Reportage~ 1 ~

Sissela BennJonathan JohanssonMahskara granskar: Högskolans mångkulturella arbeteEn ny lärarutbildningJoel Alme

Mahskara 61Magasin för Malmö högskolas studenter

Maj 2010

Reportage~ 2 ~

10 profilen: sissela benn

16 bäst i klassen

20 dagens hälsotrender: bikramyoga

03 hallå där / serien

07 debatt: debatten om kokain säljer bäst

18 dagens hälsotrender

24 kultur

30 joel alme

36 tisdagsregn

42 rekommenderat

02

04

06

08

14

19

22

26 ljudupptakter: edda magnason

27

3234 billie the vision & the dancers

44

46

ledare

nyheter

debatt: släpp ut djuren ur buren

krönika: mitt möte med ali

mahskara granskar: om konsten att arbeta med migration & etnicitet

dagens hälsotrender: kontaktimprovisation

malmö student

jonathan johansson

akiaki

kalendern: juni

kalendern: juli

Ledare~ 4 ~

på att vi lever på en planet där vi egentligen är ganska små, om man jämför med dess krafter. Men det verkar dock inte gett önskvärd effekt. Folk känner ingen rädsla. Turister skriker ut sin aggression i världens media, att de hatar Island och alla de flygbolag som har tvingat dem ta bussen hem, för hem har de ändå fått komma.

På sidan 10 träffar vi Sissela Benn, komikern som istället gillar humor från verkligheten. På sidan 14 hittar ni den sista delen i vår uppmärk­sammade serie där vi granskar högskolans tre perspektiv. Nu har turen kommit till perspek­tivet migration och etnicitet. Vi levererar även ett antal fina personporträtt, från mer etablerade profiler, så som Jonathan Johansson och Joel Alme, till uppstickarna i respektive bransch Edda Magnason och Joss Åkensson.

Evelina Svensson Chefredaktör

chefredaktör

& ansvarig utgivare

Evelina Svensson

evelinasvensson@ymail.com

art directors

Niclas Bränström

niclas.branstrom@gmail.com

textredaktör

Fredrik Trossö

fredrik_t83@hotmail.com

bildredaktör

Hanna Öfverberg

alvindaofverberg@gmail.com

texterEvelina SvenssonSara SilanderAlexander JacobssonAndré Vifot HaasJohn CristianssonFredrik TrossöLina AndreassonDitte Lindfors BergerEvelina MaltesonEkwe Nordin

fotoJohn CristianssonJohn BevanSverrir ThorTherese VorbanÅsa NordlöfRebecca MangellEinar Samuelsson-TorgnyAndreas JohanssonMatilda SvenssonTobias Myrstrand LeanderAndreas LarssonFranz FeldmansHanna Öfverberg

kostym bildreportageEvelina Malteson

make up bildreportageJenny Lessmark

modell bildreportageAnna Brandberg

serienEmelie Stigwan

illustrationAntonia Lundblad

formNiclas BränströmJacqueline WaszkiewiczRobert Lindblom

framsidaEinar Samuelsson-Torgny

studentmagasinet Mahskara ges ut av studentkåren malmö och når ut till alla studenter vid malmö högskola.

åsikter som kommer fram i tidningen är studenternas och inte nödväntigtvis mahskaras. för insänt material an-

svaras ej. mahskara har i viss mån modifierat vissa bilder. mahskara trycks på svanengodkänt papper hos Wallin

& dalholm boktryckeri i lund. tryckeriet är miljöcertifierat enligt iso 14001. issn: 1404-621

61

Annonser: annonsbyrån tomat, tel: 046-13 74 00 // hemsida: www.tomat.se

Den senaste tiden har världen varit en bra plats att vara på för alla konspirationsteo­

retiker där ute. Allt började med när någon pla­cerade hela Polens samlade maktelit på ett och samma plan. Ett typ av plan som dessutom har en sådan bristande säkerhetshistorik, att även den vanlig resenären borde bli avskräckt. Vart den resan slutade vet vi alla men det som inte riktigt är klart är vad man ville uppnå. Som en ung familje­far, som inte vill ha med sitt namn i tidningen, sa till DN under presidentens begravningsceremoni:

– Vad en ex­KGB:are som Putin är beredd att göra för att undanröja bevis vet man ju.

Även vulkanutbrottet på Island har lett till att konspirationsteoretikerna börjat skruva på sig lite självbelåtet. För om man ska tro dessa ragnarökens folk så hade Islands kulturskatt Björk redan förutsett utbrottet för 17 år sedan på sitt album Debut. Där hon sjunger rader som, »One day it will happen… An aeroplane will curve gracefully around the volcano with the eruption that never lets you down… And the beautifullest fireworks are burning in the sky just for you«. Kanske är Björk en del av en miljö­aktivistgrupp som vill göra oss uppmärksamma

teoretikerna konSpirerar

Hallå där/Serien~ 5 ~

Serien aV emelie stigWan

teXt evelina svensson Foto john cristiansson

…Johanna Lindwert Lannér som är expert

på jobbsökande och arbetar på

rekryteringsföretaget Academic Work.

Hallå där...

Vad är viktigast att lyfta fram av sig själv när man söker ett jobb, förutom det självklara som tidigare erfarenheter och utbildning?

– Det är alltid viktigt att tänka till varför man söker ett specifikt jobb. Läs annonsen noga, vilka kriterier efterfrågas, vad stäm­mer in på dig och så vidare. Se sedan till att lyfta fram detta i det personliga brevet. Vi som rekryterar vill snabbt kunna avläsa hur intresserad du är av tjänsten samt vad du tror att just du kan bidra med.

Har du något råd till de studenter som precis tagit sin examen och nu letar efter ett relaterat arbete?

– Var aktiv i ditt jobbsökande, använd kontakter och nätverk. Se till att ha ett bra CV och skriv alltid det personliga brevet utefter den specifika tjänsten du söker.

Har man inte haft arbete under studietiden så är det bättre att söka och ta jobb även om det inte stämmer helt överens med den examen man har fått. För all arbetslivserfarenhet är bra arbetslivserfarenhet och visar på att man vill ut på arbetsmarknaden.

Att få relevant arbetslivserfarenhet kan vara minst lika viktigt som att ha rätt utbildning och att kunna uppvisa goda studieresultat.

Hur ser framtiden ut för oss studenter?– Den ser ljus ut! Vi på Academic Work ser en kontinuerlig stark

efterfrågan på både studenter och unga akademiker – både i Malmö­regionen och i övriga Sverige. 2009 förmedlade vi närmare 11 000 jobb till studenter och unga akademiker! Vi arbetar med kunder inom de flesta områden och branscher. Just för tillfället har vi mycket jobb för studenter med utbildning inom IT, teknik och ekonomi.

Nyheter~ 6 ~

nY

He

ter

de nYa djuren FinnS på Borneo

världens geologer arbetar febrilt för att kart-

lägga borneos ännu oupptäckta arter innan öns

regnskog helt försvinner i det extrema skövlan-

det. den senaste tiden har bland annat en groda

utan lungor som istället andas genom huden

och en snigel som skjuter små pilar av kalcium

på sin partner för att väcka intresse hittats.

sedan 2007 har geologerna upptäckt 123

nya arter på borneo, alltså drygt tre i månaden.

detta skriver världsnaturfonden i en rapport

som presenterades den 22 april. regnskogen

på borneo utgör ett av världens artrikaste

områden, en artrikedom som bara går att

jämföra med amazonas och kongos regn-

skogsområden. endast 25 procent av låglands-

urskogen finns kvar då mycket av borneos

skog röjts undan för att ge plats åt ekonomiskt

intressanta palmoljeodlingar. en olja som de

senaste åren gjort ett massivt intågande på

e-ämnesrika innehållsförteckningar och som

i och med det har bidragit till skövlandet av

regnskogen. en skövling som i sin tur är på

väg att göra en av våra närmsta släktingar,

orangutangen, hemlös.

FOTO john bevan

Nyheter~ 7 ~

aY-uH-FYat-luH-Yoe-kuutl-ulHar du, precis som alla världens journalister där ute upplevt problem med att uttala namnet på den vulkan

som varit på allas läppar den senaste tiden.

amnesty arbetar just nu med ett projekt som vill

lyfta fram hbt-personers svåra situation inom

idrottsvärlden. trots riksidrottsförbundets stad-

gar och riktlinjer mot diskriminering på grund

av sexuell läggning, menar amnesty att homo-

individer inom främst lagidrotten kan känna

sig diskriminerade.

alla är lika – alla är olika

amnesty arbetar tillsammans med stu-

denter som läser projektledning på malmö

högskola. hela projektet presenteras i en

utställning som kommer visas på idrottsmu-

seet på baltiska hallen under maj månad.

utställningen kommer även visas på pride-

festivalen i september.

eyjafjallajökull har inte bara skapat djupa rynkor

i folks pannor, utan också sinnrika förslag på

hur man kan lösa tungknuten. som att använda

kända ord som skapar en slags rebus:

ayva-fiat -yogurt-(angela) merkel. men som

journalisten på tv-kanalen al jazeera kom

fram till efter att använt denna taktik, så måste

man uttala förbundskansler merkels namn bra

sluddrigt för att det ska bli rätt.

redaktionenS

topp 5

BloGGarkitty jutbringdjungeltrumman.se/kitty

en fin människa helt enkelt.

Hanna Hellquistpastan.nu/bloggen/skribent/hellquist

du får gärna ta ännu mer plats hanna, ta ta ta!

Fredrik Stragepastan.nu/bloggen/skribent/strage

musiken i det världsliga sammanhanget.

Clara lidströmfolkbladet.nu/underbaraclara

den feministiska hemmafrun.

ann Söderlundmammabikten.se/anns-blogg/

den coolaste morsan i stan.

FOTO sverrir thor

Debatt~ 8 ~

de

Ba

tt

Har det blivit dags att säga »tack och hej« till salstentan? Många

studenter anser det. Salstentor innebär ofta en dålig arbetsmiljö, för många frågor på för kort tid, dålig luft i tenta­salen och olika störande moment runt omkring en.

Att sitta in en trång sal och produ­cera flera ord i minuten under fyra timmar kan kännas omodernt, för att inte säga opedagogiskt. Speciellt när man jämför med hemtentans oftast goda tidsmarginaler och valbara stu­diemiljöer. Visst, bara för att man får ut en hemtenta i god tid betyder inte det att man sätter igång med den i god tid. Men valet finns där och oftast blir resultatet av en hemtenta långvarigt. För när man sitter hemma och läser i kurslitteraturen, spånar på svar och fi­lar på formuleringar skapas en bättre

förutsättning för att kunskapen ska stanna hos en. Man tar in kunskapen på ett annat sätt och som senare sitter kvar längre.

Vid en salstenta slutar det ofta med att man huvudsakligen sitter och plug­gar för att komma ihåg saker inför tentan. Och det finns en stor tendens att det mesta av kunskapen stannar i tentasalen när man går därifrån.

Studenter vid miljövetarprogram­met Människa, miljö, samhälle vid Urbana studier har klagat över tentasalen i Kranenbyggnaden. De har klagomål över att salen är stimmig, eftersom det ofta är studenter från olika kur­ser eller program på skolan som skri­ver tentamen vid samma tillfälle. Att luften snabbt försvinner från salen och att det blir varmt är andra klagomål som har framförts. Salens luftkvalitet har mätts

under tentamenstillfällen och resultatet har visat att luften inte är godkänd för att räknas som en god arbetsmiljö.

Ett annat stort minus med salen är dess placering, mitt på huvudplanet i Kranenhuset. Salens stora fönster ger både studenterna som skriver en massa störningsmoment i form av förbipasse­rade studenter samtidigt som de skri­vande studenterna exponeras för uttitt­ning. Det blir lätt en djur i bur­känsla när man sitter och svettas inne i salen, då det är mycket rörelse runt omkring salen vilket kan uppfattas som ett störande moment.

