byggnadsinvestering vad gällernätet torde inte vara ett problem med beaktande av områdets omfång.


Området är stort varvid det går att utveckla en stark serviceorganisation för atttjäna vindparken. Detta motverkar inverkningarna av de långa avstånden ochförbättrar på det sättet objektets lönsamhet. Den närmaste serviceförbindelse-hamnen på fastlandet är Korsnäs på ca 10 km avstånd, men under vintertid ochvid större reparationsarbeten är det mera sannolikt att man måste använda sigav Kaskö hamn (serviceavstånd ca 40 km från områdets södra gräns) eller Vasahamn (ca 50 km från områdets norra gräns).

Allmänt intryck

Ett mycket intressant objekt p.g.a. sitt omfång, sina byggnadsförhållanden ochvindförhållanden. Man måste grundligt utreda anslutningen till nätet p.g.a. nätetsmottagningskapacitet. Projektet kan påbörjas med rimliga kostnader i liten skalagenom att stöda sig på 100 kV nätet, vilket utgör en betydande investeringsstra-tegisk fördel. Områdets helhetspotential är så omfattande att den investering istamnätet som krävs inte torde utgöra något hinder. Lönsamhetsindex under110, enligt utredningen bland de tre förmånligaste objekten på hela utredning-sområdet.


Landskap

Det omfattande området befinner sig ute på havet på det grunda området utan-för Korsnäs och Närpes på ett avstånd på 5-10 km från skärgården. På närzonen(avstånd under 5 km) finns i norr de södra delarna av Rönnskärs skärgård ochpå mellanzonen (avstånd 5-10 km) finns Bergö och Södra Björkös skärgårdar iväst. Skärgårdarna är till största delen orörda men på flera ställen kan observe-ras landskapstyper som formats av traditionella näringsgrenar i skärgården. Detomfattande byggandet på området ändrar på havsutsikten på ett omfattandeområde till mera vindkraftslikt. Men tack vare områdets omfång kan det lämnastillräckliga skyddszoner mellan kraftverken och öarna så att det inte sker för-ändringar på skärgårdens närlandskap. Havsområdet utanför Rönnskär ärkulturhistoriskt känsligt område p.g.a. ett flertal skeppsvrak. De arkeologiska

Bild 38. På Molpehällornahar man rest en traditionellvippfyr på den plats därBottniska vikens första fyrfanns på 1600-talet.


objekten förutsätter en noggrann inventering och planering av placeringen.


Naturmiljön

Området gränsar i norr till Natura- och IBA-områdena Kvarkens skärgård.Områdets omfång tillåter att inverkningar på fåglarnas häckningsområden ochviktiga naturtyper kan förebyggas genom tillräckliga skyddszoner. Naturmil-jöns mest betydande inverkningar riktas på flyttfåglarna. Områdets södra delarär viktiga för sjöfåglarnas flyttning, därigenom flyttar tiotusentals sjöfåglarårligen. På områdets norra del utvidgar närheten till Kvarkens skärgård flytt-ningsvägarna. De grunda ställena är också viktiga rastplatser för flyttande vat-tenfåglar. På basis av utredningar är kollisionsrisken med kraftverken relativtliten, men sammantörningar är dock möjliga speciellt i dåliga väderförhållan-den. Kollisionsrisken torde kunna minskas genom att man placerar kraftverkeni led med flyttningsströmmen och genom att lämna öppningar för fåglarna.



Alla ovannämnda skärgård är betydande rekreationsområden. Strömmingsbå-da fyr, Molpehällornas naturstation och Gåshällan är alla viktiga öar som fung-erar som resemål även för båtfarare längre ifrån. Fritidsbosättningens täthet iskärgården varierar från gles till tät. Den tätaste bosättningen på verkningsom-rådet finns på fastlandets stränder (avstånd under 10 km), d.v.s. i norra delarnaav Närpes och i närheten av Korsnäs centrum. Kraftverken ändrar på flera ställendet öppna landskapet framförallt utanför Korsnäs där det inte finns skärgårdsom synhinder. Det är möjligt att förebygga skadliga inverkningar är genom attkoncentrera byggandet på områdets västra del och genom att ta i beaktandeområden där öarna bildar synhinder. En koncentrering är möjlig utan att manskär ner på produktionskapaciteten eftersom området är så vidsträckt.


Näringsgrenar

Turism- och servicenäringsgrenar som baserar sig på havet och havsutsiktenidkas bara i Närpes skärgård, där man erbjuder kryssningar till den naturskönaoch kulturhistoriskt värdefulla Gåshällan samt inkvarteringsservice. Kraftver-ken ändrar på den öppna havsutsikten på öns norra del, men inverkan är ganskaliten beroende på de långa avstånden (över 10 km) och för att området utgör enliten del av det landskap som man ser från ön. Därmed kommer kraftverkentroligen inte att medföra inverkningar som minskar på attraktiviteten för servi-cen.

