Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor ... · även död mans hand. 2 videopunkter, 75 och 76, hade delvis bergiga substrat (75 endast i periferin) och här syntens

Marinbiologisk kartering längs

planerade ledningssträckor vid

Strömstad

2017-08-18

Bilaga C7

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad

Rapportdatum: 2017-08-18

Version: 1.0

Projektnummer: 3388

Uppdragsgivare: Ramböll

Utförare: Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke

Tel +46 31-338 35 40 | www.medinsab.se | Org. nr 556389-2545

Författare: Anna Scherer och Annika Liungman.

Kvalitetsgranskare: Jenny Palmkvist och Robert Rådén

Medverkande: Filip Erkenborn

Bilder: Omslagsbilden visar undervattensmiljön vid videopunkt 76. På hårdbotten växte

svampdjur, död mans hand och fintrådiga alger. Intill förekom mjukbotten med

inslag av skal.

Allt bildmaterial i rapporten omfattas av © Medins Havs och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges.


Innehållsförteckning

Inledning ............................................................................................................. 4

Metodik ................................................................................................................ 5

Resultat ................................................................................................................ 6 Beskrivning av bottensubstrat, vegetation och djur .................................... 6

Södra delen från Södra Öddö till Valöhundarna ................................ 6 Västerut mellan Karholmen och Björkholmarna ................................ 9 Österut från Funtebukten till Hålkedalskilen ................................... 10 Norra delen från Solvik till Bojarkilen ............................................... 11

Indelning i naturtyper ............................................................................... 13 Kustbiotoper i Norden ...................................................................... 13 Natura 2000 ..................................................................................... 14

Bottenfauna ............................................................................................... 14 Naturvärden .............................................................................................. 15

Hästmusselbank................................................................................ 15 Ålgräsängar ....................................................................................... 16 Grunda mjukbottnar ......................................................................... 17 Bottenfauna....................................................................................... 18

Referenser .......................................................................................................... 19

Bilaga 1. Videopunkter ....................................................................................... 21

Bilaga 2. Kartor – Kustbiotoper i Norden ......................................................... 25

Bilaga 3. Kartor – Natura 2000 ......................................................................... 33

Bilaga 5. Bottenfauna ......................................................................................... 41


4

Inledning

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Ramböll att utföra

en marinbiologisk kartering längs planerade VA-sjöledningssträckor utanför

Strömstad. Undersökningsområdet med de planerade ledningssträckorna löper

från Bojarkilen i norr till Södra Öddö i söder. Längs denna sträcka finns två

avstickare åt öster; en vid Strömsån och in i Hålkedalskilen samt en åt väster

mellan Karholmen och Björkholmarna (Figur 1, Bilaga 2 och 3). Inventeringen

baseras på data från en tidigare framtagen undersökning av ytgeologi längs

sträckningen (Marin Miljöanalys AB, 2017). I denna rapport redovisas en be-

skrivning av undervattensmiljön med avseende på vegetation, bottenfauna och

bottensubstrat. Detta har sedan utgjort underlag för en bedömning av natur-

värdena i det undersökta området.

Figur 1. Karta över undersökningsområdet längs den planerade sjöledningen med video-punkter och bottenfauna/infaunaprov.


5

Metodik

Inventeringen utfördes från båt den 4-6 juli 2017 av Medins Havs- och Vatten-

konsulter AB. Substrat och vegetation undersöktes genom filmning med un-

dervattenskamera. Totalt undersöktes 120 videopunkter (Bilaga 1). Fem video-

punkter (videopunkt = vp) längst in i Hålkedalskilen (26, 27, 28, 42, 43) har

inte kunnat besökas då det var för grunt. Dessa vp ersattes med fem nya som

fick numren 121-125 och placerades vid passagen Funtebukten och Hål-

kedalskilen (124, 125) samt vid passagen mellan Norra Öddö och Daftö-Valö

(121-123) (Figur 1, Bilaga 2 och 3). Dessa två platser valdes för att få en större

upplösning av hårdbottnarnas utbredning. Vid varje videopunkt filmades en

yta på cirka 0,5 kvadratmeter. Både bottensubstrat och vegetation noterades i

procentuell täckningsgrad enligt en sjugradig skala (Kautsky, 2004). Även ob-

serverade djur noterades. Efter videoanalysen klassades punkterna enligt Art-

och habitatdirektivet (Natura 2000) samt enligt Nordiska Ministerrådet (Kust-

biotoper i Norden, Sverige, Region 11 - Skagerrak) som är 2 av 3 rekommende-

rade indelningar av marina naturtyper enligt Teknisk rapport SIS-TR

199001:2014. Kartorna i bilagorna 2 och 3 visar respektive klassning av video-

punkterna.

Mjukbottenfauna (infauna) insamlades vid 12

stationer (Figur 1). Proven togs med en van

Veen-hämtare med en area av 0,1 m2. Prover-

na sållades genom ett såll med 1 mm mask-

storlek. Beskrivning av stationerna finns i fält-

protokoll som redovisas i Bilaga 4. På labora-

toriet sorterades djuren ut från bottenmateri-

alet och en översiktlig analys av bottenfaunan

där en relativ täthetsklassning i en tregradig

skala utfördes (Tabell 1). I Bilaga 4 finns en

artlista med fördelningen av grupper/taxa

samt täthetsklassningen på stationerna.

Tabell 1. Indelning av täthetsklasser av mjukbottenfauna.