Tiden är kanske inne för att släppa ut djuren ur buren och permanent slopa salstentan. För att istället fokusera på hemtenor och andra alternativ som exempelvis muntliga tentor eller grupptentor.

Salstentans vara eller icke vara?

Släpp ut djuren ur Buren

teXt sara silander Foto therese vorban

Debatt~ 9 ~

teXt aleXander jacobsson Foto åsa nordlöf

200 000 svenskar sägs ha provat det. På uteställen är det lika trendigt att snorta som att bära trenchcoat.

deBatten om kokain Säljer BäSt

Kokainet finns idag i mångas nä­sor och i synnerhet i partyfolkets på

Stureplans krogar om man får tro den rådande debatten. Det tidigare så exklu­siva pulvret har gått från att vara en lyx­drog till att bli den nya Svenssondrogen.

Hur kommer det sig att användandet har ökat? Polisens förklaring är att priset har sjunkit i takt med mängden som väl­ler in över gränsen. Men en annan fak­tor som måste tas med i ekvationen är att exponeringen och romantiseringen kring kokainet gör den mer accep terad än andra droger. USA fick uppleva en kola­boom efter att stilikoner som Al Pacino stoppade hela huvudet i sitt favoritpulver i filmen Scarface, eller när Don Johnson jagade kokainsäljande jetsets i Miami Vice. Detta gav drogen cred. Något liknande drabbar Sverige nu när vi ser kändisar åka dit för innehav och senare bloggar om sin ångest. Exponeringen som statusdrog och uppmärksamheten som kändisarna får efter att ha tagit drogen, genom att tala ut i diskussionsprogram

och tidningar, får mig att fundera över om det inte gör att acceptansen för drogen ökar. Med den nya konsumtionen ökar också toleransen som lett till att vi har börjat skilja på begreppen »missbrukare« och »brukare«. För rubrikerna säljer bra och även med skrämselpropagandan kan man lätt glorifiera drogen. Det har vi sett så många gånger förr.

Alla minns vi väl 80­talsfilmen Stockholmsnatt med Paolo Roberto som karatesparkande gatugangster. Filmen var tänkt som ett avskräckande exem­pel för ungdomar att inte använda våld. Resultatet blev att våldet istället ökade på skolorna. Syftet var att upplysa om våld men det man såg var ren underhållning som istället inspirerade. I TV4:s sam­hällsprogram Kalla fakta har man gran­skat drogens användning på uteställen i Stockholm. Inför själva programmet sän­des en trailer om programmet som visar två personer som sitter i ett festfyllt rum, där den ena personen skjuter fram nå­got över bordet till den andra som antas

vara kokain som ska dras genom näsan. Trailern anspelade på kokainets mytbild som en exklusiv partydrog. Spänningen skulle locka tittare till det granskande pro­grammet men rent filmiskt kunde man lika gärna ha tolkat det som en reklam­film för drogen. Exponeringen får då en motsatt effekt.

Vad man i debatten knappt talar om är det omoraliska i att bruka kokain. Lars Weirup, som har skrivit boken Kokain, har studerat kokainets färd från fram­ställningen i Colombia via handeln mel­lan karteller och kurirers transport till att slutligen hamna på ett toalettlock på krogen. Han menar att det värsta med att använda kokain inte är de personliga ska­dorna man får, utan att man stödjer en verksamhet där så många personer måste sätta livet till för kokainkungarnas makt.

Media tjänar bra på kändisarnas knarkskandaler och gör samtidigt låtsas­dokumentärer om kokainets status, men ingen uppmärksammar alla de som dör i handeln med drogen.

Krönika~ 10 ~

kr

Ön

ika

För ett år sedan mötte jag Ali på en busshållplats i centrala Malmö.

Klockan närmade sig midnatt. Det var mörkt och ensligt och bredvid mig stod en man i trettioårsåldern. Han hade en sliten ryggsäck, en mössa neddragen över huvudet och hans gulnade fram­tänder spretade åt alla håll.

– Riktiga vänner är det värdefullaste i livet, sa han med vän röst och tittade mig djupt i ögonen.

Av förklarliga skäl blev jag lite nervös. Klockan var nästan tolv och jag befann mig i en av Sveriges farligaste städer, ensam med en främmande man som talade till mig om vänskap. Jag nickade lite oroligt och hoppades att bussen snart skulle komma.

– Många vänner finns där för en när man inte behöver dem, men endast rik­tiga vänner finns där när man verkligen behöver dem.

Återigen nickade jag, och tittade bort. Men mannen gav inte upp. Han var väl fast besluten om att vinna mitt hjärta. Eller kanske min kropp. Han presenterade sig som Ali och slungade

sedan ur sig den ena vardagsfilosofiska tanken efter den andra. Predikade om hur »systemet« gör oss till pengagalna businessmän, att religion är det värsta på hela jorden och att det bara finns två sorters människor i världen – de onda och de goda. Jag började så sakta bjuda till, kom med putslustiga kommentarer, men fortfarande på behörigt avstånd från hans eventuellt mordlystna händer. Alis leende blev allt varmare, de mörka ögonen allt intensivare. Och så började han läsa upp sina dikter för mig.

Orden liksom flöt ur hans mun. Mjuka, nästan svävande, rim fladdrade förbi de sneda hästtänderna. Det lät som graciös rap, snirkligt och kraftfullt. Jag stod där stum. Fascinerad, nyfiken och överväldigad. En gnutta skräck­slagen.

Bussen kom och jag klev chockad på. Ali hade knockat mig med sin charm men jag var fortfarande osäker på om han var fullkomligt fantastisk eller bara helt jävla sjuk i huvudet. Jag letade mig längst bak i bussen, men Ali följde efter, slog sig ner tätt intill och fortsatte

prata. Han talade om för mig att man kan få vilken tjej man än vill bara man är beslutsam, berättade att han var upp­finnare och för tillfället sökte 27 patent för att sedan fortsätta att läsa upp sina dikter.

Jag fick Alis mailadress. Han sa att jag kunde maila honom när jag behövde en dikt. Han skulle skriva en till mig, om vilket ämne jag än ville, på mindre än tre minuter.

Plötsligt var det dags att stiga av. På många sätt var det en befrielse att lämna Ali bakom mig. Jag kunde änt­ligen slappna av, det fanns inte längre någon möjlighet att han skulle gå loss på mig med en trubbig jägarkniv. Samtidigt sköljde vemodet över mig. Ali hade gjort ett så starkt intryck och tusentals frågor virvlade runt i skallen.

Det är ett år sedan jag träffade Ali. Lappen med hans mailadress är borta sedan länge. Jag behövde aldrig någon dikt. Men minnet av mötet finns kvar och Ali är tveklöst den mest fascinerande människa jag mött. Fast jag skulle inte vilja träffa honom igen.

mitt mÖte med aliteXt andrÉ vifot haas illuStration antonia lundblad

ullm

anpr

.se

#1LYCKNIS.SE SÄLJER SVERIGES BILLIGASTE KURSLITTERATUR!

– Var smart och köp din kurslitteratur på Lycknis. Det blir inte billigare än så här!

DE TUSEN FÖRSTA SOM BESTÄLLER MINST TRE

BÖCKER FÅR DECKAREN ”STÅ UPP OCH DÖ” PÅ KÖPET!

(Värde 25:-)BÖCKER FÅR DECKAREN ”STÅ UPP OCH DÖ” PÅ KÖPET!

(Värde 25:-)

jobba med mahskara?

är du intresserad av att fotografera, skriva,

illustrera eller formge? vill du lära dig mer?

kom in på nästa redaktions-möte den 25 maj eller

skicka ett mail tillmahskara@karen.mah.se

amneStY SVeriGe SÖker perSoner till ett projekt Som kommer att uppmärkSamma HomoSeXuella inom FotBollen.

Amensty önskar att komma i kontakt med personer som har upplevelser relaterat till ämnet och som skulle vilja dela med sig av upplevelserna, givetvis anonymt om så önskas, eller personer som på något sätt vill delta i projektet.

Är någon intresserad kan de maila till hbt.malmo@mail.amnesty.se

MAHSKARA SÖKER: WeBB redaktÖr annonSSäljare

INTRESSERAD?MAHSKARA@KAREN.MAH.SE

IntensIv-kurser I danskCentrum för Danmarksstudier ved Lunds universitet udbyder kurset ”Intensiv dansk for svenskere”. Der udbydes både begynderniveau og fortsættelses­niveau. I undervisningen lægges der vægt på for skelle og ligheder i dansk og svensk sprogbrug samt udtale. Om eftermiddagen er der fællesforelæsninger om dansk samfund, historie etc. Studerer du, eller er du ansat ved et univer­sitet/högskola har du mulighed for at følge dette ugekursus. Det er gratis at følge kurset.

Sted: København. Tidspunkt: 28. juni–2. juli 2010. Undervisning: Sprog­undervisning i grupper kl. 9.15–12.45. Fællesforelæsninger kl. 14.15–16.00. Tilmelding: Senest 8. juni via mail til barbro.bergner@hist.lu.se. Angiv navn, e­mail, adresse, hvilken uddan­nelse/institut du kommer fra. Hvis ansat ved universitet/högskola – angiv motivation. Angiv også om du vil gå på begynder niveau eller fortsættelsesniveau. Svar: Du får besked via mail. Kontakt person: Barbro Bergner, tlf. 046­2227958, barbro.bergner@hist.lu.se

Profilen~ 13 ~

Medan hennes alias Filippa Bark aldrig ber om ursäkt för sig själv, brottas den riktiga Sissela med

»duktig flicka-syndromet« och att inte låta sig hämmas av rädslan

för att misslyckas.

SiSSela Benn

För ett par år sedan började hon uppträda på Malmös humor­klubbar, senare sågs hon i prat­showen Robins på SVT och med­

verkade i Melodifestivalens humorinslag. Att Sissela Benn bara på några enstaka år blivit en folkkär komiker är ett faktum. Och efter att fått möjligheten att lära känna den 14­åriga högstadietösem Filippa Bark presenterar nu Sissela även andra karaktärer för oss.

Jag träffar Sissela utanför, en av henne, väl utvald italiensk glassbar.

Vad är roligast, att vara allvarlig eller rolig?

– Jag har gjort några mer allvarliga roller den senaste tiden, bland annat rollen som Marilyn Monroe i pjäsen Marilynpassionen på Malmö Stadsteater under 2009. Det var

kul att få arbeta med en så pass bra regissör och ensemble. Det kan kännas lite ensamt att skriva och hitta på allt själv, därför var det skönt att gå in i något redan färdig­skrivet och få ägna sin tid åt sin karaktär. Däremot går det inte att säga vad som är roligast, det roligaste är när det går bra, att få varva det allvarliga med humorn och få möjligheten att stå på en scen.

Efter en vända på den allvarliga banan är Sissela nu tillbaka där allt började, humorn. Just för tillfället spelar hon och Simon Svensson, som tidigare gjort saker tillsammans med Sissela i bland annat TV­serien Centralskolan, in tio humoristiska avsnitt som ska göra reklam för Folkets park i Malmö. Det kommer att bli som en följetong som efter hand kommer läggas ut på Malmö stads hemsida under sommaren.

teXt evelina svensson Foto matilda svensson Form jacQueline WasZkieWicZ

Profilen~ 14 ~

Själv spelar Sissela en uteliggare som bor i parken.

Kan det bli ett problem att både göra allvarliga och humoristiska roller?

– Ja, det var många som kom till Marilynpassionen med tanken om att få se mig göra lite mer Filippa Bark. Pjäsen handlade om Marilyn Monroes tragiska liv, men förhoppningsvis tog de med sig något ändå.

Sissela berättar att hon i höstas spelade in TV­serien i Anneli som kommer visas på SVT till hösten 2010.

– Jag lämnar sketcherna till ett mer dramatiskt berättande med mycket mer svart komik om man jämför med det jag gjort tidigare.

Din karaktär Filippa Bark ber aldrig om ursäkt för sig själv, är det det som blir roligt, det för-bjudna i att vara tjej och ta plats?