De låga områdena har betydelse för fiskeriet. Speciellt områdets södra delarär viktiga för nätfiskeriet, medan ryssjefiskeriet och trålfiskeriet koncentrerasutanför området.



Den södra delen av området är beläget i närheten av Bottenhavets kustfarledsom är ämnad för båtfarare. Genom området går de två grenar som delar sig frånfarleden mot det öppna havet. Områdets omfång gör det möjligt att lämnatillräckliga skyddszoner i närheten av farlederna. Båttrafiken utanför farledernaär ganska liten på området med undantag för fiskefartyg. På fartygstrafiken harkraftverken ingen inverkan. Försvarsmakten och gränsbevakningen har intenågon verksamhet på området som störs av vindkraftverken.




Bild 39. Rönnskärs grynnanblev många fartygs ödeinnan man byggde Ström-mingsbåda fyr.

Bild 40. Gåshällan är ettpopulärt objekt för båt-farare och nuförtiden ävenett turistobjekt.

–


Inverkan på skärgårdslandskapet, fri-tidsbosättningen, fiskeriet och flyttfåg-larna.

Observationer

Teknisk-ekonomiskt sett är området somutan tvekan ett av de offshore-vindparksal-ternativ som i första hand borde utredas påKvarken området och i hela Finland. Vadgäller inverkningarna så lämpar sig områ-det med reservationer för vindkraftproduk-tion. Vid fortsatt planering är det möjligt attman inom området kunde hitta stora områ-den som lämpar sig bra eller relativt bra somvindkraftsområden.





20. Kusten utanför Kaskö


Läge

På Närpes och Kaskö områden knappa 10 km från fastlandet västerut.

Grundförhållanden:

10-15 m djupa områden ca 80 % av helhetsarealen. Topografiskt icke-homogent,i söder sand-/grusbotten, för övrigt stenigt, möjligen också klippblottningar.Flyttblock förekommer åtminstone inte i märkbar mängd.


På områdets västra gräns finns det utmanande förhållanden; vid västliga vindarär våg- och isbelastningen synnerligen stor.



Kapacitet

P.g.a. den svåra bottentopografin torde man kunna bygga bara ca 100 MW vind-kraft.


Till närmaste bebodda stränder bara 3-4 km.


Avstånd till Kaskös 110 kV elstation dryga 5 km. Botten som består av blockjordoch/eller klippor kan försvåra kabeldragningen märkbart.


Kaskö hamn på ca 10 km avstånd. Stark infrastruktur.

Allmänt intryck

Inte särskilt intressant objekt p.g.a. den ringa storleken och de svåra byggnads-förhållandena. Lönsamhetsindex 135.


Landskap

Området finns på det öppna havet utanför Kaskö. På när- och mellanzonen(avstånd under 10 km) finns Kaskö skärgård som kännetecknas av sina oenhet-liga, stora öar. Skärgården är orörd i synnerhet i de norra delarna medan Sälg-rund fyr och Kaskö hamnoch industriverksamheter inverkar på landskapet i desödra delarna av området. Förutom naturlandskap kan det på öarna ställvisobserveras landskapstyper som har formats av sjöfarten och traditionella skär-gårdsnäringar. Det omfattande byggandet kommer att ändra havsutsikten tillmera vindkraftslikt. Landskapsinverkningarna torde gränsas till skärgårdensvästra del eftersom de stora öarna förhindrar att kraftverken syns till fastlandeteller till den inre skärgården. De storskaliga kraftverken kommer att inverkaavsevärt på det marina arvet genom att den historiska fyrens betydelse somdominerande blickpunkt minskas. På södra delen av området finns ett skepps-vrak vilket bör observeras vid placeringen av kraftverken och kablarna. Delandskapliga inverkningarna är möjliga att förebygga genom att man koncentre-rar byggandet till områdets yttre delar.



Naturmiljön

De mest betydande inverkningarna på naturmiljön torde gälla flyttfåglarna.Området är beläget på en viktig flyttrutt för sjöfåglar, genom vilket det årligenflyttar tiotusentals sjöfåglar. De låga ställena är också viktiga viloplatser förflyttande vattenfåglar. Enligt utredningen är kollisionsrisken med kraftverkenrelativt liten, men sammantörningar är möjliga speciellt i dåliga väderförhållan-den. Inverkningarna lindras av att kraftverksformationen är placerad parallelltmed kusten och av avståndet vilket möjliggör att man kan passera runt kraftver-ken både fastlands- och havssidan. Natura-området Närpes skärgård är somnärmast beläget på ett avstånd på ca 1 km. På området finns inte några submarinanaturtyper och det är möjligt att lämna ett avstånd på över 2 km till känsligafågelskär. Kraftverkens inverkningar på Natura-området förblir troligen ringa.Naturvärdena kan föranleda begränsningar för placeringen av elkablar.

