Mässbidrag

SOAA11 HT12Delkurs 2 - Det sociala arbetets

organisation och styrmedel, 9hp

Grupp JHelene Lindroth, Anna Malmkvist, Johanna Nilsson och Helena Rodin

Tema - HemlöshetEn kort diskussion ledde fram till temat för grupparbetet – hemlöshet

Enligt Socialstyrelsens definition (2011) av hemlösa finns det omkring 34 000 hemlösa och det är en ökning jämfört med tidigare år. Det ska dock poängteras att situationen ter sig tämligen olika i denna grupp, en del har akut bostadslöshet medan andra har vissa stöd eller insatser.

sverigesradio.segbgmma.se

Frågeställning och fokus för temaarbetet

• Inledande intresserade vi oss för följande frågor

• Det behövs flera olika åtgärder och insatser av stat och kommun för att bekämpa hemlösheten. Dels bostadspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.Hur arbetar kommunerna för att komma tillrätta med hemlösheten? Hur ser regeringens arbete ut?

Har synen på hemlöshet förändrats med samhället? Återspeglar bostadspolitiken det alltmer individualistiska samhället? Var finns de hemlösas plats i välfärdsstatens kris? Hur mycket ansvar kan läggas på frivilligorganisationer?

• Senare kom också nivå i fokus och också styrning, lagstiftning och organisation och vilket samarbete som finns både mellan offentlig och privat verksamhet

Teorier om hemlöshet

Förklaringar till hemlöshet utgår traditionellt från något av två perspektiv - det individuella eller det strukturella. (Meeuwisse & Swärd, 2002, s 33) Det individuella perspektivet fokuserar på personliga och individuella problem, såsom missbruk och psykisk ohälsa, medan de strukturella perspektivets fokus istället ligger på ekonomiska och bostadsrelaterade faktorer. Det strukturella perspektivet ser bortom individen för att studera organisationers struktur och sociala sammanhang.

Den individuella och strukturella förklaringsmodellen

Den individuella förklaringsmodellen fokuserar på den hemlöses individuella problem som en orsak till hemlöshet, såsom psykisk ohälsa och alkohol- och narkotika problem. Dålig aptit och hygien och extrem isolering kan vara ett tecken på depression, men det kanske också vara ett resultat av hemlösheten, således vet man inte om den psykiska hälsan var orsak eller konsekvens av hemlösheten. Däremot kan avinstituationaliseringen betraktas som en orsak till hemlöshet bland individer som lider av psykisk ohälsa. Detsamma gäller alkohol- och narkotikamissbruk, man vet inte om det är orsak av hemlösheten eller om det har uppstått som en konsekvens av densamma. Det strukturella perspektivet betonar inte individuella problem som bakomliggande orsaker till hemlöshet, utan bostadsmarknadsrelaterade och ekonomiska faktorer. (Ginzler & Cauce, 2000)

Gränserna mellan perspektiven suddas ut...

Mats Blid (2008) menar dock att förhållandet mellan de två perspektiven inte är så dikotomt idag som tidigare, utan flera teorier kombinerar de två perspektiven. Nya alternativ är att de samhälleliga strukturerna inte klarar av att ta hand om individuella problem. Sandra Lien & Per Arnt Pettersen (2004) utgår från olika nivåer - kommunal och statlig, som påverkar helmlöshet och utbetalningar av socialbidrag. Faktorer, som kan påverka insatserna, kan arrangeras i en ordning, där vissa är svårare att påverka för kommunerna eftersom de är externa och regleras på statlig nivå och genom lagstiftning, medan andra kan påverkas av kommunen. Delvis är bostadsmarknaden och sociala skyddsnätsfaktorer reglerade av lagstiftning och statliga policys, men frågor om bostadsplanering och -förmedling och organisering av socialtjänst är interna inom kommunen.

Teorier forts...Wolch, Dear och Akita (1988) har i sin tur utvecklat en nivåövergripande modell för forskning om hemlösa och visar i den hur sambanden mellan analysnivåer kan se ut på individ-, grupp-, och samhällsnivå.Man talar om processer som genererar hemlöshet och visar i modellen hur strukturella förändringar och myndighetsbeslut ger dominoeffekter som leder till att individer ställs utan bostad. Faktorer på flera olika nivåer leder till att människor blir hemlösa. Först förekommer strukturella förhållanden på nationell nivå, vilka verkar långsiktigt. Betydelsefullt är också utbudet av mindre billiga lägenheter där fattiga människor kan bo och känna sig hemma. Befolkningens möjligheter att efterfråga bostäder påverkas av fattigdomstalen i befolkningen, av hur integrationspolitiken och det socialpolitiska systemet ser ut t ex. bostadsstödets utformning. Även arbetsmarknadens struktur och möjligheterna för outbildade att kunna försörja sig, indragningar i välfärdssystem som drabbar fattiga är exempel på strukturella faktorer.

Teorier forts...