Skala 1 2 3

Beskrivning enstaka fynd vanligt förekommande dominerande

Abundans 0-9 individer 10-49 individer >50 individer

Bottenfauna/infauna

Med bottenfauna avses i detta fall djur som lever i sediment-et (infauna) och överskrider 1 mm i storlek. Vanliga djur-grupper som påträffas är havsborstmaskar, musslor, snäckor, tagghudingar och kräftdjur.


6

Resultat

Beskrivning av bottensubstrat, vegetation och djur

Djupet i hela undersökningsområdet varierade mellan 0,3 och 24,7 meter.

Mjukbotten dominerade men det förekom även mindre ytor med sand, skalgrus

och sten samt berg. Översiktliga kartor för respektive naturtypsindelning finns

i Bilaga 2 (Kustbiotoper i Norden) och Bilaga 3 (Natura 2000). På grund av

undersökningsområdets storlek presenteras det uppdelat i 5 kartor som visar

olika avsnitt av undersökningsområdet. I det följande beskrivs undersöknings-

området uppdelat i 4 delområden: södra, västra, östra och norra delen.

Södra delen från Södra Öddö till Valöhundarna

Djupet på denna del var mellan 0,3 och 20,3 meter (vp 1 vid Södra Öddö i söder

– vp 83 vid Valöhundarna i norr; Bilagorna 2 och 3, Kartorna 3 och 5 respek-

tive). På de 4 sydligaste vp i undersökningsområdet (1, 2, 94, 3) observerades

ålgräs (Zostera marina) och en annan marin kärlväxt som inte kunnat artbe-

stämmas med säkerhet (troligtvis nating (Ruppia sp.)) med en hög täcknings-

grad på mellan 50-100 %. Botten bestod här av silt och lera, delvis med inslag

av skalgrus, vilket även fanns på följande stycke med vp längre norrut fram till

vp 101. Låga antal av sjöpungar, troligtvis vårtsjöpung (Ascidiella aspersa), och

enstaka sjöstjärnor (Asteroidea) kunde noteras. Mellan Norra Öddö och Daftö-

Valö (vid vp 70 och 111) ändrade bottensubstratet karaktär och det förekom

områden med sand, samt områden med ett ökat inslag av skalgrus och skal som

tycks härstamma från hästmussla (Modiolus modiolus) och ostron (troligtvis

från ostronarten Ostrea edulis). Vid vp 100 observerades en möjlig hästmus-

selbank. Antalet levande versus antalet musselskal var dock svårt att bedöma

från video. På kringliggande vp (99, 100, 122) registrerades mycket skal och

skalgrus. Även miljöer med stenblandade och stendominerande bottnar note-

rades. Vad gäller vegetationen karakteriseras bottnarna av fler eller färre fin-

trådiga alger samt enstaka snärjtång (Chorda filum), skräppetare (Saccharina

latissima) och ribbeblad (Delesseria sanguinea). Bland djuren som förekom

sparsamt observerades främst sjöpungar som delvis kunnat identifieras som

vårtsjöpung, enstaka eremitkräftor (Paguridae), juvenila torskfiskar (Gadidae),

sjöstjärnor (Asteroidea) och ishavssjöstjärna (Marthasterias glacialis), samt på

videopunkter djupare än 8 meter observerades enskilda kolonier av död mans

hand (Alcyonium digitatum). Vid det smalaste stycket mellan öarna var det

rätt strömt och bottnen utgjordes av grus, skalgrus och sten med delvis fintrå-

diga alger, skräppetare samt en och annan sjöstjärna. Längre norrut från vp13

fram till vp 18 förekom åter igen silt- och lerbotten utan djur eller växter. End-

ast vid vp 17 noterades några sjöpungar. Vid vp 83 registrerades hårdbotten

(berg) samt fintrådiga alger och några få sjöpungar.


7

Figur 2. Ålgräs vid Södra Öddö (vp 3).

Figur 3. Marin kärlväxt, troligtvis nating (Ruppia sp.) vid Södra Öddö (vp 2).


8

Figur 4. Hårdbotten med fintrådiga rödalger, ribbeblad och sjöpungar.

Figur 5. Mjukbotten med skalgrus från hästmussla och ostron samt en och annan fintrådig alg. På video kunde juvenila torskfiskar och eremitkräfta observeras (vp 112).


9

Figur 6. Sten- och grusbotten med bl.a. sargassosnärja och skräppetare (vp 122).

Västerut mellan Karholmen och Björkholmarna

Djupet på denna del var mellan 19,4 och 24,7 meter (vp 19 i öst – förbi mellan

Karholmen & Björkholmarna till vp 93 i väst; Bilagorna 2 och 3, Karta 3). End-

ast vid vp 90 förekom berg som var delvis täckt av ett fint siltlager samt enstaka

skal från hästmussla. På och intill berget syntes död mans hand, några sjö-

pungar, fintrådiga alger samt snultror (Labridae). Resterande 11 vp på denna

sträcka hade mjuka sediment bestående av silt och lera. Här syntes enstaka

sjöpennor (Pennatulacea) och juvenila torskfiskar.

Figur 7. Mjukbotten med sjöpennan tandpetaren (Pennatula phosphorea) och juvenil torsk-fisk (troligen vitling (Merlangius merlangus)) (vp 92).


10

Österut från Funtebukten till Hålkedalskilen

Djupet på denna del var mellan 0,4 och 20 meter (vp 41 i Funtebukten i väst –

vp 29 i Hålkedalskilen i öst; Bilagorna 2 och 3, Kartorna 3 och 4 respektive).

Hårdbotten i form av berg samt grus- och stenbotten förekom vid den smala

passagen mellan Funtebukten mot Hålkedalskilen (vp 81, 100, 105, 124, 38).