Lämplighets: lämpar sig med reservationer för vindkraftsbyggande.


Kaskö skärgård är ett betydande rekreationsområde. Skärgården är särskiltviktig speciellt som område för fritidsbostäder. Stränderna är tätt eller tämligentätt bebyggda nästan på alla ställen. Sälgrundets är det mest betydande avrekreationsobjekten med anledning av den historiska fyren och landskapet.Kraftverken ändrar havsutsikten till ett vindkraftslandskap på många ställen påskärgårdens västra strand och också på Sälgrund. Det är möjligt att förebyggade skadliga inverkningarna genom att koncentrera byggandet till ett mindreområde.



Näringsgrenar

På området finns inte turism- och servicenäringsgrenar som baserar sig på havs-utsikten och havet. Kraftverken påverkar främst på nätfiskeriet, då ryssjefång-sten koncentreras till områdets norra och södra delar. Kraftverken påverkarfiskeriet under byggnadstiden genom att fiskarna drivs bort och under använd-ningen då de utgör ett hinder.



Kraftverken placeras mellan det öppna havet och Sälgrund fyr så att fyrens utsiktförsämras speciellt för fartyg som rör sig från norr till söder. Nuförtiden harfyrarnas betydelse för navigeringen speciellt för fartygstrafiken en liten roll ochinverkningarna förblir små. Området delas i tu av två infartsfarleder till Kasköoch Närpes hamnar som används av mindre fartyg. Områdets omfång möjliggöratt man lämnar tillräckliga skyddszoner i närheten av farlederna. Båttrafikenutanför farlederna är med undantag för fiskeribåtarna relativt liten. På fartygs-trafiken har kraftverken ingen inverkan. Försvarsmakten och gränsbevakning-en har ingen verksamhet på området som skulle störas av kraftverken.



21. Sideby i Kristinestad



Läge

På Kristinestads område 20 km från Björnön mot sydväst.

Grundförhållanden

I huvudsak 1 -15 m djupa områden (ca 60 % av helhetsarealen). Topografisktdelvis homogent sand-/grusbotten, delvis morän. Flyttblock finns det i alla fallinte märkbart. Kalt berg förekommer möjligtvis på sina ställen.


På områdets västra strand mycket utmanande förhållanden, inåt landet ingamärkbara svårigheter.



–


Inverkningar på skärgårdslandskapet,flyttfåglarna, fritidsbosättningen.

Observationer

Besvärliga byggnadsförhållanden samtde begränsningar som naturmiljön ochlandskapet ställer för kraftverkens place-ring och mängd försämrar områdetslämplighet för vindkraftsetablering.





Kapacitet

På området kan man bygga ca 400 MW vindkraft.


Avståndet från närmaste vindkraftanläggning till bebodda stränder är på om-rådets norra delar 8 km, på de södra delarna endast ca 5 km.


Avstånd till Björnö 110 kV elstation ca 20 km. Botten av block eller t.o.m. bergsamt det varierande djupet kan ställvis försvåra dragningen av kabeln.


Området är förhållandevis stort. Detta balanserar inverkan av de långa service-avstånden. Närmaste servicehamnen är Björnön på ca 20 km avstånd.

Allmänt intryck

Förhållandevis intressant objekt p.g.a. sitt omfång och för sina vindförhållan-den. Lönsamhetsindex ca 125. Troligtvis bland de bästa objekten på Bottenhavs-området.


Landskap

Området finns på det öppna havet utanför Sideby i Kristinestad. På kraftverkensnärområde (avstånd under 5 km) finns relativt öppet kustområde med ett fåtalöar på områdets södra del. På mellanområdet (avstånd 5-10 km) finns Skaftungskärgård som är mera oenhetlig och som finns på områdets norra del. Känslig-heten av den relativt toleranta kusten på södra delen ökas av kulturhistoriskaobjekt av vilka Yttergrunds fyr och fiskehamnen vid Kilen är de mest betydande.De mest betydande inverkningarna riktar sig främst på den södra delen p.g.a.avståndet till kraftverken och de kulturhistoriska värdena. Avståndet från Do-markubbans naturskyddsområde till områdets gräns är ca 3 km. Landskapligainverkningar kan förebyggas genom att man koncentrerar byggandet till områ-dets norra delar.