– Med Filippa Bark hand­lar det nog mycket om att hon tar plats i just inom sådana sammanhang som hon kanske inte har rätten att ta plats i. Hon sjunger och dansar trots att hon är helt talanglös. Det är nog där den komiska krocken ligger, att hon går utanför alla sociala regler. Det känns som att om man ska säga något eller ta plats, ska man vara så påläst. Man ska ha något att säga annars upplevs det som något fult och desperat.

Sissela berättar att Anneli är Filippa Barks raka motsats. Hon vill istället vara alla till lags, så mycket att hon förlorar sin personlighet. Anneli har ett alter ego som hon kallar Liket, som bygger på alla de känslor och sidor som Anneli förtrycker.

– Jag vill undersöka vad som händer om man anpassar sig för mycket. Något som

jag själv har brottats med. Sissela ger mig engagerade svar och jag

får känslan av att hennes karaktärer inte lämnats åt någon humoristisk slump, det är det tänkvärda som gör det så pass roligt.

Du pratar i olika sammanhang mycket om din prestationsångest och duktighets-komplex. Jag tror många tjejer känner igen sig i det. Var kommer »duktig flicka- syndromet« ifrån?

– För många blir det nog en del av en identitet, och när folk förknippar det med ens personlighet, så förväntas det inte att man gör några fel. När man sedan miss­lyckas måste man liksom bortförklara det och hitta på anledningar. När man drab­bas av duktighetsyndromet begränsar man sig och avstår från att göra saker bara för

att man är rädd för att misslyckats. Man överpresterar. Det blir para­doxalt, för att vara duktig måste man våga misslyckas.

Har du vågat det du vill?– Nä, svarar Sissela med efter­

tryck. Jag har absolut drabbats av syndromet och det gör att man sätter upp oändligt höga krav och mål. Kontrollbehovet hämmar många av mina impulser och tar mycket utav gnistan och lusten.

När du var liten drömde du om att bli som Arne Weise, har han hört av sig?

– Nä, det har han faktiskt inte. Jag ser inte Arne Weise som någon idol idag och det gjorde jag egentligen inte då heller. Däremot drömde jag en gång i tiden om att bli lika folkkär som honom. Det var en romantiserad bild av en person som var beredd att offra så pass mycket av sitt liv, att han till och med skippade sitt eget julfirande.

»Jag har gjort några mer allvarliga roller den senaste

tiden, bland annat rollen som Marilyn Monroe«

Profilen~ 15 ~

På frågan om Sissela fortfarande drömmer om att bli folkkär och en ikon, svarar hon att det inte är något som hon alls längtar efter idag.

– Men i perioder när jag jobbar väldigt mycket kan det vara kul att tänka att man lever för konsten.

Vad skrattar du själv åt? – Just nu tittar jag mycket på Arrested

Development, det är verkligen en serie som får mig att skratta. Det handlar om en familj som har ett eget företag där sonen tar allt ansvar. Familjen är en hög egoister, men samtidigt blir det inte allt för knasigt. Man kan känna igen sig i karaktärerna och

det tycker jag är viktigt. Sissela Benn är uppvuxen i Kirseberg

och har bott i Malmö under större delen av sitt liv.

Har det alltid varit självklart att stanna i Skåne?

– Jag har aldrig känt att jag skulle behövt flytta till Stockholm. Eftersom de flesta jobb är korta anställningar får man bara vara beredd att pendla lite. SVT gör en del humorproduktioner i Malmö, samtidigt som det är många komiker som bor här. Man blir som en komikerfamilj och det kan vara en fördel. För här i Malmö har jag redan byggt upp ett nätverk.

Skåningar är ofta stolta över att vara just skåningar. Själv läste jag idag i någon tidning att när den nya 500­lappen kom, var det många skånska butiker som vägrade ta emot den, bara för att »snapphanedödaren« Karl XI är avbildad på den.

Är du stolt över att vara skånsk?– Visst är skåningar lite patriotiska, men

det kan jag tycka att även göteborgare och stockholmare är. När man varit i Stockholm ett tag, där folk inte förstår vad man säger och där det alltid uppstår små kommunikationssvårigheter, kan det vara skönt att komma hem till Skåne och få bräka på.

Mahskara Granskar~ 16 ~

ma

HSk

ar

a G

ra

nSk

ar

om konSten att arBeta med miGration oCH etniCitet

Jag har för Mahskaras räkning kontaktat personal på skolan för att försöka skapa en bild av hur arbetet med perspektivet ser ut och fråga

vems ansvar det är att se till att det inte bara blir tomma ord.

När jag började höra mig för hos olika koordinatorer och studieväg ledare på högskolans olika fakulteter för att få en inblick hur arbetet med perspek­tivet ser ut, märkte jag snabbt att det ser olika ut beroende på vilket ämnes­område man studerar. Det märktes även tydligt att det verkar vara upp till den som undervisar att själv utforma på vilket sätt han eller hon väljer att använda migration­ och etnicitets­begreppen i sin undervisning.

Ett exempel är att högskolan tidigare har erbjudit en multikulturell inrikt­ning på socionomprogrammet med fokus på migration och etnicitet. Programmet antog studenter för sista gången vårterminen 2007 och finns inte längre kvar, informerar Carina Svensson, studievägledare på Hälsa och samhälle. Utan det slogs ihop med ett annat socionomprogram vid namn Social pedagogik.

Idag går dessa program under det sammanslagna namnet, Socionom­programmet med inriktning mot individ, familj och samhälle.

– En av anledningarna till att den mångkulturella inriktningen lades ner,

var att detta perspektiv ansågs behö­vas i samtliga socionomprogram och därför startades den nya inriktningen höst terminen 2007. Migration och etnicitetsperspektivet ska ingå på olika sätt i alla kurser, förklarar Carina.

Cecilia Hansson, koordinator för Europastudier på Kultur och samhälle, ger mig lite personliga tankar om hur hon själv som lärare kan undervisa utifrån Malmö högskolas tre perspektiv.

– Jag tycker att det är en omfattande fråga, men rent generellt skulle jag påstå att jag tar upp dessa perspektiv som ett genomgående tema i en stor del av undervisningen. Ibland måste dock andra teman, som makt­ och genusfrågor stå i centrum.

Cecilia Hansson undervisar i veten­skapligt skrivande, främst vid IPES Inter­national Programme for European Studies. Här undervisar hon i två tema­kurser – Urban Images in Literature and Film och Politics and Aesthetics. Cecilia menar att migrationsperspektivet finns naturligt i dessa kurser, men lägger samtidigt till att hon även undervisar i kursen Litteratur i ett mångkulturellt samhälle, där redan kurstiteln visar på hur pass nära undervisningen är länkad till migration och etnicitet.

Cecilia poängterar också att på IPES­ programmet väcks frågor kring migra­tion och etnicitet på ett naturligt sätt tack vare den internationella student­

sammansättningen.Hur ser arbetet med migrations­

och etnicitetsperspektiven ut vid an­dra ämnesområden, där studenterna inte ställer krav på att perspektiven ska vara en aktiv del i undervisningen? Är det studenterna själva som måste kräva att perspektiven implementeras i undervisningen?

När Mahskara frågade runt om arbetet med migration och etnicitets­perspektivet på Malmö högskola, verkar det som att det är lärarna själva som är skyldiga att implementera perspek­tiven. Är alla högskolelärare medvetna om det? Är det inte även viktigt att all personal på Malmö högskola jobbar utifrån samma definition av vad de tre begreppen innebär. Att man skapar ett tydligt manifest vad migration och etnicitet är för Malmö högskola, för fina ord är bara en början.

De tre grundperspektiven är något som Malmö högskola tydligt pro­klamerar – bland annat på hög skolans webbplats. Om detta är något som för­medlas så tydligt till nuvarande och bli­vande studenteter, borde man som stu­dent kunna förvänta sig att migration och etnicitet implementeras i alla for­mer av undervisning oavsett program.

fotnot: mahskara har kontaktat fler fakul-

teter och koordinatorer men de har valt att

inte svara.

I de två tidigare numren av Mahskara har vi granskat Malmö högskolas arbete att implementera miljö- och genusperspektiven i all undervisning. Malmö högskola har även ett tredje perspektiv, migration och etnicitet.

teXt sara silander illuStration antonia lundblad

Mahskara Granskar~ 17 ~

Artikel~ 18 ~

BäSt i klaSSen– en ny lärarutbildning

teXt lina andreasson Foto therese vorban

Artikel~ 19 ~

Nu är det ändring på gång! Utbildningen för framtida lärar­studenter kommer inte att se likadan ut som den gör idag. Man

tycker att den nuvarande lärarutbildningen har tydliga brister både strukturmässigt och inne­hållsmässigt och detta kommer att åtgärdas i form av en ny utbildning, där kraven och strukturen kommer att vara betydligt hårdare.

»Bäst i klassen« heter propositionen för den nya lärarutbildningen som börjar gälla nästa år. I propositionen redogör regeringen för hur kraven på lärarutbildningen måste höjas, studenterna ska inte längre ha lika mycket val­möjligheter och det måste läggas mer vikt vid ämneskunskaper.

Jag har talat med Anders Olsson, utbild­ningsledare på Malmö högskola och Gunilla Löfström, adjunkt i svenska och engelska för att höra hur de ser på den nya utbildningen.

– Man kan undra varför de har valt det där namnet, »Bäst i klassen«, för det är inget de har referat till i proportionen eller press­konferensen. Jag misstänker att man syftar till att läraren ska vara bäst i klassen och med det skärps kraven på lärarutbildningen, säger Anders Olsson.

Namnet på den nya propositionen kan även ge andra vibbar och tankegångar kring den nya utbildningen.

– Man kan också få association till rankning, säger Gunilla Löfström.

Vill regeringen skapa en skola där elever och studenter rankas och kategoriseras efter kunskap och intellekt? I det samhället vi lever i finns det redan stora klyftor mellan människor, bland annat beroende på klass och etnicitet. Att kategorisera unga människor även i skolan, efter vad som anses vara den »finaste« och »bästa« kunskapen, leder inte samhället i rätt riktning.

– De trycker väldigt hårt på ämnesdidaktik i propositionen. Att man ska klara av görandet och veta varför man gör det man gör och det är ju ett steg i rätt riktning. Det betyder att man inte kan arbeta med ämnet på ett spår och ämnesdidaktik i ett annat. Det är ju bra, för de måste gå hand i hand. Detta är dock inget nytt för oss, det är något som vi har arbetat med de senaste tio åren på Malmö högskola, säger Gunilla.

När den nuvarande lärarutbildningen trädde i kraft år 2001, lade man mycket vikt vid det egna valet hos studenten. Studenterna skulle få flera valmöjligheter när det gällde val av kurser. Detta tyckte man då skulle vara positivt för studenterna och skulle leda till större bredd och djup i ämnesstudierna.

Idag skriver regeringen i sin proposition att alla dessa valmöjligheter gör studenterna förvirrade och ostrukturerade, vilket gör det

svårt för studenterna att fatta »rationella val« som anpassar sig till arbetsmarknaden. Detta håller inte Anders Olsson riktigt med om.

– De allra flesta studenterna väljer både rationellt och anpassat till arbetsmarknaden. Men det finns ju en del kurser som kanske inte leder till en bred arbetsmarknad, men det är ju ett val man som student gör, det var ju lite det som var meningen. Man kanske hade behövt styra upp valmöjligheterna, både för studenterna och för lärarnas skull. Min bedömning är att något mellanläge hade varit bäst. Studenterna måste ha sina valmöjlig­heter, men det måste också finnas en struktur, säger Anders.

Man syftar på att kraven på lärarnas kun­skaper har ökats, både i fråga om ämnesdjup och ämnesbredd, detta i takt med att sam­hället förändras.

– Man har alltid brottats med ämnesbredd och ­djup och man har alltid varit tvungen att välja. Studenterna kommer inte att kunna välja lika mycket och fritt som de kunde tidigare, strukturen är skarpare och hårdare. Målsättningen är ju att statusen på lärar­utbildningen ska öka, säger Anders.