Fintrådiga alger, enstaka skräppetare, sargassonsnärja (Sargassum muticum),

några nätsjöpungar (Corella parallelogramma) och juvenila torskfiskar kunde

observeras. Även enstaka kolonier av död mans hand och stensnultror (Cteno-

labrus rupestris) noterades. Vid resterande vp förekom mjuka sediment bestå-

ende av silt och lera. Dessa bottnar var i stort sett utan synliga djur eller växter.

I Hålkedalskilen vid vp 29 och 31 växte ålgräs (vp 29 endast 5 % täckningsgrad

på själva videopunkten men högre täckningsgrad har kunnat observeras i när-

het från båt) och vid vp 30 förekom ålgräs blandat med en marin kärlväxt (tro-

ligen nating (Ruppia sp.)).

Figur 8. Hårdbotten med fintrådiga alger (vp 124).

Figur 9. Grus- och stenbotten med fintrådiga alger och sargassosnärja (vp 38).


11

Figur 10. Hårdbotten med bl.a. skräppetare (vp 125).

Figur 11. Ålgräsäng i Hålkedalskilen (vp 31).

Norra delen från Solvik till Bojarkilen

Djupet på denna del var mellan 0,4 och 20,7 meter (vp 57 vid Solvik i söder –

vp 60 i Borjarkilen i norr; Bilagorna 2 och 3, Kartorna 1, 2 och 3 respektive).

Detta avsnitt var rätt enhetligt avseende bottensubstrat. Vid nästan samtliga vp

observerades mjukbotten till synes bestående av sedimenten av silt/lera. På

dessa mjuka bottnar noterades väldigt få organismer såsom enstaka torskfiskar

(troligtvis vitling och eventuellt torsk) samt sjöpungar. På vissa vp som exem-

pelvis 115, 56 hade sedimenten inslag av skal och skalgrus som delvis härstam-

mar från hästmussla. Vid vp 56 med hårda substrat som musselskal förekom

även död mans hand. 2 videopunkter, 75 och 76, hade delvis bergiga substrat

(75 endast i periferin) och här syntens enstaka svampdjur (Porifera), snultror,

död mans hand och torskfiskar. Ålgräs noterades på 4 videopunkter längst norr

i Bojarkilen (64, 117, 63, 62). Ålgräset hade endast lite påväxt och plantorna var

höga och ängen växte tätt.


12

Figur 12. Skal från hästmussla och vårtsjöpung (van Veen-hugg 6 utanför Solvik).

Figur 13. Mjukbotten med sågtång och fintrådiga rödalger. På video observerades juvenil torskfisk (troligen vitling) (vp 115).


13

Figur 14. Ålgräsäng med en liten anemon (t.h. i bild) troligen ålgräsros (Sagartiogeton vidu-atus) som precis som namnet antyder är typisk i ålgräsängar (vp 117).

Indelning i naturtyper

Videopunkterna klassades enligt Art- och habitatdirektivet (Natura 2000) samt

enligt Nordiska Ministerrådet (Kustbiotoper i Norden, Sverige, Region 11 -

Skagerrak). Indelningen i dessa naturtyper (Bilaga 2 och 3) ska betraktas som

en förenklad bild av verkligheten. Naturmiljöerna motsvarar sällan exakt den

enhetliga och tydliga beskrivningen i klassningen och gränserna mellan olika

miljöer är inte skarpa utan miljöerna brukar övergå gradvis i varandra. I föl-

jande del presenteras de naturtyper som dokumenterades i undersökningsom-

rådet enligt Nordiska Ministerrådet samt Art- och habitatdirektivet.

Kustbiotoper i Norden

I det inventerade området identifierades 5 naturtyper som klassades som Kust-

biotoper i Norden (Bilaga 2). Mjukbottnarna i området där substratet består av

silt och lera definierades med avseende på djup som Mjukbottnar (0-6 m),

Mjukbottnar (6-15 m), Mjukbottnar (15-20 m), Mjukbottnar (20-30

m). Där substratet tolkades som sand klassades bottnarna som Sandbottnar

(0-10 m), Sandbottnar (10-20 m). Områden med grus och småsten på

bottnen klassificerades som Grus- och stenbottnar. Grus- och stenbottnar

ligger enligt definitionen för Kustbiotoper i Norden på mellan 1 och 3 meters

djup men har i denna undersökning på grund av substratets karaktär tolkats

ned till 12 meters djup (exempelvis videopunkt 123). Sammanhängande ytor av

ålgräs (som delvis kunnat observeras utan undervattenskamera från båt) klas-

sificerades som Ålgräsängar (0,5-8 m). Till denna naturtyp räknas bland

andra karakteristiska arter även nating (Ruppia sp.). Vid videopunkt 2 obser-

verades en marin kärlväxt som inte kunnat bestämmas till art men som troligt-

vis är nating, varför även denna punkt klassades som ålgräsäng. Hårdbottnarna

som domineras av stenar, block och berg i undersökningsområdet klassificera-

des som Klippbottnar (0-30 m).


14

Natura 2000

Inom det inventerade området identifierades 2 naturtyper som klassificerades

som Natura 2000-habitat (Bilaga 3). Norra delen av undersökningsområdet,

från Bojarkilen i norr fram till Udden i söder, östra delen, Hålkedalskilen, och

södra delen, mellan Norra Öddö och Daftö-Valö till Södra Öddö, klassades som

Stora grunda vikar och sund (1160). Denna naturtyp är per definition ett

så kallat habitatkomplex, vilket innebär att det kan innehålla andra delar av

naturtyper (Naturvårdsverket, 2011). Stora grunda vikar och sund är ofta skyd-

dade från kraftiga vågor och innehåller olika typer av sediment och substrat

med artrika bentiska växt- och djursamhällen. Bottnar med hårda substrat som

domineras av stenar, block och berg klassificerades som Geogent rev (1174)

då täckningsgraden motsvarar ≥50 %. På kartorna i Bilaga 3 illustreras utöver

dessa 2 naturtyper även Marint vatten (1000) som är en generell kod som

används för all typ av marint vatten som inte tillhör någon av de naturanatur-

typer som finns (Naturvårdsverket 2014).