Naturmiljön

Av inverkningarna på naturmiljön riktar sig de mest betydelsefulla på flyttfåg-larna. Området är beläget på ett viktigt flyttningsområde för sjöfåglarna igenomvilket det årligen flyttar tiotusentals vattenfåglar. Fåglarnas flyttväg är p.g.a.öppenheten smalast vid Sideby och Skaftung. De låga ställena är också viktigarastplatser för flyttande vattenfåglar. Kollisionsrisken med kraftverken relativtliten, men sammantörningar kan dock förekomma speciellt i dåliga väderförhål-landen. Inverkningarna lindras av att kraftverksformationen är placerad paral-lellt med kusten och p.g.a. avståndet vilket möjliggör att man kan passera runtkraftverken både på fastlands- och havssidan. Området tangerar det värdefullafågelområdet vid Kristinestads skärgård och är beläget ca 2 km från Kristine-stads Natura-område. Områdets omfång torde möjliggöra att man kan lämnatillräckliga skyddsavstånd mellan de känsliga objekten och kraftverken. Inverk-ningarna på fågelfaunan kan lindras genom att kraftverken byggs på områdetsyttre delar i en formation parallell med kusten.




Allmänna rekreationsområden på kraftverkens visuella verkningsområde finnsi Yttergrund, på Kilen samt i Skaftung skärgård. Fritidsbosättningen är tät spe-ciellt på fastlandet och ställvis också i Skaftung skärgård. Landskapsbilden vidrekreations- och villastränderna ändras till mera vindparkslikt speciellt på densödra delen vid Sideby strandområde. I norra delen är inverkan mindre som enföljd av de långa avstånden och för att skärgården skyddar insynen. Det ärmöjligt att förebygga skadliga inverkningar genom att koncentrera byggandettill mindre områden i norr.


Näringsgrenar

Turism- och servicenäringsgrenar som baserar sig på havsutsikter och vårdbio-toper finns på inverkningsområdet på Kilen, där det bl.a. finns ett vandrarhemoch en gästbåtshamn. Från Kilen öppnar sig en utsikt mot vindkraftsformation-ens norra del som finns på ett avstånd på 5-7 km och ändrar på objektets histo-riska karaktär i teknisk riktning. Detta kan ha inverkningar på objektets drag-ningskraft. Å andra sidan fungerar kraftverken som en sevärdhet, vars inverkanpå längre sikt definieras av motsvarande objekts placering och antal. På kraft-verksområdet idkas även nät- och ryssjefiske och de låga områdena fungerarsom lekområden för sik och strömming.



Inverkningarna på trafiken förblir lindriga. På området finns inga fartygs- ellersmåbåtsfarleder och den trafik som sker utanför farlederna är liten på områdeteftersom trafiken längs kusten koncentreras till den märkta kustfarleden. För-svarsmakten eller gränsbevakningsstationen har ingen sådan verksamhet påområdet som störs av vindkraften.


Bild 41. Bildmontage övervindkraftsvyn från den kul-turhistoriskt och landskap-ligt värdefulla fiskehamnenvid Kilen.




Inverkningar på skärgårdslandskapet,Sideby vårdbiotoper och på flyttfåglar-na.

Observationer

Inverkningarna kan lindras genom attman koncentrerar byggandet till områdetsnorra delar.





Q. Kristinestad, Sideby fastland


Landskap

Området är beläget på fastlandet norr om Sideby, 1-2 km från stranden. Områdetär till största delen skogsmark med ekonomiskog, vilket består av dikade våt-marker och svagt sluttande moskog. Storträsk på områdets norra del är ensplittrad sjö omgiven av mo och myr. I närheten av området (avstånd under 5km) finns tämligen öppen kust med få öar på områdets södra del och i norrSkaftung skärgård som är mera splittrad. Kusten på södra delen är tämligentolerant men dess känslighet stärks av Kilens kulturhistoriskt betydande fiske-hamn. Även om det i närheten av området finns känsliga objekt torde de land-skapliga inverkningarna bli tämligen lindriga eftersom skogen utgör ett syn-skydd och för att objektet befinner sig bakom huvudsiktriktningen. Mest tordeutsikten ändras mot fastlandet från Skaftungs södra del och från öarna utanförSideby samt sjölandskapet vid Storträsk. Den visuella inverkan av kraftverkensom reser sig över skogshorisonten lindras av den täta fritidsbosättningen somhar ändrat strandens natur till bebyggd miljö. Vid placeringen av vindkraftver-ken bör beaktas så att det landskap som öppnar sig mot Kilens fiskehamn förblirorubbat. Inverkningarna som riktar sig till Storträskets sjölandskap av öde-markskaraktär är möjliga att förhindra genom att centralisera byggandet tillsjöns södra sida.