Både Anders och Gunilla tycker att det är en fördel med tydligheten i den nya utbild­ningen, det är positivt med tydliga ramar, men det negativa är att studenterna inte har samma valmöjligheter vad gäller kursval och olika ämneskombinationer.

Själv läser jag om en modern skola, men det är inte intrycket jag får av propositionen. Man pratar om att man ska se till varje students intresse och kompetens, att man ska ha möjligheten till att utvecklas inom de ämnen man vill. Men är det verkligen det regeringen gör genom att minska valmöjlig­heterna för studenterna och istället låta alla studenter gå samma väg.

Alla studenter kanske inte har samma behov av en bred arbetsmarknad, kanske det finns några som hellre vill läsa kurser som de verk­ligen brinner för och därmed accepterar att arbetsmarknaden kommer att vara smalare för dem.

Med lärares olika kunskaper och intressen skapas det nya vägar och efterfrågan på arbetsmarknaden. Om studenter inte längre har samma valmöjligheter, för att alla val inte leder till en bred arbetsmarknad, hur ska då arbetsmarknaden någonsin breddas och utvecklas?

Jag ställer mig frågan, vad händer då med de människor som finner ett starkt intresse för något annat än vad arbetsmarkanden vill ha just nu. Försvinner de på vägen eller få de nöja sig med att följa resten av strömmen?

Är det verkligen denna moderna skola jag läser om, eller är vi egentligen på väg tillbaka?

Reportage~ 20 ~

daGenSHälSotrender

Du känner dig tung i benen, huvudet, sinnet. Hur är egentli­gen din andning dessa dagar?

Och vad har du för mobilabonnemang? We want you! Känner du igen frasen »tänk på en vacker plats långt härifrån«?

Alla renlevnads­ och avslappningsmetoder och tjoflöjtkurer. Och telefonförsäljare. Man kan ju inte anklaga vårt leverne för att vara sunt alltid. Och inte nog med att det inte finns någon Gud, nu ska man välja hälsoform själv också. Är det då inte en fasansfull tur att Mahskara serverar er två lite annorlunda former av rörelse, själv­förverkligande och avspänning. Bara det borde göra er en smula lyckliga. Skippa bion och snabbmaten. Gör något gott ikväll. Nå­got som är gott för själen. Det är allt som behövs. Och lite vanlig hederlig jag kan flyga, jag är inte rädd.

Reportage~ 21 ~

Kontaktimprovisation eller »kimpro« är en form av dans som tar sig uttryck i fysisk kontakt där balans, gravitation, vikt och spontan impuls är nyckelorden.

Man arbetar med dans som ett improvisationsredskap och tyngd­

punkten ligger i att kunna släppa kontrol­len och falla för ingivelser. Tillsammans med andra skapar man en kommunikation i form av rörelse och dans. I kontakt­improvisation krävs inga förkunskaper eller fysiska förutsättningar. Man träffas för att ha kul tillsammans, lära känna sin kropp och lätta på spänningar.

Ett pass börjar alltid med uppvärmning och avslapp­ningsövningar tillsammans. Idag, när jag är här och hälsar på, ska gruppen dansa ute i Folkets Park. Solen står fort­farande högt på himlen fast det är sen eftermiddag och det blåser ljumma vindar. Ett perfekt tillfälle att vara utomhus.

– Annars brukar vi hålla till inomhus på Barnens scen, ett stenkast härifrån, berättar Hanna som är kimproledare ikväll.

När man kontaktimproviserar inomhus använder man sig av golvytan och ibland av väggarna. Utomhus finns det dock lite fler möjligheter, som till exempel kullar, träd och bänkar. Dansen utövas ibland med och ibland utan musik och en gång i månaden spelar ett liveband. Detta varvas med allt från Björk till klassisk musik när dansarna känner för att förstärka stämningen och skapa inspiration till nya möjligheter i dansen.

– För det mesta är vi mellan tolv och tjugo stycken, fortsätter Hanna och hon berättar att det alltid finns en ledare med som håller i uppvärmningen under cirka en timme och att deltagarna sedan arbetar fritt under resten av passet.

– Kontaktimprovisation är ett sätt att ut­forska kroppen och samtidigt förhålla sig till andra, kroppskontakt löser upp spän­ningar och det finns inga krav och regler i utförandet.

Hon påpekar också att man mycket väl kan dansa individuellt om man känner för det.

Det är mest yngre människor som slutit upp och passet kan börja. Jag inser allt eftersom det fortgår, att här får man inte vara rädd för beröring eller vara obekväm med fysisk kontakt. Kontakt­improvisation är till för att använda kroppen och utnyttja sina fysiska krafter. Vissa i gruppen utför ganska avancerad

akrobatik. Jag iakttar dem när de hoppar, står på händer, slår kullerbyttor, går på alla fyra, står stilla nästan meditativt och rör sig mot varandra. Allting är tillåtet. Det görs individuellt, i par eller i grupp. Man använder sig av olika kroppsdelar i form av en »punkt till punkt­dans« där

man sakta följer varandra.Efter en timme tar deltagarna

en liten paus och dricker vatten. Jag känner mig upprymd. Jag begrundar det jag varit med om tänker att detta är en otroligt fysisk kontaktövning där man träffar andra på ett kroppsligt plan som man inte är van vid. Det är en verklig utmaning som kräver fokus och koncentration.

Efterhand som jag pratar med deltagarna får jag en bild av deras olika bakgrunder och anledningen till varför de är här. En av dem har utövat fridans och tränat akrobatik tidigare och vill testa något ännu mer fysiskt och frigörande, samtidigt som han träffar andra med samma intresse.

– Dansen skapar glädje, avkoppling, avspänning och en slags stillhet, menar han.

Jag försöker samla mina intryck och hittar ett ord för att summera min upplevelse, harmoni kanske. Jag avslutar mitt pass här. Jag känner mig fri som en fågel när jag

går där ifrån. Kanske är det deltagarnas glada ansikten, den frigörande formen av dans eller bara det faktum att ett sådant här möte mellan människor skapar något så enkelt som gemenskap och glädje. Helt klart en häftig upplevelse utöver det vanliga.

mer info på: www.kimpro.se

kontaktimproViSation

teXt ditte lindfors berger Foto andreas johansson

Dagens hälsotrender:

BikramYoGaNär du kliver in i studion på Gråbrödersgatan nära Centralen i Malmö händer något. En bubblande livsglädje slår emot dig redan i studions hall. De färdigyogade för dagen lämnar omklädningsrummet med en aura av glädje omkring sig.

teXt evelina malteson Foto andreas johansson

Dagens hälsotrender:

Reportage~ 23 ~

I omklädningsrummet möts du av en griffeltavla med varierande budskap, dock alltid av lika positiv karaktär. »Wherever you go, there you are«

är dagens budskap. – »Välkommen in i värmen«, är den

stående kommentaren när passet på 90 minuter inleds.

Bikramyoga bygger på klassisk Hatayoga och Rajayoga. Syftet är att skapa absolut balans mellan kropp, sinne och själ. Efter att själv praktiserat och mött människor färgade av yogans goda effekter kan man inte annat än skriva under på att detta är vad som faktiskt sker.

Bikramyoga utövas i 40 graders värme och passet utgörs av en serie på 28 poser och två andningsövningar. Det är jobbigt, men lärarnas kommentarer och anekdoter tillsammans med energin i rummet gör att den avslutande andningsövningen och den kroppsliga belöningen vid passets slut, inte känns lika långt borta.

Klassen som tar vid när vi är på besök är den sista instruktörerna Manja och Linda genomför innan de skall åka på utbildning i Las Vegas hos Yogiraj Bikram Choudhury själv, bikram­yogans grundare. Bikram examinerar själv alla instruktörer och praktiken ser likadan ut över hela världen. Det gör att man kan praktisera, eller som examinerad instruktör undervisa oavsett var i världen man än befinner sig.

Maya kom hem från sin utbildning för tre månader sedan och har undervisat sedan dess. Hon har praktiserat bikram­yoga sedan starten i Malmö 2007.

– Då var vi bara tio personer i rummet, ler hon.

Bikramyogan är mycket stor i USA och Kanada men växer sig allt större även på närmre håll. Idag finns tre studior i Stock­holm och en nyöppnad i Köpenhamn.

Bakom Köpenhamnsstudion ligger Mine, samma driftiga kvinna som driver Bikramyoga Malmö. Då jag träffar henne är hon på väg för att leta nya lokaler i Malmö där tanken är att öppna ännu en studio.

– Jag tycker om det, men det är för litet, säger hon.

Mine tipsades om bikramyoga av en kompis.

– Jag hade själv ett litet motstånd till värmen, yrseln och speglarna och det tog mig lite tid att övervinna motståndet. Jag fortsatte med yogan jag gjort tidigare. Efter en resa till Indien där jag yogade uppe på ett hett, soluppvärmt tak var jag övertygad om att värmen var just vad min kropp och själ behövde. Min man är egen företagare och med hans hjälp kunde vi starta eget i Malmö. Det var enda utvägen för att kunna praktisera. Ingen annan visste vad bikramyoga var, berättar Mine.

Bikramyoga kan utövas av alla eftersom man kan lägga sig på den nivå man befinner sig på i sin praktik, kroppsliga förutsättningar och dagsform. Under passet utövar inte instruktörerna själva poserna utan »talar« de praktiserande in i dem. Tanken i Bikramyoga är att du själv är din bästa lärare och vet vad som är bäst för dig. Att yogan utförs i värme

har många fördelar.– Yoga i värme gör att dess effekt

förstärks och fördjupas. Kroppens olika system stärks och lär sig kommunicera effektivare med varandra så att våra vitala organ och körtlar kan fungera ändamåls­enligt.

Mine berättar att bikramyoga går genom varje kroppsfunktion, kroppsdel och dessutom får vi en mental och psyko­logisk utmaning och själslig resa i det att vi lär känna oss själva inifrån och ut.  Eftersom allt hänger ihop blir effekten fullständig.

– Det är lite som att gå till en personlig tränare, fysioterapeut, psykolog, akupres­sör, kiropraktor, andlig guide på samma gång.

Som student är korten generöst rabatterade. Ett 15­klippkort kostar 995 kronor och ett 30­dagarskort 650 kronor.

Både svensk­ och engelskspråkiga klasser ges regelbundet i studion. Första klassen startar vardagar 06.30 och sista tar sin början 20.30. Där emellan avlöser klasserna varandra under hela dagen vilket ger stor möjlighet för de flesta att klämma in lite yoga i dagsrutinen. Klasser ges även kontinuerligt under helgen.

Rekommendationen är att man kom­mer dit så ofta man kan under de första tio dagarna för mest djupgående och märk­bar effekt. Ett tiodagars introkort med obegränsade antal besök kostar 295 kronor.

Kom i tighta, svala kläder och öppet sinne och våga uppleva det fantastiska som händer i kropp och själ när du utövar bikramyoga.

Malmö Student~ 24 ~

ma

lmÖ

Stud

en

t

Vilken är din FaVorit-SommarplatS i malmÖ?

teXt/Foto john cristiansson

alessandro angel– pildammsparken.

louise angel– västra hamnen.

Brian Welch– sibbarp.

ann-Charlotte petersson– lilla torg.

anna johansson– västra hamnen.

almira rezniqi– pildammsparken.

VästraHamnen

Fridhem

Limhamnsvägen

VästraVarvsgatan

Mariedals-vägen

Nya MacBook Pro En ny standard för prestanda och bärbarhet.

Fridhemstorget 1, Malmö Tel 040 -10 08 30 Vard 10 – 18.30, lörd 11 – 15 www.kullander.se

Den nya 13-tumsmodellen av MacBook Pro är utrustad med snabbare Intel-processorer, den senaste generationen NVIDIA-grafik och ett batteri som räcker upp till 10 timmar. Med 4 GB minne och större hårddisk som standard är det här vår mest kraftfulla 13-tums MacBook Pro någonsin.