Bottenfauna

Provdjupen på bottenfaunastationerna varierade mellan 1,8 och 23,1 meter. Vid

alla stationer bestod bottensubstratet till största delen av gyttja, silt och lera.

Skalgrus och skal från bland annat hästmussla (Modiolus modiolus) och ostron

(Ostrea edulis) utgjorde också en del av substratet särskilt vid stationerna 6

och 8. Bottenfaunaproven 1 och 12 togs på bottnar med ålgräs.

Doft av svavelväte noterades vid stationerna 7 och 12. Vid dessa två stationer

hittades minst antal taxa; 2 respektive 4. Station 7 låg precis intill småbåts-

hamnen vid Hålkedalskilen och det var 4,3 meter djup. Station 12 låg vid södra

delen av undersökningsområdet strax öster om Edholmarna och var 4,7 m

djup. Vid station 12 hittades generellt få djur, varav de flesta var havsborstmas-

kar från familjen krokgälingar (Nephtyidae) med några arter som är generellt

toleranta mot miljöstörningar. Vid station 7 förekom nästan enbart gördelmas-

kar (Capitellidae) med hög abundans (>50 individer). Dessa klassas som myck-

et tåliga mot föroreningar. Även vid stationerna 1, 2, 11 var antalet taxa rätt

låga. Några organismer som förekom i låga antal (enstaka fynd) vid dessa stat-

ioner var fjädermyggor (Chironomidae), korgmussla (Corbula gibba), musslan

(Macoma sp.), gördelmaskar och havsborstmaskarna Scalibregma inflatum

och Scoloplos armiger. Samtliga klassas som relativt tolerant mot förorenings-

belastning och organisk belastning.

Dessa stationer hade gemensamt att de låg under 10 meters djup. Generellt

hittades fler taxa på stationer som låg djupare än 15 meter. Figur 15 indikerar

sambandet mellan ökat antal taxa och ökat djup. Troligtvis beror detta sam-

band på olika salthalt vid olika djup. Landavrinningen av sötvatten späder ut

det salta vattnet men effekten blir mindre vid större djup då sötvatten är lättare

än saltvatten. I gränszonen mellan sött och salt är det ett tämligen begränsat

antal arter som trivs.


15

Figur 15. Antal taxa med linjär trendlinje i förhållande till djup vid provtagningsstationerna.

Flest taxa hittades vid station 6 med 42 taxa. Även vid stationerna 4, 8 och 9

hittades relativt många taxa: 20-24. Vid station 6 var havsborstmasken Sca-

libregma inflatum dominerande och korgmusslan vanligt förekommande –

båda djur klassas som tåliga mot föroreningar. Vid sidan av dessa arter gjordes

dock även enstaka fynd av många andra arter som är känsliga mot föroreningar

på en eller flera av stationerna 4, 6, 8 och 9. För att nämna några organismer så

förekom exempelvis blötdjuret Chaetoderma nitidulum, havsborstmaskarna

Anobothrus gracilis, Chaetozone setosa, Diplocirrus glaucus, märlkräftan

Ampelisca sp., grävsjöborren Echinocardium cordatum samt smal cigarrs-

näcka Cylichna cylindracea.

Naturvärden

Hästmusselbank

I undersökningsområdet påträffades hästmussla som i den svenska rödlistan är

kategoriserat med DD (Kunskapsbrist). Generellt kunde många skal från häst-

mussla observeras på videopunkterna och vid vp 100 observerades en möjlig

hästmusselbank. Antalet levande versus antalet musselskal var dock svårt att

bedöma från video. För att kunna bedöma detta skulle ytterligare kontroll med

kompletterande undersökningar behöva göras. Även på kringliggande vp (99,

100, 122) registrerades mycket skal från hästmussla och skalgrus. Hästmussel-

bankar är skyddade i OSPAR-området sedan 2004. De är relativt allmänt före-

kommande (OSPAR 2009) men hästmusselbankar med flera individer till-

sammans har blivit mycket ovanliga och förekomsten pekar på en långsiktig

nedgång (ArtDatabanken, 2015). I likhet med blåmusselbanker associeras

hästmusselbankar med ett ovanligt rikt djursamhälle som lever på och intill

musslorna (epifauna). Hästmussla förekommer typiskt på strömsatta bottnar

djupare än 15 m. Området mellan Norra Öddö och Daftö-Valö var strömsatt

men var vid vp 100 (Figur 16) endast 3 m djup.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

0 5 10 15 20

An

tal

taxa

Djup (m)


16

Figur 16. Strömt område mellan Norra Öddö och Daftö-Valö där det observerades levande individer av hästmussla (vp 100).

Figur 17. Ålgräsäng blandat med enstaka plantor av troligtvis nating (Ruppia sp.) vid Södra Öddö (vp 1).