Till dessa teorier kan man också lägga till teorier om voluntarism och determinism och socialpsykologiska stämplingsteorier. Dessa teorier tycks dock hamna utanför fokus för delkursen och kommer således inte heller att refereras här.

Metoder – hur studeras hemlöshet?En kort presentation av tre olika artiklar

Eriksson, C. (1999) Det motsägelsefulla utanförskapet, Socialvetenskaplig tidskrift http://svt.forsa.nu/Pages/search.aspx?.search=heml%c3%b6s(2012-11-21)Catharina Eriksson har baserat sin studie på intervjuer med hemlösa kvinnor och fokuserar främst på deras egna upplevelser av utanförskap. Fokus hamnar således på hur de hemlösa ser på sin egna situation och hur de upplever maktlöshet och känner sig rättslösa. Kritik som har riktats mot att enbart studera hemlösa och deras upplevelser är att man förlorar orsaker till hemlösheten och processer, som leder till hemlöshet.

De Ward, Sarah L., Moe, Angela M. (2010) "Like a Prison!": Homeless Women´s Narratives of Surving Shelter. Journal of Sociology & Social Welfare. Date: March 1, 2010.

Sarah L. DeWard och Angela M. Moe (2010) har liksom Eriksson (1999) baserat sin studie på intervjuer med hemlösa kvinnor, men också på en deltagande observation. Studien fokuserar på kvinnornas överlevnadsstrategier på härbärgen och ger en bild av vilka de hemlösa är och hur deras erfarenheter bör tas tillvara. Studiens slutsats blir att det ålderdomliga byråkratiska systemet påverkar de hemlösa negativt och ger förslag på individuella lösningar, rätt utbildning hos personalen och empatiska stöd.

Bergmark, Å., Blid, M. & Gerdner, A. (2008). A Prediction of Homelessness and Housing Provisions in Swedish Municipalities. European Journal of Housing Policy, vol. 8, No. 4, ss. 399-421.

Åke Bergmark, Mats Blid och Arne Gerdners (2008) artikel skiljer sig från de andra genom att istället för att använda en kvalitativ metod istället tillämpar en kvantitativ sådan och fokuserar på hur man kan förutse hemlöshetsnivån i svenska kommuner. Materialet i undersökningen kommer dels från officiell statistik hämtade från Socialstyrelsen och SCB och dels från surveyundersökningar i de utvalda kommunerna. Resultatet av analysen var: hemlöshetsnivån kan främst prediceras av befolkningsstorlek, antal patienter i psykiatrisk vård, avstånde till tätort och hyresnivå, boendeinsatser kan förutses av förekomst av boendetrappa, befolkningsstorlek och andel ensamstående föräldrar, hur insatserna täcker behovet av insatser prediceras av politisk majoritet i kommunen och en funktionsorienterad socialtjänst.

Arbetsplan för fältbesökenHär hittar vi vår brainstorming inför fältbesöken, var och en har sedan fått anpassa frågorna till sitt fältbesök• Hur är det praktiska sociala arbetet organiserat? • Den interna organiseringen har ett uppdrag. Hur är det formulerat och vilken lagstiftning

vilar uppdraget på?• Interna riktlinjer, arbetsordning, mål, beslutsfattande, delegationsordning, samt kopplingen

till samhället mer övergripande (vilket temaarbetet synliggör) mm. • Vilken information/material behöver vi samla in inför det fortsatta temaarbetet. Konkreta

frågor med fokus på vårt tema:‍• Hur‍arbetar‍ni‍konkret‍för‍att‍minska‍hemlösheten?‍• Vilka‍ambitioner‍grundar‍sig‍verksamheten‍på?‍• Hur‍har‍förändringarna‍i‍välfärden‍i‍form‍av‍privatisering‍och‍konkurrensutsättning‍

påverkat‍verksamheten?‍• Är‍frivilligorganisationernas‍verksamhet‍ett‍komplement‍eller‍ett‍alternativ‍till‍

socialtjänstens‍hemlöshetsarbete?‍Hur‍ser‍hemlöshetsarbetet‍ut‍i‍praktiken?‍• Frivilligorganisationerna,‍vilken‍typ‍av‍organisationer‍bedriver‍hemlöshetsarbete?‍Hur‍

ser‍fältet‍ut?‍Har‍det‍förändrats‍?‍Vilka‍är‍motiven‍och‍drivkrafterna?‍Hur‍betraktar‍man‍hemlöshet,‍och‍hur‍ringar‍man‍in‍problemet?‍Finansiering?‍Samverkan?‍

Comesta – LundJohanna Nilsson

gulasidorna.eniro.se

• Stiftelsen Comesta driver ett logiboende för hemlösa kvinnor i Lund. Boendet drivs enligt lagstiftningen för hem för vård eller boende (HVB). En förutsättning för att bedriva en sådan verksamhet är tillstånd från Socialstyrelsen och de har också ett ansvar för tillsynen av hemmen. (Statens institutionsstyrelse 2012)

• Comestas Logiboende i Lund är privatägt av Stiftelsens Comesta men drivs på uppdrag av Socialnämnden i Lunds kommun.