Naturmiljön

Omfattningen av inverkningarna på naturmiljön definieras framförallt av kva-liteten av de naturtyper och de arter som lämnar under vindkraftsverken, ser-vicevägarna och kraftledningarna. Genom en utförlig inventering och planeringär det möjligt att placera vindkraftverken så att inga betydande skador förekom-mer. I den noggrannare planeringen bör man beakta framförallt inverkningarnapå havsörnens levnadsmiljö och de fåglar som rör sig mellan Storträsket ochhavet. Sideby kust har konstaterats vara en viktig flyttrutt för småfåglar. Inverk-ningarna lindras av att vindkraftformationen är placerad parallellt med kusten.



Det finns allmänna rekreationsområden på det visuella inverkningsområdetbåde i Kilen och i Skaftungs skärgård. Fritidsbosättningen är tät framförallt påfastlandskusten och även ställvis i Skaftung skärgård. På den fritidsbosättningsom finns i närheten av fastlandet medför vindkraften troligtvis inga inverk-ningar på boendetrivseln; kraftverken är belägna i bakgrunden till fritidsbosätt-ningsområdet, bakom skyddande skog, utanför bullerområdet. Inverkningar påtrivseln kan förekomma framförallt på Kilgrundets fritidsbostäder, vars utsiktmot fastlandet blir mer orolig. Inverkningarna kan förebyggas genom att kon-centrera byggandet till södra sidan av Storträsket.


Näringsgrenar

Turism- och servicenäringsgrenar som baserar sig på havslandskap och vårdbio-toper finns på inverkningsområdet på Kilen, där det bl.a. finns ett vandrarhemoch en gästbåtshamn. Kraftverken kan troligtvis placeras så att de inte ändrar påden traditionella landskapsbilden och så att inga inverkningar på turismnäring-en förekommer.




Inverkningarna på trafiken förblir små. Byggandet och underhållet kan tidvismedföra ett behov att stänga skogsvägarna för trafik, men detta torde intemedföra betydande inverkningar med anledning av den ringa trafiken. Trans-port- och monteringsutrustningen kan kräva en förbättring av vägarna. Försvar-smakten eller gränsbevakningsstationen har ingen verksamhet på området somstörs av vindkraftverken.





Observationer

Skadliga inverkningar på naturmiljönoch fritidsbosättningen är möjliga attminska genom att man koncentrerar byg-gandet till områdets södra delar.




Litteratur

ABB Oy och Suunnittelukeskus Oy 2002: Raahen tuulivoimapuisto. Selvitys ympäristövaiku-tuksista. Stencil 30 s.

Arbetsgruppsbetänkande 2003: Miljölagstiftningen tillämpad på vindkraftsetablering. Miljöni Finland nr 584sv. 62 s. Miljöministeriet. Helsingfors.

Husa, J., J. Teeriaho och T. Kontula 2001: Luonnon ja maisemansuojelun kannalta arvokkaatkallioalueet Pohjois-Pohjanmaalla. Alueelliset ympäristöjulkaisut nro 203, Pohjois-Poh-janmaan ympäristökeskus. 180 s., Helsinki.

Keski-Pohjanmaan liitto och Sigma Konsultit Oy 2000: Keski-Pohjanmaan arvokkaat maisema-ja kulttuurialueet. 181 s., Kokkola.

Koistinen, J. 2002: Selvitys tuulipuistojen linnustovaikutuksista (opublicerad litteraturstudie).Helsinki.

KTM 1999: Uusiutuvien energialähteiden edistämisohjelma. (Handlingsplan för förnybaraenergikällor) Kauppa- ja teollisuusministeriön julkaisuja 4/1999. 28 s., Helsinki.

Miljö- og Energiaministeriet 1996: Opstilling af store vindmoller i det åbne land - en undersogelseaf de visuelle forhold. Danmark.

Nöjd, A. 2002: Selvitys merituulivoimalaitosten vedenalaisista ympäristövaikutuksista (opub-licerad). Suomen ympäristökeskus, Helsinki.

Pohjois-Pohjanmaan liitto 1997: Pohjois-Pohjanmaan arvokkaat maisema-alueet. 152 s., Oulu.Pohjolan Voima 2002: Havsvindkraftverk utanför Karleby. Konsekvensbeskrivning. 47 s.SOU 1999:75: Rätt plats för vindkraften. Del 1. Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen. 284

s., Stockholm.SOU 1999:75: Rätt plats för vindkraften. Del 2. Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen. 41 s.,

Stockholm.Suomen ympäristökeskus 1996: Vaasan läänin arvokkaat luonnon- ja maisemansuojelun kan-

nalta arvokkaat kallioalueet. Luonto- ja maankäyttöyksikkö. MonisteUudenmaan liitto ja Elektrowatt-Ekono 2002: Tuulivoiman tuotantoon soveltuvien alueiden

kartoitus: vaikutusten arviointi maakuntakaavoitusta vartenWeckman, E. 2002: Tuulivoima ja maisema. Selvitys tuulivoimarakentamisen vaikutuksista

maisemaan (julkaisematon). Helsinki.Ympäristöministeriö 1992: Maisema-aluetyöryhmän mietintö I, Maisemanhoito. Mietintö 66/

1992. 200 s., Helsinki.Ympäristöministeriö 1993: Maisema-aluetyöryhmän mietintö II, Arvokkaat maisema-alueet.