Ålgräsängar

Ålgräsängar hittades i tre områden: i Borjarkilen i norr, i Hålkedalskilen i väs-

ter och vid Södra Öddö i söder. I både Hålkedalskilen och vid Södra Öddö växte

ålgräs delvis blandat med ytterligare en marin kärlväxt (troligen nating (Rup-

pia sp.)). Det förekom endast lite påväxt på ålgräset och på de flesta vp plan-

torna relativt höga och växte tätt (Figur 14, Figur 17). Ålgräsängar har stor eko-

logisk betydelse och är skyddsvärda habitat. Många ryggradslösa djur som

kräftdjur, sjöborrar, sjöstjärnor och anemoner lever i ålgräsängar. För många

bland annat kommersiellt viktiga fiskarter som exempelvis sill (Clupea haren-

gus) och torsk (Gadus morhua) är ängarna viktiga miljöer för uppväxt och fö-

dosök. Kärlväxtsamhällen såsom ålgräs och nating utgör en viktig komplex


17

tredimensionell struktur som skyddar till exempel små fiskar och kräftdjur från

predatorer. Plantorna motverkar kusterosion genom sitt rotsystem (rhizom)

och minskar grumling i vatten genom vågdämpning och näringsupptag ur vatt-

net.

Figur 18. Grund mjukbotten med tång (Fucus sp.) och enstaka snärjtång (vp 101).

Figur 19. Grund mjukbotten med några sjöpungar (troligen vårtsjöpung) (vp 102).

Grunda mjukbottnar

Grunda mjukbottenområden hör generellt till en viktig miljö för biologisk

mångfald längs kusten. Dessa sammanfaller delvis med kustbiotopen ål-

gräsängar och Natura 2000-habitat 1160 Stora grunda vikar och sund. Under

försommar och sommar är vattentemperaturen ofta lite högre på grunda bott-

nar och därmed gynnsam för fiskyngel som delvis livnär sig på djuren som le-

ver i bottnen (infauna). Grunda mjuk- och även hårdbottnar mellan 0-10 me-

ters djup – med och utan vegetation – bedöms som mycket viktiga habitat och


18

uppväxtområden för kommersiella fiskarter (Stål 2007) som exempelvis röd-

spätta (Pleuronectes platessa). Tånglake (Zoarces viviparus) är ett exempel på

en rödlistad art som är stationär och uppehåller sig i strandzonens algbälte på

vanligtvis 2-20 meters djup.

Bottenfauna

Samtliga arter som påträffades i bottenfaunahuggen räknas som allmänt före-

kommande i havsområdet. Skillnaden i artförekomst kan troligen kopplas till

djup och salinitet samt närhet till småbåtshamn. Samtliga prover togs i sedi-

ment som kan betecknas som optimala för metodiken (mjuka sediment). Två

av proverna (7, 12) hade sediment som luktade svavelväte. Förekomst av

svavelväte är en indikation på att syrebrist kan förekomma i sedimentytan. De

provplatser där lukt av svavelväte förekom hade som väntat lägre antal arter.


19

Referenser

ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

ArtDatabanken 2015. Modiolus modiolus, hästmussla. Artfaktablad.

Kautsky, H. 2004. Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Mineogr. Version 20040513, Institutionen för Systemeko-logi, Stockholms Universitet.

Marin Miljöanalys AB 2017. Bottenkartering för sjöledningar i Strömstad. Sweco Environment AB. U608-1701.

Naturvårdsverket 2014. Tillgängliga koder för attributet ”Naturtyp” i NNK-IT systemet.

Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångs-zon. Bilaga B till handbok 2007:4.

Nordiska ministerrådet 2001. Kustbiotoper i Norden – Hotade och representa-tiva biotoper. TemaNord: 536.

OSPAR Commission 2009. Background Document for Modiolus modiolus beds. Biodiversity Series.

Stål, Johan (2007) Essential Fish Habitats. The Importance of Coastal Habitats for Fish andFisheries. PhD Thesis. Department of Marine Ecology. Göte-borg University.

Swedish Standards Institute. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. Naturvär-desinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000.