13-tum, pris från 11 995 kr.Finns även i 15- och 17-tum.

Rabatt till lärare och studenter på alla datorer!

Vinn en iPad!

Läs mer på

kullander.se/ipad

Besök Kullanders nya butik – på Fridhemstorget i Malmö. Välkommen!

halvs_mah_maj10.indd 2 2010-04-25 20.00

WE

STR

UP

/ S

JÖVA

LL

Köp biljetterna på malmostadsteater.se

Kultur~ 26 ~

ku

ltur

en Sommar i parken

Far i Hatten till säsongen nyöppnar denna åretrunt-

öppna caférestaurang med många när-

odlade och ekologiska råvaror.

äventyrsgolfbanai juni kommer du ha möjlighet att bland

annat slå bollen genom mini-turning torso,

mini-citytunneln eller varför inte mini-hyllie

vattentorn.

Storbilds-tVunder sommaren kommer fotbolls-vm:s

alla matcher och kungabröllopet visas på

storbild samtidigt som du kan luta dig

tillbaka på gröngräset.

Folkets park som de senaste åren verkligen blivit folkets park, storsatsar inför sommaren.

simon svensson och sissela benn, som tidigare

medverkat tillsammans i tv-serien Central­skolan, kommer under våren att spela in en

humorserie som ska göra reklam för folkets

park. de tio avsnitten kommer successivt att

släppas under sommaren.

redan nu finns en teaser till serien ute på you-

tube som mahskara spanat in och vi måste säga

att det ser riktigt lovande ut.

park tV

FOTO

to

bia

s m

yr

st

ra

nd

le

an

de

r

FOTO

an

dr

ea

s lar

ss

on

Kultur~ 27 ~

nykomlingarbunkerfestivalen, bengtfors 3/7–4/7

endagsbiljett 200 kr

soundtrack of our lives, kid down, sator,

the generals

folk & rock, segmon 13/8–14/8

love, devotion, attitude, commitment

efter fyra års väntan, är det nu åter dags. flera

tusen lundastudenter har stått i kö bara för att

få jobba på karnevalen, medan vi andra inte

behöver lyfta en arm. årets tema är »rätt och

fel« och för underhållningen står bland annat

artister som salem al fakir, amanda jenssen,

pauline, maskinen, hästpojken, gaby and the

guns och name the pet. inte så illa om man

redaktionenS

topp 5

drinkar

lundakarneValen

FeStiValer 2010

tänker på att biljettpriset är 50 kr för en entré

och 200 kr för obegränsad passage alla tre dagar.

hela området, det vill säga lundagård, kom-

mer att vara fullt av så kallade smånöjen och

tombolaspel. tidigare år har man kunnat betala

fem kronor för att gå in ett tält och se en riktig

spanjor – för att sedan upptäcka att det egentli-

gen bara var en spann med jord man betalat för.

rjukan rockfestival norge 11/6–12/6

tvådagarsbiliett 800 kr

donkeyboy, dumdum boys, the Zodiacs,

yoga fire

Festivalsommaren är på ingång med allt vad fylla, förfrusna tår och leriga tältplatser heter.

Förutom självklara flaggskepp har årets festival sommar flera nya guldkorn att erbjuda.

Låt oss släppa alla hämningar och festa oss igenom sommarnätterna.

Startfältsiesta, hässleholm 27/5–29/5

tredagarsbiljett 745 kr

thåström, bob hund, amanda jenssen, the

hives

Gamla godingarpeace and love, borlänge 28/6–3/7

sexdagarspass 1 495 kr

lilly allen, john fogerty, kent, alice in chains

roskilde festival, roskilde 1/7–4/7

fyradagarsbiljett 1 695 dkk

prince, robyn, patti smith and band, prodigy

hultsfredsfestivalen, hultsfred 7/7–9/7

tredagarsbiljett 1 335 kr

empire of the sun, nas & damian »jr gong«

marley, the ark, 30 seconds to mars

sweden rock festival, sölvesborg 9/7–12/7

tredagarsbiljett 2 290 kr

aerosmith, billy idol, gary moore, slayer

picknickfestivalen, göteborg 6/6

fri entré

artister ännu inte avslöjade.

Brännmanet2 cl tequila

2 cl sambuca

2–3 stänk tabasco

Den väcker tigern i dig.

Vårshake2 dl jordgubbar

1 apelsin

3 cl vodka

fyll upp med cider

Bästa sättet till att följa kostrådet fem frukter om dagen.

Cactus 6 cl bacardi razz

2 tredjedelar kaktusjuice

toppa med sprite

Törstsläckaren i sommarens ökenhetta.

Sex on the beach2 cl vodka

2 cl persikolikör

2 cl tranbärsjuice

2 cl apelsinjuice

Klassikern som är bättre än sand i underkläderna.

Screwdriver6 dl vodka

fyll upp med apelsinjuice

Spicear upp frukostflingorna.

Med sommarens intåg blir vi alla lite mer flärdfulla och byter ut den stora starken mot färgglada drinkar. Mahskara tipsar om hur du kan mixa dina cocktails med stil i sommar.

Ljudupptakter~ 28 ~

ljud

up

pta

kte

r

Mystiken och skuggorna från en mörk barrskog som jag tycker

mig se i Edda Magnasons första och självbetitlade skiva är svåra att föreställa sig en dag som denna, en strålande dag i april. Men Edda verkar ha fler sidor än så.

– Jag har tagit på mig vårkläderna idag.

Hon berättar att många förknippar hennes musik med hennes pappas isländska ursprung men hon menar att hon egentligen inte har någon koppling till den isländska kulturen. Hon berättar att på den isländska landsbygden där hon tillbringat den mesta av tiden är det nästan bara dansband som spelas på radion.

– Pappa umgås med bönder och lyssnar på The Beatles. Visst har jag hört på Björk men jag tycker egentligen att jag blivit mer inspirerad av den finländska musiken. Det är det konstanta mörkret som inspirerat mig.

Själv kan jag tycka att om mystiken

kommer från Island, Finland eller Norrland spelar mindre roll. Att den däremot finns där är helt klart.

– Första skivan var skymningsblå, nästa skiva kommer nog att innehålla ännu mer pop och nu längtar jag efter mer »loviedove«­låtar.

Vad innebär det?– Poplåtar om lycklig kärlek och

latino beats som drar mer åt palmer. Edda Magnason klinkar en sådan

popmusik på sitt piano som många även vill kategorisera som klassisk musik.

– Bara för att jag har en klassisk referens så förväntas jag kunna svara på tekniska frågor, droppa namn inom genren och ha en bred allmänbildning. Jag är inte speciellt intresserad av den klassiska musiken.

På frågan om det blir några festival­spelningar till sommaren svarar Edda att det inte är hennes direkta drömspelning.

– Jag gillar mer att spela i kyrkor och kommer göra några skymnings­spelningar framöver.

Edda Magnason är uppvuxen på landet men har bott i Malmö i tio år och ser staden som sin hemmaplan.

Vad tycker du om att många musiker nästan tvingas fly till Stockholm när de blir etablerade?

– Om man är sugen på att vara med på TV3 och TV4 kan det nog vara bra att bo i Stockholm, men det har jag aldrig varit. Förut var jag mer beroende av att åka dit, då mitt skivbolag var Stockholmsbaserat. Nu har jag bytt till ett Malmöbolag.

Är det en förutsättning att samarbeta och vara förband till andra mer etable-rade musiker för att sedan kunna stå på egna ben?

– Jag har aldrig behövt drag­hjälp av andra. När jag spelade med Emil Jensen var det ett samarbete mellan två kompisar. Att jag var förband till Mikael Wiehe på hans spelning på Palladium handlade mer om att vi tillhörde samma musikaliska nätverk.

– urskogsvacker musikedda maGnaSon

teXt evelina svensson Foto rebecca mangell

Reportage~ 29 ~

teXt fredrik trossö Foto einar samuelsson-torgny

jonatHan joHanSSon

– poetisk pop-perfektionist

Många har redan låtit sig frälsas av hans musik. Numera är han bosatt i Stockholm men den 14 april

kom han till staden där han växte upp för att ta sin mystik och andlighet in i Babels kyrklokal. Jag träffar en avslappnad men samlad Jonathan Johansson strax innan spelningen.

Vad har du för relation till Malmö nuförtiden?

– Mina föräldrar bor här och jag har ett helt kompisgäng som bor kvar som jag har väldigt god kontakt med, så någonstans är Malmö fortfarande hemma på många sätt.

Malmö blir bara bättre och bättre. När jag stack var det så trist här så att klockorna stannade. Jag har missat allt det roliga.

Däremot har den senaste tiden i huvud­staden genererat en hel del att glädjas åt för herr Johansson. I februari 2009 släppte han albumet En hand i himlen som kom att bli hans definitiva genombrott. På P3 Guld 2010 var han nominerad till årets artist och framförde på samma gala en fantastisk version av singeln Aldrig ensam.

Kunde du förutspå denna framgång?– Jo, men det gick ganska successivt

sådär. Vi hade gjort klart tre, fyra låtar och lagt upp på Myspace och så hittade

Hybris dem. Från och med det så kände jag någonstans att »shit, nu är det på riktigt«. Jag kände att »det här kommer nog funka«. Däremot trodde jag ju inte att det skulle gå så pass bra som det har gjort. Samtidigt har vi arbetat väldigt hårt och byggt upp det liksom, sakta men säkert, och slitit mycket för att få live akterna att bli anständiga och värdiga plattan.

Har det alltid varit självklart för dig att skriva på svenska?

– Ja, det har det, jag vet inte varför. Jag tror att om man söker sig till ett annat språk så handlar det ofta någonstans om en svårighet med det egna språket. Jag har

Reportage~ 30 ~

alltid känt att det hela tiden är svårt att verbalisera vad man känner och tycker och så. Jag har också ofta känt att det finns ett motstånd när jag sätter mig ner och skriver. Samtidigt så förstod jag runt tjugoårsåldern att om jag verkligen ger mig fan på att det ska bli bra så kan det bli det också.

Jonathan släppte sitt debutalbum Ok, ge mig timmarna redan 2005, men det är det inte så många som har hört.

– Nä, det gick totalt obemärkt förbi. Jag släppte det på ett jättelitet bolag i Uppsala som ingen känner till, bara för att få ut det liksom. Jag vet inte hur mycket jag står för det idag. Jag ser den plattan mer som en ambitiös demo. Den har väl sina ljusa stunder, men mest mörka.

Vad som kanske är än mer okänt och på sätt och vis också ännu mörkare är att Jonathan även har spelat i det Malmö­baserade svartrockbandet Pale Descent. Jag konfronterar honom med detta faktum.

– Ja, herregud, jag var ju ett barn då. Jag var väl 16, 17 år. Det var inte The Cure­svartrock utan gubb­svartrock som The Mission eller Sisters Of Mercy. Alltså inte speciellt bra, men väldigt avancerat. Det var en bra skola.

Jonathan erkänner att han känner

pressen inför nästa skiva som just nu är under bearbetning. Om arbetet med En hand i himlen har man kunnat läsa att Jonathan i slutskedet av processen hittade en kvarglömd synth under sängen – den numera smått relikförklarade DX7:an från 80­talet. Efter att ha tagit denna till studion och kopplat upp den så föll allt på plats och man skrotade allt man tidigare gjort och började om från början. Detta låter nästan som en förskönad version av verkligheten men Jonathan menar att det faktiskt var exakt så det gick till. Jag är lite nyfiken på om han kommer att hålla fast vid samma sound till nästa skiva.

Finns det fler instrument att hitta under sängen?

– Jo precis, skrattar Jonathan. Nej, men jag har köpt tre nya gitarrer och så har vi köpt fyra nya synthar och två orglar och massa percussion­grejer och sådär. Vi kommer använda väldigt mycket mer instrument helt enkelt och förfina uttrycket. Det måste man ju göra, för sin egen skull också inte bara för alla andra. Det är ju inte roligt att göra en repris på det man gjort.