Mietintö 66/1992. 200 s., Helsinki.


Luftfartsverket

Staben för flygvapnet

Kajanalands TE-central

Kemin lintuharrastajatXenus ry.

Korsnäs kommun

Kristinestad

Lochteå kommun

Sjöfartsdistriktet

Merenkurkun lintutieteelli-nen yhdistys

Havsforskningsinstitutet

Forststyrelsen

Forststyrelsen

Korsholm kommun

Nykarleby stad

Närpes stad

Oulunsalo kommun

Pohjanmaan kalastajan--seurojen liitto

Österbottens TE-central

Pohjois-Pohjanmaan lintu-tieteellinen yhdistys ry.

Huvudstaben, Armé-avdelningen

Brahestad

Vilt- och fiskeri-forsk-ningsinstitutet

Suupohjan lintutieteelli-nen yhdistys

Torneå stad

Staben för bevakningsflyg-divisionen

WWF, havsörnsarbets-gruppen

Österbottens fiskarför-bund r.f.

Svaret gavs av

Biträdande avdelningschef Matts-Anders Nyberg

Stabschef Pekka Tuunanen och avdelningschefJarmo Lindberg

Fiskeriinspektör Unto Komulainen

Ansvarig för observationer Pentti Rauhala

Kommunstyrelsen

Tekniska chefen Sven Söderlund

Mätningsingenjör Tapio Junttila

Asunmaa

Ordförande Ismo Nuuja

Avdelningschef Markku Viitasalo

Parkchef Pauli Määttä

Parkchef Kari Hallantie

Pertti Malinen

Planläggare Tom Johansson

Planläggningsingenjör Bo-Erik Liljedahl

Miljöchef Jouko Leskinen

Verksamhetsledare Jukka Pirttijärvi

Minna Uusimäki

Ordförande Hanna Aalto och viceordförandeSami Timonen

Biträdande chef för armén Jouko Alasjärvi

Generalplanearkitekt Kaija Seppänen

Forskare Eero Helle

Ordförande Jussi Kentta

Stadsplanearkitekt Jarmo Lokio

Kommendör Erkki Uitti och biträdande kom-mendör Antti Pesari

Områdesansvarig Juhani Koivusaari

Verksamhetsledare Guy Svahnbäck

Karaktären avsvaret

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Muntligt

Skriftligt

Muntligt

Skriftligt

Muntligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt

Muntlig

Skriftligt

Skriftligt

Skriftligt ochmuntligt

Skriftligt

Skriftligt

Datum

24.10.2003

28.10.2002

1.11.2002

15.10.2002

5.11.2002

8.10.2002

17.12.2002

10.11.2002

13.11.2002

25.11.2002

23.10.2002

18.11.2002

23.10.2002

31.10.2002

29.10.2002

17.10.2002

6.11.2002

4.11.2002

12.2.2002 och10.2.2003

4.11.2002 och9.4.2003

18.11.2002

Bilaga 1

De instanser som svarat på den förfrågan som anslöt sig till utredningen


Utgivare

Publikationens delar/andra publikationerinom samma projekt

Publikationsserieoch nummer

Publikationens tema

Projektets namn ochnummer

Finansiär/uppdragsgivare

Organisationeri projektgruppen

Beställningar/distribution

Tryckeri/tryckningsort och -år

Nyckelord

Sammandrag

Författare

Presentationsblad

Publikationens titel

Förläggare

ISSN ISBN

Sidantal Språk

Offentlighet Pris

Övriga uppgifter

Datum

Edita Publishing Ab, Kundservice, PB 800, FIN-00043 Edita, Finlandtel. +358 20 450 05, telefax +358 20 450 2380e-mail: [email protected], www-server: http://www.edita.fi/netmarket

MiljöministerietMarkanvändningsavdelningen December 2004

Miljöministeriet, Mellersta Österbottens förbund, Österbottens förbund, Norra Österbottens förbund,Lapplands förbund

Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion

Undersökningen är en inventering av områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion vid kusten ochpå havet i Kvarken och Bottenviken. Precisionsnivån har såvitt möjligt anpassats till den nivå somlandskapsplanläggningen håller. Utredningen beaktar såväl de tekniska och ekonomiska möjligheternasom miljöhänsyn. Målet har varit att ta fram områden där vindkraftsproduktion kan vara ekonomisktförmånlig och ge så små skadliga miljöverkningar som möjligt.