• Upphandling sker med kommunen. Således finns en oro bland personalen för det egna jobbet och en stress att få lägga ned verksamheten. Man tror dock inte att det påverkar fysiska verksamheten men att det ändå är något som ligger och gnager där. Konkurrensen och den allt strängare ekonomin för både kommun och privata aktörer tycks således påverka allt mer. Stabilitet verkar vara svårt att finna i en verksamhet som ständigt ligger på anbud och under nya förändrade

förutsättningar.

Tillfället – GöteborgHelena Rodin

goteborg.se

• Akutboendet Tillfället riktar sig till hemlösa vuxna personer, ofta med problem med missbruk och ohälsa. Här erbjuds boende och tillnyktring, uppsökarverksamhet och sjuk- och hälsovård. Målet är att vara ett första steg till ett bra boende och ett självständigt liv med meningsfull sysselsättning och fritid.

• Social resursförvaltning i Göteborgs Stad är indelad i fem verksamhetsområden. Ett av de verksamhetsområdena är Boende och socialjour. Boendeverksamheten är i sin tur indelad i åtta olika resultatenheter. En av resultatenheterna är Akutboende och här finns Akutboendet Tillfället. Akutboendeenheten drivs i offentlig regi och på uppdrag av Göteborgs Stad. Verksamheten är politikerstyrd. Stadsdelarna är Akutboendeenhetens uppdragsgivare när det gäller boendeplatserna.

• Handläggare vid socialtjänsten köper akutboende eller boende inom Bostad som Grund (Housing First).

• För samtliga av Akutboendeenhetens platser gäller, att de individuellt utformar det stöd som behövs för att klienten i framtiden ska kunna bo så självständigt som möjligt. Samarbetar med med hälso- och sjukvård, polis, kriminalvård och olika behandlingsverksamheter. (Göteborgs Stad, Social resursförvaltning 2012)

Hall – SödertäljeAnna Malmkvist

lt.se• Professionsstyrd och offentlig verksamhet• Verksamheten styrs i enligthet med Fängelselagen (2010:610), Förvaltningslagen

(1986:223) och annan relevant lagstiftning för statliga myndigheter.• Besluten och rättssäkerheten för klienterna tycks följa de linjer som Anna Hollander

(2006) drar för offentliga myndigheter. • Huvuddelen av informationen inhämtades genom intervjuer med kontaktman och

klienthandläggare.• Halvvägshus och vårdvistelse, som vissa klienter kan få i slutet av verkställigheten är

privata verksamheter, där man inte har samma insyn som i kärnverksamheten. • Socialstyrelse (2011) betraktar intagna i kriminalvårdsanstalt med mindre än tre månader

till frigivning utan ordnad bostad som hemlösa.• Enligt tidigare forskning kan ett fängelsestraff vara en primär väg ut i hemlöshet.• Däremot tycks situationen för klienterna, på vilka vårt fokus för vårt tema arbete har

legat, se ganska mörkt ut då man inte inom Kriminalvården har möjlighet att göra mycket för att ordna en bostad för klienterna eftersom det

ligger utanför ansvarsområdet.

Sammanfattning av fältbesöken

• De olika verksamheterna skiljer sig åt i offentlig och privat huvudman

• De skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp de riktar sig till• Tillvägagångsätten i arbetet med hemlös skiljer sig åt• Även styrningen av verksamheterna skiljer sig åt – eftersom

de också är synnerligen olika• Det som tycks vara främst utmärkande tycks vara att

Tillfället erbjuder en helhetslösning, Hall hänvisar till att det ligger utanför deras ansvarsområde och Comesta har en oro över att inte få fortsätta verksamheten om kommunen inte förlänger kontraktet

Referenser• Gintzler, J. A. & Cauce, A. M. (2000) Homelessness. Encyclopedia of Psychology, vol. 4,

ss. 142-145.• Lien, S. & Pettersen, P (2004) Local Government and Welfare Generosity: Municipality

Spending on Social Welfare. Scandinavian Political Studies, vol. 27, No. 4, ss. 343-365.• Göteborgs Stad, Social resursförvaltning (2012-12-05) Nulägesanalys för

Akutboendeenheten.• Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2002). Vad är ett socialt problem? I Meeuwisse, A. &

Swärd, H. (red.) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. ss. 23-72.• Socialstyrelsen (2011). Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 -

omfattning och karaktär. Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-12-8/sidor/default.aspx den 2012-11-07

• Statens institutionsstyrelse (SiS). (2012). Hämtad från http://www.stat-inst.se/faktabank/hvb-hem/ den 2012-12-30.

• Wolch, J.R., Dear, M., & Akita, A. (1988). Explaining homelessness. Journal of the American Planning Association, 54 (4), 443-453.