Kan man skriva låtar när man är på turné?

– Jag måste verkligen fokusera, avlägga mycket tid och avskärma mig och sådär för att vara produktiv, inte hålla på och kolla Facebook och mailen hela tiden.

Förutom att Jonathan är på turné i Sverige och Norden med sitt band så är han faktiskt också på en slags världsturné med The Knife­operan Tomorrow, in a year där han har rollen som Darwin.

Hur hände det här? – De tog ju kontakt via skivbolaget

först. Så de ringde mig därifrån och sa att »du, jag har fått ett erbjudande här« och berättade vad det var. Jag trodde inte mina öron först. Jag blev helt chockad. Jag tvekade en del, jag var ju mitt uppe i mitt. Det tog ett tag innan jag verkligen vågade tacka ja. Sedan träffade jag Karin Dreijer och det är klart, man kan ju inte säga nej till ett sådant erbjudande.

Denna kväll är det givetvis ingen Darwin som kommer äntra scen utan Jonathan Johansson som sig själv och det börjar dra ihop sig till spelning.

Senast jag såg dig spela i Malmö så fanns din mor i publiken. Kommer hon ikväll med?

– Hon kommer ikväll, absolut. Hon ser mig inte så ofta, så när jag är här så tar hon tillfället i akt. Så det är gôtt.

Reportage~ 32 ~

För två år sedan var han på allas läppar som den senaste nykomlingen inom svensk musik. Nu har hans andra skiva

precis kommit ut och Joel Alme vet att för att bygga upp en lång musikkarriär krävs tid och mer än en hype.

joel alme – vill avfärda sin hype

teXt aleXander jacobsson Foto einar samuelsson-torgny

Joel Almes senaste soloplatta Waiting for the Bells har precis som hans debut­skiva A Masters of Ceremonies mottagits varmt av pressen. Även stilen liknar

den på förra skivan och ger associationer till 60­talets Bob Dylan och Otis Redding, samtidigt som Joels röst för tankarna till Magnus Carlssons Weeping Willows. Joel började sin karriär i bandet Spring in Paris men har även spelat bas i Hästpojken och skrivit fotbollslaget IFK Göteborgs inmarschlåt.

Det är en lördagseftermiddag i vårvackra april och jag har för Mahskaras räkning tagit mig till grannstaden Lund för att få en pratstund med Joel Alme innan hans spelning på Mejeriet samma kväll.

När jag kommer in i på Mejeriet står hans band och riggar samtidigt som han själv hänger i baren och pratar med sin turnéledare. Vi hälsar, tar varandra i hand och i samma ögonblick säger han skrattfullt.

– Jag ska bara svepa det här sen kommer jag bort till dig.

Han pekar på ett glas fyllt med vin och eftersom jag ska köra tillbaka till Malmö efteråt blir jag en smula avundsjuk över att jag inte kan göra det samma.

Trots att vi är i Lund måste jag fråga, vad har du för relation till Malmö?

– Inte mer än att jag har spelat här nere några gånger. Min syster bor i Malmö och mina föräldrar har pluggat i Lund men Malmö är en stad jag gillar.

Reportage~ 33 ~

Din nya skiva fick bra recensioner precis som din förra. Hur kändes det?

– Ja det är ju kul, men det ger mig inte mer mat på bordet. Min förra skiva blev lite av en hype. Jag blev omtalad i pressen, men det är svårt att veta vad folk egentligen tycker, för det kommer något nytt ganska fort. Ska man leva på musik måste man tänka långsiktigt. Ingen vill ju bli känd för endast en låt.

Fast även om det bara är några personers tycke och smak borde det väl vara skönt för självkänslan att någon skriver bra om din musik trots allt?

– Ja, absolut. Fast recensionerna utgår enbart från inspelade låtar och de ska forceras ut live sedan också. Jag menar, bra recensioner ger inga garantier för att folk ska ta det till sig. Ibland kan det ta ett par år för att se om en skiva har gått hem eller inte, låtarna måste ligga i träda liksom. Men får du dåliga recensioner på din debutskiva kan man säga att du är rökt som artist, får man det på sin tredje eller fjärde skiva spelar det kanske mindre roll.

Joel är en karismatisk nybliven pappa i trettioårsåldern med ett självförtroende som sprudlar. Han spelade dagen innan på ett utsålt Trädgår’n i Göteborg men tycker att biljettpriserna på konserter har blivit alldeles för dyra.

– Jag känner inte att jag har lyckats spela till mig en trogen publik ännu men efter två gjorda skivor till så kanske det känns stabilare. Jag har skaffat ett bokningsbolag

nu så någon form av etablering har jag väl uppnått.

Kan inte tillgängligheten som erbjuds från Spotify och Youtube ändå ge dig en större publik?

– Jo, fast det blir lite som ett moment 22. Din röst blir hörd men samtidigt sitter du fast i ett cementblock. Man kanske får tusen spänn av Spotify för en miljon klick. Musiker är dom nya små­fifflarna, alla måste ha sidoverksamheter för att få det att gå runt.

Har din dröm alltid varit att bli musiker eller har du haft en tanke på att göra något annat?

– Jag hade faktiskt tänkt plugga vidare till fritidspedagog. Jag har inte haft någon tidig dröm att bli musiker utan började med musik och att skriva låtar när jag var i tjugoårsåldern ungefär. Sedan där omkring 2005 när jag och en kompis satte igång att skriva låtar till min första skiva började en vilja att satsa på musiken växa fram.

Jag hörde att du sålde en låt till en Fanta-reklam en gång, är det ett nytt sätt att tjäna pengar på?

– Det var 2002 innan Spring in Paris, mitt första band. Jag hade en kompis som jobbade på en reklambyrå och han ville ge min låt till Fanta. Pengarna jag fick gick till att köpa instrument. Jag gjorde det i ett annat namn, fast nu har musiker sänkt garden för att göra sådana saker. Fast jag skulle till exempel aldrig ställa upp i Melodifestivalen.

Varför då? – För dom använder sig inte av riktiga

musiker. Hade det varit som på 70­talet när Burt Bacharach och den typen av musiker var med hade jag nog kunnat tänka mig att ställa upp. Dessutom är mediakarusellen runt om det ganska äcklig.

Du är uppvuxen i Göteborg men du vill inte bli förknippad med det så kallade Göteborgssoundet?

– Nej, alltså det hela började med Broder Daniel, Bad Cash Quartet och sedan kom Håkan Hellström som öppnade locket för att det kunde säljas skivor. Dom är mina kompisar och det är klart att man blir påverkad, men det är mer gitarrpop och så ska man »helst« inte sjunga så bra. Jag tycker jag har en annan stil. Det positiva är väl att det har blivit enklare att starta band i Göteborg och få tag på instrument. Det är lite som South Central i Los Angeles där det är lätt att skaffa vapen och då snackar man om South Central­stämningen. Göteborg har bildat en trygghet för band att existera, något som Stockholm, där jag bor nu, inte har.

Men varför bor du då inte i Göteborg längre?

– För min fru bodde i Stockholm när vi träffades och vi har precis fått barn. Men både hon och jag är från Göteborg och tanken är att flytta tillbaka inom ett år.

Hur går familjelivet ihop med musiklivet?– Familjen är första prioritet och det är

ingenting som går före det. Strular det till sig vet jag var jag ska vara.

Reportage~ 34 ~

Med en medveten och jordnära inställ-ning, men utsvävande idérikedom och skaparförmåga tillverkar Joss Åkesson

sina unika kreationer.

akiaki – unikt mode

teXt fredrik trossö Foto einar samuelsson-torgny

Reportage~ 35 ~

I en ateljé på Norra Skolgatan i Malmö råder det ständigt ett kreativt kaos. Det är här Joss Åkensson håller till när hon designar och re­designar

med sitt »do it yourself­projekt« Akiaki. Det som började med ett intresse av att sy om second hand­kläder till sig själv utvecklades för några år sedan till en distribuerande verksamhet med innehav av F­skattsedel. Att Akiaki, som kommer från ett internt smeknamn, visade sig betyda »tråkig« på japanska är ironiskt då Akiakis kreationer är allt annat än just tråkiga. Joss har dock ingen anledning att fundera över huruvida det finns en ironisk generation även i fjärran östern eftersom hon inte säger sig ha för avsikt att bli stor i Japan. Men vad finns det då för ambitioner och drömmar?

– Det man vill är väl att kunna gå runt, alltså leva på det, förklarar Joss. Det tror jag inte att jag kommer kunna eftersom jag inte är speciellt intresserad av att skicka iväg kläderna till Thailand och sy upp dem för en krona liksom. Eftersom jag syr allting själv så kan det aldrig bli speciellt stort heller. Men nu tycker jag ändå att jag gör tillräckligt bra grejer och att kvalitén håller för att de ska kunna säljas var som helst och till vem som helst.

Inom en snar framtid är planen att plag­

gen ska finnas att köpa ute i butiker. Tills vidare marknadsförs Akiaki, förutom via hemsidan även på mässor, marknader och modevisningar runtom i regionen.

– Det är mycket djungeltrumman också, menar Joss. Om någon har på sig ett plagg så blir det ju lite som en reklampelare. Det är också många som exempelvis köper en klänning eller liknande och sedan kommer tillbaka och köper fler. Det är ju positivt.

Vilken känd person hade du helst sett bära Akiaki?

– Robyn, svarar Joss snabbt och tveklöst. Hon är lite samma sak som Akiaki. Hon kör sin egen väg och gör sina egna grejer, så hon skulle vara en bra frontfigur. Man skulle kunna säga att Akiaki är Robyn.

Joss berättar vidare att hon bara syr sådant som hon själv tycker är kul och att hon har utvecklat sina färdigheter genom »learning by doing«. Jag funderar lite över om det inte är frestande att mest sy grejer till sig själv när man får bra idéer.

– Jo, det är det, medger Joss. Det är lite synd, för jag hinner aldrig sy till mig själv nu. Allt som genererar någon slags inkomst måste gå före. Jag syr bara åt mig själv om jag ska prova något nytt.

Har du bra koll på modevärlden och tycker du det är viktigt att ha det som designer?

– Nej, jag har inte alls bra koll på mode­världen och tycker inte alls det är viktigt att ha det. När man ser modereportage så säger de ju till exempel att »det här är det som gäller sommaren 2010«. Det finns ju hur mycket som helst och knappast någon röd tråd någonstans ändå. Det är kul att se vad andra gör och man blir ofta inspirerad, men annars känns det helt oviktigt faktiskt.

Joss berättar att hon själv gillar att arbeta mycket med kontraster. Det blir ofta mar­kerade grejer, färgkombinationer, stora knappar eller band.

Vad är ditt tips till andra som vill börja designa och sy kläder?

– Det är nog att inte vara så jävla rädd för att göra fel. Man kan alltid sprätta. Folk i allmänhet är för jävla mesiga. När det gäller att laga mat till exempel, då tänker många att »nu måste jag följa det här receptet annars kanske det blir lite äckligt«. Jaha, man hade inte typ citronpeppar hemma, då tar man en annan peppar och oj, det blev ändå gott liksom. Det gäller att bara köra och låta viljan styra snarare än att man tror att man inte kan. För vill man någonting, då är man tillräckligt peppad för att se till att det funkar.

mer info på: www.akiaki.info.se

Reportage~ 36 ~

Som nybliven pappa, med ny platta på väg ut på marknaden och John Dunsös färska avhopp från bandet, går livet på högvarv.

– Men det är väldigt inspirerande, livet är underbart.

Rykande färska plattan From Burning Hell to Smile and Laughter är inspelad i trakterna för Lars barndoms­hem och släppt på egna skiv­bolaget Love will pay all bills.

– Albumtiteln kom vi på när vi såg omslaget som var fantas­tiskt fint. Plattan sammanfattar åren som gått. Folk som inte är så inlyssnade på Billie the Vision & the Dancers tror att vi bara spelar glad musik. Vi har alltid arbetat med kontrasten mellan glada melodier och tunga texter. Man blir förvånad när man får höra av recensenter att vi spelar »handklappsmusik«. Vi har med handklappningar i en enda låt, det blir som om man inte tar oss på allvar. Det här är på liv och död för oss.