Sådana områden på havet där vindkraftverksparker på minst 100 MW kunde placeras har jämförts medtanke på teknisk och ekonomisk förmånlighet. Av de tekniska och ekonomiska faktorerna har följandeinventerats: vindförhållanden; bottenförhållandena typ vattendjup, variationer i vattendjupet, bottnenskvalitet; anknytning till befintlig kraftinfrastruktur; befintlig infrastruktur som kan tjäna anläggnings-arbeten och underhåll; samt lokala våg- och isförhållanden.

En miljögranskning gjordes av de 21 områden till havs och de 17 mindre objekt som delvis låg på landoch som på basis av den tekniska och ekonomiska granskningen var tänkbara. Vid miljöjämförelsenundersöktes de verkningar som vindkraftsetablering kunde ha på landskaps- och kulturarvet, natureni omgivningen, boendetrivseln och rekreationen, turism- och fiskerinäringen, sjöfarten och luftfartensamt försvarsmaktens verksamhet.

På basis av undersökningen föreslås 20 områden för fortsatt undersökning. Av dessa ligger ungefärhälften på fastlandet eller i dess omedelbara närhet. Den sammanlagda potentiella vindkraftskapaciteteni de områden där fortsatt planering rekommenderas ligger sammanlagt kring 7600 MW. I vissa områdenleder miljöhänsyn till ett tryck på att koncentrera byggandet till sådana ställen där skadeverkningarnablir mindre. Med beaktande av eventuella begränsningar ligger den potentiella kapaciteten kring 5400MW; av detta kunde ca 400 MW produceras på eller nära fastlandet.

Vindkraftverk, vindkraftsproduktion, vindkraftsetablering, miljölagstiftning, planläggning,tillståndsförfarande, konsekvensbedömning

Miljön i Finland 666sv

Markanvändning



1238-7312 952-11-1862-8, 952-11-1863-6 (PDF)

145 svenska

offentlig

Miljöministeriet

Edita Prima Ab, Helsingfors 2004

Kontaktperson vid miljöministeriet Antti Irjala, tfn 09-1603 9557


Julkaisija Julkaisuaika

Julkaisusarjan nimija numero

Julkaisun teema

Projektihankkeen nimija projektinumero

Rahoittaja/toimeksiantaja

Projektiryhmäänkuuluvat organisaatiot

Julkaisun myynti/jakaja

Painopaikka ja -aika

Asiasanat

Julkaisun osat/muut saman projektintuottamat julkaisut

Tekijä(t)

Kuvailulehti

Julkaisun nimi

Julkaisun kustantaja

ISSN ISBN

Sivuja Kieli

Luottamuksellisuus Hinta

Muut tiedot

Edita Publishing Oy, Asiakaspalvelu, PL 800, 00043 Editapuh. 020 450 05, telefax 020 450 2380sähköposti: [email protected], www-palvelin: http://www.edita.fi/netmarket

Tiivistelmä

YmpäristöministeriöAlueidenkäytön osasto Joulukuu 2004

Ympäristöministeriö, Keski-Pohjanmaan liitto, Pohjanmaan liitto, Pohjois-Pohjanmaan liitto,Lapin liitto

Områden i Kvarken och Bottenviken som lämpar sig för vindkraftsproduktion(Tuulivoimatuotannolle soveltuvat alueet Merenkurkussa ja Perämerellä)

Selvityksessä on kartoitettu tuulivoimatuotannolle soveltuvia alueita Merenkurkun ja Perämeren ran-nikko- ja merialueella. Selvityksen yksityiskohtaisuus on pyritty sovittamaan maakuntakaavoituksentarkkuustasoon. Selvityksessä on huomioitu sekä teknistaloudelliset mahdollisuudet että ympäristösei-kat. Tavoitteena on ollut tuulivoimatuotannolle taloudellisesti edullisten ja ympäristövaikutuksiltaanhaitattomimpien alueiden löytäminen.

Teknistaloudellinen edullisuusvertailu on tehty sellaisista merelle sijoittuvista alueista, joille on mahdol-lista sijoittaa vähintään 100 MW:n tuulivoimalapuisto.

Teknistaloudellisista tekijöistä on kartoitettu tuuliolot; pohjaolosuhteet kuten veden syvyys, syvyydenvaihtelut, pohjan laatu; liittyminen olemassa olevaan voimainfrastruktuuriin; rakennustöiden ja ylläpi-don toteutusta palveleva olemassa oleva infrastruktuuri sekä paikalliset aalto- ja jääolosuhteet.

Ympäristötarkastelun kohteena oli teknistaloudellisessa tarkastelussa osoitetut 21 merelle sijoittuvaaaluetta sekä 17 pienempää osittain maa-alueilla sijaitsevaa kohdetta. Ympäristövertailussa selvitettiintuulivoimarakentamisen vaikutuksia näiden alueiden maisema- ja kulttuuriperintöön, luonnonympä-ristöön, asumisviihtyisyyteen ja virkistyskäyttöön, matkailu- ja kalastuselinkeinoihin, merenkulkuunja lentoliikenteeseen sekä puolustusvoimien toimintaan.