20


21

Bilaga 1. Videopunkter

Täckningsgrad modifierat enligt Kautsky 1999 %

Heltäckande 100

Tydligt mer än hälften 75

Hälften 50

Mindre än hälften 25

Mer än enstaka. <25% 10

Mer än enstaka, knappt täckande 5

Enstaka 1

Saknas 0


22

Video N E Video N E

1 6535981 278557 66 6539987 279454

2 6536035 278586 67 6539869 279409

3 6536142 278669 68 6539748 279390

4 6536259 278712 69 6536608 278688

5 6536385 278694 70 6536564 278624

6 6536527 278683 71 6536596 278625

7 6536648 278709 72 6536746 278762

8 6536758 278761 73 6539914 279402

9 6536893 278753 74 6539834 279416

10 6537007 278808 75 6539793 279396

11 6537131 278847 76 6539691 279433

12 6537255 278825 77 6539639 279415

13 6537393 278855 78 6539536 279409

14 6537487 278936 79 6538251 280278

15 6537546 279005 80 6538257 280206

16 6537611 279066 81 6538061 279841

17 6537736 279242 82 6538061 279795

18 6537825 279326 83 6537818 279368

19 6537887 279375 84 6536825 278760

20 6537940 279242 85 6536693 278731

21 6537997 279132 86 6537307 278800

22 6538060 279023 87 6537198 278858

23 6538126 278907 88 6537356 278818

24 6538213 278806 89 6538171 278823

25 6538409 278673 90 6538285 278786

29 6538497 280974 91 6538416 278631

30 6538396 280799 92 6538440 278632

31 6538386 280750 93 6538414 278611

32 6538347 280638 94 6536088 278620

33 6538304 280511 95 6536307 278706

34 6538277 280389 96 6536219 278703

35 6538257 280248 97 6536162 278691

36 6538234 280125 98 6537662 279149

37 6538165 280017 99 6536940 278776

38 6538101 279905 100 6536959 278788

39 6538030 279790 101 6536550 278682

40 6538303 280464 102 6536450 278688

41 6537898 279521 103 6537068 278834

44 6539515 279354 104 6537946 279645

45 6539413 279285 105 6537989 279696

46 6539302 279216 106 6539603 279390

47 6539180 279155 107 6539793 279373

48 6539062 279111 108 6540061 279474

49 6538942 279160 109 6538364 280689

50 6538846 279247 110 6538257 280174

51 6538735 279327 111 6536574 278679

52 6538610 279369 112 6536851 278742

53 6538485 279391 113 6536988 278796

54 6538357 279411 114 6538136 279967

55 6538221 279426 115 6538091 279509

56 6538111 279473 116 6538368 278706

57 6537998 279556 117 6540271 279644

58 6539662 279568 118 6537937 279606

59 6539604 279442 119 6538005 279734

60 6540517 279781 120 6538203 280071

61 6540462 279742 121 6536916 278761

62 6540374 279696 122 6536883 278753

63 6540317 279672 123 6536836 278751

64 6540206 279601 124 6538042 279821

65 6540099 279519 125 6538078 279882

Videopunkternas position (Sweref99 TM)


23

Videopunkt Djup (m) Substrat Substrat % Flora Flora % Fauna Fauna %

1 1,7 Silt/Lera 100 Zostera marina 100

2 3 Silt/Lera 100 Marin kärlväxt 75

94 2,7 Silt/Lera 100 Zostera marina + marin kärlväxt 50


97 4,1 Silt/Lera 100 Ascidiacea 1

96 4,8 Silt/Lera 100 Fintrådiga alger 10 Ascidiacea 1


4,2 Silt/Lera 100 Asteroidea 1

Ascidiacea 5

4,3 Silt/Lera 100 Asteroidea 1

Ascidiacea 5



2 Silt/Lera 100 Fucus sp. 10

Chorda filum 1

0,6 Sand 100 Fucus sp. 100

Fintrådiga alger 5

69 0,3 Sand 100

6 Sand 100 Fucus sp. 1

Fintrådiga alger 10

7,4 Silt/Lera 100 Fintrådiga alger 5 Ascidiacea 5

Asteroidea 1

Paguridae 1

10,8 Sand 100 Sargassum muticum 1 Gobiidae

Fintrådiga alger 1

85 14,7 Sand 100 Fintrådiga alger 1 Asteroidea 1

7,9 Sten 75 Fintrådiga alger 25 Alcyonium digitatum 1

Sand 25 Phaeophyceae 1 Ascidiacea 5

Pisces 5

10,8 Sand 100 Fintrådiga alger 1 Gadidae 1

Ascidiacea 1

Asteroidea 1

8,3 Sten 100 Fintrådiga alger 10 Ascidiacea 50

Delesseria sanguinea 1 Actiniaria 1

Phaeophyceae 1

11,7 Skalgrus 100 Fintrådiga alger 5 Gadidae 1

Paguridae 1

4,8 Sten/Skalgrus 100 Sargassum muticum 5 Gadidae 1

Fintrådiga alger 10 Asteroidea 1

99 3,5 Sten/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 10

100 3 Sten/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 25 Modiolus modiolus/Mytilus edulis50

5,3 Silt/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 50 Marthasterias glacialis 1

Chorda filum 1

4,5 Sand/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 75 Marthasterias glacialis 1

Chorda filum 1

5,5 Sand/Sten/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 75

Chorda filum 1

11 8,8 Sand 100 Paguridae 1

87 7 Silt/Sand 100 Fintrådiga alger 50

12 13,8 Silt/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 5 Marthasterias glacialis 1

86 12,5 Sand 100 Fintrådiga alger 5 Paguridae 1

13 Berg 100 Fintrådiga alger 25 Ascidiacea 1

Marthasterias glacialis 1

Alcyonium digitatum 5

15,3 Silt/Lera 100 Paguridae 1

Ascidiacea 5

Asteroidea 1

14 13,9 Silt/Lera 100

15 13,4 Silt/Lera 100

16 13,1 Silt/Lera 100

98 13,6 Silt/Lera 100


18 20,3 Silt/Lera 100

83 9 Berg 100 Fintrådiga alger 75 Ascidiacea 1

19 19,4 Silt/Lera 100

20 21,2 Silt/Lera 100

21 19,6 Silt/Lera 100 Alcyonium digitatum 1

22 20 Silt/Lera 100

23 23,6 Silt/Lera 100

89 23,7 Silt/Lera 100

24 24,7 Silt/Lera 100

14,3 Sten/Berg 100 Fintrådiga alger 25 Alcyonium digitatum 5

Rhodophyceae 1 Ascidiacea 5

Labridae 1

116 22,2 Silt/Lera 100 Pennatulacea 1

25 21,7 Silt/Lera 100

21,6 Silt/Lera 100 Pennatula phosphorea 1

Gadidae 1

93 23 Silt/Lera 100 Pennatulacea 1

113

10

103

88

13

90

92

9

95

5

101

111

70

71

7

72

8

84

112

Djup, substrat, vegetation (flora) och djur (fauna) vid videopunkterna.