Vid tidpunkten för vårt möte är plattan ännu inte släppt i sin helhet. Dock har bandet släppt låtarna en och en under en period begränsad till tjugofyra timmar på Myspace.

– Idén är egentligen gammal men det var nu vi genomförde den. Vi stod med nya skivan i handen och ville bara visa den. Dessutom är det kul med direkt respons på vilka låtar som kan bli singlar.

Arbetet med skivdistributionen var tidigare John Dunsös område vilket Lars nu fått överta, men avhoppet har inneburit fler förändringar för bandet.

– John är musikaliskt mycket svårersatt. I sommar då vi har ganska mycket inbokat kommer vi att hyra in ett proffs.

Förra året ingick Billie the Vision & the Dancers avtal med ölbolaget Estrella Damm och låten Summercat blev bolagets soundtrack. Bandet blev stora i Spanien över en natt, men beslutet att samarbeta med öljätten var svårt.

– Vi har inte haft media med oss och eftersom vi släppt på eget bolag har vi inte heller haft hjälp med distributionen. Estrella Damm gjorde samma arbete som ett skivbolag skulle gjort. När reklamfilmen hade sänts i två veckor spelade vi framför 2 000 galna spanjorer som sjöng med i varenda text. Det var ett svårt val, vi vill inte förknippas med reklam. Samtidigt som förhandlingarna pågick med företaget var jag på ett föredrag på Malmö hög­skola om musikbranschen och om hur de tre största bolagen ständigt är i rättsliga tvister med varandra. Det fick mig att inse att branschen är lika rutten vilken väg man än väljer att gå. Trots att musikbranschen och skivbolagens roll befinner sig i gungning är det fortfarande svårt att nå ut i media utan ett bolag i ryggen.

Lars fortsätter:– Att ha ett eget skivbolag har

varit ett aktivt val för att slippa bli godkänd av någon annan för att få släppa en skiva. Att få dålig respons på något man själv tycker är skitbra ger dåligt självförtroende. Att tro på oss

När jag träffar Lars Lindquist, bandets frontprofil, på Coffeepoint på Möllan befinner

han sig i en mycket turbulent tillvaro.

Billie tHe ViSion & tHe danCerS

teXt evelina malteson Foto einar samuelsson-torgny

Reportage~ 37 ~

själva är och har alltid varit en förutsättning för vårt band. I en grupp handlar det också om en positiv inställning. Det är något med positiva människor som aldrig kan vara fel. Självklart blir man besviken om man stöter på motgångar, men då gäller det att ta tag i dem så fort som möjligt och gå vidare. Vi har haft lite otur med media och har alltid kommit vid fel tidpunkt för att bli uppmärksammade. Men varje spel­ning är en revansch.

Tidigare har bandets låtar legat för gratis nedladdning på hemsidan, men senaste plattan får man själv bestämma pris på.

– Plattan kom lagom till Spanienturnén. Vi trodde att folk kanske ville donera lite och tänkte underlätta för dem. Av fansen får vi meddelanden på inbetalnings korten, de är underbara och mer värda än alla pengar.

Lars skriver musiken och tror inte att låtskrivarinspirationen bara kommer till en, man måste helt enkelt bara lägga tid på att skriva.

– Om man varit ifrån skrivandet ett par dagar kan det ta lite tid inan man kommer igång. Sen börjar det med en liten melodi och några textrader som bara kommer.

Jag har aldrig haft skrivkramp och tror att man kan lära sig att vara produktiv. Det gäller att ha disciplin och tålamod. När jag skriver använder jag mig av gitarr, piano och ibland trummor. Det är tråkigt att så mycket av genuskurserna har försvunnit från Malmö högskola. Jag har läst Genus­vetenskap både A, B och C. De kursernas innehåll ligger till grund för allt jag gör.

På scen utstrålar Billie the Vision & the Dancers glädje och har ett familjärt uttryck.

– Bakom scenen är det på samma sätt, men man visar inte diskussioner och andra tråkigheter på scenen, men det är sånt som finns i en familj. När vi är ute på turné är vi oftast tolv personer med alla barnvak­ter och så. Vi får ofta höra att vår musik är hoppfull vilket vi också vill förmedla. Vi är speciella på så sätt att vi spelar tjejer och killar, olika nationaliteter och att vi är väldigt olika. Men vi tror att det finns fler fördelar än nackdelar med det. Det gör oss kanske naiva men det gillar jag.

Med sex år på nacken har bandet genom­gått en hel del.

– Vi har lärt oss mer om hur branschen fungerar. När vi hoppade in i den här världen trodde vi att det var en rättvis och bra värld. Tyvärr har vi lärt oss att

verkligheten är motsatsen. Vi har haft fantastiska upplevelser med 20 000 i publiken i Spanien och 15 000 i Italien. Utan upplevelserna hade vi inte orkat med detta, för under långa perioder har man levt på existensminimum.

Framtiden har som nuet mycket att erbjuda både vad gäller bandet och för Lars privat.

– Det känns som en nystart på många sätt. Vi har en ny bokare och det är ett viktigt jobb som påverkar i hög grad. Vi älskar Spanien och kommer att fortsätta jobba där. Europa har alltid varit vår scen och blir det mer och mer. Det finns förändringar också eftersom det blir ett barn till i turnébussen nu.

Föräldraskapet har också inneburit en hel del förändringar sedan Lars son Janne Junior Bob föddes.

– Man får passa på att sova när Janne sover. Jag har gjort tre skivor till honom – Janne 1, 2 och 3. Han älskar att somna till musik, bäst till Björn Skifs och Lisa Nilsson. När Marilyn Monroe sjunger »boop­boop­a­doop« skrattar han alltid. De närmsta framtidsplanerna är att vi ska bo i Malmö några år och fylla en vägg med tavlor.

Bildreportage~ 38 ~

Det är något visst med plagg som har en historia. Kanske är det mystiken kring det stumma tingets förgångna, ett otillgängligt

förflutet vi aldrig kommer att kunna utröna. Att shoppa second hand kan vara en sport,

en konst, ett ställningstagande eller jakten på ett personligt uttryck. Kanske kan det också

vara jakten på något med själ. Något med en fantasieggande mystik. Något högst originellt.

tiSdaGSreGn

teXt/koStYm evelina malteson Foto matilda svensson make up jenny lessmark modell anna brandberg

inkÖpSStällen emmaus, stadsmissionen, myrorna, bib’s second hand

Bildreportage~ 40 ~

Bildreportage~ 41 ~

Bildreportage~ 42 ~

Bildreportage~ 43 ~

Rekommenderat~ 44 ~

teXt evelina maltesonteXt aleXander jacobsson

just like mamasystadsgatan 13, malmö

Heavy rain (2010)

Quantic dream, frankrike

reStauranGSpel

teXt ekWe nordin

i’m new Here (2010)

gil scott-heron, usa

muSik

re

ko

mm

en

de

ra

t

Det är en sorgsen saga som förtäljs på Gil Scott­Herons I’m

New Here, en själfull berättelse om ett svårmodigt liv. En mörk musikalisk historia om en lång flykt från livet självt, en flykt mot en plats som inte existerar. Man kan fortfarande ana hiphopens gudfader någonstans i lyriken, men ett nytt uttryck har tagits för att förmedla sorgen som präglat hans liv.

Vi tas med på musikalisk vandring vid djävulens sida, åtföljt av Nine Inch Nails­doftande beats och klassiska bluestongångar härstammande från USA:s djupa söder.

Att åldern inte förändrat hans förmåga att skriva djup och vacker poesi är tydligt, men ungdomens vrede har bytts ut mot en mognare, ledsam realism. Kvar finns även det djupa politiska engagemanget, men perspek­tivet har förändrats.

En raspig stämma förmedlar en mycket personlig berättelse, svår att inte förstå, ta till sig och sympa­tisera med. Vemodet präglar hela skivan, men trots den melankoliska stämningen skivan igenom, lämnar den mig inte nedstämd, då den även belyser livets vackra sidor. En mycket själv­kritisk Gil Scott­Heron ger mig känslan av att sluta fred med begångna misstag och förbereda sig på den rofyllda vilan som väntar oss alla.

För döden känns ständigt närva­rande, såväl i texter som i musik.

I’m New Here är ett soundtrack till att rakryggad möta färjkarlen till när de sista raderna i dikten som är livet skrivs ner.

Just like Mamas på Möllan kan för en förbipasserande te sig som ett obetydligt hål i väggen. Dock har

den lilla krogen med medelshavsnisch en mustig mylla av kulinariska upple­velser att erbjuda.

Att kliva in på Just like Mamas är som att teleporteras till Lady och Lufsens Bella notte. Det lilla rummet med ungefär tio bord erbjuder alla attribut för en gemytlig, italiensk stämning med röd och vitrutiga dukar, vita levande ljus samt möbler och interiör i mörkt trä. Serveringspersonalen är trevlig och tillmötesgående och kocken är långt ifrån omöjlig i fråga om att förändra något på menyn så att det passar dina smaklökar.

Krogen serverar pizza, pasta, tapas samt kött­ och fiskrätter. Den klassiska pasta marinara liksom bergtungafilén med gräddsås är ljuva guldkorn på menyn. Vidare har Just like Mamas något för alla smaker, både vegetariska och veganska alternativ finns att tillgå. För den som bara är småsugen rekom­menderas tapasrätterna, till humana priser, att avnjutnas med husets röda vin. Genomgående ligger priserna i vänskaplig nivå med plånboken och restaurangen har ett blygsamt men väl utvalt utbud av öl, vin och starkvaror.

Låt dig gungas in i den gemytliga stämningen på Just like mamas och få en oförglömlig smakupplevelse för både smaklökar och själ.

Du lever det perfekta familje­livet med villa, fru och barn. Helt

plötsligt tar ditt liv en våldsam vänd­ning. Du förlorar din ena son i en tragisk trafikolycka, din fru lämnar dig och din andra son försvinner spårlöst. Samtidigt härjar en barnarövare i din stad och låter föräldrar ställas inför olika prov med livet som insats. Vilka val är du bredd att göra för att återse din son?

Heavy Rain är TV­spelet som är utformat likt en dramafilm, men med den stora skillnaden att du själv får vara med och styra över karaktärernas val i de filmiska spelsekvenserna. Spelet är ett av de första i en ny genre där ambitionen ligger på att locka till sig nya spelare utanför den redan etablerade spelkulturen. Det intres­santa med Heavy Rain är att man från­går den mer traditionella spelformen med olika hinderbanor, till att istället låta spelaren blir mer delaktig i upp­byggnaden och utgången av spelet. Det franska spelföretaget Quantic Dream har lyckats kombinera animation med röster från skådespelare på ett lyckat sätt som ger en autentisk dramaturgi till spelets handling. Samtidigt som dina personliga känslor, intuitioner och strategiska tänkande blir avgörande.

Rekommenderat~ 45 ~

teXt andrÉ vifot haas teXt evelina malteson teXt ditte lindfors berger

mourning Golden morning (2010)

ef, sverige

From Burning Hell to Smile and laughter (2010)

bille the vision & the dancers, sverige

Séraphine (2008)

martin provost, frankrike/belgien

muSik muSik Film

När jag lyssnade på Mourning Golden Morning första gången satt jag och

browsade ett Facebook­fotoalbum till­hörande en fiskare från Filippinerna som en avlägsen tjejkompis stoppat tungan i under sin Asienresa. Det var dumt av henne, för jag blev disträ och kunde inte alls ta till mig musiken. Och Mourning Golden Morning är en skiva som kräver väldigt mycket av lyssnaren.

Göteborgsbandet har på sitt tredje album lagt den stegrande postrocken lite åt sidan och presenterar istället ett mycket rakare sound. Eller som bandets trummis Niklas Åström beskriver det i en intervju: »Tungt, men inte distat. Känslosamt, men inte lipigt. Episkt, men inte dränkt i effekter«.