Jatkosuunnitteluun on selvityksen perusteella esitetty 20 aluetta, joista noin puolet sijoittu mantereelletai sen välittömään läheisyyteen. Jatkosuunnittelun suositeltavien alueiden tuulivoimakapasiteetti onyhteensä noin 7 600 MW. Joillakin kohteilla ympäristönäkökohdat asettavat paineita rakentamisenkeskittämiseksi haitattomimpiin osiin. Mahdolliset rajoitukset huomioiden kapasiteettia on alueellanoin 5400 MW. Tästä mantereen läheisiin kohteisiin sijoittuu noin 400 MW.

Tuulivoima, tuulivoimatuotanto, tuulivoimarakentaminen, ympäristölainsäädäntö, kaavoitus, lupa-menettelyt, vaikutusten arviointi

Suomen ympäristö 666sv

Alueiden käyttö

Ympäristöministeriö, Keski-Pohjanmaan liitto, Pohjanmaan liitto, Pohjois-Pohjanmaan liitto, Lapinliitto

Ympäristöministeriö, Keski-Pohjanmaan liitto, Pohjanmaan liitto, Pohjois-Pohjanmaan liitto, Lapinliitto

1238-7312 952-11-1862-8, 952-11-1863-6 (PDF)

145 ruotsi

julkinen

Ympäristöministeriö

Edita Prima Oy, Helsinki 2004

Yhteyshenkilö ympäristöministeriössä: Antti Irjala, puh (09) 160 39557


Publisher

Parts of publication/other projectpublications

Date

Publication seriesand number

Theme of publication

Project name andnumber, if any

Project organization

Financier/commissioner

For sale at/distributor

Printing place and year

Keywords

Abstract

Author(s)

Documentation page

Title of publication

Financierof publication

ISSN ISBN

No. of pages Language

Restrictions Price

Other information

Edita Publishing Ltd, Box 800, FIN-00043 Edita, Finlandtel. +358 20 450 05, telefax +358 20 450 2380e-mail: [email protected], www-server: http://www.edita.fi/netmarket

Ministry of the EnvironmentLand Use Department December 2004

Ministry of the Environment, Regional Council of Central Ostrobothnia, Regional Council of Ostroboth-nia, Council of Oulu Region

Tuulivoimatuotannolle soveltuvat alueet Merenkurkussa ja Perämerellä (Areas suitable for windpowergeneration in the Quark and in the northern part of the Gulf of Bothnia)

This report is an inventory of coastal and marine areas suitable for windpower generation in the Quarkand in the northern part of the Gulf of Bothnia. The accuracy is in line with what is typical for regionalland use planning. The report takes account of both technical and economic viewpoints and environmen-tal considerations. The aim has been to pinpoint areas where windpower generation could be technicallyand economically feasible and have as little environmental impact as possible.

A comparison of the technical and economic advantages has been made for such marine areas wherea windpower plant of at least 100 MW could be built. The technical and economic factors taken into accountinclude: wind conditions; bottom conditions such as water depth, variations in water depth and bottomquality; potential connections to existing power infrastructure; infrastructure services usable duringconstruction and maintenance; and local wave and ice conditions.

Environmental reviews were made of 21 marine areas and 17 smaller, partly land-based areas as justifiedby the technical and economic review. The environmental reviews focused on the impact of windpowerconstruction on the landscape and cultural heritage, the natural surroundings, housing comfort andrecreation, tourism and fisheries, maritime and air traffic, and the activities of the defence forces.

On the basis of the report, further planning is suggested for 20 areas, about half of which are located onor near the coast. The potential sum of windpower capacity in these areas amounts to approximately 7600 MW. However, environmental considerations for some areas would favour building where theimpact is smaller. Bearing in mind these limitations, the potential capacity in these areas adds up to about5400 MW. Of this, about 400 MW would be located near the coast.

Windpower, windpower generation, windpower building, environmental legislation, land use planning,permit procedure, impact assessment

The Finnish Environment 666sv

Land Use



1238-7312 952-11-1862-8, 952-11-1863-6 (PDF)

145 Swedish

for public use

Ministry of the Environment

Edita Ltd. Helsinki 2004

Contact at the Ministry of the Environment, Antti Irjala, phone +358-9-1603 9557

Documents

M i l j ö n i F i n l a n d 666sv - core.ac.uk · Edita Prima Ab Helsingfors 2004. Miljöministeriet 3 ... M. Nykarleby, Kanäs ... kraftverk som byggs på havet kommer att växa