24

Videopunkt Djup (m) Substrat Substrat % Flora Flora % Fauna Fauna %

91 22,9 Silt/Lera 100 Pennatulacea 1

41 20 Silt/Lera 100

118 18,2 Silt/Lera 100

104 17,3 Silt/Lera 100

15,3 Berg 100 Alcyonium digitatum 1

Ascidiacea 5

Corella parallelogramma 1

119 16,9 Silt/Lera 100 Brachyura 1

39 15,7 Silt/Lera/Skalgrus 100

82 16,4 Silt/Lera/Skalgrus 100

81 4,7 Berg 100 Fintrådiga alger 100 Ctenolabrus rupestris 1

3,4 Sten/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 10 Asteroidea 1

Sargassum muticum 5 Ctenolabrus rupestris 1

5,5 Silt/Lera/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 1 Ctenolabrus rupestris 1

Sargassum muticum 1 Paguridae 1

37 6 Silt/Lera 100 Saccharina latissima 1

120 5,6 Silt/Lera 100

36 9,3 Silt/Lera 100

110 7,9 Silt/Lera 100



79 4,2 Silt/Lera 100 Fintrådiga alger 5

34 4 Silt/Lera 100




109 3,2 Silt/Lera 100 Gobiidae 1

31 1,6 Silt/Lera 100 Zostera marina 75 Gastropoda 1

0,7 Silt/Lera 100 Zostera marina 50

Marin kärlväxt 5


57 20,7 Silt/Lera 100

11,9 Silt/Lera/Skalgrus 100 Fintrådiga alger 10 Gadidae 1

Fucus serratus 10

56 16 Silt/Lera/Skalgrus 100 Alcyonium digitatum 1


54 16,5 Silt/Lera 100

53 17 Silt/Lera 100

52 17,9 Silt/Lera 100

51 19 Silt/Lera 100

50 20 Silt/Lera 100

49 17,7 Silt/Lera 100 Gadidae 1

48 15,5 Silt/Lera 100

47 14,8 Silt/Lera 100

46 14,4 Silt/Lera 100

45 13,8 Silt/Lera 100

44 14,7 Silt/Lera 100


106 17,2 Silt/Lera 100

59 16 Silt/Lera 100

58 10,4 Silt/Lera 100

77 11,8 Silt/Lera 100

9,5 Silt/lera 75 Fintrådiga alger 10 Alcyonium digitatum 1

Berg 25 Porifera 1

Labridae 1

Gadidae 1

68 11,8 Silt/Lera 100

6,7 Silt/lera 100 Gadidae 1

Berg 1 Marthasterias glacialis 1

Asteroidea 1

107 10,9 Silt/Lera 100

74 5,5 Silt/Lera 100 Fintrådiga alger 10


73 3,3 Sand/Silt/Skalgrus 100 Gadidae 1


108 7,6 Silt/Lera 100

65 7 Silt/Lera 100


Fintrådiga alger 1

2,2 Silt/Lera 100 Zostera marina 100 Actiniaria 1

Fintrådiga alger 1


Fintrådiga alger 1


61 0,5 Silt/Lera 100 Fucus vesiculosus 25


3,7 Skalgrus/Sten 100 Fintrådiga alger 50

Saccharina latissima 1

4,7 Skalgrus/Sten 100 Fintrådiga alger 50

Saccharina latissima 1

12,3 Skalgrus/Sten 100 Ascidiacea 5

Asteroidea 1

11,6 Berg 100 Fintrådiga alger 100 Corella parallelogramma 1

Delesseria sanguinea 1

6,3 Berg 100 Fintrådiga alger 100 Gadidae 1

Ctenolabrus rupestris 1

115

105

38

114

30

122

123

124

125

76

75

64

117

63

121

Fortsättning.


25

Bilaga 2. Kartor – Kustbiotoper i Norden


26

Översiktskarta med de olika områdena 1-5


27

Kustbiotoper i Norden. Karta 1.


28



29



30



31



32


33

Bilaga 3. Kartor – Natura 2000


34

Översiktskarta med områdena 1-5.


35

Natura 2000. Karta 1.


36



37



38



39



40


41

Bilaga 5. Bottenfauna


42

Station 1 2 3 4 6 7

Län

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

Provtagningskoordinater (N) 6540273 6539904 6539571 6539093 6538088 6538303

Provtagningskoordinater (E) 279647 279419 279384 279125 279488 280489

Koordinatsystem SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM

Datum 2017-07-05 2017-07-05 2017-07-05 2017-07-05 2017-07-05 2017-07-05

Provtagare

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

Organisation

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Provyta (m2) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Antal prov 1 1 1 1 1 1

Metodik SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665

Sållets maskvidd (mm) 1 1 1 1 1 1

Sedimentvolym (l) 5 15 15 8 5 15

Vindriktning (O, NO, VNV etc) NV NV NV NO NO NO

Vindhastighet (m/s) 3 3 3 3 3 3

Våghöjd (m) 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Provdjup (m) 1,8 7,8 16,8 15,3 17,5 4,3

Svavelväte (ja/nej) nej nej nej nej nej ja

BeskrivningMjuk gyttjelera.

Ålgräs i provet.

Mjuk gyttjelera,

silt, lite skalgrus.Mjuk gyttjelera.

2 skikt: mjuk

gyttjelera, silt, fin

sand; fast silt,

lera.

Silt, gyttja, lera,

skalgrus. Skal från

hästmussla.

Medium fast.

Gyttjelera. Mjukt


43

Station 8 9 10 11 12 13

Län

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

14 Västra

Götaland

Provtagningskoordinater (N) 6538069 6538414 6537886 6537531 6536213 6538169

Provtagningskoordinater (E) 278987 278631 279398 278983 278697 280033

Koordinatsystem SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM SWEREF99_TM

Datum 2017-07-05 2017-07-05 2017-07-05 2017-07-05 2017-07-05 2017-07-05

Provtagare

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

A. Scherer/

F. Erkenborn

Organisation

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Medins Havs- och

Vattenkonsulter

AB

Provyta (m2) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Antal prov 1 1 1 1 1 1

Metodik SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665

Sållets maskvidd (mm) 1 1 1 1 1 1

Sedimentvolym (l) 6 10 12 12 15 15

Vindriktning (O, NO, VNV etc) NO NO NO NO NO NO

Vindhastighet (m/s) 3 3 3 3 3 3

Våghöjd (m) 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Provdjup (m) 20 23,1 19,3 13,2 4,7 5,6

Svavelväte (ja/nej) nej nej nej nej ja nej

Beskrivning

Gyttjelera, silt.