Ef trycker inte upp några känslor i mitt ansikte. Därför tar det lite tid – och jag måste klicka ner bilden på när fiskaren poserar med två rödbrända blondiner i famnen – innan jag inser att Mourning Golden Morning är en jävligt bra skiva, full­proppad med vackra, svävande melodier.

Visserligen saknas de där riktiga höjd­punkterna som exempelvis Ett, Hello Scotland, Thrills och Bear från de före gående skivorna. Men det gör inte så mycket för albumet är otroligt välkomponerat och ett perfekt soundtrack nu när vi går mot ljusare tider. Det finns en viss vinterslaskig melankoli bland låtarna, men de väna melodierna ger mig ändå hoppfulla vårkänslor.

»Det känns mastigt, varmt och lite hårigt«, säger Niklas Åström.

Och då syftar han alltså på soundet på Mourning Golden Morning och inte den filippinske fiskarens utseende.

Billie the Vision & the Dancers kopplas oftast samman med trallvän­

lighet och lättsmält sommarpop. Dock behöver man inte skrapa särskilt mycket på ytan för att förstå att det finns ett känslo­mässigt och allvarligt djup i bandets musik. Kontrasten mellan mestadels glada pop­melodier och tyngre texter är ett välkänt sig­num men blir extra tydligt på nya plattan. Samma kontrast gör att de stundom hjärt­skärande texterna berör enda in i hjärtat. From Burning Hell to Smile and Laughter är som livet själv, en ständig berg­ och dalbana mellan bubblande lycka och helvetisk till­varo, men alltid uppblandat med ett frö av hopp. Plattan bjuder i linje med livssväng­ningarna både på sprudlande popstrofer och nedtempoballader. Albumnamnet träffar huvudet på spiken.

Billie och dansarna har blivit anklagade för att göra samma platta om och om igen. Detta är en ståndpunkt jag vill ta avstånd ifrån. Visst skriker plattan Billie men är snarare en fördjupning och utveckling än en upprepning.

Jag vill skratta och gråta när jag lyssnat igenom de fjorton spåren, dock främst med tårar av godo. Med Billie the Vision & the Dancers platta i ryggen vill jag gå ut och möta livet, som det ter sig med upp och nedgångar.

En fin och gripande skildring av den smått besynnerliga Séraphine Louis,

mer känd som Séraphine de Senslis. Hon blev i medelåldern upptäckt för sitt måleri av en slump, via en konstkritiker för vilken hon arbetade som hembiträde. Hon växte upp under 1800­talets andra hälft, föräldralös och fattig. Hon fick jobba hårt för brödfödan, dock hade hon en självlärd konstnärlig begåvning – måleri. I smyg skapade hon konst på kvällar och nätter i sitt enda rum där hon bodde under många år. För sina sista pengar köpte hon trä pannåer att måla på och blandade egen färg med hjälp av lite påhittig improvisa­tion. När hennes husherre råkade få syn på hennes konst blev han eld och lågor och insåg snabbt att hans städerska hade en mycket speciell förmåga. Genom hela livet inspirerades hon av sin djupt kristna tro. Med sin naivistiska stil, vilken kännetecknar en nästan barnslig enkelhet och lite eller ingen formell träning, uttryckte hon en intensitet både i färg och form.

Hon fick hjälp av sin välbärgade mecenat med pengar, vilka betalade färg, dukar och även en våning där hon kunde få måla på heltid. Sitt genombrott fick hon inte förrän efter sin död eftersom världskrigen och finanskrisen gjorde att konstakademin låg under isen. Sina sista år spenderade hon på mentalsjukhus efter att ha förlorat greppet om verkligheten. En vacker film om ett människoöde som både framkallar skratt och tårar.

FOTO

fra

nZ fe

ldm

an

s

Fo

to

Ha

nn

a Ö

FV

er

Be

rG

må

nti

so

ns

tor

fre

lör

sön

tor

fre

lör

sön

må

nti

so

ns

tor

fre

lör

sön

må

n

må

n

tis

tis

on

s

on

s

tor

fre

lör

1205 19 26sö

n

1306 20 27

jun

i mah

skar

akal

end

ern

Bab

el w

ww

.bab

elm

alm

o.s

ek

B w

ww

.kul

turb

ola

get

.se

d

ebas

er w

ww

.deb

aser

.se

Fest

ival

er w

ww

.fest

ival

info

.se

ret

ro w

ww

.rest

aura

ngre

tro.

se/

mal

mö

Sta

dio

n w

ww

.mal

mo.

se

Fest

ival

Wes

t C

oast

Rio

t(G

öteb

org

)H

ög

tid

Isla

nds

natio

nald

ag

Hän

del

se S

omm

arso

lstå

ndet

Fest

ival

Met

alto

wn

(Göt

ebor

g)

ko

nser

t Ro

d S

tew

art

(Mal

mö

Stad

ion)

ko

nser

t C

hris

Isaa

k(K

B, M

alm

ö)k

ons

ert

Jere

my

Jay

(Deb

aser

, Mal

mö)

ko

nser

t Th

e Sm

ith W

este

rns

(Deb

aser

, Mal

mö)

Stan

dup

Joh

an G

lans

(Dam

mst

orp

sgår

den

, Lun

d)

Hän

del

se K

ronp

rinse

ssan

s b

röllo

p

klu

bb

UK

Bas

s -

Fish

’n’ C

hip

s(R

etro

, Mal

mö)

ko

nser

t A

strid

& J

onas

Sch

war

tz(B

abel

, Mal

mö)

Fest

ival

Pic

knic

kfes

tival

en(G

öteb

org

)H

ög

tid

Sve

riges

nat

iona

ldag

Hö

gti

d V

ärld

smilj

ödag

enH

ög

tid

Dan

mar

ks n

atio

nald

ag

ko

nser

t K

iss

& M

usta

sch

(Mal

mö

Stad

ion)

Fest

ival

Som

mar

scen

(Mal

mö)

Fest

ival

Rju

nkan

(Nor

ge)

Hö

gti

d M

idso

mm

araf

ton

Fest

ival

Mid

som

mar

fest

ival

en(E

mm

abod

a)

Hän

del

se F

ullm

åne

Fest

ival

Pea

ce &

Lov

e(B

orlä

nge)

1104 18 25

0708

091003

1415

1617

2122

2324

2930

28

0102

Fo

to

Ha

nn

a Ö

FV

er

Be

rG

må

nti

so

ns

tor

fre

lör

sön

tor

fre

lör

sön

må

nti

so

ns

tor

fre

lör

sön

må

n

må

n

tis

tis

on

s

on

sto

rfr

elö

r

tor

fre

lör

sön

1104 18 25

juli

mahs

kara

kale

nder

n

kB

ww

w.k

ultu

rbo

lag

et.s

e

deb

aser

ww

w.d

ebas

er.s

eFe

stiv

aler

ww

w.fe

stiv

alin

fo.s

e

Fest

ival

Put

te i

par

ken

(Kar

lsko

ga)

Fest

ival

Hul

tsfr

edsf

estiv

alen

(Hul

tsfr

ed)

Fest

ival

Bun

kerf

estiv

alen

(Ben

gts

fors

)H

ög

tid

USA

:s n

atio

nald

ag

Hö

gti

d F

rank

rikes

nat

iona

ldag

Hö

gti

d Ir

aks

natio

nald

ag

Fest

ival

Ros

kild

efes

tival

en(R

oski

lde)

Fest

ival

Sw

eden

rock

(Söl

vesb

org

)

Fest

ival

Arv

ikaf

estiv

alen

(Arv

ika)

ko

nser

t Th

e A

rk, T

he S

ound

s &

A

man

da

Jens

en(S

ofier

o sl

ott,

Hel

sing

bor

g)

ko

nser

t Ju

liett

e Le

wis

(KB

, Mal

mö)

ko

nser

t La

rs W

inne

rbäc

k &

Lal

eh(C

itad

elle

t, L

and

skro

na)

ko

nser

t C

onve

rge

& K

yles

a(D

ebas

er, M

alm

ö)

ko

nser

t Jo

hn F

oger

ty(S

ofier

o sl

ott,

Hel

sing

bor

g)

Fest

ival

Sto

ckho

lm P

ride

(Sto

ckho

lm)

Hän

del

se F

ullm

åne

Hö

gti

d S

juso

vard

agen

Fest

ival

Em

mab

odaf

estiv

alen

(Em

mab

oda)

Fest

ival

Hel

sing

bor

gsf

estiv

alen

(Hel

sing

bor

g)

Fest

ival

KA

OS

(Mel

leru

d)

0506

070801

1213

1415

1920

2122

2728

2629

0902 16 23 30

1003 17 24 31

karen.mah.se/

Kårvalet gick långt över förväntan och blev det näst bästa valet, vad gäller röster, någonsin! Tack vare DIG! Trots att kårobligatoriets försvinnande hänger tungt över Sveriges kårer, går Studentkåren Malmö ut starkt inför läsåret 2010/2011.

- Det visar på att studenterna värnar om sin kår och tar sitt ansvar för att behålla den stark och representativ, säger Kårordförande Lina Hedman.

Kårvalet 2010 var nytt och viktigt på flera sätt för Studentkåren Malmö, det var det första helt digitala valet som genomfördes någonsin i Studentkåren Malmös historia. Ett helt nytt system köptes in för att alla medlemmar i kåren skulle kunna rösta bekvämt hemifrån sin egen mejlbox.

Utöver den formsliga ändringen var valet viktigt för kårerna för att kunna visa på att vi fortfarande har mandat att företräda studenterna på Malmö Högskola även efter kår

Nästa årskull i fullmäktige består till ca en tredjedel av kvinnor, något som är klart ickerepresentativt om man ser på högskolans sammansättning av studenter. Vad som däremot är representativt för Malmö Högskola är den stora variationen av nationaliteter och åldrar som årets fullmäktige uppvisar.- Det ger oss ett bredare perspektiv och möjlighet att verkligen representera alla studenter. Dessutom är en organisation bara så stor som dess perspektiv och kunskap sträcker sig, jag skulle påstå att vi är stora i det hänseendet, säger Lina Hedman.

Det första fullmäktigemötet med nya FUM, går av stapeln den 18 maj och sker på Kårhuset kl 16:00. Då skall styrelsen tillsättas, budgeten spikas och verksamhetsplanen för nästa år sättas.- Vi ser mycket ljust på framtiden och är mycket nöjda över hur organisationen har slutit sig kring sin kärna och blivit starkare inför kår relsen med mandatperiod 09/10 slutligen.

För frågor kontakta Lina Hedman, Ordförande Studentkåren Malmö 09/10

Mobnr: 0707 577 567Mejl: lina.hedman@karen.mah.se

Här är ditt nya fullmäktige!

Studentkåren Malmö är en religiöst och partipolitiskt obunden studentkår som verkar för bättre utbildning och ett tryggare studieliv för studenterna vid Malmö högskola.

val

Reportage~ 51 ~

Ajmal Azar

07

Ahmad Jawadi Asad

01

Alexandra Jangsell

06

Amal Iman

03

Anna Kristo�ersson

11

Boel Ahlner

53

Daniel Wallinder

35

Diego Alfaro

13

Emilia Miszkiewicz

48

Fredrik Ernstson

02

Guido Guidos

04

Henrik Karlsson

36

Johanna von Feilitzen

37

Jouni Liimatainen

05

Justin Style

18

Linn Karltorp

23

Louise Viberg

42

Lutfi Zuta

34

Mahoney MT

33

Matilda Lindberg

47

Mithun Manojkumar

08

Nick Fertitta

49

Pooja Sharafi

50

Rebecka Hansson

27

Simon Radomski

39

Sta�an Ola Ekman

16

Tamara Abdulrida

32

Uddin Mohammad Zahir

15

Viktor Karlsson

43

Här är de DU röstade in!

F U M2010 / 2011

Reportage~ 52 ~