Mycket mjukt.

Skalgrus.

Silt, lergyttja.

Medium fast.

Silt, lergyttja.

Medium fast.

Silt, lergyttja.

Medium fast.

Silt, gyttja. Mjukt.

Ålgräs i provet.

2 skikt: Silt,

gyttjelera, fin

sand, skalgrus,

mjukt; silt, lera,

fast.


44

-StrömstadProvtagningsdatum: 2017-07-05Det. Anna Scherer, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB

Metod: Översiktlig analys med kvalitativ täthetsklassning

ARTER/TAXA STATION

1 2 3 4 6 7 8 9 10 11 12 13

CNIDARIA, nässeldjur

Actiniaria 2

Alcyonium digitatum 1

NEMERTEA, slemmaskar

Nemertea 1 1 2 1

PRIAPULIDA, snabelsäckmaskar

Halicryptus spinulosus - Seibold, 1849

Priapulus caudatus 1

SIPUNCULA, stjärnmaskar

Golfingia vulgaris 1 1

Sipuncula 1 1

Thysanocardia procera 1 1

MOLLUSCA, blötdjur

Chaetoderma nitidulum 1 1

POLYCHAETA, havsborstmaskar

Arenicola marina 1

Anobothrus gracilis 1

Capitella capitata artkomplex 1 1

Capitellidae 1 1 3 1

Chaetozone setosa 1 1

Cirratulidae 1 1

Diplocirrus glaucus 1 1 1

Glyceridae 1 1 1 1

Goniadidae 1 1

Levinsenia gracilis 1

Lumbrineridae 1

Magelona sp. 1

Maldanidae 1

Nephtyidae 1 1 1 1 1 1 1 2

Nereididae 1

Nereimyra punctata 1

Notomastus latericeus 1 1 1

Ophelina acuminata 1

Oxydromus flexuosus 1 1

Pectiinaridae 1

Pectinaria koreni 1 1

Pholoe baltica 1 1 1 1

Phyllodocidae 1

Polycirrus sp. 1 1 1 1

Polynoidae 1 1 1 2 1 1

Prionospio cirrifera 1

Sabellidae 1

Scalibregma inflatum 1 3 1 1 2 1 1

Scoloplos armiger 2 1 1 1

Sphaerodorum gracilis 1

Terebellidae 1 1

Terebellides stroemi - Sars, 1835 1 2 1 1

CLITELLATA, gördelmaskar

Clitellata 1

SUMMA delprov (antal taxa): 6 6 5 11 21 1 14 13 8 3 1 6

1. Enstaka fynd (1-9 individer) 2. Vanligt förekommande (10-49 individer) 3. Dominerande (>50 individer)


45

Fortsättning.

StrömstadProvtagningsdatum: 2017-07-05Det. , Medins Havs- och Vattenkonsulter AB

Metod: Översiktlig analys med kvalitativ täthetsklassning

ARTER/TAXA STATION

1 2 3 4 6 7 8 9 10 11 12 13

CRUSTACEA, kräftdjur

Ampelisca sp. 1 1

Aoridae 1

Caridea 1

Corophium sp. # 1

Diastylis rathkei - (Krøyer, 1841) # 1

Eudorella sp. 1

Gammaridea 1

Liocarcinus depurator 1

Oedicerotidae 1

Paguridae 1

ECHINODERMATA, tagghudingar

Amphiura chiajei 1 1

Amphiura filiformis 1 3 1 3 3 3

Irregularia juv. 2

Leptopentacta elongata # 1

Ophiuroidea juv. # 1 1

Spatangoida 1 1 1

DIPTERA, tvåvingar

Chironomidae 1

CHORDATA, ryggsträngsdjur

Ascidia virginea 1

Ascidiella aspersa 1

GASTROPODA, snäckor

Cylichna cylindracea 1 1 1 1

Gastropoda 1

Nassarius nitidus 1 1

Philine sp. 1 1 1 1 1 1 1

Polyplacophora 1

Turritella communis 1

BIVALVIA, musslor

Abra sp. 1 2 1 1 2 1 1

Arctica islandica 1 1

Bivalvia 1

Chamelea sp. 1

Corbula gibba 1 1 2 2 1 2 2 1

Dosinia sp. 1 1 1

Macoma sp. 1

Mya sp. (juv.) 1 1

Mytilidae 1

Mysella bidentata 3 1 2 2 2

Nucula sp./Ennucula tenuis 1 3 1 1 2

Phaxas pellucidus 1

Tellinidae 1

Thyasira sp. 1 2 1 1 2 1

Timoclea ovata 1

SUMMA (antal individer): 18 17 21 48 75 12 48 46 43 23 17 34

SUMMA delprov (antal taxa): 4 3 8 13 21 1 9 7 9 5 3 7

SUMMA hela provet (antal taxa) 10 9 13 24 42 2 23 20 17 8 4 13

1. Enstaka fynd (1-9 individer) 2. Vanligt förekommande (10-49 individer) 3. Dominerande (>50 individer)

Documents

Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor ... · även död mans hand. 2 videopunkter, 75 och 76, hade delvis bergiga substrat (75 endast i periferin) och här syntens